<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H9B387</dok_id>
 <rm>2021</rm>
 <beteckning>87</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2021:87</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>87</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2021-11-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-11-02 12:19:07</systemdatum>
 <publicerad>2021-11-02 00:00:00</publicerad>
 <titel>Granskning av utländska direktinvesteringar </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H9B387/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H9B387</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H9B387</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2021 87 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 915px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 140px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 598px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 471px;overflow: hidden;}

#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:624px;height:915px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 53px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_2 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_2 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 379px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}

#page_2 #p2dimg1 {position:absolute;top:611px;left:358px;z-index:-1;width:115px;height:63px;}
#page_2 #p2dimg1 #p2img1 {width:115px;height:63px;}




#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 620px 0px 106px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 138px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 355px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_3 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_3 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 362px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_29 #p29dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #p29dimg1 #p29img1 {width:416px;height:1px;}




#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 133px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 662px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:416px;height:1px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 393px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 175px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 512px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:215px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:70px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 615px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_71 #p71dimg1 {position:absolute;top:150px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #p71dimg1 #p71img1 {width:70px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 126px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_3 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 151px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_3 {border:none;margin: 638px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 294px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:470px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:69px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_81 #p81dimg1 {position:absolute;top:148px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:594px;}
#page_81 #p81dimg1 #p81img1 {width:416px;height:594px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_82 #p82dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #p82dimg1 #p82img1 {width:415px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_84 #p84dimg1 {position:absolute;top:692px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #p84dimg1 #p84img1 {width:69px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_88 #p88dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #p88dimg1 #p88img1 {width:415px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_91 #p91dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #p91dimg1 #p91img1 {width:416px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_93 #p93dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #p93dimg1 #p93img1 {width:416px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_94 #p94dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:662px;}
#page_94 #p94dimg1 #p94img1 {width:415px;height:662px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_3 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_95 #p95dimg1 {position:absolute;top:451px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:223px;}
#page_95 #p95dimg1 #p95img1 {width:417px;height:223px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 178px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_97 #p97dimg1 {position:absolute;top:171px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:571px;}
#page_97 #p97dimg1 #p97img1 {width:417px;height:571px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_100 #p100dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #p100dimg1 #p100img1 {width:415px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_101 #p101dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #p101dimg1 #p101img1 {width:416px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_102 #p102dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #p102dimg1 #p102img1 {width:415px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:415px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_105 #p105dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #p105dimg1 #p105img1 {width:416px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:742px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:415px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_107 #p107dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #p107dimg1 #p107img1 {width:416px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_108 #p108dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #p108dimg1 #p108img1 {width:415px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_109 #p109dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #p109dimg1 #p109img1 {width:416px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_110 #p110dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #p110dimg1 #p110img1 {width:415px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:416px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_112 #p112dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #p112dimg1 #p112img1 {width:415px;height:1px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_113 #p113dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #p113dimg1 #p113img1 {width:416px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_114 #p114dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #p114dimg1 #p114img1 {width:415px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_115 #p115dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #p115dimg1 #p115img1 {width:416px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_116 #p116dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #p116dimg1 #p116img1 {width:415px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_117 #p117dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #p117dimg1 #p117img1 {width:416px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_118 #p118dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #p118dimg1 #p118img1 {width:415px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_119 #p119dimg1 {position:absolute;top:562px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #p119dimg1 #p119img1 {width:416px;height:1px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_120 #p120dimg1 {position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #p120dimg1 #p120img1 {width:415px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_121 #p121dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #p121dimg1 #p121img1 {width:416px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:415px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 244px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 691px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_129 #p129dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #p129dimg1 #p129img1 {width:416px;height:1px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_130 #p130dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #p130dimg1 #p130img1 {width:415px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_131 #p131dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #p131dimg1 #p131img1 {width:416px;height:1px;}




#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:415px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_3 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 147px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 168px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_157 #p157dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #p157dimg1 #p157img1 {width:416px;height:1px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 116px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_166 #p166dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #p166dimg1 #p166img1 {width:415px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_167 #p167dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #p167dimg1 #p167img1 {width:416px;height:1px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_168 #p168dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #p168dimg1 #p168img1 {width:415px;height:1px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_169 #p169dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #p169dimg1 #p169img1 {width:416px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_3 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_173 #p173dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #p173dimg1 #p173img1 {width:416px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_174 #p174dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #p174dimg1 #p174img1 {width:415px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_175 #p175dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #p175dimg1 #p175img1 {width:416px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_177 #p177dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #p177dimg1 #p177img1 {width:416px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_178 #p178dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #p178dimg1 #p178img1 {width:415px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_180 #p180dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #p180dimg1 #p180img1 {width:415px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:416px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_182 #p182dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #p182dimg1 #p182img1 {width:415px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 111px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_185 #p185dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #p185dimg1 #p185img1 {width:416px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_186 #p186dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #p186dimg1 #p186img1 {width:415px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_187 #p187dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #p187dimg1 #p187img1 {width:416px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_189 #p189dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #p189dimg1 #p189img1 {width:416px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_190 #p190dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #p190dimg1 #p190img1 {width:415px;height:1px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_191 #p191dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #p191dimg1 #p191img1 {width:416px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_195 #p195dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #p195dimg1 #p195img1 {width:416px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_196 #p196dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #p196dimg1 #p196img1 {width:415px;height:1px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_197 #p197dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #p197dimg1 #p197img1 {width:416px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_198 #p198dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #p198dimg1 #p198img1 {width:415px;height:1px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_199 #p199dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #p199dimg1 #p199img1 {width:416px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_3 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_203 #p203dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #p203dimg1 #p203img1 {width:416px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_204 #p204dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #p204dimg1 #p204img1 {width:415px;height:1px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_206 #p206dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #p206dimg1 #p206img1 {width:415px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_212 #p212dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #p212dimg1 #p212img1 {width:415px;height:1px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_213 #p213dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #p213dimg1 #p213img1 {width:416px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_214 #p214dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #p214dimg1 #p214img1 {width:415px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_215 #p215dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #p215dimg1 #p215img1 {width:416px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_217 #p217dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #p217dimg1 #p217img1 {width:416px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_218 #p218dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #p218dimg1 #p218img1 {width:415px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 111px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_221 #p221dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #p221dimg1 #p221img1 {width:416px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_223 #p223dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #p223dimg1 #p223img1 {width:416px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_225 #p225dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #p225dimg1 #p225img1 {width:416px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_226 #p226dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #p226dimg1 #p226img1 {width:415px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_227 #p227dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #p227dimg1 #p227img1 {width:416px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:415px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_233 #p233dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #p233dimg1 #p233img1 {width:416px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_234 #p234dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #p234dimg1 #p234img1 {width:415px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 148px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 142px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 159px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_245 #p245dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #p245dimg1 #p245img1 {width:416px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_246 #p246dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #p246dimg1 #p246img1 {width:415px;height:1px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_249 #p249dimg1 {position:absolute;top:622px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #p249dimg1 #p249img1 {width:416px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_250 #p250dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #p250dimg1 #p250img1 {width:415px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_251 #p251dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #p251dimg1 #p251img1 {width:416px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_252 #p252dimg1 {position:absolute;top:254px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:488px;}
#page_252 #p252dimg1 #p252img1 {width:415px;height:488px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 367px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_255 #p255dimg1 {position:absolute;top:528px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_255 #p255dimg1 #p255img1 {width:413px;height:66px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_259 #p259dimg1 {position:absolute;top:169px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_259 #p259dimg1 #p259img1 {width:413px;height:66px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 89px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_260 #p260dimg1 {position:absolute;top:479px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:229px;}
#page_260 #p260dimg1 #p260img1 {width:413px;height:229px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_261 #p261dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #p261dimg1 #p261img1 {width:416px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_262 #p262dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:90px;}
#page_262 #p262dimg1 #p262img1 {width:415px;height:90px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_263 #p263dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #p263dimg1 #p263img1 {width:416px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_265 #p265dimg1 {position:absolute;top:560px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:158px;}
#page_265 #p265dimg1 #p265img1 {width:416px;height:158px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_267 #p267dimg1 {position:absolute;top:199px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:175px;}
#page_267 #p267dimg1 #p267img1 {width:413px;height:175px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_268 #p268dimg1 {position:absolute;top:564px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_268 #p268dimg1 #p268img1 {width:413px;height:102px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_269 #p269dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #p269dimg1 #p269img1 {width:416px;height:1px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_270 #p270dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #p270dimg1 #p270img1 {width:415px;height:1px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_271 #p271dimg1 {position:absolute;top:203px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_271 #p271dimg1 #p271img1 {width:413px;height:102px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_272 #p272dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #p272dimg1 #p272img1 {width:415px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_3 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_273 #p273dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #p273dimg1 #p273img1 {width:416px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_275 #p275dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #p275dimg1 #p275img1 {width:416px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_276 #p276dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #p276dimg1 #p276img1 {width:415px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_277 #p277dimg1 {position:absolute;top:92px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:650px;}
#page_277 #p277dimg1 #p277img1 {width:416px;height:650px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_279 #p279dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #p279dimg1 #p279img1 {width:416px;height:1px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_280 #p280dimg1 {position:absolute;top:627px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:91px;}
#page_280 #p280dimg1 #p280img1 {width:415px;height:91px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_282 #p282dimg1 {position:absolute;top:694px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #p282dimg1 #p282img1 {width:415px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_283 #p283dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #p283dimg1 #p283img1 {width:416px;height:1px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_284 #p284dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #p284dimg1 #p284img1 {width:415px;height:1px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 126px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_3 {border:none;margin: 117px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_291 #p291dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_291 #p291dimg1 #p291img1 {width:416px;height:1px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_292 #p292dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #p292dimg1 #p292img1 {width:415px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_295 #p295dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #p295dimg1 #p295img1 {width:416px;height:1px;}




#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_296 #p296dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #p296dimg1 #p296img1 {width:415px;height:1px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_297 #p297dimg1 {position:absolute;top:118px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:622px;}
#page_297 #p297dimg1 #p297img1 {width:413px;height:622px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_299 #p299dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #p299dimg1 #p299img1 {width:416px;height:1px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_300 #p300dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #p300dimg1 #p300img1 {width:415px;height:1px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_308 #p308dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #p308dimg1 #p308img1 {width:415px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_309 #p309dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #p309dimg1 #p309img1 {width:416px;height:1px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 392px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_312 #p312dimg1 {position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #p312dimg1 #p312img1 {width:415px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_316 #p316dimg1 {position:absolute;top:718px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #p316dimg1 #p316img1 {width:415px;height:1px;}




#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_317 #p317dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #p317dimg1 #p317img1 {width:416px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_318 #p318dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #p318dimg1 #p318img1 {width:415px;height:1px;}




#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_319 #p319dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #p319dimg1 #p319img1 {width:416px;height:1px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_321 #p321dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #p321dimg1 #p321img1 {width:416px;height:1px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_323 #p323dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #p323dimg1 #p323img1 {width:416px;height:1px;}




#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_324 #p324dimg1 {position:absolute;top:302px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:440px;}
#page_324 #p324dimg1 #p324img1 {width:415px;height:440px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_325 #p325dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #p325dimg1 #p325img1 {width:416px;height:1px;}




#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 222px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_327 #p327dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_327 #p327dimg1 #p327img1 {width:413px;height:139px;}




#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_329 #p329dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_329 #p329dimg1 #p329img1 {width:416px;height:1px;}




#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_330 #p330dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #p330dimg1 #p330img1 {width:415px;height:1px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_331 #p331dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_331 #p331dimg1 #p331img1 {width:416px;height:1px;}




#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_332 #p332dimg1 {position:absolute;top:481px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:213px;}
#page_332 #p332dimg1 #p332img1 {width:415px;height:213px;}




#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_334 #p334dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #p334dimg1 #p334img1 {width:415px;height:1px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_336 #p336dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_336 #p336dimg1 #p336img1 {width:415px;height:1px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_337 #p337dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_337 #p337dimg1 #p337img1 {width:416px;height:1px;}




#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_338 #p338dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_338 #p338dimg1 #p338img1 {width:415px;height:1px;}




#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_339 #p339dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #p339dimg1 #p339img1 {width:416px;height:1px;}




#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_341 #p341dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_341 #p341dimg1 #p341img1 {width:416px;height:1px;}




#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_342 #p342dimg1 {position:absolute;top:451px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:279px;}
#page_342 #p342dimg1 #p342img1 {width:415px;height:279px;}




#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_343 #p343dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #p343dimg1 #p343img1 {width:416px;height:1px;}




#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_345 #p345dimg1 {position:absolute;top:452px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:242px;}
#page_345 #p345dimg1 #p345img1 {width:416px;height:242px;}




#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_346 #p346dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_346 #p346dimg1 #p346img1 {width:415px;height:1px;}




#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_347 #p347dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #p347dimg1 #p347img1 {width:416px;height:1px;}




#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_349 #p349dimg1 {position:absolute;top:268px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:462px;}
#page_349 #p349dimg1 #p349img1 {width:416px;height:462px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_350 #p350dimg1 {position:absolute;top:718px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #p350dimg1 #p350img1 {width:415px;height:1px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_3 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_351 #p351dimg1 {position:absolute;top:86px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:275px;}
#page_351 #p351dimg1 #p351img1 {width:416px;height:275px;}




#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_352 #p352dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_352 #p352dimg1 #p352img1 {width:415px;height:1px;}




#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_353 #p353dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_353 #p353dimg1 #p353img1 {width:416px;height:1px;}




#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_354 #p354dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #p354dimg1 #p354img1 {width:415px;height:1px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_355 #p355dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_355 #p355dimg1 #p355img1 {width:416px;height:1px;}




#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_356 #p356dimg1 {position:absolute;top:543px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_356 #p356dimg1 #p356img1 {width:413px;height:102px;}




#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_357 #p357dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #p357dimg1 #p357img1 {width:416px;height:1px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_358 #p358dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:462px;}
#page_358 #p358dimg1 #p358img1 {width:415px;height:462px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_3 {border:none;margin: 129px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_359 #p359dimg1 {position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:419px;}
#page_359 #p359dimg1 #p359img1 {width:416px;height:419px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_360 #p360dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:643px;}
#page_360 #p360dimg1 #p360img1 {width:415px;height:643px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_361 #p361dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_361 #p361dimg1 #p361img1 {width:416px;height:1px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_362 #p362dimg1 {position:absolute;top:571px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_362 #p362dimg1 #p362img1 {width:413px;height:138px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_363 #p363dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_363 #p363dimg1 #p363img1 {width:416px;height:1px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_364 #p364dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #p364dimg1 #p364img1 {width:415px;height:1px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_365 #p365dimg1 {position:absolute;top:256px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_365 #p365dimg1 #p365img1 {width:413px;height:120px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_366 #p366dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #p366dimg1 #p366img1 {width:415px;height:1px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_367 #p367dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:121px;}
#page_367 #p367dimg1 #p367img1 {width:413px;height:121px;}




#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_369 #p369dimg1 {position:absolute;top:634px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #p369dimg1 #p369img1 {width:416px;height:1px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_371 #p371dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_371 #p371dimg1 #p371img1 {width:416px;height:1px;}




#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_373 #p373dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_373 #p373dimg1 #p373img1 {width:416px;height:1px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_3 {border:none;margin: 93px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_375 #p375dimg1 {position:absolute;top:399px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:301px;}
#page_375 #p375dimg1 #p375img1 {width:413px;height:301px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_376 #p376dimg1 {position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #p376dimg1 #p376img1 {width:415px;height:1px;}




#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_377 #p377dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #p377dimg1 #p377img1 {width:416px;height:1px;}




#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_379 #p379dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #p379dimg1 #p379img1 {width:416px;height:1px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_380 #p380dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #p380dimg1 #p380img1 {width:415px;height:1px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_381 #p381dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_381 #p381dimg1 #p381img1 {width:416px;height:1px;}




#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_382 #p382dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #p382dimg1 #p382img1 {width:415px;height:1px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_383 #p383dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_383 #p383dimg1 #p383img1 {width:416px;height:1px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_384 #p384dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #p384dimg1 #p384img1 {width:415px;height:1px;}




#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_385 #p385dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #p385dimg1 #p385img1 {width:416px;height:1px;}




#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_386 #p386dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_386 #p386dimg1 #p386img1 {width:415px;height:1px;}




#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_387 #p387dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_387 #p387dimg1 #p387img1 {width:416px;height:1px;}




#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_388 #p388dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #p388dimg1 #p388img1 {width:415px;height:1px;}




#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_389 #p389dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_389 #p389dimg1 #p389img1 {width:416px;height:1px;}




#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_390 #p390dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #p390dimg1 #p390img1 {width:415px;height:1px;}




#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_391 #p391dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #p391dimg1 #p391img1 {width:416px;height:1px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_392 #p392dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_392 #p392dimg1 #p392img1 {width:415px;height:1px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_397 #p397dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_397 #p397dimg1 #p397img1 {width:416px;height:1px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_398 #p398dimg1 {position:absolute;top:380px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_398 #p398dimg1 #p398img1 {width:413px;height:120px;}




#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 120px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_401 #p401dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_401 #p401dimg1 #p401img1 {width:416px;height:1px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_402 #p402dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_402 #p402dimg1 #p402img1 {width:415px;height:1px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_403 #p403dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_403 #p403dimg1 #p403img1 {width:416px;height:1px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_404 #p404dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_404 #p404dimg1 #p404img1 {width:415px;height:1px;}




#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_405 #p405dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_405 #p405dimg1 #p405img1 {width:413px;height:138px;}




#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_406 #p406dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_406 #p406dimg1 #p406img1 {width:415px;height:1px;}




#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_407 #p407dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:652px;}
#page_407 #p407dimg1 #p407img1 {width:416px;height:652px;}




#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_408 #p408dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_408 #p408dimg1 #p408img1 {width:415px;height:1px;}




#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_409 #p409dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_409 #p409dimg1 #p409img1 {width:416px;height:1px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_411 #p411dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_411 #p411dimg1 #p411img1 {width:416px;height:1px;}




#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_412 #p412dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_412 #p412dimg1 #p412img1 {width:415px;height:1px;}




#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_413 #p413dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_413 #p413dimg1 #p413img1 {width:416px;height:1px;}




#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_414 #p414dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_414 #p414dimg1 #p414img1 {width:415px;height:1px;}




#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_415 #p415dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_415 #p415dimg1 #p415img1 {width:416px;height:1px;}




#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_416 #p416dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #p416dimg1 #p416img1 {width:415px;height:1px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_417 #p417dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_417 #p417dimg1 #p417img1 {width:416px;height:1px;}




#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_418 #p418dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_418 #p418dimg1 #p418img1 {width:415px;height:1px;}




#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_419 #p419dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_419 #p419dimg1 #p419img1 {width:416px;height:1px;}




#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 170px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_422 #p422dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_422 #p422dimg1 #p422img1 {width:415px;height:1px;}




#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_423 #p423dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_423 #p423dimg1 #p423img1 {width:416px;height:1px;}




#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_424 #p424dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_424 #p424dimg1 #p424img1 {width:415px;height:1px;}




#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_425 #p425dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_425 #p425dimg1 #p425img1 {width:416px;height:1px;}




#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_426 #p426dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_426 #p426dimg1 #p426img1 {width:415px;height:1px;}




#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_428 #p428dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_428 #p428dimg1 #p428img1 {width:415px;height:1px;}




#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_429 #p429dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_429 #p429dimg1 #p429img1 {width:416px;height:1px;}




#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_430 #p430dimg1 {position:absolute;top:370px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:360px;}
#page_430 #p430dimg1 #p430img1 {width:415px;height:360px;}




#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_432 #p432dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_432 #p432dimg1 #p432img1 {width:415px;height:1px;}




#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_433 #p433dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_433 #p433dimg1 #p433img1 {width:416px;height:1px;}




#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_436 #p436dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_436 #p436dimg1 #p436img1 {width:415px;height:1px;}




#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_437 #p437dimg1 {position:absolute;top:200px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:530px;}
#page_437 #p437dimg1 #p437img1 {width:416px;height:530px;}




#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_438 #p438dimg1 {position:absolute;top:507px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:235px;}
#page_438 #p438dimg1 #p438img1 {width:415px;height:235px;}




#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_439 #p439dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_439 #p439dimg1 #p439img1 {width:416px;height:1px;}




#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_440 #p440dimg1 {position:absolute;top:455px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:222px;}
#page_440 #p440dimg1 #p440img1 {width:415px;height:222px;}




#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_444 #p444dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_444 #p444dimg1 #p444img1 {width:415px;height:1px;}




#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_445 #p445dimg1 {position:absolute;top:627px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:30px;}
#page_445 #p445dimg1 #p445img1 {width:413px;height:30px;}




#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_446 #p446dimg1 {position:absolute;top:345px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_446 #p446dimg1 #p446img1 {width:413px;height:102px;}




#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_448 #p448dimg1 {position:absolute;top:488px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:175px;}
#page_448 #p448dimg1 #p448img1 {width:413px;height:175px;}




#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_449 #p449dimg1 {position:absolute;top:345px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_449 #p449dimg1 #p449img1 {width:413px;height:102px;}




#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_451 #p451dimg1 {position:absolute;top:236px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:506px;}
#page_451 #p451dimg1 #p451img1 {width:416px;height:506px;}




#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_452 #p452dimg1 {position:absolute;top:311px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_452 #p452dimg1 #p452img1 {width:413px;height:84px;}




#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_454 #p454dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_454 #p454dimg1 #p454img1 {width:415px;height:1px;}




#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 170px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_456 #p456dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:157px;}
#page_456 #p456dimg1 #p456img1 {width:413px;height:157px;}




#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_459 #p459dimg1 {position:absolute;top:181px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:561px;}
#page_459 #p459dimg1 #p459img1 {width:416px;height:561px;}




#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_460 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_460 #id_2 {border:none;margin: 141px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_461 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_461 #p461dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_461 #p461dimg1 #p461img1 {width:413px;height:84px;}




#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_462 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_462 #p462dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_462 #p462dimg1 #p462img1 {width:413px;height:48px;}




#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_463 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_464 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_465 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_465 #p465dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_465 #p465dimg1 #p465img1 {width:416px;height:1px;}




#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_466 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_466 #p466dimg1 {position:absolute;top:303px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:319px;}
#page_466 #p466dimg1 #p466img1 {width:413px;height:319px;}




#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_467 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_468 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_468 #p468dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_468 #p468dimg1 #p468img1 {width:415px;height:1px;}




#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_469 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_469 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_469 #id_3 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_470 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_471 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_471 #p471dimg1 {position:absolute;top:272px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:410px;}
#page_471 #p471dimg1 #p471img1 {width:416px;height:410px;}




#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_472 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_472 #p472dimg1 {position:absolute;top:633px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_472 #p472dimg1 #p472img1 {width:413px;height:48px;}




#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_473 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_473 #p473dimg1 {position:absolute;top:566px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_473 #p473dimg1 #p473img1 {width:413px;height:84px;}




#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_474 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_474 #p474dimg1 {position:absolute;top:543px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_474 #p474dimg1 #p474img1 {width:413px;height:139px;}




#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_475 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_476 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_477 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_477 #p477dimg1 {position:absolute;top:218px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_477 #p477dimg1 #p477img1 {width:413px;height:84px;}




#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_478 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_478 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_478 #p478dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_478 #p478dimg1 #p478img1 {width:415px;height:1px;}




#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_479 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_479 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_479 #p479dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_479 #p479dimg1 #p479img1 {width:416px;height:1px;}




#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_480 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_480 #p480dimg1 {position:absolute;top:706px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_480 #p480dimg1 #p480img1 {width:413px;height:48px;}




#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_481 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_481 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_482 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_482 #p482dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_482 #p482dimg1 #p482img1 {width:415px;height:1px;}




#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_483 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_484 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_484 #p484dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_484 #p484dimg1 #p484img1 {width:415px;height:1px;}




#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_485 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_485 #p485dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_485 #p485dimg1 #p485img1 {width:416px;height:1px;}




#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_486 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_486 #p486dimg1 {position:absolute;top:516px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:202px;}
#page_486 #p486dimg1 #p486img1 {width:415px;height:202px;}




#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_487 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_487 #p487dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_487 #p487dimg1 #p487img1 {width:416px;height:1px;}




#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_488 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_488 #p488dimg1 {position:absolute;top:185px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_488 #p488dimg1 #p488img1 {width:413px;height:120px;}




#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_489 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_489 #p489dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_489 #p489dimg1 #p489img1 {width:416px;height:1px;}




#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_490 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_490 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_490 #p490dimg1 {position:absolute;top:641px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:30px;}
#page_490 #p490dimg1 #p490img1 {width:413px;height:30px;}




#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_491 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_491 #p491dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_491 #p491dimg1 #p491img1 {width:416px;height:1px;}




#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_492 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_492 #p492dimg1 {position:absolute;top:308px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:279px;}
#page_492 #p492dimg1 #p492img1 {width:413px;height:279px;}




#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_493 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_493 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_493 #p493dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_493 #p493dimg1 #p493img1 {width:416px;height:1px;}




#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_494 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_494 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_494 #p494dimg1 {position:absolute;top:416px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:326px;}
#page_494 #p494dimg1 #p494img1 {width:415px;height:326px;}




#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_495 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_495 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_495 #p495dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_495 #p495dimg1 #p495img1 {width:416px;height:1px;}




#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_496 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_496 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_496 #p496dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_496 #p496dimg1 #p496img1 {width:415px;height:1px;}




#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_497 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_497 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_497 #p497dimg1 {position:absolute;top:345px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_497 #p497dimg1 #p497img1 {width:413px;height:48px;}




#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_498 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_498 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_498 #p498dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_498 #p498dimg1 #p498img1 {width:415px;height:1px;}




#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_499 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_499 #id_2 {border:none;margin: 71px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_499 #p499dimg1 {position:absolute;top:480px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:247px;}
#page_499 #p499dimg1 #p499img1 {width:413px;height:247px;}




#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_500 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_500 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_501 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_501 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_502 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_502 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_502 #p502dimg1 {position:absolute;top:272px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:355px;}
#page_502 #p502dimg1 #p502img1 {width:413px;height:355px;}




#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_503 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_503 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_503 #p503dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_503 #p503dimg1 #p503img1 {width:416px;height:1px;}




#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_504 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_504 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_504 #p504dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_504 #p504dimg1 #p504img1 {width:415px;height:1px;}




#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_505 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_505 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_505 #p505dimg1 {position:absolute;top:284px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:439px;}
#page_505 #p505dimg1 #p505img1 {width:413px;height:439px;}




#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_506 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_506 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_506 #p506dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:696px;}
#page_506 #p506dimg1 #p506img1 {width:415px;height:696px;}




#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_507 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_507 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_507 #p507dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_507 #p507dimg1 #p507img1 {width:416px;height:1px;}




#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_508 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_508 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_508 #p508dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_508 #p508dimg1 #p508img1 {width:415px;height:1px;}




#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_509 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_509 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_510 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_510 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_511 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_511 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_511 #p511dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_511 #p511dimg1 #p511img1 {width:416px;height:1px;}




#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_512 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_512 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_512 #p512dimg1 {position:absolute;top:379px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_512 #p512dimg1 #p512img1 {width:413px;height:102px;}




#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_513 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_513 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_514 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_514 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_514 #p514dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_514 #p514dimg1 #p514img1 {width:415px;height:1px;}




#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_517 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_517 #p517dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_517 #p517dimg1 #p517img1 {width:416px;height:1px;}




#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_518 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_518 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_518 #p518dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_518 #p518dimg1 #p518img1 {width:415px;height:1px;}




#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_519 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_519 #p519dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_519 #p519dimg1 #p519img1 {width:416px;height:1px;}




#page_520 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_520 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_520 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_520 #p520dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_520 #p520dimg1 #p520img1 {width:415px;height:1px;}




#page_521 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_521 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_521 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_521 #p521dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_521 #p521dimg1 #p521img1 {width:416px;height:1px;}




#page_522 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_522 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_522 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_522 #p522dimg1 {position:absolute;top:308px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:434px;}
#page_522 #p522dimg1 #p522img1 {width:415px;height:434px;}




#page_523 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_523 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_523 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_524 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_524 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_524 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_524 #p524dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_524 #p524dimg1 #p524img1 {width:415px;height:1px;}




#page_525 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_525 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_525 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_525 #p525dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_525 #p525dimg1 #p525img1 {width:416px;height:1px;}




#page_526 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_526 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_526 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_527 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_527 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_527 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_527 #p527dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_527 #p527dimg1 #p527img1 {width:416px;height:1px;}




#page_528 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_528 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_528 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_529 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_529 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_529 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_529 #p529dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:667px;}
#page_529 #p529dimg1 #p529img1 {width:416px;height:667px;}




#page_530 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_530 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_530 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_530 #p530dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_530 #p530dimg1 #p530img1 {width:415px;height:1px;}




#page_531 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_531 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_531 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_531 #p531dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_531 #p531dimg1 #p531img1 {width:416px;height:1px;}




#page_532 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_532 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_532 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_532 #p532dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_532 #p532dimg1 #p532img1 {width:415px;height:1px;}




#page_533 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_533 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_533 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_533 #p533dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_533 #p533dimg1 #p533img1 {width:416px;height:1px;}




#page_534 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_534 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_534 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_534 #p534dimg1 {position:absolute;top:327px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_534 #p534dimg1 #p534img1 {width:413px;height:138px;}




#page_535 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_535 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_535 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_535 #p535dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_535 #p535dimg1 #p535img1 {width:416px;height:1px;}




#page_536 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_536 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_536 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_536 #p536dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_536 #p536dimg1 #p536img1 {width:415px;height:1px;}




#page_537 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_537 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_537 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_537 #p537dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_537 #p537dimg1 #p537img1 {width:416px;height:1px;}




#page_538 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_538 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_538 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_538 #p538dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_538 #p538dimg1 #p538img1 {width:415px;height:1px;}




#page_539 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_540 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_540 #p540dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_540 #p540dimg1 #p540img1 {width:415px;height:1px;}




#page_541 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_541 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_541 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_541 #p541dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_541 #p541dimg1 #p541img1 {width:416px;height:1px;}




#page_542 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_542 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_542 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_542 #p542dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_542 #p542dimg1 #p542img1 {width:415px;height:1px;}




#page_543 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_543 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_543 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_543 #p543dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_543 #p543dimg1 #p543img1 {width:416px;height:1px;}




#page_544 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_544 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_544 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_544 #p544dimg1 {position:absolute;top:514px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_544 #p544dimg1 #p544img1 {width:415px;height:1px;}




#page_545 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_545 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_545 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_545 #p545dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_545 #p545dimg1 #p545img1 {width:416px;height:1px;}




#page_546 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_546 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_546 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_546 #p546dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_546 #p546dimg1 #p546img1 {width:415px;height:1px;}




#page_547 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_547 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_547 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_547 #p547dimg1 {position:absolute;top:92px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:650px;}
#page_547 #p547dimg1 #p547img1 {width:416px;height:650px;}




#page_548 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_548 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_548 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_548 #p548dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_548 #p548dimg1 #p548img1 {width:415px;height:1px;}




#page_549 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_549 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_549 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_549 #p549dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_549 #p549dimg1 #p549img1 {width:416px;height:1px;}




#page_550 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_550 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_550 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_550 #p550dimg1 {position:absolute;top:626px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:80px;}
#page_550 #p550dimg1 #p550img1 {width:415px;height:80px;}




#page_551 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_551 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_551 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_551 #p551dimg1 {position:absolute;top:579px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:127px;}
#page_551 #p551dimg1 #p551img1 {width:416px;height:127px;}




#page_552 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_552 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_552 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_552 #p552dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_552 #p552dimg1 #p552img1 {width:415px;height:1px;}




#page_553 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_553 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_553 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_553 #p553dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_553 #p553dimg1 #p553img1 {width:416px;height:1px;}




#page_554 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_554 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_554 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_554 #p554dimg1 {position:absolute;top:623px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:95px;}
#page_554 #p554dimg1 #p554img1 {width:415px;height:95px;}




#page_555 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_555 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_555 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_556 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_556 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_556 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_556 #p556dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_556 #p556dimg1 #p556img1 {width:415px;height:1px;}




#page_557 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_557 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_557 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_557 #p557dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_557 #p557dimg1 #p557img1 {width:416px;height:1px;}




#page_558 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_558 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_558 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_558 #p558dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_558 #p558dimg1 #p558img1 {width:415px;height:1px;}




#page_559 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_559 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_559 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_560 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_560 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_560 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_560 #p560dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_560 #p560dimg1 #p560img1 {width:415px;height:1px;}




#page_561 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_561 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_561 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_561 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_561 #p561dimg1 {position:absolute;top:451px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:279px;}
#page_561 #p561dimg1 #p561img1 {width:416px;height:279px;}




#page_562 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_562 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_562 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_563 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_563 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_563 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_563 #p563dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_563 #p563dimg1 #p563img1 {width:416px;height:1px;}




#page_564 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_564 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_564 #id_2 {border:none;margin: 143px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_564 #p564dimg1 {position:absolute;top:272px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_564 #p564dimg1 #p564img1 {width:413px;height:48px;}




#page_565 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_565 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_565 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_565 #id_3 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_565 #p565dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:156px;}
#page_565 #p565dimg1 #p565img1 {width:413px;height:156px;}




#page_566 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_566 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_566 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_566 #p566dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_566 #p566dimg1 #p566img1 {width:415px;height:1px;}




#page_567 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_568 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_569 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_569 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_569 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_570 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_570 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_570 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_570 #p570dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_570 #p570dimg1 #p570img1 {width:413px;height:102px;}




#page_571 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_571 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_571 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_572 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_572 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_572 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_573 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_573 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_573 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_574 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_574 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_574 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_574 #p574dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_574 #p574dimg1 #p574img1 {width:415px;height:1px;}




#page_575 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_575 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_575 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_576 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_576 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_576 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_577 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_577 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_577 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_578 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_578 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_578 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_578 #p578dimg1 {position:absolute;top:211px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:103px;}
#page_578 #p578dimg1 #p578img1 {width:413px;height:103px;}




#page_579 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_579 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_579 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_580 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_580 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_580 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_581 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_581 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_581 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_582 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_582 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_582 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_582 #p582dimg1 {position:absolute;top:381px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_582 #p582dimg1 #p582img1 {width:413px;height:84px;}




#page_583 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_583 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_583 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_584 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_584 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_584 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_584 #p584dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_584 #p584dimg1 #p584img1 {width:415px;height:1px;}




#page_585 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_585 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_585 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_585 #p585dimg1 {position:absolute;top:200px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:530px;}
#page_585 #p585dimg1 #p585img1 {width:416px;height:530px;}




#page_586 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_586 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_586 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_586 #p586dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_586 #p586dimg1 #p586img1 {width:415px;height:1px;}




#page_587 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_587 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_587 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_587 #p587dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_587 #p587dimg1 #p587img1 {width:413px;height:139px;}




#page_588 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_588 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_588 #id_2 {border:none;margin: 176px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_589 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_589 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_589 #id_2 {border:none;margin: 183px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_589 #p589dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:85px;}
#page_589 #p589dimg1 #p589img1 {width:413px;height:85px;}




#page_590 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 37px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 42px;}
.ft1{font: 13px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 16px;}
.ft2{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft3{font: 11px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft4{font: 26px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft5{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft6{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft8{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft9{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft10{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft11{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft14{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft15{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft16{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft18{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft19{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft20{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft21{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft22{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft23{font: 14px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft26{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft27{font: 13px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft28{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft29{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft30{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft31{font: 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft32{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft34{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft35{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft36{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft37{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft38{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft39{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft40{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft41{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft42{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft43{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft44{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft45{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft46{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft47{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft48{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft49{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft50{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft51{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft52{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft53{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft54{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft55{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft56{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft57{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft58{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft59{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft60{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft61{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 17px;}
.ft62{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft63{font: 13px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft64{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft65{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft66{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft67{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft68{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft69{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft70{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft71{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft72{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft73{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft74{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft75{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft76{font: 14px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft77{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft78{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft79{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft80{font: italic 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft81{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft82{font: 15px 'Arial';line-height: 24px;}
.ft83{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 41px;line-height: 18px;}
.ft84{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft85{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 40px;line-height: 18px;}
.ft86{font: italic 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft87{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft88{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft89{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft90{font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft91{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft92{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft93{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft94{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft95{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft96{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft97{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft98{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft99{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft100{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft101{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft102{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft103{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft104{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft105{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft106{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft107{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft108{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft109{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft110{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft111{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft112{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft113{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft114{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft115{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft116{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft117{font: 11px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 14px;}
.ft118{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 11px;}
.ft119{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft120{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft121{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft122{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft123{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft124{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft125{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft126{font: 14px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 19px;}
.ft127{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft128{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft129{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft130{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft131{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft132{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft133{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft134{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft135{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft136{font: bold 17px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft137{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft138{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft139{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft140{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft141{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft142{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft143{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft144{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft145{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft146{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft147{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft148{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft149{font: 14px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft150{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft151{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft152{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft153{font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft154{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft155{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft156{font: 9px 'Arial';text-decoration: underline;color: #0000ff;line-height: 12px;}
.ft157{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft158{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft159{font: 6px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft160{font: 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft161{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft162{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft163{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft164{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft165{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft166{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft167{font: 11px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 13px;}
.ft168{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft169{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft170{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft171{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft172{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft173{font: 6px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft174{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 30px;line-height: 18px;}
.ft175{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft176{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft177{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft178{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 16px;}
.ft179{font: 10px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 13px;}
.ft180{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft181{font: 8px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft182{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft183{font: bold 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft184{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft185{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft186{font: bold 10px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 12px;}
.ft187{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft188{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft189{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft190{font: bold 12px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft191{font: bold 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft192{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft193{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: -3px;}
.ft194{font: bold 12px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft195{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft196{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft197{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft198{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft199{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft200{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft201{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft202{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft203{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft204{font: italic 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft205{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft206{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft207{font: 15px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;}
.ft208{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft209{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft210{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft211{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft212{font: 13px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft213{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 19px;}
.ft214{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;}
.ft215{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft216{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft217{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft218{font: 13px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 18px;}
.ft219{font: 15px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 18px;}
.ft220{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft221{font: 11px 'Cambria';line-height: 12px;}
.ft222{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft223{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 30px;line-height: 19px;}
.ft224{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p3{text-align: left;padding-right: 262px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 482px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p19{text-align: left;padding-left: 248px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p37{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: right;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 179px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p50{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p51{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 114px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: left;padding-left: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p57{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 227px;padding-right: 107px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p59{text-align: right;padding-right: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p62{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 165px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p65{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p67{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p68{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 170px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p72{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 121px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: left;padding-right: 117px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 160px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p100{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-right: 198px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: left;padding-right: 118px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: left;padding-right: 235px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p134{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-right: 99px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-right: 106px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p164{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-left: 42px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 42px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 109px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p205{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 366px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-right: 153px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 220px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 177px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 164px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 148px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 158px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 47px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -46px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 48px;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -48px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 111px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 114px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 162px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -47px;}
.p288{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 182px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p294{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 356px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 134px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p308{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 193px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p312{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p314{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p315{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p319{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p321{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p322{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p327{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: left;margin-top: 359px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 121px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p336{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p347{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 120px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-right: 151px;margin-top: 252px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 131px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p358{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p359{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: right;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p363{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p364{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p367{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p368{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p369{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p370{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p375{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p376{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p378{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p382{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p383{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p384{text-align: center;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p385{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p386{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p387{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p388{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p389{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p390{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p393{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p394{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p395{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p396{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p397{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p398{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p399{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p400{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p401{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p403{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p404{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p405{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p406{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p407{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p410{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;margin-top: 459px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p416{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p418{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 210px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p440{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 237px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p447{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p448{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 55px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 53px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 219px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 141px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p480{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 86px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p485{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p487{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p491{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p495{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p496{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 233px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p501{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p502{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 111px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 159px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p510{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 69px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p512{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p514{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p515{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p516{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p517{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 178px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p519{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p520{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p521{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 16px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p528{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 141px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p533{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 191px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p539{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p551{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p552{text-align: left;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 160px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p559{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p571{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p577{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p589{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 81px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p604{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p610{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p619{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 191px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p621{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 214px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p623{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p626{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p628{text-align: left;margin-top: 165px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 138px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 280px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p633{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p639{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: center;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 279px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p655{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p656{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 149px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p663{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-right: 194px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p674{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 135px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p675{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p680{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 139px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 74px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p696{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p701{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 142px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 93px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 129px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p714{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p717{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p724{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p729{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 114px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 68px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p740{text-align: left;margin-top: 483px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p747{text-align: left;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 156px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p751{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 155px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 167px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p761{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 118px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 161px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p772{text-align: left;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p774{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p776{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 80px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 86px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p787{text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 80px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p793{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p795{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p800{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p803{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-right: 239px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 95px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p825{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 7px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 136px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-right: 224px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p849{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p863{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p864{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;margin-top: 281px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p888{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 7px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 277px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 470px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;margin-top: 427px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 201px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 84px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p912{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 128px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 138px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p920{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 61px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p931{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 177px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p939{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 183px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p942{text-align: left;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 101px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-right: 151px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 166px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p948{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p949{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 73px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 77px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 257px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p968{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 266px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 164px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p983{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p984{text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p988{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p989{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 156px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p992{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p993{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 196px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1000{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1001{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1002{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 136px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1004{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 178px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1012{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1017{text-align: left;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1020{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1022{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1023{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1027{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1028{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1034{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 178px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1039{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 194px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 234px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1055{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1056{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1057{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 158px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1060{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 117px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1062{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 125px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1067{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 97px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 222px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1071{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-right: 199px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 222px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1086{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1087{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1091{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1092{text-align: left;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 109px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;padding-right: 161px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: left;margin-top: 395px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 203px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1105{text-align: justify;padding-left: 112px;padding-right: 78px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 112px;padding-right: 83px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -27px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 129px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1108{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 3px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1109{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1111{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1114{text-align: justify;padding-right: 123px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 41px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 12px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: left;margin-top: 413px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 226px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1121{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1122{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 148px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: left;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 200px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1139{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 193px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1144{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1145{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 132px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1150{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 14px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 14px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1152{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1157{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1159{text-align: left;padding-right: 66px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 197px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1161{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1163{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 155px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1164{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 159px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1169{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1170{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 51px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 224px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 443px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td108{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td113{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td114{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td115{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td131{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td132{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td133{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td134{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td163{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td164{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td165{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td166{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td167{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 343px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td181{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td182{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td183{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td184{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td185{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td194{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td199{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td202{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 265px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td206{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 262px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 348px;vertical-align: bottom;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 260px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td224{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td225{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td226{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td229{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td230{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td231{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 434px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 270px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 19px;}
.tr1{height: 18px;}
.tr2{height: 21px;}
.tr3{height: 38px;}
.tr4{height: 37px;}
.tr5{height: 17px;}
.tr6{height: 28px;}
.tr7{height: 27px;}
.tr8{height: 14px;}
.tr9{height: 15px;}
.tr10{height: 50px;}
.tr11{height: 20px;}
.tr12{height: 2px;}
.tr13{height: 16px;}
.tr14{height: 8px;}
.tr15{height: 1px;}
.tr16{height: 4px;}
.tr17{height: 9px;}
.tr18{height: 7px;}
.tr19{height: 6px;}

