2349373 GH09108 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:108 Fredagen den 20 maj 1993/94 108 1994-05-20 00:00:00 Vårdnadsbidrag -- förnyad behandling 1F451FC9-F039-446A-B0C3-AA92474D9015 12 HARRIET COLLIANDER (nyd) nyd Fru talman! Vi kan inte få igenom hela vår familjepolitik i ett enda slag. Det går inte till så i det politiska arbetet. Det vet alla vi som sitter här i kammaren. Skall man få förändringar -- och framför allt genomgripande förändringar -- till stånd, måste man tillgripa det politiska instrumentet utredning. Utan en utredning kommer man inte särskilt långt på väg. Vi i Ny demokrati har världens bästa familjepolitik i vårt program. Vi vill att barnfamiljerna skall ha rätt att bestämma över sitt eget liv, över sina barn, vilket som är bäst för dem och vilken barnomsorg som är bäst. Vi står så långt ifrån en socialistisk barnomsorgspolitik som vi över huvud taget kan komma. Vi representerar den ena extremen i riksdagen, och socialdemokrater och Vänstern representerar den andra extremen. Vi kan inte få allt på en gång. Därför kan vi inte säga nej till ett första steg på vägen mot ett sytemskifte som innebär rättvisa och valfrihet. Vad som också är viktigt i denna reform och som inte så tydligt har framkommit i debatten är att det finns med en avdragsrätt för barnomsorgskostnader. Det innebär också ett systemskifte, att man äntligen efter alla dessa år börjar betrakta barnomsorgskostnader som en kostnad för intäktens förvärvande. Jag är en av dem som har drabbats av att barnomsorgskostnader inte har varit avdragsgilla, så jag har sett hur det har fungerat. Jag fick aldrig någon barnomsorgsplats för mina barn i den kommunala barnomsorgen. Jag hade barnflicka, och på den tiden var arbetsgivaravgifterna tack och lov inte så höga. Jag betalade både skatt och arbetsgivaravgift för denna barnflicka samtidigt som jag subventionerade alla andras barnomsorg, och jag upplevde hur djupt orättvist detta var. Avdragsrätt för barnomsorgskostnader är ett krav som man från icke-socialistiskt håll har fört fram i många år, och detta ser jag som den viktigaste punkten i den här reformen. I vårt partiprogram förespråkar vi valfrihet och rättvisa för barnfamiljerna. När det gäller det förra betänkandet där vi i realiteten säger nej till ett vårdnadsbidrag och ja till socialdemokraternas motion -- vilket innebär att vi också säger ja till att socialdemokraterna har världens bästa barnomsorgspolitik -- då kände jag som partiledare att detta var att gå ifrån partiets partiprogram och göra en omvändning i 180 graders vinkel i fråga om ideologin. Jag tycker att det är mycket lättare att förklara en ändrad ståndpunkt med att man faktiskt håller fast vid partiets ideologi. Det är det som gäller. Man måste vara konsekvent och konsistent när det gäller just ideologin och grundsynen. Av vår motion framgår det att vi inte motsätter oss vårdnadsbidraget som sådant. Vi motsatte oss därför att det inte var finansierat fullt ut inom familjepolitikens ram. Vi lade oss nära socialdemokratin och Vänstern för att på så sätt öppna ett förhandlingsutrymme gentemot regeringen. Det är inget konstigt med det. Men det dröjde väldigt länge innan någonting kom i gång. Vi erbjöds en bred familjepolitisk utredning. Jag tycker faktiskt att det är en framgång. I denna utredning kommer våra förslag till hur vi tycker att familjepolitiken skall se ut att tas upp. På det viset flyttar vi fram positionerna för en utveckling mot valfrihet och rättvisa i barnomsorgen. Hela denna problematik kommer upp på bordet och skall diskuteras. Därefter kan man genomföra de förändringar i familjepolitisk riktning som man anser vara lämpliga. Jag tycker att det är viktigt att vi har fått denna utredning till stånd och att vi har fått med dessa frågor, så att de kan börja bearbetas. Med dessa ord vill jag säga att vi inte kan få allt på en gång. Vi skall inte säga nej till detta första viktiga steg mot ett systemskifte. Jag tror nämligen att Socialdemokraterna inte kan riva upp den här reformen om de till äventyrs skulle komma till makten i höst, därför att det skulle stöta på en sådan patrull ute hos folk, när man äntligen har fått litet bestämmanderätt över hur man själv vill göra. Man skulle säga nej, och det skulle bli ett ramaskri. Därför vill jag säga att vi inte skall göra det bästa till det godas fiende. 0504312377900 N 2010-01-01 00:00:00 254840 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09108/#anf12