<anforande>
<dok_hangar_id>2349367</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09102</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:102 Onsdagen den 4 maj</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>102</dok_nummer>
<dok_datum>1994-05-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Verksamhet och anslag för totalförsvaret 1994/95</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>EC9C6933-F1D1-4DA4-8D14-E08E71F2318C</anforande_id>
<anforande_nummer>99</anforande_nummer>
<talare>JAN ERIK ÅGREN (kds)</talare>
<parti>kds</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det betänkande vi diskuterar i dag
behandlar främst verksamhet och anslag för
totalförsvaret för kommande budgetår. Åke
Carnerö kommer litet senare att redovisa kds syn
på en del av de frågor som berörs i betänkandet.

Jag vill i mitt anförande ta upp något som
intresserar en hel del människor men som sällan
debatteras, nämligen Delegationen för icke-
militärt motstånd. Den inrättades 1987 på förslag
av chefen för Försvarsdepartementet. Regeringen
menar att den försvarspolitiska utgångspunkt som
låg till grund för tillkomsten av delegationen
alltjämt är giltig. Däremot finns det enligt
regeringens uppfattning inte skäl att ha kvar en
särskild delegation med uppgift att bedriva den
verksamhet delegationen svarat för. Regeringen
anser att det bör i stället ankomma på Styrelsen för
psykologiskt försvar att hålla frågan om det
motstånd som civilbefolkningen kan bjuda en
ockupant levande.

I den av regeringen den 23 juli 1987 utfärdade
instruktionen för delegationen står det att
delegationens uppgift är att med hjälp av
information och utbildning sprida kunskap om
icke-militärt motstånd. Delegationen skall särskilt
med hjälp av råd och rekommendationer till
myndigheter och enskilda medverka till att skapa
förutsättningar för icke-militärt motstånd. Vidare
skall delegationen behandla frågor om
folkrättsliga, psykologiska och andra
förutsättningar för icke-militärt motstånd samt
verka för att forskning bedrivs inom detta
verksamhetsområde. Någon förberedd
organisation för icke-militärt motstånd bör inte
skapas. Delegationen har endast uppgifter i
fredstid.

När det gäller inriktningen för delegationens arbete
sägs det att icke-militärt motstånd är allt som i
motståndssyfte utförs mot en angripare, ockupant,
och som inte genomförs av reguljära förband. Tre
huvudlinjer finns för delegationens arbete: studier,
forskning och påverkan av rättsregler, information
och utbildning samt planering och övning.

Herr talman! Det beslut som kammaren kommer
att fatta i dag följer regeringens förslag, och vi i kds
yrkar bifall till det förslaget. Men jag vill
understryka vad försvarsutskottet framhåller när
det gäller det fortsatta arbetet under Styrelsen för
psykologiskt försvars hägn, nämligen att det är
angeläget att de olika intressen som är företrädda
i delegationen knyts till myndigheten Styrelsen för
psykologiskt försvar så att arbetet med de icke-
militära motståndsfrågorna kan fullföljas och
vidareutvecklas.

Jag är övertygad om att nu när Styrelsen för
psykologiskt försvar kommer att ta över dessa
uppgifter kommer styrelsen att också inse vikten av
att det utomordentligt värdefulla kontaktnät som
nu finns i delegationen tas till vara. Varför inte med
hjälp av en referensgrupp? Övergången in under
styrelsens vingar skulle också kunna underlättas
med hjälp av delegationens konsult.

Med hjälp av de ekonomiska medel som föreslås
överföras till Styrelsen för psykologiskt försvar för
att ta över de uppgifter som Delegationen för icke-
militärt motstånd haft, tror jag att verksamheten
ändå kommer att kunna leva vidare på ett bra sätt.

Herr talman! Jag vill med detta yrka bifall till
hemställan i utskottets betänkande.
</anforandetext>
<intressent_id>0457213878205</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>253995</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09102/#anf99</protokoll_url_www>
</anforande>
