<anforande>
<dok_hangar_id>2349366</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09101</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:101 Tisdagen den 3 maj</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>101</dok_nummer>
<dok_datum>1994-05-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på fråga 1993/94:482 om licensavgiften för jaktradio</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>575A1202-0A08-4307-86B8-4F40D16E1FE2</anforande_id>
<anforande_nummer>85</anforande_nummer>
<talare>JOHN ANDERSSON (-)</talare>
<parti>-</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är alltid svårt att i en kort fråga
redovisa hela sanningen.

Jag utgick från att tillstånden avseende apparaterna
för 27 MHz kostade 68 kr per år, och det finns
96 500 sådana apparater. Man fick dessutom ha
flera apparater på samma tillstånd. Jag hade ett
tillstånd för hela jaktlaget avseende denna
frekvens.

Vi gick tidigare över till apparater för 31 MHz
eftersom det är bättre framkomlighet med dessa.
Men att söka tillstånd är ju bara en formell sak.
Man får sig då sex kanaler tilldelat, som man får
hålla sig inom -- jag minns inte hur många kanaler
det var för 27 MHz.

För ett jaktlag om 25 man blir den årliga kostnaden
5 750 kr, detta för att använda
kommunikationsradion endast några dagar eller
någon vecka, som det kan handla om. Det är väl
helt orimligt. Det sker nämligen ingen som helt
fördelning av kanalerna. Det handlar alltså inte om
något jobb för Post- och telestyrelsen att fördela
kanaler. Att man får ett tillstånd för innehav av en
sådan apparat är bara en formell sak.
</anforandetext>
<intressent_id>0817420987900</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>253867</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09101/#anf85</protokoll_url_www>
</anforande>
