<anforande>
<dok_hangar_id>2349367</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09102</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:102 Onsdagen den 4 maj</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>102</dok_nummer>
<dok_datum>1994-05-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Elöverkänslighet </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>863FBDEA-4D14-4B9A-885A-08A56CB91AF1</anforande_id>
<anforande_nummer>198</anforande_nummer>
<talare>BERTIL DANIELSSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! I den här delen tror jag inte att det
finns någon annan uppfattning än vad som här har
framkommit. Självfallet kommer man att vidta de
åtgärder som man har möjligheter att vidta med
nuvarande kunskapsnivå. Man vet ju en hel del.
Man vet att människor far illa, och man vet att
situationen förbättras för de allra flesta om de inte
utsätts för elektromagnetisk strålning.

Åtskilligt kan redan göras. Men det återstår ändå
en hel del. Vi gör nu en beställning om det samlade
greppet. Men det utesluter inte att man går snabbt
fram på de områden som är möjliga. Nu är det inte
riksdagens uppgift att i detalj tala om för olika
myndigheter att de skall göra si eller så. Man är nog
tillräckligt lyhörd för den anda och intention som
finns i betänkandet, så att man gör ändå på det
sättet.

</anforandetext>
<intressent_id>0853269477202</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>254094</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09102/#anf198</protokoll_url_www>
</anforande>
