<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H9B367</dok_id>
 <rm>2021</rm>
 <beteckning>67</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2021:67</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>67</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2021-07-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-07-30 14:44:55</systemdatum>
 <publicerad>2021-07-30 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vägen mot fossiloberoende jordbruk</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H9B367/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H9B367</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H9B367</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2021 67 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 53px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 379px;padding: 0px;border:none;width: 169px;overflow: hidden;}

#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:611px;left:358px;z-index:-1;width:115px;height:63px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:115px;height:63px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 620px 0px 106px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 138px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 572px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 93px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 109px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_3 {border:none;margin: 85px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 120px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 155px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 485px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_34 #p34dimg1 {position:absolute;top:279px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #p34dimg1 #p34img1 {width:70px;height:1px;}




#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 236px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_35 #p35dimg1 {position:absolute;top:529px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_35 #p35dimg1 #p35img1 {width:69px;height:1px;}




#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 181px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_37 #p37dimg1 {position:absolute;top:583px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_37 #p37dimg1 #p37img1 {width:69px;height:1px;}




#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_40 #p40dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_40 #p40dimg1 #p40img1 {width:416px;height:1px;}




#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 242px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_48 #p48dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #p48dimg1 #p48img1 {width:416px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_3 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:416px;height:1px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_56 #p56dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #p56dimg1 #p56img1 {width:416px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:415px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:579px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:156px;}
#page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:413px;height:156px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 117px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:410px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:413px;height:102px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 637px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}

#page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:413px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:189px;}
#page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:416px;height:189px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:416px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:100px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:254px;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:417px;height:254px;}

#page_67 #p67inl_img1 {position:relative;width:6px;height:7px;}
#page_67 #p67inl_img2 {position:relative;width:7px;height:7px;}



#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 265px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:100px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:255px;}
#page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:417px;height:255px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 141px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:415px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:416px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_85 #p85dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #p85dimg1 #p85img1 {width:415px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_93 #p93dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #p93dimg1 #p93img1 {width:415px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_95 #p95dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #p95dimg1 #p95img1 {width:415px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 156px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:415px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_114 #p114dimg1 {position:absolute;top:381px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:156px;}
#page_114 #p114dimg1 #p114img1 {width:413px;height:156px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_117 #p117dimg1 {position:absolute;top:730px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #p117dimg1 #p117img1 {width:415px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_118 #p118dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #p118dimg1 #p118img1 {width:416px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 565px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:717px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:416px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_123 #p123dimg1 {position:absolute;top:428px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #p123dimg1 #p123img1 {width:415px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_124 #p124dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #p124dimg1 #p124img1 {width:416px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_125 #p125dimg1 {position:absolute;top:275px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:467px;}
#page_125 #p125dimg1 #p125img1 {width:416px;height:467px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_126 #p126dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #p126dimg1 #p126img1 {width:416px;height:1px;}




#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_127 #p127dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #p127dimg1 #p127img1 {width:415px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_128 #p128dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_128 #p128dimg1 #p128img1 {width:416px;height:1px;}




#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_130 #p130dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #p130dimg1 #p130img1 {width:416px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:416px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_133 #p133dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #p133dimg1 #p133img1 {width:415px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_134 #p134dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #p134dimg1 #p134img1 {width:416px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_137 #p137dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #p137dimg1 #p137img1 {width:415px;height:1px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_139 #p139dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #p139dimg1 #p139img1 {width:415px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_141 #p141dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #p141dimg1 #p141img1 {width:415px;height:1px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_143 #p143dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #p143dimg1 #p143img1 {width:415px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_144 #p144dimg1 {position:absolute;top:399px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:331px;}
#page_144 #p144dimg1 #p144img1 {width:416px;height:331px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 393px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_152 #p152dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #p152dimg1 #p152img1 {width:416px;height:1px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 303px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_154 #p154dimg1 {position:absolute;top:85px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:657px;}
#page_154 #p154dimg1 #p154img1 {width:417px;height:657px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_155 #p155dimg1 {position:absolute;top:428px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #p155dimg1 #p155img1 {width:415px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_156 #p156dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #p156dimg1 #p156img1 {width:416px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 280px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 109px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_158 #p158dimg1 {position:absolute;top:85px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:246px;}
#page_158 #p158dimg1 #p158img1 {width:417px;height:246px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_159 #p159dimg1 {position:absolute;top:598px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #p159dimg1 #p159img1 {width:415px;height:1px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_161 #p161dimg1 {position:absolute;top:355px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:250px;}
#page_161 #p161dimg1 #p161img1 {width:417px;height:250px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_169 #p169dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #p169dimg1 #p169img1 {width:415px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_3 {border:none;margin: 145px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_170 #p170dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:121px;}
#page_170 #p170dimg1 #p170img1 {width:413px;height:121px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 275px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_173 #p173dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #p173dimg1 #p173img1 {width:415px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_174 #p174dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #p174dimg1 #p174img1 {width:416px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_175 #p175dimg1 {position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #p175dimg1 #p175img1 {width:415px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_176 #p176dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #p176dimg1 #p176img1 {width:416px;height:1px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_177 #p177dimg1 {position:absolute;top:101px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:629px;}
#page_177 #p177dimg1 #p177img1 {width:415px;height:629px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_178 #p178dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #p178dimg1 #p178img1 {width:416px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_179 #p179dimg1 {position:absolute;top:188px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:456px;}
#page_179 #p179dimg1 #p179img1 {width:417px;height:456px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_180 #p180dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #p180dimg1 #p180img1 {width:416px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:415px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_182 #p182dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #p182dimg1 #p182img1 {width:416px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_183 #p183dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #p183dimg1 #p183img1 {width:415px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_184 #p184dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #p184dimg1 #p184img1 {width:416px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_185 #p185dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #p185dimg1 #p185img1 {width:415px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_187 #p187dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #p187dimg1 #p187img1 {width:415px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_188 #p188dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #p188dimg1 #p188img1 {width:416px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_191 #p191dimg1 {position:absolute;top:327px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_191 #p191dimg1 #p191img1 {width:413px;height:84px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_194 #p194dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #p194dimg1 #p194img1 {width:416px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_195 #p195dimg1 {position:absolute;top:520px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:222px;}
#page_195 #p195dimg1 #p195img1 {width:415px;height:222px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_196 #p196dimg1 {position:absolute;top:633px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:49px;}
#page_196 #p196dimg1 #p196img1 {width:413px;height:49px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_197 #p197dimg1 {position:absolute;top:345px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_197 #p197dimg1 #p197img1 {width:413px;height:66px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_3 {border:none;margin: 655px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_199 #p199dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #p199dimg1 #p199img1 {width:415px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_200 #p200dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #p200dimg1 #p200img1 {width:416px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 212px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_202 #p202dimg1 {position:absolute;top:96px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:646px;}
#page_202 #p202dimg1 #p202img1 {width:416px;height:646px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_203 #p203dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #p203dimg1 #p203img1 {width:415px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_204 #p204dimg1 {position:absolute;top:230px;left:65px;z-index:-1;width:421px;height:512px;}
#page_204 #p204dimg1 #p204img1 {width:421px;height:512px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_206 #p206dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #p206dimg1 #p206img1 {width:416px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_207 #p207dimg1 {position:absolute;top:406px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #p207dimg1 #p207img1 {width:415px;height:2px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 245px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_208 #p208dimg1 {position:absolute;top:154px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #p208dimg1 #p208img1 {width:416px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 107px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_209 #p209dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:250px;}
#page_209 #p209dimg1 #p209img1 {width:417px;height:250px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_210 #p210dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #p210dimg1 #p210img1 {width:416px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_214 #p214dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #p214dimg1 #p214img1 {width:416px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_221 #p221dimg1 {position:absolute;top:146px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:560px;}
#page_221 #p221dimg1 #p221img1 {width:415px;height:560px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_222 #p222dimg1 {position:absolute;top:194px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #p222dimg1 #p222img1 {width:416px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_223 #p223dimg1 {position:absolute;top:175px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:395px;}
#page_223 #p223dimg1 #p223img1 {width:413px;height:395px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_3 {border:none;margin: 655px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_226 #p226dimg1 {position:absolute;top:301px;left:66px;z-index:-1;width:418px;height:292px;}
#page_226 #p226dimg1 #p226img1 {width:418px;height:292px;}

#page_226 #p226inl_img1 {position:relative;width:8px;height:8px;}
#page_226 #p226inl_img2 {position:relative;width:2px;height:8px;}
#page_226 #p226inl_img3 {position:relative;width:8px;height:9px;}
#page_226 #p226inl_img4 {position:relative;width:2px;height:9px;}
#page_226 #p226inl_img5 {position:relative;width:8px;height:8px;}
#page_226 #p226inl_img6 {position:relative;width:2px;height:8px;}
#page_226 #p226inl_img7 {position:relative;width:8px;height:9px;}
#page_226 #p226inl_img8 {position:relative;width:2px;height:9px;}
#page_226 #p226inl_img9 {position:relative;width:8px;height:8px;}
#page_226 #p226inl_img10 {position:relative;width:2px;height:8px;}
#page_226 #p226inl_img11 {position:relative;width:8px;height:9px;}
#page_226 #p226inl_img12 {position:relative;width:2px;height:9px;}



#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_227 #p227dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #p227dimg1 #p227img1 {width:415px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:174px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:417px;height:2px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_229 #p229dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #p229dimg1 #p229img1 {width:415px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_3 {border:none;margin: 673px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_233 #p233dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #p233dimg1 #p233img1 {width:415px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_234 #p234dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #p234dimg1 #p234img1 {width:416px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_235 #p235dimg1 {position:absolute;top:186px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:532px;}
#page_235 #p235dimg1 #p235img1 {width:415px;height:532px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_236 #p236dimg1 {position:absolute;top:341px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:365px;}
#page_236 #p236dimg1 #p236img1 {width:416px;height:365px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_237 #p237dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #p237dimg1 #p237img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_238 #p238dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #p238dimg1 #p238img1 {width:416px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_239 #p239dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #p239dimg1 #p239img1 {width:415px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_240 #p240dimg1 {position:absolute;top:86px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:644px;}
#page_240 #p240dimg1 #p240img1 {width:416px;height:644px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_241 #p241dimg1 {position:absolute;top:645px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:73px;}
#page_241 #p241dimg1 #p241img1 {width:415px;height:73px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_242 #p242dimg1 {position:absolute;top:510px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:220px;}
#page_242 #p242dimg1 #p242img1 {width:416px;height:220px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_244 #p244dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #p244dimg1 #p244img1 {width:416px;height:1px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_245 #p245dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #p245dimg1 #p245img1 {width:415px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_246 #p246dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_246 #p246dimg1 #p246img1 {width:416px;height:1px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_247 #p247dimg1 {position:absolute;top:100px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:55px;}
#page_247 #p247dimg1 #p247img1 {width:416px;height:55px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_249 #p249dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #p249dimg1 #p249img1 {width:415px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_251 #p251dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #p251dimg1 #p251img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_253 #p253dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #p253dimg1 #p253img1 {width:415px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_254 #p254dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #p254dimg1 #p254img1 {width:416px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_255 #p255dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #p255dimg1 #p255img1 {width:415px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_256 #p256dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #p256dimg1 #p256img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_257 #p257dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #p257dimg1 #p257img1 {width:415px;height:1px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_258 #p258dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #p258dimg1 #p258img1 {width:416px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_259 #p259dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #p259dimg1 #p259img1 {width:415px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_260 #p260dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #p260dimg1 #p260img1 {width:416px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_261 #p261dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #p261dimg1 #p261img1 {width:415px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_263 #p263dimg1 {position:absolute;top:546px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #p263dimg1 #p263img1 {width:415px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_267 #p267dimg1 {position:absolute;top:518px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_267 #p267dimg1 #p267img1 {width:413px;height:84px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_268 #p268dimg1 {position:absolute;top:381px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:337px;}
#page_268 #p268dimg1 #p268img1 {width:416px;height:337px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 271px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_269 #p269dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_269 #p269dimg1 #p269img1 {width:413px;height:84px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_272 #p272dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #p272dimg1 #p272img1 {width:416px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_273 #p273dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #p273dimg1 #p273img1 {width:415px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_275 #p275dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #p275dimg1 #p275img1 {width:415px;height:1px;}




#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_277 #p277dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #p277dimg1 #p277img1 {width:415px;height:1px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_278 #p278dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #p278dimg1 #p278img1 {width:416px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_279 #p279dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_279 #p279dimg1 #p279img1 {width:415px;height:1px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_281 #p281dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #p281dimg1 #p281img1 {width:415px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 90px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_284 #p284dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_284 #p284dimg1 #p284img1 {width:413px;height:84px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 267px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_293 #p293dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #p293dimg1 #p293img1 {width:415px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_295 #p295dimg1 {position:absolute;top:272px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:169px;}
#page_295 #p295dimg1 #p295img1 {width:416px;height:169px;}




#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_299 #p299dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #p299dimg1 #p299img1 {width:415px;height:1px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_305 #p305dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #p305dimg1 #p305img1 {width:415px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 163px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_308 #p308dimg1 {position:absolute;top:295px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:435px;}
#page_308 #p308dimg1 #p308img1 {width:417px;height:435px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_309 #p309dimg1 {position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:659px;}
#page_309 #p309dimg1 #p309img1 {width:416px;height:659px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 201px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_312 #p312dimg1 {position:absolute;top:100px;left:65px;z-index:-1;width:416px;height:231px;}
#page_312 #p312dimg1 #p312img1 {width:416px;height:231px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 135px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_317 #p317dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #p317dimg1 #p317img1 {width:415px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_3 {border:none;margin: 622px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_319 #p319dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #p319dimg1 #p319img1 {width:415px;height:1px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 69px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 423px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_3 {border:none;margin: 8px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_4 {border:none;margin: 137px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_320 #p320dimg1 {position:absolute;top:85px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:231px;}
#page_320 #p320dimg1 #p320img1 {width:417px;height:231px;}




#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_321 #p321dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #p321dimg1 #p321img1 {width:415px;height:1px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_322 #p322dimg1 {position:absolute;top:409px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:301px;}
#page_322 #p322dimg1 #p322img1 {width:417px;height:301px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_323 #p323dimg1 {position:absolute;top:422px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:228px;}
#page_323 #p323dimg1 #p323img1 {width:417px;height:228px;}




#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_329 #p329dimg1 {position:absolute;top:369px;left:0px;z-index:-1;width:463px;height:227px;}
#page_329 #p329dimg1 #p329img1 {width:463px;height:227px;}




#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_330 #p330dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #p330dimg1 #p330img1 {width:416px;height:1px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_332 #p332dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_332 #p332dimg1 #p332img1 {width:416px;height:1px;}




#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 97px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_337 #p337dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_337 #p337dimg1 #p337img1 {width:415px;height:1px;}




#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_338 #p338dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_338 #p338dimg1 #p338img1 {width:416px;height:1px;}




#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_340 #p340dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_340 #p340dimg1 #p340img1 {width:416px;height:1px;}




#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_342 #p342dimg1 {position:absolute;top:190px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:540px;}
#page_342 #p342dimg1 #p342img1 {width:416px;height:540px;}




#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_343 #p343dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #p343dimg1 #p343img1 {width:415px;height:1px;}




#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_344 #p344dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_344 #p344dimg1 #p344img1 {width:416px;height:1px;}




#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_347 #p347dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #p347dimg1 #p347img1 {width:415px;height:1px;}




#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_348 #p348dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_348 #p348dimg1 #p348img1 {width:416px;height:1px;}




#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 493px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_3 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 421px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_3 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_3 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_3 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 294px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_3 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_3 {border:none;margin: 674px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 288px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_391 #p391dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #p391dimg1 #p391img1 {width:416px;height:1px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_392 #p392dimg1 {position:absolute;top:435px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_392 #p392dimg1 #p392img1 {width:417px;height:2px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_393 #p393dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #p393dimg1 #p393img1 {width:415px;height:1px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_394 #p394dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #p394dimg1 #p394img1 {width:416px;height:1px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_395 #p395dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_395 #p395dimg1 #p395img1 {width:415px;height:1px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_396 #p396dimg1 {position:absolute;top:356px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:314px;}
#page_396 #p396dimg1 #p396img1 {width:417px;height:314px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_397 #p397dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_397 #p397dimg1 #p397img1 {width:415px;height:1px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_3 {border:none;margin: 385px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 220px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_401 #p401dimg1 {position:absolute;top:86px;left:0px;z-index:-1;width:359px;height:309px;}
#page_401 #p401dimg1 #p401img1 {width:359px;height:309px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_402 #p402dimg1 {position:absolute;top:86px;left:66px;z-index:-1;width:360px;height:309px;}
#page_402 #p402dimg1 #p402img1 {width:360px;height:309px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 348px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 637px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 130px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;}

#page_414 #p414dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_414 #p414dimg1 #p414img1 {width:415px;height:24px;}




#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 121px 138px;padding: 0px;border: none;width: 486px;}
#page_415 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 269px;overflow: hidden;}





#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 114px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 331px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_3 {border:none;margin: 2px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 148px;overflow: hidden;}

#page_416 #p416dimg1 {position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;}
#page_416 #p416dimg1 #p416img1 {width:415px;height:24px;}




#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 129px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_417 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 218px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 274px;overflow: hidden;}





.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft4{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft6{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft7{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft8{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft9{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 17px;}
.ft11{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft13{font: 14px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft14{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft15{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft16{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft17{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft19{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft20{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft21{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft22{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft23{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft24{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft25{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft26{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft27{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft28{font: 14px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft29{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft30{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft31{font: 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft32{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft33{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft34{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft35{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft36{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft37{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft38{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft39{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft40{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft41{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft42{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft43{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft44{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft45{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft46{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft47{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft48{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft49{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft50{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft51{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft52{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft53{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft54{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft55{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft56{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft57{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft58{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft59{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft60{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft61{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft62{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft63{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft64{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft65{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft66{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft67{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft68{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft69{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft70{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft71{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft72{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft73{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft74{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft75{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft76{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft77{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft78{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft79{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft80{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft81{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft82{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft83{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft84{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft85{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft86{font: bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft87{font: bold 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft88{font: 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft89{font: bold 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft90{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 14px;}
.ft91{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft92{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft93{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft94{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft95{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft96{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft97{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft98{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft99{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft100{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft101{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft102{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft103{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft104{font: 14px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft105{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft106{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft107{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft108{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft109{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft110{font: 15px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;}
.ft111{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft112{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft113{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft114{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft115{font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft116{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft117{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 12px;}
.ft118{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft119{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft120{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft121{font: 11px 'Calibri';color: #595959;line-height: 13px;}
.ft122{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft123{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft124{font: 12px 'Calibri';color: #595959;margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft125{font: 11px 'Calibri';color: #595959;line-height: 10px;}
.ft126{font: 11px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;}
.ft127{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft128{font: 11px 'Calibri';color: #404040;line-height: 13px;}
.ft129{font: 12px 'Calibri';color: #404040;line-height: 14px;}
.ft130{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft131{font: 11px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft132{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft133{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft134{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft135{font: 10px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 12px;}
.ft136{font: 12px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft137{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft138{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft139{font: 11px 'Calibri';color: #404040;line-height: 10px;}
.ft140{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft141{font: 12px 'Calibri';color: #404040;line-height: 13px;}
.ft142{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft143{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft144{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft145{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft146{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft147{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft148{font: 14px 'Calibri';line-height: 17px;}
.ft149{font: 15px 'Calibri';line-height: 18px;}
.ft150{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft151{font: 14px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft152{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft153{font: 10px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 13px;}
.ft154{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft155{font: bold 10px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 12px;}
.ft156{font: bold 9px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 11px;}
.ft157{font: bold 11px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 14px;}
.ft158{font: bold 12px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 15px;}
.ft159{font: 12px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;}
.ft160{font: 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;}
.ft161{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft162{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft163{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft164{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft165{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft166{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft167{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: -1px;}
.ft168{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft169{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft170{font: 11px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 14px;}
.ft171{font: 9px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 12px;}
.ft172{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft173{font: bold 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft174{font: 12px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 15px;}
.ft175{font: 12px 'Calibri';color: #404040;line-height: 14px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft176{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft177{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft178{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 16px;}
.ft179{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft180{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft181{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft182{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft183{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft184{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft185{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft186{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft187{font: 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft188{font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft189{font: 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft190{font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft191{font: italic 12px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft192{font: 12px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft193{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft194{font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft195{font: 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft196{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 20px;}
.ft197{font: 13px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft198{font: italic 13px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft199{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft200{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft201{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft202{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft203{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft204{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft205{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft206{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft207{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft208{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft209{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft210{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft211{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft212{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft213{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft214{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-right: 337px;margin-top: 495px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p9{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p13{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 246px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 164px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 205px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 124px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 181px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 175px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: right;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: right;padding-right: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 122px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p50{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p54{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p56{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p85{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 32px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p95{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 147px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p121{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p138{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p139{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 156px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p145{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p147{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p148{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p153{text-align: left;padding-left: 265px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p157{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p159{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p160{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p161{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: right;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p164{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p165{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p191{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p194{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p200{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p201{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p209{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p210{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p212{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p213{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 79px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p219{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: left;padding-right: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p225{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 72px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-right: 263px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p245{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 149px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 313px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 346px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 172px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 137px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 211px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p272{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p275{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p296{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 172px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p303{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p307{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 185px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-right: 185px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-right: 259px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 109px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 183px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p325{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p331{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p333{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: right;padding-right: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p348{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p349{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p356{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p360{text-align: right;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p361{text-align: right;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 165px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p375{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: left;padding-left: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p377{text-align: right;padding-right: 64px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p378{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 205px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p385{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p399{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 15px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 185px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p403{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p406{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p409{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 174px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p420{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 170px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;padding-left: 96px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p428{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p435{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p436{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 99px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 231px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p445{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 135px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:43px;height:13px;}
.p453{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:39px;height:14px;}
.p454{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:14px;}
.p455{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:51px;height:14px;}
.p456{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:38px;height:14px;}
.p457{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:45px;height:13px;}
.p458{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:50px;height:14px;}
.p459{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:35px;height:10px;}
.p460{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:53px;height:14px;}
.p461{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:57px;height:13px;}
.p462{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:30px;height:13px;}
.p463{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:72px;height:13px;}
.p464{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:49px;height:14px;}
.p465{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:66px;height:14px;}
.p466{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:75px;height:14px;}
.p467{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:65px;height:13px;}
.p468{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:80px;height:14px;}
.p469{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:36px;height:14px;}
.p470{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:65px;height:14px;}
.p471{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:31px;height:9px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 218px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: left;margin-top: 171px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p479{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p480{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 203px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p482{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p485{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 3px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 265px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p490{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p491{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p492{text-align: center;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p493{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p494{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p495{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p496{text-align: center;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p497{text-align: center;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p498{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p499{text-align: center;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p500{text-align: right;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p501{text-align: right;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p502{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p503{text-align: right;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p504{text-align: center;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p505{text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p506{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p507{text-align: center;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p508{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p509{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p510{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p511{text-align: center;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p512{text-align: right;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 151px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: right;padding-right: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: left;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 148px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p542{text-align: center;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p543{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p544{text-align: center;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p545{text-align: center;padding-right: 121px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p546{text-align: center;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p547{text-align: center;padding-left: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p548{text-align: center;padding-left: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p549{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p553{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 160px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p560{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p561{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p562{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p563{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p564{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p565{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p566{text-align: center;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p567{text-align: center;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p568{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p569{text-align: right;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p570{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:9px;}
.p573{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:25px;height:14px;}
.p574{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 146px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 121px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p582{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 120px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p583{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p585{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p590{text-align: left;padding-left: 364px;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 364px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 364px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p597{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p601{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p602{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p609{text-align: center;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p610{text-align: center;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 241px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 53px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p614{text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 147px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p617{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: left;padding-left: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p630{text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p631{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p633{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p634{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p636{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 251px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p644{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p645{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 156px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 116px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p649{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p650{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 123px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 111px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-right: 186px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 86px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p673{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p674{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 177px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p676{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 189px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: left;padding-right: 157px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 171px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p685{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p690{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 194px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p693{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 56px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p698{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 200px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p699{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p700{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p701{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p702{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p703{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p704{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 195px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p706{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p707{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p709{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 157px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p713{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p714{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:33px;height:14px;}
.p721{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:40px;height:13px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:206px;height:9px;}
.p725{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:206px;height:14px;}
.p726{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p728{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 109px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 81px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p736{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p737{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p740{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p743{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p745{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p747{text-align: left;margin-top: 236px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 105px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 144px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p753{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 227px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p757{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 174px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 225px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p765{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 163px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p770{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 69px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 143px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 132px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 153px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 179px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 198px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 165px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 164px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 213px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 159px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 232px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 134px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 167px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p799{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p802{text-align: left;padding-right: 79px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 180px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 124px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 168px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 161px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 159px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 202px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 153px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p822{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 73px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p835{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 120px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p839{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 166px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 157px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 233px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 177px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 119px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 119px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 73px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p856{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 118px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p857{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 110px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p858{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p860{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p861{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 110px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 176px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p868{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 191px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 203px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p870{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 170px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 162px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 157px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 117px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p882{text-align: left;padding-right: 257px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 125px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 148px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p887{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 157px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 167px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p890{text-align: left;padding-right: 231px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 172px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p892{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p898{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p902{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 108px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: right;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 223px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 341px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: right;padding-right: 117px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p924{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p925{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p926{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p927{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p928{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p929{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p930{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p939{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p940{text-align: left;margin-top: 315px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p943{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p949{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 50px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 43px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 35px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 64px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p964{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 163px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 167px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 195px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 162px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 153px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 33px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 41px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 49px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 36px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 39px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 45px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 30px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 41px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 73px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 80px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 86px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 43px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1010{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 183px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 182px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1026{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1027{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 138px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 144px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 41px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 56px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1034{text-align: left;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 59px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1046{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1048{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 21px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td75{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td76{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td77{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td78{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td79{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td80{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 223px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td92{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td93{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td94{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td95{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td96{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td99{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td100{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td101{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td102{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td103{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td104{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td105{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td111{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;}
.td119{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td127{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td128{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td129{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 440px;vertical-align: bottom;}
.td134{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td139{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td140{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td141{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td151{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td152{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td153{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td164{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td165{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td169{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td173{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td174{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 425px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #c0504d;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #9bbb59;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #8064a2;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td192{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td193{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td194{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td196{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td202{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #c0504d;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td216{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-left: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td223{border-left: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td224{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #a6a6a6;}
.td226{border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;background: #a6a6a6;}
.td227{border-right: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-left: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td230{border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td231{border-right: #d9d9d9 1px solid;border-bottom: #d9d9d9 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td242{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td243{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td244{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td245{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td246{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td247{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td254{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td258{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td264{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td266{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td267{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td268{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td269{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td273{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td274{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td276{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td277{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td282{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td283{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td284{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td285{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td286{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td287{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td288{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td289{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td291{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td292{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td293{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td294{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td295{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td296{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td297{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td298{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td299{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td300{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td301{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td308{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td309{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td310{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td311{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td312{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td313{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td315{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td316{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td324{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td325{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td326{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td329{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td330{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td331{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td332{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td333{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td334{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td335{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td336{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td337{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td338{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td339{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td340{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td341{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td342{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td344{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td345{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td347{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td348{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td349{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td350{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td351{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td352{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td353{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td354{padding: 0px;margin: 0px;width: 431px;vertical-align: bottom;}
.td355{padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;}
.td356{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td357{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td358{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td359{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td361{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td362{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td363{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td364{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td365{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td366{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td367{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td368{padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;}
.td369{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td370{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td371{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td372{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td373{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td374{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td375{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td376{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td377{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td378{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td379{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td380{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td381{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td382{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td383{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td384{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td385{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td386{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td387{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td388{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td389{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td390{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td391{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td392{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td393{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td394{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td395{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td396{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td397{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td398{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td399{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td400{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td401{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td402{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td403{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td404{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td405{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td406{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td407{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td408{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td409{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td410{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td411{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td412{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td413{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td414{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td415{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td416{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td417{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td418{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td419{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td420{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td421{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td422{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td423{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td424{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td425{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td426{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td427{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td428{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td429{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td430{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td431{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td432{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td433{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td434{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td435{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td436{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td437{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;}
.td438{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td439{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td440{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td441{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td442{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td443{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td444{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td445{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td446{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td447{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td448{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td449{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td450{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td451{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td452{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td453{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td454{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td455{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td456{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td457{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td458{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td459{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td460{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td461{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td462{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td463{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td464{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td465{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td466{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td467{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td468{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td469{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td470{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td471{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td472{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td473{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td474{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td475{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td476{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td477{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td478{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td479{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td480{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td481{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td482{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td483{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td484{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td485{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td486{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td487{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td488{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td489{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td490{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td491{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td492{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td493{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td494{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td495{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td496{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td497{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td498{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td499{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td500{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td501{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td502{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td503{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td504{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td505{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td506{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td507{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td508{padding: 0px;margin: 0px;width: 264px;vertical-align: bottom;}
.td509{padding: 0px;margin: 0px;width: 225px;vertical-align: bottom;}
.td510{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td511{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td512{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td513{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td514{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td515{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td516{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td517{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td518{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td519{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td520{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td521{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td522{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td523{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td524{padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;}
.td525{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 227px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 18px;}
.tr3{height: 17px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 37px;}
.tr6{height: 27px;}
.tr7{height: 28px;}
.tr8{height: 47px;}
.tr9{height: 14px;}
.tr10{height: 20px;}
.tr11{height: 15px;}
.tr12{height: 51px;}
.tr13{height: 36px;}
.tr14{height: 16px;}
.tr15{height: 2px;}
.tr16{height: 4px;}
.tr17{height: 1px;}
.tr18{height: 5px;}
.tr19{height: 3px;}
.tr20{height: 7px;}
.tr21{height: 80px;}
.tr22{height: 31px;}
.tr23{height: 24px;}
.tr24{height: 8px;}
.tr25{height: 6px;}
.tr26{height: 11px;}
.tr27{height: 22px;}
.tr28{height: 12px;}
.tr29{height: 9px;}
.tr30{height: 10px;}
.tr31{height: 13px;}
.tr32{height: 41px;}
.tr33{height: 50px;}
.tr34{height: 23px;}
.tr35{height: 30px;}
.tr36{height: 25px;}
.tr37{height: 40px;}
.tr38{height: 206px;}
.tr39{height: 29px;}
.tr40{height: 45px;}
.tr41{height: 53px;}

