<anforande>
<dok_hangar_id>2349277</dok_hangar_id>
<dok_id>GH0911</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:11 Onsdagen den 20 oktober</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>11</dok_nummer>
<dok_datum>1993-10-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa yttrandefrihetsfrågor </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>47822B65-D60B-4EE2-A5D3-4EC342B873A1</anforande_id>
<anforande_nummer>14</anforande_nummer>
<talare>HANS GÖRAN FRANCK (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! 1991 beslutade riksdagen i stor
enighet att annonser i den reklamfinansierade
markbundna TV-kanalen inte skulle få syfta till att
vinna stöd för politiska eller religiösa åsikter eller
åsikter i intressefrågor på arbetsmarknaden. En
föreskrift om detta togs in i 10 § radiolagen.

Sverige var i och med det unikt i detta avseende. I
ett flertal länder i Europa gäller särskilda
restriktioner, främst för politisk TV-reklam. Så är
fallet i exempelvis Danmark, Norge, Frankrike,
Irland, Schweiz, Storbritannien och Österrike.

Anledningen till förbudet mot åsiktsreklam var
farhågor för att den offentliga debatten i ökad
utsträckning skulle komma att styras av
ekonomiska intressen och av aktörer med god
ekonomi som hade bättre möjligheter än andra att
köpa sändningstid. Någon genmälesrätt i
reklamsammanhang skulle knappast vara tänkbar
om man hade åsiktsreklam -- i varje fall inte i form
av en betald annons.

Det som riksdagen i stor enighet beslutade i
enlighet med hemställan i KU:s betänkande
1990/91:39 vad gäller åsiktsreklam i den
markbundna kanalen gäller inte för kabel- och
satellitsändningar av TV-program. Här har dess
värre riksdagsmajoriteten ändrat åsikt. Inga
restriktioner för åsiktsreklam föreslås heller gälla
för den kommersiella radion. Därmed är fältet
upprivet och åsiktsreklam till stor del accepterad.
Möjligheter öppnas för starka grupper och
organisationer med god ekonomi att bedriva
opinionsbildning och propaganda i etermedierna --
en utväg som inte står till buds för ekonomiskt
svagare grupper.

Den offentliga debatten kommer i större
utsträckning att styras av olika aktörers möjlighet
att köpa sändningstid. Marknadsföringslagen
innehåller heller inga regler vad gäller
åsiktsreklam. En allsidig debatt kommer att
försvåras. Detta är till skada för yttrandefriheten i
vårt samhälle och ytterst till skada för demokratin.

I reservation 2 till betänkande 1993/94:KU2
framhåller vi socialdemokrater att det samlade
resultatet av denna ordning blir att medierna i ökad
grad kommer under kontroll av opinionsbildare
som förfogar just över de ekonomiska resurserna.

Vi anser att detta skadar yttrandefriheten. Enligt
vår mening måste i stället det synsätt som kom till
uttryck i utskottets tidigare uttalande om
åsiktsreklam i den nya marksända TV-kanalen
gälla för såväl ljudradio som television och oavsett
på vilket sätt programmen sänds. Åsiktsreklam bör
således vara förbjuden i alla radio- och TV-
program.

Jag yrkar därför bifall till reservation 2 till
betänkandet, och i övrigt till utskottets utlåtande.
</anforandetext>
<intressent_id>0913695315308</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>245616</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH0911/#anf14</protokoll_url_www>
</anforande>