.t0{width: 471px;font: 13px 'Arial';color: #ffffff;}
.t1{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t2{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t3{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 415px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t5{width: 321px;margin-left: 170px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t6{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t7{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Arial';}
.t9{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t10{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t11{width: 416px;font: bold 15px 'Arial';}
.t12{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 415px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t14{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t15{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t16{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t17{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t18{width: 487px;font: 13px 'Arial';}
.t19{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t20{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t23{width: 416px;margin-top: 7px;font: 15px 'Arial';}
.t24{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t25{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t26{width: 378px;margin-left: 37px;font: 12px 'Arial';}
.t27{width: 321px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t28{width: 321px;margin-left: 227px;font: 12px 'Arial';}
.t29{width: 416px;margin-left: 132px;font: 15px 'Arial';}
.t30{width: 321px;margin-left: 227px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t31{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t32{width: 321px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t33{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t34{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t36{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t37{width: 322px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t38{width: 366px;margin-left: 85px;font: 15px 'Arial';}
.t39{width: 322px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t40{width: 416px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 416px;margin-top: 29px;font: 9px 'Arial';}
.t42{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 9px 'Arial';}
.t43{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 9px 'Arial';}
.t45{width: 416px;margin-top: 34px;font: 9px 'Arial';}
.t46{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t47{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t48{width: 416px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t49{width: 416px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="p1dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H9B387/H9B3871x1.jpg" style="width:649px;height:953px"  id="p1img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Granskning av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft0"&gt;utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p2 ft1"&gt;SLUTBETÄNKANDE AV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p2 ft1"&gt;DIREKTINVESTERINGSUTREDNINGEN&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft3"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;
&lt;DIV id="p2dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B3872x1.jpg/" id="p2img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p3 ft4"&gt;Granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft5"&gt;Slutbetänkande av Direktinvesteringsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Stockholm 2021&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft7"&gt;SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft8"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft7"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2021&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-525-0247-1&lt;/NOBR&gt; (tryck)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-525-0248-8&lt;/NOBR&gt; (pdf)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;Till statsrådet Mikael Damberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft11"&gt;Regeringen beslutade vid sitt sammanträde den 22 augusti 2019 att uppdra åt en särskild utredare att föreslå ett system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Tidigare justitierådet och ordföranden i Högsta förvaltnings- domstolen Sten Heckscher utsågs att från och med den 22 augusti 2019 vara särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Direkt- investeringsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Till sakkunniga i utredningen utsågs den 19 september 2019 numera f.d. justitierådet Mari Andersson och f.d. generaldirek- tören Nils Gunnar Billinger. Till experter i utredningen utsågs den 24 oktober 2019 juristen Viktoria Ahlfors, departementssekrete- raren Pegah Behseta Sundell, numera chefsjuristen Tobias Bergkvist, affärsutvecklaren Philippa Boman, numera justitiesekreteraren Martina Bozzo, kanslirådet Lars Elfvin, utredaren Jonas Hallberg, Investment Cooperation Manager Anna Hammarberg, kommendören Jan Kinnander, kanslirådet Dan Leeman, kanslirådet Eva Ljungbert, byrådirektören Karl Sundström och konkurrensrådet Maria Ulfvensjö Baltatzis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Analytikern David Källström Howding och juristen Heléne Ottosson förordnades att från och med den 11 maj 2020 vara experter i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Med verkan från och med den 15 januari 2020 entledigades Pegah Behseta Sundell och kanslirådet Ola Brohman utsågs att vara expert i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Med verkan från och med den 27 februari 2020 entledigades Martina Bozzo och ämnesrådet Cecilia Skjöldebrand förordnades som expert i hennes ställe. Den 28 maj 2020 entledigades Dan Leeman och rättssakkunnige Robert Tischner förordnades samma dag som expert i hans ställe.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p13 ft11"&gt;Med verkan från och med den 11 januari 2021 entledigades David Källström Howding och utredaren Omar Harrami förordnades i hans ställe att vara expert från och med den 2 februari 2021. Viktoria Ahlfors entledigades med verkan från och med den 2 juli 2021. Robert Tischner entledigades med verkan från och med den 22 augusti 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;Som sekreterare i utredningen anställdes den 1 september 2019 rådmannen Johan Höök och rådmannen Malin Stensbäck. Johan Hööks anställning upphörde med verkan från den 15 april 2020. Kam- marrättsrådet Eva Bertelsen anställdes att från och med den 23 april 2020 vara sekreterare i utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Utredningen överlämnade i mars 2020 delbetänkandet Komplet- terande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt- investeringar (SOU 2020:11).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Utredningen överlämnar härmed betänkandet &lt;SPAN class="ft13"&gt;Granskning av utländska direktinvesteringar &lt;/SPAN&gt;(SOU 2021:87). Uppdraget är härmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft14"&gt;Stockholm den 1 november 2021&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft14"&gt;Sten Heckscher&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft14"&gt;/Eva Bertelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft14"&gt;Malin Stensbäck&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;P class="p20 ft10"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_24"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_24"&gt;23&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;Summary ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;41&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p22 ft15"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslag till lag (2022:000) om anmälan och granskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;av utländska direktinvesteringar ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslag till förordning (2022:000) om anmälan och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;granskning av utländska direktinvesteringar .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;69&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p23 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslag till lag om ändring i offentlighets-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;och sekretesslagen (2009:400)................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;79&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslag till förordning om ändring i offentlighets- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;sekretessförordningen (2009:641) .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_81"&gt;80&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_82"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_82"&gt;(1999:1134) om belastningsregister.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_82"&gt;81&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;Vårt uppdrag och arbete .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;85&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;Vårt uppdrag............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;85&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;Vårt arbete ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;86&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;Direktinvesteringar i Sverige .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;89&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;Vad är en utländsk direktinvestering .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;89&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;3.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;Inledning ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_90"&gt;89&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;3.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td12"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;Begreppet direktinvesteringar.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;90&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Utredningen för ett effektivt offentligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td13"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;främjande av utländska investeringar .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;90&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft20"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p28 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_92"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Definitionen i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar respektive den som&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_92"&gt;används i statistiska sammanhang ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_92"&gt;91&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;Omfattningen av direktinvesteringar i Sverige .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;92&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;Direktinvesteringar görs från många olika länder ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;94&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;3.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;Utländska direktinvesteringstillgångar i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;Sverige efter region och landfördelade...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;94&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;3.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;Antalet utländskt ägda företag ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;98&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;direktinvesteringar ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;103&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;103&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;EU:s förordning om utländska direktinvesteringar ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;104&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;4.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;Förordningens syfte och tillämpningsområde ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;104&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;4.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;Definitioner i förordningen..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_105"&gt;104&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;4.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;Medlemsstaternas granskningssystem .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_109"&gt;108&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_110"&gt;4.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_110"&gt;Faktorer som medlemsstaterna får beakta...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_110"&gt;109&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Förordningens förhållande till&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;koncentrationsförordningen ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;111&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Förordningens förhållande till vissa&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;unionsregler för finanssektorn ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;112&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_114"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Granskning får enligt förordningen ske med&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_114"&gt;hänsyn till säkerhet eller allmän ordning .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_114"&gt;113&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Allmän ordning och allmän säkerhet enligt EUF-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;fördraget................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;115&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft16"&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;Nationell säkerhet omfattas inte av förordningen .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;117&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft16"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;Sveriges säkerhet...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;119&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Frågor som rör Sveriges säkerhet faller&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;utanför förordningens tillämpningsområde&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;........................ 122&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td20"&gt;&lt;P class="p35 ft15"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;Förslagen i utredningens delbetänkande.....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td24"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;123&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;En lag och en förordning med kompletterande&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;bestämmelser till EU:s förordning om utländska&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;direktinvesteringar................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;123&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;Inspektionen för strategiska produkter – arbetet hittills&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;... 124&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_128"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft15"&gt;&lt;A href="#page_128"&gt;Utblick mot andra länder .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td27"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_128"&gt;127&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_128"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_128"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_128"&gt;127&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;OECD:s Freedom of Investments process.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;128&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;OECD:s rapport om granskningsmekanismer ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;128&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;6.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;Trender&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;..................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td27"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;129&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;6.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td29"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;I huvudsak fyra trender kan urskiljas ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td27"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;129&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Mer detaljerade, förfinade och operativa&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;granskningssystem.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;131&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p37 ft16"&gt;&lt;A href="#page_133"&gt;6.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_133"&gt;Området utvecklas mot en fristående disciplin ...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_133"&gt;132&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_133"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Fortlöpande riskhantering kompletterar&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_133"&gt;granskning i samband med investeringen ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_133"&gt;132&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p37 ft14"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;6.4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p39 ft14"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;Statligt ägande av känsliga tillgångar&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;aktualiseras på nytt ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_134"&gt;133&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_135"&gt;6.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_135"&gt;Synen på vad som kan medföra risker har utvecklats .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_135"&gt;134&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_137"&gt;6.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_137"&gt;Granskningssystemens uppbyggnad....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_137"&gt;136&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_138"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kriterier som används för att fånga upp transaktioner eller ägandeförhållanden som potentiellt problematiska och för hur risken&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_138"&gt;bedöms i det enskilda fallet...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_138"&gt;137&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p37 ft16"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;6.6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;Kriterier för att urskilja potentiellt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;problematiska transaktioner – steg 1....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_140"&gt;139&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Kriterier för att bedöma det enskilda fallet –&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;steg 2.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;146&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Konsekvenser när en transaktion bedöms utgöra en&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;säkerhetsrisk..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;148&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;6.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;Åtgärder innan transaktionen genomförts ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;148&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;6.7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;Åtgärder efter att transaktionen genomförts ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;150&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;6.7.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;Interimistiska beslut..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;150&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Att fånga upp och upptäcka potentiellt problematiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;transaktioner .........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;151&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Ägarrelaterade risker kan uppstå utan samband med en&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;investering .............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;153&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;6.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;Möjligheter till överprövning...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;153&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;6.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;Danmark................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;153&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;6.11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p43 ft16"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;Lov om screening af visse udenlandske direkte&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;investeringer m.v. ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;153&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;6.11.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p44 ft22"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;Utländska aktörer och danska företag som&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;omfattas .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_155"&gt;154&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;6.11.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;Definitioner ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;155&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;6.11.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;Obligatorisk ansökan............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;156&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;6.11.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;Frivillig anmälan....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;159&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;6.11.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;Förfarandet ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;160&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;6.11.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;Beslut om förbud och avveckling.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;161&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;6.11.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;Återkallelse av tillstånd.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;161&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;6.11.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;Något om övriga befogenheter ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;162&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;6.11.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;Kriterier för prövningen .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;162&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;6.11.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;Villkor ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;164&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;6.11.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;Överklagande ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;164&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;6.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;Finland&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;..................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;164&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;6.12.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;Lag om tillsyn över utlänningars företagsköp.....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;164&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;6.12.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;Företag som omfattas – föremål för tillsyn.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;165&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;6.12.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;Vad som avses med företagsköp ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;167&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td37"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;6.12.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;Utländska aktörer som omfattas..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;168&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Obligatorisk ansökan vid företagsköp inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;försvars- och säkerhetsområdet ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;169&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;6.12.6 Frivillig anmälan av andra företagsförvärv...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;169&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.12.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;En ansökan respektive anmälan ska innehålla&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;vissa uppgifter........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;169&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;6.12.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;Undantag från bekräftande av företagsköp .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;170&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;6.12.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;Ministeriet utövar tillsyn ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;170&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;6.12.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;Närmare om förfarandet.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;170&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;6.12.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;Villkor ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;171&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;6.12.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;Följderna av att bekräftelse förvägras ..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;171&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;6.12.13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;Sanktioner..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;172&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;6.12.14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;Överklagande ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;172&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;6.12.15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;Avgift för förfarandet ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;172&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;6.12.16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;Antal granskade förvärv........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;172&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;6.13 Frankrike...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;6.13.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;Code monétaire et financier .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td42"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p2 ft26"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p46 ft22"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;6.13.2 Utländska aktörer som omfattas ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;&lt;A href="#page_175"&gt;6.13.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_175"&gt;Verksamheter som omfattas .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_175"&gt;174&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;6.13.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;Förfarandet ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;176&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;6.13.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;Villkor ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;177&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;6.13.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;Kriterier för prövningen........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;178&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.13.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Om investeraren inte ansöker om tillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;eller underlåter att uppfylla villkor .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;178&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;6.13.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;Sanktioner ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;179&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td44"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;6.14 Kanada&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;...................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;179&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;6.14.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;Investment Canada Act.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;180&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;6.14.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;Förhandskontakter ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;180&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;6.14.3 Krav på anmälan respektive ansökan ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;181&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Vad en anmälan respektive ansökan ska&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;innehålla .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;182&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;6.14.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;Närmare om förfarandet – anmälan .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;182&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;6.14.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;Närmare om förfarandet – ansökan .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;183&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;6.14.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;Granskning utifrån net benefit .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;183&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;6.14.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;Särskilda regler för cultural businesses.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;185&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;6.14.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;Granskning till skydd för nationell säkerhet .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;186&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;6.14.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;Uppföljning av en godkänd investering ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;189&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;6.14.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;Om investeraren inte uppfyller sina&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;skyldigheter............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;189&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;6.14.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;Överklagande .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;189&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;6.14.13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;Antal granskningar till skydd för nationell&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;säkerhet ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;190&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;6.15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;Nederländerna.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;190&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;6.16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;Norge.....................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;193&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;6.16.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;Lov om nasjonal sikkerhet ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;193&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;6.16.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;Anmälningsskyldighet...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;194&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;6.16.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;Kvalificerad ägarandel............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;195&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;6.16.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;Innehållet i anmälan ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_196"&gt;195&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;6.16.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;Närmare om förfarandet .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;196&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;6.16.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;Sanktioner ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;197&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;6.17&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;Storbritannien .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;197&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;The National Security and Investment Act&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;2021 ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;197&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Aktörer, företagsformer och egendom som&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;omfattas .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;198&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;6.17.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;Verksamheter som omfattas.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;198&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p2 ft22"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;6.17.4 Vad som avses med kontroll.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_201"&gt;6.17.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_201"&gt;Förfarandet ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_201"&gt;200&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;6.17.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;Villkor ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;202&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;6.17.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;Kriterier för prövningen .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;202&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.17.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Om ett anmälningspliktigt förvärv inte anmäls&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;eller förelägganden eller villkor inte följs ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;203&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;6.17.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;Något om ministerns övriga befogenheter..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;203&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;6.17.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;Överklagande ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;204&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;6.17.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;Ekonomisk ersättning...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;204&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;6.18 Tyskland................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;204&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td39"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;6.18.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;Aussenwirtschaftsgesetz.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;204&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Transaktioner, verksamheter och förvärvare&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;som omfattas .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;205&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;6.18.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;Sektorsspecifika bestämmelser.............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;206&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;6.18.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;Sektorsövergripande bestämmelser......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;206&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;6.18.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;Granskning på BMWi:s eget initiativ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;209&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;6.18.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;Förfarandet ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;209&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;6.18.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;Kriterier för prövningen .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;210&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;6.18.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;Villkor ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;210&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;6.18.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;Sanktioner..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;211&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;6.18.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;Om ett anmälningspliktigt förvärv inte anmäls ..&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;211&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;6.18.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;Överklagande ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;211&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;6.18.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;Antal granskade förvärv........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;211&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;6.19 USA.......................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;212&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;6.19.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;The Defense Production Act of 1950..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;212&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.19.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Transaktioner och verksamheter som omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;av granskningsprocessen.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;212&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.19.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Vissa investerare är undantagna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;från anmälningsskyldigheten ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;213&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;6.19.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;Närmare om granskningsprocessen.....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;214&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;6.19.5 Omständigheter till grund för bedömningen......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;220&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;6.19.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;Villkor ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;6.19.7 Om villkor som ställts upp i samband&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;med godkännande av en transaktion inte följs......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;6.19.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;Sanktioner..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;6.19.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft6"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;Överklagande .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;222&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;6.19.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft22"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;Avgift för written notice.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;222&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;6.19.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;Antal granskade transaktioner ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;222&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;Behovet av ett granskningssystem .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;223&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;223&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;Utländska investeringar är viktigt för Sverige.....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;223&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;7.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;Utländska direktinvesteringar kan också innebära risker...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;225&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Lagen om utländska förvärv av svenska företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;m.m.........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;226&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p37 ft16"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;7.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;OECD:s rapport om investeringsgranskning......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;227&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p37 ft16"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;7.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;Ett flertal länder bedriver säkerhetshotande&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;verksamhet mot Sverige ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;228&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p37 ft16"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;7.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Made in China 2025...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;232&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p37 ft16"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;7.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;Sveriges nationella säkerhetsstrategi ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Regeringens skrivelse om Arbetet i frågor som&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;rör Kina ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;237&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p37 ft16"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;7.3.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;Sammanfattande om riskerna................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;239&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Befintliga regelverk hanterar risker med utländska&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;direktinvesteringar i viss mån...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;241&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;7.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;Inledning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;241&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;7.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;Aktörernas ansvar för att minska risker...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;242&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;7.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;Vissa verksamheter kräver tillstånd ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;7.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;Befintliga regelverk är inte tillräckliga..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;253&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;253&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_255"&gt;8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_255"&gt;En avvägning måste göras.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_255"&gt;254&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;En effektiv, rättssäker, enkel och snabb granskning...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;256&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Inspektionen för strategiska produkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td34"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;ska vara granskningsmyndighet............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;258&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Avgränsningar utifrån EU:s förordning om utländska&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;direktinvesteringar ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;258&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p48 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Ett granskningssystem ska vara tillämpligt på utländska direktinvesteringar som kan utgöra risk för Sveriges&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige .. 259&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;8.7 Granskning utifrån investerarens nationalitet ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;261&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Investeringar som görs av investerare från&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;tredjeländer ska kunna granskas...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;261&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Granskningssystem ska utformas så att&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;kringgåenden förhindras.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;262&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;EU-rätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_264"&gt; hindrar inte att granskningssystemet omfattar alla investeringar oavsett varifrån&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;investeraren kommer ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;263&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Granskningssystemet ska vara tillämpligt på investeringar som görs av investerare&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;från EU:s medlemsstater.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;264&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p37 ft14"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;8.7.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p51 ft14"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;Investeringar från investerare från Sverige&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;ska omfattas av anmälningsskyldigheten .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;266&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;8.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;Utgångspunkter utifrån investeringen i sig ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;267&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;8.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;Lagstiftningsteknik och normhierarki ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;270&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.10&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Vissa utländska direktinvesteringar omfattas redan av säkerhetsskyddslagens bestämmelser om överlåtelse av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;säkerhetskänslig verksamhet................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;272&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;Företagsformer och inflytande ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;273&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;273&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;9.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;Vad är en utländsk direktinvestering?.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;273&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;9.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;Allmänt ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;273&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Utredningen för ett effektivt offentligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;främjande av utländska investeringar ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;274&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Begreppet utländsk direktinvestering enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;granskningssystemet.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;276&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Vilka typer av svenska företag kan bli föremål&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;för utländska direktinvesteringar? .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;9.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;Allmänt om begreppet företag .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;9.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;Vad är ekonomisk verksamhet? ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;278&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;I vilka typer av företag kan utländska&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td33"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;investeringar bli aktuella?......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_280"&gt;279&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Lagstiftning som rör kontroll och inflytande i svenska&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;företag&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;....................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;284&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;9.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;Associationsrättslig lagstiftning ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_285"&gt;284&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;9.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;Årsredovisningslagen ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;289&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Lagen om offentliga uppköpserbjudanden&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;på aktiemarknaden.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;290&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p37 ft14"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;9.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;Lagen om registrering av verkliga huvudmän ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;291&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p37 ft14"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;9.4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td31"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;Lagen om bank- och finansieringsrörelse ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;292&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;9.5 Upphävd lagstiftning ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;293&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;När och hur uppstår ett sådant inflytande i ett företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;att det är fråga om en direktinvestering som bör&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;omfattas av granskningssystemet?.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;296&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;När och hur uppkommer inflytande genom&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;ägande? ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;297&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Bildande av ett nytt aktiebolag eller en&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;ekonomisk förening ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;303&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;9.6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;Investeringar i handelsbolag och enkla bolag ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;304&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;9.6.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;Bildande av en stiftelse ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;305&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;9.6.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;Inflytande på annat sätt.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;305&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;9.6.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft6"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;Enskild näringsverksamhet ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;306&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;9.6.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;Vilka transaktioner ska omfattas? ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;307&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;Verksamheter som ska omfattas av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;granskningssystemet................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;311&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_312"&gt;311&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Allmänna utgångpunkter och kapitlets&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;disposition..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;312&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p54 ft14"&gt;&lt;A href="#page_315"&gt;10.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_315"&gt;Säkerhetsskyddslagstiftningen..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_315"&gt;314&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;10.1.3 Systemet med krigsviktiga företag &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;(K-företag)...&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;315&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p54 ft14"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;10.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;Totalförsvaret &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;2021–2025......................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;318&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;10.2 Samhällsviktig verksamhet ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;322&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Samhällsviktig verksamhet enligt MSB:s nu&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;gällande föreskrifter ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;322&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p55 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;MSB har beslutat om en ny definition av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;samhällsviktig verksamhet ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;324&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_327"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ett svenskt granskningssystem ska gälla för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft14"&gt;&lt;A href="#page_327"&gt;investeringar i viss samhällsviktig verksamhet .... 326&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Begreppet samhällsviktig verksamhet i andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;regelverk ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;327&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p58 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;MSB ska i myndighetsföreskrifter ange vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;av granskningssystemet ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_332"&gt;331&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;10.3 Strategiskt skyddsvärda produkter och teknologier ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;338&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;10.3.1 Krigsmateriel .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;338&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;10.3.2 Produkter med dubbla användningsområden .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;339&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p59 ft14"&gt;&lt;A href="#page_342"&gt;10.3.3 Investeringar i verksamhet som avser&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p60 ft14"&gt;&lt;A href="#page_342"&gt;krigsmateriel eller förtecknad PDA ska&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_342"&gt;omfattas av ett svenskt granskningssystem.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_342"&gt;341&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p56 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Framväxande teknologier och övrig befintlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;skyddsvärd teknologi ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;344&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;10.4 Kritiska insatsvaror...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;348&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p54 ft14"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;10.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;Kritiska råvaror – metaller och mineral ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;348&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p54 ft14"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;10.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;Energi som insatsvara ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;355&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_360"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kritiska insatsvaror inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_360"&gt;livsmedelsförsörjningen........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_360"&gt;359&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;10.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;Insatsvaror i övrigt ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_362"&gt;361&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_363"&gt;10.5 Åtkomst till känslig information och uppgifter .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_363"&gt;362&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_363"&gt;10.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_363"&gt;Inledning................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_363"&gt;362&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;10.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;Informationssäkerhet............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_364"&gt;363&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;10.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p61 ft22"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;Säkerhetsskyddsklassificering enligt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;säkerhetsskyddslagen............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;364&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_367"&gt;10.5.4 Skyddsvärd information som härrör från&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_367"&gt;annans skyddsvärda verksamhet...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_367"&gt;366&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;10.5.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;Personuppgifter och lokaliseringsuppgifter ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;374&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;10.6 Mediernas frihet och mångfald ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;383&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft14"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;10.6.1 Mediernas frihet och mångfald är&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;grundläggande för yttrandefriheten .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;383&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;10.6.2 Relaterad gällande rätt på området.......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_385"&gt;384&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Utredningar som berör frågan om mediers&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;frihet eller mångfald ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;389&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td43"&gt;&lt;P class="p21 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p46 ft14"&gt;&lt;A href="#page_392"&gt;10.6.4 Myndigheten för press, radio och tv ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_392"&gt;391&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p46 ft22"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;10.6.5 Utvecklingen på medieområdet............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p47 ft16"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;392&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Ska ett svenskt granskningssystem gälla&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;för investeringar i vissa medieföretag? .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;397&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;En eventuell reglering av medieområdet skulle kunna omfatta verksamheter som ger ut&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;allmänna nyhetsmedier...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;400&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;10.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;Säkerhetskänslig verksamhet................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;404&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;10.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;Känsliga anläggningar och fast egendom.............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;406&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;10.8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;Inledning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;406&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;10.8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;Säkerhetsskyddslagen ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;406&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;10.8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;Expropriation och förfogande ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;407&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;10.8.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;Totalförsvarskommittén .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_408"&gt;407&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Investeringar i känsliga anläggningar eller fast egendom ska inte per se omfattas av granskningssystemet utan bara i den mån&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p64 ft14"&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;verksamheten där anläggningen eller&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;egendomen finns omfattas ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_410"&gt;409&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;Omständigheter kring investeraren ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;411&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;411&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;11.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;Exempel på verksamheter som kräver tillstånd för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;utövaren&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;.................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;412&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;11.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;Finansiella tjänster.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;412&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;11.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;Lagen om krigsmateriel .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;414&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;11.2.3 Lagen om elektronisk kommunikation ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_415"&gt;414&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_418"&gt;11.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;&lt;A href="#page_418"&gt;Radio- och &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_418"&gt;TV-lagen .............................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_418"&gt;417&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td62"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;11.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td63"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;Rymdlagsutredningen ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;419&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;11.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;EU:s förordning om utländska direktinvesteringar............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;419&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;11.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;FOI:s studie – Utländska direktinvesteringar&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;i skyddsvärda verksamheter..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_422"&gt;421&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_424"&gt;11.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_424"&gt;Säkerhetspolisens årsbok......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_424"&gt;423&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;11.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;Militära underrättelse- och säkerhetstjänstens&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;årsöversikt .............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;425&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;11.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;OECD:s rapport om granskningsmekanismer...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;425&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;11.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;Vilka omständigheter kring investeraren kan innebära&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;en säkerhetsrisk?...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;429&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;11.8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;Inledning................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_430"&gt;429&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;11.8.2 Nationalitetens och ägarstrukturens betydelse...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;430&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_433"&gt;11.8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_433"&gt;Investerarens tidigare verksamhet........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_433"&gt;432&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p65 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_434"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Exempel på andra omständigheter kring investeraren som kan medföra en risk för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft22"&gt;&lt;A href="#page_434"&gt;Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_434"&gt;säkerhet..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_434"&gt;433&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_437"&gt;11.8.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_437"&gt;Investerarens bristande medverkan......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_437"&gt;436&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_438"&gt;11.8.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_438"&gt;Lagteknisk lösning ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_438"&gt;437&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft15"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;Förfarandet .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;439&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;12.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;439&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Förfarandet ska vara effektivt, rättssäkert,&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;enkelt och snabbt ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_440"&gt;439&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p54 ft14"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;12.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;Förfarandet i huvuddrag .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_442"&gt;441&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;12.2 Anmälan ................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;442&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td60"&gt;&lt;P class="p54 ft14"&gt;&lt;A href="#page_444"&gt;12.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p38 ft22"&gt;&lt;A href="#page_444"&gt;Anmälningskrav i annan svensk lagstiftning .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_444"&gt;443&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Anmälningskrav i andra länders&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;granskningssystem ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;444&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p54 ft16"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;12.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;En anmälningsskyldighet ska införas...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;444&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td48"&gt;&lt;P class="p54 ft16"&gt;&lt;A href="#page_446"&gt;12.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_446"&gt;Investeraren ska anmäla investeringen.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_446"&gt;445&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_448"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Det företag som är föremål för investeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_448"&gt;ska ha en upplysningsskyldighet ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_448"&gt;447&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;12.2.6 Vad en anmälan ska innehålla ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_449"&gt;448&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_451"&gt;12.2.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_451"&gt;Förhandsbesked ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_451"&gt;450&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_452"&gt;12.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_452"&gt;Prövningen ska göras i två steg............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_452"&gt;451&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;12.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td36"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;Utbyte av uppgifter och samråd ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;453&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;12.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;Inledning................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;453&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td36"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_455"&gt;12.4.2 Samråd i annan lagstiftning...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_455"&gt;454&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;12.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;Upplysningar och synpunkter..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;455&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Behöver samråd med vissa myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;vara obligatoriskt? .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_459"&gt;458&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;12.4.5 Särskilt om informationsutbytet ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;460&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_462"&gt;12.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_462"&gt;Kommunicering och partsinsyn...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_462"&gt;461&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_464"&gt;12.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_464"&gt;Granskningsmyndighetens befogenheter och beslut&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_464"&gt;under handläggningen...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_464"&gt;463&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_464"&gt;12.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_464"&gt;Förslagen i delbetänkandet ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_464"&gt;463&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_466"&gt;12.6.2 Föreläggande med vite ska vara möjligt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_466"&gt;även i det svenska systemet ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_466"&gt;465&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_471"&gt;12.6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_471"&gt;Handräckning av Kronofogdemyndigheten ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_471"&gt;470&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_472"&gt;12.6.4 Beslut om föreläggande ska få överklagas&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_472"&gt;till Förvaltningsrätten i Stockholm ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_472"&gt;471&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;12.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;Granskningsmyndighetens avgöranden...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;472&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;12.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;Inledning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;472&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Beslut om granskning inom tjugofem&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td33"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;arbetsdagar från fullständig anmälan ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;472&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_474"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;En granskning ska vara avslutad inom tre&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_474"&gt;månader ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_474"&gt;473&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td65"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;&lt;A href="#page_477"&gt;12.7.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_477"&gt;Villkor ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_477"&gt;476&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;&lt;A href="#page_480"&gt;12.7.5 Ett beslut ska gälla omedelbart .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_480"&gt;479&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td41"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;12.8 Överklagade av granskningsmyndighetens slutliga&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td65"&gt;&lt;P class="p46 ft22"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;beslut&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;P class="p38 ft6"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;......................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;480&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td65"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;12.8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td66"&gt;&lt;P class="p38 ft14"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;Utgångpunkter ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;480&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td41"&gt;&lt;P class="p46 ft22"&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;12.8.2 Överklagande i gällande lagstiftning ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_483"&gt;482&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Granskningsmyndighetens slutliga beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p66 ft16"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;ska få överklagas till regeringen ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;485&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_488"&gt;12.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;&lt;A href="#page_488"&gt;Rätt att överklaga ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_488"&gt;487&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;12.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td68"&gt;&lt;P class="p67 ft16"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;Regelöverträdelser, sanktionsavgifter och ogiltighet..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;489&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;12.10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p66 ft6"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;Inledning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;489&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td68"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;12.10.2 Överträdelser av regleringen bör inte&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td59"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p66 ft6"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;kriminaliseras .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;489&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td67"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td59"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;&lt;A href="#page_492"&gt;12.10.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p66 ft16"&gt;&lt;A href="#page_492"&gt;Sanktionsavgifter bör införas................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_492"&gt;491&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_494"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Sanktionsavgiften ska beslutas av granskningsmyndigheten och ansvaret ska vara&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p66 ft6"&gt;&lt;A href="#page_494"&gt;strikt .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_494"&gt;493&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_497"&gt;12.10.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p66 ft6"&gt;&lt;A href="#page_497"&gt;Sanktionsavgiftens storlek ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_497"&gt;496&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td34"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;12.10.6 När och till vilket belopp ska sanktionsavgift&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p66 ft6"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;beslutas i det enskilda fallet?.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;498&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td69"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_502"&gt;12.10.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p66 ft16"&gt;&lt;A href="#page_502"&gt;Handläggningen av sanktionsavgift......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_502"&gt;501&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_505"&gt;12.10.8 Ogiltighet ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_505"&gt;504&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.10.9&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_512"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Granskningsmyndighetens möjligheter att ingripa när en investering inte har anmälts, inte hunnit prövas eller när oriktiga uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_512"&gt;har lämnats.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_512"&gt;511&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess.....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;515&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;13.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;515&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;13.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;Personuppgiftsbehandling ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;515&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;13.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;Inledning................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_516"&gt;515&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_517"&gt;13.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_517"&gt;Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen ..&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_517"&gt;516&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft22"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;13.2.3 Särskilt om känsliga personuppgifter...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;518&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Särskilt om personuppgifter som rör&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;lagöverträdelser .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;520&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Särskilt om personnummer och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;samordningsnummer ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;520&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_522"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Det behöver inte införas några ytterligare bestämmelser för att behandlingen ska vara&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_522"&gt;tillåten ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_522"&gt;521&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Personuppgiftsbehandling inom ramen för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;samarbetet enligt EU:s förordning om&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;utländska direktinvesteringar ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;522&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;13.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;Offentlighet och sekretess ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;523&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;13.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;Inledning................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;523&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_525"&gt;13.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_525"&gt;Sekretess mellan myndigheter ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_525"&gt;524&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_526"&gt;13.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_526"&gt;Relevanta sekretessbestämmelser.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_526"&gt;525&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft22"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;13.3.4 Sekretess mellan ISP och andra myndigheter......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_529"&gt;528&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_534"&gt;13.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_534"&gt;Sekretess hos ISP ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_534"&gt;533&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;539&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;14.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;539&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;14.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;Egendomsskyddet ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;540&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;14.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;Allmänt ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_541"&gt;540&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_547"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Förslagens förhållande till egendomsskyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;&lt;A href="#page_547"&gt;i regeringsformen ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td20"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_547"&gt;546&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td55"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p53 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_550"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Förslagens förhållande till egendomsskyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_550"&gt;i Europakonventionen ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_550"&gt;549&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;14.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;Rätten till ersättning..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;550&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_554"&gt;14.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_554"&gt;Näringsfriheten .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_554"&gt;553&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_554"&gt;14.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_554"&gt;Allmänt...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_554"&gt;553&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_554"&gt;14.3.2 Förslagens förhållande till näringsfriheten ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_554"&gt;553&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_555"&gt;14.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_555"&gt;Yttrandefriheten och informationsfriheten ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_555"&gt;554&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_555"&gt;14.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_555"&gt;Inledning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_555"&gt;554&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_556"&gt;14.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_556"&gt;Allmänt...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_556"&gt;555&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p71 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_561"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kan ett granskningssystem, som innefattar medieföretag, vara förenligt med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen?................................... 560&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_564"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Strider ett granskningssystem, som innefattar&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_564"&gt;medieföretag, mot Europakonventionen? ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_564"&gt;563&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;14.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;Granskningsmyndighetens underrättelseskyldighet enligt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;regeringsformen ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_565"&gt;564&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_568"&gt;15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;&lt;A href="#page_568"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_568"&gt;567&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_568"&gt;15.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_568"&gt;Inledning................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_568"&gt;567&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_568"&gt;15.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_568"&gt;Säkerhetsskyddslagen ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_568"&gt;567&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_570"&gt;15.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_570"&gt;Vår bedömning ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_570"&gt;569&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_575"&gt;15.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td22"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_575"&gt;Lagen om krigsmateriel ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_575"&gt;574&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_575"&gt;15.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_575"&gt;Tillståndskrav.........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_575"&gt;574&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_576"&gt;15.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td38"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_576"&gt;Återkallelse av tillstånd .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_576"&gt;575&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_576"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Inspektionen för strategiska produkter prövar&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_576"&gt;tillståndsfrågor och är tillsynsmyndighet ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_576"&gt;575&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;15.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;Ansvarsbestämmelser ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;576&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_578"&gt;15.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_578"&gt;Överklagande .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_578"&gt;577&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_578"&gt;15.3.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_578"&gt;Vår bedömning ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_578"&gt;577&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_581"&gt;15.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_581"&gt;PDA-lagstiftningen...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_581"&gt;580&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_581"&gt;15.4.1 &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_581"&gt;EU-rättslig&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_581"&gt; och nationell reglering.......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_581"&gt;580&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_582"&gt;15.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_582"&gt;Vår bedömning ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_582"&gt;581&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_583"&gt;15.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_583"&gt;Konkurrenslagen och EU:s förordning om&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_583"&gt;företagskoncentrationer .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td4"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;&lt;A href="#page_583"&gt;582&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_583"&gt;15.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_583"&gt;Konkurrenslagen ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_583"&gt;582&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_584"&gt;15.5.2 EU:s förordning om företagskoncentrationer ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_584"&gt;583&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_585"&gt;15.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_585"&gt;Vår bedömning......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_585"&gt;584&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_586"&gt;15.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_586"&gt;Förslag i angränsande utredningar.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_586"&gt;585&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_586"&gt;15.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_586"&gt;Inledning................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_586"&gt;585&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_587"&gt;15.6.2 Kommittén för förbättrat skydd för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_587"&gt;totalförsvarsverksamhet........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_587"&gt;586&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_589"&gt;15.6.3 Utredningen för ett effektivt offentligt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_589"&gt;främjande av utländska investeringar ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_589"&gt;588&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_590"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;&lt;A href="#page_590"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_590"&gt;589&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_592"&gt;17&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;&lt;A href="#page_592"&gt;Konsekvenser av förslagen ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft15"&gt;&lt;A href="#page_592"&gt;591&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_592"&gt;17.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_592"&gt;Inledning ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_592"&gt;591&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_594"&gt;17.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_594"&gt;Förslagens innehåll i korthet samt bakgrund och syfte&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_594"&gt;med förslagen........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_594"&gt;593&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_595"&gt;17.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_595"&gt;Förslagen överensstämmer med &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_595"&gt;EU-rätten ........................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_595"&gt;594&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_596"&gt;17.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_596"&gt;Vilka som berörs av den föreslagna regleringen .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_596"&gt;595&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_598"&gt;17.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_598"&gt;Ekonomiska konsekvenser och finansiering.......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_598"&gt;597&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_598"&gt;17.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_598"&gt;Intäkter ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_598"&gt;597&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_599"&gt;17.5.2 Kort om andra länders administrativa&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_599"&gt;kostnader kopplade till granskningssystem.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_599"&gt;598&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_600"&gt;17.5.3 Kostnader för förvaltningsmyndigheter och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_600"&gt;domstolarna ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_600"&gt;599&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_613"&gt;17.5.4 Kostnader för kommuner och regioner...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_613"&gt;612&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft22"&gt;&lt;A href="#page_614"&gt;17.5.5 Kostnader för företag eller andra enskilda ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_614"&gt;613&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_616"&gt;17.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_616"&gt;Samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_616"&gt;615&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;17.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_619"&gt;618&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;17.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft6"&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;Övriga konsekvenser ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;620&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;17.8.1 Antalet företag som berörs, vilka branscher&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft14"&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;företagen är verksamma i samt storleken på&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft6"&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;företagen ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;620&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p42 ft14"&gt;&lt;A href="#page_626"&gt;17.8.2 Påverkan på berörda företags administrativa&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td64"&gt;&lt;P class="p32 ft16"&gt;&lt;A href="#page_626"&gt;kostnader, tidsåtgång och verksamhet.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_626"&gt;625&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td70"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p21 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td73"&gt;&lt;P class="p66 ft14"&gt;&lt;A href="#page_626"&gt;17.8.3 Påverkan på konkurrensförhållandena för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td71"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_626"&gt;företagen ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p47 ft14"&gt;&lt;A href="#page_626"&gt;625&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p66 ft16"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;17.8.4 Påverkan på företagen i andra avseenden .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p47 ft14"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;626&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p66 ft16"&gt;&lt;A href="#page_628"&gt;17.8.5 Särskilda hänsyn till små företag ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p47 ft14"&gt;&lt;A href="#page_628"&gt;627&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p66 ft14"&gt;&lt;A href="#page_628"&gt;17.8.6 Konsekvenser till följd av handels-&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_628"&gt;och investeringsskyddsavtal ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p47 ft14"&gt;&lt;A href="#page_628"&gt;627&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p66 ft16"&gt;&lt;A href="#page_632"&gt;17.8.7 Behov av speciella informationsinsatser...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p47 ft14"&gt;&lt;A href="#page_632"&gt;631&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p66 ft6"&gt;&lt;A href="#page_633"&gt;17.8.8 Övrigt .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p47 ft14"&gt;&lt;A href="#page_633"&gt;632&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;&lt;A href="#page_634"&gt;18&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p66 ft15"&gt;&lt;A href="#page_634"&gt;Författningskommentar ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p47 ft15"&gt;&lt;A href="#page_634"&gt;633&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_634"&gt;18.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p66 ft14"&gt;&lt;A href="#page_634"&gt;Förslaget till lag (2022:000) om anmälan och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td73"&gt;&lt;P class="p66 ft16"&gt;&lt;A href="#page_634"&gt;granskning av utländska direktinvesteringar ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p47 ft14"&gt;&lt;A href="#page_634"&gt;633&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;&lt;A href="#page_659"&gt;18.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p66 ft14"&gt;&lt;A href="#page_659"&gt;Förslaget till lag om ändring i offentlighets-&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td71"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p66 ft6"&gt;&lt;A href="#page_659"&gt;och sekretesslagen (2009:400)..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p47 ft14"&gt;&lt;A href="#page_659"&gt;658&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p2 ft15"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;Bilaga 1 &lt;A href="#page_660"&gt;Kommittédirektiv 2019:50 ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p47 ft14"&gt;&lt;A href="#page_660"&gt;659&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;Bilaga 2 &lt;A href="#page_676"&gt;Alternativt förslag till lag (2022:000) om anmälan&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td71"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;&lt;A href="#page_676"&gt;och granskning av utländska direktinvesteringar........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p47 ft14"&gt;&lt;A href="#page_676"&gt;675&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Utredningsuppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft12"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen &lt;NOBR&gt;(EU-förordningen)&lt;/NOBR&gt; trädde i kraft den 11 april 2019 och tillämpas sedan den 11 oktober 2020. Ett grund- läggande syfte med &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; är att skapa en rättslig ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Vårt uppdrag har bestått av två delar. Den ena har varit att föreslå de anpassningar och kompletterande bestämmelser som är nöd- vändiga för att &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; ska kunna tillämpas i Sverige. Vi redovisade den delen i mars 2020 i delbetänkandet Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar (SOU 2020:11). Våra förslag har lett till lagstiftning. Lagen (2020:826) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar och förordningen (2020:827) med komplette- rande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinve- steringar trädde i kraft den 1 november 2020. I detta slutbetänkande redovisar vi den andra delen av uppdraget, nämligen att föreslå hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. I kommittédirektiven anges att syftet är att kontrollera uppköp och strategiska förvärv av bolag med säte i Sverige vars verksamhet eller teknologi har bety- delse för säkerhet eller allmän ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft20"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;Direktinvesteringar i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;När svenska företag köper företag utomlands och utländska företag köper svenska företag uppkommer kapitalflöden. Sådana kapitalflöden brukar kallas direktinvesteringar. Typiskt för direktinvesteringar är att de är förknippade med ett nära förhållande mellan investeraren och företaget där investeraren får någon form av direkt förbindelse med och inflytande i företaget där investeringen sker. Vid sidan av den konkreta investeringen kännetecknas direktinvesteringar ofta av att investeraren bidrar med kunskap, teknik och marknadsföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Direktinvesteringar i Sverige görs från många olika länder. Huvud- delen av de stora direktinvesteringarna kommer från andra länder inom EU. De tre enskilt största inflödena 2020 kom från Luxemburg, USA och Nederländerna. Kina gör också stora investeringar i Sverige, och de nästan trefaldigades från 2019 till 2020. När det gäller totala utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige är Nederländerna, Storbritannien och Luxemburg de länder som har störst sådana tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;Erfarenheter från andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Vid utformningen av våra förslag har vi tagit del av och tagit till vara erfarenheter från andra länder. Betänkandet innehåller dels en redo- görelse av en rapport från OECD om bland annat trender på området, dels redogörelser för andra länders granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;Våra utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft36"&gt;Utländska direktinvesteringar behövs och ska få förbjudas bara om det är nödvändigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Sverige är en liten öppen ekonomi som är beroende av handel med andra länder. Utländska investeringar som tillför kapital, kunskap, kompetenser och nya marknader till svenskt näringsliv har stor bety- delse för svensk sysselsättning och tillväxt och för samhällsklimatet i allmänhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Strategiska uppköp eller investeringar som görs i företag som be- driver verksamhet inom skyddsvärda områden kan emellertid inne- bära risker. Det gäller särskilt när investeraren har koppling till slutna, odemokratiska och antagonistiska stater. Det finns risker för bland&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;annat teknologistölder, spionage och sabotage. Om stora delar av en samhällsviktig sektor köps upp, finns risker kopplade också till att tillgång till sådana funktioner och verksamheter blir starkt beroende av andra stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Mot bakgrund av vikten av ett öppet svenskt investeringsklimat bör ett granskningssystem ta sikte på bara de skadliga investe- ringarna och inte vara mer ingripande än vad som behövs för att skydda svenska säkerhetsintressen. En investering ska därför få för- bjudas bara om det är nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft37"&gt;Befintliga regelverk hanterar inte riskerna med utländska direktinvesteringar på ett tillfredsställande sätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;I dag finns endast begränsade möjligheter att påverka eller hindra utländska direktinvesteringar som kan medföra risker för svenska säkerhetsintressen. Befintliga regelverk gäller bara på vissa områden, för vissa verksamheter och i särskilda situationer. Regelverkens syften skiljer sig också åt. Det saknas ofta både direkta möjligheter och lämpliga verktyg för att fullt ut och med tillräckligt nyanserade åtgärder värna ett gott investeringsklimat och samtidigt beakta de intressen som ett granskningssystem ska skydda. Relevanta risker med utländska direktinvesteringar kan inte med befintliga regelverk hanteras i tillräcklig utsträckning på ett tillfredsställande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft36"&gt;Granskningssystemet ska skydda Sveriges säkerhet samt allmän ordning och allmän säkerhet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Utländska direktinvesteringar kan utgöra risker både för sådan verk- samhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet och för annan verk- samhet som är viktig för att säkerställa särskilt viktiga samhälls- funktioner i Sverige. Vi föreslår därför att det svenska systemet för granskning av utländska direktinvesteringar ska omfatta både sådana investeringar som kan utgöra risk för Sveriges säkerhet – nationell befogenhet – och sådana som kan vara en risk för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; artiklarna 52.1 och 65.1(b) i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Tillämpningsområdet utifrån investerarens nationalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Vi föreslår att både investeringar som görs av investerare från tredje- länder och sådana som görs från &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; ska kunna granskas. Även investeringar som görs av investerare från Sverige ska omfattas av anmälningsskyldigheten i det svenska systemet. Om investeraren verkligen är en fysisk person med enbart svenskt med- borgarskap, ska anmälan lämnas utan åtgärd. Detsamma gäller om investeraren är en juridisk person som ytterst ägs eller kontrolleras endast av fysiska personer med enbart svenskt medborgarskap. Investeringar som görs av en svensk investerare ska kunna granskas bara om denne är bulvan för en utländsk aktör. Bakgrunden till denna konstruktion är att förhindra att investerare kringgår syste- met genom att göra investeringen genom exempelvis ett företag i Sverige som ytterst kontrolleras av till exempel en antagonistisk stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Inspektionen för strategiska produkter ska vara granskningsmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft24"&gt;I delbetänkandet bedömde vi att Inspektionen för strategiska pro- dukter (ISP) borde vara kontaktpunkt enligt &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; men också granskningsmyndighet i ett kommande granskningssystem. Till grund för bedömningen låg bland annat ISP:s kompetens när det gäller säkerhetspolitiska bedömningar och myndighetens kompe- tens på teknikområdet. Det finns inte anledning att i detta avseende göra någon annan bedömning än den vi gjorde i delbetänkandet. Vi föreslår alltså att ISP ska ansvara för granskningen av utländska direktinvesteringar i ett svenskt granskningssystem. ISP kommer att i sitt arbete behöva samråda med och nyttja andra myndigheters kompetens och kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft15"&gt;Företagsformer och verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft35"&gt;Man kan på goda grunder anta att aktiebolag är den företagsform som kommer att stå i fokus för granskningssystemet. Skyddsvärd verksam- het kan dock bedrivas i många juridiska former. Vår utgångspunkt är därför att granskningssystemet ska kunna tillämpas på alla investe- ringar i svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet, oavsett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft24"&gt;juridisk form. Vi föreslår att lagen ska gälla för investeringar i aktie- bolag, handelsbolag, enkla bolag, enskild näringsverksamhet, ekono- miska föreningar och stiftelser med säte i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;När det gäller verksamheter är vår utgångspunkt att gransknings- systemet så långt som möjligt bör begränsas genom att de verk- samheter som omfattas anges i lag. För att uppnå god precision och hög förutsebarhet och en viss flexibilitet är det dock lämpligt att regeringen eller i vissa fall den myndighet som regeringen bestäm- mer närmare gränsar av regelverkets tillämpning i förordning eller myndighetsföreskrifter. Våra förslag innebär att följande verksam- heter, med i förekommande fall närmare avgränsningar i förordning eller myndighetsföreskrifter, ska omfattas av granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Samhällsviktig verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;Med samhällsviktig verksamhet avses tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvän- diga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. Den närmare preciseringen av vilka verksamheter som omfattas ska göras i myndighetsföreskrifter som ska utfärdas av Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap (MSB). I det arbetet ska MSB involvera Försvarsmakten, ISP, Kommerskollegium, Säkerhetspolisen och andra myndigheter som kan ha relevanta kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Säkerhetskänslig verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;Med säkerhetskänslig verksamhet avses verksamhet som omfattas av säkerhetsskyddslagen (2018:585).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Verksamhet som prospekterar, utvinner, anrikar eller säljer rå- varor som är kritiska för EU eller andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;De &lt;NOBR&gt;EU-kritiska&lt;/NOBR&gt; råvarorna framgår av EU:s råvarulista. Vilka övriga metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning ska anges i förordning utifrån underlag från Sveriges geologiska under- sökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Verksamhet vars huvudsakliga ändamål innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="p29dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B38729x1.jpg/" id="p29img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft35"&gt;Med känsliga personuppgifter avses sådana personuppgifter som anges i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen&lt;SPAN class="ft42"&gt;1&lt;/SPAN&gt;, det vill säga person- uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning. Lokaliserings- uppgifter är uppgifter som behandlas i ett elektroniskt kommunika- tionsnät eller av en elektronisk kommunikationstjänst och som visar den geografiska positionen för terminalutrustningen för en använ- dare. Den sistnämnda definitionen är hämtad från lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Verksamhet som rör framväxande teknologier och annan strate- giskt skyddsvärd teknologi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft11"&gt;Det närmare utpekandet av vilka teknologier som omfattas ska göras i förordning utifrån underlag från ISP. På detta område samarbetar tek- niska experter från ISP, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarets materielverk (FMV) och Försvarsmakten för att bland annat kunna avgränsa de framväxande teknikområdena så att defi- nitioner av dessa kan tas fram. Ett utkast finns intaget som en bilaga till vårt förslag till förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Verksamhet som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller produkter med dubbla användningsområden eller tillhandahåller tekniskt bistånd för sådana produkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft12"&gt;Med produkter med dubbla användningsområden avses produkter som är upptagna i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unions- ordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användnings- områden (omarbetning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Verksamhet som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller krigsmateriel eller tillhandahåller tekniskt stöd avseende krigsmateriel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft14"&gt;Med krigsmateriel och tekniskt stöd avses detsamma som i lagen (1992:1300) om krigsmateriel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft15"&gt;Vi föreslår inte att medieföretag ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft35"&gt;Vi bedömer att säkerhetspolitiska skäl kan anföras för att låta granskningssystemet omfatta vissa medieföretag. Vi bedömer också att det är lagtekniskt möjligt att utforma ett sådant system utan att det står i strid med grundlag. Med hänsyn just till skälen för det starka grundlagsskyddet på området, bland annat för etableringar, och till bland annat aktuella förhållanden i vissa andra länder, även medlemmar i EU, har vi dock stannat för att inte föreslå att gransk- ningssystemet ska inkludera medieområdet. För att ge regering och riksdag största möjliga handlingsutrymme presenterar vi dock ett beredningsunderlag för hur granskningssystemets tillämpnings- område skulle kunna avgränsas när det gäller medier. På detta sätt skapas förutsättningar för ett ställningstagande efter vederbörlig remissbehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft48"&gt;Omständigheter kring investeraren som ska ha betydelse vid bedömningen av en utländsk direktinvestering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft24"&gt;Vid granskningsmyndighetens prövning kommer det i varje enskilt fall att behöva göras en helhetsbedömning med utgångspunkt i den aktuella verksamhetens faktiska skyddsvärde. Beroende på övriga omständigheter kan omständigheter som hänför sig till den tänkta investeraren ha betydelse för hur riskerna med investeringen ska bedömas. Enligt våra förslag ska granskningsmyndigheten vid sin bedömning beakta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Om investeraren direkt eller indirekt, helt eller delvis, kontrol- leras av ett annat lands regering genom ägarstruktur, betydande finansiering eller på annat sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft35"&gt;Ägarstrukturen och det faktiska huvudmannaskapet kan ha bety- delse för att bedöma riskerna med en investering. Investeringar från en privat investerare med kopplingar till ett lands regim kan i vissa fall vara olämpliga. Det kan hos en privat investerare finnas lojalitet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;med regimen trots att denna inte har direkt kontroll över inve- steraren. I en nation där ett parti kontrollerar statsapparaten kan inte privata företag antas vara helt fria från statligt bestämmande över beslut och statlig kontroll. Det finns exempel på länder där med- borgarna och organisationer har en skyldighet att informera regimen om frågor som rör nationell säkerhet och där regimen arbetar aktivt för att stärka sin relation till privata företag. En investerare från en auktoritär stat kan också försöka påverka Sverige så att investerarens egna nationella intressen tillgodoses genom en investering. Ett land kan också utnyttja en marknadsdominans för att uppnå politiska mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Om investeraren tidigare har varit delaktig i verksamhet som in- verkat skadligt eller kunnat inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Ett tecken på att investeraren tidigare har varit delaktig i sådan verk- samhet kan vara att det finns information om att den utländske inve- steraren tidigare blivit nekad att göra en investering eller brutit mot villkor förenade med en investering. Information om särskilda inve- steringsmönster kan bli tillgänglig för granskningsmyndigheten genom &lt;NOBR&gt;EU-förordningens&lt;/NOBR&gt; mekanism för informationsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Om det finns andra omständigheter kring investeraren som kan medföra en risk för Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;Även andra omständigheter än kopplingar till annat lands regering eller tidigare delaktighet i verksamhet som kunnat inverka skadligt på svenska säkerhetsintressen bör kunna beaktas vid granskningsmyn- dighetens bedömning av en investering. Att en investerare tidigare har ägnat sig åt olaglig verksamhet som har relevans för riskerna med den aktuella investeringen är en sådan omständighet. Andra omständig- heter är kopplade till riskerna med att en aktör får en alltför dominant position inom en viss sektor. Även graden av antagonism hos det land som investeraren har kopplingar till kan vara av betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft15"&gt;Närmare om förfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft36"&gt;Investeraren ska anmäla en investering innan den genomförs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;För att granskningsmyndigheten ska kunna bedöma en direkt- investering måste myndigheten få kunskap om att investeringen planeras. Vi föreslår att den som har för avsikt att göra en investering som omfattas av lagen ska vara skyldig att anmäla investeringen till granskningsmyndigheten. Anmälan ska göras innan investeringen genomförs. Granskningsmyndigheten ska få meddela föreskrifter om vilka uppgifter en anmälan ska innehålla. Både investeraren och det företag som är föremål för investeringen ska enligt våra förslag vara skyldiga att tillhandahålla även övriga uppgifter eller handlingar som myndigheten begär. Om en investerare inte anmäler en inve- stering trots att det finns en skyldighet att göra det, får gransknings- myndigheten upprätta en anmälan. Vi föreslår också att det företag som är föremål för den tänkta investeringen som huvudregel ska vara skyldigt att upplysa investeraren om att lagen gäller för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;Anmälningsskyldigheten är kopplad till graden av inflytande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft24"&gt;Riskerna med utländska direktinvesteringar är kopplade främst till hur stort inflytande investeraren får på den aktuella verksamheten. Vi föreslår därför att skyldigheten att anmäla en investering ska upp- stå om investeringen medför visst inflytande. Gränsvärden för det inflytande som ska krävas är lagtekniskt lättare att fastställa för vissa juridiska konstruktioner än för andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;När det gäller investeringar i aktiebolag och ekonomiska föreningar föreslår vi att varje investering där investeraren efter investeringen på grund av innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap för- fogar över 10 procent eller mer av de totala antalet röster i företaget ska anmälas. En investering ska anmälas också om investeraren genom investeringen själv eller tillsammans med annan bildar ett aktiebolag eller en ekonomisk förening och därefter förfogar över 10 procent eller mer av det totala antalet röster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft14"&gt;Beträffande investeringar i handelsbolag och enkla bolag föreslår&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;att en investering ska anmälas, om investeraren genom investe- ringen blir bolagsman i ett sådant bolag eller om investeringen görs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;ett sådant bolag som investeraren är bolagsman i.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft12"&gt;För investeringar i stiftelser föreslår vi att alla investeringar på områden som omfattas av lagen genom vilka investeraren bildar en svensk stiftelse ska anmälas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;En investerare kan få inflytande över ett företags ledning på andra sätt än genom ägande. Bestämmelser i bolagsordningen eller stad- garna eller avtal med delägare kan medföra rätt att utse eller avsätta styrelseledamöter eller utöva inflytande på annat sätt. Befintliga företag kan gå samman i ett joint venture. Mot denna bakgrund före- slår vi att även investeringar som på andra sätt än genom visst ägande ger investeraren inflytande i ledningen i ett aktiebolag, handelsbolag, enkelt bolag, ekonomisk förening eller stiftelse med säte i Sverige ska anmälas, allt under förutsättning att objektet driver sådan verk- samhet som omfattas av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;När det gäller verksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare kan en investerare ställa ekonomiska eller andra, till exempel perso- nella, resurser till förfogande och för detta betinga sig visst inflytande. Vi föreslår därför att en investerare som, i utbyte mot en överens- kommelse om inflytande i verksamheten, avser att ställa resurser till förfogande för en verksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare på ett område som granskningssystemet omfattar ska anmälas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Prövningen ska göras i två steg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;De direktinvesteringar som är angelägna att granska bör i möjligaste mån kunna fångas upp medan oproblematiska investeringar inte i onödan ska behöva granskas eller i vart fall snabbt ska kunna sållas bort efter en inledande undersökning. Vi förslår därför ett tvåstegs- förfarande. Granskningsmyndigheten ska inom 25 arbetsdagar från fullständig anmälan i ett första steg besluta antingen att lämna anmälan utan åtgärd eller att inleda en granskning. Vid beslut om granskning ska myndigheten i ett andra steg som huvudregel fatta ett slutligt beslut inom tre månader från beslutet att inleda gransk- ning. Vid särskilda skäl kan tidsfristen sträckas ut till sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p127 ft36"&gt;Granskningsmyndigheten ska kunna förena ett beslut om godkännande med villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Granskningssystemet måste ge förutsättningar att hindra investe- ringar som kan medföra skada för säkerhetsintressen, men det är inte möjligt eller önskvärt att alla sådana investeringar ska hindras. Det kan uppstå situationer där vissa aspekter av investeringen kan behöva regleras men där det inte finns tillräckliga skäl för att hindra investe- ringen helt. Granskningsmyndigheten ska därför enligt våra förslag ha möjlighet att förena ett beslut om att godkänna en investering med villkor. Villkor kan tänkas i förhållande till bland annat företagets verk- samhet, företagets styrning och ledning, omständigheter som rör inve- steraren, investeringens omfattning eller eventuell vidareförsäljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;Förbud och dess innebörd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;En investering som omfattas av lagens tillämpningsområde får enligt våra förslag genomföras bara om den har godkänts eller lämnats utan åtgärd. Om en investering har genomförts utan anmälan eller innan granskningsmyndigheten har prövat anmälan slutligt och förutsätt- ningarna för ett förbud är uppfyllda, får granskningsmyndigheten besluta om ett förbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Vi föreslår också att, om ett villkor som meddelats i samband med ett godkännande av en investering inte uppfylls, granskningsmyndig- heten får förelägga investeraren vid vite att uppfylla villkoret eller förbjuda investeringen om förutsättningar för ett förbud är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Ett förbud mot en investering innebär enligt våra förslag att en rättshandling som utgör en del i investeringen eller som har till syfte att genomföra investeringen blir ogiltig. Det gäller dock inte sådana rättshandlingar som utgörs av en investering som har skett på en reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, en motsvarande marknad utanför Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet eller en &lt;NOBR&gt;MTF-plattform&lt;/NOBR&gt; som avses i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden. I sådana fall får granskningsmyndigheten i stället ålägga investeraren att avyttra det som förvärvats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Sanktionsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Överträdelser av lagen bör inte kriminaliseras. Vi föreslår i stället att sanktionsavgifter införs. Granskningsmyndigheten ska kunna besluta om sanktionsavgift när en investerare inte anmäler en anmälnings- pliktig investering och när denne genomför en investering före eller i strid med ett slutligt beslut eller handlar i strid med meddelade villkor. Vi föreslår att sanktionsavgift ska kunna beslutas också om inve- steraren eller investeringsobjektet lämnar oriktiga uppgifter eller inte tillhandahåller granskningsmyndigheten de uppgifter som myndig- heten begär. Sanktionsavgiften ska bestämmas till lägst 25 000 kronor och högst 50 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Granskningsmyndighetens befogenheter i övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;För att granskningsmyndigheten ska få tillräckligt underlag för sin prövning föreslår vi att myndigheten ska ha rätt att förelägga inve- steraren och det företag som är föremål för investeringen att till- handahålla de uppgifter eller handlingar som myndigheten begär. Granskningsmyndigheten ska också ha rätt att utfärda föreläggande om att i den omfattning det behövs för granskningen få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, som används i den verksamhet som investeraren eller det företag som är föremål för investeringen bedriver. Förelägganden ska få förenas med vite. Granskningsmyndigheten ska också få begära handräck- ning av Kronofogdemyndigheten för att genomföra dessa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Om granskningsmyndigheten har meddelat ett förbud mot en investering, ska myndigheten enligt våra förslag få besluta om de förelägganden mot investeraren och det företag som är föremål för investeringen som behövs för att förhindra skada för Sveriges säker- het, allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Ett sådant beslut om föreläggande ska få förenas med vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft52"&gt;Granskningsmyndighetens beslut ska enligt våra förslag få över- klagas till regeringen. Beslut om föreläggande och sanktionsavgift ska dock få överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm. Beslut&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;om att inleda granskning eller lämna en ansökan utan åtgärd ska inte få överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;Utbyte av uppgifter och samråd mellan myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Granskningsmyndigheten ska enligt våra förslag utfärda föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas när en direktinvestering anmäls. Myndigheten kan därefter begära ytterligare uppgifter direkt från parterna. För att kunna göra sin bedömning kan myndigheten behöva tillgång också till underrättelseinformation eller annan viktig information som myndigheten inte har själv. Det får som huvudregel ankomma på granskningsmyndigheten att i varje enskilt fall avgöra med vilka myndigheter kontakter ska tas. För att granskningsmyn- digheten verkligen ska få tillgång till den information som behövs föreslår vi att kommuner, regioner och, i den utsträckning regeringen bestämmer, statliga myndigheter ska vara skyldiga att lämna upp- gifter till granskningsmyndigheten, om myndigheten begär det. Om granskningsmyndigheten beslutar att inleda en granskning, är myn- digheten enligt våra förslag skyldig att samråda med Försvarsmakten, Kommerskollegium, MSB och Säkerhetspolisen. Bakgrunden till detta förslag är de nämnda myndigheternas särskilda kompetenser på området. Försvarsmakten och Säkerhetspolisen är de två myndig- heter som var för sig har den bästa bilden av säkerhetsläget och hot- bilden mot Sverige. MSB är den myndighet som har kunskap om bland annat kritisk infrastruktur och om vilka verksamheter som är samhällsviktiga. Kommerskollegium kan bidra med underlag i fråga om investeringens betydelse för ekonomi och investeringsklimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;I förhållande till de nämnda fyra myndigheterna är behovet av information ömsesidigt. Myndigheterna har ett intresse av att känna till hur utländska direktinvesteringar utvecklas. De kan också ha värdefull information i ärenden som i ett inledande skede bedöms vara okomplicerade. Vi föreslår därför att granskningsmyndigheten ska delge dessa myndigheter alla anmälningar som ges in. De får då en allmän överblick och dessutom möjlighet att på eget initiativ till exempel delge granskningsmyndigheten information som de kan ha. Det kan också uppkomma behov för Försvarsmakten, Kommers- kollegium, MSB och Säkerhetspolisen att få mer information kring en investering än vad som framgår av en anmälan. Vi föreslår därför att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;granskningsmyndigheten på begäran av någon av dessa myndigheter ska lämna över uppgifter i ärenden om utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Våra förslag innebär att myndigheter, kommuner och regioner kom- mer att behöva utbyta information med varandra. Viss sådan infor- mation kommer att omfattas av sekretess. Förslagen innebär också att berörda aktörer kommer att behöva behandla personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;Vi bedömer att dataskyddsförordningen, dataskyddslagen och annan befintlig personuppgiftsreglering är tillämplig på och ger stöd för ISP:s och andra berörda myndigheters behandling av personupp- gifter vid handläggning av ärenden enligt våra förslag. Regelverket ger stöd också för den personuppgiftsbehandling som kan komma att göras hos investerare och investeringsobjekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft24"&gt;När det gäller uppgifter som omfattas av sekretess bedömer vi att behovet av sekretessbrytande bestämmelser i de allra flesta fall till- godoses genom befintlig lagstiftning och genom vårt förslag om en skyldighet för kommuner, regioner och de statliga myndigheter som regeringen bestämmer att lämna de uppgifter till granskningsmyndig- heten som myndigheten begär. Beträffande Försvarsmakten och Säkerhetspolisen bedömer vi dock att det inte är lämpligt att införa en uppgiftsskyldighet och att en sekretessbrytande bestämmelse bör in- föras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslaget innebär att Försvarsmakten och Säkerhetspolisen, utan hinder av sekretess, kan lämna uppgift till ISP om uppgiften avser frågor enligt den före- slagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;Sekretesskyddet för uppgifter som granskningsmyndigheten kom- mer att behandla behöver kompletteras när det gäller uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden. Vi föreslår därför att offent- lighets- och sekretessförordningen (2009:641) ska kompletteras så att sekretess gäller för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållande i verksamhet som består i utredning i ärenden enligt den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Granskningsmyndigheten kan vid sin bedömning behöva få känne- dom om ifall investerarens gjort sig skyldig till brott. Vi föreslår därför att det införs en bestämmelse i förordningen (1999:1134) om belast-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft14"&gt;ningsregister om att uppgifter ur belastningsregistret ska lämnas ut, om det begärs av ISP i ett ärende enligt den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;Konstitutionella aspekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft14"&gt;Vi bedömer att våra förslag är förenliga med vederbörliga grund- lagsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft12"&gt;Vi bedömer också att det inte bör införas någon rätt till ersättning till följd av ett beslut om förbud mot eller villkor för utländska direkt- investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft12"&gt;Säkerhetsskyddslagen (2018:585) och det granskningssystem som vi föreslår överlappar varandra i vissa delar, men har olika utgångs- punkter och delvis olika tillämpningsområden. Regelverken kom- pletterar varandra och bör gälla parallellt. Inget av regelverken bör vara subsidiärt till det andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Våra förslag innebär en överlappning av lagen (1992:1300) om krigsmateriel så till vida att det enligt både den lagen och enligt det granskningssystem vi föreslår finns möjligheter att ställa upp villkor för ett tillstånd respektive en investering. Villkoren är dock av olika karaktär. Vi bedömer att regelverken bör gälla parallellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft24"&gt;Det finns inget konkurrensförhållande mellan lagstiftningen om produkter med dubbla användningsområden och det gransknings- system vi föreslår. Regelverken kompletterar varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft14"&gt;Konkurrenslagstiftningen och det granskningssystem som vi föreslår fyller olika syften. Regelverken bör gälla parallellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft15"&gt;Konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft12"&gt;Våra förslag innebär att skyddet för Sveriges skyddsvärda verksam- heter stärks. Om någon reglering på området inte införs, skulle det innebära att grundläggande funktioner i det svenska samhället ut- sätts för oacceptabla säkerhetsrisker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft35"&gt;Förslagens påverkan på utländska direktinvesteringar generellt i Sverige kan inte bedömas närmare. Att investeringar förbjuds eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;inte genomförs alls kan medföra samhällsekonomiska nackdelar. Eventuella nackdelar på kortare sikt kan dock vägas upp av fördelar på längre sikt. Förslagen har dessutom utformats för att de ska med- föra så begränsade effekter på oproblematiska investeringar som möjligt, samtidigt som investeringar som kan medföra oacceptabla säkerhetsrisker ska kunna fångas upp av systemet. Vi bedömer att konsekvenserna för oproblematiska investeringar kommer att bli försumbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;Våra förslag kan ha viss påverkan på den kommunala självstyrel- sen. Förslagen går dock inte utöver vad som är nödvändigt för att skydda sådan skyddsvärd verksamhet som förslagen tar sikte på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;En grov uppskattning ger vid handen att våra förslag kräver ett nettotillskott om 55 miljoner kronor per år, i huvudsak för nyanställ- ningar hos de myndigheter som ska bygga upp och vara verksamma i granskningssystemet. Härutöver uppkommer vissa kostnader för kom- petensförsörjning och annan utveckling med mera som i allt väsent- ligt kan tas inom ram men som likväl kräver engångsfinansiering på omkring 10 miljoner kronor. Förslagen kan antas leda till marginella kostnadsökningar också för andra offentliga aktörer, inklusive Regeringskansliet och domstolar, som kan hanteras inom ramen för tillgängliga medel. Myndigheternas resursbehov bör tillgodoses genom ökade förvaltningsanslag och finansieras inom de utgifts- områden som normalt bekostar respektive myndighets anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;De investeringsobjekt som berörs finns inom ett flertal utpekade sektorer och branscher. Eftersom det närmare utpekandet av många av verksamheterna ska göras i föreskrifter på förordningsnivå alter- nativt i myndighetsföreskrifter går det inte att närmare bedöma hur många investeringsobjekt det är fråga om totalt sett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;Förslagen medför kostnader för berörda investerare. Kostna- derna kommer att variera från fall till fall och är beroende av om- fattningen av bland annat handläggningen vid granskningsmyndig- heten. Förslagen kan komma att medföra vissa direkta kostnader för investeringsobjekten. Förslagen medför inte några direkta kostnader för investerarens motpart.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td74"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td75"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft15"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft12"&gt;Vi föreslår att regelverket ska träda i kraft den 1 januari 2023. Lagen ska dock inte tillämpas på investeringar som genomförs före den 1 februari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;Summary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;The inquiry’s remit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Regulation (EU) 2019/452 of the European Parliament and of the Council of 19March 2019 establishing a framework for the screening of foreign direct investments into the Union (hereinafter ‘the EU Regulation’) entered into force on 11 April 2019 and has applied since 11 October 2020. A fundamental aim of the EU Regulation is to create a legal framework for the screening of foreign direct investments (FDI) in the Union on grounds of security or public order.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Our inquiry consisted of two parts. One was to propose the adaptations and supplementary provisions necessary for the imple- mentation of the EU Regulation in Sweden. We reported on this part in March 2020 in the interim report Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar (SOU 2020:11) [Supplementary provisions to the EU Regulation on foreign direct investments]. Our proposals have led to legislation. Lagen (2020:826) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar [Act containing supplementary provisions to the EU Regulation on Foreign Direct Investments] and förordningen (2020:827) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar [Ordinance containing supplemen- tary provisions to the EU Regulation on Foreign Direct Investments] entered into force on 1 November 2020. In this final report, we report on the second part of the remit: to propose how a Swedish mechanism for screening FDIs in protected areas could be designed. The Terms of Reference state that the purpose is to screen buyouts and strategic acquisitions of undertakings domiciled in Sweden whose activities or technology are essential for security or public order.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft20"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;Direct investments in the context of Sweden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Capital flows arise when Swedish undertakings buy undertakings abroad and foreign undertakings buy Swedish undertakings. These capital flows are commonly referred to as direct investments. Direct investments are typically associated with a close relationship between the investor and the undertaking, where the investor acquires some form of direct link with and interest in the undertaking in which the investment is made. In addition to the investment itself, a distinguishing feature of direct investments is that often the investor contributes knowledge, technology and marketing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Foreign direct investments (FDIs) in Sweden are made from many different countries. The majority of large FDIs come from other countries in the EU. The three single largest capital inflows from FDIs in 2020 came from Luxembourg, the USA, and the Netherlands. China is also making big investments in Sweden, and these almost tripled from 2019 to 2020. The Netherlands, the United Kingdom and Luxembourg are the countries with the largest FDI assets in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;Experiences from other countries&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft12"&gt;In formulating our proposals, we have taken note of and utilised experiences from other countries. The report includes an account of an OECD report on trends in FDI, as well as an account of the screening mechanisms used by other countries.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;Our starting points&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft36"&gt;Foreign direct investments are needed and should only be prohibited if necessary&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft12"&gt;Sweden is a small, open economy that is dependent on trade with other countries. Foreign investments that contribute capital, knowledge, skills and new markets to Swedish enterprise are very important for employment and growth in Sweden and for the social climate in general.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;However, strategic buyouts or investments made in undertakings operating in protected areas can pose risks. This is particularly true when the investor has links to ‘closed’, undemocratic and antagonistic&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft12"&gt;states. There are risks of technology theft, espionage and sabotage, among other things. If large parts of a sector that is essential to the functioning of society are acquired, there will also be risks associated with access to such functions, and activities with the sector becoming heavily dependent on other states.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;In view of the importance of an open Swedish investment climate, a screening mechanism should target only harmful investments and should not intervene more than is necessary to protect Sweden’s security interests. Therefore, it should only be possible to prohibit an investment if it is necessary to do so.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft36"&gt;Existing regulatory frameworks do not satisfactorily address the risks of foreign direct investments&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Currently, there are only limited opportunities to regulate or prevent foreign direct investments that could entail risks to Sweden’s security interests. Existing regulatory frameworks only apply in certain areas, to certain activities, and in specific situations. The purposes of these regulatory frameworks also differ. There is often a lack of both actual opportunities and suitable tools to fully, and with sufficiently nuanced measures, uphold a good investment climate while taking into account the interests that a screening mechanism is meant to protect. Under the existing regulatory frameworks, relevant risks of foreign direct investments cannot be addressed to a sufficient extent nor in a satis- factory manner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft37"&gt;The screening mechanism is intended to protect Sweden’s national security as well as public order and security in Sweden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft24"&gt;Foreign direct investments can pose risks for activities of importance for Sweden’s security as well as for other activities that are important for assuring vital societal functions in Sweden. We therefore propose that the Swedish mechanism for screening foreign direct investments should cover those investments that could pose a risk to Sweden’s security – its national competence – and those that could pose a risk to public order or security in Sweden in accordance with EU law – Article 52(1) and Article 65(1)(b) of the Treaty on the Functioning of the European Union.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Application area based on the nationality of the investor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft24"&gt;We propose that both investments made by investors from third countries and those made by investors from EU Member States should be subject to screening. Investments made by investors from Sweden should also be subject to the notification obligation in Sweden’s screening mechanism. If the investor is really a natural person with only Swedish citizenship, the notification is dismissed without further action. The same applies if the investor is a legal person ultimately owned or controlled only by natural persons with Swedish citizenship only. Investments made by a Swedish investor should only be subject to examination if the latter is the ‘front man’ for a foreign actor. The background to this construction is to prevent investors from circum- venting the mechanism by, for example, making the investment through an undertaking in Sweden that is ultimately controlled by, for example, an antagonistic state.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;The Inspectorate of Strategic Products should be the screening authority&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;In the interim report, we assessed that the Inspectorate of Strategic Products (ISP) should be the contact point under the EU Regulation, but also the screening authority in a future screening mechanism. This assessment was based on the ISP’s expertise in security policy assess- ments and the authority’s expertise in the area of technology. In this respect, there is no reason to make any other assessment than the one made in the interim report. We therefore propose that the ISP shall be responsible for the examination of foreign direct investments in a Swedish screening mechanism. The ISP will need to consult and utilise the expertise and knowledge of other government agencies in its work.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft15"&gt;Types of undertakings and activities to be covered by the screening mechanism&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft35"&gt;It can be reasonably assumed that limited companies are the type of undertaking that will be the focus of the screening mechanism. How- ever, protected activities can be carried on in many legal forms. Our starting point, therefore, is that the screening mechanism should be applicable to all investments in Swedish undertakings that carry on&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;protected activities, regardless of their legal form. We propose that the Act should apply to investments in limited companies, partnerships, unincorporated partnerships, sole trader undertakings, economic associations, and foundations and trusts domiciled in Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;When it comes to activities, our starting point is that the screening mechanism should be limited as far as possible by setting out in the Act the activities to be covered.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;However, in order to achieve good precision and a high level of predictability and a certain amount of flexibility, it is appropriate that the Swedish Government or, in some instances, the government agency that the government appoints, further delimits the application of the regulatory framework in ordinances or administrative provisions. Our proposals mean that the following activities with, where applicable, further delimitations in ordinances or administrative provisions, shall be covered by the screening mechanism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Essential services.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft24"&gt;‘Essential services’ refers to services or infrastructure that maintains or assures societal functions that are vital to society’s basic needs, values or safety. A more precise definition of which activities are covered will be set out in administrative provisions to be issued by the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB). In this work, MSB is to involve the Swedish Armed Forces, ISP, the National Board of Trade Sweden, the Swedish Security Service and other public authorities that may have relevant knowledge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Security-sensitive&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; activities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Security-sensitive&lt;/NOBR&gt; activities are activities covered by the Protective Security Act (2018:585).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Activities that prospect for, extract, enrich or sell raw materials that are critical to the EU, or other metals and minerals that are critical to Sweden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft12"&gt;The EU produces lists of raw materials that are critical for the EU. The other metals and minerals that are critical for Sweden are to be specified in an ordinance based on data from the Geological Survey of Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="p47dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B38747x1.jpg/" id="p47img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Activities whose principal purpose is the processing of sensitive personal data or location data.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;‘Sensitive personal data’ means personal data as defined in Article 9(1) of the General Data Protection Regulation&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;, i.e. personal data revealing racial or ethnic origin, political opinions, religious or philosophical beliefs, or trade union membership, and the processing of genetic data, biometric data for the purpose of uniquely identifying a natural person, data concerning health or data concerning a natural person's sex life or sexual orientation. Location data are data processed in an electronic communications network or by an electronic communications service and which shows the geographical position of the terminal equipment of a user. The latter definition is taken from the Electronic Com- munications Act (2003:389).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Activities related to emerging technologies and other strategic protected technologies.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft11"&gt;An ordinance is to identify these kinds of technologies in more detail based on data from ISP. In this area, technical experts from the ISP, the Swedish Defence Research Agency (FOI), the Swedish Defence Materiel Administration (FMV) and the Swedish Armed Forces work together in order to define the emerging technology areas among other things, so that definitions of these can be developed. A draft is included as an annex to our proposal for an ordinance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Activities that manufacture, develop, conduct research into or supply &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;dual-use&lt;/NOBR&gt; products or supply technical assistance for such products.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft35"&gt;&lt;NOBR&gt;‘Dual-use&lt;/NOBR&gt; items’ means products listed in Annex I to Regulation (EU) 2021/821 of the European Parliament and of the Council of 20 May 2021 setting up a Union regime for the control of exports, brokering, technical assistance, transit and transfer of &lt;NOBR&gt;dual-use&lt;/NOBR&gt; items (recast).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Regulation (EU) 2016/679 of the European Parliament and of the Council of 27 April 2016 on the protection of natural persons with regard to the processing of personal data and on the free movement of such data, and repealing Directive 95/46/EC (General Data Protection Regulation).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Activities that manufacture, develop, conduct research into or supply military equipment or supply technical support for military equipment.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft12"&gt;Military equipment and technical assistance are the same as referred to in the Military Equipment Act (1992:1300).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft15"&gt;We do not propose including media undertakings in the screening mechanism&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft24"&gt;We assess that security policy grounds can be pleaded to permit the screening mechanism to cover certain media undertakings. We also assess that it is legislatively possible to design such a mechanism without contravening the fundamental laws of Sweden. However, precisely on account of the reasons for inter alia the strong protection in Sweden’s fundamental laws in this area for &lt;NOBR&gt;start-ups,&lt;/NOBR&gt; and on account of inter alia the current situation in some other countries, including members of the EU, we have shied away from proposing that the screening mechanism should not include the media area. In order to give the Government and Riksdag the greatest possible room for manoeuvre, we present a basis for drafting the scope of the screening mechanism and how it could be delimited when it comes to the media. This creates the conditions for taking a position after due circulation for comment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft15"&gt;Investor circumstances to be relevant in the assessment of a foreign direct investment&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;The screening authority’s examination will need to make an overall assessment in each individual case based on the activity’s actual protection value. Depending on other circumstances, circumstances related to the potential investor may be significant for how the risks of the investment should be assessed. According to our proposals, in its assessment the screening authority must take into account:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Whether the investor is directly or indirectly, in whole or in part, controlled by the government of another country through its ownership structure or substantial financing or in some other way.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft35"&gt;The ownership structure and actual beneficial ownership may be significant in assessing the risks of an investment. Investments from a private investor with links to a country’s regime may be &lt;NOBR&gt;ill-advised&lt;/NOBR&gt; in some cases. A private investor may harbour loyalties to the regime, even though the regime does not have direct control over the investor. In a nation where one party controls the machinery of government, private undertakings cannot be presumed to be entirely free from state influence over decisions and state control. There are examples of countries where citizens and organisations have a duty to inform the regime on matters affecting national security and where the regime works actively to strengthen its relationships with private under- takings. An investor from an authoritarian state can also try to influence Sweden so that the investor’s own national interests are benefited through an investment. A country can also use market dominance to achieve its political goals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;If the investor has previously been involved in activities that have or could have adversely affected Sweden’s security or public order or security in Sweden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft12"&gt;A sign that the investor has previously participated in such activities may be that there is information that approval has been withheld previously for an investment by the foreign investor, or the foreign investor has breached the conditions imposed on an investment. Information on specific investment patterns may be made available to the screening authority through the EU Regulation’s mechanism for the exchange of information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;If there are other circumstances surrounding the investor that could pose a risk to Sweden’s security or public order or security in Sweden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;Even factors other than links to the government of another country or previous participation in activities that could have adversely affected Swedish security interests should also be taken into account in the screening authority’s assessment of an investment. That an investor has previously engaged in illegal activities relevant to the risks associated with the investment in question is one such circumstance. Other circumstances are associated with the risks of an actor obtaining an overly dominant position within a certain sector. The degree of&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft14"&gt;antagonism in the country that the investor has links to may also be of importance.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;The procedure in more detail&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft36"&gt;The investor must notify an investment before it is implemented&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;In order for the screening authority to assess a direct investment, it needs to be made aware that an investment is planned. We propose that anyone planning to make an investment covered by the Act be required to notify the investment to the screening authority. Noti- fication must be made before the investment is implemented. The screening authority must be permitted to issue regulations covering the information that must be included in a notification. According to our proposals, both the investor and the investee undertaking must be required to provide any other information or documentation that the authority requests. If an investor does not notify an investment even though an obligation to do so exists, the screening authority may draw up a notification. We also propose that, as a general rule, the planned investee undertaking must be obliged to inform the investor that the Act applies to the activity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft36"&gt;The obligation to notify is linked to the extent of the interest&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;The risks of foreign direct investment are mainly related to the extent of the interest the investor gains in the activity in question. We there- fore propose that the obligation to notify an investment should arise if the investment results in a certain interest. Threshold values for the interest required are easier to legislate for some legal arrangements than for others.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;In the case of investments in limited companies and economic associations, we propose that any investment where the investor after the investment will command 10 per cent or more of the total number of votes in the undertaking, through their shareholding, other partici- pations, or membership, must be notified. An investment must also be notified if the investor alone or with others forms a limited company or an economic association through the investment and thereafter commands 10 per cent or more of the total number of votes.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;In the case of investments in partnerships and unincorporated partnerships, we propose that the investment must be notified if the investor becomes a partner in such an undertaking through the invest- ment, or if the investment is made in a undertaking in which the investor is already a partner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;For investments in foundations and trusts, we propose that all investments in areas covered by the Act through which the investor forms a Swedish foundation or trust or must be notified.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;An investor can gain influence over an undertaking’s management in other ways than ownership. Provisions in the &lt;NOBR&gt;by-laws&lt;/NOBR&gt; or articles of association or agreements with partners may grant the right to appoint or remove board members or exert influence in other ways. Existing undertakings can merge into a joint venture. In light of this, we pro- pose that investments that, in ways other than through a share in ownership, give the investor influence over the management of a limited company, a partnership, unincorporated partnership, eco- nomic association, or foundation or trust established in Sweden, must also be notified, provided that the investee carries on an activity covered by the Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft11"&gt;In the case of activities operated by a sole trader, an investor may place financial or other resources, such as human resources, at the disposal of the undertaking and thereby command a certain influence. We therefore propose that where an investor, in exchange for an agreement on an interest in the activity, intends to place resources at the disposal of an activity operated by a sole trader in an area covered by the screening mechanism, this must be notified.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Screening to be a &lt;NOBR&gt;two-stage&lt;/NOBR&gt; procedure&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;As far as feasible, it should be possible to pick up direct investments that are particularly important to examine, while unproblematic invest- ments should not need to be examined unnecessarily or, in any case, should be quickly sifted out after an initial investigation. We are therefore proposing a &lt;NOBR&gt;two-stage&lt;/NOBR&gt; procedure. In the first stage within 25 working days of a complete notification, the screening authority decides either to take no further action on the notification or to initiate an examination. In the case of a decision to examine the investment, as a general rule the authority must make a final decision within three&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft24"&gt;months of the decision to initiate the examination. Where there are special grounds, this deadline may be extended up to six months.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft36"&gt;The screening authority must be able to make a decision to approve an investment subject to conditions&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;The screening mechanism must provide the prerequisites for preventing investments that could adversely affect security interests, but it is not possible or desirable that all such investments should be prevented. Situations may arise where certain aspects of an investment may need to be regulated, but where there are insufficient grounds to prevent the investment altogether. According to our proposals, the screening authority should therefore be able to make a decision to approve an investment subject to conditions. Conceivable conditions could be related to the activities of the undertaking, the management and control of the undertaking, circumstances relating to the investor, the size of the investment or a potential resale to give a few examples.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Prohibition and its meaning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;According to our proposals, an investment that falls within the scope of the Act can only be implemented if it has been approved or a decision has been made to take no further action. If an investment has been made without notification or before the screening authority has completed its final examination of the notification and the conditions for a prohibition are met, the screening authority may impose a prohibition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;We also propose that, if a condition imposed in connection with the approval of an investment is not met, the screening authority may order the investor to comply with the condition or face an administra- tive fine, or prohibit the investment if the conditions for a prohibition are met.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;According to our proposals, a prohibition on an investment would void a legal transaction which constitutes part of the investment or whose purpose is to implement the investment. However, this does not apply to legal transactions that comprise an investment made in a regulated market within the meaning of Chapter 1 Section 4b of the Securities Market Act (2007:528), an equivalent market outside the&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft12"&gt;European Economic Area, or a multilateral trading facility (MTF) within the meaning of Chapter 1 Section 4b of the Securities Market Act. In such cases, the screening authority may instead require the investor to sell what has been acquired.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft36"&gt;Administrative fine&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft24"&gt;Breaches of the Act should not be criminalised. Instead, we propose the introduction of administrative fines. The screening authority must be able to impose administrative fines when an investor does not notify an investment that is subject to a notification requirement, or when the investor implements a direct investment before or contrary to a final decision or acts contrary to conditions. We propose that an administrative fine can also be imposed if the investor or the investee does not provide the screening authority with the information requested by the authority or provides false information. The administrative fine shall be set at no less than SEK 25 thousand and no more than SEK 50 million.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;The powers of the screening authority in other respects&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft24"&gt;In order to provide the screening authority with sufficient docu- mentation for its examination, we propose that the authority should have the right to order the investor and the investee undertaking to provide the information or documentation requested by the authority. The screening authority must also have the right to issue injunctions in order to gain the necessary access for the assessment to sites, premises and other spaces, but not dwellings, which are used in the activity that the investor or the investee undertaking carries on. It must be possible for injunctions to be accompanied by a fine for non- compliance. The screening authority must also be entitled to request assistance from the Swedish Enforcement Authority to implement these measures.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;If the screening authority has issued a prohibition on an invest- ment, according to our proposals, the authority must have the power to impose the injunctions on the investor and the investee undertaking that are necessary in order to prevent harm to Sweden’s national&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft11"&gt;security or public order or security in Sweden. It must be possible for such a decision to be accompanied by a fine for &lt;NOBR&gt;non-compliance.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft36"&gt;Appeal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft35"&gt;According to our proposals, the screening authority’s decision may be appealed to the Swedish Government. However, imposed injunctions and administrative fines are to be appealed to the Administrative Court in Stockholm. The decision to initiate an examination or to take no further action on a notification may not be appealed.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft15"&gt;Exchange of information and consultation between authorities&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft35"&gt;According to our proposals, the screening authority is required to issue regulations on what information must be submitted when a direct investment is notified. The authority may then also request further information directly from the parties. In order to make its assessment, the authority may also need access to intelligence or other important information that the authority does not have itself. As a general rule, it must fall to the screening authority to determine in each individual case which authorities to contact. In order for the screening authority to actually get access to the necessary information, we propose that municipalities, regions and – to the extent the Swedish Government determines – central government authorities should be obliged to provide information to the screening authority, if the authority so requests. If the screening authority decides to initiate an examination, according to our proposals the authority is obliged to consult the Swedish Armed Forces, the National Board of Trade Sweden, MSB and the Swedish Security Service. The background to this proposal is the specific areas of expertise in this field of the authorities named. The Swedish Defence Forces and the Swedish Security Service are the two authorities that each have the best picture of the security situation and the threat scenario facing Sweden. The MSB is the authority with knowledge of inter alia critical infrastructure and which activities constitute essential services. The National Board of Trade Sweden can provide input on the importance of investment for the economy and the investment climate.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;In relation to the four authorities named, the need for information is mutual. These authorities have an interest in knowing how foreign direct investments are developing. They may also have valuable information in cases that are initially deemed to be straightforward. We therefore propose that the screening authority should inform these authorities of all notifications submitted. They will then have a general overview and in addition will be able to provide the screening authority with information that they may have on their own initiative, for example. In addition, there may be a need for the Swedish Armed Forces, the National Board of Trade Sweden, MSB and the Swedish Security Service to obtain more information about an investment than the information included in a notification. We therefore propose that the screening authority must provide information on cases concerning foreign direct investments at the request of any of these authorities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;Personal data processing and secrecy&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;Our proposals mean that public authorities, municipalities and regions will need to exchange information with each other. Some of this information will be classified (secret or confidential) information. The proposals also mean that the relevant actors will need to process personal data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;We assess that the Ordinance containing supplementary provisions to the EU General Data Protection Regulation and the Act containing supplementary provisions to the EU General Data Protection Regulation and other existing personal data regulatory instruments are applicable to and support the processing of personal data by the ISP and other relevant authorities in processing cases under our proposals. The regulatory framework also supports the processing of personal data that may be occur at investors and investees.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;With regard to classified information, we assess that the need for information disclosure provisions is met in the vast majority of cases by existing legislation and by our proposal for an obligation applying to municipalities, regions, and the central government authorities that the Swedish Government determines to disclose the information requested by the screening authority to that authority. However, in the case of the Swedish Armed Forces and the Swedish Security Service, we assess that it is not appropriate to introduce an obligation&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;to share information and that an information disclosure provision should be introduced into the Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400). The proposal means that, notwithstanding secrecy, the Swedish Armed Forces and Swedish Security Service can disclose information to the ISP if the information relates to matters under the proposed Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;The secrecy protection for the information that the screening authority will process needs to be supplemented regarding information on individual business or operational conditions. We therefore propose that the Public Access to Information and Secrecy Ordinance (2009:641) be supplemented to protect industrial or commercial information in an activity under investigation in cases under the proposed Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;In its assessment, the screening authority may need to receive information about whether the investor has committed a criminal offence. We therefore propose that a provision be introduced into the Ordinance on criminal records (1999:1134) requiring the disclosure of data from criminal records if requested by the ISP in a case under the proposed Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Constitutional aspects&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft14"&gt;We assess that our proposals are compatible with relevant constitutional provisions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft12"&gt;We also assess that no right to compensation due to a decision to prohibit or impose conditions on foreign direct investments should be introduced.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Delimitations &lt;NOBR&gt;vis-à-vis&lt;/NOBR&gt; other regulatory frameworks&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;The Protective Security Act (2018:585) and the screening mechanism we propose overlap in some parts, but have different aims and some- what different areas of application. These regulatory frameworks complement each other and should apply in parallel. Neither of these regulatory frameworks should be subsidiary to the other.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Our proposals overlap with the Military Equipment Act (1992:1300) to the extent that, under both that Act and the screening mechanism we propose, there are possibilities for imposing conditions on a permit&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft12"&gt;or an investment, respectively. However, the conditions are of a different nature. We assess that the regulatory frameworks should apply in parallel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;There is no competition between the legislation on &lt;NOBR&gt;dual-use&lt;/NOBR&gt; items and the screening mechanism we propose. These regulatory frame- works complement each other.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Competition legislation and the screening mechanism we propose serve different purposes. These regulatory frameworks should apply in parallel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;Impact&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;Our proposals mean a strengthening of the protection for Sweden’s protected activities. If no regulation in this area were introduced, it would mean that basic functions in Swedish society would be exposed to unacceptable security risks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;The impact of the proposals on foreign direct investments in Sweden in general cannot be assessed in further detail. Investments being prohibited or not implemented at all could have &lt;NOBR&gt;socio-economic&lt;/NOBR&gt; disadvantages. However, any &lt;NOBR&gt;short-term&lt;/NOBR&gt; disadvantages can be out- weighed by &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; advantages. In addition, the proposals have been designed to limit their impact on unproblematic investments as far as possible, while providing scope for the screening mechanism to pick up investments that may entail unacceptable security risks. We assess that the impact on unproblematic investments will be negligible.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Our proposals may have some impact on municipal &lt;NOBR&gt;self-govern-&lt;/NOBR&gt; ment. However, the proposals do not go beyond what is necessary to protect those protected activities that are the object of the proposals.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;A rough estimate indicates that our proposals require a net contri- bution of SEK 55 million per year, primarily for new jobs with the authorities that will build up the screening mechanism and work within it. In addition, there are certain costs for the supply of skills and other development, etc., which in substance can be covered within appropriations but which nevertheless require &lt;NOBR&gt;one-off&lt;/NOBR&gt; financing of approximately SEK 10 million. The proposals can also be expected to result in marginal cost increases for other public actors, including the Government Offices and the courts, which can be managed within the scope of available funds. The resource needs of the authorities should&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Summary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;be met through increased administrative appropriations and financed within the expenditure areas that normally fund each authority’s appropriations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;The investees affected operate in a number of identified sectors and industries. Since more detailed identification of many of these activities is to be done in provisions at the ordinance level or in administrative provisions, it is not possible to assess in greater detail how many investees will be impacted overall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;The proposals entail costs for the investors concerned. The costs will vary on a &lt;NOBR&gt;case-by-case&lt;/NOBR&gt; basis and will depend on the extent of inter alia the processing at the screening authority. The proposals may entail some direct costs for investees. The proposals do not entail any direct costs for the investor’s counterparty.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft15"&gt;Entry into force&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;We propose that the regulatory framework shall enter into force on 1 January 2023. However, the Act shall not apply to investments implemented before 1 February 2023.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Förslag till lag (2022:000) om anmälan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft57"&gt;och granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft14"&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Lagens syfte och tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om anmälan och gransk- ning av och förbud mot utländska direktinvesteringar inom skydds- värda områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft52"&gt;Syftet med lagen är att, om det är nödvändigt, hindra dels ut- ländska direktinvesteringar som kan skada Sveriges säkerhet, dels sådana som kan skada allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Åtgärder som vidtas med stöd av denna lag får inte vara mer ingripande än vad som är nödvändigt och ska vara proportionerliga med hänsyn till lagens syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Lagen gäller för investeringar i aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag, enskild näringsverksamhet, ekonomiska föreningar och stiftel- ser med säte i Sverige som bedriver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;samhällsviktig verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;säkerhetskänslig verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;verksamhet som prospekterar, utvinner, anrikar eller säljer rå- varor som är kritiska för EU eller andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;verksamhet vars huvudsakliga ändamål innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft20"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;verksamhet som rör framväxande teknologier och annan stra- tegiskt skyddsvärd teknologi,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;verksamhet som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller produkter med dubbla användningsområ- den eller tillhandahåller tekniskt bistånd för sådana produkter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;verksamhet som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller krigsmateriel eller tillhandahåller tekniskt stöd avseende krigsmateriel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;I lagen avses med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;direktinvestering: en investering som görs för att etablera eller upprätthålla varaktiga förbindelser mellan investeraren och det före- tag för vilket kapitalet görs tillgängligt för att bedriva ekonomisk verksamhet, inbegripet investeringar som möjliggör ett faktiskt del- tagande i ledningen eller inflytande i ett företag som bedriver en ekonomisk verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;utländsk direktinvestering: en direktinvestering där investe- raren är en fysisk person med annat medborgarskap än enbart svenskt eller en juridisk person som ytterst ägs eller kontrolleras av en annan stat eller av fysiska personer med annat medborgarskap än enbart svenskt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;samhällsviktig verksamhet: verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nöd- vändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;känsliga personuppgifter: personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgif- ter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;lokaliseringsuppgifter: uppgifter som behandlas i ett elektro- niskt kommunikationsnät eller av en elektronisk kommunikations- tjänst och som visar den geografiska positionen för terminalutrust- ningen för en användare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;produkter med dubbla användningsområden: produkter som är upptagna i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (omarbetning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Förbud och godkännande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;En utländsk direktinvestering får förbjudas, om det är nödvän- digt med hänsyn till Sveriges säkerhet. En utländsk direktinvestering får förbjudas också om det är nödvändigt med hänsyn till allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige i enlighet med artiklarna 52.1 eller 65.1 (b) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Vid bedömningen av om det är nödvändigt att förbjuda en utländsk direktinvestering ska verksamhetens art och omfattning samt omständigheter kring investeraren beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Vid bedömningen av om det är nödvändigt att förbjuda en utländsk direktinvestering ska följande omständigheter kring inve- steraren beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Om investeraren direkt eller indirekt, helt eller delvis, kon- trolleras av ett annat lands regering genom ägarstruktur, betydande finansiering eller på annat sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Om investeraren tidigare har varit delaktig i verksamhet som inverkat skadligt eller kunnat inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Om det finns andra omständigheter kring investeraren som kan medföra en risk för Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;En direktinvestering får genomföras bara om den har godkänts eller lämnats utan åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Ett godkännande av en utländsk direktinvestering får förenas med villkor. Sådana villkor får beslutas, om det är nödvändigt för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;investeringen inte ska skada Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Om en direktinvestering har genomförts utan anmälan eller innan granskningsmyndigheten har prövat anmälan slutligt och förutsättningarna för ett förbud är uppfyllda, får granskningsmyn- digheten besluta om ett förbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Om ett villkor som meddelats enligt 9 § inte uppfylls, får granskningsmyndigheten förelägga investeraren eller det företag som varit föremål för investeringen att uppfylla villkoret eller för- bjuda investeringen om förutsättningar för ett förbud är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft12"&gt;Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Granskningsmyndigheten får bestämma att ett beslut om före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft14"&gt;läggande ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Ett förbud mot en investering innebär att en rättshandling som utgör en del i investeringen eller som har till syfte att genomföra investeringen blir ogiltig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;Detta gäller inte sådana rättshandlingar som utgörs av en inve- stering som har skett på en reglerad marknad som avses i &lt;A href="https://lagen.nu/2007:528#K1P4b"&gt;1 kap. 4 b § &lt;/A&gt;lagen &lt;A href="https://lagen.nu/2007:528"&gt;(2007:528) &lt;/A&gt;om värdepappersmarknaden, en motsvarande mark- nad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en MTF- plattform som avses i &lt;A href="https://lagen.nu/2008:579#K1P4b"&gt;1 kap. 4 b § &lt;/A&gt;lagen om värdepappersmarknaden. I sådana fall får granskningsmyndigheten i stället förelägga investe- raren att avyttra det som förvärvats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft12"&gt;Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Granskningsmyndigheten får bestämma att ett beslut om före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft14"&gt;läggande ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Om ett förbud har meddelats, får granskningsmyndigheten besluta om de förelägganden mot investeraren och det företag som är föremål för investeringen som behövs för att förhindra skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft14"&gt;Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Granskningsmyndigheten får bestämma att ett beslut om före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft14"&gt;läggande ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft15"&gt;Granskningsmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Den myndighet som regeringen bestämmer (gransknings- myndigheten) prövar frågor enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;Anmälan av en direktinvestering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Den som har för avsikt att direkt eller indirekt investera i sådan verksamhet som omfattas av 3 § ska anmäla investeringen till granskningsmyndigheten,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;om investeraren efter investeringen på grund av innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap förfogar över 10 procent eller mer av rösterna i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;om investeraren genom investeringen själv eller tillsammans med annan bildar en sådan juridisk person som anges i första stycket 1 och därefter förfogar över 10 procent eller mer av rösterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;den juridiska personen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;om investeraren genom investeringen blir bolagsman i ett handelsbolag eller i ett enkelt bolag eller om investeringen görs i ett handelsbolag eller enkelt bolag som investeraren är bolagsman i,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;om investeraren genom investeringen bildar en svensk stiftelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;om investeraren på något annat sätt än enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; får ett in- flytande i ledningen i ett aktiebolag, handelsbolag, enkelt bolag, ekonomisk förening eller stiftelse med säte i Sverige, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;om investeraren, i utbyte mot en överenskommelse om in- flytande i verksamheten, avser att ställa resurser till förfogande för en verksamhet som avses i 3 § och som bedrivs av en enskild närings- idkare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Varje investering enligt första stycket 1 eller 2 varefter inve- steraren förfogar över 10 procent eller mer av rösterna ska anmälas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Anmälan ska göras innan investeringen genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Om investeraren är en fysisk person med enbart svenskt med- borgarskap, ska anmälan lämnas utan åtgärd. Detsamma gäller om investeraren är en juridisk person som ytterst ägs eller kontrolleras endast av fysiska personer med enbart svenskt medborgarskap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Anmälan krävs inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;när investeraren får egendom genom bodelning, arv eller testa- mente, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;vid förvärv av aktier som vid nyemission eller fondemission förvärvas med företrädesrätt i förhållande till det antal aktier för- värvaren tidigare äger.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Det företag som är föremål för investeringen ska upplysa den som avser att investera att denna lag gäller för verksamheten. En sådan upplysning ska innehålla en påminnelse om investerarens skyldighet enligt 15 § att anmäla investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Skyldigheten enligt första stycket gäller inte investeringar som genomförs genom sådana rättshandlingar som anges i 12 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Om en investerare inte anmäler en investering trots att det finns en skyldighet att göra det, får granskningsmyndigheten upp- rätta en anmälan enligt 15 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;Granskning av en utländsk direktinvestering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten ska inom 25 arbetsdagar från det att en fullständig anmälan kommit in besluta att antingen lämna anmälan utan åtgärd eller inleda en granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Beslutar granskningsmyndigheten att investeringen ska granskas, ska granskningen avslutas inom tre månader efter beslutet eller, om det finns särskilda skäl, inom sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;Beslut om godkännande med eller utan villkor och beslut om för- bud ska gälla omedelbart, om granskningsmyndigheten inte bestämmer annat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;Samråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten ska i den utsträckning det behövs in- hämta synpunkter från statliga myndigheter, kommuner och regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft52"&gt;Kommuner och regioner och, i den utsträckning regeringen bestäm- mer, statliga myndigheter ska vara skyldiga att lämna uppgifter till granskningsmyndigheten, om myndigheten begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;23 § &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten ska samråda med Försvarsmakten, Kommerskollegium, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Säkerhetspolisen i ärenden som granskas enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft15"&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;24 § &lt;/SPAN&gt;Investeraren och det företag som är föremål för investeringen ska tillhandahålla granskningsmyndigheten de uppgifter eller hand- lingar som myndigheten begär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;Rätt till tillträde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;25 § &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten har rätt att i den omfattning det behövs för granskningen få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, som används i verksamhet som be- drivs av investeraren eller det företag som är föremål för investe- ringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;Föreläggande med vite&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;26 § &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten får förelägga investeraren och det företag som är föremål för investeringen att tillhandahålla uppgifter eller handlingar enligt 24 § och att ge tillträde enligt 25 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft12"&gt;Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Granskningsmyndigheten får bestämma att ett beslut om före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;läggande ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;Handräckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;27 § &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten får begära handräckning av Krono- fogdemyndigheten för att genomföra de åtgärder som avses i 24 och 25 §§. Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldig- het, avhysning eller avlägsnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;Sanktionsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;28 § &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten får ta ut en sanktionsavgift av den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;underlåter att göra en anmälan till granskningsmyndigheten enligt 15 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;genomför en direktinvestering innan granskningsmyndigheten har prövat anmälan slutligt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;genomför en direktinvestering i strid med granskningsmyndig- hetens beslut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;handlar i strid med ett villkor som meddelats i samband med ett slutligt beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;lämnar oriktiga uppgifter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;underlåter att fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt 24 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;29 § &lt;/SPAN&gt;En sanktionsavgift ska bestämmas till lägst 25 000 kronor och högst 50 000 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;30 § &lt;/SPAN&gt;Vid bedömningen av om en sanktionsavgift ska tas ut och när storleken på avgiften ska bestämmas ska särskild hänsyn tas till den skada eller sårbarhet för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller all- män säkerhet som uppstått eller kunnat uppstå till följd av över- trädelsen, om överträdelsen varit uppsåtlig eller berott på oakt- samhet, vad den avgiftsskyldige har gjort för att överträdelsen ska upphöra och för att begränsa dess verkningar, om den avgifts- skyldige tidigare har begått en överträdelse och till den vinst som överträdelsen inneburit för den avgiftsskyldige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;31 § &lt;/SPAN&gt;En sanktionsavgift får efterges helt eller delvis, om över- trädelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut avgiften.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;32 § &lt;/SPAN&gt;En sanktionsavgift får inte beslutas, om överträdelsen om- fattas av ett föreläggande om vite och överträdelsen ligger till grund för en ansökan om att vitet ska dömas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;33 § &lt;/SPAN&gt;En sanktionsavgift får beslutas endast om den som avgiften ska tas ut av har fått tillfälle att yttra sig inom två år från det att överträdelsen ägde rum. Ett beslut om sanktionsavgift ska delges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;34 § &lt;/SPAN&gt;En sanktionsavgift ska betalas till granskningsmyndigheten inom 30 dagar från det att beslutet om att ta ut avgiften har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft12"&gt;Om sanktionsavgiften inte betalas inom den tid som anges i första stycket, ska myndigheten lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställig- het ske enligt utsökningsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft14"&gt;En sanktionsavgift tillfaller staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;35 § &lt;/SPAN&gt;En beslutad sanktionsavgift faller bort till den del beslutet om avgiften inte har verkställts inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;36 § &lt;/SPAN&gt;Beslut enligt denna lag får överklagas till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Beslut om föreläggande enligt 11, 12, 13 och 26 §§ och beslut om sanktionsavgift enligt 28 § får dock överklagas till Förvaltnings- rätten i Stockholm. Prövningstillstånd krävs för prövning i kammar- rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Beslut om att inleda granskning eller lämna en ansökan utan åtgärd får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Föreskrifter om verkställighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;37 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om verkställighet av denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="p69dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B38769x1.jpg/" id="p69img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;Bemyndigande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;38 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för de ändamål som anges i 1 § meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av denna lag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;vilka framväxande teknologier respektive annan strategiskt skyddsvärd teknologi som ska omfattas av lagen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;vilka råvaror som är kritiska för EU samt vilka andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Lagen ska inte tillämpas på investeringar som genomförs före den 1 februari 2023.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p242 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Förslag till förordning (2022:000) om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;Regeringen föreskriver följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för strategiska produkter ska vara gransknings- myndighet enligt lagen (2022:000) om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får, efter att ha gett Försvarsmakten, Inspektionen för strategiska produkter, Kom- merskollegium, Säkerhetspolisen och andra myndigheter som kan ha relevanta kunskaper tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av lagen om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Lagen (2022:000) om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar ska tillämpas på investeringar i verksamhet som rör sådana framväxande teknologier respektive annan strategiskt skyddsvärd teknologi som anges i bilaga 1 till denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Lagen (2022:000) om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar ska tillämpas på investeringar i verksamhet som tillhandahåller sådana råvaror som är kritiska för EU eller andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning och som anges i bilaga 2 till denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för strategiska produkter får meddela närmare föreskrifter om vilken information en anmälan enligt 15 § lagen (2022:000) om anmälan och granskning av utländska direktinve- steringar ska innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för strategiska produkter ska underrätta Försvars- makten, Kommerskollegium, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Säkerhetspolisen om de ärenden som anmäls enligt lagen (2022:000) om anmälan och granskning av utländska direkt- investeringar samt på begäran lämna över uppgifter i sådana ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="p71dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B38771x1.jpg/" id="p71img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Bolagsverket, Finansinspektionen, Försvarets materielverk, Kom- merskollegium, Konkurrensverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Patent- och registreringsverket och Totalförsvarets forskningsinstitut, ska vara skyldiga att lämna uppgifter till Inspek- tionen för strategiska produkter, om myndigheten begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft14"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p247 ft36"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft48"&gt;Förteckning över produkter och teknik relaterad till framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi enligt lagen (2022:000) om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft12"&gt;För globala definitioner, se Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) nr 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (omarbetning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft11"&gt;Kontrollpunkterna i denna lista avser produkter, mjukvaror och tek- nik utöver de som kontrolleras av den svenska krigsmaterielförteck- ningen och bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/821, dvs. den förteckning gällande PDA som tillämpas i Sverige i dag. Bland de förtecknade teknologierna återfinns såväl framväxande som etablerade teknologier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft15"&gt;Anmärkningar till Nationella Listan (NL)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft75"&gt;Anmärkning 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Samtliga produkter, mjukvaror och teknik som omfattas av export- kontrollregimernas (enligt nedanstående lista) kontrollistor, antagna och publicerade på respektive organisations &lt;NOBR&gt;web-plats,&lt;/NOBR&gt; omfattas av NL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Wassenaar Arrangements lista över produkter med dubbla användningsområden och krigsmateriel, List of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Dual-Use&lt;/NOBR&gt; Goods and Technologies and Munitions List. www.wassenaar.org.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Missile Technology Control Regimes (MTCR) lista över TBD. www.mtrc.info&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Nuclear suppliers Groups (NSG) lista över TBD. www.nuclearsuppliersgroup.org&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Australia Groups (AG) lista över TBD. www.australiagroup.net&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Chemical Weapons Conventions (CWC) lista över TBD. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.opcw.org/chemical-weapons-convention&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p256 ft13"&gt;Kontrollen avser att kontrollera produkter och teknik som har beslutats om och förts upp på respektive kontrollregims lista men som ännu ej införts på EUs gemensamma lista bilaga I till Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/821. Kontroll- punkten anges med regimens kod med akronym för regimen som prefix, exempelvis WA 3.A.1.b.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft75"&gt;Anmärkning 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft12"&gt;All &lt;SPAN class="ft79"&gt;”&lt;/SPAN&gt;Teknik&lt;SPAN class="ft79"&gt;” &lt;/SPAN&gt;enligt den allmänna anmärkningen om teknik för ”ut- veckling” eller ”produktion&lt;SPAN class="ft79"&gt;” &lt;/SPAN&gt;av produkter som omfattas av avsnitten A, B, C eller D till samtliga kategorier i NL omfattas av kontroll genom NL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft75"&gt;Anmärkning 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft12"&gt;”Teknik” avser specifik information som är nödvändig för ”utveck- ling”, ”produktion” eller ”användning” av varor. Informationen kan ha formen ”tekniska uppgifter” eller ”teknisk assistans”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;ANM. 1.&lt;/SPAN&gt; ”Teknisk assistans” kan avse instruktioner, färdigheter, träning, arbetsmetoder och konsulttjänster och kan innebära över- förande av ’tekniska uppgifter’.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;ANM. 2.&lt;/SPAN&gt; ”Tekniska uppgifter” kan avse ritningskopior, planer, diagram, modeller, formler, tabeller, ritningar, manualer och instruk- tioner, skrivna eller inspelade på andra medier eller enheter såsom disketter, band eller &lt;NOBR&gt;ROM-minnen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft15"&gt;KATEGORIER&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;0&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;KÄRNMATERIAL, ANLÄGGNINGAR OCH UTRUSTNING&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;SÄRSKILDA MATERIAL OCH TILLHÖRANDE UTRUSTNING&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft15"&gt;1B &lt;NOBR&gt;Test-,&lt;/NOBR&gt; inspektions- och produktionsutrustning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft14"&gt;1B901 Utrustning för additiv tillverkning speciellt utformad eller modifierad för tillverkning av energetiska material.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p266 ft14"&gt;1B902 Utrustning för additiv tillverkning speciellt utformad eller modifierad för användning i rymden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft12"&gt;1B903 Utrustning för additiv tillverkning genom Powder Bed Fusion eller Direct Energy Deposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft15"&gt;1C Material&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;1C901 Pulver eller material speciellt utformade eller modifierade för användning i utrustning för additiv tillverkning speci- ficerade under 1B901 och 1B902 enligt följande;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft82"&gt;a. Utgångsämnen för framställning av energetiska material b. Metallpulver för höghållfasta delar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft14"&gt;c. Keramiska pulver för &lt;NOBR&gt;högtemperatur-resistenta&lt;/NOBR&gt; delar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;1C902 Metamaterial med negativt brytningsindex någonstans inom våglängdsområdet 300 till 2000 nm i alla former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft14"&gt;1C903 ”Grafen” i alla former, lösningar och beredningar enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;Teknisk not: ”Grafen” enligt definitionen i &lt;NOBR&gt;ISO-standard&lt;/NOBR&gt; XXX.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft14"&gt;1C904 Väv och textilier impregnerade med grafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft15"&gt;2 MATERIALBEARBETNING&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft15"&gt;2B9 &lt;NOBR&gt;Test-,&lt;/NOBR&gt; inspektions- och produktionsutrustning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;2B901 Produktionsutrustning för additiv tillverkning speciellt utvecklad eller modifierad för användning av tillsatsmaterial med en smältpunkt över 3000 °C.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft15"&gt;2D9 Mjukvara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft12"&gt;2D901 Mjukvara modifierad eller speciellt utvecklad för topo- grafioptimering vid ”utveckling” och konstruktion av kom- ponenter genom additiv tillverkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft12"&gt;2D902 Mjukvara speciellt utformad för skadetålighetsberäkningar och analys för ”utveckling” av processer för additiv till- verkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft15"&gt;2E9 Teknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft12"&gt;2E901 Teknik för ”utveckling” eller &lt;SPAN class="ft79"&gt;”&lt;/SPAN&gt;produktion” av fiberarmerade material, där fibrer inbäddade i en matris värmebehandlas selektivt av mikrovågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft15"&gt;3 ELEKTRONIK&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft15"&gt;3A9 System, utrustningar och komponenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft14"&gt;3A901 Kryogeniska signalförstärkare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft12"&gt;a. signalförstärkare konstruerade eller modifierade för användning under 100K &lt;NOBR&gt;(-173&lt;/NOBR&gt; °C)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft14"&gt;b. parametriska signalförstärkare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft12"&gt;3A902 Elektroniska komponenter och sammansättningar speciellt konstruerade eller modifierade för användning i neurala nätverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft15"&gt;3C9 Material&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft12"&gt;3C901 &lt;SPAN class="ft79"&gt;”&lt;/SPAN&gt;Substrat&lt;SPAN class="ft79"&gt;” &lt;/SPAN&gt;av kiselkarbid (SiC), galliumnitrid (GaN), alu- minumnitrid (AlN) eller aluminiumgalliumnitrid (AlGaN), eller tackor, halvrunda stycken eller andra förformer av dessa material.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;DATORER&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft15"&gt;4E9 Teknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;4E901 Teknik för ”utveckling” eller ”produktion” av komponenter, system och material speciellt utformade eller modifierade för användning i kvantdatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;TELEKOMMUNIKATION OCH ”INFORMATIONS- SÄKERHET”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;SENSORER OCH LASRAR&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft15"&gt;6A9 System, utrustningar och komponenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft14"&gt;6A901 Sensorer som använder kvantteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft15"&gt;6E9 Teknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft12"&gt;6E901 Teknik för ”utveckling” eller ”produktion” av komponenter, system och material speciellt utformade eller modifierade för användning i kvantdatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;NAVIGATION OCH AVIONIK&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft15"&gt;7A9 System, utrustningar och komponenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft12"&gt;7A901 Mikroelektromekaniska system &lt;NOBR&gt;(Micro-Electro-Mechanical&lt;/NOBR&gt; Systems, (MEMS)) eller delar därav konstruerade eller modifierade för användning i militära system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft15"&gt;7E9 Teknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft11"&gt;7E901 Teknik för &lt;SPAN class="ft84"&gt;”&lt;/SPAN&gt;utveckling” eller &lt;SPAN class="ft84"&gt;”&lt;/SPAN&gt;produktion” av tröghets- navigeringssystem och sensorer som innehåller accelero- metrar eller gyron baserade på mikroelektromekaniska system&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p280 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;(Micro-Electro-Mechanical&lt;/NOBR&gt; Systems (MEMS)). (Jmf 7E004.a.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;MARINT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;FLYG, RYMD OCH FRAMDRIVNING&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft15"&gt;9A9 System, utrustningar och komponenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft35"&gt;9A901 System och komponenter modifierade eller konstruerade för övervakning eller följning av objekt i omloppsbana runt jorden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft15"&gt;9D9 Mjukvara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft12"&gt;9D901 &lt;NOBR&gt;CFD-mjukvara&lt;/NOBR&gt; verifierad på komponenter eller system modi- fierade eller konstruerade för militär användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft15"&gt;9E9 Teknik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft14"&gt;9E901 &lt;NOBR&gt;Nyttolast-,&lt;/NOBR&gt; telemetri- och telecommanddata mellan satellit och markstation på svenskt territorium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;ANM 1&lt;/SPAN&gt;: 9E901 omfattar data i både råformat och bearbetad form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;ANM 2&lt;/SPAN&gt;: 9E901 omfattar ej kommunikation med handhållen satellittelefon eller data för GNSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft15"&gt;10 ÖVRIGT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft15"&gt;10X9 Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft14"&gt;10X902 Databaser eller delar därav över människors genetiska data.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft36"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft15"&gt;Förteckning över råvaror som är kritiska för EU samt andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning enligt lagen (2022:000) om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft14"&gt;Antimon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Hafnium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Fosfatmineral och fosfor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Baryt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Skandium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Tunga sällsynta jordartsmetaller (HREE)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Beryllium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Lätta sällsynta jordartsmetaller (LREE)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Kiselmetall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft14"&gt;Vismut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Indium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Tantal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Borat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Magnesium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Volfram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Kobolt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Naturlig grafit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Vanadin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Kokskol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Naturgummi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Bauxit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Flusspat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Niob&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Litium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Gallium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Platinagruppens metaller (PGE)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft14"&gt;Titan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Germanium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Fosforit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Strontium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Ferrokisel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft14"&gt;Molybden&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;Tenn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft14"&gt;Nickel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft14"&gt;Krom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft14"&gt;Mangan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft14"&gt;Dolomit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft14"&gt;Kalksten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="p80dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B38780x1.jpg/" id="p80img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p293 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs att det i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska införas en ny paragraf, 15 kap. 3 b §, av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p2 ft36"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p2 ft89"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p295 ft15"&gt;15 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft36"&gt;3 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft37"&gt;Sekretessen enligt 1 a § hindrar inte att Säkerhetspolisen eller För- svarsmakten lämnar en uppgift som avses där till granskningsmyndig- heten enligt lagen (2022:000) om anmälan och granskning av ut- ländska direktinvesteringar, om uppgiften avser ett ärende enligt den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft90"&gt;En uppgift får lämnas endast om intresset av att uppgiften läm- nas har företräde framför det in- tresse som sekretessen ska skydda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft14"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="p81dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B38781x1.jpg/" id="p81img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft74"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Förslag till förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft14"&gt;Regeringen föreskriver att bilagan till offentlighets- och sekretess- förordningen (2009:641) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft14"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft36"&gt;Bilaga&lt;SPAN class="ft91"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft14"&gt;______________________________________________________&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td82"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;Verksamheten består i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;Särskilda begränsningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td82"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td83"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;i sekretessen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p233 ft14"&gt;______________________________________________________&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft14"&gt;– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;167.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;utredning i ärenden enligt lagen (2022:000) om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft14"&gt;– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Senaste lydelse SFS 2021:838.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="p82dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B38782x1.jpg/" id="p82img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (1999:1134) om belastningsregister&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft14"&gt;Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1999:1134) om belastningsregister att 11 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td80"&gt;&lt;P class="p2 ft36"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p2 ft89"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p309 ft14"&gt;11 §&lt;SPAN class="ft96"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft12"&gt;Uppgifter ur belastningsregistret om brott som lett till någon annan påföljd än penningböter ska lämnas ut om det begärs av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Justitiekanslern, i fråga om den som ansöker om ersättning enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Högskolans avskiljandenämnd, i fråga om den som nämnden vid prövning enligt högskolelagen (1992:1434) överväger att avskilja från utbildningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Arbetsförmedlingen, för utredning i ärenden om kallelse till ny tjänstgöring av vapenfri tjänst, i fråga om den som ärendet gäller,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Riksbanken, i fråga om den som banken avser att anställa som bevaknings- eller transportpersonal,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;en statlig eller kommunal myndighet som beslutar om anställ- ning av personal inom psykiatrisk sjukvård, vård av utvecklings- störda, vård av barn och ungdom eller tvångsvård av missbrukare, i fråga om den som myndigheten avser att anställa eller anlita som uppdragstagare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Spelinspektionen, i fråga om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;den som omfattas av myndighetens prövning vid licens- och tillståndsgivning enligt spellagen (2018:1138), eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;den som myndigheten vid prövning enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel överväger att ge tillstånd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;7. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller en kom- mun, i fråga om den som myndigheten eller kommunen enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor vid lämplighets- prövning överväger att ge tillstånd eller godkänna som föreståndare,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Senaste lydelse 2021:659.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft14"&gt;8. en socialnämnd, i ärenden om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft14"&gt;a) utseende av kontaktperson eller kontaktfamilj enligt 3 kap. 6 b § socialtjänstlagen (2001:453) för en person som inte har fyllt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;år,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;vårdnad om barn, barns boende, umgänge med barn, medgivande att ta emot barn m.m. enligt 5 kap. 2 §, 6 kap. 6, 6 a och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8–10&lt;/NOBR&gt; §§ social- tjänstlagen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;adoption enligt 6 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–16&lt;/NOBR&gt; §§ socialtjänstlagen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;åtgärder enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller lagen (1998:870) om vård av missbrukare i vissa fall, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;utseende av särskild handläggare enligt 9 § lagen (2020:616) om verkställighet av ungdomsövervakning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;9. Transportstyrelsen, i fråga om den som myndigheten vid lämp- lighetsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;enligt luftfartslagen (2010:500) och luftfartsförordningen (2010:770) överväger att ge certifikat eller tillstånd, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;enligt 4 § lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg eller 3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–4,&lt;/NOBR&gt; 6 och 8 §§ järnvägslagen (2004:519) över- väger att ge tillstånd,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;10. en kommunal myndighet, i ärenden om serveringstillstånd enligt alkohollagen (2010:1622) och i ärenden om tillstånd för för- säljning av tobaksvaror enligt lagen (2018:2088) om tobak och lik- nande produkter, i fråga om den som ärendet gäller,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;11. Läkemedelsverket, i fråga om den som myndigheten över- väger att ge tillstånd enligt 2 kap. 1 § lagen (2009:366) om handel med läkemedel eller lagen (1992:860) om kontroll av narkotika,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;12. Kronofogdemyndigheten, för utredning i ärenden enligt skuldsaneringslagen (2016:675) eller lagen (2016:676) om skuld- sanering för företagare, i fråga om den som ärendet gäller,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;13. Brottsoffermyndigheten, för utredning i ärenden enligt brottsskadelagen (2014:322),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;14. en överförmyndare eller överförmyndarnämnd, i ärenden där en lämplighetsprövning ska göras, i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;den som överförmyndaren eller nämnden avser att utse eller avser att föreslå att rätten utser till förmyndare, god man eller för- valtare, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;den som är förmyndare, god man eller förvaltare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="p84dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B38784x1.jpg/" id="p84img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p318 ft16"&gt;15. Inspektionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p319 ft14"&gt;för strate-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td85"&gt;&lt;P class="p320 ft14"&gt;15. Inspektionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p66 ft14"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;strate-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;giska produkter i tillståndsären-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p321 ft14"&gt;giska produkter i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td86"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p66 ft14"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td89"&gt;&lt;P class="p319 ft16"&gt;Europaparlamentets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p320 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;a) &lt;/SPAN&gt;tillståndsärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;och rådets förordning (EU) nr&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p321 ft14"&gt;Europaparlamentets och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;rådets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td87"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;258/2012 av den 14 mars 2012 om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p321 ft14"&gt;förordning (EU) nr 258/2012 av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;genomförande av artikel 10 i FN:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;P class="p321 ft14"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td42"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;14 mars 2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td65"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;om genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;protokoll om olaglig tillverkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p321 ft16"&gt;förande av artikel 10 i FN:s proto-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;av och handel med eldvapen, delar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p321 ft16"&gt;koll om olaglig tillverkning av och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p322 ft14"&gt;eldvapen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p323 ft22"&gt;ammunition,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p321 ft14"&gt;handel med eldvapen, delar till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;bifogat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p324 ft14"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td93"&gt;&lt;P class="p2 ft16"&gt;Förenta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p323 ft14"&gt;nationernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p321 ft16"&gt;eldvapen och ammunition, bifogat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;konvention&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p67 ft14"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td95"&gt;&lt;P class="p323 ft22"&gt;gränsöverskri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p321 ft16"&gt;till Förenta nationernas konven-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;dande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft22"&gt;organiserad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p323 ft14"&gt;brottslighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td55"&gt;&lt;P class="p321 ft14"&gt;tion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;P class="p325 ft14"&gt;mot&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td84"&gt;&lt;P class="p21 ft16"&gt;gränsöverskridande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;(FN:s protokoll om skjutvapen),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td97"&gt;&lt;P class="p321 ft22"&gt;organiserad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p66 ft14"&gt;brottslighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;(FN:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;och om införande av exporttill-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p321 ft16"&gt;protokoll om skjutvapen), och om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;stånd, import- och transiterings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td97"&gt;&lt;P class="p321 ft14"&gt;införande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft14"&gt;exporttillstånd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;åtgärder för skjutvapen, delar till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p321 ft16"&gt;import- och transiteringsåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;skjutvapen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td95"&gt;&lt;P class="p323 ft14"&gt;ammunition, i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p321 ft14"&gt;för skjutvapen, delar till skjut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td87"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;fråga om den som prövningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p321 ft16"&gt;vapen och ammunition, i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td88"&gt;&lt;P class="p2 ft14"&gt;gäller,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p321 ft22"&gt;den som prövningen gäller, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p320 ft36"&gt;b) ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td101"&gt;&lt;P class="p326 ft36"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td86"&gt;&lt;P class="p21 ft36"&gt;lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td97"&gt;&lt;P class="p321 ft36"&gt;(2022:000)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p66 ft36"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td99"&gt;&lt;P class="p21 ft36"&gt;anmälan och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td100"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td94"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td44"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr1 td91"&gt;&lt;P class="p321 ft100"&gt;granskning av utländska direkt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td100"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td94"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p321 ft36"&gt;investeringar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td86"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Rättsmedicinalverket, i fråga om den som myndigheten avser att anställa eller anlita som uppdragstagare i den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Socialstyrelsen, om uppgifterna behövs i utredning enligt lagen (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sådana uppgifter som avses i 3 § &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; lagen (1998:620) om belast- ningsregister får inte lämnas till en myndighet som har rätt att få uppgifter enligt denna paragraf. En socialnämnd och Socialstyrelsen har dock rätt till uppgift om åklagares beslut om åtalsunderlåtelse, straffvarning, kontaktförbud och förbud enligt 3 kap. 5 § lagen (2015:642) om europeisk skyddsorder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft14"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;2 Vårt uppdrag och arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Vårt uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;Vårt uppdrag är att föreslå hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden ska ut- formas. Syftet är att kontrollera uppköp och strategiska förvärv av företag med säte i Sverige vars verksamhet eller teknologi har bety- delse för säkerhet eller allmän ordning. Enligt direktiven ska vi bland annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;analysera vilka utländska direktinvesteringar som ska omfattas av regler om granskning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;föreslå under vilka förutsättningar utländska direktinvesteringar ska kunna hindras samt vilka förbehåll för sådana investeringar som bör kunna ställas upp, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;föreslå vilken befintlig myndighet som ska ansvara för granskning av utländska direktinvesteringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft11"&gt;I uppdraget ingår också att föreslå hur en granskning av en utländsk direktinvestering bör inledas och vilka tidsgränser som bör gälla för granskningen samt att föreslå ett system med sanktioner. Det ingår vidare att överväga hur avslagsbeslut och andra beslut som meddelas ska kunna omprövas och överklagas. Det system vi föreslår ska vara förenligt med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för gransk- ning av utländska direktinvesteringar i unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Vi ska alltså föreslå vilken myndighet som ska ha ansvaret för granskningen. I det inbegrips att klargöra och föreslå hur gransk- ningsmyndigheten på ett kostnadseffektivt och säkert sätt ska få tillgång till nödvändig information för att bedöma investeringen. Vi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft20"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Vårt uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;behöver också klargöra vilka andra myndigheter som behöver till- handahålla information till granskningsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;Vi ska lämna nödvändiga författningsförslag samt analysera om granskningsmyndighetens informationshantering medför att det finns behov av ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen. En bedömning ska också göras om något av våra förslag kan komma att påverka enskilda. Om vi överväger förslag som kan påverka egendoms- skyddet och näringsfriheten, ska förslagen analyseras enligt regerings- formens bestämmelser om dessa friheter. Vi ska också beakta bety- delsen av Sveriges förpliktelser enligt Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;En annan fråga att väga in är hur granskningssystemet ska av- gränsas i förhållande till säkerhetsskyddslagen (2018:585) samt till systemet med den konkurrensrättsliga koncentrationsprövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Våra direktiv finns som bilaga 1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Vårt arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Under merparten av den tid vi arbetat har &lt;NOBR&gt;covid-19&lt;/NOBR&gt; varit en pandemi. Detta har inneburit att konferenser, möten och övrigt deltagande som beskrivs nedan i huvudsak har genomförts digitalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Utredningen har haft flera sammanträden med sakkunniga och experter för att behandla utkast till betänkandet. Vi har också haft möten och avstämningar med olika grupper av experter i utred- ningen för att dessa ska få tillfälle att lämna synpunkter på utred- ningens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Vi har deltagit i ett möte anordnat av Committee on Foreign Investments in the United States (Cfius). Vid mötet presenterade Cfius sin organisation och lämnade en redogörelse för sitt arbete. Vi fick också tillfälle att ställa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Vi har ordnat två större möten, ett under hösten 2020 och ett under våren 2021, med representanter från näringslivet. Mötena har syftat till dialog och utgjort en möjlighet för oss att ta del av närings- livets syn på vårt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;Vi har haft möten med säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) för att få synpunkter från näringslivet på utredningens uppdrag. Vid mötena deltog representanter från SOFF:s medlemsföretag samt från Teknikföretagen. Vi har också haft separata möten med före- trädare för Svenskt Näringsliv och Volvo AB.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="p88dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B38788x1.jpg/" id="p88img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td102"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td103"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Vårt uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;Vi har samverkat med Totalförsvarets forskningsinstitut med anledning av myndighetens uppdrag&lt;SPAN class="ft101"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;från Utrikesdepartementet att göra en studie om utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verk- samheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sekretariatet har deltagit i flera internationella konferenser och webinarier som behandlat utländska direktinvesteringar i olika per- spektiv. Dessa har anordnats av Common European Law on Invest- ments Screening (CELIS) The Organisation for Economic, Co- operation and Development(OECD), Academy of European Law (ERA) och av CRDF Global. Utredaren har vidare deltagit i ett möte om utländska direktinvesteringar som ordnades av Storbritanniens ambassad i Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Som en del i arbetet har sekretariatet haft möten även med Rymd- lagsutredningen (U 2020:3), med utredningen En materielförsörj- ningsstrategi för det militära försvaret (Fö 2020:02) samt med Utred- ningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (N 2021:01). Sekretariatet har även haft ett möte med repre- sentanter från Statens Geologiska Undersökning (SGU) för infor- mation om kritiska råvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;UD2020/07592/ES.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;3 Direktinvesteringar i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Vad är en utländsk direktinvestering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Näringslivet har blivit allt mer internationaliserat. Svenska företag investerar i företag utomlands och utländska företag investerar i företag i Sverige. Internationaliseringen har många positiva effekter. Internationell handel och investeringar bidrar till en högre tillväxt och skapar arbetstillfällen. Dessutom tillförs kompetens och kapital som bidrar till ökad konkurrenskraft. För ett litet exportberoende land som Sverige är det viktigt att handeln inte i onödan begränsas av protektionistiska åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Samtidigt kan internationaliseringen medföra problem. Om ett företag som är verksamt i en bransch som är av betydelse för natio- nella säkerhetsintressen köps av ett utländskt företag, finns en risk att värdefull teknologi eller information därigenom kommer att kon- trolleras av en främmande stat på ett icke önskvärt sätt. Flera länder har regleringar som på olika sätt begränsar utländska aktörers möjlig- heter att investera i nationella företag när en sådan investering har säkerhetspolitiska implikationer. Inom EU har en särskild förordning tagits fram för att skapa ett gemensamt regelverk för att granska och i vissa fall hindra utländska direktinvesteringar: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upp- rättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EU:s förordning om utländska direktinvesteringar). Bak- grunden till och innehållet i förordningen beskrivs närmare i kapitel 4.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft20"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="p91dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B38791x1.jpg/" id="p91img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Direktinvesteringar i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Begreppet direktinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft35"&gt;När svenska företag köper hela eller delar av företag utomlands och utländska företag köper svenska företag uppkommer kapitalflöden. Sådana kapitalflöden brukar kallas direktinvesteringar. Alla typer av investeringar som en utländsk aktör gör i ett svenskt företag brukar dock inte definieras som direktinvesteringar. För att det ska vara fråga om en direktinvestering ska investeraren få någon form av in- flytande i företaget. Om syftet är endast att göra en penningplace- ring, definieras det i stället som en portföljinvestering. Definitionen av när en investerare anses få ett sådant inflytande att det är fråga om en direktinvestering kan variera beroende på i vilket sammanhang begreppet används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft11"&gt;Typiskt för direktinvesteringar är att de är förknippade med ett nära förhållande mellan investeraren och företaget. Vid sidan av den konkreta investeringen kännetecknas en direktinvestering ofta av att investeraren bidrar med kunskap, teknik och marknadsföring.&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Utredningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska investeringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft12"&gt;Utredningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska inve- steringar har haft i uppdrag att göra en översyn av investerings- främjandet i Sverige. I sitt slutbetänkande framför utredningen att utländska investeringar är ett brett begrepp som innefattar olika typer av investeringar som nyetableringar, fusioner och förvärv, samarbetsavtal och investeringar i forsknings- och innovationssam- arbeten liksom expansionsinvesteringar.&lt;SPAN class="ft101"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Utredningen definierade ett antal former av utländska investeringar och andra begrepp enligt följande.&lt;SPAN class="ft101"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Utländsk direktinvestering&lt;/SPAN&gt;: (engelska Foreign Direct Invest-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft35"&gt;ment): En utländsk direktinvestering innebär att minst 10 pro- cent av aktierna eller röstvärdet i ett befintligt bolag förvärvas av en utländsk investerare. Främst sker utländska direktinveste- ringar genom att ett multinationellt företag etablerar ett svenskt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;IMF, Balance of Payment and International Investment Position Manual, sjätte upplagan, 2009 s. 98 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;SOU 2019:21 Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;SOU 2019:21 Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige. s. 27 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Direktinvesteringar i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p340 ft12"&gt;dotterbolag genom förvärv eller nyetablering, men begreppet kan även avse fusioner, aktieägartillskott och lån till bolag i ett annat land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Fusioner och förvärv&lt;/SPAN&gt; (engelska Mergers and Acquisitions): Sam- manslagningar som sker genom att ett företag köper upp eller går ihop med ett redan existerande företag eller verksamhet i ut- landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Nyetableringar&lt;/SPAN&gt; (engelska greenfield investment): En green- fieldinvestering innebär att en utländsk investerare bygger upp en ny verksamhet eller utökar en befintlig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;Samarbetsavtal&lt;/SPAN&gt;: Ett avtal mellan två eller flera parter för att sam- arbeta och dela resurser i ett projekt som gynnar båda parter. Som investeringstyp handlar en strategisk allians ofta om ett gemen- samt forsknings- och utvecklingsprojekt som bedrivs i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Expansionsinvesteringar&lt;/SPAN&gt;: En expansionsinvestering sker när ett i värdlandet befintligt utlandsägt bolag gör följdinvesteringar som leder till ökad produktion eller tillverkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft108"&gt;Portföljinvestering&lt;/SPAN&gt;: En portföljinvestering är en ren finansiell placering där investeringen utgör mindre än 10 procent av aktierna eller röstvärdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;Utlandsägda företag&lt;/SPAN&gt;: Huvudprincipen för att definiera ett företag som utlandsägt är att mer än 50 procent av aktiernas röstvärde innehas av en eller flera utländska ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Definitionen i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar respektive den som används i statistiska sammanhang&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) sammanställer på uppdrag av Riks- banken statistik över utländska direktinvesteringar i Sverige. SCB:s definition av utländska direktinvesteringar följer rekommendationer från Internationella Valutafonden (IMF). Enligt IMF:s definition avses med en direktinvestering ett förfarande där en investerare från ett land gör en investering som ger kontroll eller signifikant in- flytande över styrningen av ett företag i ett annat land. Med inve- stering avses köp av aktier men även andra former av tillskott som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="p93dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B38793x1.jpg/" id="p93img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Direktinvesteringar i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;lån eller aktieägartillskott. Direkt kontroll definieras som när inve- steraren äger mer än 50 procent av rösterna i det aktuella företaget. Signifikant inflytande anses föreligga när förvärvaren har mer än tio procent av rösterna. När röstandelen understiger tio procent defi- nieras investeringen i stället som en portföljinvestering.&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;I EU:s förordning om utländska direktinvesteringar används en annan definition av direktinvesteringar än i dessa statistiska sam- manhang. Syftet med investeringen ska enligt förordningen vara att etablera eller upprätthålla ”varaktiga och direkta förbindelser” mellan investeraren och företaget. Detta motsvarar i huvudsak vad som anges i IMF:s definition men är inte på samma sätt tydligt kopplat till en viss andel av röstetalet. Förordningens definition inbegriper också investeringar som möjliggör ett ”faktiskt deltagande i led- ningen eller kontrollen” av ett företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft24"&gt;En investering som understiger tio procent av röstetalet kommer i statistiska sammanhang inte att ses som en direktinvestering utan som en portföljinvestering. Förordningens definition innebär där- emot att det krävs en bedömning i det enskilda fallet för att avgöra om en sådan investering är en direktinvestering eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft24"&gt;Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att begreppet direkt- investering inte är entydigt. I officiell statistik definieras direkt- investeringar på ett mer avgränsat och tydligare sätt än vad som görs i förordningen. Både förordningen och SCB:s definition syftar dock till att förbehålla begreppet för sådana utländska investeringar där investeraren får någon form av direkt förbindelse med och infly- tande i företaget i vilket investeringen sker. Vad som avses med in- flytande utvecklas närmare i kapitel 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Omfattningen av direktinvesteringar i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Hur omfattande är då de utländska direktinvesteringarna i Sverige? Den definition som används i statistiska sammanhang utgår från att en investering som understiger tio procent av röstetalet inte ska ses som en direktinvestering utan som en portföljinvestering. Den officiella statistik som finns bör dock kunna ge ledning om omfattningen av direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;IMF, Balance of Payment and International Investment Position Manual, sjätte upplagan, 2009 s. 98 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="p94dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H9B387/H9B38794x1.jpg" style="width:433px;height:690px"  id="p94img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Direktinvesteringar i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft109"&gt;Figur 3.1 Direktinvesteringsflöden i Sverige &lt;NOBR&gt;2011–2020&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft56"&gt;Källa: Kommerskollegium, Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringa r – helåret 2020. Kommerskollegiums statistik är hämtad från SCB och utgår från SCB:s definition av direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft12"&gt;Av figur 3.1 framgår inflödet och utflödet av utländska direkt- investeringar i Sverige mellan åren 2011 och 2020. Inflöden avser nettot av de investeringar som utländska företag gjort i Sverige. Utflöden avser svenska företags investeringar utomlands. Det fram- går att inflödet av utländska direktinvesteringar kan variera kraftigt mellan enskilda år. Det var som lägst 2013, 2014 och 2018 medan det investerades drygt 160 miljarder kronor 2016. År 2020 var inflödet av utländska direktinvesteringar cirka 240 miljarder kronor vilket var en ökning med 145 miljarder jämfört med 2019. Det var också den högsta nivå som uppmättes under decenniet. Även om fluktua- tionerna är stora, så är det tydligt att direktinvesteringarna i svenskt näringsliv är omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Det senaste decenniet har de svenska investeringarna utomlands överstigit de utländska företagens investeringar i Sverige under alla år utom 2016. Detta beror enligt Kommerskollegium sannolikt på att svenska företag har varit framgångsrika i att expandera inter- nationellt.&lt;SPAN class="ft101"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Kommerskollegium, Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft95"&gt;– helåret 2020, s. 45 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="p95dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B38795x1.jpg/" id="p95img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Direktinvesteringar i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Direktinvesteringar görs från många olika länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft12"&gt;Direktinvesteringar i Sverige görs från många olika länder. Hur om- fattande investeringarna är från ett visst land är osäkert. De siffror som redovisas i de figurer som följer nedan kan alltså inte göra anspråk på att ge en korrekt bild, men kan ändå antyda hur land- skapet ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige efter region och landfördelade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft12"&gt;Kommerskollegium anger att huvuddelen av de stora direktinveste- ringarna kommer från andra länder inom EU vilka sammantaget svarade för ett inflöde om cirka 176 miljarder kronor 2020, se tabellerna 3.1 och 3.2. De tre enskilt största positiva inflödena kom från Luxemburg, USA och Nederländerna. I relation till Frankrike, Irland och Schweiz var det ett negativt nettoflöde, det vill säga desinvestering. Kina gör också stora investeringar, och de nästan tredubblades från 2019 till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft109"&gt;Tabell 3.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige efter region&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft95"&gt;Flöden (netto), miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td92"&gt;&lt;P class="p357 ft109"&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p358 ft109"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td81"&gt;&lt;P class="p359 ft109"&gt;Skillnad (mdr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td110"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td111"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Regioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Afrika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td92"&gt;&lt;P class="p360 ft6"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p361 ft6"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;P class="p362 ft112"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td107"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Asien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p363 ft47"&gt;12,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;32,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;19,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;EU28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p365 ft6"&gt;89,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p366 ft6"&gt;176,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;86,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td107"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Europa exkl EU28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p363 ft47"&gt;5,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p364 ft95"&gt;&lt;NOBR&gt;-6,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;&lt;NOBR&gt;-11,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Nord- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Centralamerika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p367 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;-11,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p368 ft6"&gt;38,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;49,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Oceanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td117"&gt;&lt;P class="p363 ft47"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td119"&gt;&lt;P class="p369 ft47"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Sydamerika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p358 ft6"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p370 ft6"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p369 ft47"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td107"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;OECD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td113"&gt;&lt;P class="p363 ft47"&gt;74,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td114"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;219,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td115"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;145,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p2 ft20"&gt;Världen totalt (exkl.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td107"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td81"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;P class="p2 ft109"&gt;Sverige)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td92"&gt;&lt;P class="p365 ft109"&gt;95,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td107"&gt;&lt;P class="p366 ft109"&gt;240,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td81"&gt;&lt;P class="p362 ft30"&gt;144,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p371 ft47"&gt;Källa: Kommerskollegium, Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar – helåret 2020.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p372 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;SPAN style="padding-left:290px;"&gt;Direktinvesteringar i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td96"&gt;&lt;P class="p64 ft109"&gt;Tabell 3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td120"&gt;&lt;P class="p2 ft18"&gt;Utländska direktinvesteringar i Sverige efter land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td121"&gt;&lt;P class="p2 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td122"&gt;&lt;P class="p2 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td108"&gt;&lt;P class="p2 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td123"&gt;&lt;P class="p2 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td124"&gt;&lt;P class="p2 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p373 ft30"&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td125"&gt;&lt;P class="p374 ft109"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td126"&gt;&lt;P class="p375 ft109"&gt;Skillnad (mdr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td121"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td122"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td123"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td124"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Länder*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td128"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td116"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td129"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td130"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;7,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td125"&gt;&lt;P class="p370 ft6"&gt;7,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td126"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Cypern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p376 ft95"&gt;&lt;NOBR&gt;-1,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;4,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p376 ft95"&gt;&lt;NOBR&gt;-4,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p377 ft6"&gt;15,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;19,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;8,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;9,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p358 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;-16,8&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p362 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-17,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;15,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p362 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-13,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p362 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-28,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;1,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td125"&gt;&lt;P class="p370 ft6"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td126"&gt;&lt;P class="p362 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;1,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Kina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;11,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td125"&gt;&lt;P class="p377 ft6"&gt;31,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td126"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;19,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft95"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td132"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;22,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td133"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;104,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td134"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;82,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p376 ft95"&gt;&lt;NOBR&gt;-7,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p377 ft6"&gt;36,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;43,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p373 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-14,5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;2,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;16,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td21"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;10,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td125"&gt;&lt;P class="p370 ft6"&gt;2,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td126"&gt;&lt;P class="p362 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-8,3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td116"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;19,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p373 ft95"&gt;&lt;NOBR&gt;-8,1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p362 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-28,0&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td21"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td106"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td125"&gt;&lt;P class="p370 ft6"&gt;2,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td126"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td125"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td126"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td112"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;19,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td133"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;20,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td134"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;0,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p373 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-28,7&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p377 ft6"&gt;51,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;79,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p362 ft47"&gt;0,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td135"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td136"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td137"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td138"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td139"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p378 ft95"&gt;Källa: Kommerskollegium, Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar – helåret 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft24"&gt;Av tabellerna ovan framgår flödena för direktinvesteringar i Sverige. I de fall utflödet av investeringar är större än inflödet blir alltså siffrorna negativa. Skillnaderna mellan enstaka år kan därför bli stora, beroende på i vilken riktning kapitalflödena har gått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft12"&gt;Länder med investeringar under en miljard kronor, däribland Ryssland och Iran, redovisas inte i tabellerna 3.1 eller 3.2. Exempel- vis Rysslands och Irans direktinvesteringar i Sverige är alltså inte så omfattande rent ekonomiskt, se tabell 3.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="p97dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B38797x1.jpg/" id="p97img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Direktinvesteringar i Sverige&lt;SPAN style="padding-left:285px;"&gt;SOU 2021:87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td140"&gt;&lt;P class="p2 ft109"&gt;Tabell 3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p381 ft109"&gt;Rysslands och Irans direktinvesteringar i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td140"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td141"&gt;&lt;P class="p381 ft18"&gt;&lt;NOBR&gt;2015–2020&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td144"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td140"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p381 ft95"&gt;Utländska direkta investeringar i Sverige, nettotransaktion,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td140"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td141"&gt;&lt;P class="p381 ft95"&gt;miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td142"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td143"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td144"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td145"&gt;&lt;P class="p2 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td146"&gt;&lt;P class="p2 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td147"&gt;&lt;P class="p2 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td148"&gt;&lt;P class="p2 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td149"&gt;&lt;P class="p2 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td150"&gt;&lt;P class="p2 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td151"&gt;&lt;P class="p2 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td145"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td146"&gt;&lt;P class="p382 ft30"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td147"&gt;&lt;P class="p35 ft109"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td148"&gt;&lt;P class="p383 ft109"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td149"&gt;&lt;P class="p364 ft30"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td150"&gt;&lt;P class="p51 ft109"&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td151"&gt;&lt;P class="p384 ft30"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td152"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td153"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td154"&gt;&lt;P class="p363 ft47"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td155"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td156"&gt;&lt;P class="p386 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-167&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td157"&gt;&lt;P class="p387 ft47"&gt;273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td158"&gt;&lt;P class="p384 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-143&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td140"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Iran&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p385 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td159"&gt;&lt;P class="p388 ft6"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td142"&gt;&lt;P class="p389 ft6"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td143"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td144"&gt;&lt;P class="p374 ft6"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p384 ft47"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p390 ft95"&gt;Källa: Statistiska Centralbyrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft11"&gt;Ett annat sätt att mäta direktinvesteringar är att se hur de totala utländska tillgångarna utvecklats över tid. Tabellerna 3.4 och 3.5 nedan redovisar värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige uppdelat på regioner respektive de största investeringsländerna för åren 2015 till och med 2019, det senaste året med tillgänglig statistik. De senaste åren har de länder med störst direktinvesteringstillgångar i Sverige varit Nederländerna, Storbritannien och Luxemburg.&lt;SPAN class="ft53"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Till- sammans svarade de för 43 procent av de totala tillgångarna 2019. EU:s medlemsländer svarade sammantaget för 75 procent av de totala direkt- investeringstillgångarna i Sverige och &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; för 93 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft109"&gt;Tabell 3.4 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige efter region&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td160"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td147"&gt;&lt;P class="p35 ft109"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p392 ft109"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p364 ft30"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td161"&gt;&lt;P class="p393 ft109"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td146"&gt;&lt;P class="p394 ft109"&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Region&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td165"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td166"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td167"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td168"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Afrika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td159"&gt;&lt;P class="p393 ft6"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p389 ft6"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td143"&gt;&lt;P class="p364 ft95"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p395 ft6"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p395 ft6"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td168"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Asien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td165"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td166"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td167"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td168"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;EU28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p37 ft6"&gt;2 060&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p397 ft6"&gt;2 158&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;2 310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p383 ft6"&gt;2 324&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p392 ft6"&gt;2 393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td168"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Europa exkl EU28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;312&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td165"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td166"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td167"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;363&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td168"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Nord och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td159"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td143"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td168"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Centralamerika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td159"&gt;&lt;P class="p398 ft6"&gt;239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p393 ft6"&gt;313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td143"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p399 ft6"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p399 ft6"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td168"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td169"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Oceanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p396 ft95"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td155"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td156"&gt;&lt;P class="p364 ft95"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td170"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td153"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td168"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;Sydamerika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p393 ft6"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p389 ft6"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;P class="p364 ft95"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p395 ft6"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p400 ft6"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td168"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td143"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td61"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td162"&gt;&lt;P class="p25 ft6"&gt;OECD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td163"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;2 510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td164"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;2 707&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td165"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;2 824&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td166"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;2 844&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td167"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;2 944&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td168"&gt;&lt;P class="p2 ft109"&gt;Världen totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td159"&gt;&lt;P class="p37 ft109"&gt;2 679&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td142"&gt;&lt;P class="p397 ft109"&gt;2 874&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td143"&gt;&lt;P class="p364 ft30"&gt;3 018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td15"&gt;&lt;P class="p383 ft109"&gt;3 050&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td61"&gt;&lt;P class="p392 ft109"&gt;3 170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p390 ft56"&gt;Anm: ”..” visas ej på grund av uppgiftslämnarsekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft47"&gt;Källa: Kommerskollegium, Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar – helåret 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Det redovisade ägandet är inte detsamma som att de verkliga ägarna är från dessa länder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p372 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;SPAN style="padding-left:290px;"&gt;Direktinvesteringar i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft109"&gt;Tabell 3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td171"&gt;&lt;P class="p326 ft20"&gt;Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige landfördelade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td172"&gt;&lt;P class="p2 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p2 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td174"&gt;&lt;P class="p2 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td175"&gt;&lt;P class="p2 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td176"&gt;&lt;P class="p2 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td177"&gt;&lt;P class="p2 ft116"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p385 ft30"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p392 ft109"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td178"&gt;&lt;P class="p399 ft109"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p364 ft30"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p402 ft109"&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td172"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td173"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td174"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td175"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td176"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td180"&gt;&lt;P class="p64 ft117"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td181"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;435&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td182"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;516&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td183"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;485&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td184"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;529&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;481&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;343&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p393 ft6"&gt;336&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td178"&gt;&lt;P class="p403 ft6"&gt;416&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;431&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p389 ft6"&gt;446&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;433&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;426&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p393 ft6"&gt;277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td178"&gt;&lt;P class="p403 ft6"&gt;291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p389 ft6"&gt;283&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td62"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td186"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td187"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;188&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td188"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td189"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;230&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;247&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;241&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p393 ft6"&gt;254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td178"&gt;&lt;P class="p403 ft6"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p389 ft6"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td62"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td180"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td181"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;216&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td182"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td183"&gt;&lt;P class="p364 ft47"&gt;200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td184"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;233&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p393 ft6"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td178"&gt;&lt;P class="p403 ft6"&gt;238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p389 ft6"&gt;213&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Kina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p385 ft6"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p396 ft6"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p364 ft6"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p404 ft6"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td178"&gt;&lt;P class="p395 ft6"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p405 ft6"&gt;78&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td62"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td186"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td187"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td188"&gt;&lt;P class="p396 ft95"&gt;&lt;NOBR&gt;-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td189"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;84&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p404 ft6"&gt;74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td178"&gt;&lt;P class="p395 ft6"&gt;72&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p405 ft6"&gt;77&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td62"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td180"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Cypern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td181"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td182"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;59&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td183"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td184"&gt;&lt;P class="p364 ft6"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;57&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p404 ft6"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td178"&gt;&lt;P class="p395 ft6"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;46&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p405 ft6"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p403 ft6"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td178"&gt;&lt;P class="p406 ft6"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p405 ft6"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td62"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td186"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td187"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;30&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td188"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td189"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p404 ft6"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td178"&gt;&lt;P class="p395 ft6"&gt;39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p405 ft6"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td62"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td180"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Malta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td181"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td182"&gt;&lt;P class="p396 ft95"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td183"&gt;&lt;P class="p364 ft95"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td184"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p403 ft6"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td178"&gt;&lt;P class="p406 ft6"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p51 ft6"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Jersey&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p396 ft95"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p364 ft95"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p404 ft6"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td178"&gt;&lt;P class="p395 ft6"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p51 ft6"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td62"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td186"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td187"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td188"&gt;&lt;P class="p396 ft95"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td189"&gt;&lt;P class="p364 ft95"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Bermudas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p385 ft6"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p403 ft6"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td178"&gt;&lt;P class="p406 ft6"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p51 ft6"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td62"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td180"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Ungern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td181"&gt;&lt;P class="p385 ft95"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td182"&gt;&lt;P class="p396 ft95"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td183"&gt;&lt;P class="p364 ft95"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td184"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;Caymanöarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p404 ft6"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td178"&gt;&lt;P class="p406 ft6"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p51 ft6"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Hong Kong&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p396 ft95"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p364 ft95"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td11"&gt;&lt;P class="p403 ft6"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td178"&gt;&lt;P class="p406 ft6"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p51 ft6"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td62"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td186"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td187"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td188"&gt;&lt;P class="p396 ft95"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td189"&gt;&lt;P class="p364 ft95"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td190"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Ryssland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p403 ft6"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td178"&gt;&lt;P class="p406 ft6"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p51 ft6"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td62"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td11"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td179"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td180"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Turkiet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td181"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td182"&gt;&lt;P class="p396 ft95"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td183"&gt;&lt;P class="p364 ft95"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td184"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p396 ft47"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td1"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Vietnam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p403 ft6"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td178"&gt;&lt;P class="p406 ft6"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td179"&gt;&lt;P class="p386 ft47"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p51 ft6"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td180"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td181"&gt;&lt;P class="p376 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-51&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td182"&gt;&lt;P class="p396 ft95"&gt;&lt;NOBR&gt;-28&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td183"&gt;&lt;P class="p386 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-23&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;P class="p386 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-39&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p396 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;-34&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td192"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td193"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td194"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td195"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td196"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td197"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Endast länder där uppgift finns att tillgå för senast inkluderade år och där tillgångarna är större än 1,0 miljarder, alternativt mindre än minus 1,0 miljarder tas med i sammanställningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft95"&gt;Anm: ”..” visas ej på grund av uppgiftslämnarsekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft95"&gt;Källa: Kommerskollegium, Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar – helåret 2020.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Direktinvesteringar i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Antalet utländskt ägda företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Genom de direktinvesteringar som gjorts har många svenska företag blivit utlandsägda. Tillväxtanalys är statistikansvarig myndighet för statistikområdet Internationella företag enligt lagen (2001:99) om officiell statistik. Tillväxtanalys gör en årlig rapport om omfatt- ningen och förändringarna av ägandet av utländska företag. Av tabell 3.6 nedan framgår hur många bolag som ägs från utlandet. Ett företag definieras som utländskt om mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av utländska ägare. Om företaget tillhör en kon- cern i Sverige vars koncernmoder inte är svensk räknas det också som utländskt. Är företaget ägt i flera led är det den yttersta ägaren, det vill säga det moderbolag som i sin tur inte kontrolleras till mer än hälften av något annat bolag, som bestämmer nationaliteten på alla ingående bolag. Antalet bolag skulle alltså sannolikt bli större, om det inkluderade minoritetsägda bolag.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft109"&gt;Tabell 3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft109"&gt;Antalet utländskt ägda företag 2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td121"&gt;&lt;P class="p2 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td199"&gt;&lt;P class="p2 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td177"&gt;&lt;P class="p2 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td200"&gt;&lt;P class="p2 ft109"&gt;Ägaragrupp/ Ägarland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td177"&gt;&lt;P class="p67 ft21"&gt;Antal företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td127"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;EU 28&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td201"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td191"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;9 462&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;EU 15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;8 699&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Norden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td202"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;5 675&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;NAFTA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;1 922&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Asien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td202"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;723&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;2 941&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p2 ft95"&gt;Storbritannien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;1 858&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;1 816&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td202"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;1 651&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;1 374&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td202"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;1 042&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft95"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;877&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;691&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Schweiz&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;519&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td131"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Luxemburg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td202"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;344&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Cypern&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;317&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Japan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td202"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Italien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;228&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Bahamas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td201"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td198"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td127"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Belgien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td201"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td191"&gt;&lt;P class="p385 ft47"&gt;173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td127"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td201"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td191"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="p100dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387100x1.jpg/" id="p100img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p372 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;SPAN style="padding-left:290px;"&gt;Direktinvesteringar i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td200"&gt;&lt;P class="p64 ft109"&gt;Ägaragrupp/ Ägarland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td177"&gt;&lt;P class="p67 ft21"&gt;Antal företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft120"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td65"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td204"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Kina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Jersey&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Estland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td65"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td205"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Liechtenstein&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Malta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td204"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Canada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td185"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Guernsey&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Hongkong&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;79&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td205"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;66&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Indien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td205"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Caymanöarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;54&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Singapore&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Island&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;41&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td205"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Lettland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Bermuda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td205"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Jungfruöarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;31&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Sydkorea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Turkiet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Tjeckien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td205"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Förenade Arabemiraten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Nya Zeeland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td203"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td205"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Israel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td191"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Thailand&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td204"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Portugal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p373 ft47"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td203"&gt;&lt;P class="p64 ft6"&gt;Övriga länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p376 ft47"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td206"&gt;&lt;P class="p64 ft109"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td207"&gt;&lt;P class="p376 ft30"&gt;16 449&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p378 ft95"&gt;Källa: Tillväxtanalys rapport Utländskt ägda företag 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft12"&gt;Antalet utlandsägda företag i Sverige ökade med 528 stycken under år 2019. USA var det landet som stod för den största ökningen av antalet utländska företag under 2019 och ökade sitt ägande i Sverige mellan åren 2018 och 2019 med 280 företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft52"&gt;Av tabellen ovan framgår att Norge är det land som kontrollerar flest företag i Sverige, 2 941 företag, följt av Storbritannien med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="p101dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387101x1.jpg/" id="p101img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Direktinvesteringar i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p410 ft11"&gt;1 858 företag och USA med 1 816 företag. Av Tillväxtanalys statistik framgår att Kina kontrollerar 147 företag i Sverige. Tillväxtanalys statistik utgår från vem som är den yttersta ägaren av verksamheten.&lt;SPAN class="ft53"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Vad gäller Kina anger dock Totalförsvarets forskningsinstitut, (FOI) i en rapport från 2016 att två tredjedelar av de kinesiska investeringarna görs från skatteparadis och finansiella centrum som Hong Kong, Caymanöarna, Brittiska Jungfruöarna, Luxemburg och Panama.&lt;SPAN class="ft53"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Antalet kinesiskt ägda företag kan därför vara större än vad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft14"&gt;som framgår av Tillväxtanalys statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;FOI har vidare i en rapport från 2019 kartlagt hur många bolag i Sverige som förvärvats av kinesiska intressen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Kartläggningen visar att det finns bolag som inte har identifierats som kinesiskt ägda i befintliga register och sammanställningar. I rapporten anges att SCB uppgett att det finns 165 aktiva bolag med koncernmoder i Kina eller Hongkong. Utöver dessa finns 33 kinesiskt ägda bolag som inte är aktiva enligt SCB. FOI:s kartläggning har gjorts genom en analys av uppgifter i Bolagsverkets register över verklig huvudman. Enligt kartläggningen har över 1 000 bolag anmält till Bolagsverket att de kontrolleras av en medborgare i Kina eller Hongkong. För huvud- delen av dessa bolag är det kinesiska ägandet emellertid inte resultat av förvärv utan det rör sig om bolag som är grundade av ägarna. I rapporten konstateras att det finns ett mörkertal när man ska be- döma hur många bolag som förvärvats från Kina. Bolagsverkets register över verklig huvudman är det mest omfattande registret över bolagsägande, men det är långt ifrån heltäckande. Alla aktiebolag ska anmäla verklig huvudman till Bolagsverket, men det är upp till varje bolag att se till att det görs. Dessutom har Bolagsverket inte i upp- drag att kontrollera att uppgifterna är korrekta.&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Majoriteten av de identifierade förvärven har enligt FOI:s kart- läggning genomförts sedan 2014. Den största aktiviteten har noterats under 2017. De flesta av de förvärvade moderbolagen är verksamma inom fem sektorer: industriella produkter och maskiner, hälsa och bioteknologi, informations- och kommunikationsteknologi (ICT), elektronik samt fordonsindustri. I närmare hälften av fallen går det att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Tillväxtanalys, Utländska företag 2019, s. 6 och 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Jerker Hellström, China's Acquisitions in Europe: European Perceptions of Chinese Investments and their Strategic Implications, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FOI-R--4384--SE,&lt;/NOBR&gt; 2016, s. 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Jerker Hellström m.fl., Kinesiska bolagsförvärv i Sverige: en kartläggning, FOI Memo 6903, 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Jerker Hellström m.fl., Kinesiska bolagsförvärv i Sverige: en kartläggning, FOI Memo 6903, 2019, s. 5 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="p102dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387102x1.jpg/" id="p102img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td104"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td105"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Direktinvesteringar i Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;se en korrelation mellan den verksamhet som de förvärvade bolagen bedriver och de teknikområden som är i fokus i den nationella industri- planen Made in China 2025.&lt;SPAN class="ft101"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Bolagen kan därmed ses som särskilt viktiga för den kinesiska staten.&lt;SPAN class="ft101"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att det görs stora ut- ländska direktinvesteringar i Sverige. Merparten av direktinveste- ringarna görs från medlemsstater i EU, Norge, Storbritannien och USA. Många företag kontrolleras också av ägare från andra länder, som Kina. Det exakta antalet företag som kontrolleras från ett visst land är osäkert. De statistiska uppgifterna från SCB och Tillväxt- analys är enligt bedömningar i en rapport från FOI inte helt rätt- visande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Industriplanen Made in China beskrivs närmare i avsnitt 7.3.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Jerker Hellström m.fl., Kinesiska bolagsförvärv i Sverige: en kartläggning, FOI Memo 6903, 2019, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="p104dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387104x1.jpg/" id="p104img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p415 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Vi ska lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan ut- formas. Utländska direktinvesteringar omfattas enligt Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;NOBR&gt;(EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; av den gemen- samma handelspolitiken. EU har därmed exklusiv befogenhet att vidta lagstiftningsåtgärder på detta område. Genom Europaparla- mentet och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinve- steringar i unionen (EU:s förordning om utländska direktinveste- ringar) ges medlemsstaterna dock rätt att med beaktande av förord- ningens ramar granska utländska direktinvesteringar med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning. Genom förordningen har också en samarbetsstruktur för utländska direktinvesteringar upprättats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;I detta kapitel finns inledningsvis en kortare redogörelse för vissa delar av förordningen som är av betydelse för utformningen av ett svenskt granskningssystem. De delar av förordningen som reglerar samarbetsstrukturen mellan medlemsstaterna finns beskrivna i vårt delbetänkande.&lt;SPAN class="ft101"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Med utgångspunkt i hur förordningens tillämpningsområde uttrycks – granskning med hänsyn till skydd för säkerhet och allmän ordning – behandlas också de &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; begreppen allmän ord- ning och allmän säkerhet. I kapitlet finns även kortare redogörelser för det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; begreppet nationell säkerhet och för uttrycket Sveriges säkerhet som är det begrepp som vanligen används i svensk nationell rätt. Vi konstaterar också att frågor som rör Sveriges&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2020:11 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt- investeringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft20"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="p105dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387105x1.jpg/" id="p105img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;säkerhet faller utanför förordningens tillämpningsområde. Frågor som rör nationell säkerhet omfattas enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; exklusivt av medlemsstaternas egen befogenhet, och det är varje medlemsstats eget ansvar att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;EU:s förordning om utländska direktinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Förordningens syfte och tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft24"&gt;EU:s förordning om utländska direktinvesteringar syftar till att skapa ett rättsligt ramverk för medlemsstaterna och i vissa fall för &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; för granskning av utländska direktinvesteringar i EU. Förordningen innebär inte något krav på medlemsstaterna att införa nationella granskningsmekanismer för utländska direktinve- steringar. Den inskränker inte heller medlemsstaternas rätt att själva besluta om vilka utländska direktinvesteringar man tillåter på sitt territorium.&lt;SPAN class="ft123"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Genom förordningen får de medlemsstater som har nationella granskningsmekanismer och de som önskar införa sådana en rättslig grund för det med hänsyn till unionens exklusiva befogenhet över den gemensamma handelspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Definitioner i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;Utländsk direktinvestering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;Med utländsk direktinvestering avses i artikel 2.1 i förordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft6"&gt;en investering av vilket slag som helst som görs av en utländsk investe- rare för att etablera eller upprätthålla varaktiga och direkta förbindelser mellan den utländska investeraren och den företagare för vilken eller det företag för vilket kapitalet görs tillgängligt för bedrivande av en ekono- misk verksamhet i en medlemsstat, inbegripet investeringar som möj- liggör ett faktiskt deltagande i ledningen eller kontrollen av ett företag som bedriver en ekonomisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen, skäl 8, 17 och 19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="p106dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387106x1.jpg/" id="p106img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td208"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft11"&gt;I skäl 9 anges att förordningen inte bör omfatta portföljinvesteringar. Förordningens definition av en utländsk direktinvestering base- ras på &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis som har uttryckts i bland annat dom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft14"&gt;stolens yttrande 2/15 (plenum) den 16 maj 2017&lt;SPAN class="ft96"&gt;3&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft124"&gt;Vad gäller direktinvesteringar framgår det av fast rättspraxis att de består av alla slags investeringar som fysiska eller juridiska personer gör och som har till syfte att upprätta varaktiga och direkta relationer mellan den person som tillhandahåller kapitalet och det företag som får tillgång till kapitalet för sin ekonomiska verksamhet. Förvärv av en del av ett företag som har bildats i form av ett aktiebolag är en direktinvestering när aktieägarens andelsinnehav gör det möjligt för denne att effektivt medverka i ledningen eller kontrollen av bolaget (se, bland annat, dom av den 12 december 2006, Test Claimants in the FII Group Litigation, C- 446/04, EU:C:2006:774, punkterna 181 och 182, dom av den 26 mars 2009, kommissionen/Italien, &lt;NOBR&gt;C-326/07,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2009:193, punkt 35, och dom av den 24 november 2016, SECIL, &lt;NOBR&gt;C-464/14,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2016:896, punk- terna 75 och 76).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft12"&gt;Med portföljinvesteringar avses vanligen en investering som inte ger något ägarinflytande. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i yttrandet 2/15 uttalat följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft6"&gt;Domstolen erinrar inledningsvis om att andra utländska investeringar än direktinvesteringar bland annat kan bestå i förvärv av bolagsandelar med enda syfte att genomföra en penningplacering utan avsikt att in- verka på företagets skötsel och kontrollen av detta (så kallade portfölj- investeringar) och att sådana investeringar utgör kapitalrörelser i den mening som avses i artikel 63 FEUF (se, bland annat, dom av den 28 sep- tember 2006, kommissionen/Nederländerna, &lt;NOBR&gt;C-282/04&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;C-283/04,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2006:208, punkt 19, dom av den 21 oktober 2010, Idryma Typou, &lt;NOBR&gt;C-81/09,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2010:622, punkt 48, och dom av den 10 november 2011, kommissionen/Portugal, &lt;NOBR&gt;C-212/09,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2011:717, punkt 47).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft12"&gt;Av yttrandet framgår vidare att portföljinvesteringar är en typ av &lt;NOBR&gt;icke-direkta&lt;/NOBR&gt; investeringar som faller utanför tillämpningsområdet för artikel 207 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; det vill säga den gemensamma handels- politiken. Regleringen av portföljinvesteringar omfattas därmed inte av EU:s exklusiva befogenhet. Investeringar som inte medför möj- ligheter till inflytande över företagets skötsel eller kontroll över före- taget faller därför utanför förordningens tillämpningsområde även av den anledningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;EU:C:2017:376.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="p107dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387107x1.jpg/" id="p107img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft11"&gt;Förordningens definition skiljer inte mellan investeringar i form av nyetableringar – så kallade greenfield investments – och inve- steringar bestående i förvärv av befintliga tillgångar. Både befintliga företag och företag som etableras med hjälp av det kapital som inve- steraren gör tillgängligt omfattas alltså av förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Bedömningen av om en investering omfattas av förordningen ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Det är inte ute- slutet att lämnande av lån kan utgöra en utländsk direktinvestering enligt förordningen. Kommissionen har pekat på att långfristiga lån med syfte att upprätta eller vidmakthålla varaktiga ekonomiska rela- tioner uttryckligen omfattas av direktiv 88/361/EEG&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;Vi har i kapitel 3 redogjort för i vilken betydelse begreppet ut- ländsk direktinvestering används i statistiska sammanhang i Sverige och konstaterat att förordningens definition är bredare. Det bör dock noteras att förordningens definition enligt sin ordalydelse inte omfattar investeringar som sker från ett annat land inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft36"&gt;Utländsk investerare och företag från ett tredjeland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft14"&gt;Med utländsk investerare avses enligt förordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft16"&gt;en fysisk person i ett tredjeland eller ett företag från ett tredjeland, som avser att göra eller har gjort en utländsk direktinvestering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft14"&gt;Med företag från tredjeland avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft16"&gt;ett företag som bildats eller på annat sätt organiserats enligt lagstift- ningen i ett tredjeland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft12"&gt;Både en fysisk person och ett företag kan alltså vara en utländsk direkt- investerare enligt förordningens definition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Det kan konstateras att investeringar från personer i &lt;NOBR&gt;EES-län-&lt;/NOBR&gt; derna faller inom förordningens tillämpningsområde. Samma sak gäller investeringar från personer i de länder som finns angivna i bilaga II till &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och för vilka bestämmelserna i fjärde delen av &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; gäller. Det är här fråga om utomeuropeiska länder och territorier som upprätthåller särskilda förbindelser med Danmark, Frankrike, Nederländerna eller Storbritannien. Som exem-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Rådets direktiv av den 24 juni 1988 för genomförandet av artikel 67 i fördraget (88/361/EEG). Se kommissionens svar på Nederländernas frågor om tolkningen av förordningen, ärende &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Komm2019/00664-7.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="p108dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387108x1.jpg/" id="p108img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td208"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;pel kan nämnas Grönland, Franska Polynesien, Aruba och Cayman- öarna. Dessa länder omfattas inte av den gemensamma handels- politiken och måste därmed betraktas som tredjeländer i förord- ningens mening.&lt;SPAN class="ft101"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Definitionerna innebär enligt sin ordalydelse att en investering som görs av ett företag som organiserats enligt lagstiftningen i en medlemsstat, men som ägs av en person från ett tredjeland, inte om- fattas av förordningens tillämpningsområde. Detta är i linje med den etableringsfrihet som gäller inom EU. Etableringsfriheten innebär bland annat att bolag som bildats enligt en medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verk- samhet inom unionen har rätt att till exempel bilda och driva företag inom varje land i EU på samma villkor som gäller för bolag i den aktuella medlemsstaten. Det framgår också av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis att ett bolag med säte i unionen kan göra etableringsfriheten gällande oavsett om bolaget kontrolleras av personer med hemvist i tredjeland. Ställningen för ett bolag i unionen grundas på platsen för bolagets säte och den rättsordning till vilken bolaget är knutet, inte på aktieägarnas nationalitet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Av artikel 3.6 i förordningen framgår att de medlemsstater som har infört ett granskningssystem ska behålla, ändra eller anta åtgärder som krävs för att konstatera och förhindra ett kringgående av gransk- ningssystem och granskningsbeslut. I skäl 10 anges vidare följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft124"&gt;Medlemsstater som har granskningssystem bör föreskriva nödvändiga åtgärder i enlighet med unionsrätten för att förhindra att deras gransk- ningssystem och granskningsbeslut kringgås. Detta bör omfatta unions- interna investeringar med hjälp av artificiella arrangemang som inte återspeglar ekonomiska realiteter och som innebär att gransknings- system och granskningsbeslut kringgås och där investeraren ytterst ägs eller kontrolleras av en fysisk person eller ett företag från ett tredjeland. Detta påverkar inte den etableringsfrihet och fria rörlighet för kapital som fastställs i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft35"&gt;Frågan om en utländsk direktinvestering ska anses ha arrangerats i syfte att kringgå ett granskningssystem ska avgöras utifrån omstän- digheterna i varje enskilt fall. Kommissionen har i svar på frågor från Nederländerna framhållit att det måste vara fråga om ett artificiellt arrangemang som kringgår granskningssystemet och som inte faller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; yttrande den 15 november 1994, 1/94, EU:C:1994:384 och kommissionens uttalanden, ärende &lt;NOBR&gt;Komm2019/00664-7.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Eqiom och Enka, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-6/16,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2017:641, p. &lt;NOBR&gt;47–48.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="p109dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387109x1.jpg/" id="p109img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p438 ft14"&gt;inom EU:s grundläggande friheter.&lt;SPAN class="ft96"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;När det gäller principerna om fri rörlighet har kommissionen hänvisat till &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis där det framgår att medborgarna inte har rätt att åberopa sådana bestämmelser i gemenskapsrätten när det är fråga om missbruk eller bedrägeri.&lt;SPAN class="ft96"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft12"&gt;Mot bakgrund av artikel 3.6 och skäl 10 och med beaktande av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis bör det sammanfattningsvis vara möjligt att tillämpa ett granskningssystem även på en investering som görs av ett företag i en annan medlemsstat vars finansiering har sitt ursprung i ett tredjeland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Medlemsstaternas granskningssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft12"&gt;I artikel 3 anges vissa grundläggande utgångspunkter för medlems- staternas granskningssystem enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Inledningsvis slås det fast att medlemsstaterna i enlighet med förordningen får behålla, ändra eller anta system för granskning av utländska direktinvesteringar på sitt territorium med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning. Vidare ska regler och förfaranden för granskningssystem, inbegripet tillämpliga tidsfrister, vara transpa- renta och får inte diskriminera mellan olika tredjeländer. Medlems- staterna ska i synnerhet ange vilka omständigheter som föranleder en granskning, skälen till granskning och tillämpliga närmare för- faranderegler. Medlemsstaterna ska tillämpa tidsfrister inom ramen för sina granskningssystem. Granskningssystemen ska göra det möj- ligt för medlemsstaterna att beakta synpunkter från andra medlems- stater och yttranden från kommissionen som tas emot till följd av samarbetsstrukturen i förordningen. Konfidentiella uppgifter, inklusive kommersiellt känsliga uppgifter, som görs tillgängliga för de med- lemsstater som utför granskningen ska skyddas. Utländska investe- rare och berörda företag&lt;SPAN class="ft53"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;ska ha möjlighet att begära omprövning av de nationella myndigheternas granskningsbeslut. De medlemsstater som har infört ett granskningssystem ska behålla, ändra eller anta åtgärder som krävs för att konstatera och förhindra ett kringgående av granskningssystem och granskningsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Se kommissionens uttalanden, ärende &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Komm2019/00664-7.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Centros, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-212/97,&lt;/NOBR&gt; EU:C:1999:126, p. 24, se ärende &lt;NOBR&gt;Komm2019/00664-7.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Med berört företag avses i förordningen det företag som är föremål för investeringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="p110dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387110x1.jpg/" id="p110img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td208"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;De medlemsstater som hade granskningssystem när förordningen trädde i kraft skulle underrätta kommissionen om dessa senast den 10 maj 2019. Medlemsstater som antar eller ändrar gransknings- system ska underrätta kommissionen om det inom viss tid. Sedan kommissionen tagit emot sådana underrättelser ska kommissionen offentliggöra en förteckning över medlemsstaternas gransknings- system inom viss tid. Kommissionen ska hålla den förteckningen uppdaterad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Faktorer som medlemsstaterna får beakta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;I artikel 4 anges faktorer som medlemsstater eller kommissionen får beakta vid bedömningen av om en utländsk direktinvestering sanno- likt kan inverka på säkerhet eller allmän ordning. Det är fråga om faktorer kopplade dels till investeringens effekter, dels till omstän- digheter kring den utländska investeraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;I skäl 13 anges att det bör vara möjligt för medlemsstater och kom- missionen att beakta samtliga relevanta faktorer, däribland effekterna på kritisk infrastruktur, kritisk teknik, inbegripet viktig möjlig- görande teknik, och kritiska insatsvaror av väsentlig betydelse för säkerheten eller upprätthållandet av allmän ordning, där ett avbrott eller fel i eller förlust eller förstöring av infrastrukturen, tekniken eller insatsvarorna i fråga skulle få betydande konsekvenser i en med- lemsstat eller unionen. Uppräkningen i artikel 4 är alltså inte uttöm- mande, utan det står medlemsstaterna fritt att beakta även andra faktorer.&lt;SPAN class="ft101"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;Investeringens effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;När en medlemsstat eller kommissionen ska fastställa om en ut- ländsk direktinvestering sannolikt kan inverka på säkerhet eller allmän ordning får de överväga investeringens potentiella effekter på bland annat följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Kritisk infrastruktur, vare sig den är fysisk eller virtuell, däribland infrastruktur för energi, transport, vatten, hälso- och sjukvård, kommunikation, medier, databehandling eller datalagring, rym-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Se också skäl 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="p111dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387111x1.jpg/" id="p111img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p256 ft12"&gt;den, försvar, val eller ekonomi samt känsliga anläggningar och in- vesteringar i mark och fastigheter som är avgörande för använd- ningen av denna infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Kritisk teknik och produkter med dubbla användningsområden en- ligt definitionen i artikel 2.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;11&lt;/SPAN&gt;, däribland artificiell intelligens, robotteknik, halvledare, cybersäker- het, rymden, försvar, energilagring, kvant- och kärnteknik samt nanoteknik och bioteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Tillgång på kritiska insatsvaror, däribland energi eller råvaror, samt tryggad livsmedelsförsörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Åtkomst till känslig information, däribland personuppgifter, eller förmåga att kontrollera sådan information.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Mediernas frihet och mångfald.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft12"&gt;Vilka verksamheter som bör omfattas av ett svenskt gransknings- system behandlas i kapitel 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Omständigheter hos investeraren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Vid fastställandet av om en utländsk direktinvestering sannolikt kan inverka på säkerhet eller allmän ordning får medlemsstaterna och kommissionen också särskilt beakta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Om den utländska investeraren direkt eller indirekt kontrolleras av ett tredjelands regering, däribland statliga organ eller väpnade styrkor, inbegripet genom ägarstruktur eller betydande finan- siering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Om den utländska investeraren tidigare har varit delaktig i verk- samhet som inverkar på säkerhet eller allmänna ordning i en med- lemsstat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Om det finns en allvarlig risk för att den utländska investeraren ägnar sig åt olaglig eller kriminell verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskaps- ordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden. Förordningen har ersatts av Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (omarbetning), som trädde i kraft den 9 september 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="p112dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387112x1.jpg/" id="p112img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td208"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;De angivna omständigheterna är vagt beskrivna och lämnar ett relativt stort utrymme för medlemsstaterna att beakta riskfaktorer hos inve- steraren. Som nämnts ovan utgör den aktuella artikeln inte heller en uttömmande uppräkning av vad medlemsstaterna får beakta vid bedömningen av om en investering kan inverka på säkerhet eller allmän ordning. Vilka omständigheter kring investeraren som bör beaktas inom ramen för ett svenskt granskningssystem behandlas i kapitel 11.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Förordningens förhållande till koncentrationsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Utländska direktinvesteringar kan ha formen av sammanslagningar, förvärv eller bildandet av gemensamma företag som omfattas av EU:s koncentrationsförordning.&lt;SPAN class="ft53"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;För sådana koncentrationer gäller att kommissionen är ensam behörig att fatta beslut enligt den förordningen och att medlemsstaterna inte får tillämpa sin nationella konkurrenslagstiftning på sådana koncentrationer. Medlemsstaterna får dock, enligt artikel 21.4 i koncentrationsförordningen, vidta nöd- vändiga åtgärder för att skydda legitima intressen, förutsatt att de är förenliga med unionsrättens allmänna principer och övriga bestäm- melser. Alla andra allmänna intressen ska meddelas till och erkännas av kommissionen innan en medlemsstat får vidta någon åtgärd. Som legitima intressen erkänns uttryckligen skyddet av allmän säkerhet, mediernas mångfald och tillsynsregler. Det innebär att gransknings- beslut som fattas inom ramen för förordningen för att skydda sådana legitima intressen inte behöver meddelas kommissionen i enlighet med artikel 21.4 i koncentrationsförordningen, förutsatt att be- sluten är förenliga med unionsrättens allmänna principer och övriga bestämmelser. Om en medlemsstat däremot avser att fatta ett granskningsbeslut inom ramen för förordningen i syfte att skydda andra allmänna intressen än de som anges som legitima, måste den meddela kommissionen detta i enlighet med artikel 21.4 i koncentra- tionsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft35"&gt;I skäl 36 anges att, i den utsträckning som de två förordningarnas tillämpningsområden överlappar varandra, så bör de skäl för gransk- ning som anges i artikel 1 i förordningen, det vill säga hänsynen till säkerhet eller allmän ordning, och begreppet legitima intressen enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskon- centrationer (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="p113dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387113x1.jpg/" id="p113img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;artikel 21.4 i koncentrationsförordningen tolkas på ett konsekvent sätt. Tolkningen ska göras på ett sådant sätt att det inte inverkar på bedömningen av huruvida de nationella åtgärder som syftar till att skydda dessa intressen är förenliga med unionsrättens allmänna principer och övriga bestämmelser. Ett svenskt investeringsgransk- ningssystems förhållande till de konkurrensrättsliga regelverken behandlas vidare i kapitel 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Förordningens förhållande till vissa unionsregler för finanssektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft35"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; för finanssektorn får behöriga myndigheter bedöma förvärv och ökningar av innehav i finansinstitut, det vill säga kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkringsföretag och återför- säkringsföretag. Där anges krav på underrättelse, förfaranderegler och utvärderingskriterier för sådana bedömningar. Målet med dessa bestämmelser är att säkerställa en sund och ansvarsfull ledning av finansinstitut. Bestämmelserna anges i direktiv 2013/36/EU om be- hörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverk- samhet (Solvens II) och direktiv 2014/65/EU om marknader för finan- siella instrument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft52"&gt;I skäl 37 anges att förordningen inte inverkar på unionsreglerna för bedömning av förvärv av kvalificerade innehav i finanssektorn som är ett distinkt förfarande med ett särskilt mål.&lt;SPAN class="ft131"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338); Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1); Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft95"&gt;av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direk- tiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (EUT L 173, 12.6.2014, s. 349).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="p114dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387114x1.jpg/" id="p114img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td208"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p455 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Granskning får enligt förordningen ske med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft11"&gt;Förordningen ger alltså medlemsstaterna möjlighet att behålla, ändra eller anta system för att granska utländska direktinvesteringar på sitt territorium med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Lydelsen ”säkerhet eller allmän ordning” (security or public order) skiljer sig från begreppen ”allmän ordning” (public policy) och ”all- män säkerhet” (public security) som är de begrepp som finns i artik- larna 65 och 52 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; I de artiklarna regleras medlems- staternas möjligheter att göra avsteg från principerna om fri rörlighet för kapital respektive etableringsfriheten med hänvisning till just allmän ordning eller allmän säkerhet. Det är också dessa begrepp som har tolkats av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i dess praxis, se nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;I förslaget till förordning anges att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft124"&gt;grunderna för granskning av investeringar fastställs i enlighet med de relevanta krav för införande av restriktiva åtgärder baserade på säkerhet eller allmän ordning som anges i &lt;NOBR&gt;WTO-avtalet&lt;/NOBR&gt; (i synnerhet artik- larna XIV a och XIVa i Gats) och i andra avtal eller överenskommelser om handel och investeringar i vilka unionen eller dess medlemsstater är parter.&lt;SPAN class="ft112"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Lydelsen i förordningen – ”säkerhet eller allmän ordning” – har alltså fastställts utifrån dessa avtal, och förordningen har utformats så att den inte ska stå i strid med EU:s eller medlemsstaternas åtaganden enligt avtalen. I den slutliga versionen av förordningen hänvisas också till de angivna artiklarna i Gats.&lt;SPAN class="ft53"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Enligt de artiklarna får medlem- marna göra undantag från sina åtaganden enligt avtalet av hänsyn till &lt;SPAN class="ft37"&gt;public morals, public order &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft37"&gt;essential security interests&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;I förslaget till förordning redogjorde kommissionen vidare för att restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemsstater och mellan medlemsstater och tredjeländer är förbjudna enligt artikel 63 i EUF- fördraget, men att system för granskning av investeringar kan vara motiverade när det behövs för att uppnå bland annat allmän säkerhet och allmän ordning (artikel 65 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Det framhölls också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;General Agreement on Trade in Services. Gats är ett av de tre huvudavtalen i Världshandels- organisationen (eng. World Trade Organisation, WTO) och utgör det grundläggande regelverket för tjänstehandel. Den gemensamma handelspolitiken i förhållande till den övriga världen faller inom EU:s exklusiva befogenhet. EU fungerar därmed som en enda aktör i Världshandelsorgani- sationen och företräds av kommissionen och inte av medlemsstaterna. Alla EU:s medlemsländer är bundna av Gats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Se skäl 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="p115dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387115x1.jpg/" id="p115img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;att utländska direktinvesteringar kan leda till att investerare från tredje- land etableras i EU, exempelvis när en sådan investering medför en kontrollerande andel i ett &lt;NOBR&gt;EU-baserat&lt;/NOBR&gt; företag. Enligt artikel 49 i EUF- fördraget är inskränkningar för medborgare från en medlemsstat att fritt etablera sig på en annan medlemsstats territorium förbjudna. Medan artikel 63 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; också är tillämplig på kapitalrörelser från tredjeländer är artikel 49 i fördraget inte tillämplig på tredje- landsmedborgares etablering i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Kommissionen redogjorde också för andra krav som måste vara uppfyllda för att medlemsstaterna ska få granska utländska direkt- investeringar – bland annat proportionalitet och rättssäkerhet – och konstaterade sammanfattningsvis att den föreslagna förordningen uppfyllde kraven. Kommissionen uttalade att den föreslagna förord- ningen bekräftade att medlemsstaterna får granska utländska direkt- investeringar utifrån behovet av säkerhet eller allmän ordning och att den fastställde de grundläggande förfarandekraven för med- lemsstaternas granskningssystem.&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Vad förordningens uttryck säkerhet eller allmän ordning ska anses innebära är ytterst upp till &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att bestämma. Efter- som förordningen nyligen har börjat tillämpas saknas det av natur- liga skäl &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; praxis till ledning för att tolka begreppet. Mot bakgrund av kommissionens uttalanden i förslaget till förordning bedömer vi dock att lydelsen i förordningen – säkerhet eller allmän ordning – omfattar i allt väsentligt det som avses med allmän säkerhet eller allmän ordning i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Allmän ordning hänvisar till samhällets grundläggande intressen, medan allmän säkerhet gäller skydd av en medlemsstats institutioner, dess väsentliga offentliga tjänster och dess invånares överlevnad.&lt;SPAN class="ft53"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Närmast nedan följer en kortare redogörelse för &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis när det gäller allmän säkerhet och allmän ordning enligt &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en ram för gransk- ning av utländska direktinvesteringar i Europeiska unionen COM(2017) 487 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Alina &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Kaczorowska-Ireland,&lt;/NOBR&gt; European Union Law, fourth edition, s. 638.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="p116dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387116x1.jpg/" id="p116img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td208"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p461 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Allmän ordning och allmän säkerhet enligt EUF- fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;I artikel 52 respektive 65 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; anges alltså att medlems- staterna får göra de avsteg från etableringsfriheten och principen om fri rörlighet för kapital som är motiverade med hänsyn till allmän ordning eller allmän säkerhet. Uttrycket allmän ordning hänvisar till samhällets grundläggande intressen. Allmän säkerhet gäller skydd av en medlemsstats institutioner, dess väsentliga offentliga tjänster och dess invånares överlevnad.&lt;SPAN class="ft53"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Medlemsstaterna är i princip fria att utifrån nationella behov bestämma vad hänsynen till allmän ordning och allmän säkerhet kräver. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har dock uttalat att i ett gemenskapssammanhang, och särskilt till stöd för ett undantag från den grundläggande principen om fri rörlighet för kapital, dessa hänsyn bör tolkas restriktivt, så att deras räckvidd inte kan bestämmas ensidigt av varje medlemsstat utan kontroll av gemenskapsinstitutionerna. Det egentliga syftet med dessa hänsyn får inte heller kringgås genom att de åberopas för att tjäna rent ekonomiska syften. Vidare får allmän ordning och allmän säkerhet åberopas bara när det föreligger ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett grundläggande samhällsintresse. Åtgärder som begränsar den fria rörligheten kan slutligen anses vara berättigade med hänsyn till allmän ordning eller allmän säkerhet bara om de är nödvändiga för att skydda de intressen som de avser att säkerställa och enbart om dessa mål inte kan uppnås genom åtgärder med mindre begränsande verkan.&lt;SPAN class="ft53"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Begreppet allmän ordning eller allmän säkerhet återfinns som fram- gått i artiklarna 52 och 65 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; men också i andra artiklar, däribland artikel 36. Den sistnämnda artikeln gör det möjligt för medlemsstaterna att göra undantag från principen om fri rörlighet för varor. I &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis har innebörden av allmän ordning eller allmän säkerhet tolkats på ett likartat sätt oavsett vilken frihet det varit fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft13"&gt;allmän ordning &lt;/SPAN&gt;har i flera fall åberopats till stöd för avsteg från principen om fri rörlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;I mål &lt;NOBR&gt;C-231/83,&lt;/NOBR&gt; Cullet mot Leclerc, hävdade Frankrike att, om landet inte fick behålla ett minimiprissättningssystem för bensin, så skulle det bryta ut våldsamma reaktioner från detaljhandlare som skulle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Alina &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Kaczorowska-Ireland,&lt;/NOBR&gt; European Union Law, fourth edition, s. 638.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Se till exempel målet Église de scientologie, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-54/99,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2000:124.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="p117dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387117x1.jpg/" id="p117img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;drabbas av obegränsad konkurrens. Frankrike motiverade därför av- steg från principen om fri rörlighet för varor utifrån allmän ordning och allmän säkerhet. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; uttalade dock att Frankrike inte hade bevisat att en ändring av regleringen skulle få sådana följder för den allmänna ordningen och den allmänna säkerheten att landet inte skulle kunna hålla stånd mot dessa med de medel som Frankrike förfogade över. Mot den bakgrunden kunde Frankrike inte använda sig av artikel 36 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; för att avvika från principen om fri rörlighet.&lt;SPAN class="ft101"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Uttrycket &lt;SPAN class="ft13"&gt;allmän säkerhet &lt;/SPAN&gt;omfattar både en medlemsstats inre och yttre säkerhet.&lt;SPAN class="ft101"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Import, export och transitering av varor som kan användas i strategiskt syfte kan påverka en medlemsstats all- männa säkerhet som staten alltså har rätt att skydda i enlighet med artikel 36 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;SPAN class="ft101"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;När det gäller allmän säkerhet har &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; i mål &lt;NOBR&gt;C-72/83,&lt;/NOBR&gt; Campus Oil, accepterat att omsorgen om säker tillgång till energi- källor i ett modernt samhälle kan motivera avsteg enligt artikel 36 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; från principen om fri rörlighet.&lt;SPAN class="ft101"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;I det målet hade Irland krävt att petroleumimportörer skulle köpa en viss andel av sina behov från ett statsägt raffinaderi och då betala priser som fastställdes av regeringen. Utan dessa köp skulle raffinaderiet, som var Irlands enda, sannolikt inte ha klarat sig. I sammanfattningen av domen uttalas följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft120"&gt;På grund av deras speciella betydelse som energikälla i en modern eko- nomi är petroleumprodukterna av vital betydelse för en stat, eftersom inte bara dess ekonomi utan framför allt dess institutioner, dess väsent- liga offentliga verksamheter och till och med invånarnas överlevnad beror av dem. Ett avbrott i försörjningen med petroleumprodukter och de risker detta skulle medföra för en stat kan således utgöra ett allvarligt hot mot den allmänna säkerhet som medlemsstaterna i enlighet med artikel 36 i fördraget har rätt att skydda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft137"&gt;Syftet att vid varje tidpunkt säkerställa försörjningen med en minimi- kvantitet petroleumprodukter sträcker sig bortom rent ekonomiska intressen – vilka inte som sådana kan åberopas inom ramen för artikel 36&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;och kan därför vara ett mål som omfattas av begreppet allmän säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Cullet mot Leclerc, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-231/83,&lt;/NOBR&gt; EU:C:1985:29.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Angående begreppen inre och yttre säkerhet, se avsnitt 4.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Richardt, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-367/89,&lt;/NOBR&gt; EU:C:1991:376.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Campus Oil, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-72/83,&lt;/NOBR&gt; EU:C:1984:256. Se även kommissionen mot Grekland, &lt;NOBR&gt;C-398/98,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2001:565.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="p118dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387118x1.jpg/" id="p118img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td208"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;mål &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-503-99,&lt;/NOBR&gt; Kommissionen mot Belgien, som gällde bestäm- melser som Belgien antagit för att trygga minimiförsörjningen av energi, uttalade &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att samma resonemang som i målet Campus Oil gäller för kapitalrörelser. Domstolen konstaterade sam- manfattningsvis att de aktuella bestämmelserna var motiverade av hänsyn till målet att trygga energiförsörjningen i händelse av kris.&lt;SPAN class="ft140"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft12"&gt;Mål &lt;NOBR&gt;C-423/98,&lt;/NOBR&gt; Alfredo Albore, gällde nationell lagstiftning som innebar krav för &lt;NOBR&gt;icke-medborgare&lt;/NOBR&gt; att begära tillstånd för att förvärva fastigheter på vissa områden av militärt intresse. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ut- talade att ett sådant undantag från principen om fri rörlighet kunde godtas bara om det kunde bevisas att riskerna för den berörda med- lemsstatens militära intressen inte kunde avhjälpas genom mindre ingripande åtgärder. Eftersom det inte hade bevisats godtogs inte den nationella regleringen.&lt;SPAN class="ft101"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har i de mål som angetts ovan inte alltid godtagit avsteg från principen om fri rörlighet. Målen ger dock ledning för vad som avses med allmän säkerhet och allmän ordning och enligt vår bedömning därmed också för förordningens tillämpningsom- råde. Förvärv av fastigheter på områden av militärt intresse, behovet av säker tillgång till energi och åtgärder för att hindra våldsamheter i samhället kan alltså hänföras till frågor om säkerhet eller allmän ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft12"&gt;Som framgår av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; uttalande i målet Campus Oil kan inte rent ekonomiska intressen åberopas till stöd för avsteg från principen om fri rörlighet. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har inte godtagit allmänna samhällsekonomiska skäl, som önskan att skydda sin egen industri eller distribution, som grund för undantag.&lt;SPAN class="ft101"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Nationell säkerhet omfattas inte av förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;EU:s kompetens och befogenheter framgår av EU:s grundfördrag. Ett av dem är fördraget om Europeiska unionen &lt;NOBR&gt;(EU-fördraget).&lt;/NOBR&gt; Av det framgår att unionen ska handla bara inom ramen för de befogen- heter som medlemsstaterna har tilldelat unionen i fördragen för att nå de mål som fastställs där. Varje befogenhet som inte har tilldelats unionen i fördragen ska tillhöra medlemsstaterna (artikel 5). En av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Kommissionen mot Belgien, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-503-99,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2002:328.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Alfredo Albore, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-423/98,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2000:401.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Kommissionen mot Italien, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-7/61,&lt;/NOBR&gt; EU:C:1961:31.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="p119dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387119x1.jpg/" id="p119img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft12"&gt;de frågor som inte anges i uppräkningen av unionens befogenhets- kategorier och befogenhetsområden är frågan om nationell säkerhet. Av fördraget framgår också att unionen ska respektera medlems- staternas väsentliga statliga funktioner, särskilt funktioner vars syfte är att hävda territoriell integritet, upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten. I synnerhet ska den nationella säker- heten också i fortsättningen vara varje medlemsstats eget ansvar (artikel 4.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Frågor som rör nationell säkerhet omfattas alltså exklusivt av medlemsstaternas befogenhet. I enlighet med detta anges i artikel 1.2 och skäl 7 i förordningen att förordningen inte påverkar varje med- lemsstats eget ansvar att upprätthålla den nationella säkerheten så- som anges i artikel 4.2 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;SPAN class="ft101"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt; &lt;/SPAN&gt;eller varje medlemsstats rätt att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 346 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;SPAN class="ft101"&gt;28&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Begreppet nationell säkerhet (national security) är ett &lt;NOBR&gt;EU-rätts-&lt;/NOBR&gt; ligt begrepp som alltså avgränsar EU:s befogenhet gentemot med- lemsstaternas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har uttalat att uttrycket nationell säkerhet om- fattar statens väsentliga funktioner och samhällets grundläggande intressen. Det inbegriper förebyggande och beivrande av verksamhet som allvarligt kan störa de grundläggande konstitutionella, politiska, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land och i synnerhet direkt hota samhället, befolkningen eller staten som sådan. I för- hållande till begreppet allmän säkerhet har domstolen uttalat att hot mot den nationella säkerheten ”skiljer sig […] till sin art och på grund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Artikel 4.2 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-fördraget:&lt;/NOBR&gt; Unionen ska respektera medlemsstaternas likhet inför fördragen samt deras nationella identitet, som kommer till uttryck i deras politiska och konstitutionella grundstrukturer, inbegripet det lokala och regionala självstyret. Den ska respektera deras väsentliga statliga funktioner, särskilt funktioner vars syfte är att hävda deras territoriella integritet, upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten. I synnerhet ska den nationella säkerheten också i fortsättningen vara varje medlemsstats eget ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Artikel 346 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft105"&gt;1. Bestämmelserna i fördragen ska inte hindra tillämpningen av följande regler:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Ingen medlemsstat ska vara förpliktad att lämna sådan information vars avslöjande den anser strida mot sina väsentliga säkerhetsintressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Varje medlemsstat får vidta åtgärder, som den anser nödvändiga för att skydda sina väsent- liga säkerhetsintressen i fråga om tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel; sådana åtgärder får inte försämra konkurrensvillkoren på den inre marknaden vad gäller varor som inte är avsedda speciellt för militärändamål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft47"&gt;2. Rådet får på förslag från kommissionen genom enhälligt beslut ändra den lista som rådet den 15 april 1958 fastställde över varor på vilka bestämmelserna i punkt 1 b ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="p120dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387120x1.jpg/" id="p120img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td208"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;av sitt särskilda allvar, från risken i allmänhet för oroligheter eller stör- ningar, även allvarliga sådana, av den allmänna säkerheten”.&lt;SPAN class="ft53"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Begreppet har använts i viss utsträckning i svensk nationell lag- stiftning. Exempel på det är radioutrustningslagen (2016:392) och brottsdatalagen (2018:1177) vilka genomför radioutrustningsdirek- tivet&lt;SPAN class="ft101"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;respektive dataskyddsdirektivet.&lt;SPAN class="ft101"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Författningar där uttrycket nationell säkerhet används bygger ofta på &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; där national security anges som ett undantag från &lt;NOBR&gt;EU-rättsaktens&lt;/NOBR&gt; omfattning. Uttrycket har då översatts till natio- nell säkerhet i samband med att den aktuella &lt;NOBR&gt;EU-rättsakten&lt;/NOBR&gt; genom- förts. När brottsdatalagen infördes uttalade regeringen att den inte såg någon motsättning i att använda det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; begreppet i brottsdatalagen, samtidigt som begreppet Sveriges säkerhet används för att ur ett nationellt perspektiv beskriva tillämpningsområdet för annan lagstiftning. När det gäller definitionen av begreppet nationell säkerhet bedömde regeringen att en definition visserligen skulle kunna underlätta att avgöra om lagen är tillämplig eller inte, men att det inte var lämpligt att göra det eftersom det i förlängningen är upp till &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att avgöra begreppets närmare innebörd.&lt;SPAN class="ft53"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft14"&gt;Det kan sammanfattningsvis konstateras att det &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; begreppet nationell säkerhet inte har någon tydlig definition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Sveriges säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft11"&gt;I stället för begreppet nationell säkerhet används i svensk lagstiftning ofta uttrycket Sveriges säkerhet eller rikets säkerhet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Uttrycket rikets säkerhet har under de senaste åren utmönstrats ur flera författ- ningar till förmån för uttrycket Sveriges säkerhet. Den justeringen är bara språklig och innebär ingen ändring av betydelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Privacy International, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-623/17,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2020:790, p. &lt;NOBR&gt;74–75.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2017/18:232 Brottsdatalag, s. 104.