.t0{width: 415px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 378px;margin-left: 37px;font: 12px 'Arial';}
.t2{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 379px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t5{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t6{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t7{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t9{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Arial';}
.t10{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t11{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t12{width: 321px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t13{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t14{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t15{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 415px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t17{width: 321px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t18{width: 416px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 415px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t21{width: 415px;margin-top: 7px;font: 13px 'Arial';}
.t22{width: 378px;margin-left: 38px;font: 12px 'Arial';}
.t23{width: 416px;font: bold 9px 'Arial';}
.t24{width: 416px;margin-top: 6px;font: 15px 'Arial';}
.t25{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t26{width: 415px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Arial';}
.t27{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: italic 15px 'Arial';}
.t28{width: 416px;margin-left: 66px;font: italic 15px 'Arial';}
.t29{width: 415px;font: 14px 'Arial';}
.t30{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t31{width: 415px;margin-left: 1px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t32{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t33{width: 416px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t34{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 416px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 415px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t37{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 16px;font: 12px 'Arial';}
.t38{width: 306px;margin-left: 124px;margin-top: 76px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t39{width: 416px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t40{width: 139px;margin-left: 207px;margin-top: 66px;font: 11px 'Calibri';color: #595959;}
.t41{width: 336px;margin-left: 61px;font: 11px 'Calibri';color: #595959;}
.t42{width: 417px;margin-top: 29px;font: 12px 'Calibri';color: #404040;}
.t43{width: 416px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t44{width: 388px;margin-left: 90px;margin-top: 44px;font: 14px 'Calibri';}
.t45{width: 420px;margin-left: 66px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 415px;margin-top: 15px;font: 12px 'Arial';}
.t47{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t48{width: 348px;margin-left: 54px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t49{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t50{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t51{width: 416px;margin-top: 4px;font: 12px 'Arial';}
.t52{width: 416px;margin-top: 4px;font: bold 12px 'Arial';}
.t53{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 5px;font: bold 12px 'Arial';}
.t54{width: 416px;margin-top: 5px;font: bold 12px 'Arial';}
.t55{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 4px;font: bold 12px 'Arial';}
.t56{width: 415px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t57{width: 416px;margin-top: 3px;font: 9px 'Arial';}
.t58{width: 415px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t59{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';}
.t60{width: 415px;margin-left: 66px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';}
.t61{width: 52px;margin-left: 9px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t62{width: 331px;font: 12px 'Calibri';color: #595959;}
.t63{width: 313px;margin-left: 58px;margin-top: 10px;font: 12px 'Calibri';color: #404040;}
.t64{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 9px;font: bold 12px 'Arial';}
.t65{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 14px;font: 12px 'Arial';}
.t66{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="p1dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B3671x1.jpg/" id="p1img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Vägen mot fossiloberoende jordbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Betänkande av Utredningen om fossiloberoende jordbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Stockholm 2021&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft4"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2021&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft3"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-525-0186-3&lt;/NOBR&gt; (tryck)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-525-0187-0&lt;/NOBR&gt; (pdf)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Till statsrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft7"&gt;Regeringen beslutade den 13 februari 2020 att tillkalla en särskild ut- redare med uppdrag att föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk (dir. 2020:16). Reger- ingen förordnade samma dag landshövding Helena Jonsson att vara särskild utredare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 17 december 2020 att förlänga utred- ningstiden från 28 februari 2021 till den 31 juli 2021 (dir. 2020:136).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Som experter i utredningen förordandes fr.o.m. 1 april 2020 forskare Serina Ahlgren (Research Institutes of Sweden), sakkunnig i jord- bruksfrågor Pim Bendt (Naturskyddsföreningen), handläggare Maja Cederlund (Naturvårdsverket), energirådgivare Karin Ahlberg Eliasson (Hushållningssällskapens förbund), professor &lt;NOBR&gt;Per-Anders&lt;/NOBR&gt; Hansson (Sveriges lantbruksuniversitet), handläggare Kristin Hedström (Till- växtverket), departementssekreterare Christophe Kellner (Finans- departementet), utredare Tobias Markensten (Statens jordbruks- verk), departementssekreterare Julien Morel (Miljödepartementet), skatteexpert Martin Mörman (Lantbrukarnas Riksförbund), univer- sitetslektor Charlotte Norrman (Linköpings universitet), kansliråd Olle Rosén (Finansdepartementet), styrelseledamot Karin Varverud (Svenska Bioenergiföreningen), departementssekreterare Peter Wallenberg (Näringsdepartementet) och handläggare Anna Wistrand (Statens energimyndighet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Fr.o.m. den 2 september 2020 entledigades Olle Rosén och i stället förordnades departementssekreterare Elsa Hanson (Finansdeparte- mentet). Julien Morel entledigades fr.o.m. den 28 december 2020 och i stället förordnades kansliråd Johan Kristensson (Miljödeparte- mentet) samma datum. Fr.o.m. den 26 januari 2021 entledigades Maja Cederlund och handläggare Per Andersson (Naturvårdsverket) förordnades i stället som expert från och med samma datum.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p10 ft8"&gt;Som utredningssekreterare anställdes departementssekreterare Mattias Gotting och kansliråd Helena Wickström från och med den 1 april 2020. Mattias Gotting anställdes under april på halvtid och från och med den 1 maj på heltid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om fossil- oberoende jordbruk, överlämnar härmed betänkandet Vägen mot fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;Stockholm i juli 2021&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Helena Jonsson&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;/Mattias Gotting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Helena Wickström&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_15"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_15"&gt;15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;31&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förslag till ny förordning (2021:xx) om statligt stöd till användningen av vissa biodrivmedel inom &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;jord-,&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_31"&gt; skogs-&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;och vattenbruk ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;31&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;(2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;35&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft17"&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;(2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_36"&gt;................. 36&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;Utredningens uppdrag ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;39&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;Utredningsdirektiven..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;39&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_40"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;&lt;A href="#page_40"&gt;Utredningsområden................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_40"&gt;40&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;Utredningens avgränsningar ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;41&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;Utredningens arbete ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;41&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;Fossiloberoende jordbruk ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_42"&gt;42&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;2.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft19"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;Betänkandets disposition........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;43&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;Konkurrenskraft ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;45&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;Bakgrund .................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;45&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;3.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft19"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;Utredningens uppdrag ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_45"&gt;45&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Begrepp kopplat till konkurrenskraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;och lönsamhet..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;46&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;3.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;Tidigare utredningar och arbete .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;46&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft21"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;3.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td16"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;Jordbrukets konkurrenskraft i dag.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;50&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;3.1.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;Befintliga styrmedel ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;51&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_52"&gt;3.1.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_52"&gt;EU:s statsstödsregelverk ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_52"&gt;52&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;EU:s arbete mot otillbörliga handelsmetoder&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;i livsmedelskedjan....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;56&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;A href="#page_58"&gt;3.1.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_58"&gt;Offentlig upphandling ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_58"&gt;58&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;3.2 Förslag och rekommendationer.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;3.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;Allmänna överväganden..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förtydligande av Jordbruksverkets instruktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;och uppdrag .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;60&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;3.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p16 ft17"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;Utredningens rekommendation.............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_62"&gt;62&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p20 ft23"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;Skatter&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft11"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;.....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;65&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td20"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;Bakgrund .................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;65&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Globaliseringen leder till utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;med beskattning ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;66&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Sverige har historiskt utmärkt sig med höga&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;skatter ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;68&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;4.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;Miljöskatter har lett till förändrat beteende ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;69&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Jordbruket undantas från viss beskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;för att stärka konkurrenskraften ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;70&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Jordbruket styrs med nationell beskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;och europeiska stödsystem.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;71&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förenklade krav kan leda till dolda&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;subventioner ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;80&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;A href="#page_82"&gt;4.1.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_82"&gt;EU:s statsstödsregelverk ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_82"&gt;82&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;4.1.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;Utredningens överväganden...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;84&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;4.2 Analys av möjliga åtgärder på skatteområdet .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;85&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;4.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p25 ft9"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;Skatteutredningar i närtid.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;85&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Vilka tekniska möjligheter till kompensation&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;finns på skatteområdet............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;87&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;4.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;Sänkta sociala avgifter .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;87&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;4.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;Höjt Grundavdrag...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_98"&gt;98&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;4.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;En ny skattereduktion ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td13"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;99&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;En svensk version av det norska&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td22"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;jordbruksfradraget ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;103&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;Utredningens förslag ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;112&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;4.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;Allmänna överväganden ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;112&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_114"&gt;4.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_114"&gt;Ett jordbruksavdrag införs....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_114"&gt;114&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;Drivmedel ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;121&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;Bakgrund ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;121&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;5.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;Utredningens uppdrag ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;121&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;5.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;Användningen av drivmedel i Sverige...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;121&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;5.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;Jordbrukets användning av drivmedel..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;123&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Drivmedelsförbrukningen beror på arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;som ska utföras ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;124&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Biodrivmedel och andra förnybara drivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;som finns på marknaden........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;127&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;5.1.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;Drivmedel som är under utveckling .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;130&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;5.1.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;Styrmedel ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;130&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_135"&gt;5.2 Analys av möjliga åtgärder och styrmedel ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_135"&gt;135&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;A href="#page_135"&gt;5.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;A href="#page_135"&gt;Utgångspunkter för utredningens analys.............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_135"&gt;135&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_136"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Åtgärder och styrmedel som syftar till&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft9"&gt;&lt;A href="#page_136"&gt;att effektivisera användningen och hushålla&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_136"&gt;med drivmedel........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_136"&gt;136&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_137"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Åtgärder och styrmedel för att ersätta&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_137"&gt;de fossila drivmedlen med förnybara ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_137"&gt;137&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_141"&gt;5.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_141"&gt;Osäkerheter ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_141"&gt;141&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_142"&gt;5.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_142"&gt;Utredningens överväganden .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_142"&gt;142&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;Utredningens förslag ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;143&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;5.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;Allmänna överväganden ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;143&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;5.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;En biopremie för rena biodrivmedel införs..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_144"&gt;144&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;Dieselskatten ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;151&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;Bakgrund ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;151&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;6.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;Utredningens uppdrag ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;151&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;6.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;Anledningar till justerade skattenivåer.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;152&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;6.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;Jämförelse med andra &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;EU-länder .........................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;156&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_158"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Nedsättningen är ett undantag&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_158"&gt;från EU:s statsstödsregler .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_158"&gt;158&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;6.1.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;Hur ansöker man om återbetalningen av skatt? .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;159&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Hur stor är återbetalningen av skatt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;kopplad till drivmedel?..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;160&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;Analys av möjliga förändringar av dieselskatten.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;162&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;6.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;Möjliga förändringar av nedsättningen ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;162&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;6.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;Simulering i datamodellen SASM.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;165&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;Utredningens förslag............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;169&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;6.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;Allmänna överväganden........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;169&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Återbetalningen av dieselskatten fasas ut&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;men måste kompenseras&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;....................................... 170&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft24"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;Arbetsmaskiner........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td33"&gt;&lt;P class="p20 ft25"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;Bakgrund ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;7.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p17 ft26"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;Utredningens uppdrag ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td32"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Arbetsmaskiner finns i många olika sektorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;och för många olika användningsområden ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;7.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;Osäkra data kring arbetsmaskiners utsläpp.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;174&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_175"&gt;7.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_175"&gt;Begränsad reglering av arbetsmaskiners utsläpp.....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_175"&gt;175&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner står&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft9"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;för knappt en tredjedel av de totala utsläppen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;från arbetsmaskiner...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;176&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;7.1.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;Traktorer finns upptagna i vägtrafikregistret ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;177&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Inom jordbruket dominerar&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;förbränningsmotorn .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;180&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Arbetsmaskiner som drivs av förnybara&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft2"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;drivmedel ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;181&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;7.1.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;Möjligheter till efterkonvertering ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;182&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;7.1.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft9"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;Eldriften har många fördelar&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft2"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;men också utmaningar ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;184&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_185"&gt;7.1.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_185"&gt;Maskiner som främst används ”inomgårds” ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_185"&gt;185&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.1.12&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_188"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Fältmaskiner och potentialen att driva dessa&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_188"&gt;med förnybara alternativ.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_188"&gt;188&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;7.1.13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;Maskiner som används i skogsbruket ..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;189&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;7.1.14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;Arbetsmaskiner inom vattenbruket .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;189&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;7.2 Utredningens förslag och rekommendationer ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;190&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;7.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;Allmänna överväganden........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;190&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;7.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;Klimatpremien utvidgas........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;191&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p30 ft9"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;7.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;Utredningens rekommendationer........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;195&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;Produktion av biodrivmedel ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;Bakgrund ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;8.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;Utredningens uppdrag ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;8.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;Samhällets energianvändning ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;200&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;8.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;Energiproduktionen i Sverige ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;203&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;8.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;Jordbrukets energiproduktion..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;203&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td6"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;8.1.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;Grödebaserad bioenergi ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_204"&gt;204&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Politiska utmaningar för vissa typer&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;av biodrivmedel......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;205&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Svenskt jordbruks potential att producera&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft2"&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;biodrivmedel ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;206&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;8.1.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft2"&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;Biogas .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_206"&gt;206&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_208"&gt;8.1.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft17"&gt;&lt;A href="#page_208"&gt;Raps till framställning av FAME och HVO ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_208"&gt;208&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_209"&gt;8.1.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_209"&gt;Vete, majs och betor till etanol.............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_209"&gt;209&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;8.1.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;Energiskog och beskogning av åkermark.............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_210"&gt;210&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.1.12&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Befintliga styrmedel för produktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;av biodrivmedel......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;211&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.1.13&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Bioenergi och proteinfoder från gröna bioraffinaderier – exempel på drivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;som är under utveckling ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;212&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;8.1.14 Osäkerheter ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;213&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;Analys av möjligheter till ökad inhemsk produktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;av biodrivmedel .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;214&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;8.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;Utgångspunkter för utredningens analys.............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;214&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;8.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;Biobränslen ingår i ett kretslopp ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;216&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Ökad produktion i Sverige kan leda&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;till minskade utsläpp globalt .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;216&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Potentialen för produktion av biodrivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;i jordbruket ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;217&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Åtgärder och styrmedel för att öka den&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;inhemska produktionen av biodrivmedel.............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;218&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;8.3 Utredningens förslag och rekommendationer ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;219&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p23 ft9"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;8.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;Allmänna överväganden ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_219"&gt;219&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förlängning av gödselgasstödet&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;och biogasstödet ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;8.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td19"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;Utredningens rekommendationer ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;223&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft11"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;Insatsmedel ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;225&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td39"&gt;&lt;P class="p20 ft2"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;Bakgrund ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;225&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;9.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;Utredningens uppdrag ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;225&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;9.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;Vilka insatsmedel används i jordbruket? .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;225&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;9.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;Gödselmedel..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;227&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;9.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;Foder......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;228&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;9.1.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;Plast........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;229&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;9.1.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;Bekämpningsmedel ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;229&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;9.1.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;Kalk ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;230&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;9.1.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;Utsäde....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;231&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;9.1.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;Utredningens överväganden.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;231&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Gödselmedel ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Bakgrund ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;10.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft2"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Olika typer av gödselmedel ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;10.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p29 ft2"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;Mineralgödsel ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;234&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Jämförelse av resurs- och energianvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;vid produktion av mineralgödsel ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;236&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;10.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;Organiska gödselmedel.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;239&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;10.1.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;Utredningens överväganden.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_246"&gt;246&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p34 ft12"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;10.2 Analys av gödselhanteringen inklusive möjliga åtgärder&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;och styrmedel........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;10.2.1 Utgångspunkter för utredningens analys ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Åtgärder och styrmedel för att effektivisera användningen och hushålla med resursen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;gödsel .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;248&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_256"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Åtgärder och styrmedel för att främja&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_256"&gt;återvunnet kväve i mineralgödsel .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_256"&gt;256&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;10.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Åtgärder och styrmedel för att ersätta den fossila råvaran vid tillverkning av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;kvävemineralgödsel mot förnyelsebar .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;260&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;10.3 Utredningens rekommendationer .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;266&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;10.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;Allmänna överväganden........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;266&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p33 ft9"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;10.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;Utredningens rekommendationer........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;267&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td43"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p16 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td45"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td46"&gt;&lt;P class="p37 ft11"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;Ensilageplast ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft11"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;271&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p37 ft2"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;Bakgrund ...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;271&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p37 ft17"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;11.1.1 Användning av ensilageplast i jordbruket ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_271"&gt;271&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;11.1.2 Tillverkning av ensilageplast .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td44"&gt;&lt;P class="p38 ft9"&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;272&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;11.1.3 Insamling och återvinning av ”lantbruksplast”.... 273&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Analys av ensilagehanteringen inklusive möjliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;åtgärder och styrmedel .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;274&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Åtgärder och styrmedel för att effektivisera användningen och hushållningen med&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;ensilageplast ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;274&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Åtgärder och styrmedel för att främja&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;återvinning av ensilageplast ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Åtgärder och styrmedel för att ersätta den fossila råvaran i ensilageplast mot biobaserad&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td41"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td21"&gt;&lt;P class="p29 ft2"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;råvara ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;281&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;11.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;Utredningens rekommendationer .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;283&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;11.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;Utredningens allmänna överväganden .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;283&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;11.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;Utredningens rekommendationer ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;284&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft11"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;Samlad konsekvensanalys ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;287&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;12.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;Utredningens uppdrag..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;287&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;12.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td48"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;Vilka mål ska utredningens förslag styra mot? ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;287&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;12.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p29 ft2"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;Klimatmål...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_287"&gt;287&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;12.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;Mål för livsmedelsproduktionen...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_288"&gt;288&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p21 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Mål för beredskapen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;försörjningsförmågan ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;289&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;12.3 Utredningens samlade förslag ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_290"&gt;290&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Fokusområde – Konkurrenskraft&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft2"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;och lönsamhet........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;291&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;12.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;Fokusområde – Drivmedel ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;292&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;12.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;Alternativa förslag.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;293&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;12.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;Konsekvenser ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;295&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;12.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;Offentligfinansiella effekter..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_295"&gt;295&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;12.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;Konsekvenser för myndigheterna ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;296&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Konsekvenser för de allmänna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;förvaltningsdomstolarna.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;297&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;12.5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;Konsekvenser för företag .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;297&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;12.5.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;Konsekvenserna för miljön...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;298&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;12.5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;Konsekvenser för försörjningsförmågan .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;299&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;12.5.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;Regionalekonomiska effekter...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;299&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p15 ft17"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;12.5.8 Effekter på det kommunala självstyret ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;300&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;12.5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Effekter på inkomstfördelning och ekonomisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;jämställdhet mellan kvinnor och män ..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;301&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;12.5.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;P class="p37 ft2"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;Övriga konsekvenser ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;301&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;12.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;Uppföljning och ikraftträdande...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;301&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;12.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;Överensstämmelse med &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;EU-lagstiftningen ........................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;302&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft11"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;Bakgrund jordbruk ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;305&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;13.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;Utredningens uppdrag .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;305&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;13.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;Heltidsjordbruken brukar nästan åtta gånger så stor&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;areal som övriga jordbruksföretag .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_305"&gt;305&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;13.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;Jordbruket har en stor bredd men andelen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;specialiserade företag ökar ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;306&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;13.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;Det skiljer mellan norr och söder ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;307&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;13.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;Efterfrågan på livsmedel växer .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;308&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;13.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;Fler företag har kombinationsverksamhet..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_310"&gt;310&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;13.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;Den gemensamma jordbrukspolitiken ................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;311&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;13.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td53"&gt;&lt;P class="p37 ft2"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;Kompensationsstöd ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;313&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;13.7.2 Nationellt stöd till norra Sverige..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_313"&gt;313&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft9"&gt;&lt;A href="#page_314"&gt;13.7.3 Förhandlingar om en ny jordbrukspolitik ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_314"&gt;314&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_314"&gt;13.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_314"&gt;Lönsamheten och konkurrenskraften är svag.....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_314"&gt;314&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;13.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;Skogsbruk .............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;316&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;13.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;Vattenbruk ............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;316&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft11"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;Bakgrund klimat......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;319&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;14.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;Utredningens uppdrag..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;319&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;14.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;Klimatet har förändrats ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_319"&gt;319&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;14.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;Klimatet påverkar jordbruket...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;321&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;14.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;Vad påverkar klimatet? .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_321"&gt;321&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;14.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;Jordbrukets klimatpåverkan .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;323&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;14.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;Klimatmål ..............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;325&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;14.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;Globala mål ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;325&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;14.6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;Mål på &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;EU-nivå......................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;325&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;14.6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;Den gröna given.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;326&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;14.6.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;Nationella mål........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;326&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_327"&gt;14.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_327"&gt;Uppföljning ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_327"&gt;327&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;14.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;Rapportering av jordbrukets utsläpp ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;329&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_330"&gt;14.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td54"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_330"&gt;Arbetet med att minska växthusgasutsläppen från&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td25"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_330"&gt;jordbruket..............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_330"&gt;330&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;14.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td54"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;Styrmedel kopplat till klimat................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;331&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;14.10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;Skatter ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;331&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;14.10.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;Stöd till investeringar ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_331"&gt;331&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p42 ft9"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;14.10.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td55"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;samt produktionsmärkningar................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;335&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p37 ft23"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;337&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;15.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p37 ft2"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;Utredningens uppdrag..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;337&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td45"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p37 ft9"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;15.1.1 Begreppen självförsörjning,&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p43 ft9"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;självförsörjningsgrad och försörjningsförmåga ... 337&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_338"&gt;15.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_338"&gt;Krigsberedskap och totalförsvar i en tillbakablick..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_338"&gt;338&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;15.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;Livsmedelsförsörjning...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_339"&gt;339&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;15.2.2 Beredskapslager för livsmedel och insatsmedel ...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;340&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;15.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;Drivmedelsförsörjning ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;341&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td47"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft9"&gt;&lt;A href="#page_342"&gt;15.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p29 ft2"&gt;&lt;A href="#page_342"&gt;Beredskapslager för olja ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_342"&gt;342&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;15.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;Kalla krigets slut och Sveriges &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;EU-inträde..........................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;343&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td47"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;15.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td49"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;Planeringen återupptas .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;343&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;15.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft2"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;Totalförsvaret ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;345&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p33 ft12"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;15.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p29 ft2"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;Myndigheternas ansvar .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;345&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p24 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_346"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA:s&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;A href="#page_346"&gt;arbete......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_346"&gt;346&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_347"&gt;15.5 Sårbarheter i livsmedelskedjan.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_347"&gt;347&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;15.5.1 Lantbrukets sårbarheter – en uppföljning ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;349&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p44 ft9"&gt;&lt;A href="#page_351"&gt;15.5.2 Livsmedelsproduktion ur ett&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p45 ft9"&gt;&lt;A href="#page_351"&gt;beredskapsperspektiv Sårbarheter och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft9"&gt;&lt;A href="#page_351"&gt;lösningar för ökad resiliens...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_351"&gt;351&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;15.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Sveriges primärproduktion och försörjning av livsmedel – möjliga konsekvenser vid en brist&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td57"&gt;&lt;P class="p47 ft17"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;på tillgänglig fossil energi&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;..................................... 352&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td57"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;&lt;A href="#page_355"&gt;16 Författningskommentar ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_355"&gt;355&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p48 ft7"&gt;&lt;A href="#page_355"&gt;16.1 Förslaget till förordning om ändring i förordning (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk ... 355&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;A href="#page_355"&gt;16.2 Förslaget till förordning om ändring i förordning&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;&lt;A href="#page_355"&gt;(2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_355"&gt;355&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Förslaget till ny förordning (2021:xx) om statligt stöd till vissa biodrivmedel inom &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;jord-,&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_356"&gt; skogs- och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;vattenbruk .............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;356&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td43"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;Särskilt yttrande...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;359&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td43"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;Referenser.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft11"&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;361&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p15 ft11"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;Kommittédirektiv 2020:16...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;371&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;&lt;A href="#page_381"&gt;Kommittédirektiv 2020:136.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_381"&gt;381&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td43"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;Bilaga 3 &lt;A href="#page_383"&gt;Fördjupat underlag till utredningens förslag&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;om ett jordbruksavdrag................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_383"&gt;383&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td60"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;&lt;A href="#page_411"&gt;Samrådsaktiviteter ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;&lt;A href="#page_411"&gt;411&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft34"&gt;Utredningens uppdrag och avgränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft14"&gt;Enligt utredningsdirektiven dir. 2020:16 Ett fossiloberoende jordbruk ska en särskild utredare föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk. Syftet med utredningen är att ta fram förslag som bidrar till både målet om en konkurrens- kraftig livsmedelskedja och klimatmålen och som förbättrar drivmedels- och livsmedelsberedskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Utredaren ska utreda och föreslå åtgärder och styrmedel för att främja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;övergången till en konkurrenskraftig och fossiloberoende jord- bruksproduktion och vid behov föreslå kompensationsåtgärder för att stärka och öka konkurrenskraften inom det svenska jord- bruket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;jordbrukets övergång till mindre fossil- och resursintensiva insats- medel utöver drivmedel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;övergången till fossiloberoende och mindre fossilintensiva alter- nativ för arbetsmaskiner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;innovations- och konkurrenskraften i den inhemska produktionen av biodrivmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Utredningen identifierade redan initialt ett antal avgränsningar. I ut- redningsdirektiven står att s.k. biologiska utsläpp, utsläpp från djur- hållning och mark, inte ingår i utredningens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Utredningen har även valt att inte analysera utsläpp som uppkom- mer utanför Sveriges gränser dock med ett undantag, mineralgödsel då detta är särskilt utpekat i utredningsdirektiven. Utredningen har vidare valt att fokusera analyser och förslag primärt med utgångs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft21"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;punkt i jordbruket. Vid utarbetandet av förslagen har dock hänsyn tagits även till andra branscher och då framför allt skogs- och vattenbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft34"&gt;Utredningens övergripande överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft38"&gt;Utredningen konstaterar i detta betänkande att omställningen i jord- bruket inte drivs av lönsamhet. Svenska jordbruksföretag konkur- rerar på en global marknad där förutsättningar ser mycket olika ut. En del företag konkurrerar genom att försöka minska sina kostnader medan andra söker nischer där det finns en bättre betalningsförmåga. Utredningen ser att det för vissa företag kan finnas möjligheter att få ersättning för de merkostnader som uppstår exempelvis vid ett byte från fossila drivmedel till förnybara. Den stora andelen av företagen har svårt att föra vidare merkostnaderna i livsmedelskedjan och dessa får därmed en försämrad konkurrenskraft. I dag är lönsamheten och konkurrenskraften generellt låg inom jordbruket. Att öka lönsam- heten och konkurrenskraften ger långsiktigt hållbara företag och ger därmed förutsättningar för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;att byta ut fossila drivmedel och andra insatsmedel mot mer kost- samma förnybara alternativ,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;en robust livsmedelsproduktion som ger en ökad försörjnings- förmåga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft7"&gt;Utredningen har funnit att det saknas en definition av begreppet fossiloberoende jordbruk och konstaterar därför att det ingår i utred- ningens uppdrag att definiera begreppet. Utredningen har konstate- rat att fossiloberoende är inte är samma sak som fossilfritt. På lång sikt kommer dock fossila insatsmedel att fasas ut och därmed går också fossiloberoende mot att bli fossilfritt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Utredningen har valt att definiera ett fossiloberoende jordbruk som ett jordbruk som i huvudsak drivs av förnybar energi och där insats- medlen i huvudsak är producerade av förnybara råvaror eller åter- vunnet material.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft34"&gt;Utredningens förslag och rekommendationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Det finns inte en enskild åtgärd eller ett enskilt styrmedel som svarar mot utredningens uppdrag om ett fossiloberoende jordbruk sam- tidigt som det bidrar till klimatmålen, mål om ökad livsmedelspro- duktion och minskar sårbarheterna i livsmedelskedjan. Utredningen konstaterar att det behövs flera åtgärder och har därför valt att lägga sex förslag samt ett antal rekommendationer som tillsammans ska bidra till ett fossiloberoende jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Låg lönsamhet och konkurrenskraft har seglat upp som avgörande begränsningar för jordbrukets klimatomställning. En låg lönsamhet i jordbruket innebär en sårbarhet i livsmedelskedjan. Genom att för- bättra lönsamheten kan företagens möjligheter att ställa om mot fossiloberoende stärkas samtidigt som försörjningsförmågan ökar. Stärkt konkurrenskraft och lönsamhet kan uppnås genom minskade utgifter, ökade intäkter eller ökad produktivitet. Svensk produktion har i jämförelse med andra länder låga utsläpp av växthusgaser per producerad enhet. Även kraven på miljö så väl som djurskydd och smittskydd är högt ställda. Svenska jordbrukare har inte fått ersätt- ning för det mervärde som skapas i den svenska produktionen. Ut- redningen konstaterar att de förväntningar som har funnits och finns på att marknaden ska lösa detta inte har infriats för den största an- delen av företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft8"&gt;De förslag som utredningen lämnar förstärker varandra och bör ses i ett sammanhang. Förslagen innebär dels att satsningar görs för att öka konkurrenskraften och lönsamheten för att därigenom skapa utrymme för företagen att ställa om men syftet är också att stärka försörjningsförmågan i landet. Dels föreslår utredningen satsningar på omställning från fossila drivmedel till förnybara drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Utredningen har konstaterat att på kort sikt till år 2030 ligger den största potentialen för att minska fossilberoendet i att öka använd- ningen av biodrivmedel. Detta eftersom det i dag saknas större arbets- maskiner som kan drivas av el eller andra drivmedel som biogas och etanol. Utredningen bedömer att till 2045 bör en omställning till självkörande arbetsmaskiner och nya system för att bruka marken, vilka i dag är under utveckling, att vara verklighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Förslagen som utredningen lämnar riktar sig till regeringen och om- fattar förslag om ändringar av lagstiftning och om budgetfinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Utredningens huvudförslag är en grön skatteväxling där ett jord- bruksavdrag införs och växlas mot en utfasning av den återbetalning av dieselskatt som &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbrukets företag i dag kan ansöka om. Utredningen har konstaterat att det inte är möjligt att genomföra en ensidig utfasning av dieselskatten då en sådan skulle få alltför långtgående konsekvenser för det svenska jordbruket, för miljön och för försörjningsförmågan. Utredningen förslår därför att ett jord- bruksavdrag införs som en kompensationsåtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;Utredningens sammantagna förslag är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;ett jordbruksavdrag införs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;den återbetalning av dieselskatt som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket kan ansöka om fasas ut,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Jordbruksverkets instruktion förtydligas och den årliga uppfölj- ningen av livsmedelsstrategin kompletteras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;en biopremie för rena biodrivmedel införs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;den befintliga klimatpremien utvidgas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;det befintliga gödselgasstödet och biogasstödet utökas och för- längs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft7"&gt;De rekommendationer som utredningen presenterar handlar om åt- gärder och styrmedel där staten inte behöver agera direkt utan det kan i stället handla om att en åtgärd bör få fortsätta eller att mark- naden eller någon aktör behöver agera. Utredningen rekommende- rar att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;satsningar görs på forskning och utveckling av nya affärsmodeller,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;rådgivningsmöjligheter inom Greppa Näringen i form av Klimat- kollen och Energikollen får fortsätta,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;jordbruket fortsatt prioriteras inom Klimatklivet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;satsningar görs på forskning och utveckling av arbetsmaskiner inom jordbruket som drivs av förnybara bränslen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;satsningar görs på forskning och utveckling av nya drivmedel som kommer från jordbruket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;möjligheter till investeringsstöd till biogasanläggningar (stallgödsel) fortsatt får finnas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;ett stöd till produktion av fossilfri gödsel genom ex. Industri- klivet och/eller Klimatklivet kan övervägas när sådan produktion blir aktuell i Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;ett verktyg för prissättning på koldioxid på mineralgödsel som importeras till EU från tredje land införs, dvs. en så kallad Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;insamling och återvinning av ensilageplast ökas genom satsningar på att öka kunskapen om innehållet i plasten samt satsningar på att öka kunskapen om samt tillgängligheten till insamlingssystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft14"&gt;Sammantaget bedömer utredningen att de förslag och rekommenda- tioner som lämnas kommer att främja utvecklingen mot ett fossil- oberoende jordbruk. Utredningen bedömer att dessa förslag och rekommendationer tillsammans kommer att bidra till att nå klimat- målen, målen enligt livsmedelsstrategin och samtidigt bidra till att minska sårbarheterna i livsmedelskedjan och bidra till en högre för- sörjningsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Utredningens förslag beskrivs mer ingående nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Ett jordbruksavdrag införs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Utredningen förslår att ett jordbruksavdrag införs. Avdraget före- slås baseras på företagens intäkter. Detta till minskad inkomstbeskatt- ning i näringsverksamheten. Skattekompensationen medför sänkt skatt på jobb och företagande och ska betraktas som en del i en grön skatte- växling. Jordbruksavdraget ska omfatta företag inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk. Den andra delen av skatteväxlingen innebär en ut- fasning av den återbetalning av dieselskatt som &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruksföretag i dag kan ansöka om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Utredningen anser att en rimlig nivå är ett jordbruksavdrag dimen- sionerat utifrån 7 procent av jordbruksintäkten. Det ger en sänkt skatte- belastning för företagen inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs och vattenbruket som för ett genomsnittsår minskar från cirka 6,75 miljarder kronor till cirka 4,75 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;Avdraget kommer att behöva anmälas till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; som ett statsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p87 ft11"&gt;Återbetalningen av dieselskatten för &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket fasas ut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Utredningen föreslår att den återbetalning av dieselskatt som &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbrukets företag kan ansöka om stegvis fasas ut till 2030. En utfasning kan inte ske ensidigt utan kompensation då det skulle medföra alltför långtgående konsekvenser. En höjd kostnad för drivmedel utan kompensation riskerar att leda till att företag läggs ner, mark upphör att brukas och produktionen minskar. Särskilt ut- satta är jordbruksföretag i skogsbygder och i norra Sverige där lön- samheten redan i dag är svag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;En ensidig utfasning av återbetalningen av dieselskatten utan kom- pensation bedöms leda till att produktion i Sverige avvecklas och ersätts av import. De importerade varorna har en högre klimatpåver- kan vilket leder till ökade utsläpp på global nivå. Även försörjnings- förmågan påverkas negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;En utfasning av den nedsättning som finns för dieselskatten ska ses som den andra delen av utredningens huvudförslag om en grön skatteväxling. Den första delen som utgörs av införandet av ett jord- bruksavdrag beskrivs ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Utredningen konstaterar att en tät uppföljning av konkurrens- kraften och lönsamheten i jordbruket måste göras. Det behöver säker- ställas att utvecklingen går i positiv riktning. Jordbruksverket bör följa denna utveckling genom sitt utökade uppdrag vilket beskrivs närmare under nästa rubrik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft41"&gt;Jordbruksverkets instruktion förtydligas och myndighetens uppdrag om uppföljning av livsmedelsstrategin kompletteras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft38"&gt;Utredningen föreslår att Jordbruksverkets instruktion förtydligas vad gäller myndighetens ansvar att bevaka jordbrukets konkurrens- kraft och lönsamhet. Motivet till förslaget är att utredningen anser att det bör vara tydligt att myndigheten i allt sitt arbete ska verka för konkurrenskraft och lönsamhet. Även om ändringen i sak inte inne-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;bär någon ändring av myndighetens arbete menar utredningen att den har ett stort signalvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Utredningen föreslår även att Jordbruksverket i den årliga uppfölj- ningen av livsmedelsstrategin kompletterar denna med ett antal nya indikatorer för att följa prisutvecklingen vad gäller insatsmedel. Myn- digheten förslås i uppföljningen även göra en internationell utblick. Detta är viktigt då svenska jordbrukare verkar på en global marknad där många länder ständigt gör förändringar i syfte att skapa konkur- renskraft för sitt jordbruk men också för att möta globala utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Uppföljning bör kunna ge en mer heltäckande bild av konkurrens- kraften och lönsamheten som sådan i jordbruket. Uppföljningen bör även kunna användas som grund för att bedöma konsekvenser av olika förslag ex. som bakgrundsunderlag till de kontrollstationer som ska genomföras vad gäller reduktionsplikten. Ändringen av uppdraget bör även inkludera en uppföljning av de förslag till åtgärder och styr- medel som utredningen förslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;En biopremie införs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Utredningen förslår att en biopremie införs som ett nationellt stöd för att utjämna den prisskillnad som finns mellan fossila och förny- bara drivmedel. Biopremien förslås införas redan 2022 och bör om- fatta tillgängliga rena biodrivmedel med undantag för biogas. Av förenklingsskäl föreslås samma nivå gälla för alla rena biodrivmedel. Denna nivå baseras på prisskillnaden mellan FAME och &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbrukets skattereducerade diesel. Energimyndigheten före- slås bli administrativt ansvarig för premien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Utredningen bedömer att förslaget om en biopremie är förenlig- het med EU:s statsstödsregler. För stödet tillämpas undantag genom &lt;NOBR&gt;de-minimis&lt;/NOBR&gt; förordningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Den befintliga klimatpremien utvidgas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft42"&gt;Utredningen föreslår att klimatpremien enligt förordning (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon utvidgas för att även omfatta arbetsmaskiner som drivs av biogas och bioetanol. Genom utvidg- ningen kommer det öppnas möjligheter för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner att kunna omfattas. Den utvidgning som föreslås&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;kommer dock att träffa även andra sektorer då det inte är möjligt att rikta stödet mot endast jord- och skogsbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;För att finansiera utvidgningen föreslår utredningen att en omför- delning av de medel som finns under anslag 17 Klimatpremier under UO 20 Allmän miljö- och naturvård görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Gödselgasstödet förlängs och utökas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Utredningen föreslår att stödet till produktion av biogas från stall- gödsel förlängs. Förslaget innebär också att biogasstödet (uppgrader- ingsstödet) permanentas samt att ett nytt stöd till förvätskning införs. De tre stöden kan kombineras, och om en aktör producerar biogas från gödsel och sedan uppgraderar och förvätskar gasen skulle denne vara berättigad till samtliga tre stöd. Förslaget lämnades redan i decem- ber 2019 av Biogasmarknadsutredningen i SOU 2019:63 &lt;SPAN class="ft43"&gt;Mer biogas! För ett hållbart Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;Konsekvenser av utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Konsekvenserna för miljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Utredningens förslag till åtgärder och styrmedel kommer att främja utvecklingen mot ett fossiloberoende jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Sveriges jordbruk har redan i dag låga växthusgasutsläpp per kilo producerad vara. Svenskt jordbruk skapar också mervärden i form av god djurvälfärd, biologisk mångfald och ett attraktivt landskap. Ut- redningens samlade förslag bedöms leda till ytterligare minskade ut- släpp av växthusgaser från jordbrukssektorn. Utredningens förslag som stärker det svenska jordbrukets konkurrenskraft och minskar också risken för att produktionen i Sverige läggs ner och flyttas utom- lands. En ökad svensk produktion leder till lägre utsläpp globalt. Genom utredningens förslag bedöms även möjligheterna och utrymmet öka för företagen att kunna investera i teknik, kunskap och rådgivning som ger bättre resurshushållning och förnybara drivmedel. Utsläppen av växthusgaser från de arbetsmaskiner som används i jordbruket kom- mer att minska genom de förslag till omställning av arbetsmaskiner som förslås tillsammans med satsningar på förnybara drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft11"&gt;Konsekvenserna för företagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;De förslag som utredningen lägger kommer att omfatta såväl &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk. Ett av förslagen kommer även att omfatta i princip alla sektorer inom Sverige som använder sig av arbetsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Företagsammansättningen inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruks- sektorn skiljer sig åt. Jordbruket domineras av småföretag med få an- ställda där det finns en stor bredd utav verksamhetsgrenar. De många små företagen har en stor betydelse för landsbygden. Även om det är flest små företag finns ett fåtal stora heltidsjordbrukare och det är dessa som står för den stora andelen av produktionen i landet. Jord- bruket är en del i livsmedelskedjan som totalt sett är en förhållande- vis en stor sektor i Sverige där många är sysselsatta och stora produk- tionsvärden uppstår. Skogsbruket består både av många småföretag där verksamheten är en bisyssla och av stora skogsbolag där hela förädlingskedjan från skogen till konsument ingår. Till skillnad från i jordbruket utförs en stor andel av arbetet i skogsbruket utav maskin- entreprenörer. Vattenbruket är en relativt liten sektor som domine- ras av små företag men där antalet ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Förslagen kan om de genomförs samlat ge förutsättningar för att stärka jordbruksföretagens lönsamhet och produktion för att nå livs- medelsstrategins mål samtidigt som ett ökat fossilberoende åstadkoms. Kostnader för arbetskraft, skatter på produktionsmedel, djurskydds- och växtskyddslagstiftning, tillståndsprövning enligt miljöbalken samt tillämpning av regelverk har stor påverkan på jordbruks- och trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Genom framför allt jordbruks- avdraget bedömer utredningen att företagens förmåga att bära den allt tyngre bördan av kostnader och administration kan möjliggöras sam- tidigt som stöd till klimatåtgärder ökar företagens bidrag till klimat- omställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Företagen inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs och vattenbruket är huvudsakligen småföretag på landsbygden. Stärkt lönsamhet i branschen kan göra att befintliga företag utvecklar sin verksamhet och nya företag startas. Det finns flera studier som visar på de gröna näringarnas positiva effekt på landsbygdsutvecklingen. En förbättring av företagens kon- kurrenskraft och lönsamhet påverkar inte bara det enskilda företaget utan gynnar hela landsbygdsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft7"&gt;En höjd kostnad för branschens drivmedel utan kompensation riskerar att leda till att företag läggs ner. Enligt analyser i SASM-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;modellen skulle det skulle viss del av spannmålen i slättbygderna ersättas med vall och extensiv köttproduktion. I skogsbygderna och i norra Sverige skulle djurhållningen minska och svårbrukade marker skulle överges. Minskningen av arealen betesmark skulle bli tydligast i södra Sveriges skogsbygd. Företagen i dessa områden har ofta lägre transporter till jordbruksmark då störst andel av marken är skog. Nedläggningen i dessa områden skulle minska antalet arbetstillfällen men kanske framför allt bidra negativt till landsbygdsutvecklingen genom att områdenas attraktivitet minskar och en minskad verksam- het och befolkning leder till mindre investeringar i infrastruktur m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Konsekvenserna för försörjningsförmågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Utredningens förslag bedöms sammantaget bidra till en ökad för- sörjningsförmåga. De åtgärder som införs och som syftar till att ställa om från fossila drivmedel till förnybara kommer att minska behovet av import. Här vill dock utredningen påpeka vikten av att det finns en inhemsk produktion. I annat fall ersätts endast ett importbehov av fossila drivmedel till ett importbehov av förnybara drivmedel. En sådan omställning innebär ingen ökad försörjningsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Utredningen bedömer att de förslag som utredningen lägger vad gäller konkurrenskraft och lönsamhet kommer också att bidra till en ökad försörjningsförmåga. Genom att det finns lönsamma jordbruks- företag som kan producera livsmedel i hela landet minskar sårbar- heten i hela livsmedelskedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Konsekvenserna för staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Utredningen bedömer sammantaget att utredningens förslag kom- mer att medföra högre kostnader för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Utredningens förslag om en ny biopremie kommer att innebära ytterligare kostnader för staten, både i form av kostnader för själva stödet och i form av ökad administration. Här konstaterar dock utred- ningen att kostnaden för denna biopremie inte kan täckas genom en omfördelning av anslagen under något befintligt anslag under UO 23 utan här menar utredningen att det bör vara frågan om ny finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Förslaget om att fasa ut nedsättningen av dieselskatt till &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket har bedömts minska statens kostnader i och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;med att återbetalningen fasas ut. Samtidigt minskas även kostnaden för administration av återbetalningen som sker på Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Även om infasningen av jordbruksavdraget sker samtidigt som ned- sättningen fasas ut bedöms dock kostnaderna för staten samman- taget att öka. Detta genom minskade skatteintäkter till följd av jord- bruksavdraget. Administrationen för Skatteverket bedöms vara av samma omfattning för jordbruksavdraget som för återbetalningen av dieselskatt. Utredningen menar att det för förslaget om ett jordbruks- avdrag bör tillskjutas nya medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Utredningens samlade förslag kommer att innebära att administra- tionen både ökar och minskar hos statens myndigheter. På totalen kan utredningen dock konstatera att det är en ökning. De myndig- heter som direkt berörs av förslagen är Energimyndigheten, Jordbruks- verket och Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft34"&gt;Utredningsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft11"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Svenska jordbruksföretag konkurrerar på en global marknad där förutsättningar ser olika ut både vad gäller natur och politik. De flesta länder har en omfattande jordbrukspolitik. Även om det inom EU finns en gemensam jordbrukspolitik så beslutar medlemsländerna mycket utav det som rör förutsättningarna för företagandet till exem- pel skatteregler på nationell nivå. Utredningen har jämfört skatte- regler för jordbruk för ett antal länder inom EU och OECD och konstaterar att alla länder tillämpar särregler för jordbruket. Motiven som anges för detta är att jordbruk ses som en speciell sorts före- tagande som verkar under speciella förutsättningar. Andra motiv som lyfts fram är vikten av en säker livsmedelsförsörjning men även andra aspekter så som miljö- och landsbygdspolitik spelar in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft38"&gt;Den största andelen av det drivmedel som används i jordbruket är i dag är fossil diesel. Andelen biodrivmedel som blandas in i dieseln ökar dock genom reduktionsplikten som är ett nationellt styrmedel. &lt;NOBR&gt;Jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket använder samma diesel som trans-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;portsektorn. En del företagare beställer drivmedel till en lagringstank på gården medan andra företagare tankar på vanliga drivmedelstationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;Utredningen konstaterar att om den utstakade reduktionsplikten följs kommer dieseln att innehålla en stor andel biodrivmedel år 2030. HVO är det enda drivmedel som i princip direkt kan ersätta den fossila dieseln utan att det behöver göras några förändringar i traktorn eller arbetsmaskinen. HVO används även i stor utsträckning för att upp- fylla kraven som reduktionsplikten. FAME som i Sverige görs på raps används också för inblandning men tillåts endast upp till 7 procent. Det går inte att som med HVO, i samma motor växla mellan ren FAME och fossil diesel. Det finns dock tester som visar att fabriks- nya traktorer kan köras direkt på FAME utan problem. Äldre arbets- maskiner behöver viss omställning i form av filterbyten, oljebyten och rengöring av bränsletankar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft7"&gt;Den framtida prisutveckling för biodrivmedel är osäker. Priset påverkas t.ex. av efterfrågan på världsmarknaden. Efterfrågan i Sverige kommer med största sannolikhet att öka på grund av reduktionsplik- ten. Priset på biodrivmedel kommer sannolikt också att påverkas om Sverige inte längre kan ha kvar skattebefrielsen på höginblandade bio- drivmedel efter årsskiftet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft14"&gt;Drivmedelsbehovet för arbetsmaskiner inom jordbruket varierar mellan olika aktiviteter och påverkas av många faktorer. Det är möj- ligt att genomföra åtgärder för att hushålla och effektivisera använd- ningen av drivmedel. Energiförbrukningen beror av vilken arbets- maskin och vilket redskap som används. Förbrukningen beror även på hur förhållandena ser ut i fält vad gäller jordart, markstruktur och vattenhalt påverkar energiförbrukningen. Val av traktor och redskap är en viktig del i att utnyttja drivmedel effektivt men förbrukningen beror även på handhavandet. Genom rätt underhåll av traktor och maskiner samt framför allt genom att anpassa körsätt kan drivmedels- förbrukningen minskas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Dieselskatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft38"&gt;Den som förbrukar vissa bränslen i yrkesmässig &lt;NOBR&gt;jordbruks-,&lt;/NOBR&gt; skogs- bruks och vattenbruksverksamhet kan ansöka om att få återbetalat en viss del av skatten. Denna möjlighet finns även i andra branscher som sjöfart och fiske. Nedsättningen av skatten innebär att fossila bräns-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;len subventioneras. Samtidigt är nedsättningen viktig för jordbrukets konkurrenskraft och sektorns fortlevnad i landet. Drivmedelskost- nader är en betydande utgift för jordbruksföretagen. Bränsle och driv- medel står för omkring 7 procent av kostnaderna för insatsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Höginblandade och rena biodrivmedel helt undantagna och be- friade från både energiskatt och koldioxidskatt och berättigar därför inte heller till återbetalning. Nivån på nedsättningen är i dag 1,93 kro- nor/liter diesel. Kostnaden för staten för denna återbetalning uppgår till omkring 750 miljoner kronor per år men enligt prognoser kom- mer jordbrukets energianvändning att minska framöver. Anledningen till minskningen bedöms vara effektiviseringar, energibesparingar och till del elektrifiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;På grund av jordbrukets stora maskinpark och långsamma utbytes- takt kommer förbränningsmotorn att spela en fortsatt stor roll under en lång tid framöver. Det saknas i dag arbetsmaskiner som drivs av förnybara drivmedel för större arbetsmaskiner. Utredningen ser där- för att en stor del av omställningen till fossiloberoende till 2030 måste ske med biodrivmedel som går att använda i den befintliga maskin- parken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft14"&gt;På längre sikt till 2045 ser utredningen att ett teknikskifte är rim- ligt. Självkörande maskiner och nya system för att bruka marken finns på &lt;NOBR&gt;idé-stadiet&lt;/NOBR&gt; men bör till 2045 vara verklighet. Biogasdrift, elektri- fiering eller vätgasdrift kräver i regel nya maskiner, men det finns ex- empel på hur befintliga arbetsmaskiner genomgått konvertering. Inget av detta finns dock på marknaden än.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Utvecklingen måste dock ske parallellt. Utredningen konstaterar att det går att redan i dag genomföra åtgärder för att energieffekti- visera. För arbetsmaskiner som används inomgårds finns redan i dag en potential att elektrifiera dessa. Det är dock svårare att genomföra samma omställning för fältmaskinerna då dessa ofta används över ett stort geografiskt område och effektbehovet kan vara mycket högt då väder m.m. kräver snabba insatser i rätt tid.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Av det biodrivmedel som används i Sverige i dag är den absoluta majoriteten importerat. Sverige har flera konkurrensfördelar när det gäller att producera fossilfria drivmedel. Sverige ligger relativt långt fram vad gäller forskning och utveckling inom t.ex. biogasproduktion och förgasning. Tillgången till råvaror från bland annat skogen är mycket god i Sverige i ett europeiskt och internationellt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Det finns en potential för att öka produktionen av biogas från stallgödsel. Fördelen med att röta stallgödsel är att processen ger både biogas och biogödsel. Genom att röta gödseln uppnås dessutom multipla miljövinster. Att potentialen inte utnyttjas mer beror dels på att lönsamheten har konstaterats blivit för låg med nuvarande nivå på stödet. Även tillståndsprocesserna kopplade till biogasproduktio- nen upplevs som utmanande, framför allt är det tidsaspekten dvs. att det tar lång tid att få tillstånd beviljat som upplevts som utmanande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Övriga insatsmedel särskilt mineralgödsel och ensilageplast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;I dagens moderna jordbruksproduktion används många olika typer av insatsmedel även om de stora grupperna av insatsmedel kan sägas vara: drivmedel, gödselmedel, bekämpningsmedel, foder, plast och utsäde. För att välja ut vilka insatsmedel som utredningen ska analy- sera vidare har utredningen jämfört den energianvändning som är kopplad till produktionen av dessa insatsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att det är produktionen av kvävemine- ralgödsel som är mest energikrävande och som ger upphov till störst utsläpp av växthusgaser. Kväve är också det näringsämne som är mest kritiskt för odlingen. Utredning har därför valt att fokusera just på kvävemineralgödsel. Utredningen konstaterar efter en jämförelse av mängden tillfört kväve från olika gödsel att det även framöver kommer finnas ett behov av att tillföra kvävemineralgödsel. Således är det angeläget att minska utsläppen av växthusgaser från produk- tionen. Redan i dag finns stora skillnader i produktionen av kväve- mineralgödsel beroende på om gödseln tillverkas inom EU eller utan- för. Utredningen konstaterar att det i dag finns planer på att produ- cera fossilfri mineralgödsel runt om i världen och även i Sverige men inga beslut är fattade än. Det finns inte heller någon fossilfri gödsel på marknaden i dag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Det andra insatsmedlet som utredningen gått vidare med är ensilage- plast. Ensilageplasten står för den största andelen av den plast som används i jordbruket. I dagsläget är majoriteten av ensilageplasten baserad på fossil råvara men andelen återvunnet ökar allt mer. Efter- som vallodlingen är den största utsläppsposten såväl kopplat till energi- användning som utsläpp av växthusgaser, är det viktigt att möjlig- heten till en bra konservering av odlat foder säkerställs för att inte riskera svinn. Mot bakgrund av detta har utredningen bedömt att det är genom att öka insamlingen och återvinningen av ensilageplasten som bäst klimatnytta uppnås. Det finns i dag ett frivilligt insamlings- system för lantbruksplast som fungerar i stort sett väl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft34"&gt;Bakgrund om jordbruket, klimatet och beredskapen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Det svenska jordbruket omfattade år 2019 drygt 60 000 företag med växtodling och animalieproduktion. Antalet jordbruksföretag har minskat; år 2006 fanns över 72 000. De flesta jordbruksföretag drivs på deltid, år 2016 var omkring 15 500 heltidsföretag och 47 500 del- tidsföretag. Det svenska jordbruket uppvisar en stor bredd. Växtod- lingen domineras av vall och spannmål. Jordbruksmarken omfattar cirka 3 miljoner hektar, varav 2,6 miljoner hektar är åkermark. Area- len jordbruksmark har minskat sedan en lång tid tillbaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Det råder olika förutsättningar för att bedriva jordbruk i olika delar av Sverige. Skånska jordbrukare verkar på samma breddgrad som jord- brukare i Danmark, medan det nordligaste jordbruket i Sverige ligger norr om polcirkeln. Terräng, arrondering och jordmån varierar mellan olika regioner. I södra Sverige skiljer sig förutsättningarna även mellan de jordbruk som befinner sig i slättbygd och de som bedrivs i skogs- och mellanbygder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Efterfrågan på livsmedel har ökat de senaste decennierna och förut- spås att fortsätta öka globalt i takt med förbättrade levnadsvillkor i kombination med en befolkningsökning. Även i Sverige växer efter- frågan på livsmedel. Sverige importerar jordbruksprodukter och livs- medel till ett betydligt större värde än vad som exporteras. Under år 2018 uppgick importen till 120 miljarder kronor och exporten till 53 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Det svenska jordbruket bidrar till utsläpp av växthusgaser i form av metan från djurens fodersmältning, metan och lustgas från gödsel-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft14"&gt;hantering och lustgas från kväveomvandling i mark. Jordbruket bi- drar också med växthusgaser genom energianvändning till arbets- maskiner, spannmålstorkar, uppvärmning av lokaler och växthus m.m. Utöver detta bidrar jordbruket även med nettoutsläpp av koldioxid genom kolförrådsförändringar i åkermark och betesmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;På klimatområdet har det slagits fast att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå målet kommer alla sek- torer i samhället behöva bidra och så även jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Den främsta sårbarheten i jordbruket är kopplad till drivmedels- tillgången. Utredningen konstaterar att andra sårbarheter som finns är kopplade till behovet av importerade insatsmedel förutom driv- medel samt den låga lönsamheten hos företagen i primärproduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Det begrepp som används i betänkandet för att beskriva beredska- pen är försörjningsförmåga. Enligt ansvariga myndigheter ska målet med Sveriges försörjningsförmåga vara att tillse att hela befolkningen har tillgång till den mängd och sammansättning av säkra livsmedel, inklusive dricksvatten, som behövs för att upprätthålla sin hälsa under minst en tremånadersperiod av höjd beredskap och samhällsstörningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;Utredningens arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft7"&gt;Utredningens arbete har pågått mellan april 2020 och juni 2021. Då utredningsarbetet har pågått under en pandemi där myndigheternas rekommendationer har begränsat fysiska möten har i princip samt- liga möten som utredningen hållit varit digitala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Ambitionen har genomgående under utredningsarbetet varit att bedriva arbetet på ett öppet och förutsättningslöst sätt i syfte att ringa in problem, utmaningar och lämpliga lösningar. Till utredningen har en expertgrupp om 15 experter kopplats. Utredningen har hållit åtta expertgruppsmöten. Utredningen har även hållit två hearings samt haft ett &lt;NOBR&gt;90-tal&lt;/NOBR&gt; bilaterala möten utöver detta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Förslag till ny förordning (2021:xx) om statligt stöd till användningen av vissa biodrivmedel inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;För att främja en övergång till ett fossiloberoende och bidrag till minskning av utsläppen av växthusgaser får Statens energimyndig- het bevilja statligt stöd i form av bidrag enligt denna förordning. Bi- drag ges om det finns medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Ordförklaringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;I denna förordning betyder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft7"&gt;biodrivmedel: ett vätskeformigt bränsle som framställs av biomassa och som uppfyller kriterierna i lagen (2010:598) om hållbarhetskri- terier för biodrivmedel och flytande biobränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Förutsättningar för stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Stöd får ges till företag inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk för förbrukning av rena och höginblandade biodrivmedel i arbetsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Stöd får endast beviljas i enlighet med de villkor som anges i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013, kommissionens för- ordning (EU) nr 1408/2013 samt, kommissionens förordning (EU) 717/2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft21"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Stödberättigande kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Den stödberättigande kostnaden utgörs av prisskillnaden mel- lan fossila diesel och biodrivmedel enligt Statens energimyndighets beräkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft11"&gt;Ansökan om stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;En ansökan om stöd ska vara skriftlig och ges in till Statens energimyndighet. Ansökan ska innehålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;sökandens namn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;typ av biodrivmedel och förbrukad mängd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Ansökan ska också innehålla en redogörelse för allt annat stöd av mindre betydelse som sökanden har mottagit under de två före- gående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Prövning och beviljande av stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet prövar och beviljar stöd enligt denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;Utbetalning av stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;En begäran om utbetalning av ett beviljat stöd ska ha kommit in till Statens energimyndighet inom 1 år efter utgången av det kalender- år, den kalendermånad eller det kalenderkvartal som ansökan avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Ett stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd beviljat av en svensk stödgivare olagligt och oförenligt med den inre marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet får besluta att ett beviljat stöd helt eller delvis inte ska betalas ut om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;den som har ansökt om eller beviljats stöd genom att lämna oriktiga uppgifter har orsakat att stödet beviljats felaktigt eller med för högt belopp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;stödet har beviljats felaktigt eller med för högt belopp på grund av att uppgifterna i vägtrafikregistret är felaktiga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;stödet av något annat skäl har beviljats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;ett villkor för stödet inte har följts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet utövar tillsyn över att villkoren för stödet följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Återbetalning och återkrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;Mottagaren av ett utbetalat stöd är återbetalningsskyldig om stödet inte skulle ha betalats ut enligt 10 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft7"&gt;Ränta enligt räntelagen (1975:635) ska betalas på det belopp som en stödmottagare är återbetalningsskyldig för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;Om en stödmottagare är återbetalningsskyldig ska Statens energi- myndighet besluta att helt eller delvis kräva tillbaka stödet tillsam- mans med ränta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Bemyndigande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet får meddela föreskrifter om verk- ställigheten av denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighet ska följa upp och utvärdera de stöd som ges enligt denna förordning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="p34dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36734x1.jpg/" id="p34img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Offentliggörande, rapportering och registerföring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;17 § &lt;/SPAN&gt;Bestämmelser om offentliggörande, rapportering och register- föring finns i 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och i förordningen (2016:605) om tillämp- ning av Europeiska unionens statsstödsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Överklagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;18 § &lt;/SPAN&gt;I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 10 §§ om att inte betala ut stöd får dock inte överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft9"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;
&lt;DIV id="p35dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36735x1.jpg/" id="p35img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordning (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft14"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2009:1464) med in- struktion för Statens jordbruksverk att 2 a § ska ha följande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p146 ft9"&gt;2 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p147 ft9"&gt;Myndigheten ska &lt;SPAN class="ft55"&gt;arbeta för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Myndigheten ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;en konkurrenskraftig och hållbar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;1. inom de områden som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;livsmedelsproduktion genom att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;i 1 § verka för att det övergri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;beakta behovet av stärkt konkur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft57"&gt;pande målet enligt livsmedelsstra-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;renskraft för företag, tillhanda-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;tegin om en konkurrenskraftig och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;hålla god service och lättillgänglig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft57"&gt;hållbar livsmedelskedja som riks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;information samt verka för för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;dagen antagit nås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;enkling och administrativa lätt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft56"&gt;2. beakta behovet av stärkt lön-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;nader.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft57"&gt;samhet och konkurrenskraft för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft57"&gt;företag i de områden som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p148 ft55"&gt;1 § och,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft43"&gt;3. till de aktörer som omfattas av 1 § tillhandahålla god service och lättillgänglig information samt verka för förenkling och admini- strativa lättnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p151 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordning (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2020:750) om stat- ligt stöd till vissa miljöfordon &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ och 6 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td68"&gt;&lt;P class="p152 ft9"&gt;1 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;För att främja introduktionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p147 ft9"&gt;För att främja introduktionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;av miljölastbilar och &lt;SPAN class="ft55"&gt;eldrivna ar-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;av miljölastbilar och &lt;SPAN class="ft55"&gt;miljöar-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;betsmaskiner &lt;/SPAN&gt;på marknaden och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;betsmaskiner &lt;/SPAN&gt;på marknaden och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;bidra till minskning av utsläpp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;bidra till minskning av utsläpp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;växthusgaser, får Statens energi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;växthusgaser, får Statens energi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;myndighet bevilja statligt stöd i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;myndighet bevilja statligt stöd i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;form av bidrag enligt denna för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft17"&gt;form av bidrag enligt denna för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;ordning för köp av sådana for-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;ordning för köp av sådana for-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;don. Bidrag ges om det finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;don. Bidrag ges om det finns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;medel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;medel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p20 ft12"&gt;Förordningen är meddelad med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p147 ft12"&gt;Förordningen är meddelad med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;stöd av 8 kap. 11 § regeringsfor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;stöd av 8 kap. 11 § regeringsfor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;men i fråga om 19 § och 8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft17"&gt;men i fråga om 19 § och 8 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;7 § regeringsformen i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft17"&gt;7 § regeringsformen i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;övriga bestämmelser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;övriga bestämmelser.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;I denna förordning betyder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft14"&gt;bioetanol: ett etanolbränsle som till minst 94 procent är fram- ställt av sådan biomassa som avses i 1 kap. 2 § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;miljölastbil: en tung lastbil enligt lagen (2001:559) om vägtrafik- definitioner och som är avsedd att drivas enbart av bioetanol, for- donsgas eller elektrisk energi från en bränslecell, ett batteri eller en extern källa, eller dessa i kombination,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p156 ft55"&gt;eldriven arbetsmaskin&lt;SPAN class="ft9"&gt;: ett mo-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft55"&gt;miljöarbetsmaskin&lt;SPAN class="ft9"&gt;: ett motor-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td69"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;torredskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;eller en traktor enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;redskap eller en traktor enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td69"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;lagen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;vägtrafikdefinitioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;lagen om vägtrafikdefinitioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p156 ft12"&gt;som har en nettoeffekt över 75 kW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;som har en nettoeffekt över 75 kW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p156 ft12"&gt;och som &lt;SPAN class="ft57"&gt;drivs enbart &lt;/SPAN&gt;av elektrisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;och som &lt;/SPAN&gt;är avsedd att drivas enbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;
&lt;DIV id="p37dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36737x1.jpg/" id="p37img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td65"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;energi från en bränslecell, ett bat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft56"&gt;av bioetanol, fordonsgas eller &lt;SPAN class="ft2"&gt;elek-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;terie eller en extern källa,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;trisk energi från en bränslecell,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;ett batteri eller en extern källa,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft55"&gt;eller dessa i kombination&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;I övrigt har ord och uttryck i förordningen samma betydelse som i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft9"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;Stöd får endast beviljas före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;Stöd får endast beviljas före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p156 ft17"&gt;tag, kommuner och regioner för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft17"&gt;tag, kommuner och regioner för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;köp av en miljölastbil eller en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p16 ft9"&gt;köp av en miljölastbil eller en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p158 ft57"&gt;eldriven arbetsmaskin &lt;SPAN class="ft12"&gt;som&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p159 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;miljö&lt;/SPAN&gt;arbetsmaskin som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;är eller ska bli registrerad enligt förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;ska ställas på enligt förordningen om fordons registrering och användning och inte tidigare har varit påställd enligt den förordningen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;inte tidigare har tagits i bruk i Sverige eller någon annanstans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;Stöd får inte beviljas för köp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p20 ft9"&gt;Stöd får inte beviljas för köp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td65"&gt;&lt;P class="p156 ft9"&gt;av miljölastbilar och &lt;SPAN class="ft55"&gt;eldrivna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;av miljölastbilar och &lt;SPAN class="ft57"&gt;miljö&lt;/SPAN&gt;arbets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p163 ft12"&gt;arbetsmaskiner som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p15 ft9"&gt;maskiner som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;måste genomföras för att uppfylla en skyldighet enligt lag eller annan författning eller villkor i ett tillstånd, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;har påbörjats innan ansökan om stöd har getts in till Statens energimyndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;2 Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utredningsdirektiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Genom utredningsdirektiv dir. 2020:16 Ett fossiloberoende jord- bruk uppdrog regeringen till en särskild utredare att föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk. Syftet med utredningen är att ta fram förslag som bidrar till både målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja och klimat- målen och som förbättrar drivmedels- och livsmedelsberedskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Utredaren ska utreda och föreslå åtgärder och styrmedel för att främja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;övergången till en konkurrenskraftig och fossiloberoende jord- bruksproduktion och vid behov föreslå kompensationsåtgärder för att stärka och öka konkurrenskraften inom det svenska jord- bruket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;jordbrukets övergång till mindre fossil- och resursintensiva insats- medel utöver drivmedel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;övergången till fossiloberoende och mindre fossilintensiva alter- nativ för arbetsmaskiner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;innovations- och konkurrenskraften i den inhemska produktio- nen av drivmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft7"&gt;Utredaren ska även överväga hur de föreslagna åtgärderna och styr- medlen kan utvärderas och hur utvärdering kan gynnas exempelvis genom stegvis införande. Vid utformning av förslagen måste EU:s statsstödsregler särskilt beaktas. Enligt direktiven ska utredaren även utreda vilka konsekvenser förslagen kan få i förhållande till EU- rätten i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft21"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;
