2349368 GH09103 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:103 Torsdagen den 5 maj 1993/94 103 1994-05-05 00:00:00 Vissa skolfrågor DAD74880-7EC5-4AC6-B3C0-C8C0071F6444 78 EWA HEDKVIST PETERSEN (s) s Herr talman! Jag måste säga att det har varit en mycket intressant och spänstig debatt, som jag har lyssnat väldigt noggrant på. Efter den skall vi nu gå över till ett betänkande som handlar om skolfrågor -- läroplansfrågor, betyg, gymnasieskolan. Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 1, 7 och 8. Vi har i vårt land haft en läroplansdebatt som varit väldigt intensiv under ett par år. Det har varit en intressant debatt det också, som har rört väldigt viktiga och grundläggande frågor för det svenska samhället, bl.a. hur vi skall skapa en skola som hjälper våra barn och ungdomar att medverka i utvecklingen av ett demokratiskt samhälle, en skola som främjar gemenskap, förståelse för och inlevelse i andra människors situation. Vi fick ett läroplansbeslut i december, och vi från Socialdemokratin påverkade det beslutet i flera avseenden avsevärt. När det gäller miljöfrågor, internationalisering, demokratifrågor och skolans värdegrund medverkade vi med våra motioner och med våra inlägg till att få starkare och klarare skrivningar i den läroplan som vi nu har fått från regeringen. Vi socialdemokrater står alltså bakom läroplanen, och vi skall nu följa arbetet med att förverkliga den och komma med förslag till förändringar, om det blir nödvändigt framöver. Nu finns det ett beslut i samband med läroplansbeslutet som vi inte accepterar, och det gäller ett nytt betygssystem. Vi anser att betygsbeslutet är en tillbakagång mot mer betyg och prioritering av mätbara kunskaper i skolan. Det innebär att betyg kan och skall sättas alldeles för tidigt i skolan, t.o.m. på små barn. Vi accepterar inte att ungdomar kan lämna skolan med betyget ''otillräckliga kunskaper'' och då kan utestängas från nationella program i gymnasieskolan. Vi accepterar inte heller ett beslut med för många betygssteg, vilket vi anser att det blev. Sex betygssteg i grundskolan är för mycket. Direkt efter betygsbeslutet i december kom det också många starka reaktioner från elever, föräldrar och lärare mot det nya systemet. Kritiken utgick från bl.a. det som jag nämnde tidigare, att betyg inte bör sättas på små barn, vilket majoriteten nu öppnar möjligheten för. Kritiken utgick vidare från att betyg styr arbetssättet i skolan. Det instämmer vi också i. Kritiken utgår också ifrån att betygen ökar splittringen mellan elever. De föräldrar som tror sig ha ett duktigt barn vill ha ett kvitto på det, medan de som misstänker att deras barn inte är så duktigt inte kommer att vilja ha något betyg. Bara det att föräldrar vill ha ett betyg kan alltså öka splittringen mellan eleverna i skolan. Det tycker vi inte är bra. Kritiken utgår också ifrån att det ges möjlighet att skapa betygsskolor och icke betygsskolor, vilket vore mycket mycket olyckligt. Vi socialdemokrater har därför sagt att vi skall riva upp beslutet om betyg i grundskolan, om vi får en möjlighet efter valet. Det är också praktiskt möjligt att göra det, eftersom betygssystemet skall träda i kraft först nästa sommar. Skälet till att vi skall riva upp beslutet är att det betygssystem som har beslutats hämmar utvecklingen i skolan mot ett elevaktivt arbetssätt och inte främjar samarbete och helhetssyn. Vi socialdemokrater vill ha ett betygssystem där betyg skall ges tidigast i åttan. Det skall vara en fyragradig skala som inte har betygssteget ''otillräckliga kunskaper'' utan i stället ett kryss för elever som inte når upp till ''godkänd''. Det skulle innebära att man har rätt till undervisning för att komma upp till godkänd nivå. Vi vill ha mycket samarbete mellan skola och hem. Därför är vi väldigt glada över att vi ändå kunde enas om en sak i samband med beslutet i december. Det var att skolorna skall jobba med utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalen innebär ju en fördjupning av kvartssamtalen. Lärarförbundet och Hem och skola har nu gjort en broschyr där man vill stimulera till engagemang kring utvecklingssamtal och föräldrasamtal. Vi tycker att det är ett mycket mycket bra initiativ. Vi är glada över att utskottet blev enigt om att försöka främja utvecklingssamtalen. Men vi tycker att det är motsägelsefullt att å ena sidan säga att man skall kunna ge betyg tidigt i skolan och å andra sidan betona utvecklingssamtalen, som ju kräver en väldigt stor öppenhet. I beslutet om utvecklingssamtalen skrev utskottet att ett utvecklingsarbete i skolan bör initieras av regeringen för att förnya kontaktformerna. Eftersom ingen från regeringen är här skulle jag vilja fråga utskottsmajoriteten vilka initiativ regeringen har tagit beträffande utvecklingssamtalen i enlighet med det riksdagsbeslut vi fick i december. Herr talman! I övrigt vidhåller vi i betänkandet vår linje när det gäller fristående skolor. Vi anser att ett krav för att fristående skolor skall få statliga och kommunala bidrag skall vara att de uppfyller lika höga krav på kvalitet, allsidighet, öppenhet och tolerans som de kommunala. Självfallet får inte rätten för föräldrar och barn att välja skola bli en rätt för skolan att välja sina elever och därmed utestänga någon elev. Vi anser också att kommunernas roll vid godkännande av fristående skolor skall stärkas och att Skolverket bör väga in deras synpunkter vid sina beslut. Vi vill också ha en minimigräns för elevantalet i fristående skolor. Vi anser att Skolverket skall få i uppdrag att presentera ett förslag om en nedre gräns för antalet elever i privata skolor som får kommunala bidrag och hur sådana regler skall anpassas för nystartade skolor. Speciellt representanter för Moderaterna åker runt i landet och påstår att socialdemokraterna kommer att förbjuda fristående skolor efter valet. Det är inte sant; det vill jag ha sagt från denna talarstol. Däremot har vi sagt att vi kommer att förändra lagen om bidrag till fristående skolor, därför att vi tycker att lagen är väldigt generös. Den ger väldigt stora resurser till de fristående skolorna jämfört med de kommunala. Systemet blir orättvist. Vi vet också att det inom regeringspartierna pågår diskussioner om de villkor som gäller för fristående skolor. Det är ingen hemlighet att kommunrepresentanter från de borgerliga partierna tycker att systemet är mycket generöst. De tycker att det är kostnadsdrivande. I en del partier pågår det diskussion om elevavgifter skall få finnas i fristående skolor. Det har funnits utredningsförslag om att sänka procenttalet. Jag skulle vilja fråga regeringsmajoritetens företrädare följande: Vilka förändringar av villkoren för de fristående skolorna skulle en borgerlig majoritet, om vi olyckligtvis skulle få en sådan, vidta efter valet? Skulle ni förändra villkoren för de fristående skolorna, och i så fall på vilket sätt? Till sist, herr talman, vill jag säga att vi också reserverar oss beträffande utvecklingsarbetet i gymnasieskolan. Vi anser att ett fortsatt utvecklingsarbete skall ske längs olika vägar, där kursutformningen är en modell och inte den enda. Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till de nämnda reservationerna. 033486567915 N 2010-01-01 00:00:00 254172 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09103/#anf78