2349372 GH09107 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:107 Torsdagen den 19 maj 1993/94 107 1994-05-19 00:00:00 Internationella miljöfrågor 6D0BEB67-105C-47E4-83DE-EEA7693D334C 82 BIRGITTA HAMBRAEUS (c) c Herr talman! Miljöföroreningar känner inga gränser. Världens länder och företag måste tillsammans finna lösningarna på de enorma problemen. Naturens förnybara resurser kan försörja oss alla om vi vårdar dem och inte förbrukar och förgiftar dem. En uthållig utveckling är nödvändig och egentligen det inspirerande projekt som kan förnya näringslivet i en ekologisk strukturomvandling. Det behövs helhetssyn och nytänkande och ett samarbete i hela världen för att klara denna utmaning. Jag har begärt ordet i dag därför att jag inte tror att det är allmänt känt i Sverige i hur hög grad vårt land är engagerat i miljöfrågorna internationellt. Det var faktiskt Sverige som fick upp miljöfrågorna på FN:s dagordning. Utan Inga Thorssons insatser hade inte FN:s första miljökonferens 1972 i Stockholm blivit av. Jag hade själv förmånen att som FN-delegat få följa ambassadör Göte Svenssons arbete inför FN- konferensen om miljö och utveckling som kom att hållas i Rio de Janeiro 1992. Först lyckades han i åtskilliga förmöten, s.k. informal informals, övertyga u-länderna om att detta inte bara var ett nytt sätt för i-världen att hindra u-ländernas utveckling. Sedan fick han arbeta med vissa västländer som började krångla. Utan Sverige som drivande kraft tror jag att det hade varit osannolikt att konferensen hade kunnat hållas. Arbetet följs nu upp i vårt land genom beslutet om att börja förverkliga kretsloppssamhället i kommunala Agenda 21-program, i en växande förståelse för ekologisk odling och i arbetet med skatteväxling. I nästa vecka deltar miljöminister Olof Johansson vid den avslutande ministerdelen av mötet med CSD, Commission on Sustainable Development, i New York. CSD är det organ som har hand om uppföljningen av Riokonferensen. CSD-mötet kommer att behandla hur världens regeringar och FN-systemet skall genomföra och utveckla de beslut som fattades i Rio, framför allt när det gäller hälsa, miljö, färskvatten, kemikalier och miljöfarligt avfall. När det gäller Europa vet jag att Olof Johansson under de centerledda regeringarna på 70-talet väckte frågan om gränsöverskridande luftföroreningar i FN:s ekonomiska kommitté för Europa, ECE. Denna kommitté hade för övrigt Gunnar Myrdal som sin första chef. I dag behandlar vi ett utskottsbetänkande som är fullt av exempel på att Sverige fortsätter att arbeta för Europas och världens miljöfrågor. Östersjöns miljö engagerar Miljödepartementet i hög grad. Olof Johansson skall inviga Östersjöveckan 94. Det är ett arrangemang om Östersjöns miljö anordnad av Nyköpings, Oxelösunds och Trosas kommuner. Detta är alltså nästa vecka. Sverige verkar i Helsingforskommissionen, för ett Östersjöprogram, i Baltic Sea University i Uppsala och inom ramen för Helsingforskonventionen. Också på kommunal nivå och i många folkrörelser utförs ett viktigt arbete tillsammans med vänorter och i olika projekt för att komma till rätta med Östersjöns miljöproblem. Miljöministermöten planeras för Barentshavsområdet, på Kolahalvön och i Tallinn. Självfallet är vi också mycket aktiva i FN:s miljöorgan UNCED, där Sverige kan dra nytta av det kompetenta arbete som bedrivs inom Stockholm Environment. Detta påpekade också utskottet. Alltför sent uppmärksammades vi i vårt land på miljöproblemen med GATT-avtalet. I Indien demonstrerar hundratusentals människor mot vad man upplever som ett stort hot mot miljön. Sverige kommer att i samarbete med de övriga nordiska länderna verka pådrivande för ett arbetsprogram om handel och miljö i GATT-sammanhang. Vi förbereder det i OECD och UNCTAD. Nyligen beslöts vid ett globalt möte i Genève inom ramen för Baselkonventionen, att det är förbjudet för i-länderna att exportera giftigt avfall till u- länderna. Enligt uppgift försökte Danmark först få med sig EU, utan att lyckas. EU bromsade, och man ville inte vara med på det här förbudet. Danskarna kunde inte själva driva på frågan, eftersom EU talar med en röst i internationella forum. Danmark tog upp frågan vid Nordiska ministerrådsmötet i mars i år, och övriga nordiska länder verkade för att få till stånd ett beslut. Beslutet fattades alltså helt nyligen i Genève. Herr talman! Sverige tillhör de tio länder på jorden som är med i flest internationella organisationer. Enligt Finansdepartementets rapport Ds 1993:44 är det inte mindre än 3 754 stycken, varvid drygt 300 omnämns i rapporten. Vi skall självfallet fortsätta att vara pådrivande och söka samarbete med likasinnade länder för att skapa förståelse för att en god miljö är förutsättningen för fortsatt utveckling. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan. 0409817272107 N 2010-01-01 00:00:00 254794 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09107/#anf82