&lt;DIV id="p40dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36740x1.jpg/" id="p40img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft9"&gt;Genom regeringsbeslut den 17 december 2020 förlängdes utred- ningstiden till den 31 juli 2021. &lt;SPAN class="ft63"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utredningsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft7"&gt;Utredningen har utifrån utredningsdirektiven identifierat fem ut- redningsområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Nedsättningen av energi- och koldioxidskatt som &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket har i dag (återbetalningen av dieselskatt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Kompensationsåtgärder för en stärkt och ökad konkurrenskraft inom det svenska jordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Drivmedel som är fossiloberoende och mindre fossilintensiva.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Inhemsk produktion av biodrivmedel inklusive biogas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Insatsmedel (utöver drivmedel) som är mindre fossil- och resurs- intensiva jämfört med i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft8"&gt;Utifrån dessa utredningsområden har sedan analysarbetet bedrivits. För samtliga områden har en bakgrund och nuläge tagits fram. En analys gjorts av utmaningar och möjliga lösningar. Utredningen har sedan landat i ett antal förslag och rekommendationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;I fråga om de utredningsområden som omfattar drivmedel och övriga insatsmedel har analysen skett i ett antal steg. Det första steget är att analysera hur vi kan effektivisera användningen och hushålla med resurserna. Efter det har utredningen analyserat om det är möjligt att återanvända resurser eller använda återvunna material. Utredningen har även analyserat möjligheterna att ersätta de fossila insatsmedlen mot förnybara. Utredningen menar att analysförfarande även följer utredningens definition av fossiloberoende jordbruk, se rubrik 2.5 Fossiloberoende jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Dir. 2020:136 Tilläggsdirektiv till Utredningen om ett fossiloberoende jordbruk (N 2020:01).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p15 ft24"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utredningens avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Utredningen identifierade redan initialt ett antal avgränsningar. I ut- redningsdirektiven står att s.k. biologiska utsläpp, utsläpp från djur- hållning och mark, inte ingår i utredningens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Utredningen har sedan även valt att inte analysera utsläpp som uppkommer utanför Sveriges gränser. Ett undantag från detta har dock gjorts vad gäller mineralgödsel. Produktionen av mineralgödsel sker utanför Sverige. Mineralgödsel är särskilt utpekat i utrednings- direktiven vilket motiverar ett undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Utredningen har vidare valt att fokusera analyser och förslag primärt med utgångspunkt i jordbruket. Vid utarbetandet av förslag kommer dock hänsyn tas även till andra branscher och sektorer. Detta gäller främst skogs- och vattenbruk som också omfattas av samma möjligheter till återbetalning av dieselskatten vad gäller drivmedel som jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utredningens arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Det faktiska utredningsarbetet har pågått mellan april 2020 och juli 2021. Då utredningsarbetet har pågått under en pandemi där myndigheternas rekommendationer har begränsat fysiska möten har i princip samtliga möten som utredningen hållit varit digitala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Ambitionen har genomgående under utredningsarbetet varit att bedriva arbetet på ett öppet och förutsättningslöst sätt i syfte att ringa in problem, utmaningar och lämpliga lösningar. Till utredningen har en expertgrupp om 15 experter kopplats. Utredningen har under utredningens gång hållit åtta expertgruppsmöten. Expertgruppen har haft möjlighet att bidra med inspel och synpunkter under utred- ningens gång. Expertgruppen har även haft möjlighet att lämna syn- punkter på utredningens betänkande och förslag. Samtliga experter utom en har också gjort så. Utöver expertgruppsmöten har utred- ningen även hållit två hearings samt ett &lt;NOBR&gt;90-tal&lt;/NOBR&gt; bilaterala möten med olika intressenter. En mer utförlig beskrivning av utredningens sam- rådsaktiviteter finns i bilaga 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Utredningen har tagit hjälp av jur.dr. Urban Rydin för att genom- föra en analys av vissa skattefrågor. Denna analys ligger till grund för kapitel 4 Skatter samt bilaga 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Fossiloberoende jordbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;I utredningens uppdrag ingår att förslå åtgärder och styrmedel för ett fossiloberoende jordbruk. I utredningens arbete används begreppet jordbruk vilket med meningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;företag inom jordbruksnäringen dvs. företag med växtodling och animalieproduktion,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;företag inom trädgårdsnäringen dvs. företag med odling av grön- saker, frukt, bär och prydnadsväxter som bedrivs på friland eller i växthus, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;företag inom hästnäringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft7"&gt;Utredningen har funnit att det saknas en definition av begreppet fossiloberoende jordbruk. Det saknas i utredningsdirektiven och ut- redningen har heller inte funnit någon tydlig definition någon annan- stans. Utredningen konstaterar därför att det ingår i utredningens uppdrag att definiera begreppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Begreppet fossiloberoende har förekommit i andra sammanhang bl.a. inom transportområdet och i direktiven till Fossiloberoende fordonsflotta – ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthus- gaser (dir. 2012:78). I betänkandet &lt;SPAN class="ft43"&gt;Fossilfrihet på väg &lt;/SPAN&gt;(SOU 2013:84) föreslås en definition av begreppet fossiloberoende fordonsflotta som ett vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med bio- drivmedel eller elektricitet. I definitionen exkluderas indirekta utsläpp av klimatgaser från till exempel fordonstillverkning, bränsletillverk- ning och infrastrukturhållning. Detta motiveras med att utredningen behövde ett hanterbart utredningsområde samt att utredningen valt att fokusera på det Sverige har störst rådighet över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;I de utredningsdirektiv som beslutats för Utredningen om fossil- oberoende jordbruk omfattas uttryckligen även indirekta utsläpp. Den definition som använts för fossiloberoende fordonsflotta är därför inte direkt tillämpbar för att beskriva ett fossiloberoende jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att fossiloberoende jordbruk inte är samma sak som fossilfritt jordbruk. På lång sikt kommer dock fossila insatsmedel att fasas ut och därmed går också fossiloberoende mot att bli fossilfritt. Det finns en tydlig koppling mellan minskat fossil- beroende och en ökad försörjningsförmåga. Den största delen av de insatsmedel som används inom jordbruket i dag är importerade, där-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td71"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td72"&gt;&lt;P class="p15 ft24"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;ibland fossila drivmedel. I en händelse av kris är den svenska livsmedels- produktionen sårbar. Ett jordbruk som är fossiloberoende är mindre beroende av import och därmed mindre sårbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Utredningen har valt att definiera ett fossiloberoende jordbruk som ett (svenskt) jordbruk som i huvudsak drivs av förnybar energi och där insatsmedlen i huvudsak är producerade av hållbara förny- bara råvaror eller återvunnet material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;I utredningens arbete har definitionen använts som utgångspunkt vid analysen av möjliga förslag. Se rubrik 2.2 Utredningsområden ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Betänkandets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;Utredningen är översiktligt uppdelat i tre huvuddelar där den första delen eller inledningen av betänkandet är i stort sett formalia med överlämnande till statsrådet och sammanfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;I den andra delen beskrivs utredningens arbete mer fördjupat. Denna del innehåller en beskrivning av utredningens uppdrag, ut- redningsområden med problembeskrivning, analyser och förslag in- klusive konsekvensanalyser. I den andra delen ingår även en samlad kons.ekvensanalys av utredningens samlade förslag samt bakgrunds- dokument som beskriver svenskt jordbruk, klimatarbetet samt be- redskap och försörjningsförmågan. Vidare återfinns även det särskilda yttrande som inkommit till utredningen, här.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft42"&gt;I den tredje delen av betänkandet ingår de bilagor som läggs till betänkandet däribland utredningsdirektiven, ett fördjupat underlag av det skatteförslag som utredningen lämnar samt en beskrivning av de samrådsaktiviteter som utredningen har genomfört.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;3 Konkurrenskraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;I utredningens uppdrag ingår att föreslå åtgärder och styrmedel för att främja övergången till en konkurrenskraftig och fossiloberoende jordbruksproduktion och vid behov föreslå kompensationsåtgärder för att stärka och öka konkurrenskraften inom det svenska jordbruket. I direktiven anges att undantag och nedsättningar av koldioxidskatten kan vara nödvändiga utifrån konkurrenskraftsskäl. En utfasning av ned- sättningar behöver också ske på ett sätt så att man undviker koldi- oxidläckage – det vill säga förändringar i koldioxidbeskattningen ska inte leda till att utsläpp flyttas från Sverige till ett annat land, till exem- pel genom ökad import av livsmedel med större klimatpåverkan eller att svensk &lt;NOBR&gt;resurs-,&lt;/NOBR&gt; miljö- och klimateffektiv produktion läggs ned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;I direktiven hänvisas till Konkurrenskraftsutredningens betänkande &lt;SPAN class="ft43"&gt;Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jord- bruks- och trädgårdsnäring &lt;/SPAN&gt;(SOU 2015:15). De utmaningar som Konkur- renskraftsutredningen lyfte fram var bl.a. att kostnader för arbetskraft, skatter på produktionsmedel, djurskydds- och växtskyddslagstiftning, tillståndsprövning enligt miljöbalken samt tillämpning av regelverk har stor påverkan på jordbruks- och trädgårdsnäringens konkurrens- kraft. Konkurrenskraftsutredningen kom även fram till att staten bör skapa förutsättningar för det svenska jordbruket att konkurrera på villkor som ligger i paritet med konkurrentländerna. Skatt på diesel ansågs i utredningen vara den mest betungande produktionsmedels- skatten för sektorn i Sverige. Dieselskatten beskrivs i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;I direktiven hänvisas även till att Jordbruksverket i sin uppfölj- ning av livsmedelsstrategin har konstaterat att jordbrukets lönsam- het och produktion behöver öka för att nå livsmedelsstrategins mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft21"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Begrepp kopplat till konkurrenskraft och lönsamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Konkurrenskraft är ett relativt begrepp som också kan omfatta olika nivåer i en ekonomi. I detta betänkande används begreppet på före- tags och eller branschnivå. På företagsnivå och branschnivå kan kon- kurrenskraft definieras som ett företags eller branschs förmåga att sälja sina produkter i konkurrens med utländska producenter på hemma- marknaden eller på export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Ett företags resultat är skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader. Lönsamhet är företagets resultat satt i relation till i före- tagets bundna egna kapital. En förbättrad lönsamhet kan uppnås på flera sätt, dels genom sänkta kostnader (för t.ex. insatta resurser, regelverk, styrmedel), dels genom ökade intäkter genom ökad volym eller ökat försäljningsvärde (marknadspris eller höjt förädlingsvärde). En förbättrad lönsamhet kan även uppnås genom ökad produktivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft14"&gt;Produktivitet i sin tur definieras som förhållandet mellan produk- tionsvolymen och de resurser som förbrukas i produktionsproces- sen. En ökad produktivitet innebär t.ex. att en minskad mängd resurser används för en oförändrad produktionsvolym eller att produktionen ökar med en oförändrad resursförbrukning. När produktiviteten ökar bidrar det såväl till minskad resursåtgång per producerad enhet som till företagens lönsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Tidigare utredningar och arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft38"&gt;Jordbrukets konkurrenskraft har diskuterats och utretts under en lång tid. Med syfte att skapa en överblick över diskussionerna och arbetet har utredningen nedan valt att lyfta fram några av de utredningar, uppdrag och arbete som bedrivits under de senaste drygt 30 åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;En ny livsmedelspolitik och avregleringen av jordbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft38"&gt;Beslutet som fattades av riksdagen 1990 om en ny livsmedelspolitik (prop. 1989/90:146) var unikt internationellt, endast Nya Zeeland hade gjort en liknande reform 1984. Att avreglera jordbruket blev resul- tatet av en flera år lång debatt om jordbrukets behov av marknads- anpassning och stora överskott av livsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Avregleringen av jordbruket kom dock att avstanna i och med Sveriges ansökan om medlemskap i dåvarande EG 1991. Från år 1995 är Sverige medlem i EU och svensk jordbrukspolitik blev en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Strax efter &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; tillsattes ett antal utredningar som kopplade till svensk livsmedelsproduktion. En av dessa var Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion som tillsattes 1996 (dir. 1996:73).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;I betänkandet &lt;/SPAN&gt;En livsmedelsstrategi för Sverige &lt;SPAN class="ft14"&gt;(SOU 1997:167) konstaterades att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;EU-inträdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt; innebar en starkt förändrad konkur- renssituation. Det svenska jordbruket hade före &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;EU-inträdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt; be- gränsade erfarenheter av att arbeta i en konkurrensutsatt marknad. Utredningen såg en risk att svenskt jordbruk skulle krympa utan jäm- bördiga villkor. Utredningen pekade särskilt ut statens ansvar att medverka vid utvecklingen av branschen eftersom staten tidigare starkt påverkat förutsättningarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft14"&gt;Utredningen konstaterade att det svenska jordbrukets kostnader för skatter och avgifter torde höra till de högsta inom EU. Utred- ningen föreslog att jordbruket skulle få samma beskattning på el och eldningsolja som den svenska industrin eftersom jordbruket efter &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; – liksom tillverkningsindustrin – blev konkurrensutsatt och även är kapitalintensiv. Utredningen föreslog även att, om övriga &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; inte höjer eller förändrar sina produktionsskatter eller avgifter inom två år, såsom beskattningen på dieselolja och handels- gödsel, bör de svenska totala produktionsskatterna för jordbruket anpassas till de beskattningsnivåer som gäller i Sveriges konkurrent- länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Den 1 juli 2000 befriades jord- och skogsbruket från energiskatt och större delen av koldioxidskatten på eldningsolja, samma upplägg som övrig industri. Det dröjde dock till 2005, tio år efter anslutandet till EU:s gemensamma marknad, innan Sverige började med åter- betalning av energi och koldioxidskatt på diesel i syfte att anpassa för- utsättningarna för jordbruksföretagen. Ytterligare fem år senare kom handelsgödselskatten att avskaffas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="p48dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36748x1.jpg/" id="p48img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Uppdrag om konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft38"&gt;Med syfte att skapa en helhetsbild över marknads- och konkurrens- situationen i hela livsmedelskedjan gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att granska konkurrensen i livsmedelskedjan. De redo- visade uppdraget 2011 i två rapporter&lt;SPAN class="ft68"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. I rapporten ”Mat och marknad från bonde till bord” (2011:3) konstaterade myndigheten att kon- kurrensen i livsmedelskedjan i stort fungerar väl. I rapporten lyftes dock fram att dagligvaruhandeln i Sverige är mer koncentrerad än i andra länder och att både livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln är branscher där ett fåtal stora företag står för en stor del av försälj- ningen. Bland butikskedjorna står de tre största för cirka 90 procent av omsättningen. De tre största livsmedelstillverkarna står för igenom- snitt 75 procent av omsättningen inom varje produktkategori. Kon- kurrensverket konstaterar att marknadskoncentrationen är hög i båda dessa led.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft38"&gt;Myndigheten konstaterade vidare att små aktörer ofta har en ut- satt position. De enskilda jordbrukarna förhandlar oftast inte utan får acceptera de priser som köparna av jordbruksvaror sätter, utan egen möjlighet att påverka priset. På samma sätt får enskilda konsumenter acceptera de priser som dagligvarukedjorna sätter, utan egen möjlig- het att påverka priserna. När livsmedelstillverkare och dagligvaru- kedjor möts förhandlar de däremot om priserna. Jordbrukare och konsumenter kan visserligen som kollektiv påverka priserna genom att ”rösta med fötterna”. Men det är en långsam process. Den jord- brukare eller konsument som i dag måste sälja sin jordbruksvara till lågt pris eller köpa sina livsmedel till högt pris, har ensam liten möj- lighet att påverka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft7"&gt;År 2017 fick Konkurrensverket återigen uppdrag att analysera kon- kurrensen i livsmedelskedjan&lt;SPAN class="ft69"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. De konstaterade att det fortfarande fanns en hög marknadskoncentration och köparmakt inom både han- dels- och förädlingsledet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Konkurrensverket 2011, Rapport 2011:3 och rapport 2011:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Konkurrensverket 2018, Rapport 2018:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft11"&gt;Konkurrenskraftsutredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Regeringen tillsatte 2013 en särskild utredare med uppdrag att utreda möjligheterna för en framtida livskraftig jordbruks- och trädgårds- produktion (Kommittédirektiv 2013:20). I uppdraget ingick att be- lysa konkurrenskraften i näringarna och att ta fram förslag till strategi och åtgärder för en livskraftig produktion. Utredningen tog namnet Konkurrenskraftsutredningen (L2013:01).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;I sitt delbetänkande &lt;/SPAN&gt;Tillväxt och värdeskapande – Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårdsnäring &lt;SPAN class="ft14"&gt;(SOU 2014:38) konstaterades att svenskt jordbruk, trädgårdsnäring och livsmedelsproduktion är en näring med stor betydelse för sysselsättning och tillväxt i Sverige. Utredningen lyfte fram flera sektorer som tappat i konkurrenskraft och lönsamhet. Problemen finns framför allt i animalieproduktionen i landets skogs- och mellanbygder där omvandlingstakten i jordbruket varit lägre. Utredningen varnade även för kraftigt minskad produk- tion fram till 2030 om inte produktivitetstakten ökar eller svenskt lantbruk kan få ut högre priser än de världsmarknadspriser som för- väntas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Konkurrenskraftsutredningen presenterade sitt slutbetänkande Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring i mars 2015. I slutbetänkandet kon- stateras att Sverige har goda förutsättningar för en konkurrenskraf- tig och hållbar produktion av livsmedel. I betänkandet konstateras att den svenska produktionen har förlorat marknadsandelar sedan &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; och att konsumtionen har ökat men tillgodosetts i allt högre grad av importerade produkter. I utredningen konstaterades även att kostnader för arbetskraft, skatter på produktionsmedel, djur- skydds- och växtskyddslagstiftning, tillståndsprövning enligt miljö- balken samt tillämpning av regelverk har stor påverkan på jordbruks- och trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Utredningen kom även fram till att staten bör skapa förutsättningar för det svenska jordbruket att konkurrera på villkor som ligger i paritet med konkurrentländerna. Konkurrenskraftsutredningen föreslog vidare att regeringen skulle ta fram en vision och en strategi för livsmedelsproduktionen i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;En livsmedelsstrategi för Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Med utgångspunkt i Konkurrenskraftsutredningens förslag lade reger- ingen i januari 2017 fram en proposition (2016/17:104) om En livs- medelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. I propositionen föreslås en vision, ett övergripande mål för livs- medelskedjan samt tre strategiska mål inom områden som bedöms särskilt viktiga för att nå det övergripande målet och för utvecklingen av livsmedelskedjan. Målen tar sikte på 2030. Det övergripande målet för livsmedelsstrategin ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. Riksdagen har ställt sig bakom målen i livsmedelsstrategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Inom ramen för livsmedelsstrategin har regeringen tagit fram tre handlingsplaner varav den senaste beslutades i januari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft14"&gt;Jordbruksverkets har regeringens uppdrag att årligen utvärdera och följa upp livsmedelsstrategin samt att göra en fördjupad analys vart fjärde år. Syftet med de årliga rapporterna är bl.a. att ge regeringen relevanta beslutsunderlag för det vidare arbetet med livsmedelsstrate- gins genomförande. I rapporten redovisas utifrån ett antal indikatorer hur utvecklingen i livsmedelskedjan har sett ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jordbrukets konkurrenskraft i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;När utredningen ska redovisa hur konkurrenssituationen ser ut i dag har utredningen valt att utgå ifrån de årliga uppföljningar av livsmedels- strategin som görs av Jordbruksverket på regeringens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Myndighetens uppföljning av jordbruksföretagens lönsamhet visar att dessa i genomsnitt har en dålig lönsamhet vid jämförelse med eko- nomin som helhet. Lönsamheten har dessutom försämrats under perio- den 2011 till 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Den uppskattade timlönen (inklusive stöd) inom jordbruket är i grova drag hälften av vad den är inom hela ekonomin. Situationen är ungefär likadan när &lt;NOBR&gt;EU-genomsnittet&lt;/NOBR&gt; studeras. Det råder stora skill- nader mellan branscherna vad gäller den uppskattade timlönen. Fram-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;för allt har nötköttsproducenterna genomgående lägre siffror än de andra större branscherna. Gris- och fjäderfäkött har de senaste åren legat nästan tre gånger högre (med undantag för 2014). Företagen med äggproduktion och växthusodling har gått mot strömmen och förbättrat sin lönsamhet. Den svåra torkan sommaren 2018 ledde dock till ett ekonomiskt bakslag för alla branscher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Att det finns stora skillnader mellan produktionsgrenarna syns också när utvecklingen i Sverige jämförs med den i EU. De senaste tio årens trend med minskande produktion av mjölk, nötkött och gris- kött i Sverige syns inte på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Motsvarande branscher har haft en betydligt mer positiv utveckling i många andra &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Skillna- den är särskilt tydlig vad gäller mjölkproduktion där &lt;NOBR&gt;EU-snittet&lt;/NOBR&gt; har ökat med 17 procent samtidigt som den svenska produktionen mins- kat med 5 procent. Här har dock den svenska mjölkproduktionen ökat det senaste året. Den svenska produktionen av matfågel och spann- mål har haft en betydligt mer positiv utveckling jämfört med övriga branscher.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Det svenska jordbrukets lönsamhet och produktion behöver öka för att målen i livsmedelsstrategin ska nås. Det finns risk att en fort- satt sjunkande lönsamhet leder till minskad produktion och att före- tagen hamnar efter i utvecklingen jämfört mot konkurrentländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Befintliga styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft8"&gt;Det finns en rad styrmedel som påverkar konkurrenskraften. Under denna rubrik har utredningen valt att lyfta fram några av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Konkurrenskraftsutredningen har pekat på skatternas styrande effekt på konkurrenskraften. Utredningen har bedömt att skatter be- höver beskrivas mer grundligt och har därför avsatt ett eget kapitel för dessa i betänkandet, se kapitel 4 Skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Ett annat styrmedel som också är ytterst relevant för jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet är den gemensamma jordbrukspoli- tiken, även denna beskrivs under ett annat kapitel, kapitel 13 Bak- grund jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;EU:s statsstödsregelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;Hur regleras statsstöd?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft7"&gt;Bestämmelserna om statligt stöd utgör en central del av &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; konkurrensregler. Statsstödsreglerna fanns med i Romfördraget och sågs 1957 som ett sätt att säkerställa en sund konkurrens mellan olika ekonomiska aktörer men även mellan medlemsstaterna, särskilt mellan de större och de mindre som kan ha olika möjligheter att stödja sina egna företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;Bestämmelserna om statligt stöd finns i artiklarna &lt;NOBR&gt;107–109&lt;/NOBR&gt; i för- draget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat &lt;NOBR&gt;EUF-för-&lt;/NOBR&gt; draget. Bestämmelserna omfattar stöd från offentliga aktörer såsom stat, kommun eller landsting till en verksamhet som bedrivs på en marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Tillämpningen av statsstödsreglerna i Sverige regleras i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och förordningen (2016:605) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Vad är ett statsstöd?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft14"&gt;Enligt artikel 107.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; är stöd som ges av en medlems- stat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre markna- den i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemssta- terna. Av artikel 107.2 och 107.3 framgår att Europeiska kommissio- nen tillåter vissa former av statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; ska godkänna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter så länge som stödet inte diskriminerar med avseende på varornas ursprung.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Stöd som är ägnat att avhjälpa skador som orsakas av naturkata- strofer eller andra exceptionella händelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Stöd ges i vissa områden i Tyskland i den utsträckning stödet är nödvändigt för att uppväga de ekonomiska nackdelar som upp- kommit genom delning av Tyskland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Kommissionen får godkänna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det rådet allvarlig brist på sysselsättning och i de regioner som avses i artikel 349 i EUF- fördraget [de yttersta randområdena, bland andra Kanarieöarna, Madeira, Guadeloupe] med hänsyn till deras strukturella, ekono- miska och sociala situation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Stöd för att främja genomförande av viktiga projekt av gemen- samt europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ rikt- ning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Stöd för att främja kultur och bevara kulturarvet, om sådant stöd inte påverkar handelsvillkoren och konkurrensen inom unionen i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Annat stöd i enlighet med vad rådet på förslag från kommissionen kan komma att bestämma genom beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft7"&gt;Även bestämmelserna om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i artikel 106.2 kan utgöra grund för kommissionen att tillåta ett stat- ligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; granskning och beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft38"&gt;Artikel 108 innehåller bestämmelser om &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; gransk- ning av statligt stöd. Enligt artikel 108.3 ska medlemsstaterna anmäla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder till kommissionen. Kom- missionen ska göra en preliminär granskning av åtgärden och besluta något av följande alternativ:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;att den inte utgör stöd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;att den, även om den utgör stöd, är förenlig med den inre mark- naden eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;att, om det är tveksamt, inleda ett formellt granskningsförfarande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="p54dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36754x1.jpg/" id="p54img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;I det fall det blir ett granskningsförfarande ska kommissionen fast- ställa att åtgärden inte utgör stöd, att det är fråga om stöd som är förenligt med den inre marknaden, med eller utan villkor, eller att åtgärden utgör stöd som inte får införas eftersom det inte är förenligt med den inre marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;En åtgärd får inte genomföras förrän den godkänts av kommis- sionen. Detta förbud kallas för genomförandeförbudet. Kommissio- nens beslut kan prövas av &lt;NOBR&gt;EU-tribunalen&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt; Det är enbart &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; tolkning och tillämpning av statsstödsreg- lerna som är rättsligt bindande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;För att klargöra reglerna och för att underlätta tillämpningen av statsstödsreglerna har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; tagit fram riktlinjer för de vanligaste stödområdena. Det finns bl.a. riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; (EEAG) och riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i lands- bygdsområden &lt;NOBR&gt;2014–2020.&lt;/NOBR&gt; Dessa riktlinjer har tillfälligt förlängs och &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; Under perioden juni och juli 2021 har kommis- sionen skickat ut ett utkast till nya EEAG riktlinjer på konsultation. Enligt tidsplanen ska nya riktlinjer beslutas under 2021. När det gäller riktlinjerna för jordbruket ska dessa enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; tids- plan skickas ut på offentligt samråd under andra kvartalet 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Undantag från statsstödsbestämmelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Av artikel 109 framgår att rådet får på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet anta de förordningar som be- hövs för tillämpningen av artiklarna 107 och 108 och får särskilt fastställa villkoren för tillämpningen av artikel 108.3 och vilka stöd- åtgärder som ska vara undantagna från detta förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Med stöd av artikel 109 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; bemyndigats&lt;SPAN class="ft68"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;att anta förordningar om undantag från anmälnings- skyldigheten i artikel 108.3. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har även ett bemyn- digande för att anta förordningar om stöd av mindre betydelse, vilket är stöd som inte uppfyller samtliga kriterier i artikel 107.1 och som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Bemyndigandet finns i rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av över- gripande statligt stöd (i dess lydelse enligt rådets förordning [EU] nr 733/2013 av den 22 juli 2013 om ändring av förordning [EG] nr 994/98 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i för- draget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft7"&gt;därför inte måste anmälas. För närvarande gäller tre gruppundantags- förordningar och fyra förordningar om stöd av mindre betydelse, s.k. de mimisstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;De tre gruppundantagsförordningar som antagits innebär att stöd- åtgärder är undantagna från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 och därmed från genomförandeförbudet. I gruppundantagsförord- ningarna anges vilka stödåtgärder som omfattas av undantag och vill- koren för det. Förordningarna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (även kallad GBER),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den 25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogs- brukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (även kallad ABER), och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 decem- ber 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre mark- naden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (även kallad FIBER).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p210 ft7"&gt;Kommissionen har antagit fyra förordningar om stöd av mindre be- tydelse, s.k. de &lt;NOBR&gt;minimis-stöd.&lt;/NOBR&gt; Av förordningarna följer att stöd som beviljas ett företag under en angiven tidsperiod och som inte över- skrider ett bestämt belopp inte omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget.&lt;/NOBR&gt; Stöd av mindre betydelse anses näm- ligen inte uppfylla samtliga kriterier i artikel 107.1 och omfattas där- med inte heller av genomförandeförbudet i artikel 108.3. De fyra förordningarna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kommissionens förordning (EU) nr 360/2012 av den 25 april 2012 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Euro- peiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="p56dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36756x1.jpg/" id="p56img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p211 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 decem- ber 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 decem- ber 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre bety- delse inom jordbrukssektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Euro- peiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;artikel 106 i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; finns bl.a. bestämmelser om konkur- rensreglernas tillämpning på företag som anförtrotts att tillhanda- hålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Reglerna innebär att undantag kan göras i den mån tillämpningen av reglerna hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats företagen fullgörs. Kommissio- nen ska enligt artikel 106.3 säkerställa att bestämmelserna i artikeln tillämpas och, när det är nödvändigt, utfärda lämpliga direktiv eller beslut vad avser medlemsstaterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;EU:s arbete mot otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft8"&gt;Med anledning av att priserna på jordbruksråvaror under 2007 och 2008 sköt i höjden för att sedan falla brant lade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; fram ett meddelande med en rad åtgärder för att förbättra konkur- rensen i livsmedelskedjan. I kommissionens meddelande En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa (KOM (2009) 591 slutlig) uppgavs att bristen på marknadsinsyn, ojämna styrkeförhål- landen i fråga om förhandlingsförmåga och konkurrensbegränsande metoder hade lett till snedvridningar på marknaden. Kommissionen hade under flera år följt utvecklingen av livsmedelspriserna och kom till slutsatsen att om inga åtgärder vidtogs skulle detta innebära nega- tiva effekter på konkurrenskraften i hela livsmedelskedjan. Syftet med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;För att ett stöd ska anses vara ett stöd av mindre betydelse får den totala summan som beviljas ett enda företag inom jordbrukssektorn inte överstiga 20 000 euro under en period om tre beskattningsår (det s.k. individuella taket).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="p57dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36757x1.jpg/" id="p57img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft14"&gt;de åtgärder som föreslogs var dels att säkerställa att konsumenterna inte betalar oskäligt mycket för olika livsmedelsprodukter, dels att mervärdet distribueras på ett rimligt sätt mellan de aktörer som är verksamma i livsmedelskedjan, t.ex. jordbrukssektorn, livsmedelsin- dustrin och distributionsledet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;Frågan om otillbörliga handelsmetoder har därefter behandlats i flera meddelanden och rapporter samt i en grönbok från 2013, Grön- bok om otillbörliga affärsmetoder i &lt;NOBR&gt;B2B-leveranskedjan&lt;/NOBR&gt; för livsmedel och &lt;NOBR&gt;icke-livsmedel&lt;/NOBR&gt; (COM (2013) 37 final).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Under 2015 blev frågan än mer aktuell, inte minst på grund av de svårigheter med fallande priser på vissa jordbruksprodukter som jordbrukarna ställdes inför. I en rapport från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;SPAN class="ft80"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt; &lt;/SPAN&gt;från januari 2016 kartlades vilka åtgärder som vidtagits i olika med- lemsstater för att stävja otillbörliga handelsmetoder i livsmedelskedjan. Det konstaterades i rapporten att det skett en stor utveckling i arbetet mot otillbörliga handelsmetoder under de senaste åren. Det ansågs samtidigt alltför tidigt att utvärdera åtgärdernas övergripande effek- ter i de olika medlemsstaterna. Redan i juni samma år uppmanade dock Europaparlamentet kommissionen att lägga fram förslag till en EU- ramlagstiftning för att komma åt problemen&lt;SPAN class="ft80"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. I december 2016 upp- manade rådet kommissionen att ta fram en konsekvensbedömning i syfte att föreslå en &lt;NOBR&gt;EU-ramlagstiftning&lt;/NOBR&gt; eller andra icke lagstiftande åtgärder för att motverka otillbörliga handelsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; lade 2017 fram ett förslag till direktiv som sedan förhandlades. Den 17 april 2019 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/633 av den 17 april 2019 om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan. Enligt direktivet bör ett minimiskydd mot otillbörliga handelsmetoder införas för att minska förekomsten av sådana otillbörliga handels- metoder som kan komma att få en negativ inverkan på jordbruks- befolkningens levnadsstandard Direktivet benämns ofta &lt;NOBR&gt;UTP-direk-&lt;/NOBR&gt; tivet (från engelskans unfair trading practices). Direktivet har växt fram ur en långvarig diskussion om konkurrensförhållanden i jordbruks- och livsmedelskedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Report from the commission to the European parliament and the council on unfair business- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;to-business&lt;/NOBR&gt; trading practices in the food supply chain (COM(2016) 32 final).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Europaparlamentet uttalade i en resolution den 7 juni 2016 om otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan att en unionsrättslig lagstiftning var nödvändig för att bekämpa otillbörliga handelsmetoder och säkerställa att europeiska jordbrukare och konsumenter omfattas av rätt- visa försäljnings- och inköpsvillkor (2015/2065[INI]).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;Direktivet trädde i kraft den 30 april 2019 och ska vara genomfört senast den 1 maj 2021. Bestämmelserna ska börja tillämpas senast den 1 november 2021. Regeringen överlämnade den 16 mars 2021 prop. 2020/21:134 om Förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter till riksdagen. Riksdagen har antagit lagförslagen enligt propositionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Offentlig upphandling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Offentlig upphandling är en lagreglerad inköpsprocess som ska säker- ställa att offentliga inköp öppnas upp för konkurrens och att offent- liga medel används så effektivt som möjligt. Den offentliga upphand- lingen regleras bland annat av lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) och lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssek- torerna (LUF). Lagarna bygger på direktiv från EU. Direktiven är en viktig del i arbetet med att främja fri rörlighet för varor och tjänster inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;De lagar som styr all offentlig upphandling bygger på fem prin- ciper som alla har sin grund i &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Principerna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Principen om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; vilket gör det förbjudet att dis- kriminera leverantörer på grund av nationalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska be- handlas lika och ges lika förutsättningar och information.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Principen om transparens medför en skyldighet för den upphand- lande myndigheten att vara öppen med upphandlingen och hur den kommer att genomföras. Upphandlingsdokumenten vara klara och tydliga och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Proportionalitetsprincipen innebär att kraven som ställs i upp- handlingsdokumenten måste vara rimliga i förhållande till det som ska upphandlas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certi- fikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EES-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Rätt använd kan offentlig upphandling vara ett effektivt verktyg för att åstadkomma flera positiva effekter i samhället, t.ex. ökad tillväxt och sysselsättning, innovation samt goda hållbarhetseffekter. Utred- ningen menar också att offentlig upphandling har en viktig roll i att visa vägen mot konsumtion som har ett mindre klimatavtryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att det redan i dag ställs klimat- och miljö- krav vid offentlig upphandling. Exempelvis ställs krav på förnybara drivmedel regelmässigt vad gäller bussar som ska användas i kollek- tivtrafiken men även vid upphandling av snöröjning finns utsläpps- krav på arbetsmaskiner. Det är dock som framgår av principerna ovan inte möjligt att ställa krav som innebär att ex. bränslet ska vara pro- ducerat av svenska råvaror. Samma sak gäller vid upphandling av livs- medel dvs. det är inte möjligt att ställa krav som innebär att livsmedel ska vara svenskproducerat. Det finns dock flera kommuner som visat att det är möjligt att ställa krav på att maten ska vara producerad på ett sätt som motsvarar svenska regelverk. Utredningen ser att offentliga aktörer i högre utsträckning skulle kunna verka för att nå såväl miljömålen som att gynna svenskt lantbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Förslag och rekommendationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Allmänna överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Det är inte lönsamheten som driver omställningen mot ett fossil- oberoende jordbruk. Generellt sett är lönsamheten och konkurrens- kraften i svenskt jordbruk låg. Svenska jordbruksföretag konkurre- rar på en global marknad där förutsättningar ser olika ut vad gäller natur så väl som politik. De flesta länder har en omfattande jord- brukspolitik. Även om det inom EU finns en gemensam jordbruks- politik beslutar medlemsländerna mycket utav det som rör förutsätt- ningarna för företagandet till exempel skatteregler på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Låg lönsamhet och konkurrenskraft i jordbruket har också seglat upp som avgörande begränsningar för jordbrukets klimatomställning. En låg lönsamhet innebär även en sårbarhet i livsmedelskedjan. Genom att öka lönsamheten ökar således utrymmet för omställning mot ett fossiloberoende jordbruk samtidigt som försörjningsförmågan stärks.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Stärkt konkurrenskraft och lönsamhet kan uppnås genom mins- kade utgifter, ökade intäkter eller ökad produktivitet. Svensk pro- duktion har i jämförelse med andra länder låga utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="p60dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36760x1.jpg/" id="p60img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft8"&gt;per producerad enhet. Även kraven på miljö så väl som djurskydd och smittskydd är högt ställda. Svenska jordbrukare har inte fått er- sättning för det mervärde som skapas i den svenska produktionen. Utredningen konstaterar att de förväntningar som har funnits och finns på att marknaden ska lösa detta inte har infriats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft8"&gt;Företagen inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket är huvudsakligen småföretag på landsbygden. Stärkt lönsamhet i branschen kan göra att befintliga företag utvecklar sin verksamhet och nya företag star- tas. Det finns flera studier som visar på de gröna näringarnas positiva effekt på landsbygdsutvecklingen. En förbättring av företagens kon- kurrenskraft och lönsamhet påverkar inte bara det enskilda företaget utan gynnar hela landsbygdsutvecklingen. Det kan t.ex. innebära att företag inom andra branscher startas, befolkningsunderlaget tryggas och därigenom offentlig service.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;Sverige har höga ambitioner och krav för det inhemska jordbruket när det gäller miljö, djurskydd och smittskydd men har svårt att kon- kurrera på EU:s inre marknad. Svensk produktion har i jämförelse med andra länder låga utsläpp av växthusgaser per producerad enhet. För att den svenska jordbruksproduktionen inte ska tappa mer i kon- kurrenskraft är det viktigt att kontinuerligt följa upp konkurrens- kraften och lönsamheten. Detta gäller både mot de beslut som har fattats ex. vad gäller reduktionsplikten men även mot beslut som kom- mer att fattas inom det närmaste året ex. beslut om en ny jordbruks- politik. Utredningen kan inte nog trycka på vikten av en kontinuerlig uppföljning av konkurrenskraften och lönsamheten för jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p229 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förtydligande av Jordbruksverkets instruktion och uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Utredningen föreslår &lt;/SPAN&gt;att Jordbruksverkets instruktion förtydligas vad gäller myndighetens ansvar att bevaka jordbrukets konkur- renskraft och lönsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Utredningen föreslå&lt;/SPAN&gt;r även att den årliga uppföljningen av livs- medelsstrategin kompletteras med ett antal nya indikatorer för att följa prisutvecklingen vad gäller insatsmedel samt med en in- ternationell jämförelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Förtydligade av Jordbruksverkets instruktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Enligt Jordbruksverkets instruktion (2 a §) ska myndigheten arbeta för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion genom att beakta behovet av stärkt konkurrenskraft för företag, tillhanda- hålla god service och lättillgänglig information samt verka för för- enkling och administrativa lättnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Utredningen konstaterar att i jämförelse med myndighetens övriga uppgifter behandlas konkurrenskraft mycket övergripande. Den para- graf där konkurrenskraft omnämns kan uppfattas som otydlig i fråga om myndighetens faktiska uppgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Utredningen anser att det bör vara tydligt att myndigheten i allt sitt arbete ska verka för konkurrenskraft och lönsamhet. Detta kan jämföras ex. med de skrivningar som finns i myndighetens instruk- tion i fråga om miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;För att förtydliga detta föreslår utredningen därför en ändring av 2 a § i förordning (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruks- verk (se kapitel 1 Författningsförslag). Utredningen motiverar så- ledes ändringen med att konkurrenskraft och lönsamhet bör ges en större tyngd rent formellt. Även om förslaget i sak inte bedöms inne- bära några förändringar i arbetsuppgifter eller prioriteringar på om- råden så menar utredningen att signalvärdet är stort. I Jordbruksver- kets framtida arbete behöver konkurrenskraften och lönsamheten i jordbruket vara en prioriterad uppgift. Utredningen bedömer således att förslaget inte innebär några ändringar av anslag eller finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;Komplettering av uppdraget att årligen följa upp livsmedelsstrategin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;Priset på insatsmedel påverkar företagens lönsamhet och det är vik- tigt att prisutvecklingen bevakas. Utredningen föreslår att Jordbruks- verket ges i uppdrag att i sin årliga uppföljning av livsmedelsstrategin även utveckla nya indikatorer för en sådan bevakning. Exempel på pri- ser som utredningen anser bör följas är priset på gödsel, växtskydds- medel, foder och drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Utredningen menar att genom en sådan uppföljning ges en större helhetsbild över vilka kostnader som jordbruket och livsmedelspro- duktionen har. Utredningen konstaterar dock att denna uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="p62dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36762x1.jpg/" id="p62img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;även behöver sättas i relation till prisutvecklingen i andra länder och föreslår därför att en internationell jämförelse görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Utredningen menar att detta utökade uppdrag kommer att kunna användas för att ge en mer heltäckande bild av konkurrenskraften och lönsamheten som sådan i jordbruket. Underlaget bör även kunna användas för att bedöma konsekvenser av olika förslag ex. i de kon- trollstationer som ska genomföras vad gäller reduktionsplikten. Då reduktionsplikten är ett nationellt styrmedel är det särskilt viktigt att analysera konsekvenserna för det svenska jordbrukets konkur- renskraft. Utredningen menar att ett sådant underlag kommer att erhållas genom det utvidgade uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Uppdraget bör även användas i uppföljningen av de av utredningen förslagna åtgärderna och styrmedlen. Detta innebär att ex. ett infö- rande av ett jordbruksavdrag och utfasning av nedsättningen av diesel- skatt skulle omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utredningens rekommendation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft11"&gt;Satsning på forskning och utveckling – nya affärsmodeller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Utredningen rekommenderar &lt;/SPAN&gt;att satsningar bör göras vad gäller forskning och utveckling av nya affärsmodeller dvs. satsningar på att analysera möjligheter och metoder för det svenska jordbruket att föra vidare högre kostnader för fossiloberoende produktion till övriga delar av livsmedelskedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Konkurrenskraftsutredningen konstaterar att både dagligvaruhandeln och förädlingsledet har en betydande köpar- och säljarmakt gent- emot tidigare och senare led i livsmedelskedjan. Primärproducenten har enligt utredningen ofta svårt att påverka avräkningspriser. I kon- kurrenskraftsutredningen konstateras vidare att den svenska livs- medelsproduktionen, som historiskt sett har haft ett nationellt fokus, har få alternativ och kunder och därför lätt hamnar i prispress från uppköpsled och från import till lägre priser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td73"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Konkurrenskraft&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk behöver kunna få betalt både för de mervärden och merkostnader som uppkommer i produktionen. Genom satsningar på att utveckla nya affärsmodeller kan de merkostnader som insatser för klimat och miljö innebär föras vidare i kedjan till konsument samtidigt som det blir enklare för kon- sumentens efterfrågan att skicka signaler till primärproducenten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="p65dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36765x1.jpg/" id="p65img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p237 ft6"&gt;4 Skatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft8"&gt;Skatter syftar främst till att finansiera offentliga utgifter. Skatt på arbete och konsumtion har störst betydelse för statens skatteinkomster. Skattepolitiken ska skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, rättvist fördelat välstånd, samt ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. En del skatter fungerar som styrmedel för att få individer och företag att ta större hänsyn till de effekter, exem- pelvis på miljö och klimat, som deras val orsakar. Syftet med sådana skatter är att förändra eller styra hur aktörer väljer att fatta beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft18"&gt;Tabell 4.1 Skatteuttaget i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft19"&gt;Några skatter av intresse för utredningen i miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td75"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td76"&gt;&lt;P class="p243 ft18"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td77"&gt;&lt;P class="p244 ft18"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td78"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Skatt på arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p245 ft2"&gt;868,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td80"&gt;&lt;P class="p243 ft2"&gt;1 297&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td81"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;varav Direkta skatter&lt;SPAN class="ft25"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p245 ft2"&gt;469,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td83"&gt;&lt;P class="p243 ft2"&gt;674,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;varav Indirekta skatter&lt;SPAN class="ft25"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p245 ft2"&gt;399,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p243 ft2"&gt;622,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;– Arbetsgivaravgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p245 ft2"&gt;403,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p243 ft2"&gt;608,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td81"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td82"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td83"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td84"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;– Egenavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td85"&gt;&lt;P class="p245 ft2"&gt;12,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td86"&gt;&lt;P class="p243 ft2"&gt;12,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;– Särskild löneskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p245 ft2"&gt;33,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p243 ft2"&gt;49,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Skatt på kapital&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p245 ft2"&gt;188,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p243 ft2"&gt;279,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Mervärdesskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p245 ft2"&gt;324,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p243 ft2"&gt;474,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td84"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Energiskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p245 ft2"&gt;41,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td86"&gt;&lt;P class="p243 ft2"&gt;52,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td81"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Koldioxidskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td82"&gt;&lt;P class="p245 ft2"&gt;27,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td83"&gt;&lt;P class="p243 ft2"&gt;22,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p246 ft82"&gt;Källa: Egen bearbetning av ESV rapport 2011:13 Utfallet på statens budget 2010 samt prop. 2019/20:1 Budgetpropositionen för 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Direkta skatter omfattar här kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, jobbskatteavdrag, husavdrag och övrigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p248 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Indirekta skatter omfattar här arbetsgivaravgifter, egenavgifter, särskild löneskatt, nedsättningar, skatt på tjänstegruppliv, avgifter till premiepensionssystemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft21"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="p66dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36766x1.jpg/" id="p66img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Globaliseringen leder till utmaningar med beskattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;EU:s medlemsstater beslutar och ansvarar var och en för sina skatte- regler. Skatteområdet är inte ett harmoniserat område även om vissa skatter är harmoniserade. Skatt på arbete hanterar medlemsstaterna självständigt men det sker viss samordning inom EU bland annat för att undvika dubbelbeskattning och skatteflykt. När det gäller punkt- skatter och moms finns det &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; som syftar till att motverka att skillnader i beskattning hämmar handeln inom unionen och sned- vrider konkurrensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Globaliseringen försvårar möjligheterna att ta in skatt på arbete och kapital eftersom rörligheten ökar. Sammansättningen av de svenska skatterna har varit förhållandevis stabil de senaste decennierna. Hus- hållens inkomstskatter har dock minskat något som andel av BNP, främst till följd av sänkt direkt skatt på arbete. Det framträder inga markanta skillnader när svenska skatter jämförs med länder i nord- västra Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Sverige har dock jämförelsevis höga skatter på arbete och utmärker sig genom att arbetsgivare åläggs en relativt omfattande skatt, den allmänna löneavgiften som tas ut samtidigt med arbetsgivaravgiften. Samtidigt har Sverige ett jämförelsevis lågt uttag av skatt på egendom.&lt;SPAN class="ft68"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter i internationell jämförelse ISBN &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;978-91-88637-20-8.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="p67dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36767x1.jpg/" id="p67img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft86"&gt;Figur 4.1 Totala skatteintäkter som andel av BNP 2000 och 2019&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft89"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;ett antal &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;OECD-länder&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft88"&gt;Skattekvot&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft90"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft90"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft90"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft90"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft90"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft90"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft90"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft90"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H9B36767xi2.jpg/" id="p67inl_img1"&gt; 2019 &lt;INGENBILD zsrc="H9B36767xi3.jpg/" id="p67inl_img2"&gt; 2000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft19"&gt;Källa: OECD 2020, Revenue statistics 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft7"&gt;I OECD:s jämförelse från år 2000 ligger Sverige högst vad gäller skattekvot, se figur 4.1 ovan. Men vid jämförelse år 2019 har flera län- der gått om Sverige vad gäller skattekvoten, däribland Danmark och Frankrike. Även Finland och Tyskland har ett högre skattetryck än genomsnittet. De ligger dock lägre än Sverige. Polen låg år 2000 under &lt;NOBR&gt;OECD-genomsnittet&lt;/NOBR&gt; men ligger nu strax över. Österrike har legat kvar på ungefär samma nivå de senaste åren medan Neder- länderna höjt skatterna något. Irland som redan år 2000 låg under &lt;NOBR&gt;OECD-genomsnittet&lt;/NOBR&gt; har minskat skattetrycket ytterligare, under samma period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Det är viktigt att titta närmare på hur skattepengarna används när skatter jämförs mellan länder. Satsningar på välfärd och exempelvis infrastruktur kan stärka ett lands konkurrenskraft jämfört med län- der där motsvarande kostnader hanteras enskilt. Skattekvoten är ett mått på ett lands totala skatter i förhållande till samhällsekonomin och beräknas genom att skatter inklusive sociala avgifter sätts i för- hållande till BNP.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Sverige har historiskt utmärkt sig med höga skatter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; skedde flera stora förändringar av det svenska skattesystemet vilka ledde till en ökad skattekvot. Sedan 1947 betalas inkomstskatten (genom preliminärskatten) direkt av arbetsgivaren i stället för den anställde. År 1955 infördes arbetsgivaravgifterna som lades på inkomsten och höjdes efterhand. År 1965 var skattekvoten i Sverige 32 procent, genomsnittet i OECD var då 25 procent. Skatte- kvoten steg och 1978 var den 45 procentenheter i Sverige, medan &lt;NOBR&gt;OECD-genomsnittet&lt;/NOBR&gt; var 30 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Sverige utmärkte sig alltså med höga skatter och systemet tappade i legitimitet och ifrågasattes. En större skattereform genomfördes &lt;NOBR&gt;1990–1991&lt;/NOBR&gt; och syftet var att göra systemet enklare och mer transpa- rent. Detta följdes av 1994 års företagsskattereform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Reformen innebar att sex inkomstslag blev tre (tjänst, kapital och näringsverksamhet). Inkomstslagen utgjordes före reformen av tjänst, jordbruksfastighet, rörelse, annan fastighet, tillfällig förvärvsverk- samhet och kapital. Inkomst av jordbruksfastighet var alltså ett eget inkomstslag liksom det fortfarande är i många andra länder, bland annat Tyskland (se även rubrik ”Tyskland”). Skattereformen före- gicks av flera utredningar som publicerade flera betänkanden; &lt;SPAN class="ft43"&gt;Refor- merad inkomstbeskattning &lt;/SPAN&gt;(SOU 1989:33), &lt;SPAN class="ft43"&gt;Reformerad företagsbeskatt- ning &lt;/SPAN&gt;(SOU 1989:34), &lt;SPAN class="ft43"&gt;Reformerad mervärdeskatt m.m. &lt;/SPAN&gt;(SOU 1989:35) samt &lt;SPAN class="ft43"&gt;Inflationskorrigerad inkomstbeskattning &lt;/SPAN&gt;SOU 1989:36.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Efter reformerna ökade skatteuttaget på arbete men har därefter sjunkit dels genom kompensation bl.a. genom införande av jobbskatte- avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="p69dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36769x1.jpg/" id="p69img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p258 ft18"&gt;Figur 4.2 Inkomstskattens andel av arbetskraftskostnader (Ensamstående, utan barn, medelinkomst)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft19"&gt;Förhållandet redovisas i procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft90"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft90"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft90"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft90"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft90"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft90"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft90"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft19"&gt;Källa: OECD, Taxing Wages 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Miljöskatter har lett till förändrat beteende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Miljörelateringen av skattesystemet har ökat liksom inslaget av diffe- rentiering bl.a. för att stimulera den varaktiga sysselsättningen. Energi- skatt på ett antal bränslen och elektrisk kraft infördes i Sverige redan 1929 för bensin och motoralkoholer. Dieselolja för fordonsdrift började beskattas 1937 och konsumtionsskatt på el började beskattas 1951.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Energibeskattningen omstrukturerades i samband med reformen &lt;NOBR&gt;1990–91&lt;/NOBR&gt; bland annat genom införande av en skatt på koldioxid och svavel i bränslen. Energiskatterna var från början motiverade av fi- skala skäl men har sedan gått mot att syfta till en miljöstyrande effekt. Energiskatten förändrades 1993 då tillverkningsindustrin befriades från energiskatt på el och bränslen och även koldioxidskatten redu- cerades för dessa företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Skatteintäkterna från miljö- och energiskatterna har minskat som andel av BNP under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Detta beror inte på sänkta ambitio- ner utan beror på att effekterna varit lyckade och miljöskadligt bete- ende har minskat. Detta är också en utmaning vid grön skatteväxling&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p264 ft9"&gt;eftersom lyckade miljöskatter krymper sin egen skattebas och därför är problematiskt utifrån ett statsfinansiellt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p265 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Jordbruket undantas från viss beskattning för att stärka konkurrenskraften&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft14"&gt;Sedan en lång tid har jordbruket verkat under omfattande statliga regleringar i form av lagar, regler, ekonomiska stöd och särskild be- skattning. Den svenska jordbrukspolitiken hade länge fokus på lan- dets livsmedelsförsörjning och bestod av såväl ett gränsskydd (tullar/ avgifter) som prisregleringar. På &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; togs prisregleringarna bort. I och med Sverige medlemskap i EU 1995 blev jordbrukspolitiken gemensam med övriga medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft38"&gt;Efter &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; konstaterades att beskattningen av diesel, eld- ningsolja, el och handelsgödsel riskerade branschens lönsamhet i och med den ökande konkurrens som öppnandet av den inhemska mark- naden ledde till. Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion förslog i sitt betänkande &lt;SPAN class="ft92"&gt;En livsmedelsstrategi för Sverige &lt;/SPAN&gt;(SOU 1997:167) att skatten på handelsgödsel skulle anpassas till beskattningsnivån i konkurrentländerna. Skatten avskaffades 2010 och beslutet har varit omdiskuterat. Utredningen föreslog även att jordbruket skulle ges samma villkor som tillverkningsindustrin i fråga om skatt på el och eldningsolja. Den 1 juli 2000 befriades jord- och skogsbruket från energiskatt och större delen av koldioxidskatten på eldningsolja, samma upplägg som övrig industri. Det dröjde till 2005 innan jord- och skogsbruket fick en nedsättning av koldioxidskatten på diesel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p267 ft14"&gt;Dessa nedsättningar har ifrågasatts och för gruvnäringen avskaffa- des 2019 alla skattenedsättningar. För &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket har nedsättningarna också diskuterats och storleken har varierat sedan införandet. Från 1 januari 2022 kommer den skattenedsättning som finns för eldningsolja att helt avskaffas för flera branscher inklusive &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p268 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Jordbruket styrs med nationell beskattning och europeiska stödsystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft7"&gt;Avvikelser från en enhetlig beskattning definieras i statsbudgeten som skatteutgifter. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen inom ett visst skatteslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;I Konkurrenskraftsutredningens betänkande &lt;SPAN class="ft43"&gt;Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårds- näring &lt;/SPAN&gt;(SOU 2015:15), som utgjorde underlag till livsmedelsstrategin, konstaterades att kostnader för arbetskraft, skatter på produktions- medel, djurskydds- och växtskyddslagstiftning, tillståndsprövning en- ligt miljöbalken samt tillämpning av regelverk har stor påverkan på jordbruks- och trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Utredningen kom även fram till att staten bör skapa förutsättningar för det svenska jord- bruket att konkurrera på villkor som ligger i paritet med konkurrent- länderna. Skatt på diesel ansågs i utredningen vara den mest betungande produktionsmedelsskatten för sektorn i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Exempel på svenska särregler inom inkomstbeskattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;I Sverige finns i 17 kap. 5 § IL särskilda regler med innebörd att djur i jordbruk och renskötsel alltid anses som lagertillgångar. Bakgrun- den till detta är att djur i jordbruk systematiskt kan vara såväl en lager- tillgång som en kapitaltillgång (anläggningstillgång) i form av in- ventarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Den inkomstskatterättsliga definitionen av lagertillgångar finns i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;17 kap. 3 § IL. Tillgångar som är avsedda för omsättning eller förbruk- ning betecknas som lagertillgångar enligt IL. Den inkomstskatterättsliga definitionen av kapitaltillgångar i inkomstslaget näringsverksamhet finns i 25 kap. 3 § 2 st. IL. Tillgångar som inte utgör lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar, inventarier och immateriella rättig- heter är kapitaltillgångar enligt IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Gränsdragningen mellan lagertillgångar och kapitaltillgångar är viktig då det vid inkomstbeskattningen föreligger betydande skillna- der i beskattning av tillgångar som klassificeras som lager- respektive kapitaltillgångar. Den särskilda klassificeringsregeln för djur i jord- bruk och renskötsel har sin grund i att man ville undvika klassificer- ingsproblem och ska därför ses som en förenklingsregel. Det har i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;sin tur medfört ett behov av särskilda värderingsregler. För djur i jordbruk och renskötsel finns således en särskild värderingsregel &lt;NOBR&gt;(85-procentsregeln)&lt;/NOBR&gt; som innebär att djuren inte får tas upp till ett lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga produktionsutgif- ten för djur av det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre värde än vad som motsvarar djurens sammanlagda nettoförsäljnings- värde (17 kap. 5 § första stycket IL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft14"&gt;Det finns också i det svenska systemet två särskilda regleringar inom skogsbruket som bör kommenteras i detta sammanhang, näm- ligen reglerna om skogsavdrag och skogskonto.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;Reglerna om skogsavdrag är en avdragsmöjlighet som tillkommit för att säkerställa en principiellt korrekt beskattning. Till skillnad från i princip all annan näringsverksamhet präglas skogsbruk av en verksamhetscykel som är mycket lång, från &lt;NOBR&gt;70–120&lt;/NOBR&gt; år från plantering till slutavverkning. Beskattningen ska endast ske för inkomster och inte kapitaluttag. Inkomster från skogsbruk uppkommer endast genom tillväxten i skogen och prisförändringar, vilket således ska skiljas från kapitaluttag. Sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; finns därför skogsavdraget som schablonmässigt identifierar hur stor del av en avverkningsinkomst som utgör kapitaluttag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;Ett annat för skogsbrukaren viktigt instrument är skogskontot, ett bankkonto som tillhandahålls via banksystemet. Detta ger möjlig- het att genom kontoinsättning i praktiken periodisera skogsinkoms- ter över tolv år. Insättningar ger avdrag och uttagen inkomstbeskat- tas. Reglerna medför att skogsägaren kan periodisera inkomsten till år då skogsbrukets kostnader uppkommer. Den ger också möjlighet för skogsägaren att räntefördela skogsinkomster, något som i enlig- het med resonemangen nedan möjliggör en korrekt beskattning. Ut- över avsättning till skogskonto kan man i vissa fall vid t.ex. storm- och brandskador göra avsättning till skogsskadekonto. Då är motsvarande periodiseringstid tjugotvå år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Sammanfattningsvis har Sverige flera olika inkomstskatteregler som tillkommit för de särskilda omständigheter som präglar jord- och skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="p73dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36773x1.jpg/" id="p73img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Jämförelse med andra länder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;När OECD 2020 jämförde beskattning med fokus på jordbruk kon- staterades att det är uppenbart att alla undersökta länder har särskilda inslag i sina inkomstskattesystem för jordbruksföretag.&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;OECD- studien beskriver en stor variation när det gäller skattebestämmelser för jordbruket. OECD konstaterar också en utbredd användning av skattelättnader specifikt för jordbruket, även om deras betydelse och metoder varierar. Det är vanligt med undantag för jordbruk upp till en viss storlek i form av förenklade krav på redovisning och bokför- ing. Det är också vanlig med särskilda regler kopplade till fastigheter, särskilt när det gäller beskattning i samband med generationsskifte och andra överlåtelser. Det förkommer också särskilda momsregler för jordbrukare i flera länder, även skattelättnader för bränsle är van- ligt. Ofta kom undantagen till för längesedan och har inte setts över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft9"&gt;I en sammanfattning konstateras bl.a. följande skillnader i olika länder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Förmånligare behandling vid beskattning av inkomster, vinster och kapitalvinster:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;möjlighet att använda kontantprincip i stället för belöpande- princip,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;förenklade bokföringsregler där den beskattningsbara inkoms- ten fastställs utifrån schablonberäknade eller fiktiva intäkter och utgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;skatter tas ut från inkomst av fastighet i stället för faktiska jordbruksaktiviteter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;skatteundantag i form av särskilda avdrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;skatteundantag för mindre jordbruksföretag eller jordbruks- företag med låga inkomster,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;skatteundantag för subventioner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;skatteundantag för inkomst från särskilda produkter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;skatteundantag för inkomst från särskilda geografiska regioner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;skatteundantag för inkomst från yngre jordbrukares jordbruks- verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;OECD 2020, Taxation in agriculture.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p280 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;skatteundantag genom genomsnittsberäkningar av inkomst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;skatteundantag genom inkomstutjämning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;skatteundantag genom uppskjuten beskattning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;skatteundantag genom inkomstkompenseringssystem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;särskild lagervärdering för djur för skatteändamål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;särskild behandling av jordbrukstillgångars förbrukning (av- skrivning) när inkomst beräknas. Särskilt genom (för) höga avskrivningsprocent eller direktavskrivningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;undantag vid kapitalvinstbeskattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Förmånligare behandling vid beskattning av fastighetsinnehav,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;undantag från uttag av jordskatter (land taxes),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;särskild värdering för skatteändamål som är lägre än marknads- värde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;fördelaktiga (lägre) skattesatser för fastighetsskatt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;lägre jordskatter (land taxes) för att motverka upphörande av jordbruk och uppmuntra till jordbruksverksamheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;undantag från betalning av lokala respektive regionala företags- skatter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;eftergifter av skatter vid överlåtelse och/eller förvärv av gårdar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;eftergift av stämpelskatter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;eftergifter av arvs- och gåvoskatt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft8"&gt;Trots att skattereglerna för jordbruket har varit relativt konstant över tid noterar OECD några förändringar. Till exempel genom- förde Irland en förändring av skatter i syfte att möjliggöra bättre nytt- jande av mark, underlätta generationsskiften, öka investeringar och förmå fler unga att träda in i sektorn. Österrike och Nederländerna har tagit bort sina skatterabatter på bränsle för jordbruket 2013, dock har Nederländerna kvar en lägre energiskattesats för gas som används för uppvärmning av växthus. Under 2019 har Belgien och Österrike genomför förändringar som syftar till att minska volatiliteten i jord- bruksinkomsterna. Frankrike ersatte två program, avdrag för oförut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;sedda omständigheter (la déduction pour aléas) (DPA) och skatte- avdrag för investeringar (DPI), med ett årligt skatteavdrag för försik- tighetsbesparingar (déduction pour épargne de précaution) (DEP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Många av dessa specialregler motiveras av de särskilda omständig- heter som präglar jordbruksverksamhet och är ett utflöde av en vilja att premiera den egna livsmedelsförsörjningen och en miljövänligare livsmedelsproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Det är härefter motiverat med vissa nedslag i olika länder för att beskriva beskattning av jordbruksinkomster. Dessa nedslag utgör givet- vis inte en fullständig genomgång av olika länders särskilda regler för beskattning av jordbruk utan utgör just nedslag för att visa på före- teelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;Norge&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Sverige har som konstaterats en lång historia av särskilda regler för jord- och skogsbruket och även dagens system innehåller sådana in- slag. Att inte bara Sverige har sådana inslag framgår av vårt grannland Norge där det också finns sådana inslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Ett viktigt sådant regelsystem är reglerna om jordbruksfradrag. Bakgrunden till detta ”fradrag” som sedan början av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; med- ges mot jordbruksinkomst är de norska jordbruksförhandlingarna (se vidare under rubrik 4.2.6 En svensk version av det norska jord- bruksfradraget).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;I Norge separeras för beskattningsändamål jordbruk och skogs- bruk. Till de särregler som finns för skogsbeskattningen i Norge hör genomsnittstaxeringen. Som huvudregel ska intäkter av skogsbruk som drivs som enskild näringsverksamhet fastställas till det belopp som varit den genomsnittliga avkastningen under de senaste fem åren. Genomsnittstaxering ska vidtas när skogsägaren har bedrivit skogs- näring i åtta år. Reglerna medför att intäkterna från skogsbruket kan utjämnas mellan åren. De gör att skogsägaren inte beskattas för hela inkomsten omedelbart utan får en skattekredit som kan beskrivas som ett räntefritt lån. Avverkningsåret beskattas 1/5 av intäkten och därefter beskattas 1/5 de närmaste fyra åren. Det ger också möjlig- heter att minska såväl marginalbeskattningen som det genomsnitt- liga skatteuttaget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Andra särregler som specifikt avser skogsbeskattning är de om skogsfond samt skattelättnader för skogsvårdande insatser. Avsätt- ning till skogsfond är obligatoriskt och syftar till att förbättra skogs- ägarnas möjligheter att bedriva ett hållbart skogsbruk. Skogsfonden ska därmed säkra investeringar i ny skogsproduktion och skogsvår- dande insatser. Som skogsvårdande insatser inbegrips bl.a. grävning av diken, plantering och beredning av mark, röjning av kalhyggen, in- hängning av skogsvårdsmark samt nyplantering. För skogsvårdande insatser är alla kostnader avdragsgilla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Skogsägaren kan med det nuvarande systemet välja att avsätta en återbetalningsbar summa som motsvarar mellan 4 och 40 procent av bruttovärdet av den skog som avyttras. Medlen som sätts av till skogs- fonden deponeras på ett individuellt skogskonto. Den summa som deponeras för skogsvård dras av från det kalkylerade överskottet från intäkterna av gjorda virkesförsäljningar. Samtidigt tas den summa som sätts av som huvudregel upp som inkomst för det år som den sedan betalas ut. Dock är bara 15 procent av den avsatta summan som är beskattningsbar medan resten är skattefri. Ett villkor för denna skatte- lättnad är att de medel som frigjorts används för skogsvårdande in- satser. Medel kan även tas i anspråk för underhåll och upprustning av skogsbilvägar. I tillägg till denna användning av skogsfond med skattelättnad kan vissa typer av investeringar i skogsbruket, som t.ex. plantering, utgiftsföras direkt. I några kommuner och län ges det också direkta bidrag till vissa aktiviteter. Den samlade skatteeffekten av dessa åtgärder kan därför bli betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;I Norge finns liksom i Sverige särskilda regler för jordbruks- och skogsbruksbeskattning som skiljer sig från andra näringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft55"&gt;Finland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft14"&gt;I Finland finns två inkomstslag i Inkomstskattelagen nämligen kapi- talinkomst och förvärvsinkomst. Jordbruksverksamhet beskattas inte enligt denna allmänna lag utan enligt Inkomstskattelagen för gårds- bruk. Denna beskattning grundas på kontantprincipen medan belö- pandeprincipen gäller för övrig näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Däremot beskattas skogsbruk enligt den allmänna Inkomstskatte- lagen vilket leder till ett krav på uppdelning. När det gäller skogs- bruket finns det en hel del undantag som endast gäller skogsbruket&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;och grunden för skogsbrukets beskattning är att inkomsterna räknas som kapitalinkomst, inte som förvärvsinkomst, vilket betyder att skogsägaren betalar skatt enligt kapitalskatteprocenten (30 procent). När det gäller virkesförsäljning finns det en viss procent av inkoms- terna som räknas som skattefri inkomst när fråga är om s.k. leverans- arbete. Värdet av leveransarbete är skattefritt upp till 125 m&lt;SPAN class="ft80"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;virke. Och därutöver finns möjlighet att använda en schablonvärdering efter- som inkomsten till viss del är en förvärvsinkomst (det egna arbetet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;Vid rotförsäljning är inkomsten av virkesförsäljningen alltid till hela beloppet kapitalinkomst inom skogsbruket. Med rotförsäljning avses virkesförsäljning där köparen tar hand om avverkningen av det virke som överenskommits i avverkningsavtalet och transporterar virket till användningsstället. Köpesumman inkluderar enbart rot- priset på virket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;En viktig del i den finska skogsbeskattningen är skogsavdraget. Det är ett avdrag som får göras på skog som har anskaffats efter år 1992 och skogsägaren får vid virkesförsäljning göra avdrag med 50 procent av anskaffningsutgiften för skog. Avdraget får utgöra högst 40 procent av jordbrukets sammanlagda kapitalinkomster under be- skattningsåret. Om fastighetsköpet, utöver skog, har omfattat även andra egendomsposter uppskattas skogens andel av den totala anskaff- ningsutgiften. Skogsavdrag som görs under ett beskattningsår ska upp- gå till minst 1 500 euro. Skogsavdrag får göras årligen tills hela skogs- avdragsgrunden för den aktuella skogen har utnyttjats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Genom en utgiftsreservering kan skogsägare överföra en del av skogsbrukets kapitalinkomster, som har uppkommit under beskatt- ningsåret, som intäkt under påföljande år för att täcka de utgifter som då uppkommer i skogsbruket. Utgiftsreserveringen får uppgå till högst 15 procent av skogsbrukets kapitalinkomst under beskatt- ningsåret, med avdrag för eventuellt skogsavdrag. En skadereserver- ing får också göras av försäkrings- eller skadeersättning som har ut- gått för en skogsskada. För en sådan skadereservering finns ingen övre beloppsgräns, utan avdraget får motsvara den beräknade kostnaden för att återställa den skadade skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft9"&gt;I Finland finns liksom i Sverige särskilda regler för jordbruks- och skogsbruksbeskattning som skiljer sig från andra näringar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft55"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft14"&gt;Ett viktigt jordbruksland i Europa är Tyskland. Det tyska inkomst- skattesystemet består av sju inkomstslag varav ett är jordbruk och skogsbruk. Ungefär 40 procent av jordbrukarna i detta land beskat- tas dock enligt ett frivilligt system för schablonbeskattning som riktar sig till mindre jordbruksföretag. Det är fördelaktigt för vissa men inte för alla vilket givetvis styr valet av system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Schablonbeskattningen bestäms av olika delar: a) schabloninkomst per hektar baserad på en låg värdering av jordbruksmarken, b) sär- skilt bestämda inkomster i form av skogsbruk, avyttring av mark, ut- tag från fond för återinvesteringar, överlåtelse av företaget och service till inte jordbruksföretag. Detta endast till den del de överstiger ett belopp om på 1 534 euro/år och c) erhållna ränteintäkter minus be- talade räntekostnader och övriga finansieringskostnader och bestå- ende åtaganden. För jordbruksinkomst finns ett särskilt högt ”grund- avdrag” vid beskattning av jordbrukaren och dennes familj. I Tyskland är familjen skattesubjektet och inte individen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft55"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Ett annat viktigt jordbruksland i Europa är Frankrike. Fram till en reform 2017 beskattades ungefär 60 procent av jordbrukarna i detta land enligt ett schablonsystem. Detta system var bara tillgängligt för mindre jordbruksföretag. Även i Frankrike styrdes valet av vilket system som var mest fördelaktigt för den individuelle jordbrukaren. Den schablonmässiga beskattningen bestäms av vilken typ av gård det är, storleken på denna och andelen av arrenderad mark. Systemet anges av OECD ge en ”underestimation of the fiscal income”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;Detta schablonbeskattningssystem har ersatts av ett nytt med namn &lt;NOBR&gt;Micro-BA.&lt;/NOBR&gt; Det kan användas om omsättningen genomsnitt- ligt under en treårsperiod understiger 82 800 euro/år. Den beskatt- ningsbara inkomsten uppgår till den genomsnittliga treårsinkomsten minskad med ett avdrag om 87 procent för kostnader. Detta avdrag ges automatiskt och behöver inte styrkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Övriga jordbruksföretag beskattas i ett generellt gällande system kallat ”réel normal” baserat på belöpandeprincipen respektive i ett system ”réel simplifié”, som är ett förenklat system av det system som gäller för större företag baserat på kontantmetoden. De har där&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;möjlighet att på yrkande få beskattning utifrån inkomstnivån för inkomståret och de två föregående åren delat med tre. För yngre jordbrukare finns en möjlighet att minska inkomsten de fem första åren med mellan cirka 44 &lt;NOBR&gt;000–58&lt;/NOBR&gt; 000 euro per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;I Frankrike finns också en möjlighet till avdrag för jordbruks- företag för oförutsedda händelser. Detta gäller för företag med ”rik- tig” bokföring under förutsättning att minst 50 procent av det av- dragna beloppet sätts in på ett bankkonto. Beloppet kan sedan an- vändas inom sju år för klimatkostnader och under särskilda omstän- digheter stormskador, torkskador, köp av extra foder p.g.a. sådana oförutsedda händelser etc. samt för försäkringspremier för sådana ändamål. Beskattning sker vid utbetalning och kan då möta dessa extra- ordinära kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;Belgien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Även beskattningen av jordbruksföretag i Belgien sker genom ett schablonbeskattningssystem, detta är baserat på genomsnittssiffror och inte verkliga inkomster. Ungefär &lt;NOBR&gt;70–80&lt;/NOBR&gt; procent av jordbrukarna väljer detta system. Även här utifrån om det ger fördelar jämfört med det system som gäller för andra företagare inklusive jordbrukare som väljer det. Det höga antalet jordbruksföretag i detta system visar att systemet i regel är fördelaktigt och därför kan förmodas ge en lind- rigare beskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Här finns också en möjlighet för jordbruksföretag med väsent- ligen högre inkomst att få skattemyndigheterna att basera beskatt- ningen på genomsnittsbeskattningen för tre jämförbara jordbruks- företag. Det kan också noteras att &lt;NOBR&gt;EU-stöden&lt;/NOBR&gt; beskattas i Belgien genom en särskild låg skattesats om 16,5 procent som dock inte all- tid är fördelaktig eftersom jordbruksföretag i schablonbeskattnings- systemet i många fall får en låg och till och med negativ inkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft38"&gt;I Nederländerna finns skattelättnader för skogsbruksinkomster genom en särskild ”forestry allowance”. Det finns ett miljöbetingat inslag i dessa regler eftersom det endast medges om skogsbruksverksam- hetens syfte är att upprätthålla ett långsiktigt skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="p80dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36780x1.jpg/" id="p80img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft55"&gt;Polen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;I Polen beskattas inte &lt;NOBR&gt;EU-stöden&lt;/NOBR&gt; som således är skattefri och i detta land väljer de flesta jordbrukare beskattning genom en skatt beräk- nad utifrån jordbruksmarken. Detta ger en låg beskattning för jord- brukaren och dennes familj.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förenklade krav kan leda till dolda subventioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft38"&gt;I många länder är jordbrukare inte skyldiga att vara momsregistre- rade. Det innebär att de inte behöver redovisa moms, skicka in moms- deklarationer eller göra anspråk på betalad moms. Detta minskar jordbrukarnas administrativa kostnader. För att kompensera icke- momsregistrerade jordbrukare för den moms de betalar ut för inköp av varor och tjänster har dessa &lt;NOBR&gt;EU-medlemsstater&lt;/NOBR&gt; schablonregler en- ligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; föreskrifter. Enligt detta system kan icke- momsregistrerade jordbrukare lägga till en viss procentsats på priserna på sina jordbruksprodukter som säljs till momsregistrerade företag, eller kompenseras jordbrukarna med ett engångsbelopp som betalas av staten. Även om de flesta länder begränsar jordbrukarnas rätt att använda schablonbeloppet efter inkomst, bör det noteras att ett bety- dande antal jordbrukare i Europa använder denna förenklade metod. Nittio procent av jordbrukarna i Spanien verkar under ett sådant system kallat REAGP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft14"&gt;I Tyskland använder 65 procent av jordbrukarna ett schablon- belopp ”Pauschalbesteuerung” och i Polen är det över 60 procent av jordbrukarna. Från och med den 1 januari 2018 upphörde Neder- länderna med ett schablonmässigt system för jordbrukare. Lettland införde en omvänd moms 2016 genom att momsen på spannmål och oljeväxter som bearbetas för konsumtion betalas av mottagaren av spannmålen. Från och med den 1 januari 2019 kan &lt;NOBR&gt;icke-momsregi-&lt;/NOBR&gt; strerade jordbrukare i Irland ansöka om återbetalning av moms som betalats för byggnation av lantbruksbyggnader, dränering och mark- förbättrande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft38"&gt;Enligt beräkningar gjorda 2009 av det danska institutet för livs- medelsekonomi&lt;SPAN class="ft68"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;innebär den tyska momsordningen för jordbruk att en tysk jordbrukare tjänar 3,5 danska kronor mer per smågris och 23,8 danska kronor per slaktsvin vilket totalt innebär cirka 27 danska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Danska institutet för livsmedelsekonomi 2009, Lind et al. 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft7"&gt;kronor per producerad gris i ”hela kedjan”. Detta om man i kalkylen antar en avskrivningsperiod på 25 år för byggnader och 12,5 år för inredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Det tyska systemet är uppbyggt så att jordbrukaren får lägga på 10,7 procent på sitt försäljningspris. Standardmomsen är 19 procent men för livsmedel och drycker och andra basvaror, t.ex. foder gäller 7 procent vilket alltså kan leda till fördelar för en tysk jordbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Systemet har fått en del kritik från andra &lt;NOBR&gt;EU-länder,&lt;/NOBR&gt; framför allt från jordbrukare i Frankrike och Danmark som påpekat systemets snedvridning av konkurrenskraften. Även &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har kritiserat systemet och dragit tyska staten till &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; för att inte tillämpa EU:s momsregler korrekt. Enligt reglerna kan med- lemsstaterna tillämpa ett schablonsystem för moms enligt rådets direktiv 2006/112/EG. Enligt detta är det möjligt för jordbrukare att debitera sina kunder ett standardbelopp – eller ”schablonbelopp” – på sålda jordbruksprodukter och tjänster. Dessa jordbrukare kan i sin tur inte kräva kompensation för moms som de redan har betalat. Systemet är avsett för jordbrukare som bedöms få administrativa svårigheter med de normala momsreglerna eller förenklade regelverk för små företag. Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; tillämpar Tyskland dock schablonbeloppet som standard på alla jordbrukare, inklusive stora jordbruksföretag, oavsett om de stöter på sådana administrativa svå- righeter eller inte. De enda jordbrukarna som inte kan dra nytta av systemet är så kallade kommersiella djuruppfödare. Enligt siffror från den tyska revisionsmyndigheten (Bundesrechnungshof) över- kompenseras tyska jordbrukare för den moms de har betalat. Detta är inte tillåtet enligt EU:s regler och genererar stor snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden, särskilt till förmån för stora jordbrukare som inte skulle ha några problem med det normala moms- arrangemanget. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har drivit processen sedan den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;mars 2018 då ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-överträdelseförfarande&lt;/NOBR&gt; inleddes genom att en formell begäran sändes till de tyska myndigheterna om att ändra sin momslagstiftning. Det pågår, vad utredningen har kunnat förstå, fortfarande förhandlingar mellan Tyskland och &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; om hur systemet kan avgränsas tydligare för att kunna passa inom regelverket. Enligt ett förslag som Tyskland lade fram i slutet av 2020 ska företag med en omsättning över 600 000 euro inte kunna an- vända sig av systemet från 2022. Det skulle innebära att 20 000 före-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p291 ft8"&gt;tag hindras från att använda det fördelaktiga momssystemet. Kom- missionen har dock inte nöjt sig med förslaget utan processen fortgår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;EU:s statsstödsregelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;Skatter kan omfattas av EU:s statsstödsregelverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Ett statsstöd kan se ut på många olika sätt. En direkt subvention till ett företag kan utgöra ett statsstöd, men statsstödsbegreppet om- fattar mer än bara direkta subventioner. Statsstöd innefattar även andra åtgärder som på olika sätt mildrar de kostnader och utgifter som ett företag har. I detta ingår skatter och skatteregler t.ex. stöd i form av skatteavdrag eller skattereduktioner, sänkta skattesatser eller särskilda undantag som således kan utgöra statsstöd. Som även beskrivs i kapi- tel 3 Konkurrenskraft finns möjligheter till undantag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Även om skatter inte omnämns i statsstödsregelverket är reglerna ändå tillämpliga på skatteområdet. Detta klargjordes redan 1974 i &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; mål. &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; slog då fast att alla undantag eller reduktioner av skattesatser för vissa företag kan ifrågasättas såsom utgörande statligt stöd. Det var dock först i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; blev mer aktiv på området, vilket även ledde till att &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; oftare fick applicera statsstödsreglerna på skatte- bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;Skattepolitiken är inte en harmoniserad politik inom EU och Sverige har haft som ingång att skattepolitik ska vara en nationell ange- lägenhet. Medlemskapet i EU innebär dock att &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; har före- träde framför nationell rätt. Det innebär att skattelagstiftning som exempelvis utgör hinder för fri konkurrens på EU:s inre marknad eller påverkar de fria rörligheterna negativt inte är tillåten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; brukar i mål som rör skatteåtgärders förenlighet med statsstödsbestämmelserna beskriva det som att följande krite- rier måste vara uppfyllda för att en nationell åtgärd ska anses utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Åtgärden måste röra sig om en statlig åtgärd eller en åtgärd som vidtas med hjälp av statliga medel. Eftersom skatter belastar stats- finanserna och beslutas av staten bör detta kriterium vara uppfyllt vad gäller skatter. Även minskade inkomster för staten i form av bortfall av skatteintäkter räcker för att kriteriet ska vara uppfyllt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Åtgärden måste ge företag en fördel som minskar de kostnader som normalt belastar deras budget. En sådan fördel kan ges genom olika former av skattelättnader för företaget, bl.a. genom minsk- ning av beskattningsunderlaget (undantagsvisa avdrag, extraordi- nära avskrivningar eller överavskrivningar, inskrivning av reserver i balansräkningen osv.), total eller partiell nedsättning av skatte- beloppet (skattebefrielse, skattekredit osv.), och uppskov med, avskrivning av eller särskild omläggning av skatteskulden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Åtgärden måste påverka konkurrensen och handeln mellan med- lemsstaterna. Enligt rättspraxis är villkoret om påverkan på handeln uppfyllt om det stödmottagande företaget bedriver en ekonomisk verksamhet som är föremål för handel mellan medlemsstaterna. Redan det faktum att stödet förstärker detta företags ställning i förhållande till andra konkurrerande företag inom ramen för han- deln inom unionen gör att det kan antas att handeln påverkas. Detta påverkas inte av det faktum att ett stöd är av relativt liten bety- delse eller av att det stödmottagande företaget är litet eller att dess andel av den gemensamma marknaden är mycket begränsad och inte heller av det att stödmottagaren inte är verksam med export eller av att företaget exporterar nästan hela sin produktion utan- för unionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Åtgärden måste vara selektiv dvs. skapa en fördel för mottagaren, men inte andra företag, som befinner sig i en jämförbar rättslig och faktisk situation. Av alla kriterier är det detta som är det mest komplexa vad gäller tillämpningen på skattefrågor. Detta då reg- ler rörande skatt vanligtvis är generellt utformade och inte riktade till en på förhand definierad krets av företag. Om åtgärden gynnar samtliga företag är selektivitetskriteriet inte uppfyllt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;Statsstödsreglerna utgör betydligt mindre hinder vid harmoniserade skatter, då åtgärden inte är begränsad till ett medlemsland. Direkt- beskattningsområdet är mindre harmoniserat än det indirekta. Direkta skatter anses ofta vara mer av en nationell angelägenhet än indirekta skatter. De kan också användas som verktyg för att främja ett lands konkurrenskraft. För de skatter som inte är harmoniserade har pri- märrätten mycket stor relevans i och med &lt;NOBR&gt;EU-domstolens&lt;/NOBR&gt; praxis, och vad gäller statsstöd är även &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; beslut samt EU- tribunalens domar centrala.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;Statsstödsrätten är föremål för förändringar, och beroende på hur vissa principiella frågor kommer att tolkas av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; fram- över, kommer statsstödsreglerna att ha mer eller mindre påverkan på medlemsstaternas skattesystem. Det ganska osäkra rättsläget gör det nödvändigt att följa utvecklingen noga och i detalj undersöka fram- tida skattereformers förenlighet med statsstödsreglerna. Det finns fall med regler som hade kunnat tolkas som selektiva, men som i slutändan godkändes av kommissionen. Med beaktande av statsstöds- reglernas övergripande karaktär är det inte alltid helt enkelt att på förhand avgöra om en viss åtgärd, särskilt en skatteåtgärd, utgör ett statligt stöd som kan vara oförenligt med reglerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; kontrollerar de stöd som medlemsstaterna vill tillämpa och som inte faller under undantagsbestämmelserna. Kom- missionen kan godkänna dessa stöd om de bidrar till ett mål av unions- gemensamt intresse. Det kan exempelvis handla om de mål som finns på klimat- och energiområdena. Kommissionens godkännanden är tids- begränsade. Sverige har sådana godkännanden bl.a. för skattebefriel- sen för biogas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Vid en jämförelse av skatteregler för jordbruk inom EU och OECD går det att konstatera att alla länder tillämpar särregler för jordbruket. Motivet som anges är att jordbruk ses som en speciell sorts före- tagande. Vikten av säker livsmedelsförsörjning men också andra aspek- ter så som miljö- och landsbygdspolitik spelar in.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;Sverige och Danmark har skattesystem som i stor utsträckning behandlar jordbruksföretagare som företagare i övriga branscher, dessa länder har få undantag och skattelättnader. Nederländerna lig- ger också nära detta förhållningssätt och har ett jordbruk som styrs tydligt mot effektivitet, de fokuserar sin jordbrukspolitik på att stödja investeringar och överlåtelser av ägande. Tyskland och Frankrike kan anses ha ett mer traditionellt förhållningssätt där jordbruksföre- tag hanteras som en separat kategori som beskattas i särskilda inkomst- slag. Mycket av dessa särregler kan härröras gamla regelverk men långt ifrån alla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Utredningen har i sitt arbete konstaterat behov av kompensa- tionsåtgärder för att åstadkomma en utveckling mot ett konkurrens-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="p85dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36785x1.jpg/" id="p85img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;kraftigare och mer fossiloberoende jordbruk. För att åstadkomma detta ser utredningen möjligheter till kompensation på skatteom- rådet. Under 2020 diskuterades skattefrågan och inte minst behovet av en större reform på skatteområdet flitigt, av bland andra ESO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Analys av möjliga åtgärder på skatteområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft14"&gt;I det s.k. januariavtalet mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna finns en punkt nr 5 om grön skatteväxling som lyder: ”Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka. En kraftfull grön skatteväxling ska genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Under denna rubrik görs en analys av möjligheter att göra en grön skatteväxling. Utredningens utgångspunkt i analysen är hur en ut- fasning av den återbetalning av energi- och koldioxidskatt som &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk har möjlighet att ansöka om sedan 2005 ska kompenseras. Eftersom nedsättningen av skatten omfattar &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk menar utredningen att en grön skatteväxling ska omfatta alla dessa näringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;I sammanhanget konstaterar utredningen även att behovet av en större skattereform har lyfts fram av flera aktörer under de senaste åren. Bl.a. i ESO:s rapport Vårt framtida skattesystem&lt;SPAN class="ft80"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. I rapporten föreslås en genomgripande skattereform som motiveras med att Sverige måste hantera utmaningar som ser annorlunda ut jämfört med skattereformen &lt;NOBR&gt;1990–1991,&lt;/NOBR&gt; bland annat nämns miljö- och klimatfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Skatteutredningar i närtid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Som ett led i arbetet med att genomföra punkt 5 i januariavtalet be- slutade regeringen i december 2019 att tillkalla en särskild utredare för att utreda förenklade skatteregler i syfte att underlätta och främja egenföretagande, dir. 2019:102 Förenklade skatteregler för att under- lätta och främja egenföretagande. Utredningen har lämnat ett första delbetänkande i september 2020, &lt;SPAN class="ft43"&gt;Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:50) samt ett slutbetänkande 1 juli 2021 [namn när utredningen officiellt lämnat betänkandet]. Under utred-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2020:7 Vårt framtida skattesystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft19"&gt;– en &lt;NOBR&gt;ESO-rapport&lt;/NOBR&gt; med förslag på en genomgripande skattereform.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft9"&gt;ningsarbetet har några av de förslag som lagts fram i betänkandet SOU 2020:50 analyserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft8"&gt;Vidare har även förslag som lagts fram för enskilda näringsidkare av Skatteförenklingsutredningen (Fi 2012:09) i sitt betänkande &lt;SPAN class="ft43"&gt;För- enklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag &lt;/SPAN&gt;(SOU 2014:68) övervägts. Utredningen har analyserat dessa förslag och konstaterar inledningsvis att de flesta jordbrukare bedriver sin näringsverksamhet som enskild närings- verksamhet. En möjlig ordning är då att genomföra generella skatte- ändringar för företagsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;I betänkandet &lt;/SPAN&gt;Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare &lt;SPAN class="ft8"&gt;(SOU 2020:50) har lagts fram flera intressanta förslag som kan ut- göra grunden för sådana åtgärder. Som exempel kan nämnas ändrad ordning för räntefördelning och företagssparande, räntefördelning ska kunna ske även startåret och sparad räntefördelning ska alltid få göras även om kapitalunderlaget är noll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;Bland förslagen i Skatteförenklingsutredningens betänkande SOU 2014:68 kan som i sammanhanget intressanta lyftas fram in- förandet av ett nytt stickår där dagens 1952 förändras till 1996, att skogsavdrag generellt ska få göras enligt de regler som i dag gäller vid rationaliseringsförvärv (förenklat skogsavdrag), förenklad och förtydligad återföring av skogsavdrag och återställande av tre belopps- gränser som syftar till att undvika arbetskrävande uppgiftsskyldighet avseende förhållandevis ringa belopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;Enligt utredningen är dessa förslag eftersträvansvärda för de en- skilda näringsidkarna men de är generella för samtliga enskilda när- ingsidkare. Det är, enligt utredningens bedömning, inte heller lämp- ligt att införa dem enbart för jordbrukare. Det gör att de inte är till- räckligt träffsäkra för den kompensation som utredningen ska föreslå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;En viktig målgrupp är vidare de som bedriver sitt jordbruk via aktiebolag. Här finns inga generella förslag som kan balansera de som finns för enskilda näringsidkare. I januariavtalet har överenskommits om en översyn av de s.k. &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna.&lt;/NOBR&gt; Då en sådan utredning ännu inte tillsatts är de eventuella kommande förslagen inte möjliga att beakta i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft8"&gt;Utredningens sammanfattande bedömning är att de förenklings- förslag som presenteras i ovanstående utredningar inte är tillräckligt träffsäkra för det som denna utredning vill uppnå genom uppdraget om ett fossiloberoende jordbruk, även om förslagen i sig är angelägna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Vilka tekniska möjligheter till kompensation finns på skatteområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Utredningen har i sitt arbete analyserat vilka andra tekniska möjlig- heter det finns för en kompensation på skatteområdet. I detta har utredningen landat i följande fyra möjliga lösningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;sänkta sociala avgifter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;höjt grundavdrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;en ny skattereduktion, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;en svensk version av det norska jordbruksfradraget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft9"&gt;Dessa fyra punkter analyseras närmare nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Sänkta sociala avgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Socialavgifter tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgivarav- gifter betalas i första hand av arbetsgivare medan egenavgifter nor- malt betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksam- het, dvs. enskilda näringsidkare i företagsformerna enskild firma och enkelt bolag samt fysiska personer som är delägare i handelsbolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Särskilt om egenavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Regler om socialavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980) och egen- avgifterna består av sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäkringsavgift, ålderspensionsavgift, efterlevandepensionsavgift, arbetsmarknadsavgift och arbetsskadeavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Den inkomstgrundande ålderspensionen intar i sammanhanget en särställning då den ingår i ett fristående försäkringssystem vid sidan av statens budget. Utbetalda inkomst- och tilläggspensioner i fördelningssystemet ska löpande finansieras av inbetalda avgifter samt tillgångarna i &lt;NOBR&gt;AP-fonderna.&lt;/NOBR&gt; Systemet är konstruerat så att det ska vara finansiellt självreglerande, där eventuella anpassningar sker på förmånssidan, inte genom en förändrad avgiftssats. Ålderspensions-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;avgift utgår med 10,21 procent av avgiftsunderlaget enligt socialav- giftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft38"&gt;Utöver socialavgifter ska, enligt lagen (1994:920) om allmän löne- avgift, ytterligare en avgift betalas av enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (samt av arbetsgivare). Den allmänna löneavgiften debiteras i samband med, och på samma underlag som egenavgifterna. Författningstekniskt ingår den allmänna löneavgiften inte i egenavgifterna men eftersom den inte särskiljs i debiteringsförfarandet brukar den i dagligt tal ingå i begreppet social- avgifter. Den allmänna löneavgiften uppgår för inkomståret 2021 till 11,62 procent av underlaget och medför att egenavgifterna och den allmänna löneavgiften tillsammans uppgår till 28,97 procent av under- laget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft55"&gt;Definitionen av aktiv näringsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Bestämmelserna om aktiv och passiv näringsverksamhet kom till vid 1990 års skattereform. De har inte längre betydelse för indelning i förvärvskällor men används numera i praktiken för att skilja mellan avkastning av arbete och avkastning av kapital bl.a. ur socialförsäk- ringssynpunkt. Såväl inkomst av aktiv näringsverksamhet som passiv näringsverksamhet beskattas trots detta som inkomst av näringsverk- samhet med möjlighet att med stöd av reglerna om räntefördelning beskatta inkomsten som inkomst av kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsent- lig omfattning. Annan näringsverksamhet anses som passiv. Lagregler- ingen finns i 2 kap. 23 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;De olika verksamhetsgrenarna i en enskilt bedriven näringsverk- samhet ska inte delas upp i en aktiv och en passiv del beroende på företagarens aktivitet i respektive verksamhetsgren. I stället görs be- dömningen av aktivitetsgraden i hela näringsverksamheten som såle- des är antingen aktiv eller passiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;Som huvudregel gäller att en näringsverksamhet, där företagaren lägger ner en stor del av sin arbetstid, alltid är aktivt bedriven. Be- dömningen baseras på företagarens kvantitativa arbetsinsats och är antalet arbetstimmar tillräckligt hög bedöms näringsverksamheten som aktiv. Vid bedömningen av om en verksamhet är aktiv eller passiv&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;är den centrala frågan om den skattskyldige har arbetat i näringsverk- samheten ”i inte oväsentlig omfattning”, 2 kap. 23 § IL. I lagstift- ningens förarbeten anges följande: (prop. 1989/90:110, del 1, s. 646 och uttalandet har bekräftats genom RÅ 2002 ref. 15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft14"&gt;”En verksamhet utgör aktiv näringsverksamhet om den skattskyl- dige i inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten. I det mot- satta fallet utgör verksamheten passiv näringsverksamhet. Kravet på aktivitet innebär i normalfallet att den skattskyldige ska ha ägnat sysslorna i verksamheten minst en tredjedel av den tid som åtgår för en vanlig anställning på heltid.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;I den praktiska hanteringen tillämpas Skatteverkets uttalande i rätts- lig vägledning som anger en timgräns om 500 timmar per år. Skatte- förenklingsutredningen har i SOU 2023:68 s. 284 angivit 600 timmar. Gränsen går således någonstans kring &lt;NOBR&gt;500–600&lt;/NOBR&gt; timmar vilket överens- stämmer med förarbetsuttalandet om en tredjedels normalarbetstid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft14"&gt;En näringsverksamhet kan också vara aktiv om arbetsinsatsen tidsmässigt är av oväsentlig omfattning i den mening som avses i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;kap. 23 § första stycket IL. Det avgörande är i ett sådant fall arbets- insatsens betydelse för avkastningen. En verksamhet vars avkastning helt eller till allt övervägande del närmast kan ses som ersättning för arbete, t.ex. verksamhet som konsult, skribent eller hantverkare, utgör således alltid aktiv näringsverksamhet oavsett omfattningen (prop. 1989/90:110, del 1, s. 646 och RÅ 2002 ref. 15).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Svårare blir gränsdragningen när det är fråga om en verksamhet som baserar sig på innehavet av en tillgång och den nedlagda arbets- insatsen är av begränsad omfattning. Näringsidkarens befattning med verksamheten kan då närmast ha karaktären av förmögenhetsför- valtning. Tydliga sådana fall kan vara innehav av utarrenderade jord- bruksfastigheter eller av hyresfastigheter eller skogsfastigheter vilkas skötsel omhänderhas av annan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Om däremot den skattskyldige i ett jord- eller skogsbruk utför allt det arbete som krävs får denna arbetsinsats anses ha sådan be- tydelse för avkastningen att det förhållandet att verksamheten är av mindre omfattning och att arbetsinsatsen därför blir begränsad inte hindrar att verksamheten bedöms utgöra aktiv näringsverksamhet (RÅ 2002 ref. 15).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft55"&gt;Nedsatta socialavgifter för de personer som vid årets ingång har fyllt 65 år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft14"&gt;På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som omfattas av det reformerade pensionssystemet, dvs. är födda 1938 eller senare, ska bara ålderspensionsavgift och inte övriga social- avgifter betalas. Detta gäller även för dem som betalar egenavgifter. För dem tas inte heller någon allmän löneavgift ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;För personer som är födda 1937 eller tidigare tas inga socialav- gifter ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft55"&gt;Regionalt avdrag vid avgiftsberäkningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i han- delsbolag som är verksamma i vissa angivna kommuner i Norrland och västra Svealand får göra avdrag vid beräkningen av egenavgif- terna och den allmänna löneavgiften. Syftet med avdraget är att sti- mulera småföretagandet och att bidra till god service i de delar av landet som har de största geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa avstånd, liten hemmamarknad, sämre tillgång till service, låg befolk- ningstäthet och ogynnsamma klimatförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;Reglerna finns i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löne- avgift och socialavgiftslagen (2000:980). Bestämmelserna innebär i huvudsak att företag som är verksamma i stödområdet får göra ett avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget vid beräkningen av den allmänna löneavgiften och egenavgifterna (samt arbetsgivaravgifterna). För enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag får avdraget uppgå till högst 18 000 kronor per år. En enskild näringsidkare eller ett handelsbolag som har anställda och därmed redovisar både egenavgifter och arbetsgivaravgifter kan totalt få ett företagsstöd med 85 200 kronor I första hand görs avdraget från arbetsgivaravgifterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft14"&gt;Bedömningen av avdragsgrundande verksamhet vid beräkningen av regionalt avdrag har två dimensioner, en geografisk och en bransch- mässig avgränsning. I avgiftsunderlaget för det regionala avdraget ingår endast inkomst från ett fast driftsställe i stödområdet. Om verksam- heten bedrivs från flera fasta driftsställen måste inkomsten fördelas mellan dem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft14"&gt;Bestämmelserna om regionalt avdrag får, mot bakgrund av EU- rättens regler om förbjudna statsstöd, inte tillämpas på verksamhet som avser fiskeriverksamhet, vattenbruksverksamhet, jordbruksverk- samhet inklusive renskötsel samt transportverksamhet. Den som ut- över sådan verksamhet bedriver annan verksamhet kan få regionalt avdrag. Även i detta fall måste inkomsten fördelas mellan de olika verksamheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;Generellt nedsatta egenavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Den 1 januari 2010 infördes en nedsättning av egenavgifterna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handels- bolag i syfte att göra det mer attraktivt att starta, driva och utveckla företag (prop. 2009/10:178, bet. 2009/10:SfU 16, rskr 2009/10:278). Nedsättningen uppgick till 5 procentenheter och var utformad som ett avdrag vid avgiftsberäkningen. Avdrag fick göras med högst 10 000 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Den 1 januari 2014 förstärktes nedsättningen genom att avdraget vid avgiftsberäkningen höjdes med 2,5 procentenheter till 7,5 pro- cent av avgiftsunderlaget och det maximala avdragsbeloppet med 5 000 kronor till 15 000 kronor per år (prop. 2013/14:14, bet. 2013/ 14:SfU5, rskr 2013/14:74). En förutsättning för avdrag är att över- skottet av näringsverksamheten överstiger 40 000 kronor och att den avgiftsskyldige vid årets ingång inte har fyllt 65 år. Avdraget får inte medföra att egenavgifterna understiger ålderspensionsavgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;Tillfälligt sänkta egenavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;För att lindra de ekonomiska konsekvenserna av coronavirusets sprid- ning har regeringen beslutat att tillfälligt sänka egenavgifterna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i han- delsbolag. Ersättning som utgör underlag för den tillfälligt nedsatta egenavgiften får inte också ingå i underlag för regionalt avdrag vid avgiftsberäkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Den tillfälliga nedsättningen gäller för hela inkomstår 2020 och upp till ett överskott på 100 000 kronor. Den som är född 1955 eller senare betalar i praktiken enbart ålderspensionsavgift (10,21 procent) på överskott upp till 100 000 kronor. Den som har högre överskott&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;betalar egenavgifter enligt sedvanliga regler inklusive den generella nedsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft42"&gt;För inkomst mellan 100 000 kronor och 300 000 kronor betalas 28,97 procent minskat med den generella nedsättningen på 7,5 pro- cent med ett tak på reduktionen som uppgår till 15 000 kronor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft55"&gt;Socialavgifter för passiv näringsverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;Med passiv näringsverksamhet förstås näringsverksamhet som inte är aktiv. Denna klassificering definieras genom frånvaron av arbets- insatser. Till den del inkomst av passiv näringsverksamhet består av arbetsinkomster kan den dock grunda sociala förmåner inom ramen för reglerna om sjukpenninggrundande inkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Den som bedriver passiv näringsverksamhet betalar inte egenav- gifter. I stället betalas 24,26 procent av underlaget i särskild löneskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft11"&gt;Särskilt om arbetsgivaravgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Sociala avgifter tas också ut i form av arbetsgivaravgifter, som i första hand betalas av arbetsgivare. Utöver socialavgifter ska, enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, ytterligare en avgift betalas av arbetsgivare. Den allmänna löneavgiften debiteras i samband med, och på samma underlag som, arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna. Författningstekniskt ingår den allmänna löneavgiften inte i arbets- givaravgifterna men eftersom den inte särskiljs i debiteringsförfaran- det brukar den i dagligt tal ingå i begreppet socialavgifter. Den all- männa löneavgiften uppgår för inkomståret 2020 till 11,62 procent av underlaget. För inkomståret 2020 uppgår arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften tillsammanstill 31,42 procent av underlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Regler om socialavgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980) och arbetsgivaravgifterna består av sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäk- ringsavgift, ålderspensionsavgift, efterlevandepensionsavgift, arbets- marknadsavgift och arbetsskadeavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Den inkomstgrundande ålderspensionen intar i sammanhanget en särställning då den ingår i ett fristående försäkringssystem vid sidan av statens budget. Utbetalda inkomst- och tilläggspensioner i fördelningssystemet ska löpande finansieras av inbetalda avgifter samt tillgångarna i &lt;NOBR&gt;AP-fonderna.&lt;/NOBR&gt; Systemet är konstruerat så att det ska vara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="p93dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36793x1.jpg/" id="p93img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;finansiellt självreglerande, där eventuella anpassningar sker på förmåns- sidan, inte genom en förändrad avgiftssats. Ålderspensionsavgift ut- går med 10,21 procent av avgiftsunderlaget enligt socialavgiftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft55"&gt;Nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft42"&gt;Från och med 1 augusti 2019 finns en nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år. Nedsätt- ningen innebär att endast ålderspensionsavgiften ska betalas på ersätt- ning upp till 25 000 kronor per kalendermånad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft55"&gt;Nedsatta socialavgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft14"&gt;På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som omfattas av det reformerade pensionssystemet, dvs. är födda 1938 eller senare, ska bara ålderspensionsavgiften och inte övriga social- avgifter betalas. För personer som är födda 1937 eller tidigare tas inga socialavgifter ut. För personer som vid årets ingång har fyllt 65 år tas inte heller någon allmän löneavgift ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;Regionalt avdrag vid avgiftsberäkningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Arbetsgivare som är verksamma i vissa angivna kommuner&lt;SPAN class="ft80"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;i Norrland och västra Svealand får göra avdrag vid beräkningen av arbetsgivar- avgifterna och den allmänna löneavgiften. Syftet med avdraget är att stimulera småföretagandet och att bidra till god service i de delar av landet som har de största geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa avstånd, liten hemmamarknad, sämre tillgång till service, låg befolk- ningstäthet och ogynnsamma klimatförhållanden. Bestämmelserna i stödområdeslagen innebär i huvudsak att företag som är verksamma i stödområdet får göra ett avdrag med 10 procent av avgiftsunder- laget vid beräkningen av den allmänna löneavgiften och arbetsgivar-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Stödområdet enligt lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen om allmän löneavgift och socialavgiftslagen, ”stödområdeslagen”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft9"&gt;avgifterna. För arbetsgivare uppgår avdraget till högst 7 100 kronor per månad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft8"&gt;Avdraget får inte tillsammans med avdraget för personer som arbetar med forskning och utveckling (se nedan) medföra att avgif- terna understiger ålderspensionsavgiften. Det regionala avdraget läm- nas i enlighet med kommissionens förordning av mindre betydelse (kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft55"&gt;Nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft7"&gt;Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament för forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;avsnitt 6.9). Reglerna, som finns i 2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;29–31&lt;/NOBR&gt; §§ socialavgifts- lagen, innebär att vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. Avdraget får inte medföra att de avgifter som ska betalas understiger ålderspensions- avgiften. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbe- tar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får efter den 1 april 2020 inte överstiga 450 000 kronor per månad. Dessför- innan uppgick beloppsgränsen till 23 0000 kronor per månad. Vid be- dömningen av avdragsrätten ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;En förutsättning för avdraget är att personerna har arbetat med forskning eller utveckling i en viss utsträckning, som huvudregel under minst tre fjärdedelar och minst 15 timmar av sin faktiska arbets- tid under kalendermånaden. På sådan ersättning till personer som arbetar med forskning eller utveckling som berättigar till avdrag från arbetsgivaravgifterna och som utges efter den 31 mars 2020 ska även den allmänna löneavgiften sättas ned med tio procentenheter enligt 3 § lagen om allmän löneavgift. Den allmänna löneavgiften ska dock som lägst anses vara 0 procent.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="p95dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B36795x1.jpg/" id="p95img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft55"&gt;Nedsatta arbetsgivaravgifter för företag som anställer en första person&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Den 1 januari 2017 infördes en tillfällig nedsättning av arbetsgivar- avgifterna för enskilda näringsidkare med enskild firma som anställer en första person. Nedsättningen gäller inte för enskilda näringsid- kare som enkla bolag. Nedsättningen regleras i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren &lt;NOBR&gt;2017–2021.&lt;/NOBR&gt; Genom ändringar som träder i kraft den 1 januari 2021 görs nedsättningen permanent (prop. 2020/21:14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Reglerna innebär att enskilda näringsidkare, som inte har haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställer en person efter den 31 mars 2016, bara ska betala ålderspensionsavgiften på 10,21 pro- cent på ersättningen till den anställde under de tolv första kalender- månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver alltså inte betalas. Nedsättningen av arbetsgivar- avgifterna gäller till den del ersättningen inte överstiger 25 000 kro- nor per månad. Anställningen ska omfatta minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Nedsättningen av avgifterna för företag som anställer en första person lämnas i enlighet med kom- missionens förordning av mindre betydelse (kommissionens för- ordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämp- ningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, samt för jordbrukssektorn kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 och för fiske 3.2 i kommissionens förordning (EU) nr 717/2014).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Den 1 januari 2018 utökades stödet till att även omfatta aktie- bolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt till handelsbolag utan anställda och med högst två delägare. De nya reglerna omfattar anställningar som påbörjades tidigast den 1 april 2017 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.10). Den 1 augusti 2019 förlängdes ned- sättningen till 24 kalendermånader för anställningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft38"&gt;Genom budgetpropositionen för 2021&lt;SPAN class="ft68"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;har nedsättningen av arbets- givaravgifterna för den först anställda tillfälligt utvidgas. Den till- fälliga utvidgningen av nedsättningen gäller företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt företag med en anställd och som anställer ytterligare en person. Nedsättningen gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 2020/21:1 s. 326.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;för anställningar som påbörjas under perioden 1 juli &lt;NOBR&gt;2021–31&lt;/NOBR&gt; decem- ber 2022. Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft55"&gt;Arbetsgivaravgifterna sätts ned tillfälligt för personer som fyllt 18 men inte 23 år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;En tillfällig nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift har införts på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften och nio tjugondelar av de övriga avgif- terna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad. På lönesumma som överstiger detta belopp ska nedsättning inte ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Det särskilda avdraget från den allmänna löneavgiften och arbets- givaravgifterna i stödområdet ska inte kunna medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt socialavgiftslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Den tillfälliga nedsättningen gäller för ersättning som har utgetts under perioden den 1 april 2021 till och med den 31 mars 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft55"&gt;Avgift eller skatt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna är i principiellt hänseende, försäkringsavgifter men det faktiska försäkringsinslaget varierar mellan försäkringsslagen och för flertalet försäkringar saknas en direkt kopp- ling mellan avgiften och förmånen. Den inkomstgrundade ålders- pensionen intar dock en särställning med en klar koppling mellan in- betalda avgifter och ålderspension.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Den allmänna löneavgiften är dock i både rättslig och ekonomisk mening en skatt (prop. 1994/95:122 s. 18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Utredningens överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft38"&gt;Med en teknik kopplad till de sociala avgifterna försvåras kompen- sation till företag i bolagssektorn. Aktiebolag betalar sociala avgifter i form av arbetsgivaravgifter på lön som tas ut av ägaren men inte på vinstmedel som stannar kvar i bolaget (eller tas ut som utdelning). En lösning som innebär att arbetsgivaravgifter på löner som utgår&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;för arbete i jordbruksproduktion inte ska tas ut är mycket kompli- cerad och därför inte möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft14"&gt;Det finns vidare i dag många olika särregleringar när det gäller uttag av sociala avgifter och med en ny variant kopplad till verksam- het för jordbruk kompliceras ett redan komplicerat system ytter- ligare. Det är vidare inte bara så att antalet olika grupper med olika uttag av sociala avgifter ökar utan det blir fler och fler personer som kvalificerar sig för många grupper. En yngre jordbrukare bosatt i stödområde och som bedriver sin verksamhet som enskild närings- verksamhet är ett sådant exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Ålderspensionsavgiften kan vidare inte reduceras eftersom den finansierar ett fristående system med stark förmånskoppling. Det innebär att ålderspensionsavgiften inte kan reduceras varför tekni- ken i vissa situationer riskerar att inte ge en kompensationseffekt. När det gäller övriga socialavgifter har även de i viss mån ett samband med sociala förmåner. Det innebär att det inte heller för dem är möj- ligt att sänka dem som en skattekompensation för jordbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Det kan dock noteras att den särskilda löneskatten systematiskt utgör en skatt. Det innebär att den kan slopas av kompensationsskäl, den kan i sig vara kompensationen eller ett delmoment i ett system med ett tänkt jordbruksavdrag. I förstnämnda situation är den maxi- mala kompensationen i princip 11,62 procent av inkomsten. Den låga nivån ger en betydligt lägre effekt än en skattesänkning och är därför inget realistiskt alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft14"&gt;Det svenska skattesystemet är dualt (tudelat), dvs. uppdelat på arbets- och kapitalinkomster. De beskattas på olika sätt och ger olika effekter bl.a. på sociala förmåner. Sociala avgifter tas endast ut på arbetsinkomster och en koppling av kompensationen till arbetsin- komster ger då en styrande effekt för företagarna. För att få kom- pensation måste de nämligen välja att beskatta sin inkomst som arbetsinkomst. Då skattesystemet ska vara neutralt i förhållande till företagarens handlingsalternativ talar även detta emot en kompensa- tionslösning med enbart sänkta socialavgifter. Kompensationen bör kopplas till en teknik som är neutral med avseende på beskattning som arbetsinkomst eller kapitalinkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;En teknik som kopplas till visst slag av inkomst före beslut om företagssparande eller slutbeskattning i form av arbetsinkomst eller kapitalinkomst är därför ett enklare system som inte heller ger en styrande effekt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;De som har underskott betalar inga sociala avgifter och får då ingen kompensation. För att kunna hantera denna problematik måste det införas regler som är mer komplicerade och systematiskt mer tvivel- aktiga än vid huvudalternativet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Sammanfattningsvis är utredningens bedömning att nedsatta sociala avgifter inte är en lämplig teknik för nu aktuell skattekompensation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Höjt Grundavdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Någon form av grundavdrag har funnits i skattelagstiftningen sedan lång tid tillbaka. Grundavdraget har ett fördelningspolitiskt syfte då det främst avser att lindra beskattningen för låginkomsttagare. Bestäm- melser om grundavdrag finns i 63 kap. &lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; och 11 §§ inkomstskatte- lagen (1999:1229).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Rätt till grundavdrag har fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och som har haft förvärvsinkomst. Grundavdragets storlek är beroende av den fastställda förvärvsinkomstens storlek. Det får inte överstiga den skattskyldiges sammanlagda överskott av tjänst och aktiv näringsverksamhet sedan allmänna avdrag gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Sedan den 1 januari 2009 finns ett s.k. förhöjt grundavdrag för per- soner som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång, 63 kap. 3 a § IL. Det förhöjda grundavdraget syftar till att förbättra de ekonomiska villkoren för personer som har fyllt 65 år. Detta har stegvis byggts ut och regleringen innebär att grundavdraget uppgår till grundavdrags- beloppet enligt 3 § med tillägg av ett särskilt belopp som anges för vissa inkomstintervall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Den senaste förstärkningen trädde i kraft den 1 januari 2021 och förändrades då så att den skillnad i beskattning som jobbskatteav- draget medför i princip tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Utredningens överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Ett val av kompensationsteknik i form av ökade grundavdrag strider mot det grundläggande syftet för grundavdrag, nämligen att lindra beskattningen för låginkomsttagare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;Det svenska skattesystemet är dualt (tudelat), dvs. uppdelat på arbets- och kapitalinkomster. De beskattas på olika sätt. Grundav- drag medges endast för arbetsinkomster och en koppling av kom- pensationen till arbetsinkomster ger även i detta fall en styrande effekt för företagarna. För att få kompensation måste de nämligen välja att beskatta sin inkomst som arbetsinkomst. Även kompensation i form av ökat grundavdrag som bara medges vid arbetsinkomster ger en styrande effekt på företagarens olika handlingsalternativ. Det talar emot lösningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Grundavdraget beräknas i praktiken med en tabell som konstrue- rats med hänsyn till inkomst av näringsverksamhet och lön. Det finns en tabell för ”pensionärer” och en för ”inte pensionärer”. Systemet skulle kompliceras genom att viss inkomst kopplad till jordbruk måste brytas ut och hanteras särskilt sett ur grundavdragssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Då aktiebolag inte har grundavdrag utan det förbehålls bolagets ägare (anställda) för deras löneinkomster kan inte aktiebolag kom- penseras genom detta val av teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;De som har underskott får inget grundavdrag och kan då inte heller få en kompensation. För att kunna hantera denna problematik måste det införas regler som är mer komplicerade och systematiskt mer tvivelaktiga än vid huvudalternativet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft38"&gt;Sammanfattningsvis är utredningens bedömning att höjda grund- avdrag inte är en lämplig teknik för nu aktuell skattekompensation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;En ny skattereduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft8"&gt;I Lag (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift och 67 kap. IL finns bestämmelser om skattereduktioner. Enligt 67 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;2 § IL ska skattereduktion göras i tur och ordning för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;fastighetsavgift för pensionärer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;sjöinkomst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;allmän pensionsavgift,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;arbetsinkomst (jobbskatteavdrag),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;sjukersättning och aktivitetsersättning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;förvärvsinkomst,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;boende i vissa områden (regional skattereduktion),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;underskott av kapital,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;hushållsarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;10.installation av grön teknik,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;11.gåva, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;12.mikroproduktion av förnybar el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft8"&gt;Jobbskatteavdraget, skattereduktionen för boende i vissa glest befol- kade områden (regional skattereduktion), skattereduktionen för sjuk- ersättning och aktivitetsersättning samt skattereduktionen för för- värvsinkomster ska endast räknas av mot kommunal inkomstskatt. Övriga skattereduktioner räknas av mot kommunal och statlig in- komstskatt, mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Den som inte kan utnyttja sina skattereduktioner på grund av att skatterna inte uppgår till framräknat belopp för skattereduktion kan inte spara resterande del av skattereduktionerna till ett annat inkomst- år. Juridiska personer har endast möjlighet till skattereduktion enligt punkten 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Det finns också ytterligare förslag om nya tillfälliga skattereduk- tioner. Den ena gäller för arbetsinkomster under 2021 och 2022 för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin (Fi2021/ 01644). I ordningsföljd blir den nummer 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;Vidare föreslås en skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas år 2021. I ordningsföljd blir den nummer 15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Dessutom föreslås att en ny skattereduktion för reparationsarbe- ten införs för privatpersoner. Förslaget innebär att den skattereduk- tion som i dag gäller för arbete i form av installation, reparation och underhåll av &lt;NOBR&gt;data-och&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;it-utrustning,&lt;/NOBR&gt; dataprogram och dataförbindel- ser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete samt reparation och underhåll av vitvaror utvidgas till att även om- fatta arbete som sker utanför bostaden, exempelvis på en verkstad. Även reparation och underhåll av möbler, hushållsapparater, träd- gårdsmaskiner och barnvagnar inkluderas i den nya skattereduktio-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;nen. I ordningsföljd blir den nr 10, dvs. kommer strax efter skattereduk- tionen för hushållsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft8"&gt;De tre nya skattereduktionerna föreslås få räknas av mot kommu- nal och statlig inkomstskatt, mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastig- hetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Det bör också noteras att i betänkandet &lt;SPAN class="ft101"&gt;Grönt sparande &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:17) föreslår Utredningen om grönt sparande införandet av en skattereduktion som om det genomförs blir en av sexton skatte- reduktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;De två tillfälliga skattereduktioner föreslås således ligga sist i av- räkningsordningsordningen, dvs. göras efter de skattereduktioner som anges i inkomstskattelagen och lagen om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;Skattskyldiga med sjöinkomst under hela beskattningsåret får skattereduktion med 14 000 kronor vid anställning på fartyg som går i fjärrfart och med 9 000 kronor vid anställning på annat fartyg. Skatt- skyldiga som har sjöinkomst under en del av beskattningsåret får skattereduktion med en andel av beloppet som motsvararden andel av året som sjöinkomst uppbärs under (67 kap. 3 § IL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Obegränsat skattskyldiga, och vissa begränsat skattskyldiga, har rätt till skattereduktion för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Jobb- &lt;NOBR&gt;skatte-avdragets&lt;/NOBR&gt; storlek är beroende av den skattskyldiges inkomster och om denne är över 65 år. Den som är obegränsat skattskyldig under del av beskattningsåret får jobbskatteavdrag med en andel som motsvarar andelen av beskattningsåret som den skattskyldige var obegränsat skattskyldig. Med arbetsinkomster avses skattepliktiga inkomster av anställning och av aktiv näringsverksamhet som när- mare definieras genom hänvisningar till socialförsäkringsbalken (67 kap. &lt;NOBR&gt;5–9&lt;/NOBR&gt; §§ IL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Obegränsat skattskyldiga, och vissa begränsat skattskyldiga, har rätt till skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning. Underlaget för skattereduktion består av sådan sjukersättning och aktivitetsersättning som ska tas upp till beskattning enligt inkomst- skattelagen. Reduktionens storlek är beroende av inkomsternas stor- lek. Reduktionen minskas för dem som är obegränsat skattskyldiga del av året på motsvarande sätt som för jobbskatteavdraget (67 kap. 9 &lt;NOBR&gt;a–9&lt;/NOBR&gt; d §§ IL). Reduktionen kan kombineras med jobbskatteavdraget om den skattskyldige även har arbetsinkomster.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft7"&gt;Fysiska och juridiska personer har rätt till skattereduktion för viss produktion av förnybar el som beräknas utifrån mängden för- nybar el som har matats in i elnätet, dock inte mer än vad mikro- producenten har förbrukat från elnätet (67 kap. &lt;NOBR&gt;27–33&lt;/NOBR&gt; §§ IL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Dessutom finns det flera skattereduktioner som inte har direkt koppling till den skattskyldiges inkomster enligt inkomstskatte- lagen. Här kan särskilt nämnas skattereduktion för allmän pensions- avgift (67 kap. 4 § IL), skattereduktion för hushållsarbete, s.k. rot- och rutavdrag (67 kap. &lt;NOBR&gt;11–19&lt;/NOBR&gt; §§ IL) och skattereduktion för kommunal fastighetsavgift (lagen om skattereduktion för kommunal fastighets- avgift).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Den 1 december 2020 infördes även en regional skattereduktion. Den innebär att personer som är bosatta i kommuner som i sin hel- het ingår i stödområde A eller B, främst i Norrland och nordvästra Svealand, får en skattereduktion om 1 675 kronor per år (prop. 2019/ 20:175, bet. 2020/21:SkU6, rskr. 2020/21:28). Vidare har nyligen in- förts en skattereduktion för installation av grön teknik (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.4) och en skattereduktion för förvärvsinkomster (prop. 2020/21:37).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Utredningens överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Som framgår av redogörelsen ovan finns i dag ett stort antal existe- rande skattereduktioner och fyra föreslagna, totalt sett sexton skatte- reduktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Ett avdrag minskar underlaget för den skatt och de avgifter som tas ut på den intäkt som avdraget minskat. I det svenska skattesyste- met är skillnaden ganska stor i beskattningen av pensionärer och yngre personer. Denna skillnad har sin grund i skillnaden i grundavdrag, jobbskatteavdrag (skattereduktion på arbetsinkomst) och uttag av sociala avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Vid en skattereduktion sänks skatten krona för krona och några olika effekter mot bakgrund av olika nivåer för beskattningen för samma inkomst uppkommer därför inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft42"&gt;Ett stort negativt inslag är dock att skattereduktioner blivit allt mer populära hos lagstiftaren. Det innebär att fler och fler kan på- räkna att inte få skattereduktion eftersom skatten inte räcker till för reduktionen. Den stora mängden skattereduktioner leder också till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;en stor komplexitet som ökar för varje ny skattereduktion. Om kom- pensationen för jordbrukare ges i den tekniska formen av skattereduk- tion och de fyra föreslagna skattereduktionerna införs blir detta den sjuttonde skattereduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Om en preliminär skattereduktion överstiger den skatt som ska reduceras får skattebetalaren betala tillbaka det överskjutande belop- pet. Om jordbrukskompensationen ges i form av en skattereduktion riskerar således jordbrukaren att inte få den kompensation den gröna skatteväxlingen motiverar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Komplexitetsskäl talar därför emot en lösning med skattereduk- tion även om kompensationstekniken på visst sätt är bättre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Frågan om tydlighet och pedagogisk effekt bör också prövas. Många av skattereduktionerna benämns i folklig mun avdrag och skatte- reduktioner är betydligt svårare att pedagogiskt förklara och förstå. Ett avdrag är däremot betydligt mer lättförståeligt även om effekten i sig är svårgripbar för den vanlige medborgaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Skattereduktionen kan dessutom inte ges om jordbruksföretaget går med underskott. Såväl denna problematik som problematiken med att skattereduktionen är för stor för skatten kan dock lösas genom att överskjutande belopp utbetalas. Det gjordes när en tillfällig skattereduktion infördes för att stimulera till att tillvarata skadat virke i samband med stormen Gudrun, den s.k. &lt;NOBR&gt;50-kronan.