2349365 GH09100 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:100 Måndagen den 2 maj 1993/94 100 1994-05-02 00:00:00 Svar på interpellationerna 1993/94:108, 113 och 114 om giltigheten av svensk grundlag inför interpellationsdebatt 223ED6D2-4164-47F6-8F0A-2D009930454C 26 Statsrådet REIDUNN LAURÉN Herr talman! Jag vill än en gång säga till Bengt Hurtig att informationsskriften är riktig så till vida att EG-rätt går före nationell rätt -- inom det område som vi har överlåtit. Det gäller de fyra friheterna. Till 95 eller kanske t.o.m. till 98 % är det fråga om vanliga lagar -- inte grundlagar, som vi debatterar i dag. Om det blir en konflikt mellan oss och EG vad gäller de grundläggande fri- och rättigheter, som vi har listat i regeringsformens andra kapitel, är det en sådan kompetenskonflikt, som jag talade om, där EG-domstolen inte ensam kan lägga fast gränsen för sitt område. De nationella organen får också säga sitt. I det sammanhanget är det naturligtvis mycket viktigt vad som sägs här i Sveriges riksdag. När det gäller den vanliga lagstiftningen har naturligtvis Högsta domstolen och Regeringsrätten möjlighet, och i vissa fall även skyldighet, att inhämta tolkningsbesked från EG-domstolen. EG- rätten skall naturligtvis vara enhetlig över hela området. De olika medlemsländerna skall inte kunna uttolka EG-rätten på olika sätt när det gäller de fyra friheterna. Man måste ha en enhetlig lagstiftning. Jag tycker att det säger sig självt. Enligt min mening innebär det inte att EG- domstolen blir ett slags överhöghet i förhållande till de högsta instanserna. Med ledning av tolkningsbeskedet får de avgöra hur det ifrågavarande målet skall avgöras. Det är inte alls givet bara med tolkningsbeskedet hur det skall avgöras. Jag tycker att det är mycket viktigt att man i denna debatt försöker skilja på vanlig lag och grundlag. Vi debatterar nu grundlagarna. Jag skall svara på Birgitta Hambraeus fråga. Det är klart att vi inte skall avskaffa vår Riksbank på detta sätt. Det vore egendomligt om det gick till så. Om det kommer upp en fråga som innebär att vi måste göra en grundlagsändring för att följa ett EG- direktiv, kommer naturligtvis den förändringen att göras precis i den vanliga ordning som grundlagsändringar görs, dvs. med två beslut av riksdagen med ett mellankommande val. Där kommer naturligtvis riksdagen att ha all möjlighet att debattera den fråga som tas upp. 0815907568902 N 2010-01-01 00:00:00 253751 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09100/#anf26