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Se till exempel 19 kap. brottsbalken, säkerhetsskyddslagen (2018:585) och 15 kap. offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="p121dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387121x1.jpg/" id="p121img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Innebörden av uttrycket Sveriges säkerhet har diskuterats i flera lagstiftningsärenden. Regeringen har uttryckt att det finns en viss osäkerhet kring uttryckets innebörd och att förklaringen till det del- vis är att de förhållanden som är av betydelse för Sveriges säkerhet kan förändras över tiden, bland annat i takt med samhällsutveck- lingen. Innebörden av uttrycket måste därför bedömas i det ljuset vil- ket medför ett fokus på skydd av grundläggande samhällsfunktioner.&lt;SPAN class="ft53"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;När säkerhetsskyddslagen (2018:585) infördes diskuterades om det borde konkretiseras vad uttrycket Sveriges säkerhet kan avse. Regeringen bedömde att uttrycket skulle användas för att avgränsa tillämpningsområdet för den nya lagen utan att det behövde defi- nieras närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Även om uttrycket Sveriges säkerhet inte har definierats i lag, har regeringen alltså i flera sammanhang uttalat sig om dess innebörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;I förarbetena till den tidigare säkerhetsskyddslagen uttalade regeringen att uttrycket omfattar både den yttre säkerheten för det nationella oberoendet och den inre säkerheten för det demokra- tiska statsskicket. Regeringen anförde då att skyddet för den yttre säkerheten i första hand tar sikte på totalförsvaret, det vill säga den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig, men att såväl den yttre som den inre säkerheteten kan vara hotad utan att totalförsvaret berörs. Angrepp mot det demokratiska statsskicket kan förekomma från grupperingar utan förbindelse med främ- mande makt. Ett exempel är försök att ta över den politiska makten genom uppror, men också användning av våld, hot eller tvång mot statsledningen i syfte att påverka politikens utformning. Även för- sök att systematiskt hindra medborgarna från att utnyttja sina demokratiska fri- och rättigheter räknas till hoten mot rikets inre säkerhet.&lt;SPAN class="ft123"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;I propositionen Förstärkt skydd mot främmande makts under- rättelseverksamhet uttalade regeringen att begreppet rikets säker- het kan sammanfattas som skyddet för Sveriges oberoende – i bety- delsen självständighet och suveränitet – och bestånd. Det innefattar en rätt till okränkta landsgränser, ett bevarande av det svenska själv- styret och det demokratiska statsskicket samt av nationens grund- läggande funktionalitet. Uttrycket tar således inte sikte enbart på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Prop. 2017/18:89 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskydds- lag, s. 41.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 1995/96:129 Säkerhetsskydd, s. 22 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="p122dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387122x1.jpg/" id="p122img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td208"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td209"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;skyddet av det fysiska territoriet. Det avser också hävdandet av Sveriges suveränitet, vilket innebär att Sverige ska kunna bruka sin exklusiva frihet under det folkrättsliga regelverket för att på det egna territoriet självständigt utöva statens funktioner, såväl vad avser statens inre som yttre förbindelser.&lt;SPAN class="ft101"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;I förarbetena till den nu gällande säkerhetsskyddslagen hänvisas till de ovan nämnda motiven. Regeringen behandlar i viss mån också frågan om gränsdragningen mellan verksamhet som är sam- hällsviktig men inte så skyddsvärd att den berör Sveriges säkerhet och konstaterar att denna gräns är svårdefinierad. Regeringen konstaterar att verksamhet som rör Sveriges säkerhet i regel om- fattas av de kriterier som används för att definiera samhällsviktig verksamhet, men att de därutöver karaktäriseras av att de har bety- delse för Sveriges säkerhet ur ett nationellt perspektiv. Regeringen uttalar också att uttrycket Sveriges säkerhet kan leda tanken till att en förutsättning för att en verksamhet ska anses vara av betydelse för Sveriges säkerhet är att verksamheten har nationell betydelse. Skyddsvärda verksamheter kan emellertid trots kravet på nationell betydelse finnas på regional eller till och med på lokal nivå. En lokal eller regional störning av dricksvattenförsörjningen kan påverka ett stort antal människor i en region vilket i förlängningen kan få natio- nella följdverkningar. Det kan också tänkas att ett angrepp som riktas mot en verksamhet på en förhållandevis liten geografisk yta påverkar människor som har funktioner i andra verksamheter med direkt bety- delse för Sveriges säkerhet. Även flera koordinerade, eller av varandra oberoende, angrepp som resulterar i störningar av samhällsviktiga funktioner på lokal eller regional nivå kan påverka Sveriges säkerhet, till exempel genom att det bland befolkningen generellt sprids oro och misstro mot myndigheternas förmåga att hantera situationen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft12"&gt;Utifrån uttalanden i de angivna förarbetena och med ledning av Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd (PMFS 2019:2) kan sammanfattningsvis följande sägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft52"&gt;Uttrycket Sveriges säkerhet kan sammanfattas som skyddet för Sveriges oberoende – i betydelsen självständighet och suveränitet – och bestånd. Det innefattar yttre säkerhet till skydd för Sveriges försvarsförmåga (territoriell suveränitet) samt Sveriges integritet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2013/14:51 Förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhet, s. 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2017/18:89 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskydds- lag, s. 39 ff. och s. 42 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Rättsliga ramar för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft35"&gt;oberoende och handlingsfrihet (politisk självständighet). Uttrycket innefattar också den inre säkerheten till skydd för Sveriges förmåga att upprätthålla och säkerställa grundläggande strukturer i form av det demokratiska statsskicket, rättsväsendet och den brottsbekäm- pande förmågan på nationell nivå. Vidare omfattas skydd mot påver- kan på nationellt samhällsviktig verksamhet genom påverkan på leveranser, tjänster och funktioner som är nödvändiga för samhällets funktionalitet på nationell nivå, samt skydd mot skada på Sveriges ekonomi i form av skada på den nationella betalningsförmågan där skadan kan få negativa konsekvenser för Sveriges suveränitet, hand- lingsfrihet och oberoende. Slutligen omfattas även så kallad skade- genererande verksamhet. Det avser en verksamhet som, om den utsätts för en antagonistisk handling (exempelvis spioneri, sabotage eller terroristbrott), kan generera skadekonsekvenser på andra säker- hetskänsliga verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Frågor som rör Sveriges säkerhet faller utanför förordningens tillämpningsområde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft11"&gt;Av redogörelsen ovan framgår att det inte är helt klart vad det EU- rättsliga begreppet nationell säkerhet omfattar. Inte heller uttrycket Sveriges säkerhet har en tydlig definition. Vi bedömer dock att frågor som ryms inom begreppet Sveriges säkerhet omfattas även av begreppet nationell säkerhet. Vår bedömning är därför att frågor som rör Sveriges säkerhet faller utanför förordningens tillämpningsområde. Ett svenskt granskningssystem till skydd för Sveriges säkerhet kan enligt vår be- dömning därmed utformas utan beaktande av förordningens ramar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;P class="p478 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Förslagen i utredningens delbetänkande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;En lag och en förordning med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Den 19 mars 2019 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 om upprättande av en ram för granskning av ut- ländska direktinvesteringar i unionen. Syftet med förordningen är dels att skapa ett rättsligt ramverk för medlemsstaternas granskning av utländska direktinvesteringar i unionen med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning, dels att fastställa en struktur för samarbete mellan medlemsstaterna respektive mellan medlemsstaterna och kommis- sionen avseende utländska direktinvesteringar i unionen som sanno- likt kan påverka säkerhet eller allmän ordning. Förordningen började tillämpas den 11 oktober 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;En del av vårt uppdrag har bestått i att föreslå de anpassningar som är nödvändiga för att förordningen ska kunna tillämpas i Sverige. I mars 2020 överlämnade vi delbetänkandet Kompletterande bestäm- melser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar (SOU 2020:11). I delbetänkandet föreslog vi att det skulle införas en ny lag som skulle innehålla bestämmelser om bland annat att den myndighet som regeringen bestämmer ska vara kontaktpunkt enligt förordningen och att kontaktpunkten skulle få vissa specifika befogen- heter. Vi föreslog också att Inspektionen för strategiska produkter (ISP) skulle vara Sveriges kontaktpunkt enligt förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Regeringen gav den 4 juni 2020 ISP i uppdrag bland annat att vara Sveriges kontaktpunkt (Ju2020/02166/L4). Efter sedvanligt lagstift- ningsförfarande beslutade regeringen den 2 juli 2020 propositionen Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft20"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förslagen i utredningens delbetänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft12"&gt;direktinvesteringar (prop. 2019/20:193). Lagen (2020:826) med kom- pletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt- investeringar och förordningen (2020:827) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar trädde i kraft den 1 november 2020. Lagen och förordningen kom- pletterar alltså bestämmelserna i EU:s förordning. Bestämmelserna innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ISP är kontaktpunkt enligt EU:s förordning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ISP får meddela närmare föreskrifter om formerna för den upp- giftsskyldighet som investerare och berörda företag har enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-förordningen,&lt;/NOBR&gt; och att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;ISP har rätt att vid vite förelägga utländska investerare och berörda företag att tillhandahålla de uppgifter eller handlingar som behövs för att ISP ska kunna fullgöra uppgiftsskyldigheten gentemot övriga medlemsstater och kommissionen enligt EU:s förordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Inspektionen för strategiska produkter – arbetet hittills&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;ISP är alltså nationell kontaktpunkt enligt förordningen. Det innebär att inspektionen ansvarar för samarbetet med andra medlemsstater och kommissionen enligt den struktur som fastställs i förordningen. I samarbetet ingår bland annat att bistå andra medlemsstater och kommissionen med information om utländska direktinvesteringar som skulle kunna inverka på säkerhet eller allmän ordning i en eller flera medlemsstater. För en närmare redogörelse för samarbets- strukturen hänvisar vi till delbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft24"&gt;Förordningens ikraftträdande föregicks på ISP av uppbyggnad och etablering av resurser och rutiner för kontaktpunktsuppdraget. ISP rekryterade och etablerade under hösten/vintern 2020 komplet- terande kompetenser för hanteringen av uppdraget som kontakt- punkt. En del av uppbyggnaden har varit att i arbetet som kontakt- punkt integrera och använda värdefulla erfarenheter och förmågor från ISP:s uppdrag som exportkontrollmyndighet, särskilt vad avser känsliga teknologier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;ISP deltar i regelbundna möten i EU:s expertgrupp för utländska direktinvesteringar. Förordningens ikraftträdande föregicks av gemen-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td210"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förslagen i utredningens delbetänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;samma handläggningsmässiga, tekniska och juridiska förberedelser. ISP:s bedömning är att erfarenhetsutbytet mellan medlemsstater och med kommissionen, tillsammans med erfarenheterna av handläggning av inkommande ärenden sedan ikraftträdandet, har bidragit till för- stärkt förmåga för den gemensamma ram som förordningen syftar till. Erfarenheterna har även bidragit till gemensam praxis för effektivt utbyte av information. Sverige skickade in sin första årliga rapport angående utländska direktinvesteringar till kommissionen den 30 april 2021. Kommissionen kommer att sammanställa alla medlemsstaters årsrapporter och på aggregerad nivå presentera bland annat statistiken för de länder som har granskningsmekanismer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft24"&gt;Antalet inkommande ärenden har varit drygt 250 sedan ikraft- trädandet, med ökande antal per månad. Kommissionen beräknar att det kommer att komma in cirka 400 ärenden totalt under 2021. In- kommande ärenden till kontaktpunkten har hanterats inom före- skrivna tidsramar. Vid ärenden med koppling till Sverige har andra myndigheter som kan ha relevanta upplysningar getts möjlighet att in- komma med kompletterande information. Arbetet har också omfattat informationsspridning till andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;Regeringsuppdraget den 4 juni 2020 (Ju2020/02166/L4) omfattade också att ISP ska vara sammankallande och samordnande myndighet för uppdraget till ISP, Försvarets materielverk (FMV), Försvars- makten, Säkerhetspolisen och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att utveckla former för samverkan som krävs för att ISP ska kunna utföra de arbetsuppgifter som ankommer på en kontaktpunkt i en medlemsstat som inte har ett granskningssystem och för att förbereda för inrättandet av ett nationellt granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Detta uppdrag redovisades till Regeringskansliet (Försvars- departementet, Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet) den 29 september 2020 och fortlöper i form av regelbundna samord- ningsmöten och etablering av en operativ Samverkansgrupp för Stra- tegiskt skyddsvärda entiteter i fråga om utländska direktinvesteringar. En koppling finns i detta arbete till Samverkansgruppen för Strategiskt skyddsvärda produkter, främst framväxande produkter och tekno- logier, och tekniska arbetsgrupper mellan ISP (sammankallande), FMV, Försvarsmakten och FOI. Denna samarbetsstruktur bistår vid behov kontaktpunkten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förslagen i utredningens delbetänkande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft12"&gt;ISP har stöttat Regeringskansliet i olika internationella samman- hang utifrån uppdraget som kontaktpunkt inom EU för utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;6 Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;För att fånga upp aktuella trender i utformningen av gransknings- system ska vi enligt våra direktiv ta del av och ta till vara erfarenheter från bland annat länder som i dag tillämpar granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;I detta kapitel redogör vi inledningsvis för de trender som Organi- sationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD (Organi- sation for Economic &lt;NOBR&gt;Co-Operation&lt;/NOBR&gt; and Development) iakttagit och sammanställt i sin rapport från maj 2020 – Acquisition- and ownership- related policies to safeguard essential security interests. Vi redogör också för vad rapporten innehåller när det gäller hur gransknings- system är uppbyggda mer generellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Kapitlet innehåller redogörelser också för granskningssystem i några olika länder. Systemen är i flera avseenden uppbyggda på olika sätt. Vissa innehåller mycket detaljerade bestämmelser medan andra är mer övergripande. Vi har valt att beskriva regelverken relativt full- ständigt. Det har medfört att det inte har varit möjligt att använda samma disposition för var och en av redogörelserna vilket innebär att jämförelser mellan olika system inte blir lika lätta att göra som annars. Vi har dock bedömt att en utförligare beskrivning av regel- verken överväger denna olägenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft24"&gt;Vi vill också framhålla att många länder har uppdaterat sina befintliga granskningssystem under de senaste åren, och länder som inte tidigare har haft något system har infört system. Området ut- vecklas alltså kontinuerligt. Flertalet regelverk har ändrats under den tid som vårt uppdrag har pågått och kommer att fortsätta förändras sedan detta betänkande gått till tryck. Redogörelserna i detta kapitel återspeglar läget i mitten av september 2021. Vi har dock valt att inte närmare behandla de tillfälliga regler som vissa länder infört till följd av coronapandemin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft20"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="p129dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387129x1.jpg/" id="p129img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;OECD:s Freedom of Investments process&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;OECD är en organisation där medlemmarnas regeringar arbetar till- sammans för att utbyta erfarenheter och söka lösningar på problem som handlar om hållbar ekonomisk tillväxt och utveckling, högre levnadsstandard och världshandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Merparten av de handelsrelaterade frågorna behandlas i handels- kommittén och dess arbetsgrupp. Arbetet är fokuserat på inter- nationell handel och aktuella handelspolitiska frågor som tjänster, investeringar, immaterialrätt och &lt;NOBR&gt;icke-tariffära&lt;/NOBR&gt; handelshinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Inom OECD diskuteras och utbyts erfarenheter och information kring investeringspolicyer vid regelbundna möten, så kallade round- tables, inom ramen för The Freedom of Investment process. Om- kring 54 stater deltar i diskussionerna i syfte att utveckla riktlinjer för en öppen, transparent och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande&lt;/NOBR&gt; investerings- policy med utgångspunkten att förena öppenhet och effektivitet. Mötena hålls två gånger per år. &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; – 37 stycken – och de i dag ytterligare 13 länder som anslutit sig till the Declaration on International Investment and Multinational Enterprises har också åtagit sig att anmäla eventuella nya regelverk på området och att offentliggöra dem. Deklarationen innebär därutöver bland annat ett åtagande för de anslutna staterna att tillhandahålla en öppen och trans- parent miljö för internationella investeringar och att uppmuntra de positiva bidrag som multinationella företag kan ge till ekonomisk och social utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;OECD:s rapport om granskningsmekanismer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;De länder som deltagit i OECD:s roundtables på området inter- nationella investeringar antog 2009 Guidelines for recipient country investment policies relating to national security.&lt;SPAN class="ft53"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det gjordes mot bakgrund av de risker för en stats säkerhet som utländska inve- steringar kan föra med sig. Diskussionerna kring sådana risker och hur de kan hanteras har sedan fortsatt och resulterat i flera rapporter. Den senast reviderade rapporten – Acquisition- and ownership- related policies to safeguard essential security interests – är daterad i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Tillsammans med OECD Guidance on Recipient Country Policies Towards SWFs (2008) och Sovereign Wealth Funds: Generally Accepted Principles and Practices (2008) utgör dessa riktlinjer de så kallade Santiagoprinciperna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="p130dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387130x1.jpg/" id="p130img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;maj 2020. Rapporten har sammanställts av investeringskommittén med finansiellt stöd från EU. Ett syfte med rapporten är att identifiera trender när det gäller hanteringen av förvärvs- och ägarrelaterade risker för säkerhetsintressen till följd av utländska direktinveste- ringar. Rapporten innehåller också en redogörelse för hur system för granskning av utländska direktinvesteringar kan vara uppbyggda. I rapporten finns även kortare redogörelser för granskningssystemen i de 62 länder som bjudits in till diskussionerna. I det följande lämnas en sammanfattande redogörelse för rapporten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Trender&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;I huvudsak fyra trender kan urskiljas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft35"&gt;Frågan om att inrätta system för granskning av investeringar för att hantera säkerhetsrisker aktualiserades omkring 2005. Gulfstaternas investeringsfonder&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;gjorde då stora investeringar i länder med utvecklade ekonomier med höga oljepriser som följd. Internationell terrorism hade också medfört en ökad säkerhetskänslighet. Under finanskrisen kom frågorna kopplade till investeringsgranskning att stå tillbaka, men allt fler länder inför i dag mekanismer för att identi- fiera och hantera säkerhetsrisker till följd av utländska förvärv och utländskt ägande. Ett motiv till detta är oro över investeringar från mindre öppna ekonomier och från statskontrollerade aktörer. Teknik- utvecklingen, en ökad omfattning av känslig information, strategisk konkurrens och vissa länders mer offensiva hållning i den globala ekonomin har bidragit till denna oro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft11"&gt;Trots liknande ekonomiska förutsättningar, grad av öppenhet och sårbarheter skiljer sig olika länder från varandra när det gäller före- komsten av granskningsmekanismer. Bortsett från flera decennier gamla bestämmelser om begränsningar i utländskt ägande i vissa sek- torer hade färre än hälften av de 62 länder som OECD:s rapport om- fattar utvecklade och detaljerade granskningsmekanismer i maj 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Bland de länder som har utvecklade granskningsmekanismer finns en stor variation när det gäller tillvägagångssätt, kriterier för att identi- fiera risker, regelverkens detaljnivå, förfarandet samt institutionella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Eng. sovereign wealth funds (SWF). Statliga investeringsfonder förvaltar det överskott som uppkommer från export av olja eller handel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="p131dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387131x1.jpg/" id="p131img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft14"&gt;och finansiella resurser för att genomföra mekanismerna. Trots olik- heterna kan fyra trender urskiljas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Systemen har blivit mer detaljerade, förfinade och operativa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Området håller på att utvecklas till en fristående disciplin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Fortlöpande riskhantering kompletterar granskning i samband med att en transaktion genomförs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Statligt ägande har – på nytt – uppmärksammats som ett sätt att hantera säkerhetsrisker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Mellan vissa länders system finns likheter i utvecklingen också när det gäller vilka nya typer av tillgångar som systemen utvidgas till att omfatta och vilka typer av transaktioner som bedöms kunna med- föra risker. Medan tidigare system har varit inriktade på säkerhets- risker kopplade till främst försvarsteknologi, och senare kritisk infrastruktur, omfattas nu även tillgångar i form av avancerad tek- nologi och personuppgifter. När det gäller vilka transaktioner som bedöms kunna medföra risker har det uppmärksammats att risker kan uppkomma på andra sätt än genom ägande, till exempel genom leasing, upphandlingar, användning av viss utrustning inom kritisk infrastruktur samt internationella forskningssamarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Risker med utländskt ägande eller förvärv kan hanteras på andra sätt än genom system för investeringsgranskning. Ett sådant exem- pel är krav på tillstånd eller licens för att få utföra viss verksamhet. Andra exempel är koncessioner och offentliga upphandlingar där staten kan hantera riskerna genom valet av leverantörer. I de flesta länder kombineras sådana verktyg med mera renodlade investerings- granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft24"&gt;Antalet länder som inrättat mer utvecklade investeringsgransk- ningssystem har ökat väsentligt de senaste åren. I mitten av maj 2020 hade 77 procent av de 62 länderna i OECD:s rapport någon form av granskningsmekanism på plats, men bara 44 procent hade ett mer utvecklat, så kallat andra generationens&lt;SPAN class="ft123"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Det går inte att se någon uppenbar förklaring till att vissa länder har valt att införa granskningssystem och andra inte. Det finns inte något samband med hur öppet ett land är för utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se avsnitt 6.4.2 om så kallade första och andra generationens system.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="p132dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387132x1.jpg/" id="p132img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;Det går inte heller att dra några slutsatser om varför ett land har infört ett granskningssystem vid en viss tidpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft14"&gt;Det finns dock tre faktorer som troligen har inverkat på om ett land valt att införa ett granskningssystem eller inte:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Om känsliga tillgångar är statsägda – om känsliga tillgångar ägs av staten finns det inget behov av en granskningsmekanism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Särskilda händelser – till exempel när en främmande makt köpt känslig verksamhet eller när en stat tvingats avskaffa så kallade golden shares&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;4&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Önskan att visa öppenhet i särskilda ekonomiska situationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;Granskningssystemen i de 62 länder som omfattas av OECD:s rapport uppvisar många variationer när det gäller till exempel struk- tur och omfattning. Detta indikerar att olika länder har olika upp- fattning när det gäller om, var och under vilka förhållanden det före- ligger risker och hur risken ska värderas i förhållande till andra intressen. Offentligt tillgängliga källor indikerar att inte alla länder systematiskt har analyserat olika sårbarheter när de utformat sina system. I knappt något av de lagstiftningsdokument som gåtts igenom argumenteras det kring varför vissa kriterier medför eller ökar risker och varför de bör ligga till grund för en reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Trots olikheterna mellan olika länder kan dock, som nämnts ovan, fyra olika trender iakttas. Dessa behandlas närmare i det följande, avsnitt &lt;NOBR&gt;6.4.2–6.4.5.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Mer detaljerade, förfinade och operativa granskningssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;Utifrån graden av detaljer i utformningen och olika funktionssätt kan granskningssystem grovt delas in i två grupper. Den ena utgörs av mer grundläggande, första generationens, system och den andra av mer utvecklade, andra generationens system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft35"&gt;Den första generationens system kräver regeringens tillstånd innan förvärv av en specifik tillgång eller en tillgång i en specificerad sektor eller innehåller ägandebegränsningar. I vissa länder tillåter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Golden shares kan beskrivas som en typ av aktier som ger innehavaren möjlighet att kontrollera bolagets styrelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;den konstitutionella rätten restriktioner beträffande vissa transak- tioner, men det saknas regelverk på lägre nivå när det gäller hur denna befogenhet ska utövas. När sådana regler finns är de relativt outvecklade och ger lite ledning när det gäller kriterier och för- farande. Många av dessa system används mycket sällan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Den andra generationens system är mer utvecklade. De är utfor- made för att tillämpas rutinmässigt och innehåller bestämmelser om förfarandet, sanktioner, utrymme för villkor i syfte att begränsa riskerna med en transaktion, rapporteringskrav med mera. I de länder där dessa system används avsätts särskilda finansiella och institutio- nella resurser för ändamålet. När det gäller institutionella resurser har vissa länder arrangemang som involverar underrättelsemyndigheter och informationsutbyte med andra länder. Budgetanslag korrespon- derar generellt med antalet ärenden och tillsynsmekanismer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;Andra generationens system var ovanliga i början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Utvecklingen visar dock en trend av en övergång i andra genera- tionens system sedan mitten av &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Nya första generationens system träder fortfarande i kraft i dag, men det blir allt ovanligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Området utvecklas mot en fristående disciplin&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Att regelverken på området blir mer detaljerade och förfinas indi- kerar att systemen moderniseras. Särskilda administrativa resurser, specifika budgetar avsedda för granskningar och ökande antal ärenden tyder på att en fristående disciplin håller på att utvecklas när det gäller hanteringen av säkerhetsrisker kopplade till internationella investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Många äldre system lämnas emellertid oförändrade. I dessa är det ofta den politiska makten som tillämpar lagstiftningen och styr praxis och inte i första hand rättsväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Fortlöpande riskhantering kompletterar granskning i samband med investeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft35"&gt;Tidpunkten för granskning av transaktioner som kan medföra risker är traditionellt inriktad på det tillfälle då en tillgång förvärvas eller en verksamhet etableras. Bakgrunden till det är antagandet att det är ändringen av ägandet som medför säkerhetsrisken. Andra typer av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft14"&gt;ändringar, till exempel i ledningen hos en ägare, hanteras ofta inte inom ramen för ett granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;Tidigare har gränser för till exempel privat ägande inom vissa sektorer och möjligheter till expropriation varit två sätt att hantera risker med ägandet efter ett förvärv. Vissa länder har dock börjat tillämpa andra sätt att hantera riskerna mera långsiktigt. Några exempel är införandet av så kallade golden shares, att i samband med investeringen ställa upp villkor för ägandet samt att i efterhand tillåta granskning av redan genomförda, eventuellt även tidigare granskade, investeringar. Australien har till exempel infört ett system med gransk- ning av ägande i telekomsektorn och av annan kritisk infrastruktur som inte är beroende av att granskning får göras eller har gjorts i samband med själva investeringen. Under 2019 har Frankrike utökat möjligheterna att införa golden shares i företag i vissa sektorer. System med golden shares har annars avskaffats i många länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Det blir allt vanligare att länder ställer upp villkor för att godkänna en investering. Genom att ställa upp villkor kan flera investeringar vara möjliga att acceptera. Villkor kan också innebära möjligheter att vidta åtgärder långt efter det att investeringen gjorts. I lagstiftning formuleras möjligheterna att ställa villkor ofta utifrån syftet med villkoren och inte som till exempel en katalog över villkor vilket ger stora möjligheter att utforma villkoren utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;Att ta upp en tidigare gjord investering för granskning, trots att investeringen inte ansågs utgöra någon säkerhetsrisk i samband med att den gjordes, har aktualiserats mot bakgrund av bland annat riskerna med tillgång till känslig information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft35"&gt;Fördelen med granskningssystem som gör det möjligt att granska risker med ägandet även vid andra tillfällen än i samband med själva investeringen är att fler investeringar kan tillåtas i stället för att hindras med motiveringen att de eventuellt kan bli problematiska i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Statligt ägande av känsliga tillgångar aktualiseras på nytt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft35"&gt;Att staten äger känsliga tillgångar innebär ett skydd för tillgångarna eftersom de inte finns tillgängliga för investeringar på en öppen marknad. Vissa typer av känsliga tillgångar som ägs av staten i ett land kan i ett annat land i stället falla inom regelverket för investe-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;ringsgranskning. Sedan mitten av 2018 har vissa länder, som tidigare privatiserat ägandet av potentiellt känsliga tillgångar, uttryckt in- tresse för statligt ägande. Tyskland har till exempel föreslagit en statsägd fond i syfte att kunna förhindra utländska uppköp i vissa situationer. I Danmark har en statsägd aktör genom lagstiftning fått rätt att köpa gasnätstillgångar när ägaren överlåter sådana tillgångar. Finland har nyligen infört en lag som ger regeringen rätt att hindra köp av fast egendom mot bakgrund av säkerhetsintressen. Den lagen ger också staten rätt att själv förvärva egendomen i stället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Synen på vad som kan medföra risker har utvecklats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Oron för utländska förvärv har traditionellt varit kopplad till ut- ländska aktörers fysiska närvaro på känsliga platser eller i företag inom känsliga områden eftersom en sådan närvaro medför risker för spionage och sabotage. Mot den bakgrunden har insatserna riktats mot främst gränsområden och försvarsindustri. Med en allt mer om- fattande privatisering av infrastruktur som produktion och distri- bution av el, järnvägar, vattendistribution och telekommunikation har dessa tillgångar blivit mer tillgängliga för utländska investerare och därmed börjat betraktas som känsliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Fler typer av tillgångar betraktas som känsliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft24"&gt;Många stater har nyligen modifierat sin syn på vilka tillgångar som är känsliga för kontroll av utländska aktörer. Exempel på sådana till- gångar är produkter med dubbla användningsområden och nätverks- teknologi, personuppgifter och företag som kontrollerar sådana uppgifter, mediatillgångar och tillgångar som är kritiska för en trygg livsmedelsförsörjning. I motsats till företag som bedriver verksam- het som traditionellt bedömts vara av betydelse för nationell säker- het är de företag som bedriver dessa andra typer av verksamhet små och olistade, ibland nystartade och okända, och producerar sådant som vid en första anblick inte uppenbart framstår som av betydelse för säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Nya typer av risker uppmärksammas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Även sättet att se på hur risker kan uppstå har utvecklats. Traditio- nellt har oron som nämnts gällt framför allt spionage och sabotage, särskilt när de tillgångar som stod i fokus var kopplade till försvaret och strategiskt lokaliserad fast egendom. I samband med att kritisk infrastruktur har privatiserats i allt större utsträckning har det upp- kommit farhågor för att tillgången till infrastrukturen skulle kunna komma att hindras. Risken för läckage av information, &lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; eller känsliga personuppgifter eller manipulation av sådana uppgifter har medfört att vissa system nu inkluderar teknologitillgångar och företag som hanterar eller genererar personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft24"&gt;Till följd av en aktörs monopolställning eller ställning som ende leverantör – till exempel när det gäller mjukvara, vissa hårdvaru- komponenter eller råvaror som mineral – har risker även till följd av beroende av en enda eller ett fåtal leverantörer uppmärksammats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft36"&gt;Fler typer av transaktioner bedöms känsliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Som en direkt konsekvens av att allt fler typer av tillgångar och risker bedöms relevanta utifrån ett säkerhetsperspektiv har utformningen av granskningssystemen justerats även när det gäller vilka typer av transaktioner som bedöms känsliga. Bland annat har mindre om- fattande investeringar inkluderats i systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Till följd av att tillgången till teknologi och känslig information bedöms kunna medföra säkerhetsrisker spelar storleken av förvärvet en mindre roll än tidigare. Storleken av förvärvet eller inflytandet i investeringsobjektet, som korresponderar med risken för spionage, sabotage och risken för beroende av en enda leverantör, har åsatts allt mindre betydelse. Vissa länder har mot den bakgrunden för vissa sär- skilt känsliga sektorer sänkt gränserna för vilket inflytande i investe- ringsobjektet som krävs för att en investering ska kunna granskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Denna utvidgning av tillämpningsområdet medför vissa svårig- heter. Mindre och mindre synliga transaktioner är svårare att få kännedom om. Svårigheter med att upptäcka transaktioner kan vara en förklaring till att obligatoriska anmälningsskyldigheter och sank- tioner för underlåtenhet att följa regelverket har införts i vissa länders system.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft24"&gt;Farhågor när det gäller överföring av känslig information, know- how eller teknologi har medfört att transaktioner som ger tillgång till sådan information, kunnande eller teknologi omfattas av gransk- ningsmekanismer i allt större utsträckning. Traditionella meka- nismer har varit starkt fokuserade på transaktioner på en stats terri- torium oavsett vem som ägt tillgången. Fokus har senare utvecklats från risker som importeras till ens territorium till risker för att känsliga tillgångar exporteras till andra stater där de kan missbrukas av antagonistiska aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Till följd av sitt territoriella fokus omfattar traditionella system normalt inte bildandet av nya företag genom joint ventures, av- yttringar av delar av företag eller försäljningar av vissa tillgångar. Sådana transaktioner medför inte per automatik kontroll, inflytande eller deltagandet i moderbolaget till joint venture partnern eller förvärvaren av den avyttrade tillgången. Transaktionerna kan dock medföra tillgång till viss känslig information, &lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; eller käns- lig teknologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Risker till följd av andra transaktioner än investeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Transaktioner som inte är kopplade till ägande kan medföra samma typer av risker som sådana transaktioner. Som exempel kan nämnas utkontraktering av känslig infrastruktur och användning av utrust- ning i sådan infrastruktur samt forskningssamarbeten. Sådana typer av transaktioner är dock normalt sett inte att betrakta som inve- steringar och brukar inte hanteras inom ramen för investerings- granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Granskningssystemens uppbyggnad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft24"&gt;I OECD:s rapport finns en redovisning av de 62 ländernas gransk- ningssystem utifrån hur systemen är utformade ur olika aspekter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Vilka kriterier som används för att fånga upp transaktioner eller ägandeförhållanden som potentiellt problematiska och för hur risken bedöms i det enskilda fallet (se närmare avsnitt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6.6.1–6.6.3).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p163 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Vilka verktyg som finns tillgängliga för att möta de risker som bedöms kopplade till en viss transaktion, antingen före det att transaktionen genomförts eller i efterhand, när transaktionen har upptäckts (se närmare avsnitt 6.7).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Hur systemen är utformade för att relevanta transaktioner ska kunna upptäckas och därmed kunna granskas (se närmare avsnitt 6.8).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;I vilken utsträckning systemen fångar upp och hanterar risker som uppkommer efter själva transaktionen eller i ett samman- hang som inte är direkt kopplat till transaktionen (se närmare avsnitt 6.9).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Hur transparent och förutsebart systemet är för allmänheten och aktörerna på marknaden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Hur de kostnader som uppstår till följd av tillämpningen av syste- met fördelas (se närmare avsnitt 17.5.2).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Hur inverkan på icke problematiska investeringar begränsas (se närmare avsnitt 17.6).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Hur olika regelverk och andra mekanismer i en stat samverkar för att hantera säkerhetsrisker kopplade till investeringar och ägande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft12"&gt;I det följande redogör vi närmare för OECD:s rapport om gransk- ningssystemens uppbyggnad. Redogörelsen utgår från i huvudsak dessa punkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;6.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Kriterier som används för att fånga upp transaktioner eller ägandeförhållanden som potentiellt problematiska och för hur risken bedöms i det enskilda fallet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;En av de största utmaningarna när det gäller utformningen av en granskningsmekanism är att fånga upp de transaktioner som är pro- blematiska från säkerhetssynpunkt samtidigt som oproblematiska transaktioner ska tillåtas fortgå med så lite störning som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft52"&gt;Ett sätt att hantera detta är att ställa upp fasta gränser för ut- ländskt ägande i vissa sektorer. Sådana system ger inte utrymme för några hänsyn i det enskilda fallet och passar därför bäst för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p512 ft14"&gt;hantera risker inom specifika områden där utländskt ägande alltid bedöms innebära stora risker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft14"&gt;I de flesta av de granskningssystem som finns i dag hanteras avvägningen dock genom en tvåstegsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft24"&gt;I ett första steg identifieras då transaktioner som potentiellt kan innebära risk utifrån en lista över förutbestämda kriterier. Dessa kriterier är ofta utformade utifrån på vilka områden som det kan förutsägas att risker kan uppstå och överlämnar till de myndigheter som tillämpar regelverket att närmare bedöma riskerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft12"&gt;I ett andra steg granskas sedan varje transaktion för sig utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Detta steg hanteras av den myndighet som tillämpar regelverket och bedömningarna görs här utifrån andra typer av kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft24"&gt;I ett tvåstegssystem kan alltså bedömningen av om en specifik transaktion medför en säkerhetsrisk sägas vara ett delat ansvar mellan lagstiftaren, som pekar ut vissa kategorier av transaktioner som potentiellt problematiska, och den tillämpande myndigheten, som utifrån mer specifika kriterier avgör om transaktion medför risker i det enskilda fallet. I vilken utsträckning olika system filtrerar bort förmodat oproblematiska transaktioner i det första steget och därmed utesluter dem från granskning varierar mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft12"&gt;I ett system med två steg beror antalet transaktioner som fångas upp som potentiellt problematiska respektive faller helt utanför granskningssystemet på vilka kriterier som anges i steg ett, hur många som anges och hur de är utformade. Kriterierna i detta steg är vanligtvis relativt entydiga och lätta att tolka. Det syftar till bland annat att en investerare lättare ska kunna förstå sina skyldigheter. Kriterierna i det andra steget är inte alltid utformade på samma lättillgängliga sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft24"&gt;Om det första steget innehåller få eller brett formulerade krite- rier, kommer ett stort antal ärenden att handläggas hos den tilläm- pande myndigheten och riskbedömningen överlämnas till den myn- digheten i större utsträckning än om kriterierna är mer detaljerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft12"&gt;Steg ett fyller ofta även andra funktioner än att filtrera bort oproblematiska transaktioner. I många system blir följden av att kriterierna i steg ett är uppfyllda att investeringen måste anmälas eller godkännas på förhand för att den ska få genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p518 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Kriterier för att urskilja potentiellt problematiska transaktioner – steg 1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft12"&gt;Av de kriterier som i steg ett används för att bestämma om en trans- aktion är potentiellt problematisk är vissa hänförliga till vilken till- gång det är fråga om, andra till förvärvaren och ytterligare andra till en kombination av dessa. Vissa kriterier avgör om en transaktion över huvud taget faller inom regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Kriterier kopplade till tillgången&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Parametrar relaterade till tillgången är allmänt förekommande när det gäller att bestämma om en viss transaktion kan utgöra en potentiell risk för säkerheten. Många system kombinerar flera sådana para- metrar för att fånga upp transaktioner som skulle kunna vara problematiska. OECD har i sin rapport identifierat huvudsakligen sex grupper av parametrar kopplade till tillgången. Dessa parametrar är hänförliga till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Sektorn eller den specifika tillgången som transaktionen gäller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Andelen eget kapital eller rösträtt som transaktionen ger upphov till hos investeraren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Värdet av transaktionen eller storleken på det egna kapitalet eller rösträtten som transaktionen representerar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Den totala storleken eller betydelsen av tillgången i stort&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Den geografiska platsen för tillgången&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Om transaktionen gäller en etablerad tillgång eller en så kallad greenfield investment&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft36"&gt;Sektorer och tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Många system innehåller en lista över sektorer inom vilka en inve- stering kan medföra särskilda risker. Att en sektor finns med på listan innebär, tillsammans med andra faktorer, i de flesta system att regelverket blir tillämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p522 ft24"&gt;Några länder har upprättat listor över specifika tillgångar där investeringar kan utgöra risker. Alternativet med att lista särskilda tillgångar används oftare i mindre ekonomier där en hel sektor kan bestå av bara ett fåtal aktörer. I vissa länder blir skillnaden mellan listor över sektorer och listor över särskilda tillgångar marginell mot bakgrund av det låga antalet tillgångar inom den aktuella sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;Listorna över sektorer inkluderar ett stort antal näringsgrenar. Traditionellt omfattas till exempel försvarsindustrin och olika typer av kritisk infrastruktur, men också sektorer som nyligen har väckt intresse utifrån säkerhetsaspekten, som massmedia, omfattas. Ibland identifieras sektorer genom hänvisning till andra regelverk, till exem- pel verksamheter som omfattas av regler om exportkontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft36"&gt;Kriterier baserade på inflytande, kontroll, andel eget kapital, rösträtt, eller tillgångar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft24"&gt;Många system har utgångspunkt i vilken position investeraren kom- mer att få i investeringsobjektet till följd av den aktuella trans- aktionen. De variabler som används här inkluderar andelen eget kapital eller rösträtt som transaktionen ger upphov till, rätten att delta i företagets ledning eller rätten att få tillgång till viss infor- mation baserat på position. Alla dessa variabler tar sikte på inve- sterarens inflytande i investeringsobjektet och utgår från tanken att investeringar som medför bara ett mindre inflytande sannolikt inte innebär sådana risker att det är motiverat med statlig inblandning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;Andel eget kapital och rösträtt är de vanligaste variablerna i denna kontext. Vissa länder har också regler angående aktieägaravtal för att hantera investeringar från flera, samordnade, aktieägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft12"&gt;I ett fåtal fall används gränser när det gäller hur stor total andel av ett företag eller i en sektor som får ägas av utländska aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;I de fall då systemen innehåller relativa trösklar för eget kapital eller rösträtt varierar dessa vanligen mellan 5 och 33 procent. I vissa system varierar tröskelvärdet utifrån vilken sektor det är fråga om, investerarens nationalitet eller om investeraren är statligt ägd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft35"&gt;Tröskelvärden baserade på den totala andelen aktier eller rösträtt som transaktionen ger upphov till har vissa implikationer, till exem- pel när andelen hamnar precis över tröskeln. I dessa situationer kan varje liten ytterligare investering innebära en ny granskning. Det kan också hända att investerarens rösträtt eller aktieinnehav ändras och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft11"&gt;att en granskning aktualiseras utan att investeraren själv har vidtagit några åtgärder. En sådan situation kan uppkomma vid till exempel återköp av aktier. Några länder har infört regler för att hantera sådana situationer. Det kan vara fråga om att granskning aktualiseras bara när tröskelvärdet överskrids för första gången. Det förekommer också villkor som innebär att investeraren har rätt att göra flera inve- steringar utan att en ny granskning behöver göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;När det gäller börsnoterade företag är det relativt okomplicerat att bestämma hur stor ägarandel eller rösträtt en investering ger upp- hov till. För onoterade företag kan detta vara svårare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft52"&gt;När det gäller investeringar i tillgångar som inte är företag kan en investerare komma över känsliga tillgångar utan att samtidigt få någon formell kontroll över det säljande företaget. Vissa länder har inkluderat även sådana transaktioner i sina granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft36"&gt;Transaktionens värde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Genom att använda beloppsgränser kopplade till värdet av en inve- stering kan man hålla investeringar som är små i absoluta tal utanför ett granskningssystem. I OECDS:s rapport finns bara ett system som bygger på transaktionens värde i absoluta tal i stället för resul- tatet av transaktionen eller den ekonomiska betydelsen för det berörda företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Transaktionens ekonomiska betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft24"&gt;I några länder används transaktionens ekonomiska betydelse som utgångspunkt för att systemet ska bli tillämpligt. Exempel på sådana kriterier är tillgångens totala värde, omsättning eller marknadsandel i den aktuella sektorn. Dessa kriterier har betydelse också för valet av vilka entiteter som tas upp på listor över speciella tillgångar som ska omfattas av granskning. Bakgrunden till användningen av detta kriterium är att små företag inte bedöms spela en så stor roll i en ekonomi att en investering i ett sådant företag skulle innebära ett hot mot säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Investeringsobjektets geografiska läge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft24"&gt;I vissa system används investeringsobjektets geografiska läge som kriterium för när systemet blir tillämpligt. Utpekandet kan göras direkt genom specifika zoner eller indirekt som ett område i när- heten av en känslig plats, som till exempel ett militärt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;En tillgångs geografiska läge har uppmärksammats i allt större utsträckning den senaste tiden och fler länder har infört system som hanterar risker med förvärv av sådana tillgångar även i fall där de inte omfattas av en investering som en del i ett företag. Det gäller till exempel Finland och USA. Betänkligheter kring utländskt ägande av fast egendom i närheten av känsliga platser har tidigare varit knutna till risken för spionage. På senare tid har emellertid även risken för att utländska aktörer etablerar militära funktioner uppmärksam- mats, bland annat i Finland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Greenfield investments&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft24"&gt;Det är ovanligt att greenfield investments omfattas av gransknings- system. De flesta länders system tillämpas bara på förvärv av existe- rande företag eller delar därav och inte på nyetableringar. Undantag finns dock när det gäller möjligheter till etableringar inom vissa sektorer. I dag har Australien, Kanada och Ungern sådana system. I Australien omfattas alla greenfield investments som görs av ut- ländska statsägda investerare och för alla utländska aktörer som startar ett mediaföretag. Kanadas granskning utifrån nationell säkerhet om- fattar alla utländska investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;I OECD:s rapport uttrycks att frånvaron av reglering när det gäller greenfield investments är anmärkningsvärd så till vida att sådana investeringar kan innebära liknande exponering som sam- manslagningar och förvärv på relativt kort tid, till exempel inom sektorer som media eller produkter som genererar känsliga person- uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;Kriterier kopplade till förvärvaren eller ägaren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Nästan alla länder som omfattas av OECD:s rapport kombinerar kriterier relaterade till tillgången med kriterier relaterade till inve- steraren eller ägaren av tillgången. Två grupper av kriterier har identifierats:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Investerarens nationalitet, ursprung eller hemvist&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Ägandeförhållandena hos förvärvaren, särskilt statligt utländskt ägande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Nationalitet och hemvist&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft12"&gt;I de allra flesta system är förvärvarens eller ägarens nationalitet eller hemvist kriterier som avgör om regelverket är tillämpligt. Bara ett fåtal system fokuserar endast på själva tillgången utan att beakta förvärvarens eller ägarens nationalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;De flesta system blir tillämpliga utifrån att förvärvaren inte är medborgare i den aktuella staten, medan andra system blir tillämp- liga om förvärvaren är medborgare i vissa utpekade länder. Vilket sätt som väljs för regleringen kan få olika konsekvenser när det gäller bland annat personer med dubbla medborgarskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;De flesta system använder nationalitet som utlösande kriterium. Nationalitet används emellertid också som grund för att låta vissa investerare helt eller delvis falla utanför regelverket, så kallad white- listing, eller som grund för att peka ut vissa länder varifrån inve- steringar ska granskas, så kallad &lt;NOBR&gt;grey-listing.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;White-lists&lt;/NOBR&gt; tillämpas av vissa &lt;NOBR&gt;EU-stater&lt;/NOBR&gt; och av USA. &lt;NOBR&gt;Grey-lists&lt;/NOBR&gt; förekommer mera sällan, men tillämpas av Chile, Indien, Japan och Ukraina.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Kriterier som investerarens nationalitet kombineras ibland med kriterier kopplade till tillgången, till exempel sektor, och tröskel- värden. När det gäller industrisektorn tillämpar till exempel Finland, Frankrike, Italien, Portugal och Tyskland delar av sina system på alla utländska investerare, medan andra delar inte tillämpas på inve- sterare från andra &lt;NOBR&gt;EU-stater.&lt;/NOBR&gt; I Australien tillämpas en omkring fyra gånger högre tröskel för investeringar i &lt;NOBR&gt;icke-känsliga&lt;/NOBR&gt; sektorer av investerare från vissa utpekade länder än för investeringar från vissa andra aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft14"&gt;Åtskillnad utifrån nationalitet har flera implikationer, både när det gäller fysiska och juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Beträffande fysiska personer tillämpar vissa länder system som innebär att man kan få medborgarskap eller hemvist till följd av en investering i landet. Sådana system har uppmärksammats utifrån frågor om bland annat skatteflykt och penningtvätt men kan alltså undergräva även granskningsmekanismer byggda på investerarens nationalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;En del jurisdiktioner tillämpar reglerna för fysiska personer analogt på juridiska personer. En juridisk persons nationalitet är ofta fri- kopplad från dess ägares och bestäms utifrån olika regler i olika länder. En juridisk persons nationalitet bestäms typisk sett utifrån ett företags säte vilket i många jurisdiktioner kan väljas relativt fritt. Hur ett granskningssystem ska tillämpas gentemot juridiska personer väcker frågan vilken person som i en potentiellt lång kedja av ägare ska vara den som avgör den juridiska personens nationalitet. Vissa länder, till exempel Kanada, använder här nationaliteten hos den person som kontrollerar investeraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft11"&gt;Många system beaktar nationaliteten hos den juridiska personen själv utifrån särskilda regelverk om hur nationaliteten hos juridiska personer bestäms. Sådana bestämmelser kompletteras i vissa fall av bestämmelser om nationaliteten hos den direkte ägaren av investe- raren eller bestämmelser som syftar till att motverka kringgående av granskningsmekanismen genom företagsstrukturering. Finland defi- nierar till exempel en utländsk juridisk person som en enhet som antingen är inkorporerad i vissa främmande länder eller som delvis ägs av utlänningar. Tyskland bestämmer nationaliteten utifrån den första nivån av ägande utom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Statskontrollerade kontra privatägda företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Vid den tidpunkt då OECD lämnade sin rapport var det bara ett fåtal länder vars regelverk uttryckligen angav att det vid riskbedömningen ska beaktas om investeraren kontrolleras av utländska stater. Dessa var Australien, Frankrike, Italien, Japan, Ryssland, Uruguay och USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;I Australien kontrolleras investeringar från statskontrollerade aktö- rer systematiskt och undantag som gäller för vissa investeringar från privatägda företag gäller inte för statskontrollerade investerare. Ut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;ländskt statligt ägande av en investerare öppnar också för granskning av greenfield investments och när företaget ändrar affärsinriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Olika länder använder sig av olika kriterier för att definiera vad som avses med en statskontrollerad investerare. I Australien inklu- deras enheter som direkt eller indirekt ägs eller kontrolleras av staten. Individuella och aggregerade trösklar används för blandat ägande. Ryssland inkluderar även internationella organisationer, med vissa undantag för organisationer där Ryssland självt är medlem. USA inklu- derar “any government or body exercising governmental functions […] including […] national and subnational governments, including their respective departments, agencies, and instrumentalities.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Investerarens övriga verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;Några system beaktar om investeraren har eller verkar ha intressen i samma eller i en närliggande sektor i det aktuella landet eller i andra länder. Bakgrunden till dessa kriterier är risken för beroende av en enda leverantör av viss vara eller tjänst. Risken för överföring av immateriella rättigheter eller &lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; spelar också en roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft36"&gt;Granskningsmekanismer och konkurrensprövningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Vissa mekanismer har byggts samman med system för prövning av förvärv utifrån konkurrensrättsliga aspekter. Det kan ske antingen genom att samma myndighet gör de olika bedömningarna utifrån olika regelverk eller genom att granskningen utifrån säkerhetsintres- set görs inom ramen för prövningen av den konkurrensrättsliga frågan. Kopplingen mellan konkurrensfrågan och säkerhetsfrågan blir tydlig utifrån problematiken med single supplier risk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Att den konkurrensrättsliga frågan prövas i samma förfarande som säkerhetsintresset kan enligt rapporten medföra nackdelar. Frågan om säkerhetsrisker kan uppstå utan att det finns något pro- blem ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. I vissa länder prioriteras dock den konkurrensrättsliga aspekten framför säkerhetsintresset på så sätt att bara transaktioner som väcker konkurrensrättsliga frågor kan granskas ur ett säkerhetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Kriterier för att bedöma det enskilda fallet – steg 2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft24"&gt;Konsekvenserna av att en transaktion uppfyller de grundläggande kriterierna så att regelverket blir tillämpligt över huvud taget kan variera. Det kan till exempel vara otillåtet att fullfölja en transaktion innan ett uttryckligt beslut om att transaktionen accepteras har med- delats eller innan en viss tid förflutit sedan anmälan gjordes. Inve- steraren, eller mer sällan investeringsobjektet, kan vara skyldig att anmäla den planerade transaktionen till myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Utpekandet av en transaktion som potentiellt problematisk ger de tillämpande myndigheterna behörighet att granska transaktionen i det enskilda fallet. Vissa system innebär en skyldighet för myndig- heterna att granska transaktionen medan andra ger bara en möjlighet till granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Kriterierna för att filtrera ut en transaktion som potentiellt skad- lig i det första steget måste vara tydliga så att investeraren kan iaktta eventuella anmälningsskyldigheter och bedöma möjligheterna för att en transaktion ska kunna genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Bedömningen av om en transaktion i det enskilda fallet utgör en faktisk säkerhetsrisk bedöms enligt delvis andra kriterier som van- ligtvis skiljer sig från dem som används för att bedöma om en trans- aktion utgör en potentiell risk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Kriterierna i det andra steget är typiskt sett mer allmänt hållna i syfte att ge de tillämpande myndigheterna större marginal för tolk- ning av kriterierna. Medan en investerare vanligtvis kan bedöma om transaktionen kommer att omfattas av regelverket kan det vara svårare för investeraren att förutse om investeringen kommer att bedömas som en säkerhetsrisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Vid bedömningen av transaktionen i steg två används i de flesta system kriterier som väsentliga säkerhetsintressen (essential security), nationell säkerhet (national security) eller allmän ordning (public order). Det kan vara svårt att få ledning om begreppens innebörd utifrån tidigare praxis eftersom beslut och de överväganden som ligger till grund för dessa ofta inte är offentliga. Det är också oklart om ett och samma begrepp har samma betydelse i olika länder. Vissa länders nationella säkerhetsstrategier kan ge ytterligare ledning, men dessa är sällan särskilt specifika.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p526 ft12"&gt;Olika system innehåller olika sätt att specificera breda kriterier såsom nationell säkerhet (national security) och ge ledning kring dess innebörd. I huvudsak följande kan observeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Sektorlistor och listor över omständigheter kring investeraren. Dessa liknar, men är inte identiska med, de kriterier som används för att peka ut en transaktion som en potentiell säkerhetsrisk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Särskilda samhällsintressen eller hot mot sådana pekas ut som risker för det mer övergripande angivna intresset.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Hänvisningar till andra rättskällor och tolkningen av dem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft36"&gt;Kriterier kopplade till tillgången eller investeraren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft12"&gt;Vissa system ger ledning för tolkningen av uttryck som nationell säkerhet genom listor över omständigheter kring tillgången eller investeraren. I motsats till kriterier som anges i steg ett är dessa listor inte uttömmande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Listor som refererar till tillgångsrelaterade omständigheter finns i till exempel Tysklands sektorsövergripande system. Där anges till exempel att en risk för allmän ordning eller säkerhet kan föreligga särskilt om det berörda företaget är verksamt inom kritisk infrastruk- tur eller utvecklar mjukvara som används inom kritisk infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Listor som refererar till omständigheter hos investeraren är van- ligare. De fokuserar ofta på om investeraren har varit involverad i kriminell verksamhet eller kan antas bli det i framtiden. Andra före- kommande faktorer som refererar till investeraren är anknytning till tredje part och möjligheter för tredje part att påverka investeraren. I vissa länder används sistnämnda kriterium som ett utlösande kriterium i steg ett, det vill säga för att regelverket ska bli tillämpligt över huvud taget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Särskilda allmänna intressen och hot mot dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Ett sätt att specificera begrepp som nationell säkerhet är att upprätta listor över specifika allmänna intressen som visar på kärnan i begrep- pet. I vissa fall anges dessa intressen genom en beskrivning av hot som kan sätta intresset i fara.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Referenser till externa rättsakter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft35"&gt;Ett tredje sätt att specificera innehållet i begrepp som nationell säkerhet är att hänvisa till andra rättsakter och hur begreppet tolkas i dem. Som exempel kan nämnas Österrike och Finland som i sina regelverk uttrycker syftet med regelverken som att säkra allmän ordning och säkerhet ”i enlighet med artiklarna 52 och 65 i EUF”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Konsekvenser när en transaktion bedöms utgöra en säkerhetsrisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft24"&gt;I system där den tillämpande myndigheten ska fatta beslut i varje enskilt fall kan beslutet innebära att en investering förbjuds, god- känns eller godkänns med vissa villkor. Villkoren tar då sikte på att undanröja riskerna med investeringen och kan innebära till exempel vissa skyldigheter för investeraren. Vilka åtgärder den tillämpande myndigheten kan vidta för att hantera säkerhetsrisker varierar mellan olika system. Åtgärderna kan delas upp i å ena sidan sådana som kan vidtas innan en transaktion har genomförts och å andra sidan sådana som kan vidtas efter en transaktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;OECD uttrycker i sin rapport att många system verkar ha ut- formats för att hantera främst risker som kommer till myndig- heternas kännedom i samband med att en transaktion genomförs. I de fall där en transaktion och därmed sammanhängande risk kom- mer till myndigheternas kännedom efter en transaktion kan några av de åtgärder som kan vidtas i samband med att transaktionen genom- förs inte längre vara aktuella eller behöva anpassas. Det kan också finnas behov av att kunna vidta tillfälliga åtgärder under den tid en granskning av en transaktion pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Åtgärder innan transaktionen genomförts&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft36"&gt;Förbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Det är ovanligt att transaktioner förbjuds. Anledningen till detta är dels att beslut om förbud i många system måste meddelas på regerings- nivå, dels att besluten måste offentliggöras. Det medför olägenheter för både beslutsfattare och för de aktörer som är inblandade i trans-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft24"&gt;aktionen. Att antalet förbjudna transaktioner är lågt beror också på att parterna ofta väljer att avstå från att genomföra transaktionen, om det finns en risk för att den inte kommer att godkännas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft36"&gt;Villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;I många system kan en investering godkännas med villkor. Villkoren syftar till att minska den risk som transaktionen bedöms kunna ge upphov till. Det har varit ovanligt med formaliserade regler kring hur villkor kan utformas, men sådana blir allt vanligare och finns i bland annat Frankrike och USA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;I de flesta system görs villkoren inte offentliga vilket kan vara en nackdel när det gäller möjligheterna för investeringsobjektets kredit- givare, affärspartners eller aktieägare att bedöma investeringsobjektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Villkoren kan delas in i två huvudkategorier. Den ena innebär krav på förändringar kopplade till själva transaktionen och som måste uppfyllas innan transaktionen genomförs, till exempel att en del av investeringsobjektet måste avyttras eller att verksamheten måste omstruktureras. Den andra innebär krav kopplade till skyldig- heter efter det att transaktionen genomförts, till exempel att inve- steringsobjektet framöver måste begära tillstånd för att anställa viss personal eller för att bedriva verksamhet på vissa platser. Villkor som innebär krav på åtgärder före transaktionen har fördelen av att det exempelvis inte krävs någon kontinuerlig uppföljning av att villkoren följs eller fortfarande fyller en funktion. Villkor kopplade till åtgärder före transaktionen medför alltså bland annat lägre kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Vissa länder använder sig av olika tredje parter för att övervaka att villkoren efterlevs. Kostnaderna för detta betalas då av det aktuella företaget. Vanligen utövas dock tillsynen över att villkor följs av den myndighet som meddelat villkoren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Olika system innehåller olika typer av åtgärder som kan vidtas om villkoren inte följs. Exempel på åtgärder är olika typer av eko- nomiska sanktioner eller möjligheter att återkalla ett tidigare lämnat godkännande, ta upp den ursprungliga transaktionen för granskning på nytt eller meddela nya eller kompletterande villkor. Det är oftast den myndighet som meddelat villkoren som har befogenhet att besluta om sådana åtgärder. I vissa fall kan myndigheten dock behöva begära prövning av frågan hos till exempel en domstol.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Åtgärder efter att transaktionen genomförts&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;En investering som kan väcka frågor om säkerhetsrisker kan komma till myndigheternas kännedom först efter att den genomförts. Det kan uppstå i system där anmälan och granskning av investeringen är frivillig och investeraren valt att inte göra någon anmälan. Andra exempel är när säkerhetsrisken har uppstått till följd av omvärlds- förändringar eller andra anledningar som investeraren inte rår över, när investeringen inte har anmälts trots att den omfattas av anmäl- ningsskyldighet och när en investering har genomförts i strid med ett förbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;För att komma till rätta med säkerhetsriskerna i dessa situationer innehåller vissa system bestämmelser om ogiltighet – direkt uttryckt i lag eller genom möjligheten att meddela beslut om ogiltighet med verkan från viss tidpunkt. I Frankrike är en transaktion ogiltig om den inte genomgått lagstadgad granskning, och i Tyskland är en transaktion som faller under den sektorsspecifika mekanismen till- fälligt inte gällande förrän den uttryckligen har godkänts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Vissa system innehåller också möjligheter för myndigheter att fatta beslut om krav på avyttring. Ett krav på avyttring kan preciseras i olika grad och kan innehålla interimistiska åtgärder, tidsramar för när avyttringen ska ha genomförts samt sanktioner och andra konse- kvenser av bristande efterlevnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;I vissa system finns möjligheter att meddela villkor för investe- ringen även i efterhand. Förutom olika typer av skyldigheter för verk- samheten kan sådana villkor innebära krav på partiella avyttringar av exempelvis ett aktieinnehav för att nå ett innehav som medför mindre inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Interimistiska beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Om ett godkännande i förhand inte krävs eller ett krav på förhands- godkännande inte respekterats, så kommer investeringar att genom- föras utan att ha bedömts utifrån relevanta säkerhetsaspekter. Detta kan leda till bland annat att känslig information som personuppgifter eller &lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; delas med investeraren, att investeraren får fysisk tillgång till tillgångar och därigenom kan få information eller installera sårbarheter, eller att investeraren kan påverka investeringsobjektets beslut. Dessa åtgärder kan inte alltid göras ogjorda. Information kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;inte återkallas och säkerhetshotet kan alltså vara oåterkalleligt. Om ett säkerhetsproblem med en redan genomförd transaktion identifieras, kan interimistiska åtgärder behövas för att minska riskerna i av- vaktan på ett slutligt beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft12"&gt;Interimistiska åtgärder kan behövas också när en investerare har brutit mot villkor som har meddelats i samband med godkännandet av en transaktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Exempel på interimistiska åtgärder är beslut om att upphäva röst- rätt eller ekonomiska fördelar såsom utdelning och beslut om förbud mot att avyttra tillgångar eller överföra information. Det förekom- mer också att en person utses för att övervaka de åtgärder som investeringsobjektet vidtar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Att fånga upp och upptäcka potentiellt problematiska transaktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft24"&gt;För att potentiellt skadliga investeringar ska kunna upptäckas krävs regler som dels fångar upp potentiellt problematiska transaktioner, dels säkerställer att sådana transaktioner upptäcks. I olika system har olika sätt valts för att avgränsa systemet när det gäller vilka trans- aktioner som ska kunna granskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Förvärv av en viss tillgång eller av viss grad av inflytande över en tillgång kan tyckas vara ett uppenbart och otvetydigt sätt att av- gränsa vilka transaktioner som ska kunna granskas. Förändringar i det yttersta ägandet eller inflytandet, där det direkta ägandet förblir oförändrat, kan dock falla utanför en sådan avgränsning. Aktieägar- avtal om hur rösträtt ska utövas är ett annat exempel på en händelse som inte skulle omfattas. I system där sådana avtal granskas görs det oftast bara i samband med ett förvärv. Avtal som tecknas efter det att en investering har godkänts faller ofta utanför systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;I vissa system används begreppet ”kontroll” av en känslig tillgång för att definiera en transaktion som en granskningsbar händelse. Villkoren för att en enhet ”kontrollerar” en annan är mindre tydliga än tröskelvärden kopplade till aktieinnehav eller rösträtt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft35"&gt;För att en potentiellt skadlig investering ska bli känd för och kunna granskas av myndigheterna innehåller de flesta gransknings- system en anmälningsskyldighet. I dessa system är investeraren alltid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p534 ft14"&gt;skyldig att anmäla investeringen. Ibland åläggs även investerings- objektet eller andra aktörer ansvar för att lämna vissa uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft12"&gt;Det förekommer att länder aktivt efterforskar potentiellt skad- liga investeringar. I till exempel Frankrike och USA finns särskilda institutioner för detta ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;I vissa länder, bland annat Portugal och Tyskland, har myndig- heterna strikta tidsramar när det gäller att upptäcka transaktioner som kan kräva granskning. När den angivna tiden har gått kan en transaktion inte granskas. Sådana tidsramar ökar tryggheten för investerarna, men kräver å andra sidan att det finns stora möjligheter att upptäcka problematiska transaktioner för att systemet ska vara effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;Det är också möjligt att upptäcka potentiellt problematiska trans- aktioner genom information som genereras till följd av annan lag- stiftning, som upphandlings- eller värdepapperslagstiftning eller i statistiska sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;Ett antal länder har också identifierat och listat känsliga till- gångar. Om dessa tillgångar observeras särskilt, kan potentiellt skad- liga transaktioner beträffande sådana tillgångar upptäckas lättare. Ett sådant exempel är Frankrike som har etablerat ett landsomfattande nätverk som identifierar företag som kan vara känsliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;Flera olika mekanismer används för att säkerställa att transaktioner av intresse blir kända för myndigheterna. Dessa mekanismer inklu- derar informationskampanjer som informerar om investerares skyldig- heter eller fördelar med att transaktioner blir kända för myndigheterna samt påföljder för bristande efterlevnad av obligatoriska anmälnings- krav. Hur systemen är utformade medför också incitament för en investerare att göra en transaktion känd för myndigheterna. Att exempelvis inte anmäla en anmälningspliktig transaktion medför vanligtvis negativa ekonomiska konsekvenser. Risken för att en genomförd transaktion kan tvingas att återgå eller att tillgångar kan behöva avyttras ökar benägenheten att uppfylla anmälningsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft136"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Ägarrelaterade risker kan uppstå utan samband med en investering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Ägarrelaterade risker kan uppkomma även i andra situationer än i direkt samband med förvärv eller andra typer av investeringar. Här kan huvudsakligen två olika situationer urskiljas. Det gäller dels situationer när en tillgång eller produkt som inte tidigare var känslig blir säkerhetsrelevant genom förändringar av till exempel dess använd- ning, dels när ett företag ändrar sin affärsinriktning mot exempelvis produktion av säkerhetsrelevanta produkter. Vissa länder har infört regelverk som innebär att myndigheterna kan ingripa i dessa situa- tioner. I avsaknad av sådana bestämmelser kan enligt vissa system en tidigare granskad och godkänd investering granskas på nytt. Ibland beror denna möjlighet på hur lång tid som har förflutit sedan trans- aktionen genomfördes. Ett enda av de system som omfattas av OECD:s rapport hanterar frågan om ett företags ändrade affärs- inriktning. Det gäller Ungern där företag som utvidgar sin verksam- het till listade känsliga sektorer måste anmäla sådana utvidgningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Möjligheter till överprövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft24"&gt;Möjligheterna till överprövning av granskningsbeslut varierar mellan olika länder. I vissa länder, som Finland, Frankrike, Litauen och Portugal, finns en uttrycklig rätt till domstolsprövning. I andra, till exempel Kina, är domstolsprövning inte möjlig. I USA kan presi- dentens åtgärder för att avbryta eller förbjuda en transaktion inte prövas i domstol. Det finns också länder där uttryckliga regler om överprövning saknas vilket får tolkas som att landets allmänna regler för domstolsprövning av administrativa beslut får tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Lov om screening af visse udenlandske direkte investeringer m.v.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft52"&gt;Den 1 juli 2021 trädde Lov om screening af visse udenlandske direkte investeringer m.v. i Danmark (investeringsscreeningsloven) i kraft i Danmark. Lagen ska tillämpas på utländska direktinve-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;SPAN style="padding-left:299px;"&gt;SOU 2021:87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft24"&gt;steringar som genomförts från och med den 1 september 2021. I lagen anges att dess syfte är att förhindra att utländska direkt- investeringar och särskilda ekonomiska avtal utgör ett hot mot den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen i Danmark. Med nationell säkerhet avses frågor som rör Danmarks territoriella integri- tet och dess medborgares överlevnad, medan allmän ordning avser frågor som rör Danmarks förmåga att upprätthålla ett oberoende, demokratiskt och säkert samhälle, utan att det påverkar den natio- nella säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Det är den danska Näringsmyndigheten (Erhvervsstyrelsen) som är behörig att fatta godkännande beslut i enlighet med investerings- screeningsloven och regler som antas i enlighet med den. Närings- myndigheten är också tillsynsmyndighet enligt lagen och Danmarks nationella kontaktpunkt enligt EU:s förordning om utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft52"&gt;I Danmark finns utöver investeringsscreeningsloven också viss sektorsspecifik reglering när det gäller produktion av krigsmateriel, cybersäkerhet, el- och gasområdet och finansiella verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Utländska aktörer och danska företag som omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft24"&gt;Av 2 § investeringsscreeningsloven framgår att lagen är tillämplig på utländska direktinvesteringar och särskilda ekonomiska avtal som görs respektive ingås av utländska medborgare men att vissa bestäm- melser inte gäller medborgare i EU- och Eftaländer. Lagen är vidare tillämplig på utländska direktinvesteringar och särskilda ekonomiska avtal som görs respektive ingås av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;utländska företag (virksomheder) i Danmark, även om företaget har ett fast driftsställe där,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;företag som är etablerade i Danmark, om företaget är dotter- företag eller filial till ett utländskt företag, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;företag som är etablerade i Danmark, om en utländsk medborgare eller ett utländskt företag har kontroll över eller betydande in- flytande i det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft24"&gt;Även när det gäller företag finns undantag. Vissa bestämmelser i lagen gäller exempelvis inte företag som är etablerade i ett EU- eller Eftaland, förutsatt att företaget inte står under kontroll eller betydande inflytande av medborgare i ett land utanför EU eller Efta eller av företag som är etablerade i ett land utanför EU eller Efta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Lagen gäller för investeringar i och särskilda ekonomiska avtal med företag (virksomheder) som är etablerade i Danmark. Beträf- fande särskilt känsliga sektorer gäller lagen även för bildandet av nya företag i Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Efter förhandlingar med finansministern, utrikesministern, justitie- ministern, klimat- och energiministern och försvarsministern kan näringsministern (erhvervsministeren) fastställa att lagen ska tilläm- pas också på andra juridiska personer och på utländska direkt- investeringar i eller särskilda ekonomiska avtal med andra danska enheter, om investeringen eller avtalet kan utgöra risk för nationell säkerhet eller allmän ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Definitioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft35"&gt;Med &lt;SPAN class="ft148"&gt;utländsk direktinvestering &lt;/SPAN&gt;avses i investeringsscreeningsloven för- värv av kontroll eller betydande inflytande i ett företag (virksomhed) som är etablerat i Danmark genom direkt eller indirekt ägande eller kontroll av äganderätt eller rösträtt i företaget eller motsvarande kontroll på annat sätt, inbegripet köp av tillgångar och långfristiga lån. Även bildandet av ett nytt företag omfattas om det är fråga om en särskilt känslig sektor. Det spelar ingen roll hur förvärvet sker, utan lagen omfattar bland annat förvärv av rösträtter, kapital, sär- skilda befogenheter, fusioner och så kallade tillgångsaffärer som omfattar alla företagets väsentliga tillgångar. När det gäller förvärv genom innehav av äganderätt eller rösträtt innehåller lagen två olika tröskelvärden. Det ena tröskelvärdet uppgår till 10 procent av ägande- eller rösträtten och gäller för investeringar i särskilt känsliga sektorer där det är obligatoriskt att ansöka om tillstånd för investeringen. Det andra tröskelvärdet uppgår till 25 procent och gäller för investeringar i annan verksamhet som kan vara till skada för nationell säkerhet eller allmän ordning och där det är frivilligt att anmäla investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft11"&gt;Med &lt;SPAN class="ft37"&gt;särskilt ekonomiskt avtal &lt;/SPAN&gt;avses ett joint venture eller ett &lt;NOBR&gt;drifts-,&lt;/NOBR&gt; leverantörs- eller tjänsteavtal som ingåtts med ett företag etablerat i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="p157dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387157x1.jpg/" id="p157img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;Danmark om en utländsk investerare därigenom förvärvar kontroll eller betydande inflytande över företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;kontroll eller betydande inflytande &lt;SPAN class="ft12"&gt;avses kontrollerande in- flytande på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;lednings-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;finans-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; utvecklings- eller operativa beslut i ett företag eller i affärskritiska områden i ett företag, till exempel ett avtal om att den utländska investeraren har rätt att utse styrelseleda- möter i ett företag eller att vissa beslut måste godkännas av den utländska investeraren. Kriterierna för kontroll eller betydande in- flytande anges närmare i bland annat en vägledning som utfärdats av Näringsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;Med &lt;SPAN class="ft148"&gt;företag &lt;/SPAN&gt;(virksomhed) avses alla ekonomiska aktörer, oavsett organisationsform. Både privat och offentlig affärsverksamhet, inklusive statliga och kommunala företag omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Obligatorisk ansökan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft12"&gt;Enligt 5 och 7 §§ investeringsscreeningsloven är en utländsk inve- sterare i vissa fall skyldig att ansöka om tillstånd för att göra en investering eller ingå ett särskilt ekonomiskt avtal. En förutsättning för att skyldigheten ska uppstå är att investeringen eller avtalet gäller verksamhet inom vissa särskilt känsliga sektorer eller verksamheter som anges i 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft14"&gt;Näringsmyndigheten får fastställa regler för betalning av avgifter för ansökan om tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;Särskilt känsliga sektorer eller verksamheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;De särskilt känsliga sektorer som anges i lagen är försvarsföretag, före- tag på områdena för &lt;NOBR&gt;IT-säkerhet&lt;/NOBR&gt; och behandling av sekretessbelagda uppgifter, företag som producerar produkter med dubbla använd- ningsområden, andra företag inom kritisk teknologi samt kritiska infrastrukturföretag. Näringsministern får efter förhandlingar med finansministern, utrikesministern, justitieministern, klimat- och energiministern och försvarsministern fastställa närmare bestäm- melser om de särskilt känsliga sektorer och verksamheter som utgör försvarsföretag. Bemyndigandet ska enligt förarbetena&lt;SPAN class="ft53"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;användas för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Lovforslag som fremsat, Forslag til Lov om screening af visse udenlandske direkte investeringer m.v. i Danmark (investeringsscreeningsloven), 2020/1 LSF 191.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft14"&gt;att specificera och avgränsa de särskilt känsliga sektorerna och verk- samheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft35"&gt;När det gäller företag inom försvarssektorn är enligt förarbetena avsikten att dessa företag ska avgränsas till verksamheter som ut- vecklar eller producerar vapen, krigsmaterial eller annan teknik för militärt bruk eller som tillhandahåller tjänster som är viktiga för den danska försvarsmakten. Beträffande produkter med dubbla använd- ningsområden är avsikten att avgränsa dem till företag som pro- ducerar sådana produkter som förtecknas i bilaga I till rådets förord- ning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (PDA- förordningen). När det gäller företag som producerar produkter med &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetfunktioner&lt;/NOBR&gt; som används för sekretessbelagd information är avsikten att avgränsa den till företag som utvecklar, tillverkar eller underhåller produkter med &lt;NOBR&gt;IT-säkerhetsfunktioner&lt;/NOBR&gt; eller tillhanda- håller tjänster som används för att behandla sekretessbelagd infor- mation. När det gäller företag som producerar annan kritisk teknik kommer det att vara fråga om kritisk teknik som inte omfattas av reglerna för vapenexport eller ingår i bilaga I till &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen,&lt;/NOBR&gt; men som har liknande kritisk potential. Det kan vara till exempel nyutvecklad teknik som ännu inte omfattas av exportkontrollregler, till exempel inom områdena artificiell intelligens, robotteknik, 3D- utskrifter samt kvant- och kärnteknik. Beträffande kritisk infra- struktur föreslås definitionen ”infrastruktur – inklusive anläggningar, system, processer, nätverk, teknik, tillgångar och tjänster – som är nödvändig för att upprätthålla eller återställa viktiga funktioner i samhället”. En interministeriell arbetsgrupp har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en kartläggning av kritisk infrastruktur i Danmark som är nödvändig för att upprätthålla eller återställa sam- hällsviktiga funktioner. På grundval av nationell och internationell erfarenhet definieras 15 sektorer/områden som samhällsviktiga, däribland energi (gas, el, olja, vatten), informations- och kommuni- kationsteknik (IKT), transporter, räddningstjänst, hälsa, livsmedel, avloppsvatten och sophämtning, finans och ekonomi, utbildning och forskning, meteorologi, försvars- och underrättelse- och säker- hetstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;En obligatorisk skyldighet att ansöka om tillstånd att investera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;En utländsk investerare som avser att göra en utländsk direktinve- stering genom att förvärva en kvalificerad andel i ett företag etablerat i Danmark inom särskilt känsliga sektorer och verksamheter måste i förväg ansöka hos Näringsmyndigheten om tillstånd för investe- ringen. Med kvalificerad andel avses direkt eller indirekt innehav eller kontroll av minst 10 procent av aktierna eller rösträtterna eller motsvarande kontroll på annat sätt. Vid beräkning av ägande eller röst- rätt ingår aktier från närstående personer samt teckningsoptioner och köpoptioner i aktier som kan användas eller konverteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Skyldigheten att ansöka om tillstånd för en investering inom sär- skilt känsliga sektorer gäller alla utländska investerare, även inve- sterare från EU- och Eftaländer och andra tredjeländer, samt danska företag som är ett dotterbolag till eller kontrolleras av utländska investerare. Skyldigheten gäller också vid en ökning av andelen, där den efter förvärvet kommer att representera eller överskrida en gräns på 20 procent, en tredjedel, 50 procent, två tredjedelar respektive 100 procent av ägandet eller rösterna i det danska bolaget. Vad som nu sagts gäller också i tillämpliga delar för bildandet av nya företag. Näringsmyndigheten får fastställa tillämpningsföreskrifter när det gäller bildandet av nya företag och för beräkning av aktier eller röster. I förarbetena till lagen anges att sådana föreskrifter kan inne- hålla exempelvis tröskelvärden så att investeringar genom bildande av nya företag på mindre än visst belopp inte täcks. När det gäller beräkningen av ägarandelar eller rösträtter är bemyndigandet avsett att användas för att fastställa regler om bland annat vem eller vilka företag som ska anses vara närstående.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft36"&gt;En obligatorisk skyldighet att ansöka om tillstånd att ingå ett särskilt ekonomiskt avtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;När det gäller särskilda ekonomiska avtal gäller något förenklat att andra utländska investerare än medborgare i och företag från EU- och Eftaländer i förväg måste ansöka om godkännande av avtalet om det gäller en särskilt känslig sektor eller verksamhet. Näringsministern får efter förhandlingar med finansministern, utrikesministern, justitie- ministern, klimat- och energiministern och försvarsministern fast- ställa närmare regler beträffande dessa avtal.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Frivillig anmälan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft12"&gt;Enligt 10 och 11 §§ gäller något förenklat att andra utländska inve- sterare än medborgare i och företag från EU- och Eftaländer får lämna in en anmälan till företagsmyndigheten om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;en planerad eller slutförd utländsk direktinvestering, om inve- steringen kan utgöra ett hot mot nationell säkerhet eller allmän ordning och den utländska investeraren direkt eller indirekt för- värvar innehav av eller kontroll över minst 25 procent av ägande- rätten eller rösträtten i ett företag som är etablerat i Danmark eller motsvarande kontroll på annat sätt (10 §), eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;ett planerat eller genomfört särskilt ekonomiskt avtal med ett företag etablerat i Danmark eller en enhet som omfattas av regler som fastställts av näringsministern (11 §).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft12"&gt;Om Näringsmyndigheten misstänker att en utländsk direktinveste- ring eller ett särskilt ekonomiskt avtal som omfattas av 10 eller 11§§ men som inte har anmälts kan utgöra ett hot mot nationell säkerhet eller allmän ordning, får myndigheten inom fem år från investe- ringen eller avtalet besluta att inleda en utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;I förarbetena uttrycks att det kan vara svårt för en utländsk inve- sterare att avgöra om en investering påverkar nationell säkerhet eller allmän ordning och om det därför finns ett behov av att göra en anmälan. Det sägs vidare att en utländsk investerare inom ramen för Näringsmyndighetens allmänna vägledningsskyldighet i tveksamma fall kan kontakta myndigheten om huruvida en investering anses om- fattas av tillämpningsområdet. Dessutom kommer Näringsministeriet (Erhvervsministeriet) i samarbete med berörda ministerier att ut- arbeta en vägledning som anger vilka områden, utöver de särskilt känsliga områdena inom det sektorsspecifika granskningssystemet, som anses vara särskilt känsliga och var det därför kommer att vara relevant för den utländska investeraren att klargöra om det finns behov av att göra en anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Näringsmyndigheten får fastställa närmare bestämmelser om för- faranden för anmälan av utländska direktinvesteringar och särskilda ekonomiska avtal. Enligt förarbetena är avsikten att myndigheten ska fastställa regler för standardinformation som alltid måste finnas med i en anmälan. Exempel på sådan information är ägandeförhållan-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft35"&gt;dena för den utländska investeraren och investeringsobjektet, det ungefärliga värdet av investeringen, finansieringen av investeringen och dess källa och det datum då investeringen planeras att slutföras. Avsikten är att regler ska fastställas för liknande standardinformation också vad gäller anmälan av ett särskilt ekonomiskt avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förfarandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Näringsmyndigheten är behörig att fatta godkännande beslut enligt investeringsscreeningsloven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Näringsmyndigheten ska inom 60 arbetsdagar efter mottagandet av en fullständig ansökan om tillstånd eller anmälan avgöra om inve- steringen eller avtalet kan godkännas eller ska lämnas till närings- ministern för prövning. Beträffande obligatoriska ansökningar får tidsfristen förlängas till 90 arbetsdagar om ansökan kräver ytterligare granskning eller om investeraren åtar sig att följa villkor. Tidsfristen får vid båda typerna av prövning förlängas på begäran av investeraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Näringsmyndigheten får kräva att investeraren lämnar all infor- mation som är nödvändig för att bedöma om investeringen eller av- talet kan utgöra ett hot mot den nationella säkerheten eller den all- männa ordningen. Om den information som krävs inte lämnas, får myndigheten informera investeraren om att ansökan inte kan behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Om Näringsmyndigheten finner att investeringen eller avtalet inte kan utgöra ett hot mot nationell säkerhet eller allmän ordning, ska Näringsmyndigheten utfärda tillstånd för investeringen eller avtalet. Ett tillstånd får förenas med villkor som investeraren accepterat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Om Näringsmyndigheten anser att en investering eller ett avtal kan utgöra ett hot mot nationell säkerhet eller allmän ordning och denna risk inte kan mildras genom överenskomna villkor, ska ären- det hänskjutas till näringsministern som ska besluta i frågan efter för- handlingar med finansministern, utrikesministern, justitieministern, försvarsministern och andra för frågan relevanta ministrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;Om en investering eller ett avtal har godkänts och det senare sker ändringar av vem som har kontroll eller betydande inflytande över företaget, ska företaget ansöka om ett nytt tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.11.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Beslut om förbud och avveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Näringsministern får förbjuda genomförandet av en utländsk direkt- investering eller att ett särskilt ekonomiskt avtal ingås, om inve- steringen eller avtalet utgör ett hot mot den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen och det inte har varit möjligt att åt- gärda det genom att fastställa villkor för genomförandet. Myndig- heten får besluta om ett tillfälligt förbud mot att genomföra en utländsk direktinvestering eller ett särskilt ekonomiskt avtal som en investerare anmält frivilligt i enlighet med 10 eller 11 §§, men som inte genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Om ett beslut om förbud fattas är den rättsliga effekten att investeringar eller särskilda ekonomiska avtal som inte genomförts inte lagligen kan genomföras. Investeringar och avtal som omfattas av bestämmelsen om frivillig anmälan får dock genomföras utan anmälan och utan att vänta på godkännande. För sådana inve- steringar och avtal gäller enligt 19 § att näringsministern får besluta om avveckling inom viss tid. Näringsmyndigheten får besluta om avveckling av en utländsk direktinvestering eller ett särskilt eko- nomiskt avtal också om villkoren för en investering eller ett avtal inte respekteras, en investering eller ett avtal i strid med ett beslut om återkallelse inte avvecklas, en obligatorisk ansökan om tillstånd inte gjorts eller investeraren inte lämnar ut den information som myndigheten begär för att kunna kontrollera att uppställda villkor eller lagar och regler följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.11.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Återkallelse av tillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Ett beslut om tillstånd får ändras eller återkallas bland annat om beslutet fattats på grundval av oriktiga eller vilseledande uppgifter från parterna i förfarandet, parterna inte följer överenskomna villkor eller inte uppfyller en skyldighet att redogöra för hur de överens- komna villkoren följs. Återkallelse är möjlig också om förändrade omständigheter leder till allvarliga hot mot den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen. Återkallelse i sistnämnda fall kan en- ligt förarbetena förväntas bara i mycket specifika fall, till exempel om bindande &lt;NOBR&gt;EU-sanktioner&lt;/NOBR&gt; införs eller om Näringsmyndigheten får information från polisens eller försvarets underrättelsetjänst om att en tidigare oproblematisk investerare nu anses vara problematisk.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.11.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Något om övriga befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Om en utländsk investerare inte följer ett föreläggande om av- veckling inom den fastställda tidsfristen, får Näringsmyndigheten offentliggöra detta och informera övriga medlemsstater och kom- missionen genom samarbetsmekanismen enligt EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Näringsmyndigheten får också åter- kalla investerarens rösträtt i det danska bolaget. Aktierna får då inte ingå i beräkningen av rösteaktierna. Underlåtenhet att följa ett före- läggande om avveckling kommer att finnas med vid bedömningen av andra investeringar från den berörda investeraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Näringsmyndigheten har rätt att, om det är nödvändigt, utan domstolsbeslut få tillgång till kommersiella lokaler och transport- medel för myndighetens tillsyns- och kontrolluppgifter. Rätten till tillträde ska användas bara vid allvarliga hot mot den nationella säkerheten och den allmänna ordningen och om nödvändig infor- mation inte kan erhållas på annat sätt. Det kan handla om säkerhets- förfaranden och säkerhetsarrangemang för att säkerställa exempelvis att vissa känsliga uppgifter eller system inte kan nås av den utländska investeraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Näringsministern får, i den utsträckning det är nödvändigt för att genomföra åtgärder enligt lagen, inleda expropriation av privat egen- dom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;6.11.10 Kriterier för prövningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft24"&gt;Vid bedömningen av om en utländsk direktinvestering eller ett sär- skilt ekonomiskt avtal kan utgöra ett hot mot den nationella säker- heten eller den allmänna ordningen ska enligt 15 § i investerings- screeningsloven hänsyn tas till alla relevanta omständigheter och tillgänglig information, inbegripet vissa särskilt angivna kriterier. Kriterierna motsvarar, med vissa förtydliganden, de faktorer som anges i artikel 4.2 i EU:s förordning om utländska direktinveste- ringar. De är vägledande och inte uttömmande och hänför sig dels till det företag som investeringen avser, dels till den utländske inve- steraren. De kriterier som anges i lagen är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Om det danska företaget verkar inom eller påverkar kritisk infra- struktur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Om det danska företaget behandlar eller har tillgång till sekre- tessbelagda uppgifter eller känsliga personuppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Det danska företagets ställning på den danska marknaden, inklu- sive ersättningsalternativ.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Om det danska företaget tillhör försvarsindustrin eller tillverkar produkter med dubbla användningsområden eller annan kritisk teknik av betydelse för den nationella säkerheten eller den all- männa ordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Om det danska företaget ägnar sig åt leverans av kritiska råvaror, inklusive energi, eller livsmedelssäkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Om den utländska investeraren direkt eller indirekt kontrolleras av en utländsk regering, utländska statliga organ eller utländska väp- nade styrkor, bland annat genom ägande eller betydande finan- siering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Om den utländska investeraren är eller har varit involverad i verk- samhet som påverkar säkerheten eller den allmänna ordningen i en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medlemsstat&lt;/NOBR&gt; eller i andra allierade länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Om det finns en allvarlig risk för att den utländska investeraren deltar i eller har kopplingar till olaglig eller brottslig verksamhet inom nationell säkerhet eller allmän ordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Om det finns indikationer på att den utländska investeraren av- siktligt försöker kringgå granskningsreglerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft12"&gt;Näringsministern får efter förhandlingar med finansministern, utrikesministern, justitieministern, klimat- och energiministern och försvarsministern fastställa närmare bestämmelser om dessa och andra kriterier för att bedöma om en utländsk direktinvestering eller ett särskilt ekonomiskt avtal kan utgöra ett hot mot den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;6.11.11 Villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft24"&gt;Efter förhandlingar med Näringsmyndigheten får en utländsk inve- sterare enligt 16 § åta sig att följa överenskomna villkor för genom- förandet av en utländsk direktinvestering eller ett särskilt ekono- miskt avtal för att förhindra att investeringen eller avtalet utgör ett hot mot den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen. Villkoren kan enligt förarbetena vara av ekonomisk karaktär såsom begränsning av investerarens ägande, av ledningskaraktär såsom begränsning av investerarens deltagande i ledningen av företaget, eller villkor som syftar till att begränsa investerarens möjligheter att få insikt i företaget inom vissa områden såsom utveckling av kritisk teknik. Bestämmelsen i 16 § gäller endast villkor som överenskom- mits med den utländska investeraren. Enligt 17 § finns en möjlighet för näringsministern att ensidigt fastställa villkor för att godkänna en investering eller ett avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft14"&gt;För alla villkor gäller att investeraren årligen måste lämna in en rapport om hur de överenskomna villkoren efterlevs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft15"&gt;6.11.12 Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Näringsmyndighetens och näringsministerns beslut kan inte över- klagas till någon annan administrativ myndighet. Talan mot vissa förelägganden, förbud eller villkor kan väckas vid domstol genom talan mot näringsministern. Talan mot tillfälliga beslut om förbud och mot beslut om avveckling av en investering eller ett avtal förs mot Näringsmyndigheten vid Köpenhamns Byret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Lag om tillsyn över utlänningars företagsköp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;I Finland regleras utländska företagsköp i lagen om tillsyn över utlän- ningars företagsköp (172/2012). Syftet med lagen är att övervaka och, när ett ytterst viktigt nationellt intresse kräver det, begränsa över- föringen av inflytande i de företag som är föremål för tillsyn till utlän- ningar och utländska sammanslutningar och stiftelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;Med ytterst viktigt nationellt intresse avses tryggande av det militära försvaret, samhällets vitala funktioner, den nationella säker-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="p166dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387166x1.jpg/" id="p166img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;SPAN style="padding-left:304px;"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;heten eller de utrikes- och säkerhetspolitiska målen eller säker- ställande av allmän ordning och allmän säkerhet i enlighet med artiklarna 52 och 65 i fördraget om Europeiska unionens funktions- sätt när det föreligger ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Av lagens förarbeten framgår att bakgrunden till det allmänt angivna tillämpningsområdet är att medlemsstaterna, med hänsyn tagen till de internationella förpliktelserna, kan tolka begreppen tryggande av försvaret samt allmän ordning och allmän säkerhet på olika sätt beroende på tidpunkt, innehåll och det aktuella fallet. I för- arbetena uttalas också att vägledande information om lagens tillämp- ningsområde kan fås exempelvis genom sådana offentliga styrdoku- ment om försörjningsberedskap och nationell säkerhet som statsrådet upprättar, se vidare nedan. &lt;SPAN class="ft123"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft24"&gt;Det är det finska arbets- och näringsministeriet som handlägger ärenden enligt lagen. Ministeriet är också nationell kontaktpunkt enligt EU:s förordning om utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;För utlänningars köp av fastigheter gäller i Finland lagen om till- ståndsplikt för vissa fastighetsförvärv (470/2019). Lagen behandlas inte här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Företag som omfattas – föremål för tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft14"&gt;Föremål för tillsyn, det vill säga företag som omfattas av lagen, är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;försvarsindustriföretag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;företag som producerar eller levererar kritiska produkter eller tjänster som hänför sig till lagstadgade uppgifter för sådana myn- digheter i Finland som är viktiga för samhällets säkerhet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;sammanslutningar eller rörelser som på grund av sin verksamhets- gren, affärsverksamhet eller sina förbindelser som helhet bedömt ska anses vara en kritisk organisation med tanke på tryggandet av samhällets vitala funktioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;RP 42/2011 rd s. 13 och 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="p167dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387167x1.jpg/" id="p167img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;Med försvarsindustriföretag avses företag som tillverkar produkter med dubbla användningsområden och företag som producerar eller levererar krigsmateriel eller andra produkter eller tjänster som är viktiga för det militära försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Exempel på myndigheter som är viktiga för samhällets säkerhet (säkerhetsmyndigheter) är Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet, polisen, tullen, Försörjningsberedskapscentralen, Finlands nationella säkerhetsmyndighet (NSA) och Transport- och kommunikations- verket (Traficom). I förarbetena uttalas att begreppet säkerhetsmyn- dighet kan omfatta nya myndigheter när den säkerhetspolitiska miljön förändras. Det centrala när det gäller att definiera en säker- hetsmyndighet är att myndigheten ansvarar för en i lag föreskriven uppgift som hänför sig till tryggandet av den allmänna ordningen eller säkerheten i landet. Produkter eller tjänster vars produktion eller leverans kan anses vara kritiska är till exempel programvara, cybersäkerhetstillämpningar, molntjänster och andra produkter samt tjänster som anknyter till upprätthållandet av dessa.&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft14"&gt;Med samhällets vitala funktioner avses till exempel tryggande av försörjningsberedskapen och den kritiska infrastrukturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;I lagen räknas inte upp några särskilda branscher eller aktiviteter som omfattas av tillsynen. Av förarbetena framgår att bedömningen av om ett företag ska anses ha en kritisk betydelse med tanke på tryg- gandet av samhällets vitala funktioner kan variera beroende på den försvarspolitiska situation som Finland för tillfället befinner sig i och att det avgörande i varje situation i regel är att försörjningsbered- skapen kan tryggas. Som nämnts ovan uttalas i förarbetena också att företag och investerare kan få vägledande information om lagens tillämpningsområde av till exempel offentliga styrdokument om försörjningsberedskap och nationell säkerhet som statsrådet upp- rättar med jämna mellanrum.&lt;SPAN class="ft53"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;I detta sammanhang hänvisas till den finska säkerhetsstrategin som bygger på strategierna för tryggande av samhällets vitala funktioner. I strategin beskrivs vilka samhällets vitala funktioner är och fastställs vilka uppgifter som är strategiska för att funktionerna ska kunna tryggas.&lt;SPAN class="ft53"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Strategin kompletteras av andra beslut, strategier och styrdokument som anknyter till bered- skap och som upprättats av statsrådet och olika förvaltningssektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;RP 103/2020 rd s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;RP 42/2011 rd s. 13 och 24 och RP 103/2020 rd s. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;För den senast beslutade strategin, se Statsrådets principbeslut 2.11.2017 – Säkerhetsstrategi för samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="p168dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387168x1.jpg/" id="p168img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Ett sådant dokument är Statsrådets beslut om målen med försörj- ningsberedskapen (1048/2018). I det beslutet fastställs att till sam- hällets kritiska infrastruktur hör bland annat systemen för produktion, överföring och distribution av energi, transport- och logistiktjänster, det digitala samhällets informationssystem samt kommunikationsnät och kommunikationstjänster, medier, betalningsrörelse- och värde- papperssystem, tryggade lägesbestämnings- och tidsdatasystem samt vattenförsörjning och avfallshantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Att ett företag är verksamt inom en sektor som är viktig för för- sörjningsberedskapen eller andra vitala funktioner betyder dock enligt förarbetena inte nödvändigtvis att det omfattas av tillsynen enligt lagen. Som exempel anges att det inom till exempel livsmedels- försörjningen och logistiken finns många företag som inte har kritisk betydelse för försörjningsberedskapen.&lt;SPAN class="ft101"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Vad som avses med företagsköp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Med företagsköp avses enligt lagen ett köp eller annan motsvarande åtgärd genom vilken en utländsk ägare förvärvar minst en tiondedel en tredjedel eller hälften av det röstetal som samtliga aktier i bolaget medför, eller motsvarande faktiskt inflytande i ett aktiebolag eller annat föremål för tillsyn. Definitionen är avsedd att på ett så hel- täckande sätt som möjligt omfatta olika direkta och indirekta för- faranden som syftar till att bringa ett företag som omfattas av lagens tillämpningsområde i utländsk ägo, under utländsk kontroll eller under utländskt faktiskt inflytande. Med annan motsvarande åtgärd avses mot den bakgrunden till exempel åtgärder som vidtas på basis av det egna aktieinnehavet, såsom beslut om höjning eller sänkning av aktiekapitalet samt tecknande av aktier vid en riktad emission.&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;Lagen innehåller detaljerade regler kring hur den andel som för- värvas ska räknas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft35"&gt;Det lägsta tröskelvärdet, en tiondedel av det totala röstetalet, grundar sig på bestämmelserna om en tiondedels minoritet i den finska aktiebolagslagen (642/2006).&lt;SPAN class="ft42"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;De övriga tröskelnivåerna har införts för att lagens syfte – att begränsa förvärv bara när ett ytterst viktigt nationellt intresse kräver – lättare ska kunna uppnås. Frågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;RP 42/2011 rd och RP 103/2020 rd s. 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;RP 42/2011 rd s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;RP 42/2011 rd s. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="p169dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387169x1.jpg/" id="p169img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;om huruvida ett ytterst viktigt nationellt intresse äventyras har be- dömts inte kunna i alla situationer bedömas vid tio procents tröskel, eftersom det finns företag i vilka ett sådant innehav utan problem skulle kunna tillåtas, men majoritetsinnehav eller inflytande som närmar sig ett sådant skulle innebära att ett ytterst viktigt nationellt intresse kan äventyras.&lt;SPAN class="ft101"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Utländska aktörer som omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft12"&gt;I lagen används uttrycket utländska ägare för de investerare som omfattas. Med utländska ägare avses&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;utländska fysiska personer som inte har bosättningsort i någon av EU:s eller EFTA:s medlemsstater,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;sammanslutningar och stiftelser som inte har sin hemort inom någon av EU:s eller EFTA:s medlemsstater, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;sammanslutningar och stiftelser som har sin hemort i en stat som tillhör EU eller EFTA, men i vilken en sådan aktör som avses i a) eller b) innehar minst en tiondedel av det sammanlagda röstetal som samtliga aktier i bolaget medför eller utövar motsvarande fak- tiskt inflytande i sammanslutningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft11"&gt;I fråga om företagsköp inom försvarssektorn, bland annat produkter med dubbla användningsområden, betraktas som utländsk ägare också en aktör som har sin hemort i någon annan av EU:s medlems- stater än Finland eller inom EFTA. Detsamma gäller sådana fin- ländska sammanslutningar och stiftelser där en fysisk person eller en sammanslutning eller stiftelse som har sin bosättningsort eller hemort i någon annan av EU:s medlemsstater än Finland eller i någon av EFTA:s medlemsstater innehar minst en tiondedel av det röstetal som samtliga aktier i aktiebolaget medför eller som utövar motsvarande faktiskt inflytande i sammanslutningen eller rörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;RP 73/2014 rd s. 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p557 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Obligatorisk ansökan vid företagsköp inom försvars- och säkerhetsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft24"&gt;Om föremålet för ett företagsköp är ett försvarsindustriföretag eller ett företag som producerar eller levererar kritiska produkter eller tjänster som hänför sig till lagstadgade uppgifter för säkerhetsmyn- digheter, måste den utländska ägaren ansöka om bekräftelse, det vill säga godkännande, av företagsköpet. Ansökan ska göras till arbets- och näringsministeriet innan transaktionen genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Om ansökan om bekräftelse av ett företagsköp inte har gjorts, kan arbets- och näringsministeriet utsätta en tid inom vilken an- sökan ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.12.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Frivillig anmälan av andra företagsförvärv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Om det är fråga om ett annat företagsköp än företagsköp inom för- svars- eller säkerhetsområdet, kan den utländska ägaren anmäla för- värvet för bekräftelse på frivillig väg. En sådan anmälan kan göras tidigast i det skede som omedelbart föregår det slutliga genomföran- det av transaktionen, till exempel när en avsiktsförklaring tecknats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Om ministeriet inte inom sex veckor från mottagandet av de upp- gifter som behövs för att behandla ärendet fattar ett beslut om fortsatt utredning eller inom tre månader från mottagandet av uppgifterna inte gör någon framställning om överföring av ärendet för behand- ling vid statsrådets allmänna sammanträde, anses företagsköpet ha blivit bekräftat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.12.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;En ansökan respektive anmälan ska innehålla vissa uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;En ansökan eller anmälan kan formuleras fritt, men ska innehålla bland annat de uppgifter som anges i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Ministeriet har upprättat en förteckning över uppgifter som ska lämnas. En ansökan eller anmälan ska göras på finska eller svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft35"&gt;Ministeriet kan begära de ytterligare upplysningar som är nöd- vändiga för behandlingen av ärendet. Upplysningarna ska begäras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p559 ft14"&gt;inom tre månader från det att ministeriet fått kännedom om före- tagsköpet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.12.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Undantag från bekräftande av företagsköp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft11"&gt;I lagen anges flera situationer då bekräftelse av företagsköp inte behövs. Ett sådant exempel är när den utländska ägaren i samband med en ökning av aktiekapitalet tecknar aktier i ett aktiebolag som är föremål för tillsyn i proportion till de aktier som ägaren redan har i bolaget. Ett annat är när den utländska ägaren får egendom genom arv eller testamente eller med stöd av giftorätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.12.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Ministeriet utövar tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft24"&gt;Arbets- och näringsministeriet utöver tillsyn över att bestämmel- serna i lagen följs. Ministeriet kan på eget initiativ begära infor- mation om ett företagsköp som omfattas av lagen. Ministeriet ska i dessa fall begära uppgifterna inom tre månader från det att mini- steriet fått kännedom om företagsköpet. Om det finns särskilda skäl kan ministeriet ålägga en köpare att göra en ansökan eller en anmälan även beträffande en åtgärd som ökar inflytandet men som inte resul- terar i att tröskelvärdena överskrids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft12"&gt;Om det är uppenbart att avsikten med ett företagsköp eller ett för- farande, arrangemang eller någon annan åtgärd, som i fråga om verk- ningarna kan jämställas med företagsköp, är att kringgå lagens bestämmelser, kan förvärvet tas upp för prövning på ministeriets eget initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;6.12.10 Närmare om förfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft11"&gt;Ärenden enligt lagen behandlas alltså av arbets- och näringsministe- riet. Ministeriet inhämtar i den omfattning som behövs utlåtanden även från andra myndigheter. Ministeriet ska bekräfta företagsköp, om köpet inte kan äventyra ett ytterst viktigt nationellt intresse. Om ett sådant intresse kan äventyras, ska ministeriet överföra ärendet för behandling vid statsrådets allmänna sammanträde.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p526 ft24"&gt;Om ministeriet anser att ett företagsköp inte omfattas av lagens tillämpningsområde, kan ministeriet lämna ärendet utan prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft24"&gt;Närmare bestämmelser om förfarandet får enligt bemyndigande i lagen vid behov utfärdas av statsrådet genom förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;6.12.11 Villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Arbets- och näringsministeriet kan i ett beslut om bekräftelse av ett företagsköp ställa de villkor för företagsköpet som är nödvändiga för att trygga ett ytterst viktigt nationellt intresse. Sådana villkor kan förenas med vite. Villkor kan ställas upp bara om parterna i före- tagsköpet förbinder sig att följa dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;I förarbetena uttrycks att villkoren kan variera från fall till fall. De kan exempelvis gälla att en viss funktion eller andel i ett företag lämnas utanför företagsköpet. De kan också gälla fortsatt upprätt- hållande av &lt;NOBR&gt;produktions-,&lt;/NOBR&gt; forsknings- och utvecklingsförmågan eller tjänster enligt leveransavtal i Finland eller särskilda säkerhetsarrange- mang, såsom kvalitetsrevision av nätinfrastruktur, samt olika tillsyns- och sanktionsvillkor. Det kan också vara fråga om att bolagets hemvist fortfarande ska vara i Finland. Den primära utgångspunkten är att vill- koren ska utarbetas så att inga tillsynsåtgärder behövs för att de ska uppfyllas och att de inte heller ska medföra kostnader för myndig- heterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;6.12.12 Följderna av att bekräftelse förvägras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Statsrådet kan alltså vägra bekräftelse av ett företagsköp endast om det är nödvändigt med tanke på ett ytterst viktigt nationellt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Om bekräftelse förvägras, ska den utländska ägaren inom den tid som bestäms i beslutet överlåta en så stor andel av sina aktier i bolaget att det röstetal som aktierna medför sjunker under en tiondedel eller någon annan andel av det sammanlagda röstetalet för aktierna i bolaget som godkänts genom ett tidigare beslut om bekräftelse. Efter att bekräftelse har förvägrats får den utländska ägaren vid bolagsstämman rösta endast med det nyss sagda antalet röster. Den utländska ägarens övriga aktier beaktas inte när det för ett giltigt beslut krävs samtycke av ägarna till en viss andel av bolagets aktier. Detta gäller även ut- ländska ägares andelar i andelslag och röstetal vid andelsstämman.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="p173dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387173x1.jpg/" id="p173img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Om bekräftelse förvägras för ett företagsköp där faktiskt infly- tande i ett annat företag än ett aktiebolag övergår till en utländsk ägare eller för förvärv av en rörelse, återgår de avtal som gäller förvärvet av inflytande eller rörelsen vid den tidpunkt som bestäms i beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;6.12.13 Sanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft11"&gt;Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar att ansöka om bekräftelse av ett företagsköp ska, om gärningen inte är ringa eller om inte strängare straff för gärningen föreskrivs i någon annan lag, dömas för företagsköpsförseelse till böter. Samma sak gäller den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar sin skyldighet att på begäran lämna uppgifter till ministeriet eller som lämnar myn- digheterna felaktiga upplysningar eller hemlighåller upplysningar som är viktiga för behandlingen av ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;6.12.14 Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft24"&gt;Arbets- och näringsministeriets beslut om att överföra ett ärende för behandling vid statsrådets allmänna sammanträde får inte över- klagas. Det får inte heller ministeriets beslut om att efter en anmälan av ett företagsköp inleda fortsatt utredning. Ett beslut genom vilket ett företagsköp förvägras får överklagas på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;6.12.15 Avgift för förfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft14"&gt;Avgiften för behandling av en ansökan om bekräftelse av företags- köp är från och med den 1 januari 2020 5 000 euro.&lt;SPAN class="ft96"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;6.12.16 Antal granskade förvärv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft12"&gt;Arbets- och näringsministeriet har årligen med stöd av företags- köpslagen utfärdat i genomsnitt åtta beslut om bekräftelse sedan lagen trädde i kraft i juni 2012. Detta innebär att i genomsnitt cirka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Arbets- och näringsministeriets förordning om arbets- och näringsministeriets avgifts- belagda prestationer (1182/2020).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="p174dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387174x1.jpg/" id="p174img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft24"&gt;fem procent av alla utlänningars företagsköp har varit föremål för tillsyn enligt lagen. Ministeriet hade i juni 2020 utfärdat sammanlagt 65 beslut om bekräftelse av företagsköp, varav ett på regeringsnivå. De vanligaste faktiska hemländerna för utländska köpare har varit Sverige (9 fall), USA (9 fall), Norge (7 fall), Storbritannien (4 fall), Nederländerna (4 fall) och Kina (4 fall).&lt;SPAN class="ft123"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Frankrike&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Code monétaire et financier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;I Frankrike granskas utländska direktinvesteringar enligt Code monétaire et financier.&lt;SPAN class="ft53"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Regelverket har uppdaterats och breddats väsentligt de senaste åren och de nu gällande reglerna trädde i kraft huvudsakligen den 1 april 2020.&lt;SPAN class="ft53"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Sedan i början av augusti 2020 till och med december 2021 gäller till följd av &lt;NOBR&gt;covid-19-pandemin&lt;/NOBR&gt; kom- pletterande tillfälliga regler för investerare från tredje länder.&lt;SPAN class="ft53"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Utländska aktörer som omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft14"&gt;Med utländsk investerare avses enligt det franska regelverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;utländska fysiska personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;fysiska personer med fransk nationalitet som inte har hemvist i Frankrike på det sätt som avses i den franska skattelagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;utländska företag (entité)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;företag som kontrolleras av sådana personer eller företag som avses i punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;alla fysiska personer eller företag som ingår i en kedja av aktörer som kontrollerar en investerande enhet. Med en kedja av aktörer avses en kombination av sådana aktörer som avses i punkterna 3 och 4 och de personer eller företag som kontrollerar dessa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;RP 103/2020 rd s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;L151-1–&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;L153-1&lt;/NOBR&gt; och artiklarna &lt;NOBR&gt;R151-1–R152-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Décret n° &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2019-1590&lt;/NOBR&gt; du 31 décembre 2019 relatif aux investissements étrangers en France.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Décret n° &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-892&lt;/NOBR&gt; du 22 juillet 2020 relatif à l'abaissement temporaire du seuil de contrôle des investissements étrangers dans les sociétés françaises dont les actions sont admises aux négociations sur un marché réglementé.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="p175dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387175x1.jpg/" id="p175img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft24"&gt;Beträffande innebörden av kontroll hänvisar regelverket till handels- lagen.&lt;SPAN class="ft123"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Kontrollbegreppet innefattar bland annat att företaget till följd av ägande eller avtal innehar majoriteten av rösträtten vid bolags- stämman eller har befogenhet att utse eller avsätta majoriteten av medlemmarna i företagets &lt;NOBR&gt;förvaltnings-,&lt;/NOBR&gt; lednings- eller tillsynsorgan. Ett företag anses också utöva kontroll när det direkt eller indirekt innehar mer än 40 procent av rösträtten och ingen annan aktieägare direkt eller indirekt innehar en större andel. I regelverket anges även andra sätt att utöva kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Med en investering avses enligt lagen att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;förvärva kontroll över ett franskt företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;förvärva hela eller delar av en verksamhetsgren i ett franskt företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;direkt eller indirekt, ensam eller tillsammans med annan, förvärva mer än 25 procent av rösterna i en fransk enhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;De två första punkterna gäller något förenklat alla investerare, även investerare från EU och EES medan den tredje punkten gäller bara investerare från tredje länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Verksamheter som omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;De verksamheter som omfattas av regelverket är sådana som inne- fattar myndighetsutövning, sådana som kan skada den allmänna ord- ningen, den allmänna säkerheten eller det nationella försvarets intressen samt forskning, produktion eller försäljning av vapen, ammunition, pulver och explosiva ämnen. Regelverket innehåller en lista över de verksamheter som avses. I listan anges följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;verksamhet avseende vapen, ammunition, pulver och explosiva ämnen avsedda för militära ändamål eller krigsmateriel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Code de Commerce, artiklarna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;L.233-3&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;L.430-1.&lt;/NOBR&gt; Under perioden &lt;NOBR&gt;augusti–december&lt;/NOBR&gt; 2020 gällde tillfälligt mer ingripande regler för granskning av utländska direktinvesteringar. Dessa utelämnas här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Enligt tillfälliga regler till följd av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Covid-19-pandemin&lt;/NOBR&gt; är tröskelvärdet till och med den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;december 2021 10 procent av rösterna i ett bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, se Décret n° &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-892&lt;/NOBR&gt; du 22 juillet 2020 relatif à l'abaissement temporaire du seuil de contrôle des investissements étrangers dans les sociétés françaises dont les actions sont admises aux négociations sur un marché réglementé.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p569 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga IV till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PDA-förordningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;verksamhet som innehar uppgifter som omfattas av försvars- sekretess&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;verksamhet som tillhandahåller informationssäkerhetssystem, även som underleverantör, till vissa verksamhetsutövare som nämns i försvarslagen (Code de la défense)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;verksamhet som bedrivs av företag som direkt eller som under- leverantör har ingått ett avtal med försvarsministeriet om att tillhandahålla en vara eller tjänst avseende en verksamhet som anges i punkterna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; eller 6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;verksamhet som rör kryptologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;verksamhet som rör utrustning som kan göra det möjligt att lyssna av korrespondens eller som är utformad för att fjärrdetek- tera konversationer eller att fånga upp elektronisk information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;verksamhet som rör tjänster avseende utvärdering och certi- fiering av säkerheten hos produkter och system för informations- teknologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;spelverksamhet, med undantag för kasinon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft12"&gt;10.verksamhet som rör metoder som syftar till att hantera olaglig användning av patogener eller giftiga ämnen eller för att förhindra hälsokonsekvenserna av sådan användning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;11.verksamhet för behandling, överföring eller lagring av uppgifter vars utlämnande sannolikt kommer att påverka utövandet av verksamhet som omfattas av regelverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;12.verksamhet som avser infrastrukturer, varor eller tjänster som är nödvändiga för att garantera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;energiförsörjningen, vattenförsörjningen, transportnät och - tjänster, rymdoperationer, driften av elektroniska kommuni- kationsnät och kommunikationstjänster,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;utövandet av polisens, tullens, den civila säkerhetstjänstens och de privata säkerhetsföretagens uppdrag för allmän säkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="p177dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387177x1.jpg/" id="p177img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p574 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;driften av en anläggning med mera av livsavgörande betydelse i den mening som avses i försvarslagen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;skyddet av folkhälsan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;produktion, bearbetning eller distribution av de jordbruks- produkter som förtecknas i bilaga I till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget,&lt;/NOBR&gt; om dessa bidrar till målen för nationell livsmedelstrygghet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;publikation, tryckning eller distribution av presspublikationer och presstjänster online avseende politisk och allmän infor- mation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft35"&gt;13.verksamhet som är avsedd att genomföras inom ramen för någon av de verksamheter som omfattas av regelverket och som avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör kritisk teknik och som anges i en förteckning som upprättas av ministern (ministre chargé de l'économie). Dessa är cybersäkerhet, arti- ficiell intelligens, robotteknik, additiv tillverkning, halvledare, kvantteknik, energilagring och bioteknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;forsknings- och utvecklingsverksamhet om produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PDA-förordningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förfarandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;En investerare som har för avsikt att göra en investering som omfattas av lagen ska ansöka om godkännande av investeringen hos ministeriet för ekonomi och finans (le ministère de l'Économie, des Finances et de la Relance).&lt;SPAN class="ft53"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Innan en ansökan lämnas in kan investeringsobjektet eller investeraren i samförstånd med investeringsobjektet begära ett förhandsbesked i frågan om investeringsobjektets verksamhet om- fattas av regelverket. Ministern har då två månader på sig att bedöma om tillstånd krävs eller inte. Beträffande investeringar som omfattas endast av de tillfälliga bestämmelserna till följd av &lt;NOBR&gt;covid-19-pande-&lt;/NOBR&gt; min kan investeraren göra en förhandsanmälan. Om ministern inte motsätter sig investeringen inom tio dagar från anmälan behöver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Arrêté du 31 décembre 2019 relatif aux investissements étrangers en France.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Av artikel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;R151-7&lt;/NOBR&gt; framgår att vissa investeringar är undantagna från anmälningsplikten. Det gäller huvudsakligen investeringar inom samma koncern och investeringar som avser samma investeringsobjekt som investeraren tidigare fått tillstånd att investera i.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="p178dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387178x1.jpg/" id="p178img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;någon ansökan inte göras om investeringen genomförs inom sex månader från förhandsanmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft11"&gt;Ministern får utfärda föreskrifter om vilken information som ska lämnas i en ansökan om godkännande. Exempel på information som ska lämnas är uppgift om säte, nationalitet, ägandeförhållanden inklu- sive ägarkedjor, delägare som äger mer än fem procent av rösterna i investeringsobjektet, detaljerad beskrivning av verksamheten i inve- steringsobjektet, uppgift om ekonomiskt stöd från stat utanför EU samt förteckning över konkurrenter.&lt;SPAN class="ft53"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Sedan ansökan kommit in ska ministern inom 30 dagar meddela investeraren antingen att investeringen inte omfattas av regelverket, att investeringen godkänns eller att ytterligare utredning krävs för att avgöra om investeringen kan godkännas med villkor. Om något meddelande inte lämnas inom rätt tid, ska ansökan anses ha avslagits. Om ministern bedömer att ytterligare utredning krävs, har minis- tern ytterligare 45 arbetsdagar på sig att meddela beslut. Meddelas inget beslut ska ansökan anses ha avslagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Investeraren och investeringsobjektet är skyldiga att tillhanda- hålla alla handlingar och all information som behövs för prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Om tillstånd inte har meddelats, är alla åtaganden, avtal eller avtalsklausuler som direkt eller indirekt genomför en utländsk inve- stering som omfattas av regelverket ogiltiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Ett beslut om att godkänna en investering får förenas med villkor i syfte att säkerställa verksamhetens funktion i Frankrike. Villkoren ska syfta till exempelvis att kunskap och &lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; stannar kvar inom verksamheten. Villkoren kan också ta sikte på verksamhetens organisation och styrning. När ett tillstånd förenas med villkor ska investeraren åläggas att ansvara för att villkoren uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Fastställda villkor får revideras på investerarens begäran, bland annat om aktieinnehavet i verksamheten ändras eller om det sker ändringar i ägarkedjan. Beslut i fråga om revidering av villkor ska fattas inom 45 dagar från att begäran har mottagits. Om beslut inte fattas inom den tiden ska begäran anses ha avslagits. Ett ärende om revidering av villkor kan inledas även på ministerns initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Arrêté du 31 décembre 2019 relatif aux investissements étrangers en France.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kriterier för prövningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Vid bedömningen av om investeringen ska godkännas kan ministern beakta om investeraren har kopplingar till en utländsk regering eller offentligt organ. Ministern kan också beakta om investeraren har begått eller kan befaras begå vissa brott, bland annat skattebrott, och om investeraren tidigare har underlåtit att följa förelägganden som meddelats enligt regelverket eller har varit föremål för sanktioner till följd av brott mot det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.13.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Om investeraren inte ansöker om tillstånd eller underlåter att uppfylla villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;Om en utländsk direktinvestering har gjorts utan att tillstånd har meddelats ska ministern förelägga investeraren att lämna in en an- sökan om tillstånd, att ändra investeringen eller låta den återgå. Sådana förelägganden får förenas med vite. Ministern kan också, om nationella intressen äventyras, vidta de försiktighetsåtgärder som är absolut nödvändiga. Ministern kan upphäva den rösträtt som är knuten till den del av aktierna som borde ha varit föremål för an- sökan om tillstånd, förbjuda eller begränsa utdelning eller ersättning som är knutna till sådana aktier eller tillfälligt upphäva, begränsa eller förbjuda fritt förfogande över tillgångar som är relaterade till verk- samheten. Ministern kan också utse en företrädare med ansvar för att inom det aktuella bolaget säkerställa skyddet av nationella intres- sen. Företrädaren får hindra alla beslut som kan skada dessa intressen. Kostnaden för företrädaren betalas av det aktuella bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft24"&gt;Om en investerare inte uppfyller villkor som meddelats i sam- band med ett tillstånd, kan ministern bland annat återkalla tillståndet eller förelägga investeraren att inom viss tid uppfylla villkoren eller att låta investeringen återgå. Förelägganden får förenas med vite. Om nationella intressen äventyras kan ministern på samma sätt som när investeraren inte gjort någon ansökan vidta de försiktighets- åtgärder som är absolut nödvändiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Sådana beslut och förelägganden som nu nämnts får som huvud- regel meddelas tidigast 15 dagar efter att investeraren fått möjlighet att lämna synpunkter. I undantagsfall kan denna period kortas ned till fem arbetsdagar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="p180dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387180x1.jpg/" id="p180img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p584 ft14"&gt;Det dagliga vite som utdöms i enlighet med dessa bestämmelser får inte överstiga 50 000 euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.13.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Sanktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Om en investering har gjort utan tillstånd, tillstånd har meddelats till följd av att investeraren exempelvis medvetet lämnat oriktiga uppgifter, investeraren har brutit mot villkoren för ett tillstånd eller inte följt ett föreläggande, kan ministern besluta om en ekonomisk sanktion. Sanktionen får uppgå till högst dubbelt så mycket som den felaktiga investeringen, 10 procent av den årliga omsättningen i inve- steringsobjektet eller fem miljoner euro för juridiska personer respek- tive en miljon euro för fysiska personer. Ett beslut om sanktioner får meddelas tidigast 15 dagar efter att investeraren fått möjlighet att lämna synpunkter. Regelverket innehåller sanktioner även i form av fängelsestraff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Kanada&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;I Kanada regleras utländska direktinvesteringar huvudsakligen i the Investment Canada Act (ICA) och tillhörande the Investment Canada Regulations och the National Security Review of Invest- ments Regulations 2009.&lt;SPAN class="ft101"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Kanada tillämpar också ett flertal sektorsspecifika mekanismer för granskning av direktinvesteringar till skydd för nationell säker- het när det gäller företag i finanssektorn. I the Insurance Companies Act finns exempelvis restriktioner beträffande utländskt statligt kopplat ägande i försäkringsbolag. Liknande bestämmelser finns i bland annat the Bank Act. Vid bedömningen av om tillstånd till eta- blering och förvärv ska lämnas beaktas enligt dessa regelverk även nationell säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;ICA och tillhörande regler är komplicerade och innehåller många detaljer. Redogörelsen i detta avsnitt är därför väsentligt mer över- gripande än den faktiska lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;I april 2020 tillkännagav den kanadensiska regeringen en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Covid-19-policy&lt;/NOBR&gt; med avseende på utländska direktinvesteringar, &lt;NOBR&gt;https://www.ic.gc.ca/eic/site/ica-lic.nsf/eng/lk81224.html.,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2021-09-16.&lt;/NOBR&gt; Policyn innebär att granskning av investeringar på vissa områden kan aktualiseras i större utsträckning än normalt till dess att ekonomin återhämtat sig från effekterna av pandemin. Policyn behandlas inte närmare här.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="p181dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387181x1.jpg/" id="p181img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Investment Canada Act&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;I ICA anges att lagens syfte är att tillhandahålla ett system för gransk- ning av utländska investeringar i Kanada på ett sätt som uppmuntrar investeringar, ekonomisk tillväxt och sysselsättningsmöjligheter i Kanada samt att granska utländska investeringar som kan vara skad- liga för den nationella säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Lagen gäller för &lt;NOBR&gt;”non-Canadians”.&lt;/NOBR&gt; Begreppet omfattar fysiska personer som inte är medborgare i Kanada eller inte har hemvist där, utländska regeringar (governments) och myndigheter, samt företag, partnerskap (partnerships) truster (trusts) och joint ventures som inte kontrolleras av kanadensare. För juridiska personer är det av- görande alltså inte till exempel sätet, utan i stället vem som kon- trollerar sammanslutningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft24"&gt;Investeringar som görs av &lt;NOBR&gt;non-Canadians&lt;/NOBR&gt; kan granskas antingen till skydd för nationell säkerhet eller utifrån en bedömning av vad som kallas net benefit. Dessa granskningsförfaranden skiljer sig från varandra och regleras i olika kapitel i ICA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Det är Innovation, Science and Economic Development Canada (ISED) som ansvarar för handläggningen av granskningsärendena enligt ICA utom när det gäller vissa specifika typer av verksamheter som är relaterade till Kanadas kulturarv eller nationella identitet, så kallade cultural businesses. För granskningar beträffande de verk- samheterna ansvarar i stället the Department of Canadian Heritage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förhandskontakter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft35"&gt;Alla som vill investera i Kanada uppmanas att kontakta den hand- läggande myndigheten så tidigt som möjligt i investeringsprocessen. Syftet är att kunna föra diskussioner kring investeringen och därmed undvika svårigheter längre fram i processen samt att uppmuntra utvecklingen av investeringar till fördel för Kanada.&lt;SPAN class="ft42"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;http://www.ic.gc.ca/eic/site/ica-lic.nsf/eng/lk00064.html#p3,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2021-09-15.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="p182dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387182x1.jpg/" id="p182img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Krav på anmälan respektive ansökan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;En &lt;NOBR&gt;non-Canadian&lt;/NOBR&gt; som vill etablera en ny kanadensisk rörelse eller förvärva kontroll över en befintlig kanadensisk rörelse ska, med vissa särskilt angivna undantag, göra antingen en anmälan eller en ansökan beträffande investeringen. Vad som avses med kontroll definieras utförligt i lagen. Här kan nämnas att definitionen innefattar både direkt och indirekt kontroll genom exempelvis förvärv av röst- andelar i en enhet som bedriver verksamheten i det kanadensiska företaget. Vidare presumeras kontroll vid förvärv som leder till inne- hav av mellan en tredjedel och 50 procent av röstetalet i ett företag så länge det inte visas att innehavet inte innebär faktisk kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft12"&gt;En &lt;SPAN class="ft13"&gt;anmälan &lt;/SPAN&gt;ska göras när det gäller investeringar som inte är granskningsbara (not reviewable) utifrån net benefit, medan en &lt;SPAN class="ft13"&gt;ansökan &lt;/SPAN&gt;ska göras beträffande investeringar som är granskningsbara (reviewable) utifrån net benefit. En investering är granskningsbar utifrån net benefit om den rör ett förvärv av en kanadensisk rörelse och värdet av rörelsen uppgår till minst vissa tröskelvärden. Hur tröskelvärdena ska beräknas framgår av lagen och the Investment Canada Regulations. Tröskelvärderna varierar utifrån bland annat om investeraren har hemvist i ett land som är medlem i WTO eller kontrolleras av en sådan aktör, om investeraren är statligt kon- trollerad samt om det är fråga om en investering i en kulturrelaterad verksamhet (cultural business). Tröskelvärdena fastställs årligen och indexeras utifrån Kanadas BNP. Som exempel kan nämnas att 2021 års tröskelvärde för investeringar i den privata sektorn av investerare från länder som är medlemmar i WTO uppgår till 1,043 miljarder CAD&lt;SPAN class="ft101"&gt;26&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Sammanfattningsvis gäller att alla investeringar där en non- Canadian etablerar en ny kanadensisk rörelse eller förvärvar kontroll över en sådan rörelse ska anmälas även om tröskelvärdena för net benefit inte uppnås. Om tröskelvärdena uppnås, ska en ansökan göras. Detta gäller oavsett om det är fråga om en investering som kan granskas utifrån net benefit eller till skydd för nationell säkerhet. Så länge en investering som kan skada nationell säkerhet inte når upp till tröskelvärdena finns det alltså inte något krav på investeraren att göra en ansökan utan bara en anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Kanadensiska dollar. 1 dollar motsvarar omkring 7 SEK &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021-09-15.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Vad en anmälan respektive ansökan ska innehålla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Vilka uppgifter som en anmälan ska innehålla framgår av the Invest- ment Canada Regulations. Det är huvudsakligen fråga om uppgifter om investeraren, investeringen och den kanadensiska rörelsen. Som exempel kan nämnas namn och adress till investeraren och dess eventuella styrelsemedlemmar, investerarens fem högst betalda tjänstemän och varje person eller enhet som äger tio procent eller mer av investerares eget kapital eller röstintressen, investerarens verkliga huvudman och dennes ursprungsland, investerarens affärs- verksamhet, uppgifter om eventuellt utländskt statligt ägande i inve- steraren och om främmande stat har befogenhet att utse styrelse- medlemmar i investeraren samt finansieringskällan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;En ansökan ska innehålla i princip alla de uppgifter som ska anges i en anmälan med tillägg av bland annat den kanadensiska rörelsens årsrapporter för de tre närmast föregående räkenskapsåren, uppgifter om var den kanadensiska rörelsen bedrivs och hur många anställda som finns på varje ställe samt en detaljerad beskrivning av investe- rarens planer för rörelsen. Beskrivningen ska göras särskilt utifrån de omständigheter som beaktas vid bedömningen av net benefit. Om det gäller en investering i en cultural business ska uppgifter lämnas även angående investeringens förenlighet med Kanadas kulturarv och nationella identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Närmare om förfarandet – anmälan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;En anmälan ska göras antingen före investeringen eller inom 30 dagar efter att den genomförts. När anmälan innehåller alla föreskrivna uppgifter ska investeraren upplysas om antingen att investeringen inte är granskningsbar eller – om det är fråga om en investering i en cultural business – att investeringen är granskningsbar endast om investeraren inom 21 dagar får besked om att granskning kommer att inledas. Om upplysning har lämnats om att granskning inte kom- mer göras eller något meddelande om att granskning kommer in- ledas inte lämnas inom 21 dagar, får investeringen inte granskas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Närmare om förfarandet – ansökan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;En ansökan ska som huvudregel göras före investeringen. Om inve- steraren har fått tillstånd att genomföra investeringen före gransk- ningsprocessen ska ansökan göras inom 30 dagar efter genomföran- det. Är det fråga om en investering i en cultural business ska ansökan göras så snart investeraren får besked om att en granskning kommer att inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Utöver de uppgifter som ska lämnas i själva ansökan ska inve- steraren också tillhandahålla de uppgifter som den handläggande myndigheten anser nödvändiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;När det finns en fullständig ansökan ska ärendet överlämnas till ministern för vidare handläggning och beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.14.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Granskning utifrån net benefit&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft14"&gt;Granskningen utifrån net benefit görs enligt bestämmelserna i del IV i ICA och i the Investment Canada Regulations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft11"&gt;Som framgått ovan ska en investering som görs av en &lt;NOBR&gt;non-Canadian&lt;/NOBR&gt; anmälas. Om investeringen når upp till vissa tröskelvärden, anses den granskningsbar och en ansökan ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft36"&gt;Närmare om förfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Beslut om att en investering är till net benefit ska som huvudregel meddelas inom 45 dagar från att det finns en fullständig ansökan. Ministern kan ensidigt förlänga fristen med 30 dagar genom att skicka ett meddelande till investeraren inom &lt;NOBR&gt;45-dagarsperioden.&lt;/NOBR&gt; Fristen kan förlängas ytterligare om investeraren och ministern kommer överens om det. En situation där fristen förlängs är när minis- tern meddelar investeraren att en granskning till skydd för nationell säkerhet kan komma att inledas enligt bestämmelserna i del IV.1 i ICA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Om varken beslut fattas eller fristen förlängs i rätt tid, anses inve- steringen ha godkänts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Om ministern bedömer att investeringen inte är till net benefit ska investeraren meddelas om det och uppmanas att yttra sig inom 30 dagar eller enligt överenskommelse. Ministern ska därefter, inom skälig tid, besluta om investeringen ska tillåtas eller inte. Om investe-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="p185dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387185x1.jpg/" id="p185img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;ringen inte tillåts, får investeraren inte genomföra investeringen. I de fall där investeringen redan genomförts ska investeraren avyttra den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft36"&gt;Net benefit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;Om en investering inte hotar nationell säkerhet, är det avgörande för om investeringen ska godkännas alltså om den är till net benefit för Kanada. Vid den bedömningen beaktas bland annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;effekterna på den ekonomiska aktiviteten i Kanada, exempelvis sysselsättning och export&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;graden och betydelsen av kanadensares deltagande i kanadensisk verksamhet eller industri&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;investeringens effekt på produktivitet, industriell effektivitet, teknisk utveckling, produktinnovation och produktsortiment i Kanada&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;investeringens effekt på konkurrensen inom alla branscher i Kanada&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;investeringens förenlighet med nationell industriell, ekonomisk och kulturell politik, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;investeringens bidrag till Kanadas förmåga att konkurrera på världsmarknaderna&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft12"&gt;Dessa faktorer beaktas i olika stor utsträckning beroende på om- ständigheterna kring investeringen och investeringens natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;När det gäller utländska statligt kontrollerade företag beaktas inom ramen för denna bedömning om investeraren följer kanaden- siska standarder för bolagsstyrning, till exempel åtaganden om öppen- het, oberoende styrelseledamöter och revisorer samt rättvis behand- ling av aktieägarna, och om investeraren följer principen om en fri marknad. Det beaktas också om investeraren kan antas agera utifrån kommersiella grunder.&lt;SPAN class="ft123"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Investment Canada Act Guidelines – Investment by &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;state-owned&lt;/NOBR&gt; enterprises — Net benefit assessment, &lt;NOBR&gt;https://www.ic.gc.ca/eic/site/ica-lic.nsf/eng/lk00064.html#p2&lt;SPAN class="ft156"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2021-09-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="p186dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387186x1.jpg/" id="p186img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p590 ft36"&gt;En granskningsbar investering får inte genomföras innan granskning gjorts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft35"&gt;En granskningsbar investering får som huvudregel inte genomföras innan ministern har meddelat beslut om att investeringen är till net benefit för Kanada. Undantag gäller dock bland annat om ministern bedömer investeraren skulle drabbas hårt (undue hardship) eller den kanadensiska rörelsens verksamhet skulle äventyras, om genom- förandet av investeringen fördröjs. En investerare kan begära ett sådant beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft12"&gt;Om investeringen inte tillåts, får investeraren inte genomföra den. I de fall där investeringen redan genomförts ska investeraren av- yttra den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;En investerare kan begära besked angående tolkningen av ICA (binding opinion). Ett sådant besked är bindande så länge de förut- sättningar som beslutet vilar på är oförändrade. Besked begärs ofta när det gäller frågan om en person eller enhet ska anses vara kanadensisk.&lt;SPAN class="ft42"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.14.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Särskilda regler för cultural businesses&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft24"&gt;För cultural businesses, alltså de specifika typer av verksamheter som är relaterade till Kanadas kulturarv eller nationella identitet, gäller som nämnts särskilda bestämmelser beträffande när en inve- stering får granskas. Exempel på verksamheter på detta område är produktion, distribution och försäljning av böcker, tidskrifter, film, musik, visning av film samt radio- och &lt;NOBR&gt;tv-produktion.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;För dessa verksamheter gäller lägre tröskelvärden för att inve- steringen ska vara granskningsbar och investeraren därmed vara skyldig att göra en ansökan. Vidare gäller att även investeringar som inte når upp till tröskelvärdena kan granskas. Granskning får göras om det bedöms vara av samhällsintresse. Ytterligare villkor är i dessa fall att beslut om granskning fattas inom 21 dagar från det att en full- ständig anmälan om investeringen har kommit in och att inve- steraren meddelas om beslutet inom samma tid. Omedelbart efter att investeraren har mottagit meddelandet ska investeraren ge in en ansökan beträffande investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Ärenden som gäller dessa verksamheter handläggs av the Depart- ment of Canadian Heritage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;https://www.ic.gc.ca/eic/site/ica-lic.nsf/eng/h_lk00007.html,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2021-09-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="p187dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387187x1.jpg/" id="p187img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.14.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Granskning till skydd för nationell säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Granskningen till skydd för nationell säkerhet sker enligt bestäm- melserna i del IV.1 i ICA och i the National Security Review of Investments Regulations.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;De investeringar som är granskningsbara till skydd för nationell säkerhet är sådana som gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;nyetablering av en kanadensisk rörelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;förvärv, oavsett värde, som medför kontroll över en kanadensisk rörelse, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;förvärv av hela eller delar av en enhet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;som inte är kanadensisk, men som bedriver verksamhet i Kanada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Som nämnts inledningsvis måste en utländsk investerare som vill etablera en ny kanadensisk affärsverksamhet eller förvärva kontroll över en kanadensisk rörelse anmäla investeringen. Vad som avses med kontroll definieras utförligt i lagen, se avsnitt 6.14.3. Om inve- steringen överstiger vissa tröskelvärden, ska i stället en ansökan göras. Anmälan eller ansökan ska göras antingen före det att inve- steringen genomförs eller inom 30 dagar därefter, beroende på bland annat vilken kontroll investeringen ger upphov till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft36"&gt;Granskning till skydd för nationell säkerhet kräver varken anmälan eller ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;När det gäller förvärv av hela eller delar av en enhet som inte är kana- densisk, men som bedriver verksamhet i Kanada, krävs inte någon anmälan eller ansökan. Regelverket innebär sammantaget alltså att även en investering som inte måste anmälas eller omfattas av kravet på ansökan kan granskas till skydd för nationell säkerhet. Det sker i så fall efter inledande initiativ från ministern, som i alla fall där en investering kan granskas till skydd för nationell säkerhet har rätt att begära att en investerare och andra som berörs av investeringen lämnar den infor- mation som behövs för bedömningen av om en investering kan antas hota den nationella säkerheten. En sådan begäran ska i så fall göras inom 45 dagar från det att investeringen blev känd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Enhet (entity) definieras i lagen som ett företag, partnerskap, trust eller joint venture.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Närmare om förfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Om ministern efter att ha konsulterat ministern för allmän säkerhet och krisberedskap (the Minister of Public Safety and Emergency Preparedness) bedömer att det finns skäl att anta att en investering kan hota den nationella säkerheten, ska ärendet överlämnas till the Governor in Council (GiC) som därefter fattar eventuellt beslut om att inleda granskning. Ett sådant beslut ska som huvudregel fattas senast inom 45 dagar från det att en fullständig anmälan getts in eller investeringen på annat sätt blivit känd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;När ett ärende har överlämnats till GiC får investeraren inte genomföra investeringen förrän investeraren fått ett meddelande som innebär att investeringen godkänts eller kommer att godkännas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Om GiC beslutar om granskning, genomförs granskningen av ministern. Ministern har rätt att även i detta skede begära den infor- mation som behövs från investeraren eller någon annan som berörs av investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Sedan en granskning genomförts ska ministern efter samråd med ministern för allmän säkerhet och krisberedskap antingen överlämna ärendet till GiC, tillsammans med en redogörelse för granskningen och rekommendationer eller, om investeringen inte bedöms vara ett hot mot den nationella säkerheten, meddela investeraren att inga ytterligare åtgärder kommer att vidtas. Ett eventuellt överlämnande ska ske inom 45 dagar från beslutet om granskning. Om ärendet överlämnas, får GiC vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att skydda den nationella säkerheten. Förutom att besluta att inte tillåta investeringen kan GiC godkänna investeringen med vissa villkor eller ålägga investeraren att avyttra delar av en verksamhet. Ett exem- pel på villkor är att en viss andel av styrelsemedlemmarna ska vara kanadensiska. GiC ska meddela sitt beslut inom 20 dagar från det att ärendet överlämnats dit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft36"&gt;En investering får inte genomföras innan granskning gjorts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft35"&gt;När en investerare fått meddelande om att ett granskningsförfarande kan komma att inledas får investeringen inte genomföras så länge investeraren inte fått besked om antingen att granskning inte kom- mer att göras eller att investeringen godkänns.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="p189dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387189x1.jpg/" id="p189img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Om en investering har genomförts före en granskning, kan GiC ålägga investeraren att avyttra investeringen eller underkasta sig villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft36"&gt;Omständigheter som beaktas vid bedömningen av om investeringen kan hota den nationella säkerheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft35"&gt;Lagen innehåller inte någon definition av begreppet nationell säker- het. Vid bedömningen av om en investering kan hota den nationella säkerheten beaktas bland annat följande omständigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;investeringens potentiella effekter för den militära förmågan och försvarsintressena,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;investeringens potentiella effekter när det gäller överföringen av känslig teknologi och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;know-how&lt;/NOBR&gt; till annat land,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;medverkan i forskning, tillverkning och försäljning av militära produkter och teknologier,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;investeringens potentiella inverkan på kritisk infrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;30&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;investeringens potentiella inverkan på försörjningstryggheten när det gäller kritiska produkter och tjänster, eller försörjningen av produkter och tjänster till regeringen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;investeringens potential att möjliggöra utländsk övervakning eller spionage,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;investeringens potential att hindra framtida underrättelse- eller brottsbekämpande verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;investeringens potential att inverka på Kanadas internationella intressen, såsom utländska relationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;investeringens potential att underlätta olagliga aktörers aktiviteter, såsom terrorism och organiserad brottslighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Kritisk infrastruktur refererar till bland annat system, teknologier, nätverk, tillgångar och tjänster som är av grundläggande betydelse för medborgarnas hälsa, säkerhet och ekonomi och för regeringens funktionalitet. I Kanadas National Strategy for Critical Infrastructure klassi- ficeras kritisk infrastruktur närmare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="p190dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387190x1.jpg/" id="p190img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;6.14.10 Uppföljning av en godkänd investering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;När ett beslut om godkännande av en investering har fattats är inve- steraren skyldig att tillhandahålla den information som behövs för att det ska kunna bedömas om investeraren agerar i enlighet med uppställda villkor och liknande. En investering som har granskats och godkänts följs vanligen upp 18 månader efter genomförandet. Om uppföljningen visar att genomförandet väsentligen överensstämmer med de ursprungliga förväntningarna och det inte finns några större åtaganden som ska uppfyllas framöver, äger vanligtvis ingen ytter- ligare uppföljning rum. I annat fall bestäms en ny tidpunkt för upp- följning längre fram i tiden.&lt;SPAN class="ft42"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft15"&gt;6.14.11 Om investeraren inte uppfyller sina skyldigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft12"&gt;Om en investerare inte uppfyller villkor som meddelats i samband med godkännande av en investering, finns det möjligheter att inleda ett medlingsförfarande för att lösa problemet. Ministern kan också acceptera nya villkor för investeringen eller kräva att de ursprungliga villkoren följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Om en investerare exempelvis underlåtit att göra en anmälan eller ansökan på föreskrivet sätt eller lämna föreskriven eller begärd infor- mation, genomfört en investering som inte tillåtits eller underlåtit att uppfylla villkor som ställts upp i samband med ett godkännande av en investering, kan ministern initiera ett ärende vid domstol. Domstolen får i ett sådant ärende fatta de beslut som den bedömer behövs, till exempel ålägga investeraren att avyttra investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;6.14.12 Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft12"&gt;Beslut som fattas av GiC eller ministern inom ramen för gransk- ningen till skydd för nationell säkerhet får inte överklagas utan bara prövas enligt reglerna i Federal Courts Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Investment Canada Act Guidelines – Administrative Procedures, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;https://www.ic.gc.ca/eic/site/ica-lic.nsf/eng/lk00064.html#MediationGuideline,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2021-09-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="p191dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387191x1.jpg/" id="p191img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;6.14.13 Antal granskningar till skydd för nationell säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft12"&gt;Sedan 2016 har ministern överlämnat totalt 28 ärenden till GiC för beslut om att inleda granskning. Under samma period har totalt 15 slutliga beslut fattats. Av dessa har fyra inneburit att investeringen förbjudits. Under skatteåret 2019/2020 överlämnades tio ärenden till GiC. I tre av dessa vidtogs inga ytterligare åtgärder. Beträffande de övriga sju, där GIC beslutade att inleda granskning, beslutades i ett fall att inga ytterligare åtgärder skulle vidtas. I tre fall återkallade investeraren ärendet och i tre fall beslutades att investeringen skulle avyttras.&lt;SPAN class="ft101"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft24"&gt;Investeringar i verksamhet som rör el, gas eller telekommunikation kan i Nederländerna granskas enligt bestämmelser i särskilda lagar på de områdena. Det saknas i dag ett övergripande regelverk för gransknings av utländska direktinvesteringar, men ett förslag till lag har tagits fram och behandlas för närvarande. I det följande finns en redogörelse för innehållet i lagförslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Förslag till granskningslag till skydd för nationell säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;Förslag till en granskningslag – Wet veiligheidstoets investeringen, fusies en overnames – med motivering överlämnades till represen- tanthuset den 30 juni 2021.&lt;SPAN class="ft53"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Förslaget innehåller en gransknings- mekanism för investeringar och vissa andra transaktioner som utgör en risk för den nationella säkerheten. Med nationell säkerhet avses natio- nell säkerhet enligt artikel 4.2 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; samt allmän säkerhet och väsentligt säkerhetsintresse enligt artiklarna 45.3, 52.1, 65.1 b) och 346 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Syftet är att upprätthålla kontinuiteten i viktiga processer, att bibehålla kunskap och information som är av kritisk eller strategisk betydelse samt att motverka oönskade strategiska beroenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Annual Report Investment Canada Act &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2019-20,&lt;/NOBR&gt; https://www.ic.gc.ca/eic/site/ica- lic.nsf/eng/h_lk81126.html, &lt;NOBR&gt;2021-09-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Regels tot invoering van een toets betreffende verwervingsactiviteiten die een risico kunnen vormen voor de nationale veiligheid gezien het effect hiervan op vitale aanbieders of ondernemingen die actief zijn op het gebied van sensitieve technologie (Wet veiligheidstoets investeringen, fusies en overnames), Tweede Kamer, vergaderjaar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020–2021,&lt;/NOBR&gt; 35 880, nr 2 och 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Verksamheter och transaktioner som omfattas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;Förslaget gäller dels verksamheter som driver, förvaltar eller ställer en tjänst till förfogande vars kontinuitet är av avgörande betydelse för det nederländska samhället (vitale aanbieder), dels verksamheter som rör känslig teknik. I lagförslaget specificeras verksamheterna huvudsakligen genom hänvisningar till andra regelverk. När det gäller verksamheter av avgörande betydelse för det nederländska samhället anges verksamheter som avser värmeförsörjningen, luft- fart, hamnar, bank och finans, handelsplatser för värdepapper, energi och gaslagring. Med känslig teknik avses produkter med dubbla användningsområden och krigsmateriel. Bestämmelser om att ytter- ligare verksamheter som ska omfattas kan meddelas genom ett särskilt administrativt förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft11"&gt;De transaktioner som omfattas av förslaget är investeringar, fusioner, joint ventures, företagsuppdelningar och förvärv av till- gångar. Investering definieras som ett förvärv av andelar i kapital eller tillgångar av en eller flera personer, genom avtal eller på annat sätt, direkt eller indirekt, i ett eller flera företag eller delar därav. För att om- fattas av regelverket ska det så kallade målföretaget (doelonderneming) vara etablerat i Nederländerna. Det är inte sätet, utan platsen för verksamheten och den faktiska ledningen som är avgörande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;För att en investering ska omfattas av regelverket krävs att inve- steringen medför kontroll eller betydande inflytande över målföre- taget. När det gäller innebörden av kontroll hänvisas till innebörden enligt den nederländska konkurrenslagstiftningen. Betydande in- flytande innebär innehav av minst 10 procent, 20 procent eller 25 pro- cent av rösterna. Även avtal som ger rätt till inflytande, till exempel rätt att utse styrelseledamöter i målbolaget, kan utgöra betydande inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Förslaget innebär att en transaktion som omfattas av lagen ska anmälas till ekonomi- och klimatministern (Minister van Economische Zaken en Klimaat). Ministern ska som huvudregel inom åtta veckor där- efter meddela parterna antingen att någon prövning inte behövs eller att en prövning måste göras. Om någon prövning inte behövs, kan transaktionen genomföras. Om en prövning måste göras, ska antingen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;förvärvaren eller målföretaget ansöka om en prövning. Även efter en ansökan gäller som huvudregel att ministern ska fatta beslut inom åtta veckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;En transaktion som omfattas av regelverket får inte genomföras förrän ministern antingen meddelat att någon prövning inte behöver göras eller har fattat ett prövningsbeslut. Ministern kan dock bevilja vissa undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Om en anmälningspliktig transaktion inte har anmälts, kan minis- tern på eget initiativ inleda ett prövningsförfarande. Ministern kan i vissa särskilda fall också ompröva ett godkännande av en transaktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;För transaktioner som involverar ett börsnoterat företag gäller ytterligare krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Kriterier för prövningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Vid bedömningen av om en transaktion kan medföra risker för den nationella säkerheten ska det beaktas bland annat om förvärvarens ägarstruktur och ägarförhållanden inte är tillräckligt transparenta, om förvärvaren är föremål för ekonomiska eller finansiella sank- tioner, säkerhetssituationen i förvärvarens bosättningsland och om förvärvaren begått vissa brott eller tillhandahållit felaktiga eller otill- räckliga uppgifter inom ramen för prövningen. Det ska också beak- tas bland annat om förvärvaren tidigare har uppvisat brister vid be- drivande av verksamheter vars kontinuitet är av avgörande betydelse för det nederländska samhället och om den stat där förvärvaren är bosatt inte är bunden av eller inte följer internationella fördrag. Även omständigheter som gör det rimligt att bedöma att förvärvaren kom- mer att utöva en strategisk dominerande ställning ska beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;Villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft24"&gt;Ett beslut om godkännande av en transaktion kan förenas med vill- kor. Villkoren kan innebära att känslig information ska hanteras på visst sätt eller att särskilda rutiner ska gälla för rekrytering och ut- nämning av styrelseledamöter och anställda som får tillgång till känslig information. Det kan också vara fråga om att viss teknik eller kunskap måste deponeras hos staten eller en tredje part för icke- kommersiella ändamål i händelse av akuta risker.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Om regelverket eller beslut om villkor inte efterlevs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft12"&gt;Lagförslaget innehåller ett flertal konsekvenser av att regelverket eller villkor inte följs. I det följande nämns några av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;En investering som medför kontroll och som genomförs i strid med regelverket är ogiltig. För fusioner och andra transaktioner gäller som huvudregel i stället att dessa ogiltigförklaras genom dom- stolsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Om en transaktion genomförs i strid med regelverket eller om villkor inte följs, får med vissa undantag de rättigheter som förvär- vats genom transaktionen inte utövas. Förvärvaren får till exempel inte utöva sin rösträtt eller rätt till information. Ministern kan utse en eller flera personer för att kontrollera detta. Ministern kan också under vissa förutsättningar utse en eller flera personer som ersätter styrelsen eller ledningen för ett företag som driver verksamhet vars kontinuitet är av avgörande betydelse för det nederländska samhället. Om villkor inte efterlevs kan ministern ytterst också förbjuda trans- aktionen, med ogiltighet och upphävande av rättigheter som följd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Ministern kan besluta om sanktionsavgift eller böter för brott mot regelverket eller om villkor inte efterlevs. En sanktionsavgift kan upp- gå till högst 10 procent av omsättningen i målföretaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Lagförslaget innehåller bestämmelser om rätt att med stöd av dom- stolsbeslut genomföra husrannsakan hos bland andra förvärvaren, målföretaget och nyckelfunktionärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Lov om nasjonal sikkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;I Norge regleras köp av delar eller hela verksamheter som faller under Lov om nasjonal sikkerhet (sikkerhetsloven) i kapitel 10 om eierskaps- kontroll i den lagen och i kapitel 15 i Forskrift om virksomheters arbeid med forebyggende sikkerhet (virksomhetsikkerhetsforskriften).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Sikkerhetsloven syftar till att trygga Norges nationella säkerhets- intressen, och då särskilt Norges suveränitet, territoriella integritet och demokratiska styrelseskick. Lagen är inriktad på att skydda vik- tiga samhällsfunktioner som understödjer dessa intressen. De funk- tioner som avses är tjänster, produktion eller annan verksamhet som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="p195dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387195x1.jpg/" id="p195img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;har en sådan betydelse att ett helt eller delvis bortfall av funktionen skulle få konsekvenser för statens förmåga att ta till vara nationella säkerhetsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Både offentliga och privata verksamheter omfattas av lagen. När det gäller privata verksamheter är det departementen som inom sina respektive ansvarsområden beslutar om vilka verksamheter som lagen ska gälla för. De kan besluta att lagen helt eller delvis ska gälla för verksamheter som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;behandlar säkerhetsklassificerad information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;råder över information, informationssystem, objekt eller infra- struktur som är av avgörande betydelse för grundläggande natio- nella funktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;bedriver aktivitet som har avgörande betydelse för grundläggande nationella funktioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft24"&gt;Om en verksamhet inte faller inom något departements område, är det Nasjonal sikkerhetsmydigehet (NSM) som fattar detta beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft12"&gt;NSM har utfärdat en vägledning till stöd för departementen i beslutsprocessen.&lt;SPAN class="ft101"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Departementen ska meddela NSM och de aktuella verksamheterna om sina beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Den som vill förvärva en kvalificerad ägarandel i en verksamhet som faller under sikkerhetsloven ska anmäla detta till det departement som ansvarar för det aktuella verksamhetsområdet. Om verksam- heten inte omfattas av något departements ansvarsområde, ska anmälan göras till NSM.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft52"&gt;Det är alltså förvärvaren som ska göra anmälan. Vidare omfattar regelverket både utländska och inhemska förvärvare. Bakgrunden till det sistnämnda är att komplicerade ägarstrukturer kan få till följd att den faktiska förvärvaren inte blir föremål för granskning, om bara förvärv från utländska aktörer granskas.&lt;SPAN class="ft131"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Veileder i departementenes identifisering av grunnleggende nasjonale funksjoner, Nasjonal sikkerhetsmyndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 153 L, Lov om nasjonal sikkerhet (sikkerhetsloven), s. 151.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="p196dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387196x1.jpg/" id="p196img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kvalificerad ägarandel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft12"&gt;Med kvalificerad ägarandel avses att förvärvet direkt eller indirekt innebär att förvärvaren erhåller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;minst en tredjedel av aktiekapitalet, andelarna eller röstetalet i verksamheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;rätt att bli ägare till minst en tredjedel av aktiekapitalet eller andelarna, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;betydande inflytande över förvaltningen av företaget på annat sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft11"&gt;Vid beräkningen av hur stor andel investeraren erhåller till följd av förvärvet inkluderas även aktier och andelar som ägs eller övertas av en närstående till investeraren. I förarbetena till lagen uttalas bland annat att en ägarandel på mer än en tredjedel ger negativ kontroll vid beslut som kräver två tredjedels majoritet. Det innebär att en inve- sterare på detta sätt kan motsätta sig väsentliga beslut som till exem- pel flytt av huvudkontor och ändringar av stadgarna.&lt;SPAN class="ft53"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.16.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Innehållet i anmälan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft24"&gt;Vilka uppgifter som ska lämnas i en anmälan enligt lagen framgår av kapitel 15 i virksomhetsikkerhetsforskriften. Utöver uppgifter om investeraren och den verksamhet som investeringen gäller ska an- mälan innehålla uppgifter om förvärvarens ägarstruktur, styrelse- medlemmar, vem som bedriver den dagliga verksamheten i för- värvarens verksamhet, hur stor andel i det förvärvade företaget som investeringen medför för förvärvaren, eventuella relationer mellan förvärvaren och andra ägare av det företag som förvärvet gäller, för- värvarens ägarintressen i andra verksamheter i den aktuella sektorn, förvärvarens årsredovisningar för de senaste fem åren samt andra uppgifter som förvärvaren tror kan vara av intresse vid bedömningen av om förvärvet ska godkännas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Upplysningarna om ägarstruktur ska omfatta eventuella utländska ägarintressen i förvärvarens verksamhet och förvärvarens eventuella ägarintressen i utlandet, och nationaliteten ska framgå. Nationaliteten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 153 L, Lov om nasjonal sikkerhet (sikkerhetsloven), s. 151.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="p197dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387197x1.jpg/" id="p197img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p608 ft24"&gt;ska framgå även om investeraren är en privatperson samt när det gäller styrelsen och den som leder den dagliga verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.16.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Närmare om förfarandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft24"&gt;Den som tagit emot en anmälan – relevant departement eller NSM – ska ta ställning till anmälningen så snart som möjligt och inom 60 dagar meddela förvärvaren om förvärvet godkänns eller om ären- det ska behandlas av regeringen (Kongen i statsråd). Om departe- mentet eller NSM begär kompletterande uppgifter från förvärvaren, förlängs fristen med 50 dagar från den dag då de kompletterande uppgifterna kommit in. Departementet eller NSM kan be relevanta organ att uttala sig om vilken potentiell risk förvärvet kan innebära och om förvärvarens säkerhetsmässiga pålitlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Fristen har bestämts utifrån vad som gäller för anmälningar enligt den norska finansforetaksloven och med beaktande av att det kan behövas tid för informationsinhämtning och för bedömning.&lt;SPAN class="ft53"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Vilka organ som är relevanta att inhämta uttalanden från och vad dessa uttalanden bör innehålla anges inte i lagen. I propositionen nämns dock att de så kallade &lt;NOBR&gt;EOS-tjenstena,&lt;/NOBR&gt; det vill säga underrättelsetjänsten (Etterretningstjenesten), polissäkerhetstjänsten (Politiets sikkerhets- tjeneste), NSM och försvarssäkerhetsavdelningen (Forsvarets sikker- hetsavdeling), kan vara aktuella med hänsyn till den information de har om hotbilden mot norska verksamheter.&lt;SPAN class="ft53"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Regeringen kan besluta att ett förvärv inte får genomföras eller att det får genomföras bara på vissa villkor. Det gäller oavsett om för- värvet redan har genomförts eller inte och även om någon anmälan inte gjorts. I propositionen uttalas att ett beslut om att inte godkänna ett förvärv måste vara förenligt med lagens ändamål. Ett sådant beslut måste också i varje enskilt fall vara proportionerligt på så sätt att det nationella säkerhetsintresset väger tyngre än de negativa ekonomiska konsekvenserna för verksamheten och förvärvaren.&lt;SPAN class="ft53"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft52"&gt;Det saknas bestämmelser om att ett förvärv inte får genomföras innan det har godkänts. Bakgrunden till det är bedömningen att risken för att förvärvet inte godkänns eller upphävs med all sanno-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 153 L, Lov om nasjonal sikkerhet (sikkerhetsloven), s. 151.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 153 L, Lov om nasjonal sikkerhet (sikkerhetsloven), s. 151.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 153 L, Lov om nasjonal sikkerhet (sikkerhetsloven), s. 151.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="p198dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387198x1.jpg/" id="p198img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;likhet medför att något genomförande inte sker innan förvärvaren fått besked om att förvärvet godkänns.&lt;SPAN class="ft96"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.16.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Sanktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Sikkerhetsloven innehåller inte några bestämmelser om sanktioner för den som inte följer bestämmelserna i kapitel 10 om eierskaps- kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Storbritannien&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;The National Security and Investment Act 2021&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;I Storbritannien granskas utländska direktinvesteringar än så länge inom ramen för det konkurrensrättsliga regelverket, the Enterprise Act 2002. Den 29 april 2021 antogs dock ett nytt regelverk – the National Security and Investment Act 2021 – som är utformat speci- fikt för utländska direktinvesteringar. Lagen ska tillämpas fullt ut från och med den 4 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Lagen innebär att regeringen kan granska förärv av vissa verksam- heter och tillgångar som har gett eller befaras ge upphov till en risk för nationell säkerhet. Någon definition av begreppet nationell säkerhet finns inte i lagen. Det anges inte heller några omständigheter under vilka nationell säkerhet kan vara i riskzonen. Detta återspeglar reger- ingens mångåriga policy om att de nationella säkerhetsbefogenheterna ska vara tillräckligt flexibla för att kunna skydda nationen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft14"&gt;Vid bedömningen av risk kommer främst följande tre faktorer att beaktas.&lt;SPAN class="ft96"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Om den verksamhet eller tillgång som förvärvet avser används eller skulle kunna användas på ett sätt som medför risker för den nationella säkerheten (target risk)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. s. 153 L, Lov om nasjonal sikkerhet (sikkerhetsloven), 151.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;National Security and Investment Act 2021: Draft statement for the purposes of section 3, juli 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;National Security and Investment Act 2021: consultation on the statement for the purposes of section 3, juli 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="p199dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387199x1.jpg/" id="p199img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p612 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Om det finns omständigheter hos förvärvaren som innebär eller skulle kunna innebära att dennes kontroll över verksamheten eller tillgången medför risker för den nationella säkerheten (acquirer risk)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Omfattningen av den kontroll som förvärvas (control risk).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Aktörer, företagsformer och egendom som omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft12"&gt;Lagen omfattar alla personer som har gjort eller har för avsikt att göra sådana förvärv som anges i lagen, oavsett personens nationalitet eller hemvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Lagen gäller när en person förvärvar kontroll&lt;SPAN class="ft53"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;över ett företag (qualifying entity) eller tillgång (qualifying asset). Alla företags- former omfattas, dock inte fysiska juridiska personer (inividuals). När det gäller tillgångar är lagen tillämplig på fast och lös egendom inklusive immateriella rättigheter som exempelvis företagshemlig- heter, källkod, databaser och mjukvara. Ett företag som har bildats enligt något annat lands lag omfattas bara om företaget bedriver verksamhet i eller tillhandahåller varor eller tjänster till personer i Storbritannien. Fast och annan lös egendom än immateriella rättig- heter som finns utanför Storbritannien omfattas bara om de används i verksamhet som bedrivs i Storbritannien eller vid tillhandahållande av varor eller tjänster till personer i Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Verksamheter som omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Lagen innebär en obligatorisk anmälningsskyldighet för den som har för avsikt att förvärva kontroll i företag som bedriver viss särskilt ut- pekad verksamhet (entity of a specified description). Verksamheterna ska specificeras i förordning (notifiable acquisiton regulations). I ut- kastet till förordning finns en detaljerad lista över vilka verksamheter som avses.&lt;SPAN class="ft53"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Verksamheterna delas in i följande 17 områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Avancerade material&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Avancerad robotteknik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Artificiell intelligens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se avsnitt 6.17.4 om vad som avses med kontroll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;National Security and Investment Act: draft notifiable acquisition statutory instrument, juli 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Civil kärnkraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Kommunikation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Datorhårdvara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Leverantörer av kritisk betydelse för regeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Kryptografisk autentisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Datainfrastruktur&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Försvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Energi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Kvantteknik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Satellit- och rymdteknik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Leverantörer till räddningstjänsten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Syntetisk biologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Transport&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft12"&gt;Även förvärv av andra verksamheter än de särskilt utpekade kan granskas enligt lagen. Sådana förvärv omfattas dock inte av den obligatoriska anmälningsskyldigheten, utan kan anmälas frivilligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.17.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Vad som avses med kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft14"&gt;Lagen gäller alltså när en person förvärvar kontroll. I lagen speci- ficeras vad som avses med begreppet (trigger events).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;Kontroll över ett företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft14"&gt;Med att en person förvärvar kontroll över ett företag avses att denne utökar sitt innehav av andelar eller rösträtt i företaget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;från 25 procent eller mindre till mer än 25 procent,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;från 50 procent eller mindre till mer än 50 procent eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;från mindre än 75 procent till 75 procent eller mer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p617 ft14"&gt;I lagen anges närmare vad som avses med andelar när det gäller olika företagsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft24"&gt;Med förvärv av kontroll avses också att förvärva rättigheter som medför möjlighet att påverka företagets angelägenheter eller stra- tegiska inriktning, till exempel rätten att utse styrelseledamöter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Bestämmelserna innebär att även förvärv som ingår i en företags- rekonstruktion eller omorganisation kan omfattas. Detta gäller även om förvärvet sker inom samma koncern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Kontroll över en tillgång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft12"&gt;Med att en person förvärvar kontroll över en tillgång avses att perso- nen förvärvar rätt att använda tillgången eller styra eller kontrollera dess användning. Även förvärv som innebär en ökad sådan rätt om- fattas av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Undantag beträffande kontrollbegreppet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft12"&gt;I vissa situationer omfattas ett förvärv inte av lagen även om för- värvet medför kontroll i den mening som angetts ovan. Ett förvärv som en fysisk person gör beträffande en tillgång kan falla utanför exempelvis om förvärvet görs i ett syfte som faller utanför personens näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.17.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förfarandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft36"&gt;Obligatorisk och frivillig anmälan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft24"&gt;Lagen innehåller två typer av anmälan, en obligatorisk (mandatory notice) och en frivillig (voluntary notice). Anmälan görs till närings- ministern (Secretary of State at the Department of Business, Energy and Industrial Strategy). Näringsministern får också utfärda före- skrifter om vilka uppgifter en anmälan ska innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft35"&gt;Obligatorisk anmälan gäller för den som avser att göra ett förvärv som medför kontroll över sådana särskilda verksamheter som pekas ut i regelverket. Ett sådant förvärv ska anmälas innan det genomförs. Förvärv av tillgångar är inte föremål för obligatorisk anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft11"&gt;Den som är part i ett planerat eller slutfört förvärv som medför kontroll av tillgångar som omfattas av lagen eller av andra verksam- heter än de för vilka anmälan är obligatorisk, kan lämna in en frivillig anmälan. En sådan anmälan kan göras också av det företag som är föremål för förvärvet men som inte är en av parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Efter att ha tagit emot en anmälan ska ministern så snart som möjligt besluta om anmälan ska accepteras eller avvisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Ministern får avvisa anmälan om den inte uppfyller de krav som anges regelverket eller om den inte innehåller tillräckligt med infor- mation för att ministern ska kunna avgöra om en granskning ska inledas. Ministern kan avvisa en frivillig anmälan också om ett even- tuellt granskningsbeslut inte kommer att hinna fattas inom ramen för vissa tidsfrister som gäller för granskning av förvärv som kan anmälas frivilligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Om en anmälan accepteras, ska ministern inom trettio dagar där- efter antingen besluta att inleda granskning eller meddela att några ytterligare åtgärder inte kommer att vidtas (the initial period). Om ministern beslutar att inleda granskning, ska ministern inom ytter- ligare 45 dagar från beslutet (the additional period) besluta antingen att inte vidta några ytterligare åtgärder (final notification) eller att fatta slutligt beslut (final order). Denna tid kan utsträckas ytterligare, om ministern och förvärvaren kommer överens om det (voluntary period).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;Ett slutligt beslut kan innebära antingen att förvärvet förbjuds, att det ska återgå eller att det godkänns med vissa villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Om det behövs, får ministern när som helst under handlägg- ningstiden meddela ett interimistiskt beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Granskning på ministerns eget initiativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Om det kan misstänkas att ett förvärv som omfattas av bestäm- melserna om frivillig anmälan kan ge upphov till risker för den natio- nella säkerheten, kan ministern inleda granskning på eget initiativ. En sådan granskning kan inledas upp till fem år efter att förvärvet ägt rum och upp till sex månader efter att ministern fått kännedom om förvärvet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft52"&gt;Ministern kan inleda granskning också av ett förvärv som genom- förts utan att kravet på obligatorisk anmälan har iakttagits.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="p203dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387203x1.jpg/" id="p203img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Publicering av slutligt beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;När ministern har fattat ett slutligt beslut eller ett beslut om att ändra ett tidigare beslut ska information om det publiceras på lämp- ligt sätt. Informationen ska innehålla bland annat en sammanfatt- ning av beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Förväntat antal ärenden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Den brittiska regeringen förväntar sig 1 &lt;NOBR&gt;000–1&lt;/NOBR&gt; 830 stycken anmäl- ningar per år varav &lt;NOBR&gt;70–95&lt;/NOBR&gt; stycken förväntas behöva granskas och cirka 10 resultera i åtgärder.&lt;SPAN class="ft101"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.17.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;Ett slutligt beslut kan förenas med villkor som är nödvändiga och proportionella för att förhindra, avhjälpa eller mildra risker för den nationella säkerheten. Villkoren kan avse bland annat ålägganden för någon att vidta vissa åtgärder eller att underlåta vissa saker. Det kan också vara fråga om krav på att någon utses för att övervaka eller kontrollera verksamheten. Villkor som omfattar ålägganden av- seende någons agerande utanför Storbritannien får ställa upp bara mot medborgare i Storbritannien, personer med hemvist där och mot juridiska personer som lyder under brittisk lag eller som be- driver verksamhet i Storbritannien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.17.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kriterier för prövningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Vid bedömningen av risk ska alltså utöver förvärvsföremålets art (target risk) och omfattningen av den kontroll som förvärvas (control risk) beaktas också omständigheter hos förvärvaren (acquirer risk). Vilken risk omständigheter hos förvärvaren medför ska bedömas i varje enskilt fall. Omständigheter som kan vara relevanta är bland annat förvärvarens agerande i samband med andra förvärv, om för- värvaren gjort sig skyldig till brott samt hur stort inflytande för- värvarens redan har på det aktuella området. Förvärvarens kopp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Impact Assessment, National Security and Investment Bill, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;RPC-4173(4)-BEIS,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-09.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="p204dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387204x1.jpg/" id="p204img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft11"&gt;lingar till fientliga stater eller aktörer har betydelse för bedömningen men ett statsägt företag eller en förvärvares nationalitet ska inte per automatik anses medföra risk för den nationella säkerheten.&lt;SPAN class="ft53"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.17.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Om ett anmälningspliktigt förvärv inte anmäls eller förelägganden eller villkor inte följs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft36"&gt;Ogiltighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft14"&gt;Ett anmälningspliktigt förvärv som genomförs utan att det anmälts är ogiltigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft12"&gt;Efter att ha fått kännedom om ett sådant förärv ska ministern inom sex månader antingen inleda granskning av förvärvet eller med- dela berörda parter att några åtgärder inte kommer att vidtas. Ett meddelande om att åtgärder inte kommer att vidtas innebär att för- värvet har godkänts och alltså inte är ogiltigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft35"&gt;Den som berörs av ett förvärv är ogiltigt till följd av att det inte anmälts kan ansöka om godkännande av förvärvet. Bestämmelserna om förfarandet beträffande en sådan ansökan motsvarar de bestäm- melser som reglerar förfarandet beträffande en obligatorisk ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft36"&gt;Sanktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Den som bryter mot regelverket genom att exempelvis underlåta att anmäla ett anmälningspliktigt förvärv, följa villkor som meddelats i samband med ett slutligt beslut eller följa förelägganden om att lämna information eller infinna sig för att lämna muntliga uppgifter, kan få böter eller dömas till fängelse. Ett bötesbelopp kan som mest uppgå till det högsta av fem procent av ett företags omsättning eller 10 miljoner pund. Det längsta fängelsestraff som kan dömas ut är fem år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.17.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Något om ministerns övriga befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Ministern kan utfärda förelägganden dels om att tillhandahålla infor- mation (information notice), dels om att inställa sig för att lämna uppgifter muntligen (attendance notice). Föreläggandena kan riktas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Policy paper Statement of policy intent, Department for Business, Energy &amp; Industrial Strategy, mars 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;även mot andra än parterna i förvärvet. Föreläggandena ska innehålla information om bland annat syftet med föreläggandet och vad som händer om föreläggandet inte följs. Mot personer som befinner sig utanför Storbritannien får förelägganden utfärdas bara i vissa fall och bara mot vissa aktörer med anknytning till Storbritannien samt mot förvärvare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Om oriktig information lämnats och ligger till grund för ett beslut enligt lagen, kan ministern ompröva beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft52"&gt;Ministern ska utöva tillsyn över interimistiska och slutliga beslut enligt lagen och kan ändra eller upphäva dem. Ministern ska om- pröva ett beslut om den som berörs av ett åläggande kopplat till beslutet begär det. Någon omprövning behöver dock inte göras, om omständigheterna kring förvärvet inte har förändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft15"&gt;6.17.10 Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft12"&gt;Beslut enligt lagen överklagas till the High Court of Justice (England och Wales), the Court of Session (Skottland)eller the High Court (Nordirland).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;6.17.11 Ekonomisk ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Ministern kan med samtycke från finansministeriet (the Treasury) ge olika former av ekonomisk ersättning i till ett företag till följd av ett slutligt beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Tyskland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Aussenwirtschaftsgesetz&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;I Tyskland regleras utländska företagsförvärv i lagen om utrikeshandel (Aussenwirtschaftsgesetz, AWG) och förordningen om utrikeshandel (Aussenwirtschaftsverordning, AWV) som en del av bestämmelser om restriktioner för rörligheten av kapital. Detta regelverk inne- håller bestämmelser också om restriktioner när det gäller bland annat import, transfer och export av varor och tjänster, till exempel krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="p206dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387206x1.jpg/" id="p206img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;Granskning av ett företagsförvärv kan göras till skydd för bland annat väsentliga säkerhetsintressen&lt;SPAN class="ft101"&gt;47&lt;/SPAN&gt;, för allmän ordning eller säker- het i Tyskland eller andra &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; och för projekt eller program som enligt EU:s förordning om utländska direktinve- steringar är av unionsintresse&lt;SPAN class="ft101"&gt;48&lt;/SPAN&gt;. Granskning kan också göras för att motverka risker för försörjningstryggheten till skydd för männi- skors liv och hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Det är det tyska näringsdepartementet (Bundesministerium für Wirtschaft und Energie, BMWi) som ansvarar för granskningen enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Transaktioner, verksamheter och förvärvare som omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft24"&gt;Regelverket gör det möjligt att granska direkta och indirekta förvärv av inflytande i företag inom alla sektorer. Inflytande kan uppnås genom förvärv av andelar som medför rösträtt och genom förvärv av andelar i kombination med avtal om exempelvis vetorätt avseende strategiska affärsbeslut eller om rätt till styrelseposter. Även avtal genom vilka alla väsentliga tillgångar i ett företag överlåts eller avtal där aktier överlåts för att säkra ett lån kan granskas. Så kallade greenfield investments omfattas inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;För vissa särskilt utpekade verksamheter gäller en obligatorisk anmälningsskyldighet av förvärvet. Regelverket är uppdelat i sektors- specifika respektive sektorsövergripande bestämmelser. De sektors- specifika bestämmelserna gäller för förvärv som görs av alla utländska aktörer medan de sektorsövergripande gäller förvärvare från tredje land. Dotterföretag eller fasta driftsställen tillhörande en person med hemvist utanför EU anses inte ha hemvist inom EU. Personer från &lt;NOBR&gt;EFTA-länderna&lt;/NOBR&gt; jämställs med personer från EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Förvärv som görs av aktörer med hemvist i Tyskland eller inom EU kan granskas bara i den utsträckning de syftar till att kringgå regel- verket. Vid bedömningen av om det är fråga om ett kringgående ska det särskilt beaktas om förvärvaren inte bedriver någon annan verk- samhet eller saknar fast driftställe med till exempel personal inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Wesentlichen Sicherheitsinteressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Se artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.18.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Sektorsspecifika bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft36"&gt;Ett skydd för Tysklands väsentliga säkerhetsintressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Den sektorsspecifika granskningen tar sikte på skyddet för Tysklands väsentliga säkerhetsintressen och förvärv av företag som bland annat tillverkar krigsmateriel, försvarsteknologi eller produkter med it- säkerhetsfunktioner för behandling av myndigheters sekretess- belagda uppgifter. Även vissa försvarskritiska anläggningar omfattas av dessa bestämmelser. (60 § AWV)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Alla förvärv som innebär att en utländsk aktör förvärvar direkt eller indirekt kontroll över minst 10 procent av rösterna i ett tyskt företag kan granskas och omfattas av anmälningsplikt. Med sådan kontroll jämställs att förvärvaren förvärvar kontroll på något annat sätt, exempelvis om ett förvärv av andelar förenas med garantier för ytterligare platser i företagets ledning, vetorätt i strategiska affärs- beslut eller rätt till upplysningar. Det gäller också om förvärvaren senare ingår ett sådant avtal utan att det görs i samband med förärv av ytterligare rösträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;En obligatorisk anmälningsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Förvärv på området för den sektorsspecifika granskningen måste anmälas skriftligen till BMWi om förvärvaren får minst 10 procent av det totala röstetalet. Anmälningsskyldighet infaller därefter vid varje förvärv som innebär att förvärvaren får minst 20, 25, 40, 50 och 75 procent av rösträtten. Det är förvärvaren som ska göra anmälan. Anmälan ska innehålla grundläggande information om det planerade förvärvet, förvärvaren, det företag förvärvet gäller samt affärsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.18.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Sektorsövergripande bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft36"&gt;Ett skydd för allmän ordning och säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Den sektorsövergripande granskningen tar sikte på skyddet för allmän ordning och säkerhet i Tyskland och andra &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; samt för projekt eller program som enligt EU:s förordning om utländska direktinvesteringar är av unionsintresse &lt;NOBR&gt;(55–55&lt;/NOBR&gt; a §§ AWV). Bestäm-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft14"&gt;melserna tillämpas på alla förvärv som inte omfattas av de sektors- specifika reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft11"&gt;Regelverket innehåller som nämnts inte några begränsningar när det gäller vilka verksamheter som kan granskas. Det innehåller dock en omfattande lista på särskilt känsliga verksamheter där förvärvaren måste anmäla förvärvet innan det genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft35"&gt;Om det tyska företaget bedriver verksamhet inom kritisk infra- struktur, utvecklar branschspecifik programvara för sådan infra- struktur, tillhandahåller vissa molntjänster eller är ett medieföretag som bidrar till bildandet av den allmänna opinionen, är den lägsta tröskeln för när granskning kan göras och anmälan krävs 10 procent. I samband med att detta tröskelvärde infördes hänvisade den tyska lagstiftaren till OECD:s referensdefinition. Enligt den definitionen föreligger en direktinvestering, som kännetecknas av långsiktigt intresse och investerarens rätt till kontroll, vanligtvis när förvärvaren uppnår en andel av minst 10 procent i företaget. Begreppet kritisk infrastruktur kommer från lagen Gesetz über das Bundesamt für Sicherheit in der Informationstechnik (BSIG) och definieras när- mare i den tillhörande förordningen Verordnung zur Bestimmung Kritischer Infrastrukturen &lt;NOBR&gt;(BSI-KritisV).&lt;/NOBR&gt; Enligt &lt;NOBR&gt;BSI-KritisV&lt;/NOBR&gt; är en operatör av kritisk infrastruktur ett företag som bedriver verksam- het inom någon av vissa särskilt utpekade sektorer – bland annat energi, transport, hälso- och sjukvård, vatten och digital infrastruk- tur – och som samtidigt överskrider ett av de relevanta tröskelvärden som anges i bilagan till förordningen, till exempel genom att före- taget försörjer ett visst antal invånare med el eller vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;För företag som bedriver annan verksamhet som anges särskilt, exempelvis företag som tillverkar läkemedel eller medicintekniska produkter eller utvinner råvaror som är kritiska för EU, gäller ett lägsta tröskelvärde på 20 procent av rösträtten för när granskning kan göras och anmälan krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft12"&gt;För investeringar i företag som bedriver annan verksamhet än sådan som uttryckligen anges är den lägsta tröskeln för när gransk- ning kan göras 25 procent av rösträtten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;På samma sätt som när det gäller den sektorsspecifika gransk- ningen blir regelverket tillämpligt också om förvärvaren förvärvar kontroll över det tyska företaget genom exempelvis att ett förvärv av andelar förenas med garantier för ytterligare platser i företagets ledning, vetorätt i strategiska affärsbeslut eller rätt till information.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;Det gäller också om förvärvaren senare ingår ett sådant avtal utan att det görs i samband med förärv av ytterligare rösträtter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;En obligatorisk anmälningsskyldighet i vissa fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft52"&gt;Ett förvärv avseende en verksamhet som omfattas av de sektors- övergripande bestämmelserna och som uttryckligen anges i regel- verket måste anmälas av förvärvaren till BMWi innan förvärvet genomförs, om förvärvet innebär att förvärvaren får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;minst 10 procent av det totala röstetalet i ett företag som bedriver verksamhet inom kritisk infrastruktur, utvecklar branschspecifik programvara för sådan infrastruktur, tillhandahåller vissa moln- tjänster eller är ett medieföretag som bidrar till bildandet av den allmänna opinionen, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;minst 20 procent av det totala röstetalet i ett företag som bedriver annan verksamhet som anges.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft12"&gt;När det gäller de verksamheter som anges i första punkten infaller anmälningsskyldighet därefter vid varje förvärv som innebär att förvärvaren får minst 20, 40, 50 och 75 procent av rösträtten. För övriga särskilt angivna verksamheter infaller anmälningsskyldighet vid varje förvärv som innebär att förvärvaren får minst 20, 25, 40, 50 och 75 procent av rösträtten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Begäran om förhandsgodkännande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;För förvärv avseende företag som bedriver annan verksamhet än sådan som uttryckligen anges i regelverket gäller inte någon anmälnings- skyldighet. Sådana förvärv kan dock anmälas till BMWi i syfte att erhålla ett godkännande av förvärvet. Genom ett förhandsgodkännande slås det fast att förvärvet inte innebär någon säkerhetsrisk. Tröskel- värdena för dessa förvärv är 25, 40, 50 och 75 procent av rösträtten. En ansökan om förhandsgodkännande ska innehålla grundläggande infor- mation om förvärvet, det berörda företaget och affärsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.18.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Granskning på BMWi:s eget initiativ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;BMWi får alltid på eget initiativ inleda en granskning om förvärvet bedöms kunna medföra risk. Det ska i så fall göras inom tre månader från det att BMWi fick kännedom om förvärvet. En granskning får genomföras bara om BMWi skriftligen meddelar förvärvaren och det företag som förvärvet gäller om att en granskning kommer att in- ledas. Granskning får inte inledas, om det gått mer än fem år sedan förvärvet genomfördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.18.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förfarandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Sedan en anmälan eller begäran om förhandsgodkännande lämnats in eller BMWi inlett granskning är förfarandet i princip detsamma oavsett om verksamheten regleras enligt de sektorsspecifika eller de sektorsövergripande bestämmelserna. BMWi ska inom två månader besluta om förvärvet ska granskas. Om ett sådant beslut inte med- delas, anses förvärvet godkänt. Om en granskning inleds, är för- värvaren skyldig att tillhandahålla all den information som behövs för granskningen. Vilken information det är fråga om anges i ett med- delande från BMWi. Utöver detta kan BMWi begära ytterligare information från alla företag eller personer som är involverade i för- värvsprocessen, om informationen är nödvändig för att genomföra granskningen. BMWi ska därefter fatta beslut inom fyra månader från det att komplett information har erhållits. BMWi kan i särskilda fall besluta att förlänga denna tid med högst tre månader. Om det är fråga om försvarsintressen kan tiden därefter sträckas ut ytterligare en månad. Tiden kan förlängas även enligt överenskommelse med parterna och om BMWi förhandlar med parterna om villkor för godkännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft24"&gt;BMWi ansvarar alltså för granskningen men ska involvera andra myndigheter i den utsträckning deras kompetenser behövs. En granskning inleds och granskningsbeslut fattas efter samråd med utrikesministeriet (Auswärtiges Amt), inrikesministeriet (Bundes- ministerium des Innern, für Bau und Heimat) och försvarsministeriet (Bundesministerium der Verteidigung).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Ett slutligt beslut kan innebära att ett genomfört förvärv förklaras ogiltigt eller måste återgå, att förvärvet förbjuds eller att förvärvet godkänns på vissa villkor. BMWi kan bland annat utse en person som på förvärvarens bekostnad ansvarar för att se till att ett förvärv återgår.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;BMWi har möjlighet att under tiden för handläggning av ett ärende fatta interimistiskt beslut om förbud och rapporteringsskyldighet med mera för att skydda de säkerhetsintressen som regelverket ska skydda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.18.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kriterier för prövningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Vid granskningen ska det bedömas om förvärvet sannolikt kan på- verka Tysklands väsentliga säkerhetsintressen, allmän ordning eller säkerhet i Tyskland eller andra &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; eller projekt eller program som enligt EU:s förordning om utländska direktinve- steringar är av unionsintresse. Begreppet ska tolkas i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Utöver själva verksamhetens art får hänsyn tas också till bland annat om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;förvärvaren direkt eller indirekt kontrolleras av regeringen, in- begripet andra statliga organ eller väpnade styrkor, i ett tredjeland,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;förvärvaren redan har deltagit i verksamhet som har haft negativa effekter på Tysklands eller någon annan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-medlemsstats&lt;/NOBR&gt; all- männa ordning eller säkerhet, eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;det finns en betydande risk för att förvärvaren eller de personer som agerar för dennes räkning är eller har varit involverade i verk- samhet som i Tyskland utgör brott mot bland annat konkurrens- lagstiftningen eller lagstiftningen om krigsmateriel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.18.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;Om det behövs för att ett förvärv ska kunna godkännas kan BMWi ställa upp villkor för förvärvet. Sådana villkor kan innebära exem- pelvis en skyldighet att löpande lämna rapporter i olika frågor eller att sälja kritiska tillgångar. Ett beslut om godkännande kan åtföljas också av en begränsning av förvärvarens rätt att rösta i vissa frågor eller ta del av viss information.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="p212dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387212x1.jpg/" id="p212img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.18.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Sanktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;Regelverket innehåller inte några sanktioner för att inte uppfylla anmälningsskyldigheten. Att utöva rösträtt eller överföra känslig information till förvärvaren utan att ett anmälningspliktigt förvärv har godkänts kan dock medföra böter eller fängelse i upp till fem år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;6.18.10 Om ett anmälningspliktigt förvärv inte anmäls&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft52"&gt;Ett anmälningspliktigt förvärv som genomförs utan att ha godkänts är ogiltigt. Ett sådant förvärv som granskas i efterhand och godkänns är giltigt från den tidpunkt då förvärvet genomfördes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft15"&gt;6.18.11 Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft12"&gt;BMWi:s beslut kan överklagas till domstol enligt bestämmelserna i förvaltningslagen (Verwaltungsverfahrensgesetzes) och förvaltnings- processlagen (Verwaltungsgerichtsordnung).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;6.18.12 Antal granskade förvärv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Under tiden oktober &lt;NOBR&gt;2004–juli&lt;/NOBR&gt; 2017 granskade ministeriet totalt 383 förvärv närmare. I 36 av de fallen genomfördes ett formellt gransk- ningsförfarande. Under perioden juli &lt;NOBR&gt;2017–april&lt;/NOBR&gt; 2018 granskades ytter- ligare 62 förvärv och i 39 av dessa fall öppnades ett formellt gransk- ningsförfarande.&lt;SPAN class="ft53"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Under 2019 granskades 106 förvärv. I de fall där säkerhetsrisker identifierades löstes detta i de flesta fall genom avtal.&lt;SPAN class="ft53"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Antwort der Bundesregierung, Drucksache 19/2143, 11.05.2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;https://www.bmwi.de/Redaktion/EN/Artikel/Foreign-Trade/investment-screening.html,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2021-09-02.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="p213dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387213x1.jpg/" id="p213img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;6.19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;USA&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.19.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;The Defense Production Act of 1950&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft24"&gt;I USA granskas utländska direktinvesteringar av The Committee on Foreign Investment in the United States (Cfius) utifrån vilka effek- ter investeringen har för den nationella säkerheten.&lt;SPAN class="ft123"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Cfius utgörs av representanter från flera departement och andra statliga organ, bland annat finans- justitie- och försvarsdepartementen, departementet för inrikes säkerhet samt underrättelsetjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Granskningen sker enligt bestämmelser i the Defense Production Act of 1950 och the Code of Federal Regulations (CFR).&lt;SPAN class="ft53"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Cfius kan enligt detta regelverk godkänna transaktioner med eller utan villkor. Om Cfius bedömer att en transaktion inte bör tillåtas eller att en genomförd transaktion bör återgå, ska Cfius överlämna ärendet till presidenten som därefter kan fatta ett sådant beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.19.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Transaktioner och verksamheter som omfattas av granskningsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;Regelverket omfattar alla fusioner och förvärv som kan resultera i att en utländsk aktör får &lt;SPAN class="ft37"&gt;kontroll &lt;/SPAN&gt;över ett amerikanskt företag, även när det sker genom så kallade joint ventures. Även transaktioner som innebär att en utländsk aktör får kontroll över fast egendom som är belägen i nära anslutning till känsliga platser, som till exempel hamnar och militära områden, omfattas. När det gäller företag som bedriver verksamhet relaterad till kritisk infrastruktur, kritiska teknologier eller känsliga personuppgifter (i regelverket kallade ”TID business”) omfattas även investeringar som medför tillgång till viss information, rätt att nominera styrelsemedlemmar eller möjligheter att delta i beslutsfattande kring de känsliga personuppgifterna, kritiska teknologierna eller den kritiska infrastrukturen. Alla ändringar i den rätt som en utländsk aktör har i det amerikanska företaget omfattas också om ändringen medför kontroll. Slutligen omfattas också alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Regelverket innehåller inte någon definition av begreppet nationell säkerhet. Vad som avses anges i stället genom icke uttömmande exempel på vad som ska beaktas vid bedömningen, se avsnitt 6.19.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Section 721 of the Defense Production Act of 1950, as amended (section 721), and as imple- mented by Executive Order 11858, as amended (codified at 50 USC. 4565) och chapter VIII of title 31 of the Code of Federal Regulations.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="p214dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387214x1.jpg/" id="p214img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;andra typer av transaktioner som syftar till att kringgå regelverket och därmed undgå granskning.&lt;SPAN class="ft96"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft11"&gt;Vad som avses med &lt;SPAN class="ft37"&gt;kontroll &lt;/SPAN&gt;definieras utförligt i regelverket&lt;SPAN class="ft53"&gt;54&lt;/SPAN&gt;, men kan i korthet beskrivas som möjligheten att direkt eller indirekt på- verka i viktiga frågor som berör företaget, oavsett om denna möjlighet uppkommer till följd av till exempel majoritetsägande, avtal eller informella arrangemang. Som exempel på viktiga frågor nämns allt från beslut om att lägga ned företaget till att anställa personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Även vad som avses med begreppet &lt;SPAN class="ft13"&gt;kritisk infrastruktur &lt;/SPAN&gt;och funk- tioner som är kopplade till sådan finns angivet i regelverket, bland annat genom en specificerad lista. Kort beskrivet handlar det om system och tillgångar, såväl fysiska som virtuella, som är så vitala för USA att ett avbrott i tillgången till dessa skulle ha en skadlig in- verkan på den nationella säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Regelverkets definition av &lt;SPAN class="ft37"&gt;kritiska teknologier &lt;/SPAN&gt;omfattar bland annat produkter och tjänster inom det militära området, produkter med dubbla användningsområden samt så kallade framväxande teknologier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft37"&gt;känsliga personuppgifter &lt;/SPAN&gt;omfattar data som kan använ- das för att urskilja eller spåra en persons identitet och som innehas eller samlas in av företag som till exempel tillhandahåller produkter eller tjänster riktade till särskilt känsliga aktörer (exempelvis militär personal) eller av företag som har innehaft eller samlat in vissa typer av data om över en miljon individer under de senaste 12 månaderna. Den data som avses i det sistnämnda fallet är bland annat finansiella uppgifter som kan användas för att bedöma en persons ekonomiska situation, uppgifter om fysisk och psykisk hälsa, elektronisk kom- munikation som mejl- och chattar, geodata som samlats in med hjälp av positioneringssystem och telemaster samt biometrisk data som exempelvis fingeravtryck eller ansiktsmallar (facial templates) som gör det möjligt att bekräfta en persons identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.19.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Vissa investerare är undantagna från anmälningsskyldigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft35"&gt;Vissa investerare är undantagna från den anmälningsskyldighet som regelverket innebär. Det gäller investerare med koppling till någon stat som Cfius har beslutat att undanta utifrån att staten har etablerat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se §800.213 CFR för exempel på transaktioner som omfattas av regelverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;§800.208 CFR.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="p215dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387215x1.jpg/" id="p215img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft24"&gt;och tillämpar ett system för granskning av utländska investeringar till skydd för nationell säkerhet och för att underlätta samarbete med USA i frågor som rör säkerhet kring investeringar. Vilka dessa stater är anges på Cfius hemsida. Där anges också vilka närmare omständig- heter som läggs till grund för bedömningen av om en stat ska vara undantagen. De stater som finns upptagna på listan är Australien, Storbritannien och Kanada.&lt;SPAN class="ft123"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.19.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Närmare om granskningsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft36"&gt;En process i flera steg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Cfius granskningsprocess sker i flera steg. I det första steget görs en anmälan i någon form; en ”declaration” eller en ”written notice”. En ”declaration” är en mindre omfattande anmälan på vanligtvis högst fem sidor, medan en ”written notice” är mer omfattande. Det är i de flesta fall frivilligt att göra en anmälan, men det finns situationer då det är obligatoriskt. Parterna kan inledningsvis själva välja vilken form av anmälan de vill lämna in, avsett om investeringen omfattas av obligatorisk anmälningsskyldighet eller inte. Alternativet med en ”declaration” har införts för att ge parterna en möjlighet att snabbare och utifrån ett mindre omfattande underlag få besked i frågan om investeringen godkänns eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft14"&gt;När en ”declaration” har getts in granskas den av Cfius som inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft11"&gt;30 dagar ska besluta om transaktionen skulle kunna utgöra en risk för den nationella säkerheten (formal review). Om Cfius bedömer att det inte finns någon sådan risk, avslutas ärendet. Om Cfius bedömer att transaktionen skulle kunna utgöra en risk, kan Cfius begära att parterna i transaktionen gör en mer utförlig anmälan, en ”written notice”. När en sådan har getts in gör Cfius en mer utförlig granskning av transaktionen och ska inom 45 dagar bedöma om transaktionen utgör en risk eller inte (national security review). Om Cfius efter den granskningen bedömer att det fortfarande finns en risk för den nationella säkerheten, ska Cfius inleda en fördjupad undersökning (national security investigation). I annat fall avslutas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;https://home.treasury.gov/system/files/206/Excepted-Foreign-State-Factors-for-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Determinations.pdf och &lt;NOBR&gt;https://home.treasury.gov/policy-issues/international/the-committee-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;on-foreign-investment-in-the-united-states-cfius/cfius-excepted-foreign-states,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2021-09-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft11"&gt;ärendet. Om risk föreligger, överlämnas ärendet till presidenten, som ska fatta beslut inom 15 dagar därefter. Annars avslutas ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Cfius kan under hela processen förhandla med parterna i trans- aktionen i syfte att träffa överenskommelser eller ställa upp villkor för att avvärja säkerhetsriskerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Oavsett om transaktionen omfattas av anmälningsskyldighet eller inte kan parterna alltså välja att göra en ”written notice” direkt i stället för att inleda ärendet genom en ”declaration”. Sedan Cfius behandlat en ”declaration” kan parterna emellertid ändå behöva lämna in en ”written notice”, vilket kan innebära att den samman- lagda handläggningstiden blir längre än om en ”written notice” hade lämnats in direkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;En granskningsprocess kan inledas även på bland annat Cifius eget initiativ och utan att någon av parterna i transaktionen gjort någon anmälan av transaktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Parterna i en transaktion är skyldiga att tillhandahålla den infor- mation som behövs för att Cfius ska kunna göra en fullständig bedömning av transaktionen. Parterna ska också meddela eventuella förändringar av den information som de lämnat. Om det är nöd- vändigt, får Cfius begära att det hålls förhör med parterna eller någon annan enligt the Defense Production Act.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Närmare om obligatorisk anmälan – mandatory declaration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;Anmälningsplikten gäller i två fall. Det ena fallet gäller investeringar av i princip alla investerare i så kallade ”TID businesses” som är involverade med kritiska teknologier. Det andra fallet gäller inve- steringar av utländska investerare med betydande utländskt statligt ägande i alla ”TID businesses”. Med betydande ägande avses här att det statliga ägandet ska uppgå till minst 49 procent av röstetalet i investeraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft52"&gt;En obligatorisk anmälan måste lämnas in minst 30 dagar före transaktionen. Om Cfius har meddelat att ärendet kommer att av- slutas utan åtgärd eller att Cfius inte kan fatta ett sådant beslut utifrån den anmälan som lämnats in, får transaktionen genomföras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="p217dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387217x1.jpg/" id="p217img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;innan &lt;NOBR&gt;30-dagarsperioden&lt;/NOBR&gt; löpt ut. Det gäller under förutsättning att Cfius inte begär att parterna gör en ”written notice” eller att Cfius inte upprättar en sådan på eget initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft36"&gt;Safe harbor letter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft35"&gt;En frivillig anmälan görs ofta i syfte att få ett så kallat “safe harbor letter”, det vill säga ett utlåtande om att transaktionen inte kommer att granskas vidare. Sedan Cfius lämnat ett sådant utlåtande får en gransk- ning av transaktionen inledas bara under vissa särskilda omständigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft36"&gt;Vad en declaration ska innehålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;En ”declaration” ska innehålla ett stort antal uppgifter. Utöver till exempel namn och kontaktuppgifter till de inblandade parterna, uppgifter om transaktionen, vilken röstandel transaktionen medför för investeraren samt finansieringskällor, ska parterna lämna upp- gifter som ger ledning kring vilken typ av transaktion det är fråga om och därmed för bedömningen av vilka delar av regelverket som är tillämpliga. Exempel på sådan information är uppgifter om huruvida investeringsobjektet hanterar känsliga personuppgifter eller är särskilt inriktat på att producera varor eller tjänster till militär personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Formulär för ingivande av en ”declaration” finns på Cfius hemsida.&lt;SPAN class="ft96"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;En declaration ska behandlas inom 30 dagar – formal review&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;När Cfius har tagit emot en ”declaration” ska Cfius alltså behandla den inom 30 dagar. Om den är ofullständig, ska parterna meddelas om det och åläggas att komplettera den. Under denna &lt;NOBR&gt;30-dagars-&lt;/NOBR&gt; period kan Cfius också bjuda in parterna till ett möte för att disku- tera och få förtydliganden i frågor som rör transaktionen. Cfius kan också avvisa en ”declaration” som inte uppfyller kraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;https://home.treasury.gov/system/files/206/CFIUS-Part-800-Declaration-Form-v2-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; 13.pdf, &lt;NOBR&gt;2021-09-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="p218dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387218x1.jpg/" id="p218img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p635 ft12"&gt;En ”declaration” ska innehålla även ett intygande om att upp- gifterna är korrekta. En mall för sådant intygande finns på Cfius hemsida.&lt;SPAN class="ft101"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Om Cfius bedömer att transaktionen inte utgör en risk för den nationella säkerheten, ska Cfius meddela parterna att vidare åtgärder inte kommer att vidtas. Därmed avslutas ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Om Cfius bedömer att transaktionen skulle kunna utgöra en risk för den nationella säkerheten, kan Cfius&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;begära att parterna gör en mer utförlig anmälan (”written notice”),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;upplysa parterna om att Cfius inte kan avsluta ärendet utifrån deras ”declaration”, men att parterna kan begära ett skriftligt utlåtande om att ärendet avslutas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;inleda en mer utförlig granskning på eget initiativ (”national security review”), eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;meddela parterna skriftligen att ytterligare åtgärder inte kommer vidtas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft36"&gt;En mer utförlig anmälan – written notice&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft12"&gt;Som nämnts ovan kan parterna välja att i stället för en ”declaration” lämna in en mer utförlig anmälan, en så kallad ”written notice”. En ”written notice” kan initieras även av Cfius.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft24"&gt;Om Cfius bedömer att en transaktion som inte på något sätt har anmälts skulle kunna utgöra en risk för den nationella säkerheten, kan Cfius begära att parterna i transaktionen tillhandahåller den information som behövs för att Cfius ska kunna bestämma om transaktionen omfattas av regelverket. I de fall transaktionen gör det och Cfius bedömer även att transaktionen skulle kunna utgöra en risk kan Cfius begära att parterna gör en ”written notice”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft24"&gt;Under vissa omständigheter och inom vissa tidsfrister efter det att en transaktion har genomförts kan även Cfius representanter lämna en ”written notice” beträffande en transaktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;https://home.treasury.gov/system/files/206/Template-for-certification-to-accompany-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; declaration.pdf, &lt;NOBR&gt;2021-09-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Vad en written notice ska innehålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;En ”written notice” ska innehålla ännu mer omfattande och detal- jerade uppgifter om de inblandade parterna och transaktionen än en ”declaration”. När det gäller uppgifter till grund för bedömningen av ägandeförhållandena kan som exempel nämnas att för det fall investerarens yttersta moderbolag är ett publikt aktiebolag, ska namn och adress avseende alla aktieägare som äger mer än fem pro- cent i det bolaget anges, liksom finansinstitut som på något sätt varit inblandade i transaktionen. När det gäller uppgifter till grund för bedömningen av om investeraren ska anses vara kontrollerad av en främmande stat ska i vissa situationer curriculum vitae eller liknande lämnas avseende investerarens styrelsemedlemmar med flera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft14"&gt;En ”written notice” ska innehålla även ett intygande om att upp- gifterna är korrekta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft12"&gt;Parterna i en transaktion uppmanas att samråda med Cfius innan de lämnar in en ”written notice” och i vissa fall även att ge in ett utkast till en sådan. Cfius lämnar emellertid inte rådgivande yttranden i några frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft36"&gt;En written notice ska behandlas inom 45 dagar – national security review&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;En ”written notice” ska behandlas inom 45 dagar från det att Cfius har mottagit en fullständig ”written notice”, parterna har uppmanats av Cfius att ge en in en ”written notice” eller en medlem i Cfius har lämnat in en ”written notice”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Under denna granskning ska Cfius beakta en rad faktorer, se nedan. Chefen för underrättelsetjänsten ska också göra en grundlig analys av vilka risker som investeringen kan medföra för den natio- nella säkerheten. Om granskningen leder fram till bedömningen att transaktionen inte utgör någon risk för den nationella säkerheten – eventuellt till följd av att det förhandlats fram villkor för trans- aktionen, se nedan – så avslutas ärendet. I annat fall inleds en för- djupad undersökning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Beslut om en fördjupad undersökning – national security investigation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft12"&gt;Efter att en ”written notice” har granskats ska Cfius som huvudregel besluta om en fördjupad undersökning, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;någon av Cfius medlemmar fortfarande bedömer att transaktionen kan utgöra en risk för den nationella säkerheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;det departement som i första hand ansvarat för granskningen och Cfius är överens om det,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;det är fråga om en transaktion där investeraren kontrolleras av en främmande stat, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;transaktionen skulle resultera i att investeraren får kontroll över kritisk infrastruktur och Cfius fortfarande bedömer att det kan vara en risk för den nationella säkerheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft11"&gt;Om Cfius beslutar att inte inleda en fördjupad undersökning, ska inga vidare åtgärder vidtas och parterna underrättas om detta skriftligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Ett beslut att inleda en fördjupad undersökning ska som framgått ovan fattas inom 45 dagar från att Cfius mottagit en fullständig ”written notice”, parterna har uppmanats av Cfius att ge en in en sådan eller en medlem i Cfius har lämnat en ”written notice”. När ett beslut om fördjupad undersökning har fattats har Cfius ytterligare 45 dagar på sig att genomföra undersökningen. Under extraordinära omständigheter, bland annat om det är nödvändigt med hänsyn till den nationella säker- heten, kan tidsfristen förlängas med 15 dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Om undersökningen leder fram till att transaktionen inte utgör någon risk för den nationella säkerheten – eventuellt till följd av att det för- handlats fram villkor för transaktionen, se nedan – ska ärendet avslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Cfius ska överlämna ärendet till presidenten för beslut, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Cfius bedömer att transaktionen bör upphävas eller förbjudas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Cfius inte kan avgöra om transaktionen bör upphävas eller för- bjudas eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Cifius begär att presidenten ska fatta beslut om transaktionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft35"&gt;I dessa fall ska presidenten fatta beslut inom 15 dagar efter överläm- nandet. Ett beslut att stoppa eller upphäva en transaktion får fattas bara om det saknas andra regelverk som kan skydda den nationella säker-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="p221dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387221x1.jpg/" id="p221img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft14"&gt;heten och om det kan antas (credible evidence) att transaktionen är skadlig för den nationella säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;Interimistiskt beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft11"&gt;Cfius kan besluta att en transaktion inte får genomföras så länge transaktionen är föremål för granskning eller fördjupad undersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.19.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Omständigheter till grund för bedömningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;De beslut som Cfius fattar om att inte tillåta en investering så länge granskningsprocessen pågår, om att överlämna ett ärende till presi- denten för beslut eller om att förhandla med parterna i en transaktion eller ställa upp villkor för transaktionen ska grundas på en riskbaserad analys av de effekter på den nationella säkerheten som transaktionen ger upphov till. Analysen ska inkludera en bedömning av vilka hot, sårbarheter och konsekvenser som transaktionen ger upphov till. Vad som avses med dessa tre begrepp definieras i regelverket.&lt;SPAN class="ft53"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Cfius ska vid alla bedömningar beakta bland annat de omständig- heter som anges i section 721(f) i the Defence Production Act. Där nämns bland annat försvarets behovet av inhemsk produktion och försvarsindustrins förmåga att möta detta, en investerings potentiella effekter på USA:s internationella teknologiska ledarskap inom om- råden som påverkar den nationella säkerheten, potentiella effekter på kritisk infrastruktur och kritiska teknologier samt det långsiktiga behovet av energikällor och andra kritiska resurser och material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Cfius får också beakta bland annat om en transaktion involverar en stat som har visat eller uttryckt strategiska mål när det gäller för- värv av kritiska teknologier eller kritisk infrastruktur och om inve- steraren tidigare har följt de lagar och regler som gäller i USA.&lt;SPAN class="ft53"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft52"&gt;Cfius ska vidare undersöka om det finns anledning att tro att en utländsk investerare kan komma att agera på ett sätt som är skadligt för den nationella säkerheten. Cfius ska också undersöka om det finns andra bestämmelser the Defence Act som ger tillräckliga möjligheter att skydda den nationella säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;§800.102 CFR.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se Sense of Congress on consideration of covered transactions, Foreign Investment Risk Review Modernization Act (FIRRMA), Section 1702.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td51"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td211"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.19.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft52"&gt;Under en granskning eller fördjupad undersökning kan Cfius för- handla med parterna och ställa upp villkor för transaktionen i syfte att motverka riskerna för den nationella säkerheten. Överenskom- melser och villkor ska vara effektiva och det ska vara möjligt att kon- trollera att de följs. De ska också vara möjliga att verkställa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.19.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Om villkor som ställts upp i samband&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft15"&gt;med godkännande av en transaktion inte följs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft24"&gt;Cfius ska regelbundet följa upp de överenskommelser som träffats och de villkor som ställts upp i samband med att en transaktion god- känts. Cfius ska upprätta en plan för en sådan uppföljning. I planen ska anges bland annat hur ofta uppföljningar ska göras och om upp- följningen ska göras av någon annan än Cfius.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Om en uppföljning visar att överenskommelser eller villkor behöver ändras eller inte längre bör gälla, ska Cfius ändra eller fasa ut dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Om det visar sig att en investerare inte rättar sig efter en överens- kommelse eller villkor, kan Cfius initiera en ny granskning av trans- aktionen. Cfius kan också förhandla med parterna och ta fram en handlingsplan för att komma till rätta med bristerna eller begära att parterna lämnar in en ”written notice” eller ”declaration”. Cfius kan också ansöka om förbudsföreläggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.19.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Sanktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Den som underlåter att göra en ”mandatory declaration” kan ådömas böter på upp till 250 000 USD eller värdet av transaktionen om det är ett högre belopp. Samma sak gäller den som lämnar felaktiga upp- gifter i en ”declaration” eller ”written notice” eller som oriktigt in- tygar att uppgifterna är korrekta. Även den som underlåter att rätta sig efter villkor som har ställts upp i samband med att en transaktion har godkänts kan ådömas böter upp till de angivna beloppen. Under 2018 beslutades om böter på 1 000 000 USD till följd av underlåtenhet att i enlighet med en överenskommelse om villkor tillhandahålla rap-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="p223dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387223x1.jpg/" id="p223img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Utblick mot andra länder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p647 ft14"&gt;porter. Under 2019 beslutades om böter på 750 000 USD till följd av att ett beslut om att begränsa tillgång till data inte hade följts.&lt;SPAN class="ft96"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6.19.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Överklagande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;Presidentens beslut får inte överklagas. Cfius beslut kan prövas av the U.S. Court of Appeals for the District of Columbia Circuit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft15"&gt;6.19.10 Avgift för written notice&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft24"&gt;Från och med den 1 maj 2020 måste den som lämnar in en ”written notice” betala en avgift. Avgiften har införts mot bakgrund av att antalet transaktioner som anmälts till Cfius har ökat. Finansdeparte- mentet bedömer att införandet av avgiften inte kommer att påverka vare sig antalet investeringar i USA eller viljan att anmäla en trans- aktion till Cfius.&lt;SPAN class="ft123"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Avgiften fastställs utifrån transaktionens värde. Den lägsta avgiften uppgår till 750 USD och gäller för transaktioner med ett värde av 500 &lt;NOBR&gt;000–4&lt;/NOBR&gt; 999 999 USD Den högsta avgiften upp- går till 300 000 USD och gäller för transaktioner med ett värde av 750 miljoner USD eller mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;6.19.11 Antal granskade transaktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;Detaljerad statistik över ärenden som handläggs inom ramen för det amerikanska granskningssystemet finns tillgänglig i Cfius årliga rap- porter till kongressen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Här kan nämnas att under åren &lt;NOBR&gt;2011–2020&lt;/NOBR&gt; anmäldes 1 168 transaktioner som omfattades av regelverket. Av dessa återkallades 25 under utredning i det första steget (national security review). Av de 863 ärenden som ledde till utredning i ett andra steg (national security investigation) återkallades 262 anmälningar. Sex av ärendena ledde till beslut av presidenten.&lt;SPAN class="ft53"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;https://home.treasury.gov/policy-issues/international/the-committee-on-foreign-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;investment-in-the-united-states-cfius/cfius-monitoring-and-enforcement,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2021-09-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;23736 Federal Register/Vol. 85, No. 83/Wednesday, April 29, 2020/Rules and Regulations.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;https://home.treasury.gov/policy-issues/international/the-committee-on-foreign-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;investment-in-the-united-states-cfius/cfius-reports-and-tables,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2021-09-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Cfius – Annual Report to Congress – CY 2020 s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;P class="p650 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Sveriges ekonomi är beroende av handel med andra länder. Tillgång till kapital också från andra länder är en förutsättning för en hög konkurrenskraft och för att Sveriges ekonomi ska kunna fortsätta växa och utvecklas. Detta förutsätter fri handel och ett öppet inve- steringsklimat. Det finns å andra sidan också risker när utländska aktö- rer förvärvar verksamheter inom vissa sektorer. I detta kapitel be- handlas vilka risker utländska direktinvesteringar kan innebära och vad som i ett svenskt granskningssystem bör beaktas vid avvägningen mellan dessa risker och intresset av ett öppet investeringsklimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Utländska investeringar är viktigt för Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft12"&gt;Utländska investeringar som tillför kapital, kunskap, kompetenser och nya marknader till svenskt näringsliv har stor betydelse för svensk sysselsättning och tillväxt och för samhällsklimatet i allmänhet. Ut- ländska investeringar ökar också konkurrensen, vilket ökar produk- tiviteten och stärker innovationskraften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft12"&gt;I dag finns drygt 14 000 utlandsägda dotterbolag i Sverige som sysselsätter 600 &lt;NOBR&gt;000–700&lt;/NOBR&gt; 000 personer. Hälften av den svenska expor- ten kommer från utlandsägda företag som investerat i Sverige, och nästan hälften av de privata investeringarna inom forskning och ut- veckling i Sverige görs av utlandsägda företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Sverige ses internationellt som ett framstående innovationsland. Det finns potential att attrahera kunskapsintensiva företag att inves- tera och förlägga verksamhet här. Många svenska företag letar aktivt efter strategiska partnerskap, samarbete inom forskning och utveck-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft20"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="p225dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387225x1.jpg/" id="p225img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft24"&gt;ling samt internationella investeringar. För utländska företag erbju- der Sverige tillgång till kompetens, resurser och marknader som kan stärka företagens innovationskraft och affärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;För att svenska företag ska kunna behålla och utveckla sin posi- tion i de globala värdekedjorna krävs samarbeten med internationellt ledande forsknings- och innovationsmiljöer och en förmåga att attra- hera internationell spetskompetens och investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;I regeringens export- och investeringsstrategi uttalas bland annat att en stor potential finns i att i ökad utsträckning främja expansion av högkvalitativa verksamheter som redan finns i Sverige, i synnerhet av strategiskt viktiga företag i lands- och glesbygd. Det lyfts särskilt fram att Sverige, som ett led i en kommande life science strategi, ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft160"&gt;positioneras och marknadsföras som ett förstahandsval för globala aktörer vad gäller etableringar, investeringar och forsknings- och innovationssam- arbeten inom life &lt;NOBR&gt;science-sektorn&lt;/NOBR&gt; inklusive området precisionsmedicin.&lt;SPAN class="ft159"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;I betänkandet Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige, (SOU 2019:21) konstaterar Utredningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska investeringar att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Utländska investeringar till Sverige bidrar till sysselsättning och ökad tillväxt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Utländska företag står för en betydande del av Sveriges export och bidrar till ökad internationalisering av svensk ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Utlandsägda företag står för en betydande del av näringslivets FoU- investeringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Utländska investeringar främjar produktiviteten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft11"&gt;Det är viktigt att utländska bolag fortsätter att investera i svenska företag men också i forskning och utveckling här. Utvecklingen av teknologi är ett resultat av samarbeten mellan många aktörer såsom bolag, institut och akademi, internationellt och globalt Även grund- forskning sker i globala samarbeten. Det är därför viktigt att inte se FoU som en angelägenhet som kan bedrivas i ensamhet. En stor del av den utbildning och forskning som sker på de svenska universiteten är beroende av internationella studenter och forskare för sin kvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Regeringens export- och investeringsstrategi 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="p226dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387226x1.jpg/" id="p226img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;men även för sin finansiering. I de samarbeten som sker mellan aka- demi och näringsliv är de internationellt ägda bolagen av stor vikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft24"&gt;Som exempel kan nämnas försvars- och säkerhetsindustrin. Ut- veckling och tillverkning där är ofta så kostsam att det i många fall krävs internationella samarbeten mellan företag i flera länder. En konkurrenskraftig svensk försvars- och säkerhetsindustri är också en förutsättning för en effektiv materielförsörjning till totalförsvaret och bidrar även till konkurrens på en gemensam europeisk försvars- och säkerhetsmarknad. Det svenska försvaret är sällan en tillräckligt stor kund för att svenska försvarsföretag ska kunna upprätthålla konkurrenskraft och satsa vidare investeringar i utveckling. Detta kräver även andra länder som kunder. En konkurrenskraftig svensk försvars- och säkerhetsindustri ger även förutsättningar till ökad för- sörjningstrygghet inom totalförsvaret avseende bland annat kritiska förnödenheter i fred, kris och krig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Utländska direktinvesteringar kan också innebära risker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;Det står alltså klart att Sverige behöver utländska investeringar. Strategiska uppköp eller investeringar som görs i företag som be- driver verksamhet inom skyddsvärda områden kan emellertid inne- bära risker. Detta gäller inte minst försvars- och säkerhetsindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;Hoten mot svenska säkerhetsintressen har förändrats och är inte längre riktade mot främst militära förhållanden. Främmande staters underrättelseverksamhet har de senaste decennierna breddats mot forskning och utveckling inom civila områden samt mot politiska miljöer och information som rör samhällsviktiga system.&lt;SPAN class="ft53"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;Avreglering och konkurrensutsättning av samhällsviktig verksam- het har inneburit att en stor del av de verksamheter som är viktiga för det svenska samhällets funktionalitet inte längre finns under direkt statligt inflytande. Sådana verksamheter bedrivs och förvaltas i stället i stor utsträckning av enskilda aktörer och är därmed tillgängliga för investeringar.&lt;SPAN class="ft53"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Utländska investeringar i sådan skyddsvärd verksam- het kan innebära risker. Det gäller särskilt när investeraren har kopp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Prop. 2017/18:89 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskydds- lag, s. 33 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2017/18:89 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhetsskydds- lag, s. 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="p227dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387227x1.jpg/" id="p227img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft12"&gt;ling till slutna, odemokratiska och antagonistiska stater. Risker som teknologistölder, spionage och sabotage har lyfts fram. Om stora delar av en samhällsviktig sektor köps upp, finns också risker kopp- lade till starkt beroende av en annan stat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Lagen om utländska förvärv av svenska företag m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Riskerna med utländska direktinvesteringar i svenska företag han- terades tidigare enligt den numera upphävda lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. I propositionen till den lagen, som upphävdes i anslutning till att Sverige blev medlem i EU, betonades vikten av utländska direktinvesteringar. Det konstatera- des dock att sådana investeringar också utgjorde risker:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft6"&gt;Särskilda problem kan vållas när den utländska företagssektorn här i landet expanderar genom förvärv av redan befintliga företag. Ofta har det för- värvade företaget en unik produkt eller en speciell kunskap eller märkes- vara vid övertagandet. Efter förvärvet blir företaget en enhet inom en större koncern och den svenska verksamheten underordnas en över- gripande internationell strategi. För den fortsatta driften blir företaget mer beroende av utländsk teknik och utländskt kunnande och kanske också av finansiella resurser utifrån. Det kan också finnas risk för att produktionen helt eller delvis flyttas utomlands. Detta är naturligtvis särskilt betänkligt när det är fråga om varor och andra nyttigheter som har avgörande betydelse för vår försörjning eller vår beredskap i övrigt. Andra problem kan ha att göra med att det ofta sker en geografisk upp- delning av marknader inom en multinationell koncern. Detta kan tänkas leda till exportbegränsningar för det svenska företaget. Ibland påverkas också importen genom att företaget för sina råvaror blir hänvisat till ett koncernföretag i utlandet. Risken finns också att viktiga forsknings- och utvecklingsfunktioner, som tidigare har legat på företaget här i landet, efter förvärvet förs över till utländska koncernföretag.&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft12"&gt;I betänkandet Kontroll av utländsk företagsetablering i Sverige m.m. som låg till grund för propositionen framhölls också sociala och kul- turella aspekter samt politiska återverkningar av utländska direkt- investeringar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 1981/82:135 med förslag till ny lagstiftning om utländska förvärv av svenska företag m.m., s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="p228dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387228x1.jpg/" id="p228img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p660 ft6"&gt;Ett uppenbart intresse i sammanhanget är att tidningar, böcker, film, reklam och andra massmedia inte kommer under sådant utländskt in- flytande att det allvarligt inkräktar på det fria meningsutbytet, den all- sidiga upplysningen eller de kulturella uttrycksmöjligheterna här i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft16"&gt;Vad gäller politiska återverkningar av utländsk företagsetablering kan erinras främst om den stora uppmärksamhet som i de mellanstatliga orga- nisationernas arbete ägnats åt risken för att de multinationella företagen i kraft av sin ekonomiska makt påverkar de politiska förhållandena i värd- landet.&lt;SPAN class="ft112"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft12"&gt;Lagen om utländska förvärv av svenska företag m.m. är alltså numera upphävd. De risker som fördes fram i förarbetena till den lagen är emellertid i stor utsträckning fortfarande aktuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;OECD:s rapport om investeringsgranskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;OECD är en organisation där medlemmarnas regeringar arbetar till- sammans för att utbyta erfarenheter och söka lösningar på problem som handlar om hållbar ekonomisk tillväxt och utveckling, högre lev- nadsstandard och världshandel. OECD:s investeringskommitté har sammanställt en rapport om investeringsgranskning.&lt;SPAN class="ft53"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Där lyfts föl- jande fram när det gäller risker med utländska investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Traditionellt har farhågorna kring säkerhetsrisker med utländska investeringar varit förknippade med utlänningarnas fysiska närvaro på känsliga platser eller inblandning i känsliga företag eftersom detta underlättar spionage och sabotage. Det har gällt särskilt när försvars- tillgångar och strategiskt placerade fastigheter har varit de viktigaste tillgångarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft24"&gt;Som en följd av en allt större privatisering av kritisk infrastruktur, exempelvis elproduktion och eldistribution, järnvägar, vattenförsörj- ning och telekommunikationsnät, har dessa tillgångar blivit tillgäng- liga för investerare. På senare tid har därför riskerna för att tillgäng- ligheten till kritisk infrastruktur kan störas eller avbrytas lyfts fram. Risker för att kritiska leveranser till sådan infrastruktur avbryts har också uppmärksammats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 1978:73 Kontroll av utländsk företagsetablering i Sverige m.m., s. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Acquisition- and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ownership-related&lt;/NOBR&gt; policies to safeguard essential security interests: Current and emerging trends, observed designs, and policy practice in 62 economies, Research note by the OECD Secretariat, maj 2020. Rapporten behandlas närmare i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft24"&gt;Läckage av information, kunskap eller känsliga personuppgifter eller manipulation av sådana uppgifter är andra risker som kan uppstå till följd av att utländska aktörer får inflytande över företag som innehar eller genererar sådana tillgångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;På områden som kritiska teknologier, till exempel programvara eller hårdvarukomponenter, eller råvaror i form av mineraler blir monopolsituationer allt vanligare. Det medför så kallad single supplier risk, det vill säga risker till följd av beroende av enstaka leverantörer. Utländska aktörers tillgång till teknologi kan ge upphov till risker också till följd av att militär och civil användning blir allt mer sam- manflätad i varor med dubbla användningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Till följd av den här utvecklingen har flera stater i sina gransk- ningssystem nyligen inkluderat verksamheter som sysslar med eller kontrollerar exempelvis kritiska teknologier, personuppgifter, media- tillgångar och tillgångar som är kritiska för livsmedelsförsörjningen. Till skillnad från de traditionellt säkerhetsrelevanta tillgångarna, som ofta är associerade med stora företag, kan företag som producerar avancerad teknik eller innehar och genererar känsliga personupp- gifter vara små, unga och okända samt producera produkter vars säkerhetsrelevans inte är uppenbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Ett flertal länder bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft36"&gt;Säkerhetspolisens beskrivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Säkerhetspolisen bedriver omfattande säkerhetsunderrättelseverk- samhet för att ta fram hot- och sårbarhetsbedömningar. I sin årsbok för 2019 uppger Säkerhetspolisen att ett &lt;NOBR&gt;15-tal&lt;/NOBR&gt; länder bedriver under- rättelseverksamhet och har underrättelseofficerare i Sverige. Av års- böckerna för 2019 och 2020 framgår vidare följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Strategiska uppköp och investeringar är ett av de sätt som främ- mande makt använder sig av för att uppnå strategiska fördelar. Genom sådana investeringar kan en annan stat, via statsägda eller statskon- trollerade företag, investera i företag som kan användas för att på- verka och utöva påtryckningar mot svenskt beslutsfattande eller in- hämta information. De kan också få till följd att kompetens och innovationer som är viktiga för Sverige försvinner ut ur landet. Säker- hetspolisens kartläggning visar att utländska direktinvesteringar i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;Sverige i mycket hög grad följer andra länders olika planer och poli- cys för teknisk, civil och militär utveckling. I Sverige finns en fri och nära samverkan mellan utbildning, forskning och näringsliv som är svår att kopiera. Syftet med en investering kan vara att dra nytta av teknik, utveckling och kunskap samt få tillgång till välutbildad och skicklig personal. Direktinvesteringar gör det möjligt att ta del av olika nätverk och utvecklingsplattformar i sektorer som är prioriterade för främmande makt. Konkret innebär det att jobb, kunskap och innova- tioner riskerar att försvinna från Sverige när företag och verksamheter inom världsledande forskning kartläggs och töms på information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Ryssland, Kina och Iran är de länder som utgör det största hotet. Regimerna i dessa länder har som mål att skapa stabilitet för den egna regimen och stärka sitt lands status som ekonomisk, politisk och militär stormakt. Det som kännetecknar dessa länder är att de lägger ner stora summor pengar, har stora personalresurser, att de är uthål- liga och att de kan hålla på i flera år – ibland decennier – för att uppnå sina säkerhetspolitiska syften. Länderna bedriver bland annat inhämt- ning av information och kunskap mot svenska universitet och hög- skolor. Det förekommer också rekryteringsförsök av personal och påverkan mot svenska forskare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft12"&gt;De ryska och kinesiska aktiviteterna mot svensk forskning och utveckling riktar sig framför allt mot teknisk och militär forskning, och mot produkter med dubbla användningsområden. Aktiviteterna är kopplade till ländernas utvecklingsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft35"&gt;Ryssland använder kontinuerligt en rad lagliga och olagliga meto- der under tröskeln för en väpnad konflikt. Ryska statskontrollerade medier förmedlar också en bild av Sverige som ett land i kaos och för- fall, bland annat för att stärka den ryska regimens ställning hos den egna befolkningen. Genom vilseledande eller oriktig information som sprids via sociala och traditionella medier försöker Ryssland påverka beslut, uppfattningar eller beteenden hos beslutsfattare eller utvalda målgrupper i Sverige. Ryssland bedriver även industrispio- nage mot svensk industri och svensk forskning och utveckling och köper upp svensk infrastruktur och teknik, antingen direkt eller via ryskkontrollerade företag, som ett led i att påverka Sverige. Genom bland annat cyberspionage inhämtar Ryssland uppgifter om till exem- pel svensk infrastruktur, teknik och information för att använda sig av direkt eller vid ett senare tillfälle.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft11"&gt;När det gäller Kina är det inte Sverige som land som Kina i första hand är intresserat av, utan teknologi och kunskap som finns i Sverige. Kina ägnar sig åt till exempel industrispionage och strategiska upp- köp av svenska energi- och teknikföretag. Kinas ekonomiska planer är kopplade till landets säkerhetspolitiska mål, och kinesiskägda företag är enligt lag skyldiga att dela med sig av teknologi och kun- skap till landets civila och militära underrättelsetjänster. För att nå en ökad militär förmåga sker i Kina en fusion mellan civil och militär verksamhet vilket innebär att civil teknik inkorporeras i militär materielutveckling. Kina satsar också stora resurser på att växa som rymdnation och utvecklar rymdförmågor för civila såväl som mili- tära syften. Utöver industrispionage och strategiska uppköp finns ett kinesiskt intresse även när det gäller andra områden. Ett sådant exempel är svenskt agerande i frågor som den kinesiska regimen an- ser vara interna angelägenheter, bland annat officiellt svenskt stöd för svenska medborgare fängslade i Kina. Kinesiska underrättelse- tjänster och andra myndigheter strävar efter att kartlägga svenskt agerande och att sprida budskap som stödjer den kinesiska statens linje genom både dolda och öppna påverkansoperationer. Kina be- driver också flyktingspionage mot dissidenter och personer i den tibetanska och uiguriska miljön i Sverige. Det kinesiska underrättelse- hotet omfattar även cyberspionage och påtryckningar eller hot mot bland annat svenska politiska beslutsfattare, forskare och offentliga personer. Ett exempel på kinesiska påtryckningsmedel är att varna för eller genomföra ekonomiska åtgärder, om andra länder genomför aktiviteter som Kina anser misshagliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft11"&gt;Iran bedriver främst flykting- och industrispionage mot Sverige. Den iranska statens flyktingspionage i Sverige är riktat mot mino- ritetsgrupper som den iranska regimen ser som ett hot. Det handlar till exempel om att kartlägga regimkritiker och mål i Sverige kopp- lade till shia- och sunnimuslimer. Iran bedriver också industrispio- nage som främst riktas mot svensk högteknologisk industri och svenska produkter som kan användas i kärnvapenprogram.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft36"&gt;Militära underrättelse- och säkerhetstjänstens beskrivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, bedriver för- svarsunderrättelseverksamhet och militär underrättelse- och säker- hetstjänst där uppdraget är att identifiera och analysera de yttre hot som riktas mot Sverige och svenska intressen. I sin årsöversikt 2020 konstaterar Must följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Den antagonistiska hotbilden mot Sverige har blivit både bredare och mer komplex. Hotbilden är samtidigt politisk, ekonomisk och militär och utmanar många invanda föreställningar om konflikternas natur. Kvalificerade statliga aktörer söker sårbarheter brett i vårt öppna och digitaliserade samhälle och gör ingen skillnad mellan civilt och militärt eller mellan offentligt och privat. Exempelvis söker man insteg i digital eller fysisk samhällskritisk infrastruktur som man vill kunna lamslå om man skulle anse det ändamålsenligt – för politiska påtryckningar i fred, demoraliserande samhällspåverkan i en kris eller för att skada vårt totalförsvar i krig. Ekonomiska påtryckningar används för att uppnå politiska mål. Stormakterna ser i allt högre grad tekno- logi och ekonomi som integrerade delar av sin nationella säkerhet. För ett högteknologiskt och exportberoende land som Sverige kan trenden medföra hot mot konkurrenskraften, försvarsförmågan och det självständiga beslutsfattandet. Must bedömer att risken har ökat för att små eller medelstora länder som Sverige ska utsättas för kraft- fulla påtryckningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft11"&gt;I årsöversikten konstaterar Must också att det är främst de ryska och kinesiska underrättelse- och säkerhetstjänsterna som är centrala hotaktörer, i egen kapacitet och via ombud. Den information som hotaktörerna vill komma åt finns ofta lagrad digitalt. Hotaktörerna är dock inte intresserade bara av att komma åt säkerhetskänslig in- formation. Intrången i och kartläggningen av svensk &lt;NOBR&gt;it-infrastruktur&lt;/NOBR&gt; som syftar till att kunna förvanska information eller slå ut samhälls- viktig infrastruktur om behov uppstår, är ett minst lika stort hot. Kinas säkerhetspolitiska intresse för Sverige handlar främst om att få tillgång till infrastruktur och högteknologi för civila och militära syften genom handel, uppköp eller underrättelseverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="p233dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387233x1.jpg/" id="p233img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Made in China 2025&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Ett motiv bakom kinesiska företags direktinvesteringar är intresset av att skaffa teknologi. Den kinesiska staten har utformat ett flertal strategier för industriell utveckling. En av dessa är Made in China 2025, som är en statlig industriplan för att uppgradera den kinesiska till- verkningsindustrin. Planen lanserades 2015 och dess fokus ligger på tio breda teknikområden inom vilka Kina i högre grad ska bli själv- försörjande och i vissa fall världsledande. De tio teknikområdena är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Nästa generations informationsteknologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Datorstyrda verkstadsmaskiner och robotteknik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Flyg- och rymdteknik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Teknik för sjöfart och högteknologiska fartyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Avancerad järnvägsutrustning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Energibesparande och ”gröna” fordon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Utrustning för elproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Maskineri för jordbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Innovativa material&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;10.Biomedicin och högeffektiv medicinsk utrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft12"&gt;Enligt EU:s handelskammare i Kina märktes också en ökning i kine- siska investeringar i Europa i samband med lanseringen av planen. Kinesiska investeringar inom halvledarsektorn ökade exempelvis markant under 2015 och 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;I en kartläggning som Totalförsvarets forskningsinstitut gjort av kinesiska bolagsförvärv i Sverige identifieras 51 företag som bolag i Kina (inklusive Hongkong) har tagit kontroll över genom förvärv&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;. Utöver dessa majoritetsförvärv har de kinesiska bolagen förvärvat minoritetsposter i ytterligare 14 företag. Majoriteten av de identifie- rade förvärven har genomförts sedan 2014 och den största aktiviteten har noterats under 2017. I och med förvärven har kinesiska bolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Informationen i avsnittet är hämtad från FOI:s kartläggning av kinesiska bolagsförvärv i Sverige: Jerker Hellström m.fl., Kinesiska bolagsförvärv i Sverige: en kartläggning, FOI Memo 6903, 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Jerker Hellström m.fl., Kinesiska bolagsförvärv i Sverige: en kartläggning, FOI Memo 6903, 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="p234dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387234x1.jpg/" id="p234img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft35"&gt;tagit kontroll även över ett hundratal dotterbolag. De flesta av de för- värvade moderbolagen är verksamma inom fem sektorer: industriella produkter och maskiner, hälsa och bioteknologi, informations- och kommunikationsteknologi (ICT), elektronik samt fordonsindustri. I närmare hälften av fallen går det att se en korrelation mellan den verksamhet som de förvärvade bolagen bedriver och de teknikområ- den som är i fokus i industriplanen Made in China 2025 och som därmed kan ses som särskilt viktiga för den kinesiska staten. I kart- läggningen uttrycks att omfattningen av kinesiska förvärv i Sverige är större än vad som kunnat påvisas, eftersom det potentiellt finns ett stort antal förvärv som inte har kunnat identifieras på grund av faktorer som rör inhämtning och analys av data. Vidare anges att över 1 000 bolag i Sverige har anmält att de kontrolleras av en med- borgare i Kina eller Hongkong. För huvuddelen av dessa bolag är det kinesiska ägandet inte ett resultat av förvärv. I de fall bolagen har grundats i Sverige av en kinesisk ägare har de inte tagits upp i kart- läggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Sveriges nationella säkerhetsstrategi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;I januari 2017 fattade regeringen beslut om en ny nationell säker- hetsstrategi för Sverige.&lt;SPAN class="ft53"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Strategin är en utgångspunkt för att stärka Sveriges nationella säkerhet. Den utgår från ett brett förhållningssätt och använder sig av ett vidgat säkerhetsbegrepp. I strategin uttalas att säkerhetsfrågorna måste ses ur ett betydligt bredare perspektiv än tidigare och att säkerhet för människor i Sverige inte handlar en- bart om att rusta sig för att möta militära hot och väpnade angrepp. Det uttrycks att till det bredare säkerhetsarbetet måste räknas också bland annat kamp mot terrorism och organiserad brottslighet, att åstadkomma säkra transporter och pålitlig livsmedelsförsörjning och skydd mot avbrott i energileveranser. I strategin framhålls att förut- sättningarna för att skydda befolkningen och upprätthålla de vikti- gaste samhällsfunktionerna har förändrats i grunden. De aktörer som har betydelse för samhällets säkerhet är inte bara fler än tidigare, utan dessutom mer diversifierade. Samhällets beroende av fungerande flö- den för försörjning har ökat, oavsett om det handlar om livsmedel,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram en ny nationell säkerhetsstrategi. Målsätt- ningen är att en ny strategi ska kunna beslutas mot slutet av 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft24"&gt;läkemedel, informationsteknik eller energi. Detta har skett samtidigt som en stor del av huvudaktörerna inom dessa sektorer i dag är privata. Inflytande över centrala områden och samhällsfunktioner som tidigare i högre grad låg hos staten kan i dag delas av många.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;I strategin uttalas vidare att man i dag ser att systemhotande och gränsöverskridande organiserad brottslighet utmanar samhället och dess institutioner vilket hos delar av befolkningen kan leda till en svik- tande tilltro till samhällets förmåga att upprätthålla lag och ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;I strategin definieras också de nationella intressen som bör vara vägledande både för synen på säkerhet och för det bredare säkerhets- arbetet. I det följande redogör vi för exempel på intressen som anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Att tillgodose invånarnas trygghet, säkerhet och hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Strategin betonar att skyddet av invånarnas trygghet och säkerhet är tätt sammankopplat med skyddet av viktiga samhällsfunktioner och grundläggande värden. Säkerhetsarbetet behöver därför utgå från ett brett perspektiv på hot, risker och förmågor. De samhällsfunktioner som är mest centrala att upprätthålla är de som uppfyller grund- läggande mänskliga behov och säkrar samhällets fortlevnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Att säkra försörjning och skydd av samhällsviktiga funktioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Det framhålls i strategin att robust försörjning och skydd av sam- hällsviktiga funktioner är centralt för befolkningens överlevnad och för att vårt samhälle ska fungera. Tillgång till dricksvatten och livs- medel är av nationellt intresse. I såväl vardag som kris är fungerande sjukvård och läkemedelsförsörjning nödvändigt för att trygga män- niskors liv och hälsa. Alla delar av samhället är beroende av en trygg energiförsörjning. Transporter och kommunikationsmedel är vitala funktioner. Att upprätthålla en fungerande infrastruktur och flöden för försörjning, handel och ekonomi är också ett nationellt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p668 ft36"&gt;Att upprätthålla grundläggande värden; demokrati, rättsstat, mänskliga fri- och rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;Strategin lyfter fram att människors lika värde samt invånarnas jäm- lika och jämställda möjligheter till inflytande och aktivt deltagande i samhällslivet är ett nationellt intresse. Demokrati, mänskliga fri- och rättigheter samt Sveriges säkerhet stärks av fria, självständiga medier. Robusta samhällskommunikationer, i synnerhet mellan myndig- heter, är av central betydelse. Hur myndigheter, allmänhet och medier kommunicerar kan även vara avgörande för hur en kris eller händelse utvecklar sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;I strategin konstateras vidare att de nationella intressena påverkas av både nya och mer traditionella hot och att det finns omedelbara såväl som långsiktiga risker. Bland annat följande hot lyfts fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Militära hot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är enligt stra- tegin fortsatt osannolikt. Det framhålls dock att militära medel, eller hot om användning av sådana, är verktyg som kan användas i före- ning med påverkanskampanjer och informationskrigföring, cyber- relaterade hot och vissa former av sabotage och terrorism. Flera av hoten kan kombineras i det som ibland kallas hybridkrigföring eller &lt;NOBR&gt;icke-linjär&lt;/NOBR&gt; krigföring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Informations- och cybersäkerhet, digitala risker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Risker och hot som är förknippade med digitaliseringen lyfts i stra- tegin fram som en av de mest komplexa säkerhetsutmaningarna. Här nämns antagonistiska hot såsom elektroniska angrepp mot skydds- värda informations- och kommunikationssystem, till exempel i form av dataintrång, sabotage eller spionage, exempelvis mot totalförsvarets verksamhet. Hit hör även &lt;NOBR&gt;it-angrepp&lt;/NOBR&gt; för att bedöma, påverka eller störa samhällsviktiga funktioner som ett förstadium till en väpnad konflikt eller för att otillbörligt påverka utgången av demokratiska val. Det konstateras att hanteringen av information i olika elektroniska nät och system växer och att stora datamängder hanteras på områ- dena för sociala medier, ”big data”, molntjänster, artificiell intelligens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;och sakernas internet. När det uppstår brister i hanteringen av infor- mation, och i synnerhet i dess säkerhet, riskerar detta att få omfat- tande konsekvenser både för samhället i stort och för enskilda invå- nares integritet. Det framhålls också att i stort sett hela vårt samhälle är beroende av fungerande &lt;NOBR&gt;it-system.&lt;/NOBR&gt; Det gäller allt från livsmedels- försörjning, transporter och energiförsörjning till sjukvård, rädd- ningsinsatser och polisiära eller militära insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Terrorism och våldsbejakande extremism&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft35"&gt;I strategin konstateras att de flesta terroristattentat genomförs utan- för Europas gränser men att både Sverige och flera länder i vår närhet har drabbats under de senare åren. Framtida attentat kan inte ute- slutas. De olika extremistgruppernas aktiviteter underminerar, utmanar och hotar demokratin på olika sätt. Terrorister ska inte få möjlighet att inskränka den öppenhet och respekt för mänskliga rättigheter och för demokratins grundläggande värden som vårt samhälle ska präglas av. Människor ska kunna röra sig fritt, delta i sammankoms- ter, uttrycka sina åsikter och bära religiösa symboler utan rädsla för att utsättas för hot eller våld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft36"&gt;Organiserad brottslighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft35"&gt;Organiserad brottslighet framhålls i strategin som ett hot mot det demokratiska samhället. I Sverige har denna brottslighet utvecklats till att omfatta grövre och mer organiserade inslag, ibland med kopp- lingar till internationell kriminalitet av stor omfattning. Den kan omfatta handel med människor, vapen eller droger. Hos vissa nätverk finns både avsikt och förmåga att skada och störa grundläggande demokratiska processer. Det kan gälla att hindra verkställandet av politiska beslut eller att söka strypa den fria debatten. Kriminella nät- verks förmåga till våld och otillåten påverkan, liksom de stora pen- ningsummor som kriminella personer tillskansar sig, kan i förläng- ningen leda till maktförskjutningar som påverkar samhället och dess demokratiska strukturer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Hot mot energiförsörjning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Samhället är starkt beroende av en väl fungerande energiförsörjning. Störningar och avbrott i försörjningen av el, bränsle, gas och värme kan leda till allvarliga konsekvenser, bland annat för samhällets funk- tionalitet. Strategin lyfter fram att samhället bygger på integrerade system av vital infrastruktur viket ger komplexa utmaningar i flera led. Elförsörjningen är en central komponent och störningar kan snabbt få konsekvenser inom andra verksamheter, såsom informa- tions- och kommunikationsteknologi samt transportsystemet. Robusta försörjningssystem för energi med en god förmåga att hantera even- tuella störningar som kan uppstå, bidrar till att verksamheter inom bland annat livsmedelsförsörjning, informationsteknologi, telefoni, radio och tv kan fungera. Beroendet är i de flesta fall ömsesidigt, då störningar i dessa verksamheter kan påverka energiförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Hot mot transporter och infrastruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Hot och risker som gäller transporter och dessas infrastruktur kan orsaka störningar och bortfall som påverkar resenärer, näringsliv och allmänhet. Om kritisk infrastruktur och tillhörande informations- och kommunikationssystem skadas, kan detta få allvarliga konse- kvenser för hela samhällets funktionalitet. Några särskilda hot och risker är störningar och bortfall av resurser som drivmedel, elförsörj- ning, fordonsförsörjning och it/telekommunikationer, störningar i och bortfall av viktiga stödsystem, exempelvis informations- och kommunikationssystem och kontrollcentraler, stora olyckor och olyckor med farligt gods, antagonistiska hot i form av sabotage och attacker mot vital infrastruktur, noder eller andra anläggningar. Större händelser och omfattande störningar som påverkar vital infrastruk- tur och samhällsviktiga transporter kan även medföra konsekvenser för andra samhällsviktiga områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Regeringens skrivelse om Arbetet i frågor som rör Kina&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft52"&gt;I regeringens skrivelse 2019/20:18, Arbetet i frågor som rör Kina, redogör regeringen för sin syn på Kinas utveckling och vilka följder denna utveckling får för Sverige. Bland annat följande lyfts fram.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft11"&gt;The Belt and Road Initiative (BRI) en hörnpelare i Kinas utrikes- politik, är ett övergripande ramverk med projekt inom i huvudsak transportinfrastruktur men även telekommunikationer och energi- försörjning. Kärnan är en rad land- och sjökorridorer som ska koppla ihop Asien och Europa. Initiativet omfattar även forsknings- och utbildningsutbyte, industriell utveckling, hälsa samt utvecklingssam- arbete. BRI är en del av Kinas ambition att forma det internationella systemet för att passa egna syften och att stärka sitt globala infly- tande. Kinesiska investeringar kan bidra till att möta den globala efterfrågan på investeringar i infrastruktur. Det finns samtidigt tyd- liga exempel på att andra länders alternativ konkurreras ut med attraktiva finansieringslösningar som blandar bistånd och export- krediter och ibland åtföljs av krav på politiska motprestationer från mottagarländerna. På senare tid har ett antal &lt;NOBR&gt;BRI-projekt&lt;/NOBR&gt; uppmärk- sammats för att de drivit mottagarländerna in i ohållbara skuldförhål- landen. Projekt har också bidragit till politiska beroendeförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;Kina har på kort tid blivit en global nyckelspelare inom forskning, innovation och teknologiutveckling och är en central aktör inom digitaliseringsutvecklingen i världen. Den snabba utvecklingen på teknologiområdet är ett resultat av omfattande investeringar och stat- lig styrning, underbyggda av program som exempelvis Made in China 2025. Kina har också framgångsrikt kunnat överföra teknologi och kunnande från utländska företag. Strategiska förvärv av utländska företag med spetsteknologi har haft betydelse för utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft24"&gt;Tillgång till omfattande datamängder i förening med både super- datorkapacitet och algoritmer för konstgjord intelligens, AI, kan på sikt ge Kina en strategisk fördel inom teknologiska nyckelområden. Kina kan också komma att spela en betydande roll vid utformandet av standarder för morgondagens teknik. Än så länge är Kina beroende av tillgången på utländska insatsvaror som exempelvis halvledare. Kina verkar dock för att säkerställa en dominerande global tillgång till sällsynta jordartsmetaller som har stor betydelse för framställ- ningen av högteknologiska produkter. Kinas ställning på området kan inverka på möjligheten hos företag i andra länder att utveckla och framställa batterier, it- och kommunikationsutrustning, militär utrustning och andra varor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;En viktig del i den kinesiska försvarsmaktens utveckling och stär- kandet av dess förmåga är fusionen mellan civil och militär verk- samhet. Den kinesiska staten vill skapa en sammanhållen struktur&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft11"&gt;med forskning, myndigheter och näringsliv nära knutet till försvars- makten så att civila resurser kan användas i militärt syfte. Det går inte att dra en tydlig gräns mellan militärt och civilt. Det gäller även det akademiska utbytet med andra länder där den kinesiska staten placerar ut personer på universitet och högskolor i syfte att använda kunskaperna för militära ändamål. Den kinesiska underrättelselagen slår fast att kinesiska företag och medborgare ska bistå i underrättelse- verksamhet och förstärker därigenom den &lt;NOBR&gt;civil-militära&lt;/NOBR&gt; fusionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Mot bakgrund av bland annat internationella erfarenheter och Säkerhetspolisens och försvarsunderrättelsemyndigheternas rappor- ter kan det konstateras att Kina på olika sätt försöker skaffa sig underrättelseinformation om den tekniska utvecklingen i olika bran- scher liksom om svensk operativ förmåga och planeringen av det svenska försvaret. På senare år har det förekommit att svenska före- tag som utvecklar teknologier med både civila och militära använd- ningsområden har förvärvats av kinesiska bolag. Kinesisk under- rättelseverksamhet riktar också in sig på kinesiska flyktingar och organisationer verksamma för till exempel Tibet, Xinjiang och Taiwan, och på politiskt beslutsfattande. Det förekommer att Kina försöker att motarbeta utövandet av yttrande- och mötesfrihet i Sverige när det gäller kinesiska förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Sammanfattande om riskerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;Vi har i avsnitten ovan redovisat olika bedömningar av hot mot och risker för skyddsvärda intressen. Framställningen har också tagit sikte på risker med utländska investeringar. I andra delar har redo- görelsen handlat om hot mot och risker för skyddsvärda intressen mer generellt. Det har då gällt bland annat följderna av avbrott i eller störningar av olika kritiska funktioner i samhället. Sådana risker kan uppkomma även till följd av investeringar från utländska aktörer med antagonistiska syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Sammanfattningsvis belyser redogörelsen att utländska direkt- investeringar på bland annat de sätt som anges i punkter nedan kan medföra risker för bland annat beroendeförhållanden och minskad tillgänglighet av varor, tjänster eller platser samt risker för att känslig eller viktig kunskap, information eller produkter överförs till aktörer som kan använda den på sätt som är skadliga för svenska intressen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p670 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;En aktör som vill försämra Sveriges förmåga kan använda en in- vestering för att rikta om eller lägga ned verksamhet, demontera anläggningstillgångar eller på annat sätt begränsa tillgången till reservdelar eller möjligheterna uppgradera levererad materiel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Tillgång till kompetens kan begränsas genom att en investerare begränsar marknadsmöjligheterna för det företag som har kom- petensen eller låter bli att nyttja patent eller kunskap som före- taget har.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Ett beroende av enskilda aktörer kan utgöra en risk för påverkan. Hot om avveckling av verksamheter i Sverige kan användas som påtryckningsmedel i förhandlingar på andra områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Överföring av kompetens, förmåga eller information till en ut- ländsk investerare kan medföra en risk för att kunskapen lämnar Sverige eller för att den används på sätt som är skadligt för svenska intressen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;En investering kan medföra insyn i försörjningskedjor eller bered- skapsplanering. En sådan insyn kan användas för att bryta försörj- ningskedjorna eller för att få tillgång till viktiga underleverantörer för egen del respektive för att motverka planeringen på olika sätt. Till följd av den täta kontakten i Sverige mellan industri, forsk- ning och myndigheter kan en investering också medföra tillgång till många olika nätverk, förmågor och utvecklingsplattformar lik- som till en mängd underleverantörer, offentliga och privata forsk- ningsinstitutioner samt myndighetskontakter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Svenskt kunnande och kompetens som inte är av direkt betydelse för Sveriges säkerhetsintressen kan vara av betydelse för andra länder. Kompetens eller tillverkning som finns enbart i Sverige kan utgöra ett hot för andra länder om den hamnar i fel händer, vilket i sin tur kan påverka Sveriges förhållande till främmande makt och möjligheter att få tillgång till vital information eller nödvän- diga leveranser av exempelvis teknologi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p674 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Befintliga regelverk hanterar risker med utländska direktinvesteringar i viss mån&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Vi har i uppdrag att föreslå hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utfor- mas. I kapitel 15 finns en redogörelse för regelverk och förslag till sådana som angränsar till vårt uppdrag genom att de innehåller be- stämmelser om hur förändringar i ägandeförhållandena kan beaktas i samband med förvärv av hela företag eller företagsandelar. De regel- verken medger myndighetsåtgärder som syftar till att kontrollera risker med utländska investeringar och innebär att riskerna i någon mån kan minskas på vissa områden och i vissa särskilda situationer. Säkerhetsskyddslagen (2018:585) och lagen (1992:1300) om krigs- materiel innehåller till exempel bestämmelser som gör det möjligt att hindra eller ställa upp villkor för ägande i känsliga verksamheter. Vi bedömer dock att de bestämmelserna varken är tillräckliga för att uppnå det syfte som ett granskningssystem ska tillgodose eller hind- rar att ett sådant system införs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Det finns emellertid också lagstiftning vars tillämpning inte är direkt kopplad till ägandet på så sätt att den tar sikte på att exem- pelvis begränsa andelen utländskt ägande i ett företag. Sådana bestäm- melser kan i stället ålägga aktörerna att vidta åtgärder för att minska risker för verksamheten. Andra regelverk innehåller krav på tillstånd för att få bedriva viss verksamhet eller förvärva andelar i den. Till- ståndsprövningen kan innefatta en bedömning av en förvärvares lämp- lighet i olika avseenden utifrån vilket syfte den aktuella regleringen har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Ett svenskt granskningssystem bör inte vara mer ingripande än vad som behövs, se vår bedömning i avsnitt 8.2. Det finns därför anledning att beröra frågan om och i så fall i vilken utsträckning som olika befintliga regelverk kan hantera riskerna med utländska direkt- investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Aktörernas ansvar för att minska risker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft36"&gt;Skyldigheter enligt säkerhetsskyddslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Enligt säkerhetsskyddslagen är verksamhetsutövare i vissa fall skyl- diga att ingå säkerhetsskyddsavtal med leverantörer (2 kap. 6 §). Ett säkerhetsskyddsavtal är ett avtal som klargör för en leverantör vilka säkerhetsskyddsåtgärder som denne ska vidta för att skydda verk- samhetsutövarens säkerhetskänsliga verksamhet. Statliga myndig- heter, kommuner och regioner är skyldiga att ingå säkerhetsskydds- avtal, om de avser att genomföra en upphandling och ingå ett avtal om varor, tjänster eller byggentreprenader om 1. det i upphand- lingen förekommer säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säker- hetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller 2. upphandlingen i övrigt avser eller ger leverantören tillgång till säkerhetskänslig verk- samhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. En motsva- rande skyldighet att teckna säkerhetsskyddsavtal gäller för enskilda verksamhetsutövare som ingår avtal om varor, tjänster eller bygg- entreprenader med utomstående leverantörer. Skyldigheten att ingå säkerhetsskyddsavtal gäller även om leverantören har sin juridiska hemvist i ett annat land. Verksamhetsutövaren ska kontrollera att leverantören följer säkerhetsskyddsavtalet. För statliga myndigheter som avser att genomföra vissa känsliga upphandlingar gäller vidare en skyldighet att bland annat samråda med den tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över den aktuella verksamheten. Tillsynsmyndig- heten får förelägga myndigheten att vidta vissa åtgärder. Om ett föreläggande inte följs eller om tillsynsmyndigheten bedömer att säkerhetsskyddslagens krav inte kan tillgodoses trots att ytterligare åtgärder vidtas, får tillsynsmyndigheten besluta att myndigheten inte får genomföra upphandlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;I propositionen 2020/21:194 Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet föreslår regeringen att skyldigheten att ingå säkerhetsskydds- avtal ska utvidgas på så sätt att den ska gälla även andra förfaranden än upphandlingar och andra anskaffningar. Den utvidgade skyldig- heten ska innebära att en verksamhetsutövare som avser att genom- föra en upphandling, ingå ett avtal eller inleda en samverkan eller ett samarbete med en annan aktör ska ingå ett säkerhetsskyddsavtal med aktören, om aktören genom förfarandet kan få tillgång till 1. Säker- hetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfi- dentiell eller högre, eller 2. annan säkerhetskänslig verksamhet av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p675 ft24"&gt;motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Under i övrigt samma förutsättningar ska verksamhetsutövaren ingå säkerhetsskyddsavtal även med de underleverantörer som anlitas för att fullgöra den andra aktörens förpliktelse. Mellan statliga myndigheter ska dock kravet på säkerhetsskyddsavtal gälla endast vid anskaffning av en vara, tjänst eller byggentreprenad. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 december 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Säkerhetsskyddslagen innehåller också bestämmelser om att den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säker- hetskänslig verksamhet som huvudregel ska säkerhetsprövas (3 kap. 1 §). Säkerhetsprövningen syftar till att klarlägga om en person kan antas vara lojal med de intressen som skyddas i säkerhetsskyddslagen och i övrigt är pålitlig från säkerhetssynpunkt. Vid säkerhetspröv- ningen ska sådana omständigheter beaktas som kan antas innebära sårbarheter i säkerhetshänseende. Bedömningen görs av den som be- slutar om anställning eller annat deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten. Om en myndighet har det bestämmande inflytandet över den prövades lämplighet att delta i säkerhetskänslig verksamhet hos en enskild verksamhetsutövare, är det i stället myndigheten som gör den slutliga bedömningen. I vissa fall ska en anställning eller ett annat deltagande i verksamheten placeras i säkerhetsklass enligt sär- skilda regler i 3 kap. &lt;NOBR&gt;6–10&lt;/NOBR&gt; §§ säkerhetsskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft24"&gt;En anställning i staten, en kommun eller en region som är place- rad i säkerhetsklass 1 eller 2 får som huvudregel innehas endast av den som är svensk medborgare. Det är regeringen som beslutar om placering i säkerhetsklass, dock med undantag av riksdagens förvalt- ningsområde där det är riksdagen och dess myndigheter som fattar beslutet. Regeringen får också delegera beslutanderätten till myndig- heter och andra genom föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;I den nämnda propositionen 2020/21:194 – Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet föreslår regeringen också att en verksamhets- utövare som avser att genomföra en upphandling, ingå ett avtal eller inleda en samverkan eller ett samarbete med en annan aktör som omfattas av kravet på säkerhetsskyddsavtal ska vidta vissa ytterligare åtgärder och i vissa situationer också samråda med en tillsynsmyn- dighet som ska bedöma om förfarandet får genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;Exempel på förfaranden som omfattas av de två förslag som nu nämnts är utkontrakteringar och upplåtelser. Med utkontraktering avses att en verksamhet lägger ut en del av den egna verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="p245dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387245x1.jpg/" id="p245img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;på entreprenad. Det centrala är, utöver att det handlar om en del av den egna verksamheten, att det handlar om någon form av tjänst eller verksamhet och inte om ett köp av varor. Ett exempel är när hela eller delar av verksamhetsutövarens &lt;NOBR&gt;it-drift&lt;/NOBR&gt; läggs ut på en extern aktör. Typexempel på upplåtelser är bland annat avtal om hyra, leasing, arrende och andra nyttjanderätter som inte innebär att ägaren lämnar över sin äganderätt.&lt;SPAN class="ft101"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Säkerhetsskyddslagen innehåller också bestämmelser om över- låtelser av säkerhetskänslig verksamhet. De bestämmelserna behand- las i kapitel 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Skyldigheter enligt &lt;NOBR&gt;NIS-lagen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;I lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster &lt;NOBR&gt;(NIS-lagen)&lt;/NOBR&gt; finns bestämmelser om krav på informationssäkerhet och incidentrapportering för leverantörer av samhällsviktiga och vissa digitala tjänster&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;. Lagen grundar sig på det så kallade &lt;NOBR&gt;NIS-direktivet&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt; &lt;/SPAN&gt;och syftet är att uppnå en hög nivå på säkerheten i nätverk och informationssystem för samhällsviktiga tjänster inom sektorerna energi, transport, bankverksamhet, finans- marknadsinfrastruktur, hälso- och sjukvård, leverans och distribu- tion av dricksvatten och digital infrastruktur, samt för digitala tjänster. Lagen gäller inte för verksamhet som omfattas av säkerhetsskydds- lagen. Bestämmelserna innebär bland annat att leverantörer av sam- hällsviktiga tjänster är skyldiga att bedriva ett informationssäker- hetsarbete beträffande de nätverk och informationssystem som de använder. De ska vidta dels tekniska och organisatoriska åtgärder för att hantera riskerna, dels åtgärder för att förebygga och minimera verkningar av eventuella incidenter. Kravet beträffande tekniska och organisatoriska åtgärder samt åtgärder för att förebygga och mini- mera verkningar av incidenter gäller även för leverantörer av digitala tjänster. En leverantör av en samhällsviktig tjänst kan vara beroende av en upphandlad &lt;NOBR&gt;it-tjänst&lt;/NOBR&gt; för sin leverans. Det är alltid leverantören&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2020/21:194 Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet, s. 45 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Med digitala tjänster avses internetbaserade marknadsplatser, internetbaserade sökmotorer och molntjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="p246dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387246x1.jpg/" id="p246img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;som omfattas av &lt;NOBR&gt;NIS-regleringen&lt;/NOBR&gt; och som har de skyldigheter som anges där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft24"&gt;Inom EU pågår det för närvarande arbete med att uppdatera be- stämmelserna i &lt;NOBR&gt;NIS-direktivet.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har lämnat ett förslag till nytt direktiv med ett utökat tillämpningsområde när det gäller vilka sektorer som ska omfattas.&lt;SPAN class="ft123"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Utöver de sektorer som omfattas i dag föreslås att även bland annat sektorerna avlopps- vatten, offentlig förvaltning, rymden, post- och budtjänster, avfalls- hantering samt tillverkning och distribution av kemikalier ska om- fattas. Även produktion, bearbetning och distribution av livsmedel samt olika typer av tillverkning föreslås omfattas, bland annat till- verkning av medicintekniska produkter och andra medicinska appa- rater, datorer och elektronik samt transportmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Upphandlingslagstiftning&lt;SPAN class="ft96"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;En utkontraktering från en myndighet görs vanligen genom upp- handling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Bestämmelserna syftar till att säkerställa bland annat att valet av leverantör baseras på vilken leverantör som erbjuder den bästa varan eller tjänsten till de bästa villkoren. Utgångspunkten är att alla leve- rantörer, oavsett nationellt ursprung, ska få en möjlighet att tävla på samma villkor i varje upphandling. Vissa omständigheter, exempelvis allvarlig ekonomisk brottslighet, medför att en anbudsgivare måste uteslutas från upphandlingen. I LOU finns det inte någon uteslutnings- grund som specifikt tar sikte på säkerhetsintressen som Sveriges säkerhet. I vissa situationer finns dock möjlighet att inte tillämpa LOU över huvud taget, om det skulle äventyra Sveriges väsentliga säkerhetsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft35"&gt;Upphandlingar som rör försvar eller säkerhet undantas i stor ut- sträckning från LOU:s tillämpningsområde. När det gäller upphand- lingar av bland annat militär utrustning och utrustning av känslig karaktär finns i stället bestämmelser i lagen (2011:1029) om upphand- ling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). Syftet med reglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för en hög gemensam cyber- säkerhetsnivå i hela unionen, och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148, COM(2020)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;823&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Informationen delvis hämtad från SOU 2018:82 Kompletteringar till den nya säkerhets- skyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p534 ft11"&gt;är att skapa förutsättningar för upphandlingar av sådan materiel och sådana tjänster som är av så känslig natur att det inte är lämpligt att tillämpa de ordinarie upphandlingsreglerna. Till skillnad från andra regelverk om upphandling innehåller LUFS bestämmelser om infor- mationssäkerhet, försörjningstrygghet och underentreprenad. Det finns också undantagsregler, bland annat om att regeringen i enskilda fall och om inga andra undantagsregler är tillämpliga får besluta om undantag från bestämmelserna i lagen. Detta om det är nödvändigt med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen och det gäller upphandling som avser tillverkning av eller handel med vapen med mera som omfattas av artikel 346.1 b i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Även vissa myndigheter, till exempel Försvarets materielverk (FMV) har under vissa omständigheter rätt att fatta sådana beslut. Andra undantag handlar om kontrakt för vilka tillämpningen av lagen skulle kräva att en upphandlande myndighet eller enhet tillhandahåller information vars avslöjande strider mot Sveriges väsentliga säkerhetsintressen och vissa kontrakt som avser underrättelseverksamhet. I LUFS finns också regler om uteslutning av en leverantör med hänsyn till Sveriges säkerhet. Den leverantör får uteslutas som inte är så tillförlitlig som krävs för att Sveriges säkerhet inte ska riskeras. Vid bedömningen av tillförlitligheten beaktas särskilt leverantörens möjlighet att möta de krav som den upphandlande enheten ställer på försörjningstrygghet och informationssäkerhet. Risken för Sveriges säkerhet kan hänföra sig till de aktuella produkterna eller anbudsgivarens ägarstruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Även i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjnings- sektorerna (LUF) och i lagen (2016:1147) om upphandling av kon- cessioner (LUK) finns undantag som innebär att regelverken inte gäller, om skyddet av Sveriges väsentliga säkerhetsintressen inte kan säkerställas om upphandlingen genomförs enligt dem, eller en tillämp- ning av lagen skulle kräva att en upphandlande enhet tillhandahåller information vars avslöjande strider mot Sveriges väsentliga säker- hetsintressen. För upphandling enligt LOU, LUF och LUK gäller också att respektive lag inte gäller när upphandlingen och fullgöran- det av kontraktet omfattas av sekretess eller rör Sveriges väsentliga intressen, om det skydd som behövs inte kan säkerställas vid en upp- handling enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Vissa verksamheter kräver tillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;I flera regelverk finns som nämnts bestämmelser om krav på tillstånd för att bedriva viss verksamhet samt regler om återkallelse av tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft36"&gt;Lagen om elektronisk kommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) gäller elek- troniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med till- hörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning. I 3 kap. LEK finns bestämmelser om rätt att använda radiosändare. Som huvudregel krävs det tillstånd för att få använda radiosändare. Tillståndet kan avse en viss radiosändare eller att använda radio- sändare inom ett visst frekvensutrymme. Tillståndsprövningen byg- ger på att en tillståndsansökan som huvudregel ska beviljas, om vissa förutsättningar är uppfyllda, bland annat att det kan antas att radio- användningen inte kommer att orsaka skada för Sveriges säkerhet (3 kap. 6 § 7 LEK). Tillstånd får förenas med villkor, bland annat om åtaganden som har gjorts i samband med beviljande av tillståndet samt om krav som är av betydelse för Sveriges säkerhet. Tillstånd eller del av tillstånd att använda radiosändare får överlåtas eller hyras ut efter medgivande av tillståndsmyndigheten. Medgivande ska lämnas, om vissa förutsättningar är uppfyllda, bland annat att det kan antas att radioanvändningen inte kommer att orsaka skada för Sveriges säkerhet (3 kap. 23 § 5 LEK). Vid medgivandet får myndigheten med- dela de nya eller ändrade villkor som behövs på grund av överlåtelsen. En överlåtelse som gjorts utan medgivande är utan verkan. Ett till- stånd får återkallas och tillståndsvillkor ändras omedelbart i vissa situationer, bland annat om radioanvändningen har orsakat skada för Sveriges säkerhet eller det kan antas att radioanvändningen kommer att orsaka sådan skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft11"&gt;Vid bedömningen av om radioanvändningen kan antas komma att orsaka skada för Sveriges säkerhet beaktas både tekniska sårbarheter och omständigheter hos aktören. I sistnämnda avseende bedöms san- nolikheten för att operatören eller leverantören utsätts för påverkan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="p249dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387249x1.jpg/" id="p249img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p438 ft14"&gt;eller påtryckningar&lt;SPAN class="ft96"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;samt leverantörens förmåga att säkerställa leve- rans av kritiska produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft52"&gt;Vid tillståndsärendena har Post- och telestyrelsen, som är till- ståndsmyndighet, en skyldighet att samråda med Försvarsmakten och Säkerhetspolisen samt att på begäran av Säkerhetspolisen och Försvarsmakten pröva om det finns skäl att återkalla tillstånd eller ändra tillståndsvillkor med anledning av Sveriges säkerhet.&lt;SPAN class="ft131"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft36"&gt;Radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;I radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; (2010:696) finns bestämmelser om krav på till- stånd för att sända tv, sökbar &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; och ljudradio i marknätet. Radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; omfattar från och med december 2020 även video- delningsplattformar (tjänster som till exempel Youtube, där audio- visuellt innehåll, det vill säga rörlig bild med eller utan ljud, laddas upp av användare av tjänsten och tillhandahålls allmänheten)&lt;SPAN class="ft53"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;och &lt;NOBR&gt;beställ-radio.&lt;/NOBR&gt; Lagen genomför delvis det så kallade &lt;NOBR&gt;AV-direktivet.&lt;/NOBR&gt; Det är regeringen som beslutar om tillstånd om verksamheten finan- sieras med public &lt;NOBR&gt;service-avgift.&lt;/NOBR&gt; Myndigheten för press, radio och tv beslutar i övriga fall. För att en aktör ska kunna få ett sändnings- tillstånd ska vissa förutsättningar vara uppfyllda. Ett tillstånd får till exempel ges bara till ett programföretag som har finansiella och tek- niska förutsättningar att sända under hela tillståndsperioden. Det ingår dock inte vid någon del av tillståndsprövningen – vare sig vid tilldelning, överlåtelse eller återkallelse – att hänsyn ska tas till Sveriges säkerhet eller några andra säkerhetsintressen. Det finns alltså inte möjlighet att låta bli att tilldela eller att återkalla ett tillstånd på den grunden att ett programföretag anses utgöra en sådan säkerhetsrisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft35"&gt;Bestämmelserna i radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; behandlas närmare i sam- band med frågan om ett utformningen av ett granskningssystem på området mediernas frihet och mångfald, se avsnitt 10.6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Sådan påverkan/påtryckning kan understödjas av, men är inte begränsat till, förekomsten av följande faktorer: – Koppling, bland annat ägarförhållanden men även andra kopplingar, till regering eller myndigheter i tredje land (icke &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-land).&lt;/NOBR&gt; – Tredje lands lagstiftning, särskilt i de fall där rättsliga eller demokratiska principer saknas eller där inga överenskommelser om säkerhet eller dataskydd kan tillämpas. – Kopplingar till länder eller organisationer som be- driver offensiva cyberoperationer eller annan antagonistisk verksamhet mot Sverige, och – Övriga möjligheter för tredje land att utöva påtryckningar, bland annat i relation till geografisk placering av produktionstillgångar. Se Försvarsmaktens och Säkerhetspolisens Inriktning för samråd med Post- och Telestyrelsen inför tilldelning av frekvenstillstånd, &lt;NOBR&gt;2020-04-23.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;För att tillhandahålla en videodelningsplattform krävs dock inte tillstånd, utan bara en anmälan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="p250dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387250x1.jpg/" id="p250img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Lagen om kärnteknisk verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft24"&gt;Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet är det som huvud- regel förbjudet att utan tillstånd bedriva sådan verksamhet. Med kärnteknisk verksamhet avses uppförande, innehav eller drift av kärn- teknisk anläggning samt i princip all befattning med kärnämnen och kärnavfall.&lt;SPAN class="ft123"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Med kärnämne avses uran, plutonium och torium. I 16 § förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet har regeringen gett Strålsäkerhetsmyndigheten mandat att pröva vissa tillstånds- frågor. Frågor om tillstånd att uppföra, inneha eller driva en kärn- teknisk anläggning prövas av regeringen och &lt;NOBR&gt;mark-och&lt;/NOBR&gt; miljödom- stolen i parallella förfaranden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Nätkoncession enligt ellagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;En elektrisk starkströmsledning får enligt ellagen (1997:857) inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession). Det är som huvudregel Energimarknadsinspektionen som prövar frågor om nät- koncession. I vissa fall, exempelvis när det rör utlandsförbindelser, är det regeringen som gör prövningen. Regeringen får också pröva frågor om nätkoncession som har betydelse för försvaret, om För- svarsmakten begär det. En nätkoncession får ges endast om anlägg- ningen är lämplig och nätkoncessionshavaren från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. I bedömningen av nätkoncessions- havarens lämplighet ska dennes allmänna kompetens vägas in liksom utformningen av den organisation som ska ha hand om nätverksam- heten. Om sökanden tidigare har bedrivit nätverksamhet, bör även tidigare agerande som nätinnehavare vägas in.&lt;SPAN class="ft53"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;En nätkoncession för en utlandsförbindelse får ges till och innehas endast av ett transmis- sionsnätsföretag&lt;SPAN class="ft53"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;eller en juridisk person där ett sådant företag har ett bestämmande inflytande. Det gäller dock inte, om ledningen en- dast har liten betydelse för den samlade överföringen av el till och från utlandet. En nätkoncession ska förenas med de villkor som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;I lagen anges förvärv, innehav, överlåtelse, hantering, bearbetning, transport av eller annan befattning med kärnämne eller kärnavfall, införsel till riket av kärnämne eller kärnavfall, och utförsel ur riket av kärnavfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 1996/97:136 1996/97:136 Ny ellag, s. 125.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Med transmissionsnätsföretag avses den som har nätkoncession för ledning som ingår i ett transmissionsnät. Med transmissionsnät avses ett tekniskt och driftsmässigt sammanhängande ledningsnät som har en spänning om 220 kilovolt eller mer, sträcker sig över flera regioner i Sverige och länkar samman det nationella elnätet med elnät i andra länder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="p251dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387251x1.jpg/" id="p251img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;behövs för att skydda bland annat allmänna intressen och enskild rätt samt med de villkor för anläggningens utförande och nyttjande som behövs av säkerhetsskäl eller för att i övrigt skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter och främja en lång- siktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser eller som av annat skäl behövs från allmän synpunkt. En nätkoncession får inte överlåtas utan tillstånd. Vid en prövning av en ansökan om överlåtelse ska den avsedda nätkoncessionshavarens lämplighet beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft36"&gt;Finansiella tjänster&lt;SPAN class="ft96"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;För att få driva ett företag som erbjuder finansiella tjänster krävs i de flesta fall tillstånd.&lt;SPAN class="ft53"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Det gäller banker, betaltjänstföretag, företag som verkar inom börs och clearing, fondbolag, fonder, försäkrings- bolag, försäkringsförmedlare, hypoteksinstitut, konsumentkredit- institut, kreditmarknadsföretag, utgivare av elektroniska pengar och värdepappersbolag. För finansiella institut och inlåningsföretag (in- klusive spar- och låneföreningar) finns inget tillståndskrav. Sådana företag ska i stället ansöka om registrering av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Vid ansökan om tillstånd eller registrering görs bland annat en ägarprövning, det vill säga en prövning av dem som har ett kvalifi- cerat innehav av aktier i det sökande företaget. Med kvalificerat inne- hav avses ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget. Tillstånd krävs också när ett innehav ökas så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av kapitalet eller röstetalet samt när företaget blir ett dotterföretag.&lt;SPAN class="ft53"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Beträffande företag som ska ansöka om registrering gäller att ändringar av den krets som har ett kvalificerat innehav i företaget snarast ska anmälas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft52"&gt;Det är Finansinspektionen (FI) som prövar frågor om tillstånd och registrering. FI tar i samband med ägarprövningen in uppgifter från till exempel Polismyndigheten, Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. FI kommunicerar ofta med utländska till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Informationen är hämtad från Finansinspektionens hemsida &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;https://www.fi.se/sv/bank/sok-tillstand/&lt;/NOBR&gt; och https://www.fi.se/sv/vara- &lt;NOBR&gt;register/foretagsregistret/tillstand-av-fi-eller-enbart-registrering/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2021-09-21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se till exempel 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Se till exempel 14 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="p252dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387252x1.jpg/" id="p252img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td212"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;synsmyndigheter i ägarprövningsfrågor. Tillstånd ska lämnas om för- värvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över led- ningen av företaget och det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i kreditinstitutet. Vid bedömningen ska förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. Det ska också beaktas bland annat om det finns skäl att anta att förvärvaren inte kommer att följa relevanta regelverk eller att förvärvet har samband med penningtvätt.&lt;SPAN class="ft53"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Befintliga regelverk är inte tillräckliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Befintliga regelverk hanterar inte riskerna med ut- ländska direktinvesteringar i tillräcklig utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;Genom de befintliga regelverk som beskrivits kan risker med utländ- ska direktinvesteringar i viss utsträckning hanteras, även om regel- verkens direkta syfte inte är att förhindra utländska aktörers kon- troll eller inflytande över den aktuella verksamheten. Regelverken ger myndigheter möjligheter att vidta åtgärder som innebär att riskerna i olika mån kan minskas. En del regelverk tar mer direkt sikte på kontroll eller inflytande. Genom krav på tillstånd medför andra regelverk en mer indirekt reducering av risker som en utländsk inve- stering kan medföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;De befintliga regelverken gäller bara på vissa områden, för vissa verksamheter och i särskilda situationer. Regelverkens syften skiljer sig också åt. Det saknas därför ofta både direkta möjligheter och lämp- liga verktyg för att fullt ut – och med tillräckligt nyanserade åtgärder för att värna ett gott investeringsklimat – beakta de intressen som ett granskningssystem ska skydda. Inte på något av de områden som exemplifieras i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar finns i Sverige ett mer heltäckande eller tillräckligt omfattande regel- verk för att hantera relevanta risker på ett tillfredsställande sätt. Vissa sektorer är helt oskyddade medan andra skyddas i viss utsträckning men utifrån andra och varierande syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Säkerhetsskyddslagen och lagen om krigsmateriel är de regelverk som har störst likheter med ett sådant granskningssystem som vi har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Se till exempel 14 kap. 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Behovet av ett granskningssystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;i uppdrag att föreslå. Inte heller något av dessa regelverk är dock tillräckligt för att hantera aktuella risker på ett tillfredsställande sätt. Utöver att säkerhetsskyddslagen gäller bara så kallad säkerhetskäns- lig verksamhet gäller den exempelvis bara rena överlåtelser och alltså inte andra typer av investeringar. Överlåtelser av aktier i publika aktie- bolag eller av fast egendom omfattas inte heller. Enligt lagen om krigs- materiel finns möjligheter att vid tillståndsgivningen bland annat ställa upp villkor för hur ägandet i det ansökande bolaget får se ut. Eftersom dessa villkor är kopplade till tillstånd att exempelvis bedriva viss verk- samhet tas vid den prövningen inte någon hänsyn till omständigheter kring en specifik investerare vilket ett granskningssystem är tänkt att göra. Tillämpningsområdena för säkerhetsskyddslagen och lagen om krigsmateriel behandlas närmare i kapitel 15 i samband med våra be- dömningar av hur de bör förhålla sig till våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;Vi bedömer sammanfattningsvis att befintliga regelverk inte är tillräckliga. Det finns skyddsvärd verksamhet som bör inkluderas i ett svenskt granskningssystem inom de områden som anges i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Det gäller även med utgångspunkten att ett granskningssystem ska vara så lite ingripande som möjligt. De närmare övervägandena beträffande vilka verksam- heter som bör omfattas av granskningssystemet finns i kapitel 10.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Ett svenskt granskningssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft10"&gt;– utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Vid utformningen av ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar uppkommer en rad frågor när det gäller tillämp- ningsområdet. Den grundläggande frågan är hur ett sådant system ska avgränsas utifrån syftet att fånga upp investeringar som kan utgöra säkerhetsrisker, samtidigt som intresset av ett öppet investeringsklimat beaktas. Vi behöver ta ställning till om granskningssystemet ska vara tillämpligt på utländska direktinvesteringar som kan utgöra en risk för Sveriges säkerhet och allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige, eller om bara något av dessa områden ska omfattas. En annan fråga är om systemet ska omfatta unionsinterna investeringar, det vill säga investeringar som görs av investerare från länder inom EU, inklusive Sverige. Vi måste också ta ställning till om regleringen bör ta avstamp i exempelvis sektorer, branscher eller tillgångar och i så fall vilka. Andra relevanta frågor är vilka företagsformer och typer av investeringar som ska omfattas, om regelverket ska gälla investeringar som uppgår till visst värde, viss andel aktier alternativt företagsandelar eller rösträtt och hur successiva förvärv ska hanteras. Frågan om regelverket ska vara tillämpligt även vid nyetableringar, så kallade greenfield investments, behöver också behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;En viktig utgångspunkt för vårt arbete hänger ihop med den mot- sättning som finns mellan å ena sidan det växande behovet att värna landets säkerhet mot fientliga dispositioner av olika slag och å den andra Sveriges bestämda hållning att värna frihandel och ett öppet klimat för internationella investeringar. Det betyder att vi ska bygga ett system som å ena sidan effektivt kan motverka för vår säkerhet skadliga direktinvesteringar men som samtidigt inte skadar våra poli- tiska och ekonomiska intressen. Vanliga rättsliga kärnvärden som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft20"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="p255dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387255x1.jpg/" id="p255img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;effektivitet, rättssäkerhet med största möjliga förutsebarhet och snabb hantering måste få ett stort inflytande på våra överväganden. Investeringsbeslut fattas ofta med korta ledtider. Tidsutdräkt i stat- liga regelsystem kan hindra önskvärda transaktioner. Våra förslag om ett tvåstegsförfarande (se avsnitt 12.3) som innebär att ett större an- tal investeringar kommer att behöva anmälas i ett första steg, men att bara en del av dessa kommer att behöva genomgå en reell gransk- ning i ett andra steg, syftar till att tillgodose den nämnda avvägningen. Att en investering är anmälningspliktig inom ramen för gransknings- systemet innebär alltså inte att investeringen också kommer att genomgå en faktisk granskning i steg två.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Vi bör också sträva efter att så vitt möjligt undvika lagtekniskt kom- plicerade och svårtillgängliga konstruktioner. Det gäller inte minst då regelverket kommer att rikta sig till en okänd krets av personer och insti- tutioner utanför Sverige utan särskild kunskap om det svenska rätts- systemet. Också största möjliga enkelhet bör alltså vara en ledstjärna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;I detta kapitel redogör vi för grundläggande utgångspunkter för ett granskningssystem. Det handlar både om mer principiella utgångs- punkter och om vissa avgränsningsfrågor beträffande tillämpnings- området. Närmare utgångspunkter och mera detaljerade övervägan- den när det gäller till exempel själva förfarandet, avgränsningen av granskningsområdet och avgränsningen gentemot andra regelverk, behandlas närmare i de följande kapitlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;En avvägning måste göras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det svenska granskningssystemet ska ta sikte bara på de skadliga investeringarna och inte vara mer ingripande än vad som behövs för att skydda svenska säkerhetsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft11"&gt;Vi har i kapitel 7 redogjort för att det finns ett stort intresse av ett fortsatt öppet investeringsklimat i Sverige samtidigt som riskerna med utländska direktinvesteringar måste hanteras. Vid utformningen av ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar måste därför en avvägning göras mellan de intressen som granskningen ska ta till vara och de inskränkningar som granskningen kan innebära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;En avgörande utgångspunkt och den egentliga grunden för syste- met är naturligtvis vilken risk en investering kan antas utgöra. Hur&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td214"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;stor risk en viss investering innebär beror på bland annat vilken verk- samhet som avses, hur omfattande investeringen är i förhållande till det enskilda företaget och till Sveriges totala förmåga inom aktuellt område samt vilket land som är kopplat till investeringen. Vidare kan syftet med investeringen och investerarens planer för hur eller var verksamheten ska bedrivas framöver liksom omständigheter som rör investerare vara faktorer att beakta vid riskbedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Utöver omständigheter som kan sägas vara kopplade mer direkt till den aktuella investeraren eller investeringen i sig finns det andra, mer generella aspekter som bör beaktas vid utformningen av ett granskningssystem. Det är till exempel inte självklart att ett försik- tigt system som släpper igenom investeringar tämligen lätt faktiskt gynnar investeringsviljan. Företrädare för näringslivet har framhållit för oss att det tvärtom är angeläget att det svenska systemet vinner respekt i omvärlden för noggrannhet och för att identifiera risker på ett adekvat sätt. Om ett granskningssystem till förmån för intresset av ett öppet investeringsklimat inte beaktar riskerna i tillräcklig ut- sträckning, så kan detta medföra att vissa investerare kan komma att avstå från att investera i Sverige till följd av bedömningen att Sverige har för låg ambition när det gäller granskning av riskerna. Det kan alltså skada viljan att investera i Sverige, om det finns en bild av att investeringar inte är tillräckligt granskade. Det kan innebära till exempel att företag i vissa sektorer kan få svårt att etablera och upp- rätthålla affärsrelationer med andra företag från vissa länder. En allt- för stor betoning på intresset av ett öppet investeringsklimat kan då få motsatt effekt jämfört med vad som eftersträvas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft12"&gt;Vid bedömningen av riskerna och vid avvägningen mot intresset av ett öppet investeringsklimat bör det också uppmärksammas att en investerare, även om denne exempelvis får tillgång till svensk teknik och kunnande genom investeringen, kan föra med sig ny teknik och nya processer till svenska företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft12"&gt;Hänsyn bör också tas till eventuella ömsesidiga beroenden länder emellan. När det gäller råvaror har Sverige tillgångar på kritiska insats- varor som metaller. Om utländska företag hindras från att utvinna dessa i Sverige, finns en risk för att Sverige och EU inte får tillgång till dessa kritiska insatsvaror. Omvänt gäller nämligen att Sverige och EU är beroende av Kina, Ryssland och Kongo vad avser sällsynta jordartsmetaller för elektronik och elmotorer samt kobolt och vana- din för energilagring.