&lt;/NOBR&gt; Denna tek- nik ansågs motiverad i den katastrofsituation som stormen med- förde och har aldrig använts i ”normallägen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Sammanfattningsvis är utredningens bedömning att en ny skatte- reduktion inte är en lämplig teknik för nu aktuell skattekompensation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;En svensk version av det norska jordbruksfradraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;Det norska skattesystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;I Norge indelas inkomsten i alminnelig intäkt och personintäkt. Den alminnelige intäkten består lite förenklat av alla inkomstskattepliktiga inkomster som lön, inkomst av näringsverksamhet (såväl kapital- intäkt som personintäkt), skattepliktig aksjeinntekt och andra kapita- lintäkter inklusive överlåtelsevinster. I den alminnelige intäkten ingår således både kapitalinkomster och arbetsinkomster. Från summan av dessa intäkter dras alla avdrag, bl.a. avdrag för löneintäkters förvär- vande, premier till eget pensionssparande och ränteutgifter. Från den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft7"&gt;alminnelige inkomsten medges ett ”grundavdrag”. Beskattningen sker proportionellt med 22 procent som fördelas mellan kommunen, fyl- ket och staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;Till denna ”grundbeskattning” kommer skatt på personintäkt. Detta är den del av den skattepliktiga inkomsten som hänför sig till eget arbete. Därför ingår bl.a. lön, pensioner (har sin grund i eget arbete) och personintäkten (nettoinkomst) av enskild näringsverk- samhet. Ränteintäkter och andra kapitalintäkter utgör inte person- intäkt. Inget avdrag medges från denna inkomst. Personintäkten utgör underlag för trinnskatt och trygdeavgift (sociala avgifter). Trinnskatt tas ut progressivt i flera steg (trinn) och blir då en form av toppskatt. Den tas ut med a) 1,9 procent b) 4,2 procent c) 13,2 procent respektive&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;16,2 procent i olika inkomstskikt. Trygdeavgift utgår med olika procentsatser beroende på typ av inkomst och för annan närings- intäkt med 11,4 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft7"&gt;Även det svenska skattesystemet indelar inkomster i arbetsin- komster och kapitalinkomster, dock med en annan systematik. Alla kapitalinkomster beskattas i inkomstslaget kapital, vilket inkluderar kapitalinkomsten för enskilda näringsidkare som beräknas genom räntefördelning. Avdrag medges för bl.a. kapitalförluster och ränte- utgifter. Beskattningen sker proportionellt med 30 procent och skat- ten är statlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;Arbetsinkomsterna indelas i två inkomstslag, inkomst av tjänst (efter avdrag för löneintäkters förvärvande) och nettoinkomst av enskild näringsverksamhet (minskad med företagssparande i form av olika skattebetingade konton, t.ex. skogskonto, och fonder, t.ex. ex- pansionsfond samt kapitalinkomstdelen beräknad genom reglerna om räntefördelning). Från summan av inkomst av tjänst och närings- verksamhet dras vid skatteberäkningen av ett grundavdrag. Beskatt- ningen sker progressivt genom uttag av kommunalskatt (kommun och landsting), statlig inkomstskatt (20 procent över viss nivå) och egenavgifter (avdragsgill i inkomstslaget näringsverksamhet) med 28,97 procent (med många justeringar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft9"&gt;Det norska jordbruksfradraget görs mot virksomhetsinntekt som utgör alminnelig inkomst vilket ger en effekt om 22 procent.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Skälen för det norska jordbruksfradraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Det norska finansdepartementet föreslog för år 2001 införandet av ett jordbruksavdrag vid bestämmandet av positiv intäkt från jord- och hagebruksvirksomhet. Förslaget hade sin bakgrund i att i jord- bruksuppgörelsen för år 2000 infördes en reduktion av jordbrukets målpriser och avsikten var att kompensera för detta genom ett så- dant avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Det norska jordbruksfradraget, reglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft55"&gt;Villkor för fradrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft14"&gt;Det norska jordbruksfradraget görs mot alminnelig intäkt till en per- sonlig skattebetalare som uppfyller minst ett av villkoren nedan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Skattebetalaren har haft intäkt från verksamhet i form av jord- bruk och/eller trädgårdsskötsel (gartneri og hagebruk).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Skattebetalaren har drivit biskötsel (honungsproduktion) och/ eller pälsdjursuppfödning även om driften drivits utan anknyt- ning till jordbruk eller trädgårdsskötsel (gartneri og hagebruk).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft55"&gt;Vad är jordbruk och ”hagebruk”?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Huvudregeln är att skattebetalaren måste ha bott på driftsenheten i enlighet med folkbokföringsreglerna under mer än halva intäktsåret. Det finns inget krav på att skattebetalaren äger driftsenheten. Jord- brugsfradrag kan ges till en person som hyr eller arrenderar drifts- enheten om villkoren i övrigt är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft7"&gt;Fradrag kan ges även om intäkten fastställs skönsmässigt på grund av att inkomstdeklarationen inte lämnas eller har stora brister, under förutsättning att villkoren för avdrag är uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Som jordbruk och ”hagebruk” räknas verksamhet som genom bruk av jord och/eller genom hållande av husdjur producerar mat eller foder. Som jordbruk eller ”hagebruk” räknas i detta avseende också gartneridrift, odlande av blommor och andra plantor på friland eller under glas, plast och liknande samt förädling (tiltrekking) av plantor (produktion av plantor från frö eller sticklingar).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;Som jordbruk och ”hagebruk” räknas också pälsdjursnäring, avel, uppfödning (till två års ålder) och uppstallning av häst under för- utsättning att detta sker med utnyttjande av gårdens produktions- medel och vid användande av egenproducerat foder om gårdens pro- duktionsmedel till huvudsaklig (mer än 50 procent) del används. Även biskötsel räknas som jordbruk och ”hagebruk”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Som utgångspunkt för bedömningen finns ett villkor att omfatt- ningen av de ovannämnda aktiviteterna av sig själv är tillräckliga för att det ska föreligga jord- och ”hagebruks”verksamhet som ger rätt till jordbruksfradrag. Andra aktiviteter som ingår som en integrerad del av jordbruksverksamheten kan efter omständigheterna räknas med i en värdering om det föreligger verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Intäkt vid hållande av alpakka omfattas också av reglerna om jord- bruksfradrag. Intäkt av skogsbruk och renskötsel ger inte rätt till jord- bruksfradrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft55"&gt;Krav på utövande av verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft7"&gt;För att få jordbruksfradrag är det en förutsättning att skattebetala- ren driver verksamhet av det slag som angivits ovan mer än halva intäktsåret. Det är vidare en förutsättning att verksamheten består av produktion av egna produkter. Det är inget villkor att skattebeta- laren själv deltar aktivt i jordbruksverksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft55"&gt;Utarrendering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft14"&gt;Jordbruksfradrag ges till producenten, dvs. den som utövar jord- bruksdriften. Arrendator av jordbruksegendom kommer därför nor- malt att vara berättigad till avdraget om bosättningskravet uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Den som arrenderar ut jordbruksmark kan normalt inte få jord- bruksfradrag. Undantag från detta är de fall då denne själv bedriver verksamhet med en inte obetydlig produktion av egna produkter från gårdsbruket och uppfyller kravet på bosättning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft55"&gt;Dödsfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Ensam arvinge som tar över den avlidnes skulder beskattas tillsam- mans med den avlidne året efter dödsfallet, Arvingen träder då in i den avlidnes skattepositioner. Detsamma gäller för efterlevande make/ maka/sambo som ”overtar i uskifte og for dødsbo.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Om det finns fler arvingar eller den ensamme arvingen inte över- tar ansvaret för den avlidnes skulder uppstår ett dödsbo som är ett eget skattesubjekt. Dödsboet träder in i den avlidnes skattepositio- ner. Den som övertar verksamheten på skiftet, träder in i dödsboets skattepositioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Har den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet inte uppfyllt kraven på bo- och driftstid enligt ovan kan en ensam arvinge/efterlevande/ dödsboet medräkna den avlidnes bo- och driftstid vid bedömningen av om de uppfyller kraven. Dödsboet kan uppfylla bosättningskravet i en övergångsfas även om ingen av arvingarna faktiskt bor på egen- domen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;Fradragets storlek&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft14"&gt;Jordbruksfradraget medges med upp till 90 000 kronor med ett belopp motsvarande verksamhetsintäkten. Verksamhetsintäkt överstigande 90 000 kronor upp till 354 211 kronor berättigar till jordbruksfradrag med 38 procent. Verksamhetsintäkt överstigande 354 211 kronor ger maximalt avdragsbelopp om 190 400 kronor Jordbruksfradraget kan bara ges mot positiv intäkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Maxgränsen på 190 400 kronor gäller per skattebetalare per in- täktsår och per driftsenhet. Även om en skattebetalare driver flera avdragsberättigade verksamheter kan denne inte få mer än ett jord- bruksavdrag. Men maxgränsen beräknas utifrån summan av verksam- heterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Makar som bor på samma driftsenhet kan bara få ett gemensamt jordbruksfradrag med en maxgräns. Det gäller oavsett om makarna driver en gemensam verksamhet eller var och en driver sin verksam- het på var sin driftsenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Bor makarna på var sin driftsenhet och driver två åtskilda verk- samheter får de var sitt jordbruksfradrag. Detta gäller oavsett om be- skattas som makar eller separat. Makar som bor på var sin driftsenhet men driver båda driftsenheterna som en verksamhet kan välja att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;registrera verksamheten som ett ”bolag med deltakerfastsetting” och får då två jordbruksfradrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Jordbrukare som har olika driftsenheter samarbetar ofta med gemen- samma driftslösningar genom olika former av samdrift. I sådana fall medges varje deltagande jordbrukare var sitt jordbruksfradrag med var sin maximigräns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Om flera skattebetalare driver jordbruks- och/eller ”hagebruks”- verksamhet gemensamt på samma driftsenhet medges de bara ett jord- bruksfradrag med en maximigräns. Fradraget fördelas utifrån intäkts- fördelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Jordbruksfradraget ska inte reducera inkomstunderlaget för beräk- ning av personintäkt. Det fråndras intäkten i den kommun där jord- bruksintäkten är skattepliktig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft55"&gt;Begreppet driftsenhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft14"&gt;Vad som utgör en driftsenhet värderas konkret. Normalt är en egen- dom bara vara en driftsenhet men på vissa villkor kan en egendom delas upp i flera driftsenheter som var och en kan ge grundlag för krav på ett fradrag under förutsättning att de brukas av olika perso- ner. Det är en förutsättning att varje driftsenhet har ett visst omfång och en viss storlek med hänsyn till produktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft7"&gt;Om en del av en driftsenhet utarrenderas kommer jordägaren att ha rätt till jordbruksfradrag bara om han själv står för driften av en inte obetydlig produktion på gården (gårdsbruket). Det kan då bli två driftsenheter på samma jordbruksegendom. Om jordägare och arrendator närstående (i nær familie) kan de inte få mer än ett jord- bruksfradrag med en samlad maximigräns. Fradraget fördelas i för- hållande till fördelningen av produktionsintäkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Då en person äger/hyr/driver flera egendomar ses dessa normalt som en driftsenhet, t.ex. där det är naturligt att anse driften av egen- domarna som en verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Brukar en arrendator också en annan egendom, som han äger eller hyr, tillsammans med den arrenderade ses den samlade verksamheten som en driftsenhet med avseende på jordbruksfradraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;I ett bolag med ”deltakerfastsetting” där deltagarna deltar med var sin jordbruksegendom som brukas av bolaget (samdrift) blir var&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;och en av egendomarna en driftsenhet om villkoren för respektive egendom är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft55"&gt;Jordbruket bedrivs genom ett driftsaktiebolag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft9"&gt;Något jordbruksfradrag är i dag inte möjligt för aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;Närmare om ”fradragsgrundande” intäkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft102"&gt;Generellt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;Jordbruksfradraget beräknas utifrån verksamhetsintäkt i jordbruks- och/eller ”hagebruks”verksamhet. Om vad som ska utgöra jordbruk och ”hagebruk” se ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Nettointäkten från nedan angivna aktiviteter kan tas med i under- laget för jordbruksfradrag om aktiviteterna drivs i anslutning till jord- bruks- eller ”hagebruks”verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Utnyttjande av jakt- och fiskerättigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Uttag av jord, sand, sten och torv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Plockande (sanking) av bär, kottar, mossa, tång, alger och lik- nande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Utförande av tjänster för andra med användande av betydande driftsmedel som nyttjas till minst 60 procent i egen jord- och skogs- bruksverksamhet eller uthyrning av sådana driftsmedel förutsatt att aktiviteten ingår som en del i jordbruksverksamheten och inte utövas som en självständig verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft38"&gt;Även nedanstående intäkter ska tas med i underlaget om aktiviteten drivs i anslutning till jordbruks- eller ”hagebruks”verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Intäkt vid uthyrning av driftsbyggnader, bostadsbyggnad på gård och annan bostad (s.k. överloppsbyggnad) som tillhör jordbruks- egendomen när uthyrningen inte är en självständig verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Intäkt från uthyrning av stugor som tillhör gårdsbruket när ut- hyrningen inte är en självständig verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Intäkt vid uthyrning (arrende) av tomter också när tomterna ligger i skog som utgör en egen verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Intäkt från utarrenderade fallrättigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft7"&gt;Vid uthyrning av byggnader inklusive stugor finns det inget krav om att de måste brukas i egen jord- eller skogsbruksverksamhet. För drifts- byggnader finns ett krav på att denna tidigare har varit driftsbyggnad i jordbruksverksamhet. Intäkt vid uthyrning av tomter omfattas av underlaget för jordbruksfradrag oavsett om hyresgästen använder tomten till bostad, fritidsbostad eller annan användning inklusive näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Kapitalvinster vid försäljning av ovanstående ägodelar tas med i underlaget. Detta gäller dock inte vinster vid avyttring av uthyrda tomter belägna i skog som är egen verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Biintäkter från annan verksamhet kan tas med i underlaget för jordbruksfradrag när omsättningen inte överstiger 30 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft102"&gt;Sjukpenning o.dyl.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft38"&gt;Sjukpenning, föräldrapenning, graviditetspeng och arbeidsavklar- ingspenger som ersätter intäkter som berättigar till jordbruksfradrag ingår i underlaget för jordbruksfradrag med bruttobeloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;Kostnader, underskott m.m. som reducerar beräkningsunderlaget:&lt;/SPAN&gt; Det belopp som jordbruksfradraget ska beräknas utifrån är alla in- täkter av den art som ingår i underlaget minskat med alla kostnader/ underskott som härrör från dessa intäkter. Underlaget ska inte redu- ceras med kostnader som är knutna till annan intäktsgivande aktivitet eller underskott i sådan annan aktivitet. Underlaget ska inte heller redu- ceras med tidigare års underskott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft42"&gt;Kostnader som härrör från driftsmedel som brukas både i jord- bruk och skogsbruk inklusive avskrivning fördelas mellan de båda verksamheterna utifrån utnyttjandet. Detta gäller t.ex. traktor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="p111dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367111x1.jpg/" id="p111img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Utredningens överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Som tidigare angivits utgör varken nedsatta sociala avgifter, höjt grundavdrag eller en ny skattereduktion lämpliga tekniker för den kompensation på skatteområdet som utredningen ska överväga. En annan teknik måste övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;I vårt grannland Norge finns ett system med jordbruksfradrag. Syftet bakom detta avdrag är att kompensera det norska jordbruket för att inkomstnivån inte kan höjas i jordbruksförhandlingar. För svenskt vidkommande är kompensationen motiverad av bl.a. ökade kostnader. Även det svenska syftet talar för att kompensationen borde kunna medges i form av en svensk version av det norska avdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Då såväl de två ländernas inkomstskattesystem som målgrupperna för respektive lands kompensation är ganska lika stärker detta denna uppfattning. Enligt uppgifter utredningen inhämtat från Norge fun- gerar det norska systemet bra och effektivt såväl sett ur kompensa- tionssynpunkt som sett ur tillämpningssynpunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;En annan omständighet som måste tillmätas betydelse är hur lätt- förståeligt och tydligt systemet för kompensation är. Detta är inte minst viktigt eftersom det på kort tid tillsatts två utredningar med syfte att förenkla skattereglerna för de minsta företagen, de som ut- gör enskild näringsverksamhet. Några större förenklande lagregler- ingar har förslagen ännu inte medfört. Detta och den omständigheten att de flesta jordbrukare är enskilda näringsidkare medför att detta krav blir särskilt viktigt för nu aktuella förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Utredningen vill erinra om att Lagrådet i samband med 1994 års företagsskattereform uttalade att den då föreslagna lagstiftningen, som i allt väsentligt fortfarande utgör stommen i dagens beskattnings- system för företagargruppen, fick anses ligga nära gränsen för vad som kan accepteras i fråga om komplexitet. Detta särskilt som den i huvudsak riktar sig till mindre rörelser.&lt;SPAN class="ft105"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Enligt utredningens uppfattning ger ett avdrag som görs vid be- räkningen av inkomst av näringsverksamhet en tydlig information om syftet med avdraget och målgruppen som ger en stor pedagogisk effekt. Det kommer inte att nämnvärt försvåra tillämpningen av skatte- reglerna och avgränsningen i det norska systemet har inte varit sär- skilt problematisk. Det talar för en lösning med ett avdrag som lämp- ligen kan ges namnet jordbruksavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Lagrådets uttalande, prop. 1993/94:50 s. 427.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;Ett införande av jordbruksavdraget ger en möjlighet till en precis identifikation av målgruppen och att således öronmärka skattelätt- naden med avseende på ett generellt stöd för jordbruksproduktion och kompensation för ökade kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Även om reglerna om jordbruksavdrag i sig medför en ökad kom- plexitet leder alternativen: sänkta egenavgifter, höjt grundavdrag och införandet av ytterligare en skattereduktion till en ännu större kom- plexitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Genom att koppla avdraget till intäkt av visst slag behöver bara denna identifieras. Om avdraget skulle ges på inkomstnivå måste även kostnaderna fördelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;För att få kompensationen är det en fördel om inte jordbrukaren behöver välja att slutbeskatta sin inkomst som arbetsinkomst för att få den. Detta är effekten om alternativen sänkta egenavgifter eller höjt grundavdrag införs. Skattesystemet ska i möjligaste mån vara neutralt och likformigt och reglerna ska inte styra företagare till olika handlingsalternativ. Rent tekniskt kan jordbruksavdraget nämligen ske före såväl räntefördelning som beskattning av inkomst av när- ingsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Allmänna överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Den skattekompensation som utredningen förslår medför sänkt skatt på jobb och företagande och ska betraktas som en del i en grön skatte- växling. Den andra delen av en sådan skatteväxling beskrivs i kapitel 6 Dieselskatten och innebär en utfasning av den återbetalning av diesel- skatt som &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbrukets företag i dag kan ansöka om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Förslagen som utredningen lägger fram i detta kapitel syftar till att säkerställa en rättvis spelplan för det svenska jordbruket som age- rar på en global marknad. Utredningen konstaterar att jordbruk i alla &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; har särregler kopplade till skatter. Många länder försöker skapa konkurrenskraft för sin inhemska produktion för att möta globala utmaningar. Efterfrågan på livsmedel och biomassa växer på den inhemska marknaden, EU:s inre marknad och världsmarknaden. Livsmedelsförsörjningen är en central del i alla länders politik som nu allt mer också kopplas till klimatomställningen bland annat genom produktion av förnybar energi. Många länder har identifierat att det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;krävs en ambitiös jordbruks- och livsmedelspolitik för att stå emot den allt hårdare konkurrensen på den globala livsmedels- och råvaru- marknaden samtidigt som hållbarhet måste spela en mer framträ- dande roll. Steg bort från en fossilberoende ekonomi leder till skiften på råvarumarknaderna och lyfter än mer fram betydelsen hos de gröna näringarna inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket. För att möta ut- maningarna måste Sverige ha ett företagsklimat som säkerställer dessa näringars konkurrenskraft och fortlevnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Det svenska jordbruket ligger i framkant vad gäller hänsyn till klimat, miljö, djurskydd och smittskydd. Dock resulterar inte alla dessa faktorer i ett högre pris på den råvara som produceras trots högre kostnader i produktionen. Bristande lönsamhet gör att nöd- vändiga investeringar skjuts på framtiden eller uteblir och på sikt även- tyrar branschens fortlevnad. Ett minskat skatteuttag skulle öka möj- ligheterna till stärkt lönsamhet, kompensera för högre kostnader som förutsättningarna i Sverige leder till och bidra till att det startas fler företag inom de gröna näringarna. Stärkt lönsamhet skulle ge ökade möjligheter för jordbrukare att kunna vidta fler åtgärder för att minska fossilberoendet. Det ger jordbrukare ekonomi att välja insatsmedel med bättre klimatprestanda men också investera i teknik, kunskap och rådgivning som ger bättre resurshushållning. Dessa åtgärder inne- bär annars allt för stora kostnader. För att Sverige ska kunna en ta tätposition i klimatomställningen behöver produktionen av livsmedel och biomassa öka. I dag är landet beroende av import för försörjning av livsmedel och biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Utredningen gör bedömningen att utan denna skattekompensa- tion kommer inte det svenska jordbruket att ha möjlighet att ta de högre kostnaderna som ett fossiloberoende jordbruk kommer med- föra. Dessa högre kostnader riskerar att minska lönsamheten och konkurrenskraften vilket kan leda till en minskad inhemsk livsmedels- produktion. Genom att flytta produktionen utomlands kommer den globala miljöpåverkan av svensk konsumtion att öka eftersom det svenska jordbruket har lägre miljö- och klimatpåverkan per produ- cerad enhet än de flesta andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Förslaget om skattekompensation behöver dock kännetecknas av vissa grundläggande omständigheter. Det skatterättsliga stödet för jordbrukare ska vara så effektivt som möjligt, kunna dimensioneras på ett bra sätt och också medföra så lite ökad komplexitet i skatte- systemet som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="p114dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367114x1.jpg/" id="p114img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;Jordbrukare bedriver sin verksamhet i olika företagsformer. De största producenterna av jordbruksprodukter gör detta ofta via ett driftsbolag i aktiebolagets form och som genom ett arrendeavtal får tillgång till ägarens jordbruksfastighet. De flesta jordbrukare be- driver dock sin näringsverksamhet som enskild näringsverksamhet, dvs. via företagsformerna enskild firma respektive enkelt bolag. Det finns även de som bedriver sin jordbruksproduktion via handels- bolag, kommanditbolag och ekonomisk förening. Enligt utredningens uppfattning ska inte företagarnas val av företagsform styra varför stödet ska ges oberoende av val av företagsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Kompensationen ska med beaktande av syftet bakom kompensa- tionsåtgärderna riktas till de som är producenter, dvs. aktiva jord- brukare. Detta oavsett om jordbruket bedrivs på egen mark eller på arrenderad mark. Den ska däremot inte ges till de som endast arren- derar ut sin mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;4.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Ett jordbruksavdrag införs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Utredningen förslår &lt;/SPAN&gt;att ett jordbruksavdrag införs. Avdraget ska baseras på företagens intäkter. Jordbruksavdraget ska omfatta före- tag inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk. Avdraget utgör ena delen i en s.k. grön skatteväxling där den andra delen utgörs av en utfas- ning av den återbetalning av energi- och koldioxidskatt som &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruksföretag har möjlighet att ansöka om i dag. Avdraget kommer att behöva anmälas till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; som ett statsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft7"&gt;Utredningen föreslår ett jordbruksavdrag baserat på jordbrukets in- täkter och som minskar inkomst av näringsverksamhet. Detta leder i sin tur till minskad inkomstbeskattning. Utredningens förslag baseras på det underlag som återfinns i bilaga 3. Nedan återfinns en samman- fattning av förslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Utredningen anser att en rimlig nivå är ett jordbruksavdrag dimen- sionerat utifrån 7 procent av jordbruksintäkten. Det ger en sänkt skatte- belastning för företagen inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs och vattenbruket som för ett genomsnittsår minskar från cirka 6,75 miljarder kronor till cirka 4,75 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Detta innebär att jordbruksinkomsten måste definieras och iden- tifieras i det praktiska arbetet. Dagens lagreglering med skattelätt- nader för bl.a. energiskatt knyts till yrkesmässig &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruksverksamhet (med utgångspunkt i SNI kod 01, &lt;NOBR&gt;SNI-kod&lt;/NOBR&gt; 02 och &lt;NOBR&gt;SNI-kod&lt;/NOBR&gt; 05.02). Det är lämpligt att knyta även jordbruksav- draget till denna definition även om utredningens förslag också grundas på såväl dagens inkomstskatterättsliga reglering som praxis. I dagens inkomstskattesystem finns regler som knyter an till såväl jordbruk (djurlagerreglerna) som skogsbruk (skogsavdrag och skogs- konto). Det är viktigt att utredningens kompensationsförslag inte leder till nya avgränsningar utan även dagens regleringar i detta system bör kunna ge ledning för avgränsningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Genom att knyta avdraget till intäkten och inte till kostnaderna kan reglerna hållas rimligt enkla. Jordbruksavdraget ges vidare till pro- ducenten och inte till jordägaren om denne är annan än producenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Som utgångspunkt bör jordbruksavdrag ges för aktuella intäkter oberoende av producentens företagsform med ett undantag. Det gäller för skogsbruk som bedrivs via ett aktiebolag eller annan juri- disk person.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft14"&gt;Att beakta de olika företagsformernas systematiska beskattning vid utformandet skulle komplicera reglerna om jordbruksavdrag på ett sätt som inte är motiverat av förenklingsskäl, utredningen knyter därför avdraget endast till jordbruksföretagets intäkt och till samma nivå oavsett företagsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Utredningen anser vidare att jordbruksavdraget vid en underskotts- situation helt eller delvis bör kunna rullas vidare och tas ett senare år. Systematiskt placeras avdraget in på samma ställe som skogsavdrag. Ut- redningen föreslår vidare en särskild ordning för att hantera frågan om sociala förmåner. Det bör tydliggöras att jordbruksavdraget inte utgör ett näringsbidrag enligt Inkomstskattelagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft38"&gt;Då jordbruksavdraget är en integrerad del av inkomstskattesystemet blir Skatteverket naturligen den ansvariga myndigheten. I dag är det Skatteverket som administrerar återbetalningen av dieselskatten. Då återbetalningen av dieselskatten föreslås fasas ut samtidigt som ett jordbruksavdrag införs bör administrationen på Skatteverket bli ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;nollsummespel. Vid tidpunkten för införandet av avdraget och ut- fasningen av återbetalningen konstaterar utredningen dock att det kan komma att bli en viss tillfällig ökad administration på Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;När det gäller statens kostnader för utebliven skatteintäkt har denna beräknats enligt nedan. Den totala beskattningen för jord- och skogsbruket ett normalår uppgår till 5,32 miljarder kronor och under- laget för beskattningen till 13,9 miljarder kronor. För att uppnå en skattesänkning på 1,5 till 2 miljarder kronor behöver denna nivå sättas i relation till omsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;Omsättningen uppgår till &lt;NOBR&gt;72,5–73,5&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor som skatte- belastas med 5,32 miljarder kronor Relationen mellan omsättning och skatteuttag blir således 5,32/73. Om skattesänkningen ska bli &lt;NOBR&gt;1,5–2&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor och om skattesänkningen helt ska knytas till jordbruksintäkt leder siffrorna ovan till följande resonemang:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;En skattesänkning på 1,5 till 2 miljarder kronor innebär att skatte- basen (den skattepliktiga inkomsten) om 13,9 miljarder kronor (6,3 + 7,6 miljarder kronor) måste sänkas med cirka 5,2 miljarder kronor För att åstadkomma det måste jordbruksavdraget utgöra 7,1 pro- cent av omsättningen (jordbruksintäkten). Ett jordbruksavdrag på 7 procent av en jordbruksintäkt om 73 miljarder kronor blir i kronor räknat 5,11 miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;Detta ger följande kalkyl vid ett jordbruksavdrag om 7 procent: Inkomst minus jordbruksavdrag: 13,9 miljarder kronor – 5,11 mil-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;jarder kronor = 8,79 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Skatteuttag: 8,79 miljarder kronor × 0,3827 = 3,364 miljarder kro- nor vilket innebär en sänkning om cirka 1,956 miljarder kronor &lt;NOBR&gt;(5,32–3,364).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Konsekvenser för företagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Utredningen har bedömt att jordbruksavdraget bör omfatta företag inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket. Detta betyder att dessa företag ska erhålla möjligheten till ett avdrag. Avdraget ska medges i inkomsts- laget näringsverksamhet. Utredningen anser att systemet ska vara frivilligt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="p117dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367117x1.jpg/" id="p117img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft9"&gt;Det avdraget som föreslås kommer att ge följande effekt:&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p346 ft18"&gt;Tabell 4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td89"&gt;&lt;P class="p15 ft21"&gt;Jordbruksavdragets effekt vid olika nivåer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td90"&gt;&lt;P class="p15 ft19"&gt;Kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td91"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td92"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td93"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td94"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td95"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td96"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td97"&gt;&lt;P class="p42 ft32"&gt;Företagsform/Jorbruksavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;50 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p347 ft18"&gt;100 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td11"&gt;&lt;P class="p16 ft22"&gt;300 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td74"&gt;&lt;P class="p348 ft18"&gt;500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td99"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td93"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td94"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td95"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td96"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Aktiebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td101"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;10 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p347 ft2"&gt;21 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;64 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;107 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Över 65 år bedriver aktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;näringsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p347 ft2"&gt;7 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;33 703&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;94 743&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td97"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td91"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td11"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td106"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Under 65 år som bedriver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td111"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;aktiv näringsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;5 740&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p347 ft2"&gt;16 380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;83 290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;167 852&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td114"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td117"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft19"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft8"&gt;Utredningen gör bedömningen att ett jordbruksavdrag kommer att vara relativt okomplicerat för den enskilde företagaren att ta del av. Detta särskilt som kostnaderna i näringsverksamheten inte behöver fördelas. Många företag använder sig utav redovisningsföretag för sin bokföring och deklaration. Den tillkommande uppgift som ett jordbruksavdrag innebär bör inte medföra några större kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft11"&gt;Konsekvenser för miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Ett jordbruksavdrag bedöms inte ge några direkta effekter på miljön i form av minskade utsläpp. Förslaget kan dock genom att minska beskattningen öka jordbruksföretagens lönsamhet och konkurrens- kraft. Stärkt lönsamhet ökar utrymmet för omställning till ett fossil- oberoende jordbruk och minskar risken för att jordbruk läggs ner och produktionen flyttas utomlands. Svensk produktion har i jäm- förelse med andra länder låga utsläpp av växthusgaser per producerad enhet och kraven på miljö så väl som djurskydd och smittskydd är högt ställda. En minskad livsmedelsproduktion i Sverige skulle kräva ökad import av mat och därigenom orsaka utsläpp utomlands. Impor- ten i dag utgör en stor del av den svenska livsmedelskonsumtionens miljö- och klimatavtryck&lt;SPAN class="ft80"&gt;8&lt;/SPAN&gt;. Ökad svensk livsmedelsproduktion kan därmed bidra till minskad klimatpåverkan genom att ersätta impor- terade livsmedel med större klimatpåverkan. Ökad produktion i Sverige kan också bidra till ökad biologisk mångfald genom till ex-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Naturvårdsverket 2018, Miljöpåverkan från svensk konsumtion – nya indikatorer för upp- följning, rapport 6842.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="p118dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367118x1.jpg/" id="p118img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;empel hävdande av betesmarker och med rätt odlingsmetoder finns potential att bidra till ökad kolinlagring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Utredningen bedömer inte att en stärkt lönsamhet kommer leda till att jordbrukets konsumtion av fossila drivmedel ökar. Trenden mot ökad produktivitet kommer att fortsätta där energianvändningen bedöms minska. I en analys utförd på uppdrag av Jordbruksverket och Naturvårdsverket visas att produktionen kan öka samtidigt som energianvändningen minskar kraftigt&lt;SPAN class="ft80"&gt;9&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Produktiviteten kan ökas bland annat genom att inomgårdsarbe- ten automatiseras och elektrifieras, att logistiken förbättras och att åtgärder som ökar precisionen i jordbruket genomförs. För dessa produktivitetshöjande åtgärder krävs investeringar. För investeringar behöver lönsamhet och konkurrenskraft stärkas. Utan en inhemsk &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs och vattenbrukssektor som levererar livsmedel och bio- massa till Sveriges befolkning i tillräcklig omfattning blir det svårt för Sverige att verka som en drivande kraft i den globala omställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Effekter på försörjningsförmågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft7"&gt;Genom att ett jordbruksavdrag leder till fler konkurrenskraftiga och lönsamma företag minskar sårbarheterna i livsmedelskedjan och bi- drar därmed till en ökad försörjningsförmåga. Detta ger förutsätt- ningar för att driva lönsamma företag i hela Sverige och därmed erhålls en robustare livsmedelskedja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Överensstämmelse med statsstödsreglerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Utredningen konstaterar att förslaget är ett statsstöd då åtgärden uppfyller kriterierna för detta. Därmed måste förslaget anmälas till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; En sådan prövning kan ta tid varför genomföran- det av förslaget kan komma att dröja. En utfasning av återbetalningen av dieselskatt behöver därför anpassas till när förslaget om jordbruks- avdrag kan vara genomfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Naturvårdsverket och Jordbruksverket 2019, Minskade utsläpp av växthusgaser från jord- bruket med ökad produktion? Scenarier till 2045 för utsläpp och upptag av växthusgaser inom jordbrukssektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td87"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p355 ft7"&gt;Utredningen konstaterarar vidare att inte finns något rättspraxis om hur det föreslagna skattesystemet skulle bedömas utifrån EU:s statsstödsregler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft38"&gt;I argumentationen för införandet av ett jordbruksavdrag bör Sverige framföra att den svenska jordbruksproduktionen har svårt att konkurrera på EU:s inre marknad till följd av nationellt höga ambitioner när det gäller miljö, djurskydd och smittskydd. Produk- tionen har minskat under en lång tid och mark tas ur produktion. Sveriges ökande befolkning kräver ökad produktion av livsmedel och biomassa, något som borde vara möjligt inom landets gränser med tanke på de arealer som finns tillgängliga, men som ändå inte reali- seras. Frågan om markanvändning är viktig i klimatomställningen och inom EU:s jordbrukspolitik framhålls betydelsen av jordbruk i hela unionen. Jordbruk hanteras i alla &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; på särskilt sätt ur skattesynpunkt på grund av de särskilda förutsättningar som dessa företag ställs inför. Utredningen ser därför att införandet av jord- bruksavdraget skulle utjämna den obalans som i dag råder och an- passa jordbruksföretagandet i Sverige till EU:s inre marknad. Risken att ett införande skulle påverka balansen på EU:s inre marknad kan anses vara osannolik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft14"&gt;Sveriges ambitioner om att minska växthusgasutsläppen genom ökad inblandning av biodrivmedel i diesel är ett exempel som leder till ökade kostnader för företagen i Sverige. Sektorn har till skillnad från transportsektorn mycket begränsade möjligheter att anpassa sig eftersom det i nuläget inte går att elektrifiera arbeten i fält. Använd- ning av biodrivmedel är därför det alternativ som finns tillgängligt men som riskerar att bli kostsamt. Utfasningen av fossila drivmedel är nödvändig och därför är en grön skatteväxling där jordbruksavdraget kompenserar ett borttagande av återbetalning av dieselskatt en lös- ning som bidrar mot EU:s klimatmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Jordbruksavdraget är en åtgärd som krävs för att &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket ska klara dessa kunna ta de ytterligare steg som krävs för att göra jordbruket mer fossiloberoende. Jordbruksavdraget är här en förutsättning för att kunna fasa ut återbetalningen av diesel- skatt. Det är inte lönsamheten som driver omställningen i dag. Ut- redningen konstaterar att förslaget i sig inte kommer att medföra att någon konkurrensfördel gentemot jordbruksföretag i andra med- lemsstater då förslaget kommer att vara en del i en skatteväxling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Skatter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft8"&gt;Riktlinjerna för statsstöd påverkas av EU:s övriga regelverk där flera som är av betydelse för jordbruket och kilmatomställningen håller på att ses över. Ett exempel är energiskattedirektivet där minimi- skattenivåer för olika energislag finns och alltså de möjligheter till återbetalning av dieselskatt som nästan alla medlemsstater utnyttjar. Flera länder har dock som ambition att ändra på detta och få till en utformning som ligger i linje med EU:s övriga ambitioner på klimat- och miljöområdet. Den Gröna given har öppnat upp för fler möjlig- heter på området som Sverige bör stötta och där jordbruksavdraget kan vara en del i en grön skatteväxling bort från fossila subventioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;5 Drivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Uppdraget enligt utredningens direktiv är att föreslå åtgärder och styrmedel för att främja övergången till fossiloberoende och mindre fossilintensiva alternativ till drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Det svenska jordbruket använder i dag huvudsakligen diesel till traktorer och andra arbetsmaskiner. Dieseln som används såväl inom jordbruket som i transportsektorn ingår i den reduktionsplikt som infördes 2018 och innehåller därför i genomsnitt ungefär 25 procent biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Vissa biodrivmedel som till exempel FAME som i Sverige är RME (rapsmetylester) och HVO (hydrerade vegetabiliska oljor) kan både användas som substitut till fossila drivmedel och blandas med dessa utan att maskinerna behöver konverteras. På kort och medellång sikt bedöms den största potentialen för att minska fossilberoendet inom det svenska jordbruket finnas i en ökad användning av biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Användningen av drivmedel i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Enligt Energimyndighetens sammanställning av uppgifter som före- tagen är skyldiga att rapportera in enligt drivmedelslagen och håll- barhetslagen levererades 92,3 TWh i form av drivmedel år 2019, vilket är något mer än 2018. Störst andel energi kom ifrån diesel MK1 (Miljöklass 1) med 58,5 TWh eller närmare 63 procent, en liten ök- ning jämfört med 2018. Bensin MK1 stod för 26,8 TWh eller 29 pro- cent, vilket innebär någon procents minskning jämfört med förra året. Därefter följde HVO100, fordonsgas och FAME100. Leveranserna av HVO100 steg kraftigt under 2016 och 2017 för att minska något&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft21"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="p122dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367122x1.jpg/" id="p122img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;under 2018 och därefter minska betydligt under 2019. Mängden HVO100 uppgick under 2019 endast till 2,9 TWh att jämföra med 4,2 TWh under 2018. Däremot har leveranserna av FAME ökat kraf- tigt, från 0,4 TWh 2018 till 1,5 TWh år 2019.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p346 ft18"&gt;Tabell 5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td118"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;Drivmedelsanvändning 2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td118"&gt;&lt;P class="p15 ft19"&gt;Uppdelad per bränsleslag i TWh&lt;SPAN class="ft107"&gt;, beloppen är avrundade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td119"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td120"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td121"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Bränsle&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td122"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td123"&gt;&lt;P class="p359 ft18"&gt;TWh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td119"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td120"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td121"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td124"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Diesel MK1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td125"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td126"&gt;&lt;P class="p360 ft2"&gt;58,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Bensin MK 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td118"&gt;&lt;P class="p360 ft2"&gt;26,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td127"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;HVO100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td128"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td129"&gt;&lt;P class="p361 ft2"&gt;2,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;FAME100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td118"&gt;&lt;P class="p361 ft2"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td127"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Fordonsgas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td128"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td129"&gt;&lt;P class="p361 ft2"&gt;1,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td62"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;E85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td118"&gt;&lt;P class="p361 ft2"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td127"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td128"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td129"&gt;&lt;P class="p360 ft18"&gt;92,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td130"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td131"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td132"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p362 ft108"&gt;Fotnot: Diesel MK1 och Bensin MK1 innehåller biodrivmedel enligt reduktionspliktens krav. Siffrorna redovisas i den rapportering som Energimyndigheten mottagit med stöd av drivmedelslagen och hållbarhetslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft19"&gt;Källa: Energimyndigheten 2020, Drivmedel 2019 ER 2020:26.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft14"&gt;Sverige har högst andel biodrivmedel i transportsektorn i EU. En stor del av råvaran är importerad och en del processas färdigt i Sverige. Utav den HVO som användes i Sverige år 2019 importerades 95 pro- cent av råvarubasen och för FAME var samma siffra 93 procent&lt;SPAN class="ft105"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. Sverige använder i dag en mycket stor andel av världsproduktionen av HVO, enligt internationella energiorganet IEA producerades det 7 miljarder liter HVO i världen 2019 och enligt Energimyndigheten användes 1,3 miljarder liter i Sverige varav 1 miljard liter för att upp- fylla reduktionsplikten. Den totala minskningen av växthusgaser av samtliga drivmedel under 2019 var 18,5 procent, beräknat&lt;SPAN class="ft105"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;enbart på vad drivmedlen innehåller. Minskningen uppgick till 19,1 procent under 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Den största delen av de biodrivmedel som finns på världsmark- naden framställs av olika grödor, så kallade konventionella biodriv- medel. Framöver finns stora förhoppningar på avancerade biodriv- medel där råvaror som till exempel restprodukter från skogen kan användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Energimyndigheten 2020, Drivmedel 2019 ER 2020:26.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Minskningen är beräknad i relation till den baslinje som används i beräkningarna för målupp- fyllelse enligt drivmedelslagen om 94,1 g CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;/MJ.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="p123dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367123x1.jpg/" id="p123img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft8"&gt;Det finns en mängd olika råvaror som kan användas som råvara i produktionen och det finns även en rad olika produktionsmetoder. För att ett drivmedel ska klassas som hållbart (ur ett livscykelper- spektiv) finns en rad frågor att beakta bland annat eventuella risker för undanträngning av livsmedelsproduktion. Detta är en stor fråga globalt men utifrån ett svenskt perspektiv är denna fråga inte lika pro- blematisk. Utmaningen för svenskt jordbruk ligger inte i en konkur- rens mellan olika grödor utan i att produktionen helt läggs ner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft8"&gt;Aktörer som säljer drivmedel är skyldiga att lämna uppgifter till Energimyndigheten för att uppfylla kraven i hållbarhetslagen. Denne kan antingen ta fram ett faktiskt värde på utsläppen av växthusgaser enligt en livscykelanalys eller använda de normalvärden som är lis- tade i det omarbetade förnybartdirektivets bilaga V. Skillnaden i växt- husgasutsläpp mellan biodrivmedel och fossila drivmedel beror på vilken råvara som används och vilken process ett biodrivmedel är framställt med. Energimyndigheten publicerar de faktiska utsläpps- värden som ett medelvärde av de utsläpp olika drivmedel gett upp- hov till, se tabell 5.2 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft18"&gt;Tabell 5.2 Klimatpåverkan och värmevärde för olika drivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft19"&gt;Medelvärde av inrapporterade uppgifter till Energimyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td134"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td135"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;g CO2e/MJ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td136"&gt;&lt;P class="p370 ft21"&gt;g CO2e/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p348 ft18"&gt;MJ/liter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td138"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Diesel MK1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;76,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td140"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;2 690&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td141"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;35,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Bensin MK1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;90,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;2 920&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;32,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td146"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;HVO100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;13,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td148"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;454&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td149"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;34,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td142"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;FAME100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;32,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td144"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;1 780&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td145"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;33,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td144"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td145"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td146"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;ED95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;24,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td148"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;557&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td149"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;23,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Fordonsgas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;15,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;763&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;48,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td138"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Biogas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;12,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td140"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td141"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td142"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Naturgas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;69,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td144"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td150"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Elektricitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;13,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td152"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td153"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft19"&gt;Källa: Energimyndigheten 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jordbrukets användning av drivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft7"&gt;Det huvudsakliga drivmedlet i jordbrukets arbetsmaskiner är diesel av miljöklass I (MK1) år 2018 användes omkring 242 miljoner liter enligt Energimyndigheten. Samma år använde skogsbruket omkring 154 miljoner liter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="p124dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367124x1.jpg/" id="p124img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;Jordbruket använder cirka 4 procent av den totala mängden MK1 diesel som säljs i Sverige, totalt säljs omkring 6 miljarder liter. MK1 dieseln som används såväl inom jordbruket som i transportsektorn ingår i den reduktionsplikt som infördes 2018 och innehåller därför en ökande andel biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Utav totalt omkring 60 000 jordbruksföretag är det ett fåtal som kör på rena biodrivmedel. Det handlar om HVO och FAME, totalt en förbrukning på omkring 5,9 miljoner liter biodrivmedel. Detta motsvarar omkring 1 procent av den totala mängden ren HVO och FAME som konsumeras i Sverige, 500 miljoner liter konsumeras totalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;Enligt Naturvårdsverkets beräkningar orsakar användningen av drivmedel till arbetsmaskiner inom jordbruket utsläpp av strax över&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;500&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;000 ton CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e, medan skogsbrukets maskiner står för strax under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;500&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;000 ton CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e. Det finns ingen specifik rapportering för vatte- nbrukets utsläpp av växthusgaser men Naturvårdsverket bedömer att de är förhållandevis små cirka 100 ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p374 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Drivmedelsförbrukningen beror på arbetet som ska utföras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Drivmedelsbehovet för arbetsmaskiner inom jordbruket varierar mellan olika aktiviteter och påverkas av många faktorer. Det finns studier av dieselförbrukning vid olika fältarbeten&lt;SPAN class="ft80"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. Energiförbruk- ningen beror av vilken arbetsmaskin och vilket redskap som används. Förbrukningen beror även på hur förhållandena ser ut i fält vad gäller jordart, markstruktur och vattenhalt påverkar energiförbrukningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Baky m.fl. JTI 2010 Kartläggning av jordbrukets energianvändning – Ett projekt utfört på uppdrag av Jordbruksverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="p125dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367125x1.jpg/" id="p125img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;SPAN style="padding-left:374px;"&gt;Drivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;Tabell 5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td118"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;Dieselförbrukning vid odling av olika grödor per hektar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td154"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td32"&gt;&lt;P class="p15 ft19"&gt;Liter per hektar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td155"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td156"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td157"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td158"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Gröda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td155"&gt;&lt;P class="p376 ft18"&gt;Liter/hektar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td156"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td157"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td158"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td159"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Spannmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;66,7–71,9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td162"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Ärter och Åkerböna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td155"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;63,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Konservärter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;128,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Slåttervall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td155"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;49&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td154"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td32"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td155"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td159"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Betesvall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td160"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td161"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Potatis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td32"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td155"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;135,5–150&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td163"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Sockerbetor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td164"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td165"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft19"&gt;Raps och rybs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td155"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Träda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td160"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td161"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;6,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft79"&gt;Trädgårdsväxter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td32"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td155"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;135,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;Källa: Baky m.fl. 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft38"&gt;Val av traktor och redskap är en viktig del i att utnyttja drivmedel effektivt men förbrukningen beror även på handhavandet. Genom rätt underhåll av traktor och maskiner samt framför allt genom att anpassa körsätt kan drivmedelsförbrukningen minskas. En välunder- hållen motor drar mindre bränsle. Igensatta luftfilter, slitna kolvar och ventiler i motorn eller otäta och dåligt justerade insprutare kan vara orsaker till hög drivmedelsförbrukning. Traktorer och arbets- maskiner har olika transmissionssystem som är tekniskt olika effek- tiva på att överföra kraft från motorn. Äldre traktorer har ofta meka- nisk kraftöverföring medan nyare traktorer ofta kombinerar detta med hydrauliska system där det går att använda snabbväxlar utan att bryta kraftöverföringen. Teoretiskt är energiförlusterna lägre vid meka- niska växellådor än så kallade ”powershift” växellådor men i praktiken blir drivmedelsförbrukningen lägre eftersom motorn kan belastas mer optimalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft8"&gt;Planerad körning där körsträcka samt antalet inbromsningar och accelerationer minimeras kan göra stor skillnad för drivmedelsför- brukningen. Det är också viktigt att anpassa belastning efter motorns effekt genom val av rätt hastighet och storlek på redskap. Fel in- ställda redskap som dras efter traktorn kan bidra till onödigt hög driv- medelsförbrukning. Till exempel kan en fel inställd plog öka driv- medelsförbrukningen med tjugo procent&lt;SPAN class="ft80"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Rätt anpassat däcktryck&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Jordbruksverket 2018, Sparsam körning – Ett enkelt sätt att spara pengar!&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;
&lt;DIV id="p126dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367126x1.jpg/" id="p126img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;förbättrar nyttjandet av motorns kraft och därmed drivmedlet. Ett något lägre däcktryck vid fältarbete ger bättre grepp och mindre slir- ning, medan ett högre tryck ger minskat rullmotstånd vid vägtransport. Rätt anpassat varvtal på motorn och att minska tomgångskörning är ett enkelt sätt att få ner förbrukningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Tillämpning av sparsam körning enligt ovan minskar såväl energi- förbrukningen och växthusgasutsläppen som drivmedelskostnaderna och är därmed en direkt ekonomisk vinst för jordbrukaren. Tillämp- ning av sparsam körning vid traktorarbeten har visat på bränslebespar- ingar på runt 20 procent&lt;SPAN class="ft80"&gt;5&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Jordbearbetning är en aktivitet som kräver stora mängder energi i form av drivmedel och det kan därför vara intressant att analysera möjligheter till alternativa strategier. Reducerad bearbetning och att inte bearbeta djupare än nödvändigt är strategier som kan minska behovet av drivmedel. Här finns dock samtidigt många andra växt- odlingstekniska parametrar som spelar in, till exempel behov av ökad användning av växtskyddsmedel. Olika tekniska hjälpmedel så som &lt;NOBR&gt;GPS-styrning&lt;/NOBR&gt; kan förbättra effektivitet då det blir enklare att utnyttja redskapens arbetsbredd.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p346 ft18"&gt;Tabell 5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;Dieselförbrukning vid fältarbeten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td167"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td166"&gt;&lt;P class="p15 ft19"&gt;Liter per hektar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td167"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td168"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td169"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td170"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Arbetsoperation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td167"&gt;&lt;P class="p37 ft18"&gt;Liter/Hektar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td119"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td171"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td169"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td127"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Plöjning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td172"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td173"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;20,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Harvning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td166"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td167"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td127"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Sådd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td172"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td173"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;3,3–10&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Vältning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td170"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td167"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Spridning av mineralgödsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td173"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td170"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Kemiska bekämpning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td167"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;1,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td170"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td167"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td174"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Stubbearbetning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td173"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td175"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td176"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;Källa: Baky m.fl. 2010, Kartläggning av jordbrukets energianvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft8"&gt;Transporter står för en stor del av jordbrukets drivmedelsförbruk- ning. Det handlar bland annat om skördade grödor, djur, gödsel och insatsmedel som transporteras till fält, mellan gårdar, för lagring och vidare förädling. I en studie som utfördes av JTI (nuvarande RISE) bedömdes att transporter till och från företaget/gården samt mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Fogelberg m.fl., 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="p127dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367127x1.jpg/" id="p127img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;och inom gårdar förbrukar i storleksordningen 52 miljoner liter diesel varje år&lt;SPAN class="ft69"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. Det motsvarar 509 GWh och ger en klimatpåverkan på 145 000 ton CO&lt;SPAN class="ft111"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;I studien konstateras att man kan påverka hur mycket som trans- porteras genom att välja olika strategier för odling, lagring och an- vändning. Vidare konstateras att utvecklingen inom det svenska jord- bruket präglas av stark strukturrationalisering där gårdarna växer och blir färre. Om expansionen sker snabbare än ledig mark i närheten blir tillgänglig blir resultatet längre transporter till och från åker. Ut- maningarna vad gäller avstånden i Sverige tas även upp i Konkurrens- kraftsutredningen. Bättre och effektivare logistik skulle kunna mot- verka detta. Ett projekt&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;genomfört av RISE tittar bland annat närmare på effektiviseringar genom att fokusera på tre områden: skiftning av åkermark, nyckeltal och benchmarking samt logistikplaneringsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Biodrivmedel och andra förnybara drivmedel som finns på marknaden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Etanol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;Etanol produceras utav stärkelserika grödor såsom spannmål eller sockerbetor(eller sockerrör) men även energiskog, vall eller annan biomassa är möjligt. Etanol kan blandas i bensin och diesel, antingen via höginblandning (E85 eller ED95) eller låginblandning (E5 eller E10) eller användas som rent bränsle. En dieselmotor kan efter en hel del anpassningar drivas med ED95 som består av 95 procent etanol och 5 procent tändförbättrare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Motorer som drivs med ED95 finns i dag framför allt i bussar men även lastbilar. Etanol används annars främst som inblandning i bensin i olika omfattning. Bensinmotorer kan utan anpassningar drivas med etanol upp till en viss inblandning i bensinen. E10 är bensin med 10 procent etanolinblandning som planeras att lanseras i Sverige 1 augusti 2021 och då bli den nya standardbensinen. Den ökade an- delen etanol i bensinen är ett led i reduktionsplikten. Merparten av den bensin som säljs i Sverige innehåller minst 5 procent etanol vilket nu alltså kommer att öka till 10 procent. Det finns motorer som kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Engström m.fl., JTI 2015, Energieffektivisering av jordbrukets logistik – pilotprojekt för att undersöka potentialer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;RISE, Jordbrukets logistik, projektstart &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2016-12-01.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;
&lt;DIV id="p128dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367128x1.jpg/" id="p128img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;köras på enbart etanol och befintliga bensinmotorer kan konverteras till E85 som säljs på många drivmedelsstationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;I Sverige tillverkar Lantmännen Agroetanol, etanol i sin fabrik i Norrköping. I sin produktion använder Lantmännen spannmål, vete och korn men också stärkelserikt livsmedelsavfall. Utav den etanol som Lantmännen producerar i Sverige exporteras huvuddelen till Tyskland där egenskaperna gällande beräknade utsläpp efterfrågas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;2019 importerades 87 procent av den etanol som användes i Sverige,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft38"&gt;30 procent hade sitt ursprung utanför EU&lt;SPAN class="ft68"&gt;8&lt;/SPAN&gt;. År 2019 var etanolen huvud- sakligen producerad utav majs och andelen producerad utav vete har minskat från 53 procent till 16 procent mellan 2012 och 2019&lt;SPAN class="ft68"&gt;9&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;FAME och RME&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;FAME (Fatty Acid Methyl Esters) eller fettsyrametylestrar baseras på olika vegetabiliska och animaliska fetter och oljor. När råvaran i FAME är raps kallas drivmedlet RME (rapsmetylester) och produ- ceras genom en förestring av rapsolja. I Sverige säljs i princip bara RME. Utredningen har dock genomgående valt att använda det mer generella begreppet FAME i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Dieselmotorer kan köras på FAME i princip utan några anpass- ningar men för att fordonsgarantier ska gälla krävs typgodkännande från tillverkare. I dag finns flera anläggningar som producerar FAME i Sverige bland annat har Energifabriken en i Karlshamn och Adesso en i Stenungsund. Pressningen sker i samverkan med livsmedels- produktion vilket enligt Energifabriken leder till att de bästa kvalitéerna används som livsmedel. Biprodukter från produktionen är rapskakan, som blir djurfoder och glycerol, som används till biogasproduktion. Energifabriken använder sig av svenskodlad raps. Men 93 procent av den FAME som säljs i Sverige är tillverkad av importerad raps. En stor del av den RME som produceras blandas in i diesel. Det finns dock ett tak på 7 procent FAME enligt drivmedelslagen (2011:319).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Energimyndigheten 2018, Omvärldsbevakning – biodrivmedelsmarknaden Promemoria rörande biodrivmedelsmarknaden i Sverige och i världen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Energimyndigheten 2020, Drivmedel 2019, ER 2020:26.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Hydrerade vegetabiliska oljor eller animaliska fetter (HVO)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;HVO kan vara baserat på vegetabiliska och/eller animaliska fetter. HVO är i stort sett är kemiskt identisk med fossil diesel. HVO kan därför användas som inblandning eller rent i befintliga dieselmotorer utan anpassning. HVO är det förnybara drivmedel som ökar mest i Sverige. Till skillnad från FAME så anger bränslestandarden för diesel (EN590) inget tak för inblandning av HVO i diesel. Inblandningen begränsas dock av standardens densitetskrav. HVO används därför av drivmedelsleverantörerna för att uppfylla kraven i reduktions- plikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Det finns ingen tillverkning av ren HVO i Sverige i dag. ST1 pla- nerar att starta produktion i Göteborg 2022 och Preem samraffinerar en del tallolja tillsammans med fossil diesel. Det räknas som en typ av &lt;NOBR&gt;HVO-produktion,&lt;/NOBR&gt; även om produkten blir färdigblandad med fossil diesel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;De råvaror som används för &lt;NOBR&gt;HVO-produktion&lt;/NOBR&gt; är bland annat vegetabiliska och animaliska avfallsoljor, PFAD, slakteriavfall och råtallolja. Merparten av råvarorna till HVO är importerade och PFAD utgjorde tidigare en mycket viktig råvara. Tidigare klassades PFAD som en restprodukt från palmoljeproduktionen. Efter den omklass- ning som skedde 2019 enligt förnybartdirektivets hållbarhetskrite- rier har mängden PFAD minskat till förmån för andra råvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Biogas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Biogas och fordonsgas inklusive syntetisk naturgas (SNG) kan ha olika sammansättning men består huvudsakligen av metan. I lagen om skatt på energi (1 kap. 9 § LSE) står det: ”Med biogas förstås ett vätskeformigt eller gasformigt bränsle som framställts av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del härrör från metan.” Metan kan vara i form av komprimerad naturgas (CNG, Compact Natural Gas), flytande naturgas (LNG, Liquid Natural Gas), komprimerad biogas (CBG, Compact Bio Gas) eller flytande biogas (LBG, Liquid Bio Gas).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Metan kan också produceras syntetiskt och kallas då syntetisk naturgas (SNG, Synthetic Natural Gas). För drivmedelsändamål kallas metan ofta för fordonsgas. Den fordonsgas som säljs i Sverige kan innehålla biogas, naturgas eller en blandning av dessa. Inblandningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="p130dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367130x1.jpg/" id="p130img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;av förnybart i fordonsgasen har ökat och 2019 var den 95 procent.&lt;SPAN class="ft63"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Gas kan användas i anpassade bensin- eller dieselmotorer. Flytande natur- eller biogas används bland annat inom sjöfart och tunga last- bilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Drivmedel som är under utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Det satsas mycket på att ta fram nya drivmedel. Det som mest är i fokus för närvarande förutom elektrifiering är vätgas som kan an- vändas i bränsleceller. Även tillverkning av så kallade &lt;NOBR&gt;drop-in-bräns-&lt;/NOBR&gt; len är ett prioriterat område eftersom dessa kan blandas in i fossil bensin och diesel samtidigt som bränslestandarden uppfylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Vätgas kan användas i gasform eller nedkylt som ett flytande driv- medel. Vätgas kan omvandlas till el i bränsleceller eller användas i förbränningsmotorer. I det senare fallet måste dock motorn vara an- passad till vätgasdrift. Vätgas kan framställas från både fossila och förnybara råvaror. Merparten av den vätgas som framställs i dag har fossilt ursprung och är baserad på naturgas. Förnybar vätgas fram- ställs av vatten som spjälkas till vätgas och syrgas med hjälp av el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Elektrobränslen är ett samlingsnamn för bränslen som tas fram med hjälp av elektricitet, vatten och koldioxid eller kväve. Det går att producera en rad olika bränslen som exempelvis: vätgas, diesel, bensin eller metanol. Tekniken är ny och det bedöms ta tid innan elektro- bränsle kan tillverkas i kommersiell skala till ett marknadsmässigt pris.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;Skatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;I syfte att styra mot ett visst beteende kan varor och tjänster be- skattas högre än andra, medan de alternativ som föredras helt eller delvis undantas från beskattning. Punktskatter kan även syfta till att generera intäkter till staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Energiskatt respektive koldioxidskatt är punktskatter som tas ut på alla bränslen som används för motordrift, på elektricitet samt på många bränslen som används för uppvärmning. Energiskatten base- ras på energiinnehållet och koldioxidskatten fastställs utifrån bräns-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Energimyndigheten, ER 2020:26 Drivmedel 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft14"&gt;lets kolinnehåll. Sverige har haft energiskatt sedan &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; och kol- dioxidskatt på fossila bränslen sedan 1991. Olika skattesatser gäller för olika typer av bränslen och användningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Dessutom förekommer nedsättningar och undantag från både energi- och koldioxidbeskattningen. Exempelvis är höginblandade och rena hållbara biodrivmedel helt undantagna och befriade från både energiskatt och koldioxidskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Vidare har vissa verksamheter lägre skatt genom en nedsättning. &lt;NOBR&gt;Jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs och vattenbruk är några av de branscher som har en sådan skattenedsättning för bränsle och elektricitet där företagen kan an- söka om att få delar av skatten återbetald, se kapitel 6 Dieselskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft11"&gt;Reduktionsplikten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft38"&gt;År 2018 presenterade regeringen ”Bränslebytet” ett paket med nya styr- medel där bland annat förslag om en reduktionsplikt ingick. Meningen är att en successiv inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel ska minska växthusgasutsläppen. Reduktionsplikten infördes 1 juli 2018. Målet är att leverantörerna ska minska sina växthusgasutsläpp genom ökad inblandning av biodrivmedel och/eller minskade utsläpp från framställning av fossila drivmedel. Genom propositionen Reduk- tionsplikt för bensin och &lt;NOBR&gt;diesel-kontrollstation&lt;/NOBR&gt; 2019 (prop. 2020/ 21:180, bet. 2020/21MJU23, rskr. 2020/ 21:411) ska reduktionsnivån i diesel öka från 2020 med i genomsnitt 4,8 procentenheter per år till 2024. Detta bedöms leda till en prisökning på cirka &lt;NOBR&gt;40–60&lt;/NOBR&gt; öre per liter diesel per år. Målet är att reduktionsnivå ska ligga på 66 procent till 2030. Detta bedöms innebära en prisökning på mellan &lt;NOBR&gt;3,6–5,4&lt;/NOBR&gt; kro- nor per liter diesel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft55"&gt;Energiskattedirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft38"&gt;Det finns vissa punktskatter som är harmoniserade inom EU. Energiskatten är en sådan skatt som är harmoniserad genom direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemen- skapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (Energiskattedirektivet). EU:s energiskattedirektiv är ett ramverk&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="p132dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367132x1.jpg/" id="p132img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Energiskattedirektivet gäller alla motorbränslen, fossila och bio- baserade. Den skattenedsättning som finns på fossil diesel i flera bran- scher i många &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; möjliggörs genom de miniminivåer som finns i Energiskattedirektivet. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; presenterade 2011 ett förslag till ett reviderat direktiv. Det krävs enhällighet bland EU:s medlemsstater för att ändra direktivet och senast direktivet förhand- lades 2015 kunde medlemsstaterna inte enas och förhandlingarna bröt samman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;I den europeiska gröna given aviserar &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; att energiskattedirektivet ska ses över. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; väntas lägga ett förslag till ändringar i direktivet under 2021. I förslaget till nytt direktiv kan det komma att föreslås ändringar vad gäller minimiskatte- nivåer samt möjligheterna till undantag för olika sektorer. Även om &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; skulle kommat att förslå dessa ändringar är det oklart vad utkomsten av förhandlingarna kommer att bli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;I enlighet med direktivet beräknas den svenska energiskatten ut- ifrån volym och inte drivmedlets energiinnehåll vilket gör att bio- bränslen missgynnas till följd av deras lägre energiinnehåll jämfört med fossila.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;I Sverige genomförs direktivets bestämmelser genom lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) som innehåller bestämmelser om energi- och koldioxidbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft55"&gt;Bränslekvalitetsdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Direktivet&lt;SPAN class="ft80"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;sätter upp specifikationer för bensin och diesel i syfte att säkerställa vissa egenskaper i enlighet med bränslestandarder&lt;SPAN class="ft80"&gt;12&lt;/SPAN&gt;. I direktivet finns begränsningar för hur mycket biodrivmedel som får blandas in i bensin respektive diesel. Det är tillåtet att blanda in upp till 10 procent etanol i bensin och upp till 7 procent FAME i diesel. För HVO och biobensin finns inget reglerat tak mer än att det fär-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Europarlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den 23 april 2009 om ändring av direk- tiv 98/70/EG, vad gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationen för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar, och om upphävande av direktiv 93/12/EEG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (bränslekvalitets- direktivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="p133dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367133x1.jpg/" id="p133img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;diga drivmedlet måste uppfylla drivmedelsstandarden. Bränslekvali- tetsdirektivet anger också att drivmedelsleverantörerna ska minska sina utsläpp med minst 6 procent till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Direktivet skulle kunna innebära begränsningar för den svenska reduktionspliktens krav på inblandning av biodrivmedel. Energi- myndigheten anger att det är möjligt att blanda in 7 volymprocent FAME och 70 volymprocent HVO i diesel. För FAME är det samma nivå som direktivet tillåter medan det för HVO inte finns något tak i drivmedelslagen. Den eventuella problematiken relaterar till den fria rörligheten för varor och typgodkännande för fordon. Detta eftersom krav på viss andel biodrivmedel har ansetts kunna begränsa försäljningen av bränslen som uppfyller villkoren i direktivet. EU- domstolen har dock pekat på att bränslekvalitetsdirektivet måste läsas tillsammans med förnybartdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;I Sverige genomförs direktivet i drivmedelslagen (2011:319) och drivmedelsförordningen (2011:246).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;Förnybartdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Direktivet&lt;SPAN class="ft80"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;ställer upp krav om att andelen förnybar energi i trans- portsektorn ska uppgå till minst 14 procent 2030 enligt en särskild beräkningsmetod som beskrivs i direktivet. Elektrifiering av vägtra- fiken är i fokus. Direktivet innehåller skrivningar som syftar att be- gränsa biodrivmedel som framställts från så kallade livsmedels- och fodergrödor. Det nuvarande förnybartdirektivet sätter gränsen för sådana biodrivmedel till 7 procent av den totala användningen av drivmedel inom transportsektorn. Flera medlemsstater har velat sänka gränsen eller helt förbjuda denna typ av grödebaserade drivmedel. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; ville i sitt ursprungsförslag till revision av förny- bartdirektivet sänka gränsen till 3,8 procent 2030. El- och avancerade biodrivmedel gynnas genom särskilda uppräkningsfaktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft38"&gt;Direktivet ställer också krav på hållbarhetskriterier som måste vara uppfyllda om ett biodrivmedel ska få finansiellt stöd och för att få ingå i beräkningen av andel förnybar energi och kvotandelar enligt direktivet. Hållbarhetskriterierna ställer bland annat krav på minskade växthusgasutsläpp (i ett livscykelperspektiv) och begränsad mark-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främ- jande av användningen av energi från förnybara energikällor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="p134dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367134x1.jpg/" id="p134img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;användning. Direktivet gör det möjligt att undanta biodrivmedel som är certifierade för att ha låg risk för indirekt ändrad markanvändning. Palmolja är ännu den enda råvara som klassificerats ha en sådan hög risk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;I Sverige genomförs direktivet bland annat i lagen om hållbarhets- kriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen (2010:598), lagen om skatt på energi (1994:1776) och lagen om elcertifikat (2011:1200).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft55"&gt;EU:s statsstödsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;Bestämmelserna om statligt stöd utgör en central del av &lt;NOBR&gt;EU-rättens&lt;/NOBR&gt; konkurrensregler, se mer i kapitel 3 Konkurrenskraft. Huvudprinci- pen är att stöd med offentliga medel är förbjudna om de inte om- fattas av något av de undantag som finns. Till dessa undantag hör stöd som listas i en allmän gruppundantagsförordning (som till ex- empel GBER). Det finns också ett undantag för stöd av mindre betydelse, så kallade de &lt;NOBR&gt;minimis-stöd.&lt;/NOBR&gt; De stödåtgärder som omfattas av gruppundantag eller betraktas som stöd av mindre betydelse om- fattas inte av kravet på förhandsgodkännande av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; innan de får tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Den skattebefrielse från energi- och koldioxidskatt som vissa bio- drivmedel har i Sverige och en del andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; kräver statsstöd- godkännande från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; Eftersom drivmedelsskatterna i Sverige utgör upp emot två tredjedelar av försäljningspriset för bensin och ungefär hälften för diesel kan skattebefrielsen påverka prisbilden i stor utsträckning. Skattelättnader, drift- och investeringsstöd för energi från förnybara källor faller inom förbudet mot statsstöd. Men det finns möjligheter att göra avsteg från förbudet mot statsstöd i enlighet med &lt;NOBR&gt;EU-riktlinjerna&lt;/NOBR&gt; för statligt stöd till miljöskydd för &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;SPAN class="ft68"&gt;14&lt;/SPAN&gt;(EEAG).&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EEAG-riktlinjerna&lt;/NOBR&gt; har tillfälligt förlängts i vän- tan på att nya riktlinjer ska beslutas av kommissionen. Det är med grund i riktlinjerna som Sverige ansökt hos &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och fått skattebefrielsen godkänd dock under vissa förutsättningar och under en begränsad tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft38"&gt;EU:s regler om överkompensation påverkar möjligheterna att skapa en tillräckligt stor prisskillnad mellan biodrivmedel och fossila drivmedel för att stimulera en ökad användning. För att säkerställa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014–2010,&lt;/NOBR&gt; (2014/C 200/01).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft14"&gt;att skattebefrielsen inte snedvrider marknaden måste Sverige sedan 2014 rapportera till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; två gånger per år för att redo- göra bedömningar om huruvida överkompensation förekommer eller inte. Om överkompensation konstateras måste åtgärder vidtas för att motverka fortsatt överkompensation, exempelvis genom höjd energi- beskattning. Stödet ska dessutom återbetalas retroaktivt av de före- tag som mottagit det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Sveriges nuvarande skatteundantag för flytande rena och hög- inblandade biodrivmedel löper ut den 31 december 2021. För biogas och biogasol har Sverige fått ett godkännande för skattebefrielse under 10 år med begräsningen att den inte får vara framställd av livs- medels- eller fodergrödor. Enligt &lt;NOBR&gt;EU-riktlinjerna&lt;/NOBR&gt; för statligt stöd till miljöskydd får skatteundantag inte ges till livsmedelsbaserade bio- drivmedel efter 2020. Men som nämnts ovan pågår arbetet med att ta fram nya riktlinjer. För flytande rena och höginblandade biodriv- medel ansökte Sverige den 28 maj 2021 om ett förlängt statsstöds- godkännande för skattebefrielsen. Riktlinjerna är på konsultation mellan juni och augusti 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Värt att notera är att Sverige genom skattebefrielsen fokuserat på att stimulera på konsumtionssidan till skillnad från de flesta andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; som helt eller delvis har riktat sina stöd mot produktions- sidan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Analys av möjliga åtgärder och styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utgångspunkter för utredningens analys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Det är i dag en utmaning att hitta lönsamhet för &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbrukets företag att använda biodrivmedel. Den högre kostna- den tillsammans med osäker prisutveckling gör det svårt att motivera en övergång från fossila till förnybara drivmedel i arbetsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Alternativen för den som vill ställa om sin traktor eller arbets- maskin är HVO eller FAME. Den skattebefrielse som finns för dessa biodrivmedel t.o.m. den 31 december 2021 gör att prisskillna- den jämfört med den beskattade fossila dieseln minskas. Som nämnts tidigare i detta kapitel har Sverige ansökt om förlängt statsstödsgod- kännande för denna skattebefrielse men det har i skrivande stund inte kommit några besked. Den återbetalning om 1,93 kronor av kol- dioxidskatten på diesel som företagen kan ansöka om ökar visser-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft7"&gt;ligen prisskillnaden om än inte i samma omfattning som skattebefriel- sen minskar den. Även återbetalningen är ifrågasatt och det är därför osäkert att bedöma vilket pris dieseln kommer att ha framöver. Ut- redningen konstaterar att prisskillnaden tillsammans med den osäker- het som råder, gör det svårt för företagen att motivera en övergång till förnybara drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft14"&gt;Utredningen konstaterar vidare att branschens arbete med olika åtgärder för att minska drivmedelsförbrukningen genom effektivi- sering och andra typer av strategier ger resultat och bör fortsätta att uppmuntras. Många utav de arbeten som utförs med hjälp av bland annat traktorer i jordbruket är mycket energikrävande samtidigt som det finns få alternativ till insatserna som inte riskerar att leda till minskad skörd. Dock har studier, så väl som praktiska försök visat att det finns goda möjligheter att minska energiåtgång genom olika insatser, förändrade strategier och arbetsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Utredningens analyser över insatsmedel, redovisas i enlighet med den prioritetsordning som redovisas i kapitel 2 Utredningens upp- drag under följande rubriker:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Åtgärder och styrmedel som syftar till att effektivisera använd- ningen och hushålla med resursen drivmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Åtgärder och styrmedel för att ersätta de fossila drivmedlen mot förnybara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Åtgärder och styrmedel som syftar till att effektivisera användningen och hushålla med drivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att jordbrukets arbete med olika åtgärder för att minska drivmedelsförbrukningen genom effektivisering ger resultat. Många företag strävar efter att effektivisera för att uträtta mer arbete på samma tid. Större areal och produktion kan ge större möjligheter att fördela kostnader för investeringar. Det är viktigt att kunna utbilda arbetskraft, investera i ny teknik och kunskap exempelvis för att underhålla och ställa in befintlig utrustning och maskiner. För jordbruksföretagen innebär dock ofta geografiska förutsättningar, så som brist på mark i närheten, begräsningar för expansion. Utred- ningen konstaterar att många företag i branschen är små, ofta ensam- företagare där det är utmanande att hinna med utan att arbetet blir för splittrat och tappar i effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="p137dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367137x1.jpg/" id="p137img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;En kartläggning av gårdens energiförbrukning och energirådgiv- ning kan bidra till lägre förbrukning. Stöd för sådan rådgivning finns genom Greppa Näringen inom ramen för det nuvarande landsbygds- programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Sparsam körning tillsammans med bättre och effektivare logistik och förändrade strategier kan minska företagens drivmedelsförbruk- ning. En del drivmedelsbesparingar skulle kunna åstadkommas genom bättre planering och förändrade arbetsmetoder. Dock är det till viss del oundvikligt med mycket transporter för vissa företag bland annat i och med att det är svårt att samla sin mark till följd av stora avstånd mellan jordbruksmark, detta gäller särskilt i skogsbygd. Utmaningarna vad gäller avstånden i Sverige utmärker oss jämfört med många delar av Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Enligt Greppa Näringens exempel kan sparsam körning på en gård för växtodling minska dieselförbrukningen med 20 procent.&lt;SPAN class="ft80"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;En minskning på 10 procent skulle kunna motsvara en besparing med 8 liter diesel per hektar. Om besparingen skulle ske på hela Sveriges brukade åkermark om cirka 2,5 miljoner hektar skulle sparsam kör- ning kunna minska drivmedelsbehovet med 20 miljoner liter diesel. Det motsvarar cirka 54 000 ton CO&lt;SPAN class="ft114"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e&lt;SPAN class="ft80"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Åtgärden kan bespara jord- bruksföretaget bränslekostnader och tid, men den innebär också en investering i kunskap och delvis i teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Åtgärder och styrmedel för att ersätta de fossila drivmedlen med förnybara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Det är i dag inte lönsamt för &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbrukets företag att använda biodrivmedel. De jordbruksföretag som trots detta väljer att i stället för fossil diesel använda biodrivmedel får enligt Jord- bruksverkets beräkningar en genomsnittlig merkostnad på omkring 250 kronor per hektar. Beroende på vilken gröda som odlas och hur drivmedelspriserna varierar kan skillnaderna bli ännu större.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft38"&gt;Priset på råolja har stor påverkan på priset på alla drivmedel. Ut- vecklingen av råoljepriset är mycket osäker och svår att förutse. Alternativen för den som vill ställa om sin traktor eller arbetsmaskin är HVO eller FAME där det senare kräver mer noggranna förbere- delser. Skattebefrielsen för biodrivmedel som fortfarande finns gör&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Greppa.nu.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Förbränning av en liter MK1 diesel orsakar utsläpp om 2,69 kg CO&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;att prisskillnaden jämfört med den beskattade fossila dieseln mins- kas. Samtidigt som den återbetalning om 1,93 kronor av koldioxid- skatt som företagen kan ansöka om ökar prisskillnaden om än inte i samma omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;På kort sikt, till 2030, bedömer utredningen att förbrännings- motorn fortfarande kommer att dominera i näringarna och därmed finns begränsningar i vilka förnybara drivmedel som kommer att kunna användas. På längre sikt, till 2045, ser utredningen ett teknik- skifte med självkörande arbetsmaskiner och nya system för att bruka marken som är under utveckling kommer att vara verklighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;För att minska fossilberoendet i närtid har utredningen har valt att fokusera på så kallade &lt;NOBR&gt;drop-in-bränslen&lt;/NOBR&gt; som kan blandas in i den fossila dieseln, det handlar främst om HVO och FAME. Detta efter- som utbytestakten av jordbrukets arbetsmaskiner är mycket långsam. Många arbetsmaskiner används mycket få timmar, se kapitel 7 om arbetsmaskiner och utredningen bedömer därför att det inte är sam- hällsekonomiskt motiverat att byta ut dessa. Många av dessa arbets- maskiner har en lång livslängd. Däremot kan det uppstå andra utsläpp från olika processer när biobränslen odlas, vidareförädlas, transpor- teras med mera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Alternativ för att motivera omställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Det används i dag cirka 5,9 miljoner liter rena biodrivmedel (FAME och HVO) per år i jordbruket. Detta innebär att användningen av rena biodrivmedel endast står för 2,4 procent av jordbrukets totala drivmedelsanvändning. En jordbrukare som väljer att använda bio- drivmedel som FAME eller HVO i stället för fossil diesel får betala cirka &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; kronor per liter mer. Prisskillnaden beror främst på att bio- drivmedel är betydligt dyrare än fossila drivmedel. En del av prisskill- naden kan förklaras med att en del av skatten på 1,93 kronor per liter återbetalas på fossil diesel. HVO och FAME är helt skattebefriade i dag och därmed finns ingen skatt att återbetala för dessa. Denna merkostnad varierar mycket, särskilt eftersom världsmarknadspriset på råolja ändrar sig snabbt. Det är således sett ut ur ekonomiskt per- spektiv svårt att motivera användning av biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="p139dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367139x1.jpg/" id="p139img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft7"&gt;Utredningen har därför analyserat alternativa åtgärder som kan minska jordbrukets kostnader för att byta ut sitt fossila drivmedel mot förnybart skulle därför kunna vara att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Ta bort nedsättningen på koldioxidskatten som är kopplat till den fossila dieseln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Införa ett hektarstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att kompensera ett högre pris på de förnybara drivmedlen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Införa en biopremie som kompenserar för prisskillnaden mellan fossila och förnybara drivmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;Ta bort nedsättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft14"&gt;Ett sätt att minska skillnaden i pris mellan fossil diesel och biodriv- medel skulle kunna vara att ta bort den återbetalning av koldioxid- skatt som &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket i dag kan ansöka om för den fossila dieseln. Om återbetalningen tas bort skulle branschen få samma pris på diesel som privatpersoner. Det skulle innebära att den fossila dieseln fortfarande är billigare än HVO och RME men pris- skillnaden skulle då krympa till &lt;NOBR&gt;0,5–2&lt;/NOBR&gt; kronor/l.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;Införa ett hektarstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Jordbruksverket har i en redovisning av ett uppdrag, Fossilfria före- tag&lt;SPAN class="ft69"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;beskrivit hur ett hektarstöd för att styra om drivmedelsanvänd- ningen i jordbrukets arbetsmaskiner till fossilfria alternativ skulle kunna utformas. I rapporten framgår att verket avråder från att införa stödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Jordbruksverket föreslår att stödet, om det ändå skulle genom- föras, skulle utformas som ett arealbaserat stöd och betalas ut som en schablon på genomsnittlig kostnad per hektar åker i Sverige. För- slaget innebär att all gårdsstödsberättigad åkerareal skulle vara berät- tigad till stöd under förutsättning att arealen brukats med arbetsmas- kiner som drivits med rena biodrivmedel vilka omfattas av skatteavdrag enligt Lag (1994:1776) om skatt på energi. Jordbruksverket föreslår att betesmarkerna om möjligt hålls utanför ersättningen dels för att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Referens: dnr 4.5 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;17-01520/2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;möjliggöra en tillräckligt intressant ersättningsnivå, dels på grund av att användningen av bränsle på dessa arealer är låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;När Jordbruksverket har räknat på hur hög ersättningen ska vara har de både räknat på värdet av klimatnyttan och merkostnaden för jordbrukaren. Beräkningen av klimatnyttan av att byta ut diesel mot HVO/FAME ger en minskning av koldioxidutsläppen som uppgår till 2,33 kg CO&lt;SPAN class="ft114"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e (till fördel för HVO/FAME). Utsläppsiffran för biodiesel är en sammanvägd siffra mellan FAME och HVO baserad på fördelning av användningen av dessa drivmedel nationellt för 2018. Kostnaden för ett kilo koldioxid beräknas genom koldioxid- skatten som under 2020 motsvarar 1,16 kronor per liter. Den genom- snittliga förbrukningen av diesel har beräknats till 94 liter per hektar, genom att dividera hela jordbrukets användning med den totala åker- arealen i Sverige. Den stödnivå som uppnås genom att beräkna klimat- nyttan blir då 254 kronor per hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Jordbruksverket har även beräknat merkostnaderna för jordbruket att byta ut diesel mot HVO och FAME. Priset på fossil diesel var i februari 2020 13 kronor per liter. Nedsättningen av skatt till jord- bruket uppgår under 2020 till 1,93 kronor per liter. Kostnaden för HVO var i februari 2020 13,74 kronor per liter. Det betyder att mer- kostnaden för HVO var 2,67 kronor per liter. Genom att multipli- cera merkostnaden på 2,67 med den genomsnittliga förbrukningen på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;liter per hektar fås en merkostnad på 251 kronor per hektar. Jord- bruksverket konstaterar att den beräkning som Energimyndighetens gjorde av merkostnaden mellan diesel och HVO för hela 2018 (då dieselpriset under perioder var mycket lågt) skulle ge en stödnivå på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;277&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;kronor per hektar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Om stödnivån skulle sättas till 277 kronor per hektar skulle detta innebära att nuvarande användning (2018 års) av ren HVO/FAME skulle kosta 17 miljoner kronor. Skulle all åkermark i Sverige anslutas till stödet skulle kostnaderna uppgå till cirka 700 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Jordbruksverket förordar att stödet läggs inom &lt;NOBR&gt;eco-schemes&lt;/NOBR&gt; i stället för som en miljöersättning inom pelare 2. &lt;NOBR&gt;Eco-schemes&lt;/NOBR&gt; är en ny typ av åtgärd som föreslås i EU:s nya jordbrukspolitik som just nu för- handlas, läs mer i kapitel 13 Bakgrund jordbruk. &lt;NOBR&gt;Eco-schemes&lt;/NOBR&gt; är ett- åriga stödåtgärder som bedöms vara enklare att hantera admini- strativt jämfört med åtgärderna inom pelare 2 som ska vara fem- till sjuåriga. Jordbruksverket bedömer i rapporten att det inte är rimligt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="p141dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367141x1.jpg/" id="p141img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;eller möjligt att lägga ett eventuellt stöd som miljöersättning eller som projekt- och företagsstöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft7"&gt;I rapporten konstaterar Jordbruksverket vidare att ytterligare ana- lys behövs för att reda ut huruvida förslaget är förenligt med stats- stödsreglerna eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;Införa en biopremie för rena biodrivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har tillsammans med Arla, Lant- männen och HK Scan satt som mål att Lantbruksbranschen ska vara fossilfria år 2030&lt;SPAN class="ft80"&gt;18&lt;/SPAN&gt;. För att nå målet förutsätts att ett antal politiska åtgärder beslutas, däribland en biopremie. Syftet med biopremien är att de som väljer att ställa om till fossilfria drivmedel inte ska miss- gynnas ekonomiskt. Biopremien föreslås utformas som ett stöd per liter drivmedel för den som kör med förnybara drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Osäkerheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Prisutvecklingen vad gäller HVO och FAME är osäker. Priset på- verkas av efterfrågan på världsmarknaden. En ökad efterfrågan skulle sannolikt leda till höjda priser. Efterfrågan i Sverige kommer att med största sannolikhet öka på grund av reduktionsplikten. Riksdagen har fatt beslut om utvecklingen av reduktionsplikten till 2030 i en- lighet med proposition Prop. 2020/21:180 Reduktionsplikt för ben- sin och diesel – kontrollstation 2019. I propositionen föreslås vilka reduktionsnivåer som ska gälla till och med 2030 för bensin och diesel. För diesel innebär förslaget att reduktionsnivån ska gå från 26 pro- cent år 2021 till 66 procent år 2030. I propositionen konstateras att en linjär utveckling ackumulerat ger en större utsläppsminskning till 2030 och en sådan utveckling bedöms därför som mest ändamåls- enlig. Utvecklingen av reduktionsplikten kommer att fortsatt noga följas upp genom kontrollstationer vart tredje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft38"&gt;Som beskrivs i kapitel 7 om Arbetsmaskiner är omsättningstakten för jordbrukets arbetsmaskiner låg. Förbränningsmotorn dominerar och alternativ till detta saknas i princip helt för större arbetsmaski- ner. Utredningen konstaterar därför att jordbruket för sin omställ- ning kommer att behöva använda biodrivmedel i form av så kallade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Fossilfritt Sverige, Lantbruksbranschen (2020): Färdplan för fossilfri konkurrenskraft.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;drop-in-bränslen&lt;/NOBR&gt; som direkt kan ersätta fossila drivmedel dvs. HVO och FAME.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft7"&gt;Priset på biodrivmedel kan även komma att påverkas om Sverige inte längre kan ha kvar skattebefrielsen på höginblandade biodriv- medel efter årsskiftet. Eventuellt skulle skattebefrielsen kunna till- låtas vara kvar för vissa biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;Den negativa inställning till grödebaserade biodrivmedel som finns bland flera &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; gör att FAME kan behöva beläggas med kol- dioxidskatt. Dock kan möjligheter till anpassning efter specifika för- utsättningar vad gäller markanvändning, där Sverige har en relativt hög andel jordbruksmark som inte brukas eller odlas extensivt kunna påverka definitionen av dessa drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;Utredningen avser inte att gå vidare och föreslå en hektarbaserad ersättning form av ett &lt;NOBR&gt;eco-scheme.&lt;/NOBR&gt; Förslaget riskerar att bli trubbigt eftersom samma stöd betalas ut till all mark oavsett användning. Ett företag med odling av specialgrödor till exempel potatis eller socker- betor har en mycket högre dieselförbrukning per hektar än ett före- tag som odlar extensiv vall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;När det gäller statens kostnader för såväl hektarstödet som bio- premien måste även förlorade skatteintäkter räknas in. Företagen som ställer om till biodrivmedel kommer inte att betala någon energi- eller koldioxidskatt på sin förbrukning eftersom rena biodrivmedel är skattebefriade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;När det gäller den biopremie som finns i färdplanen för en fossil- fri lantbruksbransch anser utredningen att förslaget som sådant skulle kunna vara förenligt med statsstödsreglerna efter vissa justeringar. Utredningen menar att en biopremie bör omfatta alla biodrivmedel som finns tillgängliga på marknaden utom biogas. Detta eftersom bio- gas är subventionerad genom de produktionsstöd som finns (se vidare kapitel 8 Produktion av biodrivmedel). I praktiken bedömer utred- ningen att biopremien kommer att bli aktuell för HVO och FAME.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="p143dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367143x1.jpg/" id="p143img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Allmänna överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;På kort sikt till år 2030 bedöms den största potentialen för att minska fossilberoendet vara att öka användningen av biodrivmedel. Detta eftersom teknik/arbetsmaskiner som kan drivas av el eller andra driv- medel saknas i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Den största delen av de drivmedel som används i jordbruket i dag är fossil diesel. Genom reduktionsplikten ökar inblandningen av bio- drivmedel och 2030 dieseln att innehålla en stor andel biodrivmedel. FAME kan inte blandas in i lika hög utsträckning i den fossila dieseln som HVO och det går inte att, i samma motor, växla mellan ren FAME och fossil diesel på samma sätt som det går att växla mellan ren HVO och fossil diesel. Prissättningen på FAME skulle därför kunna utvecklas på ett annat sätt än HVO. Det finns även tester som visar att fabriksnya traktorer kan köras på FAME utan problem&lt;SPAN class="ft80"&gt;19&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft38"&gt;Frågan om skattebefrielsen för rena biodrivmedel finns kvar efter 1 januari 2022 är avgörande för de beräkningar som utredningen redovisat kopplat till förslagen. Om biodrivmedlen beläggs med full skatt kommer kostnaden för biodrivmedlen bli mycket högre än i dag. Vad gäller jordbrukets fältarbeten ser utredningen att elektrifiering ligger långt fram i tiden och att flytande drivmedel därför kommer att behövas under en lång tid framöver. Jordbrukets speciella förut- sättningar gör att det saknas alternativ på marknaden för att byta ut arbetsmaskiner och därmed drivmedel. På grund av jordbrukets stora maskinpark och långsamma utbytestakt kommer förbränningsmotorn att spela en fortsatt stor roll under en lång tid framöver. Utredningen ser därför att en stor del av omställningen till fossiloberoende måste ske medhjälp av drivmedel som går att använda i den befintliga maskin- parken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft8"&gt;Det finns i dag inga arbetsmaskiner på marknaden som drivs av biogas. Utredningen bedömer att det kommer att finnas sådana inom de närmaste åren. Som även beskrivs i kapitel 8 Produktion av bio- drivmedel finns det en skattebefrielse de kommande 10 åren för bio- gas genom ett statsstödsgodkännande. Samtidigt har Sverige infört ett produktionsstöd för biogas från rötning av stallgödsel och det finns även ett stöd för uppgradering av biogas. Utredningen konsta-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Jordbruksaktuellt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-12-01,&lt;/NOBR&gt; Positiva testresultat för RME i traktorer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="p144dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367144x1.jpg/" id="p144img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;terar därför att det inte finns förutsättningar för att inkludera biogas i biopremien då det riskerar att leda till en överkompensation. Utred- ningen konstaterar vidare att utvecklingen nya drivmedel och drivmedel från nya substrat går snabbt och menar därför att utredningens för- slag kontinuerligt bör följas upp och utvärderas mot bakgrund av denna utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;På längre sikt till 2045 är ett teknikskifte sannolikt. Självkörande arbetsmaskiner och nya system för att bruka marken finns under utveckling. Biogasdrift, elektrifiering eller vätgasdrift kräver i regel nya maskiner. Det finns dock exempel på hur befintliga arbetsmaski- ner genomgått konvertering bl.a. i Transportstyrelsen och Jordbruks- verkets &lt;NOBR&gt;MEKA-projekt&lt;SPAN class="ft105"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt; &lt;/SPAN&gt;där så kallad &lt;NOBR&gt;dual-fuel-teknik&lt;/NOBR&gt; testats (läs mer i kapitel 7 Arbetsmaskiner).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Utredningen ser möjligheter till energieffektivisering genom att elektrifiera möjliga arbetsmoment framför allt inomgårds liksom arbete med förbättrad logistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;En biopremie för rena biodrivmedel införs&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Utredningen förslår &lt;/SPAN&gt;att en ny biopremie införs för rena biodriv- medel. Biopremien förslås omfatta tillgängliga biodrivmedel med undantag för biogas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft8"&gt;Utredningen föreslår att en biopremie införs som ett nationellt stöd för att utjämna den prisskillnad som finns mellan fossilt och för- nybart drivmedel. Nivån som utredningen föreslår är 2,30 kronor per liter baserat på prisskillnaden mellan FAME och fossil diesel. Denna ersättningsnivå förutsätter fortsatt återbetalning av koldi- oxidskatt på diesel och fortsatt skattebefrielse för rena biodrivmedel år 2022. Utredningen konstaterar att det är möjligt att anpassa pre- mien mer specifikt efter vilket bränsle som används. Utredningens huvudförslag är dock att en och samma nivå används av förenklings- skäl (administrativt). Utredningen föreslår vidare att stödet införs som ett tidsbegränsat stöd som ska utvärderas vart tredje år. Efter- som biopremien ligger på en relativt låg nivå undviks överkompen- sation för HVO som i stort sett är helt utbytbar med fossil diesel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Jordbruksverket &amp; Transportstyrelsen 2015, Biogasdrift i arbetsmaskiner – Slutrapport av regeringsuppdrag Rapport 2015:23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;För RME finns en något större risk för överkompensation på grund av dess lägre pris. Utredningen bedömer dock att detta inte är fallet i dagsläget. Priset på drivmedel är föränderligt och måste därför följas noga så att inte en överkompensation sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;Premien föreslås administreras på samma sätt som dagens åter- betalning av koldioxidskatt på fossil diesel, se mer i kapitel 6 Diesel- skatten. Ansökan sker på samma sätt där den sökande anger hur många liter drivmedel som förbrukats i yrkesmässig &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- eller vattenbruksverksamhet. Biopremien förslås börja gälla från och med 1 januari 2022. Ansökningarna sker efter att förbrukningen ägt rum och betalas ut retroaktivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Enligt Energimyndigheten förbrukade jordbruket 5,9 miljoner liter rena biodrivmedel under 2018. Om biopremien införs kommer sannolikt ytterligare ett antal företag gå över till att använda rena biodrivmedel och fler kommer att bli berättigade. Eftersom bio- premien skulle göra att FAME får ett likvärdigt pris jämfört med fossildiesel skulle sannolikt fler företag välja att använda FAME. FAME kan användas direkt i nya arbetsmaskiner medan äldre arbets- maskiner behöver viss omställning. Kostnader kopplat till omställ- ning av äldre arbetsmaskiner kan vara filterbyten, oljebyten och ren- göring av bränsletankar på traktorer liksom lagringstankar på gården med mera. Till följd av utmaningar med äldre maskiner är det rimligt att anta att mängden FAME som används kommer att kunna kopplas till antalet nya traktorer i jordbruket. Antalet nya traktorer som introduceras på den svenska marknaden uppskattas till cirka 3 000 per år. Den genomsnittliga traktorn som såldes 2020 hade 112 kW och bedöms förbruka 7 liter diesel per timma användas 600 timmar per år vilket ger en årsförbrukning om 4 200 liter. I det fall en skogs- maskin skulle ställas om till biodrivmedel skulle effekten kunna bli större än för en traktor till följd av skogsmaskinens höga årsanvänd- ning. Det säljs omkring &lt;NOBR&gt;200–300&lt;/NOBR&gt; nya skogsmaskiner varje år som var och en bedöms användas 2 500 till 3 500 timmar per år. Dessa maski- ners förbrukning är högre per timma än den genomsnittliga traktorn och den årliga förbrukningen skulle kunna uppgå till 40 000 liter och i många fall mer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft8"&gt;Om nuvarande användning av HVO och FAME skulle ligga kvar på samma nivå nästa år och en majoritet av de nya traktorerna drivas med FAME skulle användningen av biodrivmedel hamna på ungefär 19 miljoner liter. Detta skulle innebära att statens kostnader för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;biopremien skulle hamna på 43 miljoner kronor för 2022. För 2023 beräknas användningen öka med 13 miljoner liter (dvs. öka med unge- fär motsvarande antal nya traktorer som introduceras) och statens kostnad för premien hamnar då på 72 miljoner kronor. Om ökningen sedan fortsätter i samma takt till 2025 beräknas mängden biodriv- medel som används i jordbruket ha ökat till 56 miljoner liter vilket skulle innebära en kostnad om 129 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Efter 2025 bedöms fler alternativ till dagens arbetsmaskiner bli tillgängliga på marknaden även om en mycket stor del av maskin- parken kommer vara samma som i dag. Utredningen bedömer att en högre grad av automatisering och elektrifiering av &lt;NOBR&gt;inomgårds-maski-&lt;/NOBR&gt; ner kommer att leda till att färre förbränningsmotorer krävs vid dessa arbeten. För fältarbeten bedöms arbetsmaskiner för annat än fossil diesel, RME och HVO fortfarande att vara ovanliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Utredningen bedömer att det år 2025 finns traktorer för biogas på marknaden. Det finns sannolikt även några traktorer för el, vätgas och batteridrift. För att säkerställa rätt nivå på biopremien är det viktigt att kontinuerligt följa upp effekterna av reduktionsplikten och nivån på återbetalningen av energi- och koldioxidskatt på fossil diesel. Utvecklingen av priset på rena biodrivmedel och det svenska jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet bör följas upp parallellt. Även marknadsintroduktionen av nya traktorer samt tillgången till efterkonvertering är viktiga parametrar i uppföljningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft14"&gt;Om skattebefrielsen för de berörda biodrivmedlen inte får ett förlängt statsstödsgodkännande ändras förutsättningarna och bio- premien behöver då anpassas. Reduktionspliktens utveckling kom- mer att påverka pris och tillgång på biodrivmedel, förändringar i denna kommer också att påverka biopremien. Det samma gäller även stor- leken på nedsättningen av energi- och koldioxidskatt, ett avskaffande kommer att kräva justering av biopremien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft38"&gt;Statens kostnader för biopremien kommer att bestå både i kostna- den för premien och i form av utebliven energi- och koldioxidskatt. Utbetalning av biopremien beräknas uppgå till 43 miljoner kronor initialt för att sedan öka succesivt till 129 miljoner år 2025. Samtidigt kommer statens intäkter genom energi- och koldioxidskatt minska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;då det förnybara bränslet är helt skattebefriat. Inledningsvis bedöms den uteblivna skatten motsvara 88 miljoner kronor för att sedan öka till 267 miljoner kronor år 2025.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;De företag som har ställt om till biodrivmedel kommer inte lägre kunna ansöka om att få koldioxidskatt återbetald. Detta skulle inne- bära att statens utgifter minskar med 36 miljoner 2022 och år 2025 är besparingen 109 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Sammantagen skulle den bedömda anslutningsgraden kosta staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft7"&gt;52 miljoner kronor 2022 och tre år senare blir kostnaden 158 miljo- ner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Utredningen föreslår att Energimyndigheten blir ansvarig myn- dighet för det nya stödet. I detta ingår att vid behov ta fram mer detaljerade föreskrifter. Energimyndigheten har redan i dag ansvar för att följa upp skattebefrielsen för rena biodrivmedel. Utredningen bedömer att antalet årsarbetskrafter som krävs för denna premie bör motsvara den arbetsinsats som krävs vad gäller administreringen av återbetalningen av dieselskatten vilket enligt Skatteverket är två års- arbetskrafter. Energimyndigheten föreslås även löpande följa upp priserna på HVO och FAME och jämföra med priset på fossil diesel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Konsekvenser för företagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Biopremien är möjlig att söka för att som bedriver yrkesmässig &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;skogs-,&lt;/NOBR&gt; eller vattenbruksverksamhet enligt samma definition som dagens återbetalning av energi och koldioxidskatt. Företag som väl- jer att byta drivmedel i sina traktorer och arbetsmaskiner på måste säkerställa att alla motorerna klarar drivmedlet. Det kommer behö- vas två separata tankar om man vill lagra sitt drivmedel på gården och inte vill eller kan ställa om alla motorer. De flesta drivmedelsleveran- törer tillhandahåller HVO och FAME och det går att beställa leveran- ser hem till gården under förutsättning att en viss volym beställs. Ett annat alternativ är att tanka på en näraliggande drivmedelsstation där HVO oftast är ett alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Utredningen ser att krav från branschorganisationer och företag skulle kunna göra att hela grupper av företag ansluter sig till bio- premien. Det skulle exempelvis kunna bli aktuellt för Arla som har ambition om att alla svenska ekologiska mjölkföretag ska vara fria från fossila drivmedel 2022. Även Södra Skogsägarna har lanserat&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;några produkter där hela förädlingskedjan är fossilfri vilket borde innebära att ett antal skogsmaskiner drivs på HVO eller FAME redan. Liknade krav från fler aktörer skulle kunna snabba på anslutningen till biopremien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Konsekvenser för miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Utredningens beräkningar visar att biopremien under första året skulle kunna minska jordbrukets utsläpp med mellan 30 000 och 40 000 ton CO&lt;SPAN class="ft114"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e. År 2025 med ovan beskrivna anslutningsgrad skulle utsläppsminskningen kunna hamna på mellan 90 000 och 125 000 ton. Varje genomsnittlig traktor som ansluts skulle kunna leda till minskade utsläpp på 7 till 10 ton per år och en skogsmaskin 60 till 90 ton. Utfallet beror på vilket biodrivmedel som används och vilka växthusgasutsläpp som är kopplat till respektive biodrivmedel. Ut- redningen har i beräkningarna använt de årsmedelvärden som rap- porterats till Energimyndigheten 2019 för FAME och HVO. Ut- släppen från biodrivmedel minskar mer om HVO används jämfört med FAME som en följd av de utsläppsfaktorer som används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Konsekvenser för försörjningsförmågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Förslaget bör öka försörjningsförmågan för både drivmedel och livs- medelsförsörjning. Ökad användning av biodrivmedel skulle kunna leda till ett skifte mot drivmedel tillverkade i Sverige av inhemska råvaror. Minskat beroende av importerade fossila drivmedel kan öka robustheten i livsmedelsförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft41"&gt;Överrensstämmelse med EU:s statstödsregelverk (och annan &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft42"&gt;Utredningen bedömer att förslaget om en biopremie är förenlighet med EU:s statsstödsregler. För stödet tillämpas undantag genom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td133"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Drivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Euro- peiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;För företag inom skogsbruk kan reglerna för de minimisstöd i för- ordning 1407/2013 tillämpas, där takbeloppet är 200 000 euro under tre år per företag. För jordbruk och vattenbruk tillämpas reglerna i 1408/2013 där takbeloppen är lägre, 20 000 euro för jordbruk och 30 000 euro vattenbruk (artikel 3.2 i förordning nr 2019/316 och arti- kel 3.2 i förordning nr 717/2014.) För jordbruk och fiske finns dess- utom nationella tak som inte får överskridas, se artikel 3.3 i förord- ning nr 2019/316 och artikel 3.3 i förordning nr 717/2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft14"&gt;Myndigheterna kommer att behöva redovisa att berörda företag får information om att det stöd som lämnats är ett försumbart stöd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;6 Dieselskatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Utredningen ska utreda och föreslå åtgärder och styrmedel för att främja övergången till en konkurrenskraftig och fossiloberoende jord- bruksproduktion och vid behov föreslå kompensationsåtgärder för att stärka och öka konkurrenskraften inom det svenska jordbruket. Användningen av fossila drivmedel orsakar utsläpp av växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;På kort och medellång sikt finns det potential att minska det svenska jordbrukets fossilberoende genom en ökad användning av biodriv- medel. I utredningsdirektiven konstateras att återbetalningen av skatt för användning av fossil diesel i jordbrukets arbetsmaskiner gör en övergång till förnybara drivmedel och elektrifiering svår att ekono- miskt motivera för företagen. Flera utredningar har konstaterat att skatten på drivmedel är betungande och att de flesta &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; be- skattar jordbruksföretagens diesel i mindre omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft14"&gt;I utredningens direktiv hänvisas till rapporter från Miljömålsbe- redningen och Konjunkturinstitutet. I Miljömålsberedningens be- tänkande &lt;SPAN class="ft67"&gt;En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige &lt;/SPAN&gt;(SOU 2016:47) föreslås att skattenedsättningarna på diesel för arbetsmaskiner bör fasas ut på ett sätt som tar hänsyn till de negativa effekter som kan uppstå på berörda näringars konkurrensförhållanden. En utfasning av nedsättningar behöver också ske på ett sätt så att man undviker koldioxidläckage – det vill säga att förändringar i koldioxidbeskatt- ningen inte ska leda till att utsläpp flyttas från Sverige till ett annat land, till exempel genom ökad import av livsmedel med större klimat- påverkan eller att svensk &lt;NOBR&gt;resurs-,&lt;/NOBR&gt; miljö- och klimateffektiv produk- tion läggs ned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft21"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="p152dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367152x1.jpg/" id="p152img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;Även Konjunkturinstitutet konstaterar i sin rapport Miljö, eko- nomi och politik (2017) att en kostnadseffektiv klimatpolitik bygger på ett enhetligt pris på koldioxidutsläppen men undantag och ned- sättningar av koldioxidskatten kan vara nödvändiga utifrån konkur- renskraftsskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Anledningar till justerade skattenivåer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft11"&gt;Återbetalning av skatt på elektricitet och bränslen för stärkt konkurrenskraft&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft14"&gt;Den som förbrukar vissa bränslen i yrkesmässig &lt;NOBR&gt;jordbruks-,&lt;/NOBR&gt; skogs- bruks och vattenbruksverksamhet kan liksom företag i flera andra branscher ansöka om att få tillbaka viss del av skatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;Nedsättningen av skatten ser olika ut för olika branscher. Driv- medel som används i yrkessjöfart, flyg och järnväg är helt skatte- befriade. För &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skog och vattenbruk handlar nedsättningen om en del av den energi- och koldioxidskatt som tas ut vid förbrukning av elektricitet och bränsle. Storleken på skatten som återbetalas be- ror på vilket användningsområde som avses. När det gäller förbruk- ning av elektricitet har företagen möjlighet att ansöka om återbetal- ning av skillnaden mellan gällande skattesats och 0,6 öre per kWh, beloppet var 0,5 öre före den 1 januari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;För bränslen som används för annat ändamål än drift av motor- drivna fordon t.ex. uppvärmning av stallar, torkning av spannmål eller drift av stationära motorer går det att ansökan om att få 70 procent av energiskatten återbetald. Enligt regeringens proposition 2020/21:97 Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer före- slås dock en utfasning av denna nedsättning. Riksdagen har beslutat enligt propositionens förslag vilket innebär en utfasning i två steg, en sänkning av återbetalningen till 35 procent från den 1 juli 2021 och ett borttagande från den 1 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;För användning av drivmedel i arbetsfordon såsom traktorer och tröskor går det att ansöka om återbetalning av koldioxidskatten. Åter- betalningen är 1,93 kronor per liter&lt;SPAN class="ft69"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;Diesel är ett viktigt insatsmedel för svenskt jordbruk och är det vanligaste drivmedlet i arbetsmaskiner och traktorer, se mer i kapitel 7 om arbetsmaskiner och kapitel 5 om drivmedel. Drivmedelskostna-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;6 a kap. 2 a § SFS 1994:1776.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;der är en betydande utgift för jordbruksföretagen. Bränsle och driv- medel står för omkring 7 procent av kostnaderna för insatsmedel. Elektricitet står för omkring 3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Som även konstaterats i kapitel 5 om drivmedel är höginblandade och rena biodrivmedel helt undantagna och befriade från både energi- och koldioxidskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Reduktionspliktens effekter på drivmedelspriset&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;Den dieseln som används i jordbruket ingår i den reduktionsplikt som infördes 2018 och är samma MK1 diesel som finns på markna- den och säljs på drivmedelsstationer. Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörerna måste minska sina växthusgasutsläpp genom ökad inblandning och/eller minskade utsläpp från framställning av fossila drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Genom propositionen Reduktionsplikt för bensin och &lt;NOBR&gt;diesel-kon-&lt;/NOBR&gt; trollstation 2019 (prop. 2020/21:180, bet. 2020/21MJU23, rskr. 2020/ 21:411) ska reduktionsnivån i diesel öka från 2020 med i genomsnitt 4,8 procentenheter per år till 2024. Detta bedöms leda till en pris- ökning på cirka &lt;NOBR&gt;40–60&lt;/NOBR&gt; öre per liter diesel per år. Målet är att reduk- tionsnivån ska ligga på 66 procent till 2030, vilket bedöms innebära en prisökning på mellan &lt;NOBR&gt;3,6–5,4&lt;/NOBR&gt; kronor per liter diesel. Prisutveck- lingen på dieseln kommer alltså i stor utsträckning att bero på pro- duktpriset på biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="p154dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367154x1.jpg/" id="p154img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft18"&gt;Figur 6.1 Grundpris på diesel före skatt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft19"&gt;Kronor per liter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft117"&gt;10,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft117"&gt;9,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft117"&gt;8,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft117"&gt;7,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft117"&gt;6,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft118"&gt;5,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft117"&gt;4,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft117"&gt;3,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft117"&gt;2,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft117"&gt;1,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft90"&gt;-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td178"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p427 ft90"&gt;&lt;NOBR&gt;2021-06-28&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td178"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p427 ft90"&gt;&lt;NOBR&gt;2021-01-11&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td179"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td90"&gt;&lt;P class="p428 ft90"&gt;&lt;NOBR&gt;2020-06-29&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td179"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td41"&gt;&lt;P class="p16 ft90"&gt;&lt;NOBR&gt;2020-01-06&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td180"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td181"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td182"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td183"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td178"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td178"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td179"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td179"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft19"&gt;Källa: &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft8"&gt;Energi- och koldioxidskatten som läggs på dieseln har succesivt höjts sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Förutom beslutade skattehöjningar genom riksdagsbeslut har skatterna sedan 1994 justerats efter förändringar i konsumentprisindex (KPI). Genom en justering med konsument- prisindex (KPI) tas hänsyn till inflationen. Sedan 2016 beaktas också &lt;NOBR&gt;BNP-utvecklingen&lt;/NOBR&gt; genom en schablonuppräkning med 2 procentenhe- ter. Omräkningen sker av såväl energiskatten som koldioxidskatten men uttrycks som en höjning av energiskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft42"&gt;För 2020 och 2021 justerades dock inte skatterna. För att möta ökade drivmedelspriser till följd av den ökade inblandningen togs beslut att pausa &lt;NOBR&gt;BNP-indexeringen&lt;/NOBR&gt; under 2020.&lt;SPAN class="ft120"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Beslutet har nu för- längts fram till kontrollstationen för reduktionsplikten 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;Historiken bakom jordbrukets skattenedsättning på bränslen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Nedsättningen och återbetalningen av energi- och koldioxidskatt för fossila drivmedel som används i &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket in- fördes 2005. Det var i budgetpropositionen för år 2005 (prop. 2004/ 05:1, volym 1) som regeringen föreslog att skatten på diesel som an-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Prop. 2020/21:196, &lt;/SPAN&gt;Pausad &lt;NOBR&gt;BNP-indexering&lt;/NOBR&gt; av skatten på bensin och diesel för 2022.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="p155dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367155x1.jpg/" id="p155img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft8"&gt;vänds i arbetsmaskiner inom yrkesmässig &lt;NOBR&gt;jordbruks-,&lt;/NOBR&gt; skogsbruks- och vattenbruksverksamhet skulle sättas ned med cirka 2 kronor från den 1 januari 2005. Riksdagen beslutade i enlighet med reger- ingens förslag (bet. 2004/05:FiU1, rskr. 2004/05:47, SFS 2004:1038). När regeringen föreslog införandet av nedsättningen motiverades den bl.a. av att jordbruksorganisationerna sedan länge hade drivit frå- gan. I budgetpropositionen konstaterar regeringen dock att samma nedsättning bör gälla alla areella näringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft8"&gt;Återbetalningen på 2 kronor per liter innebar en nedsättning av koldioxidskatten med 77 procent. Under åren sedan införandet har storleken på nedsättningen varierat. Från år 2006 minskades nedsätt- ningen stegvis och 2015 var nedsättningen nere på 90 öre per liter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft9"&gt;Regeringen beslutade år 2015 att nedsättningen skulle höjas från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft38"&gt;90 öre per liter till 1,70 kronor per liter. Första halvåret 2019 sänktes den till 1,43 kronor för att under andra halvåret öka till cirka 2,24 kro- nor, vilket innebar att det var hela koldioxidskatten tillsammans med en del av energiskatten som återbetalades. För år 2020 och 2021 är åter- betalningen fastställd till 1,93 kronor per liter diesel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft18"&gt;Tabell 6.1 Beskattning av jordbrukets diesel, kronor per liter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft19"&gt;Justeringar har skett under 2019 och 2018 varför två belopp anges&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td184"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p434 ft18"&gt;2021&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td74"&gt;&lt;P class="p435 ft18"&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td64"&gt;&lt;P class="p348 ft18"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td187"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td188"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td189"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td96"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td190"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td191"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Energiskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;2,47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;2,47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td105"&gt;&lt;P class="p435 ft2"&gt;2,341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td194"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;2,341&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Koldioxidskatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td185"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;2,262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td186"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;2,262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p435 ft2"&gt;2,191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;2,191/3,204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td184"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td185"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td186"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td64"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td191"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Total skatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td192"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;4,74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;4,74&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p435 ft2"&gt;4,532&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td194"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;4,532/5,559&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Återbetalning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td185"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;1,93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td186"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;1,93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p435 ft2"&gt;2,43/1,43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;1,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td185"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td186"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td74"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td64"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td191"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Skatt efter reduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td192"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;2,81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td193"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;2,81&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td105"&gt;&lt;P class="p435 ft2"&gt;3,10/2,10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td194"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;2,832/3,859&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td195"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td196"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td197"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td117"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td198"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft19"&gt;Källa: Skatteverket, 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft11"&gt;Skattenedsättning för att stärka konkurrenskraften&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft7"&gt;Det svenska jordbrukets konkurrenskraft har utretts ett antal gånger sedan 1990 och beskattningen av diesel har lyfts fram som en viktig faktor för konkurrenskraften. Flera utredningar har pekat på att kon- kurrenssituationen för svenskt jordbruk kraftigt förändrades i och med &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; 1995.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft8"&gt;Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion före- slog i sitt betänkande &lt;SPAN class="ft43"&gt;En livsmedelsstrategi för Sverige &lt;/SPAN&gt;(SOU 1997:167)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="p156dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367156x1.jpg/" id="p156img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;att jordbrukets skatt på diesel skulle anpassas till konkurrentländerna. Ett annat förslag från utredningen var att skatten på jordbrukets el och eldningsolja skulle ges samma villkor som tillverkningsindustrin. Detta för att branschen skulle få mer liknande förutsättningar som övrig industri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;År 2015 när Konkurrenskraftsutredningen presenterade sitt slut- betänkande var ambitionen att skattenedsättningen för &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket skulle minskas ytterligare. I Konkurrenskraftsutred- ningens betänkande &lt;SPAN class="ft43"&gt;Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring &lt;/SPAN&gt;(SOU 2015:15) kon- staterades dock att skatten på diesel är den mest betungande produk- tionsmedelsskatten för svenskt jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jämförelse med andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Nedsättningen av skatt på elektricitet och bränslen är en konkur- rensstärkande åtgärd som tillämpas på flera branscher och är vanlig inom EU. Inom EU finns fastställda generella minimiskattenivåer för energiprodukter. Skatt på energi är en av få skatter som är har- moniserade på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Enligt Rådets direktiv 2003/96/EG ska energi- produkter som används inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skog och vattenbruk beskattas med minst 21 euro per 1 000 liter, vilket motsvarar omkring 20 öre per liter diesel. För diesel inom andra användningsområden som bil- trafiken är minimiskattenivån 330 euro per 1 000 liter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;När Jordbruksverket 2005 jämförde drivmedelskostnader konsta- terades att svenska jordbrukare hade mycket högre drivmedelskost- nader än sina danska och finska kollegor&lt;SPAN class="ft80"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. Året efter inkluderades fler länder i en annan jämförelse&lt;SPAN class="ft80"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. År 2006 hade även svenska jord- brukare fått nedsatt skatt på dieseln. Men hade ändå den femte högsta skatten på jordbruksdiesel, betydligt högre än Danmark men lägre än Tyskland och Nederländerna. De konstaterade även att det var van- ligt att eldningsolja med en lägre skattesats fick användas som driv- medel i jordbruksmaskiner. När i stället de faktiska skattenivåer som jordbrukarna betalar efter eventuella skattelättnader jämfördes varie- rade dessa från 336 euro per 1 000 liter som högst till 0 euro per&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Jordbruksverket 2005, Merkostnader och mervärden i svenskt jordbruk, rapport 2005:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Jordbruksverket 2006, Jordbrukets kostnader för produktionsmedel i EU, rapport 2006:26.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;1 000 liter som lägst. I Luxemburg, Belgien och Cypern var jordbru- karna helt befriade från skatt på diesel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft8"&gt;År 2015 visade Konkurrenskraftsutredningens analyser att svenska jordbrukare hade näst högst skatt efter nederländska jordbrukare när skattetrycket i Danmark, Tyskland, Finland, Nederländerna och Polen jämfördes. Polska och tyska jordbrukare betalade något lägre skatt än svenska jordbrukare medan danska och finska betalade radi- kalt mindre. Utredningen konstaterade vidare att dieselförbrukningen är högre i Sverige per producerad enhet än i Danmark och Neder- länderna eftersom jordbruket har en annan struktur med större avstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft38"&gt;Genom att studera &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; sammanställningar i Excise Duty Tables har nedanstående diagram tagits fram för att visa på dagens situation. I diagrammet (figur 6.2) visas den skatt som jord- bruket betalar jämfört med den skattenivå som är standard i några länder som ligger i vårt närområde och utredningen anser är intres- santa att jämföra med. Sverige ligger fortfarande på en nivå långt över den skatt som danska och finska jordbrukare åläggs. Tyskland har inte ändrat skattenivån nämnvärt sedan 2006 medan Sverige nu ligger på en något högre nivå. Nederländerna ligger fortfarande i topp nu tillsammans med Österrike. Båda länderna har helt avskaffat åter- betalning av dieselskatt till sina jordbrukare. Det är olika hur län- derna väljer att minska jordbruksföretagens kostnader för drivmedel. En del länder har en färgad diesel speciellt avsedd för jordbruket med lägre skattesats medan andra gör som Sverige där jordbrukarna själva får ansöka om återbetalning av delar av den skatt som betalats när drivmedlet köps in.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="p158dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367158x1.jpg/" id="p158img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft18"&gt;Figur 6.2 Dieselskatt efter nedsättning för jordbruk inom EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft19"&gt;Kronor per liter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft90"&gt;7,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft90"&gt;6,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft90"&gt;5,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft90"&gt;4,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft90"&gt;3,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft90"&gt;2,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft90"&gt;1,00&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft90"&gt;-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td179"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td199"&gt;&lt;P class="p242 ft90"&gt;jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td178"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p242 ft121"&gt;&lt;NOBR&gt;icke-jordbruk&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td200"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td181"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td179"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td178"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p102 ft19"&gt;Källa: &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft7"&gt;Sammanställningen i diagrammet ovan bygger på siffror som har rap- porterats in till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; I diagrammen saknas Polen vilket beror på att de siffror som redovisats av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har be- dömts av utredningen som osäkra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Nedsättningen är ett undantag från EU:s statsstödsregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;EU:s regler om statligt stöd sätter ramarna för Sveriges och andra medlemsstaters möjligheter att kunna ge stöd till företag, se kapitel 2 Konkurrenskraft. Reglerna omfattar även skatter inklusive nedsätt- ningen av koldioxidskatt på förbrukning av diesel till &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs, och vattenbruksföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft38"&gt;Eftersom energiskatten är en av få skatter som är harmoniserade inom EU innebär nedsättningen, relativt många andra skatter och stats- stödsreglerna, ett mindre komplicerat förfarande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="p159dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367159x1.jpg/" id="p159img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Skattenedsättningen i form av befrielse från energiskatt och kol- dioxidskatt ryms inom tillämpningsområdet för antingen GBER&lt;SPAN class="ft69"&gt;5&lt;/SPAN&gt;, eller FIBER&lt;SPAN class="ft69"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. I GBER och FIBER anges vilka grupper av stödåtgär- der som är undantagna från skyldigheten att anmäla åtgärden till kom- missionen innan den genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;I GBER respektive FIBER redogör kommissionen, förutom rikt- linjer som rör den materiella bedömningen av olika former av statliga stöd, också för den utvärdering, rapportering och övervakning som ska ske av godkända stöd samt sådana stöd som omfattas av någon av gruppundantagsförordningarna. En förutsättning för att få stat- ligt stöd är att stödmottagaren uppfyller de villkor som finns, bland annat får stödmottagaren inte vara i ekonomiska svårigheter.&lt;SPAN class="ft80"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Hur ansöker man om återbetalningen av skatt?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Den nedsättning av koldioxidskatten för drivmedel som gäller för &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk innebär att företagen kan ansöka om att få 1,93 kronor/liter diesel återbetald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Ansökan om återbetalning sker digitalt via en blankett på Skatte- verkets hemsida. Jord- och skogsbruket använder samma blankett medan vattenbruket har en särskild blankett. I blanketten ska anges en del information som underlag angående lager, inköp och förbruk- ning av diesel. Även den förbrukning som inte har skattenedsättning ska uppges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft38"&gt;Förbrukning som inte är berättigad nedsättning är bland annat bränsle i personbilar, pickuper, lastbilar och liknande även om for- donen används i verksamheten. Förbrukning i arbetsfordon som sker vid användning utanför jord- eller skogsbruk, till exempelvis snöröj- ning, schaktningsarbete eller transporter är inte heller berättigad till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kate- gorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i för- draget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt arti- klarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 369, 24.12.2014, s. 37).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Detta enligt 3.7.1 Stöd i form av nedsättningar eller befrielse från miljöskatter där det framgår att om miljöskatterna är harmoniserade kan kommissionen tillämpa en förenklad strategi för att bedöma om stödet är nödvändigt och proportionellt. Mot bakgrund av direktiv 2003/ 96/EG (78) (direktivet om beskattning av energiprodukter och el) kan kommissionen tillämpa en förenklad strategi för skattenedsättning som följer unionens lägsta skattenivå. För alla andra miljöskatter krävs en grundlig bedömning av om stödet är nödvändigt och proportionellt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;återbetalning. Bensin är oavsett användningsområde inte berättigad till nedsättning. Den sökande behöver också ange uppgifter kring verksamheten, för jordbruk handlar det bl.a. om storleken på areal där även en grov indelning på vilka olika grödor som odlas ska anges. För skogsbruket ska avverkningsvolymer och areal markberedning anges. Även maskinentreprenörer/maskinstationer som utför tjänster i jord- bruket och skogsbruket kan ansöka om återbetalning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Vanligtvis söks återbetalning av skatt för ett helt kalenderår. Men det går att få medgivande att ansöka per kalenderkvartal företagets bränsleförbrukning uppgår till minst 15 000 liter per kalenderår. För att kunna få rätt till återbetalningen måste ansökan ha inkommit till Skatteverket inom tre år efter utgången av det kalenderår som an- sökan avser. Minsta belopp att få återbetalt är 500 kronor för ett kalenderår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Hur stor är återbetalningen av skatt kopplad till drivmedel?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft7"&gt;Enligt Energimyndighetens senaste uppgifter användes omkring 242 miljoner liter i jordbruket och 156 miljoner liter i skogsbruket år 2018. För vattenbrukets del handlar det om betydligt mindre mäng- der diesel som förbrukas. När Jordbruksverket undersökte frågan med de största branschorganisationerna 2015 bedömdes vattenbru- kets dieselförbrukningen till omkring 275 000 liter. Dock är vatten- bruket en bransch som har växt de senaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft38"&gt;Under de senaste åren har omkring 700 miljoner kronor återbeta- lats till &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket på inskickade ansökningar från företagen. Företagen har upp till tre år på sig att ansöka. Med Energi- myndighetens siffror (se ovan) över dieselförbrukningen skulle åter- betalningen hamna på 467 miljoner kronor för jordbruket och 301 mil- joner kronor för skogsbruket år 2021. Sannolikt finns det en del mindre &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbrukare som inte ansöker om återbetalning. Antingen förbrukar de för lite diesel för att vara berättigade eller så tycker de inte att det är värt besväret att fylla i en ansökan. Lägsta beloppet för utbetalning om 500 kronor innebär en lägsta förbrukning på 259 liter år 2021. Återbetalningen av dieselskatt till vattenbruket är mycket liten i förhållande till jord- och skogsbruket, det har handlat om mindre än 100 000 kronor per år totalt till vattenbruksbranschen de senaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="p161dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367161x1.jpg/" id="p161img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Totalt har antalet företag som söker återbetalning av dieselskatt minskat något de senaste åren och 2019 var det omkring 26 000 före- tag som sökte. Utredningen konstaterar att storleken på återbetal- ning per aktör har blivit allt större. År 2017 var medelstorleken på återbetalningen omkring 24 000 kronor per aktör och år 2019 hade den ökat till 29 000 kronor per aktör. Ansökan om återbetalning av dieselskatt ska normalt omfatta ett kalenderår. Men den som förbrukar mer än 15 000 liter på ett år kan ansöka per kalenderkvartal. Utred- ningen konstaterar att omkring 6 procent av de företag som ansöker om återbetalning av dieselskatt förbrukar volymer över 50 000 liter per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Det går att analysera hur återbetalningarna fördelas över landet genom att de sökande aktörernas postnummer registreras. Utredningen har sorterat utbetalningar kopplade till olika län i figur 6.3 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft18"&gt;Figur 6.3 Ansökningar för återbetalning av dieselskatt 2017 och 2019&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft19"&gt;Volym (kubikmeter) per län&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;000&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft118"&gt;-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR height=0&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=16px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=16px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=16px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=16px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=2px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=6px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=2px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=21px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=13px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=7px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=11px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=16px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=16px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=16px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=16px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=16px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=16px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=15px&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD width=9px&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-37px;margin-right:-32px;margin-bottom:37px;" class="p452 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-28px;margin-top:-37px;margin-right:-2px;margin-bottom:67px;" class="p452 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:-22px;margin-right:-17px;margin-bottom:52px;" class="p452 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Blekinge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-41px;margin-right:-27px;margin-bottom:41px;" class="p453 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-23px;margin-top:-41px;margin-right:-2px;margin-bottom:66px;" class="p453 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-11px;margin-top:-28px;margin-right:-14px;margin-bottom:53px;" class="p453 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Dalarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-40px;margin-right:-28px;margin-bottom:40px;" class="p454 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-24px;margin-top:-40px;margin-right:-2px;margin-bottom:66px;" class="p454 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-11px;margin-top:-27px;margin-right:-15px;margin-bottom:53px;" class="p454 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Gotland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-29px;margin-right:-38px;margin-bottom:29px;" class="p455 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-36px;margin-top:-29px;margin-right:-1px;margin-bottom:66px;" class="p455 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-18px;margin-top:-10px;margin-right:-19px;margin-bottom:47px;" class="p455 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Gävleborg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-42px;margin-right:-26px;margin-bottom:42px;" class="p456 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-22px;margin-top:-42px;margin-right:-2px;margin-bottom:66px;" class="p456 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-10px;margin-top:-30px;margin-right:-14px;margin-bottom:54px;" class="p456 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Halland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-35px;margin-right:-34px;margin-bottom:35px;" class="p457 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-30px;margin-top:-35px;margin-right:-2px;margin-bottom:67px;" class="p457 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-14px;margin-top:-19px;margin-right:-18px;margin-bottom:51px;" class="p457 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Jämtland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-30px;margin-right:-38px;margin-bottom:30px;" class="p458 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-34px;margin-top:-30px;margin-right:-2px;margin-bottom:66px;" class="p458 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-16px;margin-top:-12px;margin-right:-20px;margin-bottom:48px;" class="p458 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Jönköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr21 td201"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-45px;margin-right:-25px;margin-bottom:45px;" class="p459 ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-25px;margin-top:-45px;margin-right:0px;margin-bottom:70px;" class="p459 ft125"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:-32px;margin-right:-12px;margin-bottom:57px;" class="p459 ft125"&gt;&lt;![endif]&gt;Kalmar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td202"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:-27px;margin-right:-46px;margin-bottom:27px;" class="p460 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-32px;margin-top:-27px;margin-right:-7px;margin-bottom:66px;" class="p460 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-13px;margin-top:-7px;margin-right:-26px;margin-bottom:46px;" class="p460 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Kronoberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td203"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-23px;margin-right:-44px;margin-bottom:23px;" class="p461 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-44px;margin-top:-23px;margin-right:0px;margin-bottom:67px;" class="p461 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-22px;margin-top:-1px;margin-right:-22px;margin-bottom:45px;" class="p461 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Norrbotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr21 td6"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:-50px;margin-right:-22px;margin-bottom:50px;" class="p462 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-12px;margin-top:-50px;margin-right:-5px;margin-bottom:67px;" class="p462 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-4px;margin-top:-41px;margin-right:-13px;margin-bottom:58px;" class="p462 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Skåne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-27px;margin-right:-41px;margin-bottom:27px;" class="p460 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-37px;margin-top:-27px;margin-right:-2px;margin-bottom:66px;" class="p460 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-18px;margin-top:-7px;margin-right:-21px;margin-bottom:46px;" class="p460 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Stockholm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-8px;margin-right:-61px;margin-bottom:8px;" class="p463 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-57px;margin-top:-8px;margin-right:-2px;margin-bottom:67px;" class="p463 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-28px;margin-top:22px;margin-right:-31px;margin-bottom:37px;" class="p463 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Södermanland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-40px;margin-right:-28px;margin-bottom:40px;" class="p454 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-24px;margin-top:-40px;margin-right:-2px;margin-bottom:66px;" class="p454 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-11px;margin-top:-27px;margin-right:-15px;margin-bottom:53px;" class="p454 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Uppsala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-31px;margin-right:-37px;margin-bottom:31px;" class="p464 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-33px;margin-top:-31px;margin-right:-2px;margin-bottom:66px;" class="p464 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-16px;margin-top:-13px;margin-right:-19px;margin-bottom:48px;" class="p464 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Värmland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-14px;margin-right:-53px;margin-bottom:14px;" class="p465 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-51px;margin-top:-14px;margin-right:-1px;margin-bottom:66px;" class="p465 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-25px;margin-top:12px;margin-right:-27px;margin-bottom:40px;" class="p465 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Västerbotten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-5px;margin-right:-63px;margin-bottom:5px;" class="p466 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-59px;margin-top:-5px;margin-right:-2px;margin-bottom:66px;" class="p466 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-29px;margin-top:26px;margin-right:-32px;margin-bottom:35px;" class="p466 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Västernorrland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-15px;margin-right:-54px;margin-bottom:15px;" class="p467 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-50px;margin-top:-15px;margin-right:-2px;margin-bottom:67px;" class="p467 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-24px;margin-top:11px;margin-right:-28px;margin-bottom:41px;" class="p467 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Västmanland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-68px;margin-bottom:0px;" class="p468 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-64px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:66px;" class="p468 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-31px;margin-top:33px;margin-right:-35px;margin-bottom:33px;" class="p468 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Västra Götaland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td13"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-44px;margin-right:-24px;margin-bottom:44px;" class="p469 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-20px;margin-top:-44px;margin-right:-2px;margin-bottom:66px;" class="p469 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-9px;margin-top:-33px;margin-right:-13px;margin-bottom:55px;" class="p469 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Örebro&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td5"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:1px;margin-top:-15px;margin-right:-52px;margin-bottom:15px;" class="p470 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-50px;margin-top:-15px;margin-right:-1px;margin-bottom:66px;" class="p470 ft121"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-25px;margin-top:11px;margin-right:-26px;margin-bottom:40px;" class="p470 ft121"&gt;&lt;![endif]&gt;Östergötland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td204"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:-49px;margin-right:-22px;margin-bottom:49px;" class="p471 ft126"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-22px;margin-top:-49px;margin-right:0px;margin-bottom:71px;" class="p471 ft126"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-11px;margin-top:-38px;margin-right:-11px;margin-bottom:60px;" class="p471 ft126"&gt;&lt;![endif]&gt;Ospec&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td205"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td178"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td205"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr7 td206"&gt;&lt;P class="p434 ft90"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td179"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=3 class="tr7 td207"&gt;&lt;P class="p427 ft90"&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td204"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td205"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td180"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td205"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td208"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td204"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td205"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td178"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td205"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td179"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td5"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td204"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft19"&gt;Källa: Skatteverket, 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft42"&gt;Det är tydligt att områdena med stor jordbruksareal och produktion (Skåne län och Västra Götalands län) får en stor del av skattesub- ventionen, för Skåne län handlar det om över 100 miljoner kronor (ansökningar på omkring 60 miljoner liter). När återbetalt belopp per aktör fördelas enligt samma modell kan man även där se att de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;”jordbrukstunga” länen har många aktörer som söker. Fördelningen mellan återbetalning av dieselskatt kopplat till jordbruk jämfört med skogsbruk är svåra att uppskatta men Energimyndighetens statistik tillsammans med de ansökande företagens &lt;NOBR&gt;SNI-koder&lt;/NOBR&gt; har gett utred- ningen en del indikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Analys av möjliga förändringar av dieselskatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Möjliga förändringar av nedsättningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Under denna rubrik analyseras inledningsvis tänkbara alternativ för att hantera den nedsättning av dieselskatten som &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;skogs-,&lt;/NOBR&gt; och vattenbruket har. Utredningen har analyserat följande alternativ när det gäller nedsättningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Behålla nedsättningen (nollalternativet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Fasa ut eller ta bort nedsättningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Öka nedsättningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;I utredningens direktiv är fokus på jordbruket som näring. Det skulle därför vara möjligt för utredningen att föreslå olika lösningar för &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket vad gäller nedsättningen av skatten. Utredningen har dock valt att hålla samman dessa branscher eftersom de är nära sammankopplade och delar många utmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft11"&gt;Behålla nedsättningen (nollalternativet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Nedsättningen av skatten på koldioxid innebär att ett företag inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skog- eller vattenbruk kan ansöka om återbetalning av en del utav koldioxidskatten som de betalar vid inköp av diesel. Nivån på nedsättningen är i dag 1,93 kronor/liter diesel. Kostnaden för staten för denna återbetalning uppgår till omkring 700 miljoner kronor per år men enligt prognoser kommer jordbrukets energianvändning att minska. Effektivisering som leder till energibesparingar och viss elek- trifiering. Kopplat till detta kan det vara rimligt att anta att det totala återbetalningsbeloppet minskar eftersom dieselförbrukningen mins- kar. När det gäller administration av åtgärden bedöms denna som förhållandevis enkel. Skatteverket är den myndighet som sköter admi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;nistrationen vilket innebär att de förutom att de är utbetalande myn- dighet även sköter uppföljning och rapportering till &lt;NOBR&gt;EU-kommissio-&lt;/NOBR&gt; nen i enlighet med statsstödsreglerna. Omkring två årsarbetskrafter läggs på handläggning och kontroll av nuvarande system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Flera utredningar där ibland konkurrenskraftsutredningen anger att skatt på diesel är den mest betungande produktionsmedelsskat- ten för jordbrukssektorn i Sverige. Vidare konstateras att nedsätt- ningen av dieselskatten har en stor påverkan på företagens lönsam- het och konkurrenskraft. Drivmedelskostnader är en betydande utgift för jordbruksföretagen, bränsle och drivmedel står för omkring 7 pro- cent av kostnaderna för insatsmedel. Det är ännu bara Österrike och Nederländerna som tagit bort sina skattenedsättningar för jordbruket. Utredningen bedömer att dessa länder har en i grunden helt annan struktur vad gäller sitt jordbruk samt en annan konkurrenssituation än Sveriges jordbrukare. Det är därför inte möjligt att göra en rätt- visande jämförelse mellan dessa länder och Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Argument emot att behålla nedsättningen av dieselskatten är att den utifrån företagsekonomiska motiv gör det svårt att motivera jord- brukare att använda andra bränslen än fossil diesel. Nedsättningen ger fel signaler efter som den inte styr bort ifrån fossila drivmedel som bidrar till utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Fasa ut eller ta bort nedsättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Utredningen har även analyserat alternativet att stegvis fasa ut eller helt ta bort nedsättningen av dieselskatten för &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vatten- bruket. Med en stegvis utfasning av nedsättningen avses att man an- tingen inom ett visst antal år eller till och med ett visst årtal succesivt minskar nedsättningen mot noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Utifrån ett offentligfinansiellt perspektiv skulle ett borttagande av återbetalningen av dieselskatten innebära att statens utgifter mins- kar med i genomsnitt 700 miljoner kronor per år. Ett borttagande av återbetalningen bedöms innebära att de två årsarbetskrafter på Skatte- verket som krävs för administrationen av nedsättningen inte längre kommer att behövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft42"&gt;Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv bedömer utredningen att det finns det osäkerheter kring hur ett borttagande av nedsätt- ningen skulle påverka miljön. Utredningen bedömer därför att det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft8"&gt;är osäkert om och hur ett borttagande av återbetalningen i sig kom- mer att påverka vilka drivmedel som används. Sannolikt kommer dock ett borttagande att påverka hur mycket diesel som används och där- med ge ökat fokus på effektivisering och hushållning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Jordbruksverket har beräknat hur ett bränslebyte från fossil diesel till HVO skulle slå ekonomiskt för tre olika exempelgårdar per år. Dessa exempelgårdar kan anses representativa för hur jordbrukspro- duktionen ser ut i Sverige. Merkostnaden för HVO som drivmedel jämfört med fossil diesel har i beräkningarna uppskattats till 2,67 kro- nor/liter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;Den första exempelgården ”Blandproduktion liten” har 100 hektar växtodling varav 50 hektar höstsådd stråsäd, 25 hektar vårsäd och 25 hektar ensilage som skördades tre gånger. Exempelgård nummer två ”Blandproduktion stor” brukar 1000 hektar, i denna är grödför- delningen samma som i ”Bland produktion liten”. Den tredje exem- pelgården ”Djurgård huvudsaklig” brukar 300 hektar åkermark med följande grödfördelning: ensilage 195 hektar, åkerböna 15 hektar, hö- straps 30 hektar och vårstråsäd 60 hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft7"&gt;Beräkningarna visar att merkostnaderna per hektar blir störst för ”Blandproduktion stor” som brukar 1 000 hektar med totalt 230 200 kronor motsvarande 230 kronor per hektar. Minst merkost- nader blir det för ”Djurgård huvudsaklig” som landar på 55 500 kronor motsvarande 185 kronor per hektar. Exempelgården ”Blandproduk- tion liten” drabbas av merkostnader om 20 900 kronor motsvarande 209 kronor per hektar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft8"&gt;Den genomsnittliga merkostnaden skulle enligt beräkningarna således bli 200 kronor per hektar. De jordbruksföretag som byter från fossil diesel till HVO får högre kostnader och om de inte kan ta ut ett mervärde för bytet tappar de i lönsamhet och konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Argumenten för att ta bort återbetalningen av dieselskatt är att den i dag är en subvention av fossila drivmedel. En fördel med att fasa ut nedsättningen jämfört med att direkt ta bort den är att bran- scherna ges mer tid till anpassning. Tiden som argument handlar både om mer tid att säkerställa alternativ till fossil diesel och mer tid för &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbrukarna att ställa om.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Öka nedsättningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;Maximalt vad som är möjligt återbetala på dieselskatten är 4,54 kro- nor eftersom minimiskatten enligt &lt;NOBR&gt;EU-regelverk&lt;/NOBR&gt; är cirka 20 öre per liter och den totala skatten är 4,74 kronor. Skulle staten utöka skatte- nedsättningen så långt som det är möjligt skulle det innebära en kost- nad för staten om 1,8 miljarder kronor för &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vatten- bruket vilket kan jämföras med de omkring 700 miljoner kronor som betalats ut i genomsnitt de senaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;De administrativa kostnaderna för Skatteverket vid en höjd ned- sättning bedöms vara marginella. Möjligen skulle någon mer företa- gare anse det vara mer fördelaktigt att ansöka om återbetalning jäm- fört med i dag och det skulle bli några fler ansökningar att handlägga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft14"&gt;Argument för en höjd återbetalning skulle vara att kostnaderna för dieseln enligt reduktionsplikten kommer att öka med omkring 40 till 60 öre per liter per år. Till 2030 kommer priset sannolikt ha ökat med från 3,6 till 5,4 kronor per liter diesel. En ökad återbetalning till maxbeloppet skulle innebära en återbetalning om cirka 4,54 kronor per liter, vilket skulle vara 2,61 kronor mer än dagens 1,93 kronor. En ökad återbetalning skulle därmed bli kostnadsneutral för &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruksföretagen inom fem år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Ett annat argument som skulle kunna motivera en ökad åter- betalning är att reduktionsplikten kommer styra mot en ökad in- blandning av biodrivmedel. I praktiken innebär det att den dieseln inom ett antal år kommer att innehålla mer biodrivmedel än fossil diesel. En återbetalning av skatten skulle då gå från att främst vara en subvention av fossila drivmedel till att vara en subvention av bio- drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Simulering i datamodellen SASM&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Datamodellen SASM (a Swedish Agricultural Sector Model) har an- vänts för att illustrera effekterna av olika delar i nuvarande Gemen- samma jordbrukspolitik och effekter av tänkbara förändringar där- ibland en ökad kostnad för drivmedel. Beräkningarna har lagts som tänkbara utfall år 2030.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Om &lt;NOBR&gt;SASM-modellen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Modellen används i dag av myndigheter, organisationer och företag för att svara på frågor om hur det svenska jordbruket kan påverkas av och anpassa sig till förändrad jordbrukspolitik, ändrade miljökrav, ny produktionsteknik eller ändrade förutsättningar på världsmark- naden. Kärnan i modellen bygger på att efterlikna jordbrukarnas be- slutssituation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;SASM-modellen&lt;/NOBR&gt; beaktar de viktigaste produktionsgrenarna, till- gång och priser på insatsmedel, förädling av produkter till handels- vara, efterfrågan av olika livsmedel och transportkostnader såväl inom Sverige som vid import och export. Den version som använts har en regional upplösning i 95 produktionsregioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Modelltekniken går i korthet ut på att olika grödor och djurslag kombineras regionalt för att få högsta möjliga ekonomiska utbyte för såväl producent som konsument. Detta sker med hänsyn tagen till varje regions unika tekniska, biologiska och ekonomiska, inklu- sive stödmässiga, förutsättningar. Den fråga som modellen besvarar är hur jordbruket skulle se ut om alla jordbrukare gjorde det som var mest lönsamt för dem med de ekonomiska och tekniska förutsätt- ningar som specificerats i respektive scenario. Genom att först lösa modellen med nuvarande förutsättningar och sedan ändra en eller flera parametrar kan man se vilken skillnad det skulle bli om de eko- nomiska eller tekniska förutsättningarna var annorlunda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft41"&gt;Scenario med avskaffad skattenedsättning och kraftigt ökade drivmedelspriser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;SASM-modellen&lt;/NOBR&gt; har använts för att skapa två scenarier där åter- betalningen av dieselskatt avskaffas helt. I ett av scenarierna ökas kostnaderna för diesel kraftigt till följd av den ökade inblandningen av biodrivmedel som reduktionsplikten innebär. För att kunna jäm- föra skapas ett basscenario för utvecklingen fram till 2030 givet att nuvarande jordbrukspolitik och därmed nuvarande stödformer består. De två scenarier som utredningen har använt sig av har tagits fram vid olika tidpunkt och förutsättningarna i form av priser m.m. kan skilja sig något. En jämförelse mellan effekterna av de båda scenarierna ska därför göras med viss försiktighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;I det första scenariot antas beskattningen av diesel som används i jordbruksproduktionen öka genom slopad skatteåterbetalning och höjd koldioxidskatt. I beräkningen har prisökningen beaktats genom att kostnaden för traktorer och tröskor har höjts med 40 kronor per timme räknat i dagens penningvärde. Skatteökningen beräknas mot- svara strax över 2 kronor per liter i ökad kostnad och förbrukningen ligger kring &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; liter per timme beroende på vad som utförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft14"&gt;I det första scenariot är den direkta effekten att kostnaderna ökar med 150 till 200 kronor per hektar för flertalet grödor. Enligt simu- leringen kommer jordbrukarna att anpassa sig genom att sluta odla de grödor som blir olönsamma. Simuleringen indikerar att odlingen av spannmål skulle minska i storleksordningen 50 000 hektar och area- len obrukad åker skulle öka med 40 000 hektar. Ökade kostnader för vallodlingen innebär att viss djurhållning blir olönsam och upphör. Enligt simuleringen skulle det försvinna 7 000 mjölkkor, 11 000 dikor och 30 000 ungnöt. Det innebär i sin tur att arealen hävdad betesmark skulle minska med 23 000 hektar. Den volymmässiga produktionen av jordbruksprodukter skulle också minska. Det handlar om en minsk- ning med 4 procent för spannmål och oljeväxter, 3 procent för mjölk och 4 procent för nötkött. Sammantaget skulle drygt 1 000 arbets- tillfällen falla bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;I det andra scenariot simuleras kraftigt höjda drivmedelskost- nader om 7,33 kronor per liter. Detta för att kunna analysera effek- terna av de högre priser som reduktionsplikten kan komma att leda till tillsammans med en avskaffad återbetalning av dieselskatt. Model- len visar att det skulle leda till ökade kostnader om 1 540 miljoner kronor (1 370 kronor i 2019 års penningvärde) om ingen anpassning sker och att lönsamheten skulle sjunka lika mycket. SASM indikerar att mark med sämre lönsamhet skulle tas ur produktion och att förbrukningen av diesel på så vis skulle minska. Lönsamheten skulle efter en sådan anpassning i stället minska med 1 140 miljoner kro- nor, vilket motsvarar en minskning på cirka 11 procent jämfört med nuläget. Dessutom skulle nästan 2 000 avlönade arbetstillfällen falla bort. Simuleringen indikerar att jämfört med basscenariet för 2030 skulle spannmålsarealen minska med i storleksordningen 70 000 hektar och arealen oljeväxter med 10 000 hektar. Arealen vall skulle öka genom en högre andel långliggande vallar, där den permanenta vallen skulle öka med långt över 100 000 hektar. Enligt simuleringen skulle det försvinna 8 000 mjölkkor, 7 000 dikor och 27 000 ungnöt. Arealen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;hävdad betesmark skulle minska med 100 000 hektar. Den volym- mässiga produktionen av spannmål så väl som oljeväxter skulle minska med 7 procent, mjölkproduktionen skulle minska med 2 procent och nötköttsproduktionen 3 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Slutsatser av simuleringarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Det högre priset på diesel leder till att lönsamheten sjunker. För- brukningen av diesel bedöms minska genom neddragningarna av pro- duktionen. Produktionsbortfallet skulle uppstå främst i skogsbygder där lönsamheten redan är låg. Skogsbygder, sydsvenska höglandet och nedre Norrland skulle stå för merparten av produktionsbortfallet. I dessa bygder minskar djurhållningen och spannmålsodlingen, och svårbrukbara marker lämnas. I det andra scenariot, med ett kraftigt ökat dieselpris, sker en kraftig minskning av arealen betesmark som skulle hållas i hävd. I båda scenarierna minskar det totala antalet djur i landet men det sker en viss omfördelning av djur från sämre till bättre bygder där extensiv nötköttsproduktion skulle öka något när spannmålen tappar i lönsamhet. Detta blir särskilt tydligt i det andra scenariot med kraftigt ökade dieselpriser, där mer än hälften av spann- målsodlingen bedöms slås ut i vissa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Jordbrukarna kan anpassa sig till högre kostnad för diesel genom att minska åtgången per hektar t.ex. genom reducerad jordbearbetning, mer bränslesnålt körsätt, inköp av traktorer med lägre bränsleför- brukning med mera. Den typen av åtgärder ingår inte i beräkningen annat än det som sker genom den pågående tekniska utvecklingen som ligger med i alla scenarier. Det går därför inte att dra slutsatser i vilken mån denna typ av åtgärder skulle kunna minska inkomsttappet. Samtidigt är den faktiska omfattningen av bränsleförbrukning på företagen sannolikt något underskattad eftersom enbart bränsle till fältarbetena är inräknade. Det finns en bränsleåtgång för diverse kring- arbete som inte är inräknad. Det kan vara traktorer som används till utfodring och utgödsling, traktorer som används till transporter till och från gården, traktorer som driver bevattningspumpar med mera.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="p169dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367169x1.jpg/" id="p169img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Allmänna överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;För att minska utsläppen krävs att samhället ställer om från fossilt till förnybart. Beroendet av fossila bränslen är dessutom negativt ut- ifrån beredskaps- och försörjningsförmågan då vi i Sverige är beroende av import av fossila bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Dagens återbetalning av energi- och koldioxidskatt på fossila bräns- len innebär att fossila bränslen subventioneras. Samtidigt är åter- betalningen viktig för jordbrukets konkurrenskraft och sektorns fort- levnad i landet. Utredningens förslag i fråga om återbetalningen av dieselskatten kan bara genomföras om det svenska jordbrukets kon- kurrenskraft samtidigt kan genom ett jordbruksavdrag (se kapitel 4 Skatter).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Som även Utfasningsutredningen pekat på bör Sverige verka för en ändring av energiskattedirektivet så att minimiskattenivåer på fossilt bränsle höjs och på så sätt tar hänsyn till kostnaderna för växthus- gasutsläpp.&lt;SPAN class="ft80"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Österrike och Nederländerna har tagit bort undantagen för sitt jordbruk när det gäller beskattning av diesel. Om Sverige an- sluter sig till dem måste kontakter knytas för att gemensamt verka för att fler medlemsstater ansluter sig för att höja minimiskattenivåerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Det är viktigt att säkerställa en välfungerande inre marknad där statsstödsreglerna bidrar till och inte motverkar utvecklingen av ett fossilfritt samhälle. Därför måste energi- och klimatpolitiska mål sam- ordnas med statsstödsreglerna. Det är viktig att Sverige verkar för detta i den översyn av statsstödsreglerna som &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; nu genomför. Statsstödsreglerna måste tillåta att vissa medlemsstater kan vara föregångare i klimatomställningen utan att snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden riskeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SOU 2021:48 &lt;/SPAN&gt;I en värld som ställer om – Sverige utan fossila drivmedel 2040.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="p170dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367170x1.jpg/" id="p170img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p475 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;6.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Återbetalningen av dieselskatten fasas ut men måste kompenseras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Utredningen föreslår &lt;/SPAN&gt;att den återbetalning som finns för &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket stegvis fasas ut till 2030. För att en sådan utfasning ska kunna genomföras behöver en kompensation i en- lighet med förslaget om ett nytt jordbruksavdrag införas. Vidare behöver en tät uppföljning av konkurrenskraften och lönsamheten i jordbruket genomförs och visar på att dessa inte minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft7"&gt;Utredningen föreslår en utfasning av den återbetalning av koldioxid- skatt som företag inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk kan ansöka om. En utfasning är endast möjlig om denna kompenseras. Utredningens förslag gällande ett jordbruksavdrag i kapitel 4 ska därför ses i ett sam- manhang med detta förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft8"&gt;Vidare har utredningen visat på att jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft generellt sett är låg. Förslaget om att fasa ut nedsätt- ningen förutsätter att lönsamheten och konkurrenskraften inte för- svagas de kommande åren. Det förslag om ett utvidgat uppdrag till Jordbruksverket vad gäller den årliga uppföljningen av livsmedels- strategin kommer att vara ett viktigt verktyg i denna uppföljning. I en uppföljning är det vidare viktigt att effekterna på jordbrukets lön- samhet och konkurrenskraft av reduktionsplikten följs upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft14"&gt;Utredningen gör bedömningen att det under en tid skulle kunna vara motiverat att t.o.m. öka nedsättningen om konkurrenskraften och lönsamheten skulle visa sig försämras avsevärt. Detta skulle då vara fråga om en tillfällig ökning under en kortare period.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft7"&gt;Förslaget om en utfasning kommer föranleda ändringar i 6 a kap. 1 § samt 9 kap. 7 och 8 §§ i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Då utredningen bedömer att en utfasning inte kan påbörjas innan ett införande av ett jordbruksavdrag beslutats menar utredningen att det är jordbruksavdragets genomförande och tidsplan som måste vara styrande för utfasningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;I takt med en utfasning kommer statens kostnader för nedsättningen att minska. Den genomsnittliga återbetalningen till &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket har de senaste åren varit omkring 700 miljoner kronor per år främst beroende på nivån på återbetalningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;dag är det Skatteverket som ansvarar för administrationen av ned- sättningen. Fram, tills och under utfasningen kommer Skatteverket även fortsatt behöva redovisa utvecklingen årligen. Skatteverket före- slås även vara administrativt ansvarig myndighet för det förslagna jord- bruksavdraget vilket innebär att en utfasning av dieselskatten och införandet av ett jordbruksavdrag blir ett nollsummespel. Vid tidpunk- ten för växlingen kan det dock bli en tillfällig ökad administrativ börda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Konsekvenser för företag och enskilda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;En höjd kostnad för branschens drivmedel utan kompensation riske- rar att leda till att företag läggs ner. Enligt analyser i &lt;NOBR&gt;SASM-modellen&lt;/NOBR&gt; skulle det skulle viss del av spannmålen i slättbygderna ersättas med vall och extensiv köttproduktion. I skogsbygderna och i norra Sverige skulle djurhållningen minska och svårbrukade marker skulle överges. Minskningen av arealen betesmark skulle bli tydligast i södra Sveriges skogsbygd. Företagen i dessa områden har ofta lägre transporter till jordbruksmark då störst andel av marken är skog. Nedläggningen i dessa områden skulle minska antalet arbetstillfällen men kanske framför allt bidra negativt till landsbygdsutvecklingen genom att områdenas attraktivitet minskar och en minskad verksamhet och befolkning leder till mindre investeringar i infrastruktur m.m. Utebliven pro- duktion eller kraftigt minskad sådan i stora geografiska områden kan leda till att förädlingsindustri och uppköpare försvinner eftersom volymerna blir allt för små. Sådana effekter kan innebära stora svårig- heter att återfå en produktion i området trots eventuellt förbättrade förutsättningar. Skogsbrukets maskiner som används vid slutavverk- ning och gallring av skog betalas ofta per kubikmeter virke som maskinen hanterar. Ett eventuellt avskaffande av återbetalningen av dieselskatt skulle innebära att kostnaden per kubikmeter skog vid avverkning skulle öka. För en skogsmaskinsentreprenör skulle det innebära ytter- ligare pressade marginaler om ökade drivmedelskostnader inte kan tas ut av skogsägaren eller den som köper virket. Skogsråvaran i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Dieselskatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;blir dyrare jämfört med importerad som kan vinna konkurrensför- delar. Transporterna till sågverk och massabruk som sker med lastbil är inte berättigade till återbetalning av dieselskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Konsekvenser för miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Jordbrukarna kommer till del att anpassa sig till högre kostnader för diesel genom att minska åtgången per hektar t.ex. genom reducerad jordbearbetning, mer bränslesnålt körsätt, inköp av traktorer med lägre bränsleförbrukning med mera. Detta kommer innebära mins- kade utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;En ensidig utfasning av dieselskatten utan kompensation bedöms leda till att produktion i Sverige avvecklas och ersätts av import. De importerade varorna har en högre klimatpåverkan vilket leder till ökade utsläpp på global nivå. Mark som överges i Sverige leder till för- lust av biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Konsekvenser för försörjningsförmågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Om företagen lyckas minska sitt beroende av fossila bränslen är det positivt för försörjningsförmågan. Men om en utfasning av åter- betalningen sker utan kompensation så väntas detta leda till nedlägg- ning av jordbruk. Effekterna analyseras närmare med hjälp av SASM- modellen under rubrik 6.2.1 tidigare i detta kapitel. Nedläggningen av jordbruk skulle ytterligare minska försörjningsförmågan i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="p173dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367173x1.jpg/" id="p173img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;7 Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;I utredningens uppdrag ingår att utreda och föreslå åtgärder och styr- medel för att främja övergången till fossiloberoende och mindre fossil- intensiva alternativ för arbetsmaskiner. På kort och medellång sikt bedöms den största potentialen för att minska fossilberoendet inom det svenska jordbruket finnas i en ökad användning av biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Den 1 juni 2021 lämnade Utfasningsutredningen (M 2019:04) sitt betänkande &lt;SPAN class="ft101"&gt;I en värld som ställer om – Sverige utan fossila drivmedel 2040 &lt;/SPAN&gt;(SOU 2021:48). Utfasningsutredningen har haft i uppdrag att lämna förslag om utfasning av fossila drivmedel och förbud mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar (dir 2019:106). I upp- draget har även ingått att lämna förslag på hur en utfasning av fossila bränslen kan ske för arbetsmaskiner. Det har skett samråd mellan utredningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Arbetsmaskiner finns i många olika sektorer och för många olika användningsområden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Arbetsmaskiner är en mycket heterogen grupp med en heterogen användning; det finns ett stort antal olika arbetsmaskintyper och antalet arbetsmaskiner är stort. Det handlar bland annat om; trakto- rer, lyftkranar, grävmaskiner, gräsklippare, motorsågar och snöskot- rar. Det är alltså allt från handhållna redskap till stora gruvdumprar som ingår i definitionen. Arbetsmaskiner används framför allt i in- dustri &lt;NOBR&gt;(pappers-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;gruv-,&lt;/NOBR&gt; stål- och kemiindustrin), bygg och anläggning, skogsbruk, jordbruk och hushåll&lt;SPAN class="ft80"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. De flesta arbetsmaskinerna är ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;WSP 2017, Fossilfrihet för arbetsmaskiner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft21"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="p174dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367174x1.jpg/" id="p174img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;rustade med förbränningsmotorer, som vid drift släpper ut avgaser i form av växthusgaser och luftföroreningar. På &lt;NOBR&gt;EU-nivån&lt;/NOBR&gt; definieras arbetsmaskinerna som ”mobila maskiner som inte är avsedda för trans- porter på väg”&lt;SPAN class="ft69"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. I svensk lagstiftning sker en annan uppdelning där väg- trafikskattelagen (2006:227) och fordonslagen (2002:574) använder begreppet motorredskap med uppdelning i två klasser. Det är med vilken hastighet som fordonet får framföras som definierar om det är klass ett eller två.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;Även traktorer delas in i två undergrupper beroende på hastighet. Traktorer och motorredskap delas dessutom in i två olika skatte- klasser beroende på vikt och användning. Skatteklass II är befriad från skatt. De flesta traktorer och motorredskap som används inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogsbruk tillhör sannolikt skatteklass II. Enligt vägtrafikskatte- lagen tillhör traktorer som används uteslutande eller så gott som ute- slutande för transport av produkter från eller förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling eller yrkesmässigt fiske skatte- klass II. För de jordbruksföretag som utför maskintjänster utanför jord- och skogsbruket kan det vara viktigt att tänka på att andra trans- porter får utföras i endast ringa omfattning. Där ringa omfattning anses vara 10 procent av den totala körtiden. En traktor i skatteklass II får tillfälligt användas på sådant sätt som avses för traktor skatteklass I. Den tillfälliga användningen får vara högst 15 dagar vid varje tillfälle och bör medges för högst tre tillfällen per år. Vid den tillfälliga an- vändningen beskattas traktorn i skatteklass I. Skatten baseras på trak- torns eller motorredskapets vikt och löper från 370 kronor per år till 18 600 kronor per år för fordon över 15 000 kg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Osäkra data kring arbetsmaskiners utsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Den metod som används i Sverige för att beräkna utsläpp från arbets- maskiner är helt modellbaserad och uppfyller internationella metod- riktlinjer&lt;SPAN class="ft80"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. Metoden bygger på information om antalet maskiner och hur mycket de används i genomsnitt. Utsläpp av växthusgaserna kol- dioxid, metan och lustgas beräknas med modellen som även ger siffror på luftföroreningar. Koldioxidutsläppen justeras också mot de natio- nella bränsleleveranserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Naturvårdsverket rapport nr 6826 (april 2018) Arbetsmaskiners klimat- och luftutsläpp – Redo- visning av regeringsuppdrag om kartläggning och förslag för minskade utsläpp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;2006 IPCCs Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="p175dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367175x1.jpg/" id="p175img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Det finns i dag brister i kunskapen om vissa arbetsmaskiner, vil- ken typ av motorer de har, var de kommer ifrån och hur de används. Det råder även brist på regelbundna och aktuella underlagsdata vilket sammantaget gör beräkningarna av utsläppen från arbetsmaskiner osäkra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;För att ge bättre möjligheter till styrning, kontroll och uppföljning inom området arbetsmaskiners utsläpp har Transportstyrelsen ny- ligen fått ett uppdrag av regeringen. Uppdraget handlar bland annat om att analysera förutsättningarna för att utvidga registreringsplikten för vissa arbetsmaskiner&lt;SPAN class="ft105"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2022. Behovet av register är även något som lyfts fram i Utfasnings- utredningens slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Begränsad reglering av arbetsmaskiners utsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Utsläpp från arbetsmaskiner ingår på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; i de krav på utsläpps- minskningar som har fördelats mellan EU:s medlemsstater genom den så kallade Ansvarsfördelningsförordningen&lt;SPAN class="ft80"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. Enligt denna förord- ning ska EU:s totala utsläpp av växthusgaser minska med 30 procent till 2030 jämfört med 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Avgaskraven för arbetsmaskiner regleras i EU:s förordning 2016/ 1628&lt;SPAN class="ft80"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;där både maskiner som används yrkesmässigt och i privatbruk omfattas. När det gäller luftföroreningar gäller sedan den 1 januari 2020 skärpta avgaskrav för de flesta typer av motorer som används i arbetsmaskiner, dessa krav går under namnet steg V. Steg &lt;NOBR&gt;V-kraven&lt;/NOBR&gt; följer på steg &lt;NOBR&gt;IV-kraven&lt;/NOBR&gt; och reglerar utsläppen av kolmonoxid (CO), kolväten (HC), kväveoxider (NOx) och partiklar men utsläpp av koldioxid (CO&lt;SPAN class="ft114"&gt;2&lt;/SPAN&gt;) ingår inte. &lt;NOBR&gt;Steg-reglerna&lt;/NOBR&gt; (I, II, III, IV och V) gäller när en motor sätts på marknaden, säljs eller registreras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;en fråga ställd till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; från &lt;NOBR&gt;EU-parlamentet&lt;/NOBR&gt; kon- stateras att arbetsmaskiners utsläpp av växthusgaser inte är reglerade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Regeringsbeslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021-02-18&lt;/NOBR&gt; till Transportstyrelsen. Uppdrag att analysera förutsättningarna för att utveckla registerföringen av arbetsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlems- staternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1628 av den 14 september 2016 om krav för utsläppsgränser vad gäller gas- och partikelformiga föroreningar samt typgodkännande av förbränningsmotorer för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg, om ändring av förordningarna (EU) nr 1024/2012 och (EU) nr 167/2013 samt om änd- ring och upphävande av direktiv 97/68/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="p176dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367176x1.jpg/" id="p176img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft38"&gt;på samma sätt som för bilar och lastbilar&lt;SPAN class="ft68"&gt;7&lt;/SPAN&gt;. Frågeställaren pekar på att arbetsmaskiner stod för 2 procent av EU:s totala utsläpp av växthus- gaser år 2010 och vill ha en uppdaterad siffra. Frågeställaren lyfte också fram att arbetsmaskiner, liksom bilar och lastbilar, ofta arbetar i städer där kommuner nu känner sig tvungna att reglera själva. Det togs upp att exempelvis staden London satt upp krav om &lt;NOBR&gt;noll-utsläpp&lt;/NOBR&gt; från bygg- och anläggningsmaskiner till år 2040. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; hänvisade i sitt svar till Ansvarsfördelningsförordningen och konsta- terade att särskild reglering av arbetsmaskinerna skulle vara ett allt för omfattande jobb på grund av bredden av maskintyper. Kommis- sionen måste enligt förordningen 2016/1628 lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet där de ska analysera behovet av ytter- ligare utsläppskrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner står för knappt en tredjedel av de totala utsläppen från arbetsmaskiner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft14"&gt;Enligt Naturvårdsverkets statistik för år 2019 står arbetsmaskiner för cirka 6 procent av de totala växthusgasutsläppen i Sverige, mot- svarande 3,3 miljoner ton CO&lt;SPAN class="ft127"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e och 17 procent av de totala transport- utsläppen. Utsläppen från arbetsmaskiner har ökat med knappt 10 pro- cent sedan 1990, samtidigt som Sveriges totala territoriella utsläpp av växthusgaser minskat med cirka 29 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;European Parliament. Parliamentary questions, 5 February 2020. Subject: Emissions from &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-road&lt;/NOBR&gt; mobile machinery (NRMM).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="p177dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367177x1.jpg/" id="p177img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p237 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;SPAN style="padding-left:349px;"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td199"&gt;&lt;P class="p346 ft18"&gt;Figur 7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td210"&gt;&lt;P class="p489 ft21"&gt;Sveriges territoriella utsläpp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td212"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td213"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td199"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p490 ft19"&gt;I procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td212"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td213"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td216"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td217"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td218"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td219"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td220"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr22 td221"&gt;&lt;P class="p491 ft128"&gt;El- och fjärrvärme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td31"&gt;&lt;P class="p492 ft128"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td212"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr22 td222"&gt;&lt;P class="p493 ft129"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td211"&gt;&lt;P class="p494 ft129"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p494 ft129"&gt;9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td224"&gt;&lt;P class="p495 ft129"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td212"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td222"&gt;&lt;P class="p495 ft129"&gt;Järn- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p496 ft131"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td212"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td222"&gt;&lt;P class="p493 ft129"&gt;stålindustrin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p159 ft129"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td215"&gt;&lt;P class="p497 ft131"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr2 td221"&gt;&lt;P class="p498 ft129"&gt;Övrig transport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td212"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td222"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td212"&gt;&lt;P class="p15 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td222"&gt;&lt;P class="p499 ft128"&gt;Raffinaderier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p500 ft129"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td212"&gt;&lt;P class="p15 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr14 td224"&gt;&lt;P class="p501 ft129"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft134"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td210"&gt;&lt;P class="p502 ft135"&gt;Lastbilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft134"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td215"&gt;&lt;P class="p503 ft136"&gt;9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td211"&gt;&lt;P class="p504 ft131"&gt;Övrig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td212"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td222"&gt;&lt;P class="p505 ft129"&gt;Massa- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td225"&gt;&lt;P class="p15 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td215"&gt;&lt;P class="p506 ft131"&gt;Personbilar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td211"&gt;&lt;P class="p507 ft131"&gt;industri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td225"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td222"&gt;&lt;P class="p508 ft129"&gt;pappersindustri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td211"&gt;&lt;P class="p507 ft136"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td225"&gt;&lt;P class="p15 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td222"&gt;&lt;P class="p495 ft129"&gt;samt tryckerier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td215"&gt;&lt;P class="p509 ft136"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td225"&gt;&lt;P class="p15 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td225"&gt;&lt;P class="p15 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td222"&gt;&lt;P class="p510 ft129"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td226"&gt;&lt;P class="p15 ft119"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft138"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr30 td227"&gt;&lt;P class="p511 ft139"&gt;Livsmedelsindustri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td223"&gt;&lt;P class="p15 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft140"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr31 td224"&gt;&lt;P class="p512 ft141"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td228"&gt;&lt;P class="p15 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td217"&gt;&lt;P class="p15 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td229"&gt;&lt;P class="p15 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td230"&gt;&lt;P class="p15 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td219"&gt;&lt;P class="p15 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td231"&gt;&lt;P class="p15 ft133"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft19"&gt;Källa: Egen bearbetning av uppgifter på Naturvårdsverket.se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft7"&gt;Jord- och skogsbruk står för knappt en tredjedel av de totala utsläppen från arbetsmaskiner, 16 respektive 14 procent. Inom dessa sektorer har utsläppen minskat något sedan 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Traktorer finns upptagna i vägtrafikregistret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft8"&gt;Svårigheterna att beräkna arbetsmaskinernas utsläpp varierar mellan olika maskintyper och består bland annat i att bedöma maskinernas livslängd och användning. De arbetsmaskintyper som redovisas i Naturvårdsverkets genomgång 2018 och som framför allt används inom jordbruket torde vara traktorer, snöskotrar/fyrhjulingar, hjul- lastare och skördetröskor&lt;SPAN class="ft80"&gt;8&lt;/SPAN&gt;. Traktorer är den kategori utav arbets- maskinerna som står för den största andelen av koldioxidutsläppen när samtliga utsläpp från arbetsmaskiner jämförs. Därefter följer hjul- lastare, grävmaskiner, snöskotrar/fyrhjulingar, gruvtruck/tipptruck och åkgräsklippare. Dessa sex maskintyper står sammanlagt för cirka 70 procent av arbetsmaskinernas utsläpp av koldioxid i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Naturvårdsverket rapport nr 6826 (april 2018) Arbetsmaskiners klimat- och luftutsläpp – Redo- visning av regeringsuppdrag om kartläggning och förslag för minskade utsläpp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="p178dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367178x1.jpg/" id="p178img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p516 ft38"&gt;För att beräkna utsläppen från större dieseldrivna arbetsmaskiner har Naturvårdsverket använt sig av en studie som gjordes av Lindgren (2007)&lt;SPAN class="ft68"&gt;9&lt;/SPAN&gt;. Studien visade att cirka 290 000 arbetsmaskiner i spannet 37 till 560 kW arbetade i Sverige under 2006. En del av dessa arbets- maskiner är traktorer men också skördetröskor och skogsmaskiner. När det gäller traktorer är uppgifterna om antalet relativt säkra efter- som de allra flesta traktorer är upptagna i vägtrafikregistret. En del bygg- och anläggningsmaskiner finns också registrerade på motsva- rande sätt. Naturvårdsverket bedömer i sin rapport att största delen av traktorernas växthusgasutsläpp kan relateras till jordbruk, mindre andelar allokeras till skogsbruket, bygg- och anläggning, tjänstesek- torn med flera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft8"&gt;Det finns i dag omkring 357 000 traktorer registrerade och 123 000 av dessa finns inom jordbruket och 71 000 inom skogsbruket. En stor del av traktorerna är gamla och används inte så mycket. Utred- ningen uppskattar därför att det är de cirka 30 000 traktorer som är nyare än 10 år och väger mer än 3 000 kg som står för den största delen av arbetet inom jordbruket. Större delen av traktorerna som finns i Sverige är från före år 2000 och utredningen konstaterar att arbetsmaskinerna omsätts mycket långsamt. Dock är det tydligt att det nyaste maskinerna används mest och utför större delen av arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft14"&gt;Utöver traktorer finns det en hel del andra arbetsmaskiner som används i jord- och skogsbruket. Naturvårdsverket uppskattar att det finns omkring 31 000 större arbetsmaskiner inom jordbruk, skogs- bruk och fiske. Utav dessa bedöms en stor andel, cirka 24 000 vara skördetröskor. Många av dessa används dock väldigt lite eller inte alls. Utöver dessa finns bland annat hjullastare och andra arbetsmaskiner som används för inomgårdsarbete, självgående skördemaskiner som används i fält t.ex. exakthackar. Bland dessa arbetsmaskiner finns också omkring 3 000 skogsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;Arbetsmaskinerna tillverkas i små serier och marknaden domine- ras av några få stora tillverkare. De tre största tillverkarna av arbets- maskiner till jordbruket är John Deere, CNH industrial (Case IH, New Holland) och AGCO (Challenger, Fendt, Massey Ferguson, Valtra m.fl.). Tillsammans står de för mer än två tredjedelar av alla traktorer som säljs i Sverige. Mindre marknadsandelar har SDF (Same,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;”A methodology for estimating annual fuel consumption and emissions from &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-road&lt;/NOBR&gt; mobile machinery – Annual emissions from the &lt;NOBR&gt;non-road&lt;/NOBR&gt; mobile machinery sector in Sweden for year 2006”, Report 2007:01 Department of Biometry and Engineering, Swedish University of agricultural sciences.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="p179dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367179x1.jpg/" id="p179img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;Deutz-Fahr,&lt;/NOBR&gt; Lamborghini, mfl), Claas, Zetor och Belarus. Det fanns tillverkning av traktorer i Sverige fram till &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; då Volvo sålde produktionen till finska Valmet som numera blivit Valtra som ägs av AGCO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft18"&gt;Tabell 7.1 Traktorer i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft19"&gt;Bestånd efter status, nyregistreringar och avregistreringar, årsvis &lt;NOBR&gt;2011–2020,&lt;/NOBR&gt; många av de lättaste traktorerna är fyrhjulingar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td232"&gt;&lt;P class="p147 ft18"&gt;Tjänstevikt i kg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Årsmodell/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p348 ft18"&gt;&lt;NOBR&gt;–1&lt;/NOBR&gt; 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td52"&gt;&lt;P class="p434 ft18"&gt;1 301&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;2 501&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td235"&gt;&lt;P class="p434 ft18"&gt;3 001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;7 001–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td211"&gt;&lt;P class="p495 ft18"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td236"&gt;&lt;P class="p242 ft21"&gt;Tillverkningsår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td237"&gt;&lt;P class="p434 ft18"&gt;&lt;NOBR&gt;–2&lt;/NOBR&gt; 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td238"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;&lt;NOBR&gt;–3&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p434 ft18"&gt;&lt;NOBR&gt;–7&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td240"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td241"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td242"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;–2001&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td243"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;14 046&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td243"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;92 418&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;36 610&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td245"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;105 765&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td246"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;2 730&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td247"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;251 569&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;2002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;840&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td235"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;3 197&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;4 387&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p519 ft19"&gt;2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td243"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td243"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;841&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;71&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;3 065&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td246"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td247"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;4 309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;736&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;3 277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;4 429&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td233"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td248"&gt;&lt;P class="p519 ft19"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td249"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td249"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;810&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;69&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td251"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;3 420&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;4 733&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;2006&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;169&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;1 178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;76&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td235"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;3 530&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;296&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;5 249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td248"&gt;&lt;P class="p519 ft19"&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td249"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;180&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td249"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;1 277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td251"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;3 644&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;502&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;5 678&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;172&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;785&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;62&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td235"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;3 224&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;679&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;4 922&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td248"&gt;&lt;P class="p519 ft19"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td249"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td249"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;450&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;2 502&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;496&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;3 758&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;469&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td235"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;2 912&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;490&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td211"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;4 076&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p519 ft19"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td243"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;415&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td243"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;506&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;53&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;3 311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td246"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;511&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td247"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;4 796&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;459&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;314&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;2 655&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;532&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;4 054&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td233"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td248"&gt;&lt;P class="p519 ft19"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td249"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;618&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td249"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td251"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;2 367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;464&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td253"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;3 794&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;1 087&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;93&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td235"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;2 208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;549&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;4 189&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td248"&gt;&lt;P class="p519 ft19"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td249"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;1 937&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td249"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td251"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;2 118&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;683&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;5 148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;5 215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;157&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td235"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;2 457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;748&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td211"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;8 912&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td248"&gt;&lt;P class="p519 ft19"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td249"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;5 734&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td249"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;2 149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;853&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td253"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;9 150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;7 446&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td52"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;413&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td235"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;1 969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;817&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td211"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;10 760&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td242"&gt;&lt;P class="p519 ft19"&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td243"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;7 547&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td243"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;1 644&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td246"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;687&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td247"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;10 277&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td8"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;1 591&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;869&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;509&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td211"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;3 191&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td8"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td234"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td233"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td211"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td248"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Okänd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td249"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td249"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td251"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td253"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p348 ft18"&gt;47 471&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p434 ft18"&gt;102 760&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;38 386&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td235"&gt;&lt;P class="p434 ft18"&gt;156 288&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td233"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;12 486&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td211"&gt;&lt;P class="p434 ft18"&gt;357 391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft19"&gt;Källa: SCB 2021.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="p180dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367180x1.jpg/" id="p180img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Enligt Jordbruksverkets insamling av data till &lt;NOBR&gt;EAA&lt;SPAN class="ft80"&gt;10&lt;/SPAN&gt;-kalkylen&lt;/NOBR&gt; inve- sterade svenska jordbrukare 2,8 miljarder i traktorer år 2020. Invester- ingarna utgjorde 35 procent av jordbrukets totala investeringar. I antal handlar det om mellan 2 500 och 3 000 nya traktorer per år. Stati- stiken som visas i tabell 7.1 visar ett större antal traktorer men många är så kallade fyrhjulingar och många används inte i jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Medelpriset på den genomsnittligt levererade traktorn med 112 kW (152 hk) bedömdes vara 1 134 000 kronor år 2020. Traktorerna ut- märker sig bland övriga arbetsmaskiner inte bara genom att de är många utan också genom sin låga användning som uppskattas till igenom- snitt mellan &lt;NOBR&gt;500–800&lt;/NOBR&gt; timmar per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft7"&gt;I statistiken finns också posten redskap för skörd och tröskning där självgående skördetröskor ingår. Antalet skördetröskor som har en förbränningsmotor och som säljs i Sverige per år bedöms vara om- kring 150 till 200.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Inom jordbruket dominerar förbränningsmotorn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft7"&gt;Som konstaterats tidigare används en rad olika arbetsmaskiner där traktorer hör till de som används mest. Dessa drivs nästan uteslu- tande av en förbränningsmotor. Utöver traktorer finns förbrännings- motorer i olika självgående maskiner så som skördetröskor och last- maskiner men även i vissa fall redskap som kopplas till traktorer och för att driva stationära anläggningar. Jordbruksföretagen har ofta flera traktorer som används olika mycket och för olika syften. Det är inte ovanligt att en traktor används och finns kvar på ett företag i flera decennier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Hur traktorerna används beror på produktionsinriktning. Många arbeten måste utföras vid en viss tidpunkt beroende på bland annat väder och därför är det viktigt att traktorn har tillräcklig effekt. Vid intensiva perioder som exempelvis när grödor ska etableras eller vid skörd kan effektbehoven vara mycket stora. Det är viktigt att arbets- moment kan utföras vid rätt tidpunkt, detta gäller särskilt i Sverige jämfört med söderut i EU där odlingssäsongen är längre. I många fall kan det handla om några dagar då mycket arbete måste uträttas för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Den Ekonomiska kalkylen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;jordbruks-sektorn&lt;/NOBR&gt; (EAA) avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom &lt;NOBR&gt;jordbruks-sektorn&lt;/NOBR&gt; och används bland annat som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s &lt;NOBR&gt;statistik-myndighet&lt;/NOBR&gt; Eurostat och likadana kalkyler tas fram av alla &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="p181dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367181x1.jpg/" id="p181img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft14"&gt;att säkerställa en god skörd, ibland ges inte många chanser innan åt- gärden blir försenad. En del av jordbrukets maskiner är specialiserade arbetsmaskiner så som skördetröskor medan traktorer används i flera branscher. Arbetsmaskiner som används för lastning och lossning så som lastmaskiner/hjullastare är liksom traktorn ofta tillverkade för breda användningsområden och sektorer. Dessa lastmaskiner/hjul- lastare återfinns också på många jordbruksföretag för att användas för inomgårdsarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Arbetsmaskiner som drivs av förnybara drivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft38"&gt;De flesta förbränningsmotorerna som används i jordbruket har så kallad kompressionständning där diesel är bränslet. Gnisttända moto- rer (ottomotorer) som drivs på bensin (vissa fall fotogen) finns på några äldre traktorer och mindre handhållna arbetsmaskiner såsom motorsågar. Positivt med den kompressionstända motorn är att det är relativt enkelt att minska fossilberoendet och koldioxidutsläppen genom att ersätta fossil diesel med HVO. Byte till FAME är också möjligt men det är få traktorer som är typgodkända för FAME. Reduk- tionsplikten kommer att leda till en högre inblandning av biodriv- medel i den diesel som säljs i Sverige (se kapitel 5 Drivmedel). Dock är det cirka 7 procent utav dieseln som säljs helt utan inblandade bio- drivmedel.&lt;SPAN class="ft68"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft38"&gt;Att ställa om till drift med alkoholer som exempelvis etanol eller metanol kräver en mer omfattande ombyggnad men kan vara ett alter- nativ&lt;SPAN class="ft68"&gt;12&lt;/SPAN&gt;. Eftersom alkoholer är svåra att antända är det oftast för- knippade med tändstiftsmotorer vilket alltså inte är normen i arbets- maskiner. För användning i kompressionsmotorer krävs att ett annat bränsle sprutas in tidigare i motorn och ger upphov till antändningen &lt;NOBR&gt;(dual-fuel)&lt;/NOBR&gt; eller att alkoholen blandas med en ”tändförstärkare”. Den senare varianten finns tillämpad kommersiellt av bland annat Scania och SEKAB i ED95 där motorer drivs på ett bränsle som består av cirka 95 procent etanol samt funktionsförbättrande tillsatser. Det finns även exempel i Brasilien där Valtra sålt traktorer drivna på etanol i kombination med diesel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;WSP 2017, Fossilfrihet för arbetsmaskiner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Larsson G., SLU &amp; Persson P., f.N.B. AB, 2020, Hur kan alkoholer bidra till en fossilobero- ende arbetsfordonsflotta? Ett samverkansprogram mellan Energimyndigheten och f3 Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="p182dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367182x1.jpg/" id="p182img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Det finns även försök där dual &lt;NOBR&gt;fuel-traktorer&lt;/NOBR&gt; med biogas och diesel testats. I projektet MEKA (Metandiesel Efter Konvertering av Arbetsmaskiner) konstaterades att bränslekostnaderna blir något lägre genom gasdrift&lt;SPAN class="ft105"&gt;13&lt;/SPAN&gt;. Vidare såg man att dual &lt;NOBR&gt;fuel-drift&lt;/NOBR&gt; kan ge bety- dande minskningar i klimatpåverkan jämfört med dieseldrift. Pro- jektet åstadkom också teknikutveckling för att minska utsläppen av metan från motorn som inledningsvis var ett problem. Rapporten som presenterades 2015 pekar på att tekniken för konvertering till dual &lt;NOBR&gt;fuel-drift&lt;/NOBR&gt; i arbetsmaskiner är ny och behöver utvecklas vidare. Projektet identifierade också att biogastraktorns möjligheter begrän- sats till följd av att det inte funnits något regelverk för typgodkän- nande av konverteringssatser. För att ta fram ett regelverk för typ- godkännande samt bedöma driftsekonomin krävs bättre kunskap om faktiska emissioner (avgasutsläpp) från och bränsleanvändning vid dual &lt;NOBR&gt;fuel-drift.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Utredningen kan konstatera att det trots att det gått ett antal år sedan &lt;NOBR&gt;MEKA-projektet&lt;/NOBR&gt; finns det fortfarande ingen biogastraktor på marknaden. Dock har tillverkaren CNH Industrial med traktor- märket New Holland en biogastraktor i sin produktkatalog men vad utredningen kunnat utröna har ännu ingen traktor rullat ut på fälten i Sverige. Etanol genom ED95 skulle kunna vara ett intressant alter- nativ för traktorer men motorerna går i dag endast till lastbilar. Dock skulle man kunna tänka sig att Scania som tillverkar motorerna även skulle kunna sälja dessa motorer till arbetsmaskinstillverkare liksom man i dag gör med dieselmotorer. Ett alternativ till förbrännings- motorn är de bränsleceller som är under utveckling och kan drivas med exempelvis etanol, metanol eller vätgas. Dock kräver denna tek- nik fortsatt utveckling för att bli kommersiellt tillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Möjligheter till efterkonvertering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft38"&gt;Den maskingrupper inom jordbruket som anses vara mest intressant för efterkonvertering är traktorer. Anledningen är att traktorer finns i ett stort antal och står för en stor andel av den totala bränslean- vändningen hos arbetsmaskiner. Det innebär att en omställning av traktorer till förnybara bränslen kan ge en relativt stor effekt på voly-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Jordbruksverket &amp; Transportstyrelsen 2015, Biogasdrift i arbetsmaskiner – Slutrapport av regeringsuppdrag Rapport 2015:23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="p183dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367183x1.jpg/" id="p183img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;men bränsle. Dessutom skulle varje utvecklad konverteringssats till en viss maskinmodell kunna nå många då traktorer används inom fler sektorer än jordbruk (ex. inom industri, bygg- och anläggning och kommunal sektor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;I ett nyligen presenterat regeringsuppdrag utfört av konjunktur- institutet redovisas kostnader för konvertering av personbilar&lt;SPAN class="ft68"&gt;14&lt;/SPAN&gt;. Det finns större möjligheter för dessa fordon och kostnaden för kon- vertering sägs vara omkring 10 000 kronor för etanol respektive 50 000 kronor för biogas. Konvertering av dieselmotorer är mer avan- cerat och på arbetsmaskinsidan finns inga konverteringssatser på marknaden. Den som väljer att konvertera möter kostnader för regi- streringsbesiktningar, avgastestning samt förlust av fordonets garanti utöver själva konverteringskostnaden. Konjunkturinstitutet skriver att analysen pekar på att ett konverteringsstöd inte är ett kostnads- effektivt styrmedel för att minska transportsektorns utsläpp av fossil koldioxid och ser även en rad osäkerheter kopplat till prisutveck- lingen på drivmedel bland annat kopplat till framtida politik. Även Utfasningsutredningen ser utmaningar med konvertering och skri- ver att det generellt är betydligt mer kostnadseffektivt att påverka in- flödet i fordonsflottan än att i efterhand skrota ut fungerande bilar eller investera i konverteringsåtgärder för bilar med kort återstående livslängd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft8"&gt;Det är framför allt de undersökningar som gjorts i &lt;NOBR&gt;MEKA-projektet&lt;/NOBR&gt; som ger information i frågan om möjligheterna med konvertering till denna utredning. Projektet konstaterade att det var svårt att hitta företag som ville konvertera arbetsmaskiner och det blev i slutändan endast maskintillverkare som deltog&lt;SPAN class="ft80"&gt;15&lt;/SPAN&gt;. Förhoppningen var från början att hitta företag som ville konvertera äldre arbetsmaskiner och trak- torer men det visade sig för kostsamt och komplicerat. Valtra, som sedan deltog i projektet, uppgav i en förstudie att de skulle kunna till- handa en traktor konverterad till &lt;NOBR&gt;dual-fuel&lt;/NOBR&gt; med biogas men att det skulle behövas en volym om cirka 10 traktorer per år för att det ska vara intressant. Vid denna volym indikerades en merkostnad på cirka 200 000 kronor för en konverterad traktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;Förstudien av marknadsförutsättningarna inför &lt;NOBR&gt;MEKA-projektet&lt;/NOBR&gt; konstaterade att efterkonvertering av moderna arbetsmaskiner är en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Konjunkturinstitutet 2021, Efterkonvertering av personbilar – en samhällsekonomisk analys, KI 2021:12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Jordbruksverket 2015, Biogasdrift i arbetsmaskiner – Slutrapport av regeringsuppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="p184dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367184x1.jpg/" id="p184img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;avancerad laboratorieverksamhet&lt;SPAN class="ft105"&gt;16&lt;/SPAN&gt;. Enligt rapporten gör emissions- krav som finns för arbetsmaskiner inom EU det omöjligt för någon annan än &lt;NOBR&gt;motor-/maskintillverkarna&lt;/NOBR&gt; eller närstående underleveran- törer till dessa, att utveckla konverteringssatser för efterkonvertering av arbetsmaskiner. För att någonting ska kunna hända med efterkon- verteringsfrågan krävs det alltså ett större intresse från motor- och maskintillverkarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Innan &lt;NOBR&gt;MEKA-projektet&lt;/NOBR&gt; svarade Jordbruksverket på ett regerings- uppdrag om att lägga förslag för att efterkonvertera arbetsmaski- ner&lt;SPAN class="ft69"&gt;17&lt;/SPAN&gt;. Utöver biogas undersöktes även möjligheter till konvertering för drift på RME och ED95. Anpassning till &lt;NOBR&gt;RME-drift&lt;/NOBR&gt; var det alter- nativ som krävde minst insatser och kostnaderna uppskattades till maximal 10 000kronor (2011). Vad gäller &lt;NOBR&gt;ED95-drift&lt;/NOBR&gt; var det svårare att bedöma kostnaderna då mer eller mindre hela motorn skulle be- höva bytas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Eldriften har många fördelar men också utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Det finns i dag ett antal arbetsmaskiner som har elektrifierats och elektrifiering blir vanligare inom vissa användningsområden. Det handlar främst om mindre maskiner och redskap för trädgårdssköt- sel men även stora arbetsmaskiner som används i gruvor. Små såväl som stora arbetsmaskiner förkommer med batteridrift eller kabel. För jordbrukets del finns potentialen i dag vad gäller elektrifiering av arbetsmaskiner för inomgårdsarbeten, ofta genom att utfodring och utgödsling automatiseras. Liksom inom transportsektorn är räck- vidden och kapaciteten utmanande för att kunna elektrifiera av jord- brukets fältarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Det förekommer arbetsmaskiner av hybridmodell där &lt;NOBR&gt;el-drift&lt;/NOBR&gt; kom- bineras med en förbränningsmotor. Det har även gjorts försök med att elektrifiera hjälpfunktioner eller ersätta mekanisk och hydraulisk drift av redskap.&lt;SPAN class="ft80"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Potentialen inom jordbruket bedöms dock vara begränsad eftersom traktorer i många fall arbetar med relativt hög konstant belastning. Dessa förutsättningar gör det svårt att återvinna energi i en traktor som arbetar i fält på samma sätt som det går att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jordbruksverket och Transportstyrelsen 2011, Efterkonvertering av arbetsmaskiner – Mark- nadsförutsättningar och förslag till styrmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Jordbruksverket 2011, Omställningspremie för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Baky 2016, Kartläggning av förnybara drivmedel för jordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="p185dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367185x1.jpg/" id="p185img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;göra i arbetscykler för hjullastare och grävmaskiner där inbromsning och släppt hydraultryck kan utnyttjas för att ladda batterier eller på annat sätt återvinna energin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Det förekommer en stor mängd olika redskap som kopplas på traktorer. Det handlar exempelvis om jordbearbetningsmaskiner som plogar och harvar, skördemaskiner så som slåttermaskiner och rund- balspressar, vagnar för olika typer av transporter och gödselspridare. Dessa redskap drivs i dag till största del hydrauliskt eller mekaniskt via traktorn. Systemen har funnits länge och är standardiserade för att olika redskap och traktorer ska kunna kopplas till varandra obero- ende av tillverkare. Potentialen att minska energianvändningen, öka effektiviteten och förbättra kontroll/styrning genom elektrifiering är stor jämfört med dagens system med drift via traktorns kraftuttag och hydraulsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;&lt;NOBR&gt;El-drift&lt;/NOBR&gt; har flera fördelar däribland en radikalt högre verkningsgrad än förbränningsmotorn och tillgången på fossilfri el är god i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Maskiner som främst används ”inomgårds”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Inomgårdsarbete har förändrats i och med att jordbruksföretagen blir större. Från att tidigare handlat om mycket manuellt arbete sker i dag många moment med hjälp av olika typer av maskiner. Arbets- uppgifterna beror på produktionsinriktning men det är vid djurhåll- ning som inomgårdsarbetet blir mer omfattande. Svensk djurskydds- lagstiftning ställer höga krav på stallmiljön och för en god djuromsorg krävs kontinuerlig utfodring och utgödsling. Många moment kräver många arbetstimmar men ur energiförbrukningsperspektiv är upp- värmning den mest betydande posten följt av ventilation och belys- ning. Utgödsling utgör endast en mindre andel av energiförbrukningen oavsett om den sker med el eller med diesel&lt;SPAN class="ft105"&gt;19&lt;/SPAN&gt;. Lastning och lossning av olika insatsmedel görs ofta med traktor eller någon form av last- maskin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft38"&gt;Djurhållande gårdar har ofta flera typer av arbetsmoment där ut- fodring och utgödsling utförs dagligen. Gårdar som håller fjäderfä och grisar i större skala har ofta automatiserade elektriska system där utfodringsanläggning och utgödsling är en del av stallbyggnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Baky m.fl., JTI på uppdrag av Jordbruksverket 2010, Kartläggning av jordbrukets energi- användning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;Höga krav på smittskydd och stabil stallmiljö gör att man strävar efter att minska andelen människor som rör sig in och ut i stallen. Det är färre manuella arbetsmoment och graden av automatisering hög. Vid uppfödning av nötkreatur och får är graden av automatiser- ing lägre men det skiljer sig mycket mellan olika jordbruksföretag. Inslagen av automatisering är högst vid mjölkproduktion och till viss del specialiserad ungnötsuppfödning där också den högsta ekono- miska omsättningen finns. Det varierar hur företagen valt att lägga upp sitt inomgårdsarbete där vissa har en mycket hög grad av auto- matisering, med exempelvis mjölkrobotar medan andra bygger verk- samheten på mer manuellt arbete. Teknik för att automatisera är kostsam och det finns olika strategier beroende på förutsättningar, besättningens storlek, tillgång på arbetskraft och en rad andra fakto- rer. På de flesta större företag med nötkreatur är utgödslingen auto- matiserad och sker med hjälp av olika elektriska system med där delar av stallets golv skrapas rent kontinuerligt och gödseln transporteras till en gödselbrunn. Vissa stall använder sig av gödseldränerande golv/ spaltgolv där gödseln med hjälp av djurens tramp faller genom små öppningar i golvet ned i en ränna där en utgödsling transporterar bort gödseln. Många nötkreatursbesättningar har inte investerat i fast utgödsling, ofta mindre och halvstora besättningar utan mjölkpro- duktion. På dessa gårdar sköts utgödslingen med gårdens arbets- maskiner som då körs in i stallet för att skrapa rent delar av golv och transportera gödseln till gödselbrunn eller platta. Det finns nu även självkörande robotar för utgödsling och utfodring på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft7"&gt;Så kallade djupströbäddar är vanliga i nötkreaturs- och fårbesätt- ningar för köttproduktion. Dessa bäddar utgör djurens liggyta och ströas med exempelvis halm, ett arbete som oftast utförs helt eller del- vis maskinellt. Djupströbädden ligger ofta under hela stallsäsongen då nytt torrt material tillförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;Det har blivit allt vanligare att gårdar som håller större besätt- ningar av nötkreatur mixar foder på olika sätt, ofta olika grovfoder och ibland hela fodergivan med grovfoder, kraftfoder och mineraler, så kallat fullfoder. Gårdar som inte har fullfoder använder sig ofta av foderautomater inne i stallet där djuren själva får en separat kraft- fodergiva efter sina behov medhjälp av en transponder runt halsen, vid robotmjölkning ofta i samband med mjölkningen. Grovfoder/ fullfoder mixas ofta med hjälp av en traktor där mixern drivs och dras i form av en vagn efter traktorn. Traktorn kan på detta sätt köra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="p187dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367187x1.jpg/" id="p187img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;runt på gården och fördela ut fodret. Det är också vanligt med sta- tionära mixers som då drivs av elektricitet och utdelningen av foder sker med hjälp av en elektrisk fodervagn oftast hängande i en räls eller transportband. Elektriska fodervagnar innebär en större inve- stering och ett mindre flexibelt system jämfört med mixervagn efter traktor. Många gårdar mixar inte grovfoder alls utan lägger ensilage direkt på foderbordet med hjälp av traktor eller lastmaskin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;I de fall gården har en tornsilo kan hela kedjan från silo till foder- bord ske helt elektriskt. Tornsilon har dock flera nackdelar och an- vänds inte i så stor omfattning vid nybyggnation längre, se kapitel 11 om ensilageplast. De flesta gårdar med nötkreatur, får och hästar an- vänder sig av ensilage i rundbal eller plansilo. Dessa system kräver trak- tor eller lastmaskin för att få grovfodret från lagringsplats till foder- bord eller till mixern. Hästverksamheten står för en betydande del av grovfoderkonsumtionen i Sverige vilket gör att det även används arbetsmaskiner för utfodring och utgödsling i denna verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Kompaktlastare har blivit ett allt vanligare inslag på gårdarna då användningsområdet är brett, lastning, lossning, utfodring och utgöds- ling. Dessa maskiner kan vara ett alternativ för mindre och halvstora gårdar som inte vill investera i utfodringssystem med mixer och lik- nande. Det finns numera även flera alternativ med &lt;NOBR&gt;el-drift&lt;/NOBR&gt; hos olika maskintillverkare (Kramer, Weidemann, Schäffer, Avant). Dessa maskiner används ofta inne i stall och fördelarna som framhålls hand- lar mycket om förbättrad arbetsmiljö genom låg ljudvolym och inga avgaser. Eftersom maskinen inte får någon tomgångskörning och till följd av &lt;NOBR&gt;el-motorns&lt;/NOBR&gt; höga verkningsgrad blir energiåtgången lägre. Nackdelarna är den korta driftstiden med behov av laddning och högre inköpspris. Vi en studie av JTI testades en eldriven kompakt- lastmaskin i olika inomgårdsarbete.&lt;SPAN class="ft80"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Resultaten visade att den el- drivna maskinen förbrukade 25 procent av den energimängd som dieselmaskinerna krävde för samma arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Pettersson 2015, JTI/RISE Energiförbrukning för batteridriven kompaktlastmaskin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="p188dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367188x1.jpg/" id="p188img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p530 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Fältmaskiner och potentialen att driva dessa med förnybara alternativ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;I motsats till inomgårdsarbetet finns det i princip inga alternativ till förbränningsmotorer för jordbrukets fältarbete och det är här den största delen av jordbrukets dieselförbrukning sker. Det finns exem- pel från början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; då ett antal lösningar med att förse en traktor med el via kabel, tankarna övergavs dock då förbrännings- motorn var mer praktisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Inom växtodlingen används maskinerna huvudsakligen i fält för att göra de insatser som krävs för att odla fram en gröda men också för att transportera insatsmedel till fältet och skörden från fältet. Hur mycket arbete som krävs på fältet beror på gröda men också biologiska lokala förhållanden så som jordmån så väl som väder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Jordbrukets fältarbeten är mycket energikrävande och det är sär- skilt jordbearbetning då redskap dras av en traktor för att bekämpa ogräs och förbereda en såbädd för kommande grödor. Minskad eller minimerad jordbearbetning innebär att en eller flera moment tas bort helt eller ersätts av andra, plöjningsfri odling är ett. Reducerad jordbearbetning har många andra för- och nackdelar både ekonomiska och biologiska, till stor del är det lokala förhållanden som avgör möj- ligheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Vid skörd varierar behovet av maskiner beroende på gröda. Rot- frukter och liknande grödor under mark kräver stora energiinsatser. Vall skördas flera gånger per år och energibehovet blir därför stort utslaget på helår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Det varierar mycket mellan olika gårdar hur stor del av arbetet som handlar om transporter. I en studie uppskattades att transporter till och från jordbruket samt mellan och inom gårdar förbrukar i storleksordningen 52 miljoner liter diesel varje år.&lt;SPAN class="ft69"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;RISE har med hjälp av Energimyndigheten och Siemens studerat möjligheterna att bedriva ekologisk odling med hjälp av självgående batteridrivna traktorer&lt;SPAN class="ft80"&gt;22&lt;/SPAN&gt;. I studien jämförs en elektrisk självkörande traktor med användningen av en dieseltraktor för fältaktiviteterna på ett mjölkföretag med 200 hektar åker. Alla maskinaktiviteter i fält utom tröskningen ingick i studien. Simuleringen som avgränsats till ett år indikerar att det skulle vara möjligt att ersätta en konventionell&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Engström m.fl., JTI/RISE Energieffektivisering av jordbrukets logistik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;RISE 2017 Batteridriven autonom jordbruksmaskin: Simulering av maskinaktiviteter på en svensk gård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;traktor på 160 kW med två självkörande batteridrivna traktorer på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;kW vardera och samtidigt sänka kostnaderna med 15 procent. Ut- redningen tror att på längre sikt kommer ett systemskifte mot större andel självkörande maskiner leda till elektrifiering av jordbrukets maskiner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Maskiner som används i skogsbruket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Till skillnad från jordbrukare har många skogsägare inte egna maski- ner som behövs för skogsbruket. För åtgärder som avverkning, mark- beredning och gallring tas ofta hjälp av skogsentreprenörer. Själv- verksamma skogsbrukare har också maskiner men de är ofta mindre och fokus ligger ofta på insatser som kräver mindre maskinellt arbete och mer manuellt arbete så som plantering och röjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;De maskiner som framför allt används inom skogsbruket är skör- dare och skotare. Det är skördaren som fäller, kvistar, kapar träd och skotaren som forslar ut virket till skogsbilväg där det kan hämtas upp med lastbil. Skotaren kan även användas för markberedning och ut- rustas med aggregat för flisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Bygg- och anläggning, jordbruket och industrin har fördelarna av att samma arbetsmaskiner används över hela världen och tillverkas i långa serier. Skogsmaskinerna däremot produceras i mycket korta serier vilket gör dem dyrare och det blir färre maskiner för att bära utvecklingskostnader. För närvarande utgörs svenska skogsbrukets maskinpark av omkring 1 200 skördare och 1 800 skotare. Dessa maski- ner används till skillnad från jordbrukets arbetsmaskiner extremt mycket. Ofta går de i skift och genomsnittet bedöms vara 3 500 tim- mar per år. Drygt 3 000 maskiner svarar för så gott som hela Sveriges årliga produktion av rundvirke och skogsbränsle. Plantering och röj- ning, har visat sig svårare att mekanisera och sker manuellt. En hel del självverksamma skogsägare använder sig av en skogsutrustad jord- brukstraktor för att köra ut virke vid bland annat gallringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.1.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Arbetsmaskiner inom vattenbruket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft38"&gt;I vattenbruket används både båtar och skepp samt andra arbetsmaski- ner. Enligt en uppskattning rör sig förbrukningen för skepp och båtar om totalt om cirka 340 000 liter drivmedel, se kapitel 13 Bak-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;grund jordbruk. De arbetsmaskiner som används i vattenbruket och som omfattas av den nedsättning som finns av koldioxidskatten för bränslen är hjullastare, truckar och traktorer som används bl.a. i sam- band med tunga lyft. Det är mycket få företag som ansöker om åter- betalningen men mängderna som söks har ökat från några få kubik- meter till nästan 50 kubikmeter år 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utredningens förslag och rekommendationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Allmänna överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft14"&gt;Under denna rubrik lämnar utredningen ett förslag och ett antal rekommendationer vars syfte är att minska växthusgasutsläppen från arbetsmaskiner som används i jordbruket. Utredningen konstaterar att det finns potential (även på kort sikt) att ställa om en stor del av inomgårdsmaskinerna till eldrift. Det är dock svårare att genomföra samma omställning för fältmaskinerna då dessa ofta används över ett stort geografiskt område och effektbehovet kan vara mycket högt då väder m.m. kräver snabba insatser i rätt tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Utredningen konstaterar vidare att jordbruket är en sektor med väldigt låg omsättning av maskinparken. Många arbetsmaskiner inom sektorn har en förhållandevis lång livslängd eftersom de används in- tensivt men få timmar per år, t.ex. skördetröskor. I många fall byter arbetsmaskinerna ägare och kan komma att exporteras utomlands för fortsatt användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Utbudet av arbetsmaskiner som är anpassade för andra förnybara drivmedel än HVO är ännu mycket begränsat. Drift med HVO i stället för fossil diesel kräver inga åtgärder eftersom drivmedlen i stort sett är identiska kemiskt sett. Efterfrågan på HVO är mycket stor och ökande, hårdare krav på produktionen förutspås begränsa utbudet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Tillgången till arbetsmaskiner som är typgodkända för FAME är begränsade. Detta tros bero på att efterfrågan är relativt begränsad och att ett typgodkännande är förenat med en kostnad för tillverkaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;Arbetsmaskiner som drivs av förnybara drivmedel är och kommer initialt att vara dyrare än arbetsmaskiner som drivs på fossil diesel. För ett jordbruk där lönsamheten inte driver omställningen till arbets- maskiner med lägre klimatpåverkan kommer en klimatpremie hjälpa till att sänka företagens kostnader när de väl behöver investera.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="p191dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367191x1.jpg/" id="p191img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Avsaknaden av arbetsmaskiner drivna på &lt;NOBR&gt;el-,&lt;/NOBR&gt; biogas, etanol- eller andra drivmedel för fältarbete samt den låga omsättningen av maski- ner gör att omställningen tar tid. Satsningar på forskning och ut- veckling av nya tekniker för drift av arbetsmaskiner kan även komma till nytta för andra branscher då traktorer används för många upp- gifter utanför jordbruket exempelvis renhållning, snöröjning m.m. I många fall används samma motorer även i arbetsmaskiner inom bygg- och anläggning. Utredningen ser i ett längre perspektiv att teknikut- vecklingen med självkörande och elektrifierade arbetsmaskiner kan leda till större teknikskiften inom jordbruket som kommer att kunna liknas vid en revolution. För att lyckas behövs omfattande juridiskt arbete för att nya tekniker ska kunna tillåtas av nuvarande lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Klimatpremien utvidgas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Utredningen föreslår &lt;/SPAN&gt;att klimatpremien för miljöfordon utvid- gas så att ersättning även kan ges till arbetsmaskiner som drivs av samma bränslen som gäller för andra miljöfordon dvs. bioetanol, fordonsgas samt hybrider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft14"&gt;Utredningen föreslår att klimatpremien enligt förordning (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon utvidgas för att även omfatta arbetsmaskiner som drivs av biogas och bioetanol. Genom utvidg- ningen kommer det öppnas möjligheter för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner att kunna omfattas. Detta bör göras genom en änd- ring av förordningen vilken bör träda i kraft 1 januari 2022. Vidare behöver en omfördelning göras inom anslag 1:17 Klimatpremier under UO 20 Allmän miljö- och naturvård. Utredningen förslår att stödet utvärderas senast år 2025.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft14"&gt;Den klimatpremie som finns i dag finansieras via anslag 1:17 Kli- matpremier. Anslaget som enligt Budgetpropositionen för 2021 är på 170 miljoner kronor ska kunna användas till investeringsstöd till nya elbussar, ellastbilar och andra miljölastbilar samt eldrivna arbets- maskiner. Villkoren för stödet regleras i förordningen (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft38"&gt;Premien träffar i dag inte jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner då premien begränsas till arbetsmaskiner som drivs av elektrisk energi från en bränslecell, ett batteri eller en extern källa. I dag finns inga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;sådana arbetsmaskiner på marknaden som har en effekt över 75 kW och är lämpade för jordbruket. För att premien ska omfatta de arbets- maskiner som finns tillgängliga som alternativ behöver premien ut- vidgas. Förslaget är således att premien ska kunna ges för de arbets- maskiner som drivs, på samma sätt som de miljöfordon vilka i dag kan få premien dvs. av bioetanol, fordonsgas, elektrisk energi från en bränslecell, ett batteri eller en extern källa eller en hybrid av tidigare nämnda bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;Det har inte funnits riktade satsningar från staten för att ställa om arbetsmaskiner. Detta blir tydligt inte minst vid en jämförelse med de satsningar som under åren gjorts vad gäller vägtrafiken. En förklaring kan vara att arbetsmaskinerna ser väldigt olika ut och att det därför inte finns en enkel lösning som passar alla maskiner. En annan kan vara att arbetsmaskinerna i de olika sektorerna står för en förhållandevis liten andel av växthusgasutsläppen och att de därför inte prioriteras inom respektive sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft14"&gt;Eftersom arbetsmaskiner över 75 kW används i flera sektorer kommer en utvidgning av premien att träffa företag i flera sektorer. Utredningen har valt att fokusera på traktorer då utredningen kon- staterar att den största kategorin arbetsmaskiner i jordbruket är trak- torer. I princip alla jordbruksföretag har minst en traktor och även mindre jordbruksföretag har ofta en traktor. Medeleffekten på trak- torerna som såldes i Sverige 2020 var 112 kW.