2349371 GH09106 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:106 Onsdagen den 18 maj 1993/94 106 1994-05-18 00:00:00 Vissa socialtjänstfrågor B6CFECB8-BC7F-4A21-AD44-C1C4F6749123 135 GÖTE JONSSON (m) m Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan och avslag på såväl reservation som meningsyttring. I det här betänkandet tas en rad viktiga motionsyrkanden upp som berör vitala frågor. Vid utskottets behandling har de flesta motionerna avstyrkts med motiveringen att det pågår utredningsarbete. Det handlar framför allt om utredningsarbetet inom ramen för Socialtjänstkommittén. Jag vill understryka att vi från utskottets sida är helt eniga när det gäller en viktig sak, och det är bekämpandet av narkotika. Det framgår mycket klart av utskottets skrivning att målet för oss alla är ett narkotikafritt samhälle och att vi klart tar avstånd från allt bruk av narkotika. Vi säger också att vi skall intensifiera och högprioritera bekämpandet av narkotikabrott och narkotikamissbruk. Vi pekar också på behovet av ett vidgat internationellt samarbete, likaså ett vidgat samarbete i Norden i de här frågorna. Vi gör gemensamt en mycket klar och bestämd markering att vi tar avstånd från legalisering. Det finns särskild anledning att peka på den breda enighet som råder i socialutskottet på den punkten. Herr talman! Förslaget i reservationen från Ny demokrati har berörts i utskottsbetänkandet i olika sammanhang, med hänvisning till pågående utredningsarbete. Jag skall inte ytterligare fördjupa mig i motiveringen för att avstyrka motionerna på den här punkten. Vi återkommer till diskussionen när Socialtjänstkommitténs arbete är klart, när handläggningen i regeringskansliet är avslutad och när vi får propositioner med anledning av de förändringar som föreslås med utgångspunkt i utredningsförslaget. När det gäller Vänsterns meningsyttring vill jag bara ta upp några frågor, bl.a. synen på den flexibla kommunala organisationen för socialtjänsten. Det har visat sig att den flexibilitet som nu finns, som skapar möjlighet för kommunerna att själva bestämma organisation, är mycket positiv, inte minst för dem som behöver nå kommunen i olika sammanhang. Ta bara en sådan sak som barnomsorgen, där man nu har möjlighet att kombinera barnomsorg med utbildning. Utifrån den nu rådande ordningen kan man faktiskt på kommunal nivå ordna den bästa organisationen. Jag tror att det skulle vara ett steg tillbaka om vi band upp oss och sade att man måste ha en gemensam vokabulär för de nämnder och förvaltningar som skall betjäna kommuninvånarna inom ramen för socialtjänsten. Frågan om biståndsnivåer och inriktningen av biståndet har tagits upp i Socialtjänstkommittén i ett delbetänkande, och ärendet ligger nu hos Socialdepartementet. Familjerådgivning är en annan viktig fråga. Jag delar Eva Zetterbergs syn på vikten av familjerådgivning. Givetvis delar jag också hennes syn på respekten för de kriser som uppstår i samlevnadsrelationer. Vi har nu fått ett beslut om familjerådgivning, och det är ett positivt beslut. Vad vi nu menar från utskottsmajoritetens sida är att vi skall avvakta och se utvecklingen på det här området innan vi fattar beslut om nya inriktningar, på vägen mot att bygga upp familjerådgivningen utfrån tidigare fattat beslut. Jag vill också peka på familjerådgivning som sker i annan regi än den kommunala, som också kan vara viktig, både som komplement och som enhet. Vi är eniga om familjerådgivningens betydelse, men låt oss nu se hur det tidigare beslutet förverkligas inom ramen för det nya kommunala ansvaret. Det är precis samma sak med familjehemsvården. Vi har från utskottets sida klart markerat vikten av familjehemsvården. Det är ett arbete som nu pågår inom ramen för Socialstyrelsens aktivitet och kommunernas aktivitet. Utbildning på det här området är ett viktigt steg i rätt riktning för att stärka familjehemsvården. När det gäller vården av missbrukare har det hänt ganska mycket under den senaste tiden, med förändring och förnyelse, med inriktning på nya, öppna vårdformer, som också är angelägna i det här sammanhanget. Om vi nu tittar ut över kommunerna och det sätt på vilket de handlägger dessa frågor, ser vi att det kommer en rad nya inriktningar på öppna former av missbrukarvård. Det är någonting som vi skall ta vara på. Precis som Eva Zetterberg säger och som vi i utskottsmajoriteten har pekat på, finns det också risker i förändringsarbete. Det får givetvis inte vara så att man rustar ner den slutna vården. Det måste vara balans mellan öppen och sluten vård, beroende på enskilda missbrukares behov av vård och rehabilitering i olika sammanhang. Vi pekar också på detta. Utskottsmajoriteten säger att regeringen måste noga följa utvecklingen på det här området, så att vi inte avhänder oss resurser som är nödvändiga och viktiga i framtiden. Jag tror också att vi är eniga på den punkten, men vi menar från majoritetens sida att det inte nu krävs några ytterligare bindande beslut gentemot kommunerna. Socialstyrelsen och regeringen skall noga följa utvecklingen inom ramen för vad vi tidigare har sagt i kammaren och inom ramen för det utvärderingsarbete som pågår. Herr talman! Jag yrkar än en gång bifall till utskottets hemställan på samtliga punkter och avslag på reservation och meningsyttring. 0664751846104 N 2010-01-01 00:00:00 254641 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09106/#anf135