2349369 GH09104 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:104 Måndagen den 16 maj 1993/94 104 1994-05-16 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:125 om säkerhetsrådet interpellationsdebatt 0B59EB26-A822-4B25-8783-5E702265163C 4 INGVAR CARLSSON (s) s Herr talman! Det är onekligen ett fantastiskt inlägg som utrikesministern gör här. För det första säger hon att det är ett positivt svar som har avlämnats -- som innebär att vi har gjort två misslyckade försök att komma in i säkerhetsrådet. För det andra säger utrikesministern att hon har redovisat strategin. Det enda regeringen har redovisat är att man eftersträvar att Sverige om möjligt skall bli ett av de två länder som är kvar i slutomgången. Men strategin för att Sverige skall vara ett av de två länderna har aldrig redovisats. Till min stora förvåning har regeringen icke sökt något samråd eller någon samverkan med socialdemokratin. Vi har ändå ganska goda kontakter runt om i världen. Men i avsaknad av initiativ från regeringens sida eller önskan om vår medverkan har vi naturligtvis inte kunnat göra de insatser som hade varit möjliga. Jag har ställt frågan om Carl Bildts personliga insatser, och det var därför som det hade varit självklart att han skulle ha deltagit i debatten. Men det står inte ett ord i interpellationssvaret om vad Sveriges statsminister har gjort som har medverkat till detta mycket allvarliga misslyckande. Herr talman! Varför skall Sverige inte konkurrera med Italien? Det är ett land med nyfascister i regeringen. Det är ett land vars utrikespolitik är okänd. Jag läste för någon dag sedan följande på ledarsidan i den största borgerliga tidningen: ''Italien har just genomgått en unik regeringsbildning. Nyfascistiska MSI har fått fem platser i den regering populisten och mediamagnaten Silvio Berlusconi bildat. För första gången under efterkrigstiden får en västerländsk demokrati ett fascistiskt parti i regeringen. -- -- -- Att bekämpa högerextremism och fascism är en av EU:s huvuduppgifter. EU ställs inför svåra problem när nyfascister börjar dyka upp på ministermöten i Bryssel.'' Om detta är en borgerlig uppfattning, dvs. att det är viktigt att förhindra att Italien spelar en felaktig roll inom EU, är det då inte viktigt att Sverige ställer upp som kandidat för att få platsen i säkerhetsrådet? Varför i all sin dar skall vi dra oss ur med svansen mellan benen, ge upp och i stället överlåta åt Italien att ta denna sits, utan att vi från svensk sida gör ett helhjärtat försök att se till att Sverige verkligen blir en medlem i säkerhetsrådet, och spelar en roll som Sverige traditionellt har haft och som har inneburit att vi fått både respekt för vårt land och ett inflytande som vi har anledning att vara mycket stolta över? Jag måste säga att jag är djupt besviken över handläggningen av denna viktiga fråga, över det svar som regeringen har avlämnat och över att landets statsminister inte vågar ta debatten och redovisa sin ståndpunkt. 0906359551705 N 2010-01-01 00:00:00 254228 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09104/#anf4