<anforande>
<dok_hangar_id>2349372</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09107</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:107 Torsdagen den 19 maj</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>107</dok_nummer>
<dok_datum>1994-05-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ytterligare medel till Utbildningsdepartementet, tilläggsbudget</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>6DC2F97F-041D-471B-812E-D5E0D08824BA</anforande_id>
<anforande_nummer>113</anforande_nummer>
<talare>LENA HJELM-WALLÉN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tror att Ulf Melin bör vara litet
försiktig i sin argumentation. Om det skulle vara så
enkelt att så snart en riksdagsledamot pekar på att
en departementsledning har viktiga frågor att
handlägga och gör ett fantastiskt jobb, som Ulf
Melin säger, skulle man ha rätt att överskrida av
riksdagen fattade beslut, då tror jag att vi hamnar
mycket snett. Jag tror faktiskt inte att Ulf Melin
menar att det skulle vara så.

Även en minister som är synnerligen expansiv
måste hålla sig inom budgetramar, och det är det
som Per Unckel inte har gjort i detta sammanhang.
Han har ansett sig själv så viktig i sammanhanget
att han inte behöver hålla sig inom budgetramar.

Vad han skulle ha gjort är naturligtvis det som alla
andra får göra, nämligen att han i förväg skulle ha
räknat efter vad som behövs för den verksamhet
som man planerar. Sedan skulle man ha äskat
medel för detta. Därefter skulle äskandet ha
prövats, och han skulle kanske ha fått sina medel.

Men så skedde inte, och han fortsätter med
oförändrad hantering av medlen. Jag vet inte om
nedskärningar har skett i Finansdepartementet --
det är möjligt -- men det har någonstans blivit
stoppat. Men trots att hans expansiva planer på
behov av medel har stoppats har han ändå gått
vidare som om ingenting har hänt. Det är detta som
riksdagen måste sätta stopp för.

Så här får man faktiskt inte göra i ett departement
när man har ett rambudgetsystem som inte tillåter
överskridanden. Det är därför som vi i enighet har
sagt ja till ett rambudgetsystem.

I det tidigare budgetsystemet har man om man
överskridit på ett ställe -- men det har aldrig varit
fråga om så här stora överskridanden -- kunnat
finansiera det genom indragningar på andra ställen.
Det är en helt annan sak, och det går inte att
jämföra med det som nu har skett.

Var alltså litet försiktig! Jag tycker att det är en
ganska tydlig kritik som uttalas i
utskottsbetänkandet. Denna borde också Ulf Melin
tydligt kunna uttala i denna debatt.
</anforandetext>
<intressent_id>0439752610809</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>254825</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09107/#anf113</protokoll_url_www>
</anforande>