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft11"&gt;Sammanfattningsvis får ett svenskt granskningssystem inte i sig bli avskräckande i sin utformning eller tillämpning, så att utländska direktinvesteringar som skulle gynna svenska företag och svensk eko- nomi hämmas eller inte alls blir av. Ett granskningssystem bör, på samma sätt som när det gäller den konkurrensrättsliga prövningen av företagsförvärv, ta sikte på bara de skadliga investeringarna. De direkt- investeringar som är angelägna att granska bör i möjligaste mån kunna fångas in medan oproblematiska investeringar inte i onödan ska be- höva granskas eller i vart fall snabbt ska kunna sållas bort efter en inledande undersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;En effektiv, rättssäker, enkel och snabb granskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft11"&gt;Ett granskningssystem måste vara utformat så att det inte i onödan leder till att utländska investerare väljer att avstå från att investera i Sverige. Det är angeläget att systemet inte är administrativt betung- ande och att det står klart när ett ingripande kan bli aktuellt. Det är viktigt att prövningen inte tar onödigt lång tid. Granskningssystemet måste vara utformat på ett sätt som leder till att granskningen sam- mantaget är effektiv, rättssäker, enkel och snabb. Detta innebär att det ska vara tydligt vilka rättsliga möjligheter som ska finnas för att ingripa mot en investering inom granskningsområdet genom att exempelvis förbjuda den. Systemet måste vara förutsägbart, proportionerligt och enhetligt för att ingripanden inte ska uppfattas som godtyckliga. Det ska också vara tydligt vilka verksamheter och typer av investeringar som omfattas av systemet, liksom vilka aktörer som omfattas. Vidare bör parallella regleringar undvikas i största möjliga utsträckning, så att samma transaktion inte medför skyldigheter enligt flera olika regel- verk och så att dubbelprövningar så vitt möjligt undviks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Principerna om effektivitet, rättssäkerhet, enkelhet och snabbhet får särskilt konkret betydelse för hur de närmare detaljerna i ett granskningssystem ska utformas och vid avgränsningen av gransk- ningsområdet mot andra regelverk. Som exempel på förslag som vi lägger fram för att leva upp till här nämnda grundläggande krav kan nämnas ambitionen att så tydligt som möjligt gränsa av systemets räckvidd, summarisk hantering av investeringar som är oproblema-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td214"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft14"&gt;tiska i ett tvåstegssystem och förslag om stränga tidsfrister för ären- denas handläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft14"&gt;Vi återkommer i senare kapitel till principerna och utformningen av granskningssystemet mer i detalj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;Ambitionen är alltså att skapa ett system för kontroll av utländska direktinvesteringar som är effektivt och träffsäkert och som inte i onödan försvårar eller hindrar önskvärda investeringar. Reglerna ska också vara tydliga och lätta att begripa, och förfarandet ska vara lättillgängligt, snabbt och rättssäkert. Att fullt ut och samtidigt leva upp till alla dessa goda ambitioner låter sig naturligtvis knappast göras. Detta antyds för övrigt insiktsfullt i våra direktiv där det sägs bland annat att det är ”mycket svårt att upprätthålla en nollriskprin- cip vid bedömningen av utländska investeringar” och att det inte är ”möjligt eller önskvärt att utforma ett granskningssystem med utgångs- punkten att alla sådana investeringar ska hindras”. Självklara konse- kvenser av denna tankegång är dels att konstruktionen av det nya systemet måste bygga på kompromisser mellan olika strävanden, dels att lagstiftningen på detta område inte kommer att bli så effektiv som man kan önska; något som i och för sig gäller på de flesta om- råden, låt vara att det sällan sägs så tydligt som i våra direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;En viktig och ändamålsenlig slutsats som lagstiftaren dragit av detta är att kontrollen av efterlevnaden av regler för säkerhetsskydd i betydande utsträckning lagts på de verksamheter som ska skyddas, både aktörer för det allmänna och privata aktörer. För svensk del är den nya säkerhetsskyddslagen från 2018 ett tydligt exempel på denna trend varigenom en betydande del av ansvaret för att säkerställa bästa möjliga säkerhetsskydd lagts på de aktörer vars verksamheter ska skyddas. Detta kommer till tydligt uttryck i lagens konstruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Resonemanget kan möjligen föras ytterligare ett steg. Om man ser i ögonen att lagstiftningen på detta område (liksom på andra) inte kommer att fullt ut leda till de resultat man önskar, och om man bland annat därför i lagen breddar ansvaret för att uppfylla lagens ändamål på det sätt som gjorts, är det kanske en rimlig tanke att anse att de som bedriver skyddsvärd verksamhet ska göra mer för att skydda denna verksamhet än vad lagen kräver av dem. Till exempel bör kanske en organisation, privat eller statlig, som hanterar skyddsvärda uppgifter skydda dessa, även om det är oklart om de faller inom det område som lagen ska skydda. Kanske ska man i en sådan situation till och med avstå från att lägga ut hanteringen av uppgifterna hos&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="p259dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387259x1.jpg/" id="p259img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p696 ft14"&gt;någon annan och i stället av säkerhetsskäl själv hantera uppgifterna, även om det skulle ställa sig något mera kostsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Inspektionen för strategiska produkter ska vara granskningsmyndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för strategiska produkter ska ansvara för granskning av utländska direktinvesteringar i ett svenskt gransk- ningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft11"&gt;Vi har i kapitel 5 redogjort för de bestämmelser som följt på försla- gen i vårt delbetänkande. Enligt de bestämmelserna är Inspektionen för strategiska produkter (ISP) Sveriges kontaktpunkt enligt Europa- parlamentet och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direkt- investeringar i unionen (EU:s förordning om utländska direktinve- steringar) I våra direktiv anges att en rimlig utgångspunkt är att kontaktpunkten bör vara samma myndighet som får till uppgift att granska utländska direktinvesteringar i det slutliga förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;I delbetänkandet bedömde vi att ISP var den mest lämpliga myn- digheten att vara kontaktpunkt, men också granskningsmyndighet i ett kommande granskningssystem. Till grund för bedömningen låg bland annat ISP:s kompetens när det gäller säkerhetspolitiska bedöm- ningar och myndighetens kompetens på teknikområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;Det finns inte anledning att i detta avseende göra någon annan bedömning än den vi gjorde i delbetänkandet. ISP bör alltså ansvara för granskningen av utländska direktinvesteringar i ett svenskt gransk- ningssystem. Lagtekniskt bör det i lag föreskrivas att den myndighet som regeringen föreskriver ska vara granskningsmyndighet. Att ISP ska vara granskningsmyndighet bör anges i förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Avgränsningar utifrån EU:s förordning om utländska direktinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft11"&gt;EU:s förordning om utländska direktinvesteringar ger EU:s medlems- stater rätt att granska utländska direktinvesteringar med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning. Frågor om nationell säkerhet omfattas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="p260dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387260x1.jpg/" id="p260img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td214"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;inte av EU:s befogenhet. I artikel 1.2 i förordningen anges också att förordningen inte påverkar medlemsstaternas eget ansvar för att upprätthålla den nationella säkerheten såsom den anges i artikel 4.2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft166"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;fördraget om Europeiska unionen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(EU-fördraget)&lt;/NOBR&gt; eller varje med- lemsstats rätt att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 346 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;NOBR&gt;(EUF-fördraget).&lt;/NOBR&gt; De ramar som läggs fast i förordningen gäller alltså inte åtgärder som kan krävas till skydd för Sveriges säkerhet. På det området gäller nationell autonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft11"&gt;Vidare gäller förordningen bara investeringar från investerare i tredje länder. Om det är fråga om a) undantag från etableringsfriheten eller principen om fri rörlighet för kapital med hänsyn till allmän ordning eller allmän säkerhet eller b) Sveriges säkerhet, kan dock ett svenskt system omfatta granskningar av investeringar från andra EU- länder eftersom a) &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; medger undantag från principen om fri rörlighet i dessa situationer och b) frågor om nationell säkerhet faller utanför &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och den aktuella förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;Ett granskningssystem ska vara tillämpligt på utländska direktinvesteringar som kan utgöra risk för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det svenska systemet för granskning av utländska direkt- investeringar ska omfatta både sådana investeringar som kan ut- göra risk för Sveriges säkerhet och sådana som kan vara en risk för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige i enlighet med artiklarna 52.1 och 65.1(b) i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft12"&gt;En investering ska få förbjudas bara om det är nödvändigt med hänsyn till Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft12"&gt;Vid bedömningen av om det är nödvändigt att förbjuda en utländsk direktinvestering ska verksamhetens art och omfattning samt omständigheter kring investeraren beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="p261dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387261x1.jpg/" id="p261img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p534 ft24"&gt;Av kapitel 7 framgår att riskerna för svenska intressen finns både inom det område som rör nationell säkerhet och det område – allmän ordning eller allmän säkerhet – som omfattas av EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Utifrån hur våra kommittédirektiv är utformade innebär detta att våra förslag kan omfatta investeringar i verksamhet som kan utgöra risker för såväl Sveriges säkerhet – natio- nell befogenhet – som allmän ordning och allmän säkerhet som är &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; befogenhet. Ett svenskt granskningssystem bör därför omfatta båda dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;När det gäller allmän ordning och allmän säkerhet bör granskning kunna göras till skydd för bara svenska intressen. Det gäller även om samarbetsstrukturen enligt förordningen innebär att en medlemsstat kan lämna synpunkter på en investering som görs i en annan med- lemsstat, om investeringen påverkar dess egna intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;Att investeringar i verksamhet som kan utgöra risker för Sveriges säkerhet ska omfattas innebär en viss överlappning i förhållande till bestämmelserna om överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet i säkerhetsskyddslagen. Hur regelverken ska förhålla sig till varandra behandlas i kapitel 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft14"&gt;Vad som avses med Sveriges säkerhet framgår av vår redogörelse i avsnitt 4.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft24"&gt;I avsnitt 4.2.7 resoneras kring det uttryck som finns i förord- ningen, det vill säga säkerhet eller allmän ordning. Vi bedömer där att detta uttryck i allt väsentligt omfattar det som avses med det i &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; mer vanligen förekommande uttrycket allmän ordning eller allmän säkerhet. Vår bedömning i detta avseende stämmer överens med den tolkning som uttrycks i författningskommentaren till den danska lagen på området.&lt;SPAN class="ft123"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Vad som avses med allmän ordning respektive allmän säkerhet i &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; sammanhang ankommer ytterst på &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att avgöra. I nämnda avsnitt finns också redogörelser för hur detta begrepp ska tolkas och av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft52"&gt;Vi bedömer att det i lagen bör tas in en hänvisning till de artiklar i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; som reglerar vilka undantag medlemsstaterna får göra när det gäller etableringsfriheten respektive principen om fri rörlighet för kapital, det vill säga artiklarna 52.1 och 65.1(b). En&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Se Lov nr 842 af 10/05/2021, Lov om screening af visse udenlandske direkte investeringer m.v. i Danmark (investeringsscreeningsloven) och Forslag til Lov om screening af visse udenland- ske direkte investeringer m.v. i Danmark (investeringsscreeningsloven), fremsat den 10. marts 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="p262dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387262x1.jpg/" id="p262img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td214"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;sådan lagteknisk lösning är i linje med exempelvis Finlands lag om tillsyn över utlänningars företagsköp&lt;SPAN class="ft101"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och med Nederländernas för- slag till lag&lt;SPAN class="ft101"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Med hänsyn till den vikt som utländska direktinvesteringar har för den svenska ekonomin bör investeringar kunna förbjudas bara om det är nödvändigt med hänsyn till Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige enligt &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Vid bedömningen av om det är nödvändigt att förbjuda en inve- stering är den risk som investeringen innebär avgörande. Risken är kopplad till bland annat omständigheter hos investeraren och den aktuella verksamhetens art och omfattning. Vid riskbedömningen måste det göras en sammanvägd bedömning av alla relevanta omstän- digheter i det enskilda fallet. En investering får förbjudas bara om det är nödvändigt med hänsyn till risken. I detta sammanhang bör det framhållas att riskerna med en investering ibland kan motverkas om investeraren accepterar vissa villkor för investeringen. Om riskerna med en investering kan motverkas genom villkor, innebär detta att det inte är nödvändigt att förbjuda investeringen under förutsättning att relevanta villkor ställs upp. Att granskningsmyndigheten ska kunna ställa upp sådana villkor behandlas i avsnitt 12.7.4. Vilka omständig- heter kring investeraren som kan vara aktuella att beakta behandlas i kapitel 11. I kapitel 9 resoneras kring hur stort inflytande i en verk- samhet en investering behöver medföra för att investeringen ska kunna medföra en risk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Granskning utifrån investerarens nationalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Investeringar som görs av investerare från tredjeländer ska kunna granskas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det svenska granskningssystemet ska vara tillämpligt på investeringar som görs av investerare från tredjeländer, inbegripet &lt;NOBR&gt;EES-länderna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Lag om tillsyn över utlänningars företagsköp, 13.4.2012/172.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Regels tot invoering van een toets betreffende verwervingsactiviteiten die een risico kunnen vormen voor de nationale veiligheid gezien het effect hiervan op vitale aanbieders of ondernemingen die actief zijn op het gebied van sensitieve technologie (Wet veiligheidstoets investeringen, fusies en overnames), Tweede Kamer, vergaderjaar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020–2021,&lt;/NOBR&gt; 35 880, nr 2 och 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="p263dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387263x1.jpg/" id="p263img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p710 ft35"&gt;EU:s förordning om utländska direktinvesteringar gäller för inve- steringar som görs av fysiska personer i ett tredjeland eller ett före- tag från ett tredjeland. Med företag från tredjeland avses ett företag som bildats eller på annat sätt organiserats enligt lagstiftningen i ett tredjeland. Som tredjeländer betraktas även &lt;NOBR&gt;EES-länderna&lt;/NOBR&gt; och de länder som finns angivna i bilaga II till &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; och för vilka bestämmelserna i fjärde delen av &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; gäller.&lt;SPAN class="ft42"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;En självklar följd av detta är att ett svenskt granskningssystem ska vara tillämp- ligt på investeringar från investerare i tredjeländer. Investeringar som görs av investerare från EU:s medlemsstater omfattas däremot inte av förordningen. Frågan är hur ett svenskt granskningssystem ska avgränsas i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Granskningssystem ska utformas så att kringgåenden förhindras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;I förordningen betonas att medlemsstaternas granskningssystem bör vara utformade på ett sätt som förhindrar att granskningssystem och granskningsbeslut kringgås. Enligt skäl 10 ligger i detta att unions- interna investeringar där investeraren ytterst ägs eller kontrolleras av en fysisk person eller ett företag från ett tredjeland bör kunna granskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Ett sätt att hantera detta är att låta granskningssystemet omfatta alla investeringar i de verksamheter som granskningssystemet är tillämpligt på, oavsett vilket land investeraren kommer ifrån. Det skulle innebära att investeringar från investerare i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; men även från svenska investerare, skulle omfattas av systemet. Ett exempel på regelverk som är utformat på detta sätt är Norges Lov om nasjonal sikkerhet (sikkerhetsloven), som omfattar både utländ- ska och inhemska förvärvare. Bakgrunden till att även inhemska för- värv omfattas är just att komplicerade ägarstrukturer kan få till följd att den faktiska förvärvaren inte blir föremål för granskning, om bara förvärv från utländska aktörer granskas.&lt;SPAN class="ft53"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Även den svenska säker- hetsskyddslagens bestämmelser om överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet omfattar förvärv som görs av inhemska förvärvare. Den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Det är här fråga om utomeuropeiska länder och territorier som upprätthåller särskilda för- bindelser med Danmark, Frankrike, Nederländerna eller Storbritannien. Exempel på sådana länder är Grönland, Franska Polynesien, Aruba och Caymanöarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 153 L, Lov om nasjonal sikkerhet (sikkerhetsloven), s. 151.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td214"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;närmare regleringen behandlas i kapitel 15. I Tyskland gäller som utgångspunkt att alla investeringar, även från inhemska investerare, kan granskas inom krigsmaterielområdet, medan granskning till skydd för allmän ordning och säkerhet kan göras bara av investeringar som görs av investerare i tredjeland. Om det finns indikationer på miss- bruk eller kringgående av lagstiftningen i syfte att undgå granskning, kan granskning till skydd för allmän ordning eller säkerhet göras även om investeraren har hemvist inom EU. Om det är fråga om skydd för Tysklands väsentliga säkerhetsintressen kan granskning ske av investeringar av alla utlänningar, det vill säga investerare som inte har hemvist i Tyskland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;8.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;EU-rätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; hindrar inte att granskningssystemet omfattar alla investeringar oavsett varifrån investeraren kommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft12"&gt;Vi har kommit till slutsatsen att ett granskningssystem ska omfatta både investeringar som kan utgöra risk för Sveriges säkerhet och så- dana som kan vara en risk för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;När det gäller investeringar som kan vara en risk för Sveriges säker- het kan det först framhållas att nationell säkerhet alltså faller utanför EU:s befogenhet och att granskningar till skydd för det intresset inte heller omfattas av förordningen. Ett svenskt granskningssystem kan på detta område utformas utan att förordningens ramar behöver beak- tas. Det finns alltså inte något hinder mot att låta ett gransknings- system till skydd för Sveriges säkerhet omfatta investeringar från både investerare från tredjeländer och investerare med hemvist inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;Beträffande förordningens uttryck säkerhet eller allmän ordning har vi gjort bedömningen att begreppet omfattar i allt väsentligt det som avses med allmän säkerhet eller allmän ordning i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Restriktioner för kapitalrörelser som direktinvesteringar mellan med- lemsstater och mellan medlemsstater och tredje länder är förbjudna enligt artikel 63 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Med stöd av artikel 65 i samma för- drag kan dock undantag göras, om det är nödvändigt för att uppnå bland annat allmän säkerhet eller allmän ordning. Här har &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen gett medlemsstaterna ett något vidare handlingsutrymme när det varit fråga om begränsning av fria kapitalrörelser mellan medlems- stater och tredjeländer än inom EU. Det innebär att det utifrån undan-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="p265dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387265x1.jpg/" id="p265img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p715 ft14"&gt;tagen i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; kan finnas ett större utrymme att förbjuda en investering från ett tredjeland än en &lt;NOBR&gt;EU-intern&lt;/NOBR&gt; investering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft24"&gt;Mellan EU:s medlemsstater gäller enligt artikel 49 i &lt;NOBR&gt;EUF-för-&lt;/NOBR&gt; draget även principen om etableringsfrihet. Också beträffande eta- bleringsfriheten får medlemsstaterna göra undantag som grundas på hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Undantaget regleras i arti- kel 52 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Vi har i avsnitt 4.3 redogjort för hur inne- börden av begreppen allmän ordning och allmän säkerhet har tolkats av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; och konstaterat att tolkningen gjorts på ett lik- artat sätt oavsett vilken frihet det varit fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis får undantag från principerna om fri rörlighet göras bara när det finns ett verkligt och tillräckligt all- varligt hot som påverkar ett grundläggande samhällsintresse. Vidare får åtgärder som begränsar den fria rörligheten vidtas bara om de mål som man vill uppnå inte kan nås genom åtgärder med mindre be- gränsande verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft12"&gt;En investering från en investerare från någon av EU:s medlems- stater skulle alltså kunna hindras med stöd i artikel 52 respektive 65, något som också bekräftas av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis.&lt;SPAN class="ft101"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Principerna om fri rörlighet för kapital respektive etableringsfriheten hindrar alltså inte att ett granskningssystem får omfatta investeringar från investerare i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; till skydd för allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Granskningssystemet ska vara tillämpligt på investeringar som görs av investerare från EU:s medlemsstater&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det svenska granskningssystemet ska vara tillämpligt även på investeringar som görs av investerare från EU:s medlems- stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft35"&gt;Investeringar som görs av investerare från &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; kan medföra säkerhetsrisker för Sverige på samma sätt som investeringar från inve- sterare i tredjeländer. En &lt;NOBR&gt;EU-intern&lt;/NOBR&gt; investering kan medföra risker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se till exempel Campus Oil, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-72/83,&lt;/NOBR&gt; EU:C:1984:256 och Kommissionen mot Belgien, &lt;NOBR&gt;C-503-99,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2002:328. Kortare redogörelser för de målen finns i delbetänkandet, s. 47. Se också Omega Spielhallen, &lt;NOBR&gt;C-36/02,&lt;/NOBR&gt; EU:C:2004:614.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td214"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft24"&gt;för till exempel beroendeförhållanden till skada för Sveriges säkerhet respektive allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Detta talar för att låta det svenska granskningssystemet omfatta även &lt;NOBR&gt;EU-interna&lt;/NOBR&gt; investeringar. Att utelämna &lt;NOBR&gt;EU-interna&lt;/NOBR&gt; investeringar från tillämp- ningsområdet för ett granskningssystem medför också risker för att investerare kringgår regelverket genom att göra investeringen genom ett &lt;NOBR&gt;EU-baserat&lt;/NOBR&gt; företag och kan även öppna för en vidareförsäljning utanför EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft35"&gt;Det förfarande för granskning som vi föreslår tar avstamp i en bred anmälningsskyldighet inom de aktuella granskningsområdena. Men utgångspunkten är att endast en mindre del av de investeringar som anmäls ska granskas och att alltså en stor del av de anmälda inve- steringarna rimligen kommer att lämnas utan åtgärd mot bakgrund av att de inte bedöms ha någon skadlig effekt på Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. En investering från en investerare i ett &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; kommer i de allra flesta fall att relativt snabbt kunna lämnas utan åtgärd. Det är visserligen inte uteslutet att en unionsintern investering där investeraren inte ytterst ägs eller kontrolleras av en fysisk eller juridisk person från ett tredjeland skulle kunna vara till skada för Sveriges säkerhet eller för säkerhet eller allmän ordning. En granskning av en unionsintern investering skulle dock sannolikt i stor utsträckning ha sin grund i osäkerheter kring ägandeförhållandena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft35"&gt;Vi har ovan redogjort för att undantag från principerna om fri rörlighet för kapital och etableringsfriheten får göras bara om det är nödvändigt för att uppnå bland annat allmän säkerhet eller allmän ordning, att undantag får göras bara när det finns ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett grundläggande samhälls- intresse, och att åtgärder som begränsar den fria rörligheten får vid- tas bara om de mål som man vill uppnå inte kan nås genom åtgärder med mindre begränsande verkan. En skyldighet att anmäla en inve- stering är enligt vår mening inte en så begränsande åtgärd att den strider mot &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Det gäller särskilt mot bakgrund av vårt förslag om att anmälningsskyldigheten ska gälla investeringar bara i tydligt avgrän- sade verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft11"&gt;Vi anser sammanfattningsvis att ett svenskt granskningssystem ska vara tillämpligt på investeringar från investerare från såväl tredje- länder som &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Sammantaget med våra förslag om avgrän- sade områden för granskning är en anmälningsskyldighet för även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="p267dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387267x1.jpg/" id="p267img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft12"&gt;unionsinterna investeringar inte alltför betungande, och den strider inte mot &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Intresset av att eventuella försök till kringgå- ende av regelverket upptäcks överväger också den olägenhet som en anmälningsskyldighet innebär för investeraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Investeringar från investerare från Sverige ska omfattas av anmälningsskyldigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Investeringar som görs av investerare från Sverige ska omfattas av anmälningsskyldigheten i det svenska gransknings- systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft11"&gt;Om investeraren är en fysisk person med enbart svenskt med- borgarskap, ska anmälan lämnas utan åtgärd. Detsamma gäller om investeraren är en juridisk person som ägs eller kontrolleras endast av fysiska personer med enbart svenskt medborgarskap. Invester- ingar som görs av en svensk investerare ska kunna granskas bara om denne är bulvan för en utländsk aktör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft11"&gt;Ett svenskt företag kan på samma sätt som ett företag från ett annat &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; ytterst ägas eller kontrolleras av fysiska eller juridiska per- soner från ett tredjeland. Risken för att ett granskningssystem kring- gås gör sig alltså gällande på samma sätt för inhemska investeringar som för investeringar från investerare i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Om in- hemska investeringar skulle omfattas av ett granskningssystem, skulle de allra flesta av dem, på samma sätt som unionsinterna investeringar, snabbt kunna lämnas utan åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;En inhemsk investering skulle, utan att det finns något samband med att investeraren ägs eller kontrolleras av utländska aktörer, kunna vara till skada för Sveriges säkerhet, till exempel på grund av omständigheter som rör investeraren. Eventuella säkerhetsproblem med sådana investeringar ska dock inte hanteras inom ramen för ett granskningssystem för utländska investeringar. Inhemska invester- ingar som rör nationella säkerhetsintressen är en nationell angelägen- het och bör inte hanteras i ett regelverk som är kopplat till EU:s samarbetsstruktur. De får i stället behandlas inom ramen för andra regelverk, som till exempel säkerhetsskyddslagen (2018:585).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Ett svenskt granskningssystem bör alltså innehålla en anmälnings- skyldighet för inhemska investeringar, men också en bestämmelse&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="p268dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387268x1.jpg/" id="p268img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td214"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft24"&gt;om att investeringen ska lämnas utan åtgärd om investeraren har en- bart svenskt medborgarskap eller ytterst ägs eller kontrolleras endast av fysiska personer med enbart svenskt medborgarskap. En gransk- ning av en inhemsk investering ska alltså få göras bara om investeraren ytterst ägs eller kontrolleras av en utländsk aktör. För att en anmälan ska lämnas utan åtgärd bör det avgörande vara vem som är den verk- lige investeraren. En investering som görs av till exempel en svensk medborgare som agerar som bulvan för en person med utländskt med- borgarskap bör kunna granskas och alltså inte per automatik lämnas utan åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Vi anser sammanfattningsvis att investerare från Sverige ska om- fattas av anmälningsskyldigheten i det svenska granskningssystemet för utländska direktinvesteringar. Syftet med detta är uteslutande att fånga upp eventuella försök till kringgående av granskningssystemet. En inhemsk investering där investeraren har enbart svenskt medbor- garskap eller ytterst ägs eller kontrolleras endast av fysiska personer med enbart svenskt medborgarskap ska lämnas utan åtgärd om det inte är fråga om bulvanförhållanden eller liknande. Under dessa för- utsättningar, sammantaget med ett väl avgränsat område för gransk- ning och därmed också för vilka investeringar som måste anmälas, bör en anmälningsskyldighet för inhemska investerare inte vara allt- för betungande. På samma sätt som när det gäller unionsinterna inve- steringar överväger intresset av att försök till kringgående av regel- verket upptäcks den olägenhet som en anmälningsskyldighet inne- bär för investeraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;8.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Utgångspunkter utifrån investeringen i sig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Granskningssystemets tillämpningsområde bör, när det gäller investeringen i sig, utgå från vilket inflytande som inve- steraren får till följd av investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft35"&gt;Tillämpningsområdet bör inte definieras utifrån investeringens totala värde eller var investeringsobjektet är beläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft12"&gt;Ett granskningssystems tillämpningsområde kan bestämmas på olika sätt utifrån investeringen i sig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="p269dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387269x1.jpg/" id="p269img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p730 ft37"&gt;Transaktionens totala värde ska sakna betydelse för om granskningssystemet är tillämpligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft11"&gt;I vissa länder avgör investeringens totala värde om den ska kunna granskas eller inte. Vi anser att en sådan ordning lämpar sig mindre bra för svenska förhållanden eftersom den inhemska marknaden är relativt liten och storleken på känsliga företag varierar betydligt. Ett system som tar sikte på värdet riskerar att utelämna investeringar som visserligen inte uppgår till särskilt stora värden, men där inflytandet som investeringen ger kan vara till stor skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft36"&gt;Investeringsobjektets geografiska läge ska inte vara avgörande för om granskningssystemet är tillämpligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft12"&gt;Det finns också exempel på granskningssystem där det geografiska läget av den egendom som investeringen gäller har betydelse för om en investering kan granskas eller inte. Ett sådant är det amerikanska systemet där granskning kan ske av överlåtelser och upplåtelser av fast egendom i nära anslutning till bland annat militär anläggning och annan statlig anläggning eller egendom som är känslig ur nationell säkerhetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;För svensk del har Kommittén för förbättrat skydd för totalför- svarsverksamhet föreslagit ett system för granskning av bland annat överlåtelser av fastigheter och av aktier eller andelar i bolag som äger sådan egendom, dock inte aktier i publika aktiebolag.&lt;SPAN class="ft53"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Förslaget gäller bland annat överlåtelser av hel eller del av, eller andel i, fast egendom som ingår i hamn eller flygplats. Förslaget omfattar också överlåtelse av hel eller del av, eller andel i, fast egendom som ligger inom område med geografiska förhållanden av väsentlig betydelse för det militära försvaret. Kommittén konstaterar att hamnar och flygplatser till följd av sin särskilda utformning och funktion samt ofta utifrån sitt geografiska läge är av särskild betydelse för total- försvaret. Kommittén konstaterar också att fast egendom som ligger inom de utpekade områdena kan vara skyddsvärd för att den ligger i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;SOU 2019:34 Förbättrat skydd för totalförsvaret. En närmare redogörelse för förslaget finns i avsnitt 15.6.2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="p270dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387270x1.jpg/" id="p270img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td214"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;anslutning till en viktig farled eller ett hamninlopp eller inrymmer anläggningar av väsentlig betydelse för det militära försvaret.&lt;SPAN class="ft96"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft11"&gt;Som framgår av kommitténs betänkande kan särskilt fast egen- doms geografiska läge ha betydelse för svenska säkerhetsintressen. Sådan egendom kan ägas av både privatpersoner och företag. Ett granskningssystem som gör det möjligt att granska investeringar i sådan egendom bara utifrån det geografiska läget, oavsett om ägaren är en fysisk person eller ett företag, skulle av naturliga skäl fånga upp riskabla överlåtelser i större utsträckning än ett system som omfattar investeringar bara i företag. När det gäller hamnar och flygplatser som är relevanta ur ett säkerhetsperspektiv så ägs eller drivs dessa dock inte av privatpersoner. Det innebär att en investering i ett företag som medför inflytande över sådana platser skulle omfattas av ett granskningssystem alldeles oavsett det geografiska läget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Vi ska enligt våra direktiv lämna förslag på ett granskningssystem med syfte att kontrollera uppköp och strategiska förvärv av bolag. Förordningens definition av en utländsk direktinvestering&lt;SPAN class="ft53"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;tar sikte på investeringar i företag, låt vara som innehavare av viss känslig egendom. Ett system som tar sin utgångspunkt i investeringsobjektets geogra- fiska läge stämmer sämre överens med förordningen och vårt uppdrag än ett system med utgångspunkt i exempelvis vilken verksamhet som ett företag eller en företagare bedriver. Vi anser sammanfattningsvis att en egendoms geografiska läge inte bör avgöra om ett svenskt gransk- ningssystem ska vara tillämpligt. Frågan om systemets tillämpning på investeringar i fast egendom behandlas vidare i avsnitt 10.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft36"&gt;Tillämpligheten av granskningssystemet bör bero på vilket inflytande investeraren får till följd av investeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Riskerna med utländska direktinvesteringar är starkt förknippade med vilka möjligheter till inflytande i investeringsobjektet som invester- ingen ger upphov till för investeraren. I kapitel 9 redogör vi för hur en investerare kan få inflytande i ett företag. Det är naturligt att be- dömningen av om investeringen ger upphov till relevant inflytande är kopplad till hur stor andel av rösträtten i ett företag som investe-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 2019:34 Förbättrat skydd för totalförsvaret, s. 22 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;”En investering … som görs av en utländsk investerare för att etablera eller upprätthålla varaktiga och direkta förbindelser mellan den utländska investeraren och den &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;företagare&lt;/SPAN&gt; för vilken eller &lt;SPAN class="ft167"&gt;det företag&lt;/SPAN&gt; för vilket kapitalet görs tillgängligt för bedrivande av en ekonomisk verksamhet i en medlemsstat … ”.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="p271dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387271x1.jpg/" id="p271img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p617 ft12"&gt;raren får till följd av investeringen. En lämplig utgångspunkt när det gäller att fånga upp de investeringar som kan utgöra risk för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet är därför att koppla tillämpningsområdet för ett granskningssystem till vilket inflytande en investering ger upphov till för investeraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;8.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Lagstiftningsteknik och normhierarki&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Granskningssystemet bör begränsas genom att de verksamheter som omfattas anges i lag. För att uppnå god precision och hög förutsebarhet och en viss flexibilitet bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer närmare gränsa av regel- verkets tillämpning i förordning eller myndighetsföreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft24"&gt;Vi har kommit fram till att det svenska granskningssystemet ska ta sikte bara på de särskilt skadliga investeringarna och inte vara mer ingripande än vad som är nödvändigt för att skydda Sveriges säker- het, allmän ordning eller allmän säkerhet. Detta tillsammans med att systemet ska tillåta ingripanden med tvång och sanktioner samt in- tresset av ett enkelt och förutsebart system talar för att i lagen för- hållandevis preciserat ange de verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet. Det finns å andra sidan ett behov av att syste- met är flexibelt och efter hand kan anpassas till bland annat den tek- niska utvecklingen. En alltför preciserad lagreglering riskerar att ute- lämna verksamheter där det i dag inte kan förutses några risker, men där sådana kan uppstå till följd av samhällsutvecklingen. Ett uppen- bart exempel är området kritiska teknologier, där utvecklingen går mycket snabbt och dessutom är svår att förutse. En försämrad säker- hetspolitisk utveckling som medför ändrade behov eller krav är ett annat exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft11"&gt;I artikel 4.1 i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar anges ett antal områden där effekterna av en investering kan vara så- dana att de inverkar på säkerhet eller allmän ordning. De angivna områdena är mycket breda och skulle, om de tillämpades utan vidare avgränsningar, omfatta ett väldigt stort antal investeringar. Det sätt som indelningen har gjorts på – kritisk infrastruktur, kritisk teknik och produkter med dubbla användningsområden, tillgång på kritiska insatsvaror, åtkomst till känslig information samt mediernas frihet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="p272dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387272x1.jpg/" id="p272img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td214"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td215"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;och mångfald – är dock ändamålsenlig och bör vara utgångspunkten för ett svenskt granskningssystems tillämpningsområde. Hur den när- mare avgränsningen bör göras i enlighet med de principer och övriga utgångspunkter som vi redogjort för ovan varierar mellan de olika om- rådena. Utgångpunkten bör dock vara att i lag peka ut de verksam- heter som ska omfattas. Den typ av bestämmelser det är fråga om, det vill säga bestämmelser som avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna och som gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, ska som huvudregel meddelas i lag. Detsamma gäller i fråga om be- stämmelser som avser åligganden för kommuner. Efter bemyndi- gande i lag kan dock sådana bestämmelser i många fall meddelas av regeringen i förordning eller, efter vidaredelegation, av en förvalt- ningsmyndighet (8 kap. 3 och 10 §§ regeringsformen). Vi bedömer att det finns förutsättningar för att genom bemyndigande i lag låta regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få med- dela föreskrifter om det närmare tillämpningsområdet för ett gransk- ningssystem såvitt gäller vilka verksamheter som ska omfattas. Där- med kan önskvärd flexibilitet uppnås, och regelverket kan på så sätt också ge en bättre ledning för investerare och företag som berörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;När det gäller utformningen av normgivningsbemyndiganden saknas det bestämmelser om hur vitt sådana kan eller bör utformas. Frågan om utformningen av bemyndiganden vid delegation har be- handlats av konstitutionsutskottet i samband med tillfälliga bemyn- diganden i smittskyddslagen (2004:168) med anledning av corona- viruset.&lt;SPAN class="ft53"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Konstitutionsutskottet hänvisar till bland annat förarbetena till regeringsformens bestämmelser. Av förarbetena framgår det att hur detaljerat ett bemyndigande ska vara bör avgöras från fall till fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Sammanfattningsvis bör de verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet anges i lag. För att uppnå god precision och hög förutsebarhet och en viss flexibilitet ska regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer närmare gränsa av regelverkets tillämpning i förordning eller myndighetsföreskrifter. Hur och på vilken nivå i normhierarkin avgränsningen ska göras behandlas när- mare för vart och ett av de aktuella områdena i kapitel 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Konstitutionsutskottets yttrande 2019/20:KU8y, Tillfälliga bemyndiganden i smittskydds- lagen med anledning av det virus som orsakar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;covid-19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="p273dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387273x1.jpg/" id="p273img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Ett svenskt granskningssystem – utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p739 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;8.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Vissa utländska direktinvesteringar omfattas redan av säkerhetsskyddslagens bestämmelser om överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft11"&gt;Överlåtelser&lt;SPAN class="ft53"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;av säkerhetskänslig verksamhet&lt;SPAN class="ft53"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;eller viss egendom som har betydelse för Sveriges säkerhet regleras i dag i säkerhets- skyddslagen. Vissa av de investeringar som vi föreslår ska omfattas av ett svenskt granskningssystem för utländska direktinvesteringar regleras alltså redan i säkerhetsskyddslagen. Frågan om hur bland annat denna dubbelreglering ska hanteras behandlas i kapitel 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Med överlåtelser avses övergång av äganderätt genom köp, byte eller gåva.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Med säkerhetskänslig verksamhet avses enligt 1 kap. 1 § säkerhetsskyddslagen verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;9 Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Kapitlet inleds med en redogörelse för vad som är en utländsk direkt- investering och för vilken betydelse begreppet bör ha i det svenska granskningssystemet. Därefter analyseras vilka typer av svenska före- tag som bör inkluderas i ett system för granskning. Sedan behandlas svenska associationer samt svensk lagstiftning som på något sätt har reglerat eller reglerar olika former och nivåer som anses ge kontroll och inflytande i svenska företag. Slutligen bedöms när och hur det uppstår ett sådant inflytande i ett företag att det är fråga om en ut- ländsk direktinvestering som bör omfattas av den anmälningsskyldig- het som vi föreslår ska finnas i granskningssystemet (se avsnitt 12.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Vad är en utländsk direktinvestering?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft35"&gt;När svenska företag köper hela eller delar av företag utomlands och utländska företag köper svenska företag uppkommer kapitalflöden. Sådana kapitalflöden brukar kallas direktinvesteringar. Alla typer av investeringar som en utländsk aktör gör i ett svenskt företag brukar dock inte definieras som direktinvesteringar. För att det ska vara fråga om en direktinvestering ska investeraren få någon form av in- flytande i företaget. Om syftet endast är att göra en penningplacer- ing, definieras det i stället som en portföljinvestering. Definitionen av när en investerare anses få ett sådant inflytande att det är fråga om en direktinvestering kan variera beroende på i vilket sammanhang begreppet används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft35"&gt;Typiskt för direktinvesteringar är att de är förknippade med ett bestående förhållande mellan investeraren och företaget. Vid sidan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft20"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="p275dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387275x1.jpg/" id="p275img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p608 ft11"&gt;av den konkreta investeringen kännetecknas direktinvesteringar ofta av att investeraren bidrar med kunskap, teknik och marknadsföring.&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Utredningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska investeringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Utredningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska inve- steringar har haft i uppdrag att göra en översyn av investeringsfräm- jandet i Sverige.&lt;SPAN class="ft53"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;I slutbetänkandet framförs att utländska investeringar är ett brett begrepp som innefattar olika typer av investeringar som nyetableringar, fusioner och förvärv, samarbetsavtal och investeringar i forsknings- och innovationssamarbeten liksom expansionsinvester- ingar. I betänkandet definierar utredningen ett antal former av utländska investeringar och andra begrepp enligt följande.&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Utländsk direktinvestering (engelska Foreign Direct Investment): En utländsk direktinvestering innebär att minst 10 procent av aktierna eller röstvärdet i ett befintligt bolag förvärvas av en ut- ländsk investerare. Främst sker utländska direktinvesteringar ge- nom att ett multinationellt företag etablerar ett svenskt dotter- bolag genom förvärv eller nyetablering, men begreppet kan även avse fusioner, aktieägartillskott och lån till bolag i ett annat land.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Fusioner och förvärv (engelska Mergers and Acquisitions): Sam- manslagningar som sker genom att ett företag köper upp eller går ihop med ett redan existerande företag eller verksamhet i utlandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Nyetableringar (engelska greenfield investment): En greenfield- investering innebär att en utländsk investerare bygger upp en ny verksamhet eller utökar en befintlig verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Samarbetsavtal: Ett avtal mellan två eller flera parter för att sam- arbeta och dela resurser i ett projekt som gynnar båda parter. Som investeringstyp handlar en strategisk allians ofta om ett gemen- samt forsknings- och utvecklingsprojekt som bedrivs i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;IMF, Balance of Payment and International Investment Position Manual, sjätte upplagan, 2009, s. 98 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Dir. 2018:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;SOU 2019:21 Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige, s. 27 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="p276dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387276x1.jpg/" id="p276img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p745 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Expansionsinvesteringar: En expansionsinvestering sker när ett i värdlandet befintligt utlandsägt bolag gör följdinvesteringar som leder till ökad produktion eller tillverkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Portföljinvestering: En portföljinvestering är en ren finansiell pla- cering, utan anspråk på inflytande, där investeringen utgör mindre än 10 procent av aktierna eller röstvärdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Utlandsägda företag: Huvudprincipen för att definiera ett företag som utlandsägt är att mer än 50 procent av aktiernas röstvärde innehas av en eller flera utländska ägare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft36"&gt;Bättre kommunikation för fler investeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Av Utredningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska investeringars delbetänkande framgår följande om begreppet utländ- ska direktinvesteringar.&lt;SPAN class="ft53"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Investeringar är ett brett begrepp som inne- fattar olika typer av investeringar som nyetableringar, förvärv och fusioner, samarbetsavtal och investeringar i forsknings- och innova- tionssamarbeten samt expansionsinvesteringar. En utländsk direkt- investering uppstår när en utländsk aktör investerar kapital i ett före- tag i ett annat land. Då aktierna eller röstvärdet utgör minst 10 procent räknas investeringen som en direktinvestering, medan investeringar med mindre ägarandelar klassas som en portföljinvestering och är en ren finansiell placering. Syftet vid en direktinvestering är att påverka verksamheten genom att skapa ett bestående inflytande i det utländ- ska företagets ledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Direktinvesteringar sker främst genom att företag gör en ny- etablering från grunden (en så kallad &lt;NOBR&gt;greenfield-investering)&lt;/NOBR&gt; och genom förvärv och fusioner (sammanslagningar) där ett företag köper upp eller går ihop med ett redan existerande företag eller verksamhet i utlandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2018:56 Bättre kommunikation för fler investeringar, s. 16 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="p277dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387277x1.jpg/" id="p277img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p748 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Begreppet utländsk direktinvestering enligt granskningssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En &lt;SPAN class="ft37"&gt;direktinvestering &lt;/SPAN&gt;ska definieras som en investering som görs för att etablera eller upprätthålla varaktiga förbindelser mellan investeraren och det företag för vilket kapitalet görs till- gängligt för att bedriva ekonomisk verksamhet, inbegripet inve- steringar som möjliggör ett faktiskt deltagande i ledningen eller inflytande i ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft35"&gt;En &lt;SPAN class="ft148"&gt;utländsk direktinvestering &lt;/SPAN&gt;ska definieras som en direktinve- stering där investeraren är en fysisk person med annat medbor- garskap än enbart svenskt eller en juridisk person som ytterst ägs eller kontrolleras av en annan stat eller av fysiska personer med annat medborgarskap än enbart svenskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft35"&gt;Vi har i kapitel 3 konstaterat att begreppet direktinvestering inte är entydigt och att begreppet i officiell statistik definieras på ett mer avgränsat och tydligare sätt än vad som görs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvester- ingar i unionen (EU:s förordning om utländska direktinvesteringar). Både förordningen och SCB:s definition syftar till att förbehålla begreppet för sådana utländska investeringar där investeraren får någon form av varaktig förbindelse med och inflytande i företaget i vilket investeringen görs. Frågan är vad begreppet ska innebära enligt granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft11"&gt;Det bör krävas att transaktionen utförs för att etablera eller upp- rätthålla varaktiga förbindelser mellan investeraren och det företag för vilket kapitalet görs tillgängligt och att det görs för att ekono- misk verksamhet&lt;SPAN class="ft53"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;ska bedrivas. Detta innebär också att investeringar som möjliggör ett faktiskt deltagande i ledningen eller annat infly- tande i ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet inbegrips. Det blir fråga om en etablerad förbindelse som ger investeraren in- flytande i företaget. Det ska alltså vara fråga om en ömsesidig trans- aktion och en varaktig relation mellan aktörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft52"&gt;En etablerad och varaktig förbindelse uppkommer enligt vår bedömning alltid om investeraren förvärvar hela målverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se avsnitt 9.3.2 om innebörden av ekonomisk verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p752 ft11"&gt;Även förvärv av del i nya eller befintliga företag bör omfattas, för- utsatt att investeringen gör det möjligt för investeraren att medverka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;ledningen eller kontrollen av verksamheten (jfr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; dom EU &lt;NOBR&gt;446-04&lt;/NOBR&gt; p. &lt;NOBR&gt;181–182&lt;/NOBR&gt; eller C &lt;NOBR&gt;326-07&lt;/NOBR&gt; p. 35), det vill säga som ger denne en möjlighet till inflytande. Detta kan alltså också gälla investeringar i majoritetsägda företag (dotterföretag).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Med en portföljinvestering brukar avses en investering som under- stiger 10 procent av röstetalet. Köp av ett mindre antal aktier i ett större bolag medför därför inte att det blir fråga om en direktinvester- ing utan det krävs i sådana fall någonting mer som motprestation. Ett köp av en post aktier som inte utgör 10 procent av röstandelarna kan exempelvis leda till att den utländske investeraren får rätt till styrelseposter eller en rätt att utse styrelseledamöter. Det är då fråga om en sådan förbindelse och om ett inflytande i företaget och om en direktinvestering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Granskning av en investering ska enligt våra förslag kunna göras om investeraren är en fysisk person med annat medborgarskap än enbart svenskt eller en juridisk person som ytterst ägs eller kontrol- leras av fysiska personer med annat medborgarskap än enbart svenskt (se avsnitt 8.7). Även investeringar som görs av juridiska personer som ytterst ägs eller kontrolleras av en annan stat bör kunna grans- kas. Det är alltså fråga om investeringar som utländska investerare gör i företag belägna i Sverige och som medför möjlighet till infly- tande över det företag som är föremål för investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;Granskningssystemet bör innehålla definitioner av begreppen direktinvestering och utländsk direktinvestering i enlighet med det som nu sagts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Vilka typer av svenska företag kan bli föremål för utländska direktinvesteringar?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Allmänt om begreppet företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;I svensk rätt finns en redogörelse för begreppet företag i konkur- renslagen (2008:579). Med företag avses enligt 1 kap. 5 § en fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kom- mersiell natur, dock inte till den del verksamheten består i myndig- hetsutövning. Med företag avses också en sammanslutning av före- tag. Paragrafen motsvarar 3 § första och andra stycket i den tidigare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="p279dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387279x1.jpg/" id="p279img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p492 ft14"&gt;konkurrenslagen (1993:20). Av förarbetena till den äldre bestäm- melsen framgår följande om begreppet.&lt;SPAN class="ft96"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft6"&gt;Det i lagen använda begreppet näringsidkare har i den nya konkurrens- lagen ersatts av begreppet företag. Det är en översättning av det i EG- rätten och i &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; använda ordet ”undertaking”. Avsikten är att företag ska ha samma innebörd som ”undertaking”. Begreppet företag ska alltså precis som i &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; tolkas vidsträckt och i princip omfatta varje juridisk eller fysisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur. Det spelar därvid ingen roll om verksamheten är inriktad på ekonomisk vinst eller inte, utan det avgörande är om någon form av ekonomisk eller kommersiell verksamhet bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft12"&gt;Begreppet företag finns också i 1 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554) och betyder där en fysisk eller juridisk person som direkt eller indirekt omfattas av en årsredovisning, en koncernredovisning eller en delårsrapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Begreppet företag inbegriper alltså enligt såväl &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; som natio- nell rätt både fysiska och juridiska personer som bedriver närings- verksamhet av ekonomisk natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Vad är ekonomisk verksamhet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;Begreppet företag inbegriper enligt såväl &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; som nationell rätt både fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverk- samhet av ekonomisk natur. Det bör i det svenska systemet vara en förutsättning att företaget i fråga bedriver ekonomisk verksamhet. Vad avses med ekonomisk verksamhet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;I den svenska inkomstskattelagen (1999:1229) saknas begreppet ekonomisk verksamhet. Näringsverksamhet enligt inkomstskatte- lagen är därmed inte med automatik detsamma som ekonomisk verk- samhet. Begreppet ekonomisk verksamhet återfinns dock i den svenska mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Den 1 juli 2013 infördes begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i mervärdesskattelagen. Med ekonomisk verk- samhet förstås enligt mervärdesskattelagen varje verksamhet som be- drivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet, samt fria och därmed jämställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter ska särskilt betraktas som ekonomisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning, s. 66.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="p280dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387280x1.jpg/" id="p280img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;verksamhet enligt mervärdesskattelagen. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 9 rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt. Begreppet får därmed anses ha samma innebörd i &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; som i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Skatteverket har i en vägledning 2020 anfört bland annat följande om begreppet ekonomisk verksamhet.&lt;SPAN class="ft101"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft6"&gt;Begreppet ekonomisk verksamhet omfattar försäljning av varor och tjäns- ter som inte bara görs tillfälligt. Försäljning av varor eller tjänster som bara görs vid enstaka tillfällen omfattas inte. Vid bedömningen av om en verksamhet är ekonomisk måste en bedömning göras av samtliga om- ständigheter i det enskilda fallet. En förutsättning för att en verksamhet ska anses som ekonomisk är att den innefattar beskattningsbara trans- aktioner, det vill säga försäljningar av varor eller tjänster. En verksamhet där man bara gratis delar ut varor eller tjänster är inte en ekonomisk verk- samhet. Samma gäller om det inte finns några ersättningar som är direkt kopplade till de varor eller tjänster som tillhandahålls, det vill säga att det inte finns några omsättningar i verksamheten. Så är fallet om det i verksamheten helt saknas intäkter eller om intäkterna inte utgör omsätt- ningar enligt mervärdesskattelagen, exempelvis en verksamhet som är helt bidragsfinansierad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft12"&gt;Ekonomisk verksamhet är ett unionsrättsligt begrepp som ska tolkas utifrån &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; har också i ett stort antal domar och beslut uttalat sig om begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet.&lt;SPAN class="ft101"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Både enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och svensk rätt gäller att, vid bedömningen av om en verksamhet är ekonomisk, en samlad sådan ska göras av alla omständigheter i varje enskilt fall. Vilka omständigheter som är rele- vanta kan också variera mellan olika branscher och olika typer av verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;I vilka typer av företag kan utländska investeringar bli aktuella?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Investeringar i aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag, enskild näringsverksamhet, ekonomiska föreningar och stiftelser med säte i Sverige ska omfattas av granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Skatteverkets vägledning 2020, mervärdesskatt, ekonomisk verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Jämför Renate Enkler, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-230/94,&lt;/NOBR&gt; EU:C1996:352, Wellcome Trust Ltd, &lt;NOBR&gt;C-155/94,&lt;/NOBR&gt; EU:C1996:243 och Ryanair, &lt;NOBR&gt;C-249/17,&lt;/NOBR&gt; EU:C2018:834.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Skyddsvärd verksamhet kan bedrivas i företag i många juridiska for- mer. Utländska direktinvesteringar kan göras i företag oavsett juri- disk form, låt vara att också investeringen och inflytande måste gå till och manifesteras på olika sätt. Man kan visserligen på goda grun- der anta att aktiebolag är den företagsform som kommer att stå i fokus för granskningssystemet. Men det finns likväl skäl att lagen ska kunna tillämpas på skyddsvärd verksamhet, oavsett i vilken juri- disk form den bedrivs. En annan sak är att karakteristika för inve- steringens form och gränsvärden för det inflytande som ska krävas för lagens tillämpning är lagtekniskt lättare att bestämma för vissa juridiska konstruktioner, som aktiebolag, än för andra, som enkla bo- lag. Men vår utgångspunkt är att lagen ska kunna tillämpas på alla investeringar i svenska företag med säte i Sverige som bedriver skydds- värd verksamhet, oavsett juridisk form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Aktiebolag och handelsbolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Handelsbolag har i Sverige aldrig spelat samma roll i det ekonomiska livet som aktiebolag. Aktiebolaget anses som företagsform bättre anpassad för stora och mer kapitalkrävande verksamheter. Men även mindre bolag väljer ofta aktiebolaget som företagsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Under de senaste åren har antalet registrerade aktiebolag ökat i Sverige medan antalet handelsbolag har minskat. År 2000 var antalet aktiebolag 274 770 stycken och antalet handelsbolag 108 287. Mot- svarande siffror för år 2020 var 650 636 respektive 39 231.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft52"&gt;Det är sannolikt att det är investeringar i aktiebolag som i första hand kommer att vara i fokus för den nya lagens tillämpning. Inve- steringar i aktiebolag ska därför omfattas av granskningssystemet. Men även investeringar i handelsbolag kan bli aktuella. Också direkt- investeringar i handelsbolag ska därför kunna granskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft36"&gt;Enkla bolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Enligt 1 kap. 3 § i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag föreligger ett enkelt bolag om två eller flera har avtalat att utöva näringsverksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger. Det saknas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="p282dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387282x1.jpg/" id="p282img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p758 ft24"&gt;ett uttryckligt formkrav för att avtala om ett enkelt bolag och ett sådant avtal kan exempelvis träffas genom konkludent handlande.&lt;SPAN class="ft123"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft11"&gt;Ett exempel på ett enkelt bolag är de så kallade aktiesparklubbarna. Ett antal personer köper aktier tillsammans och är då medlemmar i en sådan klubb. Även lotteribolag och tipsbolag är ofta att anse som enkla bolag, men även näringsverksamhet kan bedrivas i denna form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft12"&gt;Enkla bolag är inte juridiska personer. Det innebär till exempel att det enkla bolaget inte kan äga några tillgångar, inte kan ha några skulder och inte kan föra talan inför domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft11"&gt;Tillförlitliga uppgifter saknas om antalet enkla bolag här i landet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Enligt utredningens uppfattning är det sannolikt mindre vanligt att enkla bolag bedriver skyddsvärd verksamhet. Men till exempel drivs avancerad teknikutveckling emellanåt i små verksamheter som enkla bolag eller av enskilda näringsidkare. Sådana verksamheter kan vara både skyddsvärda och intressanta för utländska investerare Före- tagsformen kan också användas för att kringgå regelverket. Ambitio- nen bör därför vara att det ska vara möjligt att tillämpa gransknings- systemet också på enkla bolag, även om den omständigheten att ett enkelt bolag inte är en juridisk person och den låga graden av juridisk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft14"&gt;reglering medför lagtekniska svårigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft36"&gt;Enskild näringsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft11"&gt;Enskild näringsverksamhet, även kallad enskild firma, är en företags- form där en privatperson och ensam ägare driver och ansvarar för företaget. En enskild näringsverksamhet är inte en juridisk person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft12"&gt;Man kan inte vara flera delägare i en enskild firma. Om verk- samheten ska överlåtas, måste förvärvararen starta ett eget företag som sedan köper över inventarier, kundregister, lager, domännamn med mera. Det är då inte den enskilda firman investeraren får inflytande över, utan inkråmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft12"&gt;Exempel på verksamheter som bedrivs i denna form är lantbruk och skogsbruk. Det är också en företagsform som passar den som ensam ska starta en mindre verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Se RH 2012:39 samt Stefan Lindskog, Lagen om handelsbolag och enkla bolag, En kommen- tar, andra upplagan, 2010, s. 40 och 101.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Torsten Sandström, Handelsbolag och enkla bolag, 2018, s. 15. I SOU 1978:67 s. 217 anges antalet till cirka 11 000 stycken. I statistisk årsbok 2011 uppges att cirka 7 000 enkla bolag finns. Det verkliga antalet är avsevärt större enligt Sandström.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="p283dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387283x1.jpg/" id="p283img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Om hela eller delar av innehållet i verksamheten i en enskild firma överlåts och om det rör sig om egendom som är av betydelse för Sveriges säkerhet, omfattas överlåtelsen visserligen av bestämmel- serna om överlåtelse i säkerhetsskyddslagen (2018:585). Den enskilda näringsidkaren är då skyldig att göra en särskild säkerhetsskydds- bedömning och en lämplighetsprövning samt att samråda med till- synsmyndigheten, om näringsidkaren avser att överlåta egendomen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Man kan emellertid tänka sig också andra arrangemang som inte träffas av säkerhetsskyddslagen. Till exempel kan en investerare ställa resurser till förfogande i utbyte mot någon slags överenskommelse om inflytande i verksamheten. Man kan även tänka sig att en inve- sterare betalar för att få tillgång till viss skyddsvärd kunskap. Det är inte heller otänkbart att försök att kringgå regelverket skulle kunna göras genom transaktioner med enskilda näringsidkare. Sådana arran- gemang kan visserligen vara svåra att upptäcka och bevisa. Det är dock inte skäl nog att hålla dem utanför granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft12"&gt;Sammanfattningsvis bör även enskilda näringsidkare omfattas av systemet för anmälan och granskning. Vi återkommer i avsnitt 9.6 till hur de lagtekniska problemen ska kunna lösas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft36"&gt;Ekonomiska föreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;En ekonomisk förening är egentligen inget företag men en juridisk person. Det finns exempel på ekonomiska föreningar som bedriver näringsverksamhet, och det kan inte uteslutas att en utländsk direkt- investering kan bli aktuell i en förening som bedriver en samhällsvik- tig funktion. Det skulle exempelvis kunna gälla ett förvärv av en andel i en ekonomisk förening som äger vindkraftverk och producerar el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Förärv av en andel i en ekonomisk förening kan alltså tänkas göras i en skyddsvärd verksamhet och bör därför kunna bli föremål för granskning i ett svenskt granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Stiftelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft35"&gt;När det gäller stiftelser är det svårt att få ett faktiskt inflytande i en stiftelses ledning eftersom det redan av stiftelseförordnandet fram- går hur stiftelsen ska förvaltas. En stiftelse bildas vid ett enda tillfälle&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Se närmare om dessa bestämmelser i kapitel 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="p284dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387284x1.jpg/" id="p284img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;och har inte några medlemmar eller några ägare. Det går alltså inte att investera i en redan bildad stiftelse genom att köpa en andel på samma sätt som i ett bolag. I många fall kan det också redan av inne- hållet i stadgarna framgå att stiftelsen inte kan komma under ut- ländskt inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Ett exempel på verksamheter som bedrivs i stiftelseform är spar- banksstiftelser. En sparbanksstiftelse är en stiftelse som har bildats särskilt för att överta ägandet och huvudmännens uppdrag, när en sparbank omvandlads till bankaktiebolag. De stiftelser som skapas har två huvudsakliga uppdrag, nämligen dels att agera som ägare till en bank, dels att dela ut det överskott som genereras av bankrörelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Det finns alltså stiftelser som bedriver näringsverksamhet och det kan också finnas en möjlighet för styrelseledamöter att utse nya ledamöter. Förutom att den utländske investeraren bildar en stiftelse tillsammans med ett svenskt företag kan rätten att utse styrelse- ledamöter eller själv sitta i styrelsen vara ett sätt att få inflytande. Härtill kommer att det inte föreligger något principiellt hinder mot att en svensk stiftelses avkastning används för att stödja verksamhet utomlands. Stiftelselagen innehåller dock inte något krav på att en styrelseledamot ska vara svensk medborgare och bosatt i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Ett sådant upplägg – som alltså innebär att en investerare bildar en stiftelse för att bedriva skyddsvärd verksamhet eller på annat sätt får möjlighet att få inflytande över styrelsen i en stiftelse och i sam- band med detta gör kapital tillgängligt för verksamheten – bör därför kunna bli föremål för granskning i ett svenskt granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft36"&gt;Fasta driftställen och filialer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Med fast driftställe för näringsverksamhet avses, enligt 2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229) en stadigvarande plats för affärs- verksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs. Uttrycket fast driftställe innefattar enligt bestämmelsen bland annat filialer.&lt;SPAN class="ft53"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;En filial är ingen egen juridisk person utan ett avdelningskontor för ett företags näringsverksamhet. Om ett utländskt företag stationerar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Det kan, enligt 2 kap. 29 § inkomstskattelagen, också vara kontor, fabrik, verkstad, gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar, plats för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;byggnads-,&lt;/NOBR&gt; anläggnings- eller installationsverksamhet, och fastighet som är en lagertillgång i näringsverk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;ett fast driftsställe i form av exempelvis en filial i Sverige, är det därför inte ett företag som har säte i Sverige. Det bör därför inte omfattas av granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Lagstiftning som rör kontroll och inflytande i svenska företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Associationsrättslig lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft36"&gt;Aktiebolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft24"&gt;I aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) finns bestämmelser om bland annat bolagets organisation och sättet att fatta beslut i bolaget. Aktie- bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman där varje aktie- ägare har rätt att delta och varje aktie berättigar till en röst, om det inte i bolaget finns aktier med olika röstvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Bolagsstämmans beslut fattas som huvudregel med enkel majo- ritet av avgivna röster. För vissa mer ingripande beslut såsom exem- pelvis ändring av bolagsordningen uppställer lagen krav på kvalificerad majoritet, som utgångspunkt två tredjedelar av avgivna röster och på stämman företrädda aktier. För särskilt ingripande beslut, exempel- vis att ändra bolagets syfte, är majoritetskravet ännu strängare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;I alla aktiebolag ska det finnas en styrelse som svarar för organi- sationen och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen utses av stämman med relativ majoritet, det vill säga den kandidat som får flest röster vinner. En aktieägare som innehar mer än 50 procent av rösterna i bolaget kan därmed utse bolagets styrelse. I bolag med många aktieägare, särskilt i börsbolag, räcker det normalt med väsentligt lägre andel aktier för att uppnå så kallad praktisk majoritet på stämman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;I publika aktiebolag ska det också finnas en verkställande direktör (VD) som svarar för den löpande förvaltningen av bolagets ange- lägenheter. VD utses av styrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;I 1 kap. 11 § ABL definieras begreppen moderbolag, dotterföretag och koncern. Av bestämmelsen framgår att ett aktiebolag är moder- bolag och en annan juridisk person är dotterföretag, om aktiebolaget&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p569 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i den juridiska personen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsvarande ledningsorgan, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft14"&gt;Koncerndefinitionen ger uttryck för de nyssnämnda beslutsreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;den som kontrollerar styrelsesammansättningen anses ha kontroll över bolaget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Förutom bestämmelser med krav på kvalificerad majoritet för vissa särskilt ingripande stämmobeslut finns det i aktiebolagslagen också bestämmelser som ger en minoritet om sammanlagt 10 pro- cent av antalet aktier i bolaget vissa rättigheter att förhindra eller, i vissa fall, diktera ett stämmobeslut. Exempelvis kan aktieägare, som äger minst en tiondel av samtliga aktier i ett bolag, begära en extra bolagsstämma, ansöka om att det utses en så kallad minoritetsrevisor i bolaget eller att en särskild granskare ska granska bolagets räken- skaper eller exempelvis vissa transaktioner eller redovisningen för en viss period. Värt att nämna är även att, om aktieägare med minst 10 procent av aktierna i bolaget röstar emot ett förslag om ansvarsfrihet för styrelseledamot eller VD, så får skadeståndstalan väckas, även om stämman har velat bevilja ansvarsfrihet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Minoritetsreglerna innebär en möjlighet för en tiondel av aktie- ägarna att blockera majoriteten för en begränsad tid. Enligt utred- ningens mening inbegriper de dock inte en möjlighet att utöva kontroll eller varaktigt inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft36"&gt;Handelsbolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft12"&gt;Ett handelsbolag drivs och styrs av två eller flera delägare. Det finns ingen begränsning vad gäller hur många delägare ett handelsbolag kan ha. Bolagsmännen driver företaget under gemensamt namn och är personligt ansvariga för alla företagets förbindelser. De äger inte direkt del i bolagets enskilda tillgångar utan endast andelar i bolagets samlade förmögenhetsmassa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Regler om handelsbolag finns i lagen (1980:1102) om handels- bolag och enkla bolag (HBL). Utgångspunkten för handelsbolagen är att delägarna i största möjliga utsträckning själva kan bestämma om bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter. De regler som finns i lagen rörande bolagsmännens interna förhållanden är i huvudsak dispositiva, det vill säga de gäller om inte avtal träffats med annat innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft11"&gt;Av 2 kap. 17 § HBL framgår att var och en av bolagsmännen företräder bolaget, om inte något annat har avtalats eller följer av 31 §. Den sistnämnda bestämmelsen reglerar vad som gäller under en likvidation. Enligt 2 kap. 1 § HBL bestäms bolagsmännens in- bördes rättigheter och skyldigheter under bolagets bestånd genom avtal. I den mån bolagsmännen inte har träffat avtal om något annat, ska &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;6–16&lt;/NOBR&gt; §§ i kapitlet tillämpas i stället. Dessa bestämmelser är dispositiva och rör bland annat hur resultatet ska fördelas, hur fordringar kan göras gällande mellan bolagsmännen samt hur och inom vilken tid ett skadestånd mot en bolagsman för bolagets räk- ning ska väckas. En bolagsman som genom avtal är utesluten från förvaltningen har dock alltid rätt att granska bolagets räkenskaper och få kännedom om bolagets angelägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft11"&gt;Ett kommanditbolag är en form av handelsbolag men skiljer sig på så sätt att kommanditbolaget har ägare som ansvarar endast för ett begränsat kapital som de själva har satt in i företaget. Det som sägs om handelsbolag gäller därmed i stort även för kommanditbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft35"&gt;Det finns alltså stora möjligheter för bolagsmännen i handels- bolag och kommanditbolag att avtala om hur bolaget ska styras, hur resultatet ska fördelas samt om övriga rättigheter och skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Enkla bolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft12"&gt;Om två eller flera personer avtalar om att samarbeta för att uppnå ett gemensamt ändamål – men inte har för avsikt att bilda ett aktie- bolag, handelsbolag eller kommanditbolag – bildas i stället ett enkelt bolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Det enkla bolaget är inte en juridisk person. Det innebär till exem- pel att det enkla bolaget inte kan äga några tillgångar, inte kan ha några skulder och inte kan föra talan inför domstol. Det är i stället varje bolagsman för sig som äger tillgångarna, innehar skulderna och så vidare i förhållande till sin andel (insats) i det enkla bolaget. Vins- ter och förluster från det enkla bolaget fördelas lika mellan bolags- männen, om de inte avtalat om annan fördelning. Bolagsmän kan vara både fysiska och juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Inbördes rättigheter och skyldigheter regleras genom avtal. Om inget annat avtalats, följer det av lagen att samtliga bolagsmän ska vara överens om förvaltningen av bolaget. Om bolagsmännen avtalat att en förvaltningsåtgärd får vidtas utan samtycke av samtliga bolags- män, får åtgärden dock inte vidtas, om den förbjuds av en bolagsman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Det är möjligt att bedriva verksamhet i ett enkelt bolag bara om det syftar till att göra det möjligt för bolagsmännen att uppnå gemen- samma ändamål. Om till exempel två personer ärver en jordbruks- fastighet, kan de komma överens om att driva jordbruket vidare genom ett enkelt bolag. Deras gemensamma ändamål är ju att driva jordbruket vidare tillsammans. Om en av bolagsmännen även har en egen näringsverksamhet, kan denne dock inte lägga in den verksam- heten i det enkla bolaget eftersom det inte finns något gemensamt ändamål vad gäller den näringsverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Det finns alltså, precis som när det gäller handelsbolag och kom- manditbolag, stora möjligheter för bolagsmännen i enkla bolag att avtala om hur bolaget ska styras, hur resultatet ska fördelas samt om övriga rättigheter och skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft36"&gt;Ekonomiska föreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;En ekonomisk förening driver verksamhet som medlemmarna deltar i och drar nytta av. Föreningens medlemmar utövar sin rätt att be- sluta i föreningens angelägenheter vid föreningsstämman. Varje med- lem har en röst, om inte något annat har bestämts i stadgarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;I 6 kap. &lt;NOBR&gt;33–36&lt;/NOBR&gt; §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om majoritetskrav vid stämmobeslut. Som huvud- regel krävs mer än hälften av de avgivna rösterna för föreningsstäm- mans beslut. Vid val anses den som har fått flest röster vara vald. Detta gäller inte, om något annat bestämts i stadgarna. En ändring av stad- garna kräver en kvalificerad majoritet om minst två tredjedelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Det finns också ett skydd i lagen för minoriteten inom fören- ingar. Precis som i aktiebolagslagen finns det en möjlighet för en minoritet om en tiondel av samtliga röstberättigade att ansöka om att det utses en så kallad minoritetsrevisor eller en särskild granskare. Minoriteten kan även rösta mot förslaget att bevilja styrelsen ansvars- frihet och väcka talan om skadestånd mot styrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Det finns alltså precis som i aktiebolagslagen bestämmelser om krav på majoritet vid beslut samt ett skydd för minoriteten. Enligt utredningen innebär minoritetsskyddet varken en möjlighet att kontrollera föreningen eller ett faktiskt deltagande i ledningen. Det krävs mer än så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Stiftelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;Enligt 1 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220) bildas en stiftelse genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett be- stämt ändamål. Stiftelsens egendom ska anses vara avskild när den har tagits om hand av någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;I stiftelselagen finns en koncerndefinition motsvarande den i 1 kap. 11 § ABL avseende begreppen moderstiftelse, dotterföretag och koncern. En stiftelse är alltså moderstiftelse och en annan juri- disk person är dotterföretag, om stiftelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;innehar mer än hälften av rösterna för samtliga andelar i den juri- diska personen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;äger andelar i den juridiska personen och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga andelar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p770 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;äger andelar i den juridiska personen och har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller mot- svarande ledningsorgan, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;äger andelar i den juridiska personen och har rätt att ensamt utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsord- ning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar. En moder- stiftelse och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Av 2 kap. 2 § stiftelselagen första stycket framgår bland annat att, om ett åtagande att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med stiftelseförordnandet görs av en eller flera fysiska personer, så före- ligger egen förvaltning. Görs ett sådant åtagande av en juridisk person, föreligger anknuten förvaltning. Den eller de fysiska personer som har åtagit sig att förvalta stiftelsens egendom i enlighet med stiftelse- förordnandet bildar styrelse för stiftelsen. Stiftelsens egendom ska anses vara avskild när den tagits om hand av någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Av 2 kap. 9 § framgår att styrelsen ska utse och entlediga leda- möter, om inte annat följer av stiftelseförordnandet. Styrelsen är beslutsför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter är närvarande. En stiftelse står under tillsyn av länsstyrelsen. Tillsyns- myndigheten ska bland annat förordna en styrelseledamot, om detta behövs för att styrelsen ska bli beslutsför. Den ska även förordna en förvaltare, om sådan saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Årsredovisningslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Även i årsredovisningslagen (1995:1554) finns motsvarande bestäm- melse som i aktiebolagslagen avseende begreppen moderbolag, dotter- företag och koncern. I 1 kap. 4 § anges fyra situationer då kontroll föreligger. Kontroll kan utövas genom direkt innehav av röster i en juridisk person, genom avtal med andra delägare, genom en rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen eller mot- svarande ledningsorgan och genom avtal med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="p291dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387291x1.jpg/" id="p291img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p84 ft35"&gt;Av 1 kap. 5 § första stycket årsredovisningslagen framgår att, om ett företag har ett ägarintresse i en juridisk person och utövar ett betydande inflytande över dess driftsmässiga och finansiella styr- ning, så är den juridiska personen ett intresseföretag till företaget. Detta gäller dock inte, om den juridiska personen är ett dotterföre- tag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger. Av bestämmelsens andra stycke framgår att, om företaget innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen, det ska anses ha ett betydande inflytande över denna, om inte något annat framgår av omständigheterna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag eller företaget tillsammans med ett eller flera dotter- företag eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst 20 pro- cent av rösterna. Med ägarintresse avses enligt 1 kap. 4 a § ett innehav av andelar i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Ett innehav av minst 20 procent av kapitalet i det andra företaget ska anses utgöra ett ägarintresse, om inte något annat fram- går av omständigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;Lagen om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft12"&gt;I lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemark- naden finns bland annat bestämmelser om budplikt. Bestämmelserna går tillbaka på EU:s &lt;NOBR&gt;takeover-direktiv.&lt;SPAN class="ft101"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Budplikt innebär att den som förvärvar aktier i ett bolag i sådan utsträckning att förvärvaren uppnår kontroll över bolaget ska er- bjuda sig att förvärva även resterande aktier i bolaget. Det ankommer på medlemsstaterna att definiera när kontroll ska anses föreligga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;I de allra flesta medlemsstater anses kontroll uppkomma när för- värvaren uppnår ett aktieinnehav som representerar minst 30 pro- cent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Det är också gränsen för budplikt i den svenska lagen (3 kap. 1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Rådets direktiv 2004/25/ EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="p292dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387292x1.jpg/" id="p292img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Lagen om registrering av verkliga huvudmän&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;I lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän finns bestämmelser som syftar till att öka insynen i fråga om ägande i och kontroll av juridiska personer och juridiska konstruktioner såsom truster. Lagen går tillbaka på Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849.&lt;SPAN class="ft53"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Lagens syfte är att förhindra att juridiska personer eller truster utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Lagen är tillämplig på svenska juridiska personer, utländska per- soner som driver verksamhet i Sverige samt på fysiska personer med hemvist i Sverige eller i utlandet som driver verksamhet i Sverige som avser förvaltning av en trust. Förutom aktiebolag, ekonomiska fören- ingar och andra juridiska personer som omfattas av ett krav på regi- strering av den juridiska personen för att få rättskapacitet, är lagen tillämplig även på de juridiska personer som inte är skyldiga att regi- strera sig i ett offentligt register, exempelvis ideella föreningar. Att lagen gäller endast juridiska personer innebär att till exempel en filial, ett enkelt bolag, en enskild näringsidkare, ett partrederi eller ett finansiellt konglomerat inte omfattas av lagen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft14"&gt;Med verklig huvudman avses i lagen (1 kap. 3 §)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;en fysisk person till vars förmån någon annan handlar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft12"&gt;Om inte annat följer av omständigheterna i det enskilda fallet, ska en fysisk person anses vara verklig huvudman, om han eller hon antas utöva den yttersta kontrollen över en juridisk person. Sådan kontroll anses föreligga, om han eller hon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;på grund av innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap kontrollerar mer än 25 procent av det totala antalet röster i den juridiska personen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av den juridiska per- sonens styrelseledamöter eller motsvarande befattningshavare, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2016/17:173 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, s. 562.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p775 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;på grund av avtal med ägare, medlem eller den juridiska personen, föreskrift i bolagsordning, bolagsavtal och därmed jämförbara handlingar, kan utöva kontroll på grund av 1 eller 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;En fysisk person ska dessutom antas utöva den yttersta kontrollen över en stiftelse, om han eller hon är styrelseledamot eller motsva- rande befattningshavare eller företräder en annan juridisk person som är förvaltare för stiftelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Lagen om bank- och finansieringsrörelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse får bank- rörelse eller finansieringsrörelse drivas bara efter tillstånd, om inget annat framgår av den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Vid ansökan om tillstånd görs en ägarprövning, det vill säga en prövning av dem som har ett kvalificerat innehav av aktier i det sökande företaget. Med kvalificerat innehav avses ett direkt eller in- direkt ägande i ett företag, om innehavet representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget. Tillstånd krävs också när ett innehav ökas så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av kapitalet eller röstetalet samt när företaget blir ett dotterföretag. Tillstånd ska ges till förvärv, om förvärvaren be- döms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett kreditinstitut och det kan antas att det tilltänkta förvärvet är ekono- miskt sunt. Hänsyn ska också tas till förvärvarens sannolika påver- kan på verksamheten i kreditinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft11"&gt;Om förvärvet skulle leda till ”nära förbindelser” mellan kredit- institutet och någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av institutet. Vad som avses med ”nära förbindelser” framgår av 1 kap. 6 §. Av bestämmelsens första stycke framgår att ett kreditinstitut och ett annat företag ska anses ha nära förbindelser bland annat om det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger minst 20 procent av kapitalet eller dispo- nerar över minst 20 procent av samtliga röster i det andra företaget. Av bestämmelsens andra stycke framgår att en fysisk person ska anses ha nära förbindelser med ett kreditinstitut, om den fysiska per- sonen äger minst 20 procent av kapitalet i kreditinstitutet, dispo-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;nerar över minst 20 procent av samtliga röster i kreditinstitutet, på annat sätt har sådant inflytande över kreditinstitutet att personens ställning motsvarar den som ett moderföretag har i förhållande till ett dotterföretag, eller om det finns en annan likartad förbindelse mellan denna person och kreditinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Upphävd lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;I Sverige fanns det under lång tid regler rörande utländska rätts- subjekts investeringar i svenskt näringsliv. Den första lagregleringen infördes år 1916. Den ersattes år 1982 av lagen (1982:617) om utländ- ska förvärv av svenska företag m.m. Lagen gjorde det möjligt att begränsa utländska aktörers potential att förvärva aktier i svenska aktiebolag, andelar i svenska handelsbolag eller rörelser som drevs i Sverige. Kontrollen skedde dels genom ett system med så kallat ut- länningsförbehåll, dels genom en tillståndsprövning av vissa förvärv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Ett utlänningsförbehåll var ett förbehåll i bolagsordningen för ett svenskt aktiebolag som innebar att en utländska medborgare fick förvärva endast en viss andel av aktierna i bolaget motsvarande mindre än 40 procent av hela aktiekapitalet och mindre än 20 procent av röste- talet för samtliga aktier i bolaget. De aktier som kunde förvärvas kalla- des fria, medan övriga kallades bundna. Enligt bestämmelser i dåvar- ande aktiebolagslagen (1975:1385) var det möjligt att i bolagsordningen ta in förbehåll om att vissa aktier skulle vara bundna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Kontrollsubjekt enligt 3 § lagen om utländska förvärv av svenska företag m.m. var utländska medborgare och andra utländska rätts- subjekt, svenska aktiebolag som saknade utlänningsförbehåll i bolags- ordningen, svenska handelsbolag, om någon av bolagsmännen var kon- trollsubjekt, svenska stiftelser, om stiftelsen inte var ett allmännyttigt bostadsföretag eller hade bildats genom en ombildning enligt då- varande 8 kap. sparbankslagen (1987:619)och svenska ekonomiska föreningar med åtskilliga undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Alla kontrollsubjekt var skyldiga att söka tillstånd för att i varje särskilt fall förvärva så många aktier i svenska aktiebolag att genom förvärvet förvärvarens andel av aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga aktier i bolaget kom att överskrida något av gränsvärdena 10, 20, 40 och 50 procent andelar i svenska handelsbolag, äganderätt eller nyttjanderätt till rörelser som drevs i landet eller delar av sådana&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;
&lt;DIV id="p295dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387295x1.jpg/" id="p295img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;rörelser. Regeringen prövade förvärv över vissa beloppsgränser, medan länsstyrelserna prövade övriga ärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Avgörande för om tillstånd skulle vägras var om ett förvärv stred mot något ”väsentligt allmänt intresse”. I praxis ansågs detta inne- bära följande intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;industri- och regionalpolitiska intressen (företag med betydande forskning och utveckling, marknadsposition med mera),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;säkerhets- och beredskapspolitiska intressen (företag av betydelse för totalförsvaret),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;intresset av nationellt självbestämmande och oberoende (företag eller branscher i vilka ett dominerande utländskt inflytande skulle kunna innebära svårigheter att hävda en oberoende svensk politik),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;nationella kulturella intressen eller liknande (företag inom infor- mations- och massmedieområdet).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft12"&gt;Lagen gjorde undantag från kravet på tillstånd för teckning av aktier i samband med bildandet av ett aktiebolag, förvärv i bolag som aldrig hade bedrivit verksamhet och som saknade anställda samt för förvärv av aktier i aktiebolag, andelar i handelsbolag eller äganderätt eller nyttjanderätt till rörelse eller del av rörelse, om tillgångarnas netto- värde inte översteg ett belopp som motsvarade 100 gånger bas- beloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;Förvärvstillstånd behövdes inte för förvärv genom bodelning, arv eller testamente, genom fusioner, av aktier till en värdepappersfond enligt [dåvarande] lagen (1990:1114) eller av andelar i en sådan fond, för förvärv av aktier som vid nyemission eller fondemission för- värvats med företrädesrätt i förhållande till det antal aktier som förvärvaren tidigare ägde eller av aktier som förvärvaren, under vissa förutsättningar, hade rätt att lösa på grund av förbehåll enligt dåvar- ande 3 kap. 3 § ABL (1975:138).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft35"&gt;Lagen om utländska förvärv av svenska företag m.m. upphävdes 1992. I förarbetena anfördes att skälen till att avskaffa lagen var att anpassa svensk lagstiftning inför svenskt &lt;NOBR&gt;EU-medlemskap&lt;/NOBR&gt; och att stimulera utländska investeringar i Sverige&lt;SPAN class="ft42"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;När lagen om utländska förvärv av svenska företag m.m. hade upphävts ansågs själva grunden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop.1991/92:71 om upphävande av regler om utländska företagsförvärv m.m., s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;A.a. s. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="p296dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387296x1.jpg/" id="p296img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;för de bestämmelser som möjliggjorde förbehåll i bolagsordningen om bundna aktier i allt väsentligt ha fallit bort.&lt;SPAN class="ft101"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Den 1 januari 1993 upphävdes därför även de bestämmelser i aktiebolagslagen som tillät en uppdelning av aktierna i bundna och fria aktier. I förarbetena resonerades då på följande sätt.&lt;SPAN class="ft101"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft124"&gt;Sverige har genom &lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; åtagit sig att i väsentliga delar ansluta sig till EG:s regelverk om upprättande av en gemensam marknad. Det inne- bar att Sverige åtagit sig att anpassa den svenska lagstiftningen till den primära &lt;NOBR&gt;EG-rätten&lt;/NOBR&gt; om fri etableringsrätt och fria kapitalrörelser samt till de &lt;NOBR&gt;EG-direktiv&lt;/NOBR&gt; som syftar till att åstadkomma fri rörlighet för kapital och en integrerad inre finansiell marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft6"&gt;&lt;NOBR&gt;EES-avtalet&lt;/NOBR&gt; innebär i och för sig inte att Sverige för de icke börsnoterade bolagen nödvändigtvis måste avskaffa förvärvsrestriktioner också i för- hållande till stater utanför &lt;NOBR&gt;EES-avtalet.&lt;/NOBR&gt; Det skulle emellertid, inte vara möjligt att behålla restriktionerna oförändrade gentemot dessa stater. Sverige har nämligen på grund av sitt medlemskap i OECD en förplik- telse att vidta liberaliserande åtgärder i princip likformigt gentemot alla &lt;NOBR&gt;OECD-länder,&lt;/NOBR&gt; något som följer av regeln om ”progressive liberalisation” i OECD:s kapitalliberaliseringsstadga. Detta leder till att möjligheten att uppställa utlänningsförbehåll bör avskaffas i sin helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft11"&gt;Även lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. upphävdes vid utgången av år 1992. Av lagen framgick att den som var kontrollsubjekt enligt lagen om utländska förvärv av svenska före- tag m.m. som huvudregel inte utan särskilt förvärvstillstånd fick för- värva fast egendom, tomträtt eller bostadsarrende i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Några lagregler motsvarande vad som fanns fram till år 1992 och som kan begränsa utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden finns inte i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 1992/93:68 om ändring i aktiebolagslagen m.m., s. 52 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;A.a. s. 52 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="p297dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387297x1.jpg/" id="p297img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p780 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;När och hur uppstår ett sådant inflytande i ett företag att det är fråga om en direktinvestering som bör omfattas av granskningssystemet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Den som har för avsikt att direkt eller indirekt investera i sådan skyddsvärd verksamhet som omfattas av gransknings- systemet ska anmäla investeringen till granskningsmyndigheten,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;om investeraren efter investeringen på grund av innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap förfogar över 10 pro- cent eller mer av det totala antalet röster i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;om investeraren genom investeringen själv eller tillsammans med annan bildar ett aktiebolag eller en ekonomisk förening och därefter förfogar över 10 procent eller mer av det totala antalet röster i den juridiska personen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;om investeraren genom investeringen blir bolagsman i ett handelsbolag eller i ett enkelt bolag eller om investeringen görs i ett handelsbolag eller enkelt bolag som investeraren är bolagsman i,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;om investeraren genom investeringen bildar en svensk stiftelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;om investeraren på något annat sätt får ett inflytande i led- ningen i ett aktiebolag, handelsbolag, enkelt bolag, ekonomisk förening eller stiftelse med säte i Sverige, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;om investeraren, i utbyte mot en överenskommelse om infly- tande i verksamheten, avser att ställa resurser till förfogande för en verksamhet som omfattas av granskningssystemet och som bedrivs av en enskild näringsidkare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft12"&gt;Varje investering i ett aktiebolag eller ekonomisk förening som medför att investerarens samlade innehav uppgår till 10 procent eller mer av rösterna ska anmälas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft35"&gt;Anmälan ska inte krävas när investeraren får egendom genom bodelning, arv eller testamente, eller vid förvärv av aktier som vid nyemission eller fondemission förvärvas med företrädesrätt i för- hållande till det antal aktier förvärvaren tidigare äger.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;När och hur uppkommer inflytande genom ägande?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft36"&gt;Vad är inflytande?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Enligt artikel 2.1 i EU:s förordning om utländska direktinvester- ingar är en utländsk direktinvestering en investering av vilket slag som helst som görs av en utländsk investerare för att etablera eller upprätthålla varaktiga och direkta förbindelser mellan den utländske investeraren och den företagare eller det företag med företagaren eller företaget i vilket investeringen sker. Enligt artikelns definition ska inkluderas investeringar som möjliggör ett faktiskt deltagande i ledningen eller kontrollen av ett företag som bedriver en ekonomisk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Att ha inflytande i ett företag innebär att ha möjlighet att påverka företagets beslut i skilda avseenden. Det kan vara fråga om allmän inriktning, satsning på produkter, investeringar, rekrytering av per- sonal eller styrelseledamöter, marknadsföring och mycket annat. Inflytandet kan komma till och utvecklas på många olika sätt och vara både formellt och informellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Utan att formellt ha makt i ett företag kan inflytande av olika styrka utövas i en roll som förtrogen rådgivare. Även anställda kan i den egenskapen ha inflytande. Inflytande på sådana grunder kan vara i allra högsta grad reellt och till och med avgörande. Det är emellertid då fråga om informella arrangemang och relationer som är svåra att precisera i till exempel lagtext. Av bland annat rättssäkerhetsskäl måste därför försiktighet iakttas vid försöken att konstruera det system för granskning som vi har i uppdrag att åstadkomma. Vi får i stället i huvudsak nöja oss med att fastställa inflytande med hjälp av formella kriterier som låter sig fångas i lagtext (se dock avsnitt 9.6.4 nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Grunden för det formella inflytandet är i första hand ägande. Den som äger en majoritet av röstberättigade aktier har egen beslutande- rätt. Men också större poster som inte konstituerar en majoritet kan ge ett stort inflytande. En bolagsordning kan innehålla särskilda be- stämmelser om inflytande på till exempel styrelsens sammansättning. Inflytande kan åstadkommas också genom avtal mellan ett företags intressenter och ägare. Sådana avtal kan avse olika insatser som att ha rätt att utse vissa ledamöter i en styrelse, medverka i rekrytering av ledande personal eller tillhandahålla pengar genom lån. Det är emellertid naturligt att ta utgångspunkten i det formella ägandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="p299dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387299x1.jpg/" id="p299img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft11"&gt;Enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen krävs det mer än 50 pro- cent av rösterna eller ett ägande av andelar som innebär en rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för att en koncern med moderbolag och dotterföretag ska föreligga. För att ett ägarintresse ska presumeras föreligga eller ett betydande inflytande för ett företag över en annan juridisk person krävs det däremot minst 20 procent av kapitalet respektive av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen. Med ägarintresse avses enligt 1 kap. 4 a § årsredovisningslagen ett innehav av andelar i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Ett innehav av minst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;procent av kapitalet i det andra företaget ska anses utgöra ett ägar- intresse, om inte något annat framgår av omständigheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Det görs alltså i årsredovisningslagen skillnad mellan kontroll och ägarintresse samt inflytande. För kontroll krävs mer än 50 procent av rösterna eller motsvarande. För ägarintresse och inflytande krävs det 20 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Enligt lagen om registrering av verkliga huvudmän krävs det för att en fysisk person ska antas utöva den yttersta kontrollen över en juridisk person att denne ensam eller tillsammans med en närstående har minst 25 procent av det totala antalet röster i den juridiska per- sonen eller har en rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelse- ledamöterna eller motsvarande befattningshavare eller på grund av avtal, föreskrift i bolagsordning, bolagsavtal och därmed jämförbara handlingar kan utöva kontroll. Lagen om registrering av verkliga huvudmän har utformats med årsredovisningslagen om förebild. Av förarbetena till den förstnämnda lagen framgår följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft137"&gt;De metoder för kontroll som regleras i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen kan antas vara de mest vanligt förekommande sätten att utöva kontroll över en juridisk person. Enligt regeringens bedömning bör presumtions- reglerna i den nya lagen om registrering av verkliga huvudmän, i tillämpliga delar, utformas med årsredovisningslagen som förebild. En anpassning måste dock göras med anledning av att fjärde penningtvättsdirektivet innebär att kontroll över mer än 25 procent av rösterna i en juridisk per- son ska vara en indikation, dvs. en presumtion, för att en person kan utöva den yttersta kontrollen över den juridiska personen. Bestämmel- serna i årsredovisningslagen uttrycks inte som presumtioner och utgår från att kontroll ska utövas över mer än hälften av rösterna.&lt;SPAN class="ft173"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2016/17:173 Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, s. 454.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="p300dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387300x1.jpg/" id="p300img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Bestämmelserna som rör kontroll i lagen om registrering av verkliga huvudmän är presumtionsregler. Detsamma gäller bestämmelsen i årsredovisningslagen enligt vilken ett innehav om minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen är en pre- sumtion för ett betydande inflytande över den juridiska personen. Värt att nämna i sammanhanget är också att, enligt lagen om offent- liga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden, kontroll anses upp- komma vid 30 procent av röstetalet. Enligt lagen om bank- och finan- sieringsrörelse avses med kvalificerat innehav ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsent- ligt inflytande över ledningen av företaget. Utredningen för ett effek- tivt offentligt främjande av utländska investeringar ansåg att en ut- ländsk direktinvestering innebär att minst 10 procent av aktierna eller röstvärdet i ett befintligt bolag förvärvas av en utländsk investerare.&lt;SPAN class="ft53"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Det finns alltså exempel i svensk lagstiftning på när ett innehav av andelar eller medlemskap på mer än 25 respektive 30 procent av rösterna antas innebära att personen utövar kontroll över den juri- diska personen. Bestämmelserna i årsredovisningslagen om kontroll uttrycks dock inte som presumtioner utan utgår från att kontroll utövas vid ett innehav av mer än hälften av rösterna. Ett ägarintresse och ett betydande inflytande anses däremot enligt årsredovisnings- lagen uppkomma vid 20 procent. Enligt lagen om bank- och finan- sieringsrörelse avses med ett kvalificerat innehav ett direkt eller in- direkt ägande i ett företag, om innehavet representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget. För inflytande krävs det enligt annan svensk lagstiftning mellan 10 och 20 procent medan kontroll alltså anses uppkomma vid innehav därutöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;Tröskelvärden i andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;I praktiken kan det vara svårt att skilja mellan transaktioner som syftar till inflytande och sådana som sker i rent kapitalplaceringssyfte. Frågan måste därför lösas genom någon form av schablonregler som anger när investeringar ska utlösa anmälningsplikt och kunna leda till granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2019:21 Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige, s. 27 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p516 ft24"&gt;Vi har i kapitel 6 redogjort för andra länders granskningssystem. Det kan konstateras att länderna skiljer sig åt vad gäller nivån på vilket innehav som godtas utan att det behöver anmälas eller en ansökan om företagsköp ska lämnas in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft35"&gt;I Norge har gränsen för anmälan satts vid ett ägarskap eller en rätt att bli ägare till en tredjedel av aktiekapitalet eller andelarna i verksamheten. I Finland är gränsen lägre än i Norge. Där avses med företagsköp, köp eller annan motsvarande åtgärd genom vilken en utländsk ägare förvärvar ett sådant antal aktier som berättigar till minst en tiondel av det totala röstetalet i verksamheten. Finland har även två ytterligare tröskelvärden; minst en tredjedel eller minst hälf- ten av det sammanlagda röstantalet anses också som ett företagsköp som tillstånd ska sökas för. I Danmark bedöms kvalificerat innehav föreligga vid direkt eller indirekt ägande eller kontroll av minst 10 procent av aktierna eller rösträtterna eller motsvarande kontroll på annat sätt. Detta gäller även för en ökning av den andel som leder till att det representerar eller överskrider en gräns på 20 procent, 1/3, 50 procent, 2/3 respektive 100 procent av det danska företagets ägande eller rösträtt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft11"&gt;Tyskland däremot har ett system med olika nivåer för olika typer av verksamheter. Den sektorspecifika granskningen gäller förvärv av företag inom områden som är särskilt känsliga ur säkerhetssynpunkt och där är gränsen 10 procent av andelen röster. De sektorsöver- gripande reglerna å andra sidan omfattar i princip alla förvärv genom vilka en aktör med hemvist utanför EU förvärvar direkt eller indirekt kontroll över minst 25 procent av rösterna i ett inhemskt företag. Bestämmelserna om investeringsgranskningar omfattar alltså förvärv genom vilka investeraren får direkt eller indirekt kontroll över minst 10 eller 25 procent av rösträtten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft24"&gt;I Kanada förekommer olika tröskelvärden för olika sektorer. När det gäller granskning till skydd för nationell säkerhet kan dock för- värv, oavsett värde, som medför kontroll över en kanadensisk rörelse granskas och detta även utan anmälan eller ansökan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft11"&gt;USA:s regelverk omfattar alla fusioner och förvärv som kan resul- tera i att en utländsk aktör får kontroll över ett amerikanskt företag. När det gäller företag som bedriver verksamhet relaterad till kritisk infrastruktur, kritiska teknologier eller känsliga personuppgifter (i regelverket kallade ”TID business”) omfattas även investeringar som medför tillgång till viss information, rätt att nominera styrelsemed-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;lemmar eller möjligheter att delta i beslutsfattande kring de känsliga personuppgifterna, de kritiska teknologierna eller den kritiska infra- strukturen. När det gäller dessa &lt;NOBR&gt;TID-företag&lt;/NOBR&gt; är trösklarna 25 pro- cent för utländskt intresse i amerikanska &lt;NOBR&gt;TID-affärer,&lt;/NOBR&gt; och 49 procent för utländskt regeringsintresse i utländsk person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft52"&gt;Nivåerna för anmälan och/eller ansökan varierar som framgår ovan mellan länderna från 10 procent och uppåt av ägarandelen eller motsvarande. En del har en schabloniserad gräns där kontroll kan anses uppkomma medan andra laborerar med olika tröskelvärden beroende på i vilken sektor som investeringen görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft36"&gt;Samma tröskelvärde bör gälla oberoende av sektor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;I vissa länder gäller alltså olika tröskelvärden beroende på inom vilken sektor investeringen görs. För investeringar i verksamhet inom mer känsliga sektorer gäller då att regelverket blir tillämpligt redan vid för- värv av exempelvis 10 procent av röstetalet, medan det för mindre käns- liga verksamheter krävs förvärv av en högre andel av röstetalet än så.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Ett differentierat system skulle medföra att färre investeringar faller inom tillämpningsområdet vilket i sin tur skulle kunna få till följd att de administrativa bördorna för företagen samt arbetsbelast- ningen för den granskande myndigheten blir något lägre. En sådan olägenhet kan dock inte tillmätas någon avgörande betydelse och beror dessutom på hur nivåerna placeras. Ett system med olika tröskel- värden för olika typer av verksamhet är mer komplicerat än ett system som gäller på samma sätt för alla investeringar i de verksamheter som regelverket gäller för. Det skulle också förutsätta en gradering av säkerhetsrisker som ter sig svår att motivera och att tillämpa. Vi anser att fördelarna med ett differentierat system är tveksamma och att skälen mot, bland annat intresset av ett enkelt och enhetligt system, överväger både den större börda för företagen och den – troligen begränsat – ökade arbetsbelastning för granskningsmyndig- heten som ett differentierat systemskulle medföra. Mot bakgrund av våra förslag om relativt väl avgränsade områden för granskning (se kapitel 10) bör dessutom antalet ärenden hos granskningsmyndig- heten inte skilja särskilt mycket mellan de olika alternativen. Det uppstår heller ingen gränsdragningsproblematik vad gäller skydds- värdet på de verksamheter som omfattas av lagen. Att fler trans-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft24"&gt;aktioner omfattas av ett granskningssystem till följd av ett generellt gällande tröskelvärde är enligt vår mening inte heller alltför betung- ande för parterna i transaktionen. Även här bör det beaktas att våra förslag tar avstamp i en bred anmälningsskyldighet med utgångs- punkten att en stor del av de anmälda investeringarna rimligen kommer att lämnas utan åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Nivån för anmälningsskyldighet i det svenska systemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;När röstandelen understiger 10 procent kan investeringen schema- tiskt definieras som en portföljinvestering. Enligt vår mening ska investeringar vid andelsinnehav under 10 procent därför inte per automatik vara anmälningspliktiga (se avsnitt 12.2 om förslaget om anmälningsskyldighet). Hur ska man då se på investeringar på 10 pro- cent eller mer av det totala antalet röster i den juridiska personen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;I aktiebolagslagen samt i lagen om ekonomiska föreningar finns ett antal minoritetsskyddsregler, det vill säga regler som i vissa angivna av- seenden begränsar majoritetens bestämmanderätt eller som ger mino- riteten bestämda rättigheter. Dessa minoritetsregler innebär en möjlig- het för en tiondel av rösterna att blockera majoriteten under en tid. Det kan förvisso inte innebära att en innehavare av en sådan andel faktiskt kommer att delta i ledningen eller ha inflytande i ett företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;I lagen om bank- och finansieringsrörelse avses med kvalificerat innehav ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar 10 procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av före- taget. Ett innehav om 10 procent anses i detta sammanhang alltså möjliggöra ett väsentligt inflytande över ledningen i företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Enligt utredningens mening kan ett innehav om 10 procent av rösterna typiskt sett göra ett inflytande möjligt. Det är förstås inte alltid innehavet om 10 procent som ensamt leder till detta, men ett så stort innehav ger en position i företaget som övriga ägare måste beakta. Det är möjligt att med ett innehav på 10 procent eller mer skaffa sig inflytande genom exempelvis ett avtal med andra delägare, medlemmar eller den juridiska personen eller en föreskrift i bolags- ordningen, ett bolagsavtal eller jämförbara handlingar. Sammantaget framstår en nedre gräns vid 10 procent som lämplig för att föranleda en anmälningsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Behöver ytterligare investeringar över 10 procent kunna granskas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;Nästa fråga att ta ställning till är om det i lagen ska införas endast en gräns för innehav eller om det behöver införas flera nivåer. Det kan ju tänkas att ett innehav av röstantalet eller andelar om 10 procent kan bedömas inte utgöra ett inflytande men att en ytterligare inve- stering av samma investerare i samma företag skulle medföra att det samlade innehavet skulle göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Även om en investering upp till en viss nivå på innehavet godkänts av granskningsmyndigheten, så behöver ytterligare investeringar av samma investerare i det svenska företaget anmälas och eventuellt granskas. Det innebär att ett innehav som utökas med exempelvis ytterligare fem procent skulle behöva anmälas. Ett alternativ skulle kunna vara att införa schabloniserade, det vill säga olika trappsteg, för skyldigheten att anmäla. Ett argument mot schabloniserade nivåer är dock att en investerare kan lägga sig precis under en nivå och på så sätt undgå att behöva anmäla ytterligare investeringar. Ett system där varje investering som innebär ett innehav om 10 procent eller mer av röstetalet ska anmälas är därför att föredra. Om en utländsk investerare har fått ett innehav om 10 procent godkänt ska alltså ändå samtliga ytterligare investeringar anmälas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Bildande av ett nytt aktiebolag eller en ekonomisk förening&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft36"&gt;Greenfield Investements&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Förordningens definition skiljer inte mellan investeringar i form av nyetableringar – så kallade greenfield investments – och investeringar bestående i förvärv av befintliga tillgångar, så kallade brownfield investments. Båda arrangemangen kan ge inflytande över skyddsvärd verksamhet, och därför ska även nyetablerade företag som ska bedriva sådan verksamhet som omfattas av granskningssystemet anmälas enligt samma förutsättningar som investeringar i befintliga företag, det vill säga ett ägande på 10 procent eller mer av det totala antalet röster. Ett utländskt moderbolag som planerar att bilda ett dotter- bolag med säte i Sverige ska alltså anmäla detta enligt lagen. Green- field investments kan jämställas med att få inflytande i ett svenskt företag och ska omfattas av anmälningsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Joint Ventures&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Även samriskföretag – så kallade joint ventures – när företag går samman i en allians eller i ett gemensamt företag för att genomföra ett projekt eller annan verksamhet kan ge inflytande och utgöra en anmälningspliktig utländsk direktinvestering. Joint venture är en samarbetsform med flera samägare som har ett gemensamt bestäm- mande inflytande. Det skiljer sig därför från &lt;NOBR&gt;koncern-begreppet&lt;/NOBR&gt; med moderbolag och dotterföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Förutom att företagen går samman så delar de på risken och kan även dela på vinsten, ägarskapet och beslutsfattandet, beroende på hur verksamheten byggs upp. Joint ventures kan genomföras på så sätt att en utländsk investerare bildar ett nytt bolag tillsammans med det svenska företaget. Det kan också tänkas en situation när investe- raren och det berörda företaget använder sina resurser tillsammans och formerna för samarbetet regleras i samarbetsavtal. Sådana samman- slutningar ger ett faktiskt inflytande i ett svenskt företag och ska omfattas av anmälningsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Investeringar i handelsbolag och enkla bolag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Vi har i avsnitt 9.3.3 föreslagit att både handelsbolag och enkla bolag ska omfattas av systemet för anmälan och granskning. Då blir frågan hur ett inflytande i ett handelsbolag eller ett enkelt bolag låter sig regleras rent lagtekniskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Beslut i handelsbolag och enkla bolag förutsätter enighet. Den enskilde bolagsmannens inflytande ligger i att han har veto. Huvud- regeln när man tar in nya delägare i ett handelsbolag är alltså att det kräver alla bolagsmäns samtycke. Lagen är dock dispositiv, och genom avtal kan detta komma att avtalas bort. Det innebär att anmälnings- skyldigheten lagtekniskt lämpligen bör knytas till delägarskapet, utan att detta kvantifieras. Vi föreslår därför att det ska framgå av lagen att, om investeraren genom investeringen blir bolagsman i ett handelsbolag eller i ett enkelt bolag som bedriver sådan verksamhet som omfattas av granskningssystemet, investeringen ska anmälas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Det kan också vara så att investeraren inte blir bolagsman genom investeringen utan redan är det. Lagen bör därför reglera även en sådan situation. På så sätt kommer varje investering i handelsbolag och i enkla bolag som bedriver skyddsvärd verksamhet att behöva anmälas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Bildande av en stiftelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;En stiftelse skiljer sig från andra juridiska personer eftersom den saknar ägare och medlemmar. En stiftelse kan dock bedriva ekono- misk verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Det kan tänkas att en utländsk investerare tillsammans med ett svenskt företag bildar en stiftelse. Stiftelsen bildas genom att egen- dom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att var- aktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Ett sådant upplägg får anses utgöra en utländsk direktinve- stering som kan behöva granskas, om stiftelsen ska bedriva skyddsvärd verksamhet. Den utländske investeraren kan exempelvis därefter komma att ingå i styrelsen alternativt företräda en juridisk person som utses som förvaltare för stiftelsen och på så sätt skaffar sig kon- troll eller inflytande över stiftelsen. En utländsk investerare som bildar en svensk stiftelse som ska bedriva skyddsvärd verksamhet ska därför anmäla detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Inflytande på annat sätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Det är inte enbart genom ägande som en investerare kan få inflytande över ett företags ledning. Man kan tänka sig också andra arrangemang för det. För att sådana arrangemang ska leda till en anmälningsskyldig- het måste de emellertid, bland annat av rättssäkerhetsskäl, manifesteras på ett sätt som kan konstateras på ett tillfredsställande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;En investering som inte når upp till en andel på 10 procent av det totala antalet röster i en juridisk person men som på grund av be- stämmelser i bolagsordningen/stadgarna eller avtal med andra del- ägare ger ägaren rätt att utse eller avsätta styrelseledamöter är även det ett sådant inflytande i ett företag som bör anmälas och kunna granskas. Det kan exempelvis vara fråga om två befintliga företag som går samman och delar på riskerna och reglerar detta i ett avtal (joint ventures). Något nytt företag bildas alltså inte i en sådan situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Det kan också tänkas att ett inflytande utövas genom ett avtal med ägare, medlem eller den juridiska personen eller enligt en före- skrift i bolagsordningen. Ett aktieägaravtal är ett avtal som ingås mellan alla eller vissa ägare i ett aktiebolag. Innehållet i ett aktieägaravtal kan till skillnad mot en föreskrift i bolagsordningen hållas hemligt för tredje man. Det kan till exempel innehålla regler om hur beslutsord-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;ningen ska vara eller att någon överlåter sin rösträtt. Det som skiljer ett aktieägaravtal från en föreskrift i bolagsordningen är att aktie- ägaravtalet tar sikte på förhållandet mellan parterna. Det förtjänar att påpekas att, eftersom aktieägaravtal kan hållas hemliga, så kan reglerna om vilka investeringar som ska anmälas lättare komma att kringgås. Sådana arrangemang kan därmed vara svåra att upptäcka och bevisa. Det är dock inte skäl nog att hålla dem utanför granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Det kan även förekomma att mindre investeringar tjänar som bas för senare investeringar. Ett mindre forskningsinstitut kan exempel- vis etableras genom att en utländsk investerare förlägger en viss del av sin forskning- och utvecklingsverksamhet (FoU) i Sverige i ett svenskt företag som bedriver skyddsvärd verksamhet. Utvecklings- verksamheten kan därefter byggas ut successivt, och ytterligare nät- verk kan komma att etableras med till exempel universitet eller andra företags &lt;NOBR&gt;FoU-verksamheter.&lt;/NOBR&gt; På så sätt kan det utvecklade nätverket komma att utnyttjas för att få inflytande och föra ut skyddsvärda teknologier. Detta kan vara ett sätt att komma över teknologi i ett tidigt skede för att komma undan granskning innan verksamheten utvecklats vidare. Det kan vara svårt att upptäcka, men en utländsk investerare som finansierar forskning i ett svenskt företag som be- driver skyddsvärd verksamhet bör kunna omfattas av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;När det gäller handelsbolag kan en investering planeras i ett aktie- bolag vars aktier ägs av ett handelsbolag. Investeraren blir genom inve- steringen bolagsman i handelsbolaget. Investeraren får då inflytande i aktiebolaget. Även en sådan situation bör omfattas av skyldigheten att anmäla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Ett annat sätt att få inflytande är att investeraren själv genom avtal får en styrelsepost alternativt att en närstående till investeraren får en sådan. Detta kan gälla även stiftelser. Om en investerare på annat sätt än att bilda en stiftelse får möjlighet att få inflytande över styrelsen i en stiftelse och i samband med detta gör kapital tillgängligt för verk- samheten, så ska upplägget kunna bli föremål för granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Enskild näringsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft35"&gt;Som vi konstaterat i avsnitt 9.3.3 kan säkerhetskänslig och annan skyddsvärd verksamhet förekomma även i verksamhet som bedrivs av enskilda näringsidkare. Sådan verksamhet kan väcka utländska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="p308dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387308x1.jpg/" id="p308img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;investerares intresse och ska inkluderas i systemet för anmälan och granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft11"&gt;Även i en enskild firma ska investeringen dock kvalificeras genom ett upplägg varigenom investeraren får inflytande. Det kan emeller- tid inte ske med hjälp av ett visst ägande. Men man kan mycket väl tänka sig att någon ställer ekonomiska eller andra, till exempel perso- nella, resurser till förfogande och för detta betingar sig ett visst in- flytande. I lagen bör därför finnas en bestämmelse med innebörden att anmälningsskyldighet föreligger även för den investerare som, i utbyte mot en överenskommelse om inflytande på verksamheten, avser att ställa resurser till förfogande för en verksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare på ett område som lagen omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Det förtjänar att påpekas att ovan nämnda arrangemang kan vara svåra att bevisa. Det är dock inte skäl nog att hålla dem utanför granskningssystemet. Vi menar att det, utan fara för rättssäkerheten, går att reglera sådana arrangemang i lagtexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9.6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Vilka transaktioner ska omfattas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;En transaktion är ett ekonomiskt begrepp som innebär att parter byter varor, tjänster, betalningsmedel eller fodringar av ekonomiskt värde. De beskrivs ofta som ett ekonomiskt flöde, alltså en inbetalning, över- föring eller betalning efter överenskommelse, och innebär oftast penningtransaktioner. En transaktion behöver dock inte vara monetär. Ett köp kan finansieras genom en överlåtelse av en fordran eller ett lån. Ett lån kan efterskänkas och blir då en gåva. Det kan som sagt också vara fråga om byte av varor eller tjänster mellan investerare och företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Enligt artikel 2.1 i EU:s förordning om utländska direktinvester- ingar är en utländsk direktinvestering ”en investering av vilket slag som helst som görs av en utländsk investerare (…)”. Det saknas alltså betydelse på vilket sätt investeringen finansieras. En investering enligt granskningssystemet bör därmed vara en transaktion av i princip vilket slag som helst, men det måste vara fråga om en konkret disposi- tion som kan fångas i ett juridiskt regelverk och som innefattar ömse- sidiga prestationer.&lt;SPAN class="ft101"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Det sagda innebär bland annat att koncernbidrag faller utanför systemet och inte behöver anmälas Koncernbidrag innebär ju att inkomster förs över från ett företag till ett annat inom en koncern utan att det sker någon motprestation i form av varor eller tjänster. Genom kon-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="p309dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387309x1.jpg/" id="p309img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Den som genom investeringen direkt men även indirekt förfogar över aktierna eller rösträtterna eller som på annat sätt får inflytande ska betraktas som den faktiska investeraren och ska anmäla inve- steringen. Exempel på indirekt ägande är om en investering görs i ett svenskägt moderbolag som inte har någon skyddsvärd verksamhet men som har ett dotterbolag som har sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Tecknande av riktade nyemissioner ska omfattas av anmälningsplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft12"&gt;Syftet med en nyemission är att få in nytt kapital i bolaget. Vid ny- emission ökar aktiekapitalet samt bolagets kapital. Om de nyemit- terade aktierna ges ut i proportion till de gamla aktieägarnas tidigare aktieinnehav, ökas dock inte det på innehavet grundade inflytandet genom emissionen. En sådan nyemission bör därför inte omfattas av regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft24"&gt;En riktad nyemission är däremot en emission som är riktad till en viss grupp av investerare, till exempel de som redan äger aktier i bo- laget. Vanligtvis betyder dock en riktad emission att företaget vänder sig till vissa externa placerare. Vid en riktad nyemission har inte alla aktieägare möjlighet att delta. Det kan gynna de som emissionen riktas till på bekostnad av befintliga aktieägare. Tecknandet av rik- tade nyemissioner som når gränsvärdet 10 procent eller mer bör därför omfattas av anmälningsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Fondemissioner ska inte omfattas av anmälningsplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft12"&gt;En fondemission innebär att medel som redan finns i bolaget över- förs till aktiekapitalet. Oavsett om nya aktier ges ut eller inte, så kommer aktieägarna efter fondemissionen att ha samma relativa an- delar som före emissionen. Aktieägarnas inflytande i bolaget eller deras relativa andel av kapitalet påverkas inte. En fondemission bör därför inte medföra anmälningsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft95"&gt;cernbidrag finns det alltså en möjlighet att fördela resultatet mellan företag som ingår i samma koncern.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td216"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td217"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Företagsformer och inflytande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p798 ft36"&gt;Förvärv genom bodelning, arv eller testamente bör undantas från anmälningsplikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Det kan som sagt vara svårt att skilja mellan transaktioner som syftar till inflytande i företag och sådana som sker av andra skäl. När det gäller benefika överlåtelser som bodelning, arv eller testamente görs dessa i huvudsak inom familjen. Någon motprestation är det knap- past fråga om, utan en ensidig prestation. Dessa transaktioner utgör därmed inte direktinvesteringar och faller alltså redan av den anled- ningen utanför det regelverk som vi föreslår. Risken för ett kring- gående av systemet genom bodelning, arv eller testamente är dess- utom liten. Det vore enligt utredningens mening inte proportionerligt att sådana överlåtelser skulle ses som en investering i lagens mening. Det kan också påpekas att det enligt den finska lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp (172/2012) inte behövs bekräftelse av före- tagsköp när den utländske ägaren får egendom genom arv eller testa- mente eller med stöd av giftorätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft12"&gt;Vi bedömer sammanfattningsvis att det inte bör finnas någon skyldighet att anmäla förvärv som sker genom bodelning, arv eller testamente.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="p312dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387312x1.jpg/" id="p312img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p799 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;I detta kapitel behandlas frågan om på vilka verksamheter ett svenskt granskningssystem bör vara tillämpligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av ut- ländska direktinvesteringar i unionen (EU:s förordning om utländ- ska direktinvesteringar) ges exempel på områden där investeringar kan få effekter som kan inverka på säkerhet eller allmän ordning. Dessa områden är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Kritisk infrastruktur, däribland infrastruktur för energi, trans- port, vatten, hälso- och sjukvård, kommunikation, medier, data- behandling eller datalagring, rymden, försvar, val eller ekonomi samt känsliga anläggningar och investeringar i fastigheter som är av- görande för användningen av denna infrastruktur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Kritisk teknik och produkter med dubbla användningsområden enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;1&lt;/SPAN&gt;, däribland artificiell intelligens, robotteknik, halvledare, cybersäkerhet, rymden, för- svar, energilagring, kvant- och kärnteknik samt nanoteknik och bioteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Tillgång på kritiska insatsvaror, däribland energi eller råvaror, samt tryggad livsmedelsförsörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskaps- ordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden. Den 9 september 2021 trädde Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (omarbetning) i kraft och ersätter förordningen (EG) nr 428/2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft20"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p802 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Åtkomst till känslig information, däribland personuppgifter, eller förmåga att kontrollera sådan information.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Mediernas frihet och mångfald.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft24"&gt;Förordningen utgör en ram när det gäller hur EU:s medlemsstater kan utforma sina eventuella granskningssystem. Uppräkningen av områdena i förordningen är varken uttömmande eller bindande för medlemsstaterna på något annat sätt. En medlemsstat som väljer att inrätta ett granskningssystem kan alltså fritt välja vilka områden eller branscher som ska omfattas av systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Allmänna utgångpunkter och kapitlets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;Vi har i kapitel 7 redogjort för risker som finns med att utländska aktörer investerar i företag i Sverige och kommit fram till att ett svenskt granskningssystem bör omfatta investeringar som kan ha skadlig inverkan på både Sveriges säkerhet och allmän ordning eller allmän säkerhet i &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; mening. Våra förslag innebär att gransk- ningssystemets tillämpningsområde är oberoende av om det är fråga om en investering i verksamhet som kan utgöra risker för Sveriges säkerhet (säkerhetskänslig verksamhet) eller en investering som kan medföra risker för allmän ordning eller allmän säkerhet. En invester- ing i en verksamhet som omfattas av granskningssystemet ska alltså anmälas av investeraren enligt våra förslag i avsnitt &lt;NOBR&gt;12.2.3–12.2.4&lt;/NOBR&gt; oav- sett vilken typ av risk det kan vara fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;I kapitel 8 har vi redogjort för vikten av att ett granskningssystem är väl avvägt mot intresset av ett öppet investeringsklimat. Ett svenskt granskningssystem ska ta sikte bara på de skadliga investeringarna och inte vara mer ingripande än vad som behövs för att skydda Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. I kapitel 12 redogör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;för att det ska vara tydligt i vilka fall ett ingripande mot en inve- stering kan bli aktuellt. Systemet måste vara förutsägbart, och det ska vara tydligt vilka verksamheter som omfattas. I avsnitt 12.3 redo- gör vi också för att granskningssystemet ska innefatta ett förfarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;två steg, där granskningsmyndigheten i ett första skede ska bedöma om investeringen behöver utredas närmare. Om så är fallet, ska beslut fattas om detta och granskningen ska sedan göras i ett andra steg. Behövs ingen granskning, ska investeringen lämnas utan åtgärd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;redan i steg ett. Förslagen innebär en relativt bred anmälningsskyl- dighet, men utgångspunkten är att bara ett mindre antal invester- ingar kommer att behöva utredas närmare och att endast ett fåtal kommer att leda till beslut om förbud mot eller villkor för invester- ingen. Syftet med tvåstegsförfarandet är att de skadliga investering- arna ska kunna fångas upp samtidigt som oproblematiska invester- ingar ska påverkas så lite som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft24"&gt;När det gäller att bestämma vilka verksamheter som ska omfattas faller det sig naturligt att titta på olika typer av system som tar sikte på eller pekar ut sådan skyddsvärd verksamhet som bör omfattas av ett granskningssystem. I det närmast följande redogör vi för sådana system och för pågående arbeten av relevans. Därefter behandlas, i tur och ordning utifrån systematiken i EU:s förordning om utländ- ska direktinvesteringar och med utgångspunkt i våra slutsatser ovan, vilka skyddsvärda verksamheter som bör omfattas av ett svenskt granskningssystem och hur tillämpningsområdet ska avgränsas i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;Verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd, så kallad säkerhetskänslig verksamhet, regleras i säkerhetsskyddslagen (2018:585). De verksamheter som omfattas av den lagen är alltså av naturliga skäl sådana att de bör omfattas av ett system för granskning av utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft24"&gt;Som nämnts ovan bör ett granskningssystem omfatta även verk- samheter som inte är fullt så kritiska att de är av betydelse för Sveriges säkerhet, det vill säga verksamheter där investeringar kan riskera all- män ordning eller allmän säkerhet i den mening begreppen har enligt &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Det är i stor utsträckning fråga om samma typer av verk- samheter, men effekten för samhället av exempelvis ett bortfall av verksamhetens funktion är olika kritisk. Om ett bortfall får effekter på nationell nivå, kan det vara fråga om Sveriges säkerhet. Det gäller oberoende av var och på vilken nivå verksamheten bedrivs. Effekter på till exempel regional nivå kan vara en fråga om allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;En av våra utgångspunkter är att det ska vara så okomplicerat som möjligt för en investerare att avgöra om den tänkta investeringen om- fattas av lagens tillämpningsområde och behöver anmälas. Det är önsk- värt att en investerare inte ska behöva bedöma om den verksamhet investeringen gäller är av betydelse för Sveriges säkerhet eller faller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;inom området allmän ordning eller allmän säkerhet. Ett gransknings- system bör därför i första hand och så långt det är möjligt fokusera på vilka verksamheter det är fråga om. När det gäller frågan om vilka skyddsvärda verksamheter som bör omfattas av ett svenskt gransk- ningssystem är kapitlet därför disponerat utifrån grupper av skydds- värda verksamheter och alltså inte utifrån om verksamheten är av betydelse för Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller allmän säker- het. Det kan dock nämnas att frågan om en investering rör Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller allmän säkerhet har betydelse för den uppgiftsskyldighet som granskningsmyndigheten enligt EU:s förordning om utländska direktinvesteringar har gentemot EU:s övriga medlemsstater och kommissionen. Eftersom EU:s befogenhet inte omfattar nationell säkerhet har vi bedömt att EU:s förordning om utländska direktinvesteringar inte gäller för investeringar som kan med- föra risker för Sveriges säkerhet. Av det följer att uppgiftsskyldig- heten enligt förordningen inte gäller för sådana investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Säkerhetsskyddslagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som om- fattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd, så kallad säkerhetskänslig verksamhet, regleras i säkerhetsskyddslagen (2018:585). Verksamheter som omfattas av den lagen är av naturliga skäl sådana att de bör omfattas av ett system för granskning av utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Vi redogör närmare för begreppet Sveriges säkerhet och säker- hetsskyddslagen i avsnitt 4.5 respektive bland annat kapitel 15. Här kan nämnas att begreppet Sveriges säkerhet tar sikte på sådant som är av grundläggande betydelse för Sverige, som det militära och civila försvaret, den nationella ekonomin, de brottsbekämpande myndig- heterna och domstolarna. Även leveranser av exempelvis livsmedel, elkraft, dricksvatten och drivmedel som är nödvändiga för sam- hällets funktionalitet på nationell nivå hör hit. Det finns inte någon lista eller något annat system som pekar ut de verksamheter som om- fattas av lagen. Lagen bygger i stället på att verksamhetsutövaren själv ska identifiera sig som utövare av säkerhetskänslig verksamhet. Enligt regeringens förslag till kompletterande bestämmelser i säkerhets-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;
&lt;DIV id="p316dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387316x1.jpg/" id="p316img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft11"&gt;skyddslagen ska en verksamhetsutövare utan dröjsmål anmäla att den bedriver säkerhetskänslig verksamhet till tillsynsmyndigheten.&lt;SPAN class="ft53"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Säkerhetsskyddslagen gäller alltså för delar av just sådan verksam- het som ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar syftar till att skydda. Ett sätt att ange en del av granskningssystemets tillämp- ningsområde skulle därmed kunna vara att hänvisa till sådan verk- samhet som omfattas av säkerhetsskyddslagen. Som vi nämnt ovan bedömer vi dock att en lösning som innebär att tillämpningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft14"&gt;bestäms utifrån själva verksamheten är att föredra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Systemet med krigsviktiga företag &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(K-företag)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft36"&gt;Tidigare fanns ett system med &lt;NOBR&gt;K-företag&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft11"&gt;I den totalförsvarsorganisation som tidigare fanns i Sverige var så kallade krigsviktiga företag, &lt;NOBR&gt;K-företag,&lt;/NOBR&gt; en viktig del. &lt;NOBR&gt;K-företagen&lt;/NOBR&gt; skulle fortsätta sin verksamhet i en kris eller krigssituation, i vissa fall med ändrad inriktning med hänsyn till totalförsvarets behov. Som grund för urvalet av dessa företag genomförde de funktions- ansvariga myndigheterna omfattande försörjningsanalyser. Syftet var att analysera vilka krisbehov som fanns hos olika funktionsansva- riga myndigheter och Försvarsmakten. För att anses som krigsvik- tigt skulle företagets produktion av varor eller tjänster vara av största vikt för totalförsvaret.&lt;SPAN class="ft53"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Sedan det avgjorts att ett företag skulle klas- sificeras som ett &lt;NOBR&gt;K-företag&lt;/NOBR&gt; utarbetades en beredskapsplan. Av den skulle det framgå bland annat varför företaget &lt;NOBR&gt;K-klassificerats.&lt;/NOBR&gt; Den funktionsansvariga myndigheten kunde också träffa avtal med ett K- företag om att det under krigsförhållanden skulle tillhandahålla varor och tjänster. Med vissa företag, som var särskilt viktiga för att produktionen skulle kunna säkerställas även under beredskapssitua- tioner med allvarligt störd import, tecknades också beredskapsavtal. Avtalen omfattade i de flesta fall även åtaganden om beredskaps- lagring av strategiska importvaror som krävde snabba omsättningar. Totalt fanns cirka 250 beredskapsavtal.&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;K-företagen&lt;/NOBR&gt; registrerades hos länsstyrelserna och hos respektive funktionsansvarig myndighet. År 1995 fanns cirka 11 000 &lt;NOBR&gt;K-företag&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2020/21:194 Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 1995:125 Finansiell verksamhet i kris och krig, s. 47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret, s. 175.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="p317dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387317x1.jpg/" id="p317img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;registrerade i landet. I samband med att hotbilden förändrades under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; minskade behovet av &lt;NOBR&gt;K-företag.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;Med anledning av en positiv säkerhetspolitisk utveckling föränd- rades från början av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; inriktningen av beredskapsverksam- heten. Det bedömdes inte nödvändigt att ständigt ha en hög för- sörjningsberedskap som var förhållandevis dyr. Därför utvecklades i stället en modell med anpassningsplaner och avtal om informations- utbyte som utarbetades tillsammans med olika företag. De beskrev vilka åtgärder som måste vidtas om beredskapen åter måste höjas. Detta och den förändrade inriktningen medförde bland annat att beredskapslagren kunde säljas ut. Enligt den inriktning som reger- ingen successivt beslutade om under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; skulle lagren vara utsålda senast vid utgången av 2002. Inriktningen medförde vidare att beredskapsavtalen kunde om- eller bortförhandlas.&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Efter det kalla krigets slut upphörde alltså delar av totalförsvars- planeringen. Med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde beslutade regeringen dock i slutet av 2015 att Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och övriga berörda civila myndigheter skulle återuppta en sammanhängande planering för totalförsvaret.&lt;SPAN class="ft53"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Försvarsberedningen har föreslagit att ett system med &lt;NOBR&gt;K-företag&lt;/NOBR&gt; ska införas inom ramen för återuppbyggnaden av totalförsvaret. Förslaget ligger till grund för delar av kommittédirektiven till utredningen om totalförsvarets försörjningstrygghet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Den utredningen har haft i uppdrag att före- slå åtgärder för näringslivets roll inom totalförsvaret samt för för- sörjningstryggheten i försvarsmaterielförsörjningen. I sitt betänkande konstaterar utredningen att företag som bedriver totalförsvarsviktig verksamhet behöver identifieras, men att omvärldsförändringar inne- bär att det inte är möjligt att återinföra systemet med &lt;NOBR&gt;K-företag.&lt;/NOBR&gt; Utredningen hänvisar här till medlemskapet i EU som innebär bland annat att svenska företag inte kan behandlas annorlunda än andra &lt;NOBR&gt;EU-företag&lt;/NOBR&gt; och att det finns &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; lagstiftning om upphand- lingskrav vid avtalsslut mellan stat eller kommun och företag, om kon- kurrens och om statsstöd. Utredningen bedömer också att privatisering och annan ekonomisk strukturomvandling, inklusive internationali- sering och förändrade ägarförhållanden, har påverkat förutsättningarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Prop. 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret, s. 175.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Regeringsbeslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-12-10,&lt;/NOBR&gt; Fö2015/0916/MFI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Dir. Fö 2018:01.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;
&lt;DIV id="p318dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387318x1.jpg/" id="p318img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;i grunden och att det i dag inte finns kunskap i näringslivet eller sam- hället i stort om totalförsvarets behov i samma utsträckning som förr. Sammantaget innebär det alltså att det inte går att införa det tidigare systemet i den nuvarande utvecklingen av totalförsvaret.&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft36"&gt;Systemet med &lt;NOBR&gt;K-företag&lt;/NOBR&gt; kan inte läggas till grund för tillämpningsområdet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;Det tidigare systemet med &lt;NOBR&gt;K-företag&lt;/NOBR&gt; är alltså avvecklat. Det är rim- ligt att anta att många av de tidigare &lt;NOBR&gt;K-företagen&lt;/NOBR&gt; är sådana att de bör omfattas av ett granskningssystem. Med hänsyn till samhällsutveck- lingen och de nya hot och sårbarheter som uppstått till följd av den är det emellertid inte lämpligt att avgränsa ett granskningssystem till att omfatta sådana företag. Avgränsningen av vilka verksamheter som ska omfattas av ett granskningssystem behöver alltså göras på något annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Utredningen om totalförsvarets försörjningstrygghet föreslår att regeringen uppdrar åt de så kallade totalförsvarsmyndigheterna att identifiera vilka företag som bedriver totalförsvarsviktig verksamhet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Genom att identifiera företag som bedriver totalförsvarsviktig verk- samhet blir det möjligt att analysera och värdera försörjningstrygg- heten. Totalförsvarsmyndigheterna har enligt lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen möjligheter att kräva in upplysningar som myndigheterna behöver för sitt planeringsarbete. Utredningens slutsats är att myndigheternas rätt att begära sådana upplysningar är det verktyg som bör användas för att involvera totalförsvarsviktiga företag i totalförsvarsplaneringen. För att underlätta myndigheter- nas identifieringsarbete föreslår utredningen att regeringen ger MSB och Försvarsmakten i uppdrag att, inom ramen för den samman- hängande totalförsvarsplaneringen, stödja myndigheterna i arbetet med hur identifieringen av totalförsvarsviktiga företag ska gå till. Utredningen föreslår också att regeringen ger MSB och Försvars- makten i uppdrag att låta utreda formerna för hur företagen ska lämna nödvändiga uppgifter, hur information från företagen ska be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 2019:51 Näringslivets roll inom totalförsvaret, s. 13 och 150.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Vilka myndigheter som är totalförsvarsmyndigheter i dag framgår av förordningen (1982:1005) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvars- planeringen. Utredningen föreslår att flera än dessa myndigheter ska vara totalförsvarsmyndig- heter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="p319dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387319x1.jpg/" id="p319img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;handlas och vilka som ska få ta del av uppgifterna. En utgångspunkt är att totalförsvarsmyndigheterna redan vid identifieringen behöver samarbeta eftersom de behöver använda flera olika kunskapsunder- lag, som bara sammantaget utgör tillräcklig grund för att identifiera totalförsvarsviktiga företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;En identifiering av företag som bedriver totalförsvarsviktig verk- samhet skulle vara ett värdefullt underlag när det gäller att peka ut verksamheter som bör omfattas av ett investeringsgranskningssystem. De förslag som Utredningen om totalförsvarets försörjningstrygg- het har lämnat bereds för närvarande inom Regeringskansliet men är på sakens nuvarande ståndpunkt inte tillräckliga som underlag för en reglering. Det finns inte i dagsläget någon närmare identifiering av aktuella företag som kan läggas till grund vid utformningen av ett granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Totalförsvaret &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2025&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft12"&gt;I slutet av 2015 beslutade regeringen alltså att en sammanhängande planering för totalförsvaret skulle återupptas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Totalförsvar är sådan verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhälls- verksamhet som då ska bedrivas för att trygga vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet. I totalförsvaret ingår militär verk- samhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar). Riks- dagen, regeringen, statliga myndigheter inklusive länsstyrelser, kom- muner, regioner, näringsliv, frivilligorganisationer samt enskilda individer är alla delar av, och förutsätts bidra till, totalförsvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft52"&gt;I december 2020 beslutade riksdagen i enlighet med propositio- nen 2020/21:30, Totalförsvaret &lt;NOBR&gt;2021–2025,&lt;/NOBR&gt; om övergripande mål för totalförsvaret och om nya mål för det militära respektive civila för- svaret.&lt;SPAN class="ft131"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Det övergripandet målet för totalförsvaret ska vara att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft16"&gt;ha förmåga att försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säker- het, frihet, självständighet och handlingsfrihet. Verksamhet inom total- försvaret ska kunna bedrivas enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2020/21:30 Totalförsvaret &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2025,&lt;/NOBR&gt; Försvarsutskottets betänkande 2020/21:FöU4, riksdagsskrivelse 2020/21:135 och 136.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft14"&gt;Målet för det militära försvaret ska vara att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft16"&gt;ha förmåga att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;försvara Sverige mot väpnat angrepp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;hävda Sveriges territoriella integritet samt värna suveräna rättigheter och nationella intressen i Sverige och utanför svenskt territorium i en- lighet med internationell rätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;främja vår säkerhet samt förebygga och hantera konflikter och krig genom att i fredstid genomföra operationer på vårt eget territorium och i närområdet samt delta i internationella fredsfrämjande insatser, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;skydda samhället och dess funktionalitet genom att med befintlig förmåga och resurser bistå övriga samhället såväl i fred som vid höjd beredskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Målet för det civila försvaret ska vara att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft16"&gt;ha förmåga att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;värna civilbefolkningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;upprätthålla en nödvändig försörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft11"&gt;I propositionen framhåller regeringen att det militära försvaret för att kunna lösa sina uppgifter är beroende av att ett antal funktioner i samhället fungerar, till exempel el- och drivmedelsförsörjning, hälso- och sjukvård, transporter samt försörjning av vatten och livsmedel samt olika slags förnödenheter. Regeringen uttalar att det militära för- svaret är beroende av varor och tjänster som näringslivet tillhanda- håller. I händelse av höjd beredskap och då ytterst i krig behöver För-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="p321dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387321x1.jpg/" id="p321img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft24"&gt;svarsmakten stöd från näringslivet vilket måste förberedas redan i fredstid. Som nämnts ovan har Utredningen om totalförsvarets för- sörjningstrygghet föreslagit bland annat att regeringen uppdrar åt myndigheter att identifiera företag som bedriver totalförsvarsviktig verksamhet.&lt;SPAN class="ft123"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Förslagen bereds inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;I propositionen uttalar regeringen vidare att utvecklingen av det civila försvaret så långt som möjligt ska bygga på strukturer och pro- cesser som används inom krisberedskapen. Regeringen uttrycker följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft6"&gt;Regeringen vill betona att förmågan att hantera fredstida kriser i sam- hället också ger en grundläggande uthållighet och förmåga att hantera krigssituationer. Samtidigt stärker utvecklingen av det civila försvaret också samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar i fredstid. I lik- het med Försvarsberedningen bedömer regeringen att en robust kris- beredskap gör att det finns förutsättningar för grundläggande uthållig- het och motståndskraft i samhället. Totalförsvarsresurser ska utformas så att de även kan stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället. Krisberedskapen och det civila försvaret bör därmed ses som ömsesidigt förstärkande. De erfarenheter, struktu- rer, processer och arbetssätt som visat sig ändamålsenliga och fungerande inom krisberedskapen är viktiga för utvecklingen av det civila försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;MSB och Försvarsmakten har sedan beslutet om att återuppta total- försvarsplaneringen haft flera efter varandra följande regeringsupp- drag om att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret.&lt;SPAN class="ft53"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Myndigheterna redovisade i februari 2019 regerings- uppdraget Fö2019/00198. Rapporten ger en samlad bild av hur planeringsarbetet fortskrider och hur totalförsvarets förmåga har utvecklats samt vilka åtgärder som myndigheterna bedömer behöver prioriteras i det fortsatta arbetet. Regeringen har därefter gett de bevakningsansvariga myndigheterna i de flesta sektorer i uppdrag att inkomma med underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret där genomförbarhet och konsekvenser av lämnade förslag ska redovisas (Ju2019/02477). Dessa myndigheter redovisade upp- draget den 2 mars 2020.&lt;SPAN class="ft53"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Vissa frågor har också hanterats av statliga utredningar, exempelvis Utredningen om civilt försvar (Ju 2018:05),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Dir. Fö 2018:01 och SOU 2019:51 Näringslivets roll inom totalförsvaret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Fö2015/00916/MFI, Fö2017/00688/MFI och Fö2019/00198.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Trafikverket, Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Sjöfartsverket, Statensenergimyndig- het, Affärsverket svenska kraftnät och Strålsäkerhetsmyndigheten, Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Pensionsmyndig- heten, Riksgäldskontoret och Skatteverket samt Post- och telestyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;den ovan nämnda Utredningen om totalförsvarets försörjningstrygg- het (SOU 2019:51), Psykförsvarsutredningen (SOU 2020:29) och Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (SOU 2020:23 och SOU 2021:19). Vidare har en parlamentariskt sammansatt kommitté, Riksbankskommittén, gjort en översyn av det penningpolitiska ram- verket och lagen om Sveriges riksbank, och analyserat bland annat Riksbankens ansvar för beredskapen i betalningssystemet vid fredstida kriser samt vid höjd beredskap (SOU 2018:42, SOU 2019:46 och prop. 2019/20:23).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft24"&gt;Sammanfattningsvis kan det alltså konstateras att arbetet med att återuppta totalförsvarsplaneringen pågår och är högt prioriterat. En stor del av processen är att identifiera de viktigaste samhällsfunktio- nerna i syfte att säkerställa dem och stärka deras motståndskraft. Att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna inkluderar att upprätt- hålla en nödvändig försörjning. När det gäller vilka funktioner som är de viktigaste är regeringens utgångspunkt att totalförsvarsresurser ska utformas så att de även kan stärka samhällets förmåga att före- bygga och hantera svåra påfrestningar på samhället, och att kris- beredskapen och det civila försvaret därmed bör ses som ömsesidigt förstärkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;När det gäller att bestämma vilka verksamheter som är så skydds- värda att de ska omfattas av ett svenskt granskningssystem för utländ- ska direktinvesteringar är det rimligt att utgå från de samhällsfunk- tioner som är de viktigaste utifrån ett totalförsvarsperspektiv. Både samhällsfunktioner som är viktiga för det militära försvaret och så- dana som är viktiga för det civila försvaret bör alltså omfattas, men även funktioner som är viktiga för krisberedskapen. Eftersom arbe- tet med att identifiera dessa samhällsfunktioner pågår finns det i dag inte något enkelt eller mer övergripande sätt att koppla ett gransk- ningssystem till dessa funktioner genom exempelvis hänvisningar till andra regelverk eller liknande. Det arbete som pågår inom ramen för totalförsvarsplaneringen kommer dock med största sannolikhet att vara till stort stöd när det gäller att avgöra vilka verksamheter som ska omfattas av ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;
&lt;DIV id="p323dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387323x1.jpg/" id="p323img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Samhällsviktig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;I Sverige används begreppet samhällsviktig verksamhet i det arbete som bedrivs för att säkerställa särskilt viktiga samhällsfunktioner som exempelvis infrastruktur för energi, transport, hälso- och sjuk- vård och kommunikation.&lt;SPAN class="ft53"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Begreppet används i bland annat risk- och sårbarhetsanalysarbetet som är en viktig del i statliga myndig- heters krisberedskapsarbete. Av beskrivningen av de risker som kan uppstå till följd av utländska direktinvesteringar framgår att risker för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet kan upp- komma till följd av kontrollförluster i samhällsviktig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;kommittédirektiven anges också att en möjlig avgränsning av tillämp- ningsområdet för ett svenskt granskningssystem skulle kunna vara att systemet som huvudregel ska gälla för alla investeringar i sam- hällsviktig verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Samhällsviktig verksamhet enligt MSB:s nu gällande föreskrifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;MSB:s föreskrifter och allmänna råd om risk- och sårbarhetsana- lyser&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;definieras uttrycket samhällsviktig verksamhet som en verk- samhet som uppfyller minst ett av följande villkor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkning- arna blir så små som möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Jämför förordningens begrepp kritisk infrastruktur, som inom EU definieras som anlägg- ningar, system eller delar av dessa belägna i medlemsstaterna som är nödvändiga för att upp- rätthålla centrala samhällsfunktioner, hälsa, säkerhet, trygghet och människors ekonomiska eller sociala välfärd och där driftsstörning eller förstörelse av dessa skulle få betydande konse- kvenser i en medlemsstat till följd av att man inte lyckas upprätthålla dessa funktioner, se artikel 2 a i Rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyd- det av denna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(ECI-direktivet).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;MSBFS 2015:4, MSBFS 2015:5 och MSBFS 2016:7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="p324dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387324x1.jpg/" id="p324img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p827 ft12"&gt;I de allmänna råden till föreskrifterna anges att med samhällsviktig verksamhet menas tjänster som är av avgörande betydelse för att upp- rätthålla viktiga samhällsfunktioner såsom produktion och distribu- tion av el, produktion och distribution av bränslen och drivmedel, läkemedels- och materielförsörjning, smittskydd för djur och män- niskor, dricksvattenförsörjning, avloppshantering, väghållning och kollektivtrafik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I &lt;/SPAN&gt;Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet&lt;SPAN class="ft101"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;be- skriver MSB vad som avses med samhällsviktig verksamhet och ger ledning för hur sådan verksamhet kan identifieras. Som exempel på samhällssektorer och viktiga samhällsfunktioner anges i vägledningen följande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft109"&gt;Tabell 10.1 Exempel på samhällssektorer och viktiga samhällsfunktioner&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td220"&gt;&lt;P class="p67 ft109"&gt;Samhällssektor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td221"&gt;&lt;P class="p67 ft109"&gt;Exempel på viktiga samhällsfunktioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td222"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Energiförsörjning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p67 ft95"&gt;Produktion av el, produktion och distribution av fjärrvärme,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td224"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td225"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;produktion och distribution av bränslen och drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Finansiella tjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p67 ft95"&gt;Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalnings systemet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;värdepappershandel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td222"&gt;&lt;P class="p67 ft95"&gt;Handel och industri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p67 ft95"&gt;Bygg- och entreprenadverksamhet, detaljhandel, tillverknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td224"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td225"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;industri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p67 ft95"&gt;Hälso- och sjukvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p67 ft95"&gt;Akutsjukvård, läkemedels- och materielförsörjning, omsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;samt omsorg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p67 ft95"&gt;om barn, funktionshindrade och äldre, primärvård, psykiatri,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td226"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;socialtjänst, smittskydd för djur och människor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td222"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Information och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td223"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Telefoni (mobil och fast), internet, radiokommunikation,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td222"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;kommunikation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p67 ft95"&gt;distribution av post, produktion och distribution av dags -&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;tidningar, webbaserad information, sociala medier.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td226"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Kommunalteknisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p67 ft95"&gt;Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, väg -&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td226"&gt;&lt;P class="p67 ft120"&gt;försörjning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p67 ft120"&gt;hållning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td222"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Livsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td223"&gt;&lt;P class="p67 ft179"&gt;Distribution av livsmedel, primärproduktion av livsmedel, kontroll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;av livsmedel, tillverkning av livsmedel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td226"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Offentlig förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p67 ft95"&gt;Lokal ledning, regional ledning, nationell ledning, begravnings -&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td226"&gt;&lt;P class="p2 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p67 ft120"&gt;verksamhet, diplomatisk och konsulär verksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td222"&gt;&lt;P class="p67 ft95"&gt;Skydd och säkerhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td223"&gt;&lt;P class="p67 ft114"&gt;Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminal -&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td222"&gt;&lt;P class="p2 ft180"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td223"&gt;&lt;P class="p67 ft95"&gt;vård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td222"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p67 ft95"&gt;tullkontroll, gränsskydd och immigrationskontroll, bevaknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td222"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td223"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;och säkerhetsverksamhet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td226"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Socialförsäkringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p67 ft114"&gt;Allmänna pensionssystemet, sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td226"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td13"&gt;&lt;P class="p2 ft111"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td222"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Transporter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p67 ft95"&gt;Flygtransport, järnvägstransport, sjötransport, vägtransport,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td224"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td225"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;kollektivtrafik.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td227"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td228"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p378 ft95"&gt;Källa: Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet, MSB1408 – juni 2019, s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;MSB1408 – juni 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;
&lt;DIV id="p325dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387325x1.jpg/" id="p325img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;En verksamhet kan vara samhällsviktig på lokal, regional eller natio- nell nivå. På lokal nivå kan till exempel ett produktionskök, för- skoleverksamheten eller ett äldreboende vara lokalt samhällsviktigt. På regional nivå kan exempelvis ett akutsjukhus, ett elnätbolag eller en större dricksvattenproducent vara regionalt samhällsviktig. På nationell nivå kan till exempel ett livsmedelslager, en viktig knytpunkt för transport och en viktig nod för elektronisk kommunikation vara nationellt samhällsviktig. En verksamhet som är samhällsviktig på nationell nivå kan ofta vara av betydelse för Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;MSB har beslutat om en ny definition av samhällsviktig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft12"&gt;I oktober 2020 beslutade MSB att i sitt arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar utgå från en ny definition av samhällsviktig verksamhet.&lt;SPAN class="ft101"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Bakgrunden till detta var att den tidigare definitionen visat sig leda till mycket skiftande tolkningar och analyser. Erfarenheter av arbetet med samhällsviktig verksamhet hade visat att det fanns ett behov av en tydligare definition, både språkligt och innehållsmässigt. Enligt den nya definitionen avses med samhällsviktig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säker- ställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grund- läggande behov, värden eller säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft11"&gt;Den uppdaterade definitionen innebär ett perspektivskifte. I stället för att fokusera på om verksamheten är viktig (nödvändig) vid ett bortfall eller vid hantering av en händelse ligger nu fokus på verk- samhetens roll att upprätthålla och säkerställa viktiga samhällsfunk- tioner före, under och efter störningar. Den uppdaterade definitio- nen innehåller inga formuleringar om vilka tillstånd som ska råda, så som olycka, kris eller krig, och exkluderar därmed inte totalförsvars-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Informationen i avsnittet är hämtad från MSB:s PM Uppdaterad definition samhällsviktig verksamhet, ärendenr MSB &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11275,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-10-27,&lt;/NOBR&gt; samt från våra kontakter med MSB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Arbetet med att ta fram den uppdaterade definitionen har gjorts genom intern samverkan och beredning samt genom en extern referensgrupp med följande aktörer representerade: Försvars- makten, Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Sveriges kommuner och regioner, Arvika, Eda, Säffle och Årjängs kommuner, Region Östergötland, Livsmedelsverket, Energimyndigheten, Svenska kraftnät, Riksbanken, Post- och telestyrelsen, Länsstyrelserna, Trafikverket och Socialstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p675 ft24"&gt;perspektivet. Definitionen ligger också i linje med hur andra länder definierar samhällsviktig verksamhet på en övergripande nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Preciseringen till verksamhet, tjänst eller infrastruktur är inte en uteslutande lista utan även exempelvis anläggningar, processer, system och noder inbegrips. Internationellt används ofta två till tre preciser- ingar av verksamhet i definitionen. MSB arbetar med att i en vägled- ning ta fram konkreta exempel på vad som avses med verksamhet, tjänst eller infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Uttrycket &lt;/SPAN&gt;grundläggande behov, värden eller säkerhet &lt;SPAN class="ft11"&gt;möjliggör att definitionen fångar in och omfattar flera olika mål- och värde- formuleringar som finns uttryckta i till exempel målen för skydd mot olyckor, krisberedskap, civilt försvar och totalförsvar samt de mål för vår säkerhet som anges i Sveriges säkerhetsstrategi. I målen för säkerhetsstrategin och för krisberedskapen hänvisas exempelvis till demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter som så- dana grundläggande värden som ska värnas. Genom att beskriva det övergripande syftet blir definitionen mer framtidssäker (om innehåll eller struktur i mål och värden förändras). &lt;/SPAN&gt;Nödvändiga för &lt;SPAN class="ft11"&gt;och &lt;/SPAN&gt;grund- läggande behov &lt;SPAN class="ft11"&gt;indikerar en viss avgränsning i det att samhällsviktig verksamhet handlar om att upprätthålla det viktigaste. Stöd kring hur denna del av definitionen ska tolkas kommer MSB att utveckla i en vägledning kopplad till definitionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft24"&gt;Den uppdaterade definitionen kommer användas i MSB:s fort- satta arbete med att utveckla vägledningar och stöd för arbetet med samhällsviktig verksamhet. Det är ännu så länge (september 2021) den tidigare definitionen som gäller rent juridiskt, men aktörerna kan ta stöd av den nya definitionen i sin redovisning. Den nya defini- tionen börjar gälla för redovisningarna av risk- och sårbarhetsanalyser när nya föreskrifter kommer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;
&lt;DIV id="p327dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387327x1.jpg/" id="p327img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p836 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Ett svenskt granskningssystem ska gälla för investeringar i viss samhällsviktig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Ett svenskt system för anmälan och granskning av utländ- ska direktinvesteringar ska omfatta investeringar i viss samhälls- viktig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft12"&gt;Med samhällsviktig verksamhet ska avses verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunk- tioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft11"&gt;Av beskrivningen av de risker som kan uppstå till följd av utländska direktinvesteringar framgår att risker för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet kan uppkomma till följd av invester- ingar i särskilt viktiga samhällsfunktioner som exempelvis infrastruk- tur för energi, transport, hälso- och sjukvård och kommunikation, det vill säga samhällsviktig verksamhet. Att utländska aktörer inve- sterar i sådan verksamhet kan medföra exempelvis kontrollförluster för svenskt vidkommande, se kapitel 7. I kommittédirektiven anges också att en möjlig avgränsning av tillämpningsområdet för ett svenskt granskningssystem skulle kunna vara att systemet som huvudregel ska gälla för alla investeringar i samhällsviktig verksamhet. Mot denna bakgrund bör granskningssystemet omfatta investeringar i viss sam- hällsviktig verksamhet. Identifieringen av vilka samhällsviktiga verk- samheter som ska omfattas bör utgå från den definition av samhälls- viktig verksamhet som används av MSB i arbetet med att utveckla vägledningar och stöd för arbetet med samhällsviktig verksamhet, nämligen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säker- ställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grund- läggande behov, värden eller säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft14"&gt;Detta bör anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft24"&gt;Med denna definition kan en aktör som utför tjänster åt ett sam- hällsviktigt företag i egenskap av konsult och som därigenom fått tillgång till känslig information komma att falla utanför gransk- ningssystemet. Frågan behandlas närmare i avsnitt 10.5.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;Det är inte helt lätt att i det enskilda fallet bedöma om en verk- samhet ska anses som samhällsviktig utifrån de intressen – Sveriges säkerhet, allmän ordning och allmän säkerhet – som gransknings- systemet syftar till att skydda. Det kan vara särskilt svårt för en utländsk investerare att göra den bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;I avsnitt 12.2.4 föreslår vi att den som vill investera i en verksam- het som omfattas av systemet är skyldig att anmäla investeringen. Vi föreslår också sanktionsavgifter för den investerare som genomför en investering utan att anmäla den. Det är inte minst av den anledningen viktigt att det är tydligt vilka investeringar som måste anmälas. Det behöver alltså klargöras vilka verksamheter som är samhällsviktiga i en sådan mening att de ska omfattas av granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;I det närmast följande redogör vi för regelverk där begreppet sam- hällsviktig verksamhet används och för vilka verksamheteter som avses i dessa. Vår slutsats är att det inte finns någon i dag gällande avgräns- ning av begreppet som inkluderar ett utpekande av verksamheter som kan användas för att lägga fast tillämpningsområdet för ett gransk- ningssystem till skydd för Sveriges säkerhet, allmän ordning och allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Begreppet samhällsviktig verksamhet i andra regelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;Som nämnts ovan används uttrycket samhällsviktig verksamhet i bland annat risk- och sårbarhetsanalysarbetet och uttryckets inne- börd beskrivs närmare i MSB:s föreskrifter och allmänna råd. Det finns även andra regelverk i svensk rätt som knyter an till begreppet samhällsviktig verksamhet. Vid bedömningen av om en tjänst är sam- hällsviktig kan ledning hämtas i de avvägningar som görs i dessa för att bedöma om en verksamhet är samhällsviktig. Det är dock viktigt att vara medveten om de olika regelverkens delvis olika utgångs- punkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Samhällsviktiga tjänster i &lt;NOBR&gt;NIS-lagen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;När det gäller säkerhet i nätverk och informationssystem för sam- hällsviktiga tjänster gäller sedan augusti 2018 lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster, NIS- lagen. Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;
&lt;DIV id="p329dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387329x1.jpg/" id="p329img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft24"&gt;(EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen &lt;NOBR&gt;(NIS-direktivet)&lt;/NOBR&gt; och omfattar sektorerna energi, transporter, bank- verksamhet, finansmarknadsinfrastruktur, hälso- och sjukvård, leverans och distribution av dricksvatten samt digital infrastruktur. Direk- tivet syftar till att höja &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstaternas&lt;/NOBR&gt; skyddsnivå när det gäller samhällskritisk infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;Samhällsviktig tjänst definieras i 2 § 3 &lt;NOBR&gt;NIS-lagen&lt;/NOBR&gt; som en tjänst som är viktig för att upprätthålla kritisk samhällelig eller ekonomisk verksamhet. Enligt 3 § förordningen (2018:1175) om informations- säkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster får MSB meddela föreskrifter om vilka tjänster som är samhällsviktiga tjänster enligt &lt;NOBR&gt;NIS-lagen.&lt;/NOBR&gt; I föreskrifterna finns en förteckning över samhällsviktiga tjänster där en incident skulle medföra en betydande störning enligt &lt;NOBR&gt;NIS-lagen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt; &lt;/SPAN&gt;Som kriterier för när en tjänst kan medföra en sådan störning används bland annat olika tröskelvärden. Som sådana exem- pel kan nämnas hälso- och sjukvård där antalet anställd legitimerad vårdpersonal eller på annat sätt anlitad legitimerad vårdpersonal överstiger 50 årsarbetskrafter, tillhandahållande av hamnar som han- terar en godsmängd överstigande 100 000 ton eller minst 200 000 passa- gerare per år över en femårsperiod, leveranser av dricksvatten som en huvudman enligt 2 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster tillhandahåller minst 20 000 personer eller akutsjukhus, och tillhanda- hållande av flygplatser med en passagerarfrekvens överstigande 1 000 000 passagerare per år. Tillsynen över att lagen och föreskrif- terna följs utövas av sex olika myndigheter beroende på vilken sektor det är fråga om. Som exempel kan nämnas att Energimyndigheten utövar tillsyn när det gäller energisektorn, Finansinspektionen när det gäller bankverksamhet och finansmarknadsinfrastruktur och Inspek- tionen för vård och omsorg när det gäller hälso- och sjukvårdssektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;Syftet med &lt;NOBR&gt;NIS-direktivet&lt;/NOBR&gt; är att förbättra den inre marknadens funktion genom att fastställa åtgärder för säkerhet i nätverk och informationssystem. Det rör sig därför om tjänster som är viktiga för samhällets funktionalitet i sin helhet och där ett avbrott i tjänsten hindrar ekonomisk verksamhet, genererar omfattande ekonomiska förluster, undergräver användarnas förtroende och medför allvarliga konsekvenser för landets och unionens ekonomi. Detta innebär&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om anmälan och identifiering av leverantörer av samhällsviktiga tjänster (MFBFS 2018:7).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="p330dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387330x1.jpg/" id="p330img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft14"&gt;bland annat att uttrycket samhällsviktig tjänst kan omfatta fler funk- tioner än uttrycket samhällsviktig verksamhet.&lt;SPAN class="ft96"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft24"&gt;Inom EU pågår det för närvarande arbete med att uppdatera bestämmelserna i &lt;NOBR&gt;NIS-direktivet.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har lämnat ett förslag till nytt direktiv med ett utökat tillämpningsområde när det gäller vilka sektorer som ska omfattas.&lt;SPAN class="ft123"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Utöver de sektorer som om- fattas i dag föreslås att även bland annat sektorerna avloppsvatten, offentlig förvaltning, rymden, post- och budtjänster, avfallshantering samt tillverkning och distribution av kemikalier ska omfattas. Även produktion, bearbetning och distribution av livsmedel samt olika typer av tillverkning föreslås omfattas, bland annat tillverkning av medicintekniska produkter och andra medicinska apparater, datorer och elektronik samt transportmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft37"&gt;Samhällsviktig verksamhet i regelverk om barnomsorg för vårdnadshavare under coronapandemin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft35"&gt;I samband med coronapandemin aktualiserades frågan om stängning av skolor, förskolor, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet för att hindra smittspridning. För att samhällets funktionalitet skulle kunna upprätthållas behövde vårdnadshavare som deltog i samhälls- viktig verksamhet inom vissa samhällssektorer erbjudas barnomsorg vid en stängning. I förordningen (2020:115) om utbildning på skol- området och annan pedagogisk verksamhet vid spridning av viss smitta&lt;SPAN class="ft42"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;infördes då en sådan bestämmelse där det anges att med sam- hällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av de villkor som anges i bland annat MSB:s nyss nämnda föreskrifter och allmänna råd om risk- och sårbarhetsanalyser, nämligen att ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller till- sammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället, eller att verksam- heten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2017/18:205 Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster, s. 33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för en hög gemensam cyber- säkerhetsnivå i hela unionen, och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148, COM(2020)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;823&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förordningen gäller till och med den 31 juli 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;
&lt;DIV id="p331dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387331x1.jpg/" id="p331img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p843 ft14"&gt;De samhällssektorer som omfattas av förordningen är de som finns angivna i tabell 10.1 ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft12"&gt;I förordningen bemyndigas MSB att utfärda närmare föreskrifter om de aktuella bestämmelserna. MSB har utfärdat föreskrifter och allmänna råd för att förtydliga och ge vägledning kring vilka vård- nadshavares barn som ska erbjudas omsorg.&lt;SPAN class="ft101"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;MSB grundade arbetet på tidigare genomförda arbeten som till exempel handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet samt en mängd vägledningar, utbildningar och metodstöd.&lt;SPAN class="ft101"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft35"&gt;I föreskrifterna preciseras vad som i regelverket avses med sam- hällsviktig verksamhet genom en uppräkning i en lista av de olika sektorerna och funktioner inom dem. Som exempel kan nämnas pro- duktion och distribution av el inom sektorn energiförsörjning, han- tering av avlidna och begravningar inom sektorn hälso- och sjukvård, produktion, lagring och distributionsnät för dricksvatten inom sek- torn kommunalteknisk försörjning, primärproduktion av livsmedel och foder inom livsmedelssektorn, infrastruktur för elektroniska kommunikationer inom sektorn information och kommunikation, rättsväsendet inom sektorn skydd och säkerhet samt person- och godstrafik med samtliga transportslag (luft, sjö, järnväg och väg) som behövs för att upprätthålla övrig samhällsviktig verksamhet och transporter inom transportsektorn. Listan med närmare angivna exempel finns intagen i de allmänna råden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft12"&gt;Detta regelverk tillkom för att skilja ut verksamheter som under- lag för beslut som var, om inte gynnande för den enskilde, i vart fall inte belastande. Den gräns som ska dras i vårt regelverk ska avgöra i vilka situationer det allmänna ska ha rätt till viss kontroll och be- gränsande beslut. Dessa skillnader gör att jämförelsen har ett begrän- sat värde för att dra gränsen för tillämpningsområdet i nu aktuellt avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Föreskrift om omsorg för barn med vårdnadshavare i samhällsviktig verksamhet (MSBFS 2020:3) och Allmänna råd om omsorg för barn med vårdnadshavare i samhällsviktig verksamhet (MSBFS 2020:4).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Samhällsviktig verksamhet vid nationell testning av symtom på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;covid-19,&lt;/NOBR&gt; Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, &lt;NOBR&gt;2020-06-02,&lt;/NOBR&gt; ärendenr. &lt;NOBR&gt;2020-07149.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;
&lt;DIV id="p332dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387332x1.jpg/" id="p332img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Samhällsviktig verksamhet vid nationell testning av symtom på &lt;NOBR&gt;covid-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft12"&gt;Under coronapandemin fick Folkhälsomyndigheten ett regerings- uppdrag att ta fram en nationell strategi för utökad provtagning och laboratorieanalys av &lt;NOBR&gt;covid-19&lt;/NOBR&gt; i Sverige.&lt;SPAN class="ft101"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;En av de grupper som skulle prioriteras vid provtagningen var personer inom ”övrig samhällsviktig verksamhet”. Syftet med provtagningen var att få tillbaka personer som bidrar till att upprätthålla samhällsviktig verksamhet i arbete och säkerställa att de verksamheter som alltid måste fungera i sam- hälle, gör det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;MSB har i samband med detta tagit fram en generell beskrivning av vad som är samhällsviktig verksamhet och en lista över vad som bedöms som samhällsviktigt specifikt under coronapandemin. Listan är densamma som publicerades i föreskrifter och allmänna råd om omsorg för barn med vårdnadshavare i samhällsviktig verksamhet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Det är verksamhetsutövaren, det vill säga arbetsgivaren eller uppdrags- givaren, som ska bedöma om dennes verksamhet är samhällsviktig i hanteringen av &lt;NOBR&gt;covid-19.&lt;/NOBR&gt; MSB har utarbetat ett stöd för att de lättare ska kunna göra det.&lt;SPAN class="ft53"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;MSB ska i myndighetsföreskrifter ange vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;MSB ska, för ändamålet att skydda Sveriges säkerhet, all- män ordning och allmän säkerhet i Sverige, få meddela föreskrif- ter om vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet. Föreskrifterna ska få meddelas efter att MSB gett Försvarsmakten, Inspektionen för strategiska produkter, Kommerskollegium, Säkerhetspolisen och andra myndigheter med för bedömningen relevanta kunskaper tillfälle att yttra sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Uppdrag om att skyndsamt utöka antalet tester för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;covid-19,&lt;/NOBR&gt; S2020/02681/FS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Samhällsviktig verksamhet vid nationell testning av symtom på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;covid-19,&lt;/NOBR&gt; Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, &lt;NOBR&gt;2020-06-02,&lt;/NOBR&gt; ärendenr &lt;NOBR&gt;2020-07149.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Stöd i att identifiera samhällsviktig verksamhet under coronapandemin, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ärendenr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-07149&lt;/NOBR&gt; – juni 2020.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Granskningssystemet måste vara flexibelt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Exemplen på regelverk ovan visar att bedömningen av om en verk- samhet är samhällsviktig kan variera beroende på sammanhang och utifrån olika typer av händelser. Även vilka konsekvenser för den en- skilde ett regelverk ska kunna leda till kan vara av betydelse för av- gränsningen. Vi bedömer att det i dag inte finns någon avgränsning av begreppet samhällsviktig verksamhet som är lämplig att använda rakt av för att bestämma vilka verksamheter som ska omfattas av ett system för investeringsgranskning. Det behöver alltså göras en särskild avgränsning när det gäller vilka verksamheter som systemet ska vara tillämpligt på. En sådan avgränsning ska ta sikte bara på sådana verk- samheter där utländska direktinvesteringar kan utgöra en risk för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. När det gäller de samhällssektorer och exempel på viktiga samhällsfunktioner som anges i tabell 10.1 ovan är det inledningsvis en rimlig utgångspunkt att det i till exempel sektorerna energiförsörjning, finansiella tjänster, hälso- och sjukvården, information och kommunikation, livsmedel och transporter finns verksamheter där investeringar kan behöva grans- kas till skydd för säkerhetsintressen. Även viss tillverkningsindustri kan vara skyddsvärd. Exempelvis barn- och äldreomsorg kan där- emot knappast vara sådan skyddsvärd verksamhet som ska omfattas av ett granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft11"&gt;I övrigt kan det alltså konstateras att samhällsviktig verksamhet be- drivs inom flera olika sektorer. Antalet aktörer som bedriver viss verk- samhet varierar mellan olika sektorer och verksamheter. Samma sak gäller exempelvis antalet kunder eller personer som olika verksamhets- utövare försörjer. Det är därför inte lämpligt att använda samma krite- rium – till exempel omsättning eller antal kunder – för alla företag i alla sektorer eller branscher när det gäller att bedöma om ett visst företag är samhällsviktigt eller inte. Bedömningen av vilka verksamheter som är samhällsviktiga kan också variera från en tid till en annan, beroende på samhällsutvecklingen. Granskningssystemet behöver alltså vara flexibelt i den meningen att det vid behov ska vara möjligt att relativt snabbt låta systemet omfatta nya relevanta verksamheter. Dessa om- ständigheter innebär att det inte framstår som ändamålsenligt att i lag närmare reglera vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet. Vi bedömer att det är en bättre lösning att göra den avgränsningen på en normhierarkiskt lägre nivå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="p334dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387334x1.jpg/" id="p334img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p849 ft37"&gt;Det finns förutsättningar att avgränsa tillämpningsområdet i förordning eller myndighetsföreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Den typ av föreskrifter det är fråga om, det vill säga föreskrifter som avser förhållandet mellan enskilda och det allmänna och som gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas per- sonliga eller ekonomiska förhållanden, ska som huvudregel meddelas i lag. Detsamma gäller i fråga om föreskrifter som avser åligganden för kommuner. Efter bemyndigande i lag kan dock sådana föreskrifter i många fall meddelas av regeringen i förordning eller, efter vidare- delegation, av en förvaltningsmyndighet (8 kap. 3 och 10 §§ regerings- formen). Vi bedömer att det därmed finns förutsättningar för att genom bemyndigande i lag låta regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om vilka samhälls- viktiga verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;När det gäller utformningen av normgivningsbemyndiganden saknas det bestämmelser om hur vitt sådana kan eller bör utformas. Frågan om utformningen av bemyndiganden vid delegation har be- handlats av konstitutionsutskottet i samband med tillfälliga bemyn- diganden i smittskyddslagen med anledning av coronaviruset.&lt;SPAN class="ft53"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Konstitutionsutskottet hänvisar till bland annat förarbetena till reger- ingsformens bestämmelser. Av förarbetena framgår det att hur detaljerat ett bemyndigande ska vara bör avgöras från fall till fall. Om det är fråga om mindre ingripande föreskrifter, bör man kunna ge tämligen vidsträckta bemyndiganden, medan när det gäller föreskrifter där mera väsentliga medborgarintressen kan komma att beröras, exem- pelvis på näringsrättens område, ramarna bör vara mer preciserade.&lt;SPAN class="ft53"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Konstitutionsutskottet uttalar vidare att breda och allmänt hållna bemyndiganden gör det svårt att avgöra vilken normgivningskom- petens som faktiskt överlåts och vilka föreskrifter som kan komma att meddelas med stöd av bemyndigandet. Ju vidare ett bemyndigande är, desto större krav bör ställas vad gäller att tydliggöra syftet, moti- vera förslaget, precisera möjliga åtgärder, redogöra för konsekvenser av förslagen och redovisa avvägningar mellan olika intressen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft35"&gt;Vi har i avsnitt 10.2.3 kommit fram till att investeringar i viss samhällsviktig verksamhet ska omfattas av granskningssystemet och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Konstitutionsutskottets yttrande 2019/20:KU8y, Tillfälliga bemyndiganden i smittskydds- lagen med anledning av det virus som orsakar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;covid-19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m. m., s. 209.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Konstitutionsutskottets yttrande 2019/20:KU8y.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;att identifieringen av de samhällsviktiga verksamheterna ska utgå från den definition av samhällsviktig verksamhet som används av MSB i arbetet med att utveckla vägledningar och stöd för arbetet med sam- hällsviktig verksamhet. Vi föreslår också att denna definition ska framgå av lag. Det ska alltså i lag anges att med samhällsviktig verk- samhet ska avses verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätt- håller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet. Vi har också kommit fram till att behovet av ett flexibelt system innebär att den närmare avgränsningen av vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas om möjligt bör göras på en lägre normhierarkisk nivå än lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;Den definition av samhällsviktig verksamhet som MSB använder i sina föreskrifter och som vi föreslår ska tas in i lag är vid. Ett bemyn- digande att meddela föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksam- heter som ska omfattas kan därmed också bli relativt vitt. Föreskrifter till följd av ett bemyndigande kommer att peka ut de verksamheter som omfattas av granskningssystemet men kan också sägas snäva in dess tillämpningsområde. De direkta skyldigheter som åläggs de ut- pekade verksamheterna kommer enligt våra förslag att framgå av lag. Eventuella beslut om förbud mot en investering i en viss verksamhet eller andra mer långtgående ingripanden kommer inte heller att fattas av den som fått bemyndigandet utan av granskningsmyndigheten. Situationen är därför inte direkt jämförbar med den som konstitutions- utskottet behandlade i sitt yttrande. I det fallet var det dessutom fråga om en föreskriftsrätt som, om den utnyttjas, får direkta och mycket ingripande följder för grundläggande fri- och rättigheter såsom mötes- friheten och demonstrationsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;Vi bedömer sammantaget att det finns förutsättningar enligt reger- ingsformen att låta regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksam- heter som ska omfattas av granskningssystemet. För att snäva in före- skriftsområdet bör föreskriftsrätten gälla för de ändamål som anges i regelverket, det vill säga till skydd för Sveriges säkerhet, allmän ord- ning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="p336dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387336x1.jpg/" id="p336img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p850 ft36"&gt;MSB bör få utfärda föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Det är som tidigare nämnts angeläget att granskningssystemet är flexibelt när det gäller vilka verksamheter som ska omfattas. Det behöver vara möjligt att relativt snabbt kunna anpassa regelverket utifrån samhällsutvecklingen. Detta talar för att den närmare av- gränsningen av vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet bör göras i myndighetsföreskrifter. Ytter- ligare fördelar med myndighetsföreskrifter är att olika instansers sak- och expertkunskaper kan beaktas på ett mer okomplicerat sätt än när det gäller bestämmelser på en högre normhierarkisk nivå. Myndig- hetsföreskrifter kan också vara mer detaljerade och anpassade efter den bransch eller verksamhet som bestämmelserna gäller. Det ger i sin tur en bättre begriplighet och därmed även högre rättssäkerhet för de aktörer som berörs av bestämmelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;MSB har sedan myndigheten grundades årligen fått uppdrag i regleringsbrev att redovisa en nationell bedömning av samhällets förmågor, risker, sårbarheter samt identifierade och genomförda åt- gärder avseende krisberedskapen. MSB har en samordnande roll inom ramen för samhällets krisberedskap och en central funktion i de nätverk som finns inom krisberedskapsområdet. MSB utfärdar också allmänna råd och föreskrifter om de risk- och sårbarhetsanalyser som myndigheter, kommuner och regioner är skyldiga att göra i syfte att bland annat identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden.&lt;SPAN class="ft53"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Myndigheter som har särskilt ansvar för krisberedskap och de myndigheter som MSB beslutar i enskilda fall ska vartannat år lämna en sammanfattande redovisning av analysen till Regerings- kansliet och MSB. De myndigheter som har särskilt ansvar för kris- beredskap är också så kallade bevakningsansvariga myndigheter och ska bland annat planera för att kunna anpassa verksamheten inför en förändrad säkerhetspolitisk situation och genomföra den omvärlds- bevakning och de risk- och sårbarhetsanalyser samt de utvecklings- insatser som krävs för att myndigheten ska klara sina uppgifter vid höjd beredskap.&lt;SPAN class="ft53"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;MSB utfärdar föreskrifter också när det gäller vad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Se 2 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordi- nära händelser i fredstid och höjd beredskap samt 8 § och 16 § 2 p. förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;16 § förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åt- gärder vid höjd beredskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;
&lt;DIV id="p337dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387337x1.jpg/" id="p337img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft24"&gt;som ska anses vara samhällsviktiga tjänster enligt &lt;NOBR&gt;NIS-regelverket.&lt;/NOBR&gt; Som framgått ovan har MSB också, tillsammans med Försvarsmakten, i regeringsuppdrag att främja en sammanhållen totalförsvarsplanering. Vidare har Utredningen om civilt försvar föreslagit att MSB får ett övergripande ansvar för planeringen av civilt försvar och att myndig- heten ska bland annat sammanställa resursbehov och inrätta ett centralt beredskapsråd.&lt;SPAN class="ft123"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;Vi bedömer sammantaget att MSB bör få utfärda föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av gransknings- systemet. Representanter från MSB har också, liksom flera andra deltagare i expertgruppen, uppgett att detta är en lämplig ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft37"&gt;Bemyndigandet att meddela föreskrifterna ska gälla för ändamålet att skydda Sveriges säkerhet, allmän ordning och allmän säkerhet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Vi har i avsnitt 10.2.4 redogjort kort för &lt;NOBR&gt;NIS-lagen&lt;/NOBR&gt; med tillhörande föreskrifter. De myndighetsföreskrifter som nu är aktuella kan med fördel utformas på samma sätt som i &lt;NOBR&gt;NIS-regelverket.&lt;/NOBR&gt; Det innebär alltså att kriterierna för vilka verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet kan komma att variera mellan de olika områ- dena. På vissa områden kan det exempelvis vara lämpligt att avgränsa tillämpningsområdet utifrån antalet användare, medan det på andra områden kan vara bättre att använda sig av helt andra kriterier eller hänvisningar till avgränsningar eller definitioner i andra regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Myndighetsföreskrifterna ska utformas så att de omfattar bara de verksamheter där en utländsk direktinvestering kan innebära rele- vanta risker för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säker- het. Detta bör komma till uttryck genom att bemyndigandet att meddela föreskrifterna ska gälla för de ändamål som avses i lagen, det vill säga till skydd för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2021:25 Struktur för ökad motståndskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;
&lt;DIV id="p338dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387338x1.jpg/" id="p338img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p855 ft37"&gt;Försvarsmakten, ISP, Kommerskollegium, Säkerhetspolisen med flera ska involveras i arbetet med myndighetsföreskrifterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft12"&gt;Det är också viktigt att föreskrifterna utformas på ett sätt som gör dem lättförståeliga och tydliga för de aktörer som berörs inom vart och ett av de respektive områdena. Hänsyn kan också behöva tas till angränsande eller överlappande arbeten på säkerhets- och bered- skapsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Vid utformningen av föreskrifterna behöver alltså hänsyn tas till flera olika faktorer. MSB:s egen kompetens bör därför kompletteras med erfarenheter och expertkunskaper från andra myndigheter. MSB har också framfört att erfarenheterna från arbetena med NIS och föreskrifterna om omsorg för barn med vårdnadshavare i samhälls- viktig verksamhet&lt;SPAN class="ft53"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;visar att detta är nödvändigt för att tydliga och relevanta föreskrifter ska kunna tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Att andra myndigheter ska involveras i arbetet med att ta fram föreskrifterna bör anges i förordning. Granskningsmyndigheten, det vill säga ISP, bör anges särskilt i en sådan förordning. Mot bakgrund av att våra förslag innebär att investeringar ska kunna granskas till skydd för Sveriges säkerhet bör även Försvarsmakten och Säkerhets- polisen anges på detta sätt. Även Kommerskollegium, som enligt våra förslag i avsnitt 12.4.4 är en av de myndigheter som ISP är skyldig att samråda med sedan beslut har fattats om att en investering ska granskas, bör anges i förordningen. Därutöver finns ett stort antal myndigheter, bland annat de bevakningsansvariga myndigheterna, som på sina respektive områden har relevant kompetens i frågan. Dessa myndig- heter bör involveras i arbetet i de delar där de har relevanta kunskaper.&lt;SPAN class="ft53"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Sammanfattningsvis ska MSB, efter att ha gett Försvarsmakten, Inspektionen för strategiska produkter, Kommerskollegium, Säker- hetspolisen och andra myndigheter som kan ha relevanta kunskaper tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet. Detta bör anges i förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Föreskrift om omsorg för barn med vårdnadshavare i samhällsviktig verksamhet (MSBFS 2020:3).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft182"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Utredningen om civilt försvar har i sitt betänkande Struktur för ökad motståndskraft, SOU 2021:25, föreslagit att begreppen bevakningsansvariga myndigheter respektive myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskapen ersätts med begreppet beredskapsmyndigheter. Samtliga statliga myndigheter som enligt krisberedskapsförordningen i dag har ett särskilt ansvar för krisbered- skapen och som är bevakningsansvariga myndigheter föreslås vara beredskapsmyndigheter. Där- utöver förestår utredningen att ytterligare 12 myndigheter ska vara beredskapsmyndigheter, där- ibland den ännu inte inrättade myndigheten föreslår utredningen att följande statliga Myndigheten för psykologiskt försvar. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;
&lt;DIV id="p339dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387339x1.jpg/" id="p339img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Strategiskt skyddsvärda produkter och teknologier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;Frågan om vad som bör anses utgöra skyddsvärda produkter och teknologier bör i första hand utgå från de av riksdagen och reger- ingen uttalade och fastställda försvars- och säkerhetspolitiska behoven och de av statsmakterna uttalade och angivna medlen och metoderna för att uppnå målet att skydda landet från yttre och inre hot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Den mest skyddsvärda industribranschen i Sverige ur ett försvars- och säkerhetspolitiskt perspektiv är försvarsindustrin. Den är den enda bransch som, efter upphävandet av lagen om kontroll av utländska uppköp 1992, genom ägarförbehållsregler och verksamhetstillstånds- krav enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel fortfarande skyddas från utländska uppköp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;I vissa fall överlappande med och i andra fall mycket närliggande försvarsindustrin är de företag som tillverkar och tillhandahåller pro- dukter med dubbla användningsområden (PDA). Dessa verksamheter nämns även i EU:s förordning om direktinvesteringar som exempel på ett område av betydelse ut säkerhetssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Krigsmateriel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;I lagen (1992:1300) om krigsmateriel och tillhörande förordning&lt;SPAN class="ft53"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;regleras tillståndskrav och skyldigheter rörande &lt;NOBR&gt;krigsmateriel-relate-&lt;/NOBR&gt; rad verksamhet. Vad som utgör krigsmateriel och tekniskt bistånd anges i den så kallade krigsmaterielförteckningen, som finns i en bilaga till krigsmaterielförordningen. Den svenska krigsmaterielförteck- ningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteck- ning så när som på tre nationella tillägg; kärnladdningar och speciella delar till sådana, befästningsanläggningar med mera samt vissa kemiska stridsmedel. Exempel på materiel som finns upptagen i förteckningen är olika typer av vapen och ammunition, kemikalier, bomber, torpeder, raketer, robotar, markfordon som är särskilt utformade för militär användning, radioaktiva material, krigs- och luftfartyg, pansar- eller skyddsutrustning, simulatorer för militär utbildning, utrustning och komponenter för framställning av militära produkter samt program- vara som särskilt utvecklats för militär användning. Krigsmateriel används inte bara av Försvarsmakten utan också av flera andra myn-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förordningen (1992:1303) om krigsmateriel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft35"&gt;digheter med försvars- och säkerhetspolitiska uppdrag, såsom Polis- myndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (inklusive lokala räddningstjänster), Tullverket och Kustbevakningen. Dessa myndigheter är beroende av krigsmateriel- klassade produkter för att kunna utföra sitt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Produkter med dubbla användningsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;I artikel 2.1 i förordningen (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upp- rättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (omarbetning) &lt;NOBR&gt;(PDA-förordningen)&lt;/NOBR&gt; definieras produkter med dubbla användningsområden (PDA) som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft124"&gt;produkter, inbegripet programvara och teknik, som kan användas för både civila och militära ändamål, och inbegriper produkter som kan användas för utformning, utveckling, produktion eller användning av kärnvapen, kemiska vapen eller biologiska vapen eller bärare av dessa, inbegripet alla varor som kan användas både för &lt;NOBR&gt;icke-explosiva&lt;/NOBR&gt; ändamål och för att på något sätt bidra vid tillverkning av kärnvapen eller andra kärnladdningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft12"&gt;I bilaga I till &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen&lt;/NOBR&gt; listas produkter med dubbla använd- ningsområden. Produkterna är uppdelade i kategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;0.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Kärnmaterial, anläggningar och utrustning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Särskilda material och därtill hörande utrustning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Materialbearbetning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Elektronik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Datorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Telekommunikation och informationssäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Sensorer och lasrar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Navigation och avionik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Marint&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Rymd och framdrivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;
&lt;DIV id="p341dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387341x1.jpg/" id="p341img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;Inom varje kategori finns fem undergrupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;System, utrustning och komponenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Test-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; inspektions- och produktionsutrustning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Material&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Programvara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Teknik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft11"&gt;Bilagan uppdateras regelbundet. Vid uppdateringen beaktas utveck- lingen inom exportkontrollregimerna.&lt;SPAN class="ft53"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Bilagan är inte en uttömmande lista över PDA. I artikel 4 i &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen&lt;/NOBR&gt; finns en generalklausul &lt;NOBR&gt;(catch-all)&lt;/NOBR&gt; som ska tillämpas på PDA som inte finns upptagna i bilagan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;I svensk nationell rätt kompletteras förordningen av bland annat lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla använd- ningsområden och av tekniskt bistånd &lt;NOBR&gt;(PDA-lagen).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Produkter med dubbla användningsområden är alltså produkter som har en civil användning men som kan användas även för militära ändamål eller för framställning eller utveckling av krigsmateriel eller massförstörelsevapen. Kontrollen av export av PDA spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa spridning av massförstörelsevapen. Export- kontrollen är till för att förhindra att varor och teknik som annars används i fredligt syfte når stater som kan använda dem för spridnings- program eller organisationer som kan använda dem för terroristverk- samhet eller militära syften.&lt;SPAN class="ft42"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;På det nationella planet, i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; omhändertas även andra utrikes- och säkerhetspolitiska perspektiv genom exportkontrollen. I detta sammanhang bör nämnas framför allt den försvars- och säkerhetspolitiska betydelse exportkon- trollen har när det gäller materielsäkerhet och det svenska försvarets materielförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft35"&gt;Mer konkreta exempel på PDA är olika slags kemikalier, kärn- ämnen (uran, plutonium och torium) och kärntekniska produkter, verktygsmaskiner, värmeväxlare, ventiler och pumpar. Även vissa andra produkter av särskild strategisk betydelse, till exempel krypto-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Zanggerkommittéen (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Wasse- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;naar-arrangemanget&lt;/NOBR&gt; (WA) samt Missilteknologikontrollregimen (MTCR). Syftet med dessa inter- nationella regimer är att de ska identifiera varor och teknologier som bör underställas export- kontroll, harmonisera exportkontrollen och utbyta information om spridningsrisker samt främja &lt;NOBR&gt;icke-spridning&lt;/NOBR&gt; i kontakter med länder utanför regimerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2009/10:205 Kontroll av produkter med dubbla användningsområden, s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;
&lt;DIV id="p342dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387342x1.jpg/" id="p342img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;system, kan klassificeras som PDA. PDA kan också omfatta pro- gramvara och teknik, till exempel i form av produktionsunderlag. Av de produkter som exporteras med tillstånd är den dominerande delen telekommunikationsutrustning som innehåller kryptering samt värmekameror. Även kolfiber liksom frekvensomvandlare till mejeri/- livsmedelsindustrin utgör en betydande del. Andra produkter, som till exempel isostatpressar, kemikalier eller obemannade luftfarkoster (eng. unmanned aerial vehicle, UAV) och utrustning relaterad till sådana farkoster är volymmässigt mindre omfattande.&lt;SPAN class="ft53"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft12"&gt;Teknik enligt &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen&lt;/NOBR&gt; avser specifik information som är nödvändig för utveckling, produktion eller användning av produk- ter. Informationen kan ha formen av teknisk assistans eller tekniska uppgifter. Teknisk assistans kan avse instruktioner, färdigheter, trä- ning, arbetsmetoder, kompetensöverföring och konsulttjänster. Det kan också innebära överförande av tekniska uppgifter. Tekniska upp- gifter kan avse ritningar, planer, diagram, modeller, formler, tabeller, manualer och instruktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Investeringar i verksamhet som avser krigsmateriel eller förtecknad PDA ska omfattas av ett svenskt granskningssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft184"&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Investeringar i verksamhet som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning gällande eller tillhandahåller krigsmateriel eller tillhanda- håller tekniskt stöd avseende krigsmateriel ska omfattas av ett svenskt system för anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft166"&gt;Investeringar i verksamhet som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning gällande eller tillhandahåller produkter med dubbla an- vändningsområden eller tillhandahåller tekniskt bistånd gällande sådana produkter ska omfattas av ett svenskt system för anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft24"&gt;Med produkter med dubbla användningsområden ska avses pro- dukter som är upptagna i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (omarbetning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Regeringens skrivelse 2018/19:114, Strategisk exportkontroll 2018 – krigsmateriel och pro- dukter med dubbla användningsområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;
&lt;DIV id="p343dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387343x1.jpg/" id="p343img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;Regeringen har i samband med att det infördes skärpta regler för exportkontroll av krigsmateriel uttalat att de senaste årens säkerhets- politiska utveckling har förstärkt behovet av en inhemsk försvars- industri och att det ligger i Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt samarbete i materielfrågor med för oss viktiga samarbetsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft6"&gt;De senaste årens säkerhetspolitiska utveckling har förstärkt behovet av en inhemsk försvarsindustri med förmåga att utveckla materielsystem, och ett nära samarbete på försvarsmaterielområdet inom Europa och mellan Europa och USA. I synnerhet mer långvariga och strategiska samarbeten som syftar till utveckling och produktion av nya materiel- system är av säkerhetspolitisk betydelse. [ – – – ] Den tekniska och eko- nomiska utvecklingen har inneburit att försvarsindustrin i Sverige, precis som näringslivet i övrigt, är beroende av såväl utländska leverantörer som kunder. Detta beroendeförhållande är ömsesidigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft124"&gt;Mot denna bakgrund ligger det enligt regeringen i Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt samarbete i mate- rielfrågor med för oss viktiga samarbetsländer. Detta ömsesidiga sam- arbete bygger på såväl export som import av krigsmateriel. En inter- nationellt konkurrenskraftig teknologinivå bidrar till att Sverige förblir intressant för sådant samarbete.&lt;SPAN class="ft112"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft12"&gt;I prop. 2020/21:30, Totalförsvaret &lt;NOBR&gt;2021–2025,&lt;/NOBR&gt; har regeringen betonat vikten av att det finns en försvarsindustri i Sverige:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft6"&gt;Regeringen understryker vikten av att fortsatt ha en i Sverige verksam försvarsindustri som utvecklar och producerar kvalificerad försvars- materiel. Försvarsföretagen bidrar till Försvarsmaktens operativa förmåga och ökad försörjningstrygghet genom att skapa förutsättningar för att utveckla, producera, vidmakthålla, underhålla och anpassa försvarsmate- riel. Den kompetens som finns inom försvarsföretagen gör även Sverige attraktivt som samarbetsland och stärker därför möjligheterna till att få tillgång till utländsk spetsteknologi. Regeringen konstaterar att den kom- petens och det kunnande företagen besitter är gynnsamt för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik.&lt;SPAN class="ft54"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft35"&gt;När det gäller anskaffning av materiel till Försvarsmakten framgår den planerade materielförsörjningen för åren &lt;NOBR&gt;2014–2021&lt;/NOBR&gt; av Försvars- maktens skrift Materielförsörjning&lt;SPAN class="ft42"&gt;42&lt;/SPAN&gt;. I princip all materiel i skriften omfattas av de olika tillståndskrav som finns i lagen om krigsmate- riel. De områden i materielförsörjningsstrategin som inte omfattas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2017/18:23 Skärpt exportkontroll av krigsmateriel, s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2020/21:30 Totalförsvaret &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2025,&lt;/NOBR&gt; s. 120.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Materielförsörjning, Försvarsmaktens planerade materielförsörjning &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014–2021,&lt;/NOBR&gt; utgåva 2013.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft14"&gt;av krigsmaterielförteckningen omfattas i stället i hög utsträckning av &lt;NOBR&gt;PDA-lagen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;Den svenska försvarsindustrin respektive &lt;NOBR&gt;PDA-industrin&lt;/NOBR&gt; har alltså ett högt skyddsvärde. Dessa industrigrenar omfattar i dagsläget unge- fär 500 företag; cirka 300 företag har tillstånd att tillverka eller till- handahålla krigsmateriel. Närmare 200 företag omfattas av PDA- regelverket och ett mindre antal företag tillhandahåller, utan krav på tillstånd, tekniskt bistånd gällande krigsmateriel inom Sverige. De ur nationellt perspektiv mest skyddsvärda produkterna för försvars- industrin, Försvarsmakten och försvarssektorn i övrigt finns upp- tagna i förteckningarna till krigsmateriellagen och &lt;NOBR&gt;PDA-lagen.&lt;/NOBR&gt; Ett svenskt granskningssystem bör såvitt gäller strategiskt skyddsvärda produkter och teknologier därför utgå från dessa. Ett ytterligare argu- ment för detta är att bedömningen av vad som utgör skyddsvärda teknologier även internationellt utgår från de multilaterala regimer som ligger till grund för förteckningarna. En samstämmighet med internationella partners behövs för att Sverige inte ska riskera att be- traktas som den svagare länken i internationella samarbeten och där- med riskera att uteslutas ur viktiga materielsamarbeten eller som mottagare av kritisk teknologi eller ställas vid sidan av internationell forskning och utveckling samt viktiga marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;Enligt krigsmateriellagen är i första hand tillverkning, tillhanda- hållande och utförsel tillståndspliktigt. Utveckling är tillståndspliktigt när det gäller avtal med utländsk part medan forskning, undantaget grundforskning, är tillståndspliktigt såvitt det kommer till stånd ett tillhandahållande av uppfinningar rörande krigsmateriel eller meto- der för framställning av sådan materiel eller av tekniskt bistånd till någon i utlandet. Avseende PDA, inbegripet teknik, är i första hand export tillståndspliktigt. Såvitt avser direktinvesteringar är naturligtvis forskning och utveckling av krigsmateriel och PDA minst lika, om inte mer, känsligt än tillverkning och tillhandahållande. I likhet med vad som gäller i vissa andra länders system bör även verksamheter som bedriver sådana aktiviteter därför omfattas av granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;Sammanfattningsvis bör alltså investeringar i verksamhet som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning gällande eller tillhandahåller krigsmateriel eller tekniskt stöd avseende krigsmateriel samt invester- ingar i företag som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning gällande eller tillhandahåller PDA eller tillhandahåller tekniskt bistånd gällande PDA omfattas av det svenska granskningssystemet. När det gäller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;
&lt;DIV id="p345dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387345x1.jpg/" id="p345img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;PDA bör området av förutsebarhetsskäl inskränkas till verksamheter som tillverkar eller tillhandahåller produkter listade på bilaga I till &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Övriga &lt;NOBR&gt;PDA-produkter&lt;/NOBR&gt; som kan bli föremål för ett &lt;NOBR&gt;catch-all-beslut&lt;SPAN class="ft53"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt; &lt;/SPAN&gt;från ISP bör av flera skäl inte omfattas. Till att börja med är de företag som tillverkar eller tillhandahåller olistad PDA vanligtvis inte medvetna om att produkterna utgör PDA förrän det finns ett beslut från ISP om att tillståndsbelägga en viss export. Vidare fattas beslut om &lt;NOBR&gt;catch-all&lt;/NOBR&gt; utifrån omständigheter gällande mot- tagarland, mottagare och slutanvändare, det vill säga inte faktorer knutna till det svenska företaget. Slutligen kommer de skyddsvärda produkter som kan träffas av ett &lt;NOBR&gt;catch-all-beslut&lt;/NOBR&gt; i stort sett alltid att anses utgöra annan strategiskt skyddsvärd teknologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;När det gäller den lagtekniska lösningen bör en definition av pro- dukter med dubbla användningsområden tas in i lag. Definitionen ska avse de produkter som är upptagna i bilaga I till &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Eftersom bilagan uppdateras regelbundet bör definitionens hänvisning till &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen&lt;/NOBR&gt; vara dynamisk, det vill säga avse den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Framväxande teknologier och övrig befintlig skyddsvärd teknologi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Investeringar i verksamhet som rör framväxande tekno- logier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi ska omfattas av ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft35"&gt;Regeringen ska, för ändamålet att skydda Sveriges säkerhet, all- män ordning och allmän säkerhet i Sverige, få meddela föreskrifter om vilka framväxande teknologier respektive annan strategiskt skyddsvärd teknologi som ska omfattas av granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Enligt artikel 4 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;PDA-förordningen&lt;/NOBR&gt; kan export av PDA som inte listas i bilaga I till PDA- förordningen omfattas av tillståndskrav i de fall den har användning inom ramen för ett mass- &lt;NOBR&gt;förstörelse-vapenprogram,&lt;/NOBR&gt; för militär slutanvändning i ett land mot vilket det finns ett vapen- embargo eller som komponent till krigsmateriel som har exporterats från EU utan tillstånd. Denna mekanism brukar internationellt benämnas &lt;NOBR&gt;catch-all.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;
&lt;DIV id="p346dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387346x1.jpg/" id="p346img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Framväxande teknologier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Det som omfattas av krigsmaterielförteckningen respektive bilagan till &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen&lt;/NOBR&gt; utgör alltså strategiskt skyddsvärda produkter och teknologier. Dessa förteckningar grundar sig på de internatio- nella exportkontrollregimerna. Förteckningarna uppdateras regel- bundet utifrån det arbete som sker inom regimerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;En svårighet med att avgränsa begreppet strategiskt skyddsvärda produkter och teknologier är att uppfattningen om vad som är en så- dan kan variera över tid. Även svårigheterna med att på ett tidigt stadium upptäcka och identifiera företag med ickekontrollerade pro- dukter och tekniker framhålls som en utmaning. Så kallade framväx- ande teknologier (emerging technologies) som artificiell intelligens, kvantdatorer och bioteknik förutspås ha en mycket stor betydelse för utvecklingen inte bara av det civila samhället, utan ha en avgörande inverkan också militärt. Den militära nyttan av de framväxande tekno- logierna är så avgörande att många bedömare anser att den som leder teknikutvecklingen på dessa områden framöver kan räkna med även ett militärt övertag i vissa avseenden.&lt;SPAN class="ft53"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;De internationella exportkontrollregimerna arbetar sedan länge med tidig identifiering av nya &lt;NOBR&gt;icke-kontrollerade&lt;/NOBR&gt; produkter och tekno- logier som kan användas för militära ändamål. Under 2019 stod det klart att den allt snabbare tekniska utvecklingen inom framväxande teknologier gör detta arbete alltmer angeläget. Sverige berörs av ut- vecklingen eftersom vi har en exportorienterad och avancerad industri med spjutspetsteknologi. Framväxande känsliga teknologier kräver allt större uppmärksamhet, både hemmavid genom till exempel stärkt myndighetssamverkan och internationellt genom samarbete med andra länder i de olika exportkontrollregimerna.&lt;SPAN class="ft53"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Det kan också nämnas att det amerikanska handelsdepartementets byrå för industri och säkerhet (Bureau of Industry and Security, Commerce, BIS) har arbetat med att ta fram kriterier för att identifiera framväxande tekniker att läggas under såväl exportkontroll som gransk- ning av utländska direktinvesteringar.&lt;SPAN class="ft42"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;I oktober 2020 presenterade den amerikanska administrationen en Nationell Strategi för Kritiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Skr. 2018/19:114 Strategisk exportkontroll 2018 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, s. 81.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Skr. 2019/20:114 Strategisk exportkontroll 2019 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Federal Register /Vol. 83, No. 223/Monday, November 19, 2018/Proposed Rules.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;
&lt;DIV id="p347dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387347x1.jpg/" id="p347img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft24"&gt;och Framväxande Teknologier&lt;SPAN class="ft123"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;som pekade ut 20 teknikområden. Den nya administrationen avser lägga fram en ny strategi, men det är inte troligt att de utpekade teknikområden kommer att ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;När det gäller nationell myndighetssamverkan på området sam- arbetar tekniska experter från ISP, FOI, FMV och Försvarsmakten för att dels kunna upptäcka och identifiera svenska företag som är verk- samma inom framväxande teknologier, dels avgränsa de framväxande teknikområdena så att definitioner av dessa kan tas fram inför ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar och inför fram- tida förhandlingar om förteckningar inom exportkontrollregimerna. Syftet är att den civila nyttan av framväxande teknologier maximeras utan att i onödan hämmas av exportkontroll eller granskning av utländska direktinvesteringar, samtidigt som den militära nyttan och det som hotar Sveriges säkerhet blir föremål för exportkontroll och direktinvesteringskontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Det står alltså klart att så kallade framväxande teknologier kan vara så skyddsvärda att investeringar i sådan verksamhet bör omfattas av ett svenskt granskningssystem. Med hänsyn till den snabba utveck- lingen på området och svårigheterna att identifiera dessa teknologier är det inte lämpligt att reglera det närmare tillämpningsområdet i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;De samverkande myndigheterna ISP, FOI, FMV och Försvars- makten är väl lämpade att ta fram ett underlag för en förteckning över framväxande teknologier. I likhet med vad som gäller för krigs- materielförteckningen bör det emellertid vara regeringen som bestäm- mer det slutliga innehållet i en sådan förteckning. Detta arrangemang bör uppfylla det krav på flexibilitet som teknologiområdet ställer och det beredningskrav som följer med en för enskilda så ingripande åtgärd som det är fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Befintlig skyddsvärd teknologi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Utöver krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och framväxande teknologier finns andra teknologier som bör be- traktas som strategiskt skyddsvärda ur perspektivet Sveriges säker- het eller säkerhet eller allmän ordning. Som utgångspunkt måste teknologi knuten till punkterna a) och &lt;NOBR&gt;c)–e)&lt;/NOBR&gt; i artikel 4 i &lt;NOBR&gt;EU-förord-&lt;/NOBR&gt; ningen betraktas som sådan. En del sådan teknologi kommer att om-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;National Strategy for Critical and Emerging Technologies, October 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;fattas av en kontroll utifrån de områden som anges i nämnda punkter, men inte all. Investeringar i elnät, hamnar och flygplatser kan utan vidare prövas genom sin potentiella påverkan på kritisk infrastruktur, medan investeringar i teknologi som har betydelse för exempelvis kärnkraftverk eller vind- eller vattenkraftverk kan vara svårare att in- ordna under denna kategori. Dessa strategiskt skyddsvärda tekno- logier bör därför på samma sätt som när det gäller framväxande tekno- logier, anges på en förteckning i förordning utifrån underlag som tas fram av ISP och andra myndigheter som har relevanta kunskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;En förteckning över strategiskt skyddsvärda teknologier bör upprättas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft24"&gt;Sammanfattningsvis finns det alltså skyddsvärda teknologier som inte omfattas av krigsmaterielförteckningen eller bilagan till PDA- förordningen och som bör omfattas av ett granskningssystem. Det bör därför i förordning upprättas en förteckning över framväxande teknologier och befintlig skyddsvärd teknologi som ska omfattas av granskningssystemet. För att inte överskådligheten ska gå förlorad bör en sådan lista innehålla båda dessa kategorier av teknologier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Regeringen bör alltså bemyndigas att meddela föreskrifter om vilka framväxande teknologier respektive annan strategiskt skyddsvärd tek- nologi som ska omfattas av granskningssystemet. Föreskriftsrätten bör, i likhet med våra förslag när det gäller samhällsviktig verksamhet (se avsnitt 10.2.5) samt kritiska råvaror och andra metaller och mine- ral (se avsnitt 10.4.1), gälla för ändamålet att skydda Sveriges säker- het, allmän ordning och allmän säkerhet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Arbete med att identifiera framväxande och annan skyddsvärd teknologi pågår som nämnts redan i dag genom nationell myndig- hetssamverkan på området. Det arbete som myndigheterna hittills gjort ligger till grund för vårt förslag till lista över teknologier som bör omfattas av granskningssystemet, se bilaga 1 till förslag till för- ordning om anmälan och granskning av utländska direktinvester- ingar. Listan i den föreslagna förordningen återspeglar alltså inte en slutlig reglering på området men ger en uppfattning om inriktningen och utformningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="p349dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387349x1.jpg/" id="p349img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Kritiska insatsvaror&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;En insatsvara är en vara som används i tillverkning av andra varor. Insatsvaror kan vara allt från råvaror och halvfabrikat till färdiga kom- ponenter och förpackningar. I det följande behandlas inledningsvis kritiska råvaror i form av metaller och mineral (avsnitt 10.4.1). Där- efter tar vi upp energi som insatsvara (avsnitt 10.4.2) samt insatsvaror som är kritiska specifikt för livsmedelsförsörjningen (avsnitt 10.4.3). Slutligen behandlas insatsvaror i övrigt (avsnitt 10.4.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kritiska råvaror – metaller och mineral&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Investeringar i verksamhet som prospekterar, utvinner, anrikar eller säljer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;råvaror som finns upptaga på EU:s förteckning över kritiska råvaror, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges för- sörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft35"&gt;ska omfattas av ett svenskt system för anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar. Regeringen ska, för ändamålet att skydda Sveriges säkerhet, allmän ordning och allmän säkerhet i Sverige, få meddela föreskrifter i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft36"&gt;Kritiska råvaror för EU respektive Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Vissa råvaror har strategisk betydelse för tillverkningsindustrin. För att bemöta utmaningarna vad gäller att säkerställa en hållbar för- sörjning av råvaror som inte är energitillgångar för &lt;NOBR&gt;EU-ekonomin&lt;/NOBR&gt; har kommissionen lanserat det så kallade råvaruinitiativet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;En cen- tral del av initiativet utgörs av en förteckning över kritiska råvaror som är mycket viktiga för EU:s tillväxt och som är förknippade med hög försörjningsrisk. Förteckningen uppdateras minst vart tredje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och Rådet, råvaruinitiativet – att uppfylla våra kritiska behov av tillväxt och arbetstillfällen i Europa, KOM(2008) 699 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="p350dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387350x1.jpg/" id="p350img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p880 ft11"&gt;Uppdateringen av förteckningen för år 2020 finns intagen i kom- missionens meddelande Resiliens för råvaror av avgörande betydelse.&lt;SPAN class="ft53"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;I meddelandet framhåller kommissionen kritiska råvarors stora be- tydelse för EU:s ekonomi och vikten av att stärka en resilient tillför- sel och det öppna strategiska oberoendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft12"&gt;I 2020 års förteckning anges 30 råvaror som bedöms som kritiska. Vilka de är framgår av tabell 10.2. I Sverige finns kända fyndigheter av de råvaror som i tabellen markerats i fet stil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft109"&gt;Tabell 10.2 Kritiska råvaror enligt EU:s råvaruförteckning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td229"&gt;&lt;P class="p67 ft109"&gt;Antimon&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td230"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Hafnium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td231"&gt;&lt;P class="p2 ft109"&gt;Fosfor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td233"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Baryt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td234"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Skandium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Tunga sällsynta jordartsmetaller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td234"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft109"&gt;(HREE)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Beryllium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td232"&gt;&lt;P class="p67 ft186"&gt;Lätta sällsynta jordartsmetaller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td233"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Kiselmetall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td232"&gt;&lt;P class="p67 ft109"&gt;(LREE)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td233"&gt;&lt;P class="p2 ft2"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Vismut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td234"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Indium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Tantal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td234"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Borat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td232"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Magnesium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td233"&gt;&lt;P class="p2 ft109"&gt;Volfram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td117"&gt;&lt;P class="p2 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td232"&gt;&lt;P class="p2 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td233"&gt;&lt;P class="p2 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p67 ft109"&gt;Kobolt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td234"&gt;&lt;P class="p67 ft109"&gt;Naturlig grafit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Vanadin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td234"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Kokskol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td232"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Naturgummi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td233"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Bauxit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td233"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p67 ft109"&gt;Flusspat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td234"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Niob&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Litium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p2 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td234"&gt;&lt;P class="p2 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft187"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td117"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Gallium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td232"&gt;&lt;P class="p67 ft109"&gt;Platinametaller (PGE)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td233"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Titan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td117"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td232"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td233"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p67 ft6"&gt;Germanium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td234"&gt;&lt;P class="p67 ft109"&gt;Fosforit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td213"&gt;&lt;P class="p2 ft6"&gt;Strontium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td235"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td236"&gt;&lt;P class="p2 ft185"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p882 ft14"&gt;De kritiska råvarorna används på följande sätt, se figur 10.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén – Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet, COM(2020) 474 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;
&lt;DIV id="p351dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H9B387/H9B387351x1.jpg" style="width:433px;height:286px"  id="p351img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft109"&gt;Figur 10.1 Kritiska råmaterial och vad de används till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft95"&gt;Mineralråvaror – Teknologier – Industriella ekosystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft47"&gt;Källa: Critical Raw Materials for Strategic Technologies and Sectors in the EU – A Foresight Study (2020).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft35"&gt;De råvaror som anges i EU:s förteckning är kritiska för EU dels på grund av risken för brist på dem, dels på grund av att de är av större betydelse för ekonomin än de flesta andra råvaror. De huvudpara- metrar som används för att fastställa råvarors betydelse för EU är alltså ekonomisk betydelse och försörjningsrisk. I meddelandet ut- talas att medlemsstater och företag kan använda förteckningen som en &lt;NOBR&gt;EU-referensram&lt;/NOBR&gt; för att ta fram sina egna särskilda bedömningar av när en råvara är kritisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft24"&gt;26 av råvarorna i 2020 års förteckning fanns med i den närmast föregående förteckningen, medan bauxit, litium, titan och strontium har lagts till. I meddelandet anges att helium, som funnits med tidi- gare, är ett bekymmer sett till försörjningskoncentration, men har tagits bort från förteckningen eftersom dess ekonomiska betydelse minskar. Kommissionen kommer dock att fortsätta följa upp helium mot bakgrund av dess relevans för ett antal framträdande digitala tillämpningar. Kommissionen kommer också att följa upp nickel med tanke på utvecklingen i riktning mot ökad efterfrågan på råvaror till batterier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;
&lt;DIV id="p352dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387352x1.jpg/" id="p352img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft24"&gt;I samband med meddelandet har kommissionen presenterat också en prognosstudie.&lt;SPAN class="ft123"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Studien kompletterar bedömningen av vilka rå- varor som är kritiska i dag och visar en prognos för kritiska råvaror fram till 2030 och 2050 för strategiska teknikområden och sektorer (figur 10.1). För batterier till elektriska fordon och energilagring skulle EU enligt prognosen behöva upp till 18 gånger mer litium och fem gånger mer kobolt 2030 jämfört med den nuvarande försörjningen till EU:s hela ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;För många kritiska råvaror är försörjningen mycket koncentrerad. Kina tillhandahåller exempelvis 98 procent av EU:s försörjning av sällsynta jordartsmetaller, Turkiet står för 98 procent av EU:s för- sörjning av borat och Sydafrika för 71 procent av EU:s behov av platina och en ännu högre andel av platinametallerna iridium, rodium och rutenium. EU är beroende av enskilda företag i EU för sin för- sörjning av hafnium och strontium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;En stor del av de kritiska råvarorna produceras alltså utanför EU. Men det finns en betydande mängd fyndigheter av kritiska råvaror inom EU. I Sverige finns kända fyndigheter av bland annat antimon, flusspat, fosfatmineral, grafit, kobolt, PGE, REE, och volfram.&lt;SPAN class="ft42"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Sveriges geologiska undersökning, SGU, har utifrån ett regerings- uppdrag 2013 kartlagt och analyserat utvinnings- och återvinnings- potentialen för metall- och mineraltillgångar i Sverige.&lt;SPAN class="ft42"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;I sin redo- visning lämnar SGU ett förslag till definition av kritiska metaller och mineral för Sveriges försörjningsbehov. Analysen av Sveriges resurs- behov gjordes med särskilt fokus på EU:s arbete med att identifiera de metaller och mineral som är kritiska för Europa. Förslaget togs fram med samma kriterier och utgångspunkter som för EU:s förteck- ning, nämligen ekonomisk betydelse och utbudsrisk. De metaller som SGU definierade som kritiska och där inga fyndigheter finns i Sverige var koks, PGM och bor. Kritiska mineral med mindre fyn- digheter i Sverige var kobolt, niob, tenn, volfram och magnesium. Kritiska mineral med höga utvinnings- eller återvinningspotentialer i Sverige var ferrokisel, flusspat, titan, REE, nickel, krom, mangan, vanadin, dolomit och kalksten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft11"&gt;Det finns tydliga globala tendenser som visar att behoven och efter- frågan på de kritiska råvarorna kommer att öka drastiskt framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Critical Raw Materials for Strategic Technologies and Sectors in the EU – A Foresight Study.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;https://www.sgu.se/mineralnaring/kritiska-ravaror/,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2021-09-21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Uppdrag att utföra en kartläggning och analys av utvinnings- och återvinningspotential för svenska metall- och mineraltillgångar, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3114-1639/2013,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2014-12-15.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;
&lt;DIV id="p353dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387353x1.jpg/" id="p353img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft24"&gt;Mycket pekar på att de nya energiteknikerna inom vindkraft, sol- celler, litiumbatterier, elnät och biobränsle kommer att kräva stora mängder av till exempel sällsynta jordartsmetaller, litium, kobolt, grafit och rutenium, men också nickel, koppar, järn och silver. För att kunna tillverka så kallade permanenta magneter, som används framför allt till vindkraftverk och elektriska fordon, behövs neodym, dyspro- sium och praseodym vilka tillhör gruppen sällsynta jordartsmetaller. Nya prognoser rapporterar att dessas efterfrågan för permanent- magneter årligen kommer att öka med 9,7 procent. Flera av de säll- synta jordartsmetallerna behövs också för produktion av elfordon – det går åt &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; kg mer än vid produktion av konventionella bilar. Vid tillverkningen av en elbil används dessutom drygt tre gånger mer koppar, tio gånger mer nickel och två gånger mer zink jämfört med en konventionell bil.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;2017 såldes det cirka 4 miljoner elfordon. År 2030 kommer för- säljningen enligt prognoserna att vara uppe i 50 miljoner per år. Det betyder betydligt större mängder av sällsynta jordartsmetaller be- höver utvinnas. Samma trend gäller för litium och kobolt.&lt;SPAN class="ft123"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;LKAB, som ingår i råvarualliansen ERMA, bedriver i Sverige ett projekt med målet att genom fossilfria processer återvinna gruvavfall från järn- malmsproduktionen och omvandla det till sådana råvaror som EU klassificerar som kritiska. Målet är att producera bland annat fosfor motsvarande fem gånger Sveriges behov samt 30 procent av dagens behov inom EU av sällsynta jordartsmetaller. Fullskalig produktion planeras uppnås 2027.&lt;SPAN class="ft123"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft37"&gt;Granskningssystemet bör omfatta verksamheter som prospekterar, utvinner, anrikar eller säljer råvarorna på EU:s råvaruförteckning eller andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft35"&gt;Råvaror i form av metaller och mineral har alltså strategisk betydelse för tillverkningsindustrin. Vilka råvaror som efterfrågas förändras dock över tid. Därmed ändras också bedömningen av vilka råvaror som är att betrakta som kritiska. Granskningssystemet bör omfatta investeringar i verksamhet som prospekterar, utvinner, anrikar eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Informationen är hämtad från bland annat https://www.sgu.se/mineralnaring/kritiska- ravaror/, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021-09-21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;https://www.lkab.com/sv/nyhetsrum/pressmeddelanden/lkabs-prospekteringsresultat-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft114"&gt;&lt;NOBR&gt;bekraftar-potential-for-produktion-av-fosformineralgodsel-och-sallsynta-jordartsmetaller/,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2021-09-21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="p354dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387354x1.jpg/" id="p354img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft24"&gt;säljer kritiska metaller och mineral, och systemet behöver vara flex- ibelt i fråga om vilka råvaror som omfattas. Ett sätt att avgränsa tillämp- ningsområdet är att hänvisa till sådana råvaror som finns upptagna på EU:s förteckning. Det kan emellertid konstateras att förteckningen inte bygger bara på försörjningsrisk, utan även på om råvaran har en ekonomisk betydelse. Vidare finns vissa av de metaller och mineral som SGU bedömt som kritiska ur ett svenskt perspektiv inte med på förteckningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;EU:s råvaruförteckning är upprättad av EU i hela unionens intresse i syfte att bland annat förstärka EU:s inhemska råvaruförsörjning. Genom råvarualliansen ERMA arbetar EU:s medlemsstater gemen- samt med att öka EU:s motståndskraft på området kritiska råvaror. Vi anser därför, och för att avgränsningen inte ska bli onödigt krånglig, att granskningssystemet bör omfatta EU:s råvaruförteckning i dess helhet, även om det i dagsläget inte finns några sådana verksamheter i Sverige, och trots att även ekonomisk betydelse är ett kriterium för råvarornas placering på förteckningen. Det kan i detta sammanhang även påpekas att EU:s förordning om utländska direktinvesteringar ålägger medlemsstaterna att samarbeta kring utländska investeringar i vissa särskilt utpekade projekt eller program av unionsintresse. De kritiska råvaror som finns upptagna på EU:s råvaruförteckning kan på samma sätt som de utpekade projekten och programmen anses vara av ett sådant unionsintresse att de bör omfattas av ett svenskt gransk- ningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Ett svenskt granskningssystem bör naturligtvis omfatta även verk- samhet som prospekterar, utvinner, anrikar eller säljer metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning men som inte är upp- tagna på EU:s råvaruförteckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Lagteknisk lösning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Vilka råvaror som är kritiska kan alltså förändras över tid. Regleringen behöver därför vara flexibel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;EU:s råvaruförteckning uppdateras minst vart tredje år och tas in i löpande meddelanden från kommissionen. Meddelandena bygger på EU:s råvaruinitiativ.&lt;SPAN class="ft42"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Beträffande dessa råvaror skulle flexibilitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet. Råvaruinitiativet – att uppfylla våra kritiska behov av tillväxt och arbetstillfällen i Europa, KOM(2008) 699 slutlig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;
&lt;DIV id="p355dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387355x1.jpg/" id="p355img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p534 ft35"&gt;uppnås genom en hänvisning till förteckningen. Eftersom förteck- ningen tas in i löpande meddelanden görs dock varje uppdatering i ett nytt dokument. Det är alltså inte fråga om ändringar i en befintlig rättsakt som exempelvis en &lt;NOBR&gt;EU-förordning&lt;/NOBR&gt; eller ett direktiv. Det är därmed inte möjligt att med en dynamisk hänvisning hänvisa till för- teckningen genom att ange ett specifikt meddelande. En hänvisning i lag till det meddelande som är aktuellt vid varje tidpunkt skulle innebära att lagen behöver uppdateras varje gång förteckningen upp- dateras. Att i lag hänvisa till aktuellt meddelande är därmed inte en lämplig lösning. Eftersom meddelandena bygger på råvaruinitiativet skulle ett alternativ kunna vara att i lag hänvisa till förteckningen i det vid var tid gällande meddelande som bygger på råvaruinitiativet. Vi bedömer dock att den lämpligaste lösningen är att regeringen be- myndigas att i förordning ange de råvaror som finns upptagna i för- teckningen och som alltså är kritiska för EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft11"&gt;Beträffande de råvaror som är kritiska för Sveriges försörjning är det lämpligt att ange även dessa på en lägre normhierarkisk nivå än i lag. Vi har ovan redogjort för att SGU, utifrån ett regeringsuppdrag 2013, har kartlagt och analyserat utvinnings- och återvinnings- potentialen för metall- och mineraltillgångar i Sverige. I rapporten lämnar SGU ett förslag till definition av kritiska metaller och mineral för Sveriges försörjningsbehov och listas de metaller och mineral som bedöms kritiska för Sverige. Enligt de kontakter vi haft med SGU är slutsatserna i rapporten fortfarande aktuella. I detta sammanhang kan nämnas att de geologiska undersökningarna i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Grönland, Grönlands ministerium för mineralresurser, Norges gruvmyndighet, samt energimyndigheten på Island och Reykjaviks universitet tillsammans och på uppdrag av på uppdrag av Nordiska Ministerrådet har tagit fram en rapport som sammanfattar potentialen för kritiska råmaterial i nordisk berggrund. Rapporten presenterades den 16 september 2021 och sammanfattar kända minera- liseringar och malmer i Norden. Rapporten visar också områden eller geologiska regioner som bedöms ha en förhöjd potential för upptäckt av hittills okända förekomster av olika kritiska metaller och mineral.&lt;SPAN class="ft53"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft11"&gt;SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geolo- giska beskaffenhet och mineralhantering. Myndigheten har till uppgift att tillhandahålla geologisk information för bland annat områdena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;The Nordic supply potential of critical metals and minerals for a Green Energy Transition, Nordic Innovation Report, 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;
&lt;DIV id="p356dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387356x1.jpg/" id="p356img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;hushållning och försörjning med naturresurser och totalförsvar. SGU ska i detta syfte undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges geologi. SGU är vidare chefsmyndighet för Bergsstaten som har till uppgift att handlägga ärenden som rör tillstånd, prospektering och utvinning av mineral. Bergsstaten prövar frågor om tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;SGU är den myndighet i Sverige som har störst kompetens när det gäller att bedöma vilka metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning. Om en lista över dessa råvaror ska upprättas ge- nom myndighetsföreskrifter, är alltså SGU den myndighet som lämp- ligen bör göra detta. Vi bedömer dock att, även om uppfattningen om vilka råvaror som är kritiska förändras över tid, förändringarna inte är så svåra att förutsäga och så snabba att en reglering behöver göras i myndighetsföreskrifter. Vi bedömer att en tillräcklig flexibilitet i detta avseende kan uppnås genom reglering i förordning. Vilka metaller och mineraler som, utöver de som finns upptagna på EU:s råvaru- lista, är kritiska för Sveriges försörjning bör alltså anges i förordning. Mot bakgrund av SGU:s kompetens på området bör myndigheten ansvara för att ta fram underlag för en sådan förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Regeringens föreskriftsrätt bör i likhet med våra förslag när det gäller samhällsviktig verksamhet (se avsnitt 10.2.5) samt framväxande och annan strategiskt skyddsvärd teknologi (se avsnitt 10.3.4) gälla för ändamålet att skydda Sveriges säkerhet, allmän ordning och all- män säkerhet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Energi som insatsvara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är inte motiverat att i ett svenskt gransknings- system reglera investeringar i verksamhet som tillhandahåller energi som kritisk insatsvara särskilt. Investeringar i sådan verk- samhet kommer dock att omfattas av granskningssystemet i den mån verksamheten omfattas av tillämpningsområdet i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft35"&gt;I EU:s förordning nämns tillgång till energi som insatsvara särskilt som ett område där en investering kan ha effekter som inverkar på säkerhet eller allmän ordning. Den svenska basindustrin är också till stora delar energiintensiv. Tillförlitlig tillgång på energi är en avgö- rande faktor för svensk energiintensiv industri. Från 1970 har indu-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="p357dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387357x1.jpg/" id="p357img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;strins energianvändning legat på en nära nog konstant nivå av cirka 150 TWh per år.&lt;SPAN class="ft96"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;2018 uppgick industrisektorns energianvändning till 141 TWh vilket var 38 procent av Sveriges totala slutliga energianvändning det året. Energin används främst för att driva industriella processer. Massa- och pappersindustrin, &lt;NOBR&gt;järn-,&lt;/NOBR&gt; stål- och metallverk och den kemiska industrin stod tillsammans för 75 procent av industrisektorns slut- liga energianvändning 2018. Verkstadsindustrin och trävaruindustrin svarade för drygt fem procent vardera av den slutliga energianvänd- ningen och övriga branscher svarade för 14 procent. I övriga branscher ingår gruvindustri, livsmedelsindustri, textilindustri, grafisk indu- stri, jord- och stenindustri (tillverkning av glas, cement och kalk), samt de branscher som brukar klassificeras som mindre branscher.&lt;SPAN class="ft53"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;I figur 10.2 framgår hur mycket energi som används i svensk industri och vilka energikällorna är. Fram till 2030 förväntas energi- användningen, och då främst elanvändningen, inom industrin öka. Svenskt Näringsliv har gjort bedömningen att elbehovet kommer att öka från dagens cirka 130 TWh per r till minst 240 TWh per år 2045. Det beror bland annat på behovet att fasa ut fossila bränslen för att uppnå klimatmål.&lt;SPAN class="ft101"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;UP-rapport,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Energiintensiv industri, Rådgivande underlag från utvecklingsplattformen Energi- intensiv industri till Energimyndighetens &lt;NOBR&gt;FOKUS-process,&lt;/NOBR&gt; ER 2015:28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Energiläget 2020, ET 2020:1, Statens energimyndighet, maj 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Scenarier över Sveriges energisystem 2020, ER 2021:6, Statens energimyndighet, mars 2021, och rapporten Kraftsamling elförsörjning, scenarioanalys 240 TWh, Staffan Qvist m.fl., upp- drag av Svenskt Näringsliv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="p358dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H9B387/H9B387358x1.jpg" style="width:433px;height:480px"  id="p358img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft109"&gt;Figur 10.2 Energianvändning inom industrin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft182"&gt;Källa: Naturvårdsverket, &lt;NOBR&gt;http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Energianvandning-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;inom-industrin/,2021-04-29.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft12"&gt;Svensk industri är alltså beroende av tillgång till stora mängder energi från olika källor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Energiförsörjning är en av de sektorer som räknas upp när det gäller sektorer där samhällsviktig verksamhet kan bedrivas. Exempel på viktiga samhällsfunktioner inom denna sektor är produktion av el samt produktion och distribution av bränslen och drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Av figur 10.3 framgår att energiförsörjningen i Sverige tillgodoses genom ett komplext system av produktion utifrån olika typer av energi- källor och därpå följande distribution i olika former till användarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="p359dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H9B387/H9B387359x1.jpg" style="width:433px;height:436px"  id="p359img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft109"&gt;Figur 10.3 Energisystemen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft95"&gt;Källa: Energimyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft11"&gt;Distributionen av energi till industrin sker i allt väsentligt genom samma kedjor som distributionen till bostäder. Det innebär rimligen att de företag som tillhandahåller energi som insatsvara till industrin är desamma som de som kommer att omfattas av våra förslag till följd av att de bedriver samhällsviktig eller säkerhetskänslig verksamhet. Vi bedömer därför att det inte är motiverat att reglera verksamheter som tillhandahåller energi som insatsvara särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="p360dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387360x1.jpg/" id="p360img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kritiska insatsvaror inom livsmedelsförsörjningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är inte motiverat att i ett svenskt gransknings- system reglera investeringar i verksamhet som tillhandahåller insatsvaror inom ramen för livsmedelsförsörjningen särskilt. Inve- steringar i sådan verksamhet kommer dock att omfattas av gransk- ningssystemet i den mån verksamheten omfattas av tillämpnings- området i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft24"&gt;I EU:s förordning om utländska direktinvesteringar nämns effekten på en tryggad livsmedelsförsörjning som en av de omständigheter som kan beaktas när en medlemsstat ska bedöma en investerings inverkan på säkerhet eller allmän ordning. När det gäller svenska förhållanden uttrycks i regeringens livsmedelsstrategi&lt;SPAN class="ft123"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;att sårbarheten i livsmedels- kedjan ska minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;För att trygga livsmedelsförsörjningen och producera och distri- buera livsmedel i den moderna livsmedelskedjan så krävs det en ständig tillförsel av insatsvaror, både inom primärproduktionen och livsmedels- industrin. Svensk primärproduktion utgörs av råvaruproduktionen inom exempelvis jordbruk och fiske. Inom jordbruket återfinns både odling och djurhållning. Inom livsmedelsindustrin omvandlas sedan råvaror till livsmedel eller vidareförädlas färdiga livsmedel till mer sammansatta livsmedel. En vara som framställts inom primärproduk- tionen kan därmed vara en insatsvara i livsmedelsindustrin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Livsmedelssektorn är en av de sektorer som räknas upp när det gäller sektorer inom vilka samhällsviktig verksamhet kan bedrivas. Exempel på viktiga samhällsfunktioner inom denna sektor är distri- bution, primärproduktion, kontroll och tillverkning av livsmedel. En stor del av den verksamhet som behövs för en tryggad livsmedels- försörjning bör alltså rymmas inom definitionen av samhällsviktig verksamhet och omfattas av våra förslag i den delen, se avsnitt 10.2.3. Det gäller exempelvis insatsvaror till livsmedelsindustrin som fram- ställs inom primärproduktionen. Verksamheter som tillhandahåller insatsvaror till primärproduktionen räknas dock inte upp i MSB:s exempel på samhällsviktig verksamhet, se tabell 10.1, avsnitt 10.2.1, och skulle kunna falla utanför. Några sådana exempel är verksam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Prop. 2016/17:10 Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrens- kraft och hållbar utveckling samt regeringens handlingsplaner; En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet, del 1 och del 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="p361dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387361x1.jpg/" id="p361img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft14"&gt;heter som tillhandahåller insatsvaror som gödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft11"&gt;Sverige är i dag långtifrån självförsörjande på insatsvaror som är centrala för jordbruket. Utsäde i form av fröer, växtskyddsmedel, göd- selmedel, djurfoder och mediciner är exempel på nödvändiga insats- varor som samtliga i dag importeras och levereras enligt &lt;NOBR&gt;”just-in-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;time”-principen.&lt;/NOBR&gt; Dessa varor lagerhålls endast i mycket begränsad omfattning av inhemska distributörer och kan inte heller lagerhållas av den enskilda lantbrukaren.&lt;SPAN class="ft53"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Den låga självförsörjningsgraden av insatsvaror till jordbruket har pekats ut som ett större problem än den låga självförsörjningsgraden av livsmedel.&lt;SPAN class="ft53"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;Det livsmedel som brukar framhållas som det viktigaste är dricks- vatten. Dricksvattenproduktion, som huvudsakligen är kommunal verksamhet, är beroende av privata aktörer för försörjning av exem- pelvis kemikalier, reservdelar, transporter och bränsle. Under corona- pandemin har risken för brist på tillgång till kemikalier lyfts fram särskilt. Enligt 2021 års regleringsbrev ska Livsmedelsverket utveckla stödet till kommunernas arbete med dricksvattenförsörjning genom åtgärder som under höjd beredskap minskar sårbarheten gällande tillgång, omfördelning och lagerhållning av kemikalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Livsmedelsverket har konstaterat att den nordiska marknaden för dricksvattenkemikalier är gemensam och domineras av ett fåtal aktö- rer. En större störning av produktion eller leverans till producenterna av dricksvattenkemikalier skulle utgöra ett gemensamt nordiskt pro- blem.&lt;SPAN class="ft53"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Som en del av ett regeringsuppdrag till Livsmedelsverket har Svenskt Vatten, som är branschorganisation för Sveriges allmänna dricksvattenproducenter, tagit fram en frivillig avsiktsförklaring med privata kemikalieleverantörer. Syftet är att så långt möjligt förse landets kommunala &lt;NOBR&gt;VA-huvudmän&lt;/NOBR&gt; med nödvändiga kemikalier. I december 2020 hade nio företag undertecknat avsiktsförklaringen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft35"&gt;Dricksvattenförsörjningen är en av de viktiga samhällsfunktioner som pekas ut i MSB:s sammanställning över exempel på samhällsviktig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Ökad försörjningstrygghet avseende livsmedel – LRF:s syn på frågan om försörjningstrygg- het avseende primärproduktion av livsmedel, december 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Eriksson, Camilla, Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv – Sårbarheter och lös- ningar för ökad resiliens. Sveriges lantbruksuniversitet, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Livsmedelsverket. 2021. Förslag till arbetsplan. Stärkt dricksvattenförsörjningen under höjd beredskap. Livsmedelsverket dnr 2021/01533, s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Feralco Nordic AB, Swed Handling AB, WIBAX, Kemira, SNF NORDIC, SMA Mineral AB, Omya AB, Nordkalk och Brenntag. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;https://www.svensktvatten.se/om-oss/nyheter-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;lista/nodvandiga-kemikalier-till-dricksvattenforsorjningen-sakerstalls/,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2021-06-07.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="p362dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387362x1.jpg/" id="p362img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;verksamhet. Verksamheter som tillhandahåller kemikalier som insats- varor till dricksvattenproducenter skulle dock kunna falla utanför definitionen av samhällsviktig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft36"&gt;Slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Att tillhandahålla insatsvaror inom livsmedelsförsörjningen är i stor utsträckning samhällsviktig verksamhet. Det gäller verksamhet inom primärproduktionen som framställer insatsvaror till livsmedels- industrin. Att tillhandahålla insatsvaror i form av gödsel, växtskydds- medel, utsäde och foder skulle dock kunna falla utanför definitionen av samhällsviktig verksamhet. Samma sak gäller för att tillhandahålla insatsvaror i form av kemikalier inom dricksvattenförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Den förstnämnda kategorin insatsvaror, det vill säga gödsel med mera, tillhandahålls i mycket liten utsträckning av svenska aktörer och kan alltså inte granskas inom ramen för ett svenskt gransknings- system. Insatsvaror i form av kemikalier till dricksvattenförsörjningen tillhandahålls huvudsakligen av ett fåtal större aktörer och markna- den är gemensam för de nordiska länderna. Frågan om kemikaliernas stora betydelse för dricksvattenförsörjningen har nyligen fått stor uppmärksamhet och Livsmedelsverket arbetar för närvarande med frågan om åtgärder för att minska sårbarheten gällande kemikalier. Mot bakgrund av detta bedömer vi att det inte är motiverat att nu reglera verksamheter som tillhandahåller insatsvaror specifikt inom livsmedelsförsörjningen särskilt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Insatsvaror i övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är inte motiverat att i ett svenskt gransknings- system reglera investeringar i verksamhet som tillhandahåller andra kritiska insatsvaror än råvaror som är kritiska för EU samt metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning sär- skilt. Investeringar i sådan verksamhet kommer dock att omfattas av granskningssystemet i den mån verksamheten omfattas av tillämpningsområdet i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="p363dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387363x1.jpg/" id="p363img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft12"&gt;Insatsvaror kan som nämnts inledningsvis vara även exempelvis halv- fabrikat, färdiga komponenter, förpackningar och andra varor som behövs för tillverkning av andra produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Ett svenskt granskningssystem ska ta sikte på sådan verksamhet som är mest kritisk utifrån Sveriges säkerhet, allmän ordning och allmän säkerhet. I avsnitt 10.2.3 föreslår vi att investeringar i samhälls- viktig verksamhet ska omfattas av granskningssystemet. Som exem- pel på samhällssektorer där det kan finnas samhällsfunktioner som kan utgöra samhällsviktig verksamhet nämns där till exempel tillverknings- industrin inom sektorn handel och industri. Den mest kritiska till- verkningsindustrin omfattas alltså av våra förslag i den delen. Vi be- dömer att det skulle föra för långt att inkludera verksamhet som tillhandahåller alla olika typer av insatsvaror i ett system för gransk- ning av utländska direktinvesteringar. Tillhandahållare av andra typer av insatsvaror än de som angetts ovan ska därför omfattas av gransk- ningssystemet bara i den mån de omfattas av regelverket i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Åtkomst till känslig information och uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Många företag som hanterar känslig information gör det inom ramen för en verksamhet som omfattas av våra förslag till följd av att verk- samheten är säkerhetskänslig, samhällsviktig eller rör krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden eller andra skyddsvärda teknologier. Det finns dock företag som hanterar känslig informa- tion till följd av exempelvis konsultuppdrag men som inte är sådan verksamhet som träffas av våra förslag i övrigt. Investeringar i sådan verksamhet kan ge investeraren tillgång till känslig information om eller från den primära verksamheten till skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;En annan typ av känslig information är personuppgifter och lokali- seringsuppgifter. Att investera i företag som kontrollerar och hanterar stora datamängder, exempelvis sociala medieplattformar eller moln- tjänster, kan ingå i en långsiktig strategi för inflytelsepåverkan eller kartläggning av nyckelpersoner.&lt;SPAN class="ft42"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Sådana uppgifter kan alltså användas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Se till exempel Utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter – En studie av risker, branscher och investerare, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FOI-R-5069-SE.&lt;/NOBR&gt; Studien presenteras närmare i avsnitt 11.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="p364dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387364x1.jpg/" id="p364img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;för att kartlägga och försöka påverka människor till skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft12"&gt;I detta avsnitt behandlas frågan om verksamheter som hanterar känslig information som härrör från annan skyddsvärd verksamhet eller personuppgifter och lokaliseringsuppgifter bör omfattas av granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Känslig information finns i verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet. För uppgifter som rör säkerhetskänslig verksamhet gäller säkerhetsskyddslagen (2018:585). I säkerhetsskyddslagen finns bestämmelser om säkerhetsskyddsklassificering och säkerhetsskydds- avtal i syfte att skydda informationen från att komma i orätta händer. Bestämmelserna behandlas nedan i avsnitt 10.5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Känslig information finns också i andra verksamheter, som till exempel samhällsviktiga verksamheter som inte är så skyddsvärda att de omfattas av säkerhetsskyddslagen. Den typen av information be- nämner vi i det följande skyddsvärd information. Det finns bara i begränsad omfattning författningsreglering till skydd för sådan infor- mation. För att skydda sin information använder många företag och organisationer den &lt;NOBR&gt;ISO-standard&lt;/NOBR&gt; som finns för informationssäkerhet. Standarden ligger också till grund för bland annat kraven på statliga myndigheters informationssäkerhetsarbete. &lt;NOBR&gt;ISO-standarden&lt;/NOBR&gt; behand- las nedan i avsnitt 10.5.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;En särskild typ av känslig information är personuppgifter. Frågor om hur personuppgifter får behandlas regleras med utgångspunkt i dataskyddsförordningen&lt;SPAN class="ft42"&gt;66&lt;/SPAN&gt;. Bestämmelser om personuppgifter behand- las nedan i avsnitt 10.5.5. Där behandlas även lokaliseringsuppgifter som också kan medföra risker om de kommer i fel händer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Informationssäkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft24"&gt;Många verksamheters värde består i allt större utsträckning av infor- mation. Värdet finns ofta inte i de fysiska varor som produceras utan i information om hur man tillverkar dem, vilka komponenter de be- står av, hur de kopplas ihop och hur systemen är uppbyggda. I de flesta verksamheter finns information som av denna eller andra anled- ningar kan behöva skyddas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="p365dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387365x1.jpg/" id="p365img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p907 ft14"&gt;Arbetet med informationssäkerhet utgår från tre krav. Informa- tion behöver skyddas så att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;den finns när den behövs (tillgänglighet),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;man kan lita på att den är korrekt och inte manipulerad eller för- störd (riktighet), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;endast behöriga personer får ta del av den (konfidentialitet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Säkerhetsskyddsklassificering enligt säkerhetsskyddslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är inte motiverat att i ett svenskt gransknings- system reglera investeringar i verksamhet som hanterar säkerhets- skyddsklassificerade uppgifter särskilt. Investeringar i verksam- heter som hanterar &lt;NOBR&gt;säkerhetsskydds-klassificerad&lt;/NOBR&gt; information kommer dock att omfattas av granskningssystemet i den mån de omfattas av tillämpningsområdet i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft11"&gt;Bestämmelser om informationssäkerhet finns i säkerhetsskyddslagen (2018:585). Där finns bestämmelser om säkerhetsskyddsklassificering av uppgifter. Med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses upp- gifter som rör säkerhetskänslig verksamhet och som därför omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) eller som skulle ha omfattats av sekretess enligt den lagen, om den hade varit tillämplig. Uppgifter som är säkerhetsskyddsklassificerade ska delas in i någon av fyra säkerhetsskyddsklasser (kvalificerat hemlig, hemlig, konfidentiell eller begränsat hemlig). Det krävs inte något särskilt beslut eller annan åtgärd för att en uppgift ska vara säker- hetsskyddsklassificerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft188"&gt;Investeringar i verksamhet som hanterar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska omfattas av ett svenskt granskningssystem i den mån verksamheten omfattas av granskningssystemet i övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft35"&gt;Många företag som hanterar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter gör det inom ramen för en verksamhet som omfattas av våra förslag på grund av att verksamheten är säkerhetskänslig, se avsnitt 10.7, eller rör strategiskt skyddsvärda produkter och teknologier, se avsnitt 10.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="p366dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387366x1.jpg/" id="p366img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p911 ft12"&gt;Det finns dock företag som hanterar säkerhetsskyddsklassifice- rade uppgifter till följd av exempelvis konsultuppdrag och som inte är sådan verksamhet som träffas av det föreslagna granskningssyste- met. Frågan är om även sådan verksamhet bör omfattas av gransk- ningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;En statlig myndighet, kommun eller region som avser att genom- föra en upphandling och ingå ett avtal om varor, tjänster eller bygg- entreprenader ska enligt 2 kap. 6 § säkerhetsskyddslagen i vissa fall se till att det i ett säkerhetsskyddsavtal anges hur kraven på säker- hetsskydd ska tillgodoses av leverantören.&lt;SPAN class="ft53"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Det gäller bland annat om det i upphandlingen förekommer säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre. Verk- samhetsutövaren ska också kontrollera att leverantören följer säker- hetsskyddsavtalet. Kravet på säkerhetsskyddsavtal gäller också för enskilda verksamhetsutövare som ingår avtal om varor, tjänster och byggentreprenader med utomstående leverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;Ansvaret för att ett konsultföretag är lämpligt i säkerhetsskydds- hänseende finns enligt säkerhetsskyddslagen alltså hos verksamhets- utövaren. En verksamhetsutövare som ingår säkerhetsskyddsavtal med en leverantör kräver i regel att leverantören måste anmäla om ägar- förhållandena ändras. Verksamhetsutövaren kan då besluta att upp- häva affärsavtalet och därmed återkalla uppgifterna i de fall de änd- rade ägarförhållandena medför att leverantören inte bedöms lämplig att hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Verksamheter som hanterar säkerhetsskyddsklassificerade upp- gifter i egenskap av verksamhetsutövare enligt säkerhetsskyddslagen omfattas av våra förslag i avsnitt 10.7. Säkerhetsskyddslagens bestäm- melser om säkerhetsskyddsavtal medför dock att det inte är motive- rat att i granskningssystemet inkludera även annan verksamhet som kan hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, till exempel i egenskap av konsulter. Verksamhet som hanterar säkerskyddsklassi- ficerade uppgifter ska därför omfattas av ett svenskt gransknings- system bara i den mån själva verksamheten omfattas av regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Enligt förslag i prop. 2020/21:194 Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet ska kravet på säkerhetsskyddsavtal utvidgas till att som huvudregel inte gälla bara upphandlingssituationer, utan alla slags avtal, samarbeten och samverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;
&lt;DIV id="p367dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387367x1.jpg/" id="p367img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p913 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Skyddsvärd information som härrör från annans skyddsvärda verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det saknas förutsättningar för att nu föreslå att investeringar i verksamhet som hanterar skyddsvärd information som härrör från annans skyddsvärda verksamhet ska regleras särskilt i ett svenskt granskningssystem. Investeringar i verksam- heter som hanterar sådan information omfattas av gransknings- systemet i den mån de omfattas av tillämpningsområdet i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft35"&gt;Många företag som hanterar skyddsvärd information gör det – på motsvarande sätt som när det gäller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter – inom ramen för en verksamhet som omfattas av våra förslag på grund av att verksamheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;är samhällsviktig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;tillverkar, utvecklar, bedriver forskning gällande eller tillhanda- håller produkter med dubbla användningsområden eller tillhanda- håller tekniskt bistånd gällande sådana produkter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;tillverkar, utvecklar, bedriver forskning gällande eller tillhanda- håller krigsmateriel eller tillhandahåller tekniskt stöd avseende krigsmateriel, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;rör framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;Med skyddsvärd information avser vi här annan känslig information än säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter. Det kan emellertid också förekomma situa- tioner där en verksamhet, på samma sätt som när det gäller säkerhets- skyddsklassificerade uppgifter, hanterar skyddsvärd information i egenskap av till exempel konsult eller underentreprenör åt en upp- dragsgivare som omfattas, utan att verksamheten hos konsulten eller underentreprenören i sig gör det. Det är alltså frågan om verksam- heter som till följd av uppdrag från eller samarbeten med en verk- samhet som omfattas av förslagen i övrigt hanterar information som är skyddsvärd i uppdragsgivarens verksamhet. Utredningens experter har fört fram att dessa företag kan ha uppdrag hos många företag, även utländska, och myndigheter vilket kan innebära att de har en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;stor samlad skyddsvärd kunskap och mängd information, även efter avslutade konsultuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft11"&gt;För de verksamheter som inte omfattas av säkerhetsskyddslagen finns inget krav motsvarande kravet på säkerhetsskyddsavtal i säker- hetsskyddslagen. En aktör som anlitar en konsult eller inleder någon annan typ av samarbete med någon annan har inte någon författnings- reglerad skyldighet att exempelvis genom avtal kräva att konsulten ska hantera information på ett säkert sätt. Som vi berört i avsnitt 8.3 har lagstiftaren tenderat att i allt större utsträckning lägga ansvaret för att skydda känslig verksamhet på de aktörer vars verksamhet ska skyddas. Det kan tyckas rimligt att den som hanterar skyddsvärda uppgifter ska göra mer för att skydda dessa än vad lagen kräver. Vi bedömer dock att det i avsaknad av annan lagstiftning kan finnas skäl för att investeringar i verksamheter som hanterar skyddsvärd infor- mation utan att utgöra sådan verksamhet som omfattas av våra förslag i övrigt ska kunna granskas. Frågan är då främst hur avgränsningen i så fall kan göras när det gäller vilken information som ska hanteras och hur känslig den ska vara för att verksamheten ska omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;I det närmast följande redogör vi för bestämmelser och system som tillämpas i dag och som syftar till att identifiera och klassa infor- mation för att de tre informationssäkerhetsaspekterna – tillgänglig- het, riktighet och konfidentialitet – ska kunna tillgodoses. Systemen syftar alltså till att den som hanterar känslig information ska identi- fiera informationen, värdera vilken skada som kan uppkomma om informationen kommer i orätta händer eller förstörs samt vidta till- räckliga åtgärder för att skydda informationen. Ett sådant system skulle kunna läggas till grund för att identifiera de verksamheter som bör omfattas av ett investeringsgranskningssystem. Vi återkommer därefter till frågan om huruvida verksamheter som hanterar skydds- värd information ska regleras särskilt i ett granskningssystem och hur avgränsningen av tillämpningsområdet i så fall bör göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Klassning av information enligt &lt;NOBR&gt;ISO-standarden&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;Det finns standarder för hur informationssäkerhetsarbetet kan be- drivas på ett systematiskt sätt och i enlighet med ”best practice”. Stan- darderna kring informationssäkerhet finns i standardserien ISO 27000. Serien har tagits fram inom ramen för samarbetet i de internationella&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="p369dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387369x1.jpg/" id="p369img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;standardiseringsorganen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Från svensk sida deltar SIS (Swedish Standards Institute) med experter från de organisationer som valt att delta i SIS arbete på nationell nivå. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarets Materielverk (FMV), Vattenfall AB, Ericsson AB och Apoteket AB är några av de 63 aktörer som i september 2021 deltar i SIS kommitté för informationssäkerhet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;I standardserien för informationssäkerhet finns vägledning för identifiering och värdering av informationstillgångar. En del i denna process är klassificering av informationen utifrån de tre informations- säkerhetskraven tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet. Klassi- ficeringen syftar till att identifiera känslig och kritisk information, värdera den och ge den rätt skydd. Informationens värde bestäms genom att den relateras till konsekvensen av exempelvis en otillåten spridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft12"&gt;En organisation som tillämpar ett ledningssystem&lt;SPAN class="ft101"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;enligt ISO- standarden kan välja att certifiera sig mot standarden, det vill säga visa att den lever upp till standardens krav. Ett certifikat utfärdas av ett certifieringsorgan sedan organisationen genomgått en certifierings- revision vilket innebär att en extern revisor granskat organisationens processer och rutiner utifrån standarden. Uppföljning görs sedan minst en gång per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft36"&gt;Klassning enligt MSB:s föreskrifter om statliga myndigheters informationssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;MSB som alltså ingår i SIS kommitté för informationssäkerhet, och som har i uppgift att samordna arbetet med informationssäkerhet i samhället, har med stöd av 21 § förordningen (2015:1052) om kris- beredskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap utfärdat föreskrifter när det gäller statliga myndigheters informationssäkerhetsarbete.&lt;SPAN class="ft53"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Enligt dessa gäller att statliga myndig- heter ska bedriva ett systematiskt och riskbaserat informationssäker-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;ISO (International Organization for Standardization) och IEC (International Electrotech- nical Commission).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;https://www.sis.se/standardutveckling/tksidor/tk300399/sistk318/, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021-09-21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Med ledningssystem avses de processer och rutiner som styr en organisations verksamhet. Den del av en organisations övergripande ledningssystem som syftar till att bland annat införa, upprätthålla och utveckla organisationens informationssäkerhet brukar benämnas organisa- tionens ledningssystem för informationssäkerhet, se Myndigheten för samhällsskydd och bered- skaps föreskrifter om informationssäkerhet för statliga myndigheter (MSBFS 2020:6).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om informationssäkerhet för statliga myndigheter (MSBFS 2020:6).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;hetsarbete med stöd av &lt;NOBR&gt;ISO-standarderna&lt;/NOBR&gt; eller motsvarande. Statliga myndigheter ska enligt föreskrifterna säkerställa att informations- säkerhetsarbetet är systematiskt och riskbaserat genom att bland annat klassa sin information avseende konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet i olika nivåer utifrån vilka konsekvenser ett bristande skydd kan få (informationsklassning). De ska också identifiera, analy- sera och värdera risker för sin information (riskbedömning). Enligt de allmänna råden till föreskrifterna bör myndigheterna också fastställa kriterier och nivåer för bedömning av konsekvens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Ett exempel på myndighetsföreskrifter som innehåller bestäm- melser om informationsklassning är Regeringskansliets föreskrifter om säkerhet, RKF 2019:2. Enligt dem gäller bland annat att informa- tion som hanteras i Regeringskansliet, och som inte är säkerhets- skyddsklassificerade uppgifter, ska delas in i informationsklasser ut- ifrån den skada eller inverkan som ett röjande av informationen kan medföra för regeringen eller Regeringskansliet. De tre klasser som ska används är &lt;SPAN class="ft37"&gt;mycket skyddsvärd &lt;/SPAN&gt;för information vars röjande skulle kunna orsaka stor skada eller få stor inverkan på förmågan att be- driva verksamheten, &lt;SPAN class="ft37"&gt;skyddsvärd &lt;/SPAN&gt;för information vars röjande skulle kunna orsaka skada eller få inverkan på förmågan att bedriva verk- samheten, eller &lt;SPAN class="ft37"&gt;mindre skyddsvärd &lt;/SPAN&gt;för information vars röjande skulle kunna orsaka mindre eller ingen skada och som inte får någon inver- kan på förmågan att bedriva verksamheten. I föreskrifterna erinras om att uppgifter som omfattas av säkerhetsskyddslagen ska klassi- ficeras på det sätt som gäller i den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft37"&gt;Klassning av information enligt MSB:s föreskrifter om informationssäkerhet för leverantörer av samhällsviktiga tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;När det gäller samhällsviktiga tjänster, det vill säga tjänster som är vik- tiga för att upprätthålla kritisk samhällelig eller ekonomisk verksam- het, finns bestämmelser om säkerhet i nätverk och informationssystem i lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster &lt;NOBR&gt;(NIS-lagen).&lt;/NOBR&gt; Leverantörer av samhällsviktiga tjänster ska bedriva ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhets- arbete avseende nätverk och informationssystem som de använder för att tillhandahålla samhällsviktiga tjänster. MSB har med stöd av bemyndigande i &lt;NOBR&gt;NIS-lagen&lt;/NOBR&gt; utfärdat föreskrifter som innebär att leverantörer av samhällsviktiga tjänster enligt &lt;NOBR&gt;NIS-lagen&lt;/NOBR&gt; är skyldiga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;
&lt;DIV id="p371dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387371x1.jpg/" id="p371img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;att bedriva ett systematiskt och riskbaserat informationssäkerhets- arbete med stöd av &lt;NOBR&gt;ISO-standarderna&lt;/NOBR&gt; eller motsvarande. I föreskrif- terna anges också att leverantörer av samhällsviktiga tjänster ska ha ett dokumenterat arbetssätt för sitt informationssäkerhetsarbete som stöd för att klassa information med utgångspunkt i vilka konse- kvenser som kan uppkomma vid brister i konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;MSB:s metodstöd för informationssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft24"&gt;MSB har vidare tagit fram ett Metodstöd för informationssäkerhet. Metodstödet bygger på standarden ISO/IEC &lt;NOBR&gt;27000-serien.&lt;/NOBR&gt; Metod- stödet innehåller vägledningar, råd, tips, mallar och andra verktyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;I Metodstödet anges värdet av information genom att den rela- teras till den konsekvens som en förlust, otillåten spridning eller annan skada på informationen leder till. Konsekvenserna värderas i tre olika nivåer – måttlig, betydande eller allvarlig nivå. De tar sikte på hur skadan påverkar den egna eller annans verksamhet ur olika aspekter. Att även konsekvenser som uppstår för annan verksamhet, det vill säga utanför den egna organisationen, ska beaktas vid bedöm- ningen är särskilt aktuellt när det gäller information som är kritisk för olika typer av samhällsviktiga funktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft36"&gt;Klassning enligt KLASSA – ett verktyg för kommuners och regioners arbete med informationssäkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;När det gäller kommuners och regioners arbete med informations- säkerhet har SKR tagit fram verktyget KLASSA.&lt;SPAN class="ft53"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;Verktyget har fokus på att snabbt få fram en handlingsplan för att nå upp till en minimi- nivå på skyddsåtgärder. Klassningen i KLASSA bygger på modellen för informationsklassning i MSB:s metodstöd. MSB har också utarbetat en vägledning för kommunerna när det gäller informationssäkerhet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Verktyget togs fram med anledning av det informationsläckage som skedde i samband med utkontraktering av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;it-verksamhet&lt;/NOBR&gt; hos Transportstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Kommunens informationssäkerhet – en vägledning, MSB508, december 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Verksamheter saknar tillräcklig kunskap om informations känslighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Statliga myndigheters skyldighet att klassa sin information och att identifiera, analysera och värdera risker för informationen är som ovan framgått reglerad i föreskrifter. Även leverantörer av samhällsviktiga tjänster enligt &lt;NOBR&gt;NIS-lagen&lt;/NOBR&gt; ska klassa sin information. Sådana leveran- törer kan vara både privata aktörer, kommuner och regioner. När det gäller kommuner och regioner i övrigt finns ingen författningsregle- rad skyldighet att klassa information. Det förutsätts dock att dessa aktörer bedriver ett informationssäkerhetsarbete i enlighet med bland annat SKR:s verktyg KLASSA och med stöd av MSB:s metodstöd. Sammanfattningsvis har alltså statliga myndigheter och leverantörer av samhällsviktiga tjänster författningsreglerade krav på sig att klassa sin information. Övriga kommuner och regioner bör klassa sin infor- mation i enlighet med KLASSA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;För privata aktörer som inte omfattas av &lt;NOBR&gt;NIS-lagen&lt;/NOBR&gt; finns ingen författningsreglerad skyldighet att klassa information som inte om- fattas av säkerhetsskyddslagens bestämmelser om säkerhetsskydds- klassificering. Privata aktörer kan dock använda sig av och välja att certifiera sig enligt standarden ISO &lt;NOBR&gt;27000-serien.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;De privata aktörerna kan ha stora egna intressen av att arbeta aktivt med informationssäkerhet och klassa information för att skydda sin verksamhet ur olika aspekter. Ett sådant är intresset av att upprätt- hålla sin konkurrenskraft genom att förhindra att känslig infor- mation om produkter eller affärs- eller driftförhållanden sprids. Ett annat är att kunna visa samarbetspartners att man tar väl hand om både sin egen och andras känsliga information. Som vi tidigare fört fram är det också rimligt att den som hanterar skyddsvärd informa- tion ska göra mer för att skydda denna än vad lagen kräver av dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Både befintliga regelverk, aktörernas egenintresse och deras eget ansvar talar för utgångspunkten att företag som bedriver verksamhet som hanterar information som är känslig för sådan verksamhet som omfattas av våra förslag i övrigt borde bedriva ett seriöst informa- tionssäkerhetsarbete som innefattar klassning av information. Även om företagets egen medvetenhet om vikten av informationssäker- hetsarbete och klassning skulle brista, borde det kunna förutsättas att den verksamhet som informationen ursprungligen härrör från ställer krav i fråga om informationssäkerheten och uppmärksammar företaget på frågan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="p373dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387373x1.jpg/" id="p373img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft12"&gt;I en sammanställning som MSB gjort över inrapporterade NIS- incidenter konstaterar MSB emellertid att avtal mellan &lt;NOBR&gt;NIS-leve-&lt;/NOBR&gt; rantörer och deras underleverantörer ofta är bristfälliga när det gäller krav på att underleverantören bedriver ett ändamålsenligt informa- tionssäkerhetsarbete.&lt;SPAN class="ft101"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;I rapporten rekommenderar MSB därför att &lt;NOBR&gt;NIS-leverantörer&lt;/NOBR&gt; bör se över bland annat kravställningar gentemot externa aktörer och i dem inkludera att den externa parten måste kunna säkerställa att underleverantörer bedriver ett ändamålsenligt informationssäkerhetsarbete. MSB rekommenderar också att NIS- leverantörerna ska arbeta med bland annat riskanalyser, informa- tionsvärdering och klassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft24"&gt;Rapporten tyder på att det hos samhällsviktiga och andra verksam- heter som hanterar känslig information sannolikt saknas tillräcklig kunskap när det gäller både informationens känslighet och informa- tionssäkerhetsarbete. Det innebär att det kan både finnas och han- teras känslig information i en verksamhet utan att ägaren till den är fullt medveten om dess betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Våra förslag innebär bland annat att de samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet ska anges i myndighets- föreskrifter. Det är alltså inte ännu helt klart vilka aktörer som kom- mer att omfattas av granskningssystemet till följd av att de bedriver samhällsviktig verksamhet. Det innebär att det inte går att nu skaffa sig någon närmare uppfattning om vilka aktörer som kan hantera sådan information som är känslig för dessa verksamheter. Vi be- dömer dock att det kan finnas behov av att granska investeringar i verksamhet som hanterar känslig information som härrör från sam- hällsviktig och annan verksamhet som omfattas av våra förslag men som inte i sig utgör en sådan verksamhet som omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;En grundläggande förutsättning för att investeringar i verksam- heter som hanterar skyddsvärd information ska kunna omfattas av ett granskningssystem är att det med tillräckligt stor förutsägbarhet ska vara möjligt att identifiera verksamheterna. För att detta ska vara möjligt krävs – sedan de primära verksamheterna pekats ut – att den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;NIS-leverantörers&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;it-incidentrapportering&lt;/NOBR&gt; 2020 – En samlad bild över rapporterade it- incidenter i samhällsviktiga och digitala tjänster, MSB1695, februari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;skyddsvärda informationen kan identifieras och värderas utifrån vilka konsekvenser som kan uppkomma om informationen till exempel hamnar i orätta händer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft24"&gt;Både den aktör som på olika sätt anförtror andra känslig infor- mation om sin skyddsvärda verksamhet och den som anförtros sådan information har ett ansvar för att informationen skyddas på ett ade- kvat sätt. Det gäller oavsett om denna skyldighet är författnings- reglerad eller inte. Aktörer som hanterar skyddsvärd information har alltså ett ansvar för att analysera vilken information de hanterar och vilken skada – för egen eller annans verksamhet – som kan uppstå om informationen kommer i orätta händer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;För att identifieringen av de aktuella verksamheterna ska kunna göras på ett rättssäkert och tillräckligt förutsägbart sätt behövs dock enligt vår bedömning ett allmängiltigt system för och en författ- ningsreglerad skyldighet att klassa informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Det finns i dag inte någon allmängiltig skyldighet eller något system som gäller för alla aktörer när det kommer till att värdera och klassa den information som de hanterar. Det saknas alltså ett regel- verk eller annat system för informationsklassning som är lämpligt att använda sig av för att gränsa av tillämpningsområdet för ett invester- ingsgranskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;En författningsreglerad skyldighet att klassa information har som nämnts införts för leverantörer av samhällsviktiga tjänster enligt NIS- lagen. Av MSB:s rapport över inrapporterade &lt;NOBR&gt;NIS-incidenter&lt;/NOBR&gt; fram- går dock att denna skyldighet inte uppfylls på ett tillfredsställande sätt. Enligt rapporten finns det brister i informationssäkerhetsarbetet och kravställningen både hos primära system- och informations- ägare och hos deras leverantörer samt underleverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Vi bedömer sammanfattningsvis att det inte finns förutsättningar att i ett svenskt granskningssystem reglera investeringar i verksam- het som hanterar skyddsvärd information särskilt. Det är ännu inte klarlagt vilka eller hur många verksamheter som i sig kommer att omfattas av granskningssystemet och vars information är så skydds- värd att de bör omfattas av systemet. Det saknas vidare tillräckliga och allmängiltiga verktyg för att en verksamhet ska kunna bedöma om den hanterar sådan skyddsvärd information att verksamheten omfattas av regelverket. Den bedömningen blir ännu svårare för en investerare att göra. På det område utanför säkerhetsskyddslagstift- ningen där det har införts en författningsreglerad skyldighet för både&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="p375dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387375x1.jpg/" id="p375img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p923 ft11"&gt;privata och offentliga aktörer att klassa information – &lt;NOBR&gt;NIS-regel-&lt;/NOBR&gt; verket – har det visat sig att aktörerna hittills inte levt upp till kraven i tillräcklig utsträckning. Det innebär att det inte finns förutsätt- ningar att nu föreslå bestämmelser som är tillräckligt tydliga, klara och förutsebara och som med tillräcklig säkerhet kan avgränsa tillämp- ningsområdet när det gäller verksamheter som hanterar känslig infor- mation som härrör från andra verksamheter som omfattas av förslagen. När ett svenskt granskningssystem är på plats och de osäkerheter som nu finns kring tillämpningsområdet har klarlagts beträffande de primära verksamheterna kan det dock finnas anledning att åter- komma till frågan, inklusive lämpligheten av att i författning reglera de aktuella aktörernas skyldighet att klassa sin information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft35"&gt;Det bör i sammanhanget påminnas om att information som är av betydelse för Sveriges säkerhet, det vill säga den allra mest skydds- värda informationen, redan i dag skyddas genom bestämmelserna om säkerhetsskyddsavtal i säkerhetsskyddslagen, se avsnitt 10.5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Personuppgifter och lokaliseringsuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Investeringar i verksamhet vars huvudsakliga ändamål innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller lokaliser- ingsuppgifter ska omfattas av ett svenskt system för anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft189"&gt;Med &lt;SPAN class="ft188"&gt;känsliga personuppgifter &lt;/SPAN&gt;ska avses sådana personuppgifter som anges i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen, det vill säga person- uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller upp- gifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft35"&gt;Med &lt;SPAN class="ft148"&gt;lokaliseringsuppgifter &lt;/SPAN&gt;ska avses samma sak som enligt lagen om elektronisk kommunikation, det vill säga uppgifter som be- handlas i ett elektroniskt kommunikationsnät eller av en elektronisk kommunikationstjänst och som visar den geografiska positionen för terminalutrustningen för en användare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="p376dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387376x1.jpg/" id="p376img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Begreppet personuppgifter definieras i dataskyddsförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Dataskyddsförordningen&lt;SPAN class="ft53"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;syftar till att skapa en enhetlig och likvär- dig nivå inom EU när det gäller enskildas rätt till skydd av personupp- gifter. Personuppgifter definieras i artikel 4 i dataskyddsförordningen som varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. En identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en identi- fierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliserings- uppgift eller onlineidentifikatorer (exempelvis &lt;NOBR&gt;IP-adresser)&lt;/NOBR&gt; eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet. Med personuppgifter avses alltså all information som hand- lar om fysiska personer som kan identifieras. Exempel på person- uppgifter är namn, &lt;NOBR&gt;e-postadresser,&lt;/NOBR&gt; fotografier, och &lt;NOBR&gt;ID-kortnummer.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft14"&gt;Personuppgifter får behandlas bara under vissa förutsättningar. Med behandling avses enligt artikel 4.2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft137"&gt;en åtgärd eller kombination av åtgärder beträffande personuppgifter eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om de utförs automati- serat eller ej, såsom insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, framtagning, läsning, användning, ut- lämning genom överföring, spridning eller tillhandahållande på annat sätt, justering eller sammanförande, begränsning, radering eller förstöring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft11"&gt;Beträffande vissa särskilda kategorier av uppgifter gäller enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen att all behandling är förbjuden. Det gäller känsliga personuppgifter, det vill säga personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filoso- fisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska uppgifter&lt;SPAN class="ft53"&gt;76&lt;/SPAN&gt;, biometriska uppgifter&lt;SPAN class="ft53"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;för att entydigt identifiera en fysisk person,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Genetiska uppgifter definieras i dataskyddsförordningen som alla personuppgifter som rör nedärvda eller förvärvade genetiska kännetecken för en fysisk person, vilka ger unik informa- tion om denna fysiska persons fysiologi eller hälsa och vilka framför allt härrör från en analys av ett biologiskt prov från den fysiska personen i fråga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Biometriska uppgifter definieras i dataskyddsförordningen som personuppgifter som erhål- lits genom en särskild teknisk behandling som rör en fysisk persons fysiska, fysiologiska eller beteendemässiga kännetecken och som möjliggör eller bekräftar identifieringen av denna fysiska person, såsom ansiktsbilder eller fingeravtrycksuppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;
&lt;DIV id="p377dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387377x1.jpg/" id="p377img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;uppgifter om hälsa&lt;SPAN class="ft53"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning. Det finns dock vissa undantag från förbudet. Om en enskild person lämnar sitt samtycke till det, är utgångspunkten att alla typer av personuppgifter som rör honom eller henne får behandlas.&lt;SPAN class="ft53"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft36"&gt;Känsliga personuppgifter kan användas till skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning och allmän säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft35"&gt;Personuppgifter förekommer av naturliga skäl i alla företag. Ett före- tag behöver behandla personuppgifter för att till exempel betala ut löner till eller teckna försäkringar för anställda. Den absoluta majo- riteten av investeringar som ger tillgång till personuppgifter är helt oproblematiska ur ett säkerhetsperspektiv. Sådana uppgifter bör inte omfattas av ett investeringsgranskningssystem. Personuppgifter som kan användas för att kartlägga eller påverka människor på olika sätt kan medföra risker för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Sådan påverkan kan ske direkt genom till exempel utpress- ning utifrån känsliga uppgifter eller mer indirekt genom olika typer av riktad information. Vi har i kapitel 7 redogjort närmare för risker kopplade till kartläggning och påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft11"&gt;De personuppgifter som har allra störst potential att användas i skadliga syften är sådana som pekas ut som känsliga i dataskydds- förordningen, det vill säga uppgifter om ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlem- skap i fackförening, genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning. Om ett svenskt granskningssystem ska omfatta investeringar i verksamhet som hante- rar personuppgifter, är det en rimlig utgångspunkt att det ska ta sikte på verksamhet som hanterar just känsliga personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Uppgifter om hälsa definieras i dataskyddsförordningen som personuppgifter som rör en fysisk persons fysiska eller psykiska hälsa, inbegripet tillhandahållande av hälso- och sjukvårds- tjänster, vilka ger information om dennes hälsostatus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Samtycke kan lämnas för ett eller flera specifika ändamål. Samtycke kan inte lämnas om unions- rätten eller medlemsstaternas nationella rätt föreskriver att förbudet mot behandling av käns- liga uppgifter inte kan upphävas av den registrerade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Många företag hanterar känsliga personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Känsliga personuppgifter finns hos många företag. Information i form av uppgifter om människors hälsa förekommer av förklarliga skäl hos bland annat vårdgivare av olika slag samt hos försäkringsbolag. I dessa företag kan det i samband med sådana uppgifter finnas även andra känsliga uppgifter som uppgifter om exempelvis ras eller etniskt ur- sprung, sexualliv eller sexuell läggning. Försäkringsföretag behöver behandla också andra känsliga personuppgifter än sådana om hälsa. Ett exempel är i samband med gruppförsäkringsavtal där det kan vara nödvändigt för att fastställa vilken grupp en enskild tillhör. En registrer- ing av medlemmar i den försäkrade gruppen kan då innebära en in- direkt registrering av känsliga personuppgifter, exempelvis om försäk- ringsavtalet avser medlemmar i en fackförening eller ett politiskt parti.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Känsliga personuppgifter hanteras av företag också i företagens egenskap av arbetsgivare. En arbetsgivare kan behöva behandla känsliga personuppgifter för att kunna fullgöra sina skyldigheter eller utöva sina rättigheter gentemot sina arbetstagare och deras fackliga organisationer. Uppgifter om anställdas hälsa behövs till exempel för att bedöma arbets- tagarens rätt till frånvaro, beräkna sjuklön eller för rehabiliteringsutred- ningar. Uppgifter om fackligt medlemskap behöver behandlas bland annat för att arbetsgivaren ska kunna fullgöra sin förhandlingsskyldig- het enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. För arbetstagare inom den offentliga sektorn finns enligt lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) en skyldighet att i vissa fall genomgå hälsoundersökningar. Inom den privata sektorn har arbetsgivarna stor frihet att bestämma vilka krav som ska ställas på den arbetssökande, till exempel angående medicinska kontroller. För alla arbetsgivare gäller arbetsmiljölagen (1977:1160) där arbetsgivaren har ett allmänt ansvar att se till att hälsoövervakning och medicinska kontroller som behövs görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;Många företag hanterar alltså känsliga personuppgifter som en direkt följd av den verksamhet som de bedriver eller i egenskap av arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft36"&gt;Personuppgifter samlas in i allt större omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Uttrycket ”data är den nya oljan” myntades i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; som ett sätt att beskriva det stora värdet av bearbetad och analyserad data. Digitala tjänster och innehåll finansieras till stor del av reklam.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="p379dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387379x1.jpg/" id="p379img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;Onlineannonsering blir alltmer individualiserad och skräddarsydd för specifika grupper eller individer. Data i form av alla typer av person- uppgifter samlas därför in och bearbetas i syfte att bland annat rikta annonsering och annat medieinnehåll till konsumenter på ett effektivt och lönsamt sätt. Många människor har också tillgång till sin smart- phone vilket har öppnat nya möjligheter för marknadsförare att fånga människors uppmärksamhet och påverka hur de agerar. Den ökade digitaliseringen har också medfört att det blir allt lättare att samla in och bearbeta personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Personuppgifter i sociala medier och appar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;En stor del av insamlingen av personuppgifter görs genom sociala medier och appar. Hur människor agerar på till exempel Facebook, Instagram och Snapchat ger upphov till stora mängder data om deras relationer, intressen och geografiska positioner. Ett annat exempel är Googles sökmotor som till följd av alla de sökningar som görs där har genererat ett datakapital som utvecklats till Google Ads som är Googles annonseringstjänst och en av företagets viktigaste intäkts- källor. När det gäller appar eller registrering för olika tjänster på inter- net efterfrågas ofta uppgifter om exempelvis kön och bostadsort men också tillgång till användarens foton, kontaktlistor eller mikrofon. Många appar använder sig också av &lt;NOBR&gt;gps-lokalisering&lt;SPAN class="ft53"&gt;80&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Det är vanligt att appar begär tillgång till &lt;NOBR&gt;gps-lokalisering&lt;/NOBR&gt; när användaren registre- rar sig för användning, oavsett om lokaliseringen är nödvändig för appens funktion eller inte. Många appar använder sig av ansiktsigen- känning, det vill säga biometriska uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;Datainsamlingen har gett upphov till en ny typ av företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Utveckling när det gäller marknadsföring i digitala kanaler har gett upphov till en bransch av företag vars affärsidé är att samla in så mycket information om människor som möjligt och analysera den. Exempel på sådana företag är Safegraph, Braze, Fluxloop, Unacast och Placer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Den norska konsumentorganisationen Forbrukerrådet har i sin rapport Out of Control – How consumers are exploited by the online advertising industry, publicerad i januari 2020, redogjort för resultatet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Gps = Global Positioning System.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="p380dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387380x1.jpg/" id="p380img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft35"&gt;av en teknisk analys av datatrafik från tio populära mobiltelefon- appar.&lt;SPAN class="ft42"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Enligt rapporten visade analysen att apparna sammantagna överförde användardata till minst 135 olika tredje parter som är in- volverade i reklam eller beteendeprofilering. Android Advertising ID, som gör det möjligt för företag att spåra konsumenter över olika tjänster, överfördes till minst 70 olika tredje parter som är involverade i reklam eller profilering. Advertising ID överfördes ofta i kombi- nation med andra personuppgifter som &lt;NOBR&gt;gps-lokalisering&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IP-adress.&lt;/NOBR&gt; Alla appar delade användardata med flera tredje parter och alla utom en delade data utöver användarens Advertising ID, bland annat per- sonuppgifter som kön och ålder. Dejtingappen Grindr delade till exempel detaljerad användardata som &lt;NOBR&gt;IP-adress,&lt;/NOBR&gt; Advertising ID, gps- lokalisering, ålder och kön. Vid denna datadelning var Twitters adtech- dotterbolag&lt;SPAN class="ft42"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;MoPub mellanhand och överförde personuppgifter till ett antal andra tredje parter inklusive &lt;NOBR&gt;adtech-företagen&lt;/NOBR&gt; AppNexus&lt;SPAN class="ft42"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;och OpenX84. Dejtingappen OkCupid delade uppgifter om sexualitet, droganvändning, politiska åsikter med mera med Braze. Googles reklamtjänst DoubleClick fick data från åtta av apparna, medan Face- book fick data från nio appar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Även om det ursprungliga syftet med att samla in och analysera information på detta sätt kan tyckas harmlöst – att leverera indivi- duellt anpassade eller mer användbara tjänster eller påverka männi- skors beteende i kommersiellt syfte – kan uppgifterna användas för kartläggning och påverkan. Insamlingen av data kan alltså ha poten- tiellt skadliga konsekvenser för människors integritet och autonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Uppgifter om var människor befinner sig kan användas för kartläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;Som framgått ovan kan uppgifter om var människor befinner sig sam- las in genom appar med hjälp av &lt;NOBR&gt;gps-mottagare&lt;/NOBR&gt; i mobiltelefoner. Det står klart att sådan information samlas in inte bara när lokaliseringen är nödvändig för appens ändamål, som till exempel en träningsapp som registrerar löprundor eller andra appar som använder kartfunktioner,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;De appar vars trafik har analyserats är Clue, Grindr, Happn, Muslim: Qibla Finder, My days, My talking Tom 2, OkCupid, Perfect 365, Tinder och Wave Keyboard.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Adtech står för advertising technology vilket omfattar olika tekniska lösningar och analys inom digital annonsering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;AppNexus är ett amerikanskt multinationellt teknikföretag som driver en molnbaserad pro- gramvaruplattform som möjliggör och optimerar programmatisk &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;online-annonsering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;OpenX Software Ltd, ett teknikföretag som sysslar med programmatisk annonsering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;
&lt;DIV id="p381dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387381x1.jpg/" id="p381img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;utan även när lokaliseringen inte behövs för att leverera den huvud- sakliga tjänsten. Platsinformation kan samlas in också genom anslut- ningar till &lt;NOBR&gt;Wi-Fi-nätverk&lt;/NOBR&gt; och Bluetooth samt uppkopplingar mot tele- master. Av Forbrukerrådets rapport framgår att uppgifter om gps- koordinater överfördes från de tio apparna till minst 23 olika tredje parter, varav några är så kallade location data brokers, det vill säga mäk- lare av lokaliseringsuppgifter. Uppgifter om var människor befinner sig förekommer alltså i stora mängder hos ett allt större antal företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Uppgift om var en individ befinner sig betecknas i dataskyddsför- ordningen lokaliseringsuppgift. I den förordningen saknas definition av begreppet. En definition finns dock i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Där anges att lokaliseringsuppgift är en uppgift som behandlas i ett elektroniskt kommunikationsnät eller av en elektronisk kommunikationstjänst och som visar den geografiska positionen för terminalutrustningen för en användare. Definitionen återfinns i artikel 2 i direktivet om integritet och elektronisk kommunikation.&lt;SPAN class="ft53"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;En lokaliseringsuppgift är inte en känslig personuppgift i data- skyddsförordningens mening. I förarbetena till de svenska bestäm- melserna om lagring och tillgång till uppgifter om elektronisk kom- munikation i brottsbekämpande syfte, så kallad datalagring, uttalade regeringen dock att lokaliseringsuppgifter generellt sett är tämligen integritetskänsliga. Regeringen uttryckte att eftersom man kan dra mycket precisa slutsatser om personers geografiska förflyttningar och därmed om privatlivet för de personer vars uppgifter lagras, så är loka- liseringsuppgifter ett välanvänt och extremt värdefullt verktyg både i den vanliga brottsbekämpande verksamheten och i underrättelseverk- samheten.&lt;SPAN class="ft53"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Eftersom lokaliseringsuppgifter gör det möjligt att kart- lägga en persons rörelse och alltså kan ge tämligen integritetskänslig information om en person ansåg regeringen att lagringstiden för sådana uppgifter skulle vara kortare än för andra uppgifter. Tillgång till lagrade lokaliseringsuppgifter får vidare ges bara för bekämpning av grov brottslighet som exempelvis narkotikabrott, barnpornografibrott, mord, terroristbrott och spioneri och bara beträffande personer som på något sätt kan vara inblandade i allvarlig brottslighet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2018/19:86 Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; s. 41.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se bland annat 2 § lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommu- nikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="p382dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387382x1.jpg/" id="p382img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft11"&gt;Datalagrade uppgifter får enligt 37 § förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation inte heller lagras utanför EU. I samband med att bestämmelsen infördes uppmärksammandes att lagring i ut- landet skulle kunna medföra risker för nationell säkerhet och reger- ingen uttalade att hantering, lagring eller andra åtgärder som ger aktörer utanför Sverige tillgång till uppgifterna i vissa fall kan vara direkt olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt.&lt;SPAN class="ft53"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Lokaliseringsuppgifter kan alltså användas för kartläggning av människor på ett sätt som kan vara till skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Det kan framhållas att lokali- seringsuppgifter som omfattas av bestämmelserna om datalagring anses så känsliga att de inte får lagras utanför EU på grund av risken för att uppgifterna kan komma i orätta händer. Vidare får sådana uppgifter lagras bara en kortare tid och lämnas ut till brottsbekäm- pande myndigheter bara om det är fråga om allvarligare brottslighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Slutsats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Känsliga personuppgifter, det vill säga personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning, kan användas i syfte att kartlägga och påverka människor till skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller all- män säkerhet. Uppgifter om var människor befinner sig omfattas inte av begreppet känsliga personuppgifter i dataskyddsförordningen. Sådana uppgifter kan dock på samma sätt som känsliga personupp- gifter användas till skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Det finns alltså anledning att överväga om investe- ringar i verksamhet som behandlar känsliga personuppgifter eller loka- liseringsuppgifter bör omfattas av ett svenskt granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Känsliga personuppgifter och lokaliseringsuppgifter behandlas av väldigt många verksamheter. Ett företag kan behöva behandla käns- liga personuppgifter inom ramen för företagets rättigheter och skyl- digheter i egenskap av arbetsgivare, för att teckna försäkringar för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2018/19:86 Datalagring vid brottsbekämpning – anpassningar till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten,&lt;/NOBR&gt; s. 105 och prop. 2017/18:89 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhets- skyddslag, s. 45.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="p383dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387383x1.jpg/" id="p383img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p534 ft11"&gt;anställda eller som ett led i andra arbetsrättsliga skyldigheter. Även lokaliseringsuppgifter kan behöva behandlas i ett företags löpande verksamhet. Det är till exempel vanligt att arbetsgivare utrustar bilar med speciell &lt;NOBR&gt;gps-utrustning&lt;/NOBR&gt; som används för elektroniska körjour- naler. Den absoluta majoriteten av investeringar som ger tillgång till den här typen av känsliga personuppgifter eller lokaliseringsupp- gifter kommer att vara oproblematiska ur ett säkerhetsperspektiv. Det kommer i de allra flesta fall inte att vara fråga om sådana mäng- der av uppgifter som kan jämföras med vad som samlas in genom en app eller i ett företag vars huvudsakliga verksamhet är att just samla in eller på annat sätt behandla sådana uppgifter. I de allra flesta fall uppkommer riskerna med investeringar i verksamheter som ger till- gång till känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter först när det är fråga om en stor mängd uppgifter. Vi bedömer att arbets- givare generellt inte hanterar sådana uppgifter i en sådan omfattning att tillgång till uppgifterna kan användas på ett sätt som är skadligt för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. En första avgränsning av tillämpningsområdet för ett granskningssystem skulle mot den bakgrunden kunna vara att verksamheter som behandlar den typen av uppgifter bara i sin egenskap av arbetsgivare undantas.&lt;SPAN class="ft53"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;Ett sådant företag kan dock omfattas av granskningssystemet till följd av att verksamheten i sig är sådan att den omfattas – exempelvis sam- hällsviktig eller säkerhetskänslig verksamhet i övrigt. Även med en sådan avgränsning riskerar tillämpningsområdet emellertid att bli mer omfattande än vad som behövs för att riskerna med en investering ska kunna fångas upp i rimlig utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Granskningssystemet bör alltså ta sikte bara på verksamheter som behandlar stora mängder av de aktuella uppgifterna och inte omfatta verksamheter som behandlar uppgifterna bara i egenskap av arbets- givare. Det är rimligt att anta att vissa sådana verksamheter kommer att omfattas av våra förslag till följd av att de utgör säkerhetskänsliga eller samhällsviktiga verksamheter. Ett sådant exempel är verksam- heter som tillhandahåller molntjänster. Molntjänster tillhandahålls ofta av till exempel telekombolag som kan vara samhällsviktiga. Även hälso- och sjukvårdsföretag kan vara samhällsviktiga. Andra företag som behandlar stora mängder känsliga personuppgifter och lokali- seringsuppgifter kommer inte att utgöra samhällsviktig eller annan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Jämför regleringen av sensitive data i det amerikanska systemet, där data om ett företags egna anställa som huvudregel inte betraktas som sensitive data.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;
&lt;DIV id="p384dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387384x1.jpg/" id="p384img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;verksamhet som omfattas av våra förslag i övrigt. Exempel på sådana verksamheter är datamäklare och företag som tillhandhåller appar som samlar in olika typer av uppgifter om användarna. Ett annat är hälso- och sjukvårdsföretag som till följd av journalföring behandlar känsliga personuppgifter men som inte är av sådan betydelse att de är samhällsviktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;En lämplig avgränsning av granskningssystemets tillämpnings- område är att investeringar i företag vars huvudsakliga ändamål inne- fattar insamling eller annan behandling av känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter ska omfattas. Genom en sådan avgränsning utelämnas i största möjliga utsträckning verksamheter som behand- lar uppgifterna bara i mindre omfattning eller endast i egenskap av arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Vi anser sammanfattningsvis att investeringar i företag vars huvud- sakliga ändamål innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter ska omfattas av ett svenskt gransknings- system. Med behandling avses detsamma som enligt dataskydds- förordningen, det vill säga att bland annat samla in, registrera, lagra, bearbeta, använda eller lämna ut genom överföring.&lt;SPAN class="ft53"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Innebörden av begreppet lokaliseringsuppgifter bör vara den- samma som enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, det vill säga en uppgift som behandlas i ett elektroniskt kommunika- tionsnät eller av en elektronisk kommunikationstjänst och som visar den geografiska positionen för terminalutrustningen för en användare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Mediernas frihet och mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Mediernas frihet och mångfald är grundläggande för yttrandefriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Mediernas frihet och mångfald har grundläggande betydelse för yttran- defriheten. Sverige har en omfattande reglering av detta på grund- lagsnivå. Målet för den svenska mediepolitiken är att stödja yttrande- frihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan.&lt;SPAN class="ft53"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;Mediepolitiken ska ge förut- sättningar för en fri åsiktsbildning, ett fritt utbyte av idéer och reella möjligheter att granska olika företeelser och verksamheter i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Artikel 4.2 i dataskyddsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2014/15:1, utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;
&lt;DIV id="p385dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387385x1.jpg/" id="p385img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft11"&gt;I Sveriges nationella säkerhetsstrategi, som beslutades i januari 2017 och som är ett ramverk för det arbete som krävs för att gemensamt värna Sveriges säkerhet, anförs att förtroendet för myndigheter och för medier måste värnas och att demokrati, mänskliga fri- och rättig- heter samt Sveriges säkerhet stärks av fria, självständiga medier.&lt;SPAN class="ft53"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Att säkerställa ett öppet och demokratiskt samhälle med åsikts- frihet och fria medier omfattas av modernt psykologiskt försvar. Det moderna psykologiska försvaret ska bland annat säkerställa att saklig offentlig information snabbt och effektivt kan förmedlas även under störda förhållanden samt identifiera, analysera och möta påverkans- kampanjer.&lt;SPAN class="ft101"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Relaterad gällande rätt på området&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;Grundlagsreglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft35"&gt;Enligt regeringsformen är var och en gentemot det allmänna till- försäkrad yttrandefrihet. Yttrandefriheten innebär en frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt ut- trycka tankar, åsikter och känslor. Yttrandefriheten enligt regerings- formen är inte absolut utan får begränsas genom lag, och endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Yttrandefri- heten får begränsas med hänsyn till bland annat rikets säkerhet samt allmän ordning och säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft11"&gt;Yttranden i tryckta skrifter och i media styrs närmare av tryckfri- hetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa lagar syftar till att säkerställa bland annat ett fritt meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning och innebär en frihet för var och en att i tryckt skrift, i radio- och &lt;NOBR&gt;tv-sändningar,&lt;/NOBR&gt; offentliga uppspelningar ur en data- bas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upp- tagningar bland annat uttrycka tankar och åsikter och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. Inga andra begränsningar i tryck-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Nationell säkerhetsstrategi, s. 5 och 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Ds 2017:66, Motståndskraft – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2025&lt;/NOBR&gt; s. 106.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;
