2349374 GH09109 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:109 Tisdagen den 24 maj 1993/94 109 1994-05-24 00:00:00 Svar på fråga 1993/94:500 om Gotlands status i ett EU-perspektiv interpellationsdebatt 237DFDD1-635C-4A79-917D-D6A8DFF42E54 1 Statsrådet ULF DINKELSPIEL (m) m Fru talman! Kenneth Attefors har frågat mig vad regeringen ämnar göra för att Gotland skall få den status som dess öläge rimligen ger i ett EU- perspektiv. Gotland är en ö och har som sådan en unik ''östatus'' och särskilda geografiska förutsättningar både i och utanför EU. Gotland är samtidigt en integrerad del av Sverige, den svenska förvaltningsstrukturen och den svenska ekonomin -- låt vara med en något större dominans av jordbruks- och turismsektorerna än landet i övrigt. Båda dessa faktorer har beaktats i våra förhandlingar med EU. Huvudinriktningen har varit att skapa så gynnsamma villkor som möjligt för Sverige i sin helhet. Den uppgörelse som nåtts mellan Sverige och EU:s medlemsländer är av avgörande betydelse för hela Sverige, inte minst vad gäller förutsättningarna för investeringar och ekonomisk tillväxt och därmed möjligheter att skapa nya jobb och bygga en stabilare grund för vår välfärd. Detta är fördelar som i varierande grad kommer alla regioner till del, och jag utgår från att Gotland delar uppfattningen att detta är det centrala. Som komplement till detta har vi strävat efter att beakta regionspecifika intressen i förhandlingarna. För Gotlands del har detta arbete underlättats av Gotlands kommuns och Gotlands länsstyrelses engagemang under förhandlingsarbetet. Detta gäller inte minst Vitboken om Gotland och den Europeiska integrationen som regeringen och jag själv har tagit del av med stort intresse. I ett EU-perspektiv kan Gotland på många sätt jämföras med en annan ö i Östersjön som sedan ett drygt 20-tal år befinner sig i EU -- nämligen Bornholm. Regeringen har, precis som i fallet Bronholm, sökt lösningar på Gotlands speciella problem och behov inom ramen för det existerande regelverket i EU -- framför allt inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma regional- och strukturpolitiken. Ett särskilt Gotlandsprotokoll har således inte varit aktuellt. I uppgörelsen mellan Sverige och unionens medlemsländer förbinder sig unionen att noga studera Gotlands situation vid sammanställningen av listan över områden som kan åtnjuta så kallat LFA-stöd, dvs. stöd till mindre gynnade områden. Regeringens utgångspunkt är därvid att Gotland skall kunna erhålla LFA-stöd. Sverige får vidare stöd till miljöåtgärder i landskapet genom den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa kan utnyttjas för landskapsvård, minskad kemikalieanvändning, stöd till ekologisk odling m.m. En utredning undersöker för närvarande vilka program som kan komma i fråga i Sverige, och ett svenskt program är under utarbetande. För närvarande pågår också arbete med att fastställa de exakta geografiska avgränsningarna för bl.a. målområdena i den gemensamma regional- och strukturpolitiken. För Gotlands del är stöd till strukturomvandling i lantbruket (5 a) och stöd till utvecklingen på landsbygden (5 b) aktuellt. Detta skulle ge djur- och arealbidrag utöver de som allmänt utgår i den gemensamma jordbrukspolitiken samt ge möjlighet att få strukturfondsmedel från EU för landsbygdsutveckling i form av turism- och serviceanläggningar och för omställning till alternativa grödor i jordbruket. På Bornholm finns ett stort antal exempel på lyckade mål 5 b-projekt som delfinansierats av EU. Gotland bör vidare kunna delta i vissa program inom ramen för de s.k. kommissionsinitiativen, t.ex. LEADER och INTEREG. På Bornholm har dessa bl.a. finansierat ett innovationscentrum. Vad gäller jordbruket på Gotland är det min övertygelse att med de kvoter inom olika områden på jordbrukssidan som vi lyckades förhandla fram, kombinerat med de olika stödformer som också finns inom EU:s system, bör vi kunna uppnå en generellt sett god situation för jordbruket på Gotland. När detta är sagt kan jag bara beklaga att någon lösning av problemen för Roma sockerbruk ännu inte finns i sikte. Gotlands östatus beaktas dessutom redan i den svenska politiken. Ett bra exempel på åtgärder inom ramen för den ''stora regionalpolitiken'' är den utbyggnad av den högre utbildningen som äger rum på Gotland. Ett annat exempel är stödet till Gotlandstrafiken. Detta påverkas inte av ett EU- medlemskap. Den etreprenörsanda som har manifesterats genom bl.a. vitboken och de gryende förutsättningarna för Gotland som mittpunkt i den baltiska och nordeuropeiska regionen ger anledning till optimism. Detta gäller i synnerhet som det gränslösa Europa med fri rörlighet för varor, tjänster och människor -- och de förbättrade konkurrensvillkor som ett EU-medlemskap medför -- öppnar nya och spännande perspektiv. 0972941768604 N 2010-01-01 00:00:00 254846 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09109/#anf1