<anforande>
<dok_hangar_id>2349370</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09105</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:105 Tisdagen den 17 maj</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>105</dok_nummer>
<dok_datum>1994-05-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på fråga 1993/94:511 om åtgärder mot spekulativa placeringar</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>0CE28FCC-C85C-47DA-8FD8-4C7FEE79A1D6</anforande_id>
<anforande_nummer>6</anforande_nummer>
<talare>JOHN BOUVIN (nyd)</talare>
<parti>nyd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag får tacka för svaret. Jag skulle
gärna vilja höra litet mer uttömmande vad det är
för betydande åtgärder som nämns i svaret och om
det dessutom är riktigt att det dagligen omsätts i
världen 1 000 miljarder US-dollar i
värdepappershandeln, den s.k. derivathandeln.

Det är 1 000 miljarder dollar, dvs. 8 000 miljarder
svenska kronor, som omsätts. Norska Carnegie
försökte göra en spekulativ vinst. Det stoppade in
5 miljarder och förlorade 250--300 miljoner på ett
bräde.

Då frågar man sig: Vad händer inom den svenska
bankvärlden? Det gäller exempelvis S-E-Banken,
Handelsbanken, osv. med de mångmiljardvinster
som man gjort i just spekulativt syfte.

Kan statsrådet erkänna eller på något sätt säga att
det bara är 5 % av dessa 8 000 miljarder svenska
kronor som omsätts varje dag som enbart är varor
och tjänster, och resten är alltså spekulationer? Är
det riktigt, eller är det bara taget ur luften?
</anforandetext>
<intressent_id>0105794077107</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>254362</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09105/#anf6</protokoll_url_www>
</anforande>