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Alternativa förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Alternativ till att utöka klimatpremien skulle kunna vara att införa ett investeringsstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Generellt finns dock en tveksamhet när det gäller att använda inve- steringsstödet till arbetsmaskiner då risken är att stödet betalas ut och att maskinen sedan avyttras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Ett annat alternativ skulle kunna vara att enbart hänvisa till Kli- matklivet. Men det är i nuläget relativt svårt för arbetsmaskiner att beviljas stöd inom Klimatklivet. Andelen och antalet beviljade ansök- ningar har ökat sedan 2020, men trots det beviljades endast runt en tredjedel av ansökningarna som kom in under 2020. De beviljade an- sökningarna gäller framförallt foderblandare samt ett fåtal &lt;NOBR&gt;el-lastare&lt;/NOBR&gt; och strömaskiner. En åtgärds utsläppsminskning är central för Klimat-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;klivet och för arbetsmaskiner är den beräkningen ofta komplicerad, eftersom det kan vara svårt att skilja ut bränsleförbrukningen för en specifik arbetsmaskin från gårdens övriga förbrukning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Förutom arbetsmaskinerna har Klimatklivet även beviljat stöd till eldrivna bevattnings- och gödselpumpar. De har hittills haft en högre andel beviljade ansökningar än övriga arbetsmaskiner och arbetsred- skap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Utredningen har även tittat på möjligheterna att sänka effekt- gränsen för vilka arbetsmaskiner som kan få stödet. Utredningen be- dömer att det skulle även vara ett alternativ att sänka effektgränsen för eldrivna arbetsmaskiner t.ex. 18 kW för att inkludera elektriska arbetsmaskiner som är på väg ut på marknaden. Exempelvis Volvo har en hjullastare på 39 kW och en grävmaskin på 20 kW. Utredningens konstaterar dock att investeringsstöd genom Klimatklivet ersätter en större del av investeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Konsekvenser för företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft7"&gt;Det saknas ekonomiskt utrymme hos de flesta jordbruksföretagen för att ställa om till traktorer som drivs av biogas och eller el. Vidare kan det finnas ett visst motstånd vad gäller att pröva ny teknik så väl som oro över pålitligheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Ett utvidgat stöd skulle sänka trösklarna för jordbruksföretagen när det gäller att ställa om sina traktorer. Kostnaden för en biogas- traktor beräknas till dubbla priset jämfört med en traktor som drivs av fossil diesel. Klimatpremien är i dag utformad så att investeringen ersätts till som mest 20 procent av inköpspriset men max 40 procent av den stödberättigade kostnaden. Den stödberättigade kostnaden beräknas som skillnaden mellan inköpspriset och priset på närmast jämförbar fossilt drivet alternativ. För en traktor skulle ersättningen bli cirka 350 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Det finns ett &lt;NOBR&gt;50-tal&lt;/NOBR&gt; gårdsanläggningar för produktion av biogas i dag. För de jordbruksföretag som har engagemang i en biogasanlägg- ning, gårdsanläggning eller samrötningsanläggning, skulle intresset för en biogastraktor kunna vara större än hos sektorn i stort. I dags- läget är dock endast genom samrötningsanläggningar som jordbruks- företagen har tillgång till uppgraderad biogas, läs mer i kapitel 8 Pro- duktion av biodrivmedel samt kapitel 10 Gödsel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="p194dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367194x1.jpg/" id="p194img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Förslaget innebär att en möjlighet till omfördelning görs inom an- slaget 1.17 Klimatpremier under UO 20 Allmän miljö- och natur- vård. Då utbudet av traktorer som drivs av fordonsgas, bioetanol och hybrider är relativt begränsat i dag är en av avsikterna med stödet att öka efterfrågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Utredningen bedömer därför att omfördelningen inom anslaget behöver ökas succesivt. Det är i dag anslaget som begränsar hur många arbetsmaskiner som kan beviljas stöd och i dag är det fler som söker stödet än som får det beviljat. Utredningen gör bedömningen att det inte kommer att vara möjligt att begränsa utvidgningen av klimatpremien till att endast omfatta jordbruket och stödet kommer därför att vara öppet för alla sektorer där det finns arbetsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Den diesel som används som drivmedel inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skog och vattenbruket har en nedsättning på koldioxid och energiskatten, i prak- tiken sker detta genom en återbetalning (se kapitel 6 Dieselskatten). Återbetalningen innebär en kostnad för staten genom utebliven skatte- intäkt. De arbetsmaskiner som kommer att omfattas av klimatpre- mien kommer inte att drivas med diesel och någon återbetalning av koldioxid och energiskatten kommer inte att göras. Statens kostna- der för nedsättningen kommer att minska. Samtidigt minskar även statens intäkter då de förnybara drivmedel som de nya arbetsmaski- nerna drivs på är skattebefriade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Utredningen förslår vidare att Energimyndigheten fortsatt ska vara ansvarig myndighet för att administrera och följa upp premien. Här konstaterar dock utredningen att om stödet utvidgas kommer sannolikt fler ansökningar inkomma till myndigheten vilket i sin tur sannolikt kommer innebära en viss ökning vad gäller administratio- nen på myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Konsekvenser för miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft38"&gt;Förslaget väntas ge konsekvenser på miljön genom minskade utsläpp av växthusgaser. Om en traktor ställs om till eldrift skulle utsläppen från driften i princip minska med hundra procent jämfört med en dieseldriven traktor. För en biogasdriven kan man räkna med ungefär en minskning om cirka 83 procent&lt;SPAN class="ft68"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;jämfört med &lt;NOBR&gt;MK1-diesel.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;STEMs hemsida, tabell över drivmedel som levererats under 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="p195dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367195x1.jpg/" id="p195img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft38"&gt;Detta kan då jämföras med utsläppen från en dieseldriven traktor om 112&lt;SPAN class="ft68"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;kWh som används 600 timmar/år och som uppskattnings- vis förbrukar 7 liter/h diesel (ger en årsförbrukning om 4 200 liter diesel/år). MK1 diesel ger utsläpp om 2,69 kg CO&lt;SPAN class="ft145"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;per liter vilket för en traktor i exemplet ovan ge utsläpp om drygt 11 ton CO&lt;SPAN class="ft145"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft11"&gt;Konsekvenser för försörjningsförmågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft38"&gt;Förslaget bedöms bidra till en bättre försörjningsberedskap då behovet av fossila drivmedel minskar. Ett minskat beroende av importerade fossila bränslen kan öka robustheten i livsmedelsförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Gällande lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Klimatpremien regleras genom Förordning (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon. Stödet faller under artikel 36 i Kommis- sionens förordning nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget dvs. den så kallade gruppundan- tagsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utredningens rekommendationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Klimatkollen och Energikollen bör fortsätta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Utredningen rekommenderar &lt;/SPAN&gt;att de rådgivningsmöjligheter inom Greppa näringen i form av Klimatkollen och Energikollen som ges i nuvarande landsbygdsprogram fortsätter även i nästa pro- gramperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;När Greppa Näringen startades 2001 var man fokuserad på att genom rådgivning minska läckaget av näringsämnen från jordbruket. Under åren har Greppa Näringen till att nu ha ett bredare hållbarhets pro- jekt. Greppa Näringen startade i Skåne, Blekinge och Halland, men nu finns rådgivningen tillgänglig i hela landet. Projektet finansieras genom det svenska landsbygdsprogrammet. Under de senaste åren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Medeleffekten är cirka 112 kWh på de traktorer som såldes 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="p196dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367196x1.jpg/" id="p196img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;har runt 50 miljoner per år satsats på projektet, varav merparten an- vänts för enskild rådgivning runt om i länen. Greppa Näringen er- bjuder ett &lt;NOBR&gt;40-tal&lt;/NOBR&gt; rådgivningar som är kostnadsfria för jordbrukarna. Bland dessa finns Klimatkollen och Energikollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Klimatkollen är en rådgivning inom Greppa Näringen och har som mål att inspirera och motivera jordbrukare att minska växthus- gasutsläppen genom resurseffektiva åtgärder. Klimatkollen utför be- räkningar av växthusgasutsläpp från den aktuella produktionsinrikt- ningen på gården. Beräkningen ger en överblick över stora och små källor till utsläpp av växthusgaser. Detta ger ett underlag för att kunna arbeta vidare med att begränsa dessa. I verktyget ges möjlighet att jämföra produktionsinriktningen med andra liknande företag i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Energikollen är en annan rådgivning inom Greppa Näringen och som har som syfte att öka kunskapen och motivera företagen att arbeta systematiskt med energifrågor och minska sam effektivisera använd- ningen. Genom Energikollen ska jordbrukare dels få ökad kunskap om energieffektivisering och förnybar energi, få möjlighet att göra en energikartläggning på gården samt fått en åtgärdsplan och verktyg för att aktivt kunna arbeta vidare med effektivisering och minskad förbrukning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Utredningen noterar att även genom ett projekt på Energimyn- digheten har funnit möjligheter att få stöd till energikartläggning. Projektet har varit en del av Energimyndighetens projekt inom det Nationella regionalfondsprogrammet som har som syfte att främja energieffektivisering i små och medelstora företag. Projektet star- tade 2015 och har erbjudit ett stöd som täcker 50 procent av kost- naden för en energikartläggning. Möjligheten till ekonomiskt stöd finns inte längre kvar, men det går att vända sig till lokala energikontoren för hjälp med att komma igång med energieffektiviseringsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Jordbruket ges fortsatt prioritering i Klimatklivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Utredningen rekommenderar &lt;/SPAN&gt;att jordbruket även fortsatt prio- riteras inom Klimatklivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft42"&gt;Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet. Stödet administreras av Naturvårdsverket och länsstyrel-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="p197dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367197x1.jpg/" id="p197img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;serna. Sedan 2019 är jordbruket särskilt prioriterat på samma sätt som innovativ teknik och åtgärder som främjar andra miljökvalitets- mål är. Detta innebär att om åtgärder med likvärdig klimatnytta ställs mot varandra så har dessa kategorier företräde. Hittills har det beviljats stöd till 434 aktörer inom jordbrukssektorn. De flesta stö- den har beviljats till åtgärder som syftar till att byta från fossila bräns- len till förnybar energi spannmålstorkar, andra inomgårdsmaskiner och för uppvärmning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Utredningen konstaterar att potentialen att ställa om och elektri- fiera arbetsmaskiner inom jordbruket ligger på kort sikt på arbets- maskiner som används inomgårds. Utredningen bedömer därför att Klimatklivet är ett viktigt styrmedel och där jordbruket fortsatt bör vara prioriterat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;FoU (DEMO) arbetsmaskiner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Utredningen rekommenderar &lt;/SPAN&gt;att en satsning görs på forskning och utveckling för att utveckla arbetsmaskiner för jordbrukets behov, som drivs av förnybara bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft8"&gt;Utredningen förslår att satsningar på forskning- och utveckling görs för arbetsmaskiner inom jordbruket. I dag finns tekniken för att ex. elektrifiera arbetsmaskiner och motorer som drivs av biogas och bioetanol används sedan lång tid. Tekniken finns dock inte anpassad för jordbrukets arbetsmaskiner. Utredningen konstaterar att det så- ledes är konkreta försök och satsningar på demonstationsförsök som behöver göras. I Naturvårdsverkets rapport från 2018 lägger myndig- heten förslag om att öka stödet till forskning, utveckling, demon- stration och marknadsintroduktion (FUDM) för ny teknik som bi- drar till minskade utsläpp från arbetsmaskiner. Därutöver föreslår de att samarbetet Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI), ges en utökad statlig finansiering med 50 miljoner kronor per år med öronmärkning för projekt med inriktning mot arbetsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Förslagen adresserar marknadsmisslyckanden och styrningsbris- ter i form av a) aktörers ovilja att bära kostnader för teknikutveck- ling och för att demonstrera funktion hos nya tekniker, b) informa- tionsbrist om &lt;NOBR&gt;energi-och&lt;/NOBR&gt; miljöprestanda och c) att staten genom beskattning sätter olika pris på samma utsläpp. Därigenom bedöms&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;förslagen understödja en utveckling mot energieffektivare arbets- maskiner, en ökad andel fossilfri energi och en effektivare använd- ning av maskinerna. Förslagen bidrar därmed till en minskning av såväl koldioxidutsläpp som luftföroreningar med vidhängande miljö- och hälsoproblem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="p199dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367199x1.jpg/" id="p199img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;8 Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Utredaren ska utreda och föreslå åtgärder och styrmedel för att främja innovations- och konkurrenskraften i den inhemska produktionen av biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Av utredningens direktiv framgår även att regeringen anser att en inhemsk produktion av förnybara drivmedel bör främjas av såväl kli- matpolitiska skäl som näringspolitiska och försörjningstrygghets- relaterade skäl. Det finns ett stort tekniskt kunnande i Sverige om produktion av biodrivmedel. I dag importeras dock större delen av de biodrivmedel som används i Sverige, samtidigt som en stor del av de biodrivmedel som produceras i Sverige exporteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Av regeringens nationella säkerhetsstrategi från 2017 framgår att en del av målen för Sveriges säkerhet är att värna samhällets funktio- nalitet och att bland annat en diversifierad energimix, minskat bero- ende av fossila bränslen samt minskat ensidigt beroende av tredje- land förbättrar försörjningstryggheten. Det är av vikt att beroendet och sårbarheten minskar vad gäller import av fossilbaserade insats- medel, såsom diesel och eldningsolja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Utredningen har haft möten med Fossilfritt Sverige men även med Energimyndigheten angående myndighetens uppdrag om att utreda behovet av ytterligare styrmedel för att främja ökad produktion av biodrivmedel.&lt;SPAN class="ft69"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Beslut II4 vid regeringssammanträdet den 29 oktober 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft21"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="p200dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367200x1.jpg/" id="p200img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Samhällets energianvändning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;I Sverige används mellan 350 och 400 TWh energi varje år. År 2018 uppgick den totala slutliga energianvändningen till 373 TWh.&lt;SPAN class="ft105"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Energi- användningen redovisas i tre sektorer; Bostäder och service, Industri- sektorn samt Transportsektorn. Sektorn Bostäder och service står för cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning och under 2018 var användningen i sektorn 147 TWh. Jordbrukets energianvändning räknas in i denna sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Industrisektorns energianvändning uppgick till 141 TWh 2018. Det är en procent lägre än användningen 2017 och 38 procent av Sveriges totala slutliga energianvändning 2018. Energianvändningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Industrisektorn har sjunkit något under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010-talet.&lt;/NOBR&gt; Transportsektorns energianvändning uppgick till 124 TWh år 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft14"&gt;Utav dessa stod inrikes transporter för 84 TWh vilket motsvarar knappt en fjärdedel av landets totala slutliga energianvändning. De resterande 40 TWh användes för utrikes transporter. De 84 TWh energi som används för inrikestransporter är till största delen fossil diesel, 37 TWh. Fossil bensin står för 23 TWh och har halverats sedan år 2000. Dieselanvändningen som nästan fördubblats sedan samma år har fått en allt större inblandning av biodrivmedel. Arbetsmaski- ners energianvändning ingår inte i posten inrikes transporter utan för- brukade år 2019 för sina behov omkring 16 TWh. Utav denna energi- användning baserades 10,8 TWh på diesel av fossilt ursprung och 1,7 TWh bensin och 3,8 TWh biodrivmedel i form av främst HVO och FAME.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;De fossila bränslen som används i Sverige importeras och kom- mer framför allt i form av råolja från Nordsjön och Ryssland. Till följd av minskande produktion i Nordsjön har importen från Ryssland ökat i betydelse de senaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Andelen biobränslen ökar och tillgodoses av import&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Användningen av biobränslen i det svenska energisystemet har ökat stadigt genom åren. År 1983 utgjorde biobränslen 15 procent eller 52 TWh av den totala energianvändningen. 2018 hade användningen av biobränslen ökat till 141 TWh, vilket motsvarade 38 procent av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Energimyndigheten 2020, energiläget 2020 En översikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;den totala energianvändningen. Även produktionen av biodrivmedel har ökat i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;Biodrivmedel används för transportändamål men också i viss ut- sträckning för drift av arbetsmaskiner. År 2018 användes 20,7 TWh biodrivmedel, varav 17,5 TWh för inrikes transporter. Sverige var 2016 det land i EU som använde högst andel biodrivmedel: Använd- ningen uppgick så till 19 procent för inhemska transporter (inrikes- flyg exkluderat), vilket motsvarar 17 TWh. Av detta var en mycket liten del, mindre än 2 TWh, producerat på svenska råvaror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Tillgången på lämpliga råvaror beror på vilket drivmedel som ska framställas, begränsningar som syftar till att styra mot restprodukter och avfall spelar också in. Större delen av råvaran för de svenska biodrivmedlen kommer från andra länder. År 2019 importerades drygt 90 procent av råvaran. Stor del av dessa råvaror klassas som livs- medels- eller fodergrödor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Konsumtionen av HVO har ökat kraftigt i Sverige på senare år. Till- verkaren Neste har gjort bedömningen att det finns ungefär &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; mil- joner ton lämpliga råvaror i Europa för produktion av HVO vilket skulle motsvara ungefär &lt;NOBR&gt;7–10&lt;/NOBR&gt; miljarder liter HVO.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Jordbrukets energianvändning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Det svenska jordbrukets direkta energianvändning var 6,3 TWh under 2019. Utav detta var omkring hälften drivmedel för användning i arbetsmaskiner. Elanvändningen är framför allt förknippad med djur- hållningen, där finns belysning, ventilation, anläggningar för utgöds- ling och utfodring och ibland uppvärmning. I växtodlingen utgörs större delen av energianvändningen av den diesel som går åt i trak- torer vid fältarbete men en del används också för torkning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="p202dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367202x1.jpg/" id="p202img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft18"&gt;Figur 8.1 Jordbrukets direkta energianvändning&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p542 ft148"&gt;Fjärrvärme&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p543 ft149"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p544 ft148"&gt;El&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p545 ft149"&gt;Fasta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td256"&gt;&lt;P class="p15 ft150"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td215"&gt;&lt;P class="p519 ft149"&gt;24%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td257"&gt;&lt;P class="p545 ft151"&gt;biobränslen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td256"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p545 ft149"&gt;23%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p15 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td256"&gt;&lt;P class="p546 ft148"&gt;Olja,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td257"&gt;&lt;P class="p547 ft148"&gt;Biodrivmed&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p546 ft148"&gt;naturgas,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p548 ft148"&gt;el och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p546 ft148"&gt;gasol etc&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td215"&gt;&lt;P class="p15 ft137"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr34 td215"&gt;&lt;P class="p506 ft148"&gt;Diesel och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr3 td257"&gt;&lt;P class="p548 ft148"&gt;bioolja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p546 ft149"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p548 ft149"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr2 td215"&gt;&lt;P class="p506 ft148"&gt;bensin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td256"&gt;&lt;P class="p15 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td256"&gt;&lt;P class="p15 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td257"&gt;&lt;P class="p15 ft132"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td256"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td215"&gt;&lt;P class="p506 ft149"&gt;33%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td257"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p389 ft19"&gt;Källa: Energimyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft8"&gt;Hur mycket energi som går åt för att torka spannmål beror mycket på vädret vid skörd. Bränsleåtgången är cirka 0,15 liter olja per kg vatten som måste torkas bort.&lt;SPAN class="ft80"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Torkar använder oftast energi i form av: eldningsolja, biobränsle, och elektricitet. Spannmålstorkning står för merparten av jordbrukets användning av eldningsolja och det finns många mindre gamla torkar som fortfarande är i drift. När Energi- myndigheten undersökte antalet jordbruksföretag med spannmåls- torkar år 2018 konstaterades att det fanns 6 000 företag med varmlufts- tork och 6 500 med kalluftstork. Utav dessa använde 4 500 företag eldningsolja som bränsle och tillsammans använde de 15 miljoner liter eldningsolja, vilket blir en medelförbrukning om 3 300 liter per företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;I växthusen går den allra mesta energin till uppvärmning, viss fossil energi i form av naturgas och eldningsolja förkommer men andelen biobränsle ökar. I växthusen kan fossila bränslen användas av en del företag som en säkerhetslina. För att skydda grödan kan extra energi i form av t.ex. naturgas sättas in som bränsle för att motverka negativa effekter av kraftiga temperaturförändringar till följd av väderomslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Den indirekta energin förbrukas som en följd av gårdens produk- tion men förbrukningen av energin sker utanför gården. Använd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Edström m.fl., 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="p203dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367203x1.jpg/" id="p203img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p550 ft9"&gt;ningen av indirekt energi är kopplat till de insatsmedel som används på gården, se kapitel 9 Insatsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Energiproduktionen i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Energisystemet i Sverige kan delas upp i tillförsel och energianvänd- ning. Det är inte all energi som tillförs som kommer till användning. Detta beror på förluster i systemet av olika slag. Tillförseln till det svenska energisystemet har sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; legat på en nivå mellan 550 och 600 TWh&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Under 2018 uppgick energitillförseln till 552 TWh. Den huvud- sakliga trenden är att tillförseln av biobränslen har ökat stadigt sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; och att tillförseln av energi från vindkraft har ökat fram- för allt under &lt;NOBR&gt;2010-talet.&lt;/NOBR&gt; Även tillförseln av energi från solkraft har ökat kraftigt under &lt;NOBR&gt;2010-talet,&lt;/NOBR&gt; men den utgör fortfarande en liten del av den totala tillförda energin. År 2018 var tillförseln från solkraft knappt 0,4 TWh. Tillförseln av energi från fossila energiråvaror som råolja och petroleumprodukter har mer än halverats sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Drygt 35 procent av den tillförda energin, motsvarande 194 TWh, kom under 2018 från kärnkraft. Av det omvandlades 69 TWh till el medan resten förlorades i omvandlingen. Tillförseln kärnkraft till energisystemet ökade från &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; fram till &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och har sedan dess legat på en relativt jämn nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Jordbrukets energiproduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Produktion av livsmedel ses ofta som det primära syftet med jord- bruket genom att producera grödor för direkt humankonsumtion eller för vidareförädling i animalieproduktion. Men jordbruket har också potential för att producera energi. Energiproduktionen kan ge jordbruksföretaget nya intäkter och en möjlighet att sprida riskerna på flera verksamhetsområden. När det gäller de vanliga biodrivmed- len så används åkermark och olika grödor odlas där. Grödorna från åkermark som går att använda till energiproduktion är spannmål och oljeväxter samt halm från dessa, vall och blast från till exempel socker- betor. Det finns möjligheter med en stor mängd grödor beroende på vilken typ av energi som ska framställas från biomassan. Från djur-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Energimyndigheten 2020, Energiläget 2020 En översikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="p204dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367204x1.jpg/" id="p204img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;hållningen finns det möjlighet att göras biogas av gödsel och foder- spill. Från vidareförädlingen av primärproduktionens råvaror finns en del restströmmar som går att använda för att tillverka olika bio- bränslen. Många jordbruk har även annan energiproduktion som inte kräver odlingsmark. Enligt Energimyndighetens statistik från 2018 framgår att 2 500 jordbruksföretag har solceller. Produktionen av elektricitet från dessa uppgick till 53 GWh. Det är även många jord- bruksföretag som upplåter mark till eller själva installerat vindkraftverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft18"&gt;Tabell 8.1 Kommersiella anläggningar för biodrivmedelsproduktion i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td258"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Anläggning/företag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td259"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;Råvara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Produkt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td260"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Produktions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td261"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td262"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td94"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td263"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;kapacitet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td264"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Lantmännen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td265"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;Spannmål,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td266"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;260 000 kbm/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td267"&gt;&lt;P class="p42 ft19"&gt;Agroetanol, Norrköping&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td268"&gt;&lt;P class="p15 ft153"&gt;restprodukter(stärkelse)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Etanol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td269"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;1 535 GWh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td258"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td259"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Förnybar diesel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td260"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td258"&gt;&lt;P class="p42 ft154"&gt;SunPine/Preem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td259"&gt;&lt;P class="p15 ft154"&gt;Tallolja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td91"&gt;&lt;P class="p242 ft154"&gt;och HVO&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td260"&gt;&lt;P class="p242 ft154"&gt;200 000 kbm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td258"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td259"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td91"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td260"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td264"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Perstorp (Adesso)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td265"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td266"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td267"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Stenungsund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td268"&gt;&lt;P class="p15 ft19"&gt;Rapsolja, biometanol&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;RME&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td269"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;150 000 ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td258"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Energifabriken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td259"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td260"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td258"&gt;&lt;P class="p42 ft19"&gt;Ecobränsle, Karlshamn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td259"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;Rapsolja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;RME&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td260"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;500 GWh&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft19"&gt;Källa: F3 2016, Rapport f3 2016:03, Dagens och framtidens hållbara biodrivmedel – i sammandrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Grödebaserad bioenergi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Svenska biobränslen är till största delen producerade av restproduk- ter från skogsindustrier, skogsbruk och jordbruk&lt;SPAN class="ft80"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. Dessa används för uppvärmning, att generera el och i industriella processer. Fordon kan drivas av biodrivmedel eller förnybar el som kan komma från kraftvärme där biobränslen kan ersätta separat värme- och elproduk- tion baserad på fossila bränslen. Ekonomiskt sett har dessa restpro- dukter ett mindre värde jämfört med den huvudsakliga produktio- nen av till exempel sågat trä, papper och livsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Råvaran för biodrivmedel är organiskt material i form av olika typer av substrat såsom rester från jord- och skogsbruk, avfall från hushåll eller industri samt grödor kan användas på många olika sätt, däribland för att producera olika typer av flytande och gasformiga biodrivmedel. Att använda åkermark för att producera bioenergi är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Naturvårdsverket hemsida 2021, Hållbar bioenergi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;en omdiskuterad fråga där det finns delade uppfattningar i förhållande till produktionen av livsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;I Sverige används en del spannmål och raps för att producera bio- bränslen. Produktion av etanol från spannmål och FAME från raps genererar biprodukter som kan användas till annat än biodrivmedel. Från etanoltillverkningen fås drank och från pressningen av rapsfrön rapsmjöl och rapskaka. Vid tillverkningen av FAME bildas även gly- cerol som används för biogas, kemiändamål eller foder. Avsättnings- möjligheterna för dessa proteinrika produkter har utvecklats. I dag ersätter drank och rapskaka importerat proteinfoder. Det pågår även utvecklingsinsatser för att utifrån dessa producera livsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;Tabell 8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr3 td270"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;Åkermarkens användning &lt;NOBR&gt;1990–2019&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td271"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td154"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr27 td273"&gt;&lt;P class="p15 ft19"&gt;Tusentals hektar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td274"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td271"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td156"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td275"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td276"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td277"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td278"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td279"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td280"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td276"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td156"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Gröda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td239"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;1990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td277"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td279"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;2000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td280"&gt;&lt;P class="p434 ft18"&gt;2005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td276"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td281"&gt;&lt;P class="p552 ft18"&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td159"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Spannmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td282"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft79"&gt;1 335 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td284"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft79"&gt;1 104 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td286"&gt;&lt;P class="p16 ft19"&gt;1 228 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td287"&gt;&lt;P class="p434 ft19"&gt;1 024 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;962 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td288"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;993 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;– därav vete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;349 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td289"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;261 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;401 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;354 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td271"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;400 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td272"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;472 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td163"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;– därav korn&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td291"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;492 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td292"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;453 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td294"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;411 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td295"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;378 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td291"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;318 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;299 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft19"&gt;– därav havre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;387 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td289"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;278 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;295 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;200 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td271"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;164 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td272"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;147 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Baljväxter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td282"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td284"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;21 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td286"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;37 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td287"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;40 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;46 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;44 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Vall och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td297"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td271"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td274"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td271"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft79"&gt;grönfoderväxter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;918 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft79"&gt;1 058 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;920 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p434 ft19"&gt;1 067 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td271"&gt;&lt;P class="p16 ft79"&gt;1 194 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td272"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;1 163 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Potatis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td282"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;36 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td284"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;35 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td286"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;32 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td287"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;30 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;27 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;23 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Sockerbetor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;50 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td289"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;57 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;55 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;49 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td271"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;37 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td272"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;27 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td163"&gt;&lt;P class="p242 ft19"&gt;Raps och rybs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td290"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td291"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;167 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td292"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td293"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;104 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td294"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;48 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td295"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;82 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td291"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;110 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;105 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft143"&gt;Övriga växtslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td289"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;46 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;55 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td9"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;55 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td271"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;67 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td272"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;51 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Träda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td282"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;176 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td284"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;278 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td286"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;247 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td287"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;321 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;176 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;131 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft19"&gt;Ospecificerad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td297"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td271"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td274"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td271"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft154"&gt;åkermark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft154"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td289"&gt;&lt;P class="p15 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft154"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft154"&gt;79 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td9"&gt;&lt;P class="p434 ft154"&gt;31 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td271"&gt;&lt;P class="p16 ft154"&gt;10 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p552 ft154"&gt;10 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td154"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td297"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td271"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td289"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td34"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td274"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td271"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td159"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Ej utnyttjad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;46 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td284"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td285"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;59 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td286"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td287"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr35 td283"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td288"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td159"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;åkermark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td284"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td286"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td287"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;1 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td288"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td298"&gt;&lt;P class="p242 ft155"&gt;Summa åkermark 2 844 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td34"&gt;&lt;P class="p16 ft156"&gt;2 766 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td274"&gt;&lt;P class="p16 ft157"&gt;2 706 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p434 ft157"&gt;2 703 300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td271"&gt;&lt;P class="p16 ft156"&gt;2 633 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td272"&gt;&lt;P class="p552 ft158"&gt;2 551 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft19"&gt;Källa: SCB 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Politiska utmaningar för vissa typer av biodrivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft38"&gt;Det finns många olika grödor från åkermark som går att använda för produktion av biodrivmedel men diskussionen domineras i många fall av frågan om huruvida produkter från åkermark bör användas för att producera biodrivmedel snarare än livsmedel. Förnybartdirek-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="p206dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367206x1.jpg/" id="p206img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;tivet (se även kapitel 5 om drivmedel) reglerar denna fråga och möj- ligheten att ge stöd till produktion av biodrivmedel som medför direkta markanvändningseffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft42"&gt;Enligt direktivet får medlemsstaterna göra skillnad mellan olika typer av biodrivmedel från livsmedelsgrödor utifrån bästa tillgäng- liga vetenskapliga kunskap om indirekta markanvändningseffekter. Det finns dock ett tak för hur stor andel av biodrivmedlen får ut- göras av s.k. livsmedels och fodergrödor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Svenskt jordbruks potential att producera biodrivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft38"&gt;I en studie från 2017 konstateras att det är möjligt att tillgodose Sveriges behov av biodrivmedel år 2030 med inhemsk råvara utan ökad åkermarksanvändning och på ett sätt som är hållbart ur klimat- perspektiv.&lt;SPAN class="ft68"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;I studien delades dessa råvaror in i fyra kategorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Oanvända växtrester från jordbruket såsom halm och kasserat ensilage.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Vall som produceras extensivt på åkermark som i dagsläget är oanvänd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;Grödor som produceras på produktiv åkermark i syfte att adres- sera miljöproblem och som i dagsläget inte används. Dessa grö- dor produceras i s.k. ekologiska fokusarealer samt mellangrödor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Vall som kan produceras i en större volym genom intensifiering av nuvarande produktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft7"&gt;Studien bedömde att efterfrågan på biodrivmedel kommer att uppgå till 20 TWh 2030 varav råvaror enligt ovan från inhemsk åkermark bedöms kunna bidra med &lt;NOBR&gt;4–10&lt;/NOBR&gt; TWh.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Biogas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft38"&gt;Efter 2005 ökade produktionen av biogas i Sverige kraftigt för att under de senaste åren plana ut. Vanligast är produktionsanläggningar för biogas kopplade till avloppsreningsverk. Största mängden biogas pro- duceras dock i samrötningsanläggningar där olika substrat kan rötas,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Ahlgren, Serina m.fl., 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="p207dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367207x1.jpg/" id="p207img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p557 ft7"&gt;till exempel gödsel och livsmedelsavfall. Det är i storstads- och jord- bruksregionerna Skåne, Västra Götaland och Stockholm som störst produktion sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft7"&gt;Användningen av biogas har nästan fördubblats sedan 2015 men den inhemska produktionen har under samma period bara ökat med 5 procent. Under 2016 stod den importerade gasen för 10 procent av användningen, denna ökade under 2018 till att stå för 43 procent av användningen. Gas distribueras via gasnätet som sträcker sig från Trelleborg till Stenungsund och är anslutet till det europeiska via Danmark. Det finns även ett gasnät i Stockholmsområdet och en del lokala gasnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft38"&gt;För att biogas ska kunna matas in på naturgasnätet behöver den rensas från partiklar, vatten och vissa ämnen. Uppgraderingen inne- bär en kvalitetshöjning då energivärdet höjs genom att koldioxid- innehållet sänks så att cirka 97 procent består av metan. 2019 fanns det 68 anläggningar för uppgradering i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft18"&gt;Tabell 8.3 Andelen biogas som produceras från olika substrat i Sverige (2017 och 2018)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft19"&gt;Andel av biogasproduktionen (procent)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td299"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Substrat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td300"&gt;&lt;P class="p560 ft18"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td301"&gt;&lt;P class="p561 ft18"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td302"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td303"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td304"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td305"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Avloppsslam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td306"&gt;&lt;P class="p560 ft2"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td307"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td299"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Gödsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td300"&gt;&lt;P class="p560 ft2"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td301"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td305"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Matavfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td306"&gt;&lt;P class="p560 ft2"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td307"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td299"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Livsmedelsindustri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td300"&gt;&lt;P class="p560 ft2"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td301"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td308"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Deponi gas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td309"&gt;&lt;P class="p560 ft2"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td310"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td299"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Slakteri mm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td300"&gt;&lt;P class="p560 ft2"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td301"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td305"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Industrianläggning (vattenrening)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td306"&gt;&lt;P class="p560 ft2"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td307"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td299"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td300"&gt;&lt;P class="p560 ft2"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td301"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td299"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td300"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td301"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td311"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Energigrödor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td312"&gt;&lt;P class="p560 ft2"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td313"&gt;&lt;P class="p562 ft2"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft19"&gt;Källa: Energimyndigheten, ES 2018:01 och ER 2019:23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft7"&gt;Fordonsgas har funnit i Sverige sedan början av &lt;NOBR&gt;1990-talet,&lt;/NOBR&gt; men då enbart i form av naturgas. Nu har biogasen tagit över och 2019 stod den för 95 procent av den använda fordonsgasen. Efter bensin, diesel och HVO har fordonsgasen blivit det fjärde vanligaste drivmedlet i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="p208dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367208x1.jpg/" id="p208img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Gårdsanläggningarna står för knappt 3 procent av energiproduk- tionen från biogas i Sverige men många jordbruksföretag är även leve- rantörer av substrat till samrötningsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft18"&gt;Tabell 8.4 Biogasproducerande anläggningar i Sverige och deras produktionsvolym 2017 och 2018&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td314"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Anläggningstyp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p427 ft18"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td259"&gt;&lt;P class="p564 ft24"&gt;Biogasproduktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td258"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Andel av produktionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td314"&gt;&lt;P class="p15 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td315"&gt;&lt;P class="p15 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td316"&gt;&lt;P class="p15 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td143"&gt;&lt;P class="p566 ft24"&gt;(GWh)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td317"&gt;&lt;P class="p15 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td36"&gt;&lt;P class="p567 ft21"&gt;(procent)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p15 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td318"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td319"&gt;&lt;P class="p16 ft32"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td320"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td135"&gt;&lt;P class="p568 ft18"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td321"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td322"&gt;&lt;P class="p569 ft18"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td323"&gt;&lt;P class="p348 ft22"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td324"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Avloppsreningsverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td325"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td326"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td147"&gt;&lt;P class="p568 ft2"&gt;753&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td327"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;727&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td328"&gt;&lt;P class="p569 ft2"&gt;37&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td329"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;35&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td314"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Samrötningsanläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p568 ft2"&gt;959&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td317"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;963&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p569 ft2"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td206"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;47&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td330"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Gårdsanläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td331"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;44&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td139"&gt;&lt;P class="p568 ft2"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;56&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td334"&gt;&lt;P class="p569 ft2"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td335"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td314"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Industrianläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td143"&gt;&lt;P class="p568 ft2"&gt;125&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td317"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;143&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td36"&gt;&lt;P class="p569 ft2"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td206"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td324"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Deponier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td325"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td326"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td147"&gt;&lt;P class="p568 ft2"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td327"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td328"&gt;&lt;P class="p569 ft2"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td329"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td314"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Förgasningsanläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td315"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td143"&gt;&lt;P class="p568 ft2"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td317"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p569 ft2"&gt;&amp;gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td206"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td314"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td315"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td316"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td317"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td36"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td206"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td336"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td337"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td338"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td151"&gt;&lt;P class="p568 ft18"&gt;2040&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td339"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;2044&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td340"&gt;&lt;P class="p569 ft18"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td341"&gt;&lt;P class="p348 ft18"&gt;100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;Källa: Energimyndigheten ES2018:01 och ER2019:23.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Raps till framställning av FAME och HVO&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Raps och rybs är de grödor som odlas i Sverige som bäst lämpar sig för att producera FAME (RME). Den HVO som säljs i Sverige inne- håller cirka 2 procent raps.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Det är samma raps och rybs som används i såväl livsmedel som går till biodrivmedel. När det gäller odlingen av raps och rybs är hös- trapsen är den klart dominerande grödan. I övrigt odlas även vårraps, höstrybs och vårrybs. Av diagrammet nedan framgår att odlingens omfattning har varierat mycket sedan 1965.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="p209dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367209x1.jpg/" id="p209img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft18"&gt;Figur 8.2 Produktion av raps och rybs i Sverige &lt;NOBR&gt;1965–2019&lt;/NOBR&gt; (1 000 ton)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft90"&gt;450000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft90"&gt;400000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft90"&gt;350000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft90"&gt;300000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft90"&gt;250000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft90"&gt;200000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft90"&gt;150000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft90"&gt;100000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft90"&gt;50000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft118"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td204"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p572 ft159"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-16px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:16px;" class="p572 ft159"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:8px;margin-right:-8px;margin-bottom:8px;" class="p572 ft159"&gt;&lt;![endif]&gt;1965&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1968&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1971&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1974&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td6"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1977&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1980&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1983&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td6"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;2004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td6"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:0px;margin-right:-15px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-7px;margin-top:0px;margin-right:-4px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-2px;margin-top:6px;margin-right:-9px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;2007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td1"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:0px;margin-right:-16px;margin-bottom:0px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:-5px;margin-bottom:11px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-1px;margin-top:6px;margin-right:-10px;margin-bottom:5px;" class="p573 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p19 ft19"&gt;Källa: SCB 2021, Skördar efter län/riket och gröda. År 1965 – 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft8"&gt;Det är stor skillnad i avkastning vad gäller raps och rybs. Rybsen avkastar lägre men är härdigare än raps vilket gör att den går att odla längre norrut. Till följd av växtförädling har dock den högavkastande höstrapsen blivit mer härdig och kunnat odlas längre norrut. År 1981 var medelavkastningen för höstraps omkring 2,6 ton per hektar, de senaste 25 åren har avkastningen förbättrats kraftigt och ligger nu närmare 3,7 ton per hektar. Rybsen har minskat i betydelse och odlas nu i mycket liten omfattning, i Finland är den desto vanligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Vete, majs och betor till etanol&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Råvaran till den etanol som säljs på svenska marknaden består till 66 procent av vete. Majs som råvara utgör 29 procent och betor ut- gör cirka 4 procent. Vad gäller den inhemska produktionen av etanol så används framför allt vete och viss mängd annan spannmål som råvara. Den inhemska produktionen av etanol sker främst vid Lant- männens anläggning i Norrköping.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="p210dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367210x1.jpg/" id="p210img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Energiskog och beskogning av åkermark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Det finns beräkningar som visar att det finns 800 000 hektar jord- bruksmark som inte brukas.&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Enligt samma beräkningar så finns det 250 000 hektar vall mer än vad som borde behövas för det antalet djur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft160"&gt;har i Sverige. Det finns även en hel del mark som trädas, 177 000 hek- tar där kanske hälften ingår i växtföljden. Men stor del kommer tro- ligen inte att tas in i produktion igen eftersom skötseln har varit bristfällig under lång tid. Det kan innebära bristfällig dränering, upp- dämt behov av gödsling och kalkning. De största sådana arealerna finns i norra Sverige. Odling av energiskog kan vara ett alternativ på denna mark. Det handlar då oftast om salix eller poppel men även hybridasp förekommer. Skörd av salix kräver särskilda maskiner medan poppel kan skördas med skogsbrukets vanliga maskiner. Dessa grödor kan ha ekonomisk potential för eldning i värmeverk. Men hittills har odling av energiskog haft begränsat genomslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Beskogning av jordbruksmark skulle kunna vara ett alternativ för att få fram mer råvara för produktion av biodrivmedel. Hur mycket mark som är tillgänglig ändrar sig beroende på prisutvecklingen för jordbruksvaror och virke och på hur jordbrukspolitiken utformas. Utredningen Vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4) upp- skattade att arealen åkermark kommer att minska med 200 000 hek- tar till år 2045. Effekten av skogen som kolsänka beror på skogens tillväxttakt. Beskogning innebär höga initiala anläggnings- och sköt- selkostnader och intäkter ligger långt fram i tiden och har en rad olika osäkerheter. Ett alternativ är skogsjordbruk (eng. agroforestry) där vedartade växter som träd och buskar integreras i jordbruksproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Energiskog och beskogning leder till lägre bidrag till övergödning framför allt i form av lägre kväveläckage vid odling eftersom skogen är flerårig jämfört med exempelvis spannmål till etanol. Men i skogs- och mellanbygd minskar variationen i landskapet och därmed den biologiska mångfalden. Det är även svårt att återställa marken till jordbruksmark igen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;KSLA 2013, Nedlagd jordbruksmark – en resurs i klimatarbetet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Befintliga styrmedel för produktion av biodrivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;Biogasstödet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;Den som driver en biogasanläggning och rötar gödsel kan ansöka om stöd för gödselgasproduktion. Gödselgasstödet finansieras via an- slaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket inom statsbudge- tens utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Göd- selgasstödet är utformat som ett projekt som löper under perioden &lt;NOBR&gt;2014–2023.&lt;/NOBR&gt; Tanken är att de företag som rötar stallgödsel i sin bio- gasanläggning ska kunna få ersättning för den miljönytta de bidrar med. 2018 utvidgades stödet till att även omfatta andra substrat för rötning än stallgödsel, däribland matavfall och restprodukter från jord- och skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Förutom gödselgasstödet finns även ett biogasstöd som ges för att uppgradera biogas till fordonsgas. Stödet kan betalas ut till anlägg- ningar som producerar biogas och är inte begränsat till anläggningar som produceras biogas från gödsel. Stödet betalas dock inte ut till anläggningar där biogasen har producerats från avloppsslam eller från livsmedelsgrödor. 2018 betalades stödet ut till 39 anläggningar och nivån var då 26 öre/kWh.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Dagens produktion av biogas från gödsel är cirka 0,14 TWh/år och denna produktion erhåller ett gödselgasstöd per producerad kWh. Anslaget i dag är på 30 miljoner kronor men ska enligt Jordbruks- verket sänkas till 22,5 miljoner kronor år 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Dagens produktion av uppgraderad biogas ligger på cirka 1,3 TWh/ år. Dagens stöd ges till de aktörer som producerar rågas som sedan uppgraderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Förvätskning är en teknik som inte används i så stor skala i Sverige. Det finns teknik för storskalig förvätskning av naturgas på många håll i världen, men tillämpning av denna teknik i mindre skala är begränsad. Att omvandla biogas till flytande form (LBG) underlättar distribution, inte minst i områden där det saknas gasnät, och gasens attraktionskraft för tunga fjärrtransporter och sjöfart ökar. I Biogas- marknadsutredningens betänkande &lt;SPAN class="ft43"&gt;Mer Biogas! &lt;/SPAN&gt;föreslås en rad för- ändringar av nuvarande stöd för produktion av biogas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Det är även möjligt att få stöd genom klimatklivet för produktion av biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Bioenergi och proteinfoder från gröna bioraffinaderier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft11"&gt;– exempel på drivmedel som är under utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Gröna bioraffinaderier är ett koncept som kombinerar odling av grödor för bioenergi och produktion av högkvalitativt proteinfoder. Biomassan som processas i gröna bioraffinaderier är gräs, gräs/klö- ver i blandning (dvs. som vanliga blandningar i traditionell vallod- ling) eller lusern. Gemensamt för dessa råvaror är att de kommer från perenna grödor. Därmed blir miljöfördelarna vid odlingen av biomassan många: ökad kolinlagring i marken, minskat näringsläckage och mins- kad användning av bekämpningsmedel. Därtill får man indirekta växt- följdseffekter, såsom högre skördar och minskat ogrästryck i spannmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;I bioraffinaderier handlar det om att etablera synergier så att olika fraktioner från biomassan används så smart som möjligt. I det första processteget i raffinaderiet transporteras den färska gräsklövermassan via ett band till en skruvpress där massan pressas mekaniskt, ofta med tillsats av vatten. Pressningen innebär att bladproteiner separeras från cellväggarna och en proteinrik juice – så kallad ”grönjuice” – erhålls. Den andra fraktionen efter pressningen är torr och innehåller det mesta av gräsmassans fibrer. Denna fraktion kallas presskaka och har en vattenhalt på runt 30 procent. Presskakan är ett utmärkt substrat till biogas- eller etanolproduktion, men kan också användas som foder till idisslare och hästar. I Danmark görs forskning på att vidare- processa presskakan så att fibern kan användas i olika biomaterial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft38"&gt;Nästa processteg i det gröna raffinaderiet är utfällning av pro- teinerna i ”grönjuicen”. Detta sker genom uppvärmning så att pro- teinerna kan koagulera, eller genom att sänka &lt;NOBR&gt;pH-värdet&lt;/NOBR&gt; med hjälp av kemikalier. Värmekoagulering och surgörning av ”grönjuicen” kan också kombineras. Man testar även att fermentera ”grönjuicen”, dels spontant, dels genom tillsats av mjölksyrabakterier. Efter fällnings- steget separeras proteinerna från juicen. Detta sker vanligtvis genom centrifugering men andra metoder undersöks också, t.ex. membran- filtrering. Det sista steget är att torka proteinkoncentratet så att en torr foderprodukt erhålls vilken kan lagras och transporteras. Rest- flödet efter proteinextraktionen är en så kallad ”brunjuice” som går vidare till rötning i biogasanläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft38"&gt;Raffinering av &lt;NOBR&gt;gräs/klöver-biomassa&lt;/NOBR&gt; genererar således tre frak- tioner/produkter för vidare användning. Av den ingående biomassans torrsubstans hamnar cirka 70 procent i presskakan, cirka 17 procent&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;i proteinkoncentratet och cirka 13 procent i ”brunjuicen”. Press- kakan och brunjuicen är direkta råvaror för produktion av bioenergi, exempelvis biodrivmedel i form av biogas eller etanol – detta är uppen- bart. Men även de indirekta effekterna på energi- och kolbalanser i proteinkoncentratets livscykel är betydande. Proteinkoncentratet håller så hög kvalitet att det kan ersätta importerat sojamjöl från Syd- amerika till grisar och fjäderfä. Därmed kan utsläpp av fossil koldi- oxid från långväga transporter reduceras, pressen på avskogning i tropikerna och tillhörande koldioxidutsläpp minskas samt vallodling kan inkluderas i spannmålsdominerade växtföljder vilket leder till ökade kolsänkor i lantbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.1.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Osäkerheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Osäkerheter kopplade till statsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; väntas under sommaren 2021 komma med ett förslag om uppdaterade riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi (EEAG). Enligt kommissionens plan ska sedan slutligt beslut om riktlinjerna fattas i december 2021. I nuvarande riktlinjer slås fast att möjligheten att ge statsstöd till livsmedelsbaserade biodrivmedel upphör den 31 december 2020 de s.k. stupstockskriterierna. Därefter finns ingen laglig möjlighet att ge statsstöd till livsmedelsbaserade biobränslen enligt statsstödsreglerna. Sverige har dock beviljats undan- tag från reglerna och kunnat bibehålla sitt statsstöd till livsmedels- baserade biobränslen även 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Även riktlinjerna för statligt stöd inom jordbruks- och skogs- brukssektorn och i landsbygdsområden ska uppdateras. För dessa har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; dock inte aviserat någon tidsplan vilket sannolikt beror av att förhandlingarna om en ny gemensam jordbrukspolitik inte är avslutad än.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;I Biogasmarknadsutredningens betänkande &lt;SPAN class="ft101"&gt;Mer Biogas! &lt;/SPAN&gt;Konsta- teras att långsiktiga investeringar i biogasanläggningar har hämmats eftersom statsstödsgodkännandena för skattebefrielserna bara har erhållits för begränsade tidsperioder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Sverige har i dag ett statsstödsgodkännande för skattebefrielse på biogas i tio år. För övriga biodrivmedel går godkännandet ut den 31 december 2021. Den 28 maj 2021 ansökte den svenska regeringen om en förlängning av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="p214dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367214x1.jpg/" id="p214img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Osäkerheter kopplade till ”Taxonomin”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; tog i maj 2021 beslut om en delegerad akt kopp- lad till Taxonomiförordningen&lt;SPAN class="ft105"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;som antogs av rådet i juni 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Syftet med förordningen är att investerare, företag och besluts- fattare ska kunna identifiera och jämföra investeringar utifrån gemen- samma definitioner av vad som är hållbart. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar så ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen, samt uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet. Villkoren för ”väsentligt bidrag” och ”betydande skada” för olika ekonomiska verksamheter ska specificeras närmare genom så kallade tekniska granskningskriterier. Kriterierna ska fastställas av kommissionen i delegerade akter till förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft7"&gt;Utkastet till delegerad akt har varit ute på offentlig konsultation, vilken avslutade i december 2020. Den 21 april 2021 nådde kommis- sionen en politisk överenskommelse om den delegerad akten till för- ordningen. Överenskommelsen fastställer tekniska granskningskri- terier för de klimatrelaterade målen i taxonomin. Kommissionen har meddelat att akten kommer att antas formellt i slutet av maj, efter översättning till alla EU:s officiella språk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Efter antagandet inleds en tidsfrist om fyra månader då rådet och Europaparlamentet har möjlighet att invända mot den delegerade akten. Tidsfristen kan på rådets eller parlamentets initiativ förlängas med två månader. Den delegerade akten ska enligt förordningen till- lämpas från och med den 1 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;Analys av möjligheter till ökad inhemsk produktion av biodrivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utgångspunkter för utredningens analys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft38"&gt;Utredningen tolkar direktiven som att det finns ett önskemål om att jordbruket ska bidra till att öka mängden biodrivmedel som pro- duceras i Sverige. Det finns ingen vägledning i direktiven när det gäller storleken på produktionen av biodrivmedel från jordbruket. Utred-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättandet av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/ 2088 Taxonomiförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft9"&gt;ningen avser därför göra en översiktlig analys av hur behovet av biodrivmedel ser ut och vad potentialen från jordbruket är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft8"&gt;Sverige har flera konkurrensfördelar när det gäller att producera fossilfria drivmedel. Den svenska elproduktionen är till stora delar ren i ett internationellt perspektiv och andelen förnybar el ökar sta- digt. Sverige ligger relativt långt fram vad gäller forskning och ut- veckling inom t.ex. biogasproduktion och förgasning. Tillgången till råvaror från bland annat skogen är mycket god i Sverige i ett euro- peiskt och internationellt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Det kommer troligen bli viktigare att kunna säkerställa att råvarorna är hållbara och att även &lt;NOBR&gt;socio-ekonomiska&lt;/NOBR&gt; hållbarhetskriterier upp- fylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft38"&gt;För att det svenska jordbruket ska kunna agera som bioenergi- producent krävs flera saker. För att producera bioenergi krävs att den är konkurrenskraftig gentemot andra energikällor. Det krävs också att produktionen kan konkurrera mot andra former av bioenergi, t.ex. energi med ursprung i skogsbruket eller andra länders jordbruk. Allmänt sett kan sägas att nuvarande energipriser är för låga för att jordbruket ska kunna konkurrera som bioenergiproducent, givet be- fintliga styrmedel. Att döma av vad som framkommit i utrednings- arbetet, bl.a. vid mötena med utredningens referensgrupper, är kost- nadsnivån vid produktion av energigrödor inom jordbruket således i allmänhet för hög för att denna produktion ska kunna vara konkur- renskraftig. Det bör dock noteras att de faktorer som medför att kostnadsnivån är för hög (eller, om man så vill, att intäktsnivån är för låg) ser olika ut för olika energigrödor. Således kan man för olika energigrödor grovt sett urskilja två typer av kostnads- och intäkts- relaterade hinder: dels hinder som är kopplade till produktionen av själva råvaran, dels hinder som är kopplade till senare led i produk- tionskedjan. Det finns dock områden där produktion av biobränslen inom jordbruket kan nå lönsamhet med nuvarande styrmedel. Det gäller bland annat drivmedelsproduktion i form av spannmålsetanol och rapsmetylester. Detta förhållande är bland annat ett resultat av att värdet av biprodukter förbättrar lönsamheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Biobränslen ingår i ett kretslopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft38"&gt;Biobränslen framställs av förnybar biomassa. Fossila bränslen fram- ställs av kolföreningar som finns i jordskorpan och har bildats utav djur- och växtdelar som utsatts för geologiska processer under mil- jontals år. Förbränning av fossila bränslen tillför, i mycket hög takt, kol som inte funnits i kretsloppet på miljontals år. Effekten blir att ekosystemen inte hinner anpassa sig och följden blir stärkt växthus- effekt som i sin tur leder till global uppvärmning. Biobränslen anses som förnybara då de produceras av den biomassa som kontinuerligt nybildas genom att kol binds in i växternas biomassa genom foto- syntesen. Biobränslen kan vara gasformiga (ex. biogas), flytande (ex. etanol) eller fasta (ex. träpellets). Detta innebär att utsläpp av kol- dioxid från hållbart producerade biobränslen på längre sikt kan anses koldioxidneutrala då koldioxiden som släpps ut vid förbränning hela tiden binds till ny biomassa i en sluten cykel. Utsläppen av koldioxid från förbränning av hållbart producerad biomassa förstärker därför inte den naturliga växthuseffekten. Alternativet till förbränning är i de flesta fallen att biomassan omvandlas till koldioxid på naturlig väg (genom förmultning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft38"&gt;Det kan uppstå utsläpp vid produktion biobränslen i samband med odling, vidareförädling, transporter m.m. Därför är strävan att klimatpåverkan från ett drivmedel ska beräknas utifrån ett livscykel- perspektiv som inte enbart ser till koldioxidutsläppen vid förbrän- ning. För att få leverera biobränslen på den svenska marknaden krävs att vissa hållbarhetskriterier uppfylls. Kraven omfattar hela produk- tionskedjan och bland annat ställs krav på att biobränslen ska ha minst 50 procent lägre klimatpåverkan än fossila motsvarigheter. De råvaror som används får endast komma från viss typ av mark och det ställs krav på spårbarhet. Drivmedelsleverantörer är skyldiga att rapportera till Energimyndigheten vilka biobränslen de hanterat under föregå- ende år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Ökad produktion i Sverige kan leda till minskade utsläpp globalt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft38"&gt;Sveriges nationella utsläpp har minskat totalt och utsläppen av växt- husgaser från jordbruket minskat över tid till följd av ett minskat djurantal och minskade utsläpp från jordbrukets arbetsmaskiner&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft14"&gt;(Naturvårdsverket 2019, rapport 6879). Utvecklingen har delvis skett parallellt med att livsmedelsproduktionen i Sverige sjunkit. Svenskt jordbruk har vidtagit omfattande åtgärder för att minska sina utsläpp och Sverige har därför globalt sett och jämfört med EU kommit långt när det gäller att begränsa jordbrukssektorns klimatpåverkan, men arbetet med att ytterligare minska negativ påverkan måste fort- sätta, med beaktande av andra samhällsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft14"&gt;Sveriges befolkning har ökat mer än de flesta andra medlems- stater i EU men det har inte följts av en ökad livsmedelsproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Enligt Miljömålsberedningens klimat- och luftvårdsstrategi ger en ökad inhemsk konsumtion och produktion, på bekostnad av det importerade, förutsättningar för en produktion med globalt sett lägre utsläpp (SOU 2016:47). Sveriges jordbruk har redan i dag ett försprång vad gäller låga växthusgasutsläpp per kilo producerad vara och skapar stora mervärden i form av god djurvälfärd, rik biologisk mångfald och en attraktiv landskapsbild&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Potentialen för produktion av biodrivmedel i jordbruket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Att kunna odla grödor för användning både för produktion av bio- energi så väl som livsmedel är en fördel för odlaren. Det finns ett stort antal grödor som många användningsområden som livsmedel, foder eller energi. Olika grödor har sin plats i en växtföljd som löper under många år där en rad faktorer bidrar till beslut om hur ofta en gröda kan odlas. Det handlar bland annat om olika smittor som kan gynnas av att en gröda odlas för ofta. Väder och olika strategiska vägval i jordbruksföretaget kan också spela in. Även efter sådd av en gröda ställs odlaren för olika situationen där det krävs beslut om insatser så som gödsling och bekämpning av smittor. När väl grödan är klar för skörd krävs det att vädret är rätt och att maskiner finns att tillgå. Detta är bara några av de olika situationer som uppstår under en odlingssäsong och som tillslut leder fram till en skördad gröda. Flera valmöjligheter vid försäljning kan höja lönsamheten och ge en större stabilitet. Många odlare optimerar sin växtföljd efter rapsgrödorna i de delar av Sverige där raps är vanligt. Detta beror på att man också får en ökad skörd av spannmål (vete) efter att raps odlats. Odlaren vet inte vid odlingen eller vid försäljningen om rapsen kom- mer att användas för livsmedels- eller energiändamål. Det är först vid&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;det tredje eller ibland fjärde försäljningsledet som oljan säljs till t.ex. &lt;NOBR&gt;FAME-produktion.&lt;/NOBR&gt; Ytterligare en fördel med raps är att cirka 55 pro- cent av skörden blir till proteinfoder som ersätter importerad soja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;I en studie från 2016 uppskattar Börjesson hur mycket skogs- baserad, jordbruksbaserad och akvatisk biomassa för energiändamål som kunde extraheras. Studien fokuserade inte enbart på biodriv- medelsproduktion utan beaktade även avsättning i andra sektorer. För skogsbaserad biomassa innebär en ökad tillförsel att en större andel grenar och toppar (även viss del stubbar) som i dag finns till- gängligt i skogen men som inte används i någon sektor utnyttjas. Det ökade uttaget sker i de delar av Sverige där tillgången är stor, samtidigt som hänsyn tas till bibehållen biologisk mångfald. Den tillgängliga energimängden ökar också generellt genom skogsbase- rade restprodukter som tas fram genom att mer skog avverkas för användning i andra sektorer (framför allt skogsindustrin). Ökad till- försel av biomassa avser med andra ord inte att mer skog avverkas för energiändamål, utan att redan befintliga restprodukter tas till vara mer effektivt. Hänsyn är tagen till tekniska, ekonomiska och miljö- mässiga begränsningar. Enligt studien bedöms uttaget av både skogs- och jordbruksbaserad biomassa för energiändamål kunna öka mar- kant till 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Åtgärder och styrmedel för att öka den inhemska produktionen av biodrivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft11"&gt;Nuvarande styrmedel är otillräckliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Nuvarande nivå på gödselgasstödet är för lågt och har mötts av kritik från jordbrukare. Gödselgasstödet behövs för att biogasen ska vara konkurrenskraftig. Inte minst jämfört med den biogas som pro- duceras i Danmark. Importen av fordonsgas där biogasen ingår från Danmark och övriga Europa har ökat under de senaste åren. Andelen biogas i det västsvenska gasnätet var under 2018 drygt 23 procent, varav cirka 4,5 procentenheter var biogas producerad i Sverige. Risken om stödet inte höjs är att produktionen minskar eller försvinner. Detta skulle medföra att ännu mer biogas och biodrivmedel kommer att behöva importeras till Sverige och att vi därmed skulle få en sämre försörjningsförmåga vad gäller drivmedel. En minskning av den in-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft9"&gt;hemska produktionen riskerar även att öka miljöpåverkan (genom att de vinster som biogasproduktionen innebär minskar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Utredningens förslag och rekommendationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Allmänna överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Av det biodrivmedel som används i Sverige i dag är den absoluta majoriteten producerade av importerade råvaror. Eftersom det tar förhållandevis lång tid att bygga upp inhemsk produktionskapacitet av biodrivmedel behöver de möjligheter som finns redan i dag bibe- hållas och utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Sverige har flera konkurrensfördelar när det gäller fossilfria driv- medel. Den svenska elproduktionen är till stora delar ren i ett inter- nationellt perspektiv och andelen förnybar el ökar stadigt. Sverige ligger relativt långt fram vad gäller forskning och utveckling inom t.ex. biogasproduktion och förgasning. Tillgången till råvaror från bland annat skogen är mycket god i Sverige i ett europeiskt och in- ternationellt perspektiv. Produktion av energi från sol och vind har väckt intresse hos många jordbruksföretag och potentialen till ökad produktion är stor. Jordbruksföretag har byggnader där taken kan beläggas med solceller och mark där vindkraftverk kan placeras. Även gårdsanläggningar för biogas kan producera el då uppgradering av gasen är svårt att lösa för mindre anläggningar. Företag som föder upp djur eller hanterar spannmål och andra grödor kan ha behov av betydande energimängder inomgårds. Automatisering och effektivi- sering genom elektrifiering ökar behoven av elektricitet och utred- ningen ser därför att det är viktigt att produktion av elektricitet på gårdsnivå uppmuntras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft7"&gt;Det kommer troligen bli viktigare att kunna säkerställa att råvarorna är hållbara och att även &lt;NOBR&gt;socio-ekonomiska&lt;/NOBR&gt; hållbarhetskriterier upp- fylls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Potentialen för biogasproduktion från gödsel beräknas till drygt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;TWh/år. Jämfört med dagens produktion om 0,14 TWh gör tydligt att det således finns en stor outnyttjad potential. Fördelarna med att röta stallgödsel beskrivs närmare i kapitel 10 Gödselmedel där utred- ningen konstaterar att man genom att röta gödsel uppnår multipla miljövinster. Stödet till produktion av biogas från stallgödsel inkl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p586 ft9"&gt;matavfall och restprodukter från jord- och skogsbruk behöver fort- sätta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft14"&gt;Att potentialen inte utnyttjas mer kan bero dels på att lönsam- heten har konstaterats blivit för låg med nuvarande nivå på stödet. Även tillståndsprocesserna kopplade till biogasproduktionen upp- levs som utmanande framför allt är det tidsaspekten dvs. att det tar lång tid att få tillstånd beviljat som upplevts som svåra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Jordbruksverket har i sin utvärdering av stödet konstaterat att den största miljövinsten uppnås när biogasen uppgraderas till biodriv- medel/fordonsgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;Nuvarande nivå på gödselgasstödet har mötts av kritik från jord- brukare som anser att nivån är för låg. Gödselgasstödet behövs för att biogasen ska vara konkurrenskraftig. Inte minst jämfört med den biogas som produceras i Danmark. Importen av biogas från Danmark och övriga Europa har ökat under de senaste åren. Andelen biogas i det västsvenska gasnätet var under 2018 drygt 23 procent, varav cirka 4,5 procentenheter var biogas producerad i Sverige. Risken om stö- det inte höjs är att produktionen minskar eller försvinner. Detta skulle medföra att ännu mer biogas och biodrivmedel kommer att behöva importeras till Sverige och att vi därmed skulle få en sämre försörj- ningsförmåga vad gäller drivmedel. En minskning av den inhemska produktionen riskerar även att öka miljöpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;Utredningen instämmer biogasmarknadsutredningens analys och förslag om att införa flera ekonomiska styrmedel i syfte att stimulera en ökad produktion och förädling av biogas. Utredningen vill sär- skilt framhålla betydelsen av förslaget om produktionsstöd bestående av premier som ges per kWh biogas som produceras, uppgraderas och/eller förvätskas. Ambition om en svensk biogasproduktion om &lt;NOBR&gt;1,5–2,6&lt;/NOBR&gt; TWh från gödsel skulle kunna stärka det svenska jordbruket och ge vinster i flera olika plan. Gödselgaspremien bidrar i hög ut- sträckning till målet att Sverige senast 2045 inte ska ha några netto- utsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå nega- tiva utsläpp. Premien bidrar dessutom i medelhög utsträckning till att miljökvalitetsmålet om minskad övergödning uppnås. Slutligen bidrar gödselgaspremien i viss utsträckning till målet att elproduk- tionen ska vara helt förnybar 2040. Detta eftersom en viss andel av den rågas som produceras används för att producera el. Utredningen ser att det är viktigt att ge stabila villkor så att jordbruksföretag med djurhållning och gödsel vågar satsa på biogas. Det mer långsiktiga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="p221dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367221x1.jpg/" id="p221img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p550 ft9"&gt;beskedet som nu kommit om skattebefrielse på tio år bör följas av fler starka tydliga styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Förlängning av gödselgasstödet och biogasstödet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Utredningen föreslår &lt;/SPAN&gt;att det gödselgasstöd och biogasstöd (upp- graderingsstöd) som finns förlängs och utökas samt att en för- vätskningspremie införs. Förslaget återfinns även i Biogasmark- nadsutredningens betänkande SOU 2019:63 &lt;SPAN class="ft101"&gt;Mer biogas! För ett hållbart Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft11"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;Förslaget innebär att stödet till biogas producerat av stallgödsel för- längs. Förslaget innebär också att biogasstödet (uppgraderingsstödet) förlängs samt att ett nytt stöd till förvätskning införs. De tre stöden kan kombineras, och om en aktör producerar biogas från gödsel och sedan uppgraderar och förvätskar gasen skulle denne vara berättigad till samtliga tre stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Dagens produktion av biogas från gödsel är cirka 177,7 GWh och med ett gödselgasstöd på 40 öre/kWh&lt;SPAN class="ft105"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;behöver anslaget ligga på cirka 71 miljoner kronor per år. Anslaget i dag är på 30 miljoner kro- nor men ska sänkas till 22,5 miljoner kronor år 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Dagens produktion av uppgraderad biogas ligger på cirka 1,3 TWh/ år och med en uppgraderingspremie på &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; öre/kWh behövs ett anslag på &lt;NOBR&gt;260–390&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor per år.&lt;SPAN class="ft80"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Uppgraderingspremien ges till de aktörer som producerar rågas som sedan uppgraderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Förvätskning är en ny teknik varför anslutningarna kan tänkas bli ganska få till en början. En förvätskningspremie på &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; öre/kWh&lt;SPAN class="ft69"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;föreslås. Förvätskningspremien ges till de aktörer som producerar rågas som sedan förvätskas. Om inledningsvis cirka 10 procent av den uppgraderade gasen förvätskas innebär det en kostnad om cirka 40 miljoner kronor/år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Biogasmarknadsutredningen föreslår i sitt betänkande SOU 2019:63 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Mer biogas! För ett håll- bart Sverige &lt;/SPAN&gt;att nivån sätts till 40 öre/kWh.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Biogasmarkandsutredningens förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Biogasmarkandsutredningens förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="p222dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367222x1.jpg/" id="p222img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;Vad gäller skalbarheten gör utredningen bedömningen att göd- selgasstödet inte bör skalas ner då detta skulle innebära en lägre ersättning till de befintliga anläggningarna. Dagens nivå kritiseras för att vara för låg och hämma utvecklingen. Vad gäller övriga två stöd hänvisar utredningen till Biogasmarknadsutredningens betänkande SOU 2019:63.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft18"&gt;Tabell 8.5 Förslag till anslag för biogas &lt;NOBR&gt;2022–2025&lt;/NOBR&gt; (miljoner kronor)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td342"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p589 ft18"&gt;2022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td199"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;2023&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td214"&gt;&lt;P class="p434 ft18"&gt;2024&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td235"&gt;&lt;P class="p348 ft18"&gt;2025&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td343"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td280"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td344"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td345"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td239"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td346"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Gödselgasstöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td295"&gt;&lt;P class="p589 ft2"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td347"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;88&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td348"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;96&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td245"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td342"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Uppgraderingsstöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p589 ft2"&gt;260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td199"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;300&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td214"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td235"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;390&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td342"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td9"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td199"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td349"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Förvätskningsstöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td350"&gt;&lt;P class="p589 ft2"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td351"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;40&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td352"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td353"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;Källa: Egna beräkningar och SOU 2019:63.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Konsekvenser för företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;Fler djurhållande jordbruksföretag skulle om förutsättningarna för biogasproduktion förbättras och fler kunna bygga en biogasanlägg- ning. För det enskilda företaget skulle biogasanläggningen kunna stärka företagets ekonomi genom att företaget får fler verksamhetsområ- den och kan sprida riskerna i sitt företagande. Samrötningsanlägg- ningar där flera gårdar går samman för att bygga en anläggning ihop kan ge flera positiva synergier och även öppna upp för samarbeten på andra områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Konsekvenser för miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft7"&gt;Utan ett fortsatt och förstärkt stöd kan riskerar den inhemska pro- duktionen av biogas att minska. I förlängningen innebär det att miljö- påverkan riskerar att öka genom att de miljövinster som uppnås med biogasproduktionen försvinner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Konsekvenser för försörjningsförmågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Förslaget bedöms bidra till en ökad försörjningsförmåga. Risken om stödet inte höjs är att produktionen av biogas minskar eller försvin- ner. Detta skulle medföra att ännu mer biogas och biodrivmedel kom-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="p223dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367223x1.jpg/" id="p223img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td254"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td122"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p550 ft9"&gt;mer att behöva importeras till Sverige och att vi därmed skulle få en sämre försörjningsförmåga vad gäller drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;8.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utredningens rekommendationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;FoU nya drivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Utredningen rekommenderar &lt;/SPAN&gt;att en satsning görs på forskning och utveckling av nya hållbara drivmedel som kopplar till jord- bruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att det behövs fler fullskaliga anläggningar för produktion av biodrivmedel i Sverige. Det finns en god tillgång på råvara och en rad olika drivmedel kan bidras i arbetet mot fossil- oberoende. Det är troligt att förbränningsmotorn kommer att finnas kvar inom jordbruket under en lång tid framöver och därför behövs fler satsningar på biobränslen från hållbara råvaror. Här är bioraffi- naderier och andra koncept som kombinerar odling av grödor för bioenergi och förädling av proteiner intressanta. För detta ändamål skulle även flera demonstrationsanläggningar kunna övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Fortsatt investeringsstöd till biogasanläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Utredningen rekommenderar &lt;/SPAN&gt;att det fortsatt finns möjligheter till investeringsstöd till biogasanläggningar (stallgödsel) liknande de som i dag finns i Klimatklivet och inom den gemensamma jord- brukspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft8"&gt;I dag är det möjligt både inom Klimatklivet och inom den gemen- samma jordbrukspolitiken att söka investeringsstöd för biogasanlägg- ningar. Inom Klimatklivet kan man dock inte söka stöd för anlägg- ningar för elproduktion. Inom gemensamma jordbrukspolitiken söks stöd för produktionen av gas från gödsel. Dvs. man söker för själva produktionen och inte för en specifik produkt (el/fordonsgas/värme). Detta gör att stödet inom GJP är teknikneutralt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Utredningen har vidare övervägt att rekommendera att ett in- vesteringsstöd för anläggningar som producerar flytande biodriv-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Produktion av biodrivmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p539 ft7"&gt;medel också bör införas. Utredningen har dock inte gått närmare in på vilka typer av produktionsanläggningar som skulle omfattas av ett sådant stöd utan hänvisar till Energimyndighetens uppdrag om att utreda behovet av ytterligare styrmedel för att främja ökad produk- tion av biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;9 Insatsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;I utredningens uppdrag ingår att föreslå åtgärder och styrmedel för att främja en övergång till mindre fossilberoende och mindre resurs- intensiva insatsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Drivmedel är ett insatsmedel som pekas ut särskilt i utrednings- direktiven. Drivmedel hanteras i betänkandet under kapitel 5. Vad gäller övriga insatsmedel pekas särskilt användningen av gödsel ut och här lyfter regeringen såväl behovet av satsningar på resurseffektiva krets- lopp som en mer effektiv användning av stallgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Det finns en tydlig koppling mellan minskat fossilberoende och en ökad försörjningsförmåga. Den största andelen av de insatsmedel som används inom jordbruket i dag är importerade och det gäller såväl drivmedel som gödsel. I en händelse av kris är den svenska livsmedels- produktionen därför sårbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Vilka insatsmedel används i jordbruket?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft7"&gt;När utredningen har gått igenom vilka insatsmedel som används i jordbruket har utredningen valt att definiera ett insatsmedel som en produkt eller vara som används och förbrukas i tillverkning av andra produkter och varor, eller i produktion av tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Vilka insatsmedel som används är kopplat till den produktions- inriktning som bedrivs dvs. om det är växtodling, animalieproduk- tion eller en kombination av dessa. Vilka insatsmedel som används styrs även av om det är en konventionell eller ekologisk produktion. I dagens moderna jordbruksproduktion används många olika typer av insatsmedel även om de stora grupperna av insatsmedel kan sägas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft21"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="p226dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367226x1.jpg/" id="p226img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Insatsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft14"&gt;vara: drivmedel, gödselmedel, bekämpningsmedel, foder, plast och utsäde. Drivmedel utgör ett eget utredningsområde i detta betänkande och beskrivs närmare i kapitel 5. Exempel på andra insatsmedel som används är hydraulolja, smörjmedel, reservdelar till arbetsmaskiner, veterinärmediciner och diskmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;Det har inte funnits utrymme att inom utredningen göra en detal- jerad livscykelanalys av samtliga insatsmedel. Utredningen har därför valt att avgränsa vilka insatsmedel som analyserats vidare efter att utgått ifrån jordbrukets indirekta energianvändning. Till den indirekta energianvändningen räknas den energi som går åt för att producera de produkter och varor som köps in till gården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft18"&gt;Figur 9.1 Indirekt energianvändning i jordbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft19"&gt;Procentuell fördelning mellan olika insatsvaror&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft90"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H9B367226xi2.jpg/" id="p226inl_img1"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H9B367226xi3.jpg/" id="p226inl_img2"&gt; Mineralgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft90"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H9B367226xi4.jpg/" id="p226inl_img3"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H9B367226xi5.jpg/" id="p226inl_img4"&gt; Bekämpningsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft90"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H9B367226xi6.jpg/" id="p226inl_img5"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H9B367226xi7.jpg/" id="p226inl_img6"&gt; Kalk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft90"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H9B367226xi8.jpg/" id="p226inl_img7"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H9B367226xi9.jpg/" id="p226inl_img8"&gt; Ensilageplast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft90"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H9B367226xi10.jpg/" id="p226inl_img9"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H9B367226xi11.jpg/" id="p226inl_img10"&gt; Utsäde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft90"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H9B367226xi12.jpg/" id="p226inl_img11"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H9B367226xi13.jpg/" id="p226inl_img12"&gt; Inköpt foder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft19"&gt;Källa: Egen bearbetning baserad på Baky m.fl. 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft7"&gt;I diagrammet är det tydligt att den största indirekta energianvänd- ningen är kopplad till produktion av mineralgödsel följt av inköpt foder och ensilageplast.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Utredningen vill här lyfta fram att det finns vissa osäkerheter kopplade till de siffror som presenteras ovan då dessa är från det första decenniet under &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Även om siffrorna inte är uppdaterade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="p227dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367227x1.jpg/" id="p227img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td354"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Insatsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;på ett antal år bör dessa ändå kunna ligga tillgrund för utredningens resonemang då de ger en bild av storlekfördelningen vad gäller energi- förbrukningen. Utredningen har inte haft utrymme att genom upp- drag uppdatera dessa siffror men kan konstatera att detta skulle kunna göras genom att SJV uppdaterar sin rapport från 2010.&lt;SPAN class="ft80"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Den största osäkerheten bör ligga i siffrorna som rör inköpt foder då importen av soja har minskat under senare år. Även siffrorna vad gäller ensilage- plasten är osäkra då användningen av ensilageplast sannolikt har ökat. När det gäller siffrorna för produktionen av mineralgödsel har ut- redningen använt relativt ny och därmed mer aktuella beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Gödselmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft9"&gt;Ett gödselmedel&lt;SPAN class="ft63"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;är ett ämne eller en blandning som används eller är avsedd att användas på växter eller deras rotzon i syfte att förse väx- terna med näring eller förbättra deras näringsutnyttjande. De närings- ämnen som kvantitativt är viktigast för växterna är kväve, fosfor och kalium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft7"&gt;Gödselmedel kan delas upp i huvudgrupperna mineralgödsel och organiska gödselmedel. Till organiska gödselmedel räknas bland annat stallgödsel och biogödsel och slam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;I princip allt mineralgödsel importeras i dag. Tillverkningen av mineralgödsel och framför allt kvävemineralgödsel är energikrävande. Av de insatsmedel som används i jordbruket står denna tillverkning för cirka 65 procent av den indirekta energianvändningen i jordbruket. När det gäller organiska gödselmedel så uppkommer eller produceras dessa främst inom landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Nedan redovisas användningen av kväve, fosfor och kalium upp- delat på mineralgödsel&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;, stallgödsel och övriga organiska gödselmedel&lt;SPAN class="ft68"&gt;4&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Jordbruksverket, 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Förenklat utefter definitionen av gödselmedel enligt Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2019/1009 av den 5 juni 2019 om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-gödselprodukter&lt;/NOBR&gt; och om ändring av förordningarna (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 samt om upphävande av förordning (EG) nr 2003/2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;I SCB:s rapport ingår biogödsel och ”andra organiska gödselmedel” även i de redovisade mineral- gödselmängderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;I övriga organiska gödselmedel ingår pelleterade produkter, flytande biprodukter från livs- medelsindustrin samt rötslam.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="p228dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367228x1.jpg/" id="p228img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;Insatsmedel&lt;SPAN style="padding-left:359px;"&gt;SOU 2021:67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;Tabell 9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td355"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;Gödselanvändning i jordbruket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td356"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td88"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td357"&gt;&lt;P class="p15 ft19"&gt;Ton näringsämne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td356"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td358"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td345"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td239"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td359"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td360"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Gödselslag/Näringsämne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td345"&gt;&lt;P class="p498 ft18"&gt;Kväve&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;Fosfor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td359"&gt;&lt;P class="p600 ft22"&gt;Kalium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td361"&gt;&lt;P class="p42 ft19"&gt;Mineralgödsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td362"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td363"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;180 500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td251"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;1 370&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td364"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;29 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Stallgödsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td357"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;30 150&lt;SPAN class="ft25"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;17 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td356"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;92 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td88"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td357"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td356"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td100"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Biogödsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td365"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td348"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;3 590&lt;SPAN class="ft25"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;820&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td366"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;2 960&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td367"&gt;&lt;P class="p42 ft19"&gt;Övriga organiska gödselmedel (inkl slam)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td214"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;2 840&lt;SPAN class="ft25"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td235"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;1 340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td356"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;1 870&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft71"&gt;Källa: SCB MI 30 SM 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Avser mängden växttillgängligt kväve.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Foder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Foder till djur inom jordbruket brukar delas upp i grovfoder och kraftfoder. Med grovfoder menas vanligen fiberrika foder, t.ex. vall- foder, olika grönfoderväxter som silomajs, helsäd, halm från spann- mål och ärter, blast från sockerbetor och rotfrukter fodermärgkål och foderraps samt biprodukter från industrin, t.ex. frukt- och grön- saksavfall. Det viktigaste grovfodret i Sverige är vall, som utnyttjas som bete eller bärgas som hö eller ensilage. Grovfoder utgör största delen av fodret till idisslare och hästar. Grovfoder kompletteras van- ligen med kraftfoder, som höjer energikoncentrationen och/eller pro- teinhalten. Kraftfoder består av spannmål och/eller proteinfoder samt ofta mineral- och vitaminpreparat. Som proteinfodermedel används inhemska ärter och bönor, rapsfrö eller rapsmjöl från utvinning av rapsolja samt importerade oljeväxtfoder, bestående av rester från ut- vinning av fett från bl.a. sojaböna. Till svin och fjäderfä används huvudsakligen kraftfoder. I dag ersätter drank och rapskakor en del av det importerade proteinfodret. I kapitel 8 Produktion av biodriv- medel förs ett resonemang kring de biprodukter som uppkommer i produktionen av ex. etanol och FAME. Från etanoltillverkningen fås drank och från pressningen av rapsfrön rapsmjöl och rapskaka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;När beräkningar görs av energianvändning och klimatpåverkan görs skillnad på importerat foder och foder som produceras i Sverige. Det importerade fodret dvs. det foder som har odlas utanför Sverige räknas som en indirekt energianvändning. Det foder som odlas i Sverige kopplas framför allt till den direkta energianvändningen i form av drivmedelsanvändning. Den inhemska foderproduktionen kommer därför att hanteras indirekt under utredningsområdet Drivmedel i kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="p229dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367229x1.jpg/" id="p229img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td354"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Insatsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Plast&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Plastanvändningen i såväl jordbruket som resten av samhället är väl utbredd. Plast är ett material med stor flexibilitet, det går att tillverka plast med väldigt många olika egenskaper. 98 procent av den plast som produceras i världen i dag baseras på fossila råvaror. Det är dock möjligt att producera plast från förnybar råvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft7"&gt;När SMED&lt;SPAN class="ft69"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;kartlade plastflöden i Sverige 2019 konstaterades att drygt 1,1 miljoner ton plastråvara tillverkades i Sverige år 2016. Expor- ten av plast uppgick till ungefär samma mängd medan importen upp- gick till knappt 1,3 miljoner ton. De mest betydande användnings- områdena för plast är förpackningar 367 000 ton, följt av byggsektorn med 262 000 ton (varav cirka 128 000 ton i byggnader) och bilindu- strin med 134 000 ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;I jordbruket används plast för ensilering, i växthus och för mark- täckning men det används även plastförpackningar i form av plast- säckar och plastdunkar till exempelvis foder och bekämpningsmedel. För att beräkna storleken av det som används har utredningen utgått ifrån insamlingen av plast&lt;SPAN class="ft80"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. Denna visar att av de 22 000 ton som samlades in 2019 stod den plast som används för ensilering för cirka 18 000 ton varav rundbalsplasten för drygt 15 000 ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;För den plast som används i jordbruket finns ett frivilligt insam- lingssystem. Av den plast som samlades in 2020 uppskattas att 90 pro- cent gick till materialåtervinning. En återvinningsanläggning för en- silageplast har startats upp i småländska Korsberga där en stor del av den insamlade plasten återvinns mekaniskt. Tillverkning av ensilage- plast (ex. rundbalsplast) finns i dag i Sverige bl.a. i Smålandsstenar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Bekämpningsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Bekämpningsmedel är kemiska eller biologiska produkter som är till för att förhindra att djur, växter eller mikroorganismer orsakar skada på egendom eller skadar människors eller djurs hälsa. Ett bekämp- ningsmedel kan vara antingen en biocidprodukt eller ett växtskydds- medel beroende på vilket användningsområde det har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;Växtskyddsmedel är bekämpningsmedel som används i huvudsak för att skydda växter och växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;SMED, 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Uppgifter från KRS AB.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Insatsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;och trädgårdsbruk. Det kan vara mot svampangrepp, skadedjur eller konkurrerande växter. Biocidprodukter är alla de bekämpningsmedel som inte är växtskyddsmedel. Exempel på biocidprodukter är desinfek- tionsmedel, träskyddsmedel, myggmedel, råttgifter och båtbotten- färger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;I jordbruksproduktionen används såväl biocider som växtskydds- medel även om användningen av växtskyddsmedel står för den största delen av användningen. Växtskyddsmedel används såväl i den kon- ventionella som i den ekologiska produktionen. Försäljningen av växt- skyddsmedel till jordbruket, inklusive frukt- och trädgårdsodling var 2020 cirka 1 650 ton och svarar för nästan 18 procent av den totala mängden bekämpningsmedel som säljs i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;Det finns i dag ingen tillverkning av växtskyddsmedel i Sverige. Generellt kan sägas att såväl de aktiva substanserna i växtskyddsmedel som tillsatser, så kallade intermediat, tillverkas i Asien, framför allt i Kina. Därifrån exporteras de till bl.a. Europa för att användas i pro- duktion av de färdiga växtskyddsmedlen (produkten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Kalk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kalk används inom jordbruket framför allt för att höja eller bibehålla &lt;NOBR&gt;pH-värdet&lt;/NOBR&gt; i marken eller för att förbättra jordstrukturen. Kalk an- vänds även i foder. Kalkning görs för att &lt;NOBR&gt;pH-värdet&lt;/NOBR&gt; påverkar hur tillgängliga näringsämnen är för växterna. Ett optimalt kalktillstånd underlättar jordbearbetning och rottillväxt på lerjordar samtidigt som bland annat fosforns tillgänglighet ökar. Grödans upptag av gif- tiga tungmetaller, till exempel kadmium, minskar. Kalkning minskar normalt också mängden utbytbart aluminium i marken vilket är posi- tivt eftersom fria aluminiumjoner är giftiga för växtrötterna. Kalk- ningen påverkar också markens mikroflora och gynnar jordbakterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;Det finns ett stort antal kalkningsmedel på marknaden. Kalknings- medel kan dels ha naturligt ursprung ex. kalksten, dolomit, bränd kalk och släckt kalk och kan komma från industriella processer i form av biprodukter som silikatkalker, sockerbrukskalk m.m. Den energi som används för produktionen beror av vilken produktions- metod som används. Det bryts kalk på flera platser i Sverige. Även förädling till kalkprodukter sker i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td354"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td52"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Insatsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utsäde&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Utsäde definieras enligt Utsädeslag (1976:298) som dels frö som är avsett till utsäde med undantag av skogsfrö, dels utsäde av potatis (utsädespotatis).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft42"&gt;Utsäde är ett viktigt insatsmedel i växtodlingen och ett gott ut- säde lägger grunden till en god skörd. Sedan 2018 finns inom Sverige genom ett uppdrag till SLU, SLU Grogrund, en särskild satsning på forskning och kompetensuppbyggnad inom växtförädling av grödor för svensk trädgårds- och jordbruksnäring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;9.1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft9"&gt;Utredningen har enligt kapitel 2 Utredningens uppdrag valt att av- gränsa utredningen till att omfatta utsläpp som sker inom landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;och med denna avgränsning kommer utredningen inte att analysera vidare insatsmedlen bekämpningsmedel och importerat foder. När det gäller foder är det, det importerade fodret som syns i den indirekta energianvändningen. Det foder produceras i Sverige är i stället kopp- lat till jordbrukets direkta energianvändning genom användningen av drivmedel för produktion av grödor (vall, spannmål och raps/ ryps). Den inhemska foderproduktionen kommer därför indirekt att hanteras i utredningsområdet Drivmedel se kapitel 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft8"&gt;Då utredningsdirektiven tydligt lyfter fram mineralgödsel kom- mer utredningen att göra ett avsteg från avgränsningen, att det är utsläppen i Sverige som ska vara styrande. Produktionen av mineral- gödsel står för den största indirekta energianvändningen i jordbruket. Utredningens vidare analyser återfinns i kapitel 10 Gödselmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Utredningen har valt att även gå vidare och analysera plast. Ut- redningen avser dock att avgränsa denna fråga ytterligare och foku- sera på ensilageplast. Bakgrunden är att ensilageplasten står för den största plastanvändningen i jordbruket. För övrig plastanvändning i jordbruket ex. användning av plastförpackningar anser utredningen att det finns ett värde i att hålla samman arbetet mer övergripande. Detta då frågorna är horisontella, de griper över flera sektorer men där utmaningarna i grunden är samma. Här konstaterar också utred- ningen att det finns ett pågående arbete på Naturvårdsverket med bl.a. med en färdplan för en hållbar plastanvändning. Utredningens vidare analyser återfinns i kapitel 11 Ensilageplast.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Insatsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p478 ft7"&gt;Avslutningsvis avser utredningen inte gå vidare med insatsmedlen kalk och utsäde. Utredningen motiverar detta utifrån perspektivet energianvändning och där dessa insatsmedel står för en mindre del av energianvändningen inom jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="p233dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367233x1.jpg/" id="p233img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;10 Gödselmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Olika typer av gödselmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Vilken typ av gödsel som en jordbrukare använder beror av vilken pro- duktionsinriktning som finns på gården. Stallgödsel används i huvudsak som gödselmedel på den egna gården, om det finns djur på denna, medan mineralgödsel används både på djurgårdar och på gårdar med enbart växtodling. Jordbruk med produktionsinriktning ekologisk växtodling har särskilda regler&lt;SPAN class="ft80"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;att förhålla sig till vad gäller val av gödselmedel och ex. är inte mineralgödsel tillåtet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft14"&gt;För att kunna anpassa gödslingen behöver jordbrukaren kunskap både om marken och om grödan. Eftersom kväve framför allt ger effekt under det år det tillförs är det viktigt att följa markens kväve- leverans och grödans upptag av kväve under odlingssäsongen för att kunna anpassa gödslingen. Det är särskilt viktigt att följa minerali- seringen av kväve i marken på gårdar med stallgödsel eftersom det finns stora mängder kväve i stallgödseln som kan frigöras under od- lingssäsongen. För fosfor och kalium är förhållandena mer kompli- cerade. Deras verkan kan sträcka sig över flera år och där är t.ex. mark- kartering ett bättre verktyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;När det gäller regler kring användning eller spridning av gödsel finns dessa i regelverket om miljöhänsyn i jordbruket och växtnäring i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62/ 2013:40 respektive SJVFS 2004:62; Jordbruksverket, 2015). Regel- verket är utformat med syfte att begränsa näringsläckaget från göd- selmedel, både stallgödsel och mineralgödsel. En del regler gäller för hela landet, medan andra enbart omfattar områden som är utpekade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;I &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-förordning&lt;/NOBR&gt; (834/2007) finns reglerat vilka gödselmedel som är tillåtna att använda. Om odlingen dessutom är &lt;NOBR&gt;KRAV-certifierad&lt;/NOBR&gt; finns ytterligare regler som i vissa avseenden är strik- tare än &lt;NOBR&gt;EU-reglerna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft21"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="p234dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367234x1.jpg/" id="p234img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;som nitratkänsliga områden. Till detta ger Jordbruksverket årligen ut rekommendationer för gödsling och kalkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft38"&gt;I inledningen av detta kapitel har utredningen valt att övergri- pande beskriva de gödselmedel som används i dag. Dessa gödselmedel har delats in i kategorierna: &lt;SPAN class="ft92"&gt;mineralgödsel &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft92"&gt;organiska gödselmedel&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Mineralgödsel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Det saknas en fastställd definition av mineralgödsel. Utredningen har dock valt att utgå ifrån den definition av oorganiska gödselpro- dukter&lt;SPAN class="ft69"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;som finns i EU förordningen om gödselprodukter och sedan modifierat denna något. Utredningen har valt att definiera mineral- gödsel som gödsel som innehåller eller frigör näringsämnen i mineral- form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Vid tillverkningen av mineralgödsel styrs vilka näringsämnen och i vilken mängd dessa ska finnas i produkten. Mineralgödsel säljs både som enkla gödselmedel dvs. gödselmedel som bara innehåller ett när- ingsämne ex. kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) och som samman- satta gödselmedel i vilka olika näringsämnen kombineras ex. NPK- gödsel som består av kväve, fosfor och kalium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Den största producenten av mineralgödsel till den svenska mark- naden i dag är Yara. Yaras produktionsanläggningar för kväve, fosfor och kaliumgödselmedel finns i bl.a. Norge, Tyskland och Australien.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;Det finns ett par företag som producerar mineralgödsel i Sverige. Ett av dessa är Merox, som är ett företag som ingår i &lt;NOBR&gt;SSAB-koncernen&lt;/NOBR&gt; och, som har i uppdrag att optimera SSAB:s &lt;NOBR&gt;biprodukts-,&lt;/NOBR&gt; skrot- och avfallshantering med fokus på hållbarhet. Företaget säljer ammonium- sulfat som kan användas som gödselmedel. Vid SSAB Oxelösunds koksframställningen bildas stora mängder koksugnsgas. Ur denna gas framställs svavelsyra, bensen, tjära, ammoniak m.m. I processen mättas svavelsyran med ammoniak varvid ammoniumsulfatkristaller bildas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Ett oorganiskt gödselmedel ska vara ett annat gödselmedel än ett organiskt eller ett organiskt- mineraliskt gödselmedel som innehåller eller frigör näringsämnen i mineralform.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="p235dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367235x1.jpg/" id="p235img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p371 ft11"&gt;Försäljning av olika gödselmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft7"&gt;Försäljningen av mineralgödsel följs upp varje år av både Jordbruks- verket och SCB.&lt;SPAN class="ft69"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Försäljningen redovisas för en odlingssäsong vilket är från 1 juli till 30 juni.