2349367 GH09102 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:102 Onsdagen den 4 maj 1993/94 102 1994-05-04 00:00:00 Verksamhet och anslag för totalförsvaret 1994/95 9BABD47F-0D3D-496D-AF66-7D83854A2330 120 SVEN-OLOF PETERSSON (c) c Herr talman! Det är många frågor som tas upp i dag när det gäller försvaret. Debatten är lång och intensiv. Av dessa frågor är det frestande att ge sig i kast med egentligen alla, för de är viktiga var och en på sitt sätt och var och en i sitt sammanhang. Men avsikten med att jag står här i talarstolen är ändå att jag endast skall beröra några frågor som vi i Centern vill lyfta fram, frågor som vi tycker är viktiga och väsentliga att ytterligare belysa. Jag vill börja med den svenska försvarsindustrin. Den svenska försvarsindustrin har en mycket hög kompetens, en hög teknisk nivå och den är i långa stycken mycket rationell och mångsidig. Den är i mångt och mycket världsunik och ligger på en konkurrenskraftig nivå. Vi i Centern tycker att det är viktigt att försvarsindustrin utvecklas, så att den kan behållas. Den kan då användas som ett bra redskap för att vi ytterliggare skall kunna garantera och stärka vårt oberoende och vår alliansfrihet och självständighet. Vi vet att svensk försvarsindustri ger jobb i Sverige. Pengarna stannar här. Den utvecklar försvarsmateriel för det svenska försvaret utifrån våra behov. De produkter som kommer från försvarsindustrin har i många fall lett till stora och betydande exportframgångar. Det är fråga om en mycket avancerad högteknologi som vi kan leverera vidare in i andra sektorer. Jag vill understryka att JAS-projektet är det mest avancerade industriprojekt som vi någonsin har haft i det här landet. Det har gett oerhört positiva effekter för civil industri och för civila applikationer av de kunskaper och den teknik som man har tagit fram i samband med JAS-projektet. Det är av stor vikt att den militära och den civila produktionen kan gå hand i hand. När det gäller resurserna för marinens och flottans behov finns det en otrolig hög kompetens i landet också på detta område. Vi har en nybyggnadskompetens som vi måste slå vakt om. Jag tänker då självfallet på Karlskronavarvet och den avancerade teknik som man besitter i fråga om plastfartyg och smygteknik. Man har också samarbetat med Kockums för att utveckla bra ubåtar som står i särklass internationellt sett. Problemet för marinen är de ekonomiska bekymmer som man har. Det är svårt att behålla all den varvskapacitet som finns i landet. Efter tidigare beslut i denna kammare ser man över möjligheterna att byta ut Muskövarvet, bolagisera detta och göra det till en egen enhet. I första hand måste vi slå vakt om nybyggnadskompetensen. Reparation och underhåll kan klaras på annat sätt. Vi bör fortsätta att se på dessa delar för att klara nybyggnadskompetensen. Om vi tappar den, tappar vi också de andra bitarna när det gäller marinen. Det är väldigt viktigt att de ekonomiska bekymmer som finns inom marinen verkligen ses över och rättas till. Efter de olika utredningar som har gjorts kan detta innebära att verksamheterna ytterligare behöver koncentreras. Här bör man se till att man kan behålla en god förmåga och bra fartyg. Det är i södra Östersjön som det i dag händer väldigt mycket. Där pågår en intensiv trafik över flera nationsgränser. Ur alla aspekter är det viktigt att vi syns och att vi finns där för att också markera våra territorialgränser och nationsgränser. Det kan också finnas andra rent av militära uppgifter för marinen, många övervakningsuppgifter av skilda slag både för civil och för annan verksamhet. Den maritima verksamheten totalt sett och samordningen av resurser skall nu ses över av en utredning. Då bör man också ta till vara och se över den resurs som flygvapnet utgör i det här sammanhanget. Jag tänker självfallet i första hand på