2349367 GH09102 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:102 Onsdagen den 4 maj 1993/94 102 1994-05-04 00:00:00 Verksamhet och anslag för totalförsvaret 1994/95 9CB9A582-1ED8-4FCB-B7A3-FBEEE4F993B0 97 GUNHILD BOLANDER (c) c Herr talman! Vi har försvarsutskottets betänkande nr 9 på riksdagens bord i dag. Det innehåller inga större sensationer i förhållande till 1992 års försvarsbeslut. Ambitionen har varit att de säkerhetspolitiska mål och de övriga uppgifter för totalförsvaret som fastställdes i juni 1992 bör ligga fast. Det går ändå inte att bortse ifrån den osäkerhet som råder. Även om Berlinmuren har fallit och de många förtryckta folkens rop på frihet har resulterat i öppnare gränser, kan vi knappast se en fredligare värld. Det vi säkrast kan säga om framtiden är att den är osäker. Det är en generell visdom som är särskilt tillämpbar på säkerhetspolitiska bedömningar just nu. Vi befinner oss i ett gränsland mellan det kalla krigets bistra verklighet och en tid när ett nytt kapitel i historieboken skall skrivas. Vi ser nya och annorlunda hotbilder i form av flyktingströmmar, miljökatastrofer, kärnkraftsolyckor och terrorism. Vi vet inte vad framtiden innebär. Närmandet till EU och Europa, ger det trygghet i vårt land eller skapar det oro? Vi vet inte svaret på de frågorna. Därför finns det anledning att skynda långsamt när det gäller att förändra vårt svenska försvar. Samtidigt som vi skall vara med och forma samarbetsmönster för Europa, så är det viktigt att vi kan behålla förmågan att värja oss mot militära påtryckningar. Vi behöver också handlingsfrihet att bygga upp ett trovärdigt invasionsförsvar om utvecklingen skulle motivera det. Diskussionen om återtagning av försvarsförmåga har förts i utskottet. Vi har lyssnat på olika experter men stannat för att, som jag har uppfattat det, denna fråga bör studeras mera ingående och lämpligen lyftas in i en kommande försvarsutredning. I den uppföljning av verksamheten som utskottet genomfört konstateras naturligtvis att utvecklingen inom marinen har varit och alltfort är bekymmersam. Dessa frågor skall tas upp här senare i debatten av Sven-Olof Petersson. Under punkten Vissa lokaliseringsfrågor kommenteras bl.a. nedläggningen av flygflottiljen F 6 i Karlsborg. I försvarspropositionen år 1992 föreslogs att flottiljen skulle läggas ned. Vi räddade kvar den i försvarsbeslutet i juni 1992. I stabiliseringspropositionen i oktober samma år blev flottiljen på nytt föremål för ett besparingsförslag. Detta har varit oerhört kämpigt för lilla Karlsborgs kommun. Regeringen har naturligtvis varit mycket medveten om de arbetsmarknadspolitiska effekterna av detta beslut, och man har därför låtit kommunen utgöra ett tillfälligt stödområde. Jag skulle något vilja kommentera det särskilda yttrande som s-ledamöterna har avgivit i denna fråga. Tack vare stödområdesinsatserna har det nu startats en plåtfabrik i F 6 hangar, som beräknas ge ett trettiotal arbetstillfällen. Man har startat en arbetsmarknadsutbildning inom multi-media som ger tjugotalet jobb i F 6 lokaler. Man samarbetar med ett översättarföretag, vilket i förlängningen kan ge ett åttiotal jobb. Kommunen har varit och är mycket kreativ med hjälp av stödområdespengarna. Det är bara att beklaga att dessa uppgifter inte nådde utskottet i tid så att vi hade kunnat dra en mera positiv slutsats i betänkandet. Jag vill inte påstå att det här är tillräckligt, men det är mycket mera än det försvarshistoriska museum som budgetpropositionen talar om. Den frivilliga försvarsverksamheten behandlas välvilligt i både propositionen och i utskottsbetänkandet. Det är med stor tillfredsställelse jag konstaterar att det finns så stor enighet kring värdet av denna verksamhet, som är ett uttryck för medborgarnas vilja att engagera sig i vårt lands totalförsvar. Uppemot 600 000 människor är beredda att utöver sin ordinarie arbetstid delta i övningar och utbildningar för att kunna göra en insats där den bäst behövs. Varje organisations särart och kultur gör att totalförsvarsfrågorna på ett naturligt sätt blir förankrade i samhället. Den frivilligutredning som under föregående år beredde organisationerna mycket bekymmer har avdömts i budgetpropositionen, och en ny förordning håller på att utarbetas i regeringskansliet. Därefter hoppas vi att det kan bli arbetsro och tid för utveckling inom frivilligorganisationerna till nytta för hela totalförsvaret. Herr talman! När nu försvarministern finns på plats kan jag inte underlåta att något kommentera det i försvarssammanhang prioriterade området Gotland. Det är ett prioriterat område ibland -- ja -- men inte alltid. Jag väckte en motion i januari om att Gotlands kommun borde inordnas i systemet med kvalificerade insatsstyrkor i räddningstjänst till sjöss. Motionen innehöll också ett yrkande om ett system med trafikinformation om fartygs destination och last i Östersjön. Försvarsutskottet har uttalat uppfattningen att Gotlands kommun är ett alternativ som bör övervägas när det gäller att utöka med kommunala insatsstyrkor. Det är nämligen högst anmärkningsvärt att det på hela kuststräckan mellan Stockholm och Malmö icke finns en enda sådan RITS-styrka. Det går ändå aldrig att resonera bort Gotlands läge mitt i Östersjön. Jag har i en annan motion framfört det lämpliga i att placera en multinationell övervakningscentral på Gotland. En forskare vid FOA föreslog för ett antal år sedan just en kontroll- och ledningscentral placerad på Gotland. Hittills har intresset från utrikesutskottet -- där denna motion har behandlats -- varit tämligen svalt för den idé som jag har framfört under två års tid. Herr talman! Därför gladde det mig oerhört när försvarsministern nyligen besökte Gotland tillsammans med Försvarsdepartementets råd för räddningstjänst och i samband därmed uttalade att Gotland i framtiden är en självklar plats för en operativ central vad gäller samordnad inernationell räddningstjänst och övervakning i Östersjön. Allt det som har inträffat på senare tid med flyktingmottagning, med det havererade tyska fartyget på Salvorev med den miljöskadliga lasten, med närheten till Baltikum, med ökad handel och transporter, talar för att Gotland är den centrala plattformen i dessa sammanhang. Jag är något besviken över att utskottet inte ännu givit klartecken, men jag noterar då i stället försvarsministerns mycket tydliga positiva uttalanden i dessa för Gotland så viktiga frågor. Jag kommer att bevaka frågan framöver från min gotländska horisont. Men jag utgår från att ett förberedande arbete av något slag påbörjas inom departementet med den inriktning som jag här skisserat. Anders Björck hade vänligheten att harangera mig för insatser i försvarets tjänst. Jag ber att få tacka för det. Jag har väl mera känt mig som en i laget av försvarsintresserade ledamöter. Men eftersom detta är min sista försvarsdebatt, vill jag också få tacka övriga i försvarsutskottet, utskottskansliet och i någon mån departementet för gott samarbete under denna tid. Det har i övrigt varit en fin tid under nio år i utskottet. Herr talman! Jag vill yrka bifall till hemställan i sin helhet i försvarsutskottets betänkande. 0306428620407 N 2010-01-01 00:00:00 253993 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09102/#anf97