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft18"&gt;Tabell 10.1 Försäljning av mineralgödsel inom jord- och trädgårdsbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;1990/1991–2017/1918&lt;/NOBR&gt; i miljoner kg&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td369"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Årtal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p22 ft22"&gt;1990/91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;2000/01&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td371"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;2005/06&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td235"&gt;&lt;P class="p608 ft18"&gt;2010/11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p435 ft22"&gt;2015/16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p348 ft18"&gt;2017/18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td233"&gt;&lt;P class="p348 ft22"&gt;2018/19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td372"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td189"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td373"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td374"&gt;&lt;P class="p609 ft32"&gt;Enkla gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td189"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td188"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td240"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td375"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kväve&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td376"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;685,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td377"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;579,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td284"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;360,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td251"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;426,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td376"&gt;&lt;P class="p435 ft2"&gt;469,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td378"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;464,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td252"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;473,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td369"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Fosfor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td186"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;12,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;2,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td371"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;0,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td186"&gt;&lt;P class="p435 ft2"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td369"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td186"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td370"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td371"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td186"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td185"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td233"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td379"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kalium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;6,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td380"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;9,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td292"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;9,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td245"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td193"&gt;&lt;P class="p435 ft2"&gt;6,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;23,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td246"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;6,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td369"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr3 td381"&gt;&lt;P class="p610 ft32"&gt;Sammansatta gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td186"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td185"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td233"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td379"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;NP-gödsel&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;42,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td380"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;44,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td292"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td104"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;34,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td245"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;8,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td193"&gt;&lt;P class="p435 ft2"&gt;9,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td192"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;14,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td246"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;8,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td369"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;PK-gödsel&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td186"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;74,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;33,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td371"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;14,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;6,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td186"&gt;&lt;P class="p435 ft2"&gt;13,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td185"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;14,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td233"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;13,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td369"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td186"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td370"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td371"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td186"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td185"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td233"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td375"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;NK-gödsel&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td376"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;18,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td377"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;20,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td284"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td109"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;9,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td251"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;4,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td376"&gt;&lt;P class="p435 ft2"&gt;3,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td378"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;3,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td252"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;3,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td369"&gt;&lt;P class="p42 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;NPK-gödsel&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td186"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;292,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td370"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;284,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td371"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;281,7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;254,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td186"&gt;&lt;P class="p435 ft2"&gt;288,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td185"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;278,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td233"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;268,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td369"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td186"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td370"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td371"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td186"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td185"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td233"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td382"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td383"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;1 130,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td384"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;974,8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td385"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td386"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;712,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td353"&gt;&lt;P class="p608 ft18"&gt;704,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td383"&gt;&lt;P class="p435 ft18"&gt;792,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td387"&gt;&lt;P class="p348 ft18"&gt;799,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td388"&gt;&lt;P class="p348 ft18"&gt;775,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft19"&gt;Källa: Jordbruksverket, 2020. Statistikrapport 2020:04.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;Av den mineralgödsel som sprids står sammansatta &lt;NOBR&gt;NPK-produkter&lt;/NOBR&gt; för ungefär 32 procent av allt kväve, 72 procent av all fosfor och 77 procent av allt kalium. Att andelen mineralkväve som sprids med sammansatta gödselmedel är lägre än andelen för fosfor och kalium beror på att man för grödor som gödslas flera gånger under växt- säsongen, som vall och höstvete, ofta sprider hela årsgivan av fosfor och kalium tillsammans med en del av kvävet vid ett tillfälle. Vid de övriga gödslingstillfällen sprider man ofta bara kväve.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft22"&gt;Tabell 10.2 Total mängd av respektive växtnäringsämne som säljs i mineralgödsel 2018/2019&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft19"&gt;Ton&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td389"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Kväve&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td390"&gt;&lt;P class="p376 ft18"&gt;Fosfor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td391"&gt;&lt;P class="p613 ft18"&gt;Kalium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td392"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td393"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td394"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td395"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;182 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td396"&gt;&lt;P class="p614 ft2"&gt;12 800&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td397"&gt;&lt;P class="p613 ft2"&gt;27 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td398"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td399"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td400"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft19"&gt;Källa: SCB, 2020. MI 30 SM 2001&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Statistik från Jordbruksverket Statistikrapport 2020:04 Försäljning av mineralgödsel 2018/19 och SCB MI 30 SM 2001 Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2018/19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="p236dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367236x1.jpg/" id="p236img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Jämförelse av resurs- och energianvändning vid produktion av mineralgödsel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft7"&gt;Under denna rubrik beskrivs översiktligt produktionen av enkla göd- selmedel (kväve, fosfor respektive kalium). Beskrivningen omfattar inte alla produktionssteg som krävs för en färdig gödselprodukt. Av- sikten med beskrivningarna är att ge en bild av skillnader i resurs- och energianvändning mellan produktionen av &lt;NOBR&gt;kväve-,&lt;/NOBR&gt; fosfor- och kaliumgödselmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Produktion av kvävemineralgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft9"&gt;Produktionen av kvävegödselmedel sker i flera olika steg och kan väl- digt förenklat illustreras med bilden nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft18"&gt;Figur 10.1 Nuvarande kommersiell produktion av kvävemineralgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft19"&gt;Källa: Ahlgren, S, Bauer, F &amp; Hulteberg, 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft8"&gt;I det första steget produceras vätgas och kvävgas. Vätgas produceras i dag i industriell skala i Europa främst från naturgas. I andra delar av världen används även kol och olja. De nu kända reserverna av naturgas väntas tas slut om lite drygt 50 år, vid bibehållen produk- tionstakt&lt;SPAN class="ft80"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. Kolväten används både som ”råvara” för att få fram vätgas och som energikälla för att driva processen. Processen med att fram- ställa vätgas är mycket energikrävande. Kvävgasen som behövs för produktionen av ammoniak tas från luften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft14"&gt;I nästa steg framställs ammoniak från vätgasen och kvävgasen genom den s.k. &lt;NOBR&gt;Haber-Bosch-processen&lt;SPAN class="ft105"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt; &lt;/SPAN&gt;(alternativt &lt;NOBR&gt;Haber-Bosch-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;USGS, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1996–2018.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Metoden har fått sitt namn efter de tyska kemisterna Fritz Haber &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(1868–1934)&lt;/NOBR&gt; som uppfann metoden och Carl Bosch &lt;NOBR&gt;(1874–1940)&lt;/NOBR&gt; som anpassade den till industriellt bruk. Haber fick Nobelpriset i kemi 1918 för &lt;NOBR&gt;Haber-Boschmetoden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="p237dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367237x1.jpg/" id="p237img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft9"&gt;metoden). Framställningen sker vid höga tryck och temperaturer i närvaro av en katalysator, ofta järn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;Utifrån ammoniak går det sedan att producera en rad kväve- mineralgödselmedel genom att kombinera ammoniaken med olika ämnen. Urea produceras från ammoniak och koldioxid. Även denna process är energikrävande. För att producera ammoniumnitrat behövs salpetersyra och vid framställning av salpetersyra används ammoniak och det bildas lustgas (N&lt;SPAN class="ft105"&gt;2&lt;/SPAN&gt;O). Till salpetersyran tillsätts sedan ammo- niak för att få ammoniumnitrat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;För att minska utsläppen av lustgas vid produktionen av salpeter- syra tillämpas i Europa en katalytisk reduktion vilken har minskat utsläppen med mellan &lt;NOBR&gt;70–90&lt;/NOBR&gt; procent&lt;SPAN class="ft80"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. Det är allt striktare krav på att minska utsläppen från industrin i kombination med EU:s handels- systemet för utsläppsrätter som har lett fram till denna teknikanvänd- ning. Tekniken används dock i princip endast i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Jordbruksverket uppskattar priset för kvävegödsel år 2021 till 9,14 kronor/kg N.&lt;SPAN class="ft68"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Utsläppen av växthusgaser från tillverkningen upp- skattas till cirka 3,52 CO&lt;SPAN class="ft145"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e/kg N, för kvävegödsel tillverkad i Europa.&lt;SPAN class="ft68"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Produktion av fosformineralgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Fosfor är en mineral som framför allt finns i bergarterna apatit och fosforit. Dessa bergarter bryts därför för att utvinna fosfor. Den fosformineral som bryts genom gruvdrift är en begränsad resurs. På &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; är fosformineral (P2O5) klassad som en kritisk råvara.&lt;SPAN class="ft105"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;De absolut största fyndigheterna, drygt 70 procent av världens totala reser- ver av fosfatmineral, finns i Marocko och Västsahara. Andra länder med stora fyndigheter är Kina, Algeriet och Syrien. De nu kända reserverna av råfosfat väntas räcka i nästan 270 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;När det gäller den fosfor som säljs i Sverige i form av mineralgöd- sel uppskattas dock 85 procent komma från Finland och Ryssland och den fosformineral som bryts i dessa länder kommer från mag- matiska bergarter. Resterande 15 procent av den fosfor som används i Sverige bryts i Israel och kommer ifrån sedimentära bergarter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;M. Berglund &amp; M. Wallman, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Jordbruksverket, 2020. Jordbruksinformation &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Hoxha, A. och Christensen, B., 2019. Utredningen har utgått ifrån utsläppen från produktio- nen av Calcium Ammonium Nitrate (CAN).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EU-kommissionen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; meddelande. COM(2020) 474 final.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="p238dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367238x1.jpg/" id="p238img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft38"&gt;Utsläppen av växthusgaser från produktionen av fosformineral- gödsel kopplas främst till brytningen av fosfor. Energianvändningen varierar mycket beroende på vilken typ av fyndighet som används, och därmed är även variationen i utsläpp av växthusgaser per kg fosfor stor. Här spelar koncentrationen stor roll, ju lägre fosforkoncentra- tion desto större volymer behöver hanteras. Generellt sett innehåller magmatiska bergarter en lägre halt av fosformineral än sedimentära bergarter. Fosformineral från sedimentära bergarter innehåller å andra sidan generellt sett högre halter av kadmium&lt;SPAN class="ft68"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;än fosformineral från magmatiska bergarter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft8"&gt;Efter brytning behandlas fosformineralen med svavelsyra, fosfor- syra eller salpetersyra. Den mest förekommande processen inne- fattar fosforsyra. Tillsätts fosforsyra får man en ett gödselmedel med högre halt av fosfor och här bildas gips som en biprodukt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft37"&gt;Jordbruksverket uppskattar priset för fosformineralgödsel till 19,04 kronor/kg.&lt;SPAN class="ft166"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Utsläppen av växthusgaser från tillverkningen upp- skattas till 0,23 CO&lt;SPAN class="ft167"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e/kg P.&lt;SPAN class="ft166"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Produktion av kaliummineralgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Även kalium bryts från berggrunden. Den största mängden kalium som utvinns för produktion av mineralgödsel utvinns som kalium- klorid. Den brutna kaliumkloriden krossas efter brytning och renas. Kaliumkloriden kan sedan användas mer eller mindre direkt i gödsel- produkter. Även kaliumsulfat och kaliumnitrat kan brytas på liknande sätt men detta är inte lika vanligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Kalium bryts i Kanada där mycket stora fyndigheter finns. Bryt- ning sker även i Ryssland, Belarus, Tyskland och USA. De nu kända reserverna av kalium väntas räcka i drygt 90 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;Jordbruksverket uppskattar priset för kaliumgödsel till 7,53 kronor/ kg.&lt;SPAN class="ft68"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Utsläppen av växthusgaser från tillverkningen antas vara 20 procent av de från tillverkning av fosforgödsel (per kg), baserat på skillnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Kadmium är ett av de ämnen som räknas till särskilt farliga ämnen som kan orsaka stor skada på människors hälsa och miljö. Det är förbjudet att saluföra eller överlåta vissa gödselmedel som innehåller mer än 100 gram kadmium per ton fosfor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Jordbruksverket, 2020. Jordbruksinformation &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Jenssen, T. och Kongshaug, G., 2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Jordbruksverket, 2020. Jordbruksinformation &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="p239dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367239x1.jpg/" id="p239img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p625 ft7"&gt;i energiåtgång vid tillverkning vilket motsvarar utsläpp om 0,05 CO&lt;SPAN class="ft111"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e/kg P.&lt;SPAN class="ft69"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Organiska gödselmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Ett organiskt gödselmedel&lt;SPAN class="ft80"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;innehåller, förutom näringsämnena kväve, fosfor och kalium även flera mikronäringsämnen och, kol (C). Det organiska materialet som finns i organiska gödselmedel ger flera för- delar. Det bidrar till att öka markens innehåll av organiskt material, vilket är viktigt ur klimatsynpunkt. Mer organiskt material i marken förbättrar även jordens vatten- och näringshållande förmåga, liksom dess brukningsbarhet (hur lätt det är att plöja och harva) och dess bördighet. Betydelsen av mullhalten kan komma att öka i framtiden, om det blir fler och längre perioder med torka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Stallgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Stallgödsel är ett samlingsbegrepp för träck och urin, vatten och strö- medel från husdjur. Av den totala åkerarealen stallgödslas cirka 37 pro- cent. Stallgödseln används framför allt på den egna gården som gödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Hur mycket gödsel som produceras från olika djurslag och göd- selns egenskaper varierar bland annat beroende på vilken samman- sättning som djurens foder har, inhysningssystem, gödselhantering, mängd och typ av strömedel och intensitet i produktionen. Förhål- landena mellan näringsämnen i gödsel varierar också. Tabellen nedan ger det beräknade sammantagna innehållet i stallgödsel. Här är det värt att beakta att innehåll och sammansättning av näringsämnen varie- rar. Som exempel kan nämnas att gödsel från fjäderfä ger generellt störst växtnäringsinnehåll per ton gödsel.&lt;SPAN class="ft80"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Börjesson, Pål 2006, Bilaga 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Enligt EU:s gödselproduktsförordning får ett organiskt gödselmedel endast innehålla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;organiskt kol (C org) och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;näringsämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft82"&gt;av enbart biologiskt ursprung.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft82"&gt;Ett organiskt gödselmedel får innehålla torv, leonardit och brunkol, men inget annat material som är fossiliserat eller finns i geologiska formationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Jordbruksverket, 2020. Jordbruksinformation &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="p240dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367240x1.jpg/" id="p240img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;SPAN style="padding-left:355px;"&gt;SOU 2021:67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft18"&gt;Tabell 10.3 Innehåll av makronäringsämnen (NPK) i stallgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft19"&gt;Ton&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td401"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Växttillgängligt kväve&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td402"&gt;&lt;P class="p614 ft18"&gt;Fosfor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td403"&gt;&lt;P class="p629 ft18"&gt;Kalium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td404"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;30 150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td405"&gt;&lt;P class="p630 ft2"&gt;17 100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td406"&gt;&lt;P class="p629 ft2"&gt;92 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;Källa: SCB, 2020.MI 30 SM 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft8"&gt;För att sprida stallgödsel används olika typer av spridningsutrust- ning. Vilken utrustning som används beror på gödselns konsistens. Grovt brukar man dela in stallgödseln i &lt;NOBR&gt;urin-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;flyt-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;klet-,&lt;/NOBR&gt; fast- och djupströgödsel beroende på konsistens och hanteringsegenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;Spridning av stallgödsel regleras genom Jordbruksverkets före- skrifter om miljöhänsyn i jordbruket. Det främsta syftet med reg- lerna är att minska risken för näringsläckage och övergödning genom at reglera mängden fosfor som får spridas med stallgödsel. Reglerna gäller i hela landet och innebär att djurgårdar ska ha en spridnings- areal för sin stallgödsel. Agrifood konstaterar i en rapport&lt;SPAN class="ft105"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;att även om jordbruket på nationell nivå nära nog är i balans med avseende på hur mycket fosfor som tillförs åkermarkerna via gödsling respektive förs bort via skörden, så finns det regionala obalanser. Agrifood kon- staterar vidare att obalansen av mängden fosfor i marken är en konse- kvens av en allt större specialisering inom jordbruket. Specialiser- ingen har lett till en koncentration av djurgårdar vilket har skapat en regional obalans i förekomsten av stallgödsel i förhållande till åker- arealen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;För att beräkna det ekonomiska värdet av stallgödsel har Greppa Näringen tagit fram en stallgödselkalkyl. I kalkylen används ett scha- blonbelopp för näringsämnena N, P och K vilket baseras på priset på mineralgödsel.&lt;SPAN class="ft69"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Biogödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft7"&gt;Med biogödsel avses rötrester från vissa kategorier av biogasanlägg- ningar, främst från gårdsanläggningar och samrötningsanläggningar. Rötrester från rötning av avloppsslam benämns vanligen rötslam eller slam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Agrifood, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Greppa.nu.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="p241dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367241x1.jpg/" id="p241img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p632 ft7"&gt;Substraten i biogasreaktorerna varierar men ofta består de av en blandning av olika organiska restprodukter t.ex. stallgödsel, käll- sorterat matavfall från hushåll och verksamheter och restprodukter från livsmedelsindustrin. Vad gäller stallgödsel är det framför allt flyt- gödsel som rötas i biogasanläggningarna i dag. Det har dock blivit allt mer intressant med fastgödsel som substrat. Här kan konstateras att fastgödsel har ett högre växtnäringskoncentrat vilket betyder att mängden växtnäring per producerad mängd metan blir större när fastgödsel används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft8"&gt;I biogasanläggningen omvandlas delar av det organiska materialet till biogas (främst metan, koldioxid och vattenånga) medan växtnär- ingen (bl.a. kväve, fosfor och kalium) passerar anläggningen i stort sett utan förluster och finns därför kvar i biogödseln. I den anaeroba nedbrytningsprocessen mineraliseras organiskt bundet kväve till ammo- niumkväve, vilket är direkt växttillgängligt. I snitt ökar ammonium- kvävet med 0,5 kg/ton i de svenska gårdsbiogasanläggningarna jäm- fört med stallgödselns innehåll innan rötning.&lt;SPAN class="ft80"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft8"&gt;Det finns i dag cirka 50 gårdsanläggningar där stallgödsel rötas till biogas och biogödsel. Gödsel används dessutom som substrat i ett drygt &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; samrötningsanläggningar. Det är även i samrötnings- anläggningar som den största mängden biogödseln produceras. En samrötningsanläggning är en anläggning som rötar olika typer av orga- niskt material, dock inte avloppsslam. Mängden gödsel som rötas till biogas och biogödsel har mer än femdubblats sedan 2009 och upp- gick 2019 enligt Energimyndigheten&lt;SPAN class="ft80"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;till 1,14 miljoner ton (våtvikt). En tredjedel behandlas i gårdsanläggningar och resten i större sam- rötningsanläggningar. En anledning till den ökade mängden biogas från gödsel är det gödselgasstöd som infördes 2015 och som gäller fram till 2023. All biogödsel som producerades i samrötningsanlägg- ningar och gårdsanläggningar användes som gödning på åkermark.&lt;SPAN class="ft80"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft18"&gt;Tabell 10.4 Innehåll av makronäringsämnen (NPK) i biogödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft19"&gt;Ton&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td392"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Växttillgängligt kväve&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td402"&gt;&lt;P class="p633 ft18"&gt;Fosfor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td403"&gt;&lt;P class="p629 ft18"&gt;Kalium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td407"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;3 590&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td405"&gt;&lt;P class="p519 ft2"&gt;820&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td406"&gt;&lt;P class="p158 ft2"&gt;2 960&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft19"&gt;Källa: SCB, 2020.MI 30 SM 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Ahlberg-Eliasson,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; K., Nadeau, E., Levén, L., Schnürer, A., 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Energimyndigheten, 2020. ER 2020:25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Energimyndigheten, 2020. ER 2020:25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="p242dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367242x1.jpg/" id="p242img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;Det finns sedan år 1999 möjlighet för biogasanläggningar att certi- fiera sin biogödsel enligt ett kvalitetssystem som heter SPCR120. Certifieringssystemet innebär att kvaliteten på biogödseln säkras och att anläggningarna revideras av extern revisor. I certifieringssystemet synar man hela kedjan från råvara till slutprodukt, så att en certifie- rad biogödsel uppfyller ställda krav på bland annat smittskydd, ur- sprung och lågt metallinnehåll. Certifieringsorgan är RISE. För en biogasanläggning som dessutom använder substrat som är godkända enligt &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; för ekologisk produktion kan biogödseln även bli &lt;NOBR&gt;KRAV-märkt.&lt;/NOBR&gt; 2019 var 30 procent av den producerade biogöd- seln från samrötningsanläggningar godkänd för användning inom ekologisk produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Slam&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;EU:s slamdirektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;definieras avloppsslam som slam från avlopps- reningsverk, flerkammarbrunnar eller liknande anordningar som be- handlar avloppsvatten från hushåll eller tätorter, eller från andra renings- verk som behandlar avloppsvatten med liknande sammansättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Slammet innehåller fosfor i stora mängden men även andra när- ingsämnen som kväve och kalium. Tabellen visar slammets innehåll av makronäringsämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft18"&gt;Tabell 10.5 Makronäringsämnen (NPK) i slam&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft19"&gt;Ton&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td408"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Växttillgängligt kväve&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td409"&gt;&lt;P class="p635 ft18"&gt;Fosfor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td410"&gt;&lt;P class="p629 ft18"&gt;Kalium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td401"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td402"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td403"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td411"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;1 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td412"&gt;&lt;P class="p519 ft2"&gt;1 870&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td413"&gt;&lt;P class="p158 ft2"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td414"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td415"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td416"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;Källa: Jönsson, H. (2019).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft38"&gt;Den lagstiftning som reglerar användning av slam återfinns i Natur- vårdsverkets föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) och förordningen (SFS 1998:994) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. Regelverket handlar fram-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (EGT L 181, 4.7.1986, s. 6, Celex 31986L0278).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft9"&gt;för allt om att begränsa tillförseln till miljön av vissa metaller som finns i slam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft8"&gt;Det är slammets innehåll av tungmetaller, skadliga ämnen och föreningar, läkemedelsrester och mikroplaster samt växtnäringens växttillgänglighet som har varit grunden till de diskussioner som har förts och som fortfarande förs vad gäller spridning på åkermark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;2018 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur ett krav på utvinning av fosfor ur avloppsslam och ett förbud mot att sprida avloppsslam bör utformas. Utredaren skulle även redovisa den tekniska utveckling som skett vad gäller behandlingen av avlopps- slam och utreda om det finns ett behov av etablerings- eller invester- ingsstöd för de tekniska lösningar som krävs för att återvinna fosfor ur avloppsslam. Utredningen överlämnade sitt betänkande &lt;SPAN class="ft43"&gt;Hållbar slamhantering &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:3) i januari 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;I sitt betänkande redovisar utredningen två alternativ till regler- ing utifrån två scenarier om en utfasning av framtida slamspridning. Scenario 1 innebär ett förbud mot all spridning av avloppsslam med mycket begränsade undantag eftersom slammet i detta scenario har antagits innebära allvarliga risker för hälsa och miljö. Krav föreslås även ställas på återvinning av fosfor ur avloppsslammet. Scenario 2 innebär ett grundläggande förbud mot all spridning av avloppsslam med undantag för spridning av hygieniserat och kvalitetssäkrat slam på produktiv jordbruksmark. Spridning på andra marker, där fosfor- resursen inte kan nyttiggöras genom att ersätta mineralgödsel, för- bjuds helt. Krav ställs även här på återvinning av fosfor ur avlopps- slammet, antingen i form av spridning på produktiv jordbruksmark eller genom materialåtervinning. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;Det finns i dag tekniska lösningar som innebär att fosfor kan åter- vinnas från avloppsslam. Dessa lösningar innebär att slammet för- bränns och fosforn utvinns ur askan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;De svenska reningsverken producerar cirka 200 000 ton (torr- substans, ts) avloppsslam per år. 2018 spreds cirka 65 000 ton (ts) av detta slam på åkermark. Resterande del av slammet används bland annat till deponitäckning och som anläggningsjord. Enligt utredningen om Hållbar slamhantering var 55 procent av det slam som spreds på åkermark 2017 &lt;NOBR&gt;Revaq-certifierat.&lt;/NOBR&gt; Syftet med certifieringssystemet Revaq är att vara såväl en nationell som lokal drivkraft för en fort- löpande ytterligare förbättring av kvaliteten på det till avloppsrenings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="p244dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367244x1.jpg/" id="p244img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;verken inkommande avloppsvattnet och att slamfraktionerna upp- fyller fastställda krav. Certifieringssystemet innehåller inte några krav vad gäller mikroplaster eller läkemedelsrester. Revaq drivs av bransch- organisationen Svenskt Vatten och det är RISE som är certifierings- organ. 2019 fanns 42 Revaq certifierade avloppsreningsverk. Totalt i Sverige finns det drygt 1700 reningsverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft7"&gt;I handlingsplanen för cirkulär ekonomi&lt;SPAN class="ft69"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;har regeringen satt upp mål om att fosfor och andra näringsämnen bör återvinnas i växttill- gänglig form och tas tillvara i hög grad utan att miljö- och hälsoskad- liga ämnen tillförs miljön. Ett giftfritt kretslopp där återvunnen och växttillgänglig fosfor ersätter mineralgödselfosfor kan minska jord- brukets behov av att importera mineralgödselfosfor och därigenom även minska sårbarheten i jordbruket i enlighet med regeringens livs- medelsstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Gröngödsling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Gröngödsling innebär att grödor odlas för sin gödslingseffekt och det finns olika sätt att gröngödsla. Den växtnäring som en grön- gödslingsgröda tar upp eller fixerar blir delvis tillgänglig för efter- följande gröda när denna brukas ner och bryts ner av markens orga- nismer. Kvävet som fixeras av grödan binds både i ovanjordiska och underjordiska växtdelar. Gröngödslingsgrödor kan även medverka till att förhindra utlakning och erosion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Gröngödsling kan användas på flera olika sätt i växtföljden. Meto- den är vanlig i ekologisk växtföljd för att säkra växtnäringsförsörjning. En gröngödsling kan antingen sås in som helårsgröda eller under kortare perioder. Det går att odla en gröngödsling som bottengröda, mellangröda eller fånggröda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;En helårsgröngödsling växer under hela odlingssäsongen. En helårs- gröngödsling kan ansamla stora mängder kväve. Att inte odla någon avsalugröda innebär dock att kostnaden i form av utebliven intäkt för jordbrukaren blir kännbar för hela växtföljden. En helårsgröngöds- ling kan bestå av en vallfröblandning av klöver och gräs, som etable- ras som insådd i spannmål året innan själva gröngödslingsåret. Det är även möjligt att så en vanlig vallfröblandning efter en försommar- träda och låta den växa vidare följande säsong.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Regeringens handlingsplan, 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="p245dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367245x1.jpg/" id="p245img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p404 ft7"&gt;Delårsgröngödsling växer under en del av odlingssäsongen. För korta gröngödslingsgrödor bör snabbväxande arter som exempelvis perserklöver, fodervicker och bovete väljas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Bottengröda är en gröngödsling som sås in mellan raderna i avsalu- grödan. Systemet kallas för samodling. De arter som används som bottengröda bör vara lågväxande och konkurrenssvaga i början av kulturtiden. Detta för att de inte ska ha för stor negativ påverkan på huvudgrödan. Lämpliga kvävefixerande arter är exempelvis humle- lusern eller subklöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;I dag sker gröngödslingen oftast genom att en mellangröda&lt;SPAN class="ft105"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;odlas mellan två huvudgrödor och sås in i huvudgrödan eller efter skörd varefter den tillåts växa vidare fram till sådd av nästa gröda. Mellan- grödan fungerar därmed som fånggröda men dess uppgift är även att vara en lämplig förfrukt&lt;SPAN class="ft105"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;till efterföljande avsalugröda. Mellangrödor har en ganska kort växtperiod och effekten av biomassaproduktion och kvävetillförsel blir därför ofta begränsad&lt;SPAN class="ft105"&gt;26&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft38"&gt;En möjlighet som finns när det gäller gröngödsling är att använda så kallad mobil gröngödsling. Begreppet innebär att växtnäring flyttas och/eller lagras mellan platser och odlingssäsonger. Ett exempel kan vara att slå av grönmassan från en gröngödsling på ett skifte utanför växtföljden och lägger den som marktäckning på en gröda som ingår i växtföljden. Andra användningsområden kan vara att kompostera eller ensilera den avslagna grönmassan för att sprida den som gödsel senare i växtföljden. En möjlig väg är även att använda grönmassan för biogasproduktion och gödsla med rötresten. Enligt försök med mobil gröngödsling för ekologisk produktion som gjorts vid Århus universitet i Danmark kan en yta med gröngödsling ge cirka 500 kg N/ha och år vid upprepad skörd av klöver eller lucern. En hektar gröngödsling räcker därför till &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; hektar produktionsyta, av en avsalu- gröda, beroende på vilken gröda som odlas. Om det är lönsamt eller ej att låta mark bli produktionsarealer för gröngödsling beror på vilken gröda som odlas och vad alternativa gödselmedel kostar. Att torka och pelletera samt att göra ensilage kostar mer än att använda färsk gröngödsling. Enligt beräkningar i projektet kostade färsk grön- gödsling cirka 15 kronor/kg, ensilage 20 kronor/kg och pelleterad gödsling 70 kronor/kg total N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;En mellangröda kan dock vara svår att så in i norra Sverige då det kan vara svårt att hinna etablera en sådan p.g.a. kortare växtsäsong.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Förfruktseffekten är den kortsiktiga, positiva effekt som en gröda har på efterföljande gröda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Jordbruksverket, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="p246dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367246x1.jpg/" id="p246img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Övriga organiska gödselmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Förutom stallgödsel, avloppsslam och biogödsel används även bi- produkter från livsmedelsindustri som gödselmedel. Exempel är &lt;NOBR&gt;kött-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;ben-,&lt;/NOBR&gt; fisk- och blodmjöl men även vinass som är en biprodukt från jästindustrin används. Det är framför allt inom ekologisk odling som dessa gödselmedel används och då ofta som komplement till stall- gödsel. Försäljningen av dessa gödselmedel har ökat på senare år en- ligt SCB:s statistik.&lt;SPAN class="ft69"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;När det gäller &lt;NOBR&gt;kött-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;ben-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;fisk-,&lt;/NOBR&gt; och blodmjöl så innehåller dessa mycket växtnäring som snabbt blir tillgängligt efter spridning. För att få en mer hanterbar produkt väljer man ofta att tillverka pellets av mjölet. Dessa pellets kan även innehålla andra ingredienser ex. vinass. Vinass är en något trögflytande vätska som är brun och klibbig. Sprid- ning av flytande vinass sker enklast genom blandning med urin eller flytgödsel. Eftersom vinass inte innehåller någon fosfor är den ett bra komplement till många andra organiska gödselmedel som ofta innehåller stor andel fosfor i förhållande till kväve och kalium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Utredningens överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Kväve är det näringsämne som är mest kritiskt på kort sikt för växt- odlingen. Skörden av de flesta grödor minskar kraftigt redan första året om inget kväve tillförs marken. Av kvävetillförseln kommer i dag cirka 180 000 ton kväve från mineralgödsel och cirka 30 000 ton växttillgängligt kväve från stallgödsel, 3 500 ton växttillgängligt kväve från biogödsel och cirka 1 700 ton växttillgängligt kväve från slam. Mot bakgrund av dessa storleksordningar konstaterar utredningen att även med insatser för att effektivisera och öka användningen av organiska gödselmedel så kommer det konventionella jordbruket att vara bero- ende av att tillföra kvävemineralgödsel under överskådlig tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SCB Gödselmedel i jordbruket 2018/19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="p247dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367247x1.jpg/" id="p247img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;SPAN style="padding-left:361px;"&gt;Gödselmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft86"&gt;Tabell 10.6 Översikt energiförbrukningen och utsläpp av växthusgaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;kopplat till tillverkningen av mineralgödsel &lt;/SPAN&gt;per kg näringsämne&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td417"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Parameter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p435 ft32"&gt;Kväve (per kg N)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td418"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Fosfor (per kg P)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td419"&gt;&lt;P class="p643 ft21"&gt;Kalium (per kg K)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td420"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td421"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td422"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td423"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td424"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Energi (kWh)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td425"&gt;&lt;P class="p644 ft2"&gt;11,26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td426"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;0,94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td427"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;0,51&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td417"&gt;&lt;P class="p242 ft19"&gt;Utsl. växthusgaser CO2e (kg)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p644 ft2"&gt;3,52&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td418"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;0,23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td419"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;0,05&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft19"&gt;Källa: Hoxa och Christenssen 2019, Jenssen o Kongshaug, 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft8"&gt;När det gäller energiförbrukningen vid tillverkningen av mineral- gödsel kan konstateras att denna är avsevärt större för kvävemineral- gödsel än för fosfor- och kaliummineralgödsel. De produktionssteg som är mest energikrävande är kopplade till tillverkningen av vätgas. Utredningen menar därför att det är rimligt att utredningen även ut- ifrån ett klimatperspektiv fokuserar på att utreda vidare kvävegödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Analys av gödselhanteringen inklusive möjliga åtgärder och styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Utgångspunkter för utredningens analys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft38"&gt;Under rubrik 10.1.5 Utredningens överväganden konstaterar utred- ningen efter att ha jämfört olika mineralgödsel att det är vid tillverk- ningen av kvävemineralgödseln den största negativa klimatpåverkan uppstår. Utredningen konstaterar samtidigt att det är kväve som ur ett kortsiktigt perspektiv är det näringsämne som är mest kritiskt för växtodlingen. Under de följande rubrikerna kommer utredningen därför att fokusera på att analysera förslag som syftar att minska den negativa klimatpåverkan från kvävemineralgödsel och främja utveck- lingen mot ett fossiloberoende jordbruk. Några av förslagen som analyseras kommer har även positiva effekter vad gäller att minska be- hovet av att tillföra även annan mineralgödsel som fosformineralgöd- sel. Exempel på sådana åtgärder är markkartering samt analys av stall- gödselinnehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft7"&gt;Utredningens analyser redovisas i enlighet med den prioritets- ordning som redovisas i kapitel 2 Utredningens uppdrag under föl- jande rubriker:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Åtgärder och styrmedel som syftar till att effektivisera använd- ningen och hushålla med resursen gödsel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Åtgärder och styrmedel för att främja återvunnet kväve i mineral- gödsel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Åtgärder och styrmedel för att ersätta den fossila råvaran vid till- verkning av kvävemineralgödsel mot förnyelsebar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Åtgärder och styrmedel för att effektivisera användningen och hushålla med resursen gödsel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft7"&gt;Under denna rubrik har utredningen analyserat olika förslag till styr- medel och åtgärder för att styra mot en bättre hushållning och resurs- effektivisering av gödsel. I denna del har utredningen analyserat an- vändningen av alla gödselmedel såväl mineralgödsel som organiska gödselmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Precisionsodling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Allt fler jordbruksföretag använder sig av tekniker som faller inom begreppet precisionsodling. Precisionsodling handlar bland annat om utifrån kunskap och information om markens egenskaper och grö- dans upptag av näringsämnen anpassa åtgärder för att få bästa möj- liga utbyte av odlingen. Med hjälp av exempelvis markkartering och kvävesensorer kan gödsel tillföras i en anpassad mängd som är mera optimal för odlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft55"&gt;Markkartering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Kunskap om markens egenskaper är en viktig faktor vid odling och betesdrift. För att få kunskap om markens struktur och växtnärings- innehåll görs en markkartering. En markkartering innebär att jord- prover tas vilka sedan analyseras. Det går att genomföra både kemisk och biologisk markkartering. Vanligtvis tas ett prov per hektar men detta beror på jordartsförhållanden. I den kemiska markkarteringen ingår att analysera pH och halterna av olika näringsämnen samt tung- metaller. Första gången en markkartering görs analyseras även bland annat jordart, lerhalt och mullhalt. Jordbruksverket rekommenderar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="p249dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367249x1.jpg/" id="p249img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p93 ft7"&gt;att markkartering görs vart 10:e år. Resultaten av provtagning och analys redovisas sedan på en karta över fältet. På senare år har även biologisk markkartering blivit vanligare. Vid en biologisk markkar- tering analyseras markens innehåll av svampar och nematoder som kan orsaka skördeförluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Tidigare har det funnits på markkartering för att få beviljat stöd i landsbygdsprogrammet. Kostnaden för att genomföra en kemisk mark- kartering varierar men uppskattas till i genomsnitt till drygt 210 kro- nor/ha.&lt;SPAN class="ft80"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;En biologisk markkartering uppskattas kosta i genomsnitt cirka 300 kronor/ha. För ett genomsnittligt jordbruksföretag med 43 hektar skulle kostnaden hamna på drygt 9 100 kronor för den kemiska analysen och nästan 13 000 kronor för den biologiska. De ekonomiska och miljömässiga effekterna av markkartering blir synliga först i ste- gen efter kartering, ex. i steget då insatsmedel används. Utan mark- kartering är det svårare att använda optimal mängd insatsmedel till exempel kalk och upprätthålla en balans i jorden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;Kunskap om grödans upptag av näringsämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft14"&gt;För precisionsodling är det förutom kunskap om markförhållandena viktigt att ha kunskap om grödans upptag av näringsämnen. Jordbruks- verket ger årligen ut rekommendationer för gödsling och kalkning&lt;SPAN class="ft105"&gt;29&lt;/SPAN&gt;. Rekommendationerna syftar till att uppnå en ekonomiskt optimal göds- ling samtidigt som de ligger inom gränserna för en miljömässigt håll- bar gödslingsinsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft38"&gt;För att få mer detaljerad information om gödselbehovet finns det på marknaden en rad olika verktyg som gör det möjligt att under pågående odlingssäsong mäta kväveupptaget i växtligheten på fälten. För detta ändamål används både kvävesensorer och satellitbilder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft55"&gt;Kvävesensorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft38"&gt;Användningen av en kvävesensor gör det möjligt att styra gödsel- tillförseln utifrån kvävebehovet i den växande grödan. En kvävesen- sor fästs på traktorns tak där den söker av fältet på båda sidor om traktorn och mäter grödans färg (klorofyllhalten i bladen) och grö-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Nordic Beet Research, Betodlaren 3 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Jordbruksverket, 2020., Jordbruksinformation &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12–2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;dans täthet. Grödans färg och kväveinnehåll har ett starkt samband och ju mer klorofyll som grödan innehåller desto grönare blir den. Grödans täthet mäts för att man ska kunna lokalisera områden med låg biomassa. Utifrån informationen beräknas grödans kväveupptag och därefter den optimala givan. Informationen skickas till styr- enheten för spridaren som sedan matar ut rätt dos gödsel på rätt plats. Den första kvävesensorn lanserades på den svenska marknaden runt millennieskiftet. I dag uppskattas det finnas omkring 250 kväve- sensorer i det svenska jordbruket och den areal som odlas med sen- sorer uppskattas till 180 000 ha. I Danmark finns ett betydligt färre antal sensorer, uppskattningsvis rör det sig om cirka 50 stycken. Bak- grunden till detta är den danska lagstiftningen som begränsar hur mycket kväve som kan spridas. Med redan fastslagna givor minskar incitamenten för att anpassa givan efter behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft38"&gt;En ny kvävesensor kostar cirka 300 000 kronor Under 2019 be- viljades två investeringsstöd för kvävesensorer inom landsbygds- program under åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak. För investeringsstöd gäller att jordbrukaren kan få stöd för höst 40 procent av investeringskostnaden upp till 2 miljoner kronor. Med ett beviljat stöd skulle kostnaden för jordbrukaren för en kvävesensor hamna på från 180 000 kronor. Men för att kunna dra nytta av den information som kvävesensorn samlar in krävs en göd- selspridare som går att styra så att givan kan justeras medan traktorn rör sig över fältet. Det krävs kontroll över utmatad mängd gödning och spridningsbild. I dag används ofta centrifugalspridare där arbets- bredden ligger från 12 till 36 smeter. Rampspridare är alternativet och liknar tekniken för spridning av växtskyddsmedel men är för göd- ning mindre vanlig i dag. Centrifugalspridaren slungar den granule- rade gödningen ut över fältet med hjälp av roterande diskar. En rad faktorer påverkar spridningens precision så som gödningens form och densitet. Men även väder, vind, fältets egenskaper och traktorns hastighet inverkar. Även traktorns egenskaper har betydelse då pre- cision kräver kontroll på hastigheten och att spridarens höjd och vinkel i förhållande till marken hålls konstant. Utredningen ser att precisionsodling inte uppnås enbart med hjälp av sensorer som till- handahåller information om grödans behov utan i många fall krävs investeringar i uppdaterad teknik för att gödseln ska kunna spridas i enlighet med de behov sensorerna visar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="p251dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367251x1.jpg/" id="p251img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft38"&gt;Försök inom Greppa Näringen har visat att jordbrukare kan öka avkastningen med cirka tre procent genom att använda en kvävesen- sor vid odling av spannmål och oljeväxter. Detta samtidigt som ris- ken för liggsäd minskar och tröskkapaciteten ökar. Enligt Greppa Näringens beräkningar kan en investering i en kvävesensor ge en vinst på upp till 28 300 kronor På Greppa Näringens hemsida finns en kalkyl som kan användas av jordbrukare för att beräkna om det är lönsamt att investera i en kvävesensor.&lt;SPAN class="ft68"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Fördelen med en kväve- sensor är att ingen bearbetning av informationen behöver göras sär- skilt utan denna skickas automatiskt vidare till spridaren och under tiden gödselspridningen sker. Nackdelen med en kvävesensor är det höga inköpspriset och att spridaren måste vara tillräckligt avancerad för att kunna hantera informationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft55"&gt;Satellitbilder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Satellitbilder kan användas på liknande sätt som en kvävesensor men till skillnad från en kvävesensor där bilderna tas momentant används satellitbilderna med viss fördröjning. Satelliten tar bilder på marken och bilderna omvandlas sedan till styrfiler som kopplas till, och styr en gödselspridare. Fördelen med satellitbilder är att man får bilder över stora områden. Nackdelarna är att det är en fördröjning mellan tillfället då bilden togs tills man får tillgång till bilden samt att mol- nigt väder omöjliggör bra bilder samtidigt som perioden då bilden måste tas är relativt kort. Greppa Näringen har som mål att det under perioden mellan april och juni varje år ska finnas minst tre bilder över de flesta fälten från Skåne till Uppland. Dessa går att få tillgång till kostnadsfritt och det är även möjligt att spara bilderna mellan olika tidpunkter för egna fält. Det är Greppa Näringen som genom ett avtal med DataVäxt (Lantmännen) möjliggör för jordbrukare att få till- gång till dessa satellitbilder. Bilderna kommer från Satelliten Copernicus Sentinel2 som i sin tur skjutits upp av det europeiska samarbetet ESA. Enligt en utvärderingsrapport från Jordbruksverket&lt;SPAN class="ft80"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;uppskatta- des antalet användare av denna satelittjänst till mellan 5 &lt;NOBR&gt;000–7&lt;/NOBR&gt; 000.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Greppa.nu.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Utvärderingsrapport 2021:1 Möjliga klimatåtgärder och styrmedel i ett framtida landsbygds- program.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Effektivare hantering av stallgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft55"&gt;Kunskap om stallgödselns innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;För att kunna använda stallgödseln så effektivt som möjligt är det viktigt att veta vad denna gödsel innehåller. Innehållet av näringsämnen i stallgödseln varierar beroende på djurslag, foder, utfodringsinten- sitet, strömedel, stalltyp, lagring m.m. Inom Greppa Näringen har undersökningar gjorts som visar att en jordbrukare genom att ana- lysera stallgödseln kan få en mer korrekt uppfattning om mängden lättillgängligt kväve i denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Riktvärdet för ammoniumkväveinnehåll i flytgödsel är 1,5 kilo per ton gödsel, men värdet varierar kraftigt. I en undersökning av 65 går- dar i Mellansverige varierade värdena från 0,8 till 3,9 kilo ammonium- kväve per ton gödsel. I det räkneexempel som Greppa Näringen ut- gick ifrån antogs att gårdens gödsel vid analys visat sig innehålla 2,4 kilo ammoniumkväve per ton i stället för 1,5 kilo. Med 25 ton stallgödsel per hektar som myllas och med hänsyn taget till kväveeffekten visar det sig att jordbrukaren sprider 878 kg kväve mer än riktvärdet visar. I förlängningen innebär detta att kompletteringsgödslingen kan minskas med motsvarande mängd vilket ger sluppna utsläpp om drygt 3 000 kg CO&lt;SPAN class="ft114"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e. Med ett antaget kvävepris på 9,14 kronor/kg N ger åt- gärden även en besparing på drygt 8 000 kronor minus, kostnaden för analysen som uppskattas till, 300 kronor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;När en analys görs av stallgödseln är det är naturligtvis bra att även analysera gödselns innehåll av fosfor och kalium. Till skillnad från i fallet med kväve är förhållandet ofta det omvända, dvs. att hal- terna fosfor och kalium vid analys ligger något under riktvärdet. En fullständig stallgödselanalys där även fosfor och kalium ingår kostar cirka 800 kronor. Enligt Greppa Näringens beräkningar skulle den ekonomiska besparingen vid en fullständig analys som även inklu- derar fosfor och kalium därför bli något lägre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft55"&gt;Teknik för analys av stallgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft38"&gt;Analyser av innehållet i stallgödseln kan göras både genom att skicka ett gödselprov till ett laboratorium för vidare analys eller genom att analysera gödseln på plats på gården. Det finns olika möjligheter att själv göra analysen på gården bl.a. genom att beställa ett färdigt paket&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="p253dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367253x1.jpg/" id="p253img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft14"&gt;med material och reagenser. Det finns även teknik som kan användas för att analysera stallgödseln och styra gödselgivan under sprid- ningen. Den teknik som används för detta är en så kallad infraröd spektroskopi (NIR) och innebär att gödseln belyses med vanligt vitt ljus. Energin i ljuset absorberas olika beroende på innehåll och sam- mansättning i gödseln. Det ljus som reflekteras tillbaka till instru- mentet delas upp i våglängder och ett spektrum bildas. Spektrumets form kan sedan relateras till närings- och kolinnehåll i gödseln. Tek- niken är tämligen dyr och utrustningen uppskattas kosta någonstans mellan 200 000 och 500 000 kronor.&lt;SPAN class="ft105"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Här kan det dock finnas flera användningsområden för tekniken ex. kan samma sensor användas till att även analysera olika beståndsdelar i skördade grödor och ensilage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;Hantering av stallgödseln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Lagring och spridning av stallgödseln påverkar vilka kväveförluster, genom ammoniakavgång, som uppkommer. Det är i denna hantering som förlusterna kan bli betydande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft14"&gt;Det finns i dag en mängd styrmedel som är riktade mot att minska ammoniakutsläppen från jordbruket. Det finns lagar, förordningar och allmänna råd vilka riktar in sig på de olika stegen i stallgödsel- hanteringen. Det finns även stöd inom det nuvarande landsbygdspro- grammet för olika investeringsåtgärder kopplade till gödselhantering inklusive lagring och gödselspridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Användningen av släpslang vid stallgödselspridning har blivit van- ligare&lt;SPAN class="ft80"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;och tillsammans med ökad lagringskapacitet på gårdarna har det gjort att gödslingen har kunnat anpassats bättre till grödornas behov. Att kunna sprida vid rätt tidpunkt borgar för bästa möjliga utnyttjande av näringen. Goda förutsättningar är spridning; i växande gröda, vid låg temperatur och hög luftfuktighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;I Sveriges luftvårdsprogram&lt;SPAN class="ft68"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;beskrivs ett antal åtgärder som prio- riteras för att minska ammoniakavgången från jordbruket och här finns även beskrivningar av hur stora utsläppsminskningar i fråga om ammoniak som förslagen innebär samt konsekvenserna av desamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Information från Bo Stenberg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;SCB Gödselmedel i jordbruket 2018/19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nationellt luftvårdsprogram regeringsbeslut I9 vid regeringssammanträdet den 28 mars 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="p254dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367254x1.jpg/" id="p254img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Ytterligare ett sätt att minska ammoniakavgång och samtidigt öka innehållet av kväve i stallgödsel (flytgödsel) och biogödsel har ut- vecklats av företaget N2 Applied. Företaget har utvecklat en små- skalig eldriven teknik för att ”kväveboosta” gödseln med nitratkväve. Med N2 Applieds teknik behandlas gödseln på gården i en mobil plasmareaktor. Tekniken bygger på en process som tidigare användes för att producera kvävemineralgödsel, den s.k. &lt;NOBR&gt;Birkeland-Eyde&lt;/NOBR&gt; pro- cessen som användes innan &lt;NOBR&gt;Haber-Bosch&lt;/NOBR&gt; processen hade utvecklats. Mängden nitratkväve som processen kan tillföra gödseln är lika stor som dess innehåll av ammoniumkväve. En effekt av att kväve tillförts är att &lt;NOBR&gt;pH-värdet&lt;/NOBR&gt; i gödseln sjunker till runt pH 5,5. Denna &lt;NOBR&gt;pH-sänk-&lt;/NOBR&gt; ning är tillräckligt stor för att påtagligt reducera ammoniakavgången vid den efterföljande hanteringen av gödseln. Utredningen har inte lyckats få fram några prisuppgifter vad gäller metoden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft55"&gt;Transport och separering av stallgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;Tillgången till stallgödsel ser olika ut i olika delar av landet. Det finns vissa kluster med mycket djur och därmed mycket stallgödsel i för- hållande till hektar jordbruksmark. Risken med en väldigt hög kon- centration djur och därmed stallgödsel är att det blir en obalans i framför allt fosfortillförseln vilket kan leda till ett ökat näringsläckage. En möjlighet för att komma tillrätta med obalansen är att gårdar med ett överskott av stallgödsel transporterar gödsel till gårdar med under- skott. Obehandlad stallgödsel innehåller mycket vatten och är där- med dyr att transportera. För att underlätta för transport behövs åtgärder för att på olika sätt minska vattenhalten i gödseln Samma sak gäller även för rötrester, dvs. även de kan transporteras längre om vattenhalten reduceras. Fördelen med en stallgödsel som är enklare att transportera är att möjligheten att sprida gödseln på större arealer ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;När det gäller konsekvenserna av en ökad transport av stallgödsel har detta utretts av Agrifood. I en rapport har Agrifood undersökt om transporter av stallgödsel skulle kunna bidra till att minska när- ingsläckaget i djurtäta områden och delvis kunna ersätta mineral- gödsel på växtodlingsgårdar.&lt;SPAN class="ft80"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;I rapporten dras slutsatsen att ökade transporter av stallgödsel sannolikt kommer att innebära att antalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Agrifood, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="p255dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367255x1.jpg/" id="p255img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;djur på djurgårdarna kommer att öka och i och med det även över- skottet av stallgödsel på gården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Gödselseparering är en metod som bygger på att man separerar gödseln i en fast och en flytande fraktion med hjälp av olika tekniker. Med den separerade gödseln ges möjlighet att optimera spridningen av näringsämnen då de olika fraktionerna innehåller olika koncentration av dessa. T.ex. har den vätskefas som uppstår vid separeringen en lägre koncentration fosfor och högre halt av kväve än vad vanlig flyt- gödsel har. Den fasta fasen har ett relativt högre innehåll av fosfor jämfört med den flytande fasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;För att separera näringsämnen i stallgödsel används i dag en rad olika tekniker bl.a. vakuumavdunstning, centrifugering och skruv- press. De olika teknikerna har olika effektivitet i separering och inne- bär också olika kostnader i investering och drift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Styrmedel i form av en skatt på mineralgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft14"&gt;Skatt på mineralgödsel har lyfts fram som ett sätt att minska an- vändningen av mineralgödsel. Mellan &lt;NOBR&gt;1995–2010&lt;/NOBR&gt; fanns en skatt på gödselmedel om 1,80 kronor/kg N och 30 kronor/g kadmium om halten översteg 5 gram kadmium per ton fosfor&lt;SPAN class="ft105"&gt;36&lt;/SPAN&gt;. Syftet med kväve- skatten var att minska utsläppen av kväve (och med kadmiumskatten att minska ackumulering av kadmium i åkermark). Innan skatten infördes fanns en miljöavgift på mineralgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;Skattens andel motsvarade cirka 20 procent av priset på mineral- gödsel. En del av skatten återfördes till branschen genom en satsning på &lt;NOBR&gt;informations-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;utbildnings-,&lt;/NOBR&gt; rådgivnings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja hållbara produktionsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;I budgetpropositionen för 2010 gjorde den dåvarande regeringen bedömningen att skatten på gödselmedel borde slopas. Regeringen föreslog i prop. 2009/10:41 att lagen (1984:409) om skatt på gödsel- medel skulle upphöra att gälla vid utgången av 2009 och angav att beskattningen försämrat de svenska lantbrukarnas konkurrensvill- kor utan att ha någon större effekt på användandet av gödselmedel. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag och bortta- gandet beräknas ha inneburit cirka 320 miljoner kronor per år i kost- nadsbesparing för jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SOU 2003:9 &lt;/SPAN&gt;Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="p256dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367256x1.jpg/" id="p256img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft8"&gt;Riksdagen tillkännagav den 27 mars 2015 som sin mening att skatt på ”handelsgödsel” inte bör införas (bet. 2014/15:SkU18, rskr. 2014/ 15:148).&lt;SPAN class="ft80"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Det motiverades bl.a. med att den tidigare skatten inte var effektiv och att ett återinförande av en sådan skatt är en kostsam åt- gärd med liten påverkan på miljön. Regeringen angav i budgetpro- positionen för 2016 att den inte har för avsikt att återinföra den skatt på gödselmedel som avskaffades 2010. Därmed ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande var slutbehandlat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Utredningens överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft7"&gt;Utredningen konstaterar att det finns styrmedel på plats redan i dag för att främja precisionsodling i jordbruket samt effektivare stall- gödselhantering. När det gäller att effektivisera gödselhanteringen finns en rad metoder och tekniker på plats redan i dag. Här vill dock utredningen lyfta fram att det kan vara relevant med insatser fram- över vad gäller utveckling av nya tekniker, inte minst på gårdsnivå. Detta gäller inte bara tekniker för att effektivisera hanteringen utan skulle även kunna omfatta t.ex. småskalig gödseltillverkning. Utred- ningen har inte för avsikt att lägga något konkret förslag på området i detta betänkande men anser att utvecklingen bör följas upp fram- över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Utredningen konstaterar när det gäller en skatt på mineralgödsel att det inte finns politiskt stöd för att införa en sådan. Vidare har det funnits frågetecken kring skattens styrande effekt. Utredningen avser mot bakgrund av detta att inte gå vidare med detta som ett förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Åtgärder och styrmedel för att främja återvunnet kväve i mineralgödsel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft38"&gt;Recirkulering av näringsämnen mellan stad och land är en förutsätt- ning för ett framtida hållbart samhälle och däribland jordbruk. Under denna rubrik analyseras återvinning av kväve från reningsverk samt återföring av näringsämnen genom användningen av biogödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;I tillkännagivandet används termen handelsgödsel. Begreppet handelsgödsel används här av riksdagen med avsikten att beskriva mineralgödsel. Utredningen vill poängtera att begreppet handelsgödsel omfattar allt gödsel som säljs (dvs. såväl mineralgödsel som organiska gödsel- medel). Utredningen har därför valt att inte använda begreppet i övrigt i betänkandet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="p257dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367257x1.jpg/" id="p257img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Återvinning av kväve från reningsverk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft38"&gt;I rapporten Fosfor, kväve, kalium och svavel – tillgång, sårbarhet och återvinning från avlopp beskrivs att avloppsvattnet i de kommunala reningsverken innehåller cirka 28 000 ton växttillgängligt kväve.&lt;SPAN class="ft68"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Detta är i samma storleksordning som det växttillgängliga kvävet i stallgöd- sel som uppskattas till 31 300 ton. I dag används dock endast cirka 6 procent av kvävet från reningsverken som gödsel i form av avvatt- nat slam. Att siffran är så låg beror på att det endast är en liten del kvävet som når reningsverket som sedan hamnar slamfraktionen. Och av det kväve som hamnar i slamfraktionen är drygt hälften växttill- gängligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Den största delen av kvävet omvandlas till kvävgas i den biologiska reningen i reningsverket. En del av kvävet hamnar i rejektvattnet. Rejektvatten skulle förenklat kunna förklaras som det vattnet som avlägsnats från slammet i reningsprocessen i reningsverket. Här finns en potential att utvinna kväve som skulle kunna användas som gödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;När kväve återvinns ur avlopp minskas klimatpåverkan både på grund av uteblivna utsläpp från produktion av kvävemineralgödsel och på grund av uteblivna utsläpp från reningen av kväve i renings- verken. Återvinning av kväve från avlopp för användning som gödsel kan väsentligt minska utsläppen av växthusgaser per kilo kväve. Det är återvinning av kväve från avloppsreningens rejektvatten som ger störst minskning av utsläppen per kilo kväve. Den potentiella minsk- ningen av växthusgasutsläppen är enligt studien i storleksordning 22 kg CO&lt;SPAN class="ft114"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e per kilo återvunnet kväve, men kan vara betydligt större (beroende på de processer som används vid reningsverket). Mängden växttillgängligt kväve i rejektvattnet har uppskattats till nästan 8 000 kg N vilket totalt ger en potential att minska utsläppen med nästan 175 000 kg CO&lt;SPAN class="ft114"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e. Kostnaden för att återvinna kväve från rejektvatten uppskattas cirka 20 kronor per kg återvunnet kväve.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Teknik med att återvinna kväve från rejektvattnet är inte ny och har tidigare använts i bl.a. i Ellinge reningsverk i Skåne mellan åren &lt;NOBR&gt;1992–2006.&lt;/NOBR&gt; I dag pågår två parallella projekt där kvävet från rejekt- vattnet återvinns. Det är dels ett projekt som drivs av företaget Eko- Balans Fenix AB med finansiering av Energimyndigheten där åter- vinning till fast ammoniumsulfat studeras. Och dels en patentsökt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Jönsson, H., 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="p258dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367258x1.jpg/" id="p258img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft9"&gt;metod som kommer studeras av &lt;NOBR&gt;Ragn-sells&lt;/NOBR&gt; i ett projekt som EU finansierar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;Återvinning av kväve från industrin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Förutom återvinning av kväve från avloppen sker det även viss åter- vinning från industri. Ex. har det vid SSAB i Oxelösund återvunnits cirka 6 000 ton ammoniumsulfat per år. Denna har sedan sålts till kemisk industri och till jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft11"&gt;Kvotplikt ett exempel på styrmedel för ökad återvinning av kväve&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;För att öka mängden återvunnet kväve har frågan om att införa en kvotplikt för gödsel tagits upp bland annat av Delegationen för cir- kulär ekonomi&lt;SPAN class="ft80"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;som Miljömålsberedningen&lt;SPAN class="ft80"&gt;40&lt;/SPAN&gt;. Även om frågan om kvotplikt har lyfts har inga konkreta förslag på hur en sådan skulle kunna utformas tagits fram. Expertgruppen för hållbar och cirkulär VA inom Delegationen för cirkulär ekonomi föreslår i sin rapport att regeringen bör utreda införandet av en kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel. Expertgruppen moti- verar sitt förslag med att det behövs ett styrmedel för att öka efter- frågan på återvunnet kväve. Med dagens teknik och marknad är det, och kommer sannolikt vara under längre tid, dyrare att utvinna kväve ur avlopp/slam än att köpa ny mineralgödsel med nyproducerat kväve.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft14"&gt;Miljömålsberedningen föreslår i sitt betänkande att regeringen ska verka inom EU för att det i EU införs en kvotplikt på inbland- ning av en minsta mängd återvunnen fosfor och kväve i mineralgöd- sel. Beredningen menar att styrmedel på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; för att öka åter- föringen kan vara relevant och möjligt då flera länder har eller ser på möjligheten att lagstifta om återvinning av fosfor och kväve. För själva utformandet av kvotplikten drar beredningen paralleller till den reduktionsplikt som finns i dag på drivmedelssidan (se kapitel 5). Miljömålsberedningens betänkande har remitterats och är under be- redning i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Rapport Hållbar och cirkulär VA – från avlopp till resurs av Expertgruppen för hållbar och cirkulär VA inom Delegationen för cirkulär ekonomi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SOU 2021:83 &lt;/SPAN&gt;Havet och människan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="p259dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367259x1.jpg/" id="p259img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;I sammanhanget kan även nämnas att regeringen har gett Natur- vårdsverket i uppdrag att under 2021 lämna förslag på produkter eller materialflöden där kvotplikter för användningen av återvunnen råvara skulle vara lämplig att införa för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Uppdraget ska redovisas senast den 1 decem- ber 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Återföring genom användning av biogödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Återföring av näringsämnen sker även när biogödsel används. Med biogödsel avses rötrester från biogasanläggningar, framför allt så kal- lade gårdsanläggningar och samrötningsanläggningar. Enligt Energi- myndighetens statistik&lt;SPAN class="ft80"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;rötades 1,14 miljoner ton (våtvikt) stallgödsel totalt år 2019. Stallgödseln återförs sedan till stor del till åkermarken i form av biogödsel. Utredningen förslår under kapitel 8 Produktion av biodrivmedel, olika åtgärder och styrmedel för att öka produktion av biogas och därmed ökar tillgänglig biogödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Utredningens övervägande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Utredningen noterar att det finns möjlighet att återvinna kväve från reningsverken i större utsträckning än vad som nu görs. Tekniken som sådan finns men används inte i reningsverken. Utredningen noterar vidare att de rapporter som nyligen har lyft fram möjligheten att utreda en kvotplikt för gödsel ligger i linje med det uppdrag som Naturvårdsverket nu har vad gäller att utreda just möjliga produkter eller materialflöden där kvotplikt för återvunnen råvara är lämpliga att införa. Utredningen konstaterar att utvecklingen bör följas upp framöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Energimyndigheten, 2020. ER 2020:25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="p260dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367260x1.jpg/" id="p260img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p655 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Åtgärder och styrmedel för att ersätta den fossila råvaran vid tillverkning av kvävemineralgödsel mot förnyelsebar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Utredningen har i ovanstående text analyserat möjligheterna att så långt som möjligt resurshushålla och använda återvunnen råvara för att på så sätt minska behovet av nytt kväve. Mot bakgrund av dessa analyser konstaterar utredningen dock att det i nuläget inte är möjligt att helt ersätta tillförseln av kvävemineralgödseln, se även rubrik 10.1.5. Utredningen konstaterar att det finns olika sätt att producera kväve- mineralgödsel på och dessa ger olika stora utsläpp av växthusgaser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft11"&gt;Skillnader i produktionssätt och Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft38"&gt;Redan i dag finns stora skillnader i utsläppen av växthusgaser från produktion av kvävemineralgödsel beroende på var i världen gödseln produceras. Utsläppen räknat i koldioxidekvivalenter från produk- tionen i Europa är i genomsnitt 3,52 kg &lt;NOBR&gt;CO&lt;SPAN class="ft145"&gt;2&lt;/SPAN&gt;-e/kg&lt;/NOBR&gt; N jämfört med importerad mineralgödsel utanför Europa (Ryssland och övriga världen) ligger på i genomsnitt 7,34 kg CO&lt;SPAN class="ft145"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e/kg N. Att skillnaden i utsläppen är så stor beror till viss del på att olika råvaror (naturgas, kol, olja) används och att produktionsanläggningarna är olika effek- tiva. Den största orsaken anses dock vara att det i Europa finns katalytiska filter som renar bort den lustgas som bildas i tillverk- ningen. Detta steg har tillkommit som en följd av att anläggningarna är anslutna till systemet med utsläppshandel. Här kan konstateras att EU är den region som har hårdast krav på utsläppsminskningar för all sin industri.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;Som ett räkneexempel har utredningen tittat på skillnaderna i utsläpp om hela den svenska användningen av mineralgödsel skulle vara producerad i Europa jämfört med hur det ser ut i dag där cirka 25 procent är importerat från tredje land.&lt;SPAN class="ft80"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Den svenska förbruk- ningen av mineralgödsel ligger på drygt 180 000 ton N/år. Andelen mineralgödsel som i dag importeras från tredje land uppgår till 25 pro- cent. Skulle all mineralgödsel i stället skulle vara producerade i Europa skulle utsläppen bli drygt 170 000 ton CO&lt;SPAN class="ft114"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e/år lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Jordbruksverket, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="p261dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367261x1.jpg/" id="p261img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft7"&gt;För att minska risken för koldioxid läckage dvs. att produktion flyttar utanför EU har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; inom ramen för den nya gröna given lagt ett förslag om införandet av ett nytt verktyg för att prissätta koldioxidutsläpp för varor med höga utsläpp som impor- teras till EU eller en s.k. Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM). Ett sådant verktyg skulle få till följd att de företag som vill exportera mineralgödsel till EU skulle införa katalytisk rening för att rena bort lustgas och därmed skulle de sänka sina utsläpp till en nivå som motsvarar den från anläggningar inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Produktion av kvävegödsel från förnybara källor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;När det gäller produktionen av kvävemineralgödsel är det produk- tionen av vätgasen som är det mest energikrävande steget. Vätgas produceras i dag i industriell skala i Europa främst från naturgas. I andra delar av världen används även kol eller olja i stor utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Genom att byta ut den fossila energin som används vid produk- tionen av vätgas mot förnybar energi kan klimatpåverkan minskas. I en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet beskrivs och jämförs olika tekniska alternativ för produktion av kvävegödsel baserad på förnybara energikällor.&lt;SPAN class="ft68"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Teknikerna som beskrivs finns i princip utvecklade men används inte i nuläget för att producera kvävegödsel. I rapporten konstateras att de olika alternativen innebär att pro- duktionsvolymer kommer att vara relativt små jämfört med dagens produktion. Räknat per ton kväve (N) i produkt, producerar de olika scenarierna ungefär mellan 1 &lt;NOBR&gt;700–24&lt;/NOBR&gt; 000 ton N/år, eller &lt;NOBR&gt;5–65&lt;/NOBR&gt; ton N per dag. Detta är alltså mycket småskaligt jämfört med dagens fossila anläggningar som kan producera uppemot 3 000 ton ammoniak per dag, vilket motsvarar nästan 2 500 ton N per dag. De utsläpp av växt- husgaser för produktion enligt de tekniker som beskrivs i rapporten varierar mellan &lt;NOBR&gt;0,1–1,5&lt;/NOBR&gt; kg CO&lt;SPAN class="ft145"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e/kg N (jämfört med dagens &lt;NOBR&gt;3.5–7,3&lt;/NOBR&gt; kg CO&lt;SPAN class="ft145"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e/kg N).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Ahlgren S., Bauer F., Hulteberg C., 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft55"&gt;Grön vätgas – projekt som är på gång&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;För närvarande pågår flera projekt runt om i världen och som syftar till att producera mineralgödsel där ammoniak tillverkas av fossilfri vätgas. Utredningen har identifierat tre pågående projekt med denna metod, utredningen har fått indikationer på att det dessutom finns flera pågående projekt. De projekt som utredningen har identifierat drivs av gödseltillverkaren Yara, gödseltillverkaren Fertiberia SA till- sammans med energibolaget Iberdrola SA samt gruvdriftskoncernen LKAB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Yaras arbete med att från grön vätgas producera kvävemineral- gödsel består av tre projekt i Norge (Porsgrunn), Australien (Pil- bara) och Nederländerna (Sluiskil). I Norge projekteras för att fram- ställa vätgas med vattenkraft som energikälla. Enligt planen ska fabriken stå klar i början av 2023 och ska kunna producera 20 000 ton ammoniak. Enligt Yaras beräkningar kommer produktionen med- föra utsläpp på 0,75 ton &lt;NOBR&gt;CO&lt;SPAN class="ft114"&gt;2&lt;/SPAN&gt;-ekv/kg&lt;/NOBR&gt; N. Yara planerar att på sikt ställa om produktionen i norska Porsgrunn till helt fossilfri drift med hjälp av vätgas. Vid anläggningen tillverkas i dag 500 000 ton ammo- niak per år. Vid Yaras projekt i Australien projekteras för att pro- ducera vätgas från solenergi och vid Yaras projekt i Nederländerna är planerna att använda havsbaserad vindkraft. I den australienska an- läggningen planeras för en produktion om 3,5 tusen ton ammoniak och i den holländska 70 tusen ton. Enligt Yaras plan ska de vara i kommersiell drift i början av 2023 (Pilbara) och 2025 (Sluiskil).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;I Spanien har energiföretaget Iberdrola SA och gödseltillverkaren Fertiberia SA ett pågående projekt för att producera vätgas med sol- celler som energikälla. Företagen bygger en fabrik för tillverkning av grön vätgas som ska vara i drift under 2021. Kapaciteten uppskattas ligga på 200 000 ton ammoniak per år. Bygget av fabriken beräknas kosta 150 miljoner euro och företagen räknar med stöd från såväl EU som från den spanska regeringen. Det finns även planer på att mellan 2023 och 2027 bygga ytterligare två fabriker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Det finns även planer på att tillverka fossilfri mineralgödsel genom användning av grön vätgas i Sverige. LKAB har startat ett projekt som kallas ReeMap. I projektet har utgångspunkten varit teknik för att återvinna fosfor ur gruvavfall men projektet har underhand ut- vecklats. I dag är ambitionen att även producera insatsvaror, däribland vätgas från fossilfri energi. Målet i &lt;NOBR&gt;ReeMAP-projektet&lt;/NOBR&gt; är att genom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="p263dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367263x1.jpg/" id="p263img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p430 ft38"&gt;fossilfria processer återvinna gruvavfall från LKAB:s järnmalmspro- duktion och omvandla det till produkter vilka EU klassificerar som kritiska råmaterial. Fosformineral och sällsynta jordartsmetaller är på grund av EU:s importberoende av stor betydelse för vår ekonomi. Förstudie pågår till och med 2021. Full produktion, efter miljötill- stånd och byggnation uppskattas kunna uppnås 2027. När produktio- nen är i gång beräknas man kunna producera 5 gånger Sveriges behov av fosformineralgödsel. Man avser även att producera grön ammoniak som sedan kan användas för tillverkning av mineralgödsel. I projektet räknar man med att produktionen av mineralgödsel kommer inne- bära uteblivna utsläpp om upp 700 000 ton koldioxid (motsvarande cirka 1 procent av Sveriges utsläpp 2019) jämfört med alternativet att öka produktion av mineralgödsel med den teknik som traditionellt används i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft11"&gt;Jämförelse av växthusgasutsläpp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft7"&gt;Tidigare i detta kapitel har utredningen räknat på att utsläppen av växthusgaser kopplat till mineralgödselproduktionen skulle minska med drygt 170 000 ton CO&lt;SPAN class="ft111"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e/år om alla mineralgödsel som används i Sverige skulle vara producerad i Europa eller med motsvarande standard och krav. Skulle i stället alla gödsel komma från den fossilfria gödseln skulle utsläppen minska med ytterligare nästan 500 000 ton CO&lt;SPAN class="ft111"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e/år. Se tabellen nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft18"&gt;Tabell 10.7 Jämförelse av olika tekniker för framställning av kvävegödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft19"&gt;Utsläpp av CO2 respektive kr per kg&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td428"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Gödsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td429"&gt;&lt;P class="p427 ft18"&gt;Utsläpp CO2e&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td260"&gt;&lt;P class="p428 ft18"&gt;Pris&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td430"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td431"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td263"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td432"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kvävemineralgödsel tillverkad i Europa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td433"&gt;&lt;P class="p427 ft19"&gt;3,52 kg CO2e/kg N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td269"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;9,14 kr/kg N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td428"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Yaras fossilfria kvävegödsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td429"&gt;&lt;P class="p427 ft79"&gt;0,75 ton CO2e/kg N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td260"&gt;&lt;P class="p428 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;18,2–36,6&lt;/NOBR&gt; kr/kg N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td434"&gt;&lt;P class="p42 ft79"&gt;Importerad kvävemineralgödsel från tredje land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td435"&gt;&lt;P class="p427 ft19"&gt;7,34 kg CO2e/kg N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td436"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;8,68 kr/kg N&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p349 ft19"&gt;Källa: Egen bearbetning av information från Yara, Jordbruksverket, Greppa Näringen m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft11"&gt;Högre kostnader för den fossilfria gödseln&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft38"&gt;Den gödsel som produceras från grön vätgas kommer att bli dyrare än den mineralgödsel som tillverkas från fossilråvara i dag. Priset som jordbrukaren kommer att få betala för gödseln som tillverkas från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;grön vätgas är inte lätt att förutse men enligt de uppskattningar som gjorts inom Yaras projekt väntas priset bli &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; gånger så högt jäm- fört med den gödsel som Yara producerar i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;För att sänka kostnaden för inköp av den fossilfria mineralgöd- seln skulle subventioner kunna införas av produktion och eller kon- sumtion. Det finns inte något beslut om produktion av fossilfri mineralgödsel i Sverige. Det är därför inte möjligt för utredningen att gå vidare och lägga något skarpt förslag i denna fråga. Utredningen har därför analyserat möjligheterna att subventionera konsumtionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft55"&gt;Subventioner på konsumtionssidan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Utredningen har analyserat konsekvenserna av att införa ett stöd i form av ett så kallat &lt;NOBR&gt;eco-scheme.&lt;/NOBR&gt; Ett &lt;NOBR&gt;eco-scheme&lt;/NOBR&gt; är en form av stöd som förhandlas i den pågående jordbruksreformen och är tänkt att ges som ettårigt stöd för gårdsstödsberättigad areal. Ett sådant stöd skulle betalas ut per hektar åker som använder fossilfri kvävegödsel och baseras på en genomsnittlig kostnadsökning för användningen av den dyrare fossilfria gödseln. Utredningen har räknat på att kost- nadsökningen är mellan &lt;NOBR&gt;10–30&lt;/NOBR&gt; kronor/kilo eller &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; gånger högre än i dag. Utredningen räknar vidare på en genomsnittlig kvävegiva på 74,5 kilo/hektar. Vid användning av den fossilfria gödseln skulle kost- nadsökningen bli mellan &lt;NOBR&gt;745–2&lt;/NOBR&gt; 235 kronor/hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Om ett stöd skulle omfatta all åkermark (2 548 400 hektar) som brukas i Sverige skulle kostnaden uppgå till mellan &lt;NOBR&gt;1,9–5,7&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor per år. Skulle den areal som gödslades med mineralgödsel- kväve 2018/2019 (1 587 400 hektar) omfattas skulle kostnaden uppgå till &lt;NOBR&gt;1,2–3,3&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Ett stöd skulle kunna riktas mot en viss gröda ex. höstvete som är den gröda där mest kvävegödsel används. För höstvete ligger den rekommenderade mängden kvävegödsel per hektar på, i genomsnitt 166 kg/ha. Arealen höstvete var drygt 400 000 hektar år 2020, vilket var rekord. Kostnaden skulle då bli mellan 660 &lt;NOBR&gt;miljoner–2&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Ett stöd till fossilfri gödsel som utformas dagens miljöersätt- ningar kan vara förenligt med WTO:s regler under förutsättning att ersättning ges maximalt för den merkostnad som uppstår. Ett stöd som utformas som ett frikopplat inkomststöd, ett så kallat &lt;NOBR&gt;eco-scheme,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;kan vara svårare att få &lt;NOBR&gt;WTO-kompatibel.&lt;/NOBR&gt; Det kan dock vara förenligt med &lt;NOBR&gt;WTO-avtalet&lt;/NOBR&gt; under vissa förutsättningar, att det är ett enhetligt stöd per hektar som är frikopplat (även träda och betesmark måste då vara ersättningsberättigad areal). För denna typ av stöd finns möj- ligheten att ge ett högre stöd än kostnadsskillnaden mellan fossilfri och fossil gödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;En fördel med att införa ett stöd inom den gemensamma jord- brukspolitiken är att statsstödsreglerna inte behöver beaktas särskilt. En nackdel är att stödet skulle sluka stora delar av budgeten och i praktiken lägga fler krav på branschen utan att förstärka lönsamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Ett alternativ till att införa ett &lt;NOBR&gt;eco-scheme&lt;/NOBR&gt; skulle vara att införa ett nationellt stöd genom en biopremie. Fördelen med ett sådant stöd skulle vara att ersätta jordbrukaren för den faktiska kostnaden som det högre priset på gödseln innebär. Nackdelen med ett sådant stöd skulle vara att det sannolikt skulle kräva ett statsstödsgod- kännande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Utredningens överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Den kvävemineralgödseln som planeras att produceras med grön vätgas kommer att bli dyrare än dagens gödsel. För att priset för göd- seln ska hållas ner skulle staten kunna gå in och subventionera an- tingen produktionen och/eller konsumtionen av gödseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Det finns planer på att producera fossilfri gödsel i Sverige i dag men det finns inga fattade beslut om att realisera dessa planer. Ut- redningen menar att det därför inte är möjligt att lämna några förslag kopplat till subvention av produktionen av fossilfri gödsel. Ett sådant stöd skulle kunna övervägas när planerna på produktionen har kom- mit längre. Utredningen menar att stöd till investeringar i produk- tionsanläggningar bör kunna omfattas av stöd genom det s.k. Industri- klivet och/eller Klimatklivet (se kapitel 14 Bakgrund klimat).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;När det gäller konsumtionen konstaterar utredningen att den fossilfria gödseln ännu inte finns tillgänglig på marknaden. Här kon- staterar utredningen att Yaras anläggningar väntas vara i drift under 2023. Utredningen utgår också från att den fossilfria gödseln kom- mer att finnas i begränsad omfattning, initialt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Eftersom den fossilfria gödseln inte finns på marknaden än är det svårt att bedöma om jordbrukarna som köper denna kommer att kunna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft7"&gt;föra vidare de ökade kostnaderna som den dyrare gödsel innebär för produktionen. Lantmännen har räknat på hur den fossilfria gödseln skulle påverka priset som konsumenten betalar för bröd som bakas på det spannmål som odlas med fossilfri gödsel. Enligt Lantmännens beräkningar skulle en brödlimpa bli cirka 40 öre dyrare. Historiskt har det dock varit svårt för jordbrukarna att föra ökade kostnader vidare i livsmedelskedjan då varken distributörer, handel eller konsu- menter har varit beredda på att betala för de mervärden som pro- duceras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;En risk med att gå ut och lova subventioner av en produkt redan innan den finns på marknaden är att priset på produkten sannolikt kommer att anpassas efter subventionen. Utredningen menar därför att ett sådant förslag skulle störa marknaden och utredningen avser inte att lämna något sådant. I utredningens förslag till utvidgat upp- drag till Jordbruksverket bör även den fossilfria gödseln följas upp när det finns på marknaden. Utredningen menar att det i samband med denna uppföljning finns möjlighet att omvärdera utredningens bedömning att det inte är lämpligt med ett konsumtionsbaserat stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Utredningens rekommendationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Allmänna överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Utredningen har konstaterat att insatser för att både hushålla och effektivisera användningen av såväl mineralgödsel som stallgödsel och andra organiska gödselmedel behöver öka. Utredningen har också konstaterat att de investeringsstöd som finns till precisionsodling och effektivare stallgödselhantering i nuvarande landsbygdsprogram behöver fortsätta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Utredningen kan vidare konstatera att det pågår teknikutveckling för att öka möjligheterna att återvinna näringsämnen från renings- verken och på så sätt återföra näringsämnen från stad till land. Det pågår även diskussioner om att driva på denna utveckling genom att införa mål för återföring av såväl kväve som fosfor från reningsverk. Parallellt med detta har Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ut- reda produkter eller materialflöden där kvotplikter för användningen av återvunnen råvara skulle vara lämplig att införa. I januari 2020 lämnades betänkandet &lt;SPAN class="ft43"&gt;Hållbar slamhantering &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:3) till reger- ingen. Denna bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utred-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="p267dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367267x1.jpg/" id="p267img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;ningen konstaterar sammantaget att ett arbete pågår vad gäller åter- föring av näringsämnen från stad till land och att det därför inte finns anledning för utredningen att gå före med något förslag på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft7"&gt;Det är stora skillnader i tillförseln av kväve från mineralgödsel, stallgödsel, biogödsel och slam. Den mängd kväve som tillförs genom mineralgödsel uppgår till cirka 180 000 ton kväve, från stallgödsel cirka 30 000 ton och från biogödsel cirka 3 500 ton och slam 1 700 ton. Ut- redningen konstaterar därför att det även framöver kommer finnas ett behov av att tillföra mineralgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Produktionen av kvävemineralgödsel är energiintensiv och med- för stora utsläpp av växthusgaser. Det är därför angeläget att minska dessa utsläpp. Det finns i dag planer på att producera fossilfri vätgas runt om i världen och så även i Sverige även om inga beslut är fattade än. Det finns inte heller någon fossilfri gödsel på marknaden i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft42"&gt;Redan i dag finns stora skillnader i produktionen av kvävemine- ralgödsel beroende på om gödseln tillverkas inom EU eller utanför. Genom att införa styrmedel som träffar gödselproduktionen utanför EU skulle utsläppen från produktionen av det gödsel som används i Sverige kunna minska avsevärt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Utredningens rekommendationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft11"&gt;Investeringsstöd till precisionsodling och effektivisering av stallgödselhantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Utredningen rekommenderar &lt;/SPAN&gt;att de investeringsstöd för preci- sionsodling och effektivisering av stallgödselhanteringen som finns inom den gemensamma jordbrukspolitiken bör fortsätta även i nästa programperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft7"&gt;Det finns inom nuvarande landsbygdsprogram möjligheter att få be- viljade stöd till precisionsodling och effektivisering av stallgödsel- hantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft38"&gt;I nuvarande landsbygdsprogram &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; finns det 84 miljoner kronor avsatta för investeringar för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och ammoniak. Ett fåtal investeringsstöd har be- viljats för inköp av kvävesensor. Den största mängden beviljade stöd&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="p268dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367268x1.jpg/" id="p268img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;återfinns dock som stöd till investeringar för en effektivare hanter- ing av stallgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Fördelen med precisionsodling och precisionsgödsling är att jord- brukaren kan sprida rätt mängd gödsel på rätt plats, vilket förväntas leda till mindre tillförsel av gödsel per producerad vara, lägre risk för övergödning och sammantaget lägre klimatpåverkan. Antalet kväve- sensorer i det svenska jordbruket i dag ligger på cirka 250 och antalet jordbrukare som använder den kostnadsfria satelittjänsten som finns genom Greppa Näringen är uppskattningsvis mellan 5 000 och 7 000. Det finns således potential att öka användningen av precisionsodling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;När det gäller effektivare stallgödselhantering kan utredningen kon- statera att ett bättre utnyttjande av kvävet i stallgödsel ger en minsk- ning av utsläppen av växthusgaser både i form av läckage från själva stallgödseln men även i form av minskat behov av att tillföra nytt kväve till växterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Stöd till produktion av fossilfri mineralgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Utredningen rekommenderar &lt;/SPAN&gt;att staten framöver bör genom ex. Industriklivet och/eller Klimatklivet kunna stödja de planer på produktion av fossilfri mineralgödsel som finns i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft7"&gt;Som utredningen konstaterar under rubrik 10.2.4 att det finns planer på att producera fossilfri gödsel i Sverige. Då dessa planer inte är beslutade än har utredningen bedömt att det inte är möjligt att lägga några skarpa förslag kopplat till subvention av sådan produktion. Utredningen bedömer dock att de produktion av fossilfri gödsel i Sverige bör kunna vara kvalificerade för stöd enligt Industriklivet&lt;SPAN class="ft69"&gt;44&lt;/SPAN&gt;eller Klimatklivet&lt;SPAN class="ft69"&gt;45&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Genom att stödja en inhemsk produktion av fossilfri kvävemi- neralgödsel skulle både minska utsläppen av växthusgaser kopplat till produktionen av mineralgödsel och det skulle även öka försörjnings- förmågan i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Förordning (2017:1319) om statligt stöd till åtgärder som bidrar till industrins klimatom- ställning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Förordning (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="p269dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367269x1.jpg/" id="p269img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td368"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Gödselmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Carbon Border Adjustment Mechanism&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft49"&gt;Utredningen rekommenderar &lt;SPAN class="ft42"&gt;att Sverige förhåller sig positiva till införandet av ett verktyg för prissättning på koldioxid på pro- dukter, bl.a. mineralgödsel, som importeras till EU från tredje land s.k. Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft8"&gt;Mineralgödselproduktionen inom EU har lägre utsläpp av växthus- gaser än mineralgödsel som kommer från andra delar av världen. Det är i dag mer än dubbelt så höga utsläpp från det kvävemineralgödsel som produceras utanför EU. Att skillnaden i utsläppen är så stora beror till viss del på att olika råvaror (naturgas, kol, olja) används och att produktionsanläggningarna är olika effektiva. Den största orsaken anses dock vara att det i Europa finns katalytiska filter som renar bort den lustgas som bildas i tillverkningen. Detta steg har till- kommit i Europa som en följd av att anläggningarna är anslutna till systemet med utsläppshandel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har aviserat att man ska komma med förslag till ett verktyg för att prissätta koldioxidutsläpp för varor med höga utsläpp som importeras till EU eller en s.k. Carbon Border Adjust- ment Mechanism (CBAM). Utredningen konstaterar att ett sådant verktyg har potential att minska utsläppen från den mineralgödsel som importeras till EU. Om all kvävemineralgödsel skulle produce- ras med samma standard och krav som finns inom EU skulle utsläp- pen från den mineralgödsel som används i Sverige kunna minskas med drygt170 000 ton CO&lt;SPAN class="ft127"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e per år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;11 Ensilageplast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Användning av ensilageplast i jordbruket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Ensilering är en metod som används för att lagra och bibehålla när- ingsvärdet i ett foder (vall, spannmål). I dag används i huvudsak fyra metoder för ensilering av foder. Dessa är plansilo, limpa, tornsilo, slang och balar i olika storlekar. För att lyckas med ensileringen krävs en syrefattig miljö vilket oftast åstadkoms med hjälp av inne- slutning med plast. För ensilering i tornsilo används i de flesta fall i stort sett ingen plast. De övriga systemen används plast, i minst omfattning i en plansilo och mest vid ensilering i balar. En plansilo består av väggar, oftast i betong men även trä förekommer i mindre omfattning, mellan vilka vallfodret placeras packas och täcks med en plastfolie. Samma plast används vid ensilering i limpa som sker direkt på marken. System med ensilering i slang kräver en elastisk plast och system med balar kräver så kallad sträckfilm som är ännu mer elastisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Vid ensilering är det viktigt att vallfodet packas och innesluts ordentligt för att undvika luftfickor. Syre orsakar bakterietillväxt som leder till försämrad kvalitet, förluster i form av bland annat koldioxid och risk för att foder måste kasseras. Enligt studier kan val av en- silagesystem ha stor betydelse för uppkomsten av så kallade lagrings- förluster. Det finns för- och nackdelar med de olika systemen. Vilket system som väljs beror av djurslag, antal djur, markens arrondering, stallbyggnaders utformning med mera. De olika ensileringsmetoderna kräver även tillgång till olika typer av arbetsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft21"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="p272dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367272x1.jpg/" id="p272img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Ensilageplast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Tillverkning av ensilageplast&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Till ensilering används olika plastprodukter samtliga baserade på poly- eten; ensilagesträckfilm (balar), plansilofilm (plansilo) samt tubplast (tub) är de främsta produkterna (applikationer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Polyeten tillverkas i hela världen och även i Sverige (i Stenungsund). Polyeten framställs från etengas som i sin tur traditionellt sett ut- vinns från olja eller naturgas. Etengas kan även framställas av etanol från förnybara källor så som sockerrör, majs, säd, matavfall och rest- produkter från skogen. Polyeten som nyråvara kan även ersättas med återvunnen polyeten. Oavsett om råvaran är från fossil, förnybar eller återvunnen källa blir de grundläggande egenskaperna de samma och slutprodukterna är fullt återvinningsbara&lt;SPAN class="ft80"&gt;1&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Sverigebaserade producenten Trioworld har flera fabriker i Europa varav en fabrik i Sverige och en fabrik i Frankrike som producerar ensilageplast. Produkterna extruderas&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;från pelletsform i främst två olika teknologier, blåst (en. Blown) eller plangjuten (en. Cast), där den blåsta tekniken dominerar ensilageplaster globalt. Trioworld producerar endast ensilageplaster med den blåsta tekniken då den lämpar sig bäst ur kvalitetssynpunkt för applikationerna. I processen smälts pellets av olika polymerkomponenter för att i kombination med flera skikt bilda en plastfilm med de önskade egenskaperna. Pro- cessen drivs enbart av elektricitet och det spill som uppstår under pro- duktion återförs kontinuerligt i processen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Ensilageplast säljs på en global marknad med producenter i ett flertal länder. Eftersom det är många marknader som både har egen produktion och stor import är det hård konkurrens på dessa pro- dukter, detsamma gäller den svenska marknaden. Produkterna finns i en mängd olika kvalitéer, färger och dimensioner. Då det är en säsongbaserad användning av ensilageplast, sker försäljningen under olika tidsperioder i olika delar av världen men Europa är den enskilt största marknaden. Produkter produceras både mot lager (inför säsong) och mot direkta behov (i säsong).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Detta förutsätter dock att produkterna inte är s.k. barriärplaster som innehåller material så som polyamid/EVOH eller innehåller bionedbrytbara plaster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Extrudering är en metod där ett material bearbetas under höga temperaturer, tryck och skjuv- krafter och till sist pressas genom ett formande munstycke.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="p273dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367273x1.jpg/" id="p273img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td437"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td438"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Ensilageplast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Insamling och återvinning av ”lantbruksplast”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;I Sverige finns sedan 2002 ett frivilligt insamlingssystem för ”lant- bruksplast”. Systemet är skapat av den ideella branschföreningen Svensk Ensilageplast Retur AB (SvepRetur). SvepRetur är en bransch- förening för tillverkare, importörer och återförsäljare av ensilagefilm, plastsäckar och odlingsfolie. SvepRetur har som mål att 70 procent av lantbrukens använda plast ska samlas in och att minst 30 procent av den insamlade plasten ska sedan gå till materialåtervinning. Arbetet finansieras med hjälp av en avgift som tas ut genom ett påslag på priset på plasten. Återvinningsavgiften ligger på cirka 90 öre per kilo plast vilket kan jämföras med att det är ungefär ett kilo plast i en rundbal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;SvepRetur upphandlar en entreprenör för att sköta insamlingen och det är Kretslopp och Recycling AB (KRS AB) som sedan 2015 är upphandlade att sköta detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;2020 lämnade svenska jordbrukare in cirka 25 000 ton plast för återvinning. Detta kan jämföras med att det 2019 betalades in avgif- ter till SvepRetur motsvarande cirka 21 000 ton plast. Att det är en större mängd plast som samlas in än som sätts ut på marknaden beror framför allt på två saker. Dels innehåller den insamlade plasten en del förordningar i form av smuts och vatten och dels importeras en del plast som inte deklareras i systemet (svepretur).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Insamlingen sker genom att jordbrukaren själv transporterar plasten till någon av SvepReturs insamlingsplatser vid bestämda datum, två gånger per år. Utgångspunkten är att ingen jordbrukare ska ha längre än 2 mil till närmaste insamlingsplats. Enligt uppgift har KRS AB även börjat med insamlingsplatser som är öppna året om. Det finns även möjlighet att beställa gårdshämtning till en fast avgift samt ett abon- nemang med gårdshämtning. KRS AB har det senaste året sett att antalet gårdshämtningar har ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;För att plasten ska vara så enkel som möjligt att hantera i insam- lingssystemet och den efterföljande återvinningen har SvepRetur tagit fram en vägledning&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Fram till 2019 gick den insamlade plasten på export till Tyskland. I Tyskland tvättades plasten, packades om och skickades sedan till Asien för granulering. En del av granulatet skickade sedan tillbaka till Europa. 2018 stoppade Kina exporten av plast till Asien och där- efter har den insamlade plasten blivit kvar i Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Svepretur.se.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Ensilageplast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;2019 tog KRS AB i drift en plaståtervinningsanläggning i Kors- berga i Vetlanda. Anläggningen har bland annat fått stöd via Klimat- klivet. Kapaciteten i anläggningen ligger i dag på 6 000 ton plast per år. Bolaget planerar för att ta en ny produktlina i drift 2022 och man har även planer på en tredje produktlina inom ett antal år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;När plasten kommer in i anläggningen tvättas den för att ta bort de föroreningar som kan finnas (mestadels grus, jord och ensilage- rester). Efter att plasten har tvättats så torkas den, rivs och smälts sedan ner och blir till plastgranulat. Dessa granulat kan sedan säljas vidare till plastindustrin. År 2020 kunde den insamlade plasten till cirka 90 procent avsättas som råvara till nya plastprodukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Analys av ensilagehanteringen inklusive möjliga åtgärder och styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft38"&gt;Under denna rubrik analyseras möjliga åtgärder och styrmedel kopp- lat till jordbrukets användning av ensilageplast. Utredningens analy- ser av insatsmedel redovisas i enlighet med den prioritetsordning som slås fast i kapitel 2 Utredningens uppdrag, under följande rubriker:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Åtgärder och styrmedel för att effektivisera användningen och hushållningen med ensilageplast.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Åtgärder och styrmedel för att främja återvinning av ensilageplast.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Åtgärder och styrmedel för att ersätta den fossila råvaran i en- silageplast mot förnybar råvara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Åtgärder och styrmedel för att effektivisera användningen och hushållningen med ensilageplast&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Utredningen redovisar här studier där olika ensileringsmetoder jäm- förs, först utifrån livscykelperspektiv och sedan utifrån förluster i systemet (svinn). Utredningen har inledningsvis analyserat skörde- system utan plast där vallfodret skördas som hö. Detta bedöms dock inte vara ett alternativ för svenskt jordbruk i större omfattning. Väd- ret är den största utmaningen för att få en bra vallskörd och minska risken för förluster. Höskörd kräver fler dagar utan regn jämfört med ensilage då förtorkning på fältet krävs, även om viss del av tork-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;
&lt;DIV id="p275dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367275x1.jpg/" id="p275img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td437"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td438"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Ensilageplast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft38"&gt;ningen kan ske inomhus med hjälp av så kallad skulltorkning. För- torkningen på fältet ger enligt Hushållningssällskapet grovfoderverk- tyg förluster som vanligen varierar mellan 17 och 30 procent. Vid ensilering är förlusterna mellan 3 och10 procent. Att förlusterna blir stora beror av att höet måste vändas och att ett torrt material lätt blir sprött och bryts sönder till mindre delar som blir kvar på fältet. Detta gäller framför allt de proteinrika bladen. Höskördesystemen uppmunt- ras i en del länder som en åtgärd för att öka den biologiska mång- falden genom att grödan får möjlighet att släppa ifrån sig fröer dels genom torkningen på fältet, dels som ett resultat av en senare skörde- tidpunkt. Systemet kräver en betydligt större arbetsinsats jämfört med skörd i ensilagesystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft8"&gt;I en studie från SLU jämförs ensileringsmetoderna tornsilo, plan- silo och rundbal utifrån ett livscykelperspektiv.&lt;SPAN class="ft80"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;För samtliga ensiler- ingsmetoder utgår livscykelanalysen från utvinning och produktion av råmaterial och energi för framställning av insatsmedel till odlingen, tar med maskinarbeten i alla faser, fortsätter med produktion av siloanläggningar och insatsmedel för ensilagehanteringen och slutar vid utfodring på foderbord. I studien lyfts fram att vallodling och skörd står för de två moment med störst miljöbelastning. Dessa moment är tillsammans med produktion av ensileringsmedel de tre mest energi- krävande momenten i samtliga tre ensileringsmetoder. Energimässigt står dessa moment för cirka 40 procent av energianvändningen. Energi- påverkan från ensilageplast kommer först på fjärdeplats för ensiler- ingsmetoden med rundbal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;I studien konstateras vidare att då vallodlingen i sig är den största posten som kan kopplas till såväl energianvändning som utsläpp av växthusgaser är det av största vikt att minimera förluster av produ- cerat vallfoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Det finns begränsade studier över storleken på förluster vid an- vändning av olika ensileringsmetoder. I en studie från SLU uppmätes torrsubstansförluster på mellan 10 och 20 procent när förluster i torn- silos, plansilos, slang och rundbalar jämfördes på 25 gårdar&lt;SPAN class="ft80"&gt;5&lt;/SPAN&gt;. Förlus- terna var minst i rundbalarna medan plansilo uppvisade störst för- luster. Anledningen att rundbalarna har lägre förluster beror på att balarna öppnas och förbrukas direkt vid utfodring medan en plansilo&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Strid, I., och Flygsjö, A., 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Spörndly, R. &amp; Udén, P. 2016. Ensilering av grovfoder Del I – Minskade förluster SLF Projekt nr V1230024 Slutrapport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Ensilageplast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;står öppen under en lång tid. När en silo öppnas är det viktigt att ytan som exponeras mot luft kontinuerligt tas ut till utfodring så att snittytan förnyas, om inte det sker uppstår bakterietillväxt och varm- gång med förluster som följd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Trots små förluster vid ensilering i rundbalar väljer många jord- bruk med större djurbesättningar ändå att lagra sitt ensilage i plan- silo. Det kan bero på att när det gäller att skörda en stor mängd vall- foder på ett snabbt och rationellt sätt har plansilon högst kapacitet. Rundbalar innebär att en större mängd plast används och hanter- ingen kan därför bli mer tidskrävande. Systemet med rundbalar ger dock en stor flexibilitet då det blir enklare att hålla isär olika sorters foder och anpassa utfodringen efter varierande behov. Vidare finns fördelar med att systemet inte kräver några investeringar i permanenta anläggningar. För gårdar med få djur kan det bli mer kostnadseffek- tivt att köpa in skördearbetet från en maskinstation. Tidigare var det vanligt att jordbrukare med djurbesättningar med fler än 50 kor valde plansilo men i dag finns även gårdar med fler djur som väljer rundbalar. Det senare är vanligt i skogs- och mellanbygd där avstån- den är stora och fälten små eftersom rundbalssystemets maskiner har bättre framkomlighet och logistiken med balar blir flexiblare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Utredningens överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att livscykelanalysen av de olika ensilerings- metoderna pekar på att metoderna är någorlunda likvärdiga. Dock visar den andra studien att risken för svinn är större i plansilo än för rundbalar. Att som jordbrukare begränsa användningen av plast riskerar således att leda till större fodersvinn och sämre utnyttjande av det foder som har odlats och skördats. Utredningen menar därför att det inte är motiverat att införa några styrmedel eller åtgärder för att styra bort från ensileringsmetoden rundbal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Enligt plasttillverkaren Trioworld, har man arbetat mycket med att utveckla tunnare plastfilm bl.a. genom att kombinera ny pro- duktionsteknik med skräddarsydda polymerkvaliteter. Arbetet sker i nära samarbete med leverantörer och efter utvärdering i fält. Mot bakgrunden av de insatser som redan görs avser utredningen inte att lägga några förslag till åtgärder eller styrmedel på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="p277dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367277x1.jpg/" id="p277img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td437"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td438"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Ensilageplast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft14"&gt;Fokus här har varit på ensilageplast till rundbalar. Utredningen kan konstatera att det finns även arbete med att minska mängden ensilageplast som används i plansilos. Bl.a. pågår ett projekt vid RISE där man tittar på att byta ut plasten i plansilon mot ett skum&lt;SPAN class="ft105"&gt;6&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Åtgärder och styrmedel för att främja återvinning av ensilageplast&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Den ensilageplast som används till rundbalar är så kallad sträckfilm och då plasten vid användningen sträcks upp till ett par hundra gånger ställs höga krav på elasticiteten. Då elasticiteten försvinner efter användning, dvs. efter att plasten sträckts ut runt en rundbal, är det inte möjligt att återanvända samma plast till nya rundbalar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Den plast som används i plansilos har inte samma krav på sig vad gäller elasticitet och skulle därför kunna ha en viss potential vad gäller återanvändning. Plasten som använts för att täcka en plansilo föregående år skulle kunna användas året därpå även om det finns flera risker med detta. Plasten kan vara skadad av maskiner vid uttag- ning, särskilt stor risk om ensilaget och plasten frusit fast i varandra vid en kall vinter. Dessutom kan plastens egenskaper ha förändrats till följd av inverkan från värme och solljus. Små mängde syre kan alltid tränga igenom plast men en plast som utsätts för solljus och värme på 50 grader kan släppa igenom sex gånger mer syre än en plast i skugga vid 15 grader&lt;SPAN class="ft105"&gt;7&lt;/SPAN&gt;. Det finns även studier som visar på större för- luster med svart plast jämfört med vit&lt;SPAN class="ft105"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;plast, dock rekommenderas ett lager med sand eller annat belastande material uppe på plasten i en plansilo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;När det gäller återvinning av plast kan denna ske antingen genom mekanisk eller genom kemisk återvinning. Mekanisk återvinning som är det klart dominerande sättet att återvinna plast på är det sätt som KRS AB använder i anläggningen i Korsberga (se rubrik 11.1.3 Insamling och återvinning av ”lantbruksplast”). Kemisk återvinning innebär att materialet kemiskt bryts ned till sina beståndsdelar vilka sedan används för att producera ny plast. Tekniker för kemisk åter- vinning är ännu inte ekonomiskt lönsamma eller kommersiellt till-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Projekt ”Skum för att täcka ensilage – metodens möjligheter och svagheter för effektiv och hållbar grovfoderhantering”, RISE.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Emanuelsson, M. 2000.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Nadeau &amp; Arnesson, SLU 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="p278dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367278x1.jpg/" id="p278img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Ensilageplast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;gängliga även om det pågår olika försök i pilotskala. Anledningen till att det inte är ekonomiskt lönsamt är den stora energiåtgången&lt;SPAN class="ft80"&gt;9&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft11"&gt;EIP Agri har analyserat och tagit fram åtgärder för att minska plastanvändningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft38"&gt;I en rapport som en fokusgrupp inom ramen för EIP Agri har tagit fram och som presenterades i februari 2021 analyseras hur jord- bruket skulle kunna minska sin miljöpåverkan från plastanvändning.&lt;SPAN class="ft68"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;I rapporten konstateras att merparten av den plast som används i jordbruket har en kort livslängd på något eller ett par år. Det innebär att mycket plast behöver samlas in och återvinnas varje år. I rappor- ten konstateras att denna hantering innebär ytterligare arbetsmoment vilket i sin tur innebär ökade kostnader för jordbrukarna. I rapporten lyfts även den ökande avfallshanteringen som den fråga som flest del- tagare i fokusgruppen anser vara en stor eller mycket stor utmaning för jordbrukets arbete med att minska miljöpåverkan från plastan- vändningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft8"&gt;Flera länder har enligt rapporten olika system för att samla in plasten. Nationella insamlingssystem finns i Sverige, Frankrike, Irland, Norge, Island, Irland, Tyskland. UK, Spanien, Schweiz, Belgien och Polen håller för närvarande på att införa insamlingssystem. Bland de länder som har ett insamlingssystem är det endast Irland som har ett system som regleras i lag. De länder som har ett insamlingssystem har lyckats att uppnå en genomsnittlig återvinning på mellan 70 och 80 pro- cent av plasten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;Hur insamlingssystemen finansieras skiljer sig åt. Vissa länder har liksom i Sverige ett system där hela återlämningsavgiften betalas vid inköp, i andra länder är det en kombination av avgift vid inköp/av- lämning. I rapporten konstateras att de länder som har infört en pant har lyckats särskilt bra med att få mindre verksamhetsutövare att lämna in sitt plastavfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft38"&gt;En fördel med insamlingssystemen är att de kompenserar för den instabila marknaden för plastavfall och plaståtervinning. Priset för plastavfall varierar med priset på naturgas och priset på naturgas har varit lågt under de senaste åren. I rapporten konstateras att det finns ett forsknings- och utvecklingsbehov kopplat till jordbrukets plast-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft169"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;SOU 2018:84 &lt;/SPAN&gt;Det går om vi vill Förslag till en hållbar plastanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;EIP Agri, 2021.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="p279dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367279x1.jpg/" id="p279img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td437"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td438"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Ensilageplast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;användning. Bl.a. finns ett behov av att i ökad grad designa plasten för återvinning och behov av att förbättra processerna för återanvändning och återvinning. I rapporten lyfts vikten av att sprida information för att öka kunskapen hos jordbrukarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Det frivilliga insamlingssystemet för lantbruksplast jämfört med producentansvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft8"&gt;Det system som finns i Sverige i dag för insamling av lantbruksplast är frivilligt. För annat avfall ex. förpackningar, returpapper och batte- rier regleras insamlingen genom det s.k. producentansvaret och styrs av förordningar. Enligt definitionen i avfallsdirektivet innebär ett producentansvar att produkters producenter bär ekonomiskt ansvar eller ekonomiskt och organisatoriskt ansvar för hanteringen av av- fallsledet i en produkts livscykel (artikel 3.21). Ett producentansvar innebär sålunda att kostnaden för att ta hand om avfallet som en pro- dukt ger upphov till flyttas från kommunerna (hushållsavfallet) och avfallsinnehavarna (avfall från verksamhet) till producenterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;I Sverige infördes producentansvar för förpackningar, returpap- per och däck år 1994. Syftet med producentansvar är att motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen. Sverige har lag- stiftat producentansvaret för åtta produktgrupper i dag&lt;SPAN class="ft68"&gt;11&lt;/SPAN&gt;. Även om regleringen av producentansvaren har flera gemensamma nämnare finns det skillnader i vilka krav som ställs. Detta gäller bland annat om det finns krav på tillstånd för insamlingssystemen, vilka krav som ställs på insamlingen och om det ställs krav på produkternas utform- ning. Därtill kommer att det för vissa produktgrupper finns under- liggande &lt;NOBR&gt;EU-reglering.&lt;/NOBR&gt; Det finns nästan lika många definitioner av vad en producent är som det finns producentansvar, ex. omfattas en- ligt vissa definitioner bara producenter i Sverige. Det finns stora skill- nader mellan olika producentansvar vad gäller vilka krav som ställs på insamlingen. Här finns dock några krav som återkommer i flera av regleringarna, bl.a. att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Producentansvar finns för batterier, bilar, däck, elutrustning (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur), förpackningar, returpapper, läkemedel, radioaktiva produkter och herre- lösa strålkällor (Strålsäkerhetsmyndigheten).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Ensilageplast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p333 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;den som vill lämna avfall ska kunna göra det enkelt och utan att betala något,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;insamlingssystemet ska vara lämpligt och rikstäckande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;producenter ska ges tillträde till insamlingssystemet på icke dis- kriminerande villkor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;insamlingssystemen ska drivas på ett hälso- och miljömässigt god- tagbart sätt, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;insamlingssystemet ska bedrivas så att det effektivt bidrar till att nå målen för återvinning och materialutnyttjande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft7"&gt;Det finns således stora likheter mellan dagens frivilliga insamlings- system för lantbruksplast och de insamlingssystem som sorteras under producentansvaret. Här kan även nämnas att SvepRetur redo- visar den insamlade mängden lantbruksplast till Naturvårdsverket trots att det inte finns några krav på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Utredningens överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Den plast som används inom jordbruket är till största delen av typen polyeten. I och med att det är samma typ av plast som används i prin- cip i alla produkter underlättas återvinning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Utredningen bedömer att det insamlingssystem som finns i dag fungerar i stort sett väl. Utredningen ser därför inte någon anledning att föreslå att ”lantbruksplasten” läggs in under producentansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;Även om insamlingssystemet fungerar väl finns dock utrymme för vissa förbättringar vad gäller information och tillgänglighet. Ut- redningen bedömer att information till jordbrukarna och övriga som köper lantbruksplasten om innehåll i plast och hur plasten ska sor- teras bör utvecklas. Genom att öka informationen och kunskapen hos användarna ökar förutsättningarna för att dessa ska sortera plas- ten rätt. Det ger i sin tur förutsättningar för att ytterligare öka in- samlingen och därmed återvinningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;När det gäller att öka mängden återvunnen råvara i plasten pågår arbete hos plasttillverkarna. Trioworld arbetar ex. med återvunnet material som de kallar Post Consumer Recycled (PCR). Enligt Trio- world avser de att erbjuda återvunnen plast i alla sina produkter. Den plast som säljs till plansilo innehåller en hög inblandning av återvunn-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="p281dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367281x1.jpg/" id="p281img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td437"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td438"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Ensilageplast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;en råvara (&amp;gt;80 procent) och sedan 2020/2021 finns även ensilage- plast för rundbalar med återvunnen råvara på marknaden. Här finns dock utmaningar gällande kvaliteten på den återvunna plasten. Det finns även utmaningar vad gäller hur den resterande plasten ska balan- seras upp för att kvaliteten i plastfilmen ska bli likvärdig. Den plast- film som innehåller återvunnen råvara behöver vanligtvis gå upp lite i tjocklek (från de tunnaste kvalitéerna).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft7"&gt;Värt att notera i sammanhanget är att det nu genom Industri- klivet&lt;SPAN class="ft69"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;är möjligt att ge stöd till anläggningar som kemiskt återvin- ner plast. Genom regeringens budgetproposition för 2021 har även budgeten för Industriklivet höjts från 150 miljoner kronor 2020 till 750 miljoner kronor 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Åtgärder och styrmedel för att ersätta den fossila råvaran i ensilageplast mot biobaserad råvara&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft7"&gt;För att tillverka biobaserad plast kan flera olika typer av biobaserade råvaror användas. Biobaserade råvaror för plasttillverkning brukar delas in i första, andra och tredje generationens råvara beroende på utvecklingen inom området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Till första generationens råvara räknas plantor och grödor som är rika på kolhydrater (t.ex. majs och sockerrör) och som används för matproduktion. Råvaran från dessa grödor som används för tillverk- ning till biobaserade plaster är socker och stärkelse som extraheras från plantan. Den största delen av de biobaserade plasterna kommer från sockerrör odlade i Brasilien. Till andra generationens råvara räknas råvaror som inte används till matproduktion t.ex. cellulosa eller rest- produkter från första generationens råvaror. Och slutligen till tredje generationens råvara räknas biomassa som har tagits fram från alger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;I dag står de biobaserade plasterna för ungefär en procent av de 320 miljoner ton plast som produceras varje år.&lt;SPAN class="ft80"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Den globala pro- duktionskapaciteten för biobaserade plaster förväntas att öka från 2,05 miljoner ton 2017 till 2,44 miljoner ton 2022. När biobaserade plaster utvecklas är det dock viktigt att ta med avfallshanteringen dvs. den plast som produceras av biobaserad råvara behöver ha sådana egenskaper att den kan återanvändas och återvinnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Förordning (2017:1319) om statligt stöd till åtgärder som bidrar till industrins klimatomställning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;European Bioplastics, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.european-bioplastic.org.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Ensilageplast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;Plast som är producerad från biobaserade råvaror är dyrare än plast som är tillverkad av fossil råvara. Detta beror både på att den biobaserade råvaran är dyrare än fossila råvaror samt att det krävs mer energi för att tillverka plast från biobaserad råvara ex. från socker- rör. En annan faktor som är relevant i sammanhanget är att den bio- baserade plasten tillverkas i förhållandevis mindre skala jämfört med den fossila. Tillgången till biobaserad plast är därmed begränsad. Dess- utom stiger efterfrågan och betalningsviljan i produktionen av kon- sumentnära produkter som exempelvis livsmedelsförpackningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Fossil råvara är relativt billig men även om priset är lågt är det ändliga resurser som används. Det är därför inte osannolikt att priset på den fossila råvaran kan komma att ändras framöver. Plast kan till- verkas av naturgas och som ersättning för naturgas kan biogas använ- das. En ökad biogasproduktion i Sverige skulle således kunna bidra till att även öka andelen förnybar råvara i plastproduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Utredningen har även övergripande analyserat användningen av biologisk nedbrytbar plast. Biologiskt nedbrytbar plast skulle kunna ha ett användningsområde i jordbruket ex. till odlingsfilm där det av olika anledning inte är möjligt att hämta in plasten för återvinning. Den biologiskt nedbrytbara plasten har dock utmaningar i att den endast är nedbrytningsbar under specifika omständigheter och för- hållanden. En nedbrytbar plast har begränsade möjligheter att användas som hjälpmedel vid konservering av foder så som ensilage då ofta ned- brytningsprocessen startar i kontakt med olika ämnen och då riskerar att leda till att syre läcker igenom och förstör fodret. Utredningen avser därför inte att förslå några åtgärder eller styrmedel för att öka användningen av biologiskt nedbrytbar plast. Här vill utredningen lyfta fram att begreppen kan upplevas som svåra att hålla isär då bio- logiskt nedbrytbar plast kan tas för biobaserad plast. Det är viktigt att framhålla att så inte är fallet. Plast som tillverkas av biologiska råvaror inte behöver vara nedbrytbar och alla nedbrytbara plaster är inte baserad på förnybar råvara även om så ofta är fallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft11"&gt;Utredningens överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft38"&gt;Utredningen har övervägt möjligheter att styra mot en ökad använd- ning av plast från biobaserade råvaror. Utredningens utgångspunkt är dock att för att det ska vara meningsfullt att införa sådana typer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td437"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td438"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Ensilageplast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;av styrmedel behöver de resultera i ett ändrat beteende. Styrmedel för att byta ut fossil plast mot biobaserad plast förutsätter därför att det finns biobaserad plast tillgänglig. Så är inte fallet i dag. Utred- ningen menar därför att en skatt på fossil plast endast skulle innebära att jordbrukarna får betala en högre kostnad för samma insatsmedel. I ljuset av den låga lönsamheten i jordbruket menar utredningen där- för att sådana styrmedel inte är lämpliga att införa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Utredningens rekommendationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Utredningens allmänna överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;I dagsläget är majoriteten av ensilageplasten baserad på fossil råvara men andelen återvunnen råvara ökar allt mer. Återvunnen plast har historiskt haft utmaningar. Förnybar råvara finns i dag i för liten volym för att det ur ett kostnadsperspektiv ska vara intressant för markna- den. Dessutom finns det frågetecken angående miljöpåverkan då dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;dag i huvudsak kommer från sockerrörsplantager i Brasilien. Utveck- lingen på materialsidan handlar i dag nästan uteslutande om nya lös- ningar med återvunnet material men även till viss del inom alternativa förnybara källor. Eftersom vallodlingen är den största utsläppsposten såväl kopplat till energianvändning som utsläpp av växthusgaser, är det viktigt att möjligheten till en bra konservering av odlat foder säkerställs för att inte riskera svinn. Mot bakgrund av detta har utred- ningen bedömt att det är genom att öka insamlingen och återvinningen av ensilageplasten som bäst klimatnytta uppnås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Utredningen konstateraratt potentialen för att minska klimat- påverkan kopplat till användningen av ensilageplast i jordbruket ligger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft147"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;att öka återvinningen av plasten. Utredningen bedömer vidare att det frivilliga insamlingssystem som finns i dag i stort sett fungerar bra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Utredningen har därför inte sett någon anledning att lägga några skarpa förslag på området. Däremot har utredningen bedömt att det finns ett behov av att förbättra informationen både vad gäller inne- hållet i plasten och om insamlingssystemet. Utredningen bedömer vidare att det finns ett behov av att öka tillgängligheten till insam- lingssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="p284dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367284x1.jpg/" id="p284img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Ensilageplast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Utredningens rekommendationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;Utredning rekommenderar &lt;/SPAN&gt;för att öka insamlingen av ensilage- plast att ett antal förbättringar genomförs vad gäller att öka kun- skapen om innehållet i plasten, att öka kunskapen om samt att öka tillgängligheten till insamlingssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft11"&gt;Öka kunskapen om (innehållet i) plasten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft14"&gt;Utredningen bedömer att information om innehållet i plasten bör kommuniceras tydligare. En ökad kunskap om produktens innehåll kommer också att öka förutsättningarna för att jordbrukaren hante- rar produkten korrekt efter användning. Detta gäller inte minst pro- dukter som innehåller bionedbrytbar råvara vilka ofta kräver ett sär- skilt omhändertagande och inte kan återvinnas på samma sätt som annan plast. Denna typ av plast kan inte återvinnas och enligt till- verkarna av plast finns det även tveksamheter kring den faktiska gra- den av nedbrytbarhet i miljön. När en jordbrukare köper sådan plast är det viktigt att informationen om hur produkten ska hanteras som avfall är tydlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft14"&gt;Ett annat exempel är den färgade plast som blivit allt vanligare till rundbalar. Den färgade plasten används för att visa stöd för arbetet mot olika cancerdiagnoser, ex. genom rosa plast för bröstcancer och blå plast för prostatacancer. Nackdelen med den färgade plasten är att man får en sämre kvalitet om man blandar färgade plaster med den vita plasten i återvinningsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft7"&gt;Den som bör ha ansvaret för att denna typ av information bör vara tillverkaren av plast tillsammans med återförsäljarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Öka kunskapen om insamlingssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft14"&gt;För att en insamling ska fungera behöver information om systemet vara väl känd. De flesta jordbrukare har i dag kunskap om insamlings- systemet. Utredningen konstaterar dock att det finns exempel på framför allt mindre verksamhetsutövare som saknar information och kunskap om hur återvinningen går till, vad man som verksam- hetsutövare bör tänka på när man ska lämna plast till återvinning och var man ska lämna sin plast för återvinning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td437"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td438"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Ensilageplast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Utredningen menar att en informationskampanj skulle kunna höja medvetandet hos jordbrukare och andra verksamhetsutövare som hanterar lantbruksplast. Här är det dock viktigt att ta i beaktande att det framför allt är hos mindre verksamhetsutövare som kunskaps- luckorna finns. Ökad information om var plasten tar vägen skulle kunna motivera fler att lämna in och lägga ner det extra arbete som krävs för att förvara plasten på ett bra vis. Ansvaret för att föra ut sådan information bör ligga på branschorganisationen, SvepRetur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Öka tillgängligheten i insamlingssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Enligt uppgift till utredningen pågår ett arbete med att se över in- samlingssystemet för att bland annat förbättra tillgängligheten. Ut- redningen har även förstått att en del åtgärder redan har genomförts ex. att det nu finns insamlingsplatser som är öppna året om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Majoriteten av jordbrukarna lagrar i dag plasten på gården. Det rör sig om relativt stora volymer av plast som samlas in och ska förvaras. Utredningen konstaterar att insamlingen skulle underlättas av att plasten förvarades i ex. containers och gärna slutna sådana. I dag för- varar många jordbrukare plasten utomhus i väntan på att det ska bli dags att transportera den till en insamlingsplats. Utomhus kan plasten utsättas för såväl väder som vind och risken för att plasten samlar upp både vatten och smuts är stor. Genom att insamlingsentrepre- nören skulle tillhandahålla containers till jordbrukare, över en viss stor- lek eller med en större plastanvändning, bör därför föroreningarna kunna minskas och hanteringen förenklas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;12 Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Enligt utredningsdirektiven dir. 2020:16 Ett fossiloberoende jord- bruk ska en särskild utredare föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk. Syftet med utredningen är att ta fram förslag som bidrar till både målet om en konkurrenskraftig livsmedelskedja och klimatmålen och som förbätt- rar drivmedels- och livsmedelsberedskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Vilka mål ska utredningens förslag styra mot?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Klimatmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;På klimatområdet har det slagits fast att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att där- efter uppnå negativa utsläpp. För att nå målet kommer alla sektorer i samhället behöva bidra och så även jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Det svenska jordbruket bidrar till utsläpp av växthusgaser i form av metan från djurens fodersmältning, metan och lustgas från gödsel- hantering och lustgas från kväveomvandling i mark. Jordbruket bi- drar också med växthusgaser genom energianvändning till arbets- maskiner, spannmålstorkar, uppvärmning av lokaler och växthus m.m. Utöver detta bidrar jordbruket även med nettoutsläpp av koldioxid genom kolförrådsförändringar i åkermark och betesmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Genom utredningsdirektiven till denna utredning är det tydligt att s.k. biologiska utsläpp, utsläpp från djurhållning och markanvänd- ning, inte ingår i utredningens uppdrag. De biologiska utsläppen från jordbruket har delvis utretts av den Klimatpolitiska vägvalsutredningen (M 2018:07) som redovisade sitt betänkande &lt;SPAN class="ft43"&gt;Vägen till en klimatposi- tiv framtid &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:4). Utredningen konstaterar bl.a. att 2045&lt;/P&gt;
