2349365 GH09100 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:100 Måndagen den 2 maj 1993/94 100 1994-05-02 00:00:00 Svar på interpellation 1993/94:134 om offentlighetsprincipen och EU interpellationsdebatt D9B2542B-4F40-4715-8B63-7F4928BEC30A 31 INGELA MÅRTENSSON (fp) fp Herr talman! I denna kammare har det vid ett flertal tillfällen sagts av regeringens företrädare att offentlighetsprincipen är en omistlig del av vår demokrati och att den tillhör vårt kulturella arv. Det fördes fram i den första deklarationen inför förhandlingarna, och i slutskedet fördes ungefär likartade formuleringar fram igen. Trots detta vill man inte försäkra sig om att Sveriges offentlighetsprincip inte riskerar att urholkas mer än nödvändigt. Det pågår nämligen redan en urholkning av offentlighetsprincipen. Det finns redan förvaltningar som är tvungna att införa mer sekretess än tidigare med anledning av den anpassning som pågår i det svenska samhället. Om vi sedan blir medlemmar i den europeiska unionen blir det precis som de talare som tidigare har talat i dag sagt, nämligen att en rad frågor som vi i Sverige tidigare har fattat beslut om kommer att föras över till unionen. Det är ju självklart. När man går in i en union blir det ju så. Då kommer de facto omfattningen av offentlighetsprincipen att förändras. Beslut som rör svenska medborgare kommer nämligen inte att vara offentliga i samma utsträckning som hitintills. Jag förstår att det är svårt att göra något åt det. Men det man kan göra är att försöka verka för att de gemensamma regler som skall gälla blir så öppna som möjligt. Sverige bör verka i den riktningen, vilket jag tror Sverige säkerligen kommer att göra också. Det EG-direktiv som Hans Göran Franck tog upp har däremot antagits av Europaparlamentet efter att ha diskuterats i flera omgångar. Vissa förändringar har också införts från kommissionens sida. Direktivet ligger nu hos ministerrådet för beslut. Såvitt jag förstår var statsrådet nere i Bryssel för att diskutera det. Jag vet inte om det var vid samma möte som det hänvisas till i svaret, men avsikten var att det skulle bli klart att Sverige inte behövde ändra sin offentlighetsprincip om EG- direktivet tillstyrktes. Datalagsutredningen kom dock fram till att de samtal som statsrådet hade med kommissionen i Bryssel på intet sätt garanterade att Sverige skulle komma att behålla sin offentlighetsprincip. Tvärtom blev det uppenbart att EG-direktivet inte är förenligt med den svenska offentlighetsprincipen. Med det perspektivet tycker jag att det är märkligt att man säger att Sverige inte behöver några undantag och att det finns garantier. Offentlighetsprincipens omfång håller ju redan på att minskas, och vid ett medlemskap i Europeiska unionen slår man inte ens vakt om det som man vet föreligger och som kan komma att införas. I Europaunionens länder har man en helt annan syn när det gäller den personliga integriteten. Många tycker kanske att det förhållningssätt som man har i södra Europa är bättre. Där tillåter man inte journalister att gå in i olika handlingar som innehåller personuppgifter. Men då tycker jag att man också skall säga att man tycker att vår offentlighetsprincip skall begränsas, för att man tycker att man i EU har en bättre syn när det gäller personlig integritet. Offentlighetsprincipen innebär delvis att den personliga integriteten skyddas. Det är i det öppna samhället man kan se vilka uppgifter myndigheterna samlar om de enskilda individerna. Det är en del av integriteten som man inte skall bortse från. Därför tycker jag fortfarande att det är mycket märkligt att vi från svensk sida inte har sett till att vi inte behöver ändra oss när det gäller just detta EG-direktiv. Såvitt jag förstår kommer inte detta att falla under det som statsrådet tidigare tog upp om det som vi har överlämnat och det som kan komma i konflikt med regeringsformen. Detta ligger ju i tryckfrihetsförordningen och är inte applicerbart. I en diskussion i förra veckan med anledning av konstitutionsutskottets betänkande uttalade KU att regeringsformen inte kan anses öppna en möjlighet att överlåta beslutande som väsentligt rubbar dessa principer utan att samtidigt göra en ändring av grundlag. Man avsåg då tryckfrihetsförordningen. Jag ställde då frågan om man kan se KU:s uttalande som ett slags förbehåll att använda när en konflikt uppstår, så att man kan säga att Sveriges riksdag har beslutat att inte göra ändringar. Hur ser statsrådet på konstitutionsutskottets betänkande? Om man gör ett sådant ställningstagande -- statsrådet sade tidigare att det som vi säger här i Sveriges riksdag är viktigt -- håller då ett sådant förbehåll vid en eventuell konflikt, t.ex. när det gäller just frågan om personlig integritet? Det är en fråga som man lägger stor vikt vid och som väsentligen kan komma att rubba vår offentlighetsprincip och andra principer som är viktiga för vår demokrati. Jag skulle gärna vilja ha svar på min fråga. 0389381287505 N 2010-01-01 00:00:00 253756 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09100/#anf31