flygvapnets helikopterenheter. Gemensamt med marinens helikopterresurser kan man utföra väsentligt mer än vad dessa resurser utnyttjas till i dag. Det gäller att samordna och ytterliga hantera verksamheten, inte bara i nationens egen tjänst utan också i ett vidare internationellt perspektiv när det gäller bl.a. Östersjön och räddningsverksamhet. Det har tidigare i debatten talats om de s.k. RITS- styrkorna, dvs. räddningsinsatser till sjöss. Jag håller med Gunhild Bolander om att det är anmärkningsvärt att vi inte har en enda sådan styrka på kuststräckan mellan Malmö och Stockholm. För min del ser jag det som angeläget att ta till vara Blekingekommunernas kompetens. Det finns ju helikoptrar att tillgå, både flygvapnets och marinens. Kustbevakningens och marinens sjögående enheter kan också användas för detta ändamål. Det är viktigt att vi arbetar vidare internationellt för att få till stånd en utökad samordning av räddningstjänsten i Östersjön. Det är många frågor här på bordet i dag som rör de värnpliktiga. Pliktutredningens förslag har lagts fram och remissbehandlats i vederbörlig ordning. Det är min förhoppning att vi inom en mycket snar framtid skall få se en proposition på riksdagens bord. Vi vidhåller att det är av central betydelse att den allmänna värnplikten kan behållas och att den därmed får en bred förankring hos det svenska folket. Det är angeläget att vi uppfyller de behov som finns. I och med detta utredningsförslag kan de civila delarna av totalförsvaret stärkas. De värnpliktigas ekonomiska situation har berörts. Årets proposition innehåller bra och positiva markeringar när det gällde bl.a. höjningen av utryckningsbidraget och av dagsersättningen för de värnpliktiga. Förhoppningen är att vi skall kunna gå vidare med detta, även om jag just nu förstår att det med hänsyn till de totala finanserna i landet kan vara svårt att ta ytterligare steg. Men jag anser att detta var värdefulla markeringar. Vi från Centern sätter stort värde på dessa. Det skall ju bli en myndighet av den nya försvarsorganisationen, Försvarsmakten, som kommer att bildas den 1 juli. Detta har föregåtts av ett bra och brett förberedelsearbete, inte minst inom LEMO-utredningen. Det är nödvändiga förändringar som här kommer till stånd. Jag hoppas också att resultatet blir det vi önskar. Centerns uppfattning är att det finns ett fortsatt starkt behov av en bred och allsidig parlamentarisk insyn när det gäller möjligheterna att följa verksamheterna. Det är viktigt med ett parlamentariskt inflytande och nära och intima förtroendefulla kontakter mellan den militära myndigheten och riksdagen och dess partier. Avslutningsvis vill jag nämna att jag satte stort värde på att försvarsministern tog upp de internationella insatser som svenska trupper och personal från Räddningsverket har gjort, inte minst i det forna Jugoslavien. Detta är en mycket betydelsefull verksamhet, och det kommer nog att bli aktuellt med flera insatser av den här typen i framtiden. Det kommer att ställas större krav på oss i detta sammanhang. Det är min förhoppning att vi i så fall skall kunna leva upp till dessa krav. Det är också angeläget att vi skänker en tanke och ett tack till alla som frivilligt ställer upp för dessa farofyllda arbeten som är föga glamorösa. Dessa personer får verkligen se de avigsidor som krig ute i världen för med sig, sådana lidanden som vi tack och lov är förskonade från i Sverige. Det är viktigt att vi fortsätter att ha en positiv syn på detta arbete, att vi försöker att ge den bästa utbildning som vi kan ge och den bästa materielen som går att uppbringa. Också med sådana här insatser kan vi stärka förtroendet för Sverige som en pålitlig samarbetspartner i det internationella samfundet. 0890087624410 N 2010-01-01 00:00:00 254016 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09102/#anf120