&lt;DIV id="p386dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387386x1.jpg/" id="p386img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft11"&gt;och yttrandefriheten får göras än de som följer av dessa grundlagar. Ytterligare begränsningar förutsätter grundlagsändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen vilar på vissa grundprinciper. En av dessa är etableringsfriheten. På tryckfri- hetens område innebär principen att varje fysisk och juridisk person har rätt att trycka och sprida tryckta skrifter. I princip alla led i fram- ställningen och spridningen av grundlagsskyddade medier omfattas. När det gäller etableringsfriheten på yttrandefrihetsgrundlagens om- råde skiljer grundlagen mellan sändningar genom tråd och sändningar på annat sätt. För sändningar genom tråd råder etableringsfrihet, om än inte helt oinskränkt, medan rätten att sända program på annat sätt får regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. Sådana föreskrifter finns i radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; (2010:696).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft11"&gt;Enligt både tryckfrihetsförordningen (14 kap. 5 §) och yttrande- frihetsgrundlagen (12 kap. 3 §) är det emellertid möjligt att genom lag särskilt begränsa yttrandefriheten för andra än svenska medbor- gare och svenska juridiska personer. En sådan begränsning finns i 2 kap. 1 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförord- ningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Bestämmelsen innebär att bara sådana utlänningar som är medborgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller har sin hem- vist i Sverige och sådana utländska juridiska personer som har eta- blerats inom &lt;NOBR&gt;EES-området&lt;/NOBR&gt; och har sitt säte, huvudkontor eller huvud- sakliga verksamhetsställe inom detta område får äga en periodisk skrift som trycks i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Närmare redogörelser för regeringsformen, tryckfrihetsförord- ningen och yttrandefrihetsgrundlagen finns i kapitel 14. Där finns också en analys av förhållandet mellan dessa lagar och våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft52"&gt;I radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; (2010:696) finns bestämmelser om krav på till- stånd för att sända tv, sökbar &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; och ljudradio i marknätet. Lagen genomför delvis det så kallade &lt;NOBR&gt;AV-direktivet&lt;SPAN class="ft131"&gt;94&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Det är reger- ingen som beslutar om tillstånd om verksamheten finansieras med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2010/13 av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om till- handahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;
&lt;DIV id="p387dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387387x1.jpg/" id="p387img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;public &lt;NOBR&gt;service-avgift.&lt;/NOBR&gt; Myndigheten för press, radio och tv beslutar i övriga fall, se avsnitt 10.6.4 om myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;För att en aktör ska kunna få ett sändningstillstånd ska vissa för- utsättningar vara uppfyllda. Ett tillstånd får till exempel ges bara till ett programföretag som har finansiella och tekniska förutsättningar att sända under hela tillståndsperioden. Det ingår dock inte vid någon del av tillståndsprövningen – vare sig vid tilldelning, överlåtelse eller återkallelse – att hänsyn ska tas till Sveriges säkerhet eller några andra säkerhetsintressen. Vid tillståndsgivning för tv och sökbar &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; ska myndigheten särskilt beakta att sändningsutrymmet ska kunna tas i anspråk av flera av varandra oberoende programföretag. Bakgrunden till bestämmelsen är behovet av att upprätthålla konkurrens på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;Ett tillstånd att sända tv eller sökbar &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; får förenas med villkor som innebär att sändningsrätten ska utövas opartiskt och sakligt och med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informations- frihet ska råda i tv. Sådana tillstånd får också förenas med villkor bland annat om skyldighet att sända till hela landet. Ett tillstånd att sända tv eller sökbar &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; får förenas även med villkor som innebär att ägarförhållandena och inflytandet i ett företag som får tillståndet inte får förändras mer än i begränsad omfattning. När det gäller pro- gramrelaterade villkor får tillstånd innehålla bara sådana som den sökande har godtagit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft24"&gt;En leverantör av medietjänster som tillhandahåller &lt;NOBR&gt;tv-sändning,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;beställ-tv&lt;/NOBR&gt; eller sökbar &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; ska se till att programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och prin- cipen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. I sändningar för vilka det gäller villkor om opar- tiskhet – i praktiken SVT, SR och UR – får det inte förekomma med- delanden som sänds på uppdrag av någon annan och som syftar till att vinna stöd för politiska eller religiösa åsikter eller åsikter i intresse- frågor på arbetsmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Det finns alltså möjlighet att ställa villkor om ägande och infly- tande i programföretaget. Tillståndsvillkor om ägarförhållanden kan också innehålla uppgifter om det faktiska ägandet i tillståndshavaren. Samtliga sändningstillstånd för tv och sökbar &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; innehåller villkor om ägarförhållanden.&lt;SPAN class="ft53"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;Utöver den information om ägande som fram- går av beslutade sändningstillstånd samlas information om ägande i de rapporter om medieutvecklingen som Myndigheten för press, radio&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2019:39 En moderniserad radio- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;tv-lag,&lt;/NOBR&gt; s. 386.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;
&lt;DIV id="p388dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387388x1.jpg/" id="p388img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;och tv regelbundet publicerar. Information om medieägande görs till- gänglig också av andra aktörer, till exempel Nordicom.&lt;SPAN class="ft96"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft12"&gt;Ett tillstånd kan överlåtas, om den prövande myndigheten med- ger det. För att medgivande ska lämnas krävs bland annat att över- låtelsen inte för med sig att ägarkoncentrationen bland dem som har tillstånd att sända tv och sökbar &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; ökar i mer än begränsad om- fattning, och överlåtelsen inte medför en påtaglig minskning av mång- falden i utbudet av tillståndspliktiga programtjänster. En överlåtelse som inte medges är utan verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Frågan om ett tillstånd ska kunna återkallas om tillståndshavaren bedriver sändningar som utgör en fara för Sveriges säkerhet berördes i samband med ändringar i radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; till följd av ändringar i &lt;NOBR&gt;AV-direktivet&lt;SPAN class="ft53"&gt;97&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Regeringen uttalade då att sådana återkallelser bör kunna göras, men att den närmare utformningen av reglerna bör ut- redas vidare, bland annat när det gäller vilka processuella regler som ska gälla samt frågor om sekretess, partsinsyn och möjligheter till interimistiska beslut.&lt;SPAN class="ft53"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Frågan om återkallelse av sändningstillstånd bereds i Regeringskansliet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;AV-direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; finns numera en bestämmelse som ger medlems- staterna möjlighet att lagstifta om att leverantörer av medietjänster ska tillhandahålla information om sin ägarstruktur, inbegripet verk- liga ägare. I skälen anges att insyn i mediernas ägarförhållanden är direkt kopplat till yttrandefriheten och att, när ägande leder till kon- troll eller utövande av betydande inflytande över innehållet i de till- handahållna tjänsterna, information om ägarstrukturen gör det möj- ligt för en användare att bilda sig en uppfattning om innehållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft11"&gt;Bestämmelsen diskuterades i samband med ändringarna i radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen.&lt;/NOBR&gt; Regeringen bedömde att det kan finnas skäl att överväga att införa krav på att leverantörer av medietjänster ska tillhandahålla information om sin ägarstruktur, inbegripet verkliga ägare. Reger- ingen uttalade att sådan information, utöver att främja allmänhetens möjligheter att bedöma innehållet i en medietjänst, kan vara ett kom- plement till regler om återkallelse av sändningstillstånd för att säker- ställa att nationella säkerhetsintressen kan tas till vara. Ett generellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;För information om Nordicom, se www.nordicom.gu.se/sv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 av den 14 november 2018 om änd- ring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlems- staternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster), mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2019/20:168, En moderniserad radio- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;tv-lag,&lt;/NOBR&gt; s. 165 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Ds 2021:12 Ändringar i radio- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;tv-lagen,&lt;/NOBR&gt; s. 12.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;
&lt;DIV id="p389dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387389x1.jpg/" id="p389img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;krav på att en leverantör ska lämna information om vem som står bakom en sändning eller ett tillhandahållande behövde dock enligt regeringens mening analyseras noggrant i förhållande till yttrande- frihetsgrundlagen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;I promemorian Ändringar i radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; (Ds 2021:12) föreslås att det i radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; ska införas en be- stämmelse om att leverantörer av medietjänster ska se till att mottag- are av deras tjänster alltid och på ett enkelt sätt har tillgång till bland annat uppgift om vem som är leverantörens ägare, leverantörens ägar- struktur och, i förekommande fall, ägarens organisationsnummer. Promemorian remissbehandlades fram till den 16 augusti 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Den som omfattas av radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; men som inte behöver ett tillstånd för att sända enligt lagen ska anmäla sig för registrering hos Myndigheten för press, radio och tv. Även den som för annans räk- ning bedriver sändningsverksamhet över satellit eller upplåter satellit- kapacitet (en satellitoperatör) ska anmäla sig för registrering. Myn- digheten för press, radio och tv:s register över de som har anmält sig och de som har tillstånd att sända radio eller tv får innehålla endast vissa uppräknade uppgifter, bland annat namn, firma eller motsva- rande, vissa kontaktuppgifter och uppgifter om den verksamhet som bedrivs. Information om ägande lämnas också i samband med Myn- digheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Lagen om elektronisk kommunikation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Den 1 januari 2020 trädde ändringar i lagen (2003:389) om elektro- nisk kommunikation i kraft för att kunna skydda Sveriges säkerhet vid användning av radiosändare (prop. 2019/20:15, 2019/20:TU4, rskr. 2019/20:74).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;För att få tillstånd att använda radiosändare och för att få med- givande till överlåtelse eller uthyrning av sådana tillstånd är det en förutsättning att det kan antas att radioanvändningen inte kommer att orsaka skada för Sveriges säkerhet. Tillstånd kan förenas med vill- kor om krav som är av betydelse för Sveriges säkerhet. I förarbetena anges att det bör vara möjligt att dels ställa säkerhetskrav på den tek- niska utrustning, den organisation eller de avtal som är relaterade till radiosändningen, dels utesluta komponenter, leverantörer eller service- personal som inte håller en tillräckligt hög säkerhetsnivå. Vidare ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2019/20:168, En moderniserad radio- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;tv-lag,&lt;/NOBR&gt; s. 167.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="p390dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387390x1.jpg/" id="p390img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;talas att även andra typer av villkor bör kunna komma i fråga bero- ende på vilka krav som hänsyn till Sveriges säkerhet ställer utifrån de hotbilder som finns i det enskilda fallet, det slag av radioanvändning det är fråga om och vilken omfattning verksamheten har.&lt;SPAN class="ft53"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft52"&gt;Tillstånd kan återkallas eller tillståndsvillkor ändras omedelbart, om radioanvändningen har orsakat skada för Sveriges säkerhet eller det kan antas att radioanvändningen kommer att orsaka sådan skada. Bestämmelserna gäller inte för sändningar av ljudradio och tv som kräver tillstånd enligt radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft37"&gt;Lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft11"&gt;För periodiska skrifter som trycks i Sverige gäller enligt 2 kap. 1 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden särskilda bestämmelser om ägan- det. Bestämmelsen innebär att bara sådana utlänningar som är med- borgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller har sin hemvist i Sverige och sådana utländska juridiska personer som har etablerats inom &lt;NOBR&gt;EES-området&lt;/NOBR&gt; och har sitt säte, huvudkontor eller huvudsakliga verksamhetsställe inom detta område får äga en periodisk skrift som trycks i Sverige. Med en periodisk skrift avses enlig 1 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen en tryckt skrift som enligt utgivningsplanen ska ges ut under en bestämd titel och vid sär- skilda tider komma ut med minst fyra nummer eller häften årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Utredningar som berör frågan om mediers frihet eller mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Som nämnts ovan har bland annat frågan om hur säkerhetsintressen ska beaktas vid tillståndsgivning enligt radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; behand- lats av &lt;NOBR&gt;AV-utredningen.&lt;/NOBR&gt; Frågor relaterade till mediers frihet och mång- fald har berörts även i andra utredningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2019/20:15 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning, s. 31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="p391dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387391x1.jpg/" id="p391img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p943 ft37"&gt;Psykförsvarsutredningen (SOU 2020:29) och Utredningen om inrättandet av myndigheten för psykologiskt försvar (Ju 2021:01)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;Med hänvisning till ett försämrat omvärldsläge utsåg regeringen i maj 2019 en särskild utredare som skulle analysera och lämna förslag om en ny myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna det psykologiska försvaret. Utredningen över- lämnade sitt betänkande i maj 2020.&lt;SPAN class="ft53"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;När det gäller den nya myndig- hetens uppgifter föreslog utredningen bland annat att myndigheten ska identifiera, analysera och kunna möta otillbörlig informations- påverkan. En annan uppgift föreslogs vara att sprida kunskap och löpande bidra till övriga berörda aktörers beredskap vad gäller psyko- logiskt försvar. Det förslaget lämnades mot bakgrund av att utred- ningen bedömde att det kan finnas ett särskilt behov av ökade insatser från statliga myndigheter vad gäller att stödja medieföretag och jour- nalister som utsätts för otillbörlig informationspåverkan, ofta i kom- bination med hat och hot. Sedan betänkandet remissbehandlats beslutade regeringen i mars 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för psyko- logiskt försvar.&lt;SPAN class="ft53"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;Myndigheten ska ha i uppgift att dels leda arbetet med att samordna och utveckla myndigheters och andra aktörers verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar, dels lämna stöd till sådan verksamhet. Myndigheten ska också bidra direkt till att stärka befolkningens motståndskraft när det gäller det psykologiska för- svaret. I myndighetens uppgift ska det ingå att bland annat identifiera, analysera och kunna lämna stöd i bemötandet av otillbörlig infor- mationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen. Myndigheten ska också stödja medie- företagen när det gäller att identifiera, analysera och bemöta otillbörlig informationspåverkan, i den utsträckning sådant stöd efterfrågas. De uppgifter inom det psykologiska försvaret som sedan 2016 ålagts MSB genom regleringsbrev ska föras över till den nya myndigheten. De uppgifter som avses är att ha en god förmåga att identifiera och möta informationspåverkan och annan spridning av vilseledande informa- tion samt att genom kunskapsspridning och stöd till samverkan bidra till övriga bevakningsansvariga myndigheters och berörda aktörers beredskap inom området. Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 2020:29 En ny myndighet för att stärka det psykologiska försvaret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Dir. 2021:20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="p392dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387392x1.jpg/" id="p392img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft24"&gt;för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2022. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 december 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft36"&gt;En gränsöverskridande mediepolitik – För upplysning, engagemang och ansvar (SOU 2016:80)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Medieutredningen hade i uppdrag att analysera behovet av nya medie- politiska insatser med utgångspunkt i de demokratiska utmaningar som följer av medieutvecklingen och förändrade medievanor. Utred- ningens förslag behandlades i propositionen Journalistik i hela landet&lt;SPAN class="ft53"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;och ligger till grund för mediestödsförordningen (2018:2053). Utred- ningens förslag behandlas vidare i avsnitt 10.6.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Myndigheten för press, radio och tv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;Myndigheten för press, radio och tv arbetar för yttrandefrihet samt stödjer möjligheterna till mångfald och tillgänglighet inom press, radio och tv.&lt;SPAN class="ft42"&gt;105 &lt;/SPAN&gt;Verksamhet består av tre delar, varav två utgör kärn- verksamheten. Den ena innebär att myndigheten beslutar om registre- ring, avgifter och sändningstillstånd för aktörer på radio- och &lt;NOBR&gt;tv-mark-&lt;/NOBR&gt; naden, samt press- och mediestöd till tidningar. Den andra innebär att myndigheten har tillsyn över och granskar dessa aktörer så att de följer gällande lagar och regler. Verksamhetens tredje del är att följa och analysera utvecklingen inom medieområdet samt sprida kunskap om den till allmänheten. Myndigheten ska publicera statistik och annan information om ägande- och branschstruktur, teknik, innehåll och ekonomiska förhållanden inom medieområdet. Som ett led i det arbetet publicerar myndigheten flera rapporter varje år om medie- utvecklingen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Prop. 2017/18:154 Journalistik i hela landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Förordning (2010:1062) med instruktion för Myndigheten för press, radio och tv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Utvecklingen på medieområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft15"&gt;Myndigheten för press, radio och tv:s rapport&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;I rapporten Medieutveckling 2019 – Mediemångfald beskriver Myndig- heten för press, radio och tv medieutvecklingen från &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; fram till 2019. Av beskrivningen och de hänvisningar som görs där framgår bland annat följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Omkring &lt;NOBR&gt;1969–1986&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;Under lång tid bestod det svenska medielandskapet av ett fåtal radio- och &lt;NOBR&gt;tv-kanaler,&lt;/NOBR&gt; två kvällstidningar och många lokala och regionala morgontidningar. De lokala och regionala tidningarna utgjorde stom- men och influenserna från utländska medier var små. Konsumen- terna var främst passiva mottagare som konsumerade samma medie- innehåll vid samma tidpunkt. Tillgången till medier och dess innehåll var begränsad och valfriheten liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Omkring &lt;NOBR&gt;1987–1999&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;slutet av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; förändrades medielandskapet genom att det blev möjligt att distribuera tv via kabel och satellit och hushållen fick tillgång till reklamfinansierad radio och tv. Det ökade utbudet ledde till ett mer fragmentiserat tittande och dagspressens upplagor började sjunka. Konsumenterna var dock fortfarande passiva mottagare av medieinnehållet som sändes ut linjärt eller paketerades i en morgon- eller kvällstidning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Omkring &lt;NOBR&gt;2000–2007&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Kring millennieskiftet började det digitaliserade medielandskapet växa fram. Parallellt med att nya digitala tjänster och medieformer utvecklades så började de traditionella mediehusen ta steget ut på internet. Inom radio och tv var public &lt;NOBR&gt;service-bolagen&lt;/NOBR&gt; tidiga med att förstå att mediekonsumenterna vill kunna konsumera innehåll när, var och hur de vill. SVT lanserade Sveriges första playtjänst och SR paketerade program i poddformat. Den större delen av mediekon-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;sumtionen skedde fortfarande på det traditionella sättet men medie- beteendet förändrades gradvis. Genom teknikutvecklingen gavs alla möjlighet att publicera sig via till exempel en blogg eller en podd. På tidningsmarknaden genomfördes en rad lokala strukturaffärer under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Det handlade ofta om att den större tidningen på orten köpte den mindre konkurrerande tidningen på samma ort. Även tid- ningar med olika politisk färg togs över av samma ägare. Konkurre- rande tidningsrörelser slogs samman till en och samma administra- tiva och ekonomiska enhet. Den här utvecklingen bröt mot tidigare praxis inom dagspressen; att tidningsförvärv inte bara följer parti- gränserna utan också karakteriserades av en hög grad av ekonomiskt och redaktionellt oberoende för de förvärvade tidningsbolagen. Tren- den mot ett mer koncentrerat ägande drevs framför allt av de fyra koncernerna Stampen, MittMedia, Gota Media och Norrköpings Tidningars Media (NTM). Även lokalradiomarknaden förändrades till följd av samarbeten och uppköp. Från att ha bestått av fyra större nätverk, Fria Media, MTG Radio, NRJ och SBS Radio, har det i många år varit bara två; MTG (nuvarande Nent Group) och SBS (nu- varande Bauer Media). Vid utgången av 2013 kontrollerade de två nät- verken 98 av landets 99 lokala sändningstillstånd. I den här fasen stod konkurrensen dock fortfarande mellan svenskägda mediebolag, mellan olika tidningsredaktioner på en lokal marknad och mellan public service och de reklamfinansierade mediehusen inom radio och tv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;Från om kring 2008 och framåt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Tillgången till trådlöst internet, lanseringen av den smarta mobilen och sociala mediers framväxt har förändrat förutsättningarna ytter- ligare. Från omkring 2008 och framåt har några globala aktörer skapat sig en mycket stark position på den svenska mediemarknaden. Det handlar om teknikbolag som Microsoft, Google och Apple som har utvecklat system, sökmotorer och användarvänliga konsumentpro- dukter som smarta mobiler och surfplattor. Det handlar också om nya medietjänster som sociala medier och streamingtjänster. De globala aktörerna har på kort tid tagit en stor andel av både medie- konsumenternas tid och annonsköparnas budget. Samtidigt växer det fram ett nytt medielandskap med aktörer som skapar och distri- buerar innehåll via till exempel sociala medier och Youtube. Sett över&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p534 ft24"&gt;tid har den svenska mediekonsumenten fått möjlighet att välja var, när och hur den vill ta del av ett allt större medieinnehåll som finns tillgängligt på fler plattformar. Numera sker mediekonsumtionen i ett flöde under dagen och är mer personifierad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;I takt med det ökade utbudet har mediekonsumtionen förändrats och blivit allt mer digital. De traditionella medieformerna tv, radio och papperstidningar tappar medan konsumtionen ökar på de digi- tala plattformarna. Tiden då Sverige hade ett högt tidningsläsande är passerad. I stället växer nya konsumtionsmönster fram. Tillgången till nyheter har aldrig tidigare varit så omfattande som den är nu. Det har aldrig förut funnits så mycket att välja på för den som är intresserad av nyheter, eller varit så enkelt att välja bort de etablerade medierna för att i stället välja utifrån personliga referensramar. Fyra av fem svenskar tar del av nyheter via sociala medier minst tre av veckans dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;För att få tillgång till alla nya digitala tjänster spenderar svenskarna allt mer pengar på &lt;NOBR&gt;bredbands-uppkopplingar&lt;/NOBR&gt; och mobilabonnemang. Däremot minskar hushållens utgifter för att ta del av nyhetsmedier. När det gäller reklaminvesteringar har annonspengarna fördelats om från traditionella medier till reklam i digitala kanaler. Under 2017 svarade den digitala reklamen för första gången för mer än hälften av de samlade reklaminvesteringarna i Sverige. Det faktum att hälften av reklaminvesteringarna går till digitala medier och merparten till utländska företag har stor betydelse för de svenska mediehusens möj- lighet att överleva. När intäkterna från reklamen minskar blir medierna allt mer beroende av konsumenternas betalningsvilja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Perioden från 2008 och framåt präglas av sjunkande intäkter för den svenska tidningsbranschen. Lokala och regionala tidningar struk- tureras om, och ägandet samlas i några stora koncerner. Följden blir mindre redaktionella resurser, samordning av innehållsproduktion och färre lokalredaktioner. Den lokala redaktionella närvaron har minskat drastiskt och en allt större del av lokaljournalistiken produ- ceras på distans. Bevakningen av det lokala samhället är inte jämnt fördelad över landet, utan det finns cirka 35 orter med svag eller ingen journalistisk bevakning, så kallade vita fläckar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Först 2018 blev det tillåtet med rikstäckande kommersiella radio- sändningar. Det finns numera tre rikstäckande tillstånd att sända kom- mersiell radio. De innehas av Nent Group (tidigare MTG), Bauer Media och NRJ Sweden. Därtill kommer 35 regionala tillstånd som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;genom uppköp och samarbeten har knutits till något av de två större nätverken, det vill säga Bauer Media och Nent Group.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft11"&gt;Den linjära &lt;NOBR&gt;tv-marknaden&lt;/NOBR&gt; i Sverige bestod fram till och med 2018 av i princip fyra aktörer – public service och de tre kommersiella bolagen Bonnier Broadcasting, Nent Group och Discovery. De tre kommersiella &lt;NOBR&gt;tv-bolagen&lt;/NOBR&gt; hade då haft omkring 90 procent av allt tittande på kommersiell linjär tv. Det i kombination med en allmänt stark utveckling för &lt;NOBR&gt;tv-mediet&lt;/NOBR&gt; innebar att de flesta företagen på tv- marknaden kunde räkna hem stora vinster under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Vinst- marginaler mellan 15 och 20 procent var inte ovanliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Ägarförändringar på marknaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Förvärv, uppköp och samgåenden är alltså inte något nytt fenomen på mediemarknaden. Under 2019 genomfördes ytterligare medie- affärer på den svenska marknaden. Dessa har inneburit bland annat att de tre största norska medieföretagen nu är etablerade på den svenska dagspressmarknaden. De pågående ägarförändringarna kan vara ett tecken på att det håller på att formas två stora nätverk för nyhetsjournalistik, ett kring Schibsted och ett kring Bonnier News. När det gäller marknaden för tv och telekom godkände &lt;NOBR&gt;EU-kom-&lt;/NOBR&gt; missionen efter en konkurrensrättslig prövning i november 2019 Telias förvärv av Bonniers &lt;NOBR&gt;tv-verksamhet&lt;/NOBR&gt; där bland annat TV4 och C More ingår. Under 2021 bildade Telenor och Nent Group ett gemensamt bolag för Canal Digital och Viasat Consumer – Allente. När det gäller &lt;NOBR&gt;tv-distribution&lt;/NOBR&gt; i Sverige är Tele2 största aktör. Att telekom- bolag köper mediebolag är en del av en internationell trend.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;Medieutredningens analys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Konsekvenserna av medieutvecklingen har analyserats av Medieutred- ningen i betänkandet En gränsöverskridande mediepolitik – För upp- lysning, engagemang och ansvar. Medieutredningen konstaterar att den tekniska utvecklingen innebär nya möjligheter för produktion och distribution av innehåll och förändrade medievanor hos konsu- menterna och att utvecklingen har lett till att medierna konvergerar eller smälter samman vilket gör skillnaden mellan till exempel press, radio och tv mindre tydlig. Konvergensen leder enligt analysen till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="p397dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387397x1.jpg/" id="p397img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft35"&gt;ökad konkurrens som ytterligare förstärks av att nya aktörer med nya tjänster träder in på marknaden, liksom av att tidigare geografiskt skilda medier konkurrerar om samma publik. Förändringarna har inne- burit stora utmaningar och ägarförändringar på mediemarknaden. I synnerhet tidningsbranschen präglas av den pågående struktur- omvandlingen och den digitala omställningen. Vidare konstateras att sociala medier växer sig starkare som nyhetsdistributörer, framför allt bland unga.&lt;SPAN class="ft42"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft24"&gt;Sammanfattningsvis konstaterar utredningen bland annat att ut- vecklingen går mot minskad användning av traditionella medier och att journalistiken riskerar att decimeras. Samtidigt som olika typer av desinformation och polariserande budskap ökar i betydelse och omfattning i samhällsdebatten har ansvarstagande medieaktörer med höga ambitioner att bevaka demokratin och granska makten svårt att finansiera sin verksamhet. En del av nyhetsjournalistikens utman- ingar har globala förtecken. Stora globala aktörer, såsom Google och Facebook, får en allt större del av annonsmarknaden även lokalt. Utredningen noterar att den dramatiskt minskade annonsförsäljningen inom pressen under &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; inte beror på makroekonomiska fak- torer utan på den kraftigt ökande konkurrensen från framför allt digitala plattformar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;MSB:s roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Det psykologiska försvaret och informationsberedskapen leddes och samordnades fram till 2008 av Styrelsen för psykologiskt försvar, SPF, då myndigheten lades ned. Uppgifterna togs därefter över av MSB. MSB har enligt 15 § i sin instruktion till uppgift att stödja medieföretagens beredskapsplanering. Enligt sitt regleringsbrev ska MSB fördela medel för drift och vidmakthållande av vissa reserv- funktioner inom etermedia. MSB ska också inom det egna ansvars- området ha en god förmåga att identifiera och möta informations- påverkan och annan spridning av vilseledande information riktad mot Sverige. Myndigheten ska även genom kunskapsspridning och stöd till samverkan bidra till övriga bevakningsansvariga myndig- heters och berörda aktörers beredskap inom området. Till följd av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2016:80 En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar, och prop. 2017/18:154 Journalistik i hela landet, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;
&lt;DIV id="p398dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387398x1.jpg/" id="p398img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;att arbetet med planering för höjd beredskap återupptagits har MSB fått i uppdrag att inför kommande försvarsinriktningsbeslut bland annat analysera vilka psykologiska försvarsförmågor som behöver utvecklas i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft35"&gt;MSB följer och analyserar alltså utvecklingen inom medieområdet utifrån ett beredskapsperspektiv. Myndigheten samverkar med medie- företagen genom Mediernas beredskapsråd och gör bland annat regel- bundet en &lt;NOBR&gt;hot-,&lt;/NOBR&gt; risk- och sårbarhetsanalys tillsammans med aktörerna i mediebranschen. I Mediernas beredskapsråd sitter representanter från Bonnier Broadcasting (TV4), Bonnier News, Allente, Tele 2, Nent Group, Post- och telestyrelsen, Radiobranschen, Schibsted, Sveriges Radio, Sveriges Television, Teracom, TU – Mediehusens branschorganisation (Tidningsutgivarna), och TT Nyhetsbyrån (Tid- ningarnas Telegrambyrå).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Ska ett svenskt granskningssystem gälla för investeringar i vissa medieföretag?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Det finns skäl för att ett svenskt granskningssystem bör omfatta utländska direktinvesteringar i vissa medieföretag. Det är möjligt att konstruera en sådan reglering utan att den kommer i konflikt med grundlagsskyddet. Investeringar i medie- företag bör emellertid inte omfattas av ett svenskt system för anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft24"&gt;Vi har i kapitel 7 redogjort för risker till följd av utländska direkt- investeringar. Där framgår att främmande makt bland annat försöker påverka beslut, uppfattningar och beteenden hos olika aktörer i Sverige genom att sprida vilseledande eller oriktig information via olika typer av medier. Den beskrivna utvecklingen på medieområdet med bland annat ökande ägandekoncentrationer och olika typer av desinformation innebär att utländska direktinvesteringar i medie- verksamhet kan medföra risker för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;Det finns mot denna bakgrund i och för sig skäl för att systemet ska omfatta utländska direktinvesteringar i vissa medieföretag. Syftet med det vore inte att begränsa tryck- och yttrandefriheten utan tvärtom att hindra investeringar som kan hota mediernas frihet och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;mångfald till skydd för fri åsiktsbildning och för att stärka demo- kratiska värden, det vill säga samma skäl som bär upp det starka grund- lagsskyddet för media i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft24"&gt;Rätten att yttra sig i tryckt skrift och annan media är alltså skyd- dad av grundlagarna. Även i den mån det är möjligt att reglera området utan ändring i grundlag måste en sådan reglering göras med återhåll- samhet och försiktighet. Bestämmelser som innebär inskränkningar i förhållande till de rättigheter som grundlagarna ska garantera ska inte vara fler än nödvändigt och måste vara klara och tydliga och utformas med omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;Vi bedömer att det är möjligt att konstruera en reglering som tek- niskt sett inte kommer i konflikt med grundlagsskyddet. Hur ett sådant förslag förhåller sig till regeringsformen, tryckfrihetsförord- ningen och yttrandefrihetsgrundlagen utvecklas närmare i kapitel 14. Där framgår att för andra än svenska medborgare och svenska juri- diska personer särskilda begränsningar i grundlagsskyddet enligt de två sistnämnda lagarna får göras genom lag. Det innebär att möjlig- heterna att investera i ett medieföretag inte utan ändringar i grundlag får inskränkas beträffande investerare som är svenska medborgare eller svenska juridiska personer. Investeringar som svenska medbor- gare med dubbla medborgarskap gör i medieföretag kan därmed inte utan ändring av grundlag förbjudas eller förenas med villkor för att få genomföras. Mot bakgrund av den försiktighetsprincip som måste gälla på området bedömer vi att ett granskningssystem inte – såsom regelverket i övrigt är tänkt – kan tillämpas heller i bulvansituationer. Det innebär att, om investeraren har svenskt medborgarskap eller är en svensk juridisk person, en investering i ett medieföretag inte kan förbjudas eller godkännas med villkor, oavsett om den verklige inve- steraren är en aktör som granskningsmyndigheten bedömer inte själv skulle få genomföra investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft12"&gt;En förutsättning för att utan grundlagsändring inkludera medie- området i systemet för anmälan och granskning är alltså att regel- verket såvitt gäller sådana företag utesluter granskning av invester- ingar från fysiska personer med svenskt medborgarskap och svenska juridiska personer. Det lämpligaste sättet att åstadkomma detta är att helt undanta investeringar som görs av sådana investerare från anmälningsskyldigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;Det är alltså visserligen lagtekniskt möjligt, låt vara något kompli- cerat, att utforma ett granskningssystem som innefattar medieföre-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft24"&gt;tag utan att det står i strid med grundlag. Sammantaget skulle det alltså medföra en del tekniska komplikationer att låta granskningssystemet gälla även på medieområdet, och en del särreglering skulle sannolikt vara nödvändig. Frågan har emellertid dimensioner som sträcker sig bortom lagstiftningsteknik. Kort uttryckt bör följande omständig- heter beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Säkerhetspolitiska skäl kan visserligen anföras för att låta det svenska systemet omfatta vissa medieföretag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Medieområdet pekas i EU:s förordning om utländska direkt- investeringar ut som ett område för granskning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Redan den omständigheten att vi befinner oss på eller i direkt anslutning till ett område med starkt skydd i grundlag, bland annat för etableringar, påkallar dock försiktighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Också aktuella förhållanden i vissa andra länder, även medlemmar i EU, manar till eftertanke.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Mediemarknaden är global och i den meningen bortom kontroll. Därmed finns å andra sidan även goda möjligheter att balansera de risker som kan följa av fientliga aktiviteter på medieområdet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Utredningens sammanvägda ståndpunkt blir att inte föreslå att gransk- ningssystemet ska inkludera medieområdet. Utredningen bör emel- lertid sträva efter att ge regering och riksdag största möjliga hand- lingsutrymme. Utredningen har därför stannat för att visserligen inte föreslå att medieområdet ska omfattas av det svenska systemet men att likväl i betänkandet presentera ett beredningsunderlag. Genom detta förfarande skapas goda förutsättningar för ett ställningstagande efter vederbörlig remissbehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft52"&gt;I det följande beskrivs därför hur granskningssystemets tillämp- ningsområde skulle kunna avgränsas när det gäller medier. Därefter presenteras en lagteknisk lösning. De justeringar av utredningens lag- förslag som behövs, om medieområdet ska omfattas av systemet, finns i bilaga 2 till detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="p401dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387401x1.jpg/" id="p401img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p951 ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;En eventuell reglering av medieområdet skulle kunna omfatta verksamheter som ger ut allmänna nyhetsmedier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Med medier avses kanaler för förmedling av information eller under- hållning.&lt;SPAN class="ft53"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;Utöver de mer traditionella medierna, som pappersdistri- bution och &lt;NOBR&gt;tv-sändningar&lt;/NOBR&gt; i marknätet, finns nu ett stort utbud av trådbundna sändningar, via både kabel och internet, och en mängd internetburna spridningsformat, till exempel &lt;NOBR&gt;beställ-tv&lt;/NOBR&gt; (video on demand), andra typer av playtjänster för exempelvis ljud och text samt nätforum och sociala medietjänster. Medierna smälter samman allt mer i de digitala kanalerna, och det går inte på samma sätt som tidigare att skilja på tidningar, radio och tv utifrån en indelning i text, ljud och bild. I det digitaliserade medielandskapet blandas dessa innehållsformer samtidigt som nya uppstår, till exempel pedagogiska nyhetsspel, interaktiv grafik och bildspel med text och ljud. Teknikut- vecklingen har också ökat antalet möjliga spridningsformer.&lt;SPAN class="ft53"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Antalet företag som är att betrakta som medieföretag är alltså relativt stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Syftet med att granska investeringar på medieområdet skulle vara att förhindra de investeringar som kan vara problematiska när det gäller dess effekter på mediernas frihet och mångfald och därmed på Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. En eventuell bestämmelses tillämpningsområde bör därför avgränsas i enlighet med detta syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Mot bakgrund av MSB:s mer allmänna erfarenheter av arbete med krisberedskap och &lt;NOBR&gt;hot-,&lt;/NOBR&gt; risk- och sårbarhetsanalyser samt dess sär- skilda uppdrag och arbete inom medieområdet skulle MSB på samma sätt som vi föreslår beträffande samhällsviktig verksamhet kunna utfärda föreskrifter om vilka verksamheter på medieområdet som skulle omfattas av ett granskningssystem. Att låta den blivande myndigheten för psykologiskt försvar ansvara för att ta fram sådana myndighets- föreskrifter skulle också kunna vara ett alternativ. De uppgifter som MSB har enligt regleringsbrev – att inom det egna ansvarsområdet ha en god förmåga att identifiera och möta informationspåverkan och annan spridning av vilseledande information samt att genom kun- skapsspridning och stöd till samverkan bidra till övriga bevaknings- ansvariga myndigheters och berörda aktörers beredskap inom områ-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft193"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;NE.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2016:80 En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar, s. 324 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="p402dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387402x1.jpg/" id="p402img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;det – ska ju flyttas över till den nya myndigheten för psykologiskt försvar, se avsnitt 10.6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft52"&gt;Vi bedömer dock att, om investeringar i medieföretag skulle om- fattas av granskningssystemet, det vore lämpligare att avgränsa tillämp- ningsområdet med hjälp av ett befintligt regelverk vars syfte ligger nära skälen för att granska utländska investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft36"&gt;Allmänna nyhetsmedier enligt mediestödsförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Som framgått ovan har frågor om mediernas frihet och mångfald diskuterats av bland annat Medieutredningen. Mot bakgrund av att presstödet i dess dåvarande form skulle upphöra fick Medieutred- ningen i uppdrag att analysera behovet av nya mediepolitiska insat- ser. Utredningen skulle med utgångspunkt i analysen lämna förslag till utformning av nya mediepolitiska verktyg. Förslagen skulle syfta till att främja möjligheterna för allmänheten att ta del av journalistik som präglas av mångfald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning, oavsett var i Sverige man bor. Mediernas oberoende skulle värnas i förslagen. Mot bakgrund av utvecklingen på medieområdet föreslog Medieutredningen ett mediestöd som, till skillnad från tidi- gare presstöd, skulle vara inriktat på allmänna nyhetsmedier oavsett innehålls- eller spridningsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Medieutredningens förslag ligger till grund för den nu gällande mediestödsförordningen (2018:2053) som upphör att gälla vid ut- gången av 2023. Det är i skrivande stund inte klart hur bestämmel- serna om mediestöd kommer att se ut därefter. Förordningen inne- håller bestämmelser om statsbidrag till juridiska personer som ger ut allmänna nyhetsmedier. Syftet med mediestödet är att stärka demo- kratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhets- förmedling i hela landet via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;109 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i mediestöds- förordningen innebär att allmänna nyhetsmedier kan få mediestöd, om de uppfyller vissa krav.&lt;SPAN class="ft53"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Att en aktör är ett allmänt nyhetsmedium innebär alltså inte att denne automatiskt har rätt till mediestöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Syftet med mediestödsförordningens avgränsning ter sig likartat med de skäl som på medieområdet bär upp förslaget att låta medie-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;1–2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ mediestödsförordningen (2018:2053).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Till exempel har en ansvarig utgivare, följer god medieetisk sed, är riktade till svensk mål- grupp, publiceras eller sänds med hög regelbundenhet och har god användarförankring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="p403dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387403x1.jpg/" id="p403img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;företag omfattas av systemet för granskning. Det finns goda skäl att om möjligt använda befintliga regelverk för besläktade avgränsningar. Det är därför lämpligt att undersöka om mediestödsförordningens definitioner skulle kunna begagnas i granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Med allmänt nyhetsmedium avses enligt 3 § i mediestödsförord- ningen ett medium som har till sin primära uppgift att &lt;SPAN class="ft37"&gt;bedriva nyhets- bevakning &lt;/SPAN&gt;och som också har ett &lt;SPAN class="ft37"&gt;redaktionellt innehåll &lt;/SPAN&gt;bestående av &lt;SPAN class="ft37"&gt;regelbunden och allsidig nyhetsförmedling &lt;/SPAN&gt;som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden. Allmänna nyhetsmedier kan vara dagstid- ningar, gratistidningar, webbplatser, poddradio, appar med mera som har till sin primära uppgift att bedriva nyhetsbevakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Myndigheten för press, radio och tv har meddelat föreskrifter med stöd av mediestödsförordningen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;111 &lt;/SPAN&gt;I föreskrifterna anges att ett nyhetsmediums primära uppgift avgörs genom en helhetsbedöm- ning. Vid bedömningen vägs det in i vilken mån mediets innehåll består av nyhetsförmedling och granskning. Det redaktionella inne- hållet behöver enligt föreskrifterna vara av en sådan omfattning att det av användare uppfattas som ett nyhetsmedium. Föreskrifterna innehåller också tröskelvärden när det gäller det redaktionella inne- hållet. För tryckt och digital text gäller exempelvis som huvudregel att den, per kalenderår, ska utgöra minst 1 000 spaltmeter mätt i 45 mm spaltbredd, vilket motsvarar minst 2 250 000 tecken. Enligt föreskrifterna avses med &lt;SPAN class="ft37"&gt;regelbunden nyhetsförmedling &lt;/SPAN&gt;att nyhets- mediet för användare ska framstå som aktuellt och relevant. Nyhets- förmedlingen ska med kontinuitet gälla händelser i anslutning till nyhetsmediets periodicitet. Medieutredningen uttalade i detta sam- manhang att det inte ska vara fråga om en ensidig representation eller en oförändrad webbplats. Med &lt;SPAN class="ft37"&gt;allsidig nyhetsförmedling &lt;/SPAN&gt;avses enligt föreskrifterna ett redaktionellt innehåll som täcker en bredd av olika ämnesområden. Ett nyhetsmediums redaktionella innehåll får ämnes- mässigt begränsas, om det kan motiveras av det geografiska sprid- ningsområdet. Med allsidighet avses vidare att nyhetsförmedlingen innehåller olika perspektiv och behandlas utifrån flera och breda syn- vinklar. Det hindrar inte att ett nyhetsmedium även kan innehålla opinionsmaterial. Med &lt;SPAN class="ft37"&gt;redaktionellt innehåll &lt;/SPAN&gt;avses innehåll som inte utgörs av annonser. När det gäller skeenden som är grundläggande för demokratin uttalade medieutredningen att det som avses är till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Myndigheten för press, radio och tv:s föreskrifter om mediestöd (MPRTFS 2019:3).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;
&lt;DIV id="p404dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387404x1.jpg/" id="p404img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;exempel debatter, beredning och beslut i politiska partier, i demo- kratins beslutsfattande organ, myndigheter eller andra verksamheter men också opinions- och maktförskjutningar i samhället.&lt;SPAN class="ft101"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;Medie- utredningen övervägde om också begreppet allmänpolitisk opinions- bildning skulle ingå i definitionen av allmänt nyhetsmedium&lt;SPAN class="ft101"&gt;113 &lt;/SPAN&gt;men kom fram till att den inte skulle det, bland annat eftersom det finns viktiga nyhetsmedier, till exempel nyhetsbyråerna, som inte omfattar opinionsbildning.&lt;SPAN class="ft101"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;En granskning av utländska direktinvesteringar på medieområdet skulle syfta huvudsakligen till att slå vakt om den fria åsiktsbild- ningen, yttrandefriheten och demokratin till skydd för Sveriges säker- het, allmän ordning och allmän säkerhet. Detta syfte stämmer väl överens med syftet med mediestödet – att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling via en mångfald av allmänna nyhetsmedier. En avgränsning i enlighet med mediestödsförordningens definition av allmänna nyhetsmedier fram- står alltså som lämplig utifrån syftet med investeringsgranskningen. En granskning som omfattar företag som ger ut allmänna nyhets- medier i betydelsen medier som har till primär uppgift att bedriva nyhetsbevakning och som innehåller en regelbunden och allsidig ny- hetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeen- den, fångar väl upp den typ av verksamhet som ett system för inve- steringsgranskning skulle kunna omfatta. Vi anser därför att, för det fall medieföretag skulle omfattas av lagen, avgränsningen av vilka medieföretag som ska omfattas bör göras i enlighet med definitionen av allmänna nyhetsmedier i mediestödsförordningen. Medieföretagens konstitutionella ställning gör det normhierarkiskt lämpligt att göra avgränsningen i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;SOU 2016:80 En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar, s. 322 och s. 457.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Så var fallet enligt det då gällande presstödssystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2016:80 En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar, s. 323.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;
&lt;DIV id="p405dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387405x1.jpg/" id="p405img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;10.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Säkerhetskänslig verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Investeringar i säkerhetskänslig verksamhet ska omfattas av ett svenskt system för anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar. Med säkerhetskänslig verksamhet avses sådan verksamhet som omfattas av säkerhetsskyddslagen, det vill säga verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft11"&gt;I inledningen till detta kapitel har vi konstaterat att verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd, så kallad säkerhetskänslig verksamhet, regleras i säkerhetsskyddslagen och att de verksamheter som omfattas av den lagen är sådana att de bör omfattas av ett granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Uttrycket Sveriges säkerhet kan sammanfattas som skyddet för Sveriges oberoende – i betydelsen självständighet och suveränitet – och bestånd. Det innefattar yttre säkerhet till skydd för Sveriges försvarsförmåga (territoriell suveränitet) samt Sveriges integritet, oberoende och handlingsfrihet (politisk självständighet). Uttrycket innefattar också den inre säkerheten till skydd för Sveriges förmåga att upprätthålla och säkerställa grundläggande strukturer i form av det demokratiska statsskicket, rättsväsendet och den brottsbekäm- pande förmågan på nationell nivå. Vidare omfattas skydd mot på- verkan på nationellt samhällsviktig verksamhet genom påverkan på leveranser, tjänster och funktioner som är nödvändiga för samhällets funktionalitet på nationell nivå, samt skydd mot skada på Sveriges ekonomi i form av skada på den nationella betalningsförmågan där skadan kan få negativa konsekvenser för Sveriges suveränitet, hand- lingsfrihet och oberoende. Slutligen omfattas även så kallad skade- genererande verksamhet. Det avser en verksamhet som, om den utsätts för en antagonistisk handling (exempelvis spioneri, sabotage eller terroristbrott), kan generera skadekonsekvenser på andra säkerhets- känsliga verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft11"&gt;Det är rimligt att anta att säkerhetskänslig verksamhet i mycket stor utsträckning kommer att omfattas av våra förslag till följd av att de utgör till exempel samhällsviktig eller annan verksamhet som om- fattas av förslagen. Det går emellertid inte att utesluta att viss säker-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;
&lt;DIV id="p406dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387406x1.jpg/" id="p406img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft24"&gt;hetskänslig verksamhet kan komma att falla utanför. Ett sådant exem- pel är skadegenererande verksamhet. Ett exempel är ett mikrobiolo- giskt laboratorium, som inte är samhällsviktig verksamhet i sig men som kan vara säkerhetskänslig verksamhet till följd av att en anta- gonistisk handling mot verksamheten kan medföra skada på annan säkerhetskänslig verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Det finns också företag som hanterar information där uppgifterna var för sig inte är säkerhetsskyddsklassificerade, men där den sam- manställda informationen utgör sådana uppgifter. När det gäller vilken typ av information det kan vara fråga om anförs i förarbetena till säkerhetsskyddslagen följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft6"&gt;Det kan vara fråga om uppgifter som samlats från olika allmänt till- gängliga källor men där den samlade uppgiftsmängden är nödvändig för andra aktörer i en klart säkerhetskänslig verksamhet. Sammanställningar av uppgifter från olika källor kan också göra att den sammanställda infor- mationen kan anses utgöra säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter även om informationen härrör från öppna källor. En större mängd av person- uppgifter kan också utgöra en sådan ansamling av information som sett i dess sammanhang kan medföra att säkerhetsskyddslagens krav på infor- mationssäkerhet ska tillämpas. [– – &lt;NOBR&gt;–]&lt;/NOBR&gt; Oftast torde det krävas en viss kritisk massa av uppgifter för att ansamlingen ska anses som säkerhets- känslig. Hur stor mängd uppgifter som ska anses utgöra sådan skydds- värd verksamhet måste avgöras från fall till fall mot bakgrund av bl.a. vilken typ av uppgifter och verksamhet det är fråga om och vilken konse- kvens det skulle kunna innebära om ansamlingen gjordes tillgänglig för utomstående.&lt;SPAN class="ft54"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;En verksamhet som hanterar stora mängder information som inte är säkerhetsskyddklassificerad, men som av andra skäl kan betraktas som säkerhetskänslig, kan alltså vara av betydelse för Sveriges säkerhet (säkerhetskänslig). Sådan verksamhet omfattas inte av förslagen i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;För att fånga upp all säkerhetskänslig verksamhet bör gransk- ningssystemet vara tillämpligt även på sådan säkerhetskänslig verk- samhet. Frågan om hur detta förslag förhåller sig till de befintliga bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen behandlas i kapitel 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2017/18:89 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet – ny säkerhets- skyddslag, s. 45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;
&lt;DIV id="p407dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387407x1.jpg/" id="p407img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;10.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Känsliga anläggningar och fast egendom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Granskningssystemet ska omfatta investeringar i känsliga anläggningar eller fast egendom bara i den mån verksam- heten där anläggningen eller egendomen finns omfattas av gransk- ningssystemet i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Utländska direktinvesteringar kan medföra risker för Sveriges säkerhet respektive allmän ordning eller allmän säkerhet, om de görs i känsliga anläggningar eller fast egendom. Rådigheten över områden som är belägna i anslutning till exempelvis en viktig farled eller ett hamnin- lopp kan innebära strategiska fördelar. Samma sak gäller rådighet över byggnader eller andra anläggningar i sådana områden. Utländska direktinvesteringar i sådan egendom kan innebära till exempel att främ- mande makt skaffar sig kontroll över geografin och utövar olaglig under- rättelseverksamhet. Vidare kan möjligheten till rådighet över anlägg- ningar eller fast egendom som behövs för att viktiga samhällsfunktioner ska kunna tillhandahållas försvåras till följd av sådana investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Säkerhetsskyddslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;I säkerhetsskyddslagen (2018:585) finns bestämmelser om överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet och viss egendom. En närmare redo- görelse för det regelverket finns i kapitel 15. Överlåtelser av fast egen- dom omfattas emellertid inte av säkerhetsskyddslagen. I förarbetena uttalades att det inte fanns förutsättningar för att i det lagstiftnings- ärendet föreslå en sådan reglering med hänsyn till att frågor om bland annat förhållandet till regleringen om lagfart och godtrosför- värv krävde ytterligare överväganden. Regeringen uttryckte dock att man har för avsikt att återkomma till frågan.&lt;SPAN class="ft53"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2020/21:13 s. 17 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säker- hetskänslig verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;
&lt;DIV id="p408dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387408x1.jpg/" id="p408img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Expropriation och förfogande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Expropriation innebär att man i vissa fall kan få överta eller använda andras mark för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Expro- priation innebär alltså att fastighetsägaren blir av med hela eller delar av sin fastighet eller måste tåla att den belastas med någon rättighet. Bestämmelser om expropriation finns i expropriationslagen (1972:719). Där framgår att expropriation får ske bland annat för att bereda ut- rymme för anläggning som tillgodoser ett allmänt behov av samfärdsel, transport eller annan kommunikation, för att tillgodose ett allmänt behov av elektrisk kraft eller annan drivkraft, vatten eller värme, för att bereda utrymme åt näringsverksamhet eller anläggning för närings- verksamhet av större betydelse för riket eller orten och för det mili- tära försvaret eller för annat ändamål som är av särskild betydelse för totalförsvaret. Beslut om tillstånd i expropriationsärenden fattas som huvudregel av regeringen. Fastighetsägaren och andra sakägare har rätt till ersättning till följd av expropriationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;För flera av de ändamål som anges i expropriationslagen finns speciallagstiftning som i förekommande fall ska användas i stället för expropriationslagen. Några sådana exempel är ledningsrättslagen (1973:1144), väglagen (1971:948), lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och minerallagen (1991:45).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;I förfogandelagen (1978:262) finns bestämmelser om att bland annat fastigheter och andra anläggningar kan tas i anspråk på olika sätt om Sverige är i krig, eller om andra utomordentligt allvarliga situa- tioner råder som föranletts av krig eller krigsfara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Totalförsvarskommittén&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft11"&gt;Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet har haft i uppdrag att bland annat föreslå åtgärder för att förebygga och hindra att väsentliga totalförsvarsintressen exponeras för risker i samband med överlåtelse och upplåtelse av viktigare infrastruktur som bedöms vara av väsentligt intresse för totalförsvaret.&lt;SPAN class="ft53"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;I sitt slutbetänkande föreslog kommittén att ett statligt kontrollsystem ska införas med möjlighet för staten att granska och ytterst villkora eller förbjuda överlåtelser och upplåtelser av utpekad egendom som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Fö 2017:02, dir. 2017:31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="p409dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387409x1.jpg/" id="p409img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft35"&gt;är av väsentligt intresse för totalförsvaret.&lt;SPAN class="ft42"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;Det gäller vissa hamnar och vissa flygplatser och byggnader eller andra anläggningar inom en hamn eller en flygplats samt fastigheter, byggnader och andra anlägg- ningar som är lös egendom i områden med geografiska förhållanden av väsentlig betydelse för det militära försvaret. Enligt förslagen ska regeringen i förordningsform bestämma den geografiska utsträck- ningen av sådana områden genom att dessa direkt framgår av kartor som biläggs förordningen. Kommittén föreslog att områden som mot- svarar de tidigare militära skyddsområdena pekas ut som skyddsvärda geografiska områden. Förslagen innebär också ett krav på att fysiskt skyddade anläggningar&lt;SPAN class="ft42"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;som inrättats för behov inom civilt försvar får avvecklas, överlåtas eller upplåtas av en kommun eller en region endast efter medgivande från staten. Kommittén skrev bland annat följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft6"&gt;I dag finns inget krav i lagstiftningen på att totalförsvarets intressen ska beaktas vid överlåtelser eller upplåtelser av egendom av väsentligt intresse för totalförsvaret. En negativ konsekvens av detta kan bli att totalför- svarsviktig egendom skingras eller förstörs. En annan konsekvens är att en antagonist genom att förvärva eller nyttja en fastighet inom ett från totalförsvarssynpunkt viktigt område kan få en sådan kontroll över geografin att det blir möjligt att skada svenska försvarsförberedelser. En permanent eller tillfällig rådighet över infrastruktur, såsom en hamn eller en flygplats, möjliggör också för en antagonist att agera för att skada vårt totalförsvar. Genom utvalda förvärv eller nyttjanden av egendom i Sverige kan främmande makt försvåra svensk försvarsverksamhet, utöva olaglig underrättelseverksamhet eller på annat sätt stödja en verksamhet som är riktad mot Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;När det gäller hamnar, flygplatser och fast egendom som är belägen inom ett skyddsvärt geografiskt område samt byggnader eller anlägg- ningar som är belägna inom en hamn, flygplats eller skyddsvärt om- råde gäller kommitténs förslag oavsett om ägaren är en kommun, en region eller en enskild. Även överlåtelse av aktier eller andelar i ett bolag som äger den aktuella egendomen omfattas, dock inte aktier i publika aktiebolag. Vidare gäller förslagen oavsett vem ägarens mot- part är och oberoende av motpartens hemvist. Hur stor del av egen- domen som transaktionen gäller saknar också betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 2019:34 Förbättrat skydd för totalförsvaret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Med skyddad anläggning avses enligt förslaget en ledningsplats eller annan anläggning som inrättats för befolkningens behov av skydd och vård under höjd beredskap vilken har försetts med förstärkt fysiskt skydd och som staten överlåtit till en kommun eller en region eller som kommunen eller regionen inrättat med ekonomiskt bidrag från staten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td218"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td219"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p964 ft11"&gt;Kommittén konstaterade att egendom som är av väsentlig bety- delse för totalförsvaret ofta omfattas av säkerhetsskyddslagen och före- slog därför att möjligheten till granskning enligt förslagen ska vara subsidiär i förhållande till kontrollsystemet enligt säkerhetsskydds- lagen. Lagen ska enligt förslagen inte tillämpas på sådana överlåtelser eller upplåtelser av egendom i säkerhetskänslig verksamhet som med- för skyldighet för verksamhetsutövaren att samråda med tillsynsmyn- digheten enligt den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft12"&gt;Kommitténs betänkande har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;10.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Investeringar i känsliga anläggningar eller fast egendom ska inte per se omfattas av granskningssystemet utan bara i den mån verksamheten där anläggningen eller egendomen finns omfattas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft11"&gt;Våra förslag innebär att utländska direktinvesteringar i bland annat samhällsviktig verksamhet ska omfattas av granskningssystemet. Sådan skyddsvärd verksamhet som förslagen omfattar kan vara beroende av rådighet över eller tillgång till vissa anläggningar eller viss fast egendom. Möjligheten att bedriva en hamn är till exempel beroende av tillgång till viss mark. Ofta är denna rådighet och tillgång kopplad till verksamheten genom att verksamheten bedrivs i ett bolag som äger också anläggningen eller egendomen. En investering som ger till- gång till sådan anläggning eller fast egendom kommer att omfattas av våra förslag i den mån de ägs av en verksamhet som omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;Det kan dock förekomma situationer där en verksamhet som om- fattas av granskningssystemet är beroende av tillgångar i form av an- läggningar eller fast egendom som inte i sig omfattas av gransknings- systemet. Det kan också vara fråga om fast egendom som är belägen inom ett sådant skyddsvärt geografiskt område som omfattas av Totalförsvarskommitténs förslag samt byggnader eller anläggningar inom sådana områden. Det är här fråga om områden inom vilka det finns anledning att utöva kontroll över fastigheters ägarskap och användning utifrån geografiska förhållanden av väsentlig betydelse för det militära försvaret. Den typen av fastigheter är inte kopplade till någon särskild verksamhet eller funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p655 ft52"&gt;I den mån känsliga anläggningar och fast egendom inte ägs av sådana företag som omfattas av våra förslag, är det rimligt att anta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;
&lt;DIV id="p411dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387411x1.jpg/" id="p411img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Verksamheter som ska omfattas av granskningssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;att ägandet inte sällan finns hos kommuner eller regioner respektive fysiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;Totalförsvarskommittén har i sitt arbete behandlat viss specifikt utpekad fast egendom inom särskilda områden med geografiska för- hållanden av väsentlig betydelse för det militära försvaret. Någon sådan lagstiftning finns inte beslutad i nuläget. Inte heller säkerhetsskydds- lagen eller förslagen till ändringar i den lagen innefattar kontroll av överlåtelser av fast egendom. Som nämnts ovan har regeringen dock i samband med behandlingen av utredningsförslag om ändringar i säkerhetsskyddslagen uttryckt att man har för avsikt att återkomma till frågan.&lt;SPAN class="ft53"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;Överväganden om behov av kontrollsystem för fast egen- dom som inte ingår i verksamhet som omfattas av det gransknings- system som vi föreslår bör göras från andra utgångspunkter än enbart utländska direktinvesteringar. Samtidigt kan utvecklingen leda till att lämpligheten av olika granskningssystem kan behöva övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Vi konstaterar också, liksom Totalförsvarskommittén, att expro- priationslagstiftningen ger staten relativt långtgående möjligheter att ta i anspråk egendom för totalförsvarsändamål.&lt;SPAN class="ft101"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;Den lagstift- ningen ger alltså möjligheter för staten att, om än i efterhand, ingripa till skydd för angelägna säkerhetsintressen kopplade till fast egen- dom. Som Totalförsvarskommittén framhåller innehåller expropria- tionslagstiftningen inte någon mekanism genom vilken staten kan få reda på relevanta överlåtelser. Här kan det system som vi föreslår fylla en funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Den befintliga lagstiftningen sammantagen med de förslag vi lämnar ger alltså ett långtgående skydd mot investeringar som ger tillgång till känsliga anläggningar och fast egendom. Totalförsvarskommitténs förslag och förslaget att låta säkerhetsskyddslagen omfatta även över- låtelser av fast egendom skulle, om de genomförs, ge ytterligare skydd och hanterar dessutom sådana investeringar på ett bättre sätt än ett system som tar sikte på investeringar i företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Sammanfattningsvis bedömer vi alltså att investeringar i känsliga anläggningar eller fast egendom i avvaktan på den pågående bered- ningen inte per se ska omfattas av granskningssystemet. Investeringar i verksamhet som äger sådan egendom ska omfattas bara i den mån verksamheten omfattas av systemet i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Prop. 2020/21:13 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhets- känslig verksamhet, s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Se SOU 2019:34 Förbättrat skydd för totalförsvaret, s. 179 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;
&lt;DIV id="p412dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387412x1.jpg/" id="p412img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p967 ft196"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft11"&gt;Området för att tillämpa det granskningssystem som vi föreslår bestäms först och främst genom att regelverket närmare anger de verk- samheter som ska kunna skyddas mot utländska direktinvesteringar, se kapitel 10. Vilka verksamheter som ska kunna ges ett sådant skydd av- görs av vilken betydelse verksamheten har för Sveriges säkerhet, all- män ordning eller allmän säkerhet. Vid granskningsmyndighetens prövning kommer det i varje enskilt fall att behöva göras en helhets- bedömning med utgångspunkt i den aktuella verksamhetens faktiska skyddsvärde. Beroende på övriga omständigheter kan omständigheter som hänför sig till den tänkta investeraren ha betydelse för hur riskerna med den tänkta investeringen ska bedömas. Detta förutsätts också i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EU:s förordning om utländska direkt- investeringar). I det här kapitlet ska vi belysa vilka dessa omständig- heter är och hur det kan komma till uttryck i den föreslagna lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Detta kapitel inleds med en redogörelse för andra svenska regel- verk som reglerar tillståndsgivning. Därefter följer ett avsnitt om vissa iakttagelser rörande EU:s förordning om utländska direktinveste- ringar. Sedan behandlas en studie från Totalförsvarets forsknings- institut (FOI)&lt;SPAN class="ft53"&gt;1&lt;/SPAN&gt;, bedömningar som Säkerhetspolisen respektive Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) gjort i sina översikter samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter – En studie av risker, branscher och investerare, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FOI-R--5069—SE.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft20"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;
&lt;DIV id="p413dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387413x1.jpg/" id="p413img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;relevanta delar av OECD:s rapport om granskningsmekanismer.&lt;SPAN class="ft53"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Avslutningsvis redovisas vilka omständigheter kring investeraren som ska beaktas i det svenska systemet och hur regleringen ska utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Exempel på verksamheter som kräver tillstånd för utövaren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Det finns exempel i svensk rätt på verksamheter som kräver tillstånd för den som ska utöva verksamheten. I detta avsnitt behandlas några av dessa områden med fokus på vilka omständigheter hos sökanden som tillmäts betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Finansiella tjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft12"&gt;För att få driva ett företag som erbjuder finansiella tjänster krävs i de flesta fall tillstånd.&lt;SPAN class="ft101"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Det gäller banker, betaltjänstföretag, företag som verkar inom börs och clearing, fondbolag, fonder, försäkrings- bolag, försäkringsförmedlare, hypoteksinstitut, konsumentkredit- institut, kreditmarknadsföretag, utgivare av elektroniska pengar och värdepappersbolag. Finansiella institut och inlåningsföretag (inklu- sive spar- och låneföreningar) ska i stället ansöka om registrering av verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Vid ansökan om tillstånd eller registrering görs bland annat en ägarprövning, det vill säga en prövning av dem som har ett kvali- ficerat innehav av aktier i det sökande företaget. Med kvalificerat innehav avses ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om inne- havet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget. Tillstånd krävs också när ett innehav ökas så att det upp- går till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av kapitalet eller röste- talet samt när företaget blir ett dotterföretag.&lt;SPAN class="ft53"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Beträffande företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Acquisition- and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ownership-related&lt;/NOBR&gt; policies to safeguard essential security interests: Current and emerging trends, observed designs, and policy practice in 62 economies, Research note by the OECD Secretariat, maj 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Information hämtad från Finansinspektionens hemsida 210119 https://www.fi.se/sv/bank/sok- tillstand/ och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;https://www.fi.se/sv/vara-register/foretagsregistret/tillstand-av-fi-eller-enbart-&lt;/NOBR&gt; registrering/.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Se till exempel 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se till exempel 14 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;
&lt;DIV id="p414dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387414x1.jpg/" id="p414img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p134 ft14"&gt;som ska ansöka om registrering gäller att ändringar av den krets som har ett kvalificerat innehav i företaget snarast ska anmälas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft11"&gt;Det är Finansinspektionen som prövar frågor om tillstånd och registrering. Finansinspektionen tar i samband med ägarprövningen in uppgifter från till exempel Polismyndigheten, Upplysningscentralen, Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Finans- inspektionen kommunicerar ofta med utländska tillsynsmyndigheter i ägarprövningsfrågor. Tillstånd ska lämnas, om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget och det tilltänkta förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på verksamheten i kreditinstitutet. Enligt 14 kap. 2 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska vid bedömningen förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. Enligt förarbetena ska det i fråga om förvärvarens anseende bedömas om det föreligger tvivel beträffande den tilltänkta förvärvarens integritet och yrkeskompetens och om dessa tvivel är välgrundade. Sådana tvivel kan exempelvis uppkomma till följd av tidigare affärs- beteende. Det framgår vidare att i bedömningen av förvärvarens anseende kan vägas in att förvärvaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekono- miska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Exempel på detta kan vara att förvärvaren dömts för ekonomiska brott eller varit föremål för konkursförfarande. Begreppet ”anseende” kan dock tolkas vidare än så och kunna avse till exempel även en bedöm- ning av förvärvarens laglydighet, erfarenhet och omdöme i övrigt.&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft11"&gt;Av samma förarbeten framgår att, när det gäller den tilltänkta för- värvarens kapitalstyrka, prövningen bör avse främst förvärvarens förmåga att finansiera förvärvet och att upprätthålla eller verka för en finansiellt sund struktur i det företag som förvärvet gäller. I samband med prövningen bör särskild hänsyn tas till vilken typ av verksamhet som drivs eller kommer att drivas av det företag som förvärvet gäller. Relevansen av detta kriterium kan således variera beroende på vilken typ av företag det är fråga om.&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;Enligt 14 kap. 2 § lagen om bank- och finansieringsrörelse ska också beaktas bland annat om det finns skäl att anta att förvärvaren inte kommer att följa relevanta regelverk eller att förvärvet har samband med penningtvätt eller terrorism.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2008/09:155 Förvärv av kvalificerade innehav i finansiella företag, m.m., s. 133.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2008/09:155 Förvärv av kvalificerade innehav i finansiella företag, m.m., s. 133.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;
&lt;DIV id="p415dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387415x1.jpg/" id="p415img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Lagen om krigsmateriel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Tillstånd enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel, (krigsmateriel- lagen) beslutas av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt (1 § andra stycket). I lagtexten anges inte närmare vilka omständigheter som ska beaktas vid till- ståndsprövningen eller hur dessa ska vägas mot varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Krigsmaterielexportöversynskommittén hade föreslagit att de utrikespolitiska kriterierna gällande demokratisk status, mänskliga rättigheter och väpnade konflikter skulle tas in i lagen i klarläggande och informativt syfte.&lt;SPAN class="ft53"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Regeringen ansåg emellertid att en lagreglering gällande nämnda kriterier skulle förändra ramverkets struktur på ett sätt som inte stämde med de utgångspunkter som bör gälla. Reger- ingen uttalade att ställningstagandet inte innebar att den inte fäster stor vikt vid de faktorer som lyfts fram i kommitténs lagförslag. Tvärtom ansåg regeringen att dessa faktorer bör tillmätas stor bety- delse och att brister i fråga om exempelvis mänskliga rättigheter och demokratisk status i högre utsträckning än tidigare borde leda till att en ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet rörande krigsmateriel avslås. Att sådana faktorer ska beaktas följer av den grundläggande bestämmelsen att tillstånd inte får meddelas, om det strider mot utrikespolitiken och preciseras ytterligare genom riktlinjer och praxis.&lt;SPAN class="ft53"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Krigsmateriellagen föreskriver alltså inte uttryckligen att kriterier som en stats demokratiska status, respekt för mänskliga rättigheter och inblandning i väpnade konflikter får beaktas vid tillståndspröv- ningen. De olika delarna av &lt;NOBR&gt;utrikes-,&lt;/NOBR&gt; säkerhets- och försvarspolitiken utvecklas inte närmare i lagen utan preciseras genom regeringens riktlinjer, praxis samt av internationella förpliktelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Lagen om elektronisk kommunikation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft24"&gt;Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) gäller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;SOU 2015:72 Skärpt exportkontroll av krigsmateriel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2017/18:23 Skärpt exportkontroll av krigsmateriel, s. 29 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="p416dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387416x1.jpg/" id="p416img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft11"&gt;I 3 kap. LEK finns bestämmelser om rätt att använda radiosändare. Som huvudregel kräver det tillstånd. Tillståndet kan avse en viss radiosändare eller att använda radiosändare inom ett visst frekvens- utrymme. En tillståndsansökan ska beviljas, om vissa förutsättningar är uppfyllda. Dessa förutsättningar anges i 3 kap. 6 §. Bestämmelsen gör det möjligt att avslå en tillståndsansökan till exempel om sökan- den har använt, använder eller kommer att använda radiosändare på ett sådant sätt att användningen kan antas komma att orsaka skada för Sveriges säkerhet. Det skulle också kunna förekomma att en sökande av andra skäl inte bedöms klara att uppfylla de eventuella villkor som är av betydelse för Sveriges säkerhet som tillståndet skulle behöva förenas med och att det av den anledningen kan antas att radioanvänd- ningen kommer att orsaka skada för Sveriges säkerhet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Av 3 kap. 7 § LEK framgår att antalet tillstånd som beviljas inom ett frekvensutrymme får begränsas, om det är nödvändigt för att garantera en effektiv användning av radiofrekvenser. Ett beslut att begränsa antalet tillstånd ska omprövas så snart det finns anledning till det. Enligt 3 kap. 11 § LEK får tillstånd att använda radiosändare förenas med villkor som anges i bestämmelsen, bland annat om skyldigheter som följer av tillämpliga internationella avtal i fråga om användning av frekvenser samt om krav som är av betydelse för Sveriges säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Tillstånd eller del av tillstånd att använda radiosändare får över- låtas eller hyras ut efter medgivande av Post- och telestyrelsen (PTS) som är tillsynsmyndighet. Medgivande ska lämnas om vissa förut- sättningar är uppfyllda. Vid medgivandet får myndigheten meddela de villkor som behövs på grund av överlåtelsen. En överlåtelse som gjorts utan medgivande är utan verkan. Ett tillstånd får återkallas och tillståndsvillkor ändras omedelbart i vissa situationer, bland annat om radioanvändningen har orsakat skada för Sveriges säkerhet eller det kan antas att radioanvändningen kommer att orsaka sådan skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;PTS ska samråda med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten i ären- den som rör tillstånd att använda radiosändare i syfte att klarlägga om en tillståndsansökan kan antas komma att orsaka skada för Sveriges säkerhet. Samrådsmyndigheterna beaktar bland annat följande krite- rier inför tilldelning av frekvenstillstånd.&lt;SPAN class="ft42"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2019/20:15 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning, s. 44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Inriktning för samråd med Post- och Telestyrelsen inför tilldelning av frekvenstillstånd, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-04-23.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;
&lt;DIV id="p417dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387417x1.jpg/" id="p417img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p775 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Sannolikheten för att operatören eller leverantören utsätts för på- verkan/påtryckningar. Sådan påverkan kan understödjas av, men är inte begränsad till, förekomsten av följande faktorer:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Koppling, bland annat ägarförhållanden men även andra kopp- lingar, till regering eller myndigheter i tredje land (icke &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-land).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Tredje lands lagstiftning, särskilt i de fall där rättsliga eller demo- kratiska principer saknas eller där inga överenskommelser om säkerhet eller dataskydd kan tillämpas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;Kopplingar till länder eller organisationer som bedriver offensiva cyberoperationer eller annan antagonistisk verksamhet mot Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Övriga möjligheter för tredje land att utöva påtryckningar, bland annat i relation till geografisk placering av produktionstillgångar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Leverantörens förmåga att säkerställa leverans av kritiska produkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;Huawei&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Frågan om uppställda villkor enligt LEK varit motiverade av ett all- mänt intresse att skydda Sveriges säkerhet uppkom när PTS be- slutade att godkänna Hi3G Access AB, Net4Mobility HB, Telia Sverige AB och Teracom AB som deltagare i auktionsförfarandet rörande tillstånd att använda radiosändare i vissa frekvensband. Beslutet innebar att utrustning från bland annat Huawei Techno- logies (Huawei) inte får användas av de leverantörer som får tillstånd att använda radiosändare i de aktuella frekvensbanden, att befintliga produkter från Huawei ska vara avvecklade senast den 1 januari 2025 och att tillståndshavarna senast den 1 januari 2025 ska ha avvecklat beroenden av personal eller funktioner som är placerade i utlandet. PTS hänvisade i sitt beslut till Säkerhetspolisens och Försvars- maktens bedömning att Kinas cyberspionage mot Sverige innebär ökade risker för underrättelseinhämtning och antagonistiska hand- lingar kopplade till elektroniska kommunikationstjänster.&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Huawei överklagade PTS beslut till förvaltningsrätten och yrkade att beslutet tills vidare inte skulle gälla. Förvaltningsrätten, som ansåg att beslutet var överklagbart och att Huawei hade talerätt, inhiberade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Post- och telestyrelsens beslut den 20 oktober 2020, Godkännande av sökande samt till- kommande villkor i auktion av frekvensbanden 3,5 GHz och 2,3 GHz.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;
&lt;DIV id="p418dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387418x1.jpg/" id="p418img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;de aktuella villkoren.&lt;SPAN class="ft53"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Efter att PTS hade överklagat till kammarrätten upphävde kammarrätten förvaltningsrättens beslut om inhibition.&lt;SPAN class="ft53"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Efter att auktionsförfarandet om tillstånd att använda radiosändare i de aktuella frekvensbanden hade genomförts beslutade PTS att med- dela tillstånd i enlighet med utfallet i auktionen. Även det beslutet överklagades av Huawei till förvaltningsrätten.&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Förvaltningsrätten beslutade slutligt att avslå Huaweis över- klaganden och gjorde bedömningen att PTS haft fog för uppställda villkor och motiverade sitt beslut enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft6"&gt;Förvaltningsrätten anser att utredningen i målen ger stöd för att radio- användning kan antas komma att orsaka skada för Sveriges säkerhet om produkter från Huawei används i centrala funktioner i &lt;NOBR&gt;5G-näten.&lt;/NOBR&gt; Även beroenden i centrala funktioner av personal eller funktioner i utlandet kan antas komma att orsaka skada för Sveriges säkerhet. Utredningen består till stor del av den sammanfattande analys och bedömning som Säkerhetspolisen och Försvarsmakten gjort baserat på de uppgifter som operatörerna lämnat när de ansökt om tillstånd att använda radiosändare i 3,5 GHz- och 2,3 &lt;NOBR&gt;GHz-banden.&lt;/NOBR&gt; Vid bedömningen av utredningen har för- valtningsrätten beaktat att det endast är Säkerhetspolisen och Försvars- makten som tillsammans har en helhetsbild när det gäller säkerhetsläget och hotbilden mot Sverige och som har tillgång till de uppgifter som behövs för att bedöma om radioanvändning kan antas orsaka skada för Sveriges säkerhet.&lt;SPAN class="ft54"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft12"&gt;Förvaltningsrättens dom har överklagats till Kammarrätten i Stockholm. Målen är i september 2021 ännu inte avgjorda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Radio- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-lagen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;I radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen&lt;/NOBR&gt; (2010:696) finns bestämmelser om krav på till- stånd för att sända tv, sökbar &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; och ljudradio i marknätet. För att en aktör ska kunna få ett sändningstillstånd ska vissa förutsätt- ningar vara uppfyllda. Ett tillstånd att sända tv och sökbar &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; får till exempel ges bara till ett programföretag som har finansiella och tekniska förutsättningar att sända under hela tillståndsperioden (4 kap. 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Förvaltningsrätten i Stockholms mål nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;24231-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Kammarrätten i Stockholms mål nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7432-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Förvaltningsrätten i Stockholms mål nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2378-21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förvaltningsrätten i Stockholms dom meddelad den 22 juni 2021 i mål nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;24231-20&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;2378-21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;
&lt;DIV id="p419dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387419x1.jpg/" id="p419img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft24"&gt;Ett tillstånd att sända tv eller sökbar &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; får förenas med vill- kor som anges i lagen (4 kap. &lt;NOBR&gt;8–11&lt;/NOBR&gt; §§) Ett tillstånd kan förenas med villkor som innebär bland annat att ägarförhållandena och infly- tandet i ett företag som får tillståndet inte får förändras mer än i en begränsad omfattning. Ett tillstånd får överlåtas bara om Myndig- heten för press, radio och tv medger det. Sådant medgivande får lämnas bara under vissa förutsättningar som anges i lagen. En sådan förutsättning är att överlåtelsen inte för med sig att ägarkoncent- rationen bland dem som har tillstånd att sända tv och sökbar &lt;NOBR&gt;text-tv&lt;/NOBR&gt; ökar i mer än begränsad omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Av förarbetena framgår att det är angeläget att den som äger eller leder ett &lt;NOBR&gt;TV-företag&lt;/NOBR&gt; inte utnyttjar sin position för att ensidigt pro- pagera för egna åsikter och hindra meningsmotståndare att komma till tals. Därför är det önskvärt med en sådan ägarkrets att det inte är sannolikt att företaget kommer att uppträda partiskt till förmån för vissa åsikter. Ägarsammansättningen bör vara sådan att maktkon- centrationen inom de svenska massmedierna inte förstärks.&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft35"&gt;En ny bestämmelse för &lt;NOBR&gt;tv-sändningar&lt;/NOBR&gt; över satellit gäller sedan den 1 december 2020 enligt 5 kap. 14 § i radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen.&lt;/NOBR&gt; Bestämmelsen gäller satellitsändningar som inte är avsedda att tas emot i Sverige, men som omfattas av lagen eftersom den som sänder använder sig av en sändare belägen i Sverige eller en satellitkapacitet som tillhör Sverige. Enligt bestämmelsen ska program i sådana sändningar inte få ha ett innehåll som uppmanar till terroristbrott, våld eller hat som omfattas av artikel 6 i &lt;NOBR&gt;AV-direktivet&lt;/NOBR&gt; i lydelse enligt direktiv EU 2018/1808 och som avses i bestämmelsen om bland annat brott mot 3 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbild- ning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet. Justitiekanslern ska genom granskning i efterhand övervaka att bestämmelsen följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft11"&gt;Sammanfattningsvis får vissa krav ställas på den som söker till- stånd enligt radio- och &lt;NOBR&gt;tv-lagen.&lt;/NOBR&gt; Förutom att krav får ställas på att ekonomiska och tekniska förutsättningar ska föreligga under hela tillståndsperioden får ett tillstånd bland annat förenas med ett villkor som innebär att ägarförhållandena och inflytandet i ett företag som får tillståndet inte får förändras mer än i begränsad omfattning. Det ingår dock inte vid någon del av tillståndsprövningen att hänsyn ska tas till Sveriges säkerhet eller några andra säkerhetsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 1990/91:149 om radio- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-frågor,&lt;/NOBR&gt; s. 165 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Rymdlagsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Av lagen (1982:963) om rymdverksamhet framgår att rymdverksam- het är tillståndspliktig. Nuvarande reglering innehåller dock inga bestämmelser om vilka krav som gäller för att få tillstånd till rymd- verksamhet. Vidare omfattas inte staten av tillståndsplikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;En särskild utredare gör för närvarande en översyn av rymdlagen och den anslutande rymdförordningen. Utgångspunkten för över- synen är att kravet på tillstånd för att få bedriva rymdverksamhet ska bevaras. Syftet är att åstadkomma en långsiktigt hållbar reglering av rymdverksamheten som står i samklang med internationella regel- verk och nationella säkerhetsbehov och som skapar förutsägbarhet och goda förutsättningar för företag, universitet och högskolor samt myndigheter inom rymdområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Utredaren ska bland annat ta ställning till om det i rymdlagen bör införas bestämmelser om vilka krav som ska gälla för att få tillstånd till rymdverksamhet och om staten bör omfattas av tillståndsplikt, undersöka om det är lämpligt att i rymdlagen införa bestämmelser om skydd för rymdmiljön och förebyggande av uppkomsten av rymd- skrot, vid översynen ta hänsyn till Sveriges &lt;NOBR&gt;utrikes-,&lt;/NOBR&gt; säkerhets- och försvarspolitiska intressen och folkrättsliga förpliktelser samt bedöma om skydd för Sveriges säkerhet bör regleras i rymdlagen. Utredaren ska också identifiera på vilka områden kompletterande reglering kan behövas för att kommersiell bemannad rymdfart ska kunna bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft200"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;EU:s förordning om utländska direktinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Med en utländsk investerare avses enligt EU:s förordning om ut- ländska direktinvesteringar en fysisk person i ett tredjeland eller ett företag från ett tredjeland som avser att göra eller har gjort en utländsk direktinvestering. Med företag från tredjeland avses ett före- tag som bildats eller på annat sätt organiserats enligt lagstiftningen i ett tredjeland. Både en fysisk person och ett företag kan alltså vara en utländsk direktinvesterare enligt förordningens definition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Om det är fråga om en utländsk investerare, så anges i artikel 4.2. i förordningen också följande exempel på omständigheter kring investeraren som får beaktas vid en granskning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p978 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Om den utländska investeraren direkt eller indirekt kontrolleras av ett tredjelands regering, däribland statliga organ eller väpnade styrkor, inbegripet genom ägarstruktur eller betydande finan- siering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Om den utländska investeraren tidigare har varit delaktig i verk- samhet som inverkar på säkerhet eller allmänna ordning i en med- lemsstat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;Om det finns en allvarlig risk för att den utländska investeraren ägnar sig åt olaglig eller kriminell verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft12"&gt;De angivna omständigheterna är bara exempel och utesluter inte att andra omständigheter kan beaktas. De är vidare vagt beskrivna och lämnar ett stort utrymme för medlemsstaterna att beakta risk- faktorer hos investeraren vid bedömningen av om en investering kan inverka på säkerhet eller allmän ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;Enligt förordningen gäller att alla medlemsstater på begäran ska lämna uppgifter till andra medlemsstater eller kommissionen om planerade eller genomförda utländska direktinvesteringar i med- lemsstaten. Av artikel 9 framgår att uppgiftsskyldigheten avser ägar- struktur för den utländska investeraren och företaget som omfattas av investeringen inklusive uppgifter om yttersta investerare och kapitaldeltagande, investeringens ungefärliga värde, vilka produkter och tjänster som säljs och vilken affärsverksamhet som bedrivs av parterna och i vilka medlemsstater dessa bedriver relevant affärs- verksamhet, hur investeringen finansieras och när transaktionen ska genomföras. Utöver dessa uppgifter ska medlemsstaterna sträva efter att på begäran tillhandahålla kompletterande uppgifter i den utsträck- ning som sådana finns tillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft12"&gt;Uppgifter om ägarstrukturen och andra omständigheter runt investeraren kan alltså behöva lämnas till kommissionen och andra medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;
&lt;DIV id="p422dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387422x1.jpg/" id="p422img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p981 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;FOI:s studie – Utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft24"&gt;I juni 2020 fick Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ett uppdrag av Utrikesdepartementet att göra en studie om utländska direkt- investeringar i skyddsvärda verksamheter.&lt;SPAN class="ft123"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Uppdraget innebar att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;beskriva riskerna med utländska direktinvesteringar i skydds- värda verksamheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;kartlägga vilka områden och branscher där utländska direkt- investeringar kan få negativa konsekvenser för säkerheten, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;ange generella egenskaper och omständigheter hos en investerare som kan innebära en säkerhetsrisk vid en investering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft35"&gt;När det gäller generella egenskaper och omständigheter hos en inve- sterare som kan innebära en säkerhetsrisk vid en investering identi- fierar studien fem aspekter som kan vara viktiga att uppmärksamma.&lt;SPAN class="ft42"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;Nationalitet&lt;/SPAN&gt;, som antingen kan innebära att vissa investerare med vissa nationaliteter får förmånliga regler eller att de bedöms behöva granskas speciellt noggrant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;Ägarstruktur&lt;/SPAN&gt;, som främst berör graden av statligt ägande hos inve- steraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;Sektordominans&lt;/SPAN&gt;, som handlar om risken för att en investerare får en dominant position inom en viss sektor. Riskerna med detta kan även kopplas till frågan om beroendeställning till en enskild utländsk leverantör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Graden av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;hos inve- steraren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;Antagonism &lt;/SPAN&gt;som handlar om att investerare från stater som agerar antagonistiskt gentemot Sverige bör vara föremål för särskild granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Utrikesdepartementet, 2020/07592/ES.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter – En studie av risker, branscher och investerare, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FOI-R--5069–SE,&lt;/NOBR&gt; s. 75 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;
&lt;DIV id="p423dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387423x1.jpg/" id="p423img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;De tre första aspekterna, nationalitet, ägarstruktur och sektor- dominans, lyfts fram också i OECD:s rapport om gransknings- mekanismer.&lt;SPAN class="ft101"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Nationalitet &lt;/SPAN&gt;förekommer främst i så kallade vitlistor och grålistor. Vitlistor innebär att vissa nationaliteter får förmånliga regler och i vissa fall undantas från granskning. Typexemplet är EU:s förmånliga regler för &lt;NOBR&gt;EU-medlemmar.&lt;/NOBR&gt; Grålistor tar upp länder som bedöms be- höva granskas särskilt noggrant. Ett exempel är Japans regler angående Nordkorea.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Ägarstruktur &lt;/SPAN&gt;berör främst graden av statligt ägande. I dag är det endast ett fåtal länder, bland annat USA och Australien, som har med detta som ett uttryckligt kriterium för granskning. Också enligt EU:s förordning om utländska direktinvesteringar är statligt ägande en omständighet som får beaktas av de enskilda medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Sektordominans &lt;/SPAN&gt;blir särskilt viktig att framhålla när den kopplas samman med andra aspekter som till exempel graden av statligt in- flytande. En aktör med en dominerande ställning inom en sektor som dessutom kan anses vara under starkt inflytande av en utländsk stat skulle kunna användas för att utöva politiska påtryckningar på Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;FOI:s studie hänvisar till att flera forskningsinstitutioner årligen utarbetar så kallade demokratiindex där väldens länder bedöms utifrån &lt;SPAN class="ft37"&gt;graden av demokrati och mänskliga rättigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft204"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Studien pekar även på att det i krigsmateriellagen finns en formulering som knyter frågan om exporttillstånd till graden av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i det aktuella landet. Exempel som nämns i studien på brister vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter är att yttrandefriheten minskar och censuren av media stärks. Även exempel som att den akademiska friheten begränsas och att staten i allt större utsträckning kontrollerar vad som får undervisas, publiceras och forskas om samt kontroll och övervakning av befolkningen nämns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;Studien preciserar på en stegrande skala fyra nivåer av &lt;SPAN class="ft13"&gt;antago- nistiskt &lt;/SPAN&gt;agerande enligt följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Acquisition- and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ownership-related&lt;/NOBR&gt; policies to safeguard essential security interests: Current and emerging trends, observed designs, and policy practice in 62 economies, Research note by the OECD Secretariat, maj 2020. Rapporten behandlas närmare i avsnitt 6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se till exempel Freedom House, Freedom in the world 2020: A Leaderless Struggle for Democracy (Freedom House Washington D.C., 2020).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;
&lt;DIV id="p424dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387424x1.jpg/" id="p424img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p986 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;Syftet är ett led i en tillväxtstrategi för att skapa förutsättningar för tillväxt, industri och innovation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Syftet är att skapa förutsättningar för att kunna agera antago- nistiskt på längre sikt. Att investera i företag som kontrollerar och hanterar stora datamängder, exempelvis sociala medieplattformar eller molntjänster, kan ingå i en långsiktig strategi för vad studien kallar inflytelsepåverkan eller kartläggning av nyckelpersoner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;Syftet är att skapa förutsättningar att agera i ett gråzonsperspektiv och på så sätt destabilisera Sverige genom till exempel propaganda, desinformation och olika typer av beroendeförhållanden men också med våldsamma inslag som kultivering av samarbeten med organiserad brottslighet och extremiströrelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Syftet är indirekt eller direkt krigsförberedande, exempelvis att skapa förutsättningar för att genomföra ett strategiskt överfall där angriparen eftersträvar en snabb militärpolitisk kollaps genom att lamslå Sveriges lednings- och motståndsförmåga.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Säkerhetspolisens årsbok&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft24"&gt;Säkerhetspolisen bedömer löpande vilka hot och sårbarheter som påverkar Sveriges säkerhet. Av myndighetens årsbok 2020 framgår att Sveriges säkerhetspolitiska läge har försämrats. Säkerhetspolisen bedömer att underrättelsehotet kommer att vara fortsatt högt de närmaste fem åren. Hotet bedöms främst komma att rikta sig mot kommersiella mål, militära mål, teknik, forskning och utveckling samt mot människor som sökt fristad i Sverige. Främmande makt kommer också att fortsatt försöka att påverka svenska politiska ställ- ningstaganden såväl som bilden i det egna landet av ett Sverige i förfall. Angrepp och aktiviteter riktar sig mot grundläggande fri- och rättig- heter, det ekonomiska välståndet, det politiska beslutsfattandet och den territoriella suveräniteten. Sverige är ett attraktivt land för främ- mande makt.&lt;SPAN class="ft123"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Strategiska uppköp och utländska investeringar är, enligt Säker- hetspolisen, ett av de sätt som främmande makt använder sig av för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter – En studie av risker, branscher och investerare, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FOI-R--5069–SE,&lt;/NOBR&gt; s. 42 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Säkerhetspolisens årsbok 2020, s. 8, 11 och 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;
&lt;DIV id="p425dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387425x1.jpg/" id="p425img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft35"&gt;att uppnå strategiska fördelar. Genom sådana investeringar kan en annan stat, via statsägda eller statskontrollerade företag, investera i företag som kan användas för att påverka och utöva påtryckningar mot svenskt beslutsfattande eller inhämta information. De kan också få till följd att kompetens och innovationer som är viktiga för Sverige försvinner ut ur landet. Säkerhetspolisens kartläggning visar att utländska direktinvesteringar i Sverige i mycket hög grad följer andra länders olika planer och policys för teknisk, civil och militär utveckling. I Sverige finns en fri och nära samverkan mellan utbild- ning, forskning och näringsliv som är svår att kopiera. Syftet med en investering kan vara att dra nytta av teknik, utveckling och kunskap samt att få tillgång till välutbildad och skicklig personal. Direkt- investeringar gör det möjligt att ta del av olika nätverk och utveck- lingsplattformar i sektorer som är prioriterade för främmande makt. Konkret innebär det att jobb, kunskap och innovationer riskerar att försvinna från Sverige när företag och verksamheter inom världs- ledande forskning kartläggs och töms på information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft11"&gt;Ryssland, Kina och Iran är de länder som utgör de största hoten. Regimerna i dessa länder har som mål att skapa stabilitet för den egna regimen och stärka sitt lands status som ekonomisk, politisk och militär stormakt. Det som kännetecknar dessa länder är att de lägger ner stora summor pengar, har stora personalresurser, att de är ut- hålliga och att de kan hålla på i flera år – ibland decennier – för att uppnå sina säkerhetspolitiska syften. Länderna bedriver bland annat inhämtning av information och kunskap mot svenska universitet och högskolor. Det förekommer också rekryteringsförsök av personal och försök att påverka svenska forskare.&lt;SPAN class="ft53"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Säkerhetspolisen ger följande exempel på aktörer som kan bedriva säkerhetshotande verksamhet: Säkerhets- och underrättelsetjänster, militära styrkor, ombud (kriminella, miliser, eller liknande), diploma- ter och andra företrädare, religiösa och politiska sammanslutningar, företag och finans, media, tankesmedjor samt universitet och forskare. Som målytor för aktörerna nämns svensk politik, svenskt försvar, civil- samhället, men också media, näringsliv samt forskning och utveckling. Som exempel på former av säkerhetshotande verksamhet uppges spionage, cyberangrepp, påverkansoperationer men även uppköp av företag och finansiering, samarbeten och fastighetsköp.&lt;SPAN class="ft53"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Säkerhetspolisens årsbok 2020, s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Säkerhetspolisens årsbok 2020, s. 31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;
&lt;DIV id="p426dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387426x1.jpg/" id="p426img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p991 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Militära underrättelse- och säkerhetstjänstens årsöversikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) bedriver för- svarsunderrättelseverksamhet och militär underrättelse- och säker- hetstjänst där uppdraget är att identifiera och analysera de yttre hot som riktas mot Sverige och svenska intressen. I sin årsöversikt 2020 konstaterar Must följande. Den antagonistiska hotbilden mot Sverige har blivit både bredare och mer komplex. Hotbilden är sam- tidigt politisk, ekonomisk och militär och utmanar många invanda föreställningar om konflikternas natur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Must konstaterar att hoten kan ha flera samtidiga syften och skada Sveriges försvarsförmåga, ekonomiska välstånd och det oberoende beslutsfattandet i vårt demokratiska samhälle. Det handlar om yttre hot som allt oftare manifesteras även i den inre säkerheten. Kvalifice- rade statliga aktörer söker sårbarheter brett i vårt öppna och digitali- serade samhälle. De gör ingen skillnad mellan civilt och militärt eller mellan offentligt och privat. De utnyttjar luckor i vår organisation, lag- stiftning och samverkan. De militära eller politiska hoten mot Sverige ersätts inte av hoten mot svensk ekonomi, teknologi och infrastruktur. Det handlar inte om antingen eller utan om både och. Metoderna spän- ner från cyberangrepp till påverkansoperationer, utnyttjande av ekono- miska beroenden och våldsanvändning. Exempelvis söks insteg i digital eller fysisk samhällskritisk infrastruktur som man vill kunna lamslå om man skulle anse det ändamålsenligt – för politiska påtryckningar i fred, demoraliserande samhällspåverkan i en kris eller för att skada vårt total- försvar i krig. Ekonomiska påtryckningar används för att uppnå poli- tiska mål. Stormakterna ser i allt högre grad teknologi och ekonomi som integrerade delar av sin nationella säkerhet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;11.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;OECD:s rapport om granskningsmekanismer&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft35"&gt;De länder som deltagit i OECD:s rundabordssamtal på området inter- nationella investeringar antog 2009 Guidelines for recipient country investment policies relating to national security. Det gjordes mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Militära underrättelse- och säkerhetstjänstens årsöversikt 2020, s. 7 och 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Acquisition- and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ownership-related&lt;/NOBR&gt; policies to safeguard essential security interests: Current and emerging trends, observed designs, and policy practice in 62 economies, Research note by the OECD Secretariat, maj 2020.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;bakgrund av riskerna för en stats säkerhet som utländska investe- ringar kan föra med sig. Diskussionerna kring sådana risker och hur de kan hanteras har sedan fortsatt och resulterat i flera rapporter. Den senaste reviderade rapporten – Acquisition- and ownership- related policies to safeguard essential security interests – diskute- rades vid ett rundabordssamtal den 17 mars 2020. Ett syfte med rapporten är att identifiera trender när det gäller hanteringen av för- värvs- och ägarrelaterade risker för säkerhetsintressen till följd av utländska direktinvesteringar. Rapporten innehåller också en redo- görelse för vilka komponenter som system för granskning av utländska direktinvesteringar kan bestå av och hur de kan vara sam- mansatta. I rapporten finns kortare redogörelser för gransknings- systemen i de 62 länder som bjudits in till diskussionerna. Rapporten behandlas närmare i kapitel 6. I detta avsnitt tittar vi närmare på faktorer i rapporten som rör omständigheter kring investeraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft24"&gt;Nästan alla länder som omfattas av OECD:s rapport kombinerar faktorer relaterade till den skyddsvärda tillgången med faktorer rela- terade till investeraren eller ägaren av tillgången. I de allra flesta system är förvärvarens eller ägarens nationalitet, ursprung och bostadsort sådana omständigheter som avgör om regelverket är tillämpligt. Bara ett fåtal fokuserar endast på själva tillgången utan att beakta förvär- varens eller ägarens nationalitet. Förutom nationalitet beaktas bland annat ägarstruktur och sektordominans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;Nationalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft24"&gt;Några länder beaktar parametern nationalitet genom så kallade vit- och grålistor över investerare. Förekomst på vita listor ger vissa nationaliteter förmånligare regler och kan till och med innebära att investerare med viss nationalitet kan undantas från granskning. Vita listor tillämpas särskilt i vissa &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; eller EES och innebär förmånligare regler för medborgare eller bosatta i andra EU- medlemsstater och &lt;NOBR&gt;EES-medborgare.&lt;/NOBR&gt; I USA infördes i början av 2020 möjligheten att göra undantag från granskning för investerare, om de uppfyller vissa nationalitetskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;En grålista är en lista över nationaliteter som kan förtjäna särskild uppmärksamhet. Sådana listor är mindre frekventa men tillämpas till exempel i Chile, Indien, Japan och Ukraina. Det förekommer att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;
&lt;DIV id="p428dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387428x1.jpg/" id="p428img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;investerare från vissa länder bedöms behöva granskas mer omsorgs- fullt beroende på vilken verksamhet som investeringen planeras genomföras i. Det är dock ovanligt att specifika nationaliteter pekas ut som problematiska.&lt;SPAN class="ft101"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Juridiska personers nationalitet är ett flytande begrepp som inte har något samband med nationalitet för ägarna eller förmåns- tagarna till den juridiska personen och som bestäms enligt olika regler i olika länder. Vanligtvis bestäms nationalitet för en juridisk person av företagets etableringsort eller säte. Ett säte kan enkelt ändras i många jurisdiktioner. En ändring kan göras många gånger och till en relativt låg kostnad. En sådan process innefattar normalt inte heller någon bedömning med hänsyn till nationell säkerhet. Juridiska personers nationalitet väcker också frågan vilken person som egentligen är ägare. En bedömning av ägarkedjan är viktig för att utreda utländsk nationalitet eller &lt;NOBR&gt;icke-hemvist.&lt;SPAN class="ft42"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt; &lt;/SPAN&gt;Till exempel definieras i Finland en utländsk juridisk person som en enhet som antingen är inkorporerad i vissa främmande länder eller som delvis ägs av utlänningar. Tyskland bestämmer nationaliteten utifrån den första nivån av ägande utanför EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft36"&gt;Ägarstruktur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;För närvarande använder endast ett fåtal länder ägarstruktur som ett uttryckligt kriterium vid granskning, och det handlar då främst om graden av statligt ägande. Detta gäller Australien, Frankrike, Japan, Ryssland, Uruguay och USA. Italien har genom en lagändring 2017 identifierat utländskt statligt ägande som en riskfaktor.&lt;SPAN class="ft53"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;I EU:s förordning om utländska direktinvesteringar anges regeringskon- troll, inklusive betydande statlig finansiering, som en faktor som medlemsländerna kan beakta i sina bedömningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Olika länder använder sig av olika kriterier för att definiera vad som avses med en statskontrollerad investerare. I Australien inklu- deras enheter som direkt eller indirekt ägs eller kontrolleras av staten. Individuella och aggregerade trösklar används för blandat ägande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Acquisition- and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ownership-related&lt;/NOBR&gt; policies to safeguard essential security interests: Current and emerging trends, observed designs, and policy practice in 62 economies, Research note by the OECD Secretariat, maj 202, s. 56 ff.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;A.a. s. 59.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;A.a. s. 61.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;
&lt;DIV id="p429dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387429x1.jpg/" id="p429img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Ryssland inkluderar även internationella organisationer, men med undantag för sådana där landet självt är medlem. USA inkluderar “any government or body exercising governmental functions […] including&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;[…]&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;national and subnational governments, including their respective departments, agencies, and instrumentalities.”&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Alla system använder alltså inte utländskt statligt ägande som en uttrycklig grund för att identifiera transaktioner som ska granskas. I Kanada används exempelvis i stället en lägre tröskel för investeringar från sådana aktörer. Det innebär att för den investerare som är statskontrollerad granskas en investering mer noggrant jämfört med en som saknar statlig koppling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Sektordominans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft12"&gt;Sektordominans handlar om risken för att en aktör får en för dominant position inom en viss sektor. Några länder beaktar om investeraren bedriver verksamhet eller har intressen i samma eller relaterade sektorer i det land där investeringen ska göras. Andra länder kan överväga ett sådant kumulativt ägande i sitt land eller i andra länder för riskbedömningen men har inte tagit med faktorn som ett ut- tryckligt kriterium. Några inkluderar &lt;NOBR&gt;en-leverantörsrisk,&lt;/NOBR&gt; det vill säga beroendet av en leverantör för en viss produkt eller tjänst. Sannolik- heten för oönskad överföring av intellektuell egendom eller kunskap kan också spela en roll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Vissa system har byggts samman med system för prövning av för- värv utifrån konkurrensrättsliga aspekter. Det kan göras antingen genom att samma myndigheter gör de olika bedömningarna utifrån olika regelverk eller genom att granskningen utifrån säkerhetsintresset görs inom ramen för prövningen av den konkurrensrättsliga frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;OECD lyfter fram att det kan vara kontraproduktivt att samtidigt sträva efter två helt olika politiska mål. Frågan om säkerhetsrisker kan uppstå utan att det finns något problem ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. Prövning av företagskoncentrationer kan i vissa länder, exempelvis Kina, Frankrike och Rumänien, vara en ingång för gransk- ning men ska kopplas samman med andra risker som till exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;A.a. s. 62 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;
&lt;DIV id="p430dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387430x1.jpg/" id="p430img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft14"&gt;graden av statligt inflytande. Transaktioner som väcker konkurrens- problem granskas då utifrån säkerhetseffekterna.&lt;SPAN class="ft96"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;Det förekommer också listor som refererar till andra omständig- heter hos investeraren. Innehållet i listorna fokuserar ofta på om investeraren har varit involverad i kriminell verksamhet eller kan antas bli det i framtiden. Andra förekommande faktorer som refe- rerar till investeraren är anknytning till tredje part och möjligheter för tredje part att påverka investeraren.&lt;SPAN class="ft101"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;11.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Vilka omständigheter kring investeraren kan innebära en säkerhetsrisk?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Vid bedömningen av om det är nödvändigt att förbjuda en utländsk direktinvestering ska följande omständigheter kring inve- steraren beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Om investeraren direkt eller indirekt, helt eller delvis kontrolle- ras av ett annat lands regering genom ägarstruktur, betydande finansiering eller på annat sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Om investeraren tidigare har varit delaktig i verksamhet som in- verkat skadligt på Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Om det finns andra omständigheter kring investeraren som kan utgöra en risk för Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller all- män säkerhet i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft35"&gt;Vi har kommit till slutsatsen att vid bedömningen av om det är nöd- vändigt att förbjuda en utländsk direktinvestering ska verksam- hetens art och omfattning samt omständigheter kring investeraren beaktas, se avsnitt 8.6. Vid en bedömning av en utländsk investering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;A.a. s. 63 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;A.a. s. 66 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;ska utgångspunkten vara den skyddsvärda verksamheten och vilka risker som kan kopplas till denna. Men också omständigheter hos investeraren kan ha betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;I artikel 4.2 i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar anges i tre punkter faktorer som medlemsstaterna eller kommis- sionen särskilt får beakta vid sin bedömning av om en investering kan inverka på säkerhet eller allmän ordning. Faktorerna behandlar huruvida den utländske investeraren kontrolleras av ett tredjelands regering eller statliga organ, om investeraren deltagit i tidigare verk- samhet som inverkar på säkerhet eller allmän ordning i en medlems- stat eller om det finns en risk för att investeraren ägnar sig åt olaglig verksamhet. Det är enligt förordningen möjligt att beakta även andra omständigheter kring investeraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Nationalitetens och ägarstrukturens betydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;Nationaliteten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Det är viktigt att i ett tidigt skede utreda investerarens nationalitet för att klargöra om det är fråga om en utländsk direktinvestering. Fokus bör ligga på den slutliga investeraren och inte på exempelvis ett företag som agerar mellanhand. Det ska vara svårt att kringgå systemet genom att till exempel först köpa ett svenskt eller ett EU- baserat företag som i sin tur köper det i Sverige känsliga företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Vissa länder använder listor på länder vars investerare inte anses utgöra en risk och som därför inte behöver granskas. En del länder har även listor på länder vars investerare anses behöva granskas mer noggrant. Frågan är om Sverige bör begagna sådana listor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Av artikel 3.2 i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar framgår att regler och förfaranden inte får diskriminera mellan olika tredjeländer. Förutom att det kan vara eller åtminstone uppfattas som diskriminerande finns det också andra svårigheter och konse- kvenser med att föra listor på länder för nu aktuellt ändamål. Vilka länder som ska finnas på respektive lista kan exempelvis variera över tid och vara svårbedömt. Listor kan också bidra till försämrade relationer med de listade staterna. Vi bedömer att det inte är lämpligt att Sverige använder sig av sådana listor. Det utesluter inte att natio- nalitet kan vara relevant i det individuella fallet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;
&lt;DIV id="p432dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387432x1.jpg/" id="p432img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p331 ft12"&gt;När investerarens nationalitet har fastställts och om det är fråga om en utländsk investering, kan det finnas skäl att gå vidare och utreda övriga omständigheter kring investeraren. Om det däremot konstateras att investeraren inte ytterst ägs eller kontrolleras av en utländsk aktör, bör investeringen lämnas utan åtgärd, se våra förslag i avsnitt 8.7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Ägarstrukturen/det faktiska huvudmannaskapet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Ägarstrukturen och det faktiska huvudmannaskapet kan ha bety- delse för att bedöma riskerna med en investering. I första hand gäller det att klarlägga om ägar- och maktförhållandena hos investeraren är sådana som formalia visar eller är dolda. Vid utredningen av inve- sterarens nationalitet kan i många fall även ägarstrukturen ha klar- lagts. Om det är fråga om en privat investerare, kan det finnas anled- ning att undersöka om det finns kopplingar till ett lands regim. Sådana investeringar kan i vissa fall vara olämpliga. Det kan hos en privat investerare finnas lojalitet med regimen trots att denna inte har direkt kontroll. Det finns exempel på länder där medborgarna och organisationer har en skyldighet att informera regimen om frågor som rör nationell säkerhet och där regimen arbetar aktivt för att stärka sin relation till privata företag. I en nation där ett parti kontrollerar statsapparaten kan inte privata företag antas vara helt fria från statligt bestämmande över beslut och statlig kontroll. Kon- troll behöver inte föreligga genom faktiskt ägande utan kan utövas även genom finansiella kopplingar i form av statligt stöd. Det kan också utövas på andra mera subtila sätt. En investerare från en autori- tär stat kan utöva påverkan på Sverige så att investerarens egna natio- nella intressen tillgodoses genom en investering. Ett land kan komma att utnyttja en marknadsdominans för att uppnå politiska mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft12"&gt;FOI pekar i sin studie på att det finns länder där militära organi- sationer är direkt eller indirekt närvarande i alla ekonomiska sekto- rer. Ett direkt ägarskap från en sådan organisation skulle antagligen upptäckas, medan ett indirekt kan innebära svårigheter att fastställa vem som står bakom investeringen. Detta kan medföra säkerhets- politiska risker.&lt;SPAN class="ft101"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter – En studie av risker, branscher och investerare, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FOI-R--5069–SE,&lt;/NOBR&gt; s. 69.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;
&lt;DIV id="p433dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387433x1.jpg/" id="p433img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft12"&gt;Ägarstruktur är alltså en faktor som kan vara relevant för om en utländsk direktinvestering kan inverka på Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Det kan också finnas anledning att granska ledande personers koppling till andra länder än hemlandet. Det kan finnas situationer när andra länder agerar ombud vid en investering. Liksom nationaliteten blir den utländska investerarens ledningsstruktur då av intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Det kan i en del fall bli svårt att få in uppgifter om den verkliga ägaren och att utreda ägarförändringar och bulvanförhållanden och vem som har det faktiska inflytandet i en verksamhet. ISP har genom sina uppdrag en del användbar information och kommer att inhämta en del ytterligare användbar information på egen hand, inte minst genom internationella samarbeten och databaser gällande investe- ringar. Därutöver kan ISP behöva inhämta kompletterande under- rättelseinformation. Bolagsverket har också enligt det penningtvätts- direktiv som antogs år 2015 och genom 3 kap. 1 § lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän en skyldighet att föra ett regis- ter över anmälningar av verkliga huvudmän för registrerade bolag i Sverige. Alla aktiebolag ska anmäla verklig huvudman till Bolags- verket.&lt;SPAN class="ft42"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Nyregistrerade måste anmäla inom fyra veckor. En verklig huvudman är den eller de personer som ytterst äger eller kontrollerar aktiebolaget. En verklig huvudman kan också vara den eller de perso- ner som tjänar på att någon annan agerar åt dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft12"&gt;Det kan vara svårt att få uppgifter om en utländsk investerare. Enligt utredningens förslag kommer det att finnas en möjlighet för granskningsmyndigheten att förelägga investeraren och det berörda företaget att tillhandahålla uppgifterna (se avsnitt 12.6.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Investerarens tidigare verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft35"&gt;Om investeraren tidigare varit delaktig i verksamhet som inverkat på Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet, bör det vara en omständighet som får beaktas. Ett tecken på att så är fallet kan vara att det finns information om att den utländske investeraren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;I SOU 2021:42 Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism föreslås att lagen ändras på så sätt att om Bolagsverket är behörig registreringsmyndighet för en juridisk person, ska en anmälan göras samtidigt som en anmälan om registrering av personen. En anmälan ska i annat fall göras senast fyra veckor från det att den juridiska personen har registrerats av en behörig registreringsmyndighet. Det föreslås också att uppgifterna i registret över verkliga huvudmän ska bekräftas av den juridiska personen en gång om året.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;tidigare blivit nekad en utländsk investering eller brutit mot villkor förenade med en investering. Det kan exempelvis komma infor- mation om särskilda investeringsmönster, från andra &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Genom förordningens mekanism för informationsutbyte kan sådan information bli tillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Vi har i avsnitt 7.3.7 beskrivit vilka risker utländska investeringar kan innebära. När det gäller att bedöma om investerarens delaktighet i tidigare verksamhet har inverkat på Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet bör utgångspunkten tas i sådana risker. Det är fråga om risker för bland annat beroendeförhållanden och minskad tillgänglighet av varor och tjänster samt risker för att känslig eller viktig kunskap, information eller produkter överförs till aktörer som kan använda den på sätt som är skadliga för svenska intressen. Om den utländske investeraren i sin tidigare verksamhet varit delaktig i en verksamhet som utgjort någon nämnd risk, ska det beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Även en vidareförsäljning till en i sig acceptabel aktör kan alltså innebära en säkerhetsrisk i de fall det rör sig om verksamheter som är skyddsvärda delvis i kraft av sin plats i en försörjningskedja, till exempel som ensam leverantör av viss produkt eller teknik. Det kan därför vara av intresse om det kommer fram att en investerare tidi- gare köpt och sålt andelar vidare till andra investerare. När det gäller bedömningen av risken för att en investerare ägnar sig åt olaglig verksamhet utvecklas den frågan i nästa avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;Exempel på andra omständigheter kring investeraren som kan medföra en risk för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft36"&gt;Risk för olaglig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Vid bedömningen av om en utländsk direktinvestering kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet bör risken för att den utländska investeraren ägnar sig åt olaglig verksamhet kunna beaktas. Det kan kännas naturligt att den som ägnar sig åt olaglig verksamhet inte bör få inflytande i skyddsvärd verksamhet i Sverige. Syftet med lagen om utländska direktinveste- ringar är dock att granska och, om det är nödvändigt, hindra de inve- steringar som kan vara skadliga för säkerheten. Eventuella tidigare olagligheter måste därför ha relevans för riskerna med investeringen i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;det individuella fallet. Det bör också betonas att granskningsmyndig- hetens uppgift inte är att utreda misstankar om brott, och det ska inte heller vara fråga om någon allmän vandelsprövning. Men om det kom- mer fram uppgifter, exempelvis från andra myndigheter, om krimina- litet hos investeraren, så får dessa värderas tillsammans med övriga omständigheter i det individuella fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Sektordominans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Syftet med konkurrenslagen (2008:579) är att undanröja och mot- verka hinder mot en effektiv konkurrens. Syftet med lagen om ut- ländska direktinvesteringar är att granska och, om det är nödvändigt, hindra utländska direktinvesteringar som kan vara skadliga för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Syftena skiljer sig alltså åt. En investering bör därför kunna bli föremål för prövning enligt både konkurrenslagen och lagen om utländska direktinvesteringar och kan bli tillåten enligt den ena men inte enligt den andra, se vår bedömning i avsnitt 15.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Det kan förekomma att ett land inte drar sig för att utnyttja en situation som dominerande i en viss bransch eller sektor för att uppnå politiska mål. Det har alltså betydelse för den bedömningen i vilken grad investeraren kan tänkas utnyttja den dominanta posi- tionen för att få fördelar. Särskilt beroendet av en enda leverantör – single supplier dependence – kan ha betydelse för risken med en utländsk direktinvestering. Även en vidareförsäljning till en i sig acceptabel aktör kan innebära en säkerhetsrisk i de fall det rör sig om verksamheter som är skyddsvärda delvis i kraft av sin plats i en för- sörjningskedja, till exempel som ensam leverantör av viss produkt eller teknik. Den utländske investerarens syfte kan vara att göra sig av med en svensk konkurrent. Den utländska investeraren kan välja att styra om leveranserna till andra kunder än svenska beroende på vilka andra samarbetspartner investeraren har. Detta kan innebära att Sverige på sikt kan komma att stå utan samhällsviktiga funktioner, alternativt utan kunskaper inom ett skyddsvärt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft35"&gt;FOI pekar i sin studie på att frågan om sektordominans gäller dels om en stats aktörer har förmåga att dominera en viss sektor, dels&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;
&lt;DIV id="p436dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387436x1.jpg/" id="p436img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;i vilken grad aktören kan tänkas utnyttja den dominanta positionen för att få fördelar.&lt;SPAN class="ft96"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft11"&gt;Sektordominans handlar alltså om risken för att en aktör får en alltför dominant position inom en viss sektor och sedan använder den så att säkerheten riskeras. Detta kan vara en risk på både lång och kort sikt. Riskerna med beroendet av en enda enskild utländsk investerare blir särskilt påtagliga när det förekommer andra risker kring investeraren som till exempel en hög grad av statligt inflytande. En investerare med en dominerande ställning inom en sektor som dessutom är under inflytande av en utländsk makt skulle kunna användas för att utöva politiska påtryckningar på Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Det finns exempel där ett land lyckats få en dominant position inom sällsynta jordartsmetaller och därefter använt sin position som påtryckningsmedel för att uppnå politiska syften.&lt;SPAN class="ft101"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Antagonism&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft12"&gt;Länder och investerare från länder som agerar antagonistiskt eller kan avse att agera antagonistiskt mot Sverige kan utgöra en risk för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;FOI redogör i sin studie för fyra nivåer av antagonism. Det kan vara allt från ett led i en tillväxtstrategi för att skapa förutsättningar för tillväxt, industri och innovation till att den utländska direktinve- steringen har indirekta eller direkta krigsföreberedande syften. Det är naturligt att länder har en tillväxtstrategi för sin industri och inno- vation. En tillväxtstrategi gör dock på sikt den antagonistiska staten mäktigare och kan bli en risk, även om krigsberedande syften anses som mindre sannolika. Men beroende av statens styrkeposition kan en sådan strategi komma att hota vitala av säkerhetsintressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Det finns även två andra antagonistiska syften på skalan som kan vara relevanta vid en bedömning av riskerna runt en investerare. Det ena är om det finns ambitioner att skapa förutsättningar för att kunna agera antagonistiskt på längre sikt. Att investera i företag som kontrollerar och hanterar stora datamängder kan ingå i en långsiktig strategi för att få inflytande eller för att kunna påverka eller för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter – En studie av risker, branscher och investerare, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FOI-R--5069–SE,&lt;/NOBR&gt; s. 57.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Utländska direktinvesteringar i skyddsvärda verksamheter – En studie av risker, branscher och investerare, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;FOI-R--5069–SE,&lt;/NOBR&gt; s. 57.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;
&lt;DIV id="p437dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387437x1.jpg/" id="p437img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft35"&gt;kartlägga nyckelindivider. Den andra är att en antagonistisk stat genom investeringen strävar efter att destabilisera Sverige, till exem- pel genom propaganda, desinformation och olika typer av beroende- förhållanden men också med mer våldsamma inslag som samarbeten med organiserad brottslighet och extremiströrelser.&lt;SPAN class="ft42"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Investerarens bristande medverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Investerarens bristande medverkan i gransknings- myndighetens utredning bör inte anges särskilt som en om- ständighet som ska beaktas vid bedömningen av en utländsk direktinvestering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft12"&gt;Enligt 23 § första stycket förvaltningslagen (2017:900) ska en myndighet se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. Bestämmelsen om myndighetens utrednings- ansvar innebär att det är myndigheten som har det yttersta ansvaret för att underlaget i ett ärende är sådant att det leder till ett materiellt riktigt beslut. Kraven på utredningens omfattning kan variera till följd av ärendets karaktär. På så sätt görs det också tydligt att denna utformning av utredningsansvaret inte innebär att andra aktörer kan vara passiva.&lt;SPAN class="ft101"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft24"&gt;Det framgår också av 23 § andra stycket förvaltningslagen att en enskild part som inleder ett ärende ska medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill åberopa för sin fram- ställning. Myndigheten ska också, om det behövs, enligt bestäm- melsens tredje stycke genom frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar sin framställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Av förarbetena framgår att det kan förekomma att en enskild part av någon anledning inte fullgör sin skyldighet att ge in åberopad utredning. En myndighet kan med stöd av bestämmelsen – inom ramen för utredningsansvaret enligt första stycket – förelägga eller på annat sätt kräva att den enskilda parten ser till att allt relevant material som parten åberopar tas fram. Om parten inte rättar sig efter detta, aktualiseras på nytt myndighetens utredningsansvar en- ligt bestämmelsens första stycke. Myndigheten får då avgöra om den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;A.a. s. 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag, s. 148 f och 308.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;
&lt;DIV id="p438dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387438x1.jpg/" id="p438img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td237"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td238"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p752 ft11"&gt;till exempel bör skaffa fram den åberopade utredningen själv eller om ärendet – trots de tidigare i sak resultatlösa utredningsåtgärderna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;är tillräckligt utrett för att kunna avgöras.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Vi föreslår att både investeraren och det företag som är föremål för investeringen på begäran av granskningsmyndigheten ska tillhanda- hålla de uppgifter som behövs för bedömningen, se avsnitt 12.6.2. Förslaget innebär även att granskningsmyndigheten får förelägga investeraren och det berörda företaget vid vite att tillhandahålla den information som behövs för granskningen samt ger en möjlighet att begära handräckning av Kronofogdemyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Men om investeraren, trots ett vitesföreläggande, ändå inte full- gör sin skyldighet att ge in behövlig information och gransknings- myndigheten inte själv kan hämta in den, är följden enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer att ärendet kommer att prövas på befintligt underlag. Detta behöver inte regleras särskilt inom ramen för granskningssystemet. Vi ser inget behov av att granskningssyste- met i detta avseende ska skilja ut sig från andra förvaltningsrättsliga områden. Bristande medverkan kan ändå få betydelse för bedöm- ningen i det individuella fallet, till exempel på så sätt att det kan medföra oklarhet kring för prövningen väsentliga omständigheter – såsom investerarens ägarförhållanden – vilket kan leda till att inve- steringen förbjuds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11.8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Lagteknisk lösning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Exempel på vilka omständigheter kring investeraren som ska beaktas ska anges i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft11"&gt;På besläktade områden har man i svensk rätt valt att i lagtext inte närmare utveckla kriterier som rör &lt;NOBR&gt;utrikes-,&lt;/NOBR&gt; säkerhets- och för- svarspolitik. Ett exempel är 1 § andra stycket krigsmateriellagen som föreskriver att tillstånd får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella förpliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Av lagtexten framgår inte närmare vilka omständigheter som ska beak- tas vid tillståndsprövningen eller hur dessa ska vägas mot varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag, s. 310.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;
&lt;DIV id="p439dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387439x1.jpg/" id="p439img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Omständigheter kring investeraren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;Av förarbetena framgår att regeringen ansåg att lagen skulle ange de allmänna förutsättningarna för att tillstånd ska kunna lämnas, medan de närmare principerna för själva tillståndsgivningen framgår av regeringens vägledande uttalanden (så kallade riktlinjer), reger- ingens och ISP:s praxis samt av internationella förpliktelser.&lt;SPAN class="ft53"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Av 2 kap. 8 fjärde stycket säkerhetsskyddslagen (2018:585) fram- går att, om lämplighetsprövningen leder till bedömningen att en överlåtelse, av säkerhetskänslig verksamhet eller egendom som har betydelse för Sveriges säkerhet eller ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd är olämplig från säker- hetsskyddssynpunkt, överlåtelsen inte får genomföras. I förarbetena uttalas att det kan finnas situationer där det är olämpligt att överlåta en viss verksamhet till en viss förvärvare.&lt;SPAN class="ft53"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Detta kan till exempel vara, om det inte är möjligt att genomföra en säkerhetsprövning av personal hos förvärvaren eller om förvärvaren är ett företag som fungerar som bulvan för en aktör med antagonistiska syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;Vi har i avsnitt 12.1 slagit fast ambitionen att regelverket ska vara bland annat enkelt, tydligt och rättssäkert. För att uppfylla dessa krav bör lagen ange i vilka fall ett ingripande kan bli aktuellt. Artikel 1.1 i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar anger en ram för medlemsstaternas granskning av utländska direktinveste- ringar. Av förordningen framgår också exempel på omständigheter kring den utländska investeraren som får beaktas när det avgörs om en utländsk direktinvestering sannolikt kan inverka på säkerhet eller allmän ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Lagen om utländska direktinvesteringar ska, om det är nödvän- digt, hindra utländska direktinvesteringar som kan vara skadliga för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Den om- fattar därmed till skillnad från krigsmateriellagen och säkerhets- skyddslagen inte bara Sveriges säkerhet. Det är en fördel om det av lag framgår exempel på vilka omständigheter kring investeraren som ska beaktas vid bedömningen av risken med hänsyn till Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Det förbättrar möjligheterna att förutse i vilka fall ett ingripande kan bli aktuellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2017/18:23 Skärpt exportkontroll av krigsmateriel, s. 25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2020/21:13 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhets- känslig verksamhet, s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;
&lt;DIV id="p440dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387440x1.jpg/" id="p440img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;12 Förfarandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;I detta kapitel beskrivs hur den inledande bedömningen och gransk- ningen av utländska direktinvesteringar ska gå till. Kapitlet inleds med proceduren runt anmälan. Därefter behandlas hur myndig- hetens prövning går till genom en tvåstegsprövning och beslut samt möjligheterna till och kraven på samråd med andra myndigheter. Därefter behandlas granskningsmyndighetens befogenheter och beslut under handläggningen inklusive tidsfrister. Slutligen disku- teras hur och av vem ett beslut ska kunna överklagas samt regelbrott, sanktioner och investeringars ogiltighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förfarandet ska vara effektivt, rättssäkert, enkelt och snabbt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Regelverket ska innehålla en bestämmelse om att åtgär- der som vidtas med stöd av detta inte får vara mer ingripande än vad som är nödvändigt och ska vara proportionerliga med hänsyn till regelverkets syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft24"&gt;I vårt delbetänkande (SOU 2020:11) bedömde vi att Inspektionen för strategiska produkter (ISP) borde vara kontaktpunkt enligt EU:s förordning om utländska direktinvesteringar&lt;SPAN class="ft123"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;men också gransk- ningsmyndighet i ett kommande granskningssystem. Det regelverk som följt på våra förslag pekar också ut ISP som kontaktpunkt.&lt;SPAN class="ft123"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Vi har i avsnitt 8.4 redogjort för att det inte finns någon anledning att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Europarlamentet och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förordningen (2020:827) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft20"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft14"&gt;nu göra någon annan bedömning än i delbetänkandet och att ISP alltså bör svara även för granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft11"&gt;Syftet med att kunna granska utländska direktinvesteringar är att det ska vara möjligt att gripa in mot investeringar som påverkar Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Samtidigt måste ett granskningssystem vara utformat så att investerare inte avstår från att investera i Sverige. Detta skulle kunna bli fallet till exempel om systemet är administrativt betungande, om det är oklart när ett ingripande kan bli aktuellt eller om prövningen tar lång tid. För att förhindra detta måste regelverket vara utformat så att syste- met sammantaget är effektivt, rättssäkert, enkelt och snabbt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;För att förfarandet ska vara &lt;SPAN class="ft37"&gt;effektivt &lt;/SPAN&gt;krävs att det finns tydliga rättsliga möjligheter att ingripa mot en direktinvestering som faller inom granskningsområdet genom att exempelvis förbjuda den eller föreskriva särskilda villkor för att den ska få genomföras. Om investe- ringar genomförs i strid med regelverket, behövs ett fungerande sanktionssystem. För att granskningen ska vara effektiv krävs att förfarandet ger utrymme för ISP att under granskningen få tillgång till relevant information om investeringen och den utländske investeraren. Sådan information kan tänkas komma från investeraren eller det företag som är föremål för investeringen. Det kan också vara så att information i olika avseenden behöver hämtas in från andra med- lemsstater, från myndigheter eller från enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft24"&gt;För att systemet ska uppfylla kravet på &lt;SPAN class="ft210"&gt;rättssäkerhet &lt;/SPAN&gt;måste det vara tydligt i vilka fall ett ingripande kan bli aktuellt. Förfarandet måste vara förutsägbart, proportionerligt och enhetligt, och det ska vara lätt att förstå. Reglerna för överklagande måste också vara ut- formade så att den som berörs av beslutet ges möjlighet till en pröv- ning i högre instans inom rimlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;För att systemet inte ska vara en tung administrativ belastning för näringslivet är det angeläget att förfarandet är &lt;SPAN class="ft37"&gt;enkelt&lt;/SPAN&gt;. Det ska vara tydligt vem som ska anmäla investeringen och vilken information som ska lämnas. Det är också viktigt att förfarandet ger den som planerar en investering möjlighet att &lt;SPAN class="ft37"&gt;snabbt &lt;/SPAN&gt;få besked om investe- ringen får genomföras eller inte. Prövningen behöver därför vara ut- formad så att handläggningstiden blir så kort som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;När ISP ska bedöma direktinvesteringar i det svenska systemet innefattar förfarandet ett antal olika åtgärder. Att en myndighet får ingripa i ett enskilt intresse bara om åtgärden kan antas leda till det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;avsedda resultatet framgår av 5 § tredje stycket förvaltningslagen (2017:900). Där framgår också att en åtgärd aldrig får vara mer långt- gående än vad som behövs och att åtgärder får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Bestämmelsen ger uttryck för proportionalitetsprincipen och kommer att gälla även i ärenden enligt granskningssystemet. Av tydlighetsskäl och för att understryka vikten av att granskningsmyndigheten gör en propor- tionalitetsbedömning när myndigheten överväger en åtgärd bör dock kravet på en sådan bedömning framgå direkt av regelverket. Regelverket bör alltså innehålla en bestämmelse om att de åtgärder som vidtas inte får vara mer ingripande än vad som är nödvändigt och ska vara proportionerliga med hänsyn till regelverket syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Med utgångspunkten i proportionalitetsprincipen, kraven på effek- tivitet, rättssäkerhet i övrigt, enkelhet och snabbhet beskriver utred- ningen nedan hur regelverket bör vara utformat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förfarandet i huvuddrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Kapitlet är långt och innehållsrikt. Förslagen är i viss utsträckning beroende av varandra. Inledningsvis redovisas förslagen samman- fattade i punktform för överblick.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Den som tänker göra en anmälningspliktig investering ska anmäla det till ISP&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ISP ska i föreskrifter lägga fast vad en anmälan ska innehålla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Det företag som är föremål för den tänkta investeringen ska ha en upplysningsplikt gentemot investeraren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ISP:s prövning ska göras i två steg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ISP ska inom 25 arbetsdagar från fullständig anmälan besluta antingen att lämna anmälan utan åtgärd eller att inleda en gransk- ning. Vid beslut om granskning ska ISP fatta ett slutligt beslut inom tre månader från beslutet om granskning eller, om det finns särskilda skäl, sex månader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;ISP ska vid behov hämta in synpunkter från statliga myndigheter, kommuner och regioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1015 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ISP ska efter beslut om granskning alltid samråda med Säker- hetspolisen, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Kommerskollegium&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ytterligare undantag från reglerna om partsinsyn och kom- munikation behövs inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ISP ska ha möjlighet att förena ett beslut om att godkänna en investering med villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Överklagande av ISP:s slutliga beslut får göras till regeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Överträdelser bör inte kriminaliseras. I stället ska sanktions- avgifter införas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;ISP ska besluta om sanktionsavgifter som ska bygga på strikt ansvar med möjlighet till befrielse helt eller delvis&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Sanktionsavgifter ska utgå när en investerare inte anmäler en inve- stering eller när denne genomför en direktinvestering före eller i strid med ett slutligt beslut, eller inte lämnar begärda uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Sanktionsavgiften ska bestämmas till lägst 25 000 kronor och högst 50 miljoner kronor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;En investering som genomförs i strid med ett förbud ska vara ogiltig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Om en investering har genomförts utan anmälan, innan ISP fattat sitt slutliga beslut eller i strid med villkor och förutsättningarna för ett förbud är uppfyllda, får ISP besluta om ett förbud. Inve- steringen ska också då vara ogiltig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Om ISP har meddelat ett förbud mot en investering, ska ISP kunna besluta om nödvändiga förelägganden för att förhindra skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Anmälan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft24"&gt;För att granskningsmyndigheten ska kunna bedöma direktinveste- ringar måste myndigheten få kunskap om att en investering planeras eller har skett. Här kan man antingen använda sig av någon form av frivilligt anmälningssystem eller införa en skyldighet att anmäla. Det är också tänkbart att använda sig av en blandform med krav på anmälan i vissa fall och frivillighet i andra fall.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;
&lt;DIV id="p444dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387444x1.jpg/" id="p444img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Anmälningskrav i annan svensk lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Av 14 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse framgår att ett direkt eller indirekt förvärv av aktier eller andelar i ett kreditinstitut, som medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav, får ske bara efter tillstånd av Finans- inspektionen. Tillstånd ska inhämtas före förvärvet. Om förvärvet har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren ska få behålla aktierna eller andelarna. Förvärvaren ska då ansöka om till- stånd inom sex månader från förvärvet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Enligt 23 § lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för sam- hällsviktiga och digitala tjänster &lt;NOBR&gt;(NIS-lagen),&lt;/NOBR&gt; ska leverantörer av samhällsviktiga tjänster utan dröjsmål anmäla sig till tillsynsmyndig- heten. Denna anmälningsskyldighet tar sikte på att underlätta identi- fieringen av de leverantörer av samhällsviktiga tjänster som är etable- rade i Sverige och till att tillsynsmyndigheten ska kunna utföra sitt tillsynsuppdrag på ett fullgott sätt.&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft24"&gt;Enligt 4 kap. 6 § konkurrenslagen (2008:579) finns en anmäl- ningsskyldighet vad gäller företagskoncentrationer. Det kan för övrigt också nämnas att det på finansmarknadsområdet, enligt 6 kap. 1 § lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värde- pappersbolag, gäller att företag som står under tillsyn ska lämna de uppgifter som Finansinspektionen begär. Om de inte frivilligt lämnar uppgifter, får Finansinspektionen förelägga företaget att fullgöra sina skyldigheter. Motsvarande bestämmelser finns även i bland annat lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat. Dessa system vilar alltså på att det är Finansinspektionen som begär information för sin tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Enligt förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen (2018:585) som föreslås träda i kraft den 1 december 2021 ska den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet – verksamhetsutövare – utan dröjsmål anmäla det till tillsynsmyndigheten.&lt;SPAN class="ft101"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2017/18:205 Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster, s. 37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2020/21:194 Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;
&lt;DIV id="p445dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387445x1.jpg/" id="p445img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Anmälningskrav i andra länders granskningssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Internationellt finns olika modeller vad gäller krav på anmälan av utländska direktinvesteringar, se kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;I Finland är ansökan obligatorisk när det gäller förvärv inom för- svars- och säkerhetsområdet medan anmälan är frivillig vid andra förvärv. Det är den utländske investeraren som ska ansöka och anmäla. I Norge föreligger det en anmälningsskyldighet för den som vill förvärva en kvalificerad andel i en verksamhet som faller under den norska sikkerhetsloven. I Danmark måste en utländsk investe- rare som inte omfattas av vissa undantag och som avser att göra en investering eller ingå ett särskilt ekonomiskt avtal avseende vissa särskilt känsliga verksamheter i förväg ansöka om godkännande av avtalet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft24"&gt;I Tyskland ska förvärv anmälas som sker inom området för den sektorsspecifika granskningen, det vill säga förvärv av företag inom områden som är särskilt känsliga ur säkerhetssynpunkt. Det är här förvärvaren som ska göra anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;I Frankrike måste alla investeringar som omfattas av gransknings- mekanismen anmälas av investeraren för godkännande. Före anmälan kan parterna begära ett förhandsutlåtande i frågan om investerings- objektets verksamhet omfattas av regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;I USA är det i många fall frivilligt att göra en anmälan, men det finns situationer då det är obligatoriskt. Anmälningsplikten gäller i två fall. Det ena fallet gäller i princip alla investeringar i företag som bedriver verksamhet relaterad till kritisk infrastruktur, kritiska tek- nologier eller känsliga personuppgifter, så kallade TID business. Det andra fallet gäller investeringar av utländska investerare med bety- dande utländskt statligt ägande i TID business.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;En anmälningsskyldighet ska införas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En investering som omfattas av lagen ska anmälas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft35"&gt;Det finns alltså exempel på länder där anmälan av direktinvesteringar är frivillig. Om anmälan inte sker, har granskningsmyndigheten ändå en möjlighet att ingripa mot investeringen i efterhand. En sådan ordning är emellertid knappast särskilt ändamålsenlig för vår del.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;
&lt;DIV id="p446dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387446x1.jpg/" id="p446img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Möjligheten för granskningsmyndigheten att upptäcka de direkt- investeringar som kan vara aktuella för en granskning är begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;En obligatorisk anmälningsskyldighet innebär en viss, om än inte särskilt stor, administrativ belastning på anmälaren. Vilka uppgifter som behöver lämnas vid anmälan kommer att framgå av förordningar eller myndighetsföreskrifter på området, se avsnitt 12.2.6. Vi förut- sätter att granskningsmyndigheten på ett lämpligt sätt även infor- merar om vilka uppgifter som ska lämnas. Uppgifterna torde vara sådana som normalt finns tillgängliga när en direktinvestering plane- ras, och det krävs därför i regel inte något omfattande arbete för att ta fram dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Det bör införas en skyldighet att anmäla sådana investeringar som omfattas av lagens tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Investeraren ska anmäla investeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det är investeraren som ska göra anmälan. Anmälan ska göras innan investeringen genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft12"&gt;Om en investerare inte anmäler en investering trots att det finns en skyldighet att göra det, får granskningsmyndigheten upprätta en sådan anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft12"&gt;Det ska alltså finnas en skyldighet att anmäla investeringen. Frågan är då vem som ska anmäla: överlåtaren, företaget där investeringen sker eller den utländske investeraren?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Av artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för gransk- ning av utländska direktinvesteringar i unionen (EU:s förordning om utländska direktinvesteringar) framgår att berört företag och den utländska investeraren båda är skyldiga att på begäran av kontakt- punkten lämna ut vissa uppgifter. Förordningen innehåller dock inte några bestämmelser om hur eventuella nationella granskningssystem ska vara utformade. Att en investering ska anmälas eller av vem fram- går alltså inte av förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;När det gäller företagskoncentrationer är det förvärvaren som ska anmäla affären. Av 4 kap. 6 § konkurrenslagen framgår en anmäl- ningsskyldighet vad gäller företagskoncentrationer över vissa belopp. Av 4 kap. 9 § konkurrenslagen framgår att en anmälan ska göras av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p715 ft12"&gt;den eller de som förvärvar kontrollen över ett företag. Om koncent- rationen innebär att två eller flera företag slås samman, ska koncent- rationen anmälas av dessa företag. Är det bara ett företag som för- värvar kontroll, måste anmälan göras av detta företag. Är det två eller flera som förvärvar gemensam kontroll, måste samtliga stå bakom anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;En möjlighet är att i den svenska regleringen föreskriva att det företag som är föremål för investeringen ska vara skyldigt att göra anmälan. Företagets ledning är ju oftast medveten om vem som är den presumtive investeraren. Samtidigt är det inte givet att företaget vet att det finns planer på en investering. Det är inte heller säkert att företaget har de uppgifter som kan krävas, till exempel kunskap om investerarens ägarstruktur. Det finns också andra nackdelar med en sådan ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Enligt utredningens bedömning ligger det närmast till hands att ålägga investeraren att anmäla investeringen. Denne har kunskap om sin tilltänkta transaktion och också sådan information om exem- pelvis sin ägarstruktur som kan komma att behövas vid prövningen. Delar av prövningen kommer att fokusera på om investeraren exem- pelvis har kopplingar till utländska statliga intressen på ett sätt som inverkar på Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Också detta talar för att det är investeraren som ska anmäla direkt- investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft35"&gt;Samtidigt finns det olägenheter med en sådan ordning. Det är inte säkert att ett utländskt företag känner till de krav som den svenska lagstiftningen ställer. Om den utländske investeraren inte anmäler affären, kan det bli problematiskt att använda sanktioner som viten och sanktionsavgifter vid brott mot regleringen. Dessa skulle behöva riktas mot en aktör som i regel är aktiv främst utomlands. Man kan dock tänka sig en möjlighet att rikta förelägganden med viten mot både investerare och det företag som är föremål för investeringen. Det finns inte heller något som hindrar att det företag som är före- mål för investeringen informerar granskningsmyndigheten om att en investering planeras. Om en investerare inte anmäler en investering trots att det finns en skyldighet att göra det, får granskningsmyndig- heten upprätta en anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft11"&gt;Problemen med att investeraren ska anmäla investeringen är knap- past oöverstigliga. Investeringar utomlands görs normalt av aktörer som vid behov kan ta hjälp av svensk expertis. Dessutom ska även det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;
&lt;DIV id="p448dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387448x1.jpg/" id="p448img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;företag som är föremål för investeringen ha en skyldighet att upplysa investeraren om anmälningsskyldigheten, se avsnitt 12.2.5 En investe- rare kommer också att ha ett eget intresse av att anmäla investe- ringen och förse myndigheten med den information som efterfrågas. Om anmälan inte görs, riskerar ju både investeraren och det för- värvade företaget, om investeringen på annat sätt kommer till granskningsmyndighetens kännedom, att myndigheten ingriper och eventuellt förhindrar investeringen. Investeraren riskerar även att få betala en sanktionsavgift, om investeringen inte anmäls. Det finns därför ett incitament att göra en anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft12"&gt;Övervägande skäl talar för att det är investeraren som ska vara skyldig att anmäla den tänkta investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Investeringen ska anmälas innan investeringen genomförs. Det är lämpligt att det framgår direkt av lagen när en investering senast ska anmälas. Med begreppet ”genomförs” avses när en utländsk investerare rent faktiskt kan utöva inflytande över det företag som är föremål för investeringen. Tidpunkten för när ett inflytande har uppkommit kan komma att variera men får i vart fall anses ha uppkommit när någon form av transaktion genomförts av parterna. Detta innebär att avtal kan träffas men fullföljandet villkoras av att investeringen godkänns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Det företag som är föremål för investeringen ska ha en upplysningsskyldighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det företag som är föremål för en investering ska upp- lysa investeraren om att investeringen omfattas av gransknings- systemet. En sådan upplysning ska innehålla en påminnelse om investerarens skyldighet att anmäla investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft52"&gt;Upplysningsskyldigheten ska inte gälla investeringar som görs på en reglerad marknad som avses i lagen om värdepappersmark- naden, en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en &lt;NOBR&gt;MTF-plattform&lt;/NOBR&gt; som avses i lagen om värdepappersmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft11"&gt;Det är alltså investeraren som ska anmäla investeringen. Eftersom det inte är självklart att utländska aktörer känner till de krav som den svenska lagstiftningen föreskriver behöver det finnas en skyldighet för det svenska företaget att upplysa investeraren om skyldigheten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;
&lt;DIV id="p449dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387449x1.jpg/" id="p449img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;att anmäla investeringen. Upplysningsskyldigheten innebär att det företag som är föremål för investeringen i varje enskilt fall ska upp- lysa en presumtiv investerare om skyldigheten att anmäla. Detta utesluter inte att ett företag har allmän information på sin hemsida om att det bedriver sådan verksamhet som omfattas av gransknings- systemet. Men det är inte tillräckligt för att skyldigheten att upplysa ska anses uppfylld. Skyldigheten bör följa direkt av lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Upplysningsskyldigheten ska inte gälla köp som görs på en reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden, en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en &lt;NOBR&gt;MTF-plattform&lt;/NOBR&gt; som avses i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknad då det är förenat med svårigheter för företaget att ha kännedom om sådana transaktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Vad en anmälan ska innehålla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för strategiska produkter ska få meddela verkställighetsföreskrifter om vad en anmälan ska innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft12"&gt;En bestämmelse som upplyser om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela verkställig- hetsföreskrifter ska tas in i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft12"&gt;En anmälan om en direktinvestering måste innehålla de uppgifter som behövs för att granskningsmyndigheten ska kunna bedöma investeringen. Av artikel 7.5 i EU:s förordning om utländska direkt- investeringar framgår att, om kommissionen eller en medlemsstat anser att en utländsk direktinvestering kan inverka på säkerhet eller allmän ordning, den får begära in vissa uppgifter från den medlems- stat där investeringen planeras. De uppgifter som avses är enligt artikel 9.2 följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Ägarstrukturen för den utländska investeraren och det företag där den utländska direktinvesteringen planeras eller har full- bordats, inklusive uppgifter om yttersta investerare och kapital- deltagande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Det ungefärliga värdet av den utländska direktinvesteringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1025 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Vilka produkter och tjänster som säljs och vilken affärsverksam- het som bedrivs av den utländska investeraren och av det företag där den utländska direktinvesteringen planeras eller har full- bordats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;De medlemsstater där den utländska investeraren och det företag där den utländska direktinvesteringen planeras eller har full- bordats bedriver relevant affärsverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Finansieringen av investeringen och finansieringskällan, på grund- val av de bästa uppgifter som är tillgängliga för medlemsstaten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Det datum då den utländska direktinvesteringen planeras eller har fullbordats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft12"&gt;Vi bedömer att de uppgifter som anges i artikel 9.2 är sådana som helt eller delvis kan vara relevanta också i det svenska gransknings- systemet. Det är tänkbart att även andra uppgifter kan behövas. Det finns också en skyldighet enligt artikel 6.1 för Sverige att underrätta kommissionen och övriga medlemsstater om granskningar och i samband med detta snarast lämna över de uppgifter som avses i artikel 9.2 i förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft12"&gt;Det är inte lämpligt att på sakens nuvarande ståndpunkt lägga fast detaljer kring vilka uppgifter som kan behöva lämnas. I stället bör systemet få växa fram med flexibilitet. Det talar för reglering på en lägre nivå, nämligen myndighetsföreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Bestämmelser som avser förhållandet mellan enskilda och det all- männa och som gäller skyldigheter för enskilda ska som huvudregel meddelas i lag. Efter bemyndigade i lag kan dock sådana bestäm- melser meddelas av regeringen i en förordning. Om riksdagen gett ett sådant bemyndigande, kan regeringen bemyndiga en förvalt- ningsmyndighet eller en kommun att meddela föreskrifter i ämnet (8 kap. 3 och 10 §§ regeringsformen). I 8 kap. 7 § finns de huvud- sakliga bestämmelserna om det område där regeringen utan dele- gering får meddela föreskrifter, det vill säga regeringens primär- område. Hit hör föreskrifter om verkställighet av lag samt före- skrifter som inte enligt grundlag ska meddelas av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft35"&gt;Vi har föreslagit att det ska framgå av lag att bland annat investe- raren ska tillhandahålla de uppgifter som granskningsmyndigheten begär. Detta inkluderar den information som myndigheten begär ska lämnas vid en anmälan av en investering. Vi bedömer också att ISP&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;
&lt;DIV id="p451dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387451x1.jpg/" id="p451img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;bör få meddela närmare föreskrifter om vilken information en anmälan ska innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Närmare bestämmelser om vilka uppgifter en anmälan ska inne- hålla har alltså regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, möjlighet att reglera i form av verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap. 7 § regeringsformen. En upplysningsbestämmelse om detta bör tas in i regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förhandsbesked&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Någon särskild reglering om förhandsbesked bör inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft11"&gt;Det kan uppstå situationer när en investerare har behov av att ställa frågor eller få råd inför en eventuell anmälan av en investering. Det kan naturligtvis vara en fördel att kunna föra diskussioner med granskningsmyndigheten om den tänkta investeringen och på så sätt undvika svårigheter längre fram i processen. Frågan är om det finns behov av att få ett förhandsbesked i sakfrågan eller om det är till- räckligt med den serviceskyldighet som förvaltningslagen föreskriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Av 6 § förvaltningslagen (2017:900) framgår att en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att paragrafen gäller i all verksamhet som en myndighet bedriver, det vill säga vid såväl hand- läggning av och beslutsfattande i enskilda ärenden som så kallat fak- tiskt handlande. En myndighet är dock inte skyldig att svara på frågor på ett sätt som förutsätter att den först genomför en om- fattande rättsutredning. Det framgår vidare att hjälpbehovet kan variera och att det ofta kan vara större för privatpersoner än för före- tag som bedriver omfattande näringsverksamhet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;Enligt våra förslag ska en investering anmälas innan den genom- förs och tidsfrister ska införas. Förslagen innebär att ett ärende ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag, s. 291.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;
&lt;DIV id="p452dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387452x1.jpg/" id="p452img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;avgöras senast inom tre månader, se avsnitt 12.7.3. Huvuddelen av ärendena kommer kunna avgöras fortare än så. Detta talar också mot ett behov av förhandsbesked. Det är inte heller lämpligt att myndig- heten ska behöva lämna ett – låt vara preliminärt – besked i ett ärende utan att ha gjort den utredning som kan behövas. En ordning med förhandsbesked skulle också innebära en belastning på gransknings- myndigheten som det inte finns tillräckliga skäl för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Vi bedömer att förvaltningslagens bestämmelser om serviceskyl- dighet är tillräckliga för att ge de råd och den vägledning som behövs. Det saknas därmed behov av en möjlighet till mer eller mindre for- mella förhandsbesked.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Prövningen ska göras i två steg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten ska efter en inledande bedöm- ning besluta antingen att anmälan ska lämnas utan åtgärd eller att inleda en granskning. Myndighetens beslut att inleda en granskning eller lämna en ansökan utan åtgärd ska inte få överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;Vi har i kapitel 10 beskrivit inom vilka områden en granskning av direktinvesteringar ska kunna ske. Granskningsmyndigheten ska be- döma om det finns skäl att ingripa mot investeringarna. Det är troligt att det i många fall på ett tidigt stadium kan konstateras att det saknas skäl för ett ingripande. Det finns därför anledning att överväga ett förfarande som bygger på att tidigt identifiera ärendenas karaktär för att kunna skilja smått och oviktigt från stort och viktigt. På så sätt kan många ärenden avgöras snabbt och prövningen effektiviseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;En möjlighet är att använda ett tvåstegsförfarande där gransk- ningsmyndigheten i ett första skede tar ställning till om direkt- investeringen behöver utredas särskilt eller om det står klart att den kan lämnas utan vidare åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Det finns flera exempel på liknande tvåstegsförfaranden i andra länders system. I Tyskland anses en investering godkänd om mini- steriet inte inleder en granskning inom tre månader från det att anmälan tagits emot. Ett annat exempel är Norge; där ska relevant departement eller NSM (Nasjonal sikkerhetsmyndighet) ta ställning till anmälan så snart som möjligt och inom 60 dagar meddela inve- steraren om investeringen godkänns eller om ärendet ska behandlas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;av regeringen. I USA ska ansvarig myndighet inom 30 alternativt 45 dagar från det att anmälan lämnats in, om den bedömer att trans- aktionen inte utgör risk för den nationella säkerheten, meddela parterna att vidare åtgärder inte kommer att vidtas och att ärendet avslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;Ett exempel på ett liknande förfarande i två steg i svensk rätt är när Konkurrensverket prövar företagskoncentrationer enligt kon- kurrenslagen. Enligt 4 kap. 11 § i lagen ska Konkurrensverket inom 25 arbetsdagar från det att en fullständig anmälan om en företags- koncentration har kommit in till verket besluta antingen att genom- föra en särskild undersökning av koncentrationen eller att lämna denna utan vidare åtgärd. Olika system med krav på prövningstill- stånd för prövning i högre instans är andra exempel på likartade tankegångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft12"&gt;Vi anser att en modell liknande den som Konkurrensverket använder vid granskningen av företagskoncentrationer bör kunna användas även vid bedömningen av direktinvesteringar. Om gransk- ningsmyndigheten, efter att en fullständig anmälan kommit in till myndigheten, konstaterar att det inte finns skäl att granska direkt- investeringen, bör ärendet avslutas genom att myndigheten beslutar att lämna investeringen utan åtgärd. Det ska göras, om det står klart att den tänkta investeringen inte påverkar Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet på det sätt lagen kräver för ett förbud eller annat ingrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;Vilka ärenden som kan avslutas utan några mer ingående utred- ningsåtgärder kommer alltså att bero på kriterierna för granskningen och på omständigheterna i det enskilda fallet. Det är dock viktigt att understryka att syftet med denna inledande sållning är att avsluta de ärenden där det utan mer ingående undersökningar kan konstateras att det saknas tillräckliga skäl att överväga ett förbud och att därmed någon djupare utredning inte ska göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;Om en inledande bedömning däremot visar att det finns oklar- heter som behöver utredas närmare innan ställning kan tas till om direktinvesteringen påverkar Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet, ska granskningsmyndigheten besluta att inleda en granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;I artikel 6 i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar föreskrivs att en medlemsstat ska underrätta kommissionen och andra medlemsstater om pågående granskningar. Enligt samma artikel är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;
&lt;DIV id="p454dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387454x1.jpg/" id="p454img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;granskning ett förfarande som gör det möjligt att bedöma, utreda, tillåta, fastlägga villkor för, förbjuda eller avveckla en utländsk direkt- investering. Enligt utredningens bedömning avser detta de fall där medlemsstaten har inlett en granskning. Anmälningar som inte resulterar i ett beslut att investeringen ska granskas behöver därför enligt vår mening inte kommuniceras med kommissionen och andra medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft52"&gt;Ett beslut av granskningsmyndigheten att inleda en granskning eller lämna en ansökan utan åtgärd bör inte få överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Utbyte av uppgifter och samråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft24"&gt;Redan innan regelverket med kompletteringar till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar trätt i kraft fick ISP regeringens uppdrag att vara Sveriges kontaktpunkt enligt förordningen. I sam- band med det beslutade regeringen också att ge ISP, Försvarets Materielverk (FMV), Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Total- försvarets forskningsinstitut (FOI) i uppdrag att utveckla de former för samverkan som krävs för att ISP ska kunna utföra de arbets- uppgifter som ankommer på en kontaktpunkt i en medlemsstat som inte har inrättat ett granskningssystem och för att förbereda för att inrätta ett nationellt granskningssystem.&lt;SPAN class="ft123"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;För att möta vissa typer av hot har det mellan nationella myndig- heter, som har ett särskilt ansvar att identifiera och bekämpa hotet i fråga, bildats särskilda samverkansgrupper. Det finns exempel på mer eller mindre formaliserande samarbeten mellan landets myndig- heter. Ett exempel är arbetsgruppen för arbete mot icke spridning och exportkontroll, (ISEK). I den ingår Militära underrättelse- och säker- hetstjänsten (Must), FOI, ISP, Säkerhetspolisen och Tullverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;I detta avsnitt redogörs för vilka uppgifter granskningsmyndig- heten kan tänkas behöva, vem som kan tänkas ha uppgifterna, hur samråd ska regleras och om sådant bör vara obligatoriskt. De frågor om sekretess som kan uppkomma vid informationsutbyte mellan myndigheter behandlas i kapitel 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Uppdrag till Inspektionen för strategiska produkter m.fl. att stärka arbetet mot utländska direkt- investeringar som kan påverka säkerhet eller allmän ordning, Ju2020/02166/L4, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-06-04.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Samråd i annan lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft12"&gt;Generellt gäller enligt 8 § förvaltningslagen (2017:900) att förvalt- ningsmyndigheter ska samverka med varandra. Av 6 kap. 5 § offentlig- hets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) framgår att en myndighet på begäran av en annan myndighet ska lämna uppgift som den för- fogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;I 12 a § förordningen (2002:396) om elektronisk kommunikation åläggs Post- och telestyrelsen att samråda med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten i ärenden om tillstånd att använda radiosändare en- ligt 3 kap. lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Sam- rådet ska bland annat syfta till att klarlägga om radioanvändning enligt en tillståndsansökan eller en ansökan om medgivande att över- låta eller hyra ut ett tillstånd kan antas komma att orsaka skada för Sveriges säkerhet. Enligt 12 b § samma förordning ska Post- och tele- styrelsen på begäran av Försvarsmakten eller Säkerhetspolisen lämna över uppgifter i ärenden om tillstånd att använda radiosändare och i ärenden om återkallelse av tillstånd eller ändring av tillståndsvillkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) ska en verksamhetsutövare som avser att överlåta säkerhetskänslig verksamhet eller viss egendom samråda med en samrådsmyndighet innan överlåtelsen genomförs. Enligt 2 kap. 9 § säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) är För- svarsmakten samrådsmyndighet för Fortifikationsverket, Försvars- högskolan, de myndigheter som hör till Försvarsdepartementet samt enskilda överlåtare inom området för försvarsmateriel. Säkerhets- polisen är samrådsmyndighet för övriga överlåtare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;Enligt 2 kap. 9 a § säkerhetsskyddsförordningen ska samråds- myndigheterna samverka med varandra i syfte att åstadkomma en effektiv och enhetlig hantering av samrådsärenden. Av bestämmel- sens andra stycke framgår att samrådsmyndigheterna vid behov ska samråda med vissa andra utpekade myndigheter, bland annat ISP.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;
&lt;DIV id="p456dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387456x1.jpg/" id="p456img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Upplysningar och synpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten ska i den utsträckning det behövs inhämta synpunkter från statliga myndigheter, kom- muner och regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft11"&gt;Kommuner och regioner och, i den utsträckning regeringen bestämmer, statliga myndigheter ska vara skyldiga att lämna upp- gifter till granskningsmyndigheten, om myndigheten begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft12"&gt;Uppgifter ur belastningsregistret ska på begäran av ISP lämnas ut i ärenden enligt granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft36"&gt;Vilka uppgifter behöver granskningsmyndigheten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Granskningsmyndigheten ska enligt våra förslag utfärda föreskrifter om vilka uppgifter som anmälaren ska lämna när en direktinvestering anmäls. Myndigheten kan därefter också efterfråga ytterligare upp- gifter direkt från parterna eller genom att förelägga parterna att lämna uppgifter. Granskningsmyndigheten kan även behöva hämta in bedömningar från andra. I vissa fall kan uppgifter i en anmälan behöva kontrolleras med hjälp av andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;När granskningsmyndigheten ska analysera om en investering utgör en risk för Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller allmän säkerhet kan myndigheten också behöva ha tillgång till underrättelse- information eller annan viktig information för sin bedömning. Myndigheten kan behöva också underlag för att bedöma den tänkta investeringens i vid mening ekonomiska betydelse för att göra den avvägning av olika intressen som granskningssystemet förutsätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Granskningsmyndigheten kan ibland behöva tämligen kvali- ficerad information för sina bedömningar. Myndigheten kommer inte alltid själv att ha tillgång till all behövlig utredning utan kommer att behöva hämta in information från andra myndigheter. Även kommuner och regioner kan tänkas ha information som gransk- ningsmyndigheten behöver ta del av. Det kan exempelvis gälla upp- gifter om lokal infrastruktur. Vidare kan det bli aktuellt att behöva hämta in information från andra myndigheter när kommissionen eller en annan medlemsstat har begärt att Sverige ska lämna uppgifter om en utländsk direktinvestering enligt EU:s förordning om ut- ländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Var finns uppgifterna?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Granskningsmyndigheten kommer att behöva hämta in upplys- ningar och synpunkter från Försvarsmakten och Säkerhetspolisen. Hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) finns information och kunskap om bland annat kritisk infrastruktur och om vilka verksamheter som är samhällsviktiga. EU:s förordning om utländska direktinvesteringar förutsätter att en prövning enligt kon- centrationsförordningen beaktas vid en prövning av en direktinve- stering. Det kan därför krävas att synpunkter hämtas in även från Konkurrensverket som prövar koncentrationer enligt konkurrens- lagstiftningen. Kommerskollegiums bedömning av en investerings betydelse i bland annat ekonomiska och handelspolitiska avseenden kan behövas som underlag för granskningsmyndighetens avvägning mellan olika legitima intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Det kan bli aktuellt att hämta information även från andra myndig- heter. Ekonomisk information om den utländske direktinvesteraren kan finnas hos Bolagsverket eller Finansinspektionen. Det kan finnas teknisk information hos Patent- och registreringsverket som kan vara värdefull för granskningsmyndighetens bedömning. När det gäller risken för att den utländska investeraren ska ägna sig åt olaglig verk- samhet kan upplysningar behöva hämtas in från Polismyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft24"&gt;Exakt vilka myndigheter som det blir aktuellt att hämta synpunk- ter från kommer att behöva avgöras utifrån förhållandena i det aktuella ärendet. Det får därför som huvudregel ankomma på gransknings- myndigheten att i varje enskilt fall avgöra med vilka myndigheter som kontakter kan behöva tas inför den inledande bedömningen av en anmälan eller för en granskning. Granskningsmyndigheten kan också behöva lämna ut olika typer av information kring investeringen till de andra myndigheterna för att informationsutbytet ska bli så bra som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft24"&gt;För en effektiv process behöver erforderliga kontakter inledas så snabbt som möjligt. Omfattningen kommer dock att variera från fall till fall. I vissa fall kommer det att vara möjligt att snabbt och på grundval av anmälans innehåll konstatera att investeringen inte är problematisk ur ett säkerhetsperspektiv. I andra fall kommer kon- takt och dialog med flera myndigheter att behövas före en bedöm- ning. Det kan också tänkas att en eller flera myndigheter behöver vidta utredningsåtgärder för att kunna lämna synpunkter och upp-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;gifter. Detta kan också ibland förväntas leda till att gransknings- myndigheten behöver förelägga parterna att komma in med kom- pletterande uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft36"&gt;Reglering avseende skyldigheten att hämta in och lämna uppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;Syftet med att hämta in synpunkter och uppgifter är att gransk- ningsmyndigheten ska få ett tillräckligt underlag för att bedöma investeringens lämplighet i förhållande till Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Vid sin avvägning av olika intressen ska granskningsmyndigheten väga in också att utländska direkt- investeringar har stor betydelse för Sveriges ekonomi, konkurrens- kraft och sysselsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;För att se till att granskningsmyndigheten verkligen får tillgång till den information som behövs är det tveksamt om enbart den generella skyldigheten att samverka enligt förvaltningslagen är tillräcklig. Andra myndigheter kan till exempel komma att behöva vidta utred- ningsåtgärder för att tillgodose granskningsmyndighetens behov av information. Det innebär ett mer omfattande krav än att bara lämna sådana uppgifter som myndigheten redan förfogar över. En särskild bestämmelse om en rätt för granskningsmyndigheten att hämta in synpunkter från andra myndigheter, kommuner och regioner före beslut bör därför införas. Det bör i det sammanhanget också införas en skyldighet för kommuner, regioner och vissa statliga myndig- heter att lämna uppgifter till granskningsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Eftersom även kommuner och regioner ska kunna åläggas att lämna uppgifter ska skyldigheten till följd av kravet i 8 kap. 2 § 3. regeringsformen regleras i lag för dem. När det gäller statliga myn- digheter ska dessa i den utsträckning regeringen bestämmer vara skyldiga att lämna uppgifter till granskningsmyndigheten, om myn- digheten begär det. Det bör av förordning framgå vilka myndigheter som ska vara skyldiga att lämna uppgifter till granskningsmyndig- heten. I avsnitt 13.3.4 redogör vi för att Försvarsmakten och Säker- hetspolisen inte bör omfattas av denna uppgiftsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;För tillgång till personuppgifter ur belastningsregistret krävs att det finns uttryckligt stöd i lag för en utpekad myndighet eller att regeringen föreskrivit det för vissa slag av ärenden, se 6 § lagen (1998:620) om belastningsregister. Vi föreslår därför att det införs&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;
&lt;DIV id="p459dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387459x1.jpg/" id="p459img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft24"&gt;en bestämmelse i 10 § förordningen (1999:1134) om belastnings- register att uppgifter ur belastningsregistret ska lämnas ut om det begärs av ISP i ett ärende enligt granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Behöver samråd med vissa myndigheter vara obligatoriskt?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten ska samråda med Försvars- makten, Kommerskollegium, MSB och Säkerhetspolisen i ären- den som granskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft11"&gt;Viss information och vissa analyser kommer alltid att behövas, åtminstone i så gott som alla de ärenden som granskningsmyn- digheten efter sin inledande bedömning beslutar att granska. Grund- läggande för systemet är att väga av säkerhetsintressen mot behovet av en öppen ekonomi. Granskningsmyndigheten ska också överväga om ett godkännande av en utländsk direktinvestering ska förenas med villkor som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller allmän säkerhet och, om det finns sådant behov, vilka villkor som godkännandet bör förenas med. Samrådet ska därför även syfta till att utreda behovet av villkor och i så fall vilka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Försvarsmakten och Säkerhetspolisen är de två myndigheter som var för sig har den bästa bilden av säkerhetsläget och hotbilden mot Sverige. De har också tillgång till uppgifter som kan behövas för att bedöma vad som kan antas orsaka skada för Sveriges säkerhet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Sam- råd med dessa två myndigheter behövs till följd av lagens ändamål rutinmässigt. Det bör därför införas en skyldighet för gransknings- myndigheten att samråda med Försvarsmakten och Säkerhetspolisen för bedömningen av en investering som granskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;MSB är den myndighet som har kunskap om bland annat kritisk infrastruktur och om vilka verksamheter som är samhällsviktiga. ISP kommer därför att behöva få information från MSB för sin bedöm- ning. Också samråd med MSB bör vara obligatoriskt i de ärenden som granskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Granskningsmyndigheten ska ha till uppgift att väga av säker- hetsintressena mot den tänkta investeringens betydelse för ekonomi och investeringsklimat. Det är därför lämpligt att gransknings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2019/20:15 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning, s. 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;myndighetens obligatoriska samråd med andra bör avse också en myndighet med ett sådant uppdrag. Den befintliga myndighet som ligger närmast en sådan roll är Kommerskollegium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Granskningsmyndighetens samråd med Försvarsmakten, Kom- merskollegium, MSB och Säkerhetspolisen bör alltså vara obliga- toriskt i de ärenden som granskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft148"&gt;När i processen ska skyldigheten att samråda med Försvarsmakten, Kommerskollegium, MSB och Säkerhetspolisen inträda?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft11"&gt;Granskningsmyndigheten ska efter en inledande bedömning besluta antingen att anmälan ska lämnas utan åtgärd eller att inleda en granskning. Ett flertal enkla och okomplicerade fall förväntas före- komma. Det kan exempelvis vara fråga om en investerare som är av svensk nationalitet, och investeringen kan snabbt lämnas utan åtgärd utan något samråd alls. De ärenden som går vidare till granskning kommer däremot typiskt sett att kräva närmare överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;Efter ett beslut om granskning ska granskningsmyndigheten vidta de ytterligare utredningsåtgärder som behövs för att fatta slutligt beslut i ärendet. Samråd med Försvarsmakten, Kommerskollegium, MSB och Säkerhetspolisen bör därför vara obligatoriskt i de ärenden som granskningsmyndigheten beslutar att granska. Däremot skulle det vara onödigt betungande för alla inblandade om en skyldighet att samråda skulle avse alla anmälda ärenden. Det ter sig inte sakligt moti- verat och vore inte effektivt eftersom flertalet av de anmälda ärendena kommer att vara av enkel art. Det skulle också förlänga handläggnings- tiderna i de okomplicerade ärendena. Vår bedömning är därför att granskningsmyndighetens samråd med Försvarsmakten, Kommers- kollegium, MSB och Säkerhetspolisen inte behöver vara obligatoriskt vid den inledande bedömningen av om investeringen ska lämnas utan åtgärd eller om den behöver granskas. Naturligtvis hindrar emellertid ingenting granskningsmyndigheten från att vid behov höra sig för hos annan myndighet också i det skedet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;
&lt;DIV id="p461dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387461x1.jpg/" id="p461img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Särskilt om informationsutbytet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten ska underrätta Försvarsmak- ten, Kommerskollegium, MSB och Säkerhetspolisen om de ärenden som anmäls samt på begäran lämna över uppgifter i sådana ärenden. En bestämmelse om detta bör införas i förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft11"&gt;I förhållande till här berörda fyra myndigheter är behovet av infor- mation i hög grad ömsesidigt. Försvarsmakten, Kommerskollegium, MSB och Säkerhetspolisen har ett intresse av att mer allmänt känna till hur utländska direktinvesteringar utvecklas. Men det kan också förekomma att dessa myndigheter har värdefull information i ären- den som i ett inledande skede bedöms som okomplicerade. Utöver sin skyldighet att samråda med de fyra myndigheterna i ärenden som lett till granskning bör granskningsmyndigheten därför underrätta dessa myndigheter alla anmälningar som ges in. De får då möjlighet dels att få en nyttig överblick, dels att vid behov på eget initiativ lämna granskningsmyndigheten eventuell information som de kan ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Det kan också uppkomma behov för Försvarsmakten, Kommers- kollegium, MSB och Säkerhetspolisen att få mer information kring en investering än det som framgår av en anmälan. Det bör därför införas en bestämmelse om att granskningsmyndigheten på begäran av någon av samrådsmyndigheterna ska lämna över uppgifter i ären- den om utländska direktinvesteringar. En sådan bestämmelse bör införas på förordningsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Sammanfattningsvis innebär våra förslag att det av regelverket ska framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;att granskningsmyndigheten ska samråda med Försvarsmakten, Kommerskollegium, MSB och Säkerhetspolisen i de ärenden som granskas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;att granskningsmyndigheten ska underrätta Försvarsmakten, Kom- merskollegium, MSB och Säkerhetspolisen om de ärenden som kommer in, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;att granskningsmyndigheten på begäran av Försvarsmakten, Kom- merskollegium, MSB och Säkerhetspolisen ska lämna över upp- gifter i ärenden om utländska direktinvesteringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;
&lt;DIV id="p462dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387462x1.jpg/" id="p462img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Kommunicering och partsinsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behövs inte något ytterligare undantag från reglerna om partsinsyn och kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;När granskningsmyndigheten bedömer en direktinvestering kommer myndigheten att ha material som tillförts den från andra myndigheter och enskilda i Sverige. Det är också möjligt att material kommer att ha tillförts från andra medlemsstater och kommissionen till följd av samarbetsstrukturen enligt EU:s förordning om utländska direkt- investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Enligt 10 § förvaltningslagen (2017:900) har den som är part i ett ärende rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet med de begränsningar som framgår av 10 kap. 3 § OSL. Vidare ska enligt 25 § förvaltningslagen en myndighet, innan den fattar beslut i ett ärende, som huvudregel underrätta den som är part om allt material som är av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att yttra sig över materialet. Av 10, 12, 18 och 19 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) följer att motsvarande reglering gäller vid handlägg- ningen i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Det finns begränsningar i partsinsynen. Enligt 10 kap. 3 § OSL hindrar sekretess visserligen inte att en enskild, som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den ut- sträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att någon sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska parten på annat sätt få upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda. Sekretess hindrar aldrig att en part i ett mål eller ett ärende tar del av en dom eller ett beslut i målet eller ärendet. Om det i lag finns bestämmelser som avviker från dessa bestämmelser, gäller de bestämmelserna i stället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Frågan är då hur bestämmelser om kommunicering och parts- insyn ska tillämpas när en direktinvestering bedöms. Å ena sidan talar ett krav på rättssäkerhet starkt för att en enskild som är part ges tillfälle att ta del av det material som tillförs ärendet för att kunna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;bevaka sin rätt. Å andra sidan kan det finnas ett behov av att sekre- tessbelägga uppgifter i förhållande till parten för att skydda upp- gifter som rör bland annat rikets säkerhet eller förhållandet till andra stater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft24"&gt;HFD har markerat att bestämmelsen i 10 kap. 3 § OSL om att begränsa en partsinsyn är av undantagskaraktär. I RÅ 1994 ref. 79 uppgav domstolen att offentligheten endast i rena undantagsfall får vika till förmån för ett starkt sekretessintresse. Huruvida förutsätt- ningar för en sådan avvikelse föreligger beror på en bedömning i det enskilda fallet där skadeverkningarna av att offentliggöra innehållet i den konkreta, i princip sekretessbelagda, handlingen får vägas mot intresset av partsinsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Även om bestämmelsen ska tolkas restriktivt, finns det utrymme att sekretessbelägga information i förhållande till parter när det gäller Sveriges säkerhet. I RÅ 1984 2:94 begärde en utländsk med- borgare, vars ansökan om asyl hade avslagits, information om vem som hade informerat den svenska ambassaden i Peru om vissa för- hållanden. HFD bedömde att, om identiteten röjdes på källan till ambassadens information, detta kunde allvarligt skada Sverige. Enligt domstolen var det då av synnerlig vikt att den begärda upp- giften inte lämnades ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;I underrättspraxis har det enligt flera domar funnits stöd för att inte lämna ut uppgifter till parter. I en dom från Kammarrätten i Stockholm (mål nr &lt;NOBR&gt;8126-18)&lt;/NOBR&gt; hade en man som sökt en tjänst vid polisen inte godkänts vid säkerhetsprövningen. Vissa uppgifter som låg till grund för beslutet lämnades inte ut. Kammarrätten ansåg att sekretess enligt 18 kap. 2 § OSL och 15 kap. 2 § OSL gällde för uppgifterna. Sökanden ansågs inte kunna få del av uppgifterna med stöd av bestämmelsen om partsinsyn i 10 kap. 3 § OSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;I en dom från Kammarrätten i Stockholm (mål nr &lt;NOBR&gt;7703-17)&lt;/NOBR&gt; ville parten ha information från en förundersökning. I förundersök- ningen fanns bland annat uppgifter från en spansk undersöknings- domare. Kammarrätten bedömde att de sekretessbelagda hand- lingarna innehöll bland annat uppgifter som, om de röjdes, riskerade att försvåra Sveriges framtida möjligheter att verka inom det euro- peiska samarbetet i brottsutredningar och som kunde störa sam- arbetet mellan svenska och spanska rättsvårdande myndigheter. De innehöll också uppgifter som avslöjade arbetsrutiner och spanings- metoder som, om uppgifterna skulle lämnas ut, riskerade att skada&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;framtida brottsbekämpande verksamhet. Kammarrätten bedömde att dessa uppgifter var av sådan känslig art att det var av synnerlig vikt att de inte röjdes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft36"&gt;Ytterligare undantag från reglerna om partsinsyn och kommunikation bör inte införas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft12"&gt;Det svenska systemet vilar på en långtgående men inte undantagslös rätt för parter i förvaltningsärenden att ta del av material i det egna ärendet. Även om bestämmelsen i 10 kap. 3 § OSL är av undan- tagskaraktär, ger den en möjlighet att vägra lämna ut uppgifter, bland annat när det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga för- bindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs. Mot bakgrund av att det vid en granskning av en direktinvestering kan bli aktuellt att vägra parten rätt att ta del av uppgifter som rör sådant som Sveriges säkerhet, förhållande till främmande makt så är det vid en prövning i det enskilda fallet möjligt att hemlighålla uppgifter när detta behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Nuvarande regelverk och praxis ger, enligt vår bedömning, ett tillräckligt utrymme för en proportionell avvägning vad gäller parternas rätt att ta del av handlingar samt möjligheten för gransk- ningsmyndigheten att vid behov begränsa partsinsynen. Det bör därför inte införas något ytterligare undantag från gällande regelverk om partsinsyn och kommunikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;12.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Granskningsmyndighetens befogenheter och beslut under handläggningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förslagen i delbetänkandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;I delbetänkandet (SOU 2020:11) föreslog vi att kontaktpunkten skulle kunna förelägga en utländsk investerare eller det berörda företaget att lämna sådana uppgifter eller handlingar som anges i artikel 9.2 i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Skyldigheten att lämna dessa uppgifter framgår direkt av förordningen. När det gäller till vem uppgifterna ska lämnas anges i förordningen bara att medlems- staterna får begära in uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;
&lt;DIV id="p465dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387465x1.jpg/" id="p465img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft24"&gt;Regeringen följde i prop. 2019/20:193 förslaget i delbetänkandet och lagen (2020:826) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar trädde i kraft den 1 november 2020. Lagen innehåller bestämmelser om att kontakt- punkten ska ha rätt att förelägga utländska investerare eller berörda företag att tillhandahålla vissa uppgifter eller handlingar. Det finns också bestämmelser om att föreläggandet får förenas med vite och att kontaktpunkten får bestämma att ett beslut om föreläggande ska få gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;Det är viktigt att kommissionen eller en annan medlemsstat som vill ha tillgång till uppgifter inom ramen för samarbetet enligt för- ordningen får det utan fördröjning. I delbetänkandet föreslog vi där- för att kontaktpunkten skulle ha rätt att begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att få del av material. Vi konstaterade att handräckning skulle kunna användas bara i begränsad omfattning mot den utländska investeraren eftersom denne många gånger inte kommer att finnas i Sverige. Vi föreslog vidare att handräckning skulle kunna användas även mot det berörda företaget eftersom det kan tänkas finnas uppgifter eller handlingar också där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;Regeringen instämde i bedömningen att intresset av att kontakt- punkten får tillgång till uppgifter och handlingar många gånger bör väga tyngre än den berörda aktörens intresse av att inte behöva underkasta sig det ingrepp som handräckning innebär. Regeringen ansåg dock att frågan om behovet av en sådan särskild rätt till tillträde behövde övervägas vidare innan en bestämmelse om hand- räckning införs och framförde följande som skäl.&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft120"&gt;Den av utredningen föreslagna ordningen skiljer sig dock från hur lik- nande regelverk har utformats. Som utredningen konstaterar finns det i många regelverk bestämmelser om att en tillsynsmyndighet får begära information eller tillträde till lokaler eller göra en undersökning hos en aktör och bestämmelser om att myndigheten får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att genomföra åtgärden, se till exempel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;kap. 10 § konkurrenslagen, 4 kap. 8 § lagen (2016:1306) med komplet- terande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och 27 § lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. I dessa regelverk är möjligheten till handräckning alltså kopplad till den självständiga rätt som finns för tillsynsmyndigheten att få tillträde till exempelvis verksamhetslokaler och andra utrymmen för att genomföra tillsynen. Syftet med handräckningen är att underlätta&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2019/20:193 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt- investeringar, s. 21 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;
&lt;DIV id="p466dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387466x1.jpg/" id="p466img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1048 ft137"&gt;tillsynsmyndighetens verksamhet och föreskrifterna om tillsynsmyndig- hetens rätt till tillträde skapar i dessa regelverk ramen för handräckningen. Utredningen föreslår inte någon självständig rätt till tillträde för kon- taktpunkten motsvarande den som finns för tillsynsmyndigheter i annan lagstiftning. Detta innebär att det kan uppfattas som otydligt vad hand- räckningen ska ta sikte på (jfr prop. 2018/19:36 s. 54 f.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft12"&gt;Lagen (2020:826) med kompletterande bestämmelser till EU:s för- ordning om utländska direktinvesteringar, som alltså trädde i kraft den 1 november 2020, innehåller inte någon bestämmelse om hand- räckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Föreläggande med vite ska vara möjligt även i det svenska systemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Investeraren och det företag som är föremål för inve- steringen ska tillhandahålla granskningsmyndigheten de upp- gifter eller handlingar som myndigheten begär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft12"&gt;Granskningsmyndigheten ska ha rätt att i den omfattning det behövs för granskningen få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, som används i verksamhet som bedrivs av investeraren eller det företag som är föremål för investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;Granskningsmyndigheten ska få förelägga investeraren och det företag som är föremål för investeringen att tillhandahålla uppgifter eller handlingar och att ge tillträde till lokaler, områden och andra utrymmen, dock inte bostäder, som används i verk- samhet som bedrivs av investeraren eller det företag som är före- mål för investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft24"&gt;Ett föreläggande ska få förenas med vite. Granskningsmyndigheten ska få bestämma att ett beslut om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft14"&gt;föreläggande ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft36"&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;Vi föreslår att ISP ska få meddela närmare föreskrifter om vilka upp- gifter som ska lämnas i en anmälan, se avsnitt 12.2.6. När det gäller bedömningen enligt det svenska systemet, behövs samma typer av uppgifter som anges i artikel 9.2 i EU:s förordning om utländska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;direktinvesteringar för att granska en direktinvestering. Det kan tänkas att det behövs även andra uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;Investeraren kommer oftast att ha ett intresse av att lämna upp- gifter eller handlingar för att få investeringen godkänd. I de flesta fall kommer det därför sannolikt att saknas skäl att förelägga investe- raren att lämna information. Det kan dock finnas situationer när investeraren inte är beredda att lämna de uppgifter som gransknings- myndigheten behöver. Det bör därför införas en skyldighet för inve- steraren att till granskningsmyndigheten lämna den information som myndigheten begär. Uppgiftsskyldigheten bör gälla också det företag som är föremål för investeringen. Även om det inte är det företag som är föremål för investeringen som ska göra anmälan, kan företaget ha information som är viktig för prövningen. Det kan exempelvis gälla information om företagets tjänster eller produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Begreppet handling ska ha samma innebörd som anges i andra kapitlet tryckfrihetsförordningen, det vill säga omfatta både skrift- ligt material och material som lagrats digitalt och som kan läsas, av- lyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med hjälp av tekniska hjälpmedel. Allt som innehåller någon form av information, oavsett medium, är alltså att betrakta som en handling. Det kan exempelvis vara fråga om information på dataservrar, läsplattor, mobiler och andra digitala lagringsmedier som &lt;NOBR&gt;usb-minnen&lt;/NOBR&gt; och molntjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Skyldigheten att tillhandahålla uppgifter och handlingar bör alltså gälla sådan information som granskningsmyndigheten begär. Det följer av proportionalitetsprincipen i den föreslagna 2 § att gransk- ningsmyndigheten inte får begära andra uppgifter än vad som behövs för granskningen. Vid val av i vilken form uppgifter eller handlingar ska tillhandahållas kan granskningsmyndigheten enligt proportiona- litetsprincipen inte heller begära att ett original tillhandahålls om det finns en möjlighet för investeraren eller det företag som är föremål för investeringen att tillhandahålla en kopia i någon form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Tillträdesrätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;För att granskningsmyndigheten utan dröjsmål ska kunna hantera ärendet är det viktigt att myndigheten snabbt får tillgång till relevant information om investeringen. Det kan vara fråga om att behöva hämta in både skriftliga handlingar och muntliga upplysningar. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;
&lt;DIV id="p468dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387468x1.jpg/" id="p468img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;kan antas att informationen som regel kommer att lämnas till gransk- ningsmyndigheten frivilligt. Om detta inte sker, kan det finnas anledning att tro att investeringen är problematisk. Det kan också finnas situationer när en utländsk direktinvestering inte har anmälts och detta upptäcks av granskningsmyndigheten. Vid sådant för- hållande är det möjligt att varken den utländske investeraren eller det företag som är föremål för investeringen kommer att medverka och lämna ut information frivilligt. Det kan också vara så att de båda aktörerna trots föreläggande om att lämna information inte gör det och att investeringen genomförs innan granskningsmyndigheten har prövat ärendet. Det kan i en sådan situation finnas anledning att misstänka att investeringen har betydelse ur ett säkerhetsperspektiv. Om tiden går utan att granskningsmyndigheten får möjlighet att utreda investeringen, finns det en risk för att säkerhetsintressen hinner skadas. För att granskningen ska kunna bedrivas effektivt behöver därför bestämmelser om tillträde till aktörernas områden, lokaler och andra utrymmen införas. Detta behövs för att kunna få tag på den information som aktörerna är skyldiga att lämna men inte lämnar. Det kommer att vara sällan förekommande, men utredningen bedömer att det ändå behöver regleras en möjlighet för gransknings- myndigheten att få tillträde till lokaler och liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft11"&gt;Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen är var och en skyddad mot hus- rannsakan och liknande intrång. Någon närmare definition av begreppet husrannsakan ges inte i regeringsformen, men enligt lag- motiven används uttrycket för att beteckna varje av myndighet före- tagen undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe oavsett syftet med undersökningen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Skyddet mot husrannsakan kan enligt 2 kap. 20 och 21 §§ regeringsformen begränsas genom lag, men en sådan begränsning får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den. Ett liknande skydd som det som föreskrivs i 2 kap. 6 § regerings- formen följer av artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europa- konventionen). Enligt artikeln har var och en rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Inskränkningar i skyddet kan godtas, under förutsättning att de är lagliga och nöd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning m. m., s. 246 och prop. 1975/76:209 om ändring i regeringsformen, s. 147.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p923 ft11"&gt;vändiga i ett demokratiskt samhälle för att tillgodose något av de i artikeln uppräknade intressena, däribland den nationella säkerheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Vårt förslag om tillträdesrätt bedöms vara nödvändigt för att granskningsmyndigheten ska kunna få in behövlig information och därigenom kunna hindra utländska direktinvesteringar som riskerar att skada Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Den föreslagna tillträdesrätten bedöms utgöra en godtagbar in- skränkning av enskildas fri- och rättigheter. Det ankommer dock alltid på granskningsmyndigheten att göra en bedömning av om de vidtagna undersökningsåtgärderna är proportionerliga i det enskilda fallet (jämför även 5 § tredje stycket förvaltningslagen). Den mindre ingripande åtgärden att förelägga aktörerna att komma in med informationen ska förstås användas i första hand. Kraven i regerings- formen och Europakonventionen får därmed anses uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Rätten till tillträde bör omfatta utrymmen hos både investerare och det företag som är föremål för investeringen. Av integritetsskäl bör tillträdesrätten inte gälla bostäder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Föreläggande med vite&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft12"&gt;Det är viktigt att granskningsmyndigheten får tillgång till den infor- mation som behövs för prövningen. Myndigheten bör ha möjlighet att tillgripa någon form av påtryckning för att säkerställa att upp- gifterna eller handlingarna lämnas i enlighet med föreläggandet. Det kan även i sällsynta fall vid en granskning finnas behov av att få till- träde till områden, lokaler eller andra utrymmen för att få in behövlig information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Ett föreläggande enligt ovan ska kunna förenas med vite. Bestäm- melser om hur viten bestäms och tas ut finns i lagen (1985:206) om viten (viteslagen). Lagen innehåller bland annat bestämmelser om hur ett vitesföreläggande ska var utformat i olika avseenden, hur vitesbeloppet ska fastställas och om utdömande av vite.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft52"&gt;Av rättspraxis framgår att när det är fråga om ett föreläggande mot en juridisk person kan myndigheten välja mellan att rikta före- läggandet mot den juridiska personen eller mot någon som före- träder den juridiska personen eller mot båda. Det kan också fram- hållas att granskningsmyndigheten, enligt 2 § viteslagen, inte får&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;besluta om ett vitesföreläggande, om företaget kan antas sakna fak- tisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft24"&gt;Det finns inte skäl att föreslå några särskilda regler för hur viten ska utformas, utan bestämmelserna i viteslagen ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft36"&gt;Beslut om föreläggande ska gälla omedelbart&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Processen ska vara så snabb och effektiv som möjligt. Det finns där- för ett intresse av att granskningsmyndigheten får tillgång till upp- gifterna snabbt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Granskningsmyndigheten kommer sannolikt att i de flesta fall få tillgång till de aktuella uppgifterna på frivillig väg, och förelägganden kommer att användas först när det finns anledning att anta att det finns uppgifter som inte kommer att lämnas frivilligt. En anledning till att en utländsk investerare eller ett berört företag inte utan vidare skulle vilja lämna uppgifterna kan vara att investeringen inte skulle komma att godkännas vid en granskning. I dessa situationer är det emellertid särskilt viktigt att myndigheten får tillgång till uppgifterna. Genom att inte lämna de begärda uppgifterna kan den utländska investeraren eller det företag som är föremål för investeringen dra ut på processen i syfte att genomföra en investering innan gransknings- myndigheten får kännedom om ofördelaktig information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Ett argument mot att ett föreläggande ska gälla omedelbart är att det skulle kunna innebära att känslig information om en planerad affär sprids genom att investeraren måste lämna uppgifter till gransknings- myndigheten. Den sekretessreglering som vi föreslår i kapitel 13 innebär dock att känsliga uppgifter om affärs- och driftförhållanden som investeraren lämnar kommer att omfattas av sekretess. Där- igenom finns ett skydd mot att känsliga uppgifter sprids. I de situa- tioner som det finns anledning för granskningsmyndigheten att besluta om förläggande finns det ofta också ett intresse av att hand- läggningen inte kan förhalas genom ett överklagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Intresset av en snabb handläggning överväger enligt vår mening de eventuella nackdelar som ett omedelbart gällande föreläggande skulle kunna föra med sig för den förelagda aktören. I sammanhanget kan nämnas att en domstol som ska pröva ett överklagande av ett förvaltningsbeslut som gäller omedelbart också kan förordna att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla, så kallad inhibition.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;
&lt;DIV id="p471dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387471x1.jpg/" id="p471img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Bestämmelser om inhibition finns i 28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Möjligheten till inhibition innebär att risken för att en aktör drabbas av skada på grund av ett felaktigt beslut minskar. Det kan också påpekas att ett vitesföreläggande som gäller omedelbart inte innebär någon betalningsskyldighet för den som föreläggandet avser. För att betalningsskyldighet ska kunna uppstå krävs att den som beslutat om föreläggandet ansöker om att vitet ska dömas ut enligt 6 § viteslagen. Granskningsmyndigheten ska alltså ha möjlighet att bestämma att ett beslut om föreläggande ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Handräckning av Kronofogdemyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten ska ha rätt att begära hand- räckning av Kronofogdemyndigheten för att få tillgång till upp- gifter och handlingar samt för att få tillträde till lokaler, områden och andra utrymmen. Vid handräckning ska bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft24"&gt;I många regelverk där en myndighet har rätt att på begäran få viss information eller tillträde till lokaler eller har fått rätt att göra under- sökning hos en aktör finns också bestämmelser om att myndigheten får begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att få till- träde till information eller platser med tvång.&lt;SPAN class="ft123"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Det är en ingripande åtgärd som kräver goda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft24"&gt;Regeringen ansåg som sagt i samband med sitt förslag till en ny lag med vissa kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar att frågan om handräckning behövde utredas vidare då utredningen inte föreslagit någon självständig rätt till tillträde för kontaktpunkten motsvarande den som finns för tillsynsmyndigheter i annan lagstiftning.&lt;SPAN class="ft123"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;I avsnitt 12.6.2 har utredningen föreslagit att den utländska investeraren eller det företag som är föremål för investeringen på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Se till exempel 5 kap. 10 § konkurrenslagen (2008:579), 4 kap. 8 § lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning, 13 § lagen (1998:31) om standarder för sändning av radio och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;TV-signaler&lt;/NOBR&gt; och 27 § lagen (2018:1174) om infor- mationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2019/20:193 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt- investeringar, s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;
&lt;DIV id="p472dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387472x1.jpg/" id="p472img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;begäran ska tillhandahålla granskningsmyndigheten de uppgifter eller de handlingar som behövs för granskningen. Det kan vara års- redovisningar, uppgifter om bolagsstrukturer, aktieägaravtal med mera. Granskningsmyndigheten ska också kunna meddela de före- lägganden som behövs för att förmå den utländska investeraren respektive det företag som är föremål för investeringen att till- handhålla utredning och ge det tillträde till lokaler och liknande och som behövs för utredningen. Om aktörerna ändå obstruerar och vägrar att lämna ut information eller att ge tillträde till lokalerna, kan tvångsåtgärder behöva användas. Det kommer sannolikt vara sällan som tvångsåtgärder behöver tillgripas. Det kan dock uppstå situa- tioner när det finns anledning att agera snabbt, och tvångsåtgärder i form av handräckning kan då behövas. Det bör därför finnas en möjlig- het för granskningsmyndigheten att få begärd information samt tillträde till lokaler. Det bör alltså införas en bestämmelse i den nya lagen som ger granskningsmyndigheten en möjlighet till biträde av myndighet som har befogenhet att använda tvångsåtgärder. Gransk- ningsmyndigheten bör därför kunna begära handräckning av Krono- fogdemyndigheten. Vid sådan handräckning bör bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande gälla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft11"&gt;Det kan antas att handräckning kommer att kunna användas bara i begränsad omfattning mot den utländska investeraren eftersom denne många gånger inte kommer att finnas i Sverige. Möjligheten bör dock finnas. Handräckning ska kunna användas även mot det företag som är föremål för investeringen. Det är rimligt att anta att handlingar i form av avtal eller andra underlag för investeringen som innehåller behövlig information kommer att kunna finnas där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;Beslut om föreläggande ska få överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Beslut om föreläggande ska få överklagas till Förvalt- ningsrätten i Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1060 ft12"&gt;Ett beslut om föreläggande som fattas av en myndighet är ett för- valtningsbeslut. Huvudregeln är att sådana beslut kan överklagas till förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs vid över-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;
&lt;DIV id="p473dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387473x1.jpg/" id="p473img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;klagande till kammarrätten, se 40 § förvaltningslagen. Det finns inte anledning att avvika från denna ordning när det gäller av gransk- ningsmyndigheten beslutade förelägganden. Överklagande bör dock ske till Förvaltningsrätten i Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Inte heller formerna för överklagande av granskningsmyndighetens beslut, till exempel vilken överklagandefrist som ska gälla, bör avvika från förvaltningslagens bestämmelser. När det gäller partsställningen bör, i enlighet med 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291), gransk- ningsmyndigheten vara motpart i domstolen. Det finns sammantaget inte anledning att införa nya bestämmelser i dessa avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;12.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Granskningsmyndighetens avgöranden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft11"&gt;Förfarandet hos granskningsmyndigheten ska inledas med en bedömning av om någon granskning av investeringen ska göras eller om man kan konstatera att investeringen kan lämnas utan åtgärd. Härigenom kommer sannolikt en stor andel av de anmälda investe- ringarna att kunna behandlas snabbt. I de fall myndigheten beslutar att en granskning ska göras, kommer handläggningstiden att behöva bli längre. Granskningen ska resultera i ett slutligt beslut som ska gälla omedelbart. Det ska kunna innebära att investeringen god- känns, med eller utan villkor, eller att den förbjuds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Beslut om granskning inom tjugofem arbetsdagar från fullständig anmälan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I ett första skede ska granskningsmyndigheten besluta antingen att lämna den anmälda investeringen utan åtgärd eller att granska den. Detta beslut ska fattas inom 25 arbetsdagar från att myndigheten fått in en fullständig anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft35"&gt;I våra direktiv anges att för investerare som överväger att investera i svenska bolag är det av stor vikt att på ett tidigt stadium kunna av- göra hur lång tid ett granskningsförfarande kan tänkas ta. Systemet bör enligt direktiven därför innehålla tydliga tidsgränser för när en granskning som huvudregel ska vara avslutad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;
&lt;DIV id="p474dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387474x1.jpg/" id="p474img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft11"&gt;För att Sverige ska vara ett attraktivt land att investera i är det viktigt att en investerare snabbt ska kunna få besked om planerade investe- ringar. Vi förespråkar bland annat därför ett system där gransknings- myndigheten bedömer den tänkta investeringen i två steg. I ett första steg ska ärenden som bedöms vara enkla och oproblematiska snabbt kunna fullföljas. I ett andra steg blir det bara de anmälningar som behöver granskas, det vill säga utredas vidare, som blir aktuella. En sådan sortering leder dels till att de inblandade företagen ofta snabbt kan få ett positivt besked, dels till att granskningsmyndigheten får möjlighet att använda sina resurser rationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Ett beslut om att lämna en anmälan utan åtgärd bör alltså kunna fattas snabbt. Ett beslut bör, i likhet med vad som gäller för prövning av företagskoncentrationer enligt konkurrenslagen, fattas inom 25 arbetsdagar. Detta förutsätter att anmälan är fullständig. Det kan tyckas som en kort tid med 25 arbetsdagar och en snäv tidsram för granskningsmyndigheten, men det ska vägas mot betydelsen av snabba besked och behovet av effektivitet. Dessutom är det i ett första skede fråga endast om att bedöma vad som kan lämnas utan åtgärd och vad som behöver granskas. Om det saknas uppgifter, ska tidsfristen inte heller börja löpa förrän begärda kompletteringar har kommit in. Granskningsmyndighetens beslut att anmälan inte för- anleder vidare åtgärder eller att investeringen ska granskas är beslut som inte ska kunna överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft14"&gt;Vilka uppgifter en anmälan bör innehålla beskrivs i avsnitt 12.2.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;En granskning ska vara avslutad inom tre månader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;I de fall granskningsmyndigheten beslutar att granska en investering ska myndigheten efter granskningen besluta om investeringen ska godkännas, godkännas med villkor eller för- bjudas. Ett sådant beslut ska fattas inom tre månader från beslutet om granskning eller, om det finns särskilda skäl, sex månader. Beslutet ska gälla omedelbart, om myndigheten inte beslutar annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft35"&gt;Redan i det inledande skedet har granskningsmyndigheten bedömt om investeringen faller inom ett område som omfattas av regler- ingen och om investeringen träffas av de närmare kriterier som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft24"&gt;regelverket anger. Det kan ha funnits otydligheter i dessa avseenden som myndigheten bedömt behöver granskas närmare. Gransknings- myndigheten kommer förstås också att behöva bedöma riskerna med investeringen. I det sammanhanget kan det bli aktuellt att djupare analysera vem som direkt eller indirekt kontrollerar den utländska investeraren, om detta inte stått klart i skede ett. Detta ställer krav på att via årsredovisningar och annan information klar- lägga hur ägarförhållandena ser ut i en juridisk person. Vissa ärenden kommer myndigheten att kunna granska på befintligt underlag, medan upplysningar i en del fall kommer att behöva hämtas in från andra myndigheter eller på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft24"&gt;Generellt gäller enligt 9 § förvaltningslagen att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Bestämmelsen innebär ingen uttryck- lig tidsgräns för när ett beslut ska vara fattat. Av 12 § förvaltnings- lagen framgår dock att, om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, så får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Ett sådant beslut kan sedan överklagas till förvaltnings- domstol. Denna ordning kom till genom den nya förvaltningslagen för att stärka enskildas ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Det finns också exempel i svensk rätt på krav på att avgöra ären- den inom viss tid. Enligt 9 kap. 27 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnadsnämnd som huvudregel avgöra en bygglovsansökan inom tio veckor. Om Konkurrensverket beslutar att genomföra en särskild undersökning av en företagskoncentration, ska verket fatta beslut inom tre månader, 4 kap. 13 § konkurrenslagen. Enligt 8 kap. 3 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska beslut om tillstånd att använda radiosändare meddelas inom sex veckor från det att en fullständig ansökan kom in till Post- och telestyrelsen. Under vissa förutsättningar kan tiden förlängas med högst åtta månader.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft36"&gt;Tidsramen enligt EU:s förordning om utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Enligt artikel 6 i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar ska andra medlemsstater och kommissionen beredas tillfälle att yttra sig över en direktinvestering som granskas i en medlemsstat. Senast inom 15 kalenderdagar ska medlemsstaten ange om den avser att yttra sig över investeringen. Om medlemsstaten meddelar att den avser att göra detta, måste ett yttrande avges senast 35 kalenderdagar efter att den mottagit underrättelsen. Bestämmelsen innebär att den tid som krävs för att handlägga ett ärende beror inte bara på ärendets komplexitet utan också på om andra medlemsstater eller kommis- sionen väljer att avge yttrande eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Vilken tidsram ska finnas i lagstiftningen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft11"&gt;Hur omfattande en granskning av en direktinvestering kommer att bli beror på omständigheterna i det enskilda ärendet. Synpunkter kan behöva inhämtas från andra svenska myndigheter vilket innebär en tidsutdräkt. Ett svar som kommer in från en annan medlemsstat kan kräva ytterligare analys eller kommunikation med aktuell med- lemsstat. Detta talar emot ett system med snäva fasta tidsgränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;För att värna Sverige som ett öppet, frihandelsinriktat land är det samtidigt viktigt att en granskning av direktinvesteringar inte blir onödigt omfattande och utdragen i tiden. Investerare och företag bör inte få angelägna investeringar försenade i onödan. Förseningar riskerar att skada Sveriges rykte som ett attraktivt land att investera i och därmed eventuellt skrämma bort utländskt kapital. Detta talar för att en snäv tidsram fastställs i lagstiftningen. Samtidigt måste gransk- ningen kunna utföras på ett rättssäkert sätt. Tidsgränserna måste därför utformas så att det finns möjlighet att beakta synpunkter från andra myndigheter, kommissionen och andra medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;En sammanvägning av dessa intressen leder till slutsatsen att en granskning ska vara avslutad senast inom tre månader från beslutet att granska investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Vid särskilda skäl ska den tiden kunna förlängas med tre månader. Särskilda skäl skulle exempelvis kunna vara att samrådet med andra myndigheter eller yttranden från andra medlemsstater av någon anledning kräver mera tid. Det kan också tänkas att investeraren eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;
&lt;DIV id="p477dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387477x1.jpg/" id="p477img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;det företag som är föremål för investeringen begär mer tid för att komma in med ytterligare utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft12"&gt;Det sagda innebär att om granskningsmyndigheten beslutar att granska en investering, ska myndigheten inom tre månader från det beslutet avgöra ärendet slutligt. Vid särskilda skäl bör det dock finnas en möjlighet till förlängning med högst tre månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten ska, om det är nödvändigt med hänsyn till Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet, kunna ställa upp villkor för att en direktinvestering ska godkännas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft36"&gt;Villkor i annan lagstiftning samt förslag i utredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;I våra direktiv anges att en inte ovanlig situation kan tänkas vara att en investering sker i ett bolag som bedriver känslig verksamhet och där vissa aspekter av investeringen kan behöva regleras men där det inte finns tillräckliga skäl för att hindra investeringen helt. I ett granskningssystem måste det därför finnas mekanismer som gör det möjligt att godkänna investeringar men samtidigt uppställa villkor i syfte att trygga Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Det bör kunna vara fråga om mindre ingripande åtgärder som rap- porteringsskyldighet till olika tillsynsmyndigheter, men också kunna handla om mer betungande krav. I de flesta system som tillämpas i andra länder finns möjlighet att godkänna utländska direktinveste- ringar med förbehåll för att investeraren ska uppfylla vissa villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;I svensk lagstiftning finns i dag en möjlighet att ställa upp villkor vid tillstånd enligt krigsmaterielregleringen. Enligt 13 och 14 §§ lagen (1992:1300) om krigsmateriel får tillstånd att tillverka och till- handahålla krigsmateriel förenas med villkor om att endast en viss andel av aktierna, direkt eller indirekt, får ägas av utländska rätts- subjekt. Ett tillstånd får också förenas med villkor om att styrelse- ledamöter och suppleanter för dem samt verkställande direktören i bolaget ska vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Av bestämmelsen framgår att även tillstånd för handelsbolag får förenas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;
&lt;DIV id="p478dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387478x1.jpg/" id="p478img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;med villkor. Tillstånd får också förenas med andra villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. Av förarbetena framgår att med ”andra villkor” avses andra villkor än sådana som tar sikte på ägarförhållandena.&lt;SPAN class="ft101"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Möjligheten att begränsa utlänningars ägande i krigsmateriel- industrin har funnits sedan 1935. Den nuvarande regleringen tillkom 1992. I förarbetena poängteras att syftet med regleringen är att till- godose behovet av att krigsmaterielindustrin är i svenska händer. Vidare är syftet med regleringen att den ska kunna differentiera mellan olika aktörer. Ett tillstånd kan innebära att det ställs krav på att det bestämmande inflytandet över ett rättssubjekt innehas av ett svenskt rättssubjekt. I andra fall kan föreskrivas att tillstånd ges under för- behåll att inte ett och samma utländskt rättssubjekt ges ett bestäm- mande inflytande i bolaget. Krigsmateriel tillverkas ofta av dotter- bolag i en koncern. För att bestämmelsen inte ska kunna kringgås genom att ett svenskt bolag sätts upp som ägare gäller möjligheten att ställa krav på både direkt och indirekt innehav av aktier.&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet har föreslagit att överlåtelser av bland annat hamnar och flygplatser ska kunna villkoras. Kommittén anger som exempel på villkor att en del av en fastighet ska undantas från överlåtelsen eller upplåtelsen i fråga eller att en upplåtelse ska begränsas i fråga om tid, verksamhet eller inblandad personal. Kommittén menar vidare att man som villkor också kan tänka sig att ett upplåtelseavtal måste innehålla en möjlighet till en uppsägning i förtid vid vissa, särskilt angivna förhållanden som kan påverka väsentliga totalförsvarsintressen negativt, till exempel ändrade omvärldsförhållanden. Detta bör särskilt kunna bli aktuellt när det gäller kommunalt ägd egendom.&lt;SPAN class="ft42"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Betänkandet bereds i Regerings- kansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft11"&gt;Även Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor föreslog att ett beslut i fråga om överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet med mera skulle kunna förenas med villkor.&lt;SPAN class="ft53"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Förslaget motiverades med att i vissa fall en överlåtelse kan vara godtagbar under förutsättning att vissa villkor uppfylls. Det kan exempelvis vara fråga om krav på att viss del av verksamheten även i fortsättningen bedrivs i Sverige. Såsom lagen utformades gäller dock att det inte är i beslutet utan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 1991/92: 174 med förslag till lag om krigsmateriel, s. 106.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 1991/92:174 med förslag till lag om krigsmateriel, s. 66 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;SOU 2019:34 Förbättrat skydd för totalförsvaret, s. 353.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2019:34 Förbättrat skydd för totalförsvaret, s. 324.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;
&lt;DIV id="p479dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387479x1.jpg/" id="p479img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft35"&gt;under ett samrådsförfarande inför en eventuell överlåtelse ska vara möjligt att förelägga verksamhetsutövaren att fullgöra sina skyldig- heter enligt säkerhetsskyddslagen och de föreskrifter som har med- delats i anslutning till lagen. Om ett föreläggande inte följs eller om tillsynsmyndigheten bedömer att säkerhetsskyddslagens krav inte tillgodoses trots att ytterligare åtgärder vidtas, får överlåtelsen för- bjudas. Ett föreläggande kan exempelvis gälla vad verksamhets- utövaren ska förbättra i fråga om informationssäkerhet, personal- säkerhet eller fysisk säkerhet för att överlåtelsen ska anses lämplig (2 kap. &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ säkerhetsskyddslagen). Ett föreläggande kan också innebära att verksamhetsutövaren vid en senare tidpunkt under sam- rådsförfarandet ska återrapportera till myndigheten hur olika åtgär- der har genomförts.&lt;SPAN class="ft42"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft36"&gt;Ett beslut om godkännande ska få förenas med villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft12"&gt;För att granskningssystemet ska vara effektivt och för att inte begränsa utländska direktinvesteringar mer än nödvändigt bör gransknings- myndigheten kunna godkänna en direktinvestering med villkor. Vill- kor kan tänkas i förhållande till bland annat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;verksamheten hos det företag som är föremål för investeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;företagets styrning och ledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;omständigheter som rör investeraren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;investeringens omfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;eventuell vidareförsäljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft12"&gt;En direktinvestering kan tänkas påverka Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet på olika sätt. Regleringen ska därför utformas så att granskningsmyndigheten kan använda alla typer av villkor, det vill säga både sådana som är relaterade till det svenska företagets verksamhet eller styrning och ledning men också till investeraren eller investeringens omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft52"&gt;Vad gäller det svenska företagets verksamhet kan tänkas före- skrivas att investeringen godkänns endast om den del av verksam-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Se 2 kap. 9 och 11 §§ säkerhetsskyddslagen och prop. 2020/21:13 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet, s. 22 och 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;
&lt;DIV id="p480dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387480x1.jpg/" id="p480img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;heten som är kritisk för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller all- män säkerhet inte ingår i ett köp. Detta skulle innebära att företaget måste knoppa av denna verksamhet innan direktinvesteringen får genomföras. Villkor som rör styrning och ledning kan vara att styrelse eller VD ska vara svenska medborgare och bosatta i landet. Begränsningar som rör investeraren skulle exempelvis kunna vara att en eller flera köpare utesluts från affären därför att de bedöms kunna äventyra Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Vad gäller investeringens omfattning är det möjligt att ha villkor liknande regleringen som gäller för tillstånd enligt krigsmaterielregleringen. Investeringen skulle då kunna godkännas under förutsättning att det inte innebär att den utländska ägaren, direkt eller indirekt, får ett bestämmande inflytande. Det är tänkbart att även villkora att en vidare- försäljning alltid måste anmälas oavsett om den uppfyller lagens krav för anmälan. Man kan tänka sig också andra villkor. Reglerna om vill- kor bör vara flexibla och tillåta en utveckling i praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;I våra direktiv nämns bland annat möjligheten att förena ett god- kännande med någon form av rapporteringsskyldighet. När gransk- ningsmyndigheten ställer upp ett villkor för godkännande kan detta tänkas behöva förenas med återrapporteringskrav. En investerare skulle till exempel kunna åläggas att med vissa tidsintervall rappor- tera styrelsens sammansättning så att myndigheten kan kontrollera att denna fortfarande uppfyller ett beslutat villkor. Detta skulle ge en möjlighet till uppföljning av att villkoren efterlevs. Om någon återrapportering inte sker eller om det vid uppföljning upptäcks att villkoren inte efterlevs, har granskningsmyndigheten möjlighet att besluta om sanktionsavgift, se avsnitt 12.10. Det bör därutöver finnas en möjlighet för myndigheten att besluta att förbjuda investeringen om villkoren inte uppfylls. För ett förbud krävs att ett sådant är nödvändigt med hänsyn till Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Vid ett förbud blir investeringen ogiltig. Vi be- skriver nedan i avsnitt 12.10.8 hur prestationerna i ett sådant fall kan åläggas att gå åter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Ett beslut ska gälla omedelbart&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndighetens beslut ska gälla omedelbart, om myndigheten inte beslutar annat.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;När granskningsmyndigheten har beslutat att granska investeringen, genomfört den utredning som behövs och därefter analyserat ären- det ska ett slutligt beslut fattas; direktinvesteringen godkänns, god- känns med villkor eller förbjuds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft24"&gt;Huvudregeln i 35 § första stycket förvaltningslagen är att beslut som får överklagas inte får verkställas förrän de vunnit laga kraft. Om investeringen godkänns med villkor eller om den förbjuds, bör dock beslutet gälla omedelbart för att säkerställa att skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet inte hinner uppkom- ma. Förvisso är investeringen inte tillåten förrän myndigheten be- slutat att lämna den utan åtgärd eller godkänt den med eller utan villkor. För tydlighetens skull bör emellertid ett beslut om förbud eller beslut förenat med villkor gälla omedelbart. Detsamma bör gälla när en investering godkänns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;Eftersom huvudregeln i förvaltningslagen är att beslut inte får verkställas förrän de vunnit laga kraft bör det enligt utredningens mening regleras särskilt i lagen att granskningsmyndighetens slutliga beslut ska gälla omedelbart, om myndigheten inte beslutar annat. För att inte komplicera det hela ska det gälla oavsett beslutets innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;12.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Överklagade av granskningsmyndighetens slutliga beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Utgångpunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Det följer av allmänna rättsstatliga principer att ett betungande beslut av granskningsmyndigheten – att investeringen förbjuds eller godkänns med villkor – bör kunna överklagas. Enligt artikel 3 i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar ska det vara möjligt att begära omprövning av nationella myndigheters beslut. Frågan är då vilken instans som ska pröva ett sådant överklagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Den tidigare ordningen, som innebar att beslut överklagades till överordnad myndighet med regeringen som slutinstans, har ersatts med en generell regel i 40 § förvaltningslagen att beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;En strävan att avlasta regeringen i överklagandeärenden har fun- nits sedan mer än 50 år. Riksdagen fastställde år 1984 riktlinjer för en systematisk översyn av reglerna om rätten att överklaga beslut till regeringen. Enligt riktlinjerna ska från regeringen lyftas bort sådana&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;
&lt;DIV id="p482dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387482x1.jpg/" id="p482img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;ärenden som inte kräver ställningstaganden från regeringen som politiskt organ. Det bör dock i allmänhet ankomma på regeringen att pröva överklaganden i frågor där allmänekonomiska, &lt;NOBR&gt;försvars-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;ordnings-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;säkerhets-,&lt;/NOBR&gt; eller andra statsnyttosynpunkter är särskilt framträdande, medan förvaltningsdomstolarna huvudsakligen bör befatta sig med sådana mål av rättslig natur vilka rör förhållandet mellan enskilda inbördes eller mellan enskilda och det allmänna och vilkas avgörande kan vara av väsentlig betydelse för den enskilde.&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Detta ställningstagande står sig fortfarande. I förarbetena till införandet av asylprocedurdirektivet&lt;SPAN class="ft101"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;diskuterar regeringen frågan på följande sätt.&lt;SPAN class="ft101"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft6"&gt;Vissa säkerhetsärenden är emellertid av sådan karaktär att deras utgång har särskilt stor betydelse för den nationella säkerheten. En del av dessa ärenden handläggs enligt nuvarande ordning enligt utlänningslagen medan andra prövas enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Det är i dessa ärenden naturligt att regeringen har en roll, särskilt mot bak- grund av regeringens övergripande ansvar för rikets säkerhet. För dessa kvalificerade säkerhetsärenden bör även i fortsättningen regeringen vara överinstans. Därmed säkerställs regeringens möjlighet att fullgöra sitt ansvar för rikets säkerhet. Det rör sig i första hand om sådana ärenden där den inre säkerheten är utsatt för allvarligt hot. Det kan vara ärenden som rör utlänningar med starka kopplingar till organisationer som utövar våld och annan brottslighet för politiska syften. Det kan vidare röra sig om ärenden som rör personer som agerar i nätverk eller struk- turer med ideologiska band till kända terroristorganisationer. Även ärenden som rör företrädare för &lt;NOBR&gt;icke-demokratiska&lt;/NOBR&gt; regimer som har tagit sin tillflykt till Sverige kan innebära ett allvarligt hot mot den inre säkerheten i Sverige. Undantagsvis kan även andra ärenden vara av en sådan karaktär att regeringen bör vara överinstans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft35"&gt;Överklaganden av förvaltningsmyndigheters beslut ska alltså i regel prövas av allmän förvaltningsdomstol. I ett fåtal ärendetyper där in- slaget av säkerhetsbedömningar eller andra vitala politiska frågor är särskilt starkt kan dock prövningen i stället böra göras av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Prop. 1997/98:101 Översyn av förvaltningsprocessen; en allmän regel om domstolsprövning av förvaltningsbeslut m.m., s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Direktiv 2013/32/EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2009/10:31 Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet, s. 237.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Överklagande i gällande lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft36"&gt;Allmän förvaltningsdomstol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Prövningen av överklaganden rörande direktinvesteringar är i vissa avseenden av samma karaktär som prövningen av sedvanliga för- valtningsärenden – en tvist mellan den enskilde och det allmänna, ofta av ekonomisk betydelse. Men ärenden rörande direktinveste- ringar kan också komma att beröra Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Frågan är om detta inslag är så starkt att det finns skäl att avvika från huvudregeln om att en förvaltningsmyndig- hets beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Det finns exempel i gällande rätt på när beslut som rör Sveriges säkerhet överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Enbart det fak- tum att ett beslut delvis rör Sveriges säkerhet har inte medfört att en överprövning i domstol har varit utesluten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Enligt 3 kap. 5 § lagen (2017:1000) om en europeisk utrednings- order får en utredningsorder inte verkställas bland annat om den skulle medföra fara för Sverige säkerhet. Enligt 2 kap. 1 § lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät får en ansökan från en bredbandsutbyggare avslås bland annat om det finns risk för skada för allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säkerhet i övrigt. Enligt 3 kap. 1 § lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, 3 kap. 4 § lagen (2016:1145) om offentlig upphandling och 1 kap. 10 § lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;(2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet gäller inte lagarna bland annat om det skulle kräva att en upphandlande myndighet eller enhet tillhandahåller information vars avslöjande strider mot Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. I den sistnämnda lagen finns dock en specialbestämmelse i 1 kap. 9 § som föreskriver att i fråga om upphandling som avser sådan tillverkning eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel som omfattats av artikel 346.1 b i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; får regeringen under vissa omständigheter besluta om undantag enligt lagen som är nödvändiga med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. Beslut enligt dessa lagar överklagas annars som huvudregel till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft35"&gt;Ett annat exempel på när ett överklagande ska ske till allmän förvaltningsdomstol är ärenden enligt 3 kap. 6 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Enligt bestämmelsen kan tillstånd att använda radiosändare nekas bland annat om det orsakar skada för Sveriges säkerhet. I förarbetena berördes frågan om överklaganden i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;
&lt;DIV id="p484dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387484x1.jpg/" id="p484img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft35"&gt;stället borde prövas av regeringen. I propositionen framhölls att utfallet av tillståndsprövningarna kunde få mycket stor betydelse för Sveriges säkerhet vilket gjorde att det fanns skäl för en instansord- ning med regeringen som slutinstans. Prövningen innefattade dock en rad olika bedömningsgrunder som inte tog sikte på frågan om Sveriges säkerhet. I dessa delar var det inte lämpligt att prövningen av överklaganden gjordes av regeringen. Det kunde vidare ifrågasättas om överklagande till regeringen i de delar som inte avsåg Sveriges säkerhet uppfyllde de krav avseende rätt till överklagande som ställs enligt artikel 31 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Enligt förarbetena var det också förenat med praktiska svårigheter att låta de delar av ett över- klagande som berör Sveriges säkerhet överklagas till regeringen medan övriga delar skulle överklagas till förvaltningsdomstol. Något underlag för hur en sådan reglering skulle kunna se ut hade inte beretts. Mot denna bakgrund föreslogs i propositionen ingen ändring av gällande instansordning, det vill säga prövning i allmän förvaltnings- domstol.&lt;SPAN class="ft42"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Särskilda förfaranderegler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;I de fall då beslut som rör Sveriges säkerhet kan överklagas till dom- stol finns i vissa fall särskilda förfaranderegler. Exempelvis i utlän- ningslagen (2005:716) finns en reglering av säkerhetsärenden, det vill säga ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet eller som annars har betydelse för allmän säkerhet förordar bland annat att en utlänning ska avvisas eller utvisas. Sådana beslut av Migrationsverket prövas av en migrationsdomstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Vad gäller signalspaning har lagstiftaren valt att inrätta en special- domstol i form av Försvarsunderrättelsedomstolen. Enligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet krävs tillstånd från &lt;NOBR&gt;Försvarsunder-rättelsedomstolen&lt;/NOBR&gt; för att bedriva signal- spaning. Förfarandet i domstolen regleras i den särskilda lagen (2009:966) om Försvarsunderrättelsedomstol. Vid prövning av ärenden enligt lagen finns särskilda integritetskyddsombud som har till uppgift att bevaka integritetsintressen vid prövning av ansökan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2019/20:15 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning, s. 40 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;
&lt;DIV id="p485dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387485x1.jpg/" id="p485img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;om tillstånd till signalspaning. Förfarandet i domstolen omgärdas av sekretess, och förhandlingarna är normalt inte offentliga. Dom- stolens beslut går inte att överklaga.&lt;SPAN class="ft101"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft36"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;Det finns också exempel på att myndighetsbeslut som rör Sveriges säkerhet överklagas till regeringen. Sådana bestämmelser finns exem- pelvis i lagen om särskild utlänningskontroll (1991:572)(LSU). Vissa särskilt kvalificerade utlänningsärenden ska enligt denna lag prövas av regeringen. Migrationsöverdomstolen ska dock yttra sig över ett överklagande till regeringen (3 § LSU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;En utlänning får utvisas ur landet enligt 1 § LSU, om det är sär- skilt påkallat av hänsyn till rikets säkerhet eller om det med hänsyn till vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet och övriga omständigheter kan befaras att han eller hon kommer att begå eller medverka till terroristbrott eller försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott. Den särskilda instansordningen med över- klagande till regeringen motiverades i förarbetena i huvudsak med att vissa ärenden kräver känsliga utrikespolitiska bedömningar och att andra innehåller känslig information om Säkerhetspolisens verk- samhet. Det ansågs att vissa säkerhetsärenden är av sådan karaktär att deras utgång har särskilt stor betydelse för den nationella säker- heten och att det i dessa ärenden är naturligt att regeringen har en roll, särskilt mot bakgrund av regeringens övergripande ansvar för rikets säkerhet.&lt;SPAN class="ft42"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft11"&gt;Sedan den 1 januari 2021 gäller enligt säkerhetsskyddslagen att ett beslut att förbjuda en överlåtelse överklagas till regeringen. Detta gäller oavsett om förbudet beslutas i förväg eller efter att en över- låtelse redan har genomförts. Även förelägganden som avser ogiltiga överlåtelser överklagas till regeringen. I förarbetena uttalade reger- ingen att sådana ärenden kan antas ha stor betydelse för Sveriges säkerhet. Dessutom kan en prövning av ett beslut om ett förbud mot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Europadomstolen slog nyligen fast (den 25 maj 2021) att svensk signalspaning styrs av ett regelverk som i huvuddrag är förenlig med Europakonventionen och vad som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. På tre punkter fann domstolen brister. Domstolen ansåg att det behöver förtydligas att inhämtat, irrelevant material som inte innehåller några personuppgifter ska förstöras, att skyddet för enskilda personers integritet behöver stärkas samt att efterhands- granskning av hur lagstiftningen tillämpas bör stärkas (Grand Chamber, Case of Centrum för Rättvisa v. Sweden, Application no 35252/08).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2009/10:31 Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet, s. 237 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;
&lt;DIV id="p486dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387486x1.jpg/" id="p486img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;en viss överlåtelse ofta aktualisera den sorts &lt;NOBR&gt;utrikes-,&lt;/NOBR&gt; försvars- och säkerhetspolitiska överväganden som bör hanteras av regeringen. Regeringen pekade även på att det sannolikt kommer att vara relativt få ärenden där det blir aktuellt med ett beslut om att en överlåtelse inte får genomföras.&lt;SPAN class="ft101"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Fler ärenden föreslås överklagas till regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet har föreslagit att vissa länsstyrelser ska ges möjlighet att förbjuda över- låtelse av bland annat vissa hamnar och flygplatser, om den tänkta överlåtelsen strider mot väsentliga totalförsvarsintressen. Vad gäller överklagande gör kommittén bedömningen att beslut ska överklagas till regeringen. Det främsta skälet för detta är att sådana &lt;NOBR&gt;säkerhets-,&lt;/NOBR&gt; försvars- och utrikespolitiska aspekter som kan aktualiseras i ären- dena bäst kan beaktas av regeringen. Visserligen finns det en strävan efter att minska antalet ärenden som hanteras av regeringen, men med hänsyn till det låga antal ärenden det bör bli fråga om anser kommittén att det inte är något tungt vägande argument mot att låta granskningsmyndighetens beslut överklagas dit.&lt;SPAN class="ft42"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Utredningens för- slag bereds i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Granskningsmyndighetens slutliga beslut ska få överklagas till regeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndighetens slutliga beslut ska få över- klagas till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft11"&gt;Vi bedömer att granskningsmyndighetens beslut om förelägganden och sanktionsavgift bör få överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm och att förvaltningslagens bestämmelser om överklagande- frister respektive förvaltningsprocesslagens bestämmelser om att beslutsmyndigheten ska vara motpart då bör gälla, se avsnitt 12.6.4,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.10.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;och 12.10.8. I dessa avseenden saknas anledning att avvika från huvudreglerna när det gäller överlagande av förvaltningsbeslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Prop. 2020/21:13 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhets- känslig verksamhet, s. 32 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2019:34 Förbättrat skydd för totalförsvaret, s. 273.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;
&lt;DIV id="p487dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387487x1.jpg/" id="p487img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Sådana beslut aktualiserar normalt sett inte heller den sortens &lt;NOBR&gt;utrikes-,&lt;/NOBR&gt; försvars- och säkerhetspolitiska överväganden som skulle kunna moti- vera att de ska hanteras av regeringen. När det gäller gransknings- myndighetens beslut att lämna en anmälan utan åtgärd eller inleda en granskning föreslår vi att dessa inte bör få överklagas, se avsnitt 12.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Men en överprövning av granskningsmyndighetens slutliga beslut skiljer sig väsentligt från överprövning av ett av beslut om före- läggande under handläggningen av ärendet. Det går i stället att för de slutliga besluten dra paralleller med ärenden enligt LSU där den särskilda instansordningen med överklagande till regeringen i för- arbetena motiverades med att vissa ärenden kräver känsliga utrikes- politiska bedömningar och kan innehålla känslig information, som till exempel utländsk underrättelseinformation.&lt;SPAN class="ft53"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Sedan den 1 januari 2021 gäller också enligt säkerhetsskyddslagen att ett beslut att förbjuda en överlåtelse ska överklagas till regeringen. Detta gäller oavsett om förbudet beslutas i förväg eller efter att en överlåtelse redan har genomförts. Även förelägganden som avser ogil- tiga överlåtelser ska kunna överklagas till regeringen. Sådana ärenden anses också ha stor betydelse för Sveriges säkerhet och får anses prägla synsättet på vilka ärenden som ska överklagas till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Som framgår ovan av avsnitt 12.8.2 så har även Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet föreslagit att förbud enligt föreslagen lag ska överklagas till regeringen eftersom ärendena kan aktualisera känsliga &lt;NOBR&gt;utrikes-,&lt;/NOBR&gt; försvars- och säkerhetspolitiska överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Eftersom en prövning av ett slutligt beslut avseende en utländsk direktinvestering aktualiserar den sorts &lt;NOBR&gt;utrikes-,&lt;/NOBR&gt; försvars- och säker- hetspolitiska överväganden som ska hanteras av regeringen och eftersom riksdagen nyligen beslutat att likartade ärenden ska kunna överprövas av regeringen bör även slutliga beslut rörande utländska direktinvesteringar efter överklagande prövas av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Förenlighet med Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft12"&gt;Artikel 6 i Europakonventionen ställer krav på att enskilda ska ha rätt till en rättvis domstolsprövning vid prövning av hans eller hennes civila rättigheter och skyldigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2009/10:31 Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet, s. 237 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;
&lt;DIV id="p488dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387488x1.jpg/" id="p488img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p526 ft24"&gt;Regeringens beslut kan bli föremål för rättsprövning av Högsta förvaltningsdomstolen enligt lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut, om beslutet skulle bedömas innebära en civil rättighet enligt artikel 6 i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;12.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Rätt att överklaga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Såväl investeraren som det företag som är föremål för investeringen kan enligt förvaltningslagen och allmänna förvaltningsrättsliga principer ha rätt att överklaga gransknings- myndighetens slutliga beslut. Även andra kan ha en sådan rätt. Det bör inte införas någon särskild reglering avseende vem som ska kunna överklaga granskningsmyndighetens beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft36"&gt;Överklagande från investeraren, det företag som är föremål för investeringen och dess ägare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft11"&gt;Enligt 42 § förvaltningslagen får ett beslut överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Rätten att överklaga enligt bestämmelsen förutsätter att beslutet antingen påverkar klagandens rättsliga ställning eller rör ett intresse som han eller hon har och som erkänts av rättsordningen. Exempelvis kan det vara fråga om att den beslutande myndigheten ska ta hänsyn till intresset vid sin materiella prövning av ärendet. I vissa fall har även den som har ett beaktansvärt intresse i saken fått överklaga beslutet. Avgörande för rätten att överklaga är med andra ord den effekt som beslutet får för den som vill klaga, jämför NJA 2017 s. 421.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Ett beslut som innebär att en planerad direktinvestering förbjuds eller villkoras kan komma att ha en negativ effekt för investeraren eller det företaget som är föremål för investeringen eller den ägare som vill sälja sin andel. Utredningen föreslår ju även att en investe- ring i strid med ett förbud ska vara ogiltig och att en investering ska kunna förbjudas och därmed bli ogiltig om villkor som meddelats i samband med ett godkännande inte följs, se avsnitt 12.10.8. Effek- terna av beslutet kommer alltså att drabba dessa parter på ett direkt sätt. Därmed har inte bara investeraren utan även det företag som är föremål för investeringen och den ägare som vill sälja sin andel ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;
&lt;DIV id="p489dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387489x1.jpg/" id="p489img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;sådant intresse av saken som ger rätt att överklaga beslutet enligt förvaltningslagen och allmänna förvaltningsrättsliga principer. Detta kräver inte någon särskild reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft36"&gt;Överklagande från andra myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Under utredningens arbete har frågan väckts om även Försvars- makten eller Säkerhetspolisen bör ges rätten att överklaga och få granskningsmyndighetens beslut överprövade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Att ge förvaltningshierarkiskt sidoställda myndigheter rätt att överklaga varandras beslut ter sig emellertid främmande, även om det finns exempel på sådana arrangemang i LEK och UtlL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;De statliga myndigheterna är delar av rättssubjektet staten. Det innebär att myndigheterna inte utgör några självständiga juridiska personer utan agerar som företrädare för staten. De kan därför i princip inte föra talan mot varandra.&lt;SPAN class="ft101"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Statliga myndigheter anses inte heller utan författningsstöd kunna överklaga beslut av en annan myndighet, utom om myndigheten i fråga företräder ett rent privat- rättsligt intresse.&lt;SPAN class="ft101"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Frågan om staten är en juridisk person har också berörts i praxis som rör upphandling. I ett avgörande från Högsta förvaltningsdom- stolen (HFD 2017 ref. 66) var frågan om talan om upphandlings- skadeavgift skulle riktas mot Statens servicecenter eller mot den stat- liga organisationsutredning som föregick inrättandet av myndigheten. Genom avgörandet konstaterade HFD den sedan tidigare rådande uppfattningen att staten som utgångspunkt är en juridisk person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Ovanstående talar mot att tillåta att en myndighet får överklaga ett beslut av en annan, sidoordnad myndighet. Eventuella menings- skiljaktigheter mellan sidoordnade statliga myndigheter får lösas på andra sätt än genom rättsliga avgöranden i domstol eller på annat sätt. De synpunkter säkerhetsmyndigheterna har i ett ärende hos granskningsmyndigheten får de driva där och genom sina sakskäl och sin argumentation få det genomslag för sin bedömning som är sakligt motiverat. Någon rätt för dem till överklagande och över-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Se SOU 1994:136 Statliga myndigheters avtal, s. 143, SOU 2016:82 En översyn av lagstiftningen om företagsbot, s. 59 samt Konkurrensverkets ställningstagande 2018:1 Omfattas en statlig myn- dighets anskaffningar från en annan statlig myndighet av upphandlingsskyldighet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-12-19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2019/20:15 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning, s. 39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;
&lt;DIV id="p490dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387490x1.jpg/" id="p490img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;prövning bör av principiella skäl inte införas i lagen om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1076 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;12.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;Regelöverträdelser, sanktionsavgifter och ogiltighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft15"&gt;12.10.1 Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft24"&gt;I direktiven anges att utredningen ska föreslå ett system med sanktioner mot exempelvis dem som försummar skyldigheten att rapportera viss information om en direktinvestering eller att följa ett granskningsbeslut. Det följer dessutom av EU:s förordning om utländska direktinvesteringar att medlemsstater som har ett gransk- ningssystem ska vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att granskningssystem och granskningsbeslut kringgås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;De fall där någon form av sanktion bör kunna komma i fråga är exempelvis när en direktinvestering genomförs i strid med ett förbud eller när ett uppställt villkor inte följs. Vidare bör en utebliven anmälan av en anmälningspliktig direktinvestering medföra någon form av sanktion. Detsamma bör gälla om en investering genomförs innan granskningsmyndigheten avslutat sin slutliga prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;En förutsättning för att granskningsmyndigheten ska kunna fatta ett korrekt beslut är att de uppgifter som investeraren lämnar är korrekta. Det bör därför vara möjligt att besluta om en sanktion också när oriktiga uppgifter lämnas. Det kan exempelvis vara fråga om oriktiga uppgifter vad gäller ägandeförhållandena hos investeraren. Även att underlåta att lämna uppgifter som man varit skyldig att lämna ska sanktioneras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft52"&gt;Ett första vägval är om sådana överträdelser ska kriminaliseras eller kunna drabbas endast av administrativa sanktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft15"&gt;12.10.2 Överträdelser av regleringen bör inte kriminaliseras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Överträdelser av regleringen bör inte kriminaliseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft35"&gt;I den numera upphävda lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. fanns en straffbestämmelse som innebar att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnade oriktiga upp-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;
&lt;DIV id="p491dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387491x1.jpg/" id="p491img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft24"&gt;gifter enligt lagen kunde dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. I lagen (1992:1300) om krigsmateriel finns bestämmelser om straff i olika avseenden för brott mot regelverket. Enligt 25 och 26 §§ ska den som uppsåtligen bryter mot bland annat villkor för utförsel av krigsmateriel, eller genom vilseledande förmår ISP eller regeringen att lämna tillstånd till vapenexport, dömas till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt, ska dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Om gärningen har begåtts av oaktsamhet, ska dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Enligt 27 § ska den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att göra en anmälan om vissa ändrade förhållanden dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Det förekommer i en del länder kriminalisering av brott mot direktinvesteringsregleringar. I både Nederländerna och Polen kan brott mot regleringen resultera i maximalt fem års fängelse. I Finland döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försummar att ansöka om bekräftelse av företagsköp, om gärningen inte är ringa eller om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annan- stans, för företagsköpsförseelse till böter. I USA kan den som underlåter att lämna in en anmälan eller som i samband med en sådan lämnar felaktiga uppgifter dömas till böter på upp till 250 000 dollar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft24"&gt;Frågan är då om det finns behov av straffbestämmelser i det svenska systemet för granskning av direktinvesteringar. Generellt gäller en grundläggande kriminalpolitisk restriktivitet mot att införa nya specialstraffrättsliga regler. Kriminalisering bör komma i fråga endast om det inte finns någon alternativ metod som är lika effektiv för att komma till rätta med det oönskade beteendet.&lt;SPAN class="ft123"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;För att en krimina- lisering ska vara effektiv krävs att den kan vidmakthållas någorlunda effektivt och att den verkligen har en avhållande effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Om det i praktiken visar sig vara svårt att övervaka och kontrol- lera reglernas efterlevnad, kan en kriminaliserings totala avhållande effekt initialt höjas för att sedan snabbt avta och kanske till och med sjunka till en lägre nivå än innan den infördes.&lt;SPAN class="ft53"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Det är rättsligt svårt att utforma straffbestämmelser riktade mot företag som det ofta kommer att vara frågan om i detta fall. Eventuella svårigheter att tillämpa bestämmelsen kommer att inverka menligt på systemets effektivitet. En omfattande kriminalisering kan undergräva straffsyste-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 1994/95:23 Ett effektivare brottmålsförfarande, s. 417.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2006:99 En ny konkurrenslag, s. 563 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;
&lt;DIV id="p492dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387492x1.jpg/" id="p492img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;mets brottsavhållande verkan, särskilt om rättsväsendet inte kan beivra brotten på ett effektivt sätt. Det krävs stora resurser hos polis och åklagare att utreda brott i näringsverksamhet. Om anmälningar inte utreds inom rimlig tid, minskar också den avhållande effekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Sammantaget anser vi att nackdelarna med en kriminalisering över- stiger fördelarna och att man därmed bör försöka komma till rätta med överträdelserna genom att i stället införa administrativa sanktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Överträdelser av regleringen bör alltså inte kriminaliseras. Däremot kan vissa befintliga straffbestämmelser som till exempel bedrägeri eller osant intygande möjligen bli aktuella också vid överträdelser av regleringen om direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;12.10.3 Sanktionsavgifter bör införas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten ska få ta ut en sanktionsavgift om en investerare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;inte anmäler en anmälningspliktig investering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;genomför en investering innan granskningsmyndigheten har fattat ett slutligt beslut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;genomför en investering i strid med ett slutligt beslut eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;handlar i strid med ett villkor som meddelats i samband med ett slutligt beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft12"&gt;Sanktionsavgift ska få tas ut också om investeraren eller det före- tag som är föremål för investeringen lämnar oriktiga uppgifter till granskningsmyndigheten eller underlåter att lämna uppgifter som de varit skyldiga att lämna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft11"&gt;I svensk rätt finns sanktionsavgifter på många områden. Det är antingen en tillsynsmyndighet eller en domstol som beslutar om sanktionsavgift. Ansvaret är vanligtvis strikt, det vill säga att skyldig- heten att betala en avgift uppkommer när ett regelbrott objektivt kan konstateras. Avgiften tillfaller staten. Beloppens storlek varierar kraf- tigt, bland annat beroende på förhållandena inom respektive område. Det viktigaste skälet för att införa sanktionsavgifter har varit att lag- stiftaren velat öka efterlevnaden av reglerna inom särskilda områden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;
&lt;DIV id="p493dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387493x1.jpg/" id="p493img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft12"&gt;Sanktionsavgifter har ofta bedömts föra med sig en effektivisering eftersom de anses erbjuda en snabb, enkel och kostnadseffektiv lösning på de problem som beivrandet av regelbrott utgör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Frågan om när sanktionsavgifter bör användas och hur de bör vara utformade för att uppfylla kraven på effektivitet och rättssäker- het berörs i propositionen 1981/82:142 om ändring i brottsbalken (ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet). Där angavs vissa vägledande principer vilka har legat till grund för och i delar utvecklats i senare förslag till lagstiftning om sanktionsavgifter.&lt;SPAN class="ft53"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Under senare tid har frågan om när sanktionsavgifter kan användas och hur ett sådant system bör vara utformat behandlats även av Straffrättsanvändningsutredningen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;I förarbetena till ett förslag om skärpt exportkontroll av krigsmateriel framhålls följande.&lt;SPAN class="ft53"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft6"&gt;Användandet av sanktionsavgift, eller en annan administrativ sanktion, motiveras ofta av effektivitetshänsyn. Det handlar bland annat om att en administrativ sanktion kan avhålla bättre från det oönskade beteen- det än vad straff gör. Så kan ofta vara fallet beträffande överträdelser som begås inom ramen för en juridisk persons verksamhet där det många gånger kan vara svårt att peka ut en fysisk person som uppfyller rekvisiten för brott, till exempel krav på uppsåt eller oaktsamhet. En administrativ sanktion kan i stället riktas mot den som bedriver närings- verksamheten, oavsett om denne är en enskild näringsidkare eller en juridisk person. I jämförelse med straff ökar också normalt förutsätt- ningarna för en snabb reaktion på det oönskade beteendet. En administra- tiv sanktion kan också vara mer effektiv ur ett resursanvändningsperspek- tiv. Det gäller särskilt i de fall överträdelser i praktiken ofta upptäcks och utreds av en annan myndighet än de brottsutredande myndigheterna, till exempel en tillsynsmyndighet. Det kan då innebära en bättre resurs- användning att låta den myndigheten ingripa mot överträdelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft11"&gt;Sanktionsavgifter framstår som en lämplig sanktion vid överträdel- ser av den nya lagen om direktinvesteringar. Genom ett system med sanktionsavgifter kan ett snabbt ingripande göras mot beteenden som sker i strid mot regelverket. Systemet kan därigenom också bli effektivt och, relativt sett, enkelt att hantera. Sanktionsavgiften kan också tas ut oberoende av om regelverket har överträtts uppsåtligen, av oaktsamhet eller när investeraren inte känt till reglerna. En fördel i sammanhanget är att sanktionsavgifter kan vara en kännbar sanktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Se bland annat prop. 1994/95:23 Ett effektivare brottmålsförfarande, prop. 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag, prop. 2012/13:55 Ny lag om kontroll av ekologisk produktion och prop. 2012/13:143 Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 2013:38 Vad bör straffas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2017/18:23 Skärpt exportkontroll av krigsmateriel, s. 92 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;
&lt;DIV id="p494dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387494x1.jpg/" id="p494img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;mot en juridisk person som inte kan bli föremål för straffrättsliga åtgär- der. De överträdelser som kan bli aktuella är också av den karaktären att de bäst lämpar sig att sanktioneras med en administrativ avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Sammanfattningsvis bör granskningsmyndigheten få ta ut en sank- tionsavgift om en investerare inte anmäler en anmälningspliktig inve- stering eller genomför en investering i strid med ett slutligt beslut eller innan granskningsmyndigheten har fattat ett slutligt beslut. Sanktionsavgift bör kunna tas ut också om investeraren handlar i strid med villkor som meddelats i samband med ett slutligt beslut. Sådana villkor kan ta sikte på åtgärder som måste vidtas innan investe- ringen genomförs. De kan också gälla skyldigheter som ska uppfyllas efter genomförandet, till exempel att årligen lämna uppgifter om före- tagets styrelsesammansättning eller liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Sanktionsavgift bör också kunna tas ut om investeraren eller före- taget har lämnat oriktiga uppgifter till granskningsmyndigheten eller underlåtit att lämna uppgifter som de varit skyldiga att lämna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Sanktionsavgiften ska beslutas av granskningsmyndigheten och ansvaret ska vara strikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten ska få besluta om sanktions- avgiften och avgiftsskyldigheten ska bygga på strikt ansvar. Det ska inte vara obligatoriskt att besluta om sanktionsavgift för överträdelser som kan leda till sanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft24"&gt;Sanktionsavgifter kan beslutas antingen av en förvaltningsmyndighet eller av domstol efter ansökan av en förvaltningsmyndighet. Generellt sett anses en tillsynsmyndighet lämpad att besluta om sanktions- avgift när reglerna är relativt enkla att tillämpa, beslutsfattandet är förhållandevis schabloniserat och sanktionsbestämmelserna bygger på strikt ansvar. En domstol brukar anses mer lämpad att besluta om sanktionsavgift, om det är aktuellt att pröva subjektiva eller andra svårbedömda rekvisit.&lt;SPAN class="ft123"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft24"&gt;Enligt 2 § förordningen (2020:827) är ISP kontaktpunkt enligt lagen (2020:826) med kompletterande bestämmelser till EU:s för- ordning om utländska direktinvesteringar. Som kontaktpunkt har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2017/18:205 Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster, s. 68.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;
&lt;DIV id="p495dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387495x1.jpg/" id="p495img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;ISP bland annat rätt att förelägga utländska investerare eller berörda företag att tillhandahålla uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft11"&gt;ISP har en utpräglad expertfunktion och har redan i dag befogen- het enligt lagen om krigsmateriel att besluta om sanktionsavgifter. Regeringen uppgav i propositionen Skärpt kontroll av krigsmateriel att, vid bedömningen att sanktionsavgiften bör påföras på grundval av ett strikt ansvar, det är naturligt att uppgiften att besluta om sank- tionsavgifter ligger hos förvaltningsmyndighet i stället för hos dom- stol. Regeringen konstaterade vidare att ISP har tillsynsansvar över de uppgiftsskyldigheter som kan bli föremål för sanktionsavgift och nästan alltid torde vara den myndighet som upptäcker och utreder överträdelser. Regeringen ansåg att omständigheterna sammanfatt- ningsvis talade starkt för att ISP bör anförtros uppgiften att pröva sanktionsavgifter enligt det regelverket.&lt;SPAN class="ft53"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;ISP har alltså redan i dag genom angränsande lagstiftning rätt att pröva och besluta om sanktionsavgifter. Detta talar för att myndig- heten bör anförtros detta även vad gäller direktinvesteringar. Utred- ningen konstaterar vidare att det är viktigt att systemet är effektivt. Om sanktionsavgifter ska beslutas av domstol efter ansökan av ISP, kommer förfarandet att ta längre tid än om ISP kan besluta om sanktionsavgifter direkt. Om förfarandet tar lång tid, blir systemet mindre effektivt och får därmed inte samma avskräckande effekt som om en sanktion kommer snabbt. Utredningen föreslår därför att ISP ska kunna pröva och besluta om sanktionsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;Bestämmelserna om sanktionsavgift bör utformas på så sätt att sanktionsavgift ska tas ut om förutsättningarna är uppfyllda. Syste- met ska bygga på ett strikt ansvar, det vill säga att avgiften ska tas ut oberoende av om överträdelsen har varit uppsåtlig, berott på oakt- samhet eller okunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Det bör inte vara obligatoriskt att ta ut sanktionsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft35"&gt;Strikt ansvar innebär inte att sanktionsavgift också ska tas ut vid varje överträdelse. Bestämmelser om sanktionsavgift är dock oftast obligatoriska, det vill säga, formulerade så att sanktionsavgift ”ska” tas ut, även om det också finns regleringar där en myndighet får&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2017/18:23 Skärpt exportkontroll av krigsmateriel, s. 102.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;
&lt;DIV id="p496dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387496x1.jpg/" id="p496img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;större utrymme att bedöma vilken typ av ingripande som är lämpligt i det enskilda fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft24"&gt;Enligt lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster &lt;NOBR&gt;(NIS-lagen)&lt;/NOBR&gt; ”ska” sanktionsavgifter tas ut vid över- trädelser, om det inte finns förutsättningar att efterge avgiften. Skälet för det är enligt förarbetena att tillsynsmyndighetens möjlig- heter till mer skönsmässiga bedömningar som utgångspunkt bör vara begränsade med hänsyn till behovet av likabehandling, objek- tivitet och proportionalitet. Vidare ansågs behovet av att säkerställa likabehandling vara särskilt starkt när det gäller sanktionsavgifter enligt &lt;NOBR&gt;NIS-lagen&lt;/NOBR&gt; eftersom utgångspunkten var att flera tillsyns- myndigheter skulle tillämpa bestämmelserna.&lt;SPAN class="ft123"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Enligt brottsdatalagen (2018:1177) ”får” sanktionsavgift tas ut vid vissa överträdelser. Det är alltså upp till tillsynsmyndigheten att bedöma om en överträdelse av en bestämmelse i brottsdatalagen är så allvarlig att sanktionsavgift bör beslutas. Skälet för det är enligt förarbetena att reglerna om personuppgiftsbehandling är mycket komplexa och att det därför skulle ställa alltför höga krav på de personuppgiftsansvariga och lägga en orimlig börda på tillsyns- myndigheten om varje överträdelse skulle leda till sanktionsavgift.&lt;SPAN class="ft42"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;I propositionen om ändringar till säkerhetsskyddslagen föreslår regeringen att ansvaret ska vara strikt men att det inte ska vara obligatoriskt att ta ut sanktionsavgiften. Regeringen motiverar sitt ställningstagande bland annat med att det kan vara svårt att bedöma om en aktör bedriver säkerhetskänslig verksamhet, det vill säga om aktören är en verksamhetsutövare som omfattas av säkerhetsskydds- lagens krav. Det vore därför orimligt om alla överträdelser skulle leda till att sanktionsavgift tas ut.&lt;SPAN class="ft42"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Motsvarande resonemang kan föras vad gäller granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft11"&gt;En utgångspunkt för system med sanktionsavgifter är att de ska vara lätta att tillämpa och inte kräva komplicerade bedömningar av subjektiva rekvisit och dylikt. Det talar för att det bör vara obliga- toriskt att ta ut avgiften vid överträdelser Även intresset av lika- behandling kan tala för ett obligatorium. Det som talar mot att det bör vara obligatoriskt är att det kan vara svårt att bestämt avgöra om det företag som är föremål för investeringen bedriver sådan verk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2017/18:205 Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster, s. 69 och 70.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2017/18:232 Brottsdatalag, s. 324 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2020/21:194 Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet, s. 99 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;
&lt;DIV id="p497dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387497x1.jpg/" id="p497img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft35"&gt;samhet som omfattas av lagen. Det kan då vara omotiverat fyrkantigt om en utebliven anmälan i ett sådant fall skulle leda till att sank- tionsavgift tas ut, särskilt om minimibeloppet för avgiften är högt. I en del fall kan det också vara lämpligare av granskningsmyndigheten att föra en dialog med berörda aktörer eller att ingripa med ett före- läggande att komma in med en anmälan än att besluta om sanktions- avgift. Vi föreslår därför att det inte bör vara obligatoriskt att ta ut sanktionsavgift för en överträdelse som kan leda till sanktionsavgift. Det bör i stället vara upp till granskningsmyndigheten att bedöma om en överträdelse ska leda till sanktionsavgift i det enskilda fallet. I avsnitt 12.10.6 föreslår vi vilka omständigheter som tillsynsmyndig- heten särskilt ska beakta vid bedömningen av när en sanktionsavgift ska tas ut och till vilket belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft15"&gt;12.10.5 Sanktionsavgiftens storlek&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Sanktionsavgiften ska bestämmas till lägst 25 000 kronor och högst 50 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft36"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Investerare kommer sannolikt att skilja sig mycket från varandra vad gäller till exempel formell status, storlek och ekonomiska förutsätt- ningar. Detta innebär att vad som upplevs som en avskräckande sanktionsavgift av en aktör med små ekonomiska resurser kan fram- stå som obetydligt för en aktör som har stora resurser. När det gäller vilka beloppsintervall som ska gälla finns det skäl att jämföra med annan lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Beloppsgränser i annan lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Det finns i dag sanktionsavgifter på många områden. Enligt exem- pelvis lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) ska sanktionsavgifter upp- gå till högst 5 miljoner kronor för mindre allvarliga överträdelser och till högst 10 miljoner kronor för allvarligare överträdelser. Enligt lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;
&lt;DIV id="p498dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387498x1.jpg/" id="p498img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;digitala tjänster &lt;NOBR&gt;(NIS-lagen)&lt;/NOBR&gt; gäller att det lägsta belopp som ska beslutas i sanktionsavgift är 5 000 kronor och det högsta beloppet 10 miljoner kronor. I propositionen till &lt;NOBR&gt;NIS-lagen&lt;/NOBR&gt; anförde regeringen att det krävs att maximibeloppet sätts relativt högt för att sanktions- avgiften ska få en tillräckligt avskräckande effekt för alla aktörer som omfattas av den nya lagens bestämmelser. Enligt regeringens bedöm- ning utgjorde en avgift om 10 miljoner kronor en effektiv, proportio- nell och avskräckande sanktion också mot allvarliga överträdelser.&lt;SPAN class="ft53"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;På det finansiella området finns sanktionsavgifter som kan utgå med betydligt högre belopp. Som ett exempel kan nämnas lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden som innehåller bestämmel- ser om sanktionsavgifter för ett värdepappersinstitut, en börs, en leverantör av datarapporteringstjänster eller en clearingorganisation. Avgiften ska fastställas till högst det högsta av ett belopp som per den 2 juli 2014 i kronor motsvarade fem miljoner euro alternativt tio procent av företagets omsättning eller, i förekommande fall, mot- svarande omsättning på koncernnivå närmast föregående räken- skapsår, eller två gånger den vinst som företaget gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa. Sanktionsavgiften får inte bestämmas till ett lägre belopp än 5 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft24"&gt;Det finns också sanktionsavgifter på bland annat miljöområdet och arbetsmiljöområdet. På dessa områden är det lägsta belopp som kan beslutas vid en överträdelse 1 000 kronor och det högsta beloppet 1 miljon kronor. För upphandlingsskadeavgift enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling är det lägsta beloppet 10 000 kronor och det högsta 10 miljoner kronor. Avgiften får dock aldrig överstiga en viss andel av upphandlingen värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Regeringen har i propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet förslagit att sanktionsavgifter enligt säkerhetsskyddslagen ska beslutas till lägst 25 000 kronor och högst 50 miljoner kronor. Sanktionsavgiften för en statlig myndighet, kommun eller region ska dock inte bestämmas till ett högre belopp än 10 miljoner kronor. Regeringen anför som skäl bland annat följande. För att belopps- intervallet ska inrymma avskräckande och proportionerliga sanktions- avgifter för de allvarligaste överträdelserna av de största aktörerna anser regeringen att det, med undantag för statliga myndigheter, kom- muner och regioner, är motiverat med ett maximibelopp om 50 miljo- ner kronor. Enligt regeringen krävs normalt sett inte lika höga belopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Prop. 2017/18:205 Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster, s. 71.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;
&lt;DIV id="p499dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387499x1.jpg/" id="p499img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft24"&gt;för statliga myndigheter, kommuner och regioner som exempelvis för stora företag för att påverka agerandet i önskvärd riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft36"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Överträdelser av till exempel ett förbud mot en direktinvestering kan leda till allvarlig skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Också andra regelöverträdelser kan få allvarliga konsekvenser. Beloppen måste kunna sättas så högt att det får en tillräckligt avskräckande effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Det kan vara svårt att inhämta närmare detaljer om den utländska investeraren. Det är bland annat därför inte lämpligt att koppla sank- tionsavgiften direkt till omsättningen. Systemet bör i stället bygga på bestämda beloppsintervall. För att möjliggöra en differentiering och samtidigt uppnå en avskräckande effekt bör ett sådant intervall inne- hålla ett brett spann. Sanktionsavgiften måste kunna sättas så högt att investeraren inte räknar in avgiften som en ren affärskostnad. En sanktionsavgift bör därför uppgå till lägst 25 000 kronor och högst 50 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12.10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;När och till vilket belopp ska sanktionsavgift beslutas i det enskilda fallet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Vid bedömningen av om sanktionsavgift ska tas ut och när storleken på avgiften ska bestämmas ska särskild hänsyn tas till den skada eller sårbarhet för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet som uppstått eller kunnat uppstå till följd av överträdelsen, om överträdelsen varit uppsåtlig eller berott på oaktsamhet, vad den avgiftsskyldige har gjort för att överträdel- sen ska upphöra och för att begränsa dess verkningar, om den avgiftsskyldige tidigare har begått en överträdelse och till den vinst som överträdelsen inneburit för den avgiftsskyldige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft12"&gt;Den avgiftsskyldige får helt eller delvis befrias från sanktions- avgift, om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft24"&gt;Eftersom vi föreslår att sanktionsavgift inte alltid ska tas ut vid en överträdelse, bör det regleras vilka omständigheter som ska påverka bedömningen av om någon sanktionsavgift ska tas ut. Vidare finns det behov av reglering om vad som kan påverka avgiftens storlek. Det är dock inte möjligt att i lagen ange samtliga relevanta om- ständigheter som kan behöva beaktas i enskilda fall. Däremot bör det anges vilka omständigheter som är särskilt viktiga. När gransk- ningsmyndigheten ska bestämma storleken på avgiften bör hänsyn tas till alla relevanta omständigheter i ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft24"&gt;Både vid bedömningen av om en avgift över huvud taget ska tas ut och när avgiftens storlek bestäms bör särskild hänsyn tas till den skada eller sårbarhet för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller all- män säkerhet som uppstått eller kunnat uppstå till följd av över- trädelsen. Det innebär att ju större skada som uppstått eller kunnat uppstå, desto högre belopp. Det bör också särskilt beaktas om över- trädelsen varit avsiktlig eller berott på oaktsamhet. Det kan uppstå situationer där det inte är självklart att investeringen omfattas av lagen. En avsiktlig överträdelse visar på nonchalans mot regleringen och de intressen som den avser skydda. Utrymmet att underlåta att ta ut avgift eller att bestämma avgiften till ett lågt belopp vid upp- såtliga överträdelser bör därför vara litet. Avsiktliga överträdelser talar tvärtom om för att sanktionsavgift ska tas ut till ett högt belopp. I en del fall kan dock kan överträdelser bero på mer eller mindre oaktsamhet Även graden av oaktsamhet bör därför vägas in i bedömningen i det enskilda ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;Det bör också beaktas vad investeraren eller det företag som är föremål för investeringen har gjort för att överträdelsen ska upphöra eller för att begränsa dess verkningar. En överträdelse framstår inte som lika klandervärd, om en aktör snabbt har gjort rättelse och vidtagit åtgärder för att begränsa eventuella skadeverkningar eller aktivt har samarbetat med granskningsmyndigheten i dessa syften. Däremot är en överträdelse mer klandervärd, om investeraren eller företaget i fråga har vidtagit sådana åtgärder först efter påtryckningar från gransknings- myndigheten eller har vägrat samarbeta med granskningsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;Det bör också särskilt beaktas om investeraren eller företaget i fråga tidigare har gjort sig skyldig till en överträdelse, eftersom det är särskilt allvarligt om en avgiftsskyldig trots påpekanden vid upp- repade tillfällen har handlat i strid med regleringen. Särskild hänsyn bör dessutom tas till de kostnader som den avgiftsskyldige undvikit&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft35"&gt;till följd av överträdelsen. Det kan bli orimligt att beakta endast de kostnader som den avgiftsskyldige undvikit, om denne även har gått miste om intäkter som svarar mot kostnaderna. Den avgiftsskyldige kan även ha fått intäkter till följd av överträdelsen vilket i så fall också är relevant att beakta. Särskild hänsyn bör i stället tas till den ekonomiska fördel som överträdelsen inneburit för den avgifts- skyldige. Det innefattar såväl intäkter minskat med kostnader som förluster som undvikits. Liksom i lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden och lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse kan detta uttryckas så att särskild hänsyn ska tas till den ”vinst” som den avgiftsskyldige gjort till följd av överträdelsen. Det uttrycket omfattar såväl intäkter minskat med kostnader som förluster som undvikits. Att en sådan faktor särskilt ska beaktas främjar att sank- tionsavgiften blir proportionerlig. Det bör också motverka att en verksamhetsutövare räknar in sanktionsavgiften som en godtagbar kostnad jämfört med att genomföra en viss åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft12"&gt;Vilket belopp som en överträdelse motiverar i det enskilda fallet kommer att avgöras av granskningsmyndigheten eller, efter över- klagande, domstol. Det kan dock sägas att belopp i den övre halvan av det föreslagna beloppsintervallet bör komma i fråga endast för mycket allvarliga överträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft36"&gt;Jämkning och eftergift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;Trots att avgiftsskyldigheten ska bygga på ett strikt ansvar bör det finnas ett visst utrymme för att efterge eller sätta ned avgiften, om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ut avgiften. En situation som kan innebära att det framstår som rimligt att inte besluta om sanktionsavgift är om en verksamhetsutövare drabbas av sanktions- avgift enligt något annat regelverk för samma överträdelse. Det kan vidare anses som oskäligt att ta ut avgift helt eller delvis om över- trädelsen berott på en omständighet som den avgiftsskyldige varken kunnat eller borde ha förutsett eller inte kunnat påverka. Det kan i bedömningen beaktas även vad den avgiftsskyldige gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa. Det kan också i undan- tagsfall finnas grund för jämkning när investeraren trots en om- fattande utredning med visst fog gjort bedömningen att det inte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;
&lt;DIV id="p502dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387502x1.jpg/" id="p502img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;förelåg någon anmälningsskyldighet. Det kan inte anses oskäligt att ta ut en sanktionsavgift när en investerare inte känt till reglerna eller underlåtelsen beror tidsbrist eller bristande rutiner. En jämkning eller nedsättning kan bli aktuell när avgiften inte står i rimlig pro- portion till överträdelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Det bör alltså finnas ett visst skönsmässigt utrymme för beslut om jämkning och eftergift. Möjligheten att jämka eller efterge ska tillämpas restriktivt och endast när det skulle uppfattas som oskäligt att ta ut avgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;12.10.7 Handläggningen av sanktionsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En sanktionsavgift ska få tas ut endast om den som an- språket riktas mot har fått tillfälle att yttra sig inom två år från det att överträdelsen ägde rum. Beslut om sanktionsavgift ska delges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft12"&gt;En sanktionsavgift ska falla bort i den utsträckning som verk- ställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet om sank- tionsavgift fick laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;En sanktionsavgift ska inte få beslutas om överträdelsen om- fattas av ett föreläggande om vite och överträdelsen ligger till grund för en ansökan om utdömande av vitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft14"&gt;Sanktionsavgiften ska betalas till granskningsmyndigheten inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft11"&gt;30 dagar från det att beslutet om att ta ut avgiften har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet. Om sanktions- avgiften inte betalas inom denna tid, ska granskningsmyndigheten lämna den obetalda avgiften för indrivning. Vid indrivning ska verk- ställighet få ske enligt utsökningsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft24"&gt;Sanktionsavgifter ska tillfalla staten. Granskningsmyndighetens beslut om sanktionsavgift ska få&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft52"&gt;överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm. Prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft36"&gt;Den som riskerar att påföras sanktionsavgift ska ha rätt att yttra sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;Den som riskerar att påföras en sanktionsavgift ska ges tillfälle att yttra sig inom ramen för förvaltningsmyndighetens prövning. Investeraren och det företag som är föremål för investeringen ges därigenom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;
&lt;DIV id="p503dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387503x1.jpg/" id="p503img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;möjlighet att till exempel påtala eventuella felaktigheter och omständig- heter som kan utgöra skäl för att helt eller delvis efterge avgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft24"&gt;Bestämmelser om en sådan rätt för den som riskerar att påföras sanktionsavgift finns också i flera andra lagar, till exempel 50 c § fiskelagen (1993:787) och 22 § lagen om kontroll av ekologisk pro- duktion. Även enligt &lt;NOBR&gt;NIS-lagen&lt;/NOBR&gt; gäller att sanktionsavgift inte får beslutas, om den som kravet ska riktas mot inte har fått tillfälle att yttra sig inom två år från överträdelsen. I propositionen uppgav regeringen att på grund av sanktionsavgiftens ingripande natur en sådan gräns bör finnas och att sådana beslut bör delges den betal- ningsskyldige enligt delgivningslagen (2010:1932).&lt;SPAN class="ft123"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Samma skäl gör sig gällande i fråga om sanktionsavgifter för överträdelser enligt lagen om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar. Det bör alltså gälla en bortre tidsgräns om två år för när sanktions- avgift får beslutas. Tidsgränsen ska räknas från när överträdelsen ägde rum. Bevisbördan för att kommunikation har skett bör ligga på myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Betalning och indrivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft24"&gt;Sanktionsavgiften ska tillfalla staten. Det bör föreskrivas att den ska betalas till granskningsmyndigheten inom 30 dagar från det att av- görandet om avgiften har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i avgörandet. Om sanktionsavgiften inte betalas inom denna tid, ska granskningsmyndigheten lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar med mera. Vid indrivning får verk- ställighet ske enligt utsökningsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Preskription&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Sanktionsavgifter liknar bötesstraff. Det bör därför även beträffande sådana avgifter finnas bestämmelser om under hur lång tid ett ansvar kan krävas ut och beslutade avgifter kan krävas in. I allmänhet gäller för sanktionsavgifter att de preskriberas i den utsträckning verkställig- het inte har skett inom fem år.&lt;SPAN class="ft42"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;I propositionen Skärpt exportkontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2017/18:205 Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster, s. 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2017/18:205 Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster, s. 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;
&lt;DIV id="p504dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387504x1.jpg/" id="p504img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;av krigsmateriel konstaterade regeringen gällande sanktionsavgifter att, eftersom tiden för påföljdspreskription är fem år, samma tid bör gälla för sanktionsavgifter.&lt;SPAN class="ft53"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Regeringen föreslår samma förfarande i samband med sitt förslag att tillsynsmyndigheterna ska ha möjlighet att besluta om en sanktionsavgift mot den som inte följer säkerhets- skyddslagstiftningens krav.&lt;SPAN class="ft53"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Det saknas skäl att i lagen om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar frångå den preskriptionstid som i allmänhet används. Möjligheten att kräva in en beslutad sanktionsavgift bör falla bort i den utsträckning som verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Sanktionsavgifter bör som brukligt tillfalla staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;Hinder mot sanktionsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Enligt Europakonventionen och i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna får ingen lagföras eller straffas på nytt i en brottmåls- rättegång i samma stat för ett brott för vilket han redan blivit frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat. Denna rätt att inte bli lagförd eller straffad två gånger beträffande samma sak (ne bis in idem) brukar benämnas dubbelbestraffnings- förbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft11"&gt;Som regeringen har konstaterat i flera lagstiftningsärenden får begreppet straff i den mening som avses i Europakonventionen anses omfatta vite.&lt;SPAN class="ft53"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Om ett vite har dömts ut, bör det därför inte vara möjligt att besluta om en sanktion – administrativ eller straffrättslig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;för samma sak. Den avgörande tidpunkten för när sådant hinder uppkommer bör vara när det inleds en domstolsprocess angående frågan om att döma ut vite. Ett föreläggande om vite bör därför inte hindra ett senare ingripande med sanktionsavgift så länge som en myndighet inte har ansökt om utdömande av vitet. När gransknings- myndigheten har ansökt om att vitet ska dömas ut bör myndigheten dock vara förhindrad att besluta om sanktionsavgift för en över- trädelse som omfattas av vitesföreläggandet. En bestämmelse om detta bör tas in i den nya lagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2017/18:23 Skärpt exportkontroll av krigsmateriel, s. 107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2020/21:194 Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet, s. 108.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2007/08:107 Administrativa sanktioner på yrkesfiskets område, s. 24 och prop. 2012/13:143 Effektivare sanktioner för arbetsmiljö- och arbetstidsreglerna, s. 69.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;
&lt;DIV id="p505dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387505x1.jpg/" id="p505img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Granskningsmyndighetens beslut om sanktionsavgift ska få överklagas. Det är fråga om ett förvaltningsbeslut och överklagande bör, såsom vi föreslår i avsnitt 12.6.4 beträffande överklagande av föreläggande om att tillhandahålla handlingar med mera, ske till Förvaltningsrätten i Stockholm. Prövningstillstånd bör krävas för prövning i kammarrätten. Förvaltningslagens bestämmelser om överklagandefrister respektive förvaltningsprocesslagens bestämmelser om att beslutsmyndigheten ska vara motpart bör gälla även vid dessa överklanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;12.10.8 Ogiltighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;En investering som genomförs i strid med ett förbud ska vara ogiltig med automatik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft12"&gt;Om en investering har genomförts utan anmälan eller innan granskningsmyndigheten har prövat anmälan slutligt och förut- sättningarna för ett förbud är uppfyllda, ska granskningsmyndig- heten få besluta om ett förbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft12"&gt;Om ett villkor som meddelats av granskningsmyndigheten inte uppfylls, ska granskningsmyndigheten få förelägga investe- raren eller det företag som är föremål för investeringen att upp- fylla villkoret eller förbjuda investeringen, om förutsättningarna för ett förbud är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft11"&gt;Ett förbud mot en investering ska innebära att en rättshandling som utgör en del i investeringen eller har till syfte att genomföra investeringen blir ogiltig. Detta gäller inte en sådan rättshandling som utgörs av en investering som har skett på en reglerad marknad som avses i lagen om värdepappersmarknaden, en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en &lt;NOBR&gt;MTF-plattform&lt;/NOBR&gt; som avses i lagen om värdepappersmarknaden. I sådana fall ska granskningsmyndigheten i stället få förelägga inve- steraren att avyttra det som förvärvats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft11"&gt;Om ett förbud har meddelats, ska granskningsmyndigheten få besluta om de förelägganden mot investeraren och det företag som är föremål för investeringen som behövs för att förhindra skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;
&lt;DIV id="p506dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387506x1.jpg/" id="p506img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1091 ft12"&gt;Ett beslut om föreläggande ska få förenas med vite. Gransk- ningsmyndigheten ska få bestämma att ett beslut om föreläggande ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft12"&gt;Ett beslut om föreläggande ska få överklagas till Förvaltnings- rätten i Stockholm. Prövningstillstånd ska krävas för prövning i kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft36"&gt;Ogiltighet i annan lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft24"&gt;Om granskningsmyndigheten förbjuder en direktinvestering, aktua- liseras frågan om avtalet om investeringen ska vara ogiltigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;I den upphävda lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. fanns en möjlighet att begränsa utländska aktörers förvärv av aktier i svenska aktiebolag, andelar i svenska handelsbolag eller rörelser som drevs i Sverige. Kontrollen gjordes genom en för- värvsprövning av vissa aktieförvärv. Om ett förvärvstillstånd inte söktes inom föreskriven tid och på föreskrivet sätt eller om ett till- stånd vägrades, var förvärvet ogiltigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft24"&gt;Också i gällande rätt finns exempel på regleringar som innebär att förvärv kan bli ogiltiga, om de ingås i strid med ett förbud. Av 11 § jordförvärvslagen (1979:211) framgår att ett förvärv är ogiltigt, om en ansökan om förvärvstillstånd inte görs inom föreskriven tid och på föreskrivet sätt eller förvärvstillstånd vägras. I förarbetena anges att ogiltigheten som sanktion visserligen kan ge upphov till en rad olägenheter för parterna. Komplicerade problem av rättslig natur kan uppstå då en överlåtelse av en fastighet eller en överlåtelse av andelar eller aktier i ett fastighetsförvaltande bolag ska gå åter. Dessa olägenheter borde emellertid, enligt lagens förarbeten, normalt inte drabba andra än de oseriösa aktörerna på marknaden. Det kan näm- ligen enligt förarbetena antas att seriösa säljare på olika sätt förvissar sig om att överlåtelseavtalet blir gällande fullt ut först sedan för- värvsfrågan har blivit avgjord.&lt;SPAN class="ft123"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft35"&gt;Av 4 kap. 3 § konkurrenslagen framgår att ett förbud mot en företagskoncentration innebär att en rättshandling som utgör en del i företagskoncentrationen, eller som har till syfte att genomföra koncentrationen, genom förbudet blir ogiltig. Med “rättshandling som utgör en del i företagskoncentrationen” avses enligt förarbetena&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 1997/98:46 Ändringar i hyreslagen m.m., s. 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;
&lt;DIV id="p507dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387507x1.jpg/" id="p507img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft12"&gt;vad som är konstitutivt för genomförandet av företagskoncentra- tionen, det vill säga de rättshandlingar som utgör de grundläggande beståndsdelarna i företagskoncentrationen.&lt;SPAN class="ft101"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Att ogiltighet inte blir följden av ett förbud på olika former av börsplatser gäller sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; I betänkandet Ny konkurrens- begränsningslag (SOU 1978:9) motiverades inskränkningen med att en sådan skulle drabba aktieinnehavarna på ett orimligt sätt.&lt;SPAN class="ft53"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Av 4 kap. 3 § konkurrenslagen framgår också att ogiltighet inte drabbar sådana rättshandlingar som utgörs av förvärv som har skett på en reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, en motsvarande marknad utanför Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet eller en &lt;NOBR&gt;MTF-plattform&lt;/NOBR&gt; som avses i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden eller genom inrop på exekutiv auktion. I sådana fall får förvärvaren i stället åläggas att avyttra det som har förvärvats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Utredningsförslag om att överlåtelser ska bli ogiltiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor föreslog att det i säkerhetsskyddslagen skulle införas en bestämmelse om att en över- låtelse är ogiltig, om den har genomförts i strid med ett förbud eller ett föreläggande som meddelats vid påföljd av ogiltighet. Utred- ningen föreslog vidare att, om en överlåtelse har gjorts utan att samråd skett före överlåtelsen och förutsättningarna för ett förbud är uppfyllda, tillsynsmyndigheten i efterhand får meddela ett sådant förbud. Överlåtelsen ska även då vara ogiltig. Utredningen uttalade att en överlåtelse som genomförts i strid med det föreslagna förbudet inte är civilrättsligt giltig. En domstol kan då inte döma till att ett avtal ska fullgöras. Myndigheter har inte någon skyldighet att medverka till att avtalet fullgörs genom att exempelvis utfärda lagfart.&lt;SPAN class="ft53"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;När det gäller ingripande mot avtal som redan är ingångna kon- staterade utredningen att konsekvenserna för parterna kan bli stora, om ett förbud meddelas i efterhand. Ett förbud i efterhand bör därför beslutas bara om det är proportionerligt med hänsyn till de potentiella skadekonsekvenserna för Sveriges säkerhet och de mot- stående intressen som står på spel. Ju längre tid som har gått och ju&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 1998/99:144 Regler om företagskoncentration, s. 63 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 1978:9 Ny konkurrensbegränsningslag, s. 441.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2018:82 Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen, s. 327 ff. och 528.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;
&lt;DIV id="p508dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387508x1.jpg/" id="p508img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;mer parterna har inrättat sig efter överlåtelsen, desto högre krav bör ställas för att ett förbud i efterhand ska kunna komma i fråga. Det bör också ha betydelse om förbudet leder till att skador kan för- hindras eller läkas, eller om ett förbud är meningslöst när över- låtelsen väl skett. Av regeringens proposition framgår att reger- ingens förslag delvis överensstämde med utredningens. Regeringen föreslog att det skulle införas en bestämmelse om att en överlåtelse i strid med ett förbud är ogiltig. Förslaget innefattade också en reglering om att en överlåtelse ska vara ogiltig när granskningsmyn- digheten under vissa förutsättningar i efterhand beslutat om förbud. En sådan bestämmelse om ogiltighet enligt förslaget infördes den 1 januari 2021 i 2 kap. 12 § säkerhetsskyddslagen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Regeringen före- slog dock inte någon möjlighet för samrådsmyndigheten att besluta om föreläggande som innebär att överlåtelsen endast får genomföras på vissa angivna villkor och att den annars är ogiltig. Det föreslogs inte heller någon bestämmelse om ogiltighet för en överlåtelse som har genomförts i strid med ett sådant föreläggande.&lt;SPAN class="ft53"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;I slutbetänkandet av Kommittén om förbättrat skydd för total- försvaret föreslogs att en överlåtelse eller upplåtelse som huvudregel ska vara ogiltig, om den skett eller fortgår i strid mot ett förbud eller ett föreläggande om villkor. Ogiltighet föreslås bli följden även när beslut om förbud meddelas i efterhand. Kommittén bedömde att detta för inskrivningsmyndighetens del medför att någon lagfart inte ska beviljas för en överlåtelse när ett beslut om förbud har meddelats och hänvisade till 20 kap. 6 § åttonde punkten jordabalken (1970:994) för sin bedömning. Av bestämmelsen framgår att en lagfartsanmälan ska avslås, om det för sökandens rätt att förvärva fastigheten fordras myndighets tillstånd och i lag föreskriven tid för sökande av sådant tillstånd har gått ut eller ansökan om tillstånd har avslagits. Kom- mittén ansåg att även om deras förslag inte uttryckligen talar om tillstånd, så har granskningsmyndighetens beslut att en överlåtelse inte får ske den innebörden att inskrivningsmyndigheten ska avslå lagfartansökan.&lt;SPAN class="ft42"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SFS 2020:1007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 2019:34 Förbättrat skydd för totalförsvaret, s. 276.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2019:34 Förbättrat skydd för totalförsvaret, s. 276.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Ogiltighet bör gälla i vissa fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft24"&gt;Våra förslag innebär att om granskningsmyndigheten förbjuder en direktinvestering, får denna inte genomföras. Om investeringen genomförs i strid med ett beslut om förbud, så ska en sanktions- avgift kunna beslutas. Detsamma ska gälla beträffande dels den anmälda investering som genomförs innan myndigheten hunnit granska investeringen, dels den anmälningspliktiga direktinvestering som inte anmäls men genomförs. Frågan är om det därutöver behövs särskilda regler om att en direktinvestering som genomförs i strid med reglerna även ska vara ogiltig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Konsekvenserna av att föreskriva att en investering är ogiltig kan vara stora. I de fall en investering genomförts i strid med ett förbud finns dock skäl för att, på samma sätt som enligt konkurrenslagen, de rättshandlingar varigenom investeringen genomförts ska vara ogiltiga. Det krävs då inte någon ogiltighetstalan för att ogiltighet ska inträda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Det behöver även införas bestämmelser som reglerar situationen när en anmäld investering genomförts innan granskningsmyndig- heten fattat beslut eller när en anmälningspliktig direktinvestering genomförts utan anmälan. Eftersom ogiltighet är en ingripande följd, som kan få stora ekonomiska och andra konsekvenser, bör ogiltighet inte inträda automatiskt i dessa fall utan att investeringen först har förbjudits. Det omvända skulle innebära att oproblematiska investeringar skulle bli ogiltiga enbart på den grunden att investe- raren missat att anmäla. Det är inte proportionerligt. Gransknings- myndigheten bör i stället ha rätt att efter en granskning och om förutsättningarna för ett förbud föreligger besluta om ett förbud, även om en anmälan aldrig har kommit in eller om investeringen genom- förts innan myndigheten har hunnit pröva ärendet slutligt. Följden av ett förbud bör vara att de rättshandlingar som utgör en del i investe- ringen eller som har till syfte att genomföra den ska vara ogiltiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Också om ett villkor som meddelats av granskningsmyndigheten inte uppfylls, bör granskningsmyndigheten ha en möjlighet att för- bjuda investeringen. Även i dessa fall bör innebörden av förbudet vara att de rättshandlingar varigenom investeringen genomförts blir ogiltiga. Ett förbud ska enligt våra förslag få beslutas, om det är nöd- vändigt med hänsyn till Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Granskningsmyndigheten bör dock överväga om förutsätt- ningarna för ett förbud är uppfyllda eller om det är tillräckligt att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;508&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;förelägga investeraren eller det företag som är föremål för investe- ringen att uppfylla villkoret. Granskningsmyndigheten bör kunna förena ett sådant föreläggande med vite samt bestämma att det ska gälla omedelbart. Ett beslut om ett sådant föreläggande bör, såsom vi föreslår i avsnitt 12.6.4 beträffande överklagande av föreläggande om att tillhandahålla handlingar med mera, ske till Förvaltningsrätten i Stockholm. Prövningstillstånd bör krävas för prövning i kammarrätten. Förvaltningslagens bestämmelser om överklagandefrister respektive förvaltningsprocesslagens bestämmelser om att beslutsmyndigheten ska vara motpart bör gälla även vid dessa överklaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Konsekvensen av ogiltigheten är civilrättslig. Den part som inte medverkar till att investeringen genomförs begår inte något kon- traktsbrott, och det kan inte bli aktuellt med exempelvis kon- traktsviten. En part kan då inte kräva att investeringen fullgörs. Redan risken att ogiltighet blir följden av en överträdelse kan ha en förebyggande effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Vi bedömer att det inte står i strid med förbudet om dubbel- bestraffning att ett och samma förfarande kan bli både ogiltigt och föranleda en sanktionsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft36"&gt;Förelägganden vid förbud&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Ogiltighet är som sagt en civilrättslig konsekvens mellan parterna. Det ska därför inte behöva föras någon talan om detta av gransknings- myndigheten. Vad händer då om parterna inte efterlever ogiltigheten och inte låter prestationerna återgå? Granskningsmyndigheten har ju inte någon egentlig möjlighet att se till att prestationerna faktiskt återgår. Det bör därför finnas en möjlighet för granskningsmyndig- heten att besluta om de förelägganden mot investeraren och det företag som är föremål för investeringen som behövs för att för- hindra skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Ett sådant föreläggande kan innebära exempelvis att avtals- prestationerna ska återgå. Granskningsmyndigheten bör få bestämma att ett sådant beslut om föreläggande ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Föreläggandet bör kunna förenas med vite för att vara tillräckligt verkningsfullt. Vid utdömandet av vitet bör bestämmelserna i vites- lagen (1985:206) tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;
&lt;DIV id="p511dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387511x1.jpg/" id="p511img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft11"&gt;Ett beslut om föreläggande efter förbud bör, såsom vi föreslår i avsnitt 12.6.4 beträffande överklagande av förelägganden om att till- handahålla handlingar med mera, ske till Förvaltningsrätten i Stockholm. Prövningstillstånd bör krävas för prövning i kammarrätten. Förvaltningslagens bestämmelser om överklagandefrister respektive förvaltningsprocesslagens bestämmelser om att beslutsmyndigheten ska vara motpart bör gälla även vid dessa överklaganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft36"&gt;Investeringar som gjorts på en handelsplats ska undantas från ogiltighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1094 ft11"&gt;Frågan är om det finns ett behov av undantag från ogiltigheten för investeringar i publika aktiebolag som gjorts på en handelsplats.&lt;SPAN class="ft53"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Ett undantag från ogiltigheten och en variant finns i konkurrenslagen. Enligt konkurrenslagen ska förvärvaren åläggas att avyttra det som förvärvats i stället för att rättshandlingen ska vara ogiltig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;Vi har i kapitel 9 föreslagit att en utländsk investerare ska anmäla och inte utan godkännande får förvärva så många aktier i ett svenskt aktiebolag som omfattas av lagen om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar att investeraren efter förvärvet för- fogar över 10 procent eller mer av totala antalet röster. Enligt vår mening ska det sakna betydelse om det företag som är föremål för investeringen är publikt eller inte. En investering på över 10 procent ska anmälas, om den sker inom ett i lagen utpekat skyddsvärt område. Vi har föreslagit att ett förbud mot en investering innebär att en rättshandling som utgör en del i investeringen eller har till syfte att genomföra den blir ogiltig. Det kan dock finnas situationer när det är olämpligt att en rättshandling blir ogiltig med tanke på under vilka omständigheter den gjorts. Undantag ska därför göras för sådana rättshandlingar som utgörs av investering som har skett på en reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, en motsvarande marknad utanför Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet eller en &lt;NOBR&gt;MTF-plattform&lt;/NOBR&gt; som avses i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft24"&gt;Det kommer sannolikt inte att vara fråga om ett stort antal inve- steringar som görs på ovan angivet sätt som kommer att granskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Av 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden framgår att med handelsplats avses en reglerad marknad, en multilateral handelsplattform &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(MTF-plattform)&lt;/NOBR&gt; eller en organi- serad handelsplattform &lt;NOBR&gt;(OTF-plattform).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;
&lt;DIV id="p512dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387512x1.jpg/" id="p512img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p83 ft12"&gt;I sådana fall bör granskningsmyndigheten i stället få förelägga inve- steraren att avyttra det som förvärvats. Även i dessa fall bör gransk- ningsmyndigheten kunna förena sitt beslut med vite för att det ska bli effektivt. Granskningsmyndigheten bör få besluta att ett sådant föreläggande ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Granskningsmyndighetens beslut bör få överklagas. Det är fråga om ett förvaltningsbeslut och överklagande bör, såsom vi föreslår i avsnitt 12.6.4 beträffande överklagande av föreläggande om att till- handahålla handlingar med mera, ske till Förvaltningsrätten i Stockholm. Prövningstillstånd bör krävas för prövning i kammar- rätten. Förvaltningslagens bestämmelser om överklagandefrister respektive förvaltningsprocesslagens bestämmelser om att besluts- myndigheten ska vara motpart bör gälla även vid dessa överklanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;12.10.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Granskningsmyndighetens möjligheter att ingripa när en investering inte har anmälts, inte hunnit prövas eller när oriktiga uppgifter har lämnats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förvaltningslagen kan tillämpas för att återkalla ett felaktigt gynnande beslut, om felaktigheten beror på att aktö- rerna har lämnat oriktiga uppgifter. Någon särskild reglering om möjligheten att återkalla gynnande beslut behöver inte införas i granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft36"&gt;Alternativ när en investering genomförs utan anmälan eller innan anmälan har hunnit att prövas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Vad har granskningsmyndigheten för handlingsalternativ när myn- digheten får kännedom om att en investering som myndigheten bedömer är anmälningspliktig inte har anmälts? Om gransknings- myndigheten bedömer att investeringen är anmälningspliktig, kan myndigheten förelägga investeraren att ge in en anmälan och de upp- gifter som behövs. Om en sådan ändå inte kommer in, bör det finnas en möjlighet för myndigheten att inleda en granskning på eget initia- tiv och begära in uppgifter för sin prövning. Enligt förvaltningslagen har granskningsmyndigheten också ett ansvar att se till att ärendet blir utrett i den omfattning som ärendet kräver. Om det behövs ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;myndigheten genom frågor och påpekanden verka för att ansökan förtydligas eller kompletteras. Om behövliga uppgifter ändå inte kommer in, så kan investeringen komma att förbjudas. Den är då ogiltig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Om granskningsmyndigheten beslutar att inleda en granskning som leder till ett beslut om förbud eller ett beslut med villkor, så finns det för myndigheten även en möjlighet att besluta om en sanktions- avgift. Det bör finnas samma möjlighet för granskningsmyndigheten om investeringen inte har anmälts eller genomförs innan myndigheten har fattat sitt slutliga beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;För det fall granskningsmyndigheten har ansökt om att ett vite ska dömas ut, så bör myndigheten dock enligt förbudet om dubbel- bestraffning vara förhindrad att besluta om sanktionsavgift för en överträdelse som omfattas av vitesföreläggandet, se avsnitt 12.10.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft36"&gt;Alternativ när oriktiga uppgifter har lämnats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft12"&gt;Vi föreslår i avsnitt 12.10.3 att sanktionsavgifter ska kunna tas ut om investeraren eller det företag som är föremål för investeringen har lämnat oriktiga uppgifter. Frågan är om det behövs ytterligare hand- lingsalternativ för granskningsmyndigheten när en investering fel- aktigt har kommit att godkännas på grund av att oriktiga uppgifter har lämnats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Av 37 § första stycket förvaltningslagen framgår att en myndig- het får ändra ett beslut som den har meddelat som första instans, om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning. Av bestäm- melsens andra stycke framgår dock att ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får ändras till den enskildes nackdel bara om 1. det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får åter- kallas, 2. tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedel- bart, eller 3. felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. Av förarbetena framgår att, när det gäller bestämmelsen i andra stycket tredje punkten, ett gynnande beslut får ändras i en för den enskilde oförmånlig riktning, om fel- aktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. Ett vilseledande kan bestå i att den enskilde har lämnat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;
&lt;DIV id="p514dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387514x1.jpg/" id="p514img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td239"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td240"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Förfarandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;felaktiga uppgifter om ett relevant sakförhållande. En tillämpning av undantagsregeln kan aktualiseras också om den enskilde har undan- hållit relevanta fakta. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs att det finns ett orsakssamband mellan felaktigheten i beslutet och det oriktiga uppgiftslämnandet. Om oriktigheten eller vilseledandet avser fakta som inte har någon betydelse för beslutet, är undan- tagsregeln inte tillämplig.&lt;SPAN class="ft101"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Granskningsmyndigheten har alltså möjlighet enligt 37 § andra stycket tredje punkten förvaltningslagen att återkalla ett felaktigt gynnande beslut på grund av att oriktiga uppgifter har lämnats. Det krävs emellertid att det finns ett orsakssamband mellan felaktigheten i beslutet och det oriktiga uppgiftslämnandet. Enligt vår mening behövs det därför inte någon särskild reglering för att gransknings- myndigheten ska ha möjlighet att återkalla ett felaktigt gynnande beslut. Myndigheten kan också enligt 37 § första punkten för- valtningslagen låta det framgå av beslutet att detta under vissa förutsättningar får återkallas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag, s. 329.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;


