2349367 GH09102 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:102 Onsdagen den 4 maj 1993/94 102 1994-05-04 00:00:00 Jämställdhetspolitiken 994F7F79-1535-4616-9E48-163D5C7E4D95 47 BERIT ANDNOR (s) s Herr talman! Jag noterade att Bengt Westerberg inte kommenterade den huvudsakliga invändningen som vi socialdemokrater har haft mot jämställdhetspropositionen, nämligen att den inte ser till helheten. Vår kritik har riktats mot regeringens proposition så till vida att man för en politik inom samhällets andra politikområden som direkt motverkar jämställdheten mellan könen. Det räcker inte att komma med en näringslivsakademi och med förändringar i jämställdhetslagen för att man skall åstadkomma en förbättrad jämställdhet mellan könen. Man måste också se till politiken i dess helhet. Då inställer sig frågan, Bengt Westerberg, om man kan kompromissa om jämställdheten. Kan man den ena dagen lägga fram förslag som för jämställdheten mellan könen långt tillbaka i tiden och sedan den andra dagen lägga fram, i och för sig bra, förslag till förändringar i jämställdhetslagen som ändå måste betecknas vara av mindre omfattning och av mindre genomgripande art? Kan man kompromissa med jämställdheten, Bengt Westerberg? Kan man kompromissa så att man lägger fram förslag om vårdnadsbidrag? Jag tror att Bengt Westerberg och jag är överens om att det förslaget direkt motverkar jämställdheten mellan könen. Det är detta som är intressant. Som jämställdhetsminister säger Bengt Westerberg mycket bra och vackra saker. Det är jag den första att säga. Men när det gäller att gå till handling är det bara att konstatera att Bengt Westerberg sitter i en fyrpartiregering som domineras av Moderaterna. Därav följer en politik som direkt motverkar många kvinnors förutsättningar att leva ett jämställt liv. Det gäller rätten till ett arbete, rätten att ha en lön som man kan leva på, rätten till god vård och omsorg och rätten till en fungerande barnomsorg. Det gäller också a-kassan och anställningstryggheten. Man kan egentligen fortsätta hur länge som helst med den här uppräkningen. Det är ett förslag som har sin yttersta udd riktad mot kvinnorna. Om man ägnar litet tid åt att diskutera dessa förslag -- t.ex. förslaget om förändring av a-kassan -- kan man konstatera att de slår hårdast mot kvinnorna. Kan man då, Bengt Westerberg, kompromissa med jämställdheten? Jag kan det inte. Frågan är om Bengt Westerberg kan det. Tydligen är det så. 0332067570917 N 2010-01-01 00:00:00 253943 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09102/#anf47