2349369 GH09104 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:104 Måndagen den 16 maj 1993/94 104 1994-05-16 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:143 om Sydafrika interpellationsdebatt 2145E038-A51C-410B-BA11-EB63F7813F8D 23 HANS GÖRAN FRANCK (s) s Herr talman! Jag tackar utrikesministern för det utförliga svaret. Sydafrika var det enda landet i hela världen i vilket rasåtskillnaden var fastställd i grundlag. I grundlagen var det klart uttalat att människorna i Sydafrika inte hade lika värde. Människovärdet hade olika valör. Apartheidsystemet har satt djupa rötter. Att eliminera apartheid från alla lagar och förordningar kommer knappast att möta något motstånd i det nya parlamentet. Utrikesministern och jag delar uppfattningen att Sydafrika nu står inför den svåra uppgiften att i den grå och mödosamma vardagen arbeta för att undanröja apartheidsystemets förödande effekter. Det är klart att befrielsen härifrån i första hand ankommer på Sydafrikas folk att genomföra. Det finns också en stark beslutsamhet hos en bred majoritet att uppnå detta mål i det praktiska livet, även om de sydafrikanska högerextremisternas och fascisternas revanschlystnad inte får underskattas. De massakrer som förekommit under de senaste dagarna är ett oroväckande tecken på att faran inte är över. Det internationella samfundet har ett stort ansvar vad gäller att medverka och ge aktivt stöd till en demokratisk och progressiv utveckling. Det är förpliktande att på ett nytt och konstruktivt sätt göra dessa insatser som ett fullföljande av den långvariga internationella sanktionspolitiken och stödet till befrielsekrafterna i Sydafrika. Sanktionerna medverkade till apartheidregimens fall men tillfogade också landets befolkning och i synnerhet de fattiga mycket stora umbäranden. Alla är nu ense om att se framåt, att söka läka såren. ANC:s plan för framtiden, fastställd i ett konkret och detaljerat program, främst för arbete, utbildning och bostäder åt alla, är ett uttryck för en stark ambition men också en nödvändighet. Sveriges stöd har faktiskt minskat under det senaste budgetåret. Det gäller nu att höja nivån på vårt bistånd och ytterligare förstärka insatserna, eftersom vi vet att Sydafrika har lyckats med det första steget genom de demokratiskt genomförda parlamentsvalen. Det har via SIDA byggts upp en beredskap för detta. Det gäller nu att snabbt föra ut biståndsinsatserna på ett så verksamt sätt som möjligt i samverkan med den nya regeringsadministrationen i Sydafrika. Utrikesministern säger att biståndet från omvärlden inte kan lösa Sydafrikas problem. Nej, det har även jag understrukit. Men utrikesministern gör det på ett så starkt sätt att det kan få en negativ effekt. Sverige bör dels genom sitt eget exempel, dels genom ett aktivt agerande i internationella fora, verka för att biståndet förstärks väsentligt. Jag delar utrikesminsterns uppfattning om betydelsen av handelsförbindelser och utländska investeringar. Sverige har en goodwill i Sydafrika som den svenska regeringen i fortsättningen kan ha stor nytta av. Sverige gjorde en historisk insats för Sydafrikas folk under de långa, svåra åren. Sverige kan fullfölja denna politik genom att vara aktivt och pådrivande. Sydafrika kan, om utvecklingen i landet blir politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt gynnsam, spela en stor roll inte bara i södra Afika utan på hela den afrikanska kontinenten, vilket i dag är starkt behövligt, med hänsyn till den mycket allvarliga utvecklingen i många länder i området. Ser man frågan från detta perspektiv får en aktiv och progressiv politik en helt annan dimension. I fråga om den restriktivitet som trots allt finns i en del av utrikesministerns svar bör en omprövning ske i en mer positiv och dynamisk anda. AWEPA vill gärna verka på detta sätt och utgår från att Sverige i fortsättningen kommer att ge organisationen, som gjort viktiga pionjärinsatser, ett verksamt politiskt och ekonomiskt stöd. 0913695315308 N 2010-01-01 00:00:00 254247 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09104/#anf23