2349373 GH09108 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:108 Fredagen den 20 maj 1993/94 108 1994-05-20 00:00:00 Vårdnadsbidrag -- förnyad behandling 3CCEF056-76C6-45C0-A57D-FE7D9FB0A833 7 LEIF BERGDAHL (nyd) nyd Fru talman! Skriften Familjen i framtiden kom ut 1972 och är undertecknad av Lisa Mattson, dåvarande ordföranden i Socialdemokratiska kvinnoförbundet. På den skriften baseras den nuvarande socialdemokratiska familjepolitiken. Den skriften är på många sätt en skrämmande läsning. Jag tror inte att den är accepterad inom det socialdemokratiska partiet i dag. Låt återge en enda mening ur skriften: Individens rätt att själv forma sitt liv måste begränsas. Individen måste alltså underordnas kollektivet, helst från späd ålder. Det här kan jag naturligtvis inte instämma i. Även i Ungern och Tjeckoslovakien, när dessa länder var kommunistdiktaturer med planekonomi, fick de föräldrar som inte utnyttjade samhällets barnomsorg vårdnadsbidrag. Men sådan valfrihet kan av någon konstig anledning det socialdemokratiska partiet tydligen inte acceptera i dag. Jag vill påpeka att det i glesbygden fortfarande finns byar, uppe i Norrland, där det är svårt att ordna dagisplats därför dagiset ligger långt bort i en annan by. Vårdnadsbidraget kommer att ha stor betydelse i glesbygden. Vilka är det som vill ha daghemmen? Våren 1981 gjorde professor Jörgen Westerståhl en undersökning. Han fann att 70 % även bland de socialistiska och kommunistiska väljarna valde att själva ta hand om sina egna barn. Det bör nämnas att Jörgen Westerståhl, förutom att vara en utomordentligt seriös författare, är barnbarn till ingen mindre än Hjalmar Branting. En annan forskare som vi alla känner, Hugo Hegeland, har också utrett detta 1975. Han fann att 2 % av borgerliga väljare och 7 % av dem som röstade på kommunister och socialdemokrater ansåg att barnhem var att föredra. Jag är övertygad om att det som Alf Svensson säger är riktigt, dvs. att en klar majoritet av det svenska folket i dag vill ha ett vårdnadsbidrag. Ny demokrati har aldrig varit emot ett vårdnadsbidrag. Vi har endast krävt att det finansieras inom familjepolitikens ram. Min personliga kvalificerade gissning är att systemet med vårdnadsbidrag efter några år kommer att vara självfinansierande, t.o.m. kanske ge ett överskott. Min gissning är lika god om någon annans. Det är okänt hur många som kommer att utnyttja vårdnadsbidraget. Det är naturligtvis ingen som vet. Det är bara fråga om gissningar från olika håll. Sedan till frågan om Ny demokratis politik. Jag har varit med i partiet från allra första början. Jag anmälde mig faktiskt som medlem innan partiet bildades när jag hörde att Ian Wachtmeister och Bert Karlsson skulle bilda partiet. Jag har suttit med i den förra styrelsens verkställande utskott, och jag sitter med i den nuvarande styrelsen. Jag tror att jag kan vår politik. En sak är fullständigt klar: Vi har aldrig stött en socialistisk familjepolitik. Så till dagens omröstning. Det är möjligt att en majoritet av Ny demokratis riksdagsgrupp kommer att rösta för en socialistisk familjepolitik. Det måste dock klart framhållas att Ny demokratis styrelse tagit ställning för ett vårdnadsbidrag. De tre ledamöter, dvs. partiordföranden, partisekreteraren och jag, som sitter i både Ny demokratis styrelse och riksdagsgruppen är för ett vårdnadsbidrag. I valet mellan riksdagsgruppen och partiet väljer jag givetvis att följa partiets uppfattning. Det står klart uttalat i våra stadgar att riksdagsgruppen skall underordna sig partiets, dvs. partistyrelsens, politiska uppfattning. I varje annat parti än Ny demokrati vore det fullkomligt självklart att riksdagsgruppen följer det som den demokratiskt valda partistyrelsen enhälligt har tagit ställning för. Jag kommer alltså att rösta för ett vårdnadsbidrag i dag. 0931691314703 N 2010-01-01 00:00:00 254835 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09108/#anf7