&lt;P class="p1099 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;Våra förslag innebär att myndigheter, kommuner och regioner kom- mer att behöva utbyta information med varandra. Förslagen innebär också att berörda aktörer kommer att behöva behandla personupp- gifter. I detta kapitel redogör vi för hur våra förslag förhåller sig till regelverket till skydd för personuppgiftsbehandling samt till sekre- tesslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Personuppgiftsbehandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Vid handläggningen av ett ärende enligt granskningssystemet kom- mer en mängd uppgifter att behandlas, bland annat personuppgifter som namn, adresser och andra kontaktuppgifter samt personnum- mer. Även personuppgifter som rör lagöverträdelser samt känsliga uppgifter i form av politisk tillhörighet kan komma att behandlas. I det följande tar vi upp frågan om den personuppgiftsbehandling som våra förslag ger upphov till är förenlig med de regelverk som finns på området. Redogörelsen innefattar inte de andra regelverk som i förekommande fall utgör grunden för den personuppgiftsbehandling som de berörda myndigheterna utför i dag. Exempel på sådana regel- verk är lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvars- maktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst, lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radio- anstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet, och lagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft20"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;
&lt;DIV id="p517dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387517x1.jpg/" id="p517img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;(2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter.&lt;SPAN class="ft53"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Dessa regleringar kan komma att läggas till grund för de berörda myn- digheternas behandling av personuppgifter också i situationer som uppkommer med anledning av våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft14"&gt;Den generella regleringen av personuppgiftsbehandling i Sverige och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;övriga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; utgörs av Europaparlamentets och rådets för- ordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (dataskyddsförordningen). Dataskyddsförordningen är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlems- länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Personuppgift definieras i artikel 4.1. i dataskyddsförordningen som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft124"&gt;varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person, varvid en identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, ett identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift eller onlineidentifikatorer eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekono- miska, kulturella eller sociala identitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft11"&gt;Tillämpningsområdet för dataskyddsförordningen omfattar sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på auto- matisk väg samt annan behandling av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register (artikel 2.1). Det finns dock vissa undantag från tillämpningsområdet. Exempelvis ska behandling av personuppgifter som utgör ett led i en verksamhet som inte omfattas av unionsrätten inte heller omfattas av förordningens bestämmelser (artikel 2.2 a). Dataskyddsförordningen gäller inte heller för sådan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;I lagrådsremissen Behandling av personuppgifter vid Försvarsmakten och Försvarets radio- anstalt, beslutad i juni 2021, föreslås att två nya lagar ska ersätta lagen om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhets- tjänst och lagen om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunder- rättelse- och utvecklingsverksamhet. De nya lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;
&lt;DIV id="p518dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387518x1.jpg/" id="p518img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft14"&gt;personuppgiftsbehandling som omfattas av dataskyddsdirektivets tillämpningsområde (artikel 2.2 d).&lt;SPAN class="ft96"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;Dataskyddsförordningen kompletteras i Sverige av bland annat lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s data- skyddsförordning (dataskyddslagen). Dataskyddslagen kan inte tillämpas självständigt, utan även bestämmelserna i dataskyddsför- ordningen måste iakttas. Genom dataskyddslagen har dataskyddsför- ordningens tillämpningsområde utvidgats till att omfatta även behand- ling av personuppgifter i verksamhet som inte omfattas av unions- rätten, dock med undantag för verksamhet som omfattas av 1) lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens för- svarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst, 2) lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet, och 3) lagen (2019:1182) om Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Dataskyddslagen är subsidiär i förhållande till annan reglering. Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från dataskyddslagen, ska den bestämmelsen tillämpas i stället. Exempel på sådana lagar är lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och lagen (2020:421) om Rättsmedicinalverkets behandling av person- uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;Dataskyddsförordningen innebär att personuppgiftsbehandling är tillåten bara om det finns en rättslig grund för behandlingen. I artikel 6.1 i dataskyddsförordningen listas dessa grunder. Listan är uttömmande. De rättsliga grunder som myndigheternas person- uppgiftsbehandling i allmänhet grundar sig på anges i artikel 6.1 c) och e). Enligt c) är behandlingen laglig, om den är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Enligt e) är behandlingen laglig, om den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgifts- ansvariges myndighetsutövning. De rättsliga grunderna måste enligt artikel 6.3 fastställas i enlighet med unionsrätten eller en medlems- stats nationella rätt för att kunna läggas till grund för behandling av personuppgifter. Enligt förarbetena till dataskyddslagen innebär de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Dataskyddsdirektivet innehåller bestämmelser om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av behöriga myndigheter i syfte att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, inklusive att skydda mot samt förebygga och förhindra hot mot den allmänna säkerheten. Dataskydds- direktivet har genomförts i huvudsak genom brottsdatalagen (2018:1177).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;
&lt;DIV id="p519dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387519x1.jpg/" id="p519img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;nämnda artiklarna inte något krav på att själva behandlingen av personuppgifter måste regleras. Det är i stället den rättsliga för- pliktelsen, uppgiften av allmänt intresse, eller myndighetsutövningen som ska ha stöd i rättsordningen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Det uttalas också att alla uppgifter som riksdag eller regering gett statliga myndigheter i uppdrag att utföra är av allmänt intresse. Om uppgifterna inte vore av allmänt intresse, skulle myndigheterna inte ha ålagts att utföra dem.&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Nationella bestämmelser till grund för behandling av person- uppgifter enligt artikel 6.1 c) och e) har införts i 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen. Där anges att personuppgifter får behandlas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft201"&gt;med stöd av artikel 6.1 c) i EU:s dataskyddsförordning, om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har med- delats med stöd av lag eller annan författning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;med stöd av artikel 6.1 e) i EU:s dataskyddsförordning, om behandlingen är nödvändig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;för att utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsut- övning enligt lag eller annan författning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;I artikel 5.1 i dataskyddsförordningen listas ett antal principer som alltid måste iakttas när personuppgifter behandlas. Som exempel kan nämnas att uppgifterna ska samlas in för särskilda, uttryckligt an- givna och berättigade ändamål och inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Särskilt om känsliga personuppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft35"&gt;Det är enligt artikel 9 i dataskyddsförordningen som utgångspunkt förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Prop. 2017/18:105, Ny dataskyddslag s. 48 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2017/18:105, Ny dataskyddslag, s. 56 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;518&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520"&gt;
&lt;DIV id="p520dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387520x1.jpg/" id="p520img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;biometriska uppgifter för att entydigt, identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Sådana så kallade känsliga personuppgifter får dock enligt artikel 9.2 g) behandlas, om behandlingen bland annat är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Enligt 3 kap. 3 § dataskyddslagen får känsliga personuppgifter be- handlas av en myndighet med stöd av artikel 9.2 g) i dataskydds- förordningen 1) om uppgifterna har lämnats till myndigheten och behandlingen krävs enligt lag, 2) om behandlingen är nödvändig för handläggningen av ett ärende, eller 3) i annat fall, om behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Den lagstiftning som avses i första punkten är främst offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och förvaltningslagen (2017:900) som innehåller bestämmelser om hantering av allmänna handlingar och, implicit, skyldighet att ta emot mejl.&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Begreppet handläggning i andra punkten innefattar alla åtgärder som en myndighet vidtar från det att ett ärende inleds till dess att det avslutas. Det kännetecknande för ett ärende är att det regel- mässigt avslutas genom ett uttalande från myndighetens sida som är avsett att få faktiska verkningar för en mottagare i det enskilda fallet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Att behandla känsliga personuppgifter som kommit in i ett ärende är nödvändigt för handläggningen av ärendet. Det krävs också enligt lag och sådan behandling träffas alltså också av första punkten. Nödvändighetskravet har därför främst betydelse när det gäller till exempel beslut som myndigheten själv producerar.&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Den tredje punkten behöver användas bara om myndighetens behandling av de känsliga personuppgifterna inte krävs enligt lag och inte heller är nödvändig för handläggningen av ett ärende. Det kan vara fråga om sådan verksamhet som inte är ärendehandläggning, som rådgivning och annan service, uppföljning eller olika former av samverkan utan ärendeanknytning. När det gäller begreppet viktigt allmänt intresse uttalas i förarbetena att verksamhet som innefattar myndighetsutövning utgör ett viktigt allmänt intresse, och att det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2017/18:105, Ny dataskyddslag s. 48 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2017/18:105, Ny dataskyddslag, s. 194.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Sören Öhman, Dataskyddsförordningen (GDPR) m.m., JUNO Version: 1A, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021-05-14.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521"&gt;
&lt;DIV id="p521dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387521x1.jpg/" id="p521img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft12"&gt;också får anses utgöra ett viktigt allmänt intresse att svenska myndig- heter, även utanför området för myndighetsutövning, kan bedriva den verksamhet som tydligt faller inom ramen för deras befogenheter på ett korrekt, rättssäkert och effektivt sätt. Bestämmelsen i tredje punk- ten är inte avsedd att tillämpas slentrianmässigt i den löpande verksam- heten. Det krävs att den personuppgiftsansvarige i det enskilda fallet gör en bedömning av om behandlingen av de känsliga personupp- gifterna innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet.&lt;SPAN class="ft101"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Särskilt om personuppgifter som rör lagöverträdelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;Uppgifter som rör lagöverträdelser tillhör inte de särskilda kate- gorier av personuppgifter som omfattas av förbudet mot behandling i artikel 9 i dataskyddsförordningen men anses ändå vara en kategori personuppgifter som förtjänar särskilt skydd. Enligt artikel 10 i dataskyddsförordningen får behandling av sådana personuppgifter utföras endast under kontroll av myndighet eller när behandling är tillåten enligt unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt där lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter fastställs. Ett fullständigt register över fällande domar i brottmål får föras endast under kontroll av en myndighet. För att behandlingen av sådana personuppgifter ska få utföras krävs också att det finns en rättslig grund enligt artikel 6.1 i dataskyddsförordningen. En sådan grund finns i 3 kap. 8 § dataskyddslagen. Där anges att personuppgifter som avses i artikel 10 i dataskyddsförordningen – det vill säga person- uppgifter som rör lagöverträdelser – får behandlas av myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Särskilt om personnummer och samordningsnummer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft12"&gt;Enligt artikel 87 i dataskyddsförordningen får medlemsstaterna när- mare bestämma på vilka särskilda villkor ett nationellt identifika- tionsnummer eller något annat vedertaget sätt för identifiering får behandlas. Ett nationellt identifikationsnummer eller ett annat veder- taget sätt för identifiering ska i sådana fall användas endast med iakt- tagande av lämpliga skyddsåtgärder för de registrerades rättigheter och friheter enligt förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2017/18:105 Ny dataskyddslag, s. 83 ff och 194.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522"&gt;
&lt;DIV id="p522dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387522x1.jpg/" id="p522img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft24"&gt;Personnummer och samordningsnummer får enligt 3 kap. 10 § personuppgiftslagen behandlas utan samtycke endast när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något annat beaktansvärt skäl. Bestämmelsen innebär att en intresseavvägning mellan behovet av behandlingen och de integritetsrisker som den innebär ska göras. Omständigheter som bör tillmätas betydelse vid intresseavvägningen är exempelvis om det eftersträvade syftet med behandlingen kan uppnås på annat sätt, behandlingens omfattning och om den förutsätter samkörning av register.&lt;SPAN class="ft123"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft130"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;Det behöver inte införas några ytterligare bestämmelser för att behandlingen ska vara tillåten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Dataskyddsförordningen, dataskyddslagen och annan befintlig personuppgiftsreglering är tillämplig på och ger stöd för Inspektionen för strategiska produkters och andra berörda myndig- heters behandling av personuppgifter vid handläggning av ärenden enligt våra förslag. Regelverket ger stöd också för den personupp- giftsbehandling som kan komma att göras hos investerare och investeringsobjekt. Det behöver inte införas några ytterligare bestämmelser för att personuppgiftsbehandlingen ska vara tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft11"&gt;Vid handläggningen av ett ärende enligt granskningssystemet kommer personuppgifter av olika slag att behandlas. Behandlingen kommer att utföras som en följd av de uppgifter som de berörda myndigheterna får till följd av våra förslag. Behandling av personuppgifter kan i viss utsträckning komma att utföras också av de investerare och inve- steringsobjekt som enligt våra förslag kommer att vara skyldiga att lämna uppgifter till granskningsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;När det gäller Försvarsmaktens och Säkerhetspolisens personupp- giftsbehandling finns redan i dag vissa särregleringar. Dessa regler- ingar kan komma att läggas till grund för myndigheternas behandling av personuppgifter också i situationer som uppkommer med anled- ning av våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Vi bedömer att den rättsliga grunden för den personuppgifts- behandling som i övrigt aktualiseras hos myndigheterna är att behand-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2017/18:105 Ny dataskyddslag, s. 199.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;lingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av föreslagen lag eller annan författning eller som ett led i myn- dighetsutövning enligt lagen eller annan författning (artikel 6.1 e i dataskyddsförordningen). Den rättsliga grunden för investerares och investeringsobjektens personuppgiftsbehandling är att behand- lingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som följer av lag eller annan författning eller av beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter (artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen). Dessa grunder har på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i dataskydds- förordningen fastställts i dataskyddslagen. När det gäller behandling av personnummer och samordningsnummer bedömer vi att ända- målet med behandlingen och vikten av en säker identifiering moti- verar att sådan behandling utförs av de berörda myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft35"&gt;Sammanfattningsvis bedömer vi utifrån de redogörelser av regel- verken som gjorts här att dataskyddsförordningen, dataskyddslagen och i förekommande fall annan befintlig personuppgiftsreglering ger stöd för de berörda myndigheternas behandling av personuppgifter, även känsliga sådana, personuppgifter som rör lagöverträdelser, person- nummer och samordningsnummer. Den personuppgiftsbehandling som kommer att utföras hos Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och andra berörda myndigheter med anledning av våra förslag är alltså tillåten enligt befintliga regelverk. Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen ger stöd också för den personuppgiftsbehand- ling som kan komma att göras hos investerare och investeringsobjekt. Det behöver därför inte införas några ytterligare bestämmelser för att behandlingen ska vara tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Personuppgiftsbehandling inom ramen för samarbetet enligt EU:s förordning om utländska direktinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft11"&gt;Till följd av den samarbetsstruktur som regleras i Europaparlamen- tets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EU:s förordning om utländska direktinvesteringar) kom- mer personuppgifter att behandlas av medlemsstaterna och kommis- sionen gemensamt. Av artikel 14 i förordningen framgår att all personuppgiftsbehandling inom ramen för samarbetsstrukturen ska utföras i enlighet med dataskyddsförordningen och förordning (EU)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524"&gt;
&lt;DIV id="p524dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387524x1.jpg/" id="p524img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft24"&gt;2018/1725.&lt;SPAN class="ft123"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Dataskyddsförordningen gäller för medlemsstaternas behandling, medan förordning (EU) 2018/1725 gäller för den behandling som utförs av kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Om flera personuppgiftsansvariga, såsom alltså är fallet när det gäller samarbetsstrukturen, gemensamt fastställer ändamålen med och medlen för behandlingen, ska de vara gemensamt personupp- giftsansvariga och fastställa sitt respektive ansvar för att uppfylla sina skyldigheter.&lt;SPAN class="ft53"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Medlemsstaterna och kommissionen avser därför att ingå avtal om gemensamt personuppgiftsansvar för behandling av personuppgifter enligt samarbetsstrukturen (Arrangemang om gemensamt personuppgiftsansvar). Det gemensamma personupp- giftsansvaret ska omfatta all personuppgiftsbehandling som till följd av samarbetsstrukturen utförs gemensamt av kommissionen och med- lemsstaterna, det vill säga utbyte av uppgifter som gäller utländska direktinvesteringar, tillhandahållande av synpunkter och utfärdande av yttranden. Genom avtalet ska ändamålet med och parternas ansvar för personuppgiftsbehandlingen regleras. Arbetet med att färdigställa av- talet pågår. Avtalet förväntas undertecknas under hösten 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Offentlighet och sekretess&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;När granskningsmyndigheten ska bedöma om en investering utgör en risk för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet kommer myndigheten att i viss utsträckning behöva få del av infor- mation som den inte själv har. Sådan information kan finnas hos andra myndigheter, kommuner eller regioner. Vi föreslår i kapitel 12 att det ska regleras i lag att granskningsmyndigheten ska hämta in synpunkter från nämnda aktörer i den utsträckning det behövs och att dessa ska ha en skyldighet att lämna uppgifter till granskningsmyndig- heten. Vi föreslår också en obligatorisk skyldighet för gransknings- myndigheten att samråda med Försvarsmakten, Kommerskollegium, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Säker-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Artikel 26 i dataskyddsförordningen och artikel 28 i förordning (EU) 2018/1725.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525"&gt;
&lt;DIV id="p525dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387525x1.jpg/" id="p525img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;hetspolisen i de ärenden som ska granskas. Det kan i dessa samman- hang uppstå frågor om sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft11"&gt;I det följande lämnas först en beskrivning av hur sekretess regle- ras allmänt mellan myndigheter. Därefter anges vilka sekretess- bestämmelser som kan aktualiseras till skydd för allmänna intressen respektive till skydd för enskilds affärs- eller driftförhållanden när en direktinvestering ska bedömas. Därefter kommer en analys av om det behövs sekretessbrytande bestämmelser när uppgifter ska läm- nas mellan myndigheterna. Avslutningsvis anges den sekretess som gäller för uppgifter hos granskningsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Sekretess mellan myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;Granskningsmyndigheten kommer att kunna få information från andra myndigheter till följd av myndigheternas skyldighet att lämna uppgifter när myndigheten ber om synpunkter eller när samråd sker. Denna skyldighet kommer till uttryck i bland annat 8 § förvalt- ningslagen (2017:900) och 6 § myndighetsförordningen (2007:515). En precisering av bestämmelserna finns i 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) som innebär att en myndig- het&lt;SPAN class="ft101"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;på begäran av en annan myndighet ska lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Av 8 kap. 1 § OSL framgår att uppgifter som omfattas av sekre- tess inte får röjas för andra myndigheter, om det inte finns stöd för det i OSL eller i en annan lag eller förordning som OSL hänvisar till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Eftersom sekretess gäller även mellan myndigheter kan uppgifter som omfattas av sekretess inte lämnas över inom ramen för myndig- heternas skyldighet att lämna synpunkter eller samråda utan att någon sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess finns i 10 kap. OSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;En myndighet är i Sverige varje offentligt organ som ingår i den offentliga förvaltningen eller rättskipningen, jfr prop. 1975/76:160 Regeringens proposition om nya grundlagsbestäm- melser angående allmänna handlingars offentlighet, s. 134. Det finns både statliga och kom- munala förvaltningsmyndigheter, jfr 1 kap. 8 § regeringsformen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Vid tillämpning av OSL ska riksdagen och beslutande kommunala församlingar jämställas med myndigheter (2 kap. 1 § OSL.).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Relevanta sekretessbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Sekretess kan motiveras av skydd för allmänna intressen som exempelvis rikets säkerhet. Det kan också vara fråga om sekretess för att skydda enskilda intressen som skydd för affärs- och drift- förhållanden. I detta avsnitt ges exempel på sekretessbestämmelser som kan aktualiseras för de uppgifter som granskningsmyndigheten, det vill säga ISP, hämtar in när myndigheten samverkar med andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Sekretess till skydd för allmänna intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;ISP kan behöva få tillgång till handlingar med känsliga uppgifter rörande Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet för att kunna bedöma en utländsk direktinvestering. Uppgifterna kan komma att omfattas av sekretess enligt flera olika sekretessbestäm- melser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;I 15 kap. 1 a § OSL regleras det &lt;SPAN class="ft148"&gt;internationella samarbetet&lt;/SPAN&gt;. Av bestämmelsens första stycke framgår att sekretess gäller för uppgift som en myndighet har fått från ett utländskt organ på grund av en bindande &lt;NOBR&gt;EU-rättsakt&lt;/NOBR&gt; eller ett av EU ingånget eller av riksdagen godkänt avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organi- sation, om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det inter- nationella samarbete som avses i rättsakten eller avtalet försämras om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller enligt bestäm- melsens andra stycke också för uppgift som en myndighet har inhämtat i syfte att överlämna den till ett utländskt organ i enlighet med en sådan rättsakt som avses i första stycket. Bestämmelsen i 15 kap. 1 a § OSL är alltså tillämplig på uppgifter som tagits emot eller hämtats in som en direkt följd av en &lt;NOBR&gt;EU-rättsakt.&lt;/NOBR&gt; Vidare bör bestämmelsen vara tillämplig på uppgifter som lämnats till eller in- hämtats av en myndighet på grund av andra former av internationella överenskommelser, till exempel bilaterala avtal och sådana så kallade blandade avtal som måste ratificeras både av EU och av dess med- lemsstater för att kunna träda i kraft. En förutsättning för bestäm- melsens tillämplighet i ett sådant fall bör dock vara att avtalet har godkänts av riksdagen. Sekretessen bör alltså också gälla för en uppgift som finns hos en myndighet på grund av ett av riksdagen godkänt avtal med en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Avtalen kan avse informationsutbyte inom en mängd olika verksam-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527"&gt;
&lt;DIV id="p527dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387527x1.jpg/" id="p527img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;hetsområden, bland annat inom finansmarknadssektorn, försvars- och säkerhetsområdet och brottsbekämpningen.&lt;SPAN class="ft101"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Uppgifter som fås på annat sätt omfattas alltså inte av bestämmelsen. Sådana upp- gifter kan i stället komma att omfattas av sekretess enligt 15 kap. 1 eller 2 §§ OSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;I 15 kap. 1 § OSL regleras den så kallade &lt;SPAN class="ft210"&gt;utrikessekretessen&lt;/SPAN&gt;. Sekre- tess gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med bland annat en annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation eller myndighet, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs. Skadebegreppet, det vill säga att ett röjande skulle störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skada landet, ska inte ges en alltför vid innebörd. Det måste röra sig om någon olägenhet för landet för att skada ska anses föreligga. Motsvarande gäller i fråga om störningar av de mellanfolkliga förbindelserna. Att mindre och tillfälliga störningar eller irritationer inom ett annat lands ledning inte kan uteslutas om uppgifter lämnas ut bör alltså inte alltid leda till sekretess.&lt;SPAN class="ft123"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Försvarssekretessen &lt;/SPAN&gt;regleras i 15 kap. 2 § OSL. Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;ISP kan också behöva ta del av uppgifter som omfattas av för- undersökningssekretess som regleras i 18 kap. 1 § OSL eller sekre- tess i underrättelseverksamhet hos Säkerhetspolisen enligt 18 kap. 2 § OSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse kan aktualiseras även genom upphandlingssekretess enligt 19 kap. 3 § OSL. Bestämmelsen syftar till att skydda uppgifter hos myndigheter under ett upphandlingsförfarande genom bland annat absolut sekre- tess för anbud fram till tilldelningsbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2012/13:192 Sekretess i det internationella samarbetet, s. 31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 1979/80:2 Del A Regeringens proposition med förslag till sekretesslag, s. 131.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Sekretess till skydd för enskilds affärs- eller driftförhållanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft12"&gt;När ISP ska bedöma en utländsk direktinvestering kan det finnas information om investeraren hos andra myndigheter som omfattas av sekretess till skydd för enskilda intressen. Begreppet enskilda innefattar både fysiska och juridiska personer, såväl svenska som utländska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Sekretess gäller exempelvis enligt 30 kap. 1 § OSL i Konkurrens- verkets verksamhet som består i tillsyn och utredning för 1) uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och 2) uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1) för den som har trätt i affärsför- bindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myn- dighetens verksamhet. Begreppet ekonomiska förhållanden innefattar bland annat affärs- och driftförhållanden. Enligt 30 kap. 2 § OSL gäller sekretess för uppgift som avses i 1 § och som enbart hänför sig till rådgivning inför en anmälan om en sådan företagskoncentration som avses i 4 kap. 6 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Relevant information för att kunna bedöma en utländsk direkt- investering kan finnas också till exempel hos Finansinspektionen. Enligt 30 kap. 4 § OSL gäller sekretess för tillståndsgivning eller till- syn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepappersmark- naden eller försäkringsväsendet för uppgift om affärs- eller drift- förhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs, och för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndig- hetens verksamhet avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft11"&gt;Inom en myndighets verksamhet kan även förekomma uppgifter som omfattas av sekretess enligt 31 kap. 16 § OSL. Enligt den bestäm- melsen gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller drift- förhållanden när denne i vissa fall har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Bestämmelsen kan bli tillämplig efter att den absoluta anbudssekretessen enligt 19 kap. 3 § OSL har upp- hört. Sekretess kan alltså aktualiseras även enligt 31 kap. 16 § OSL när myndigheterna lämnar uppgifter till ISP.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529"&gt;
&lt;DIV id="p529dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387529x1.jpg/" id="p529img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Sekretess mellan ISP och andra myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Sekretess i det internationella samarbetet ska inte hindra Försvarsmakten eller Säkerhetspolisen att lämna uppgifter till Inspektionen för strategiska produkter i ett ärende enligt gransk- ningssystemet. En sådan sekretessbrytande bestämmelse ska in- föras i offentlighets- och sekretesslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Genom befintlig sekretessreglering samt våra för- slag om en ny sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen och en skyldighet för kommuner, regioner och vissa statliga myndigheter att tillhandahålla granskningsmyndig- heten de uppgifter som myndigheten begär, tillgodoses behovet av sekretessbrytande bestämmelser. Några ytterligare sekretess- brytande bestämmelser behövs inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft36"&gt;Befintliga sekretessbrytande regler i sekretesslagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Enligt 8 kap. 1 § OSL får uppgifter som omfattas av sekretess inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges i OSL eller i lag eller förordning som OSL hänvisar till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;I 10 kap. OSL finns sekretessbrytande bestämmelser som gör det möjligt att under vissa omständigheter föra uppgifter som omfattas av sekretess mellan myndigheter. De bestämmelser som skulle kunna aktualiseras när uppgifter behöver lämnas i samband med en anmälan och en prövning av en utländsk direktinvestering är bestämmelserna om nödvändigt utlämnade i 10 kap. 2 §, den så kallade general- klausulen i 10 kap. 27 § samt bestämmelsen om uppgiftsskyldighet i 10 kap. 28 § OSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Enligt 10 kap. 2 § OSL kan en myndighet lämna ut sekretess- belagda uppgifter till både andra myndigheter och enskilda, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna full- göra sin verksamhet. Enligt förarbetena ska bestämmelsen tillämpas med viss restriktivitet. Det krävs att det verkligen är en nödvändig förutsättning för myndighetens verksamhet. Endast den omständig- heten att effektiviteten i myndighetens handlande sätts ned genom föreskriven sekretess får inte leda till att sekretessen sätts åt sidan.&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 1979/80:2 Del A Regeringens proposition med förslag till sekretesslag, s. 465.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;528&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530"&gt;
&lt;DIV id="p530dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387530x1.jpg/" id="p530img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1114 ft12"&gt;Enligt 10 kap. 27 § OSL får en sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Bestämmelsen gäller dock inte på alla områden, och ett utlämnande får inte ske, om utlämnandet strider mot lag eller förordning. Ett rutin- mässigt uppgiftsutbyte mellan myndigheter ska som regel vara för- fattningsreglerat.&lt;SPAN class="ft101"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Enligt 10 kap. 28 § första stycket OSL hindrar sekretess inte att en uppgift lämnas från en myndighet till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Det är alltså för- enligt med OSL att införa sådana bestämmelser i en särskild lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;De sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap 27 § och 10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft12"&gt;28 § första stycket får inte tillämpas, om sekretess gäller enligt 15 kap. 1 a § OSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Behövs det ändringar i offentlighets- och sekretesslagen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;För att bedöma en utländsk direktinvestering behöver ISP få tillgång till information från andra myndigheter. Enligt våra förslag ska ISP vid behov hämta in synpunkter från statliga myndigheter, kom- muner och regioner och alltid samråda med Försvarsmakten, Kom- merskollegium, MSB och Säkerhetspolisen i ärenden som granskas. Det kan i dessa situationer förekomma känsliga uppgifter som om- fattas av sekretess i båda riktningarna. Frågan är då om de sekretess- brytande bestämmelserna i 10 kap. OSL ger tillräckligt utrymme för myndigheterna att lämna sekretessbelagda uppgifter till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;Uppgifter från ISP till andra myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Enligt 10 kap. 2 § OSL hindrar sekretess inte att en uppgift lämnas till en enskild eller en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Bestämmelsen ska som nämnts användas med restriktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft35"&gt;Bestämmelsen kan användas när ISP behöver lämna uppgifter till de myndigheter som myndigheten ska samråda med. ISP ska också enligt vårt förslag ha en skyldighet att i ”den utsträckning det behövs” hämta in synpunkter från andra myndigheter, kommuner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 1979/80:2 Del A Regeringens proposition med förslag till sekretesslag, s. 237.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;529&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531"&gt;
&lt;DIV id="p531dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387531x1.jpg/" id="p531img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;och regioner. Ett utlämnande av uppgifter från ISP inom ramen för detta samarbete är därmed nödvändigt för att ISP ska kunna fullgöra sin verksamhet. Bestämmelsen kan också användas vid ISP:s obliga- toriska samråd med Försvarsmakten, Kommerskollegium, MSB och Säkerhetspolisen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;Enligt våra förslag ska ISP också underrätta Försvarsmakten, Kom- merskollegium, MSB och Säkerhetspolisen om samtliga anmälda ären- den samt på begäran lämna över uppgifter i ärenden som anmälts enligt lagen. Uppgifterna kan lämnas av ISP till de fyra obligatoriska sam- rådsmyndigheterna med stöd av 10 kap. 28 § OSL eftersom ISP, enligt våra förslag, ska vara skyldig att underrätta dessa myndigheter om anmälda ärenden samt att lämna över uppgifter i ärenden på de fyra myndigheternas begäran.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;Någon sekretessbrytande bestämmelse i sekretesslagstiftningen för att ISP ska kunna lämna uppgifter till andra myndigheter behöver inte införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft36"&gt;Uppgifter från de myndigheter som ISP ska hämta in synpunkter från eller samråda med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft11"&gt;När ISP begär uppgifter från andra myndigheter är det tveksamt om det är nödvändigt för de utlämnande myndigheterna att lämna infor- mationen för att de själva ska kunna fullgöra sina verksamheter. Bestämmelsen i 10 kap. 2 § OSL är därför inte ett tillräckligt stöd för att bryta sekretess när uppgifter ska lämnas till ISP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;Generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL ger möjligheter att föra uppgifter mellan myndigheter. Bestämmelsen är dock inte tillämplig i förhållande till sekretess enligt 15 kap. 1 a § OSL. Syftet med generalklausulen är inte heller att den ska användas för att rutin- mässigt överlämna uppgifter.&lt;SPAN class="ft53"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;När det har funnits behov av att mera rutinmässigt föra över uppgifter har därför särskilda sekretess- brytande bestämmelser införts på flera områden. Av exempelvis 15 kap. 3 a § OSL framgår att sekretess enligt 15 kap. 1, 1 a och 2 §§ inte hindrar att Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten lämnar upp- gift till Post- och telestyrelsen (PTS) om uppgiften avser bland annat om en ansökan om vissa tillstånd enligt 3 kap. lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) kan antas komma att orsaka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Se JO 2013/14 s. 230 Dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4307-2012&lt;/NOBR&gt; och prop. 1979/80:2 Del A Regeringens proposition med förslag till sekretesslag, s. 326 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;530&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532"&gt;
&lt;DIV id="p532dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387532x1.jpg/" id="p532img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft14"&gt;skada för Sveriges säkerhet. I förarbetena till bestämmelsen anges att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;eftersom informationsöverförandet närmast ska ske rutinmässigt mellan PTS och Säkerhetspolisen och Försvarsmakten – behov finns av särskilda sekretessbrytande bestämmelser. Regeringen ansåg dock att det borde finnas utrymme för Säkerhetspolisen och Försvars- makten att bedöma vilka uppgifter som bör lämnas i ett visst ärende och att någon uppgiftsskyldighet därför inte borde införas.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Eftersom varken 10 kap. 27 § OSL eller 10 kap. 28 § OSL bedömdes kunna användas för Försvarsmakten och Säkerhetspolisen att lämna upp- gifter till PTS infördes alltså sekretessbrytande bestämmelser i OSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Syftet med den lag vi föreslår är att hindra investeringar som kan vara skadliga för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Granskningsmyndigheten kommer efter en anmälan om en direktinvestering att behöva hämta in synpunkter från eller samråda med olika myndigheter beroende på ärendets art. Frågeställningarna kan variera och därmed vilka uppgifter som kan behöva lämnas. Det finns inte skäl att anta att de utlämnande myndigheterna kommer att ha behov av att rutinmässigt lämna över sekretessbelagda uppgifter. ISP:s behov av uppgifter från andra myndigheter kan visserligen i de flesta fall tillgodoses med stöd av generalklausulen. Det krävs dock att det är uppenbart att intresset av att uppgiften som ska lämnas har ett företräde framför det intresse som uppgiften ska skydda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Men vi har också föreslagit att kommuner och regioner och, i den utsträckning regeringen bestämmer, statliga myndigheter ska vara skyldiga att lämna uppgifter till granskningsmyndigheten, om myn- digheten begär det. Vad gäller statliga myndigheter ska uppräk- ningen av de myndigheter som ska omfattas av uppgiftsskyldigheten alltså göras i förordning. Enligt 10 kap. 28 § första stycket OSL hindrar sekretess inte att en uppgift lämnas från en myndighet till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förord- ning. Det är alltså förenligt med OSL att lämna sekretessbelagda uppgifter till ISP med stöd av en sådan uppgiftsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Bestämmelserna i 10 kap. 27 § och 10 kap. 28 § OSL är inte tillämpliga i förhållande till sekretess enligt 15 kap. 1 a § OSL. Upp- gifter som omfattas av sekretess enligt 15 kap. 1 a § OSL kan finnas hos Försvarsmakten och Säkerhetspolisen. När sådana uppgifter bedöms omfattas av sekretess enligt 15 kap. 1 a § OSL, kan alltså inte de båda myndigheterna lämna ut uppgifterna med stöd av 10 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2019/20:15 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning s. 36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533"&gt;
&lt;DIV id="p533dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387533x1.jpg/" id="p533img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;27 § och 10 kap. 28 §. Vad gäller bestämmelsen om så kallat nöd- vändigt utlämnande i 10 kap. 2 § OSL ska den användas med restrik- tivitet. Möjligheten att lämna ut uppgifter med stöd av bestämmelsen gäller alltså bara om detta verkligen krävs för att den myndighet som har uppgifterna ska kunna fullgöra sin verksamhet. Bestämmelsen i 10 kap. 2 § OSL kan, enligt vår bedömning, inte användas för att lämna över uppgifter som är sekretessbelagda enligt 15 kap. 1 a § OSL. Det behöver därför införas en sekretessbrytande bestämmelse i OSL för att Försvarsmakten och Säkerhetspolisen ska kunna lämna ut uppgifter som omfattas av sekretessen i 15 kap. 1 a § OSL till ISP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Behöver uppgiftsskyldigheten gälla alla myndigheter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Uppgifterna som kommer att lämnas i samband med det obliga- toriska samrådet enligt våra förslag kan ibland vara av känslig natur. Det gäller inte minst de uppgifter som Försvarsmakten och Säker- hetspolisen kan behöva lämna till ISP om en investering kan komma att orsaka skada för Sveriges säkerhet. Med hänsyn till uppgifternas art och med tillämpning av de nyss redovisade förarbetsuttalandena rörande LEK bör Försvarsmakten och Säkerhetspolisen ha ett ut- rymme för att i det enskilda fallet bedöma vilka uppgifter som kan ha betydelse för granskningen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Därför bör någon skyldighet för Försvarsmakten och Säkerhetspolisen att lämna uppgifter inte införas. Det är tillräckligt att de båda myndigheterna får lämna de uppgifter som myndigheterna bedömer kan ha betydelse för granskningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Slutsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Sammanfattningsvis är det möjligt för ISP att med stöd av 10 kap. 2 § OSL och 10 kap. 28 § OSL lämna ut sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter, kommuner och regioner. Bestämmelsen i 10 kap. 2 § OSL kan dock inte användas när uppgifter ska lämnas från andra myndigheter till ISP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;När det gäller uppgifter som ska lämnas från kommuner, regioner och vissa myndigheter kan dessa lämnas till ISP med stöd av reglerna om uppgiftsskyldighet i 10 kap. 28 § OSL, om en sådan skyldighet införs i lag och förordning. Försvarsmakten och Säkerhetspolisen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2019/20:15 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning, s. 36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534"&gt;
&lt;DIV id="p534dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387534x1.jpg/" id="p534img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;som inte åläggs någon uppgiftsskyldighet, kan dock inte lämna ut sekretessbelagda uppgifter med stöd av den bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft24"&gt;För de myndigheter, kommuner och regioner från vilka ISP häm- tar in synpunkter och de myndigheter som myndigheten samråder med finns det också en möjlighet att med stöd av generalklausulen i 10 kap. 27 OSL lämna sekretessbelagda uppgifter till ISP. Den bestämmelsen gäller dock inte uppgifter som omfattas av sekretes- sen i 15 kap. 1 a § OSL. Eftersom inte heller 10 kap. 2 § OSL kan tillämpas i en sådan situation bör en sekretessbrytande bestämmelse införas i OSL, för att reglera ett utlämnande från Försvarsmakten och Säkerhetspolisen till ISP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Det behövs i övrigt inga ändringar i OSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Sekretess hos ISP&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Offentlighets- och sekretessförordningen ska komplet- teras så att sekretess gäller för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden i verksamhet som består i utredning i ärende enligt granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behövs inte några nya bestämmelser om över- föring av sekretess i offentlighets- och sekretesslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft12"&gt;Sekretess ska inte hindra att uppgifter lämnas från andra myndig- heter till ISP. På motsvarande sätt ska sekretess inte hindra att uppgifter lämnas från ISP till andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Enligt vissa bestämmelser i OSL gäller sekretess oavsett hos vilken myndighet en uppgift finns. Enligt vissa andra bestämmelser gäller dock sekretess bara hos en utpekad myndighet. Om en myndig- het lämnar över en sekretessreglerad uppgift till en annan myndighet, kommer uppgiften inte automatiskt att omfattas av sekretess hos den mottagande myndigheten. I vissa fall kan det dock finnas en sekre- tessbestämmelse för den mottagande myndigheten som är tillämplig på uppgiften. Om det inte finns någon sekretessbestämmelse hos den mottagande myndigheten, kommer uppgiften alltså inte att vara sekretesskyddad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft11"&gt;För att säkerställa att sekretess ska gälla även hos en mottagande myndighet finns i OSL i flera fall en särskild reglering som gör att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535"&gt;
&lt;DIV id="p535dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387535x1.jpg/" id="p535img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;sekretessen förs över till mottagande myndigheter. Uppgifterna kan då komma att omfattas av sekretess med stöd av en sådan bestäm- melse. I vissa fall kan det finnas både regler om överföring av sekre- tess och sekretessregler som gäller direkt hos mottagande myndig- het. Om det finns konkurrens mellan flera sekretessregler, ska den sekretessbestämmelse tillämpas som leder till att sekretess gäller, 7 kap. 3 § OSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Överföring av sekretess till skydd för allmänna intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Andra myndigheter kommer att behöva lämna sekretessbelagda uppgifter till ISP. När det gäller sekretess till skydd för allmänna intressen finns det ett behov av att uppgifterna omfattas av sekretess även när dessa finns hos ISP. Sekretess enligt 15 kap. 1 och 2 §§ OSL gäller oavsett hos vilken myndighet uppgifterna finns. Om uppgifter som är sekretessbelagda enligt dessa bestämmelser lämnas till ISP, kommer de därför att ha samma sekretesskydd som de hade hos den myndighet som lämnade uppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;För uppgifter hos Säkerhetspolisen kan det därutöver gälla sekre- tess i underrättelseverksamhet med mera enligt 18 kap. 2 § första stycket OSL samt andra stycket fjärde punkten om en uppgift hänför sig till underrättelseverksamheten. Denna sekretess gäller oberoende av om ett röjande av en uppgift skulle kunna orsaka skada för rikets säkerhet och kan omfatta fall som inte täcks av 15 kap. 2 § OSL. Uppgifter i Säkerhetspolisens verksamhet är ofta sekretess- belagda med stöd av både 15 kap. 2 § och 18 kap. 2 § OSL. Även sekretess enligt 18 kap. 2 § OSL gäller oavsett hos vilken myndighet uppgifter som hänför sig till underrättelseverksamhet finns.&lt;SPAN class="ft53"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Enligt 15 kap. 1 a § första stycket OSL gäller som nämnts sekre- tess för uppgift som en myndighet har fått från ett utländskt organ på grund av en bindande &lt;NOBR&gt;EU-rättsakt,&lt;/NOBR&gt; om det kan antas att Sveriges möjlighet att delta i det internationella samarbete som avses i rätts- akten försämras om uppgiften röjs. I förarbetena till bestämmelsen anges dock att sekretessen primärt gäller endast hos den myndighet som fått eller inhämtat uppgiften och inte hos den mottagande myndigheten.&lt;SPAN class="ft53"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;I propositionen Skydd av Sveriges säkerhet vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Prop. 2017/18:36 Ett mer effektivt informationsutbyte vid Nationellt centrum för terror- hotbedömning, s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2012/13:192 Sekretess i det internationella samarbetet s. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;534&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536"&gt;
&lt;DIV id="p536dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387536x1.jpg/" id="p536img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;radioanvändning uppges att sekretess enligt denna bestämmelse gäller oavsett hos vilken myndighet informationen finns.&lt;SPAN class="ft53"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Samma ställningstagande gör regeringen i förarbetena till kompletteringar av säkerhetsskyddslagen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Vi gör inte någon annan bedömning än den som regeringen gjort i de två sistnämnda propositionerna. Slutsatsen är därmed att sekretess enligt 15 kap. 1, 1 a och 2 §§ samt 18 kap. 2 § OSL gäller avsett hos vilken myndighet uppgifterna finns. Om upp- gifter som är sekretessbelagda enligt dessa bestämmelser lämnas till granskningsmyndigheten, kommer de därför att ha samma sekre- tesskydd som hos de myndigheter som lämnat uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Överföring av sekretess till skydd för enskilda intressen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;När det gäller sekretess till skydd för enskilda intressen kan upp- gifter om affärs- och driftförhållanden som omfattas av sekretess komma att lämnas till ISP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Vi föreslår nedan att sekretess enligt 30 kap. 23 § OSL ska gälla för bland annat uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den en- skilde lider skada om uppgiften röjs. Uppgifter som ISP får från andra myndigheter kommer då att kunna omfattas av sekretess med stöd av 30 kap. 23 § OSL. Sekretess enligt denna bestämmelse kom- mer inte i alla situationer att exakt motsvara det sekretesskydd som uppgifterna har hos den myndighet som lämnar uppgifterna. Upp- gifterna kan omfattas av omvänd sekretess hos lämnande myndighet, det vill säga de får lämnas ut bara om det står klart att uppgiften kan röjas utan skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft11"&gt;Bestämmelsen i 30 kap. 23 § OSL har ett rakt skaderekvisit, det vill säga att sekretess gäller i de fall den enskilde kan antas lida skada om uppgiften röjs. Sekretessen för uppgiften kan alltså vara svagare hos ISP än hos den utlämnande myndigheten. En bestämmelse om att sekretess ska gälla med omvänd sekretess hos ISP skulle sam- tidigt innebära att sekretessen hos ISP i många fall skulle bli starkare än hos den lämnande myndigheten. Vid en avvägning av den frågan och önskemålet att undvika krångliga lösningar, och mot bakgrund av det grundläggande intresset av att värna största möjliga offentlig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2019/20:15 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning, s. 37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2020/21:13 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhets- känslig verksamhets. 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537"&gt;
&lt;DIV id="p537dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387537x1.jpg/" id="p537img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;het i det allmännas verksamhet bör inte en så stark sekretess gälla. Genom att uppgifterna omfattas av ett rakt skaderekvisit enligt 30 kap. 23 § OSL görs en balanserad avvägning mellan behovet av sekretess och den rätt till insyn som offentlighetsprincipen innebär. Det behöver därför inte införas särskilda bestämmelser om över- föring av sekretess till skydd för enskildas intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Sekretess för anmälan och utredning enligt granskningssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;När investeraren anmäler en investering kommer denne att behöva lämna känslig affärs- eller driftinformation till ISP. Begreppet affärs- och driftförhållanden inbegriper uppgifter om förvärv, överlåtelser, upplåtelser eller användning av egendom, tjänster eller annat. Vidare omfattas bland annat affärshemligheter av mera allmänt slag, mark- nadsundersökningar, marknadsplaneringar, &lt;NOBR&gt;prissättnings-kalkyler&lt;/NOBR&gt; och planer rörande reklamkampanjer. Även förhandlingar och andra affärshändelser omfattas av begreppet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Begreppet har en vidsträckt betydelse och täcker i praktiken det som ligger inom ramen för en affärsverksamhet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Enligt 30 kap. 23 § första punkten OSL gäller sekretess i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, pris- reglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Enligt bestämmelsens andra punkt gäller sekretess också för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i första punkten för den som har trätt i affärsför- bindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myn- dighetens verksamhet. En förutsättning för att bestämmelsen ska tillämpas hos en myndighet är att regeringen föreskriver om detta. Regeringen har med stöd av bestämmelsen meddelat sådana före- skrifter i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) (OSF) och i bilagan till den förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft52"&gt;Vi föreslog i vårt delbetänkande (SOU 2020:11) att det i bilagan till OSF skulle anges att sekretess enligt 30 kap. 23 § ska omfatta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 1979/80:2 Del A Regeringens proposition med förslag till sekretesslag, s. 145.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;HFD 2015 ref 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538"&gt;
&lt;DIV id="p538dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387538x1.jpg/" id="p538img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td241"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td242"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Personuppgiftsbehandling och sekretess&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;utredning enligt EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Vi bedömde att uppgifterna som kontaktpunkten inhämtar är sådan utredning som avses i bestämmelsen. Uppgifter som enskilda lämnar om bland annat affärs- eller driftförhållanden omfattas då av sekre- tess, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Regeringen har därefter, i överensstämmelse med vårt förslag, i OSF föreskrivit att sekretess enligt 30 kap. 23 § gäller för utredning enligt EU:s förordning om utländska direktinvesteringar.&lt;SPAN class="ft53"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;De uppgifter som en investerare eller ett företag som är föremål för en investering kan behöva lämna enligt det svenska systemet – i en anmälan eller annars på begäran av granskningsmyndigheten – kan på motsvarande sätt innehålla känsliga uppgifter om affärs- och driftför- hållanden. Sekretess bör gälla för dessa uppgifter också vid pröv- ningar enligt det svenska granskningssystemet. OSF bör alltså ändras så att 30 kap. 23 § OSL är tillämplig även när det gäller utredning i ärenden enligt det svenska granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SFS 2020:829. Förordningen trädde i kraft den 1 november 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540"&gt;
&lt;DIV id="p540dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387540x1.jpg/" id="p540img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1120 ft196"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;I 2 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen regleras egendomsskyddet respektive näringsfriheten. Dessa rättigheter får begränsas endast i syfte att skydda angelägna allmänna intressen. Enligt direktiven ska vi, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;överväger förslag som kan påverka egendomsskyddet eller närings- friheten, analysera förslagens förhållande till dessa bestämmelser. Vi ska också beakta betydelsen av Sveriges förpliktelser enligt den euro- peiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europa- konventionen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;I det här kapitlet analyseras hur våra förslag förhåller sig till egen- domsskyddet och näringsfriheten i regeringsformen och i Europa- konventionen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Också Europeiska unionens stadga om de grund- läggande rättigheterna &lt;NOBR&gt;(EU-stadgan)&lt;/NOBR&gt; berörs. Därutöver utreds hur ett tänkbart förslag att inkludera företag på medieområdet i gransk- ningssystemet skulle förhålla sig till yttrandefriheten och infor- mationsfriheten (se om detta i avsnitt 10.6). Slutligen behandlas den skyldighet granskningsmyndigheten enligt 10 kap. 13 § regerings- formen kan ha att i vissa fall hålla chefen för det departement som har hand om utrikesärenden underrättad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft12"&gt;Hur våra förslag påverkar det kommunala självstyret redovisas i avsnitt 17.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Sverige är bundet även av investeringsskyddsavtal. I många av dessa nämns skyddet mot expropriation. Investeringsskyddsavtalen behandlas i avsnitt 17.8.6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft20"&gt;539&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541"&gt;
&lt;DIV id="p541dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387541x1.jpg/" id="p541img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Egendomsskyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft36"&gt;Regeringsformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Enligt 2 kap. 15 § första stycket regeringsformen kan ingen tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Bestäm- melsen fick sin nuvarande huvudsakliga utformning 1995 i samband med att Europakonventionen inkorporerades i svensk rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1123 ft11"&gt;Bestämmelsen gäller ”vars och ens egendom” vilket innebär att skyddet omfattar både svenska medborgare och andra som vistas här.&lt;SPAN class="ft53"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Två typer av ingrepp i äganderätten aktualiseras i bestämmelsen. Den första typen omfattar situationer där någon tvingas avstå egen- dom genom ”expropriation eller annat sådant förfogande”. Med detta menas att en äganderätt eller annan rätt med ett ekonomiskt värde, till exempel nyttjanderätt, servitut eller vägrätt, tvångsvis överförs eller tas i anspråk. Lagstiftning som gör sådana ingrepp möjliga finns i expro- priationslagen (1972:719) men även i annan lagstiftning som exempel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft14"&gt;vis plan- och bygglagen (2010:900).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;Skatt, böter, viten och exekutiva åtgärder omfattas inte av bestäm- melsen.&lt;SPAN class="ft101"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Den andra typen av ingrepp som behandlas i paragrafens första stycke är sådana som innebär att det allmänna inskränker använd- ningen av mark och byggnader, så kallade rådighetsinskränkningar. Rådighetsinskränkningar omfattar exempelvis byggnadsförbud och användningsförbud. Även den som innehar nyttjanderätt till mark eller byggnad omfattas av skyddet. Inskränkningar i rätten att använda lös egendom faller däremot utanför bestämmelsens tillämpningsområde.&lt;SPAN class="ft53"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft35"&gt;Egendomsskyddet i paragrafen innebär inte att den enskildes egendom är ovillkorligt tryggad. Ingrepp av de slag som omfattas av bestämmelsen får ske, men endast om det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Vad som avses med angelägna allmänna intressen får avgöras i enlighet med vad som är acceptabelt i ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag, s. 253.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag, s. 163.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag, s. 164.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;540&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542"&gt;
&lt;DIV id="p542dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387542x1.jpg/" id="p542img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;modernt och demokratiskt samhälle. Det kan vara fråga om sam- hällets behov av mark för bland annat naturvårds- och miljöintressen, totalförsvarsändamål, bostadsbyggande, trafikleder och rekreation.&lt;SPAN class="ft53"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Den som tvingas avstå sin egendom på grund av expropriation eller något annat sådant förfogande är enligt 2 kap. 15 § andra stycket regeringsformen tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Huvud- regeln är att det finns en rätt till ersättning när det allmänna in- skränker användningen av mark eller byggnad. Av bestämmelsens tredje stycke framgår dock att vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl så gäller vad som följer av lag i fråga om rätt till ersätt- ning. Genom bestämmelsen uttrycks principen att ingripanden från det allmänna som har sin grund i &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl inte medför någon automatisk rätt till ersättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;I artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen finns bestämmelser om skydd för egendom. Enligt första stycket ska varje fysisk eller juridisk person ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grund- satser. Av andra stycket framgår att bestämmelserna i första stycket inte inskränker en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter, andra pålagor eller av böter och viten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Begreppet egendom i artikel 1 i första tilläggsprotokollet ska tolkas autonomt, alltså ges samma innebörd oavsett hur begreppet definieras i de nationella rättssystemen. Med egendom avses inte bara fast och lös egendom utan också begränsade sakrätter &lt;SPAN class="ft53"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;samt fordringar och immateriella rättigheter. Även ekonomiska intressen och förvänt- ningar avseende utövande av näringsverksamhet omfattas av skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighets- frågor, s. 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft114"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;De begränsade sakrätterna är säkerhetsrätt och bruksrätt. Säkerhetsrätter är främst panträtt, retentionsrätt och företagshypotek. Bruksrätt är framför allt nyttjanderätt och servitut. De begränsade sakrätterna uppkommer oftast genom avtal och benämns såsom en upplåtelse eftersom ägaren endast överför en del av sin rätt till förvärvaren/brukaren (se Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 upplagan, s. 26 ff).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;541&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543"&gt;
&lt;DIV id="p543dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387543x1.jpg/" id="p543img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft14"&gt;Återkallelse av ett tillstånd att bedriva viss ekonomisk verksamhet kan ofta ses som ett ingrepp i äganderätten enligt artikeln.&lt;SPAN class="ft96"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft11"&gt;Genom Europadomstolens praxis har det klarlagts att artikel 1 i första tilläggsprotokollet innehåller tre regler som avser olika situa- tioner. Den första regeln slår fast principen om rätten till respekt för egendom, den andra ställer upp villkoren för att någon ska få berövas sin egendom och den tredje behandlar förutsättningarna för att in- skränka rätten att nyttja egendom. De tre reglerna har ett samband med varandra på så sätt att de två sista reglerna avser särskilda fall av ingrepp i äganderätten som ska tolkas i ljuset av den allmänna princip som kommer till uttryck i den första regeln.&lt;SPAN class="ft53"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Vid tillämpningen av samtliga tre regler i artikeln gäller kravet att den åtgärd som vidtagits måste vara laglig och utan inslag av god- tycke.&lt;SPAN class="ft101"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Det framgår också av ett stort antal avgöranden från Europa- domstolen att en proportionalitetsbedömning ska göras i varje enskilt fall där det allmänna inskränker den enskildes rätt att använda sin egendom.&lt;SPAN class="ft101"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Även om det finns ett allmänt intresse som kan motivera ingreppet, måste det vägas mot den enskildes intresse, och åtgärden måste genomföras på ett sådant sätt att det inte innebär en oskälig börda för den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;I artikeln nämns ingenting om rätt till ersättning. I praxis har dock möjligheten att få ersättning bedömts påverka om ett ingrepp är god- tagbart. Att ta egendom utan ersättning som står i rimlig relation till värdet är i allmänhet inte proportionerligt och därmed oförenligt med artikel 1. Däremot är det inte ett krav att full ersättning ska lämnas. I Europadomstolens avgörande Håkansson och Sturesson mot Sverige den 21 februari 1990 hade ett förvärvstillstånd vägrats efter att klagan- den köpt en jordbruksfastighet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Klagandena tvingades sälja fastig- heten på exekutiv auktion till ett lägre pris än det de köpt den för. Europadomstolen bedömde att lagen uppfyllde kravet på att till- godose ett allmänt intresse och att balansen mellan de allmänna och enskilda intressena var godtagbar i situationen. Priset på den exeku- tiva auktionen stod i rimlig relation till fastighetens värde, och det var de klagande själva som tagit en risk genom att köpa fastigheten till ett högre pris. Något brott mot artikel 1 förelåg därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;SOU 2008:125 En reformerad grundlag, s. 431.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;James med flera mot Förenade Konungariket den 21 februari 1986, mål nr 8793/79.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Europadomstolens avgörande Iatridis mot Grekland den 25 mars 1999, mål nr 31107/96.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Se bland annat Europadomstolens mål Skibinscy mot Polen, mål nr 525899/99.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Europadomstolens mål nr 11855/85.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;542&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544"&gt;
&lt;DIV id="p544dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387544x1.jpg/" id="p544img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätt&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Utöver Europakonventionen så regleras rätten till egendom även i artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättig- heterna &lt;NOBR&gt;(EU-stadgan).&lt;SPAN class="ft53"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt; &lt;/SPAN&gt;Artikeln motsvarar artikel 1 i tilläggsproto- kollet till Europakonventionen som behandlas i avsnittet ovan. Enligt artikel 52.3 i &lt;NOBR&gt;EU-stadgan&lt;/NOBR&gt; har rättigheten samma innebörd och räck- vidd som i Europakonventionen, och de begränsningar som anges i denna får inte överskridas. I artikel 6.2 i fördraget om europeiska unionen &lt;NOBR&gt;(EU-fördraget)&lt;/NOBR&gt; åtar sig unionen att ansluta sig till Europa- konventionen. Förhandlingar om unionens anslutning till Europa- konvention har förts sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och har visat sig svårare än förutsett. Förhandlingar pågår fortfarande.&lt;SPAN class="ft53"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Nationell lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft24"&gt;Det finns svensk lagstiftning som reglerar ingripande i egendoms- skyddet, först och främst expropriationslagen. Här bör särskilt näm- nas också att enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel ett tillstånd för ett svenskt aktiebolag att tillverka krigsmateriel kan förenas med ett villkor om att endast en viss andel av aktierna får ägas, direkt eller indirekt, av utländska rättssubjekt. Och enligt konkurrenslagen (2008:579) kan en företagskoncentration förbjudas, om koncentra- tionen är ägnad att påtagligt hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Artikel 17 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-stadgan:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Var och en har rätt att besitta lagligen förvärvad egendom, att nyttja den, att förfoga över den och att testamentera bort den. Ingen får berövas sin egendom utom då samhällsnyttan kräver det, i de fall och under de förutsättningar som föreskrivs i lag och mot rättmätig ersättning för sin förlust i rätt tid. Nyttjandet av egendomen får regleras i lag om det är nödvändigt för allmänna samhällsintressen. 2. Immateriell egendom ska vara skyddad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Kommissionen föreslog flera gånger (1979, 1990 och 1993) att EG skulle ansluta sig till Europa- konventionen. I Ett yttrande från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EG-domstolen&lt;/NOBR&gt; från 1996 ansåg domstolen att fördraget inte gav någon behörighet för EG att anta bestämmelser om mänskliga rättigheter eller ingå internationella konventioner på detta område, vilket gjorde det rättsligt omöjligt att ansluta sig till konventionen. I och med Lissabonfördraget åtgärdades denna situation genom att artikel 6.2 infördes, som gjorde det obligatoriskt för EU att ansluta sig till Europakonventionen. Efter Lissabonfördragets ikraft- trädande 2010 inledde EU förhandlingar med Europarådet om ett utkast till anslutningsavtal, som slutfördes i april 2013. I juli 2013 bad kommissionen &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; om ett yttrande över huruvida anslutningsavtalet var förenligt med fördragen. Den 18 december 2014 avgav &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; ett negativt yttrande, där det angavs att utkastet till avtal ”kan komma att negativt påverka unions- rättens särdrag och autonomi”. Efter en period av eftertanke och diskussioner om hur man kan lösa de problem som &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; lyft återupptog EU och Europarådet förhandlingarna 2019, och förhandlingarna pågår fortfarande. Källa: Faktablad om Europeiska unionen; Värdena i artikel 2 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; och skyddet av dem i EU s. 2 f. Ottavio Marzocchi 04/2021.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;543&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545"&gt;
&lt;DIV id="p545dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387545x1.jpg/" id="p545img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Ändringar i säkerhetsskyddslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Den 1 januari 2021 trädde bestämmelser som ska förhindra över- låtelser som kan skada Sveriges säkerhet i kraft i säkerhetsskyddslagen (2018:585) Bestämmelserna innebär vissa krav på verksamhetsutövare som planerar att överlåta hela eller någon del av en säkerhetskänslig verksamhet eller egendom som har betydelse för Sveriges säkerhet eller för ett internationellt åtagande om säkerhetsskydd. Verksam- hetsutövare är också skyldiga att inför en överlåtelse samråda med en samrådsmyndighet. Samrådsmyndigheten har möjlighet att förelägga verksamhetsutövare att vidta åtgärder för att uppfylla sina skyldig- heter enligt lagen och kan ytterst besluta om förbud, det vill säga att en överlåtelse inte får genomföras. Överlåts verksamheten eller egen- domen i strid med förbudet, så är överlåtelsen ogiltig. Beslut om förbud kan överklagas till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;I förarbetena till bestämmelserna bedömde regeringen att regler- ingen är förenlig med egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen och med artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europakonven- tionen. Regeringen uttalade att bestämmelserna är ändamålsenliga och nödvändiga för att förhindra olämpliga överlåtelser av säkerhets- känslig verksamhet och egendom av betydelse för Sveriges säkerhet och konstaterade att det inte kommit fram att det skulle finnas andra likvärdiga mindre ingripande alternativ. Någon rätt till ersättning vid rådighetsinskränkning som grundas på säkerhetsskyddslagen infördes inte, bland annat eftersom bestämmelsen i 2 kap. 15 § tredje stycket regeringsformen ger uttryck för principen att ingripanden från det all- männa som har sin grund i &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhets- skäl inte medför rätt till ersättning. Intresset av att skydda Sveriges säkerhet är ett så angeläget allmänintresse att ingripanden i regel bör få ske utan att någon ersättning lämnas.&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;I propositionen 2020/21:194 Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet behandlas frågor om utkontraktering och upplåtelse av säkerhetskänslig verksamhet, systemet med sanktioner, tillsyn samt säkerhetsskyddsavtal. Regeringen föreslår bland annat att verksam- hetsutövare ska göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och pröva lämpligheten av utkontrakteringar och liknande förfaranden som kräver säkerhetsskyddsavtal samt i vissa fall samråda med till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2020/21:13 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhets- känslig verksamhet, s. 27 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;544&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546"&gt;
&lt;DIV id="p546dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387546x1.jpg/" id="p546img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;synsmyndigheten. Om ett förfarande är olämpligt ur säkerhets- skyddssynpunkt, ska tillsynsmyndigheten få besluta att det inte får genomföras och även ingripa i ett pågående förfarande. Regeringens bedömning är även här att förslagen inte strider mot egendomsskyddet eller näringsfriheten med motiveringen att Sveriges säkerhet – som de föreslagna bestämmelserna om förelägganden och förbud syftar till att skydda – utan tvekan utgör ett sådant angeläget allmänt intresse som kan motivera inskränkningar i egendomsskyddet och näringsfriheten. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 december 2021.&lt;SPAN class="ft53"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft24"&gt;Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet har föreslagit att ett statligt kontrollsystem ska införas med möjlighet för staten att granska och ytterst villkora eller förbjuda överlåtelser och upplåtelser av utpekad egendom som är av väsentligt intresse för totalförsvaret.&lt;SPAN class="ft123"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Förslaget gäller hamnar, flygplatser och fastigheter i områden med geografiska förhållanden av väsentlig betydelse för det militära försvaret. Det föreslås också ett krav på att fysiskt skyddade anläggningar som inrättats för behov inom civilt försvar får avvecklas, överlåtas eller upplåtas av kommuner eller regioner endast efter medgivande från staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Kommittén bedömde sitt förslag som proportionerligt och god- tagbart i förhållande till både regeringsformen och Europakonven- tionen. När det gäller rätt till ersättning ansåg kommittén att det fanns skäl såväl för som mot en ersättningsrätt och att en enskild ägare av en fastighet i ett skyddsvärt geografiskt område borde ha rätt till ersättning i de fall denne nekats att sälja sin egendom eller när en redan genomförd försäljning ogiltigförklaras. Däremot bedömde kommittén att någon motsvarande rätt inte ska gälla för bland annat ägare av hamnar och flygplatser. Kompensationen ska i sådana fall ske i form av en statlig inlösenplikt på begäran av den enskilde.&lt;SPAN class="ft53"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Kommitténs förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2020/21:194 Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet, s. 70.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 2019:34 Förbättrat skydd för totalförsvaret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2019:34 Förbättrat skydd för totalförsvaret, s. 279 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;545&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547"&gt;
&lt;DIV id="p547dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387547x1.jpg/" id="p547img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1128 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förslagens förhållande till egendomsskyddet i regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag är förenliga med egendomsskyddet enligt regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft36"&gt;Förbud mot utländska direktinvesteringar samt beslut om att förena dem med villkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;Våra förslag innebär att en utländsk investerare kan förbjudas att investera i ett svenskt företag eller att den aktuella investeringen för- enas med villkor för att få genomföras. Frågan är om detta är för- enligt med 2 kap. 15 § första stycket regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Bestämmelsen reglerar alltså två typer av ingrepp. Den första typen är situationer där någon tvingas avstå sin egendom genom ”expropriation eller annat sådant förfogande”. Med detta menas att en förmögenhetsrätt, det vill säga äganderätt eller annan rätt med ekonomiskt värde, till exempel nyttjanderätt, servitut eller vägrätt, tvångsvis överförs eller tas i anspråk. Som exempel på förfoganden som är likställda med expropriation har nämnts nationalisering och socialisering av egendom.&lt;SPAN class="ft101"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Våra förslag innebär att en utländsk investerare kan nekas att investera i ett svenskt företag, om investeringen kan påverka Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Det innebär alltså inte att någon egendom tvångsvis förs över till det offentliga eller någon annan. Förslaget innebär däremot en inskränkning i det svenska företagets ägares möjlighet att förfoga över sin egendom genom att företaget hindras att sälja sina aktier eller andelar till en viss investerare. Om företaget äger fast egendom, kan denna indirekt förhindras att överlåtas till investeraren. Detta innebär dock inte att någon tvingas avstå sin egendom genom ”expropriation eller annat sådant förfogande” som avses i 2 kap. 15 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft35"&gt;Den andra typen av fall som behandlas i paragrafens första stycke är sådana som innebär att det allmänna inskränker användningen av mark och byggnader, det vill säga rådighetsinskränkningar. Rådighets- inskränkningar omfattar exempelvis byggnadsförbud och använd- ningsförbud. Även den som har nyttjanderätt till mark eller byggnad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2009/10 :80 En reformerad grundlag, s. 164.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;546&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548"&gt;
&lt;DIV id="p548dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387548x1.jpg/" id="p548img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft14"&gt;omfattas av skyddet. Inskränkningar att använda lös egendom faller dock utanför bestämmelsens tillämpningsområde.&lt;SPAN class="ft96"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft12"&gt;Våra förslag innebär inte någon inskränkning av ett fysiskt ut- nyttjande av det berörda företagets egendom. Förslagen handlar om att på förhand pröva lämpligheten av en tilltänkt investering, inte att av- bryta en pågående användning av mark eller byggnad. Förslagen inne- bär därmed inte någon inskränkning i det berörda företagets pågående användning av mark eller byggnader enligt 2 kap. 15 § regerings- formen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Vidare är rätten till egendom enligt bestämmelsen inte ovill- korligen tryggad utan kan inskränkas när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. I förarbetena till bestämmelsen ut- talades att det slutliga ställningstagandet till vad som är ett angeläget allmänt intresse får avgöras från fall till fall i enlighet med vad som kan anses som acceptabelt i ett demokratiskt samhälle. Som exempel på ett angeläget allmänt intresse uppgavs naturvårds- och miljö- intressen, totalförsvarsändamål, bostadsbyggande, trafikleder och rekreation. För sådana särskilt angelägna ändamål måste som sista utväg finnas möjlighet att tvångsvis ta i anspråk annans egendom eller begränsa ägarens möjlighet att fritt använda sin egendom.&lt;SPAN class="ft53"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Våra förslag syftar till att ingripa mot investeringar som kan inverka negativt på Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Om något av förslagen skulle få effekten att det skulle inskränka egendomsskyddet, så utgör syftet med de intressen som lagen om direktinvesteringar ska skydda ett sådant allmänt angeläget intresse som avses i 2 kap. 15 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Sammanfattningsvis strider inte våra förslag om att en utländsk direktinvestering ska kunna förbjudas eller villkoras, mot egendoms- skyddet i regeringsformen. Den slutsatsen vinner också stöd av det faktum att liknande regleringar i krigsmateriellagen, konkurrenslagen eller reglerna om överlåtelser i säkerhetsskyddslagen inte har ansetts medföra något behov av regler om ersättning vid beslut om ingripande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2009/10 :80 En reformerad grundlag, s. 163 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighets- frågor, s. 16 och 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;547&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549"&gt;
&lt;DIV id="p549dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387549x1.jpg/" id="p549img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Ingripande mot en direktinvestering i efterhand&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Om ett system för granskning ska vara effektivt måste det finnas en möjlighet att ingripa mot direktinvesteringar som genomförts i strid mot regelverket. Systemet kan annars enkelt kringgås. Det kan få negativa följder för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet som inte går att reparera. Trots att det kan konstateras att värdefull teknik eller information redan har hunnit föras vidare kan det finnas anledning att förhindra att detta fortgår och skadan för- värras. Det finns därför starka skäl för att kunna ingripa mot en direkt- investering som inte anmälts eller godkänts. Vi har därför föreslagit att om en investering har genomförts utan anmälan eller innan gransk- ningsmyndigheten har prövat anmälan slutligt och förutsättningarna för ett förbud är uppfyllda, så får granskningsmyndigheten besluta om ett förbud. Investeringen ska då vara ogiltig. Detsamma gäller om ett villkor inte följts. Detta behandlas i avsnitt 12.10.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft24"&gt;Även om ett eventuellt förbud i efterhand innebär ett ingrepp i ett avtalsförhållande, så innebär det inte att egendom exproprieras eller tvångsvis förs över till det allmänna eller någon enskild. Det är i stället fråga om att prestationer mellan två avtalsparter, vars avtal förklarats ogiltigt med stöd av lagen, kan tvingas att återgå. Inve- steringen har blivit ogiltig eftersom en investering får genomföras bara om den är godkänd eller har lämnats utan åtgärd och förut- sättningarna för förbud är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Utredningen om ersättning vid rådighetsinskränkningar gjorde i sitt betänkande bedömningen att sådana rådighetsinskränkningar där den enskilde hindras att rättsligen förfoga över sin egendom, till exem- pel att fritt överlåta eller upplåta egendom, bör falla utanför bestäm- melsens tillämpningsområde.&lt;SPAN class="ft101"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Förslaget om ingripande mot en direkt- investering i efterhand innebär därför inte heller någon rådighets- inskränkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Vidare syftar våra förslag till att hindra investeringar som kan skada Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Det är ett sådant allmänt angeläget intresse som avses i 2 kap. 15 § första stycket regeringsformen. Någon otillåten inskränkning av egendomsskyddet i regeringsformens mening är det därför inte fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2013:59 Ersättning vid rådighetsinskränkningar, s. 40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;548&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550"&gt;
&lt;DIV id="p550dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387550x1.jpg/" id="p550img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;En proportionalitetsbedömning måste göras i varje enskilt fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;En grundläggande princip i svensk rätt är att en inskränkning från det allmännas sida av den enskildes rätt att använda sin egendom förutsätter att det finns en rimlig proportionalitet mellan vad det allmänna vinner och det som den enskilde går miste om på grund av inskränkningen.&lt;SPAN class="ft42"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Det framgår också av ett stort antal avgöranden från Europadomstolen att en proportionalitetsbedömning ska göras i varje enskilt fall där det allmänna inskränker den enskildes rätt att använda sin egendom.&lt;SPAN class="ft42"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Även om det finns ett allmänt intresse som kan motivera ingreppet, måste detta vägas mot den enskildes intresse, och åtgärden måste genomföras på ett sådant sätt att den inte inne- bär en oskälig börda för den enskilde.&lt;SPAN class="ft42"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Samma princip följer av 2 kap.&lt;SPAN class="ft220"&gt; &lt;/SPAN&gt;15 § regeringsformen om egendomsskydd (se bland annat NJA 2018 s. 753).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft11"&gt;Proportionalitetsprincipen är kodifierad i 5 § tredje stycket för- valtningslagen (2017:900). Enligt bestämmelsen får en myndighet ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. Bestämmelsen är tillämplig vid handläggning av ärenden enligt det regelverk som vi föreslår. Granskningsmyndig- heten måste alltså vid sina granskningar göra en proportionalitets- bedömning i varje enskilt fall. Det innebär att ett förbud mot att genomföra en investering ska beslutas endast när det allmänna intres- set väger tyngre. Det innebär också att de eventuella villkor som ställs inte får vara mer långtgående än vad som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Förslagens förhållande till egendomsskyddet i Europakonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag är förenliga med egendomsskyddet enligt Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2002/03:110 Lag om elektronisk kommunikation, m.m., s. 185.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se bland annat Skibi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;ń&lt;/SPAN&gt;scy mot Polen, nr 52589/99,&lt;SPAN class="ft222"&gt; &lt;/SPAN&gt;§ 87.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2020/21:13 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhets- känslig verksamhet, s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;549&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551"&gt;
&lt;DIV id="p551dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387551x1.jpg/" id="p551img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Skyddet för egendom regleras i artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen. Med egendom avses i artikeln inte bara fast och lös egendom utan också begränsade sakrätter&lt;SPAN class="ft53"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;samt fordringar och im- materiella rättigheter. Även ekonomiska intressen och förväntningar avseende utövande av näringsverksamhet omfattas av skyddet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Enligt 2 kap. 19 § regeringsformen får lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid med Sveriges åtagande på grund av Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Det kan konstateras att, även om en sådan granskning som vi före- slår skulle kunna påverka investerarens eller det berörda företagets rätt till skydd för egendom, så har staten enligt Europakonventionen en relativt bred marginal för åtgärder som görs för det allmännas bästa när det gäller inskränkningar i rätten att utnyttja sin egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Inskränkningar i egendomsskyddet kommer att göras bara för att värna Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Beslutet kommer att vara lagligen grundat genom att det kan fattas bara i de fall som regleras i den lag som vi föreslår. Möjligheten att förbjuda en direktinvestering ska vidare tillgripas bara när mindre ingripande åtgärder inte är tillräckliga. Det finns därtill en möjlighet för gransk- ningsmyndigheten att ställa villkor i stället för att förbjuda investe- ringen. I de fall en direktinvestering är ogiltig beror detta på att den utländske investeraren inte har följt lagens krav på att få investe- ringen bedömd av granskningsmyndigheten innan investeringen genomfördes eller har lämnat oriktiga uppgifter. Våra förslag är ut- formade så att proportionalitetsprincipen ska tillämpas vid gransk- ningen av en investering. Förslagen är därmed förenliga även med artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Rätten till ersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det bör inte införas någon rätt till ersättning till följd av ett beslut om förbud mot eller villkor för utländska direkt- investeringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Med begränsade sakrätter avses säkerhetsrätt och bruksrätt. Säkerhetsrätter är främst pant- rätt, retentionsrätt och företagshypotek. Bruksrätt är framför allt nyttjanderätt och servitut, se Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6:e omarbetade upplagan s. 26 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;SOU 2008:125 En reformerad grundlag, s. 431.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;550&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_552"&gt;
&lt;DIV id="p552dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387552x1.jpg/" id="p552img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;Enligt huvudregeln i 2 kap. 15 § andra stycket regeringsformen ska ersättning tillförsäkras den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. I paragrafens tredje stycke finns en undantagsbestämmelse som innebär att det vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning. Bestämmelsen ger uttryck för principen att ingripanden från det allmänna som har sin grund i &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl som huvudregel inte medför någon rätt till ersättning. Regeringen har i ett antal lagstiftningsärenden gjort bedömningen att inskränkningar i rådigheten över mark och byggnader som motiveras av hälso- och miljöskyddsskäl normalt inte föranleder några ersättningsbestämmelser. Detsamma gäller in- skränkningar i egendomsskyddet som har sin grund i säkerhetsskäl som exempelvis enligt lagen om krigsmateriel (1992:1300) och skydds- lagen (2010:305). Regeringen har också i tidigare lagstiftnings- ärenden pekat på några principiella kriterier som kan ställas upp för att avgränsa det område där ersättning bör lämnas. En grundläggande förutsättning bör vara att den enskilde är utan skuld till att ingripandet sker. Ersättning bör således inte vara aktuell, om inskränkningen sker med anledning av att verksamheten bedrivits i strid med lagar eller andra föreskrifter eller tillståndsvillkor. En ytterligare förutsättning bör vara att det vid avvägningen mellan det allmännas och den en- skildes intressen inte framstår som rimligt att den enskilde själv får bära hela den ekonomiska börda som ingreppet orsakar.&lt;SPAN class="ft53"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Av betänkandet Ersättning vid rådighetsinskränkningar – vilka fall omfattas av 2 kap. 15 § tredje stycket regeringsformen och när ska ersättning lämnas? framgår att möjligheten till ersättning vid rådig- hetsinskränkningar av &lt;NOBR&gt;hälsoskydds-,&lt;/NOBR&gt; miljöskydds- eller säkerhetsskäl är större vid åtgärder av bevarandekaraktär, eller då den verksamhet som bedrivs typiskt sett är ofarlig eller samhällsnyttig. Möjligheten till ersättning vid rådighetsinskränkningar är mindre, om åtgärden syftar till att avvärja en allvarlig risk, då verksamheten som berörs orsakar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag, s. 169 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;551&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_553"&gt;
&lt;DIV id="p553dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387553x1.jpg/" id="p553img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;den risk som åtgärden syftar till att avvärja och då de samhällsintressen som ska skyddas är av särskilt viktig art.&lt;SPAN class="ft96"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;Som vi konstaterat i avsnitt 14.2 innebär den föreslagna regleringen varken expropriation eller annat sådant förfogande. Investeringen ska enligt förslaget anmälas och granskningsmyndigheten ska fatta ett slutligt beslut i ärendet innan den får genomföras. Det är således inte fråga om att avbryta en pågående användning av fast egendom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Ett föreläggande, förbud eller villkorat beslut kommer därtill sannolikt oftast att innebära en inskränkning av möjligheten att över- låta aktier eller andra andelar i skyddsvärd verksamhet. Inskränk- ningar i rätten att använda lös egendom faller utanför bestämmelsen i regeringsformen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Europakonventionens bestämmelser om egen- domsskydd omfattar lös egendom men innehåller inte något uttryck- ligt krav på ersättning vid rådighetsinskränkningar. Vid bedömningen av om ett ingrepp i den enskildes rätt är proportionerligt ska dock hänsyn tas till om den enskilde tillerkänns ersättning.&lt;SPAN class="ft53"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Bedömningen är att våra förslag inte innebär någon inskränkning av egendomsskyddet i regeringsformen. Det ska redan av den anled- ningen inte finnas någon rätt till ersättning. Även om man skulle anse att förslagen inskränker egendomsskyddet, är syftet att skydda angelägna allmänna intressen och att avvärja allvarliga risker som är direkt kopplade till de aktuella verksamheterna. I de fall en investe- ring genomförts utan föregående anmälan eller prövning och där- efter blir föremål för ingripande har den enskilde försummat sina skyldigheter enligt lagen. Investeringen har då genomförts i strid med lag. Det talar också mot att ersättning ska utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Om ett förbud mot en utländsk direktinvestering meddelas med stöd av det föreslagna regelverket, kan dock en utländsk investerare komma att väcka talan mot och begära ersättning av Sverige med stöd av ett investeringsskyddsavtal. Sådana tvister bedömer vi dock kommer att vara sällsynta och utsikterna till framgång magra. Detta utvecklas närmare i avsnitt 17.8.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Sammanfattningsvis finns det inte skäl för att införa en särskild rätt till ersättning i lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 2013:59 Ersättning vid rådighetsinskränkningar, s. 104.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag, s. 164.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 2020/21:13 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhets- känslig verksamhet, s. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;552&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_554"&gt;
&lt;DIV id="p554dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387554x1.jpg/" id="p554img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;Näringsfriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Enligt 2 kap. 17 § första stycket regeringsformen får begränsningar i rätten att driva näring införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Europakonventionen innehåller inget specifikt skydd för näringsfrihet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Utgångspunkten för näringsfrihet är att regler måste vara gene- rella på så sätt att alla ska ha möjlighet att konkurrera på lika villkor, under förutsättning att de i övrigt uppfyller de krav som ställs upp för den aktuella näringsgrenen. Därmed förhindras att en enskild gynnas ekonomiskt på någon annans bekostnad. I princip är det inte tillåtet att införa regler som förhindrar nyetableringar inom en viss näring eftersom det innebär ett skydd för dem som redan är etable- rade. Detta gäller alltså bara om det inte finns ett angeläget allmänt intresse av regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Vad som avses med angelägna allmänna intressen anges inte i lag- texten. Enligt förarbetena till bestämmelsen ska ingrepp i närings- friheten motiveras av syftet att skydda något från samhällets synpunkt skyddsvärt intresse. Detta måste i vart fall röra sådana frågor som har nämnts i Fri- och rättighetskommitténs betänkande Fri- och rättig- hetsfrågor (SOU 1993:40), det vill säga &lt;NOBR&gt;säkerhets-,&lt;/NOBR&gt; hälsovårds- och arbetarskyddsintressen samt frågor om näringsidkares kompetens eller ekonomiska förhållanden. I förarbetena sägs vidare att det slutliga ställningstagandet får göras från fall till fall i enlighet med vad som kan anses vara acceptabelt i ett demokratiskt samhälle.&lt;SPAN class="ft53"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Någon ersättningsskyldighet föreskrivs inte i bestämmelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Förslagens förhållande till näringsfriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag är förenliga med skyddet för närings- friheten enligt regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Prop. 2003/04:65 Rökfria serveringsmiljöer, s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 1993/94:117 Inkorporering av Europakonventionen och andra fri- och rättighets- frågor, s. 51 och prop. 2005/06:197 Skärpta djurskyddskrav för minkuppfödning, s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;553&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_555"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Våra förslag innebär att en utländsk direktinvestering får förbjudas bara om det är nödvändigt med hänsyn till Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Förslagen innebär bland annat att den som under vissa omständigheter planerar att bilda ett företag för- bjuds att göra detta. Ett sådant förbud kan ses som en inskränkning av näringsfriheten. Syftet är dock att hindra utländska direktinveste- ringar som kan skada Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Detta är ett sådant angeläget allmänt intresse som kan moti- vera inskränkningar i näringsfriheten. När det gäller intresseavväg- ningen mellan skyddet för säkerhet å ena sidan och för investeraren och det enskilda företagets intressen å den andra framstår inskränk- ningen som både angelägen och avvägd. Dessutom har våra förslag utformats med beaktande av proportionalitetsprincipen. Ett förbud av investeringen ska inte meddelas, om det i stället är tillräckligt med villkor. Förbud ska meddelas bara när det är nödvändigt. Våra förslag är förenliga med 2 kap. 17 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft14"&gt;Hur våra förslag förhåller sig till etableringsfriheten enligt EU- rätten behandlas i avsnitt 8.7.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Yttrandefriheten och informationsfriheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft24"&gt;Vi har av skäl som vi redovisat i avsnitt 10.6 stannat för att inte före- slå att medieföretag ska omfattas av den nya lagen. Vi har emellertid också redovisat hur sådana företag skulle kunna inkluderas, om regeringen efter remissbehandlingen av detta betänkande skulle välja att gå fram med ett sådant förslag. Hur det skulle kunna se ut framgår av avsnitt 10.6 och av det alternativa författningsförslaget i bilaga 2. Här ska vi undersöka om ett förslag att investeringar i vissa medie- företag ska omfattas av ett svenskt granskningssystem är förenligt med grundlagarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Avsnittet inleds med en allmän redogörelse i relevanta delar för regeringsformen, tryckfrihetsförordningen (TF), yttrandefrihetsgrund- lagen (YGL) och Europakonventionen. Därefter följer en analys av förslaget i bilaga 2 förhållande till regelverken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;554&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_556"&gt;
&lt;DIV id="p556dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387556x1.jpg/" id="p556img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Allmänt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft36"&gt;Regeringsformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Var och en är enligt regeringsformen gentemot det allmänna tillför- säkrad bland annat yttrandefrihet och informationsfrihet. Yttrande- friheten innebär en frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Informationsfriheten innebär en frihet att inhämta och ta emot upp- lysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden (2 kap. 1 § första stycket 1 och 2). Lokutionen ”var och en” anger den grundläggande principiella utgångspunkten att fri- och rättighetsskyddet gäller lika för både svenska medborgare och andra som vistas här.&lt;SPAN class="ft53"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Yttrandefriheten och informationsfriheten enligt regerings- formen är inte absoluta utan får begränsas genom lag (2 kap. 20 § första stycket 1). Sådana begränsningar får göras endast för att till- godose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hän- syn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Begräns- ningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning (2 kap. 21 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft12"&gt;Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i närings- verksamhet begränsas. I övrigt får begräsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl för- anleder det. Vid bedömningen av vilka sådana begränsningar som får göras ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter (2 kap. 23 § första och andra styckena regeringsformen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Både svenska och utländska medborgare är enligt regeringsformen tillförsäkrade yttrandefrihet och informationsfrihet. Av 2 kap. 25 § framgår dock att för andra än svenska medborgare särskilda begräns- ningar får göras genom lag i fråga om bland annat yttrandefriheten och informationsfriheten. Det är bara när lagstiftaren undantagsvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag, s. 248.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;555&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_557"&gt;
&lt;DIV id="p557dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387557x1.jpg/" id="p557img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;anser sig ha anledning att lagstifta på ett sådant sätt att enbart utlän- ningar träffas av den aktuella regleringen som en tillämpning av 2 kap. 25 § över huvud taget aktualiseras. Att den paragrafen i sådant fall utgör speciallag är uppenbart.&lt;SPAN class="ft101"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offentliga upp- spelningar ur en databas samt i tekniska upptagningar gäller i stället tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft12"&gt;De grundlagar som närmare styr yttranden i media och i tryckta skrifter är tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I dessa grundlagar läggs ett mycket detaljerat skyddssystem för tryck- och yttrandefriheten fast. Systemet vilar på ett antal grund- principer som syftar till att ge ett särskilt starkt skydd för tryckta skrifter och vissa andra medieformer. En viktig komponent i skyd- det är att inga andra begränsningar i tryck- och yttrandefriheten får göras än de som följer av de båda grundlagarna. Ytterligare begräns- ningar förutsätter alltså grundlagsändring. Det här innebär en tydlig skillnad mot regleringen i regeringsformen, enligt vilken yttrande- friheten kan inskränkas genom vanlig lag, om det sker inom de ramar som anges i 2 kap. &lt;NOBR&gt;20–23&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Tryckfriheten syftar till att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Tryckfri- heten innebär en frihet för var och en att i tryckt skrift uttrycka tankar, åsikter och känslor samt att offentliggöra allmänna hand- lingar och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. Tryck- friheten innebär också en rätt för var och en att ge ut skrifter utan att en myndighet eller något annat allmänt organ hindrar detta i för- väg. Tryckfrihet innebär att alster får produceras i landet utan att någon förhandsgranskning eller censur äger rum. Om något brottsligt trycks i en periodisk skrift (tidning eller tidskrift), är det utgivaren, eller ägaren om ansvarig utgivaren inte finns, som kan dömas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft52"&gt;Enligt yttrandefrihetsgrundlagen är var och en gentemot det all- männa tillförsäkrad rätt att i radio- och &lt;NOBR&gt;tv-sändningar,&lt;/NOBR&gt; offentliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Jermsten, Henrik, Om regeringsformens regler om grundläggande fri- och rättigheter – såvitt avser andra än svenska medborgare här i riket: Vänbok till Sten Heckscher, 2012 s. 163.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;556&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_558"&gt;
&lt;DIV id="p558dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387558x1.jpg/" id="p558img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptag- ningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. Yttrandefriheten har enligt yttrandefrihetsgrundlagen till ända- mål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 1 §). Syftet med att begränsa yttrandefriheten handlar om att skydda staten mot exempelvis spioneri, landsförräderi, hot mot tjänsteman, sekretess- brott och övergrepp i rättssak eller andra hot mot rikets säkerhet eller rättssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen vilar på vissa grundläggande principer. Dessa är principerna om censurförbud, etableringsfrihet, ensam- ansvar, meddelarskydd, en särskild brottskatalog och en särskild rättegångsordning.&lt;SPAN class="ft101"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Censurförbudet &lt;/SPAN&gt;innebär beträffande tryckta skrifter att framställ- ning och spridning inte får villkoras av att det allmänna granskar innehållet i förväg. Det grundläggande syftet med censurförbudet är att en skrift alltid ska kunna offentliggöras före ett eventuellt in- gripande mot dess innehåll. Tryckfrihetsförordningen har därför konstruerats så att straffrättsliga åtgärder med anledning av innehållet får ske först i efterhand. Förbudet mot censur gäller som huvudregel även för de medier som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 11 § första meningen YGL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Den grundlagsskyddade &lt;SPAN class="ft37"&gt;etableringsfriheten &lt;/SPAN&gt;innebär på tryckfri- hetens område att varje fysisk och juridisk person har rätt att trycka och sprida tryckta skrifter. Etableringsfriheten är en näringsfrihet och syftar till att aktörer ska kunna verka fritt inom yttrandefri- hetens område utan hinder i förväg från det allmänna. Den skyddar i princip alla led i framställningen och spridningen av grundlags- skyddade medier. Verksamhet som omfattas av etableringsfriheten kan dock vara underkastad vissa formkrav, exempelvis kravet på att sätta ut så kallade ursprungsuppgifter på skrifter samt skyldigheten att lämna pliktexemplar. Krav av det slaget måste ha stöd i grund- lagen. En innebörd av etableringsfriheten är att det inte får krävas tillstånd för att driva till exempel boktryckeri eller bokhandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Principen om &lt;SPAN class="ft37"&gt;ensamansvar &lt;/SPAN&gt;innebär att bara en person kan hållas straff- och skadeståndsrättsligt ansvarig för innehållet i en framställ-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Se till exempel SOU 2020:45 Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten, s. 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;557&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_559"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p139 ft12"&gt;ning som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihets- grundlagen. Vem som ansvarar för brott pekas ut i grundlagarna (8 kap. TF och 6 kap. YGL). Det finns således inte utrymme för att hålla någon ansvarig för medverkan till brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Meddelarfriheten &lt;/SPAN&gt;hänger samman med principen om ensamansvar och innebär att det står var och en fritt att meddela uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i ett massmedium som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 7 § första stycket TF och 1 kap. 10 § första stycket YGL). I vissa undan- tagsfall kan dock meddelaren straffas för uppgiftslämnandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;Tryckfrihetsförordningen innehåller en uttömmande uppräkning av de gärningar som utgör &lt;SPAN class="ft37"&gt;tryckfrihetsbrott &lt;/SPAN&gt;när de begås genom tryckt skrift ”och är straffbara enligt lag” (7 kap. &lt;NOBR&gt;1–19&lt;/NOBR&gt; §§). Här kan nämnas bland annat ett antal olika brott mot rikets säkerhet (till exempel hög- förräderi och spioneri), uppvigling, hets mot folkgrupp, ärekränk- ningsbrott (det vill säga förtal och förolämpning) samt flera brott som innefattar hot i olika avseenden (olaga hot och hot mot tjänsteman men även övergrepp i rättssak). Till tryckfrihetsbrotten hör även vissa gärningar som innebär att själva publiceringen utgör ett otillåtet offent- liggörande av hemliga handlingar, ett uppsåtligt åsidosättande av viss kvalificerad sekretess och – vid krig eller omedelbar krigsfara – ett brott mot rikets säkerhet (7 kap. 20 §). Genom en hänvisning i yttrandefri- hetsgrundlagen ska tryckfrihetsbrotten anses som yttrandefrihets- brott om de begås i en framställning som omfattas av yttrandefrihets- grundlagen och är straffbara enligt lag (5 kap. 1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Grundlagarna har också en &lt;/SPAN&gt;särskild reglering om åtal och rättegång &lt;SPAN class="ft12"&gt;vid tryck- och yttrandefrihetsbrott.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Från den 1 januari 2019 har de uttryckliga kraven på svenskt med- borgarskap tagits bort ur tryckfrihetsförordningen och yttrandefri- hetsgrundlagen och ersatts med bestämmelser om att begränsningar i tryck- och yttrandefriheten får göras genom lag för andra än svenska medborgare och svenska juridiska personer (14 kap. 5 § TF och 12 kap. 3 § YGL).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;558&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_560"&gt;
&lt;DIV id="p560dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387560x1.jpg/" id="p560img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft36"&gt;Europakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft12"&gt;Yttrandefriheten skyddas genom artikel 10 i Europakonventionen. Artikel 10 har följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsikts- frihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva tillstånd för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;radio-,&lt;/NOBR&gt; televisions- eller biografföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft124"&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft224"&gt;Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, in- skränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;Yttrandefriheten enligt artikel 10 innebär främst att staten ska av- hålla sig från att hindra eller bestraffa fri spridning av tankar och idéer. Det är därmed en förpliktelse att inte handla. Fastän artikel 10 primärt ålägger staten att avhålla sig från vissa handlingar kräver artikeln också att staten genom positiva åtgärder, till exempel genom ändamålsenlig lagstiftning och effektiv myndighetsutövning, sörjer för att rätten att sprida tankar och idéer skyddas mot ingrepp från enskilda personer eller institutioner för vilka staten inte bär ett direkt ansvar. Staten bör exempelvis se till att spridning av åsikter i samhällsfrågor inte hindras av politiska motståndare och att tid- ningar kan distribueras utan ingrepp av odemokratiska grupper.&lt;SPAN class="ft53"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Rätten till yttrandefrihet enligt artikel 10 är inte absolut. Av artikelns andra stycke framgår under vilka förutsättningar yttrande- friheten får begränsas. Det ställs upp tre krav för att en inskränkning ska vara förenlig med konventionen. Dessa är 1. att begränsningar ska ske i lag, 2. att inskränkningen ska avse att tillfredsställa något av de ändamål som anges i artikeln och 3. att inskränkningarna ska vara nöd- vändiga i ett demokratiskt samhälle för att tillgodose något av de angivna ändamålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Danelius Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 5.e upplagan, 2015 s. 459.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;559&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_561"&gt;
&lt;DIV id="p561dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387561x1.jpg/" id="p561img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p84 ft24"&gt;En åtgärd som innebär en inskränkning i konventionsskyddade rättigheter kan godtas om den är proportionerlig. Om åtgärden är oproportionerlig eller mer långtgående än vad som framstår som rimlig för det angivna ändamålet, kan den däremot innebära ett brott mot konventionen.&lt;SPAN class="ft123"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft12"&gt;Det är värt att uppmärksamma att artikel 10 inte hindrar en stat att kräva tillstånd för radio- och televisionsföretag. Detta skulle kunna läsas så att radio och television är undantagna från skyddet i artikel 10. En sådan tolkning är emellertid inte riktig. De grund- läggande principerna för yttrandefriheten måste prägla även radions och televisionens verksamhet. I vart fall medför artikel 10 att restrik- tioner i fråga om tillståndsgivningen inte får användas så att vissa meningsyttringar eller viss information undertrycks. En konven- tionsstat får således inte diskriminera vid beviljandet av tillstånd till radio- eller televisionssändningar och får inte gynna vissa politiska eller andra grupper.&lt;SPAN class="ft101"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft183"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Kan ett granskningssystem, som innefattar medieföretag, vara förenligt med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är lagtekniskt möjligt att utforma ett gransk- ningssystem, så att det inte strider mot tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft35"&gt;Det lämpligaste sättet att göra detta skulle vara att helt undanta investeringar i medieföretag som görs av fysiska personer med svenskt medborgarskap och svenska juridiska personer från anmäl- ningsplikten och därmed tillämpningsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft35"&gt;Vi har i avsnitt 10.6 kommit fram till att medieområdet inte bör om- fattas av det svenska granskningssystemet. Vi presenterar ändå ett beredningsunderlag för att skapa bästa möjliga förutsättningar för ett annat ställningstagande i frågan. Vi har också stannat för att, för det fall medieföretag ska omfattas av lagen, avgränsningen av vilka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 2020:45 Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten, s. 97.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Danelius Hans, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 5.e upplagan, 2015 s. 512.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;560&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_562"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;sådana företag som ska omfattas bör göras i enlighet med definitionen av allmänna nyhetsmedier i mediestödsförordningen (2018:2053).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Om investeringar i ett företag som ger ut ett allmänt nyhetsmedium ska omfattas av granskningssystemet, kan det i förlängningen få konsekvensen att en planerad investering av en utländsk investerare kan förbjudas eller förenas med villkor. Hur förhåller sig det till den grundlagsskyddade yttrandefriheten och informationsfriheten?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Utgångspunkten för fri- och rättighetsskyddet i 2 kap. regerings- formen är att det gäller för var och en. Förutom ett skydd för svenska medborgare så tillerkänns alltså även andra personer här i riket ett betydande skydd. Till sin omfattning är detta skydd, med några få undantag, identiskt med det skydd som svenska medborgare har. Skillnaden är att grundlagsskyddet är svagare än för svenska med- borgare genom att flera av fri- och rättigheterna, bland annat yttrande- friheten och informationsfriheten kan begränsas genom särskilda föreskrifter i lag. Det är alltså möjligt att begränsa yttrande- och informationsfriheten enligt regeringsformen för både svenska med- borgare och andra genom vanlig lag, om det sker inom de ramar och under de förutsättningar som anges i 2 kap. &lt;NOBR&gt;20–23&lt;/NOBR&gt; §§. Detta skiljer sig från tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen enligt vilka en inskränkning av skyddet kräver en grundlagsändring. När det gäller andra än svenska medborgare finns det dock särskilda bestäm- melser i både regeringsformen, yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfri- hetsförordningen. Enligt 2 kap. 25 § första punkten regeringsformen kan bland annat yttrandefriheten och informationsfriheten begränsas genom lag för andra än svenska medborgare. Enligt yttrandefrihets- grundlagen och tryckfrihetsförordningen får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om yttrandefriheten respektive tryckfriheten för andra än svenska medborgare och svenska juridiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;En begräsning av tryckfriheten, för vissa utländska medborgare och juridiska personer, finns i 2 kap. 1 § lagen (1991:1559) med före- skrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (tillämpningslagen). Bestämmelsen reglerar vilka utländska personer som får vara ägare till periodiska skrifter som trycks i Sverige. Dessa är fysiska utländska personer som har hemvist i Sverige eller medborgarskap inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet samt utländska juridiska personer som har bildats enligt lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som är verk- samma inom samarbetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;561&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_563"&gt;
&lt;DIV id="p563dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387563x1.jpg/" id="p563img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft35"&gt;Bestämmelsen i tillämpningslagen är en sådan begränsning av tryck- friheten, som får meddelas med stöd av 14 kap. 5 § tryckfrihetsförord- ningen. I bestämmelsen anges vilka utländska fysiska och juridiska personer som får vara ägare till periodiska skrifter som trycks i Sverige, och att andra utländska fysiska och juridiska personer inte får vara det.&lt;SPAN class="ft42"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft36"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Rätten att yttra sig i tryckt skrift och annan media är skyddad av grundlagarna. Även i den mån det är möjligt att reglera området utan ändring i grundlag, måste en sådan reglering göras med återhållsam- het och försiktighet. Bestämmelser som innebär inskränkningar i förhållande till de rättigheter som grundlagarna ska garantera ska inte vara fler än nödvändigt och måste vara klara och tydliga och ut- formas med omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft24"&gt;Det framgår alltså av yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfri- hetsförordningen att särskilda begränsningar i grundlagsskyddet får göras genom lag för andra än svenska medborgare och svenska juri- diska personer. Bestämmelsen bör, försiktighetsvis, tolkas som att möjligheterna att investera i ett medieföretag inte får inskränkas beträffande investerare som är svenska medborgare eller svenska juridiska personer annat än efter ändring i grundlag. Investeringar som svenska medborgare med dubbla medborgarskap gör i medie- företag kan med en sådan tolkning inte förbjudas eller förenas med villkor för att få genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;En förutsättning för att utforma ett granskningssystem som inne- fattar medieföretag utan att det står i strid med grundlag är därmed att regelverket såvitt gäller sådana företag utesluter granskning av inve- steringar från fysiska personer med svenskt medborgarskap och svenska juridiska personer. Vi bedömer också, mot bakgrund av den försiktighet som ska gälla på området, att ett granskningssystem inte – såsom regelverket i övrigt är tänkt – kan tillämpas i bulvansituationer. Det innebär att, om investeraren som agerar bulvan har svenskt med- borgarskap eller är en svensk juridisk person, en investering i ett medieföretag inte kan förbjudas eller godkännas med villkor oavsett om den verklige investeraren är en utländsk aktör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2017/18:49 Ändrade mediegrundlagar, s 285.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;562&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_564"&gt;
&lt;DIV id="p564dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387564x1.jpg/" id="p564img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p964 ft11"&gt;Det är alltså lagtekniskt möjligt att utforma ett granskningssystem, som innefattar medieföretag, och som inte strider mot tryckfrihets- förordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen genom att undanta sådana investeringar som görs av svenska medborgare och svenska juridiska personer från anmälningsplikten och därmed tillämpnings- området. En lagstiftning som innebär att en utländsk direktinvestering i ett medieföretag förbjuds eller förenas med villkor, är därmed kon- stitutionellt möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Strider ett granskningssystem, som innefattar medieföretag, mot Europakonventionen?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Ett granskningssystem, som innefattar medieföre- tag, vore förenligt med Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft24"&gt;Artikel 10 i Europakonventionen syftar till att skydda enskilda mot ingrepp från det allmänna när de begagnar sig av sin yttrande- och informationsfrihet. Rätten till yttrandefrihet enligt konventionen är inte absolut. Den får begränsas genom lag, om inskränkningen avser att tillfredsställa bland annat statens säkerhet eller den allmänna ordningen och säkerheten. Inskränkningen måste också vara nöd- vändig i ett demokratiskt samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;Granskning av en direktinvestering i ett medieföretag innebär att en utländsk investerare, om det är nödvändigt med hänsyn till Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet, kan förhindras att investera i ett svenskt medieföretag. Det är en sådan begränsning som är förenlig med konventionen. Flera europeiska stater har också olika former av lagstiftning som syftar till att reglera mediakoncentrationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft35"&gt;En lagstiftning som innebär att en utländsk direktinvestering i ett medieföretag förenas med villkor eller förbjuds, om det är nödvän- digt med hänsyn Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säker- het, är alltså förenlig med artikel 10 i Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;563&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_565"&gt;
&lt;DIV id="p565dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387565x1.jpg/" id="p565img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1149 ft200"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Granskningsmyndighetens underrättelseskyldighet enligt regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Enligt 10 kap. 13 § regeringsformen ska chefen för det departement som har hand om utrikesärendena hållas under- rättad när en fråga som är av betydelse för förhållandet till en annan stat uppkommer hos en statlig myndighet. Gransknings- myndigheten har därmed i vissa fall en underrättelseskyldighet gentemot utrikesministern.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft12"&gt;Underrättelseskyldigheten behöver inte regleras särskilt ut- över bestämmelsen i regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft11"&gt;Av 10 kap. 13 § regeringsformen framgår att chefen för det departe- ment som har hand om utrikesärendena ska hållas underrättad, när en fråga som är av betydelse för förhållandet till en annan stat eller till en mellanfolklig organisation uppkommer hos en statlig myndig- het. Bestämmelsen har haft sin nuvarande utformning sedan 2011. Den ändrades då endast språkligt och motsvarade dåvarande bestäm- melse i 10 kap. 8 § regeringsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft11"&gt;Regeln kan te sig konstig i en konstitution. Den har ju närmast en administrativ prägel och ser kanske mer ut som en bestämmelse i en arbetsordning. Men regeringsformen är också i andra avseenden tämligen detaljerad, och bestämmelsens funktion och innebörd är konstitutionell. Regeringsformen är avsiktligt sparsam när det gäller Regeringskansliets organisation, och där nämns inga departement vid namn. Det är skälet till att en person och inte en organisation pekas ut. Av äldre förarbeten framgår följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft124"&gt;Syftet med denna bestämmelse är att garantera en enhetlig ledning av utrikespolitiken, så att alla för riket förpliktande åtaganden skall ske genom utrikesledningen. Bestämmelsen avser endast de ärenden som angår rikets förhållande till främmande makt, däremot inte förvaltnings- överenskommelser av teknisk eller opolitisk natur. [– – – ] g(G)rundlagen bör ge garantier för en sammanhållen bedömning av de utrikespolitiska frågorna. Av väsentlig betydelse härvidlag är att det slås fast att utrikes- ledningen skall hållas informerad om alla kontakter av utrikespolitisk betydelse som svenska myndigheter håller med utländska eller inter- nationella organ.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;564&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_566"&gt;
&lt;DIV id="p566dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387566x1.jpg/" id="p566img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td53"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td243"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konstitutionella aspekter på förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft24"&gt;Bestämmelsen bör kanske numera tolkas som en skyldighet för myndigheterna att informera Regeringskansliet, kanske inte bara utrikesdepartementet, UD, utan också det departement dit sak- frågan hör. Det handlar inte om triviala utrikespolitiska frågor som kan uppkomma i vardagsumgänget mellan svenska och utländska intressenter på myndighetsnivå, utan bestämmelsen är närmast rele- vant när det är fråga om en central utrikespolitisk fråga där myndig- hetens ställningstagande kan få allvarliga utrikespolitiska och säker- hetspolitiska konsekvenser för riket.&lt;SPAN class="ft123"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Bestämmelsen tillämpas då och då men väcker sällan någon större uppmärksamhet. Ett ärende från 2012 är ett undantag. Det rörde en fastighet på Lidingö utanför Stockholm som ägdes av ryska staten och som var föremål för ett exekutivt förfarande hos Kronofogde- myndigheten. Myndigheten tillämpade bestämmelsen och under- rättade UD om åtgärder som vidtagits och fick svar i brev som då- varande utrikesministern undertecknade. I brevet anfördes bland annat följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft124"&gt;Ett syfte med underrättelseskyldigheten enligt 10 kap. 13 § regerings- formen är att ge utrikesministern en möjlighet att orientera myndig- heten ifråga om sakens utrikespolitiska sida för att främja en enhetlig och konsekvent utrikespolitik. Bestämmelserna i regeringsformen har tillkommit för att garantera en sammanhållen bedömning av frågor med utrikespolitisk betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft12"&gt;Tillämpningen av 10 kap. 13 § i relation till 12 kap. 2 § regerings- formen i ärendet granskades år 2013 av konstitutionsutskottet utan att brott mot 12 kap. 2 § ansågs ha förekommit.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Det är lätt att föreställa sig situationer i vilka granskningsmyndig- hetens tillämpning av en lag om utländska direktinvesteringar kan få betydelse för Sveriges förhållande till andra stater. Det kan därför alltså bli aktuellt för granskningsmyndigheten att hålla utrikesministern underrättad när en utländsk direktinvestering granskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft12"&gt;Vi bedömer att granskningsmyndighetens underrättelseskyldig- het inte behöver regleras särskilt utan att bestämmelsen i regerings- formen är tillfyllest.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Carl-Henrik&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Ehrenkrona, Myndigheternas och utrikes- och säkerhetspolitiken, Vänbok till Mats Melin, 2018, s. 102.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;565&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_567"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_568"&gt;


