2349367 GH09102 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:102 Onsdagen den 4 maj 1993/94 102 1994-05-04 00:00:00 Rasistisk brottslighet AA4D5AF3-B4B8-4CA1-8BA1-E93DA038D111 157 KARL GUSTAF SJÖDIN (nyd) nyd Herr talman! Justitieutskottets betänkande nr 13 handlar om rasistisk brottslighet. Ny demokrati har i motioner föreslagit förbud mot rasistiska organisationer. Vi har begärt att regeringen skall presentera ett sådant förslag för riksdagen. I stället för förbud mot rasistiska organisationer har regeringen valt att föreslå att det införs en särskild straffskärpningsgrund för sådana fall där ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller någon annan liknande omständighet. Regeringen vill inte genomföra det förslag till nya straffbestämmelser för organiserad rasism och för stöd åt organiserad rasism som presenterats av Utredningen för åtgärder mot etnisk diskriminering, EDU. EDU har utförligt motiverat sitt förslag, som har fått ett blandat mottagande. Förslaget har tillstyrkts av bl.a. Rikspolisstyrelsen. Brottsförebyggande rådet, Diskrimineringsombudsmannen, Svenska Röda korset och Svenska flyktingrådet. Kritiken mot förslaget har i allt väsentligt gått ut på att det inte skulle föreligga behov av de föreslagna straffbestämmelserna och att det inte skulle möta några svårigheter att utforma en lagtext med den precision som legalitetsprincipen kräver. EDU har utförligt redovisat att det finns behov av lagstiftning. De föreslagna lagtexterna torde inte bli svåra att tillämpa än annan lagtext. Texterna är tillräckligt preciserade och begripliga för allmänheten. Det föreligger sålunda inga bärande principiella invändningar mot EDU:s förslag till straffbestämmelser. Ny demokrati anser att EDU:s förslag i den delen bör genomföras. EDU lade också fram ett förslag till straffskärpningsregler som regeringen emellertid delvis har förändrat. Herr talman! Ny demokrati vill inte motsätta sig regeringens förslag i det avseendet, trots att lagstiftningen kan te sig onödig, då ju redan nuvarande straffmätningsregler inrymmer möjligheter till straffskärpning vid brottslighet med rasistiskt motiv. Men det finns betänkligheter mot att utvidga den lagstiftning som redan finns. Så här skriver regeringen i sin proposition: De diskriminerande motiv som bestämmelsen således bör vara tillämplig på torde i och för sig oftast föreligga i det fall då brottsligheten riktar sig mot minoritetsgrupper. I detta sammanhang förtjänar dock att anmärkas att bestämmelsen naturligtvis bör vara tillämplig också vid andra brott som begås med diskriminerande motiv. Vad nu har sagts betyder att bestämmelsen kan vara tillämplig, inte bara när exempelvis svenskar ger sig på invandrare utan också i den motsatta situationen, alltså när en person med utländskt ursprung angriper några just därför att de är svenskar. Också i fall då både gärningsmännen och brottsoffren är invandrare kan bestämmelsen vara tillämplig. Jag vet inte varför regeringen gör denna bedömning. Jag har talat med lagmän som har sysslat med sådana här saker både i tingsrätt och i hovrätt, och de säger att det strider mot grundlagen. Där är det entydigt att etniska minoriteter har företräde, och det innebär att den här lagstiftningen kan få en verkan som är precis motsatt den avsedda. Riksåklagaren har avlämnat ett yttrande, där han säger så här: ''En reglering som den föreslagna skulle alltså enligt min mening vara ett olyckligt ingrepp i den nyligen genomförda och väl genomtänkta lagstiftningen om straffmätning och påföljdsval. Till detta kommer att jag inte kan se att regeln skulle kunna medföra någon egentlig förändring av vad som redan gäller. De regler som finns ger fullt tillräckliga möjligheter att vid lagföringen ta hänsyn till rasistiska inslag i brottsligheten. Det gäller också de exempel som tas upp i betänkandet. Den som klottrar rasistiska tillmälen på annans egendom torde i allmänhet böra dömas inte bara för skadegörelse utan också för hets mot folkgrupp. Det är också enligt min mening närmast självklart att den som genom stölder försöker trakassera en särskild grupp människor -- det må vara en etnisk minoritet eller en annan grupp -- blir strängare bedömd än den ''gråtjuv' som stjäl utan några sådana biavsikter. Likaså följer av gällande rätt att ett misshandelsbrott som framstår som särskilt hotfullt på grund av gärningsmannens uppträdande i samband med misshandeln -- rasistiska tillmälen eller andra hotfulla uttalanden -- bedöms särskilt strängt. Ett skäl för förslaget är enligt utredningen att den nya regeln skulle kunna förstärka de antirasistiska signalerna från lagstiftaren. Som jag redan tidigare varit inne på råder det ingen tvekan om med vilken avsky den svenska riksdagen ser på alla former av rasism. De antirasistiska signaler som den svenska lagstiftaren kan sägas sända ut är således de starkast tänkbara. Att i nu aktuellt sammanhang införa särskilda regler för att förstärka dessa signaler är enligt min mening en överloppsgärning.'' Detta säger landets riksåklagare, med erfarenhet av och insyn i vad som händer i olika åklagarkammare. Vad är det här fråga om? Jo, ren populism från ett litet parti i regeringen som hela tiden tycks ha dåligt samvete i dessa frågor. Men i ivern att åstadkomma något bäddar man för en ökad främlingsfientlighet. Vi har en rättspraxis som säger att alla bör vara lika inför lagen. En sådan här lagstiftning gör att alla inte är lika inför lagen. Herr talman! I en motion, 1992/93:Sf631, har vi tagit upp frågan om den omvända rasismen, dvs. att brottslingar av utländsk härkomst behandlas jämförelsevis välvilligare av svenska domstolar än vad brottets svårighetsgrad skulle ha medfört om det varit en svensk gärningsman. Det finns många exempel på detta. Att så är fallet är en följd av en allmänt utbredd flathet och en välvilja men också ogrundade skuldkänslor gentemot utlänningar. Detta är i grunden en diskriminering, av somliga kanske kallad positiv diskriminering. Herr talman! Det krävs emellertid ett klargörande av motiven till det lagförslag som ligger på riksdagens bord. Det finns, som jag tidigare nämnt, en påtaglig risk för att utländska och svenska förövare inte kommer att bedömas lika när omständigheterna i övrigt är desamma. Domstolarna kan komma att anse det mera straffvärt när svenskar begår brott med rasistiska motiv än när utlänningar/invandrare gör det. Det är angeläget att klargöra att lika behandling av gärningsmän av olika härkomst är en nödvändig förutsättning för denna lagstiftning. Med detta vill jag, herr talman, slutligen yrka bifall till reservationerna 1 och 2 vid detta betänkande. 0644864705800 N 2010-01-01 00:00:00 254053 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09102/#anf157