2349372 GH09107 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:107 Torsdagen den 19 maj 1993/94 107 1994-05-19 00:00:00 Svenskundervisning för invandrare 70759540-D618-452C-8C7A-509B9A483C4E 94 INGER LUNDBERG (s) s Herr talman! För tio år sedan fanns det på den svenska arbetsmarknaden många jobb som inte krävde särskilda yrkeskunskaper. I dag utgör dessa jobb en liten andel av arbetsmarknaden. Samtidigt innebär utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden att kommunikationsförmågan och kunskaperna i svenska språket spelar en allt större roll. Under efterkrigstidens arbetskraftsinvandring var det lätt för invandrare som hade goda yrkeskunskaper, men som hade brister i svenska språket, att konkurrera på arbetsmarknaden. I dag är situationen annorlunda. I takt med att arbetsuppgifterna blir mer komplexa och kraven på samarbete i arbetslivet växer ökar kraven på svenskkunskaper. För den nyanlände invandrare som inte kan svenska blir det nästan omöjligt att slå sig in på arbetsmarknaden om han eller hon inte får en gedigen grund i vårt språk. Också många invandrare som har bott länge i vårt land riskerar att slås ut från arbetsmarknaden för att deras svenska inte räcker till. Bland de långtidsarbetslösa finns det många invandrare med bristfälliga svenskkunskaper. Många av dem har tidigare deltagit aktivt i arbetslivet, men de har i dag små chanser att komma tillbaka därför att deras språkkunskaper inte räcker till. Svenska för invandrare och invandrares möjlighet att utveckla det svenska språket är en grundbult i utvecklingen av ett samhälle där svenskar och nya svenskar på lika villkor deltar i arbetsliv och samhällsutveckling. Häromdagen kom det en oroande rapport från Socialstyrelsen. Den visar att det finns tendenser till att det svenska samhället blir tudelat. Bland dem som tilllhör förlorarna finns många invandrare. Risken är stor att en grupp invandrare hamnar utanför arbetsliv och samhällsgemenskap om dessa invandrare inte ges fullödiga möjligheter att ta del av svenska språket. Det är därför som vi socialdemokrater ser svenskundervisningen som så viktig. Både Riksrevisonsverket och Riksdagens revisorer har riktat allvarlig kritik mot svenskundervisningen. Delvis har denna kritik bemötts i regeringens proposition om sfi, men jag tror inte att vi socialdemokrater var ensamma om att tycka att propositionen delvis var ganska oengagerad och ett otillräckligt instrument för att utgöra startskottet till en gedigen satsning på sfi. Vi var bekymrade över den brist på förståelse för svenskundervisningen som vi mötte i höstas när borgerligheten sade nej till en särskild kursplan för svenska 2 i gymnasiet eller tidigare i våras när majoriteten avslog socialdemokraternas krav på att 120 miljoner skulle avsättas för satsning på att utveckla svenskkunskaper och hemspråk för invandrarbarn. Herr talman! Det är rimligt att vi också nu när vi diskuterar svenska för invandrare för ett ögonblick stannar till och ser till invandrarbarnens situation. Skolverket redovisade för en tid sedan en rapport som visade att det går bra i skolan för de flesta invandrarbarnen. Många visar anmärkningsvärt goda resultat. Men det finns en grupp invandrarbarn som har mycket stora svårigheter i skolan. Deras svårigheter har ett direkt samband med att de inte fått en rik och fullödig kunskap i svenska. Också för barnens skull är det viktigt att föräldrarna får de bästa förutsättningarna att lära sig språket. Herr talman! Så till det konkreta innehållet i betänkandet: På två punkter har utskottet förändrat regeringsförslaget. Vi föreslår enhälligt att invandrarna inte skall behöva vänta sex månader på svenskundervisning i kommunerna. Här följer utskottet den socialdemokratiska motionens krav på att undervisningen i sfi måste komma i gång så snabbt som möjligt och att väntetiden inte får vara längre än tre månader. Beslutet är viktigt för den enskilde, men det innehåller också en viktig samhällsekonomisk dimension. Det är inte rimligt att flyktingarna inte får chansen att så snart som möjligt ta tag i den svenskundervisning som för de allra flesta är nyckeln till arbetsmarknaden. Utskottsmajoriteten föreslår också att en utredning kommer till stånd om behovet av ett särskilt utvecklingscentrum för undervisning i svenska för invandrare. Svenska är ungt som främmande språk, och behoven av fortbildning, metodutveckling och läromedelsutveckling är stora. I utskottstexten finns det också viktiga skrivningar om fortsatt utredningsarbete runt sfi i den invandrar- och flyktingpolitiska kommittén. Jag hälsar med tillfredsställelse att utskottet tagit till sig många av den socialdemokratiska gruppens skrivningar. De markeringar som utskottet gör är viktiga. Dagens beslut skall bara ses som ett steg på vägen. Det krävs ytterligare analyser och mer av kunskap om invandrarna skall ges chansen till en fungerande svenska och fullgoda möjligheter på vår arbetsmarknad. Utskottet slår än en gång fast vikten av att sfi- undervisningen måste vara flexibel. Den måste anpassas till varje invandrares och grupps förutsättningar. Någon har ideala förutsättningar att gå in i språkstudier på en mycket kvalificerad teoretisk nivå. En annan behöver möta språkstudierna i en trygg miljö, där praktiska uppgifter spelar en viktig roll. För många spelar möjligheterna till varvning av studier och arbete en avgörande roll för deras möjlighet att ta till sig ett nytt språk. Utskottet markerar också betydelsen av att folkhögskolors och studieförbunds kompetens tas till vara i sfi-undervisningen. Det är inte minst viktigt mot bakgrund av den nära kontakt med arbetslivet som de har. På några punkter är vi däremot inte ense. Jag beklagar fyrkantigheten i utskottets beslut i 13 kap. 0512424416400 N 2010-01-01 00:00:00 254806 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09107/#anf94