&lt;P class="p1156 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;I detta kapitel beskriver vi de angränsande regelverk och utredningar som är mest relevanta för frågan hur ett system för anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar ska utformas och av- gränsas. I våra direktiv nämns särskilt att vi ska utreda hur systemet ska förhålla sig till den konkurrensrättsliga koncentrationsprövningen. Enligt direktiven ska vi väga in även hur granskningssystemet ska av- gränsas i förhållande till det kontrollsystem som föreslagits i betänkan- det Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82). Dessa förslag har lett till lagstiftning i vissa delar och bestämmelser om överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet och viss egendom finns numera i säkerhetsskyddslagen (2018:585).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Säkerhetsskyddslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Om en investering är aktuell i en verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet, gäller säkerhetsskyddslagen. Lagens krav på fysisk säkerhet, personalsäkerhet och informationssäkerhet gäller för den som till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd (säkerhetskänslig verk- samhet). Med säkerhetsskydd avses skydd av säkerhetskänslig verk- samhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetssydd- klassificerade uppgifter. I propositionen som föregick lagen anges att den återupptagna totalförsvarsplaneringen innebär att det militära och civila försvaret bör vara en central del av säkerhetsskyddslagens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft20"&gt;567&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_569"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p534 ft11"&gt;skyddsområde. Det konstateras även att ett framträdande drag i den nya säkerhetsskyddslagen är utvidgningen mot den civila sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Lagen ställer krav på såväl statliga myndigheter som kommuner och enskilda som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Dessa be- nämns i lagen verksamhetsutövare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;Den 1 januari 2021 infördes bestämmelser om överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet i säkerhetsskyddslagen. Bestämmelser- na innebär i huvudsak följande. En verksamhetsutövare som avser att överlåta säkerhetskänslig verksamhet eller viss egendom, dock inte fast egendom, är skyldig att göra en särskild säkerhetsskydds- bedömning och en lämplighetsprövning. Om lämplighetsprövningen leder till bedömningen att överlåtelsen är olämplig från säkerhets- skyddssynpunkt, får den inte genomföras. Om lämplighetspröv- ningen i stället leder till bedömningen att överlåtelsen inte är olämplig, ska verksamhetsutövaren samråda med en samrådsmyndighet. Sam- rådsmyndigheterna pekas ut i säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) och är Försvarsmakten för vissa verksamhetsutövare och Säkerhets- polisen för övriga. Regeringen har i prop. 2020/21:194 Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet föreslagit att samrådet i stället ska göras med tillsynsmyndigheten. Ändringen ska enligt förslaget träda i kraft den 1 december 2021. Närmare bestämmelser om vilka myn- digheter som ska vara tillsynsmyndigheter och vilka tillsynsområden som de ska ha ansvar över kommer att meddelas i förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Skyldigheten att samråda gäller även den som avser att överlåta aktier eller andelar i säkerhetskänslig verksamhet, dock inte aktier i aktiebolag som är publika enligt aktiebolagslagen (2005:551). Över- låtelser av publika aktier omfattas alltså av säkerhetsskyddslagen bara om det är verksamhetsutövaren som är överlåtare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;Samrådsmyndigheten får förelägga verksamhetsutövaren att vidta åtgärder för att uppfylla verksamhetsutövarens skyldigheter enligt säkerhetsskyddslagen och tillhörande föreskrifter och ytterst besluta att en överlåtelse inte får genomföras (förbud). Om ett beslut om föreläggande enligt lagen inte följs eller om överlåtelsen är olämplig från säkerhetsskyddssynpunkt även om ytterligare åtgärder vidtas, får samrådsmyndigheten besluta att överlåtelsen inte får genomföras. En överlåtelse i strid med ett förbud är ogiltig. Om en överlåtelse har genomförts utan samråd och förutsättningarna för ett förbud är uppfyllda, får samrådsmyndigheten i efterhand besluta om förbud. Överlåtelsen är då ogiltig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;568&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_570"&gt;
&lt;DIV id="p570dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387570x1.jpg/" id="p570img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bedömning&lt;/SPAN&gt;: Säkerhetsskyddslagen och det granskningssystem som vi föreslår överlappar varandra i vissa delar, men har olika utgångspunkter och delvis olika tillämpningsområden. Regel- verken kompletterar varandra och bör gälla parallellt. Inget av regelverken bör vara subsidiärt till det andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft35"&gt;Vi har kommit fram till att ett svenskt granskningssystem ska om- fatta såväl Sveriges säkerhet som allmän ordning och allmän säkerhet i enlighet med artiklarna 52.1 eller 65.1 (b) i fördraget om Euro- peiska unionens funktionssätt. En investering i säkerhetskänslig verksamhet kommer då att i vissa fall omfattas av både säkerhets- skyddslagen och granskningssystemet. Det innebär att överlåtaren kommer att bli skyldig att bedöma om överlåtelsen är lämplig från säkerhetsskyddssynpunkt och, om den inte bedöms olämplig, sam- råda med samrådsmyndigheten som kan förbjuda överlåtelsen, om myndigheten bedömer att överlåtelsen är olämplig. Investeraren kommer å sin sida att bli skyldig att anmäla investeringen till gransk- ningsmyndigheten som kan förbjuda investeringen, om det bedöms nödvändigt med hänsyn till Sveriges säkerhet alternativt allmän ord- ning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft11"&gt;Att en investering blir föremål för två prövningar på detta sätt kan uppfattas som onödigt betungande och möjligen förvirrande för de aktörer som berörs. Överlappande tillämpningsområden bör så långt som möjligt undvikas. I det följande redogör vi för likheter och skill- nader mellan säkerhetsskyddslagens bestämmelser och våra förslag och för hur konkurrensförhållandet mellan regelverken bör hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Direktinvesteringsgranskningen är bredare än prövningen enligt säkerhetsskyddslagen av flera skäl. För det första gäller gransk- ningen inte endast till skydd för Sveriges säkerhet utan även för allmän ordning och allmän säkerhet. Det är inte möjligt att med stöd av säkerhetsskyddslagen hindra investeringar i verksamhet som är skyddsvärd utan att den är av sådan vikt att den kan sägas vara av bety- delse för Sverige säkerhet. För det andra ska granskningssystemet till skillnad från säkerhetsskyddslagen omfatta samtliga fall av överlåtel- ser av aktier i publika aktiebolag. Det finns också andra skillnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;När det gäller typer av transaktioner gäller säkerhetsskyddslagen för överlåtelser. Det är därmed inte möjligt att med stöd av det regel-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;569&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_571"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;verket hindra en investering som görs i form av exempelvis lämnande av lån. Vidare tar säkerhetsskyddslagen sikte på endast landets säker- het – låt vara att en proportionalitetsbedömning ska göras – medan en prövning enligt granskningssystemet innefattar beaktande av svenska ekonomiska intressen, svensk handel och svensk konkurrenskraft och syftar till en avvägning mellan dessa intressen och säkerhetsintresset.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;Bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen gäller oavsett hur stor del av en verksamhet som överlåts och även vid överlåtelse av enstaka egendom, dock inte fastigheter. Det innebär att överlåtelser av bland annat immateriella rättigheter kan falla inom säkerhetsskyddslagens tillämpningsområde, även om rättigheten inte ingår som en del i en överlåtelse av ett företag. Våra förslag gäller för investeringar i före- tag och då med utgångspunkt i hur stort inflytande investeraren får i företaget till följd av investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;Bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen gäller oavsett förvärvarens nationalitet eller hemvist och ska alltså tillämpas vid alla överlåtelser, även inhemska. Granskningssystemet riktar sig mot endast utländska investerare, även om svenska medborgare har en skyldighet att anmäla investeringar för att försök till kringgåenden av systemet lättare ska kunna upptäckas. Vi har gjort bedömningen att granskningssystemet inte bör omfatta inhemska investeringar, bland annat eftersom syste- met är delvis sammankopplat med den samarbetsstruktur som för- skrivs i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;En annan skillnad är att det enligt vårt förslag till gransknings- system är investeraren som ska anmäla investeringen medan det enligt säkerhetsskyddslagen är överlåtaren som ska ta initiativ till samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft24"&gt;Enligt våra förslag får en investering förbjudas endast om det är nödvändigt med hänsyn till Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller allmän säkerhet i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Tröskeln för ett för- bud är alltså relativt hög. Det finns också en möjlighet att villkora ett beslut om att godkänna en investering. Enligt säkerhetsskydds- lagen får samrådsmyndigheten besluta att en överlåtelse inte får genomföras om överlåtelsen inte är lämplig från säkerhetsskydds- synpunkt. Det skulle kunna innebära en lägre tröskel för ett beslut om förbud i förhållande till granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;Vissa investeringar kommer, om systemen ska existera parallellt, som nämnts att bli föremål för bedömning enligt båda. Eftersom förutsättningarna för förbud ser olika ut kan en investering komma att godkännas av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) enligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;570&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_572"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft24"&gt;granskningssystemet men förbjudas av samrådsmyndigheten enligt säkerhetsskyddslagen. ISP ska dock pröva investeringen också mot allmän ordning och allmän säkerhet vilket inte ingår i samråds- myndighetes prövning enligt säkerhetsskyddslagen. Det innebär att en överlåtelse som inte anses strida mot Sveriges säkerhet enligt säkerhetsskyddslagen kan komma att förbjudas av ISP med hänsyn till allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Den omständigheten att granskningssystemet omfattar även allmän ordning och allmän säkerhet skulle kunna tala för att vid konkurrens låta säkerhetsskyddslagen vara subsidiär till granskningssystemet. En investering som omfattas av båda regelverken skulle då alltså prövas bara enligt granskningssystemet. Mot en sådan lösning talar att tröskeln för förbud kan bli högre enligt granskningssystemet, där förbud får meddelas om det är nödvändigt, än vad som är fallet om prövningen görs enligt säkerhetsskyddslagen, där förbud får med- delas om överlåtelsen är olämplig. Konsekvensen kan bli att en inve- stering som skulle ha förbjudits enligt säkerhetsskyddslagen kan komma att godkännas enligt granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;Att dela upp prövningarna så att investeringar som kan medföra risk för Sveriges säkerhet prövas enligt säkerhetsskyddslagen och ärenden som kan utgöra risk för allmän ordning eller allmän säkerhet prövas enligt granskningssystemet framstår inte heller som görbart. Gränsdragningen mellan Sveriges säkerhet respektive allmän ord- ning och allmän säkerhet är svår att göra, särskilt i det skede då en investering anmäls. Det skulle alltså vara svårt att avgöra vilket regel- verk som är tillämpligt på en aktuell transaktion. En sådan lösning skulle också innebära att utländska investeringar som utgörs av förvärv av aktier i publika aktiebolag som bedriver säkerhetskänslig verksam- het inte skulle kunna granskas eftersom överlåtelser av sådana aktier inte omfattas av säkerhetsskyddslagen. Detta skulle vara en brist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Att låta investeringar från utländska aktörer omfattas bara av granskningssystemet skulle också kunna vara ett alternativ. En sådan ordning skulle dock innebära olika kriterier för när en investering kan förbjudas. För att förbjuda en utländsk investering skulle det krävas att ett förbud är nödvändigt med hänsyn till säkerhetsintressena, medan en inhemsk investering skulle få förbjudas om den är olämplig ur säker- hetsskyddssynpunkt. Till detta kommer att prövningen av en utländsk investering, till skillnad från prövningen av en inhemsk, skulle innefatta uttryckliga överväganden beträffande svenska ekonomiska intressen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;571&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_573"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Det går också att förutse vissa svårigheter vid handläggningen till följd av att ägandeförhållandena hos en investerare kan vara komplice- rade och att investerarens nationalitet därmed kan vara oklar. En inve- sterare som vid en första kontroll kan se ut att vara inhemsk kan vid en grundligare undersökning visa sig ha en helt annan nationalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;Även om säkerhetsskyddslagen och ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar i vissa fall har samma syfte, nämligen att hindra olämpliga överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet, har de olika utgångspunkter. Säkerhetsskyddslagen tar avstamp i verksam- hetsutövares och andra överlåtares ansvar och skyldigheter, medan granskningssystemet har sin utgångspunkt i den utländske investe- raren och hur lämplig överlåtelsen är utifrån bland annat omständig- heter kring denne.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;Sammantaget är enligt vår bedömning den lämpligaste lösningen att låta bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen gälla parallellt med granskningssystemet. Prövningarna enligt dessa regelverk fyller del- vis olika syften och skiljer sig åt på sådant sätt att det finns behov av båda. Den bredare prövningen enligt granskningssystemet fyller en funktion och den snävare vad gäller Sveriges säkerhet enligt säker- hetsskyddslagen en annan. Regelverken konkurrerar inte heller på ett sätt som gör att de inte kan existera parallellt. Om en transaktion omfattas av båda regelverken, bör de skyldigheter som säkerhets- skyddslagen föreskriver för verksamhetsutövare och överlåtare gälla för dem, medan anmälningsskyldigheten enligt granskningssystemet bör gälla för investeraren. Om det är fråga om en investering av en svensk investerare och det inte finns några indikationer på att det är fråga om ett försök till kringgående, ska granskningsmyndigheten lämna investeringen utan åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Det kan i och för sig framföras att en ordning med parallella system, där prövningen i det ena dessutom görs av säkerhets- och under- rättelsemyndigheter, skulle sticka ut på ett negativt sätt ur ett inter- nationellt perspektiv till skada för såväl investeringsklimatet som bilden av Sverige och Sveriges säkerhetspolitiska samarbeten. Det har framhållits att det i relation till Sveriges säkerhetspolitiska partners är viktigt att inte avvika i förhållande till liknande länder. Vid den sam- manvägda bedömningen och med hänsyn till att granskningssystemet utformats för att på minst möjligt ingripande sätt skydda grund- läggande funktioner i det svenska samhället från oacceptabla säker- hetsrisker väger dessa argument emellertid inte särskilt tungt. Vi anser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;572&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_574"&gt;
&lt;DIV id="p574dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387574x1.jpg/" id="p574img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;dessutom att risken för att förslaget skulle skada investeringsklimatet och bilden av Sverige inte bör överdrivas. I detta sammanhang är det värt att påminna om att säkerhetsskyddslagen har ett klart mer be- gränsat tillämpningsområde än granskningssystemet samt att skyldig- heterna enligt säkerhetsskyddslagen träffar endast överlåtaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft12"&gt;Granskningssystemet och säkerhetsskyddslagen bör alltså gälla parallellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;De eventuella negativa konsekvenser som kan uppstå till följd av parallella system är enligt vår bedömning inte heller sådana att de motiverar en lösning där tillämpningen av det ena systemet utesluter det andra. Inget av systemen bör alltså vara subsidiärt till det andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft35"&gt;Vi vill i detta sammanhang betona myndigheternas ansvar när det gäller att kommunicera och samverka med varandra och att utveckla samarbetsformer för att lösa de eventuella problem som kan uppstå. Vi kan konstatera att ISP, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen redan i dag har ett väl fungerande samarbete i olika frågor. Det finns god anledning att utgå från att samarbetet kommer att fungera lika väl när det gäller de frågor som parallella system kan ge upphov till. Vi kan inte heller se att den ordning som föreslås träda i kraft den 1 december 2021, där även andra myndigheter än Försvarsmakten och Säkerhetspolisen kommer att ansvara för samråd enligt säker- hetsskyddslagen, kommer att medföra några problem i detta av- seende. Vår utgångspunkt är alltså att de berörda myndigheterna kommer att utveckla de former för samarbete som behövs för att regelverken ska kunna tillämpas effektivt och med så små olägen- heter för de berörda aktörerna som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft24"&gt;I den utsträckning som parallellt gällande regelverk vid en framtida tillämpning trots allt skulle visa sig medföra svårhanterliga olägen- heter finns det dessutom en möjlighet för regeringen att med stöd av 2 kap. 7 § säkerhetsskyddslagen meddela föreskrifter om undantag från samrådsskyldigheten vid överlåtelser enligt den lagen.&lt;SPAN class="ft123"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Vi be- dömer dock att några sådana undantag inte behövs till följd av våra förslag och föreslår därför inte några sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Enligt förslag i prop. 2020/21:194 Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet ska bestämmelsen från och med den 1 december 2021 finnas i 4 kap. 13 § säkerhetsskyddslagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;573&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_575"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Lagen om krigsmateriel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Tillståndskrav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft24"&gt;Enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel krävs tillstånd för att till- verka krigsmateriel i Sverige. Vad som avses med krigsmateriel framgår av bilagan till förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Materielen delas in i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;Med tillverkning avses framställning av krigsmateriel inklusive delar och komponenter. Tillstånd krävs också för att i Sverige be- driva verksamhet som avser att tillhandahålla krigsmateriel, uppfin- ningar rörande krigsmateriel och metoder för att framställa sådan materiel. Det krävs också tillstånd för att bedriva verksamhet som avser att tillhandahålla tekniskt bistånd rörande krigsmateriel till någon i utlandet. Med tillhandahållande avses försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva och förmedling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Tillstånd krävs enligt lagen också för utförsel av krigsmateriel och för att lämna tekniskt bistånd till någon utanför landet. Tekniskt bistånd är specifik information som är nödvändig för utveckling, pro- duktion, drift, installation, underhåll, översyn, renovering och repara- tion av krigsmateriel. Informationen har formen tekniska uppgifter eller teknisk assistans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Tillstånd krävs även för svenska myndigheter, svenska företag och den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige för att ingå avtal rörande krigsmateriel som innebär a) upplåtelse eller över- låtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet, eller b) att ingå avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel. Även avtal om tillägg till eller ändring av sådana avtal kräver tillstånd under vissa förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;När det gäller militärt inriktad utbildning krävs tillstånd för att i Sverige bedriva sådan utbildning för personer som inte är svenska medborgare. Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige får inte heller utom landet yrkesmässigt bedriva sådan utbildning utan tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft35"&gt;Tillverkningstillstånd och tillhandahållandetillstånd får meddelas för viss tid eller tills vidare. Sådana tillstånd får för ett svenskt aktie- bolag förenas med villkor om att bara en viss andel av aktierna, direkt eller indirekt, får ägas av utländska rättssubjekt. Tillstånden får också&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;574&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_576"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;förenas med villkor om att styrelseledamöter, suppleanter för dem samt verkställande direktör i bolaget ska vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Även för handelsbolag får ett sådant tillstånd förenas med villkor avseende ägandet. Tillstånden får förenas även med andra villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. Det gäller också för övriga tillstånd enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Tillstånd får lämnas bara om det finns säkerhets- eller försvarspoli- tiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges internationella för- pliktelser eller Sveriges utrikespolitik i övrigt. Det innebär att Sveriges internationella åtaganden ska följas vid tillståndsprövningen, framför allt rådets gemensamma ståndpunkt (2008/944/GUSP) av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EU:s gemensamma ståndpunkt) och FN:s vapenhandelsfördrag (eng. Arms Trade Treaty, ATT).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Återkallelse av tillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft11"&gt;Ett meddelat tillstånd får återkallas slutligt eller för viss tid, om till- ståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i lagen eller en föreskrift, ett villkor eller en bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. En återkallelse får dock inte avse tillstånd till avtal som redan ingåtts. En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Inspektionen för strategiska produkter prövar tillståndsfrågor och är tillsynsmyndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft24"&gt;Det är ISP som prövar frågor om tillstånd enligt lagen om krigs- materiel. Vid tillståndsprövningen gäller som nämnts att tillstånd får lämnas bara om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Ärenden som har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt ska över- lämnas till regeringen för prövning. ISP har också möjlighet att sam- råda med Exportkontrollrådet (EKR) innan beslut fattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft35"&gt;ISP utövar också tillsyn över den som fått tillverkningstillstånd eller tillhandahållandetillstånd. Den som har ett sådant tillstånd ska, enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar, till ISP lämna deklaration på heder och samvete rörande den verksamhet för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;575&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_577"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft24"&gt;vilken tillstånd har meddelats. Den som har ett tillstånd är skyldig att anmäla till ISP om de förhållanden som tagits upp i tillstånds- ansökan förändras vilket inkluderar bland annat ägarförhållanden. Den som fått ett tillstånd ska också på begäran av ISP lämna de upp- lysningar och handlingar som behövs för kontrollen samt lämna ISP tillträde till de lokaler där verksamheten bedrivs. ISP har rätt att anlita biträde från andra statliga myndigheter i sin tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;ISP får ta ut en avgift för tillsyn eller tillståndsprövning enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Ansvarsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft36"&gt;Kriminalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Den som bryter mot lagens bestämmelser om tillstånd döms till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i vissa fall genom vilseledande förmår ISP eller regeringen att lämna till- stånd. Om gärningen har begåtts av oaktsamhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall ska inte dömas till ansvar. Om brottet har begåtts uppsåtligen och det är att bedöma som grovt, ska dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Åtal för brott mot bestämmelserna om tillverkningstillstånd eller tillhanda- hållandetillstånd får väckas bara efter medgivande av ISP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Den som underlåter att anmäla ändrade förhållanden som tagits upp i en tillståndsansökan, lämnar en oriktig uppgift i till exempel ansökan om tillstånd eller åsidosätter ett villkor i ett tillstånd som har meddelats med stöd lagen kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Sanktionsavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;En sanktionsavgift ska tas ut bland annat av innehavare av tillverk- nings- och tillhandahållandetillstånd som inte fullgör sin skyldighet enligt lagen att lämna redovisning om den marknadsföring av krigs- materiel eller tekniskt bistånd som bedrivs i utlandet, eller att lämna deklaration på heder och samvete rörande den aktuella verksamheten. Det är ISP som beslutar om sanktionsavgift. Innan ISP beslutar om avgiften ska den som avgiften gäller ges tillfälle att yttra sig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;576&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_578"&gt;
&lt;DIV id="p578dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387578x1.jpg/" id="p578img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Överklagande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;Förvaltningsbeslut som fattas enligt lagen om krigsmateriel får som huvudregel inte överklagas. Beslut om att återkalla ett tillstånd eller ta ut en sanktionsavgift får dock överklagas till allmän förvaltnings- domstol. Prövningstillstånd krävs för prövning i kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag innebär en överlappning av lagen om krigsmateriel så till vida att det enligt både den lagen och enligt det granskningssystem vi föreslår finns möjligheter att ställa upp villkor för ett tillstånd respektive en investering. Villkoren är dock av olika karaktär. Regelverken bör gälla parallellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft12"&gt;I avsnitt 10.3.3 har vi kommit till slutsatsen att företag som i dag om- fattas av krav på tillstånd enligt lagen om krigsmateriel ska omfattas av ett svenskt investeringsgranskningssystem. Frågan är om det finns något konkurrensförhållande mellan våra förslag och bestämmelserna i lagen om krigsmateriel och hur regelverken i så fall ska förhålla sig till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;De bestämmelser i lagen om krigsmateriel som är av intresse när det gäller förhållandet till det föreslagna granskningssystemet är &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;13–14&lt;/NOBR&gt; §§. Dessa innebär sammantaget att det krävs tillstånd för att tillverka krigsmateriel i Sverige och för att i Sverige bedriva verk- samhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel med mera. Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan tillstånd. Ett till- stånd kan såvitt gäller aktiebolag förenas med villkor om att endast en viss andel av aktierna, direkt eller indirekt, får ägas av utländska rätts- subjekt. Tillståndet får förenas också med villkor om att styrelseleda- möter och suppleanter för dem samt verkställande direktör i bolaget ska vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Även beträffande handelsbolag kan ett tillstånd förenas med villkor avseende ägandet. Ett tillstånd får förenas också med andra villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;577&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_579"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft11"&gt;De överväganden som ligger till grund för ett beslut om att förena ett tillstånd enligt lagen om krigsmateriel med villkor om ägande sammanfaller till stor del med dem som kommer att bli aktuella vid en granskning av en utländsk direktinvestering. Med hänsyn till bland annat detta har vi övervägt om bestämmelserna i lagen om krigs- materiel i detta avseende bör ersättas av granskningssystemet. Vi bedömer dock att regelverken bör gälla parallellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;Den grundläggande utgångspunkten i lagen om krigsmateriel är att det krävs tillstånd för att till exempel tillverka krigsmateriel. Lagen ger möjligheter att meddela villkor för bland annat ägandet för att tillstånd ska kunna beviljas. Det är naturligtvis inte aktuellt att på något sätt undanta de företag som kommer att omfattas av ett granskningssystem från tillståndsplikten. Frågan gäller endast om möjligheten enligt 13 och 14 §§ lagen om krigsmateriel att meddela olika typer av villkor i samband med ett tillstånd enligt lagen ska tas bort för de juridiska personer som omfattas av granskningssystemet. Det skulle i så fall göras för att villkor inte ska kunna meddelas enligt två olika regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;Bestämmelserna i lagen om krigsmateriel angående möjligheterna att villkora utländskt ägande är av generell karaktär. Om villkor ställs upp, görs detta utifrån verksamhetens beskaffenhet och utan sam- band med en specifik investering. Det kan alltså inte göras någon prövning av ett särskilt fall och det är inte möjligt att vid bedöm- ningen beakta omständigheter hos en specifik investerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;Enligt våra förslag till granskningssystem kan en prövning göras av riskerna i det enskilda fallet utifrån både den aktuella verksamhetens beskaffenhet och omständigheter som rör investeraren. Beträffande aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar kan en pröv- ning göras så snart en investering innebär att investeraren förfogar över i vart fall 10 procent av aktierna eller andelarna i bolaget eller på annat sätt skulle få inflytande i bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft12"&gt;Detta innebär bland annat att, om ett tillstånd enligt lagen om krigsmateriel är förenat med ett villkor om att exempelvis inte mer än 20 procent av aktierna får ägas av ett utländskt rättssubjekt, en utländsk direktinvestering om 10 procent kan komma att förbjudas, trots att en sådan investering skulle vara tillåten enligt villkoret enligt lagen om krigsmateriel. Ett villkor enligt lagen om krigsmateriel inne- bär emellertid också att en investering i strid med villkoret enligt den lagen inte kan godkännas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;578&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_580"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p964 ft11"&gt;Varken beslut om tillstånd eller villkor enligt lagen om krigs- materiel får överklagas. Skälet till det är att det rör sig om &lt;NOBR&gt;försvars-,&lt;/NOBR&gt; säkerhets- och utrikespolitiska överväganden. Det anses inte vara någon civil rättighet att bedriva det slags verksamhet som ett till- stånd enligt lagen avser. Det finns därför inte någon rätt till dom- stolsprövning. Beträffande granskningssystemet föreslår vi att be- slut om förbud och godkännande med villkor ska få överklagas till regeringen. Det kan tyckas otillfredsställande att möjligheterna till överklagande av olika beslut om liknande villkor ska variera utifrån vilket regelverk som beslutet grundar sig på. Bestämmelserna i lagen om krigsmateriel vilar dock som nämnts uteslutande på försvars- och säkerhetspolitiska överväganden, och bestämmelserna om möjlig- heterna att villkora tillstånd enligt lagen är som nämnts av mer gene- rell karaktär än de enligt vårt förslag till granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft35"&gt;Att aktörer på marknaden åläggs skyldigheter enligt överlappande regelverk på det sätt som blir fallet om lagen om krigsmateriel och granskningssystemets bestämmelser ska gälla parallellt kan uppfattas som betungande för de aktörer som berörs. Ett företag som vill be- driva verksamhet som är tillståndspliktig enligt lagen om krigs- materiel måste dock alltid ansöka om tillstånd enligt den lagen. Det gäller oavsett om en investering i företaget skulle falla inom ramen för granskningssystemet eller inte. Att villkor för en investering kan meddelas enligt både lagen om krigsmateriel och granskningssyste- met kan då inte ges någon avgörande betydelse i frågan om möjlig- heten att meddela villkor enligt lagen om krigsmateriel ska finnas kvar eller inte. Dessutom är det samma myndighet som beslutar enligt båda regelverken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft11"&gt;Vi bedömer sammanfattningsvis att olägenheterna med parallella system inte är sådana att de motiverar att bestämmelserna i lagen om krigsmateriel angående möjligheter att meddela villkor i samband med tillstånd bör upphöra att gälla för de verksamheter som om- fattas av vårt förslag till granskningssystem. Lagen om krigsmateriel bör alltså gälla parallellt med granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;579&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_581"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;PDA-lagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;EU-rättslig&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och nationell reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Produkter med dubbla användningsområden (PDA) är produkter som har en civil användning men som kan nyttjas även för militära ändamål samt inbegriper alla varor som kan användas både för icke- explosiva ändamål och för att på något sätt bidra vid tillverkning av kärnvapen eller andra kärnladdningar. Exempel på PDA är olika slags kemikalier, verktygsmaskiner, värmeväxlare, ventiler och pumpar. Som PDA klassificeras också vissa andra produkter av särskild strategisk betydelse, exempelvis utrustning för informationssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Inom EU regleras PDA av Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unions- ordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användnings- områden &lt;NOBR&gt;(omarbetning)(PDA-förordningen).&lt;/NOBR&gt; I svensk lagstiftning finns kompletterande bestämmelser till &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen&lt;/NOBR&gt; i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användnings- områden och av tekniskt bistånd, &lt;NOBR&gt;PDA-lagen.&lt;/NOBR&gt; Bestämmelser finns också i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Vid export av PDA ut ur EU kan tillstånd krävas. I bilaga I till &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen&lt;/NOBR&gt; finns en förteckning över de produkter och den teknik som kräver tillstånd. Enligt den så kallade &lt;NOBR&gt;catch-all-bestäm-&lt;/NOBR&gt; melsen kan även produkter som inte finns med på förteckningen omfattas av krav på tillstånd. I princip krävs inte tillstånd för över- föring av PDA inom EU, men särskilt känsliga produkter som återfinns i bilaga IV till &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen&lt;/NOBR&gt; kräver tillstånd även vid överföring inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;I Sverige är det ISP som beslutar om tillstånd beträffande all PDA med undantag för produkter i kategorin kärnmaterial, anläggningar och utrustning, där Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) prövar till- ståndsfrågan. Om ett ärende har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt, ska ISP eller SSM dock med eget yttrande lämna över ärendet till regeringens prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Tillstånd får i det enskilda fallet förenas med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen. Ett tillstånd kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen&lt;/NOBR&gt; eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller PDA-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;580&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_582"&gt;
&lt;DIV id="p582dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387582x1.jpg/" id="p582img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;lagen eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. En åter- kallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft14"&gt;ISP utövar tillsyn över efterlevnaden av regelverket och får ta ut en avgift för tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft24"&gt;&lt;NOBR&gt;PDA-lagen&lt;/NOBR&gt; innehåller även straffbestämmelser. Som exempel kan nämnas att den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar PDA- produkter döms till böter eller fängelse i högst två år. Vid grovt brott döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;ISP:s och SSM:s beslut att återkalla ett tillstånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Samma sak gäller bland annat beslut om att ta ut avgift för tillsyn enligt lagen, skyldighet att tillhandahålla vissa upplysningar och handlingar samt om tillträde till lokaler för tillsyn. Prövningstillstånd krävs då vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;PDA-lagen&lt;/NOBR&gt; får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns inget konkurrensförhållande mellan lag- stiftningen om produkter med dubbla användningsområden och det granskningssystem vi föreslår. Regelverken kompletterar varandra och bör gälla parallellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft24"&gt;I avsnitt 10.3.3 har vi kommit till slutsatsen att företag som bland annat tillverkar sådana produkter som finns upptagna i bilaga I till &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen&lt;/NOBR&gt; och som det alltså krävs tillstånd för att expor- tera ska omfattas av ett svenskt investeringsgranskningssystem. Det som ska bedömas är om det finns något konkurrensförhållande mellan våra förslag och &lt;NOBR&gt;PDA-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; och hur regelverken i så fall ska förhålla sig till varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Den svenska lagstiftningen om &lt;NOBR&gt;PDA-produkter&lt;/NOBR&gt; är ett komple- ment till &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;I artikel 4.1 b) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för gransk- ning av utländska direktinvesteringar i unionen (EU:s förordning om utländska direktinvesteringar) nämns effekter på bland annat kritisk teknik och produkter med dubbla användningsområden, enligt definitionen i artikel 2.1 i &lt;NOBR&gt;PDA-förordningen,&lt;/NOBR&gt; som faktorer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;581&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_583"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;som får beaktas när det ska bedömas om en utländsk direktinvestering sannolikt kan inverka på säkerhet eller allmän ordning. Av PDA- regelverkets bestämmelser framgår att det vid export av PDA ut ur EU krävs tillstånd. Användningsområdet är därmed mer avgränsat än förordningen om granskningar av utländska direktinvesteringar. De båda &lt;NOBR&gt;EU-förordningarna&lt;/NOBR&gt; anses således komplettera varandra. Detta innebär enligt utredningens mening att &lt;NOBR&gt;PDA-regelverket&lt;/NOBR&gt; är förenligt med nationella bestämmelser om en mera allsidig prövning av ut- ländska företagsförvärv i svenska företag. Regelverken kommer att komplettera varandra och bör gälla parallellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1163 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;15.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Konkurrenslagen och EU:s förordning om företagskoncentrationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Konkurrenslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;I konkurrenslagen (2008:579) finns bestämmelser om företagskoncen- trationer. Bestämmelserna innebär att en företagskoncentration ska förbjudas, om koncentrationen är ägnad att påtagligt hämma före- komsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en avsevärd del av det. Ett förbud får meddelas bara om inga väsentliga nationella säkerhets- eller försörjningsintressen åsidosätts genom förbudet. Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna av en företagskoncentration, får en part i koncen- trationen i stället för förbud åläggas att avyttra ett företag eller en del av ett företag eller genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Ett förbud mot en företagskoncentration innebär att en rätts- handling som utgör en del i företagskoncentrationen eller som har till syfte att genomföra koncentrationen blir ogiltig. Detta gäller dock inte sådana rättshandlingar som utgörs av förvärv som har skett på en reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, en motsvarande marknad utanför Euro- peiska ekonomiska samarbetsområdet eller en &lt;NOBR&gt;MTF-plattform&lt;/NOBR&gt; som avses i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden eller genom inrop på exekutiv auktion. I sådana fall får förvärvaren i stället åläggas att avyttra det som har förvärvats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;En företagskoncentration ska anmälas till Konkurrensverket, om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;1)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;de berörda företagen tillsammans har haft en omsättning före- gående räkenskapsår i Sverige som överstiger en miljard kronor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;582&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_584"&gt;
&lt;DIV id="p584dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387584x1.jpg/" id="p584img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;minst två av de berörda företagen har haft en omsättning i Sverige föregående räkenskapsår som överstiger 200 miljoner kronor för vart och ett av företagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Det är Konkurrensverket som prövar frågor om företagskoncent- rationer. Om det behövs för att Konkurrensverket ska kunna full- göra sina uppgifter enligt lagen, får verket bland annat ålägga ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat och den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig för förhör på tid och plats som verket bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft12"&gt;Beslut av Konkurrensverket att förbjuda en företagskoncent- ration får överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;EU:s förordning om företagskoncentrationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft12"&gt;Parallellt med den svenska konkurrenslagen tillämpar Konkurrens- verket de konkurrensregler som finns i EU:s koncentrationsförord- ning.&lt;SPAN class="ft101"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Företagskoncentrationer med gemenskapsdimension, det vill säga koncentrationer som leder till att konkurrensen påverkas i flera medlemsländer, ska i vissa fall anmälas till kommissionen för pröv- ning. Det är aktuellt då de berörda företagens sammanlagda omsätt- ning överstiger 5 miljarder euro och i vissa fall redan vid 2,5 miljarder euro. För sådana koncentrationer gäller att kommissionen är ensam behörig att fatta beslut och att medlemsstaterna inte får tillämpa sin nationella konkurrenslagstiftning på sådana koncentrationer. Med- lemsstaterna får dock, enligt artikel 21.4 i koncentrationsförord- ningen, vidta nödvändiga åtgärder för att skydda legitima intressen. Alla andra allmänna intressen ska meddelas till och erkännas av kom- missionen innan en medlemsstat får vidta någon åtgärd. Som legitima intressen erkänns uttryckligen skyddet av allmän säkerhet, mediernas mångfald och tillsynsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;Enligt EU:s koncentrationsförordning kan ett företag till exem- pel begära prövning vid en enda instans (kommissionen) om det måste göra en anmälan i tre eller flera medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Under vissa förutsättningar kan prövningen av en företagskoncent- ration hänskjutas från nationell nivå till kommissionen eller från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företags- koncentrationer (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;583&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_585"&gt;
&lt;DIV id="p585dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387585x1.jpg/" id="p585img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft35"&gt;kommissionen till nationell nivå. Begäran om hänskjutande kan göras av det förvärvande företaget eller av berörda medlemsstater. Förut- sättningarna för när fråga om hänskjutande kan bli aktuellt framgår av rådets förordning (EG) nr 139/2004 och av kommissionens tillkänna- givande om hänskjutande av koncentrationsärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Vår bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Konkurrenslagstiftningen och det granskningssystem som vi föreslår fyller olika syften. Regelverken bör gälla parallellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft12"&gt;Vi ska enligt våra direktiv utreda hur ett system för att granska ut- ländska direktinvesteringar ska förhålla sig till den konkurrens- rättsliga koncentrationsprövningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Syftet med både konkurrenslagen och EU:s koncentrationsregler är att hindra skadlig verkan i fråga om konkurrensbegränsning samt att generellt skydda samhällsekonomin och konsumenterna. Av special- motiveringen till den äldre konkurrenslagens förarbeten framgår att en effektiv konkurrens i princip anses råda på en marknad där antalet säljare inte är för begränsat, de utbjudna produkterna inte är för differentierade, företagen inte handlar i samförstånd med varandra och inga hinder finns för nyetablering av företag.&lt;SPAN class="ft53"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Utgångspunkten vid den konkurrensrättsliga prövningen av före- tagsförvärv är alltså endast att komma till rätta med de koncent- rationer som leder till skadliga effekter på konkurrensen. Syftet med ett svenskt granskningssystem är att skydda Sveriges säkerhet, all- män ordning och allmän säkerhet. Syftena med regelverken skiljer sig alltså åt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att den &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; koncent- rationsprövningen inte har utgjort skäl mot att införa förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar. I skäl 36 i den sistnämnda förordningen uttalas också att tillämpningen av den inte bör påverka tillämpningen av koncentrationsförordningen och att, i den utsträck- ning som det två förordningarna överlappar varandra, de ska tolkas på ett konsekvent sätt. Vi har redogjort närmare för innebörden av detta i avsnitt 4.2.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Prop. 1992/93:56 Ny konkurrenslagstiftning, s. 66 och prop. 2007/08:135 Ny konkurrenslag m.m., s. 247.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;584&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_586"&gt;
&lt;DIV id="p586dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387586x1.jpg/" id="p586img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft35"&gt;Med hänsyn till skillnaden i syften mellan de konkurrensrättsliga regelverken å ena sidan och ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar å den andra kan en investering mycket väl behöva granskas parallellt både i ett konkurrensbegränsande perspektiv och samtidigt i ett nationellt system för granskning av utländska direkt- investeringar. Enligt både konkurrenslagen och det föreslagna syste- met för investeringsgranskning ska en inledande prövning vara av- slutad inom 25 arbetsdagar och ett ärende som granskas ska vara avslutat inom tre månader. Tidsfristerna harmonierar väl, även om de faktiska handläggningstiderna naturligtvis kan komma att variera i det individuella fallet. Det kan också enligt båda systemen bli fråga om att villkor ställs upp för att investeringen ska få genomföras, exempelvis ett villkor om att en viss del av en verksamhet avyttras. Det kan därmed bli fråga om olika eller till och med samma villkor om en investering prövas av båda systemen. Vi kan dock inte se en konflikt vare sig vad gäller tidsfrister eller att villkor kan komma att variera eftersom det är fråga om två skilda prövningar utifrån olika ändamål som behöver bedömas var och en för sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;15.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Förslag i angränsande utredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet, total- försvarskommittén, har haft i uppdrag att bland annat föreslå åtgär- der för att förebygga och hindra att väsentliga totalförsvarsintressen exponeras för risker i samband med överlåtelse och upplåtelse av viktigare infrastruktur som bedöms vara av väsentligt intresse för totalförsvaret.&lt;SPAN class="ft101"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Även Utredningen för ett effektivt offentligt främ- jande av utländska investeringar uppmärksammar &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; om direktinvesteringar.&lt;SPAN class="ft101"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1167 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Fö 2017:02, dir. 2017:31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;UD 2018:01, dir. 2018:3 och dir. 2018:113.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;585&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_587"&gt;
&lt;DIV id="p587dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387587x1.jpg/" id="p587img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1168 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1169 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Det granskningssystem som vi föreslår överlappar i viss del de förslag till lagstiftning som Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet har lämnat. Om båda regelverken skulle vara tillämpliga, bör kommitténs förslag till regelverk vara subsidiärt till våra förslag. Det innebär att kommitténs förslag, om de genomförs, inte bör tillämpas på sådana överlåtelser som om- fattas av granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft11"&gt;Totalförsvarskommittén föreslår i sitt slutbetänkande Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34) att ett statligt kontroll- system införs med möjlighet för staten att granska och ytterst villkora eller förbjuda överlåtelser och upplåtelser av utpekad egendom som är av väsentligt intresse för totalförsvaret. Det gäller hamnar, flygplatser och fastigheter i områden med geografiska förhållanden av väsentlig betydelse för det militära försvaret. Kommittén föreslår också ett krav på att fysiskt skyddade anläggningar som inrättats för behov inom civilt försvar får avvecklas, överlåtas eller upplåtas av en kommun eller en region endast efter medgivande från staten. Kommittén föreslår att länsstyrelserna i Stockholms, Skåne, Västra Götalands och Norrbottens län blir granskningsmyndigheter och ges behörighet att godkänna, vill- kora och förbjuda förfaranden enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;När det gäller hamnar, flygplatser och fast egendom som är belägen inom ett skyddsvärt geografiskt område samt byggnader eller anlägg- ningar som är belägna inom en hamn, flygplats eller skyddsvärt om- råde gäller kommitténs förslag oavsett om ägaren är en kommun, region eller en enskild. Även överlåtelse av aktier eller andelar i ett bolag som äger den aktuella egendomen omfattas, dock inte aktier i publika aktiebolag. Vidare gäller förslagen oavsett vem ägarens mot- part är och oberoende av motpartens hemvist. Hur stor del av egen- domen som transaktionen gäller saknar också betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft12"&gt;Kommittén föreslår att ett beslut enligt den föreslagna lagen överklagas till och prövas av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft52"&gt;Kommittén konstaterar att egendom som är av väsentlig bety- delse för totalförsvaret ofta omfattas av säkerhetsskyddslagen och föreslår därför att möjligheten till granskning enligt förslagen ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;586&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_588"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td244"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td245"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft14"&gt;vara subsidiär i förhållande till kontrollsystemet enligt säkerhets- skyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft14"&gt;Totalförsvarskommitténs förslag lämnades i maj 2019 och har remissbehandlats. Fortsatt beredning pågår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;Vår bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Det kontrollsystem som totalförsvarkommittén föreslår ger alltså staten en möjlighet att granska och ytterst villkora eller förbjuda överlåtelser och upplåtelser av utpekad egendom som är av väsentligt intresse för totalförsvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Kommitténs förslag gäller, liksom bestämmelserna i säkerhets- skyddslagen, överlåtelser generellt och inte överlåtelser till utländska aktörer specifikt. Prövningen omfattar inte heller uttryckligen beak- tande av svenska ekonomiska intressen, svensk handel, svensk kon- kurrenskraft eller några andra sådana svenska intressen. Förslagen tar sikte uteslutande på totalförsvarsintresset och då, när det gäller utpekande av särskilda geografiska områden, specifikt frågan om geografiska förhållanden av väsentlig betydelse för det militära för- svaret. Till skillnad från både bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen och de bestämmelser som vi föreslår omfattas även fast egendom av kommitténs förslag. Förslagen omfattar vidare, i motsats till våra för- slag, även överlåtelser som görs av fysiska personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Sammanfattningsvis finns både skillnader och likheter mellan våra och kommitténs förslag. Om båda förslagen skulle genomföras, skulle det innebära att vissa överlåtelser skulle falla under båda regelverkens tillämpningsområde. I en sådan situation anser vi, mot bakgrund av den mer allsidiga prövning som innefattas i granskningssystemet, att det regelverk som kommittén föreslår bör vara subsidiärt till våra förslag. Det innebär att kommitténs förslag inte bör tillämpas på sådana över- låtelser som omfattas av granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;587&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_589"&gt;
&lt;DIV id="p589dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387589x1.jpg/" id="p589img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Avgränsningar i förhållande till andra regelverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1171 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Utredningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska investeringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns inte något konkurrensförhållande mellan det granskningssystem som vi föreslår och de förslag som Utred- ningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska inve- steringar har lämnat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft11"&gt;Utredningen för ett effektivt offentligt främjande av utländska inve- steringar har haft i uppdrag att se över hur investeringsfrämjande i Sverige kan stärkas. Utredningen och föreslår i sitt slutbetänkande Effektivt investeringsfrämjande för hela Sverige (SOU 2019:21) bland annat att Business Sweden ska sammanställa en årlig rapport till Regeringskansliet som beskriver näringslivs- och investeringsklimatet i Sverige. Utredningen uppmärksammar &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; om direkt- investeringar och konstaterar att det finns ett behov av att hantera de säkerhetsproblem som kan uppstå när utländska investerare försöker ta kontroll över eller påverkar europeiska företag vars verksamhet hante- rar kritisk infrastruktur eller säkerhetskänsliga uppgifter. Utred- ningen var därför positiv till ett prövningssystem enligt förord- ningen. Utredningen pekade inte ut någon myndighet som direkt skulle vara ansvarig för frågan om prövningen av direktinveste- ringar. Utredningen ansåg dock att Business Swedens investerings- rådgivare bör öka dialogen med den myndighet som regeringen utser i syfte att tidigt hantera potentiella investeringar som kan innebära risker för kritisk infrastruktur och andra säkerhetsrisker. Vidare menade utredningen att Business Sweden bör bistå regio- nala investeringsfrämjande organisationer i att genomföra en första bakgrundskontroll av potentiella utländska investerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft14"&gt;Utredningens förslag medför ingen som helst konflikt med våra förslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;588&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_590"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:208px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:121px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387590x1.jpg/" style="width:413px;height:121px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1173 ft122"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagen om anmälan och granskning av utländska direkt- investeringar ska träda i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft12"&gt;Lagen ska dock inte tillämpas på investeringar som genomförs före den 1 februari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behövs inte några övergångsbestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft11"&gt;Betänkandet innehåller förslag till ett helt ny lag. Förslagen innebär att lagens tillämpningsområde ska avgränsas närmare genom bestäm- melser i förordning och myndighetsföreskrifter. Sådana föreskrifter måste alltså utfärdas innan lagen kan tillämpas fullt ut. Förslagen innebär också att Inspektionen för strategiska produkter, ISP, ska vara granskningsmyndighet och alltså pröva frågor enligt lagen. För att ISP ska kunna göra det krävs att myndigheten utökar och an- passar sin verksamhet genom bland annat rekrytering av personer med rätt kompetens. Med hänsyn till detta och med beaktande av den tid som kan beräknas för remissförfarande, fortsatt beredning inom Regeringskansliet och riksdagsbehandling, bör de föreslagna bestämmelserna kunna träda i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Enligt allmänna principer gäller att lagen ska tillämpas på investe- ringar som genomförs efter ikraftträdandet. En investering som om- fattas av tillämpningsområdet ska enligt förslagen anmälas till ISP innan den genomförs. Med att en investering genomförs avses att sådana dispositioner vidtas som medför att investeraren rent faktiskt kan utöva inflytande över investeringsobjektet. Tidpunkten för när inflytande uppkommer kan komma att variera men får i vart fall anses ha inträtt när någon form av transaktion har genomförts av parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft20"&gt;589&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_591" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p516 ft35"&gt;Vid tiden för ikraftträdandet kan det uppstå en situation där par- terna förhandlar om en investering före ikraftträdandet men investe- ringen genomförs efter att lagen har trätt i kraft. Vid tidpunkten för förhandlingarna finns i en sådan situation inte någon skyldighet eller ens möjlighet att anmäla investeringen till granskningsmyndigheten. Om en investering då måste anmälas sedan lagen trätt i kraft men innan den genomförs, kan genomförandet av investeringen fördröjas i avvaktan på handläggningen hos granskningsmyndigheten. Det får antas att en sådan fördröjning i de allra flesta fall är till nackdel för de inblandade parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft12"&gt;Vi bedömer därför att lagen inte bör gälla för investeringar som genomförs inom en viss tid från den dag då lagen trätt i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft12"&gt;Våra förslag innebär att ett beslut om att inleda granskning alternativt lämna anmälan utan åtgärd ska fattas inom 25 arbets- dagar från det att en fullständig anmälan har kommit in. Mot den bakgrunden bör lagen inte tillämpas på investeringar som genomförs före den 1 februari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft14"&gt;Våra förslag innebär att ett helt nytt regelverk införs. Det behövs inte några övergångsbestämmelser&lt;SPAN class="ft36"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 404px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;590&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_592" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;17 Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;17.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Inledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft24"&gt;I 14 § kommittéförordningen (1998:1474) anges att, om kommittéer presenterar förslag som påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, regioner, företag eller andra enskilda, så ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om för- slagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska dessa redovisas. I de fall beräkningarna visar att förslagen leder till kost- nadsökningar eller intäktsminskningar för staten, kommuner eller regioner, ska kommittén föreslå en finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;I 15 § kommittéförordningen anges att, om förslagen har bety- delse för den kommunala självstyrelsen, konsekvenserna i det avse- endet ska anges. Detsamma gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsätt- ning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i för- hållande till större företag, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Om ett betänkande innehåller förslag till nya eller ändrade regler, ska enligt 15 a § kommittéförordningen förslagens kostnadsmässiga och andra konsekvenser anges i betänkandet. Konsekvenserna ska anges på ett sätt som motsvarar de krav på innehållet i konsekvens- utredningar som finns i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;I 6 § i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning anges att betänkandet ska innehålla en beskrivning av problemet och vad man vill uppnå, vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd samt en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen. Betänkandet ska vidare innehålla en bedöm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft20"&gt;591&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_593" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p715 ft12"&gt;ning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyl- digheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen och en bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;I 7 § i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning anges att, om regleringen kan få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt, konse- kvensutredningen i den omfattning som är möjlig ska innehålla en beskrivning också av hur regleringen kan komma att påverka före- tagen, till exempel antalet företag som berörs, vilka branscher de är verksamma i och storleken på dem, vilken tidsåtgång och vilka kost- nader regleringen kan föra med sig, vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta, i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen och om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft11"&gt;Enligt våra direktiv ska vi, mot bakgrund av bland annat erfaren- heter av införanden av nationella granskningssystem i andra länder, bedöma om ett granskningssystem rent allmänt kan få påverkan på utländska direktinvesteringar i Sverige. I direktiven framhålls vidare att, om förslagen påverkar det kommunala självstyret, en proportio- nalitetsbedömning i enlighet med 14 kap. 3 § regeringsformen ska göras och de särskilda avvägningar som lett fram till förslagen redo- visas. En sådan bedömning ska också göras, om något av förslagen i betänkandet kan komma att påverka enskilda. Slutligen anges det i direktiven att, om utredningen överväger förslag som kan påverka egendomsskyddet eller näringsfriheten, så ska förslagen analyseras i förhållande till dessa bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;I detta kapitel redovisar vi vår bedömning av konsekvenserna av de förslag som lämnas. Hur förslagen förhåller sig till egendoms- skyddet och näringsfriheten behandlas dock i kapitel 14 och upp- repas inte här. Vidare har vi på andra ställen i betänkandet närmare beskrivit de risker med utländska direktinvesteringar som förslagen tar sikte på att hantera. Vi har kontinuerligt i betänkandet beskrivit problem, resonerat kring alternativa lösningar och gjort olika avväg- ningar. Det som sagts i de sammanhangen upprepas inte i detta kapi- tel. Vi vill dock även här nämna att våra förslag har utformats med utgångspunkt i principerna om effektivitet, rättssäkerhet, enkelhet och snabbhet. Vår ambition har alltså varit att så långt möjligt till-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;592&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_594" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:367px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387594x1.jpg/" style="width:413px;height:84px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft35"&gt;godose dessa krav. I de delar principerna inte kunnat följas i så stor utsträckning som man skulle kunna önska, har hela tiden alternativa lösningar övervägts och avvägningar gjorts mot de risker som kan uppstå för det svenska samhället om regleringen inte genomförs på det sätt vi föreslår. För konsekvensbedömningen gäller alltså genom- gående att konsekvenser i form av exempelvis kostnader samt admi- nistrativa och andra bördor för berörda aktörer är nödvändiga för att en ändamålsenlig investeringsgranskning till skydd för svenska säker- hetsintressen ska kunna göras. I avsnitt 17.6 konstaterar vi också att det på längre sikt finns samhällsekonomiska fördelar med att skydds- värda verksamheter och de funktioner som de tillhandahåller är fort- satt säkrade för svenska intressen, även om våra förslag kan medföra kostnader på kortare sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 108px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;17.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;Förslagens innehåll i korthet samt bakgrund och syfte med förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag innebär att skyddet för Sveriges skydds- värda verksamheter stärks. Om någon reglering på området inte införs, skulle det innebära att grundläggande funktioner i det svenska samhället utsätts för oacceptabla säkerhetsrisker.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Vi har haft i uppdrag att föreslå hur ett svenskt system för gransk- ning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Utländska direktinvesteringar har stor betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft. Det finns emellertid risker med att utländska aktörer investerar i vissa verksamheter. Riskerna kan bestå i att investeraren får tillgång till känslig information eller förmåga att kontrollera information eller verksamhet på ett sätt som kan vara skadligt för det svenska samhället. Den lagstiftning som finns i dag ger bara begränsade möjligheter att gripa in mot sådana investeringar. Det finns därför skäl för att granska utländska direkt- investeringar inom skyddsvärda områden och för att kunna ställa upp villkor för och ytterst hindra investeringar som kan få skadliga effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft35"&gt;I betänkandet föreslår vi ett system för anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar som kan vara en risk för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Förslagen innebär i korthet att en fysisk eller juridisk person som har för avsikt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;593&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_595" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:402px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:304px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387595x1.jpg/" style="width:416px;height:304px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft12"&gt;att investera i viss verksamhet inom vissa särskilt utpekade områden ska anmäla investeringen till Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Sedan anmälan gjorts ska ISP enligt förslagen bedöma om investeringen kan lämnas utan åtgärd eller om den bör granskas när- mare och därefter antingen godkännas, godkännas med villkor eller förbjudas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Vi har på andra ställen i betänkandet närmare beskrivit de risker med utländska direktinvesteringar som förslagen tar sikte på att han- tera och redogjort för att konsekvenserna av att utländska investerare får inflytande över skyddsvärd verksamhet kan bli allvarliga. Vi har i de sammanhangen också resonerat kring avvägningar mot bland annat intresset av ett öppet investeringsklimat. Den föreslagna regleringen innebär sammantaget att skyddet för Sveriges skyddsvärda verksam- heter stärks. Om någon reglering på området inte införs, skulle det innebära att grundläggande funktioner i det svenska samhället ut- sätts för oacceptabla säkerhetsrisker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;17.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Förslagen överensstämmer med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag överensstämmer med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft12"&gt;Enligt 15 a § kommittéförordningen och 6 § 6 förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning ska vi presentera en bedöm- ning av om förslagen överensstämmer med eller går utöver de skyl- digheter som följer av Sveriges anslutning till EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Vårt uppdrag har bestått av två delar. Den första delen innebar att lämna förslag på anpassningar och kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EU:s förordning om utländska direkt- investeringar). Vi redovisade förslagen i den delen i ett delbetänkande i april 2020.&lt;SPAN class="ft53"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Lagen (2020:826) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar och tillhörande förordning&lt;SPAN class="ft53"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;trädde i kraft den 1 november 2020. Den andra delen av&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;SOU 2020:11, Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direkt- investeringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Förordning (2020:827) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;594&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_596" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;uppdraget, som alltså är att föreslå hur ett svenskt system för gransk- ning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas, redovisas i detta betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;EU:s förordning om utländska direktinvesteringar medför ingen skyldighet för medlemsstaterna att införa nationella gransknings- system. Den innebär dock vissa skyldigheter när det gäller samarbete mellan medlemsstaterna angående främst utbyte av information kring utländska direktinvesteringar. En medlemsstats skyldigheter i detta avseende skiljer sig något åt beroende på om medlemsstaten har ett nationellt granskningssystem eller inte. I vårt delbetänkande före- slog vi kompletterande bestämmelser till förordningen som innebar att Sverige skulle uppfylla de skyldigheter som en medlemsstat har enligt förordningen. I detta slutbetänkande lämnar vi alltså förslag på ett nationellt granskningssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;För de medlemsstater som väljer att införa granskningssystem gäller att systemen måste vara transparenta och inte får diskriminera mellan olika tredjeländer, att tidsfrister ska tillämpas, att konfi- dentiella uppgifter ska skyddas och att utländska investerare och berörda företag ska ha möjlighet att begära omprövning av de natio- nella myndigheternas granskningsbeslut. Förordningen innehåller inte några bindande bestämmelser om hur granskningssystem ska utformas när det gäller exempelvis vilka utländska direktinvesteringar som ska omfattas. Medlemsstaterna har alltså stor frihet när det gäller hur ett granskningssystem ska utformas närmare. Våra förslag stäm- mer överens med förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Vi har på andra ställen i betänkandet redogjort för och resonerat kring de delar av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; som vi bedömer är relevanta för de aktuella frågorna. Vi har beaktat den &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; regleringen när förslagen har utformats och vi bedömer att förslagen om granskningssyste- mets utformning stämmer överens med de skyldigheter som följer av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;17.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Vilka som berörs av den föreslagna regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft35"&gt;Förslagen innebär att investerare i vissa särskilt utpekade verksam- heter ska anmäla investeringen till en granskningsmyndighet, ISP, vars beslut är avgörande för om investeringen får genomföras eller inte. En närmare beskrivning av verksamheterna finns i kapitel 10.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;595&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_597" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p486 ft11"&gt;De verksamheter som berörs av förslagen finns inom många sektorer och är av mycket varierande storlek. Förslagen omfattar investeringar i aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag, enskild närings- verksamhet, ekonomiska föreningar, stiftelser och hos enskilda näringsidkare. Även verksamhet som bedrivs av offentliga aktörer omfattas, om den bedrivs i en sådan form som angetts. Våra förslag innebär att den närmare avgränsningen av vilka verksamheter som berörs i viss utsträckning ska göras i förordning eller myndighets- föreskrifter. Det innebär att det är svårt att i nuläget fullt ut bedöma vilka specifika verksamheter som kommer att beröras av förslagen. En närmare beskrivning av verksamheterna och vilka osäkerheter som finns i detta avseende finns dock i avsnitt 17.8.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;När det gäller investeraren omfattas varje investerare som vill investera i någon av de verksamheter som omfattas av förslagen, oav- sett om investeraren är en fysisk eller juridisk person och oavsett inve- sterarens nationalitet. För investerare som ytterst ägs och kontrolleras av fysiska personer med enbart svenskt medborgarskap är förslagen dock mindre ingripande än för investerare som är eller som ytterst ägs och kontrolleras av personer med utländskt medborgarskap. För svenska investerare kommer förslagen i de flesta fall att innebära endast att investeraren måste anmäla investeringen samt avvakta granskningsmyndighetens utredning kring ägarförhållandena och där- efter följande beslut om att investeringen ska lämnas utan åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft12"&gt;Att en investering enligt våra förslag inte får genomföras förrän en viss prövning har gjorts, eller kanske inte alls får genomföras, innebär naturligtvis att också investerarens motpart i transaktionen berörs av förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;För att få tillräckligt underlag för sin bedömning av om en inve- stering ska granskas eller lämnas utan åtgärd ska ISP i den utsträck- ning det behövs samråda med statliga myndigheter, kommuner och regioner. ISP ska också ha rätt att begära uppgifter från kommuner och regioner samt de statliga myndigheter som regeringen bestämmer. Om ISP beslutar att granska en investering, är myndigheten skyldig att samråda med Försvarsmakten, Kommerskollegium, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Säkerhetspolisen. ISP ska också ha rätt att begära uppgifter och handlingar från investeraren och investeringsobjektet. Investeringsobjektet ska vara skyldigt att upplysa investeraren om att den verksamhet som bedrivs omfattas av den föreslagna regleringen. Det gäller dock inte om investeringen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;596&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_598" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:557px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387598x1.jpg/" style="width:413px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;har skett på en reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en MTF- plattform som avses i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;ISP:s beslut om bland annat förelägganden ska enligt föreslagen få överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm. För prövning i Kam- marrätten i Stockholm kommer det enligt förslagen att krävas pröv- ningstillstånd. Dessa domstolar berörs alltså av förslagen. ISP:s beslut om att en investering inte får genomföras ska få överklagas till regeringen. Eftersom regeringens beslut kan komma att prövas enligt lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut berörs även Högsta förvaltningsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft12"&gt;Eftersom ISP föreslås få begära handräckning för att få del av uppgifter och handlingar berörs också Kronofogdemyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;På området kritiska insatsvaror föreslår vi att investeringar i verk- samhet som prospekterar, utvinner, anrikar eller säljer metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning ska omfattas av gransk- ningssystemet. Förslagen i den delen innebär att Sveriges geologiska undersökning (SGU) ska ta fram underlag för att regeringen i för- ordning ska kunna besluta vilka metaller och mineraler som avses. SGU berörs alltså på detta sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;Hur olika aktörer berörs av våra förslag behandlas närmare i följ- ande avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;17.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Ekonomiska konsekvenser och finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Intäkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag leder inte till några intäkter för staten, kommuner, regioner, företag eller andra enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Våra förslag kommer inte att leda till några direkta intäkter. Vi före- slår inte att skatter eller avgifter ska införas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;597&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_599" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387599x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 58px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kort om andra länders administrativa kostnader kopplade till granskningssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;I OECD:s rapport om granskningsmekanismer finns ett kortare av- snitt om det offentligas administrativa kostnader kopplade till gransk- ningssystem.&lt;SPAN class="ft101"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Där konstateras följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Det är sällan som administrativa kostnader för granskningssystem specificeras särskilt eller ens offentliggörs. I vissa länder anses upp- gifterna i sig själva vara känsliga ur ett säkerhetsperspektiv. Viss information om vilka resurser som avsätts finns dock offentligt till- gänglig. I vissa fall är det också möjligt att göra grövre uppskatt- ningar av kostnaderna baserat på offentlig information. Exempel på sådan information är årliga budgetanslag eller antal personer som är direkt involverade i arbetet med granskningsmekanismerna. Baserat på sådana uppskattningar är slutsatsen att vilka resurser som avsätts för granskningsmekanismer i olika länder varierar stort; allt från nära noll till hundra miljoner &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; per år. Beloppen är mycket varierande även mellan länder vars ekonomier är av samma storleksordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;Vissa länder som har granskat mycket få eller inga fall kan för- väntas spendera högst måttliga belopp, men även länder som grans- kar flera dussin ärenden per år rapporterar ganska låga kostnader. I Finland hanteras granskningsmekanismen av tre personer. Tyskland uppgav i mitten av 2017 att den genomsnittliga kostnaden för att admi- nistrera landets granskningsmekanismer inte översteg 6 000 euro för åren &lt;NOBR&gt;2009–2015.&lt;/NOBR&gt; Under den perioden granskade Tyskland 30 till 50 ärenden per år. Under &lt;NOBR&gt;2018–2019&lt;/NOBR&gt; bestod den tyska gransknings- enheten av fem personer som hanterade anmälningarna och sam- arbetet med experter från andra ministerier. I början av 2020 upp- skattade Tyskland dock att den årliga merkostnaden, till följd av förändringar i granskningssystemet, skulle uppgå till 4,7 miljoner euro. När det gäller Frankrike finns inte någon uttrycklig information, men baserat på en nyligen genomförd konsekvensbedömning uppskattar OECD att direktkostnaderna för Frankrikes granskningsmekanism uppgår till en miljon euro per år. Nuvarande och framtida personal- behov har uppskattats till 23 tjänstemän. En ökning av personalresur- serna med 5 till 10 personer bedöms behövas på grund av den förväntade ökningen av antalet ärenden till följd av en reform av gransknings-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Acquisition- and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ownership-related&lt;/NOBR&gt; policies to safeguard essential security interests: Current and emerging trends, observed designs, and policy practice in 62 economies, Research note by the OECD Secretariat, maj 2020. Rapporten beskrivs närmare i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;598&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_600" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:218px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:464px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387600x1.jpg/" style="width:413px;height:464px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;mekanismen. För dessa 5 till 10 ytterligare tjänster beräknas kost- naderna till 315 000 euro per år. USA spenderar tiotals miljoner US- dollar på &lt;NOBR&gt;Cfius-processen&lt;/NOBR&gt; varje år, med ytterligare ökningar till följd av en reform 2018. Budgetdokument från finansministeriet och justitie- ministeriet avslöjar att över 40 miljoner &lt;NOBR&gt;US-dollar&lt;/NOBR&gt; begärs för budget- året 2020 bara för dessa delar av administrationen av &lt;NOBR&gt;Cfius-processen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kostnader för förvaltningsmyndigheter och domstolarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;En grov uppskattning ger vid handen att våra för- slag kräver ett nettotillskott om 55 miljoner kronor per år, i huvudsak för nyanställningar hos de myndigheter som ska bygga upp och vara verksamma i det nya systemet för anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar. Härutöver uppkom- mer vissa kostnader för kompetensförsörjning och annan utveck- ling med mera som i allt väsentligt kan tas inom ram men som likväl kräver engångsfinansiering på omkring 10 miljoner kronor. Förslagen kan antas leda till marginella kostnadsökningar också för andra offentliga aktörer, inklusive Regeringskansliet och dom- stolar, som kan hanteras inom ramen för tillgängliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft12"&gt;Den myndighet som ska svara för det svenska gransknings- systemet behöver för förberedelser tillföras en del av sin anslags- höjning – femton miljoner kronor – redan innan den nya lagstift- ningen träder i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft12"&gt;Utredningen utesluter inte att kostnaderna kan bli högre än vad som nu har angetts men konstaterar att berörda myndigheter inom ramen för den sedvanliga budgetprocessen har möjlighet att löpande belysa kostnadsbilden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft12"&gt;Myndigheternas resursbehov bör tillgodoses genom ökade för- valtningsanslag och finansieras inom de utgiftsområden som nor- malt bekostar respektive myndighets anslag. Utredningen har inga möjligheter att inom ramen för sitt uppdrag föreslå annan finan- siering än nettotillskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft14"&gt;Verksamheten bör inte vara avgiftsfinansierad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 117px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;599&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_601" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Myndigheternas sammanlagda resursbehov till följd av förslagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Utredningens uppdrag är att konstruera ett helt nytt system, inte att se över ett befintligt. Det innebär att det är betydligt svårare än vanligt att uppfylla kommittéförordningens krav på att beräkna vilka kostnader förslagen kan komma att medföra. Det går till exempel inte att göra några pålitliga bedömningar av vilken mängd ärenden som årligen ska hanteras och hur stor andel av dessa som kommer att leda till en gransk- ning. Inte heller ger internationella jämförelser någon användbar bild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Utredningen har låtit företrädare för de myndigheter som ska ha uppgifter i det system vi föreslår uppskatta vilka ekonomiska behov som kommer att uppstå, i vilken utsträckning behoven kan tillgodoses genom omfördelningar eller rationaliseringar och i vilken utsträckning annan finansiering krävs. Utredningen har därefter granskat de bedöm- ningar vi fått del av och begärt och fått klargöranden från berörda myn- digheter. Härefter har utredningen bedömt vilka ytterligare resurser som inledningsvis bör tillföras de fem myndigheter – främst ISP, men också Försvarsmakten, Kommerskollegium, MSB och Säkerhetspolisen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;"&gt;som ska ha särskilt utpekade roller i systemet. Andra myndigheter som berörs behöver inte några tillskott till följd av våra förslag. Utred- ningens uppskattningar stannar på lägre belopp än myndigheterna själva tror sig behöva. Utredningens ståndpunkt härvidlag beror främst på den osäkerhet som präglar bedömningen av det framtida behovet av resurser. Berörda myndigheter bör inte i ett så osäkert läge tillföras mer än vad man kan känna sig rimligt säker på att de behöver. Härtill kom- mer att en alltför snabb tillväxt av organisationer bör undvikas och att en successiv uppbyggnad leder till en långsiktigt bättre verksamhet. Efter hand som systemet kommer i bruk och utvecklas får man också bättre möjligheter att avgöra om ytterligare resurser behöver tillföras och hur detta i så fall bör finansieras. De ekonomiska villkoren för den framtida verksamheten bör därför göras flexibla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Det är alltså fråga om att bygga upp en helt ny verksamhet som ska hanteras av flera olika myndigheter och som innefattar internationellt samarbete. I ljuset av det är de belopp vi stannat för sammantaget blyg- samma. I viss begränsad omfattning kan finansieringen ske genom om- prioriteringar hos berörda myndigheter. Merparten – 55 miljoner kronor samt ett engångsbelopp om tio miljoner kronor – bör dock finansieras genom tillskott till de utgiftsområden där respektive myndighet hör hemma.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_602" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Verksamheten bör inte vara avgiftsfinansierad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;ISP prövar i dag ansökningar om tillstånd enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Den verk- samheten är avgiftsfinansierad. Avgifterna är kopplade till tillsyn och erläggs årligen av tillståndshavarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Avgifter för ansökan om tillstånd är ofta kopplade till tillstånd att bedriva verksamhet löpande och gäller ofta licenser, som enligt spel- lagen (2018:1138), eller olika tillstånd inom finanssektorn. En avgift ska innebära en motprestation och utgångspunkten är full täckning för myndighetens kostnader. Tanken är att den avgiftsskyldige ska betala för de kostnader denne orsakar. En avgift ska inte uppfattas som orättvis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Det granskningssystem som vi föreslår innefattar inte någon löpande tillsynsfunktion. Det är alltså inte aktuellt med någon årlig avgift för att täcka en motprestation i form av tillsyn. En granskning av en investering är visserligen en sådan motprestation som skulle kunna motivera ett avgiftsfinansierat system. Våra förslag innebär dock att olika ärenden kommer att ta olika mycket resurser i anspråk. De flesta ärenden kommer att kräva relativt små arbetsinsatser och vara snabbt avklarade, medan andra kan komma att vara arbetskrävande och pågå under en längre tid. Det är därmed inte möjligt att bestämma en avgift så att den står i rättvis proportion till motprestationen i varje fall. Att ta ut en avgift för en anmälan är inte heller förenligt med utgångs- punkten att granskningssystemet ska medföra så få pålagor som möjligt för berörda aktörer i syfte att regleringen ska ha så lite negativ inverkan på investeringsklimatet som möjligt. Det kan också noteras att det inte tas ut någon avgift i samband med prövningen av företags- koncentrationer enligt konkurrenslagen (2008:579) som är en pröv- ning som har likheter med den vi föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Vi bedömer sammantaget att det inte är lämpligt att finansiera granskningssystemet genom avgifter. Verksamheten ska i stället an- slagsfinansieras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 138px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;601&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_603" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:265px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387603x1.jpg/" style="width:413px;height:265px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft36"&gt;Granskningsmyndigheten – ISP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Inspektionen för strategiska produkter ska vara granskningsmyndighet och även fortsätta som kontaktpunkt en- ligt EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Våra förslag medför nya och utökade arbetsuppgifter för myndigheten. Detta leder till ett ökat resursbehov för myndigheten med 30 miljo- ner kronor per år och en engångskostnad på åtta miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft12"&gt;Vi föreslår att den nya lagstiftningen ska träda i kraft den 1 januari 2023. Myndigheten måste förbereda detta och bör redan för budgetåret 2022 få förvaltningsanslaget höjt med 15 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft12"&gt;Resursbehovet bör tillgodoses genom att myndighetens för- valtningsanslag ökas och finansieras inom det utgiftsområde som normalt bekostar myndighetens anslag, det vill säga utgiftsområ- de 5 – Internationell samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft35"&gt;Våra förslag innebär att ISP ska vara granskningsmyndighet enligt det föreslagna regelverket. Det är alltså ISP som ska ha ansvaret för att utreda, analysera och därefter bedöma om den tänkta investeringen kan medföra risker för de säkerhetsintressen som lagen anger och hur sådana risker ska hanteras. Uppgiften innebär att en anmälan om en investering ska lämnas in till ISP. Sedan anmälan gjorts ska ISP enligt förslagen bedöma om investeringen kan lämnas utan åtgärd eller om den bör granskas och därefter antingen godkännas, god- kännas med villkor eller förbjudas. För att få tillräckligt underlag för sina beslut ska ISP i den mån det behövs samråda med eller inhämta information från andra myndigheter, kommuner och regioner. I de ärenden som ISP beslutar om granskning ska ISP samråda med några särskild utpekade myndigheter. ISP kommer att behöva hämta in information även från öppna källor. ISP ges enligt förslaget också befogenhet att vid vite förelägga investerare och berörda företag att tillhandahålla uppgifter och handlingar som behövs för bedömning- arna. När det gäller vilka verksamheter som ska omfattas av förslagen kommer ISP också att kontinuerligt bevaka vilka framväxande och andra skyddsvärda teknologier som bör omfattas så att dessa kan föras in i förordning på det sätt som vi föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;ISP är i dag kontaktpunkt enligt EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Det innebär att samarbetet mellan medlems-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;602&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_604" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;staterna sker via ISP. ISP har mandat att vid vite förelägga en ut- ländsk investerare eller ett berört företag att tillhandahålla vissa upp- gifter eller handlingar, om dessa efterfrågas av en annan medlemsstat eller kommissionen. ISP har också rätt att meddela närmare före- skrifter om formerna för denna uppgiftsskyldighet. ISP ansvarar slutligen för Sveriges skyldighet att enligt artikel 5 i förordningen årligen till kommissionen lämna en rapport om utländska direkt- investeringar som gjorts i Sverige. Det finns goda skäl att tro att dessa uppgifter efter hand kommer att bli mer omfattande allt efter- som medlemsstaterna bygger upp och ut sina kontrollsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft12"&gt;Till följd av uppdraget som kontaktpunkt ökades ISP:s anslag med fyra miljoner kronor per år från och med 2021. Anslaget tas från utgiftsområde 5 – Internationell samverkan (frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och inter- nationella organisationer) som ISP verkar under.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;ISP har alltså redan i dag vissa uppgifter som är kopplade till inve- steringsgranskning. De förslag som vi nu lämnar innebär emellertid att ISP tillförs ytterligare och mer arbetskrävande uppgifter på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;En svårighet med att bedöma hur stora resurser ISP kommer att behöva för investeringsgranskningen är att det inte står klart hur många verksamheter som slutligen kommer att omfattas av förslagen och därmed av anmälningsskyldigheten. När det gäller vissa tekno- logier och samhällsviktig verksamhet innebär förslagen till exempel att vilka verksamheter som ska omfattas ska bestämmas i förordning respektive myndighetsföreskrifter. En närmare beskrivning av verk- samheterna och vilka osäkerheter som finns i detta avseende finns i avsnitt 17.8.1. Även om det närmare antalet verksamheter skulle vara känt, kommer mängden ärenden hos ISP att bero på hur många investeringar som faktiskt aktualiseras. Detta kan i sin tur bero på till exempel förändringar i omvärldsläget och det ekonomiska läget och på i vilken omfattning stater väljer att satsa på strategiska inve- steringar på skyddsvärda områden, ibland med antagonistiska syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Det är alltså inte möjligt att bedöma hur många investeringar som kommer att anmälas till ISP. Vi räknar dock med att de flesta anmäl- ningarna kommer att kunna lämnas utan åtgärd redan efter en kortare inledande kontroll. Dessa anmälningar kommer att medföra en liten arbetsinsats. Hur stora resurser detta kommer att kräva beror alltså främst på hur många anmälningar som görs. Vi bedömer att antalet investeringar som efter anmälan kommer att behöva granskas kom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;603&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_605" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p534 ft11"&gt;mer att vara tämligen lågt. Vilka resurser den faktiska granskningen kommer att kräva kommer att variera från fall till fall. De gransk- ningar som kommer att ta störst resurser i anspråk kommer rimligen att vara de som slutligen mynnar ut i ett godkännande med villkor eller ett förbud. Erfarenheten från andra länder är att beslut om be- viljande med villkor brukar föregås av ett tids- och resurskrävande förhandlingsarbete, och att antalet investeringar som förbjuds är litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;Utöver själva granskningen kommer ISP att behöva lägga resurser på att ta fram underlag till de förteckningar gällande framväxande och strategiskt skyddsvärda teknologier som regeringen enligt våra förslag ska besluta om i förordning. Detta arbete bedrivs redan i dag i samverkan med flera andra myndigheter och kommer att behövas fortlöpande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;I sin uppskattning av vilka ekonomiska behov som kommer att uppstå hos myndigheten har ISP beräknat vissa uppstartskostnader som behöver finansieras engångsvis. De tillkommande årliga kost- naderna avser i huvudsak ökad bemanning men även kostnader för bland annat externa databaser, lokaler, utlandsresor, information till och kontakter med enskilda aktörer och akademin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft12"&gt;ISP har vidare beräknat kostnader för uppdragsfinansiering av stöd till ISP från Totalförsvarets forskningsinstitut och Förvarets materielverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft11"&gt;Det underlag som ISP har gett in är detaljerat och genomarbetat. Den avgörande svårigheten för utredningen är den osäkerhet som ännu råder om systemets omfattning. Utredningen anser i ljuset av detta och av de skäl som angetts tidigare i detta avsnitt att orga- nisationen för att hantera prövningen inte inledningsvis bör ges så stor omfattning som ISP bedömer. Den slutsatsen kan vid behov omprövas när systemet beslutats och införts. Vidare bör en del av de kostnader ISP har tagit upp kunna finansieras inom redan befintliga ramar genom omprioriteringar och rationaliseringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;ISP bör få sitt årliga förvaltningsanslag höjt med 30 miljoner kro- nor samt engångsvis tillföras ytterligare åtta miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Den uppgift myndigheten nu åläggs kommer att innebära en rela- tivt sett stor ökning av dess uppdrag, enligt vårt förslag från och med 2023. För att verksamheten ska vara etablerad när lagstiftningen träder i kraft krävs att myndigheten vidtar förberedande åtgärder. Av denna anledning har ISP ett resursbehov redan 2022 som inte kan finansi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;604&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_606" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:200px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:139px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387606x1.jpg/" style="width:413px;height:139px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;eras inom befintliga ramar. Därför bör ISP redan för budgetåret 2022 få en ramhöjning om 15 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft12"&gt;Dessa belopp bör finansieras inom det utgiftsområde som normalt bekostar myndighetens anslag, det vill säga utgiftsområde 5 – Inter- nationell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Försvarsmakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslagen innebär utökade arbetsuppgifter för För- svarsmakten. Vi bedömer att detta medför ett ökat resursbehov för myndigheten med sex miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft52"&gt;Resursbehovet bör tillgodoses genom att myndighetens för- valtningsanslag ökas och finansieras inom det utgiftsområde som normalt bekostar myndighetens anslag, det vill säga utgifts- område 6 – Försvar och samhällets krisberedskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft11"&gt;Granskningsmyndigheten ska enligt förslagen i den utsträckning det behövs samverka med andra myndigheter inför sina beslut. I ärenden där granskningsmyndigheten beslutat att granska en anmäld investe- ring är det obligatoriskt för myndigheten att samråda med bland annat Försvarsmakten. Försvarsmakten förväntas bidra med såväl rena faktauppgifter som sina bedömningar i frågan om investeringen kan vara en sådan risk att den inte bör accepteras. Försvarsmakten är den myndighet som tillsammans med Säkerhetspolisen främst kom- mer att kunna bidra med uppgifter om hotbilder, tillvägagångssätt och underrättelseinformation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Försvarsmakten har i sin uppskattning av vilka ekonomiska be- hov som kommer att uppstå hos myndigheten uppgett följande. ISP kommer att behöva stöd av Försvarsmakten i bedömningen av både skyddsvärd verksamhet och investerare. Sådan information finns bara till begränsad del i sådan form att den kan överföras och nyttjas direkt av ISP i den myndighetens beslutsfattande. Resursförstärk- ning behövs också för löpande underrättelseinhämtning, bearbet- ning av information och utredningsarbete. Den överskottsinforma- tion som erhålls i samband med att ordinarie uppgifter utförs bedöms inte tillräckligt för ISP:s behov. Det går inte heller att omprioritera resurser från andra uppgifter. Den rena administrationen av ärenden, kommunikation mellan Försvarsmakten och ISP samt engångskost-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;605&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_607" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:399px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:120px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387607x1.jpg/" style="width:413px;height:120px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;nader för anpassning av tekniska system bedöms dock kunna hanteras inom ram. Den tillkommande kostnaden gäller i huvudsak personella resurser på säkerhetsskyddssidan och på säkerhetsunderrättelsesidan innefattande inhämtning, analys och utredningsarbete. I detta ingår också stöd till MSB inom ramen för uppgiften att ta fram underlag för vilken verksamhet som ska omfattas av granskningssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft24"&gt;Utredningen delar Försvarsmaktens uppfattning att våra förslag kommer att medföra viss ytterligare belastning på den verksamhet som myndigheten redan bedriver. Därutöver kommer det att bli fråga om viss ärendehandläggning inom ramen för lagens bestämmelser om samråd. Försvarsmaktens ytterligare kostnader kan bara i be- gränsad omfattning hanteras inom nuvarande ramar. Försvarsmaktens förvaltningsanslag bör tillföras ytterligare sex miljoner kronor. Detta bör finansieras inom det utgiftsområde som normalt bekostar myn- dighetens anslag, det vill säga utgiftsområde 6 – Försvar och sam- hällets krisberedskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Kommerskollegium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslagen innebär utökade och delvis nya arbetsupp- gifter för Kommerskollegium. Vi bedömer att detta medför ett ökat resursbehov för myndigheten med tre miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft12"&gt;Resursbehovet bör tillgodoses genom att myndighetens för- valtningsanslag ökas och finansieras inom utgiftsområde 24 – Näringsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft11"&gt;Granskningsmyndigheten ska enligt förslagen i den utsträckning det behövs samverka med andra myndigheter inför sina beslut. I ärenden där granskningsmyndigheten beslutat att granska en anmäld investering är det obligatoriskt för myndigheten att samråda med bland annat Kommerskollegium. Kommerskollegium förväntas bidra med såväl rena faktauppgifter som sina bedömningar i frågan om den tänkta investeringens påverkan på Sveriges ekonomi och investeringsklimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft35"&gt;Kommerskollegium har i sin uppskattning av vilka ekonomiska behov som kommer att uppstå hos myndigheten uppgett följande. För att kunna utföra uppdraget inom ramen för det föreslagna gransk- ningssystemet behöver myndigheten rekrytera och utveckla ny kom- petens när det gäller sambandet mellan investeringar, handel och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;606&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_608" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:345px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:156px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387608x1.jpg/" style="width:413px;height:156px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;tillväxt, unionsrättens och investeringsrättens utveckling på området och den praxis som andra stater förhåller sig till. Särskilda förfaran- den med andra instanser behöver också tas om hand för att kunna utföra uppdraget, till exempel med olika regioner och aktörer, där- ibland Business Sweden och Tillväxtverket. Medel för detta ryms inte inom befintlig ram. Utöver medel för tjänster kommer ett upp- drag till myndigheten att medföra ökade kostnader för säker kom- munikation och för den fysiska hanteringen av kvalificerat hemligt material, en infrastruktur som Kommerskollegium inte har i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Utredningen bedömer att Kommerskollegium, som måste bygga upp viss ny kompetens, delvis kan finansiera detta inom ram men likväl behöver tillföras tre miljoner kronor. Detta bör finansieras inom utgiftsområde 24 – Näringsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag medför utökade, delvis nya, arbetsupp- gifter för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Detta leder till ett ökat resursbehov för myndigheten med sex miljo- ner kronor per år och två miljoner kronor engångsvis.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft24"&gt;Resursbehovet bör tillgodoses genom att myndighetens för- valtningsanslag ökas och finansieras inom det utgiftsområde som normalt bekostar myndighetens anslag, det vill säga utgifts- område 6 – Försvar och samhällets krisberedskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft12"&gt;Granskningsmyndigheten ska enligt förslagen i den utsträckning det behövs samverka med andra myndigheter inför sina beslut. I ärenden där granskningsmyndigheten beslutat att granska en anmäld investering är det obligatoriskt för myndigheten att samråda med bland annat MSB. MSB förväntas bidra med såväl rena faktauppgifter som sina bedömningar i frågan om investeringen kan vara en sådan risk att den inte bör accepteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;MSB ska enligt våra förslag ansvara också för att i myndighets- föreskrifter peka ut den samhällsviktiga verksamhet som regelverket ska vara tillämpligt på. MSB ansvarar som nämnts för att stödja samhällets beredskap för bland annat kriser och civilt försvar och har stor expertkunskap när det gäller samhällsviktig verksamhet ur olika perspektiv. Våra förslag innebär dock att MSB får nya uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;607&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_609" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:507px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:157px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387609x1.jpg/" style="width:413px;height:157px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;MSB har i sin uppskattning av vilka ekonomiska behov som kom- mer att uppstå hos myndigheten uppgett följande. Det finns flera osäkerheter i bedömningen av arbetets omfattning. En sådan osäker- het gäller i vilken omfattning MSB kommer att behöva göra analys- och utredningsarbete i enskilda granskningsfall. MSB har en mycket begränsad information om enskilda företag och deras betydelse för samhällets funktionalitet och försörjning. I nuläget får sådan infor- mation inhämtas i de enskilda fallen vilket innebär att en utredning får göras från grunden varje gång. Den samlade bedömningen är att arbetet med att bland annat ta fram föreskrifter, ge stöd och informera om föreskrifterna, stödja ISP i enskilda granskningsärenden och delta i strategisk samordning sammantaget kommer att vara i en omfattning som inte är möjlig att genomföra genom omfördelning eller rationa- liseringar av befintliga resurser. Utöver kostnader för personal kom- mer kostnader för utveckling och förvaltning av digitala verktyg och införskaffande av &lt;NOBR&gt;IT-utrusning&lt;/NOBR&gt; som behövs för uppgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;Utredningen bedömer att MSB:s tillkommande kostnader delvis kan finansieras inom ram men att ett årligt tillskott behövs med sex miljoner kronor. Härutöver behövs engångsvis två miljoner kro- nor. Detta bör finansieras inom det utgiftsområde som normalt be- kostar myndighetens anslag, det vill säga utgiftsområde 6 – Försvar och samhällets krisberedskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft36"&gt;Säkerhetspolisen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslagen innebär att viss verksamhet som Säkerhets- polisen redan bedriver behöver utökas och att vissa nya arbets- uppgifter tillkommer. Vi bedömer att detta medför ett ökat resurs- behov för myndigheten med tio miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft12"&gt;Resursbehovet bör tillgodoses genom att myndighetens förvalt- ningsanslag ökas och finansieras inom det utgiftsområde som nor- malt bekostar myndighetens anslag, det vill säga utgiftsområde 4 – Rättsväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft35"&gt;Granskningsmyndigheten ska enligt förslagen i den utsträckning det behövs samverka med andra myndigheter inför sina beslut. I ärenden där granskningsmyndigheten beslutat att granska en anmäld investering är det obligatoriskt för myndigheten att samråda med bland annat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;608&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_610" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:561px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387610x1.jpg/" style="width:413px;height:66px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen förväntas bidra med såväl rena faktauppgifter som sina bedömningar i frågan om investeringen kan vara en sådan risk att den inte bör accepteras. Säkerhetspolisen är den myndighet som tillsammans med Försvarsmakten främst kom- mer att kunna bidra med uppgifter om hotbilder, tillvägagångssätt och underrättelseinformation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Säkerhetspolisen har i sin uppskattning av vilka ekonomiska be- hov som kommer att uppstå hos myndigheten uppgett följande. De uppgifter som förslagen innebär för myndigheten är nya och medför att verksamheten behöver utökas. En ökad kapacitet krävs inom fram- för allt inhämtning, bearbetning, analys och samverkan. Arbetet kopp- lat till utländska direktinvesteringar kommer att växa från 2021 med en tydligare nivåökning vid ikraftträdandet av ett granskningssystem vilket i sin tur kommer att påverka myndighetens kostnader. Bland de funk- tioner som särskilt behöver utökas finns handläggare, administratörer, analytiker och jurister. Det behövs också en breddning av kompetens och därmed rekrytering av medarbetare med andra typer av erfaren- heter. De tillkommande behoven kan bara i begränsad omfattning till- godoses inom ram genom omprioriteringar och rationaliseringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Utredningen delar uppfattningen att redan pågående verksamhet behöver förstärkas avsevärt. Det innebär ett behov av ytterligare tio miljoner kronor som bör finansieras inom det utgiftsområde som normalt bekostar myndighetens anslag, det vill säga utgiftsområde 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Rättsväsendet. Vissa ytterligare kostnadsökningar kan finansieras inom befintlig ram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Övriga samverkande myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag får inte några konsekvenser för övriga uppgiftsskyldiga myndigheter som måste finansieras i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft11"&gt;Vi föreslår att granskningsmyndigheten i den utsträckning det be- hövs ska samråda även med andra myndigheter än de som omfattas av obligatoriskt samråd efter ett beslut om granskning. Dessa andra myndigheter ska också, i den utsträckning regeringen bestämmer, vara skyldiga att lämna uppgifter till granskningsmyndigheten, om granskningsmyndigheten begär det. Det kan gälla exempelvis eko-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;609&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_611" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:463px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387611x1.jpg/" style="width:413px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p923 ft12"&gt;nomisk information om investeraren som kan finnas hos Bolags- verket eller Finansinspektionen, teknisk information hos Patent- och registreringsverket eller upplysningar om investerarens eventuella olagliga aktiviteter hos Polismyndigheten. Det är här fråga om infor- mation som myndigheterna redan har eller som de har möjlighet att relativt snabbt och enkelt ta fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft52"&gt;Vi bedömer att de resurser som dessa myndigheter kan behöva lägga på samråd eller på att tillhandahålla ISP den efterfrågade in- formationen kommer att vara begränsade och att eventuella kostna- der till följd av detta kan finansieras inom befintliga anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft36"&gt;Sveriges geologiska undersökning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft24"&gt;Förslagen innebär att Sveriges geologiska undersökning (SGU) ska ta fram underlag till den förteckning över metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning som regeringen enligt våra förslag ska besluta om i förordning. Mot bakgrund av det arbete som SGU redan i dag utför på området bedömer vi att eventuella kostnader till följd av detta kan finansieras inom befintliga anslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Kronofogdemyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag får inte några konsekvenser för Krono- fogdemyndigheten som måste finansieras i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft24"&gt;Föreslagen innebär att ISP ska ha rätt att begära handräckning av Kronofogdemyndigheten för att investeraren eller det berörda före- taget ska tillhandahålla uppgifter eller handlingar som ISP behöver. Vi bedömer att investerare och berörda företag i allra största ut- sträckning självmant kommer att tillhandahålla ISP de uppgifter och handlingar som myndigheten efterfrågar. Vi bedömer därför att ISP kommer att begära handräckning i mycket begränsad omfattning. Kronofogdemyndighetens kostnader bedöms därför kunna finansi- eras inom befintliga ramar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 100px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;610&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_612" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387612x1.jpg/" style="width:413px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft36"&gt;Domstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag får inte några konsekvenser för dom- stolarna som måste finansieras i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft24"&gt;Granskningsmyndighetens beslut om föreläggande eller sanktioner ska enligt förslagen få överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm. För prövning i Kammarrätten i Stockholm kommer det enligt för- slagen att krävas prövningstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Eftersom sanktionsavgifter kan vara ekonomiskt kännbara är det rimligt att utgå från att ISP:s beslut om sådana kommer att över- klagas i relativt stor utsträckning. Antalet ärenden där sanktioner beslutas kan dock förväntas bli lågt vilket innebär att även över- klaganden bör bli sällsynta. När det gäller beslut om förelägganden bedömer vi att investerare och berörda företag i allra största utsträck- ning självmant kommer att rätta sig efter sådana. Även beslut om förelägganden och ärenden till följd av överklaganden av sådana kommer därför rimligen att bli få.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Enligt våra förslag ska beslut om förbud mot och villkor gällande en investering kunna överklagas till regeringen. Beslut av regeringen som innefattar en prövning av en enskilds civila rättigheter eller skyl- digheter kan rättsprövas av Högsta förvaltningsdomstolen enligt lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut. Om regeringens beslut enligt granskningssystemet skulle anses innefatta en enskilds civila rättigheter och skyldigheter, kan alltså Högsta förvaltningsdom- stolen komma att beröras av våra förslag. Som framgått ovan bedömer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;"&gt;att granskningsmyndigheten kommer att meddela mycket få beslut om förbud eller villkor. Antalet överklaganden till regeringen, och därmed eventuella mål om rättsprövningar hos Högsta förvaltnings- domstolen, kommer därmed också att vara mycket lågt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;Vi bedömer sammantaget att ökningen av antalet mål i förvalt- ningsdomstolarna och därmed även kostnaderna kommer att bli be- gränsade. Kostnaderna bör rymmas inom befintliga anslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 144px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;611&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_613" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:594px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387613x1.jpg/" style="width:413px;height:594px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft36"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Regeringen berörs av våra förslag genom att beslut om förbud eller villkor föreslås överklagas till regeringen. Vi före- slår också att regeringen i förordning ska meddela föreskrifter om dels vilka framväxande och andra skyddsvärda teknologier som ska omfattas av regelverket, dels vilka metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning. Regeringskansliets arbete med styrning av ISP kommer att bli något mer omfattande än för när- varande. De sammantagna effekterna på kansliets arbetsbelast- ning är försumbara.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Våra förslag innebär att granskningsmyndighetens beslut om förbud eller villkor kan överklagas till regeringen. Som framgått ovan bedö- mer vi att granskningsmyndigheten kommer att meddela få sådana beslut. Antalet överklaganden till regeringen kommer därmed också att vara litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Regeringen berörs också genom att vi föreslår att regeringen i för- ordning ska meddela föreskrifter om dels vilka framväxande och andra skyddsvärda teknologier som ska omfattas av regelverket, dels vilka metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning. Det är här fråga om föreskrifter som kommer att behöva uppdateras regel- bundet och, beträffande teknologierna, med relativt korta intervaller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;Våra förslag innebär också att regeringen i förordning ska ange de statliga myndigheter som ska vara skyldiga att lämna uppgifter till granskningsmyndigheten när myndigheten begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Detta är sedvanliga arbetsuppgifter för Regeringskansliet som inte kräver någon särskild tillkommande finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kostnader för kommuner och regioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag får inte några konsekvenser för kom- muner och regioner som måste finansieras i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft35"&gt;Kommuner och regioner ska enligt förslagen vara skyldiga att lämna uppgifter till granskningsmyndigheten, om myndigheten begär det. Det kan gälla till exempel uppgifter om lokal infrastruktur. Vi bedö- mer att den kostnadsökning som uppgiftsskyldigheten skulle kunna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;612&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_614" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:254px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:175px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387614x1.jpg/" style="width:413px;height:175px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;medföra är mycket begränsad och kan hanteras inom ramen för tillgängliga medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft12"&gt;Kommuner och regioner kan komma att beröras av förslagen även till följd av att de bedriver sådan verksamhet som omfattas av förslagen. Vi bedömer att det även här kommer att vara fråga om ett mycket begränsat antal fall. De kostnader som kan uppkomma är av samma mer indirekta karaktär som när det gäller verksamhet som bedrivs i privat regi, se avsnitt 17.5.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Kostnader för företag eller andra enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag medför kostnader för berörda investe- rare. Kostnaderna kommer att variera från fall till fall och är bero- ende av omfattningen av bland annat handläggningen vid gransk- ningsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft12"&gt;Förslagen kan medföra vissa direkta kostnader för investerings- objekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft12"&gt;Förslagen medför inte några direkta kostnader för investe- rarens motpart.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Förslagen kan medföra indirekta kostnader för företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft36"&gt;Kostnader för investerare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Den som vill investera i en verksamhet som omfattas av förslagen kommer att behöva sätta sig in i vad regelverket innebär. Investeraren kan också behöva anlita hjälp när det gäller förfarandet hos gransk- ningsmyndigheten. Detta kan medföra kostnader för juridisk eller annan expertis. Investeraren kan också behöva avsätta vissa resurser för att ta fram den information som behövs för anmälningsförfarandet och den följande handläggningen samt en eventuell granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Vi bedömer att de kostnader som en investerare kan komma att få kommer att variera åtskilligt från fall till fall. En investering som lämnas utan åtgärd av granskningsmyndigheten direkt efter en an- mälan kommer naturligtvis att innebära låga kostnader i jämförelse med en investering som behöver granskas närmare för att slutligen förenas med villkor för att godkännas eller kanske förbjudas och där&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;613&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_615" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p923 ft14"&gt;investeraren därefter överklagar granskningsmyndighetens beslut. I de sistnämnda fallen kan kostnaderna bli beaktansvärda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;Kostnader för investeringsobjekten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft11"&gt;Enligt våra förslag ska den verksamhet som investeringen gäller vara skyldig att på granskningsmyndighetens begäran tillhandahålla vissa uppgifter eller handlingar angående investeringen. Denna skyldighet kan medföra vissa kostnader. Kostnader kan också uppkomma till följd av eventuella överklaganden av ISP:s beslut om sanktioner eller förelägganden. Kostnaderna kommer att variera beroende på om- fattningen av överklagandena. Vi bedömer dock att dessa situationer kommer att vara sällsynta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Kostnader för investerarens motpart&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft12"&gt;I vissa transaktioner kommer investerarens motpart att vara en annan än investeringsobjektet, till exempel när investeringen görs genom köp av publika aktier på en börs. Vi bedömer att våra förslag inte medför några direkta kostnader för sådana motparter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Indirekta kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft24"&gt;Våra förslag innebär att en investering kan ta längre tid att genom- föra. För parterna i transaktionen skulle detta i vissa fall kunna medföra indirekta kostnader eller minskade intäkter. Samma sak gäller bland annat om granskningsmyndigheten beslutar att acceptera en investering bara om vissa villkor uppfylls. Ett beslut från gransk- ningsmyndigheten om att förbjuda en investering eller ställa upp villkor för den innebär inskränkningar av varierande grad i de in- blandade parternas rätt att förfoga över sin egendom respektive bedriva eller etablera näringsverksamhet. Även detta kan medföra indirekta ekonomiska konsekvenser för parterna. Indirekta kostna- der kan uppkomma också om granskningsmyndigheten fattar beslut om förbud vid en granskning i efterhand och parternas respektive prestationer ska återgå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;614&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_616" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:192px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387616x1.jpg/" style="width:413px;height:192px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;17.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslagens påverkan på utländska direktinvesteringar generellt i Sverige kan inte bedömas närmare. Att investeringar förbjuds eller inte genomförs alls kan medföra samhällsekono- miska nackdelar. Eventuella nackdelar på kortare sikt kan dock vägas upp av fördelar på längre sikt. Förslagen har dessutom ut- formats för att de ska medföra så begränsade effekter på oproble- matiska investeringar som möjligt, samtidigt som investeringar som kan medföra oacceptabla säkerhetsrisker ska kunna fångas upp av systemet. Vi bedömer att konsekvenserna för oproble- matiska investeringar kommer att bli begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft11"&gt;I våra direktiv framhålls följande. Sverige är en liten öppen ekonomi som är beroende av handel med andra länder. Tillgången till kapital är en förutsättning för en hög konkurrenskraft och för att Sveriges ekonomi ska kunna fortsätta att växa och utvecklas. Utländska direkt- investeringar bidrar till ökad tillväxt, produktivitet och innovation samt internationalisering av svensk ekonomi. Utländska direktinve- steringar har stor betydelse också för sysselsättningen. Uppskatt- ningsvis 600 &lt;NOBR&gt;000–700&lt;/NOBR&gt; 000 personer är i dagsläget sysselsatta i drygt 14 000 utlandsägda dotterbolag i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Det är alltså av stor samhällsekonomisk vikt att utländska inve- sterare fortsätter att investera i Sverige i så stor utsträckning som möjligt. Strategiska uppköp eller investeringar i skyddsvärd verk- samhet kan emellertid också innebära risker för svenska säkerhets- intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Att investeringar som kan medföra oacceptabla säkerhetsrisker hindras medför naturligtvis att svenska företag och Sverige som land kan gå miste om kapital eller önskvärda arbetstillfällen till nackdel för samhällsekonomin. Det står dock klart att intresset av ett öppet investeringsklimat i vissa konkreta fall måste stå tillbaka till förmån för intresset av att skydda vissa verksamheter. Att skyddsvärda verk- samheter och de funktioner som de tillhandahåller är fortsatt säkrade för svenska intressen innebär också samhällsekonomiska fördelar på längre sikt. Det är inte heller självklart att ett system som släpper igenom investeringar tämligen lätt faktiskt gynnar investerings- viljan. Det är angeläget att det svenska systemet vinner respekt i om- världen för noggrannhet och för att identifiera risker på ett adekvat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;615&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_617" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387617x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p534 ft11"&gt;sätt. Ett effektivt granskningssystem ger Sverige en hög trovärdighet i relationen till andra länder och strategiskt viktiga företag. Viktiga samarbeten inom flera områden är beroende av en hög trovärdighet för ett granskningssystem. Ett effektivt system som förhindrar exempelvis att viktig teknologi och strategisk kunskap förs över till fel mottagare kan vara avgörande för att få investeringar från vänligt sinnade länder där Sverige är beroende av ett fortsatt samarbete. Det kan alltså skada viljan att investera i Sverige, om det finns en bild av att investeringar inte är tillräckligt granskade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft12"&gt;En stor utmaning är att i så stor utsträckning som möjligt, till fördel för samhällsekonomin, låta investeringar som är oproblema- tiska ur säkerhetssynpunkt falla utanför systemet samtidigt som investeringar som kan medföra oacceptabla säkerhetsrisker ska kunna fångas upp av systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft11"&gt;När det gäller frågan om samhällsekonomiska konsekvenser till följd av granskningssystem för utländska direktinvesteringar har OECD i en rapport från maj 2020&lt;SPAN class="ft53"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;framhållit följande. Även om skydd av ett lands säkerhetsintressen är en rättighet och skyldighet för regeringar, och granskningssystem för att skydda sådana intressen är legitima, kan systemens utformning påverka oproblematiska inve- steringar och marknader mer generellt. I vilken utsträckning som oproblematiska investeringar och marknader påverkas av gransknings- systemen beror till stor del på hur systemen är utformade. Förekoms- ten av ett granskningssystem kan till exempel avskräcka investerare från investeringsbeslut och snedvrida marknaden för fusioner och för- värv till förmån för investerare som inte är föremål för gransknings- systemet samt påverka värderingen av tillgångar som anses känsliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft52"&gt;Av rapporten framgår att det finns mycket lite empiri om vilka effekter granskningssystem har på oproblematiska investeringar. Det konstateras dock att följande effekter har lyfts fram i debatten:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;En investerare kan avstå från en investering som skulle bli föremål för granskning, om investeraren anser att risken för ett förbud är för hög och vill undvika risken för dålig publicitet. Denna effekt påverkar sannolikt investerare av vissa specifika ursprung eller statligt ägda investerare mer än andra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;" class="ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Acquisition- and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ownership-related&lt;/NOBR&gt; policies to safeguard essential security interests – Current and emerging trends, observed designs, and policy practice in 62 economies, Research note by the OECD Secretariat, maj 2020. Rapporten behandlas närmare i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;616&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_618" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;En investerare kan anse att kostnaderna för en granskning är för höga för att göra investeringen lönsam, även om investeraren är säker på att investeringen kommer att accepteras. En sådan kost- nad kan gälla rådgivning för att navigera i komplicerade regelverk. Kostnader i samband med ett granskningsförfarande kan avskräcka från mindre investeringar oproportionerligt mycket eftersom ut- gifterna i förhållande till transaktionsvärdet kan göra investeringen mindre lönsam.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Vissa investerare kan missgynnas jämfört med andra, om ett granskningssystem inte omfattar alla investerare i samma typ av verksamhet. Ägaren av den verksamhet som investeringen gäller kan till exempel välja bort den investerare som behöver gå igenom en granskningsprocess till förmån för en investerare som inte behöver göra det. Ägaren av investeringsobjektet kan också be- gära ersättning i olika former för att kompensera för osäkerhet eller förseningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;I de fall ett granskningssystem innebär att bara ett fåtal poten- tiella investerare kan accepteras, kan värderingen av verksam- heten bli lägre och det kan vara svårare att skaffa nytt kapital till verksamheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Förekomsten av ett granskningssystem kan påverka var ett före- tag väljer att placera kapital för exempelvis forskning och utveck- ling. För att undvika granskning vid en framtida försäljning av en verksamhet kan ett företag välja att styra sitt kapital till länder där den framtida regleringen av investeringar förväntas vara mindre strikt. På detta sätt ökar företagets chanser till högre avkastning vid framtida försäljning av den verksamhet som kapitalet placerats i.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft12"&gt;Förekomsten och omfattningen av dessa effekter är dock otillräck- ligt utforskade och därmed osäkra. Risken för att ett gransknings- system ska ge upphov till effekterna kan dock enligt rapporten motverkas, om systemet utformas enligt vissa principer. För att minska effekterna på oproblematiska investeringar kan ett granskningssystem utformas så att det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;är förutsägbart när det gäller kriterier, förfarande och tidsaspekter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;erbjuder ett tidigt tillfälle för informellt samråd med myndigheterna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;617&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_619" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:392px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:103px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387619x1.jpg/" style="width:413px;height:103px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p802 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;omfattar transaktioner bara på områden där det finns risker för säkerhetsintressen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;möjliggör beslutsfattande tidigt i förfarandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft11"&gt;Det är alltså sammantaget mycket svårt att dra några klara eller tillräckligt väl underbyggda slutsatser när det gäller om och i så fall hur och i vilken utsträckning ett granskningssystem skulle få konse- kvenser för investerares intresse för och vilja att investera i verk- samhet i Sverige och därmed för samhällsekonomin i stort. Vi kan dock konstatera att våra förslag ligger i linje med OECD:s syn på hur ett granskningssystem bör utformas för att de ska medföra så få negativa effekter på oproblematiska investeringar som möjligt. Vi har vid våra överväganden om hur systemet ska utformas konsekvent strävat efter att göra det så enkelt som möjligt och bedömer att konse- kvenserna för oproblematiska investeringar kommer att bli begränsade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;17.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslagen kan ha viss påverkan på den kommunala självstyrelsen. Förslagen går dock inte utöver vad som är nöd- vändigt för att skydda sådan skyddsvärd verksamhet som för- slagen tar sikte på. Förslagen påverkar därmed den kommunala självstyrelsen på det minst ingripande sätt som är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft12"&gt;Inskränkningar i den kommunala självstyrelsen kräver enligt 14 kap. 3 § regeringsformen att en proportionalitetsbedömning görs i för- hållande till de ändamål som har föranlett den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Kommunal självstyrelse innebär att det ska finnas en självständig och, inom vissa ramar, fri bestämmanderätt för kommuner och regi- oner. De två grundläggande värdena bakom självstyrelsen uttrycks ofta som demokrati och effektivitet. Frågor som är av betydelse när konsekvenser för kommunal självstyrelse analyseras är bland annat om förslagen har betydelse för den kommunala demokratin genom att till exempel begränsa fullmäktiges möjligheter att fatta beslut, om förslagen påverkar kommunernas och regionernas möjlighet att bestämma hur de ska bedriva eller organisera sin verksamhet eller om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;618&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_620" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387620x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;förslagen innebär att en kommun eller en region görs beroende av att tillstånd ges från en statlig myndighet.&lt;SPAN class="ft96"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft11"&gt;Lagstiftning som innebär åligganden för kommuner och regioner behöver dock inte påverka den kommunala självstyrelsen i den mening som avses i 15 § kommittéförordningen (1998:1474). Ett sådant exempel är bestämmelser som rör kommuner och regioner i deras egenskap av till exempel arbetsgivare eller fastighetsägare.&lt;SPAN class="ft53"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Lagrådet har vid upprepade tillfällen uttalat att gränsdragningen för självstyrelsen snarare är en politisk än en rättslig fråga.&lt;SPAN class="ft53"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Frågor om den kommunala självstyrelsen har diskuterats i ett fler- tal lagstiftningsärenden. Ett sådant exempel är förslag om att över- låtelser av aktier eller andelar i ett kommunalt bostadsföretag i en sådan omfattning att kommunens bestämmande inflytande över före- taget upphörde skulle godkännas av länsstyrelsen för att vara giltiga. Lagrådet anförde att detta var en inskränkning i den kommunala självstyrelsen eftersom kommunen skulle bli helt beroende av att tillstånd meddelades av en statlig myndighet. Enligt Lagrådet rörde det sig dessutom om en inskränkning av självstyret på en för kom- munerna centralt ansvarsområde, nämligen bostadsförsörjningen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Ett annat exempel är förslag om förbud mot utförsäljningar av akut- sjukhus. Lagförslaget inskränkte den kommunala självstyrelsen genom att landstingen inte fritt skulle kunna bestämma hur deras verksam- het skulle bedrivas eller hur verksamheten skulle organiseras.&lt;SPAN class="ft53"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Kommuner och regioner kan komma att omfattas av våra förslag, om de bedriver sådan verksamhet som omfattas av förslagen, till exempel i form av ett kommunalt aktiebolag. Förslagen kan då kom- ma att inskränka den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;I 14 kap. 3 § regeringsformen anges att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Vid en sådan proportionalitetsbedömning ska en avvägning göras mellan de kom- munala självstyrelseintressena och de nationella intressen som den föreslagna lagstiftningen ska tillgodose.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Statskontorets rapport Kommunalt självstyre och proportionalitet (2011:17) s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Statskontorets rapport Kommunalt självstyre och proportionalitet (2011:17) s. 63 med där angivna hänvisningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se till exempel prop. 1991/92:170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), s. 161–&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;samt Lagrådets yttrande i bilaga, bet. 1998/99:BoU11 s. 23 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft105"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Prop. 2001/02:58 Allmännyttiga bostadsföretag, s. 100 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Prop. 2000/01:36 Sjukhus med vinstsyfte, s. 30 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;619&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_621" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:297px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:210px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387621x1.jpg/" style="width:413px;height:210px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft11"&gt;Våra förslag syftar till att säkerställa att grundläggande funktioner i det svenska samhället inte utsätts för oacceptabla säkerhetsrisker. Vi bedömer att förslagen inte kan anses gå utöver vad som är nöd- vändigt för att skydda sådan skyddsvärd verksamhet som förslagen tar sikte på. Förslagen påverkar därmed den kommunala självstyrel- sen på det minst ingripande sätt som är möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;17.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Övriga konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;Antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft36"&gt;Investeringsobjekten – övergripande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag, enskilda näringsidkare, ekonomiska föreningar och stiftelser vars verksam- het regleras av säkerhetsskyddslagen berörs av våra förslag. Även verksamhet som inte är så kritisk att en investering skulle kunna medföra risk för Sveriges säkerhet, men för allmän ordning eller allmän säkerhet i &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; mening, omfattas. Företagen finns inom ett flertal utpekade sektorer och branscher. Eftersom det närmare utpekandet av många av verksamheterna ska göras i före- skrifter på förordningsnivå alternativt i myndighetsföreskrifter går det inte att närmare bedöma vare sig hur många företag det är fråga om eller hur stora dessa är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft11"&gt;När det gäller investeringsobjekten innebär våra förslag att verksam- heter inom ett flertal branscher kommer att omfattas. Förslagen gäller aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag, enskild näringsverksam- het, ekonomiska föreningar och stiftelser med säte i Sverige, oavsett dessas storlek. Inom vissa branscher innebär förslagen att det när- mare utpekandet av verksamheterna ska göras i föreskrifter på för- ordningsnivå alternativt i myndighetsföreskrifter. Det går därför inte att närmare bedöma hur många företag som berörs. Det går inte heller att säga något närmare om storleken på dessa företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft35"&gt;Mot bakgrund av att förslagen innebär att en investering får förbjudas om det är nödvändigt för att skydda Sveriges säkerhet kommer bland annat verksamhet som omfattas av säkerhetsskydds-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;620&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_622" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:561px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:181px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387622x1.jpg/" style="width:415px;height:181px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;lagen (2018:585) att omfattas. När det gäller säkerhetsskyddslagen åligger det aktörerna att själva identifiera sig som utövare av sådan verksamhet som omfattas av lagen. Säkerhetskänslig verksamhet kan bedrivas inom åtskilliga sektorer. Det saknas en samlad överblick över antalet verksamheter som omfattas av säkerhetsskyddslagstift- ningen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Det går därför inte att bedöma hur många företag som bedriver sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Även verksamhet som inte är så kritisk att en investering skulle kunna medföra risk för Sveriges säkerhet, men däremot för allmän ordning eller allmän säkerhet i &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; mening, omfattas av våra förslag. Här innefattas till exempel samhällsviktig verksamhet som inte är nödvändig för funktionaliteten på nationell nivå. Det är fråga om verksamhet som behövs för att samhällets funktionalitet ska kunna upprätthållas vid olyckor eller kriser. Förslagen omfattar också investeringar i verksamhet som rör kritiska teknologier, även om verksamheten i sig inte omfattas av säkerhetsskyddslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Även om det närmare antalet verksamheter skulle vara känt, kom- mer antalet företag som faktiskt berörs av förslagen att vara bero- ende av hur många investeringar som görs. Detta kan i sin tur bero på till exempel samhällsekonomin i stort, förändringar i omvärlds- läget och i vilken omfattning stater väljer att satsa på strategiska investeringar i antagonistiska syften, jämför resonemanget om ISP:s resursbehov i avsnitt 1.5.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;I det följande lämnas en närmare beskrivning angående berörda företag utifrån de områden som förslagen omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Investeringsobjekt området samhällsviktig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är inte möjligt att nu bedöma hur många före- tag inom området samhällsviktig verksamhet som kommer att omfattas av förslagen eller hur stora dessa företag är.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft35"&gt;Beträffande samhällsviktig verksamhet innebär förslagen att det när- mare utpekandet av verksamheterna ska göras i myndighetsföreskrifter på liknande sätt som enligt lagen (2018:1174) om informations- säkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster samt tillhörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Se exempelvis SOU 2018:82 Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen, s. 353.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;621&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_623" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:272px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:458px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387623x1.jpg/" style="width:416px;height:458px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft24"&gt;förordning och myndighetsföreskrifter. Företag som bedriver sam- hällsviktig verksamhet finns inom de flesta sektorer, se avsnitt 10.2.1. Det är inte möjligt att nu bedöma hur många företag som kommer att omfattas eller hur stora dessa är. Samhällsviktig verksamhet be- drivs dock sällan av små företag. När det gäller antalet företag som berörs av förslagen kan i viss mån antalet aktörer som själva identi- fierat sig som leverantörer av samhällsviktiga tjänster tjäna som en utgångspunkt. I september 2020 fanns 561 anmälda leverantörer av samhällsviktiga tjänster.&lt;SPAN class="ft123"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Investeringsobjekt området kritiska teknologier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Inom området kritiska teknologier omfattas i dag omkring 500 företag av förslagen. Bland dessa återfinns flera av de största svenska industriföretagen och ett antal andra börs- noterade företag, men även många små och medelstora företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft52"&gt;Det är inte möjligt att nu bedöma vare sig hur många företag som sysslar med framväxande eller andra skyddsvärda tekno- logier som kommer att omfattas eller storleken på dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;På området kritiska teknologier innebär förslagen att företag som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller produkter som är upptagna i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprätt- ande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transi- tering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (omarbetning) ska omfattas, liksom företag som omfattas av lagen (1992:1300) om krigsmateriel. I dag finns totalt omkring 500 sådana företag i Sverige. Bland dessa åter- finns flera av de största svenska industriföretagen och ett antal andra börsnoterade företag, men även många små och medelstora företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;På detta område föreslås att även framväxande och andra skydds- värda teknologier ska omfattas och att dessa verksamheter ska pekas ut i förordning. Det är inte möjligt att nu bedöma vare sig hur många företag som kommer att omfattas av regelverket till följd av att de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Årsrapport över &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NIS-leverantörers&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;it-incidentrapportering&lt;/NOBR&gt; 2020 – En samlad bild över rap- porterade &lt;NOBR&gt;it-incidenter&lt;/NOBR&gt; i samhällsviktiga och digitala tjänster, MSB, februari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;622&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_624" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:146px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:467px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387624x1.jpg/" style="width:413px;height:467px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft14"&gt;bedriver verksamhet som rör framväxande eller andra skyddsvärda teknologier eller storleken på dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;Investeringsobjekt området kritiska råvaror&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är inte möjligt att nu bedöma hur många före- tag som kommer att omfattas av förslagen till följd av att de pro- spekterar, utvinner, anrikar eller säljer sådana råvaror som finns upptagna på EU:s råvarulista eller andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning eller storleken på dessa. Till den del verksamheten gäller utvinning, anrikning eller försäljning som ett led i själva råvaruproduktionen rör det sig sannolikt om högst tio företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft24"&gt;På området kritiska insatsvaror innebär förslagen att investeringar i verksamhet som prospekterar, utvinner, anrikar eller säljer råvaror som finns upptagna på EU:s förteckning över kritiska råvaror eller andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning ska omfattas. Till den del verksamheten gäller utvinning, anrikning eller försäljning som ett led i själva råvaruproduktionen berörs sanno- likt högst tio företag av våra förslag. Det är inte möjligt att nu be- döma hur många företag som i övrigt berörs av våra förslag i denna del eller storleken på dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;Investeringsobjekt området känslig information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det är inte möjligt att nu bedöma vare sig hur många företag inom området känslig information som kommer att om- fattas av förslagen eller storleken på dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;När det gäller området känslig information omfattar förslagen verk- samhet vars huvudsakliga ändamål innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Det är inte möjligt att bedöma antalet företag som berörs av för- slagen i denna del eller storleken på dessa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;623&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_625" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:631px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387625x1.jpg/" style="width:416px;height:631px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Investeringsobjekt säkerhetskänslig verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det går inte att bedöma vare sig hur många företag som berörs av våra förslag till följd av att de bedriver säkerhets- känslig verksamhet eller storleken på dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft11"&gt;När det gäller säkerhetskänslig verksamhet åligger det de aktörer som bedriver sådan verksamhet att själva identifiera sig som utövare av sådan verksamhet. Det saknas en samlad överblick över antalet verk- samheter som omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen.&lt;SPAN class="ft53"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Det går därför inte att bedöma hur många företag som bedriver sådan verk- samhet eller storleken på dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Investerare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det går inte att säga hur många investerare som kom- mer att vilja göra sådana investeringar som omfattas av förslagen eller inom vilka branscher dessa investerare kommer att vara verk- samma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft11"&gt;Våra förslag innebär att den som avser att investera i vissa särskilt utpekade verksamheter ska anmäla detta till granskningsmyndigheten, om investeraren efter transaktionen skulle ha ett visst inflytande i det berörda företaget. Det ska enligt förslagen gälla oavsett om investeraren är en fysisk eller juridisk person. Av de närmast före- gående avsnitten har det framgått att det inte är möjligt att nu be- döma hur många företag som berörs av våra förslag i egenskap av investeringsobjekt. Det går inte heller att säga hur många investerare som kommer att vilja göra sådana investeringar som omfattas av förslagen eller inom vilka branscher dessa investerare kommer att vara verksamma. Vissa investeringar kommer troligen att göras av aktörer som redan är verksamma inom de branscher som omfattas av förslagen, medan andra kommer att göras av investerare som inte tidigare har någon koppling till den aktuella branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Se exempelvis SOU 2018:82 Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen, s. 353. Enligt förslag i prop. 2020/21:194 Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet ska från och med den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;december 2021 enligt säkerhetsskyddslagen gälla att den som till någon del bedriver säker- hetskänslig verksamhet ska anmäla att det till tillsynsmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;624&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_626" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:666px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387626x1.jpg/" style="width:413px;height:666px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 137px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Påverkan på berörda företags administrativa kostnader, tidsåtgång och verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Hur mycket tid investeraren och motparten i trans- aktionen kommer att behöva avsätta till följd av förslagen varierar på grund av berörda företags förhållanden och beror även på om granskningsmyndigheten accepterar investeringen direkt efter an- mälan eller beslutar att investeringen ska granskas närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft14"&gt;Våra förslag kan medföra att företagen behöver ha längre fram- förhållning inför en planerad investering än i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft12"&gt;Företagen behöver inte vidta några särskilda förändringar i sin verksamhet till följd av förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft14"&gt;I avsnitt 17.5.5 redogör vi för de direkta och indirekta kostnader som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;"&gt;bedömer att förslagen kan komma att medföra för företagen. När det gäller tidsåtgång kommer de investerare som berörs att behöva lägga viss tid på att ta reda på vad regelverket innebär och på att ta fram den information som behövs för en anmälan. Hur mycket tid investeraren och motparten i transaktionen behöver avsätta till följd av förslagen är liksom kostnaderna helt beroende av om gransk- ningsmyndigheten accepterar investeringen direkt efter anmälan eller beslutar att investeringen ska granskas närmare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft12"&gt;Våra förslag innebär att investeringar i vissa verksamheter inte får genomföras innan granskningsmyndigheten tagit ställning till om investeringen kan accepteras. Det kan innebära att investeringar som omfattas av förslagen inte kommer att kunna genomföras lika snabbt som i dag. För parterna i transaktionen kan förslagen därför medföra krav på mer insiktsfull framförhållning och planering i tid inför en investering.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft12"&gt;Vi bedömer att företagen inte behöver vidta några särskilda för- ändringar i sin verksamhet om förslagen genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Påverkan på konkurrensförhållandena för företagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslagen påverkar inte de berörda företagens kon- kurrensförhållanden ur ett nationellt perspektiv. Det är inte möj- ligt att bedöma i vilken utsträckning förslagen kan påverka kon- kurrensförhållanden internationellt sett.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;625&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_627" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:579px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387627x1.jpg/" style="width:413px;height:66px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p710 ft24"&gt;En verksamhet som omfattas av förslagen konkurrerar med alla andra verksamheter som bedrivs i samma form och bransch och under samma förutsättningar i övrigt. Ett företag som omfattas av regel- verket till följd av sådana myndighetsföreskrifter som vi föreslår skulle möjligen och i enstaka situationer kunna konkurrera med företag som inte omfattas. Vi bedömer dock att förslagen generellt sett inte påverkar de berörda företagens konkurrensförhållanden ur ett nationellt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;När det gäller konkurrensförhållandena internationellt sett har vi i avsnitt 17.6 redogjort för vilken påverkan ett granskningssystem anses kunna ha på bland annat investeringsviljan hos investerare. Om förekomsten av ett granskningssystem får till följd att en investerare väljer att investera i ett företag i något annat land än Sverige, kan det påverka konkurrensförhållandena på ett negativt sätt. Det kan å andra sidan bli konsekvensen också om Sverige skulle sakna nödvän- diga säkerhetssystem. Vi kan dessutom konstatera att gransknings- system liknande det vi föreslår redan finns eller håller på att utarbetas i ett stort antal länder över hela världen. Sverige kommer alltså att vara långt ifrån ensamt om att granska den typen av investeringar som vårt förslag omfattar. Att göra det på ett adekvat och smidigt sätt kan till och med visa sig vara en konkurrensfördel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Det är sammantaget inte möjligt att bedöma i vilken utsträckning de nämnda effekterna kan komma att realiseras och därmed inte heller vilken påverkan våra förslag kan ha på företagens konkurrens- förhållanden internationellt sett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Påverkan på företagen i andra avseenden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag innebär inskränkningar av varierande grad i de inblandade parternas rätt att förfoga över sin egendom respektive bedriva eller etablera näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft35"&gt;Ett beslut från granskningsmyndigheten att förbjuda eller ställa upp villkor för en investering innebär inskränkningar av varierande grad i de inblandade parternas rätt att förfoga över sin egendom respek- tive bedriva eller etablera näringsverksamhet. Detta kan medföra indirekta ekonomiska konsekvenser för parterna, se avsnitt 17.5.5,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;626&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_628" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:146px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:394px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387628x1.jpg/" style="width:413px;height:394px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;och aktualiserar även grundlagsskyddade rättigheter. Vi har redo- gjort för konstitutionella aspekter av förslagen i kapitel 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Särskilda hänsyn till små företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Vid regelverkets utformning behöver särskilda hän- syn inte tas till små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft24"&gt;De konsekvenser som våra förslag medför för företagen och som vi redogjort för ovan gäller lika för alla berörda företag oavsett storlek. De skyldigheter som en aktör har att till exempel tillhandahålla upp- gifter och handlingar skulle visserligen kunna innebära en relativt sett något större börda för små företag jämfört med större. Varken detta eller något annat förhållande föranleder dock enligt vår bedöm- ning att några särskilda hänsyn behöver tas till små företag jämfört med större vid regelverkets utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 264px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Konsekvenser till följd av handels- och investeringsskyddsavtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslagen är förenliga med handelsavtalen GATT (General Agreement on Tariffs and Trade) och GATS (General Agreement on Trade in Services) samt OECD:s kod om liberali- sering av kapitalrörelser och medför inte några särskilda konse- kvenser till följd av dessa avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft36"&gt;Internationella handelsavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Internationella handelsavtal och regelverk på handelsområdet inne- håller i många fall regler som ålägger stater att värna fria etableringar och kapitalflöden genom bland annat krav på marknadstillträde och &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering.&lt;/NOBR&gt; WTO:s avtal GATT (General Agreement on Tariffs and Trade) och GATS (General Agreement on Trade in Ser- vices) samt OECD:s kod om liberalisering av kapitalrörelser är exempel på sådana avtal. Som regel innehåller avtalen undantag från skyldigheterna om nationell likabehandling och marknadstillträde&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;627&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_629" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:345px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:120px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387629x1.jpg/" style="width:413px;height:120px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft12"&gt;som innebär att en stat kan vidta åtgärder för att skydda säkerhet eller allmän ordning så länge åtgärderna inte utgör godtycklig eller orättvis diskriminering eller en förtäckt restriktion av handeln. I GATT artikel XXI anges till exempel att avtalet inte hindrar en stat från att vidta vissa åtgärder som staten bedömer vara nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen. En motsvarande bestäm- melse finns i GATS artikel XIV bis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;EU:s förordning om utländska direktinvesteringar har utformats i överensstämmelse med internationella handelsavtal. Våra förslag är utformade i enlighet med EU:s förordning och &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; i övrigt. Vi bedömer därför att våra förslag inte står i strid med dessa avtal och att förslagen därför inte medför några särskilda konsekvenser utifrån sådana avtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;Särskilt om investeringsskyddsavtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Om ett förbud mot en utländsk direktinvestering meddelas med stöd av det föreslagna regelverket, kan en utländsk investerare komma att väcka talan mot och begära ersättning av Sverige med stöd i ett investeringsskyddsavtal. Sådana tvister kom- mer dock att vara sällsynta. Utsikterna till framgång vid sådan tala torde vara oklara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft12"&gt;En annan typ av avtal, så kallade investeringsskyddsavtal, syftar till att garantera investerare från andra länder visst skydd för sina inve- steringar mot förluster orsakade av offentliga åtgärder i värdländerna, exempelvis expropriation. Även om ett värdland inte direkt beslagtar tillgångar, kan resultatet av en rad åtgärder, till exempel indragna tillstånd eller ny lagstiftning, bli att en utländsk investerare inte längre kan använda sig av sin investering. Det brukar kallas indirekt expro- priation och omfattas också av värdlandets garanti om skydd mot expropriation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Olika länders investeringsskyddsavtal har ungefär samma innehåll och ser i stort sett väldigt lika ut. I avtalen garanterar länderna att utländska investerare ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;få samma behandling som inhemska investerare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;få samma behandling som investerare från andra länder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;628&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_630" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387630x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;behandlas rättvist och skäligt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;få marknadsmässig ersättning vid expropriation,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ha rätt att överföra tillgångar som relaterar till investeringen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;ha möjlighet till rättslig prövning av avtalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft11"&gt;Många avtal innehåller regler som gör det möjligt för investerare att väcka talan mot stater om ekonomisk ersättning genom prövning av staternas agerande i internationell skiljenämnd, så kallad Investor- State Dispute Settlement (ISDS). Internationellt inleddes 68 offent- ligt kända sådana ärenden 2020. För 2018 var denna siffra 85 och 2019 var antalet 59.&lt;SPAN class="ft53"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Det faktiska antalet är sannolikt högre efter- som det i de flesta fall är upp till de tvistande parterna att bestämma vad som ska publiceras om skiljeförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft12"&gt;En internationell skiljenämnd kan inte underkänna den nationella lagstiftningen. Den kan däremot besluta att skadestånd ska utgå för exempelvis en expropriation. Skadestånd kan utgå även för över- trädelser av andra rättigheter som garanteras enligt avtalen, till exem- pel rätten till likabehandling, till en rättvis och skälig bedömning eller till en rättvis rättegång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;När det gäller expropriation krävs för att den ska bli föremål för prövning i ISDS att den har skett i strid med villkoren i avtalet. Vidare utgår i allmänhet ersättning för expropriation bara om åt- gärdens påverkan på investeringen har varit omfattande. Avgörande för utgången i många tvister är därför vad som utgör en omfattande värdeminskning. Praxis talar för att värdeminskningen måste vara mycket stor för att åtgärden ska betraktas som en indirekt expro- priation: “[m]ost tribunals seem to agree that expropriation can only occur where diminution in value is very close to 100 per cent”.&lt;SPAN class="ft53"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Sverige har bilaterala investeringsskyddsavtal med omkring 50 län- der. Tidigare förhandlade alla EU:s medlemsländer sina egna investe- ringsskyddsavtal. Till följd av att EU:s gemensamma handelspolitik från och med december 2009 omfattar utländska direktinvesteringar är det enligt huvudregeln numera kommissionen som förhandlar dessa avtal. Avtalen måste sedan godkännas av både EU:s medlems- länder och &lt;NOBR&gt;EU-parlamentet&lt;/NOBR&gt; innan de börjar gälla. EU har ingått avtal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;https://investmentpolicy.unctad.org/investment-dispute-settlement.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Kommerskollegium, Tvistlösning i ett ev. framtida bilateralt investeringsavtal mellan EU och USA – en kort bakgrund samt frågor och svar, 2014 s. 7, och där angivna källor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;629&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_631" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387631x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;om investeringsskydd med exempelvis Vietnam och Singapore. EU:s ambition är att ingå ett avtal med snarlikt innehåll även med Kina och Japan, och förhandlingar har pågått under ett flertal år. Det inne- bär materiellt sett investeringsskydd såsom i de svenska bilaterala avtalen, men utformningen är mer exakt för att förtydliga staternas rätt att stifta lag och fatta beslut utan att riskera skadestånd. Den senaste informationen är att förhandlingarna med Kina ska vara av- slutade senast år 2023. Efter det ska avtalet ratificeras av samtliga EU: medlemsstater innan det träder i kraft vilket kan ta flera år. Det finns dock ingen garanti för att parterna kommer överens om ett avtal inom den angivna tidsramen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Enligt en dom från &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; 2018 är skiljeförfaranden som baserar sig på avtal mellan &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; inte tillåtet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att alla befintliga &lt;NOBR&gt;EU-interna&lt;/NOBR&gt; investeringsskyddsavtal har sagts upp eller är på väg att sägas upp. Det har i sin tur fått till följd att vissa inve- sterare i stället låter sina &lt;NOBR&gt;EU-interna&lt;/NOBR&gt; investeringar gå via ett tredje land för att få skydd av investeringsskyddsavtalet med det landet.&lt;SPAN class="ft53"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Sverige har vid tre tillfällen tagit emot skrivelser från investerare om att de anser att Sverige har brutit mot ett avtal. Gällande två av skrivelserna är det osannolikt att investerarna avser att gå vidare till skiljeförfarande. Den tredje och senaste skrivelsen är inlämnad av Huawei&lt;SPAN class="ft53"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;kring årsskiftet 2020/2021 och gäller beslut enligt lagen om elektronisk kommunikation om tillstånd att använda radio- sändare i vissa frekvensband. Huawei menar att Sverige har brutit mot det bilaterala investeringsskyddsavtalet mellan Sverige och Kina.&lt;SPAN class="ft53"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Det är för närvarande oklart om Huawei kommer att eskalera tvisten till skiljeförfarande. Sverige har alltså hittills inte varit svarande i ett skiljeförfarande under ett investeringsskyddsavtal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;Det är inte uteslutet att en utländsk investerare kan komma att väcka talan mot Sverige i en internationell skiljenämnd om ersättning på grund av beslut om förbud mot eller villkor för en investering. Det kan dock konstateras att förbud med största sannolikhet inte kommer att bli vanliga enligt den föreslagna regleringen. Vi bedömer&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Achmea, C&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;‑&lt;/SPAN&gt;284/16, EU:C:2018:158. HD har begärt ett förhandsavgörande av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; rörande vissa närmare tolkningar av &lt;NOBR&gt;Achmea-domen,&lt;/NOBR&gt; beslut den 4 april 2020 i mål T &lt;NOBR&gt;1569-19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;https://www.kommerskollegium.se/om- handel/utrikeshandel/direktinvesteringar/investeringsskydd/, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021-09-21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Huawei Technologies Co., Ltd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Överenskommelsen om ömsesidigt skydd av investeringar mellan Konungariket Sveriges regering och Folkrepubliken Kinas regering av den 29 mars 1982, med de tillägg som följer av protokollet om tillägg av den 27 september 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;630&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_632" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:345px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:174px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387632x1.jpg/" style="width:413px;height:174px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;därför att tvister enligt investeringsskyddsavtal till följd av beslut enligt det föreslagna regelverket kommer att vara fortsatt sällsynta, även om våra föreslag genomförs. Utgången av sådana tvister kom- mer att vara oviss. Det kan i sammanhanget också framhållas att ett förbud mot en investering ska beslutas bara om det är nödvändigt för att skydda Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Vid en avvägning mellan intresset av att skydda grundläggande funktioner i det svenska samhället och risken för en eventuell skade- ståndsskyldighet till följd av att dessa funktioner skyddas så bör skyddet för säkerhetsintressena rimligen väga tyngre. Risken för att skadeståndsskyldighet skulle kunna uppstå i enskilda fall är därmed inte något hinder mot att införa och tillämpa det granskningssystem som vi föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Behov av speciella informationsinsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det behövs speciella informationsinsatser om regel- verket riktade mot i första hand investerare och berörda företag. ISP är den myndighet som i första hand bör ansvara för dessa insatser. Andra myndigheter bör ansvara för informationsinsatser inom sina respektive ansvarsområden. Internet är en lämplig kom- munikationskanal för ändamålet, men även andra typer av insatser kan behöva användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft12"&gt;Kostnaderna för informationsinsatserna bör bli relativt be- gränsade och behöver inte finansieras i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Enligt 15 a § kommittéförordningen och 6 § 7 förordningen om kon- sekvensutredning vid regelgivning ska vi bedöma om det finns behov av speciella informationsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Våra förslag innebär att det införs ett helt nytt regelverk med skyldigheter som kan innebära kännbara sanktioner för den som inte uppfyller skyldigheterna. De aktörer som berörs av förslagen finns både i och utanför Sverige. Vi bedömer att det finns behov av infor- mationsinsatser kring regelverket. En naturlig utgångspunkt är att granskningsmyndigheten, det vill säga ISP, i första hand ska ansvara för dessa informationsinsatser. Andra myndigheter bör ansvara för informationsinsatser inom sina respektive ansvarsområden. Ett sådant exempel är MSB som enligt våra förslag ska ha viss föreskriftsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;631&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_633" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:363px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387633x1.jpg/" style="width:413px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;Vi bedömer att internet är en lämplig kommunikationskanal för ändamålet. ISP använder sig till exempel redan i dag av sin hemsida för att tillhandahålla blanketter samt informera om sin verksamhet och gällande rätt på de områden som myndigheten ansvarar för. I viss utsträckning lämnas information även på engelska. Även andra typer av insatser, som till exempel kontakter med branschorganisationer, kan behöva användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft24"&gt;Sammanfattningsvis bedömer vi att det behövs informations- insatser om regelverket riktade mot i första hand investerare och berörda företag, att ISP är den myndighet som i första hand bör ansvara för dessa insatser, men att andra myndigheter bör ansvara för informationsinsatser inom sina respektive ansvarsområden. Vi bedömer att kostnaderna för detta bör bli relativt begränsade och inte behöver finansieras i särskild ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;17.8.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Övrigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Våra förslag kommer inte att medföra några andra konsekvenser av det slag som anges i 15 § kommittéförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Förslagen bedöms inte ha betydelse för brottsligheten och det brotts- förebyggande arbetet eller för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet. Förslagen bedöms inte heller ha betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 272px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;632&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_634" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;P class="p0 ft10"&gt;18 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft200"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Förslaget till lag (2022:000) om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft15"&gt;Lagens syfte och tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft36"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft14"&gt;Paragrafen anger lagens syfte och tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Av andra stycket framgår att syftet med lagen är att, om det är nöd- vändigt, hindra utländska direktinvesteringar som kan vara skadliga för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Vad som avses med Sveriges säkerhet behandlas i avsnitt 4.5. Begreppen allmän ordning och allmän säkerhet är &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; begrepp och behandlas i avsnitt 4.3. De ska tolkas i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Lagen omfattar alltså granskning både av utländska direktinveste- ringar som kan skada Sveriges säkerhet vilket är nationellt ansvar och av utländska direktinvesteringar som kan skada allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Investeringar som omfattas av EU:s befogenhet omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EU:s förordning om utländska direkt- investeringar) och den samarbetsstruktur som regleras där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Vad som är skyddsvärda områden utvecklas närmare i 3 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;Paragrafen innehåller en proportionalitetsregel som ska tillämpas generellt vid handläggningen och i ärenden om förelägganden, för- bud, villkor och tvångsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;" class="ft20"&gt;633&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_635" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Proportionalitet ska prägla granskningsmyndighetens förhållnings- sätt under hela förfarandet och vid överväganden om olika konkreta beslut och övriga åtgärder. Granskningsmyndigheten måste till exem- pel inför ett beslut om föreläggande, förbud, villkor eller tvångsåtgär- der pröva om skälen för åtgärden väger tillräckligt tungt i förhållande till de skador eller andra olägenheter som beslutet medför. Typiskt sett handlar det om ekonomiska skador för investeraren och det företag som investeringen planeras i. Den potentiella skadan för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet är ett viktigt kriterium vid proportionalitetsprövningen. Ju större skada för Sveriges säker- het, allmän ordning eller allmän säkerhet som riskeras, desto mer ingripande åtgärd kan motiveras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;Det ankommer alltid på granskningsmyndigheten att bedöma om tillträde till investerarens eller det berörda företagets lokaler, som kan aktualiseras enligt 25 §, är proportionerligt i det enskilda fallet. Den mindre ingripande åtgärden, att enligt 24 § förelägga aktörerna att ge in information, ska användas i första hand. När det är fråga om förbud i efterhand mot en investering som gjorts utan anmälan bör det ofta tillmätas särskild betydelse hur lång tid som gått sedan inve- steringen genomfördes. Om alla inblandade har inrättat sig efter investeringen och om lång tid har förflutit sedan den gjordes, bör detta beaktas vid bedömningen av om det är proportionerligt att i efterhand meddela ett förbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft24"&gt;När det gäller sanktionsavgifter ska det vid prövningen av om sådana ska utgå och storleken på dem göras en bedömning av pro- portionaliteten. En jämkning eller nedsättning kan exempelvis bli aktuell när avgiften inte står i rimlig proportion till överträdelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.1.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;I paragrafen anges att lagen gäller för investeringar i vissa juridiska personer samt i enkla bolag och i enskild näringsverksamhet. Lagen ska kunna tillämpas på skyddsvärda företag, oavsett i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I särskilda punkter preciseras de skydds- värda verksamheter som lagen ska skydda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft14"&gt;Övervägandena i denna del finns i avsnitt 9.3.3 och i kapitel 10.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;634&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_636" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft11"&gt;Paragrafen reglerar alltså vilka verksamheter som omfattas av lagen. En investerare som har för avsikt att göra en investering i en sådan företagsform som anges i paragrafen ska enligt 15 § anmäla det till granskningsmyndigheten, om investeringsobjektet bedriver en sådan verksamhet som anges. Katalogen i bestämmelsen omfattar i princip de områden som anges i EU:s förordning om utländska direkt- investeringar med undantag för medieverksamhet (se avsnitt 10.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Av &lt;SPAN class="ft210"&gt;punkten a) &lt;/SPAN&gt;följer att investeringar i samhällsviktig verksamhet omfattas av lagen. Vad som avses med samhällsviktig verksamhet definieras i 4 §. I 38 § anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka samhälls- viktiga verksamheter som ska omfattas av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena i denna del finns i avsnitt 10.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft24"&gt;Av &lt;SPAN class="ft210"&gt;punkten b) &lt;/SPAN&gt;följer att investeringar i säkerhetskänslig verksam- het omfattas av lagen. Säkerhetskänslig verksamhet är verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd, se 1 kap. 1 § säkerhetsskyddslagen (2018:585).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft14"&gt;Övervägandena i denna del finns i avsnitt 10.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Av &lt;SPAN class="ft37"&gt;punkten c) &lt;/SPAN&gt;följer att investeringar i verksamhet som prospek- terar, utvinner, anrikar eller säljer råvaror som är kritiska för EU eller andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning om- fattas av lagen. Vilka råvaror som är kritiska för EU anges i en för- teckning som inom ramen för EU:s råvaruinitiativ uppdateras minst vart tredje år och som tas in i meddelanden från kommissionen. Av 38 § följer att regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer i föreskrifter får ange vilka råvaror det är fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena i denna del finns i avsnitt 10.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Av &lt;SPAN class="ft37"&gt;punkten d) &lt;/SPAN&gt;följer att verksamhet vars huvudsakliga ändamål innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller lokaliserings- uppgifter omfattas av lagen. Vad som avses med känsliga person- uppgifter och lokaliseringsuppgifter definieras i 4 §. Bestämmelsen tar sikte på exempelvis datamäklare, tillhandahållare av molntjänster eller appar som i eller genom den vara eller tjänst som de tillhanda- håller behandlar stora mängder känsliga personuppgifter eller lokali- seringsuppgifter. Även till exempel hälso- och sjukvårdsföretag kan omfattas av bestämmelsen om verksamhetens ändamål – att till- handahålla hälso- eller sjukvård – innefattar behandling av känsliga personuppgifter genom journalföring. Verksamheter som behandlar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;635&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_637" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft12"&gt;uppgifter bara till följd av rättigheter eller skyldigheter som verk- samheten har i sin egenskap av arbetsgivare omfattas dock inte. En arbetsgivare som utrustar bilar med speciell &lt;NOBR&gt;gps-utrustning&lt;/NOBR&gt; som används för elektroniska körjournaler omfattas inte heller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena i denna del finns i avsnitt 10.5.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Av &lt;SPAN class="ft13"&gt;punkten e) &lt;/SPAN&gt;följer att investeringar i verksamhet som rör fram- växande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi omfattas av lagen. I 38 § anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka fram- växande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena i denna del finns i avsnitt 10.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft12"&gt;Av &lt;SPAN class="ft13"&gt;punkten f) &lt;/SPAN&gt;följer att verksamhet som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller produkter med dubbla användningsområden eller tillhandahåller tekniskt bistånd för sådana produkter omfattas av lagen. Vad som avses med produkter med dubbla användningsområden definieras i 4 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft14"&gt;Övervägandena i denna del finns i avsnitt 10.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Av &lt;SPAN class="ft37"&gt;punkten g) &lt;/SPAN&gt;följer att verksamhet som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller krigsmateriel eller till- handahåller tekniskt stöd avseende krigsmateriel omfattas av lagen. Krigsmateriel och tekniskt stöd avseende krigsmateriel är enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel och tekniskt bistånd det som anges i bilagan till förordningen (1992:1303) om krigsmateriel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena i denna del finns i avsnitt 10.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft15"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft14"&gt;I paragrafen definieras vad som avses med vissa begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft11"&gt;Med &lt;SPAN class="ft37"&gt;direktinvestering &lt;/SPAN&gt;avses en investering som görs för att etablera eller upprätthålla varaktiga förbindelser mellan investeraren och det företag för vilket kapitalet görs tillgängligt för att bedriva ekonomisk verksamhet, inbegripet investeringar som möjliggör ett faktiskt deltagande i ledningen eller inflytande i ett företag som bedriver en ekonomisk verksamhet. Innebörden av definitionen är såvitt gäller kopplingen mellan investeraren och det företag där investeringen görs i överensstämmelse med den definition av ut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;636&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_638" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;ländsk direktinvestering som anges i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Det ska alltså vara fråga om en ömsesidig trans- aktion samt en etablerad eller varaktig relation mellan aktörerna. Med företag avses aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag, enskild näringsverksamhet, ekonomiska föreningar och stiftelser med säte i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena i denna del finns i avsnitt 9.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft11"&gt;Med &lt;SPAN class="ft37"&gt;utländsk direktinvestering &lt;/SPAN&gt;avses en direktinvestering där investeraren är en fysisk person med annat medborgarskap än enbart svenskt eller en juridisk person som ytterst ägs eller kontrolleras av en annan stat eller av fysiska personer med annat medborgarskap än enbart svenskt. Avgörande är var den faktiska kontrollen och in- flytandet till följd av investeringen finns. En investering som görs av en svensk medborgare med dubbla medborgarskap är en utländsk direktinvestering enligt denna definition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena i denna del finns i avsnitt 9.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft35"&gt;Definitionen av &lt;SPAN class="ft148"&gt;samhällsviktig verksamhet &lt;/SPAN&gt;är densamma som den som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beslutat om och använder i sitt arbete med skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Definitionens hänvisning till verksamhet, tjänst eller infrastruktur är inte en uteslutande lista, utan även exempelvis anläggningar, processer, system och noder inbegrips. Genom ut- trycket grundläggande behov, värden eller säkerhet omfattas flera olika mål- och värdeformuleringar som finns uttryckta i till exempel målen för skydd mot olyckor, krisberedskap, civilt försvar och total- försvar samt de mål för vår säkerhet som anges i Sveriges säkerhets- strategi. I målen för säkerhetsstrategin och för krisberedskapen hän- visas exempelvis till demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter som sådana grundläggande värden som ska värnas. I 38 § anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Övervägandena i denna del finns i avsnitt 10.2.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft12"&gt;Definitionen av &lt;SPAN class="ft13"&gt;känsliga personuppgifter &lt;/SPAN&gt;är hämtad från artikel 9.1 i dataskyddsförordningen och har samma innebörd som där. Över- vägandena i denna del finns i avsnitt 10.5.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft37"&gt;lokaliseringsuppgifter &lt;/SPAN&gt;är hämtat från 1 kap. 7 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och har samma inne- börd som där. Övervägandena i denna del finns i avsnitt 10.5.5.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;637&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_639" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;produkter med dubbla användningsområden &lt;SPAN class="ft12"&gt;(PDA) avses sådana produkter som finns upptagna i bilaga I till Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, för- medling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (omarbetning) (PDA- förordningen). Olistad PDA som kan omfattas av tillståndskrav enligt artikel 4 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;PDA-förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; till följd av så kallade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;catch-all-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; beslut omfattas alltså inte av definitionen. Hänvisningen till förord- ningen är dynamisk och avser alltså den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena i denna del finns i avsnitt 10.3.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft15"&gt;Förbud och godkännande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft14"&gt;Paragrafen reglerar under vilka förutsättningar en utländsk direkt- investering får förbjudas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft11"&gt;Med hänsyn till betydelsen av frihandel och en öppen ekonomi och till den vikt som utländska direktinvesteringar har för den svenska ekonomin får investeringar förbjudas bara om det är nöd- vändigt med hänsyn till dels Sveriges säkerhet, dels allmän ordning eller allmän säkerhet i enlighet med undantagen från etablerings- friheten respektive principen om fri rörlighet för kapital i artiklarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;52.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;"&gt;och 65.1(b) i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; För att tydligt ange att lagen gäller både området för nationell behörighet – Sveriges säkerhet – och det som omfattas av unionens behörighet beskrivs detta i två meningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Vilken risk en investering innebär beror på bland annat den aktuella verksamhetens art och omfattning och omständigheter hos investeraren. Vilka omständigheter hos investeraren som får beaktas vid bedömningen framgår av 7 §. Vid riskbedömningen måste det göras en sammanvägd bedömning av alla relevanta omständigheter i det enskilda fallet. En investering får förbjudas bara om det är nöd- vändigt med hänsyn till risken. Riskerna med en investering kan ibland motverkas, om investeraren accepterar vissa villkor för investe- ringen. Om riskerna med en investering kan motverkas genom villkor, innebär detta att det inte är nödvändigt att förbjuda investeringen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;638&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_640" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft24"&gt;under förutsättning att relevanta villkor ställs upp. Att gransknings- myndigheten kan ställa upp sådana villkor framgår av 9 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Uttrycket Sveriges säkerhet finns inte definierat i lag, men reger- ingen har i flera sammanhang uttalat sig om dess innebörd. Ut- trycket kan sammanfattas som skyddet för Sveriges oberoende – i betydelsen självständighet och suveränitet – och bestånd. Det inne- fattar yttre säkerhet till skydd för Sveriges försvarsförmåga (territoriell suveränitet) samt Sveriges integritet, oberoende och handlingsfrihet (politisk självständighet). Uttrycket innefattar också den inre säker- heten till skydd för Sveriges förmåga att upprätthålla och säkerställa grundläggande strukturer i form av det demokratiska statsskicket, rättsväsendet och den brottsbekämpande förmågan på nationell nivå. Vidare omfattas skydd mot påverkan på nationellt samhällsviktig verksamhet genom påverkan på leveranser, tjänster och funktioner som är nödvändiga för samhällets funktionalitet på nationell nivå, samt skydd mot skada på Sveriges ekonomi i form av skada på den nationella betalningsförmågan där skadan kan få negativa konse- kvenser för Sveriges suveränitet, handlingsfrihet och oberoende. Även så kallad skadegenererande verksamhet omfattas. Det avser en verk- samhet som, om den utsätts för en antagonistisk handling (exempelvis spioneri, sabotage eller terroristbrott), kan generera skadekonsekven- ser på andra säkerhetskänsliga verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft24"&gt;Allmän ordning och allmän säkerhet är &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; begrepp vars innebörd det ytterst ankommer på &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; att avgöra. Av &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis framgår att det för att en investering ska kunna förbjudas med hänvisning till allmän ordning eller säkerhet krävs att det föreligger ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett grundläggande samhällsintresse. Vidare får ett förbud meddelas bara om det är nödvändigt för att skydda de intressen som det avser att säkerställa och enbart om dessa mål inte kan uppnås genom åtgärder med mindre begränsande verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.2 och 8.6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 169px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;639&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_641" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft36"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft12"&gt;I paragrafen anges kriterier för bedömningen av om det är nöd- vändigt att förbjuda en utländsk direktinvestering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Vid granskningsmyndighetens prövning kommer det i varje en- skilt fall att behöva göras en bedömning med utgångspunkt i den aktuella verksamhetens faktiska skyddsvärde. Beroende på skydds- värdet ska också omständigheter som hänför sig till den tänkta inve- steraren ha betydelse för hur riskerna ska bedömas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Vilka omständigheter kring investeraren som ska beaktas framgår av 7 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.6, 11.1 och 11.8.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft14"&gt;Paragrafen reglerar vilka omständigheter kring investeraren som ska beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;Punkten 1 &lt;/SPAN&gt;reglerar betydelsen av kopplingar till ett annat lands regering genom bland annat ägarstruktur. Det är viktigt att i ett tidigt skede utreda investerarens nationalitet för att klargöra om det över huvud taget är fråga om en utländsk direktinvestering. Fokus bör ligga på den som utövar det faktiska inflytandet och inte på den som agerar mellanhand. När investerarens nationalitet har fastställts och om det är fråga om en utländsk investering, kan det finnas skäl att gå vidare och utreda övriga omständigheter kring investeraren. Om det däremot konstateras att det inte kan antas att investeraren ytterst ägs eller kontrolleras av en utländsk aktör, ska investeringen enligt 16 § lämnas utan åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Vid utredningen av investerarens nationalitet kan i många fall även ägarstrukturen ha klarlagts. Om det är fråga om en privat investerare, kan det finnas anledning att undersöka om det finns kopplingar till ett lands regering. Sådana investeringar kan medföra risker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Punkten 2 &lt;/SPAN&gt;reglerar den omständigheten att investeraren tidigare varit delaktig i verksamhet som inverkat skadligt på Sveriges säker- het, allmän ordning eller allmän säkerhet. När det gäller prövningen enligt denna punkt bör utgångspunkten tas i de risker som utländska direktinvesteringar kan innebära. Det är fråga om risker för bland annat beroendeförhållanden och minskad tillgänglighet av varor och tjänster samt risker för att känslig eller viktig kunskap, information&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;640&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_642" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;eller produkter överförs till aktörer som kan använda den på sätt som är skadliga för svenska intressen, se avsnitt 7.3.7. Om den utländske investeraren i sin tidigare verksamhet varit delaktig i en verksamhet som medfört någon av nämnda risker, ska det beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Punkten 3 &lt;/SPAN&gt;ger utrymme för att beakta andra omständigheter som kan medföra säkerhetsrisker. Det kan exempelvis vara risken för olaglig verksamhet, sektordominans och antagonism men även andra omständigheter kan behöva beaktas. Det kan också vara fråga om militanta organisationer utan kopplingar till ett lands regering. Det är dock viktigt att uppmärksamma att det inte ska vara fråga om någon allmän vandelsprövning. De omständigheter som ska beaktas ska vara relevanta i ett säkerhetsperspektiv och alltså vara knutna till lagens ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt &lt;NOBR&gt;11.8.1–11.8.4.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft35"&gt;Enligt paragrafen får en investering i en verksamhet som omfattas av lagen genomföras bara om granskningsmyndigheten har fattat ett beslut om att godkänna investeringen med eller utan villkor eller lämnat den utan åtgärd. Att investeringar som faller inom lagens tillämpningsområde ska anmälas till granskningsmyndigheten fram- går av 15 §. Av 10 § framgår att granskningsmyndigheten får besluta om förbud mot en anmälningspliktig investering som genomförs i strid med paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;En investering som omfattas av lagen kan lämnas utan åtgärd, om det står klart att den inte har någon påverkan på Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Även i de fall en investering anmäls trots att den inte omfattas av lagen, till exempel för att den inte avser en sådan verksamhet som faller under 3 §, ska gransknings- myndigheten avsluta ärendet genom att lämna den utan åtgärd. Enligt 16 § ska en anmälan, om det inte är fråga om en bulvansituation, läm- nas utan åtgärd också om investeraren har enbart svenskt med- borgarskap eller är en juridisk person som ytterst ägs eller kontrolleras endast av fysiska personer med enbart svenskt medborgarskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Syftet med denna inledande sållning av anmälningarna är att snabbt kunna avsluta de ärenden där det utan mer ingående undersökningar kan konstateras att det saknas skäl att överväga ett förbud enligt lagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;641&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_643" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;och att därmed någon granskning inte ska göras enligt detta regelverk. Om granskningsmyndigheten bedömer att en granskning behöver göras, ska beslut om att inleda granskning fattas enligt 20 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;Av paragrafen följer att ett beslut om godkännande av en investering får förenas med villkor, om det behövs för att investeringen inte ska skada Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Gransk- ningsmyndigheten har vida ramar för sådana överväganden. Villkor kan tänkas i förhållande till bland annat företagets verksamhet, företagets styrning och ledning, omständigheter som rör investe- raren, investeringens omfattning och en eventuell vidareförsälj- ning. Detta bör kunna utvecklas i praxis. Andra staters hantering av detta kan stimulera en sådan utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Uppställda villkor ska inte vara mer ingripande än vad som är nödvändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.7.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft12"&gt;Paragrafen reglerar situationen när en direktinvestering har genom- förts utan att en anmälan har gjorts enligt 15 § eller innan anmälan har prövats slutligt. Vid sådant förhållande får granskningsmyndig- heten, om förutsättningarna för ett förbud är uppfyllda, besluta om förbud. Granskningsmyndigheten måste alltså göra en prövning av investeringen innan ett beslut meddelas. Förutsättningarna för för- bud framgår av 5 §. Av 12 § framgår att ett förbud mot en investering som huvudregel innebär att en rättshandling som utgör en del i investeringen blir ogiltig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.10.8.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 149px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;642&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_644" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft36"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;Paragrafen innehåller regler om när ett villkor som meddelats enligt 9 § i samband med ett beslut om godkännande av en investering inte uppfylls. Om ett sådant villkor inte uppfylls, bör myndigheten först överväga om det är tillräckligt att förelägga investeraren eller det företag som varit föremål för investeringen att uppfylla villkoret. Granskningsmyndigheten har dock ytterst en möjlighet att förbjuda investeringen, om förutsättningarna för ett förbud är uppfyllda. Förutsättningarna för ett förbud framgår av 5 §. Av 12 § framgår att ett förbud som huvudregel innebär att en rättshandling som utgör en del i investeringen blir ogiltig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft14"&gt;Ett föreläggande enligt bestämmelsen får förenas med vite. Lagen (1985:206) om viten är tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft14"&gt;Granskningsmyndigheten får besluta att ett föreläggande enligt bestämmelsen ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.10.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft36"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft14"&gt;I paragrafen anges innebörden av ett förbud mot en investering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft11"&gt;Av &lt;SPAN class="ft37"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att ett förbud mot en investering innebär att en rättshandling som utgör en del i investeringen eller som har till syfte att genomföra investeringen blir ogiltig. Ogiltigheten är civilrättslig. Granskningsmyndigheten behöver inte föra någon talan för att ogiltighet ska inträda. Den part som inte medverkar till att investeringen genomförs begår inte något kontraktsbrott och det kan inte bli aktuellt med exempelvis kontraktsviten. En part kan vid sådant förhållande inte kräva att investeringen fullgörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Av &lt;SPAN class="ft37"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att huvudregeln om ogiltighet inte gäller för vissa typer av förvärv. Undantag görs för rättshandlingar som utgörs av investeringar som har skett på en reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbets- området eller en &lt;NOBR&gt;MTF-plattform&lt;/NOBR&gt; som avses i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden. Vid förbud mot en investering inträder alltså inte ogiltighet för rättshandlingar som har skett på en sådan reglerad marknad som anges i bestämmelsen, det vill säga i princip på vad man i dagligt tal kallar börser. I sådana fall får gransknings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;643&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_645" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;myndigheten i stället för att meddela ett förbud förelägga investe- raren att avyttra det som förvärvats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft14"&gt;Ett föreläggande enligt bestämmelsen får förenas med vite. Lagen (1985:206) om viten är tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Granskningsmyndigheten får besluta att ett föreläggande enligt bestämmelsen ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.10.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft24"&gt;Paragrafen reglerar möjligheten för granskningsmyndigheten att när ett förbud har meddelats besluta om behövliga förelägganden mot investeraren och det företag som är föremål för investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Ett förbud mot en investering innebär enligt 12 § som huvudregel att en rättshandling som utgör en del i investeringen eller som har till syfte att genomföra investeringen blir civilrättsligt ogiltig. Gransk- ningsmyndigheten behöver inte föra någon talan för att ogiltighet ska inträda. Bestämmelsen ger granskningsmyndigheten en möjlig- het att förelägga både investeraren och företaget i fråga bland annat att avtalsprestationerna ska återgå, om det behövs för att förhindra skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Ett sådant föreläggande kan avse exempelvis att aktier ska återgå eller att ett medlemskap i en ekonomisk förening ska upphöra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft14"&gt;Ett föreläggande enligt bestämmelsen får förenas med vite. Lagen (1985:206) om viten är tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Granskningsmyndigheten får besluta att ett föreläggande enligt bestämmelsen ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.10.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft15"&gt;Granskningsmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Paragrafen innebär att regeringen bestämmer vilken myndighet som ska vara granskningsmyndighet och som ska pröva frågor enligt lagen. Till följd av utredningens förslag i delbetänkande (SOU 2020:11) har bestämts att Inspektionen för strategiska produkter, (ISP) ska vara Sveriges kontaktpunkt enligt EU:s förordning om utländska direkt-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;644&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_646" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;investeringar. Därmed står det klart att ISP också kommer att bli granskningsmyndighet enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Anmälan av en direktinvestering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft36"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Paragrafen innebär en anmälningsplikt för den investerare som har för avsikt att göra en investering som omfattas av lagen. I bestäm- melsen regleras vilka investeringar som ska anmälas och när. Anmäl- ningsskyldigheten gäller oavsett investerarens nationalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft24"&gt;Av &lt;SPAN class="ft210"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;följer att den som direkt eller indirekt ska investera, på sätt som anges i paragrafen, ska anmäla den tänkta investeringen. Med indirekt ägande kan avses om investeringen sker i ett svenskägt moderbolag som inte bedriver någon skyddsvärd verksamhet men som har ett dotterbolag som bedriver skyddsvärd verksamhet. En investering i moderbolaget ska då anmälas, om övriga förutsätt- ningar enligt lagen är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft35"&gt;Av &lt;SPAN class="ft148"&gt;punkten 1 &lt;/SPAN&gt;framgår att den som efter den planerade investe- ringen kommer att förfoga över 10 procent eller mer av rösterna i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening ska anmäla investeringen. Varje investering som kommer att innebära att investerarens samlade innehav uppgår till 10 procent eller mer av rösterna ska anmälas. Det innebär att också när en investerare redan förfogar över mer än 10 procent av rösterna så ska alla ytterligare investeringar som denne har för avsikt att göra anmälas. Detta följer i och för sig av punktens ordalydelse men anges för tydlighetens skull uttryckligen i bestäm- melsens &lt;SPAN class="ft148"&gt;andra stycke&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Punkten 2 &lt;/SPAN&gt;reglerar situationen när ett nytt aktiebolag eller en ny ekonomisk förening bildas och investeraren genom investeringen själv eller tillsammans med annan bildar ett aktiebolag eller en eko- nomisk förening och därefter förfogar över 10 procent eller mer av rösterna i den juridiska personen. Bestämmelsen tar alltså sikte på nyetableringar som &lt;NOBR&gt;greenfileld-investeringar&lt;/NOBR&gt; och joint ventures.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Punkten 3 &lt;/SPAN&gt;reglerar situationen när en investerare genom investe- ringen blir bolagsman i ett handelsbolag eller i ett enkelt bolag eller om investeringen görs i ett handelsbolag eller enkelt bolag som inve- steraren är bolagsman i. Det innebär att varje investering som en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;645&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_647" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;investerare gör i ett handelsbolag eller ett enkelt bolag som innebär att denne blir bolagsman eller redan är bolagsman i det bolag som är föremål för investeringen ska anmälas. Alla investeringar av samma bolagsman ska alltså anmälas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Punkten 4 &lt;/SPAN&gt;reglerar situationen när investeraren genom investe- ringen bildar en stiftelse. En stiftelse är en typ av juridisk person, som till skillnad från föreningar och bolag varken har medlemmar eller ägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Punkten 5 &lt;/SPAN&gt;innebär att en investering ska anmälas också om in- flytande uppkommer på något annat sätt än enligt punkterna &lt;NOBR&gt;1–4.&lt;/NOBR&gt; Med ett inflytande ”på annat sätt” avses till exempel att investeraren genom formella eller andra avtal med annan delägare, medlem eller den juridiska personen, föreskrift i bolagsordning, bolagsavtal eller jämförbara handlingar, exempelvis stiftelseförordnande, får en rätt att utse eller avsätta styrelseledamöter eller motsvarande befattnings- havare. Det kan också vara fråga om avtal som innebär andra möjlig- heter att påverka verksamhetens inriktning på ett avgörande sätt, till exempel tillsättande av personal på nyckelpositioner. Det kan också vara fråga om två befintliga företag som går samman och delar på riskerna och reglerar detta i ett avtal, så kallade joint ventures.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Punkten 6 &lt;/SPAN&gt;tar sikte på investeringar i enskild näringsverksamhet. Enligt denna punkt ska en investerare som i utbyte mot en överens- kommelse om inflytande i en enskild näringsverksamhet avser att ställa resurser till förfogande för verksamheten anmäla detta. Det kan exempelvis vara fråga om en situation när någon ställer ekono- miska eller andra, till exempel personella, resurser till förfogande och för detta betingar sig ett visst inflytande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Av &lt;SPAN class="ft37"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att en anmälan ska göras innan investe- ringen genomförs, det vill säga innan några rättshandlingar genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt &lt;NOBR&gt;9.6.1–9.6.6.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft35"&gt;Paragrafen innebär att en anmälan enligt 15 § ska lämnas utan åtgärd, om investeraren har enbart svenskt medborgarskap eller är en juridisk person som ytterst ägs eller kontrolleras endast av fysiska personer med enbart svenskt medborgarskap. Investeringar som görs av sådana personer utgör inte utländska direktinvesteringar och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;646&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_648" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;ska inte granskas enligt denna lag. Om investeringen gäller säker- hetskänslig verksamhet kan den omfattas av och i stället prövas en- ligt säkerhetsskyddslagens bestämmelser om överlåtelse av sådan verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Bestämmelsen tar sikte på den person som är den verklige inve- steraren. En investering som görs av till exempel en svensk med- borgare som agerar som bulvan för en person med utländskt med- borgarskap ska inte lämnas utan åtgärd enligt denna bestämmelse. För att utesluta att investeringen görs via en bulvan kan gransknings- myndigheten behöva utreda vem den faktiska investeraren är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Granskningsmyndigheten kan lämna en anmälan utan åtgärd även i andra fall, bland annat i fråga om en utländsk investerare, se kom- mentaren till 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;I paragrafen anges transaktioner som är undantagna från anmälnings- plikten i 15 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft24"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft210"&gt;första punkten &lt;/SPAN&gt;krävs inte någon anmälan vid förvärv som sker genom bodelning, arv eller testamente. Vid sådana förvärv är det sällan fråga om någon motprestation. Ett sådant förvärv är inte någon direktinvestering och faller egentligen redan av den anled- ningen utanför lagens tillämpningsområde samt anmälningsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra punkten &lt;/SPAN&gt;krävs inte någon anmälan heller vid förvärv av aktier som vid nyemission eller fondemission förvärvas med före- trädesrätt i förhållande till det antal aktier som investeraren äger sedan tidigare. Ett sådant förvärv förändrar inte strukturen för in- flytande i företaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 9.6.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;I paragrafen finns en regel om att det företag som är föremål för investeringen har en upplysningsskyldighet gentemot investeraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft52"&gt;Upplysningsskyldigheten innebär enligt &lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;att det företag som är föremål för investeringen i varje enskilt fall ska upp- lysa en presumtiv investerare om att denna lag gäller för verksam-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;647&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_649" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;heten och om skyldigheten enligt 15 § att anmäla investeringen. Det är inte tillräckligt med allmän information på exempelvis en hemsida för att upplysningsskyldigheten ska vara uppfylld. Informationen ska riktas direkt till den som överväger att investera. Upplysnings- skyldigheten är inte sanktionerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Enligt &lt;SPAN class="ft13"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;gäller upplysningsskyldigheten inte köp som görs på en reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en &lt;NOBR&gt;MTF-plattform&lt;/NOBR&gt; som avses i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknad eftersom det företag som är föremål för investeringen typiskt sett inte har känne- dom om sådana förvärv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.2.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;19 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Paragrafen innebär att också granskningsmyndigheten får upprätta en anmälan enligt 15 § och därmed inleda ett förfarande ex officio. Ett exempel på en situation när detta kan bli aktuellt är att myndig- heten får veta att en anmälningspliktig investering har genomförts utan att ha anmälts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.2.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;Granskning av en utländsk direktinvestering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft36"&gt;20 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om tidsfrister vid prövningen av en utländsk direktinvestering. Bedömningen av en investering ska göras i två steg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Av &lt;SPAN class="ft36"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att granskningsmyndigheten inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft12"&gt;25 arbetsdagar från det att en fullständig anmälan kommit in ska be- sluta att antingen lämna anmälan utan åtgärd eller inleda en gransk- ning. Det är alltså i ett första skede fråga om att bedöma vad som kan lämnas utan åtgärd och vad som behöver granskas. Tidsfristen börjar inte löpa förrän eventuellt begärda kompletteringar har kom- mit in och anmälan är fullständig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;648&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_650" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p635 ft14"&gt;Att anmälan lämnas utan åtgärd innebär att investeringen kan genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft11"&gt;Om granskningsmyndigheten beslutar att investeringen ska granskas, det vill säga utredas vidare, ska enligt huvudregeln i &lt;SPAN class="ft37"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;slutligt beslut fattas inom tre månader efter beslutet om att inleda granskning. Ett slutligt beslut kan innebära att investeringen godkänns, godkänns med villkor enligt 9 § eller förbjuds enligt 5 §. Om det finns särskilda skäl, kan denna tid sträckas ut till sex månader. Särskilda skäl kan vara till exempel att ärendet är särskilt komplicerat eller att samrådet med andra myndigheter kräver omfattande utred- ning och mera tid. Det kan också tänkas att investeraren eller det företag som är föremål för investeringen begär ytterligare tid för att komma in med ytterligare utredning som investeraren vill åberopa eller att diskussionen om eventuella villkor drar ut på tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.7.2 och 12.7.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;21 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Paragrafen innebär att granskningsmyndighetens beslut enligt 20 § andra stycket om godkännande av en investering med eller utan vill- kor och om förbud gäller omedelbart, om granskningsmyndigheten inte bestämmer annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Det innebär att granskningsmyndighetens beslut som huvudregel gäller omedelbart, det vill säga att laga kraft inte behöver avvaktas för verkställighet. Beslutet gäller omedelbart, även om det överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.7.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;Samråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft36"&gt;22 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft24"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om granskningsmyndighetens skyldigheter att inhämta information från statliga myndigheter, kom- muner och regioner samt dessa aktörers skyldighet att tillhandahålla information för granskningsmyndighetens prövning. Bestämmelsen går längre än de bestämmelser om myndigheternas skyldighet att sam- verka som finns i förvaltningslagen (2017:900).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;649&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_651" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft12"&gt;I &lt;SPAN class="ft13"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;regleras skyldigheten för granskningsmyndigheten att i den utsträckning det behövs hämta in synpunkter från statliga myndigheter, kommuner och regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Av &lt;SPAN class="ft37"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att kommuner och regioner och, i den ut- sträckning regeringen bestämmer, statliga myndigheter ska vara skyl- diga att lämna uppgifter till granskningsmyndigheten om myndigheten begär det. Vilka statliga myndigheter som omfattas bestäms alltså i förordning. De nämnda aktörerna kan komma att behöva vidta utred- ningsåtgärder för att tillgodose granskningsmyndighetens behov av information. Det innebär ett mer omfattande krav än att lämna upp- gifter som myndigheten redan förfogar över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Genom skyldigheten att lämna uppgifter blir den sekretess- brytande bestämmelsen i 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) tillämplig och kommuner, regioner och de statliga myndigheter som anges i förordning kan därmed överlämna upp- gifter till granskningsmyndigheten utan hinder av sekretess.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft14"&gt;Övervägandena framgår av avsnitt 12.4.3 och 13.3.4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;23 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Paragrafen innebär att granskningsmyndigheten är skyldig att sam- råda med Försvarsmakten, Kommerskollegium, MSB och Säkerhets- polisen i ärenden som granskas enligt lagen, det vill säga i de ärenden där granskningsmyndigheten har fattat beslut enligt 20 § om att inleda granskning. Dessa myndigheter ska dessutom, enligt bestäm- melser i förordning, delges alla anmälningar som ges in och kan då ta initiativ även i ärenden som inte lett till granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft11"&gt;Försvarsmakten och Säkerhetspolisen är de två myndigheter som var för sig har den bästa bilden av säkerhetsläget och hotbilden mot Sverige. Genom samrådet kan granskningsmyndigheten få tillgång till sådan information vid sin granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;MSB är den myndighet som har kunskap om bland annat kritisk infrastruktur och om vilka verksamheter som är samhällsviktiga. Granskningsmyndigheten behöver därför få information från MSB för bedömningen om en investering är skadlig för allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;Granskningsmyndigheten har också till uppgift att väga av säker- hetsintressena mot investeringens betydelse för ekonomi och investe-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;650&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_652" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft14"&gt;ringsklimat. Granskningsmyndighetens obligatoriska samråd med andra avser därför också Kommerskollegium.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Övervägandena framgår av avsnitt 12.4.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft36"&gt;24 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om en skyldighet för investe- raren och det företag som är föremål för investeringen att på begäran av granskningsmyndigheten tillhandahålla behövliga uppgifter eller handlingar. Skyldigheten gäller oavsett i vilken form dessa finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft12"&gt;De uppgifter som granskningsmyndigheten kommer att behöva är sannolikt samma typ av uppgifter som anges i artikel 9.2 i EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. Granskningsmyndig- heten kommer att utfärda föreskrifter om vilka uppgifter som ska finnas i anmälan. Det kan dock tänkas att myndigheten i det enskilda ärendet behöver även andra uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft24"&gt;Med handling avses detsamma som i 2 kap. tryckfrihetsförord- ningen, det vill säga det omfattar både skriftligt material och material som lagrats digitalt och som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med hjälp av tekniska hjälpmedel. Allt som innehåller någon form av information, oavsett medium; är alltså att betrakta som en handling. Det kan exempelvis vara fråga om information på data- servrar, läsplattor, mobiler och andra digitala lagringsmedier som usb- minnen och molntjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Skyldigheten för investeraren och det företag som är föremål för investeringen att tillhandahålla uppgifter och handlingar, gäller bara sådan information som granskningsmyndigheten begär. Det följer också av proportionalitetsprincipen i 2 § att granskningsmyndigheten inte får begära andra uppgifter än behövliga. Vid val av i vilken form uppgifter eller handlingar ska tillhandahållas kan inte heller gransk- ningsmyndigheten, enligt proportionalitetsprincipen, begära att origi- nalet tillhandahålls när det finns möjlighet för investeraren eller det företag som är föremål för investeringen att tillhandahålla en kopia.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Av 26 § framgår att ett föreläggande får förenas med vite. I 27 § regleras granskningsmyndighetens möjlighet att begära handräck- ning av Kronofogdemyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena framgår av avsnitt 12.6.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;651&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_653" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;Rätt till tillträde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;25 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft11"&gt;Paragrafen reglerar granskningsmyndighetens rätt att få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen i den utsträckning det krävs för granskningen. Tillträdesrätten omfattar inte bostäder. Rätten motsvaras av en skyldighet för investeraren eller det företag som är föremål för investeringen att tillhandahålla begärt tillträde. Det in- trång som tillträdet innebär måste stå i proportion till behovet. Tillträdesrätten ger inte granskningsmyndigheten rätt att bereda sig tillträde med tvång. Om investeraren eller det företag som är föremål för investeringen inte samarbetar, kan dock tillsynsmyndigheten förelägga dessa att ge tillträde vid äventyr av vite och i sista hand begära handräckning av Kronofogdemyndigheten, se 26 och 27 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft14"&gt;Övervägandena framgår av avsnitt 12.6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft15"&gt;Föreläggande med vite&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;26 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Paragrafen innebär att granskningsmyndigheten får förelägga investe- raren och det företag som är föremål för investeringen vid vite att tillhandahålla uppgifter eller handlingar eller att ge tillträde enligt 24 och 25 §§. Som utgångspunkt ska dock granskningsmyndigheten i första hand få aktörerna att agera på frivillig väg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft14"&gt;Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. När vite föreläggs är lagen (1985:206) om viten tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft14"&gt;Granskningsmyndigheten får bestämma att ett beslut om före- läggande enligt paragrafen ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft14"&gt;Övervägandena framgår av avsnitt 12.6.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft15"&gt;Handräckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;27 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft35"&gt;Av paragrafen följer att tillsynsmyndigheten får begära handräck- ning av Kronofogdemyndigheten för att genomföra de åtgärder som avses i 24 och 25 §§. Vid sådan handräckning gäller bestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;652&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_654" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft12"&gt;i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldighet, avhysning eller avlägsnande. Det innebär att bestämmelserna i 16 kap. &lt;NOBR&gt;11–12&lt;/NOBR&gt; a §§ utsökningsbalken ska tillämpas, men också fler bestämmelser i samma balk, som till exempel 2 kap. 17 §, där det bland annat anges vilka befogenheter en förrättnings- man har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena framgår av avsnitt 12.6.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;Sanktionsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft36"&gt;28 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Paragrafen reglerar uttömmande vid vilka överträdelser en sanktions- avgift får tas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Sanktionsavgifter ska i princip tas ut om en överträdelse har kon- staterats. Men det är inte obligatoriskt att ta ut sanktionsavgift, utan det är granskningsmyndigheten som avgör om en avgift ska tas ut i det enskilda fallet. De omständigheter som särskilt ska beaktas fram- går av 30 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft11"&gt;Innan granskningsmyndigheten tar ut en sanktionsavgift ska den avgiftsskyldige få tillfälle att yttra sig. Det följer av förvaltningslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.10.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;29 §&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;Paragrafen fastställer minimi- och maximibelopp för sanktionsavgift. Av paragrafen framgår att det lägsta belopp som en sanktions-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft12"&gt;avgift ska bestämmas till är 25 000 kronor. Om det finns skäl att sätta ned avgiften med stöd av 31 §, kan sanktionsavgiften dock bestämmas till ett lägre belopp. Hur avgiftens storlek närmare ska bestämmas regleras i 30 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.10.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;30 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft12"&gt;Paragrafen reglerar vilka omständigheter som ska beaktas särskilt vid bedömningen om sanktionsavgift ska tas ut och när storleken på avgiften ska bestämmas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;653&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_655" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft11"&gt;Särskild hänsyn bör tas till den skada eller sårbarhet för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet som uppstått eller kunnat uppstå till följd av överträdelsen. Det innebär att ju större skada det varit fråga om eller som kunnat uppstå, desto högre belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Det ska också särskilt beaktas om överträdelsen varit avsiktlig eller berott på oaktsamhet. Utrymmet att underlåta att ta ut avgift eller att bestämma avgiften till ett lågt belopp vid uppsåtliga över- trädelser bör vara litet. I en del fall kan dock överträdelser bero på oaktsamhet. Även graden av oaktsamhet bör därför vägas in i be- dömningen i det enskilda ärendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Det ska också beaktas vad den avgiftsskyldige har gjort för att överträdelsen ska upphöra eller för att begränsa dess verkningar. En överträdelse framstår inte som lika klandervärd om en aktör snabbt har gjort rättelse och vidtagit åtgärder för att begränsa eventuella skadeverkningar eller aktivt har samarbetat med granskningsmyndig- heten i dessa syften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;Det kan också ha betydelse om den avgiftsskyldige tidigare har gjort sig skyldig till en överträdelse, eftersom det är allvarligt om en avgiftsskyldig, trots påpekanden, vid upprepade tillfällen handlar i strid med regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft12"&gt;Särskild hänsyn ska dessutom tas till den vinst som överträdelsen inneburit för den avgiftsskyldige Med uttrycket ”vinst” avses den eko- nomiska fördel som erhållits, det vill säga såväl de intäkter minskat med kostnader som överträdelsen inneburit som de förluster som undvikits till följd av överträdelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Utöver de omständigheter som granskningsmyndigheten ska ta särskild hänsyn till enligt paragrafen kan det finnas andra relevanta förhållanden som bör beaktas. Exempelvis kan det i vissa fall vara relevant att beakta hur länge en överträdelse pågått eller den avgifts- skyldiges finansiella ställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Belopp i den övre halvan av det föreslagna beloppsintervallet bör komma i fråga endast för mycket allvarliga överträdelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.10.6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 151px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;654&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_656" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p5 ft36"&gt;31 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om eftergift av sanktions- avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Enligt paragrafen får en sanktionsavgift sättas ned, helt eller del- vis, om överträdelsen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut en sank- tionsavgift. En situation som kan innebära att det framstår som rim- ligt att inte besluta om sanktionsavgift är om en verksamhetsutövare drabbas av en sanktion enligt något annat regelverk för i princip samma agerande. Eventuellt kan också det samlade förloppet ha medfört allvarliga konsekvenser av annat slag för verksamhetsut- övaren, till exempel konkurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Det kan vidare vara oskäligt att ta ut en avgift helt eller delvis, om överträdelsen berott på en omständighet som den avgiftsskyldige varken kunnat eller borde ha förutsett eller inte kunnat påverka. Det kan beaktas även vad den avgiftsskyldige gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa. Det kan också i undantagsfall finnas grund för jämkning när investeraren med visst fog gjort bedöm- ningen att det inte förelåg någon anmälningskylighet. Det är där- emot inte oskäligt att ta ut en sanktionsavgift när en investerare inte känt till reglerna eller underlåtelsen beror på tidsbrist eller bristande rutiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Möjligheten att jämka eller efterge ska tillämpas restriktivt och endast när det skulle uppfattas som oskäligt att ta ut avgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.10.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft36"&gt;32 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft12"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser som syftar till att förhindra att samma överträdelse blir föremål för dubbla sanktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft12"&gt;Paragrafen innebär att granskningsmyndigheten är förhindrad att besluta om sanktionsavgift, om den har meddelat ett vitesföre- läggande för samma överträdelse och en domstolsprocess har inletts om utdömande av vitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.10.7.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 93px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;655&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_657" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;33 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Paragrafen reglerar den bortre tidsgränsen för när en sanktionsavgift får beslutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;Första meningen innebär att, om kommunikation enligt förvalt- ningslagen med den som avgiften ska tas ut av inte har skett inom två år från överträdelsen, så får en sanktionsavgift inte tas ut. Bevis- bördan för att kommunikation har skett ligger på granskningsmyndig- heten. Av andra meningen framgår att ett beslut om sanktionsavgift ska delges den avgiftsskyldige. Det innebär att myndigheten ska använda sig av de metoder för delgivning som regleras i delgivnings- lagen (2010:1932) för att se till att den som beslutet gäller får del av underrättelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.10.7&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft36"&gt;34 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft14"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om betalning och indrivning av sanktionsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.10.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;35 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om att en beslutad sanktions- avgift faller bort till den del avgiften inte har verkställts inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.10.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft15"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;36 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft14"&gt;Paragrafen reglerar överklagande av beslut enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft14"&gt;Av &lt;SPAN class="ft36"&gt;första stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att beslut enligt lagen som huvudregel får överklagas till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft11"&gt;Av &lt;SPAN class="ft37"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;framgår dock att beslut om föreläggande enligt 11, 12, 13 och 26 §§ och beslut om sanktionsavgift enligt 28 § överklagas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;656&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_658" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft14"&gt;till Förvaltningsrätten i Stockholm. Prövningstillstånd krävs för prövning i kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1170 ft14"&gt;Av &lt;SPAN class="ft36"&gt;tredje stycket &lt;/SPAN&gt;framgår att beslut om att inleda granskning eller lämna en ansökan utan åtgärd inte får överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.6.4, 12.8, 12.10.7 och 12.10.8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;Föreskrifter om verkställighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft36"&gt;37 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Paragrafen upplyser om att det finns en möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela verk- ställighetsföreskrifter. Sådana föreskrifter kan meddelas om till exempel vad en anmälan enligt 15 § ska innehålla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 12.2.6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;Bemyndigande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft36"&gt;38 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Genom paragrafen bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om vilka samhälls- viktiga verksamheter samt framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi som ska omfattas av lagen. Reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt bestämmelsen meddela föreskrifter även om vilka råvaror som är kritiska för EU som ska omfattas av regelverket och om vilka andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Det är av stor vikt att föreskrifterna utformas så att de omfattar bara de verksamheter där en utländsk direktinvestering kan innebära relevanta risker för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet. Detta kommer till uttryck genom att bemyndigandet gäller för de ändamål som avses i lagen, det vill säga till skydd för just Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 8.9, 10.2.5, 10.3.4 och 10.4.8.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 108px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;657&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_659" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 111px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;18.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft15"&gt;Sekretessbrytande bestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;15 kap. 3 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller en sekretessbrytande bestämmelse för Försvarsmakten och Säkerhetspolisen när det gäller sekretess i det internationella samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft11"&gt;Bestämmelsen gör det möjligt för Försvarsmakten och Säkerhets- polisen att lämna en uppgift som avses i 15 kap. 1 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) till granskningsmyndigheten enligt lagen (2022:000) om anmälan och granskning av utländska direkt- investeringar, om uppgiften avser ett ärende enligt den lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;Bestämmelsen i 15 kap. 1 a § OSL är tillämplig på uppgifter som tagits emot eller hämtats in som en direkt följd av en &lt;NOBR&gt;EU-rättsakt,&lt;/NOBR&gt; det vill säga förordningar, direktiv eller beslut. Vidare är sekretess- bestämmelsen tillämplig på uppgifter som lämnats till eller inhämtats av en myndighet på grund av andra former av internationella över- enskommelser, till exempel bilaterala avtal och blandade avtal som måste ratificeras både av EU och medlemsstaterna. Avtalen kan avse informationsutbyte inom en mängd olika verksamhetsområden, bland annat inom finansmarknadssektorn, försvars- och säkerhets- området och brottsbekämpningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;När det gäller andra sekretessbelagda uppgifter som Försvars- makten och Säkerhetspolisen kan behöva lämna kan generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL användas som sekretessbrytande bestämmelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft14"&gt;Övervägandena finns i avsnitt 13.3.3 och 13.3.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 238px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;658&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_660" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Kommittédirektiv 2019:50&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 207px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft74"&gt;Ett system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2019&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;En särskild utredare ska lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda om- råden kan utformas. Syftet är att kontrollera uppköp och strategiska förvärv av bolag med säte i Sverige vars verksamhet eller teknologi har betydelse för säkerhet eller allmän ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Utredaren ska bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;analysera vilka utländska direktinvesteringar som ska omfattas av regler om granskning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;föreslå under vilka förutsättningar utländska direktinvesteringar ska kunna hindras och vilka förbehåll för sådana investeringar som bör kunna ställas upp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;föreslå vilken befintlig myndighet som ska ansvara för granskning av utländska direktinvesteringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;föreslå de anpassningar och kompletterande bestämmelser som är nödvändiga för att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen ska kunna tillämpas i Sverige, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 67px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;659&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_661" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft35"&gt;Uppdraget ska, i den del som avser att lämna förslag på anpassningar och kompletterande bestämmelser till &lt;NOBR&gt;EU-förordningen,&lt;/NOBR&gt; redovisas senast den 4 maj 2020, och i den del som gäller att föreslå ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar redovisas senast den 2 november 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 173px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;Det finns skäl för att i vissa fall granska utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft36"&gt;Utländska investeringar är av stor vikt för det svenska samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft35"&gt;Sverige är en liten öppen ekonomi som är beroende av handel med andra länder. Tillgången till kapital är en förutsättning för en hög konkurrenskraft och för att Sveriges ekonomi ska kunna fortsätta att växa och utvecklas. Världen har blivit alltmer globaliserad och ekonomisk tillväxt förutsätter i dag tillgång till utländskt kapital. Svenska bolag förvärvar bolag i andra länder och utländska bolag äger bolag som är verksamma i Sverige. Sådana kapitalflöden kallas för direktinvesteringar. Som framhålls i betänkandet Bättre kom- munikation för fler investeringar (SOU 2018:56) bidrar utländska direktinvesteringar till ökad tillväxt, produktivitet och innovation samt internationalisering av svensk ekonomi. Uppskattningsvis 600 &lt;NOBR&gt;000–700&lt;/NOBR&gt; 000 personer är i dagsläget sysselsatta i drygt 14 000 ut- landsägda dotterbolag i Sverige. Utländska direktinvesteringar har därför också stor betydelse för sysselsättningen. Ett fortsatt öppet investeringsklimat är därför av stor vikt för Sveriges ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft36"&gt;Utländska direktinvesteringar kan påverka Sveriges säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Trots att utländska direktinvesteringar har stor betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft finns det också risker när utländska aktörer förvärvar verksamheter inom vissa sektorer. Svenska myn- digheter har sedan lång tid tillbaka pekat på de säkerhetsproblem som kan uppstå när utländska aktörer förvärvar verksamheter som hanterar kritisk infrastruktur och säkerhetskänsliga uppgifter och teknologier. Avsaknaden av författningsreglering på området har också framhållits som en brist.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;660&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_662" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p964 ft11"&gt;Tidigare fanns det genom lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. och tillhörande förordning möjlighet att begränsa utländska aktörers möjligheter att förvärva aktier i svenska aktiebolag, andelar i svenska handelsbolag eller rörelser som drevs i Sverige. Lagen upphävdes 1992 och det finns i dag endast begränsade möjligheter att påverka och i förekommande fall förhindra utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Lagen (1992:1300) om krigsmateriel ger möjlighet att ställa upp villkor om att endast en viss andel av aktierna i ett bolag som tillverkar eller tillhandahåller krigsmateriel m.m. direkt eller indirekt får ägas av utländska rätts- subjekt, men den lagstiftningen har ett avgränsat tillämpningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft35"&gt;Om en investering är aktuell i en verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet gäller säkerhetsskyddslagen (2018:585). Säker- hetsskydd innebär skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spio- neri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verk- samheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Med uttrycket säkerhetskänslig verksamhet avses verk- samhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet eller som omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhets- skydd. Enligt 2 kap. 9 § säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) ska en verksamhetsutövare som avser att överlåta säkerhetskänslig verk- samhet innan ett sådant förfarande inleds anmäla det till Säkerhets- polisen eller Försvarsmakten. Verksamhetsutövaren ska också upp- lysa den enskilde investeraren om att säkerhetsskyddslagen gäller för verksamheten. Lagstiftningen ger dock ingen möjlighet till gransk- ning av den utländska investeraren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft24"&gt;Frågan om utländska direktinvesteringars påverkan på Sveriges säkerhet berörs också i betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82). I betänkandet föreslås bl.a. att bestämmelsen om anmälningsskyldighet vid överlåtelse av säker- hetskänslig verksamhet ska utvecklas till ett kontrollsystem vid över- låtelse av sådan verksamhet. Förslaget bereds för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen har också gett Kommittén för för- bättrat skydd för totalförsvarsverksamhet (Fö 2017:02) i uppdrag att se över frågor som kan hänföras till denna problematik. Kom- mittén har lämnat delbetänkandet Några frågor i skyddslagstiftningen (SOU 2018:26) och slutbetänkandet Förbättrat skydd för totalför- svaret (SOU 2019:34).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;661&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_663" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 8px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft36"&gt;En ny &lt;NOBR&gt;EU-förordning&lt;/NOBR&gt; ger ett rättsligt stöd för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft35"&gt;Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen trädde i kraft den 11 april 2019 och ska tillämpas från och med den 11 oktober 2020. Ett grundläggande syfte med förordningen är att skapa en rättslig ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning. Genom förordningen klarläggs rättsläget när det gäller medlemsstaternas rätt att införa, upprätthålla och ändra nationella granskningssystem, bland annat genom fastställandet av vissa minimikrav. &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; fastslår att medlemsstaterna har rätt att granska utländska direktinvesteringar med hänsyn till säker- het eller allmän ordning i enlighet med de undantag som anges i &lt;NOBR&gt;WTO-avtalen,&lt;/NOBR&gt; särskilt artikel XIV GATS (allmänna tjänstehandels- avtalet). Även OECD:s regelverk, i synnerhet dess kod för liberali- sering av kapitalrörelser, medger undantag från nationell behandling och marknadstillträde för att skydda säkerhetsintressen eller allmän ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft35"&gt;Medlemsstaterna blir genom förordningen inte skyldiga att införa nationella granskningssystem för utländska direktinvesteringar. För- ordningen kringskär inte heller medlemsstaternas rätt att själva besluta om vilka utländska direktinvesteringar man tillåter på sitt territorium. Om medlemsstaterna avser att införa nationella gransk- ningssystem innebär förordningen emellertid att den nationella lag- stiftningen ska vara förenlig med de krav som ställs i förordningen. I förordningen definieras vad en direktinvestering är och det anges, dock inte uttömmande, vilka omständigheter som får beaktas vid bedömningen av om en utländsk direktinvestering kan inverka på säkerhet eller allmän ordning. Förordningen påverkar inte med- lemsstaternas egna ansvar att upprätthålla den nationella säkerheten såsom anges i artikel 4.2 i &lt;NOBR&gt;EU-fördraget&lt;/NOBR&gt; eller medlemsstaternas rätt att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med arti- kel 346 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft35"&gt;Ett viktigt syfte med förordningen är att fördjupa samarbetet kring utländska direktinvesteringar i unionen. Varje medlemsstat och kommissionen ska därför inrätta kontaktpunkter för utbyte av upp-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;662&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_664" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;gifter och synpunkter eller i förekommande fall yttranden kring sådana utländska direktinvesteringar som kan ha en inverkan på säker- het eller allmän ordning. Enligt förordningen gäller vidare att alla medlemsstater på begäran ska lämna uppgifter till andra medlems- stater eller kommissionen om planerade eller genomförda utländska direktinvesteringar i medlemsstaten. Uppgiftsskyldigheten avser ägar- struktur för den utländska investeraren och bolaget som omfattas av investeringen, investeringens ungefärliga värde, vilka produkter och tjänster som säljs och vilken affärsverksamhet som bedrivs av par- terna och i vilka medlemsstater som dessa bedriver relevant affärs- verksamhet, hur investeringen finansieras och när transaktionen ska genomföras. Utöver dessa uppgifter ska medlemsstaterna sträva efter att tillhandahålla kompletterande uppgifter i den utsträckning som sådana finns tillgängliga. Förordningen ger medlemsstaterna rätt att begära de uppgifter som har efterfrågats från den utländske investe- raren eller från det bolag som omfattas av investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft24"&gt;De medlemsstater som har nationella granskningssystem ska ge övriga medlemsstater och kommissionen möjlighet att lämna syn- punkter på de granskningar som utförs nationellt. Även de medlems- stater som inte har nationella granskningssystem är skyldiga att på begäran lämna uppgifter om investeringar och ta emot synpunkter och yttranden avseende dessa. Det slutliga granskningsbeslutet ska emellertid fattas av den medlemsstat som utför granskningen. När det gäller investeringar som kan påverka projekt eller program av unionsintresse ska medlemsstaten i största möjliga utsträckning beakta kommissionens yttrande och lämna en förklaring om den inte följer yttrandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;De medlemsstater som har nationella granskningsförfaranden ska årligen rapportera hur dessa tillämpats. Samtliga medlemsstater åläggs att på basis av tillgänglig information på aggregerad nivå rapportera vilka investeringar som gjorts på deras territorier samt lämna upp- gifter om de framställningar som de fått från andra medlemsstater i enlighet med uppgiftskravet i förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 150px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;663&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_665" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 108px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;Sverige behöver införa ett system för granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft11"&gt;Strategiska uppköp eller investeringar som utförs i bolag som bedriver verksamhet inom kritisk infrastruktur eller känsliga tekno- logier kan innebära risker för Sveriges säkerhet. Sådana risker upp- står särskilt, men inte enbart, när den utländska investeraren är i statlig ägo eller under statlig kontroll på grund av sin finansiering eller annan form av inflytande. Den typen av förvärv kan göra det möjligt för stater att använda dessa tillgångar på ett sätt som har en negativ inverkan på säkerhet eller allmän ordning i Sverige. Det finns därför starka skäl för Sverige att införa ett system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Ett in- förande av ett system för granskning av utländska direktinvester- ingar är dessutom en förutsättning för att Sverige ska kunna agera utifrån synpunkter från andra medlemsstater och kommissionen och fullt ut kunna delta i samarbetsstrukturen inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft12"&gt;I syfte att fånga upp aktuella trender i utformningen av gransk- ningssystem bör utredaren ta del av och tillvarata erfarenheter från länder som i dag tillämpar granskningssystem och sådana som ny- ligen anpassat dessa för att bättre spegla aktuella utmaningar på området. Överväganden från länder som är på väg att införa gransk- ningssystem är också av intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft52"&gt;Utredaren ska vid bedömningen av hur ett nationellt system för granskning av utländska direktinvesteringar bör utformas väga in de samhällsekonomiska effekter som olika alternativa utformningar uppskattningsvis skulle kunna ge upphov till med utgångspunkten att det föreslagna systemet ska vara kostnadseffektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft36"&gt;Vilka utländska direktinvesteringar ska omfattas av regler om granskning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft11"&gt;Det är viktigt att ett system för granskning av utländska direkt- investeringar är så förutsebart som möjligt. En central fråga i samman- hanget är vilka utländska direktinvesteringar som ska omfattas av regler om granskning, dvs. vilket tillämpningsområde som gransk- ningssystemet ska ha. I &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; ges en relativt vid defini- tion av vad en utländsk direktinvestering är. Det kan bl.a. vara fråga om en investering som innebär ett faktiskt deltagande i ledningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;664&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_666" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p109 ft12"&gt;eller kontrollen av ett bolag. Med utländsk investerare avses en fysisk person i ett tredjeland eller ett bolag från ett tredjeland, som avser att göra eller har gjort en utländsk direktinvestering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft35"&gt;Vid fastställandet av om en utländsk direktinvestering kan in- verka på säkerhet eller allmän ordning får medlemsstaterna och kommissionen överväga vilka effekter som investeringen kan ha på ett antal områden, s.k. granskningsfaktorer. Till dessa hör invester- ingens inverkan på kritisk infrastruktur, kritisk teknik och produk- ter med dubbla användningsområden, tillgång till kritiska insats- varor, åtkomst till känslig information samt mediernas frihet och mångfald. De områden som anges i förordningen är inte uttöm- mande och det finns inget som hindrar medlemsstaterna från att även granska investeringar i andra sektorer. Medlemsstaterna och kommissionen får också särskilt beakta om den utländska investera- ren direkt eller indirekt kontrolleras av ett tredjelands regering, om den utländska investeraren tidigare har varit delaktig i verksamhet som inverkar på säkerhet eller allmän ordning i en medlemsstat och om det finns en allvarlig risk för att den utländska investeraren ägnar sig åt olaglig eller kriminell verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;De granskningssystem som tillämpas i andra länder uppvisar stor variation i hur de är utformade. I vissa system gäller att alla invester- ingar som utförs i på förhand utpekade sektorer ska granskas. Andra system är mer generellt eller tvärsektoriellt reglerade för att omfatta investeringar i allmänhet som kan beröra nationell säkerhet. Även om de flesta systemen uttryckligen anger nationell säkerhet eller motsvarande som grund för granskning av en utländsk investering finns det en stor variation i hur det begreppet används. Känneteck- nande för flera granskningssystem är att de har ett tillämpnings- område som sträcker sig utöver hur uttrycket nationell säkerhet ska förstås i ett &lt;NOBR&gt;EU-rättsligt&lt;/NOBR&gt; sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Det kontrollsystem som föreslås i betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82) tar enbart sikte på sådana verksamhetsutövare som bedriver någon form av säkerhets- känslig verksamhet och har följaktligen ett snävare tillämpnings- område än det granskningssystem som finns i många andra länder och som &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; ger utrymme för. En möjlig avgränsning skulle kunna vara att det granskningssystem som utredaren ska före- slå som huvudregel ska gälla för alla investeringar i samhällsviktig verksamhet. En sådan sektorsspecifik lösning måste dock anpassas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;665&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_667" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;för att omfatta även andra områden som lyfts fram i förordningen, t.ex. kritiska teknologier. En svårighet med området kritiska tek- nologier är att uppfattningen om vad som är en kritisk teknologi kan variera över tid. Ett granskningssystem kommer därför att behöva ha tillräcklig flexibilitet för att inrymma den fortsatta utvecklingen. Till det kommer att uppköpsprocesser avseende bolag som utvecklar produkter med dubbla användningsområden, försvarsteknologi eller kryptoprodukter många gånger kan komma att omfattas av det förslag till kontrollsystem vid överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet som föreslås i betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskydds- lagen. En begränsning i det förslaget är dock att överlåtelser av aktier i publika (noterade) bolag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet undantas från kontrollsystemet. En fråga för utredaren att väga in i bedömningen blir hur granskningssystemets tillämpningsområde ska avgränsas i förhållande till säkerhetsskyddslagen och på vilket sätt granskningssystemet kan utgöra ett komplement till det kon- trollsystem som föreslås i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft14"&gt;Utredaren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;analysera vilka utländska direktinvesteringar som ska omfattas av regler om granskning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft36"&gt;Utredaren ska lämna ett fullständigt förslag till granskningsförfarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft11"&gt;Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar behöver förutom att vara förutsebart även vara transparent och uppbyggt för att leda fram till ett resultat inom rimlig tid och till en rimlig kostnad. En central fråga är hur ett granskningsförfarande ska inledas. Det kan konstateras att det i granskningssystem som tillämpas i andra länder finns en stor variation när det gäller vilka faktorer som utgör förutsättningar för en granskning. I vissa länder aktualiseras invester- ingsgranskning när det utländska ägandet överskrider en viss andel av aktiekapitalet i bolaget eller en viss beloppsgräns, medan det i andra länder har betydelse i vilken sektor som bolaget är verksamt. Granskningssystemen i olika länder kan också ha olika utformning i fråga om när en granskning ska ske. I vissa länder finns förfaranden som innebär en skyldighet för investerare att tidigt underrätta granskningsmyndigheten om denne har för avsikt att genomföra en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;666&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_668" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft11"&gt;investering inom vissa sektorer och där myndighetens godkännande är nödvändigt för att en investering ska få genomföras. I andra länder bygger i stället systemet som huvudregel på frivillighet varvid in- vesterare ges möjlighet att ansöka om förhandsgodkännande av ett förvärv om det faller under vissa kriterier. Sådana system ger också ofta möjlighet för landets myndigheter att i efterhand granska eller ytterst häva investeringen om investeraren låtit bli att ansöka om ett godkännande på förhand. Ett annat exempel på granskningssystem bygger på en kombination av frivilliga ansökningar och obligatorisk tillståndsprövning vid vissa typer av transaktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;För länder som likt Sverige är beroende av inflöden av utländskt kapital är det mycket svårt att upprätthålla en nollriskprincip vid bedömningen av utländska investeringar. Ett granskningssystem måste ge förutsättningar att hindra investeringar som kan innebära skada för säkerhet eller allmän ordning, men det är inte möjligt eller önskvärt att utforma ett granskningssystem med utgångspunkten att alla sådana investeringar ska hindras. En inte ovanlig situation kan tänkas vara att en investering sker i ett bolag som bedriver känslig verksamhet och där vissa aspekter av investeringen kan behöva regleras men där det inte finns tillräckliga skäl för att hindra investe- ringen helt. I ett granskningssystem måste det därför finnas meka- nismer som gör det möjligt att godkänna investeringar men samtidigt uppställa förbehåll i syfte att trygga säkerhet eller allmän ordning. Det bör kunna vara fråga om mindre ingripande åtgärder som rappor- teringsskyldighet till olika tillsynsmyndigheter, men också kunna handla om mer betungande krav. I de flesta system som tillämpas i andra länder finns möjlighet att godkänna utländska direktinveste- ringar med förbehåll för att investeraren ska uppfylla vissa villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;För investerare som överväger att investera i svenska bolag är det av stor vikt att på tidigt stadium kunna avgöra hur lång tid ett granskningsförfarande kan tänkas ta. Systemet bör därför innehålla tydliga tidsgränser för när en granskning som huvudregel ska vara avslutad. Tidsgränserna ska vara utformade på ett sådant sätt att de gör det möjligt att beakta synpunkter från andra medlemsstater och kommissionen i enlighet med den samarbetsstruktur som kommer att gälla enligt &lt;NOBR&gt;EU-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Utredaren behöver också överväga hur avslagsbeslut och andra beslut som meddelas av gransknings- myndigheten ska kunna omprövas och överklagas. Ett gransknings- system behöver även innehålla bestämmelser om sanktioner mot&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;667&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_669" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;investerare och nationella bolag som försummar skyldigheten att rapportera viss information eller att följa ett granskningsbeslut. Det följer dessutom särskilt av &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; att granskningssystemen ska vara inrättade för att förhindra kringgåenden av regelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft24"&gt;Det finns i dag ett konkurrensrättsligt prövningsförfarande avse- ende företagskoncentrationer inom såväl EU som Sverige. &lt;NOBR&gt;EU-kom-&lt;/NOBR&gt; missionen prövar anmälningar av företagskoncentrationer med stöd av EU:s koncentrationsregler och Konkurrensverket med stöd av bestämmelser i konkurrenslagen. En koncentration får inte genom- föras förrän anmälan har godkänts. En fråga för utredaren att överväga blir hur ett granskningsförfarande av utländska direktinvesteringar ska förhålla sig till systemet med den konkurrensrättsliga koncentrations- prövningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;Utredaren ska&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;föreslå hur ett system för granskning av utländska direktinvester- ingar som är förenligt med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; bör utformas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;föreslå hur en granskning av en utländsk direktinvestering bör inledas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;föreslå under vilka förutsättningar som en utländsk direkt- investering ska kunna hindras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;analysera och föreslå vilka förbehåll för en utländsk direktinvester- ing som bör kunna ställas upp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;analysera och föreslå vilka tidsgränser som bör gälla för gransk- ningsförfarandet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;föreslå ett system med sanktioner mot exempelvis dem som försummar skyldigheten att rapportera viss information om en direktinvestering eller att följa ett granskningsbeslut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;föreslå bestämmelser om rättsmedel för enskilda, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft36"&gt;Vilken myndighet ska ansvara för granskning av direktinvesteringar?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft35"&gt;En viktig fråga för utredaren att ta ställning till är vilken myndighet som ska ansvara för granskning av utländska direktinvesteringar. Vid valet av granskningsmyndighet behöver utredaren göra en samlad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;668&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_670" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p149 ft35"&gt;bedömning av flera faktorer. En viktig förutsättning för att gransk- ningsmyndigheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag är att den har till- gång till relevanta uppgifter, däribland sådana uppgifter som omfattas av uppgiftsskyldigheterna i &lt;NOBR&gt;EU-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Det kan konstateras att detta delvis gäller olika statistiska uppgifter. Sådana uppgifter kan i dag finnas tillgängliga hos olika myndigheter, i den mån de finns samlade över huvud taget. Granskningsmyndigheten behöver inte nödvändigtvis redan ha tillgång till sådana uppgifter, även om det kan vara en fördel. En möjlig lösning är att olika myndigheter blir skyldiga att på begäran lämna ut uppgifter till granskningsmyndig- heten. Till det kommer möjligheten att ställa krav på de investerare och bolag som investeringarna avser att lämna nödvändiga uppgifter. Så är också fallet i många befintliga nationella system. Även privata aktörer och olika affärsdatabaser kan komma att utgöra viktiga verk- tyg för att granskningsmyndigheten ska få tillgång till relevant infor- mation om utländska direktinvesteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft24"&gt;Vid granskningsmyndigheten kommer det att samlas information om investeringar i vissa skyddsvärda områden vilket gör att myn- digheten måste ha kompetens att bedöma uppgifternas relevans i förhållande till skyddsvärda sektorer och branscher. Tillgången till en aggregerad mängd av sådana uppgifter gör att granskningsmyn- digheten behöver ha personal med erfarenhet av och förmåga att bedöma och hantera uppgifterna enligt de krav som ställs i offentlig- hets- och sekretesslagen (2009:400) och säkerhetsskyddslagen. Till det kommer att många bedömningar om vilka konsekvenser en inve- stering kan ha för Sverige kan komma att kräva tillgång till under- rättelseinformation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft11"&gt;Granskningsmyndigheten kommer att ha behov av att samla in uppgifter från olika aktörer inom ramen för sitt uppdrag. En viktig uppgift för granskningsmyndigheten blir vidare att delta i den sam- arbetsstruktur som inrättas genom &lt;NOBR&gt;EU-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Inom ramen för den uppgiften kommer granskningsmyndigheten att behöva delge &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och andra medlemsstater information om svenska förhållanden i enlighet med bestämmelserna i den nya EU- förordningen. För att kunna tillvarata svenska intressen i förhållande till förordningen kommer granskningsmyndigheten också att be- höva bygga upp en förmåga att inhämta, analysera och bearbeta upp- gifter om utländska direktinvesteringar i andra medlemsstater som kan ha en negativ inverkan på säkerhet eller allmän ordning i Sverige,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;669&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_671" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p178 ft14"&gt;i syfte att kunna begära in ytterligare uppgifter om och lämna syn- punkter på investeringar i dessa medlemsstater.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft24"&gt;Den informationshantering som granskningsmyndigheten kom- mer att behöva ägna sig åt gör att utredaren särskilt behöver analy- sera hur granskningsmyndighetens verksamhet kommer att förhålla sig till offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Det gäller särskilt vilken information som kommer att finnas i myndighetens verk- samhet men också vilka avvägningar som behöver göras mellan be- hovet av sekretess och hänsyn till partsintresset. Det är också viktigt att utredaren ser över i vilka situationer som myndigheten kan be- höva lämna ut sekretessbelagd information och om eventuella sekre- tessbestämmelser bör inskränka möjligheten att meddela och offent- liggöra uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Ytterligare en omständighet som ställer krav på gransknings- myndighetens kompetens är att den kommer att behöva kunna svara på frågor från olika aktörer om den aktuella typen av investeringar. Ett granskningsförfarande kan komma att ställa krav på kompetens som i dag finns spridd på olika myndigheter. Det kan därför finnas behov av att flera myndigheter bidrar med information i gransk- ningsförfarandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft14"&gt;Utredaren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;föreslå vilken befintlig myndighet som ska ha ansvaret för gransk- ning av utländska direktinvesteringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;klargöra och föreslå hur granskningsmyndigheten på ett kostnads- effektivt och säkert sätt ska få tillgång till nödvändig information för att bedöma investeringen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;klargöra vilka andra myndigheter som behöver tillhandahålla in- formation till granskningsmyndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;analysera om granskningsmyndighetens informationshantering medför att det finns behov av ändringar i offentlighets- och sekre- tesslagstiftningen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 126px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;670&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_672" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 207px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft36"&gt;Svensk lagstiftning behöver redan nu anpassas för att EU- förordningen ska kunna tillämpas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft11"&gt;Den nya &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; innebär att det finns ett behov av att utreda hur svensk lagstiftning ska anpassas och kompletteras för att Sverige ska kunna leva upp till förordningens krav från och med den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;"&gt;oktober 2020. Utredaren behöver därför ta ställning till vissa frågor innan ett sammanhållet förslag till granskningssystem lämnas. För- slagen i denna del av uppdraget ska ligga till grund för utredarens fort- satta överväganden om hur granskningssystemet bör se ut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;En central uppgift för utredaren i denna del är att föreslå vid vilken myndighet den svenska kontaktpunkten ska inrättas och hur den bör organiseras. Kontaktpunkten ska inrättas så att den kan svara upp mot kraven i &lt;NOBR&gt;EU-förordningen,&lt;/NOBR&gt; däribland att sammanställa och lämna en årlig rapport om utländska direktinvesteringar i Sverige. En rimlig utgångspunkt är att kontaktpunkten bör vara samma myn- dighet som får till uppgift att granska utländska direktinvesteringar i det slutliga förslaget. De skäl som förts fram ovan i fråga om vilka krav som bör kunna uppställas för granskningsmyndigheten och hur den ska få tillgång till relevanta uppgifter gäller även för kontaktpunkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; skapar vidare en rättslig grund för att begära in uppgifter om och lämna synpunkter på planerade och genomförda investeringar från utländska investerare eller det berörda bolaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Utredaren ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;föreslå var den svenska kontaktpunkten för samarbetet med EU- kommissionen och andra medlemsstater ska inrättas och hur den bör organiseras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;ta ställning till vilka uppgifter som den svenska kontaktpunkten behöver ha tillgång till och hur dessa uppgifter ska vara till- gängliga för kontaktpunkten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;klargöra om det finns behov av att införa skyldigheter för olika myndigheter att lämna relevanta uppgifter till kontaktpunkten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;analysera om kontaktpunktens informationshantering medför att det finns behov av ändringar i offentlighets- och sekretesslagstift- ningen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;671&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_673" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;Andra frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft35"&gt;Om det bedöms nödvändigt får utredaren ta upp andra närliggande frågor i samband med de frågeställningar som ska utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;Utredaren ska bedöma de samhällsekonomiska kostnaderna och nyttorna av förslagen för enskilda och för det allmänna samt konse- kvenserna i övrigt av förslagen. Utredaren ska mot bakgrund av bl.a. erfarenheter av införanden av nationella granskningssystem i andra länder, bedöma om ett granskningssystem rent allmänt kan få påver- kan på utländska direktinvesteringar i Sverige. Förslagens konse- kvenser ska analyseras och redovisas enligt &lt;NOBR&gt;14–15&lt;/NOBR&gt; a §§ kommitté- förordningen (1998:1474).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft11"&gt;I 14 kap. 3 § regeringsformen anges att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den. Det innebär att en proportionalitetsbedömning ska göras i lagstiftningsprocessen. Om något av förslagen i betänkandet påverkar det kommunala självstyret ska därför, utöver dess konsekvenser, också de särskilda avvägningar som lett fram till förslagen särskilt redovisas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;En sådan bedömning ska också göras om något av förslagen i betänkandet kan komma att påverka enskilda. I 2 kap. 15 och 17 §§ regeringsformen regleras egendomsskyddet och näringsfriheten. Dessa rättigheter får endast begränsas i syfte att skydda angelägna allmänna intressen. Om utredaren överväger förslag som kan på- verka egendomsskyddet eller näringsfriheten ska förslagen därför analyseras i förhållande till dessa bestämmelser. Utredaren ska också beakta betydelsen av Sveriges förpliktelser enligt Europakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;Kontakter och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft12"&gt;Utredaren ska hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) infor- merat om det löpande arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft52"&gt;Vid genomförandet av uppdraget ska utredaren hålla sig infor- merad om arbetet med betänkandena Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82), Förbättrat skydd för total-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;672&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_674" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft11"&gt;försvaret (SOU 2019:34), Bättre kommunikation för fler invester- ingar (SOU 2018:56) och Effektivt investeringsfrämjande i hela Sverige (SOU 2019:21). Utredaren ska också beakta annat relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet och kommittéväsendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft11"&gt;Under genomförandet av uppdraget ska utredaren, i den utsträck- ning som det bedöms lämpligt, också ha en dialog med och inhämta upplysningar från de myndigheter och andra organisationer, särskilt sådana som företräder näringslivet, som berörs av aktuella frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft35"&gt;Uppdraget ska, i den del som avser att lämna förslag på anpass- ningar och kompletterande bestämmelser till &lt;NOBR&gt;EU-förordningen,&lt;/NOBR&gt; redo- visas senast den 4 maj 2020, och i den del som gäller att föreslå ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar redo- visas senast den 2 november 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 476px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;673&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_675" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_676" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft21"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft122"&gt;Alternativt förslag till lag (2022:000) om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 83px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 17px 'Arial';margin-left: 31px;line-height: 19px;"&gt;Förslag till lag (2022:000) om anmälan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft57"&gt;och granskning av utländska direktinvesteringar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft15"&gt;Lagens syfte och tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om anmälan och gransk- ning av och förbud mot utländska direktinvesteringar inom skydds- värda områden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft52"&gt;Syftet med lagen är att, om det är nödvändigt, hindra dels ut- ländska direktinvesteringar som kan skada Sveriges säkerhet, dels sådana som kan skada allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Åtgärder som vidtas med stöd av denna lag får inte vara mer ingripande än vad som är nödvändigt och ska vara proportionerliga med hänsyn till lagens syfte.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Lagen gäller för investeringar i aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag, enskild näringsverksamhet, ekonomiska föreningar och stiftel- ser med säte i Sverige som bedriver&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;samhällsviktig verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;säkerhetskänslig verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;verksamhet som ger ut ett allmänt nyhetsmedium,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;675&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_677" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 18px;"&gt;verksamhet som prospekterar, utvinner, anrikar eller säljer rå- varor som är kritiska för EU eller andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;verksamhet vars huvudsakliga ändamål innefattar behandling av känsliga personuppgifter eller lokaliseringsuppgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;verksamhet som rör framväxande teknologier och annan stra- tegiskt skyddsvärd teknologi,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;g)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;verksamhet som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller produkter med dubbla användningsområden eller tillhandahåller tekniskt bistånd för sådana produkter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 90px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -24px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;h)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 18px;"&gt;verksamhet som tillverkar, utvecklar, bedriver forskning om eller tillhandahåller krigsmateriel eller tillhandahåller tekniskt stöd av- seende krigsmateriel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft15"&gt;Definitioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;I lagen avses med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;direktinvestering: en investering som görs för att etablera eller upprätthålla varaktiga förbindelser mellan investeraren och det före- tag för vilket kapitalet görs tillgängligt för att bedriva ekonomisk verksamhet, inbegripet investeringar som möjliggör ett faktiskt del- tagande i ledningen eller inflytande i ett företag som bedriver en eko- nomisk verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;utländsk direktinvestering: en direktinvestering där investe- raren är en fysisk person med annat medborgarskap än enbart svenskt eller en juridisk person som ytterst ägs eller kontrolleras av en annan stat eller av fysiska personer med annat medborgarskap än enbart svenskt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;samhällsviktig verksamhet: verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nöd- vändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;"&gt;allmänt nyhetsmedium: ett medium som har till sin primära uppgift att bedriva nyhetsbevakning och som också har ett redaktio- nellt innehåll som består av regelbunden och allsidig nyhetsför- medling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;676&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_678" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p200 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;känsliga personuppgifter: personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk över- tygelse eller medlemskap i fackförening och behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;lokaliseringsuppgifter: uppgifter som behandlas i ett elektroniskt kommunikationsnät eller av en elektronisk kommunikationstjänst och som visar den geografiska positionen för terminalutrustningen för en användare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;produkter med dubbla användningsområden: produkter som är upptagna i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsord- ning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användnings- områden (omarbetning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Förbud och godkännande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;En utländsk direktinvestering får förbjudas, om det är nödvän- digt med hänsyn till Sveriges säkerhet. En utländsk direktinvestering får förbjudas också om det är nödvändigt med hänsyn till allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige i enlighet med artiklarna 52.1 eller 65.1 (b) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;Vid bedömningen av om det är nödvändigt att förbjuda en ut- ländsk direktinvestering ska verksamhetens art och omfattning samt omständigheter kring investeraren beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Vid bedömningen av om det är nödvändigt att förbjuda en ut- ländsk direktinvestering ska följande omständigheter kring inve- steraren beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Om investeraren direkt eller indirekt, helt eller delvis, kon- trolleras av ett annat lands regering genom ägarstruktur, betydande finansiering eller på annat sätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Om investeraren tidigare har varit delaktig i verksamhet som inverkat skadligt eller kunnat inverka skadligt på Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;677&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_679" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p125 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Om det finns andra omständigheter kring investeraren som kan medföra en risk för Sveriges säkerhet eller allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;En direktinvestering får genomföras bara om den har godkänts eller lämnats utan åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Ett godkännande av en utländsk direktinvestering får förenas med villkor. Sådana villkor får beslutas, om det är nödvändigt för att investeringen inte ska skada Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Om en direktinvestering har genomförts utan anmälan eller innan granskningsmyndigheten har prövat anmälan slutligt och förut- sättningarna för ett förbud är uppfyllda, får granskningsmyndigheten besluta om ett förbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Om ett villkor som meddelats enligt 9 § inte uppfylls, får granskningsmyndigheten förelägga investeraren eller det företag som varit föremål för investeringen att uppfylla villkoret eller för- bjuda investeringen om förutsättningar för ett förbud är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft12"&gt;Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Granskningsmyndigheten får bestämma att ett beslut om före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft14"&gt;läggande ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Ett förbud mot en investering innebär att en rättshandling som utgör en del i investeringen eller som har till syfte att genomföra investeringen blir ogiltig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft11"&gt;Detta gäller inte sådana rättshandlingar som utgörs av en inve- stering som har skett på en reglerad marknad som avses i &lt;A href="https://lagen.nu/2007:528#K1P4b"&gt;1 kap. 4 b § &lt;/A&gt;lagen &lt;A href="https://lagen.nu/2007:528"&gt;(2007:528) &lt;/A&gt;om värdepappersmarknaden, en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en &lt;NOBR&gt;MTF-plattform&lt;/NOBR&gt; som avses i &lt;A href="https://lagen.nu/2008:579#K1P4b"&gt;1 kap. 4 b § &lt;/A&gt;lagen om värdepappers- marknaden. I sådana fall får granskningsmyndigheten i stället före- lägga investeraren att avyttra det som förvärvats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft14"&gt;Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Granskningsmyndigheten får bestämma att ett beslut om före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft14"&gt;läggande ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;678&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_680" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Om ett förbud har meddelats, får granskningsmyndigheten besluta om de förelägganden mot investeraren och det företag som är föremål för investeringen som behövs för att förhindra skada för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Granskningsmyndigheten får bestämma att ett beslut om före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;läggande ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;Granskningsmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Den myndighet som regeringen bestämmer (gransknings- myndigheten) prövar frågor enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;Anmälan av en direktinvestering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Den som har för avsikt att direkt eller indirekt investera i sådan verksamhet som omfattas av 3 § ska anmäla investeringen till granskningsmyndigheten,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;om investeraren efter investeringen på grund av innehav av aktier, andra andelar eller medlemskap förfogar över 10 procent eller mer av rösterna i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;om investeraren genom investeringen själv eller tillsammans med annan bildar en sådan juridisk person som anges i första stycket 1 och därefter förfogar över 10 procent eller mer av rösterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;den juridiska personen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;om investeraren genom investeringen blir bolagsman i ett handelsbolag eller i ett enkelt bolag eller om investeringen görs i ett handelsbolag eller enkelt bolag som investeraren är bolagsman i,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;om investeraren genom investeringen bildar en svensk stiftelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;om investeraren på något annat sätt än enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; får ett infly- tande i ledningen i ett aktiebolag, handelsbolag, enkelt bolag, ekono- misk förening eller stiftelse med säte i Sverige, eller&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;"&gt;om investeraren, i utbyte mot en överenskommelse om infly- tande i verksamheten, avser att ställa resurser till förfogande för en verksamhet som avses i 3 § och som bedrivs av en enskild näringsidkare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft24"&gt;Varje investering enligt första stycket 1 eller 2 varefter investe- raren förfogar över 10 procent eller mer av rösterna ska anmälas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Anmälan ska göras innan investeringen genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;679&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_681" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p207 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;En investering som görs av en svensk medborgare eller av en svensk juridisk person i en sådan verksamhet som avses i 3 § c) om- fattas inte av anmälningsskyldigheten i 15 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Om investeraren är en fysisk person med enbart svenskt medborgarskap, ska anmälan lämnas utan åtgärd. Detsamma gäller om investeraren är en juridisk person som ytterst ägs eller kontrolleras endast av fysiska personer med enbart svenskt medborgarskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;Anmälan krävs inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;när investeraren får egendom genom bodelning, arv eller testa- mente, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;vid förvärv av aktier som vid nyemission eller fondemission förvärvas med företrädesrätt i förhållande till det antal aktier för- värvaren tidigare äger.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;19 § &lt;/SPAN&gt;Det företag som är föremål för investeringen ska upplysa den som avser att investera att denna lag gäller för verksamheten. En sådan upplysning ska innehålla en påminnelse om investerarens skyldighet enligt 15 § att anmäla investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft12"&gt;Skyldigheten enligt första stycket gäller inte investeringar som genomförs genom sådana rättshandlingar som anges i 12 § andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;20 § &lt;/SPAN&gt;Om en investerare inte anmäler en investering trots att det finns en skyldighet att göra det, får granskningsmyndigheten upp- rätta en anmälan enligt 15 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;Granskning av en utländsk direktinvestering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;21 § &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten ska inom 25 arbetsdagar från det att en fullständig anmälan kommit in besluta att antingen lämna anmälan utan åtgärd eller inleda en granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft12"&gt;Beslutar granskningsmyndigheten att investeringen ska granskas, ska granskningen avslutas inom tre månader efter beslutet eller, om det finns särskilda skäl, inom sex månader.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;680&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_682" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;22 § &lt;/SPAN&gt;Beslut om godkännande med eller utan villkor och beslut om för- bud ska gälla omedelbart, om granskningsmyndigheten inte bestämmer annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;Samråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23 § &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten ska i den utsträckning det behövs in- hämta synpunkter från statliga myndigheter, kommuner och regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft52"&gt;Kommuner och regioner och, i den utsträckning regeringen bestämmer, statliga myndigheter ska vara skyldiga att lämna upp- gifter till granskningsmyndigheten, om myndigheten begär det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;24 § &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten ska samråda med Försvarsmakten, Kommerskollegium, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Säkerhetspolisen i ärenden som granskas enligt denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft15"&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;25 § &lt;/SPAN&gt;Investeraren och det företag som är föremål för investeringen ska tillhandahålla granskningsmyndigheten de uppgifter eller hand- lingar som myndigheten begär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;Rätt till tillträde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26 § &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten har rätt att i den omfattning det behövs för granskningen få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, som används i verksamhet som bedrivs av investeraren eller det företag som är föremål för investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft15"&gt;Föreläggande med vite&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;27 § &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten får förelägga investeraren och det företag som är föremål för investeringen att tillhandahålla uppgifter eller handlingar enligt 25 § och att ge tillträde enligt 26 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft12"&gt;Ett beslut om föreläggande får förenas med vite. Granskningsmyndigheten får bestämma att ett beslut om före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;läggande ska gälla omedelbart.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;681&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_683" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;Handräckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;28 § &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten får begära handräckning av Krono- fogdemyndigheten för att genomföra de åtgärder som avses i 25 och 26 §§. Vid handräckning gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om verkställighet av förpliktelser som inte avser betalningsskyldig- het, avhysning eller avlägsnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft15"&gt;Sanktionsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;29 § &lt;/SPAN&gt;Granskningsmyndigheten får ta ut en sanktionsavgift av den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;underlåter att göra en anmälan till granskningsmyndigheten enligt 15 §,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;genomför en direktinvestering innan granskningsmyndigheten har prövat anmälan slutligt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;genomför en direktinvestering i strid med granskningsmyndig- hetens beslut,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;handlar i strid med ett villkor som meddelats i samband med ett slutligt beslut&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;lämnar oriktiga uppgifter, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;underlåter att fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt 25 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;30 § &lt;/SPAN&gt;En sanktionsavgift ska bestämmas till lägst 25 000 kronor och högst 50 000 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;31 § &lt;/SPAN&gt;Vid bedömningen av om en sanktionsavgift ska tas ut och när storleken på avgiften ska bestämmas ska särskild hänsyn tas till den skada eller sårbarhet för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet som uppstått eller kunnat uppstå till följd av överträdelsen, om överträdelsen varit uppsåtlig eller berott på oaktsamhet, vad den avgiftsskyldige har gjort för att överträdelsen ska upphöra och för att begränsa dess verkningar, om den avgiftsskyldige tidigare har begått en överträdelse och till den vinst som överträdelsen inneburit för den avgiftsskyldige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft35"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;32 § &lt;/SPAN&gt;En sanktionsavgift får efterges helt eller delvis, om överträdel- sen är ringa eller ursäktlig eller om det annars med hänsyn till om- ständigheterna skulle vara oskäligt att ta ut avgiften.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;682&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_684" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p2 ft30"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p170 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;33 § &lt;/SPAN&gt;En sanktionsavgift får inte beslutas, om överträdelsen om- fattas av ett föreläggande om vite och överträdelsen ligger till grund för en ansökan om att vitet ska dömas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;34 § &lt;/SPAN&gt;En sanktionsavgift får beslutas endast om den som avgiften ska tas ut av har fått tillfälle att yttra sig inom två år från det att överträdelsen ägde rum. Ett beslut om sanktionsavgift ska delges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;35 § &lt;/SPAN&gt;En sanktionsavgift ska betalas till granskningsmyndigheten inom 30 dagar från det att beslutet om att ta ut avgiften har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft12"&gt;Om sanktionsavgiften inte betalas inom den tid som anges i första stycket, ska myndigheten lämna den obetalda avgiften för in- drivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställig- het ske enligt utsökningsbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft14"&gt;En sanktionsavgift tillfaller staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;36 § &lt;/SPAN&gt;En beslutad sanktionsavgift faller bort till den del beslutet om avgiften inte har verkställts inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft15"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;37 § &lt;/SPAN&gt;Beslut enligt denna lag får överklagas till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Beslut om föreläggande enligt 11, 12, 13 och 27 §§ och beslut om sanktionsavgift enligt 29 § får dock överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm. Prövningstillstånd krävs för prövning i kammarrätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft12"&gt;Beslut om att inleda granskning eller lämna en ansökan utan åtgärd får inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft15"&gt;Föreskrifter om verkställighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;38 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om verkställighet av denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 75px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;683&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_685" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:215px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387685x1.jpg/" style="width:70px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p2 ft21"&gt;SOU 2021:87&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft15"&gt;Bemyndigande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft24"&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;39 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för de ändamål som anges i 1 § meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;vilka samhällsviktiga verksamheter som ska omfattas av denna lag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;vilka framväxande teknologier respektive annan strategiskt skyddsvärd teknologi som ska omfattas av lagen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;vilka råvaror som är kritiska för EU samt vilka andra metaller och mineral som är kritiska för Sveriges försörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Lagen ska inte tillämpas på investeringar som genomförs före den 1 februari 2023.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 512px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;684&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_686" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 130px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387686x1.jpg/" style="width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;Statens offentliga utredningar 2021&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft16"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft222"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Säker och kostnadseffektiv &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;it-drift&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;rättsliga förutsättningar för utkontraktering. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Skolbibliotek för bildning och utbildning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Informationsöverföring inom vård och omsorg. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Ett förbättrat system för arbetskrafts- invandring. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;God och nära vård. Rätt stöd till psykisk hälsa. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Förstärkt skydd för väljarna vid röst- mottagningen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft222"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;När behovet får styra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;ett tandvårdssystem för en mer jäm­ lik tandhälsa. Vol. 1 &amp; Vol. 2, bilagor + Sammanfattning (häfte). S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 50px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Vem kan man lita på? Enkel och ändamålsenlig användning av betrodda tjänster i den offentliga förvaltningen. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Radiologiska skador – skadestånd, säkerheter, skadereglering. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktions- nedsättning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft222"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Andra chans för krisande företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;En ny lag om företagsrekonstruktion. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En teknikneutral grundlags­ bestämmelse för regeringsbeslut. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Boende på (o)lika villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 64px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Föreningsfrihet och terrorist­ organisationer. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i kommuner och regioner. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Ett moderniserat konsumentskydd. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Bolags rörlighet över gränserna. Volym 1 &amp; 2. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården. Del 1 och 2. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Ecris-TCN&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; – ett mer effektivt utbyte av brottmålsdomar mot tredjelands- medborgare. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Hårdare regler för nya nikotin- produkter. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Stärkt planering för en hållbar utveckling. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Äga avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;en del av den cirkulära ekonomin. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Struktur för ökad motståndskraft. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Använd det som fungerar. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 195px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Ett förbud mot rasistiska organisationer. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Immunitet för utställningsföremål. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Ökade möjligheter att förhindra illegal handel via post. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Kampen om tiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;mer tid till lärande. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Kontroller på väg. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft222"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Papper, poddar och ...&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial. U.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 153px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En tioårig grundskola. Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_687" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 121px 138px;padding: 0px;border: none;width: 486px;"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Gode män och förvaltare – en över- syn. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Stärkt rätt till personlig assistans. Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En ny lag om ordningsvakter m.m. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;VAB för vårdåtgärder i skolan. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 41px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Tillgänglighetsdirektivet. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 49px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-anpassad&lt;/NOBR&gt; djurläkemedels- lagstiftning. Del 1 och 2. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft222"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Snabbare lagföring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;ett snabbförfarande i brottmål. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Ett nytt regelverk för bygglov. Del 1 och 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft222"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;I en värld som ställer om.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;Sverige utan fossila drivmedel 2040. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Kommuner mot brott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 36px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Fri hyressättning vid nyproduktion. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar. Vol. 1 och 2. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft222"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Vilja välja vård och omsorg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En rättssäker vindkraftsprövning. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 45px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Ändrade regler i medborgarskaps- lagen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft222"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Mikroföretagarkonto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Om folkbokföring, samordnings- nummer och identitetsnummer. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Läge och kvalitet i hyressättningen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 269px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Vägen till tillgänglighet – långsiktig, strategisk och i samverkan. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;60.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;61.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;62.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Användning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-legitimation&lt;/NOBR&gt; i tjänsten i den offentliga förvaltningen. I.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft222"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;63.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Sveriges säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 73px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;– behov av starkare skydd för nätverks- och informationssystem. Fö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;64.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Ersättning till brottsoffer. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 80px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;65.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Stärkt fokus på framtidens forsknings- infrastruktur. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;66.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Rätt mottagare. Demokrativillkor och integritet. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;67.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Vägen mot fossiloberoende jordbruk. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 92px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;68.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 93px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;69.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet. Volym 1 och 2. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft222"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;70.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Läromedelsutredningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 88px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;– böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap. U.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;71.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Riksintressen i hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;– stärkt statlig styrning för hållbar vårdinfrastruktur. S.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;72.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Högskoleprovets organisation och styrning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;73.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Regler för statliga elvägar. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;74.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Ett modernt belöningssystem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;de allmänna flaggdagarna och redovis- ningen av anslaget till hovet. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft222"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;75.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;En god kommunal hushållning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;+ Digital bilagedel för bilaga &lt;NOBR&gt;3–6.&lt;/NOBR&gt; Fi.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 88px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;76.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;EU:s förordning om terrorisminne- håll på internet – frågan om behörig myndighet. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;77.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Från kris till kraft. Återstart för kul- turen. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 97px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;78.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 79px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;79.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En uppföljning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_688" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 571px 81px;padding: 0px;border: none;width: 543px;"&gt;


