2349365 GH09100 Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:100 Måndagen den 2 maj 1993/94 100 1994-05-02 00:00:00 Svar på interpellationerna 1993/94:108, 113 och 114 om giltigheten av svensk grundlag inför interpellationsdebatt 36E32790-0F6E-4DB8-B15C-8B39A7D634C2 17 BENGT HURTIG (v) v Herr talman! Vi rör oss kanske stegvis framåt på det här området. Det är alltså klart att den övervägande delen av textmassan i grundlagen, som gäller att vi har kung, hur vi förrättar allmänna val m.m., handlar om sådant som man inte i förstone kan förvänta sig att EG kommer att lägga sig i -- även om det inom EU finns republikaner som tycker att vi inte skall prata så högt om demokratin när statschefen har arvsrätt. Men jag kan hålla med om att hela detta block kommer att ligga utanför. Det vi diskuterar är de delar där det kan bli konflikter. Konstitutionsutskottet har ägnat lång tid åt att bearbeta det här och säger bl.a.: ''När det gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen med sina detaljrika regler är konfliktriskerna enligt utskottets uppfattning större. Problemet sammanhänger med att svensk offentlighets- och yttrandefrihetslagstiftning inte bara åtnjuter grundlagsskydd utan också i materiellt hänseende är väsentligt mer långtgående än i andra europeiska länder.'' Utskottet har också slagit fast att vi inte skall skriva in några principiella begränsningar -- precis som regeringen har sagt i propositionen -- om överlåtande av beslutsmakt, utan det ger sig hur det blir i framtiden. Utskottet konstaterar att det är svårt att avgöra hur stor den här överlåtelsen blir. Det slås fast i domarna, som jag tidigare sade, att man inom EG betraktar EG-rätten som en ny rätt. Det är inte bara fråga om en konvention i vanlig mening, som Pär Granstedt ville ge sken av, dvs. att den skulle vara likställd med barnkonventionen eller Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Man betraktar EG-rätten som en ny rätt, där EG-domstolen också står över de nationella högsta domstolarna. Inte ens på det här området, nämligen det som berörs i kap. 2 om de mänskliga fri- och rättigheterna, offentlighetsprincipen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen -- som vi så dyrt och heligt har slagit fast -- kan vi vara spiksäkra, enligt utskottets betänkande. I den information från Utrikesdepartementet som distribueras till och används av skolor, bibliotek och allmänhet säger man: ''Det är EG-domstolen som avgör om EGs rättsakter överensstämmer med EGs fördrag eller om de ska förklaras ogiltiga.'' I denna information framstår det som om EG- domstolen har den här exklusiva rätten. Det är ju något annat än framtoningen i statsrådets svar. 0936271144504 N 2010-01-01 00:00:00 253742 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GH09100/#anf17