<anforande>
<dok_hangar_id>2349365</dok_hangar_id>
<dok_id>GH09100</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:100 Måndagen den 2 maj</dok_titel>
<dok_rm>1993/94</dok_rm>
<dok_nummer>100</dok_nummer>
<dok_datum>1994-05-02 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1993/94:132 om meningsfull sysselsättning för arbetslösa</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>B508A514-9F42-4AD7-8039-689A14C2C1EA</anforande_id>
<anforande_nummer>44</anforande_nummer>
<talare>CARL OLOV PERSSON (kds)</talare>
<parti>kds</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag håller med om att den viktigaste
åtgärden för att få ordning på sysselsättningsläget
är faktiskt att vi för en sund ekonomisk politik,
skapar förtroende för Sveriges ekonomi och på det
viset får ner räntorna. Det skapar förutsättningar
för bättre läge på investeringssidan, och då får fler
arbete. Likaså blir börsen mer intressant med lägre
räntor, och man får in mer pengar till investeringar.
Det var på god väg. Sedan blev det en svacka i
förväntningarna i januari i år. Vi får hoppas att
förväntningarna kommer tillbaka. Det kan vara
nog så svårt i ett valår med tanke på att det finns
partier som skrämmer dem som skall investera med
att de kommer att beskattas hårdare i framtiden.

Faktum är att de arbetslösas situation är så pass svår
att vi måste göra litet mera. Vi har satsat 32
miljarder på AMS -- det låter väldigt mycket -- och
på arbetslöshetskassan. Det är stora underskott.
Men vad får vi ut av det? För att de som redan har
arbete skall vara beredda att betala måste pengarna
gå till vettiga saker, till att bygga upp en god framtid
med den vilande resursen.

Jag vill peka på några saker man kan göra.

Jag tog upp att man skulle låta den som är ung och
arbetslös gå intill någon som redan har arbete och
som kan lära ut erfarenheter från arbetslivet. På det
viset får man ytterligare en kompetent person. Här
tror jag att ungdomspraktikplatserna är mycket
bra. Jag håller med arbetsmarknadsministern om
att det är en bra satsning. Men jag tror att det
fuskas en del i det sammanhanget, framför allt i
introduktionen. Man lägger upp dåliga
arbetsprogram. Det gäller att verkligen se till att
ungdomarna skolas in i ett nytt arbete, att det inte
bara blir terapi.

En så stor del som 40 % kommer in i praktikplatser
på den offentliga sektorn. Det finns inga
förutsättningar för dem att få arbete. Det är inte
avsikten inom den offentliga sektorn att ta in mer
folk just nu. Jobben måste skapas på den privata
sektorn.

Det är erhört viktigt att de riktigt små företagen
också tar in ungdomar. Jag vet att facket ställer
ganska omöjliga krav som är svåra att uppfylla.
Man måste ha kollektivavtal osv. Det har hindrat
en hel del. Det är viktigt att vi tar itu med det. Det
har visat sig att sedan man började ta betalt -- 1 000
kr av företagen de första sex månaderna och 3 000
kr för nästa period -- utnyttjas systemet bättre. Från
den 1 januari till mitten på december har 3 000--
4 000 ytterligare fler ungdomar fått jobb. Det har
varit bra att man ställt krav på arbetsgivaren.
</anforandetext>
<intressent_id>08289753603</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>253769</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09100/#anf44</protokoll_url_www>
</anforande>