&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 349px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;80.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Reglering av privata sjukvårdsförsäk- ringar – ökad kunskap och kontroll. S&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 374px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;81.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;En säker tillgång till dricksvatten av god kvalitet. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft222"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;82.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;"&gt;Säkerhetsprövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;av totalförsvarspliktiga. Fö.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 382px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;83.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Belastningsregisterkontroll och avskiljande av studenter. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 350px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;84.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Granskning av Rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 382px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;85.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Vägar till ett tryggare samhälle. Vol. 1 och 2. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 381px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;86.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;ILO:s konvention om våld och trakasserier i arbetslivet. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 412px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;87.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Granskning av utländska direktinvesteringar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_689" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 128px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:24px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B387689x1.jpg/" style="width:416px;height:24px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft10"&gt;Statens offentliga utredningar 2021&lt;/P&gt;
&lt;P class="p34 ft16"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 218px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft95"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 64px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;ILO:s konvention om våld och trakasserier i arbetslivet [86]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft95"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;En väl fungerande ordning för val och ­beslutsfattande i kommuner och regioner. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;Ett moderniserat konsumentskydd. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Stärkt planering för en hållbar utveckling. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Ett nytt regelverk för bygglov. Del 1 och 2. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;Mikroföretagarkonto&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen. [55]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Om folkbokföring, samordningsnummer och identitetsnummer. [57]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft222"&gt;En god kommunal hushållning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;+ Digital bilagedel för bilaga &lt;NOBR&gt;3–6.&lt;/NOBR&gt; [75]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;En uppföljning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning. [79]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft95"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft222"&gt;Sveriges säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;behov av starkare skydd för nätverks- och informationssystem. [63]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft222"&gt;Säkerhetsprövning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;av totalförsvarspliktiga. [82]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft95"&gt;Infrastrukturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 58px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Säker och kostnadseffektiv &lt;NOBR&gt;it-drift&lt;/NOBR&gt; rättsliga förutsättningar för utkontraktering. [1]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 274px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Vem kan man lita på? Enkel och ändamåls­ enlig användning av betrodda tjänster i den offentliga förvaltningen. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Ökade möjligheter att förhindra illegal handel via post. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;Kontroller på väg. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 86px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Användning av &lt;NOBR&gt;e-legitimation&lt;/NOBR&gt; i tjänsten i den offentliga förvaltningen. [62]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;Regler för statliga elvägar. [73]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft95"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Ett förbättrat system för arbetskrafts­ invandring. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Förstärkt skydd för väljarna vid röst- mottagningen. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft222"&gt;Andra chans för krisande företag&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;En ny lag om företagsrekonstruktion. [12]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;En teknikneutral grundlagsbestämmelse­ för regeringsbeslut. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Föreningsfrihet och terroristorganisationer. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 122px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Bolags rörlighet över gränserna. Volym 1 &amp; 2. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Ecris-TCN&lt;/NOBR&gt; – ett mer effektivt utbyte av brottmålsdomar mot tredjelandsmed- borgare. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;Struktur för ökad motståndskraft. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Ett förbud mot rasistiska organisationer. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;En stärkt rättsprocess och en ökad lag­ föring. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Gode män och förvaltare – en översyn. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;En ny lag om ordningsvakter m.m. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 125px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar. [43]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_690" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 137px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft222"&gt;Snabbare lagföring&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 28px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;ett snabbförfarande i brottmål. [46] Kommuner mot brott. [49]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;"&gt;Fri hyressättning vid nyproduktion. [50] Ändrade regler i medborgarskapslagen. [54]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall. [56]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;Läge och kvalitet i hyressättningen. [58]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk. [61]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;Ersättning till brottsoffer. [64]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 56px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft7"&gt;Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. [68]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft222"&gt;Ett modernt belöningssystem,&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;de allmänna flaggdagarna och redovis- ningen av anslaget till hovet. [74]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;EU:s förordning om terrorisminnehåll på internet – frågan om behörig myndig- het. [76]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Granskning av Rättsmedicinalverkets metod för medicinsk åldersbedömning i asylprocessen. [84]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Vägar till ett tryggare samhälle. Vol. 1och 2. [85]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 87px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Granskning av utländska direktinvesteringar. [87]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft95"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;Immunitet för utställningsföremål. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Rätt mottagare. Demokrativillkor och integritet. [66]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Från kris till kraft. Återstart för kulturen. [77]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft95"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 51px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Radiologiska skador – skadestånd, säkerheter, skadereglering. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft222"&gt;Äga avfall&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;en del av den cirkulära ekonomin. [24] Använd det som fungerar. [26]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft7"&gt;I en värld som ställer om.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;Sverige utan fossila drivmedel 2040. [48]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 331px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar. Vol. 1 och 2. [51]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;En rättssäker vindkraftsprövning. [53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft95"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 173px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;En &lt;NOBR&gt;EU-anpassad&lt;/NOBR&gt; djurläkemedels- lagstiftning. Del 1 och 2. [45]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 153px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen. [60]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;Vägen mot fossiloberoende jordbruk. [67]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;En säker tillgång till dricksvatten av god kvalitet. [81]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft95"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Informationsöverföring inom vård och omsorg. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;God och nära vård. Rätt stöd till psykisk hälsa. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;När behovet får styra&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;"&gt;ett tandvårdssystem för en mer jäm­ lik tandhälsa. Vol. 1 &amp; Vol. 2, bilagor + Sammanfattning (häfte). [8]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården. Del 1 och 2. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Hårdare regler för nya nikotinprodukter. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 141px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Stärkt rätt till personlig assistans. Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;"&gt;VAB för vårdåtgärder i skolan. [41] Tillgänglighetsdirektivet. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft222"&gt;Vilja välja vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 138px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre. [52]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 138px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Vägen till ökad tillgänglighet – långsiktig, strategisk och i samverkan. [59]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_691" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 270px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;"&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 331px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet. Volym 1 och 2. [69]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft222"&gt;Riksintressen i hälso- och sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;stärkt statlig styrning för hållbar vårdinfrastruktur. [71]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft7"&gt;Börja med barnen!&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 302px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård. [78]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft222"&gt;Reglering av privata sjukvårdsförsäkringar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;– ökad kunskap och kontroll. [80]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft95"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 299px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Skolbibliotek för bildning och utbildning. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 298px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktions- nedsättning. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft222"&gt;Kampen om tiden&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;– mer tid till lärande. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft222"&gt;Papper, poddar och ...&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 328px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 317px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;En tioårig grundskola. Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 313px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Stärkt fokus på framtidens forsknings- infrastruktur. [65]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft222"&gt;Läromedelsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 309px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap. [70]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 352px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft7"&gt;Högskoleprovets organisation och styrning. [72]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft222"&gt;Belastningsregisterkontroll&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;och avskiljande av studenter. [83]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_692" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 915px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H9B387/H9B387692x1.jpg" style="width:649px;height:953px"  style="width:624px;height:915px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 848px 0px 0px 57px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 12px;" class="p0"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 12px;"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';color: #ffffff;margin-left: 3px;line-height: 12px;"&gt;33 Stockholm Växel &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;08-405 10 00 www.regeringen.se&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: bold 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 11px;"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-525-0248-8&lt;SPAN class="ft30"&gt; &lt;/SPAN&gt;ISSN&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 53px 0px 0px -545px;padding: 0px;border:none;width: 573px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:824px;height:10px;font: 8px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 10px;margin-left:563px;margin-top:0px;margin-right:-1377px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:824px;height:10px;font: 8px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 10px;margin-left:-251px;margin-top:0px;margin-right:-563px;margin-bottom:814px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:824px;height:10px;font: 8px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 10px;margin-left:156px;margin-top:407px;margin-right:-970px;margin-bottom:407px;"&gt;&lt;![endif]&gt;Bildbearbetning: Agneta S Öberg&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: -53px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:0px;font: 6px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 0px;margin-left:0px;margin-top:-53px;margin-right:-53px;margin-bottom:53px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: -53px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:0px;font: 6px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 0px;margin-left:-53px;margin-top:-53px;margin-right:0px;margin-bottom:106px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: -53px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:0px;font: 6px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 0px;margin-left:-27px;margin-top:-26px;margin-right:-26px;margin-bottom:79px;"&gt;&lt;![endif]&gt;Bild: imaginima&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: -98px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:98px;height:8px;font: 1px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 2px;margin-left:551px;margin-top:-98px;margin-right:-641px;margin-bottom:98px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: -98px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:98px;height:8px;font: 1px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 2px;margin-left:461px;margin-top:-98px;margin-right:-551px;margin-bottom:188px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: -98px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:98px;height:8px;font: 1px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 2px;margin-left:506px;margin-top:-53px;margin-right:-596px;margin-bottom:143px;"&gt;&lt;![endif]&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H9B387</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2021__87.pdf</filnamn>
<filstorlek>8543053</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Granskning av utländska direktinvesteringar </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/55D1527E-8B22-4B18-8EE0-2F9E60AC1ADF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>