&lt;P class="p688 ft21"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;förväntas den största andelen av de utsläpp som fortfarande sker av växthusgaser komma från jordbrukssektorn. Detta eftersom jordbru- kets växthusgasutsläpp sker till stor del som ett resultat av biologiska processer, och utsläppen är typiskt sett utspridda över en mycket stor yta, vilket gör dem svåra att kontrollera och åtgärda. I betänkandet konstateras vidare att med dagens kunskap och teknik kan Sverige inte nå nollutsläpp så länge jordbruk fortfarande bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;De till jordbruket kopplade utsläppen av växthusgaser som där- emot omfattas av utredningens direktiv är utsläppen som är kopp- lade till användningen av insatsmedel ex. fossila bränslen i exempel- vis i arbetsmaskiner och för uppvärmning samt andra insatsmedel där fossila bränslen ingår eller används. Här ska utredningen ta fram förslag till hur man kan främja en övergång till mer fossiloberoende alternativ. Enligt utredningens definition av fossiloberoende (se kapi- tel 2 Utredningens uppdrag) är det inte samma sak som fossilfritt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att det inom jordbruket behöver genom- föras ytterligare åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från fossila källor. Utredningen konstaterar vidare att för de scena- rier som är utgångspunkt för utredningens analys vad gäller omställ- ningen av jordbrukets arbetsmaskiner har utredningen utgått ifrån ett målår på kort sikt, till 2030, och ett på längre sikt, till 2045.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Mål för livsmedelsproduktionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;Enligt det övergripande målet i livsmedelsstrategin, vilket riksdagen har ställt sig bakom, ska vara en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft42"&gt;Det svenska jordbruket har generellt sett en låg lönsamhet och konkurrenskraft i dag. Detta innebär att en omställning till ett fossil- oberoende jordbruk inte kommer att drivas av lönsamhet. Svenska jordbruksföretag konkurrerar på en global marknad där förutsätt- ningar ser mycket olika ut. En del företag konkurrerar genom att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;försöka minska sina kostnader medan andra söker nischer där det finns en bättre betalningsförmåga. Utredningen ser att det för vissa företag kan finnas möjligheter att få ersättning för de merkostnader som klimatåtgärder innebär medan den stora andelen av företagen har svårt att föra vidare merkostnaderna i livsmedelskedjan och där- med att konkurrera. Om konkurrenskraften och lönsamheten ökas ger det långsiktigt hållbara företag och ger därmed förutsättningar för att både byta ut fossila drivmedel och andra insatsmedel mot dyrare alternativ. Det leder även till en robust livsmedelsproduktion som ger en ökad försörjningsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Utredningen menar därför att det är centralt att öka lönsamheten. Lönsamheten kan öka genom att åtgärder och styrmedel införs för att öka intäkterna alternativt för att minska kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Mål för beredskapen och försörjningsförmågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;I regeringens proposition 2020/21:30 om Totalförsvaret &lt;NOBR&gt;2021–2025&lt;/NOBR&gt; förslås ett övergripande mål för totalförsvaret men även mål för det militära försvaret och det civila försvaret. I målet för det civila för- svaret slås bl.a. fast att förmågan att säkerställa viktiga samhällsfunk- tioner, nödvändig försörjning och bidra till det militära försvarets förmåga är centralt. Riksdagen beslutade den 15 december 2020 att ställa sig bakom det övergripande målet för totalförsvaret samt målet för det civila försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt menar att målet med Sveriges försörjningsförmåga ska vara att tillse att hela befolkningen har tillgång till den mängd och sam- mansättning av säkra livsmedel, inklusive dricksvatten, som behövs för att upprätthålla sin hälsa under minst en tremånadersperiod av höjd beredskap och samhällsstörningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Världen är just nu mitt uppe i en pandemi vars konsekvenser inte kommer att vara möjliga att summera än på mycket länge. När denna utredning beslutades i mitten av februari 2020 hade ännu inte Världs- hälsoorganisationen (WHO) klassificerat covid 19 som en pandemi. Följaktligen var inte utredningsdirektiven skrivna utifrån det läge vi nu befinner oss i. Utredningens direktiv är dock tydliga med att för- slagen som utredningen ska ta fram ska bidra till att förbättra driv- medels- och livsmedelsberedskapen. Detta skulle kunna förklaras av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft14"&gt;de senaste årens händelser där flera sårbarheter i samhället har på- visats ex. 2018 års värmebölja med vattenbrist, skogsbränder och stora utmaningar i jordbruket, stormen Alfrida som under 2019 orsakade långvariga strömavbrott i drabbade områden. Tillsammans har dessa händelser uppmärksammat behovet av en fungerade beredskap för att hantera kriser i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft7"&gt;I analyser som gjorts av sårbarheter i livsmedelskedjan har det kon- staterats att den främsta sårbarheten är kopplad till drivmedelstill- gången. Utredningen konstaterar dock att sårbarheten vad gäller driv- medel inte enbart är kopplad till import av fossila drivmedel. Andra sårbarheter som lyfts fram är behovet av importerade insatsmedel generellt samt den generellt sett låga lönsamheten hos företagen i primärproduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Utredningens samlade förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Det är inte möjligt att införa en enda åtgärd eller ett enda styrmedel som ska lösa utredningens uppdrag om ett fossiloberoende jordbruk som samtidigt bidrar till såväl klimatmålen, målen enligt livsmedels- strategin och som samtidigt ökar beredskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;Utredningen har därför valt att lägga sex förslag och ett antal re- kommendationer som tillsammans ska stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk. De förslag som utredningen har valt att gå vidare med och förslå till regeringen handlar om åtgärder och styr- medel där staten behöver agera antingen genom att tillskjuta medel alternativt att genomföra en ändring i lagstiftningen. De rekommenda- tioner som utredningen presenterar handlar om åtgärder och styr- medel där staten inte behöver agera t.ex. kan en rekommendation handla om att fortsätta med en viss åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Utredningens förslag kan delas in i två fokusområden. Inom fokus- område ett syftar förslagen till att stärka konkurrenskraften och lön- samheten med syfte att skapa robusta företag som har förutsättningar för att kunna ställa om produktionen till fossiloberoende. Förslagen innebär att konkurrenskraften och lönsamheten både stärks och säkras långsiktigt genom införandet av ett jordbruksavdrag. Utredningen föreslår också att Jordbruksverkets instruktion förtydligas. Utred- ningen förslår även att Jordbruksverkets uppdrag att följa upp livs- medelsstrategin kompletteras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft7"&gt;Inom fokusområde två syftar förslagen till att skapa såväl förut- sättningar som drivkrafter för att ställa om från fossila drivmedel till alternativa drivmedel. Bland förslagen finns förslag om en biopremie, om att utvidga den befintliga klimatpremien samt förslag om att fasa ut den nedsättning av skatt på diesel som &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vatten- bruket har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Även om förslagen kan delas upp i separata fokusområden så är för- utsättningen för att förslagen ska kunna genomföras att dessa fokus- områden kombineras. Det är inte möjligt att välja ut ett fokusområde och genomföra det utan att konsekvenserna för näringen blir för stora. Detta gäller särskilt i fråga om det jordbruksavdrag som före- slås och som ska ses som en förutsättning för att den nedsättning av koldioxidskatten på fossila drivmedel som omfattar &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket ska kunna fasas ut. Utredningen vill vidare uppmärk- samma att förslagen förstärker varandra och bör ses som ett paket där ett helhetsgrepp för att främja ett fossiloberoende tas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Sammantaget bedömer utredningen att de förslag som lämnas kom- mer att främja utvecklingen mot en fossiloberoende jordbrukspro- duktion. Tillsammans kommer förslagen att bidra till att nå klimat- målen, målen enligt livsmedelsstrategin och samtidigt bidra till att öka beredskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Fokusområde – Konkurrenskraft och lönsamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Utredningen har i sitt arbete konstaterat behov av kompensations- åtgärder för att åstadkomma en utveckling mot ett konkurrenskraf- tigare och mer fossiloberoende jordbruk. Här har utredningen kon- staterat att en kompensation bör införas genom en skatteväxling. De skattekompensationer som utredningen lägger fram medför sänkt skatt på jobb och företagande. I kombination med den utfasning som förslås under Fokusområde Drivmedel utgör detta en s.k. grön skatteväxling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Det har länge diskuterats att de ökade kostnader som en omställ- ning innebär för jordbruket skulle kunna hanteras av marknaden. Att föra jordbrukets kostnader vidare i livsmedelskedjan har dock hittills varit svårt att genomföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att det kan finnas ett värde i att insats- medel inte är för billiga. En prisjustering kan styra mot en ökad hus-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;hållning och resurseffektivisering. Det finns dock en gräns för hur dyrt ett insatsmedel kan bli innan konkurrenskraften och lönsam- heten påverkas för mycket. I fråga om drivmedel menar utredningen dock att det finns ytterligare en aspekt att beakta. Priset som svenska jordbrukare betalar för drivmedel är betydligt högre än vad jord- brukare i andra &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; betalar. Priset på drivmedel är därför en konkurrensfråga. Utredningen menar därför att det är viktigt att kon- tinuerligt följa upp prisutvecklingen av drivmedel och andra insats- medel och att i uppföljningen även gör en internationell utblick. Jordbruksverket förslås därför få ett utvidgat uppdrag att följa upp detta i den årliga redovisningen av livsmedelsstrategin. För att tyd- liggöra myndighetens ansvar för jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet förslås även ett förtydligande i myndighetens instruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Fokusområde – Drivmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Utredningen har valt att lägga förslag för att minska kostnaderna för investeringar i ett klimat- och miljöeffektivt jordbruk genom förslag om att utvidga den befintliga klimatpremien för att omfatta även stöd till inköp av nya arbetsmaskiner som drivs av förnybara driv- medel. Denna åtgärd kommer framför allt att träffa traktorer och större arbetsmaskiner som används i fält.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;I dag är kostnaden för förnybara drivmedel betydligt högre än för fossila motsvarigheter. Utredningen föreslår därför att en biopremie införs med syfte att minska prisskillnaden och göra det mer fördel- aktigt att använda biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Efterfrågan på förnybara drivmedel väntas öka under de närmaste åren och här har utredningen slagit fast att jordbruket kan vara med och bidra. Utredningen förslår därför att det befintliga stödet för att göra biogas av stallgödsel förlängs och att anslaget ökas enligt det förslag som lämnats i Biogasmarknadsutredningens betänkande &lt;SPAN class="ft43"&gt;Mer biogas! För ett hållbart Sverige &lt;/SPAN&gt;(SOU 2019:63). I sammanhanget rekom- menderar utredningen även att möjligheterna till investeringsstöd till biogasanläggningar fortsatt kommer att kunna ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft42"&gt;Slutligen förslår utredningen att den nedsättning som &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket har vad gäller koldioxidskatten på drivmedel bör fasas ut. Förutsättningen för en sådan utfasning är att det jordbruks- avdrag som utredningen föreslår införs samtidigt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="p293dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367293x1.jpg/" id="p293img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Alternativa förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Utredningen beskriver alternativ till de förslag som lämnas under rubrikerna för respektive förslag i betänkandets kapitel &lt;NOBR&gt;3–11.&lt;/NOBR&gt; Under denna rubrik har utredningen analyserat vad som skulle hända om utredningen inte lämnade några förslag, dvs. vad det så kallade noll- alternativet skulle innebära.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;I utredningens nollalternativ ligger nedsättningen av koldioxid- skatt på diesel (återbetalningen av dieselskatt) kvar och stödet till röt- ning av stallgödsel fasas ut. Inga styrmedel finns för att främja om- ställningen av jordbrukets arbetsmaskiner som används i fält. Och det finns inte heller några nya styrmedel för att öka konkurrenskraf- ten och lönsamheten i jordbruket. I analysen har utredningen även lagt in effekterna av det beslut som fattats vad gäller utvecklingen av reduktionsplikten genom propositionen Reduktionsplikt för bensin och diesel – kontrollstation 2019 (prop. 2020/21:180, bet. 2020/ 21MJU23, rskr. 2020/21:411).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Nedsättningen av dieselskatten infördes för att stärka jordbrukets konkurrenskraft. Som sådan har den fungerat väl. Det går dock inte att komma undan att det är en subvention av fossila drivmedel och som inte bidrar till en omställning av jordbruket. I utredningens noll- alternativ ligger nedsättningen kvar. I nollalternativet införs inte heller några styrmedel för att minska prisgapet mellan biodrivmedel och fossil diesel vilket kommer innebära att omställningen kommer att gå långsamt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Den av riksdagen beslutade nivån på reduktionsplikten till 2030 kommer innebära att inblandningen av biodrivmedel i den fossila dieseln ökar och i takt med detta väntas även priset öka. Nedsätt- ningen av dieselskatt är i dag en subvention för ett till största delen fossilt drivmedel. Efter år 2026 förväntas inblandningen av biodriv- medel ha ökat till mer än 50 procent&lt;SPAN class="ft80"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. Subventionen skulle då kunna sägas vara mer utav en subvention av förnybara drivmedel än fossila drivmedel. Priset på dieseln väntas öka med &lt;NOBR&gt;8–12&lt;/NOBR&gt; öre per procent reduktionsplikt&lt;SPAN class="ft80"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. Detta skulle innebära att priset på diesel år 2030 blir 4 till 6 kronor dyrare p.g.a. inblandningen. Detta kommer att på- verka lönsamheten hos jordbruksföretagen. Här vill utredningen särskilt lyfta fram att reduktionsplikten är ett styrmedel som endast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;SOU 2021:48, tabell 16.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 2020/21:180.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;påverkar de jordbruksföretag som verkar i Sverige och kommer så- ledes innebära att konkurrenskraften hos de svenska jordbrukarna försvagas. Om det inte vidtas några nya insatser för att stärka lönsam- heten och konkurrenskraften riskerar delar av den svenska jordbruks- produktionen att läggas ner och importen av livsmedel öka. Detta innebär en minskad försörjningsförmåga. När produktionen läggs ner i Sverige och flyttar utomlands exporteras miljöpåverkan. Efter- som Sverige har lägre miljö- och klimatpåverkan per producerad en- het riskerar detta att leda till ökade utsläpp av växthusgaser globalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft8"&gt;I utredningens nollalternativ kommer inte heller några satsningar göras på att ställa om de arbetsmaskiner som finns inom jordbruket. Utan incitament för en omställning kommer den befintliga maskin- parken som i dag till största del drivs av förbränningsmotorer och fossil diesel att finnas kvar. Om biodrivmedel även fortsättningsvis kommer att vara flera kronor dyrare än den fossila dieseln kommer det vara svårt att ekonomiskt motivera de enskilda företagen att byta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft14"&gt;I nollalternativet fasas stödet till de biogasanläggningar som rötar stallgödsel ut efter 2023. En utfasning av stödet till dessa anlägg- ningar riskerar att leda till att de befintliga anläggningarna lägger ner p.g.a. bristande lönsamhet. Men framför allt ser utredningen en risk för att inga nya anläggningar kommer att startas. För biogas har Sverige fått beviljat en skattebefrielse i 10 år. I den framtida mixen av biobränslen ser utredningen att biogas kommer att vara en viktig komponent. Utredningen konstaterar att det är kostsamt att bygga upp en ny produktion. Utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv kan det därför vara bättre att bygga vidare på ett befintligt system än att bygga upp ett helt nytt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft7"&gt;Sammantaget och beaktat samtligt ovan bedömer utredningen att ett nollalternativ dvs. att inte införa några åtgärder eller styrmedel kommer att innebära att lönsamheten i jordbruket kommer att för- sämras och såväl livsmedelsproduktion som produktion av biodriv- medel kommer att läggas ner i Sverige. Genom att produktionen flyttar från landet kommer både utsläppen av växthusgaser från de livsmedel som konsumeras i Sverige att öka och försörjningsförmågan minskar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;
&lt;DIV id="p295dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367295x1.jpg/" id="p295img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Under denna rubrik gör utredningen en konsekvensanalys av utred- ningens samlade förslag. För detaljerade konsekvensanalyser se respek- tive förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Offentligfinansiella effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Utredningen bedömer sammantaget att utredningens förslag kom- mer att medföra högre kostnader för staten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft18"&gt;Tabell 12.1 Offentligt finansiella kostnader&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td440"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td441"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;Plus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p643 ft18"&gt;Minus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td442"&gt;&lt;P class="p643 ft18"&gt;Administrativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td443"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td444"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td137"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td445"&gt;&lt;P class="p643 ft18"&gt;kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td446"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Införande av ett jordbruks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td447"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td448"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td449"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;avdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td450"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td141"&gt;&lt;P class="p643 ft170"&gt;&lt;NOBR&gt;1,5–2&lt;/NOBR&gt; miljarder/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td451"&gt;&lt;P class="p643 ft153"&gt;plus 2 &lt;NOBR&gt;års-arbetskrafter&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td440"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Utfasning av nedsättningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td441"&gt;&lt;P class="p15 ft79"&gt;700 miljoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td145"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td442"&gt;&lt;P class="p643 ft79"&gt;minus 2 &lt;NOBR&gt;års-arbetskrafter&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td446"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Ändring av Jordbruksverkets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td447"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td149"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td448"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td446"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;instruktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td447"&gt;&lt;P class="p500 ft79"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td149"&gt;&lt;P class="p689 ft2"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td448"&gt;&lt;P class="p512 ft2"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td440"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Utvidgning av klimatpremie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td441"&gt;&lt;P class="p500 ft79"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p689 ft2"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td442"&gt;&lt;P class="p512 ft2"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td440"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td441"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td145"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td442"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td449"&gt;&lt;P class="p242 ft19"&gt;Införandet av en ny biopremie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td450"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td141"&gt;&lt;P class="p643 ft171"&gt;&lt;NOBR&gt;52–158&lt;/NOBR&gt; miljoner/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td451"&gt;&lt;P class="p643 ft153"&gt;plus 2 &lt;NOBR&gt;års-arbetskrafter&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td440"&gt;&lt;P class="p242 ft19"&gt;Förlängning av gödselgasstödet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td441"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td145"&gt;&lt;P class="p643 ft79"&gt;&lt;NOBR&gt;380–554&lt;/NOBR&gt; miljoner/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td442"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft8"&gt;För förslaget om att förtydligande av Jordbruksverkets instruktion och om att utöka myndighetens uppdrag vad gäller årlig uppföljning av livsmedelsstrategin, bedöms inga ytterligare medel behöva till- föras utan förslaget bedöms rymmas inom befintliga ramar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;För förslagen om att förlänga stöden till biogas (gödselgasstödet och biogasstödet) har utredningen valt att hänvisa till Biogasmark- nadsutredningen och kommer därför inte själva lägga några förslag vad gäller finansiering. Biogasmarknadsutredningens betänkande be- reds förnärvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;När det gäller de förslaget om att utvidga klimatpremien bedömer utredningen att detta kan göras genom en omfördelning av anslag 1:17 Klimatpremier under UO20. Utredningen menar dock att det vore önskvärt om staten kunde tillföra nya medel för denna satsning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;Utredningens förslag om en ny biopremie kommer att innebära ytterligare kostnader för staten. Detta både i form av kostnader för själva stödet och kostnaden för administration av stödet. Här kon- staterar dock utredningen att kostnaden för denna biopremie inte kan täckas genom en omfördelning av anslagen under något befint- ligt anslag under UO 23 utan här menar utredningen att det bör vara frågan om ny finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Förslaget om att fasa ut den nedsättning av koldioxidskatten för fossila drivmedel som &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket har bedömts framför allt öka statens skatteintäkter i och med att återbetalningen fasas ut och därmed minskas kostnaden för detta. Samtidigt minskas även kostnaden för den administration som sker i dag på Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Genom infasningen av jordbruksavdraget som utredningen före- slår ska göras samtidigt som återbetalningen av dieselskatt fasas ut bedöms kostnaderna för staten att öka. Detta genom att staten får mindre skatteintäkter från företagen inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skog- och vatten- bruk till följd av jordbruksavdraget. Administrationen på Skatteverket bedöms vara av liknande omfattning för jordbruksavdraget som för återbetalningen av dieselskatt. Till del bedöms utfasningen av diesel- skatten kunna täcka upp för de ökade kostnaderna. Utredningen menar att även för denna punkt bör det vara frågan om ny finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Konsekvenser för myndigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Utredningens samlade förslag kommer att innebära att administra- tionen både öka och minska hos statens myndigheter. På totalen kan utredningen dock konstatera att det är en ökning. De myndigheter som direkt berörs av förslagen är Energimyndigheten, Jordbruks- verket och Skatteverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Konsekvenserna väntas bli störst för Energimyndigheten som en- ligt förslagen väntas få ansvar för den utökade klimatpremien samt den nya biopremien. Utredningen bedömer därför att Energimyn- dighetens förvaltningsanslag kommer att behöva höjas för att kunna hantera dessa nya uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;För Jordbruksverket bedömer utredningen inte att det förtyd- ligande som görs genom en ändring av instruktionen och det upp- daterade uppdraget om årlig redovisning vad gäller livsmedelsstrate- gin kommer att behöva innebära att nya resurser tillskjuts. Det är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;utredningens mening att myndigheten redan har tillgång till de upp- gifter som efterfrågas genom de nya uppgifterna även om dessa i dag inte samlat redovisas. Utredningen föreslår därför inte att några ytter- ligare medel tillskjuts myndighetens förvaltningsanslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Vad gäller Skatteverket gör utredningen bedömningen att deras arbetsbelastning kommer att bli i princip oförändrad. Skatteverkets administration av nedsättningen på dieselskatten kommer minska och fasas ut. Samtidigt kommer myndigheten att ges nya arbetsupp- gifter genom ansvaret för det jordbruksavdrag som föreslås. Här konstaterar utredningen att även om administrationen på totalen bör vara ett nollsummespel så kan det bli en viss ökad administration under en kort period vid själva växlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Utredningen har bedömt att förslagen inte medför några större kon- sekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna. I förslaget om en biopremie kommer det finnas en möjlighet att överklaga beslut. Utredningen bedömer dock att detta inte kommer att vara särskilt vanligt förekommande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Konsekvenser för företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;De förslag som utredningen lägger kommer att omfatta såväl &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk. Förslaget om att utvidga den befintliga klimat- premien kommer att omfatta alla sektorer inom Sverige som använder sig av arbetsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Företagen inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbrukssektorn ser olika ut. Jordbruket domineras av småföretag med få anställda där det finns en stor bredd utav verksamhetsgrenar, där ett fåtal stora heltids- jordbrukare står för den stora andelen av produktionen. De många mindre företagen har en stor betydelse för landsbygden. Jordbruket är en del i livsmedelskedjan som är en förhållandevis stor sektor där det finns många har sysselsatta och där stora produktionsvärden finns. Skogsbruket består dels av många småföretag där verksamheten är en bisyssla och dels finns stora skogsbolag. Till skillnad från i jord- bruket utförs en stor andel av arbetet i skogsbruket utav maskin-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft9"&gt;entreprenörer. Vattenbruket är en relativt liten sektor som domi- neras av små företag men där antalet företag ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft7"&gt;Det är inte lönsamhet som driver omställningen och därför har utredningen lagt förslag för både stärka lönsamheten hos företagen och för att minska kostnaderna för investeringar i klimat- och miljö- anpassad teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;Förslagen kan om de genomförs samlat ge förutsättningar för att stärka jordbruksföretagens lönsamhet och produktion för att nå livs- medelsstrategins mål samtidigt som ett ökat fossilberoende åstadkoms. Kostnader för arbetskraft, skatter på produktionsmedel, djurskydds- och växtskyddslagstiftning, tillståndsprövning enligt miljöbalken samt tillämpning av regelverk har stor påverkan på jordbruks- och trädgårds- näringens konkurrenskraft. Genom framför allt jordbruksavdraget bedömer utredningen att företagens förmåga att bära den allt tyngre bördan av kostnader och administration kan möjliggöras samtidigt som stöd till klimatåtgärder ökar företagens bidrag till klimatom- ställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Konsekvenserna för miljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft9"&gt;Utredningens förslag till åtgärder och styrmedel bedöms främja ut- vecklingen mot ett fossiloberoende jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;Sveriges jordbruk har redan i dag låga växthusgasutsläpp per kilo producerad vara. Svenskt jordbruk skapar också mervärden i form av god djurvälfärd, rik biologisk mångfald och en attraktiv landskaps- bild. Utredningens samlade förslag väntas leda till ytterligare mins- kade utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn. Samtidigt som förslagen också stärker det svenska jordbruket och minskar risken för att produktionen flyttar utomlands. Den svenska produktionen medför globalt sett lägre utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Utredningens förslag om utfasning av dieselskatten, införandet av en ny biopremie, utvidgningen av klimatpremien samt utökat och förlängt gödselgasstöd bedöms minska utsläppen av växthusgaser. Det är inte möjligt att sätta en exakt siffra på hur stora utsläppsminsk- ningarna kommer att bli men under respektive förslag förs ändå ett resonemang kring detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Utredningens förslag innebär att utsläppen av växthusgaser kom- mer att minska. Detta innebär att åtgärderna bidrar till att nå miljö-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="p299dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367299x1.jpg/" id="p299img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;målet om Begränsad klimatpåverkan. Utredningens förslag bidrar även till att nå andra mål inom det nationella miljömålssystemet. Exempelvis minskar utredningens förslag risken för att utsläppen flyttar utanför landets gränser. Det övergripande målet för miljö- politiken, eller det s.k. generationsmålet inom miljömålssystemet, är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljö- problemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utredningen konstaterar att förslagen bidrar till att nå generationsmålet. Utredningens förslag bedöms även in- direkt bidra till att flera andra miljömål däribland Ett rikt odlings- landskap, En storslagen fjällmiljö, Ett rikt växt- och djurliv.&lt;SPAN class="ft80"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Konsekvenser för försörjningsförmågan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Utredningens förslag bedöms sammantaget bidra till en ökad för- sörjningsförmåga. De åtgärder som införs och som syftar till att ställa om från fossila drivmedel till förnybara kommer att minska behovet av import. Här vill dock utredningen påpeka vikten av att det finns en inhemsk produktion. I annat fall ersätts endast ett importbehov av fossila drivmedel till ett importbehov av förnybara drivmedel. Ut- ifrån ett beredskapsperspektiv innebär en sådan omställning ingen ökad försörjningsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft38"&gt;De förslag som utredningen lägger vad gäller konkurrenskraft och lönsamhet kommer att bidra till en ökad försörjningsförmåga. Genom att det finns lönsamma jordbruksföretag som kan producera livs- medel i hela landet minskar sårbarheten i hela livsmedelskedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Regionalekonomiska effekter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft38"&gt;Företagen inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs och vattenbruket är huvudsakligen små- företag på landsbygden. Stärkt lönsamhet i branschen kan göra att befintliga företag utvecklar sin verksamhet och nya företag startas. Det finns flera studier som visar på de gröna näringarnas positiva effekt på landsbygdsutvecklingen. En förbättring av företagens kon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Med utgångspunkt i resonemangen som förs i Naturvårdsverket och Jordbruksverkets rapport från 2019, Minskade utsläpp av växthusgaser från jordbruket med ökad produktion? Scenarier till 2045 för utsläpp och upptag av växthusgaser inom jordbrukssektorn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;kurrenskraft och lönsamhet påverkar inte bara det enskilda företaget utan gynnar hela landsbygdsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft8"&gt;En höjd kostnad för branschens drivmedel utan kompensation riskerar att leda till att företag läggs ner. Enligt analyser i SASM- modellen skulle det skulle viss del av spannmålen i slättbygderna ersättas med vall och extensiv köttproduktion. I skogsbygderna och i norra Sverige skulle djurhållningen minska och svårbrukade marker skulle överges. Minskningen av arealen betesmark skulle bli tydligast i södra Sveriges skogsbygd. Företagen i dessa områden har ofta lägre transporter till jordbruksmark då störst andel av marken är skog. Nedläggningen i dessa områden skulle minska antalet arbetstillfällen men kanske framför allt bidra negativt till landsbygdsutvecklingen genom att områdenas attraktivitet minskar och en minskad verksam- het och befolkning leder till mindre investeringar i infrastruktur m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Effekter på det kommunala självstyret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft7"&gt;Det kommunala självstyret har lång tradition i Sverige och innebära att det ska finnas en självständig och, inom vissa ramar, fri bestäm- manderätt för kommuner och regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft14"&gt;Kommunernas och regionernas existens, ställning, organisation och verksamhet är reglerade i regeringsformen, kommunallagen (1991:900) och ett stort antal författningar med inriktning på speciella verk- samhetsgrenar, exempelvis socialtjänsten, skolväsendet och hälso- och sjukvården. I egenskap av offentligt rättssubjekt är kommunerna även bundna av &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;För att göra en analys av hur utredningens förslag påverkar det kommunala självstyret har utredningen utgått ifrån Statskontorets rapport Kommunalt självstyre och proportionalitet (2011:17). I rap- porten finns ett antal frågor som är framtagna för att underlätta kon- sekvensanalyser. Exempel på frågor är innebär förslaget statlig tillsyn över kommunal verksamhet? påverkar förslaget uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunsektorn? Utredningen har svarat nej på samtliga av frågorna. Utredningen har även övervägt om kommunerna kan påverkas av förslag i deras egenskap av arbetsgivare eller fastighets- ägare och även på dessa frågor har utredningen svarat nej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft14"&gt;Sammantaget kan utredningen därmed konstatera att förslagen inte bedöms ha några effekter på det kommunala självstyret.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p691 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;12.5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Effekter på inkomstfördelning och ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Utredningens förslag träffar företagen och deras ägare. De allra flesta företagen inom jordbruket drivs som enskilt företag vilket innebär att bara en person kan stå som ägare. Av totalt cirka 63 000 enskilda företag inom jordbruket ägs 17 procent av kvinnor och 83 procent av män. I praktiken är många företag dock familjeföretag vilket inne- bär att företaget drivs som familjeföretag av män och kvinnor till- sammans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Utav Sveriges 320 000 skogsägare är 38 procent kvinnor och 60 pro- cent män. Män deklarerade år 2019 i genomsnitt ett innehav på 40,4 hektar produktiv skogsmark medan kvinnors fastigheter i genom- snitt består av 25,4 hektar produktiv skogsmark. Medianen, som kan vara ett bättre beskrivande mått i en skev fördelning, är 14 hektar för män och 9 hektar för kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;12.5.10 Övriga konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft38"&gt;Utredningen har inte gjort bedömningen att förslagen medför några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p66 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;12.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Uppföljning och ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Förslagen som utredningen lämnar ska som utgångspunkt vara genom- förbara. Det betyder att de är konsekvensanalyserade och att utred- ningen bedömer att det inte finns några hinder för att praktiskt genom- föra dem. Det betyder dock inte att de inte kan vara utmaningar med att genomföra dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Inom den närmaste framtiden kommer det att fattas en rad beslut såväl nationellt som på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; och som kommer att påverka möjlig- heterna att använda vissa biodrivmedel. Det är inte möjligt för utred- ningen att vare sig föregå eller förutse alla dessa beslut. Bland beslu- ten kan nämnas &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; kommande beslut om att bevilja skattebefrielse för rena biodrivmedel samt, &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; upp- datering av statsstödsriktlinjerna för energi och miljö vilka väntas beslutas under 2021.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p322 ft7"&gt;Mot bakgrund av dessa osäkerheter kommer uppföljning att vara central. Utredningen vill lyfta att det både är viktigt att följa upp be- sluten som sådana inklusive effekterna av dessa på jordbrukssektorn. Och i detta ingår att även följa upp utvecklingen av jordbrukssektorn som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Utredningen föreslår att Jordbruksverket i sin årliga uppföljning av utvecklingen av livsmedelsstrategin från och med 2022 lägger in ytterligare indikatorer samt utökar redovisningen med en internatio- nell utblick och jämförelse. Genom att utöka uppföljningen blir denna mer heltäckande i fråga om utvecklingen av jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Detta ger förutsättningar för att regeringen ska ha ett mer fullständigt beslutsunderlag inför bl.a. kommande kontrollstationer för reduktionsplikten. Förslagen innebär således att ett uppdaterat uppdrag till myndigheten behöver beslutas under 2021 eller tidigt 2022. Den ändring av myndighetens instruktion som föreslås bör göras i samband med detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft14"&gt;Även utredningens övriga förslag om införande av en biopremie för rena biodrivmedel, en utvidgad klimatpremie samt förlängning av gödselgasstödet och biogasstödet bör genomföras i närtid, det vill säga under 2022. Utredningen menar att den utvidgade klimatpre- mien och förlängningen av gödselgasstödet bör dessa kunna genom- föras fr.o.m. 1 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Utredningens förslag om att fasa ut nedsättningen av koldioxid- skatten för fossila drivmedel och införa ett nytt jordbruksavdrag kom- mer sannolikt inte att kunna införas under 2022. Det är utredningens mening att ett jordbruksavdrag sannolikt behöver godkännas av EU- kommissionen som ett statsstöd vilket är en process som tar upp- emot ett år. Innan ett jordbruksavdrag är på plats är det enligt utred- ningen inte möjligt att fasa ut nedsättningen av koldioxidskatten. Detta då en ensidig utfasning av dieselnedsättningen kommer att få alltför långtgående negativa konsekvenser för såväl jordbruket som miljön och livsmedelsförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;12.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Överensstämmelse med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft42"&gt;Utredningen konstaterar att flera av förslagen omfattas av de EU- rättsliga reglerna om statliga stöd. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; väntas under sommaren 2021 komma med ett förslag om uppdaterade riktlinjer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td49"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td439"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Samlad konsekvensanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;för statligt stöd till miljöskydd och energi (EEAG). Enligt kom- missionens plan ska sedan slutligt beslut om riktlinjerna fattas i december 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft14"&gt;Även förordningen och riktlinjerna för statligt stöd inom jord- bruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden ska upp- dateras. För dessa har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; dock inte aviserat någon tydlig tidsplan. Detta beror sannolikt på att förhandlingarna om en ny gemensam jordbrukspolitik inte är avslutad än.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;I ljuset av att utredningen bedömer att förslaget om ett nytt jord- bruksstöd kommer att behöva sökas godkännande för konstaterar utredningen att en sådan prövning således kommer göras mot regler som i dag ännu inte finns på plats. Se även kapitel 4 Skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;För det förslag som utredningen lägger om en biopremie bedömer utredningen att detta är förenligt med EU:s statsstödsregelverk och kan införas utan förhandsanmälan till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; genom att undantag enligt de minimisförordningarna tillämpas. Här kan note- ras att det är olika takbelopp för &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk. För jord- bruk finns dessutom nationella tak som inte får överskridas. Utred- ningen bedömer att stödet bör kunna rymmas inom takbeloppen för såväl &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- som vattenbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;EU:s gemensamma jordbrukspolitik har som mål att bl.a. förbättra jordbrukets produktivitet och att bidra till en hållbar förvaltning av naturresurser och kampen mot klimatförändringen. Utredningen kon- staterar att de förslag som utredningen lägger i detta betänkande är väl i linje med detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Utredningen bedömer att förslagen även ligger i linje med de ambi- tioner som finns i &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; tillväxtstrategi den gröna given som bl.a. syftar till att ställa om EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig eko- nomi med nettonollutsläpp 2050 och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från förbrukningen av resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Sammanfattningsvis bedömer utredningen att förslagen överens- stämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="p305dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367305x1.jpg/" id="p305img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;13 Bakgrund jordbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Utredningen ska föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en ut- veckling mot ett fossiloberoende jordbruk. Enligt utredningsdirek- tiven ska konsekvenser för jordbruksföretagen med beaktande av den stora mångfald av företag som finns i sektorn särskilt belysas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Den nedsättning av energi- och koldioxidskatt som ingår bland denna utrednings huvudfrågor omfattar utöver jordbruk även skogs- och vattenbruket. Därför ges sist i detta kapitel en kortare beskriv- ning av dessa två sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Heltidsjordbruken brukar nästan åtta gånger så stor areal som övriga jordbruksföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Det svenska jordbruket omfattade år 2019 drygt 60 000 företag med växtodling och animalieproduktion&lt;SPAN class="ft69"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. Antalet jordbruksföretag har minskat; år 2006 fanns över 72 000. De flesta jordbruksföretag drivs på deltid, år 2016 var omkring 15 500 heltidsföretag och 47 500 del- tidsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Jordbruksföretagen som drivs på heltid är mycket större än de som drivs på deltid. År 2016 brukades 72 procent av jordbruksmar- ken i Sverige av heltidsföretag. Detta innebär att den genomsnittliga arealen jordbruksmark per företag är nästan åtta gånger så stor för heltidsjordbruken som för övriga jordbruksföretag, 140 hektar jäm- fört med 18 hektar. De svenska heltidsjordbruken brukar en allt större areal. Mellan åren 2007 och 2016 ökade andelen utav heltidsföre- tagen som brukade mer än 100 hektar åkermark, från 32 till 42 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Jordbruksverket, 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft21"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft7"&gt;Den genomsnittliga jordbruksföretagaren har blivit betydligt äldre. Andelen jordbruksföretagare äldre än 64 år steg från 20 till 30 pro- cent under perioden &lt;NOBR&gt;2005–2016.&lt;/NOBR&gt; År 2016 var andelen jordbruksföre- tagare under 35 år 5 procent och andelen kvinnliga jordbruksföre- tagare 17 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Jordbruket har en stor bredd men andelen specialiserade företag ökar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft8"&gt;Det svenska jordbruket uppvisar en stor bredd där vall och spannmål dominerar på jordbruksmarken som omfattar cirka 3 miljoner hektar, varav 2,5 miljoner hektar är åkermark. Arealen jordbruksmark har minskat sedan en lång tid tillbaka. De senaste 10 åren har odlingen av majs och grönfoderväxter ökat medan odling av sockerbetor, pota- tis och energiskog minskar. När det gäller rapsodling ökar andelen höstraps medan vårrapsen minskar. Under föregående och nuvarande period i landsbygdsprogrammet har Sverige haft en ökande kvot av permanent gräsmark (mark som inte plöjts de senaste åren) i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft14"&gt;Mjölk- och nötköttsproduktion dominerar &lt;NOBR&gt;animalie-produktionen.&lt;/NOBR&gt; Antalet mjölkkor har minskat med 10 procent under de senaste 10 åren och besättningarna ökar snabbt i storlek. Kvantiteten invägd mjölk har under denna period minskat och svenska produkter tappar an- delar av hemmamarknaden gentemot importen. Trenden av minskande produktion har dock brutits när det gäller de senaste siffrorna för utvecklingen sedan 2019 eftersom mjölkproduktionen har ökat med 2,5 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft7"&gt;Produktionen av griskött har länge haft en nedåtgående trend i Sverige, framför allt på grund av hård konkurrens från utlandet. Sedan några år tillbaka har dock konsumenternas efterfrågan på svenskt gris- kött ökat markant och detta har lett till ökad produktion både år 2017 och år 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft8"&gt;Äggproduktion bedrivs av omkring 400 företag. Den svenska ägg- produktionen har ökat stadigt under den senaste tioårsperioden. Även produktionen av fågelkött ökar och är den typ av &lt;NOBR&gt;animalie-produk-&lt;/NOBR&gt; tion som ökat mest de senaste decennierna. Fågelkött produceras av omkring 200 företag. Låg användning av antibiotika och god djur- välfärd är mervärden som finns i den svenska animalieproduktionen och som konsumenter uppskattar allt mer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p15 ft24"&gt;Bakgrund jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p118 ft8"&gt;Under år 2017 producerade Sverige trädgårdsprodukter värda mer än 5,3 miljarder kronor. Det innebär att trädgårdsnäringen (3 procent av de svenska jordbruksföretagen) producerade omkring 10 procent av alla jordbruksprodukters samlade värde på 0,5 procent av åker- marken. Produktionen består till större delen av frilandsodlade grön- saker där morötter och lök står för de största volymerna. I växthusen odlas däremot i första hand prydnadsväxter, gurka och tomat. Medan frukt- och bärodlingen domineras av äpplen och jordgubbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Det skiljer mellan norr och söder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Det råder varierande förutsättningar för jordbruk i olika delar av Sverige. Skånska jordbrukare arbetar på samma breddgrad som jord- brukare i Danmark, medan det nordligaste jordbruket i Sverige ligger norr om polcirkeln. Terräng, arrondering och jordmån varierar mellan olika regioner. I södra Sverige skiljer förutsättningarna mellan de jordbruk som befinner sig i slättbygd och de som bedrivs i skogs- och mellanbygder. Spannmålsodlingen avkastar bra i slättbygderna men sämre i skogs- och mellanbygd. Där dominerar i stället den grov- foderbaserade animalieproduktionen och det odlas mestadels vall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Spannmål och andra grödor odlas i första hand där förutsättningarna är bäst. Drygt hälften av åkerarealen finns på slättmarkerna i södra och mellersta Sverige och en dryg tredjedel finns i skogs- och mellan- bygd i samma region. Däremot finns endast en tiondel av åkermarken finns i norra Sverige. I slättbygden finns också större delen av pro- duktionen av ägg samt gris- och fjäderfäkött, vilket innebär att djuren finns nära odlingen av foderspannmål. Ju längre norrut, desto kallare är det och desto kortare är vegetationsperioden. Det är därför mycket stora skillnader mellan olika landsändar. Omkring hälften av jord- bruksarealen ligger inom områden som under perioden &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; fick stöd eftersom de ansågs ligga i områden med sämre förutsätt- ningar för jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="p308dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367308x1.jpg/" id="p308img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Efterfrågan på livsmedel växer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft38"&gt;Efterfrågan på livsmedel har ökat de senaste decennierna och förut- spås att fortsätta öka globalt i takt med förbättrade levnadsvillkor i kombination med en befolkningsökning&lt;SPAN class="ft68"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. Även i Sverige växer efter- frågan på livsmedel och livsmedelskedjans förädlingsvärde ökar&lt;SPAN class="ft68"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. Dock har den svenska livsmedelsproduktionen svårt att hänga med och har tappat marknadsandelar. Jordbruksverket konstaterade 2019 i årsrapporten ”Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin” att den nationella livsmedelskedjans konkurrenskraft försämrats mellan 2011 och 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft173"&gt;Tabell 13.1 Jämförelse av befolkning, jordbruksmark och produktionsvärde i några &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td452"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td453"&gt;&lt;P class="p699 ft32"&gt;Befolkningsförändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td418"&gt;&lt;P class="p434 ft21"&gt;Jordbruksmark/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td82"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;Produktionsvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td374"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td454"&gt;&lt;P class="p699 ft32"&gt;&lt;NOBR&gt;2009–2019&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td422"&gt;&lt;P class="p700 ft18"&gt;invånare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td76"&gt;&lt;P class="p701 ft32"&gt;(miljoner euro)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td455"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td456"&gt;&lt;P class="p702 ft2"&gt;10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td426"&gt;&lt;P class="p703 ft2"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;5 999&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td452"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td453"&gt;&lt;P class="p702 ft2"&gt;5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td418"&gt;&lt;P class="p703 ft2"&gt;0,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;11 629&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td457"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td458"&gt;&lt;P class="p702 ft2"&gt;3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td459"&gt;&lt;P class="p703 ft2"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;4 745&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td452"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td453"&gt;&lt;P class="p702 ft2"&gt;4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td418"&gt;&lt;P class="p703 ft2"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;77 024&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td452"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td453"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td418"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td82"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td455"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td456"&gt;&lt;P class="p702 ft2"&gt;10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td426"&gt;&lt;P class="p703 ft2"&gt;0,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;8 522&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td452"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td453"&gt;&lt;P class="p702 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-16&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td418"&gt;&lt;P class="p703 ft2"&gt;1,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;1 629&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td457"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td458"&gt;&lt;P class="p702 ft2"&gt;5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td459"&gt;&lt;P class="p703 ft2"&gt;0,1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td85"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;29 138&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td452"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td453"&gt;&lt;P class="p702 ft2"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td418"&gt;&lt;P class="p703 ft2"&gt;0,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;26 358&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td452"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td453"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td418"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td82"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td455"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td456"&gt;&lt;P class="p702 ft2"&gt;1 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td426"&gt;&lt;P class="p703 ft2"&gt;0,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td79"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;58 220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td452"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td453"&gt;&lt;P class="p702 ft2"&gt;7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td418"&gt;&lt;P class="p703 ft2"&gt;0,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td82"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;7 483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft19"&gt;Källa: Eurostat 2011, 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft7"&gt;När utredningen jämför ett antal &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; som ligger i Sveriges när- område och kan anses konkurrera på livsmedelsmarknaden konstate- ras att Sverige sticker ut med en växande befolkning och minskande produktion på många områden. Irland som också haft en liknande befolkningstillväxt som Sverige har ökat sin livsmedelproduktion de senaste 10 åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;FAO 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Jordbruksverket 2020:3, Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="p309dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367309x1.jpg/" id="p309img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Bakgrund jordbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft18"&gt;Tabell 13.2 Jordbruksproduktionens utveckling i några &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2009–2019,&lt;/NOBR&gt; areal och volym&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td419"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p699 ft32"&gt;Jordbruksmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td214"&gt;&lt;P class="p23 ft18"&gt;Spannmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td438"&gt;&lt;P class="p147 ft18"&gt;Mjölk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td460"&gt;&lt;P class="p589 ft21"&gt;Nötkött&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td274"&gt;&lt;P class="p435 ft18"&gt;Griskött&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td419"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p699 ft21"&gt;(hektar)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td438"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td460"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td274"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td423"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td94"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td345"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td461"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td462"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td279"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td427"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td103"&gt;&lt;P class="p706 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td348"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;17 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td463"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-8&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td464"&gt;&lt;P class="p644 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-7&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td294"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-8&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td419"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p706 ft2"&gt;0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td438"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;19 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td460"&gt;&lt;P class="p644 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td274"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td419"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td438"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td460"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td274"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td465"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p706 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td363"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-7%&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td466"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;4 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td467"&gt;&lt;P class="p644 ft2"&gt;7 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td286"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-18&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td419"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p706 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-17&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td438"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;13 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td460"&gt;&lt;P class="p644 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-3&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td274"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;10 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td419"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td91"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td438"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td460"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td274"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td427"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p706 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-2&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td348"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;1 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td463"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;67 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td464"&gt;&lt;P class="p644 ft2"&gt;21 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td294"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;55 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td419"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p706 ft2"&gt;11 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td214"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;37 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td438"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;22 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td460"&gt;&lt;P class="p644 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td274"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;73 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td427"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td103"&gt;&lt;P class="p706 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-5&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td348"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-24&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td463"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;35 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td464"&gt;&lt;P class="p644 ft2"&gt;5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td294"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;28 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td419"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td91"&gt;&lt;P class="p706 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-7&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-3&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td438"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;59 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td460"&gt;&lt;P class="p644 ft2"&gt;45 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td274"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;23 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td419"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td438"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td460"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td274"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td465"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td108"&gt;&lt;P class="p706 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td363"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-11&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td466"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;17 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td467"&gt;&lt;P class="p644 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td286"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-1&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td419"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td91"&gt;&lt;P class="p706 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-16&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td214"&gt;&lt;P class="p608 ft2"&gt;5 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td438"&gt;&lt;P class="p427 ft2"&gt;41 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td460"&gt;&lt;P class="p644 ft2"&gt;3 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td274"&gt;&lt;P class="p552 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-6&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p378 ft19"&gt;Källa: Eurostat 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft8"&gt;Sverige är till ytan ett av EU:s största länder men andelen jord- bruksmark är låg. De viktigaste avsändningsländerna för jordbruks- varor och livsmedel till Sverige var under år 2018 Norge, följt av Danmark, Nederländerna och Tyskland&lt;SPAN class="ft80"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. Dessa fyra länder svarade för drygt 58 procent av det svenska importvärdet. När det gäller kött och mejeriprodukter har den svenska produktionens marknadsandel sjunkit sedan &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; 1995. Det totala värdet av varorna som svenskt jordbruk producerade år 2019 var omkring 63,5 miljarder kronor. Animalieproduktionen respektive växtodlingen står för om- kring hälften var av detta värde. Sverige har en minskande produktion för flera animalier medan spannmålsproduktionen ökat de senaste åren. Spannmålsodlingen kan variera en del från år till år men Sverige exporterar oftast en del. Stor del av exporten blir foder till animalie- produktionen i våra grannländer. Som tabell 13.2 visar så har grann- ländernas animalieproduktion haft en annan utveckling än den svenska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Trots försämrad lönsamhet har den svenska livsmedelskedjans förädlingsvärde ökat. I livsmedelskedjan var det restaurangledet som stod för den största ökningen. Primärproduktionen och livsmedels- industrin visar på svag tillväxt. Volymerna ökar inom flera produktions- grenar, medan förädlingsgraden i primärproduktion och livsmedels- industri har varit tämligen konstant. Företagen i livsmedelskedjans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Jordbruksverket 2020:3, Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;första led (primärproduktionen) har svårt att utveckla produkter där det finns en hög betalningsvilja. Förädlingsgraden stagnerar till följd av för lite investeringar i produktutveckling. Låg utbildningsnivå och åldrande arbetskraft gör att primärproduktionen halkar efter i inno- vationskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Sverige importerar jordbruksprodukter och livsmedel till ett be- tydligt större värde än vad som exporteras. Under år 2018 uppgick importen till 120 miljarder kronor och exporten till 53 miljarder kro- nor. Både importen och exporten ökar stadigt. De senaste tio åren har den ökat med nästan 60 procent. Eftersom importen är så mycket större betyder detta att handelsunderskottet inom sektorn ökar sta- digt i absoluta tal. Importen består framför allt av vin, kött, mejeri- produkter samt frukt och grönsaker. Viktiga exportprodukter är vodka, olika förädlade livsmedel, vegetabiliska fetter och mjölkpulver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Fler företag har kombinationsverksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Samtidigt som antalet företag har minskat inom jordbruket så har antalet företag med kombinationsverksamhet ökat de senaste tio åren, både som en andel av totalen och i absoluta tal. År 2016 uppgav omkring 43 procent av företagen att de har kombinationsverksam- het. Tio år tidigare var motsvarande siffra bara 23 procent. Den van- ligaste kombinationen är olika former av entreprenadarbete, framför allt inom jordbruket men också utanför det. Turism och andra fri- tidsaktiviteter är också en vanligt förekommande kombination.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft38"&gt;Att jordbrukarnas privata ekonomi i växande grad bygger på in- komster från arbeten utanför jordbruket försvårar levnadsvillkoren för jordbruken i glesbygd. En konsekvens av detta är att sysselsätt- ningen i jordbruket följer utvecklingen på den regionala arbetsmark- naden, det vill säga minskar mest i de mest glesa landsbygderna och minst i den storstadsnära landsbygden. Urbaniseringen innebär alltså en utmaning också för jordbruksföretagen, som till skillnad mot före- tag i andra näringar inte lika enkelt kan följa efter befolkningen till storstäderna eftersom jordbruksmarken är en geografiskt fast pro- duktionsfaktor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p15 ft24"&gt;Bakgrund jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;13.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Den gemensamma jordbrukspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;och med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; den 1 januari 1995 ersattes de svenska jord- bruksstöden av EU:s stödsystem. EU:s gemensamma jordbrukspoli- tik (den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP) innebär att handeln med jordbruksprodukter är fri inom unionen. Målen för EU:s gemen- samma jordbrukspolitik är att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;stödja lantbrukarna och förbättra jordbrukets produktivitet för att säkra tillgången på livsmedel till rimliga priser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;se till att EU:s lantbrukare kan försörja sig,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;bidra till en hållbar förvaltning av naturresurser och kampen mot klimatförändringen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;bevara landsbygden och landskapet i EU,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;hålla landsbygden levande genom att främja jobb i jordbruket, den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin och andra närliggande näringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft8"&gt;På senare år har en marknadsanpassning skett och det har tillkommit fler åtgärder för att minska jordbrukets belastning på miljön. Den 1 januari 2005 infördes gårdsstödet som i stort sett är oberoende av jordbrukarens produktion. Gårdsstödet ersatte flera stöd, bland annat arealersättningen och djurbidragen. Tillsammans med marknads- regleringarna finansieras gårdsstödet helt av EU:s budget och kallas ofta första pelaren. Landsbygdsprogrammen med kompensations- stöd och miljöersättningar med mera finansieras i olika grad av med- lemsstaterna och de är friare att forma efter behov i respektive med- lemsstat. Medlemsstater kan också utforma egna stöd men de måste godkännas av kommissionen, läs mer i kapitel 3 Konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="p312dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367312x1.jpg/" id="p312img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;Bakgrund jordbruk&lt;SPAN style="padding-left:329px;"&gt;SOU 2021:67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft22"&gt;Tabell 13.3 Utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken i några utvalda medlemsstater 2019&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft19"&gt;Miljoner Euro&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Land&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td460"&gt;&lt;P class="p22 ft24"&gt;Direktstöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p434 ft32"&gt;Landsbygds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td441"&gt;&lt;P class="p712 ft24"&gt;Marknads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td460"&gt;&lt;P class="p490 ft18"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p701 ft24"&gt;Jordbruks-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td272"&gt;&lt;P class="p701 ft32"&gt;Totalt stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td460"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td59"&gt;&lt;P class="p608 ft21"&gt;utveckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td441"&gt;&lt;P class="p712 ft32"&gt;åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td460"&gt;&lt;P class="p23 ft18"&gt;stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td59"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;areal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td272"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;utslaget per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td460"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td59"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td441"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td460"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td59"&gt;&lt;P class="p565 ft21"&gt;(hektar)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td272"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;hektar jord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td88"&gt;&lt;P class="p15 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td460"&gt;&lt;P class="p15 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p15 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td441"&gt;&lt;P class="p15 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td460"&gt;&lt;P class="p15 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td59"&gt;&lt;P class="p15 ft152"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p565 ft32"&gt;bruksmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td98"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td462"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td468"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td444"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td462"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td468"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td281"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td361"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td467"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;687 531&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td469"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;249 711&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td447"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;12 809&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td467"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;950 051&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td469"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;3 067 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td288"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Danmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;822 262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td59"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;152 368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td441"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;10 988&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;985 618&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td59"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;2 639 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td272"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;373&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td88"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td460"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td441"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td460"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td361"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td467"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;523 063&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td469"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;343 198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td447"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;5 318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td467"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;871 579&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td469"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;2 295 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td288"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Frankrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft79"&gt;6 934 972&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;1 984 762&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td441"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;519 788&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft79"&gt;9 439 522&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p348 ft19"&gt;35 177 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td272"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td100"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td464"&gt;&lt;P class="p16 ft171"&gt;1 200 389&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td470"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;312 764&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td450"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;-3&lt;/NOBR&gt; 164&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td464"&gt;&lt;P class="p16 ft171"&gt;1 509 989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td470"&gt;&lt;P class="p348 ft174"&gt;4 593 920&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td296"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td88"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Litauen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;468 921&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;247 214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td441"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;716 549&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td59"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;2 689 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td272"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td361"&gt;&lt;P class="p42 ft170"&gt;Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td467"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;679 512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td469"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;148 108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td447"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;24 291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td467"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;851 911&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td469"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;1 921 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td288"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;443&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Polen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft79"&gt;3 387 286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td59"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;1 189 104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td441"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;28 286&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft79"&gt;4 604 676&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td59"&gt;&lt;P class="p348 ft19"&gt;15 624 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td272"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;295&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td88"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td460"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td441"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td460"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td59"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td361"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td467"&gt;&lt;P class="p16 ft171"&gt;4 794 348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td469"&gt;&lt;P class="p348 ft174"&gt;1 397 915&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td447"&gt;&lt;P class="p434 ft174"&gt;115 577&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td467"&gt;&lt;P class="p16 ft171"&gt;6 307 840&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td469"&gt;&lt;P class="p348 ft170"&gt;16 889 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td288"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;373&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td88"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Österrike&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;691 113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;565 713&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td441"&gt;&lt;P class="p434 ft2"&gt;24 467&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td460"&gt;&lt;P class="p16 ft79"&gt;1 281 293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;3 168 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td272"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft19"&gt;Källa: &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft8"&gt;Jordbrukspolitiken finansieras av tullar, införselavgifter, producent- avgifter och bidrag från medlemsstaterna. Var sjunde år reformeras EU:s jordbrukspolitik och en ny reform förhandlas just nu med fördröjning, något som ofta händer då förhandlingarna drar ut på tiden. Den senaste reformen innebar att gårdsstödet delades upp i flera delar. Det ursprungliga gårdsstödet blev mindre och ett för- gröningsstöd och stöd till unga jordbrukare infördes. Det gavs också möjlighet att fortsätta använda produktionskopplade stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Den gemensamma jordbrukspolitiken har genomgått flera refor- mer och har blivit allt mer marknadsorienterad sedan 1990, med en övergång från produktstöd (genom priser) till producentstöd (genom inkomststöd, främst med frikopplat inkomststöd). Jordbrukspoli- tiken har flera mål som har sin grund vid uppkomsten 1962. En viktig hörnsten är att förbättra jordbrukets produktivitet för att säkra till- gången på livsmedel till rimliga priser. Hållbarhet och betydelsen av att förvalta naturresurser och att möta klimatförändringen har fått en allt större roll. Landsbygdens utveckling och bevarandet av land- skapet är något som också kännetecknar den gemensamma jordbruks- politiken. Här finns några ganska stora skillnader mellan EU:s politik&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p15 ft24"&gt;Bakgrund jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p550 ft9"&gt;och den svenska jordbrukspolitiken som bakåt i tiden lagt mycket resurser på strukturomvandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Kompensationsstöd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Inom landsbygdsprogrammet finns kompensationsstödet som syftar till att främja fortsatt användning av jordbruksmark, bidra till att bevara landsbygden och till att bevara och främja hållbara jordbruks- system. Genom att kompensera lantbrukare för alla eller delar av de merkostnader och inkomstbortfall som är relaterade till begräns- ningarna för jordbruksproduktionen i det berörda området, bidrar kompensationsstödet till att uppnå detta. Stödet riktar sig till områ- den som har sämre förutsättningar för livsmedelsproduktion än andra regioner (Areas Facing Natural Constraints, ANC). I Sverige utgår kompensationsstöd till hela norra Sverige, delar av skogs- och mellan- bygderna i södra och mellersta Sverige samt vissa områden på Öland och Gotland. För arealer med grovfodergrödor finns krav på djur- innehav av antingen nötkreatur, tackor eller getter. Ersättningsnivån bestäms av den djurtäthet företaget har och i vilket stödområde före- taget är beläget. För arealer med växtodlingsgrödor som spannmål eller oljeväxter eller arealer med extensiva grödor finns inget krav på djurhållning och ersättningsnivån bestäms endast av i vilket stödom- råde företaget är beläget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Nationellt stöd till norra Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Avtalet med EU ger Sverige rätt att lämna nationellt stöd till vissa områden i norra Sverige. Stödet är helt finansierat av svenska staten och det huvudsakliga syftet är att säkerställa att lantbruket i norra Sverige finns kvar. Det nationella stödet ska därmed bidra till att jämna ut de inkomstskillnader som uppstår mellan norra Sverige och övriga Sverige på grund av de svagare produktionsförutsättningarna i norra Sverige. Stöd lämnas till &lt;NOBR&gt;mjölk-,&lt;/NOBR&gt; slaktsvins- och äggproduktion, för transport av mjölk, för suggor och getter samt odling av potatis, bär och grönsaker. Till och med maj 2020 hade 394 miljoner kronor utbetalats i nationellt stöd till norra Sverige för år 2019. Mest natio- nellt stöd utgick till Västerbottens län.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;13.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Förhandlingar om en ny jordbrukspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; la fram förslagen om en reformerad CAP 2018. Reformen består av tre förordningar: Förordningen om strategiska planer, Förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av CAP samt Förordningen om en samlad marknadsorientering för jordbruksprodukter. I de strategiska planerna ska varje land beskriva hur jordbrukspolitiken ska genomföras. I förslaget finns även en ny typ av ettåriga ersättningar så kallade &lt;NOBR&gt;eco-schemes.&lt;/NOBR&gt; Dessa kan ut- formas som dagens miljöersättningar och baseras på intäktsbortfall och kostnadsökningar av åtgärden. &lt;NOBR&gt;Eco-schemes&lt;/NOBR&gt; kan även utformas som ett frikopplat inkomststöd, det vill säga på samma sätt som nu- varande gårdsstöd är utformat. I förslaget finns nio centrala mål som omfattar olika sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter och ska ligga till grund för &lt;NOBR&gt;EU-ländernas&lt;/NOBR&gt; strategiska planer för jordbruks- politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;13.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Lönsamheten och konkurrenskraften är svag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft7"&gt;Utredningen ser att Sverige utmärker sig på flera sätt jämfört med våra grannländer. Ambitionerna om strukturutveckling skiljer Sverige från grannländerna Norge och Finland där fler socialpolitiska inslag finns. Ett exempel är att norska stöd minskar med företagens stor- lek. Danmark har en annan ambition med ett mycket exportorien- terat jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft14"&gt;Jordbruksverket beskriver i flera rapporter de förändringar som skedde i svenska jordbruket de första 15 åren efter &lt;NOBR&gt;EU-inträdet.&lt;/NOBR&gt; Jordbruksverket konstaterar att svenskt jordbruk fortsätter utveck- lingen mot färre och större gårdar, samtidigt som den totala åker- arealen minskar något. Produktionen av mjölk och griskött minskar. Spannmålsarealen ökade under några år i samband med &lt;NOBR&gt;EU-inträdet,&lt;/NOBR&gt; men har därefter fortsatt att minska. &lt;NOBR&gt;EU-inträdet&lt;/NOBR&gt; hejdade också minsk- ningen i arealen betesmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Sverige hade redan före inträdet i EU en hög djurskyddsnivå. Ut- vecklingen har gått mot fler &lt;NOBR&gt;EU-regelverk&lt;/NOBR&gt; som är direkt gällande i medlemsstaterna. Sedan 1995 har miniminivån vad gäller djurskyd- det höjts för flera djurslag, bl.a. har det införts krav på inredda burar för värphöns och krav på grupphållning av dräktiga suggor. Det kan också förekomma skillnader i tillämpningen av &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p15 ft24"&gt;Bakgrund jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft38"&gt;regler och det finns brister i hur reglerna följs i olika medlemsstater. För svensk del har medlemskapet i EU präglats av att behålla den höga svenska ambitionsnivån för djurskyddet och försöka höja djur- skyddet i hela unionen. Genom den svenska djurskyddslagen 1988 samt förordning och föreskrifter lyfte Sverige till en hög djurskydds- nivå jämfört med de flesta länder i omvärlden, Jordbruksföretagen har i genomsnitt en dålig lönsamhet vid jämförelse med ekonomin som helhet. Det råder stora skillnader mellan branscherna vad gäller den uppskattade timlönen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft7"&gt;Att det finns stora skillnader mellan produktionsgrenarna syns också när utvecklingen i Sverige jämförs med den i EU. De senaste tio årens minskade svenska produktion av mjölk, nötkött och gris- kött syns inte på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Motsvarande branscher har haft en be- tydligt mer positiv utveckling i många &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Det svenska jordbrukets lönsamhet och produktion behöver öka för att målen i livsmedelsstrategin ska nås. Det finns risk att en fort- satt sjunkande lönsamhet leder till minskad produktion och att före- tagen hamnar efter i utvecklingen jämfört mot konkurrentländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft38"&gt;Det finns regionala och lokala variationer i jordbrukets konkur- renskraft. Företagens produktivitet och innovationsförmåga påver- kas av företagets lokalisering. Det finns jordbruk spridda över hela landet och förutsättningarna skiljer sig mellan olika regioner och i vissa fall mycket lokalt. Vissa platser erbjuder bättre förutsättningar för jordbruk än andra vilket beror på att produktionsfaktorer och naturresurser har en ojämn geografisk fördelning. I slättbygder i södra Sverige finns fler valmöjligheter vad gäller grödor än i norra Sverige eller i skogsbygd. I mer tätbefolkade områden finns en större mark- nad för att utveckla särskilda koncept så som t.ex. gårdsförsäljning och entreprenadverksamhet. Produktiviteten är högre i företag som är lokaliserade i kommuner där det finns många andra företag i samma bransch. Detta beror sannolikt på att det finns fler jordbruksföretag på platser som har goda naturgivna förutsättningarna för jordbruk men också att utbyte och möjligheter till samverkan mellan före- tagen kan ha en tillväxtfrämjande effekt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;13.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Skogsbruk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Utav Sveriges totala landyta om cirka 40,7 miljoner hektar räknas cirka 28,1 miljoner hektar som skogsmark. Detta motsvarar drygt två tredjedelar av den totala landytan. Skogen i Sverige ägs till 48 pro- cent av enskilda fysiska personer, dödsbon och bolag som inte är aktie- bolag. Privatägda aktiebolag äger 24 procent av skogsmarken och 13 procent ägs av statsägda aktiebolag som Sveaskog AB, AB Göta kanalbolag och Akademiska Hus AB. Övriga privata ägare, som till exempel Svenska kyrkan, stiftelser, ekonomiska och ideella föreningar, bysamfälligheter, allmänningar och besparingsskogar äger 6 procent av skogen. Staten genom till exempel Fastighetsverket, Fortifikations- verket, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen, äger 7 procent och de sista 2 procenten ägs av övriga offentliga ägare som till exempel kom- muner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;De enskilda privata skogsägarna består av närmare 320 000 per- soner, Dessa enskilda privata skogsägare äger tillsammans cirka 225 000 brukningsenheter varav 67 procent är närboägda, 26 procent utboägda och 7 procent delvis utboägda. Med utboägd avses en fastig- het där ägaren bor i en annan kommun än den där brukningsenheten finns och med en närboägd fastighet avses en sådan där ägaren bor i samma kommun som brukningsenheten. De sista 10 åren har antalet skogsägare minskat med omkring 5 procent. Även antalet skogsfastig- heter minskar genom sammanläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Skogsnäringen sysselsätter i dag cirka 70 000 personer. Om alla underleverantörer räknas med är omkring 120 000 personer sysselsatta i branschen. Arbetstillfällena finns i huvudsak utanför storstadsregio- nerna. År 2017 var förädlingsvärdet för hela branschen cirka 82,5 mil- jarder kronor vilket är cirka 11 procent av svensk industris föräd- lingsvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;13.10 Vattenbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Svenskt vattenbruk har ökat kraftigt under senare år men är fort- farande litet jämfört med många andra länder. Totalproduktionen i Sverige 2019 var lite drygt 10 500 ton. Danmark har ungefär &lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; gånger större produktion och Norge producerade drygt 1,3 miljoner ton odlad fisk (framför allt lax) 2012. Produktionen i Sverige består av matfisk, sättfisk, musslor och kräftor. Saluvärdet av produktionen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="p317dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367317x1.jpg/" id="p317img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td63"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td64"&gt;&lt;P class="p15 ft24"&gt;Bakgrund jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;var totalt 486 miljoner kronor 2014. År 2019 sysselsatte vattenbruket i Sverige 436 personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft8"&gt;Den art som odlas mest i svenskt vattenbruk är regnbåge som står för omkring 90 procent av den totala matfiskproduktionen. Den näst vanligaste matsfiskarten är röding. Regnbåge och röding är båda laxfiskar och odlas oftast i nätkassar placerade i insjöar, större vatten- drag eller på kusten. Merparten av den svenska matfiskodlingen finns i Norrland. I Sverige odlades under 2018 även 1 986 ton musslor. Blåmusslorna odlas utefter västkusten på rep eller nät som hänger från bojar som flyter på ytan. Under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har den svenska mussel- odlingen varierat mellan knappt 1 100 ton och drygt 2 300 ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Jordbruksverket har tagit hjälp av näringens organisationer för att få en bild av den yrkesmässiga bränsleförbrukningen och använd- ningen av båtar och skepp. Matfiskodlarna som samlar de största företagen inom just matfiskodling uppskattar sin förbrukning till 173 000 liter diesel och 49 000 liter bensin per år och Sveriges Skal- djursodlares Producentorganisation som företräder musselodlar- näringen förbrukar minst 120 000 liter drivmedel totalt, varav minst 15 procent är bensin och resten diesel. Totalt rör det sig alltså om 342 000 liter drivmedel för skepp och båtar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;Arbetsmaskiner exkl. båtar är bland annat hjullastare, truck, trak- tor kan används i samband med tunga lyft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft7"&gt;Vattenbruk förekommer såväl i sjöar, hav och vattendrag och inne- bär att vattenlevande djur som hålls av vattenbrukaren odlas och skördas. Båtar och fartyg används dagligen inom vattenbruket för till exempel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;Inom musselodling:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Placera ut anläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Underhåll och tillsyn av anläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Provtagning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Skörd av musslor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Skydd mot rovdjur.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Ejdrar är ett stort problem i musselodling och man håller dem borta genom att köra båt runt sina odlingar under de tider på året när ejdern gör störst skada på dem för att skrämma bort fåglarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;Inom matfiskodling:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Placera ut anläggningar och fisk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Underhåll och tillsyn av anläggningar och fisk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Provtagning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Hämta in anläggningar och fisk för skörd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="p319dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367319x1.jpg/" id="p319img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;14 Bakgrund klimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft14"&gt;Utredningen har i uppdrag att föreslå styrmedel och åtgärder för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk. I utrednings- direktiven lyfts fram att en övergång från fossil beroende till fossil- oberoende är nödvändig för att nå klimatmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Även om arbetet med att minska de klimatpåverkande utsläppen i Sverige går framåt behövs ytterligare insatser. Regeringens ambition är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. För att det ska ske måste alla samhällssektorer på alla nivåer (lokalt, regionalt, nationellt och internationellt) behöver bidra så även jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft42"&gt;I detta kapitel beskrivs vad som påverkar klimatet inklusive hur jordbruket påverkar klimatet och hur jordbruket påverkas av klimat- förändringarna. Vidare beskrivs klimatmål på global, EU och natio- nell nivå samt hur dessa följs upp och redovisas. Slutligen beskrivs ett antal av de styrmedel som finns på klimatområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Klimatet har förändrats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Klimatet&lt;SPAN class="ft80"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;har varierat naturligt i alla tider. Men den snabba föränd- ring som nu sker är människans verk. Mätningar visar att sedan 1800- talets andra hälft har medeltemperaturen ökat med i närheten av en grad. Klimatet förändras dock inte på samma sätt överallt på jorden. På en del håll har temperaturen stigit betydligt mer än den genomsnitt- liga ökningen. På andra håll har temperaturökningen varit mindre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Med klimat menas de genomsnittliga väderförhållandena under en längre tid. Det innebär att vi måste följa temperaturens variationer under årtionden för att kunna avgöra hur klimatet förändras. Det räcker inte med att titta på enstaka år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft21"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;
&lt;DIV id="p320dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367320x1.jpg/" id="p320img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;Figur 14.1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft90"&gt;1,4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft90"&gt;1,2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft90"&gt;1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft90"&gt;0,8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft90"&gt;0,6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft90"&gt;0,4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft90"&gt;0,2&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td2"&gt;&lt;P class="p644 ft90"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td13"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-7px;margin-right:-21px;margin-bottom:7px;" class="p720 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-17px;margin-top:-7px;margin-right:-2px;margin-bottom:26px;" class="p720 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-8px;margin-top:3px;margin-right:-11px;margin-bottom:16px;" class="p720 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr37 td203"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-27px;margin-bottom:0px;" class="p721 ft118"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-27px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:27px;" class="p721 ft118"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-14px;margin-top:14px;margin-right:-13px;margin-bottom:13px;" class="p721 ft118"&gt;&lt;![endif]&gt;1857&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td2"&gt;&lt;P class="p644 ft90"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,2&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td203"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td255"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td2"&gt;&lt;P class="p644 ft90"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,4&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td13"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td203"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p722 ft18"&gt;Utvecklingen av jordens medeltemperatur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft19"&gt;Global genomsnittlig medeltemperatur&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr38 td204"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-197px;margin-bottom:0px;" class="p724 ft159"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-197px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:197px;" class="p724 ft159"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-99px;margin-top:99px;margin-right:-98px;margin-bottom:98px;" class="p724 ft159"&gt;&lt;![endif]&gt;1865&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1873&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1881&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1889&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1897&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1905&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1913&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1921&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1929&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1937&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1945&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1953&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1961&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1969&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1977&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td13"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:0px;margin-right:-194px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-190px;margin-top:0px;margin-right:-2px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-94px;margin-top:96px;margin-right:-98px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;1993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;2001&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td297"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:3px;margin-top:0px;margin-right:-195px;margin-bottom:0px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:0px;margin-right:-3px;margin-bottom:192px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-93px;margin-top:96px;margin-right:-99px;margin-bottom:96px;" class="p725 ft90"&gt;&lt;![endif]&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Källa: Climatic Research Unit – UEA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft38"&gt;Konsekvenserna av den globala uppvärmningen upplevs tydligt redan i dag. Meteorologiska världsorganisationen (WMO) rapporterade i sin årliga statusrapport för klimatet att effekter av extremväder i form av exempelvis översvämningar, värmeböljor, skogsbränder och tro- piska stormar intensifierats i takt med den globala uppvärmningen. I polarområdena ökar avsmältningen av glaciärer och landisar vilket medför att havsnivån stiger allt snabbare med förödande konse- kvenser för lågt liggande kuststater och små önationer. Temperatur- ökningen i Arktis sker två till tre gånger snabbare än det globala genomsnittet, vilket redan har fått stora konsekvenser för arktiska ekosystem och samhällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft7"&gt;Enligt SMHI har årsmedeltemperaturen i Sverige stigit med 1,7 gra- der under de senaste 30 åren, vilket är mer än dubbelt så mycket som den globala temperaturökningen. I Sverige har vi under senare år upp- levt sommarmånader med långvarigt höga temperaturer, vattenbrist, torka och omfattande bränder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="p321dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367321x1.jpg/" id="p321img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Klimatet påverkar jordbruket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Jordbruket påverkas redan i dag av klimatförändringar. Då jordbru- ket är i stort sett helt väderberoende kommer jordbruket i takt med att klimatet förändras allt mer bli än mer påverkat. Enligt scenarier gjorda av SMHI&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;förväntas årsmedeltemperaturen för Sverige att stiga med &lt;NOBR&gt;0–2°C&lt;/NOBR&gt; under perioden &lt;NOBR&gt;2011–2040&lt;/NOBR&gt; jämfört med referens- perioden. Nederbörden förutspås generellt öka i hela landet men med stora variationer geografiskt och beroende på årstid. Vegetations- periodens längd förväntas öka i hela landet. På kort sikt, under perio- den &lt;NOBR&gt;2011–2040,&lt;/NOBR&gt; förväntas vegetationsperioden vara &lt;NOBR&gt;10–30&lt;/NOBR&gt; dagar längre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;De ändrade förutsättningarna tros medföra att det blir aktuellt med fler skördar varje år. Samtidigt förväntas de ändrade förutsätt- ningarna leda till att det kan bli svårt att få ut bra skördar vissa år. Klimatförändringarna väntas även medföra att risken för smittsamma djursjukdomar kan öka. Även problemen med växtskadegörare, växt- sjukdomar och ogräs väntas öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Vad påverkar klimatet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;De främsta växthusgaserna i jordens atmosfär är vattenånga (H&lt;SPAN class="ft111"&gt;2&lt;/SPAN&gt;O), koldioxid (CO&lt;SPAN class="ft111"&gt;2&lt;/SPAN&gt;), lustgas (N&lt;SPAN class="ft111"&gt;2&lt;/SPAN&gt;O), metan (CH&lt;SPAN class="ft111"&gt;4&lt;/SPAN&gt;) och ozon (O&lt;SPAN class="ft111"&gt;3&lt;/SPAN&gt;). Växt- husgaser absorberar och håller kvar solvärme som annars skulle stråla tillbaka ut i rymden. Dessa växthusgaser har funnits i atmosfären i miljontals år och har bidragit till vi har ett gynnsamt klimat för män- niskor, djur och växter på jorden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Halterna av växthusgaserna har ökat på grund av människan och de är i dag högre än vad den varit sedan minst 800 000 år tillbaka. Utsläpp av koldioxid via förbränning av fossila bränslen världen över är den viktigaste orsaken till klimatets nuvarande förändring. Ut- släppen av växthusgaser som metan och lustgas kommer från flera olika slags källor. De största källorna till utsläpp av metan är idisslare, avfall, risodlingar samt utvinning och förbränning av fossila bränslen. Lustgas frigörs bl.a. från kvävegödslad åkermark. Både metan och lust- gas når också ut i luften från naturliga källor såsom våtmarker och ogödslade marker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SMHI:s klimatforskningscenter Rossby Centre.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="p322dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H9B367/H9B367322x1.jpg" style="width:434px;height:313px"  id="p322img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;De olika växthusgaserna påverkar klimatet olika mycket. För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en faktor för att beräkna den global uppvärmnings- potential Global Warming Potential – GWP. Denna faktor är olika för respektive gas och vilken tid som effekten ska beräknas på och ger totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen jämfört med samma mängd koldioxid. Med hjälp av gasernas GWP räknas de om till koldioxidekvivalenter. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. Lustgas bidrar 298 gånger mer än koldioxid och 1 ton lustgas motsvarar således 298 ton koldioxidekvivalenter. Dessa värden gäller för ett &lt;NOBR&gt;100-årigt&lt;/NOBR&gt; tidsperspektiv och förändras om perspektivet förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft42"&gt;De av människan orsakade utsläppen av växthusgaser kommer från många olika delar av samhället och tabellen nedan visar översikt- ligt hur stora utsläpp som olika sektorer bidrar med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft18"&gt;Figur 14.2 Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft19"&gt;Utsläpp från olika sektorer i tusen CO&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft90"&gt;200000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft90"&gt;150000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft90"&gt;100000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft90"&gt;50000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft90"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft90"&gt;&lt;NOBR&gt;-50000&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft90"&gt;&lt;NOBR&gt;-100000&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft19"&gt;Källa: Naturvårdsverket.se.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;
&lt;DIV id="p323dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367323x1.jpg/" id="p323img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;Industri och inrikes transporter står tillsammans för två tredjedelar av de territoriella antropogena utsläppen. Resterande tredjedel ut- görs av i fallande ordning jordbruk, el- och fjärrvärme, arbetsmaski- ner, produktanvändning, avfall samt egen uppvärmning av bostäder och lokaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Jordbrukets klimatpåverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft14"&gt;Det svenska jordbruket bidrar till utsläpp av växthusgaser i form av metan från djurens fodersmältning, metan och lustgas från gödsel- hantering och lustgas från kväveomvandling i mark. Jordbruket bi- drar också med växthusgaser genom energianvändning till arbets- maskiner, spannmålstorkar, uppvärmning av lokaler och växthus m.m. Utöver detta bidrar jordbruket även med nettoutsläpp av koldioxid genom kolförrådsförändringar i åkermark och betesmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;I diagrammet nedan visar på storleksfördelningen mellan olika på- verkanskällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft18"&gt;Figur 14.3 Det svenska jordbrukets utsläpp (påverkanskällor i Sverige)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft19"&gt;Miljoner ton CO&lt;SPAN class="ft64"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td471"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr34 td23"&gt;&lt;P class="p16 ft129"&gt;0,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td472"&gt;&lt;P class="p735 ft129"&gt;0,4 &lt;SPAN class="ft175"&gt;0,3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td473"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td471"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td472"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td473"&gt;&lt;P class="p15 ft113"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td471"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td472"&gt;&lt;P class="p347 ft129"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td473"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td471"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td23"&gt;&lt;P class="p608 ft129"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td472"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td473"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr40 td471"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td23"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td472"&gt;&lt;P class="p500 ft129"&gt;3,4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td473"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td471"&gt;&lt;P class="p15 ft121"&gt;Markanvändning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr41 td314"&gt;&lt;P class="p736 ft90"&gt;Jordbruksmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td473"&gt;&lt;P class="p15 ft121"&gt;Djurs matsmältning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td471"&gt;&lt;P class="p15 ft90"&gt;Stallgödsel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr23 td314"&gt;&lt;P class="p736 ft90"&gt;Arbetsmaskiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td473"&gt;&lt;P class="p15 ft90"&gt;Lokaler&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p123 ft19"&gt;Källa: Naturvårdsverket och Jordbruksverket, 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft38"&gt;Utsläpp och upptag av koldioxid från åkermark och betesmark på grund av kolförrådsförändringar i jordar och biomassa redovisas som i diagrammen ovan som &lt;SPAN class="ft92"&gt;markanvändning&lt;/SPAN&gt;. En del av åkermarken&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;utgör en stor källa till koldioxidutsläpp. Under en tioårsperiod &lt;NOBR&gt;(2008–2017)&lt;/NOBR&gt; bidrar dränerad organogen jordbruksmark med utsläpp på i genomsnitt 3,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. För samma period har mineraljordar utgjort en liten sänka på i genom- snitt 0,5 miljoner ton koldioxid per år. Arealen åkermark har minskat sedan 1990 vilket i viss utsträckning påverkar utsläppen från denna marktyp. Betesmark omfattar endast en procent av landarealen och de genomsnittliga årliga nettoupptagen har legat nära noll under perio- den &lt;NOBR&gt;1990–2017.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Utsläppen av lustgas från &lt;SPAN class="ft43"&gt;jordbruksmark &lt;/SPAN&gt;bidrog med drygt 3,3 mil- joner ton koldioxidekvivalenter år 2017. Detta är 4 procent lägre än 1990 års nivå. Utsläppen av växthusgaser härrör till 90 procent från användning av mineralgödsel, spridning av stallgödsel, gödsel från betesdjur, slamspridning, upptag eller förlust av lustgas till följd av mineralisering genom odling av mineraljordar samt rester från skör- dade grödor. Resten, mindre än 10 procent, omfattar atmosfäriskt ned- fall av kväveföreningar, såsom kväveoxider och ammoniak, och kväve- läckage frånåkermark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft7"&gt;Utsläppen av metan från &lt;SPAN class="ft101"&gt;djurens matsmältning &lt;/SPAN&gt;stod för 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2017. Jämfört med 1990 är det en minsk- ning av utsläppen med 8 procent. Minskningen beror främst på en nedgång i antalet djur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;Utsläppen av metan och lustgas från lagring av &lt;SPAN class="ft55"&gt;stallgödsel &lt;/SPAN&gt;bidrog med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft7"&gt;0,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2017. Detta är en minskning med 3 procent jämfört med 1990. Mängden stallgödsel som lagras påverkas främst av antalet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Utsläppen från fossila drivmedel som används i jordbruket för arbetsmaskiner, uppvärmning av jordbruksbyggnader stod 2017 för 0,4 respektive 0,3 miljoner ton CO&lt;SPAN class="ft111"&gt;2&lt;/SPAN&gt;e.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;I diagrammet redovisas inte utsläppen som kopplar till produk- tion av insatsmedel såsom mineralgödsel och bekämpningsmedel och inte heller importerat foder. Sverige är beroende av import av insats- medel och utsläppen från produktionen eller odlingen av dessa redo- visas under utsläppen i de länder där dessa produceras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;I diagrammet redovisas inte heller upptag av kol i jordbruksmark. Jordbruket bidrar till inlagring genom fotosyntesen där koldioxid binds in i växande grödor. Den andel av grödorna som inte förs bort vid skörd har en potential att öka inbindningen av kol i jordbruksmar- ken. Mängden av kol som binds in påverkas både av mängden bio-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;massa som lämnas kvar i fält och hur snabbt kolet bryts ner. Ned- brytningshastigheten beror dels på klimatet men också på markens kvävehalt, markens jordhälsa och på hur pass lättillgängligt kolet är.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Klimatmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Globala mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Klimatet påverkar allt och alla på jorden och då det är en global fråga har också globala mål satts upp. Sverige har liksom flertalet av värl- dens länder ratificerat FN:s ramkonvention om klimatförändringar (klimatkonventionen) som trädde i kraft 1994. Vid klimatkonventio- nens tjugoförsta partsmöte (COP21) i Paris i december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal under klimatkonven- tionen (Parisavtalet). Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016. Parisavtalet innehåller tre långsiktiga målsättningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Hålla ökningen i den globala medeltemperaturen långt under 2 gra- der över förindustriell nivå, samt göra ansträngningar för att be- gränsa temperaturökningen till 1,5 grader över förindustriell nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Öka anpassningsförmågan till skadliga effekter av klimatföränd- ringen och främja den klimatmässiga motståndskraften och ut- vecklingen mot låga växthusgasutsläpp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgas- utsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Mål på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft14"&gt;Inom EU har medlemsstaterna enats om utsläppsmål som ligger till grund för EU:s klimatpolitik och målen har även stor betydelse för hur svensk klimatpolitik bedrivs. De &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; målen är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Nettoutsläppen av växthusgaser minska med minst 55 procent inom EU fram till 2030 jämfört med år 1990. Målsättningen utgör också EU:s åtagande under Parisavtalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;EU:s långsiktiga mål är att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p116 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Den gröna given&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Europeiska kommissionen presenterade den 11 december 2019 sitt meddelande om den europeiska gröna given. Den gröna given är en tillväxtstrategi som syftar till att ställa om EU till ett rättvist och väl- mående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi med nettonollutsläpp 2050 och där den ekonomiska till- växten har frikopplats från förbrukningen av resurser. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmän- hetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Den gröna given är även en viktig del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Meddelandet innehåller en första färdplan för de centrala poli- tiska strategier och åtgärder som krävs för att den europeiska gröna given ska bli verklighet. En rad lagstiftningsförslag och andra initia- tiv kommer att följa de närmaste åren. Bl.a. har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; i juli 2021 presenterat förslag på ändringar av relevanta klimatrelaterade politiska instrument, t.ex. systemet för handel med utsläppsrätter, ansvarsfördelningsförordningen, förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt energiskattedirek- tivet. Kommissionen har även presenterat ett förslag till så kallad gräns- justeringsmekanism för koldioxid för att minska risken för koldioxid- läckage, vilket ska säkerställa att importpriser återspeglar produkters koldioxidinnehåll, om rådande skillnader i klimatambition mellan världsekonomierna kvarstår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Inom ramen för den gröna given har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; även presenterat en strategi för hållbara livsmedelssystem, strategin från jord till bord. Syftet med strategin är att göra EU:s livsmedelssystem till en global standard för hållbarhet. En handlingsplan medföljer strategin där kommissionen avser se över relevant lagstiftning och vid behov föreslå ny lagstiftning, och där den gemensamma jordbruks- politiken, den gemensamma fiskeripolitiken, internationella standar- der, privata certifieringar och märkningar är viktiga verktyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Nationella mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Riksdagen antog under 2017 ett klimatpolitiskt ramverk som inne- håller klimatmål, en klimatlag (2017:720) och ett klimatpolitiskt råd (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 320). Regeringen ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;enligt klimatlagen sätta de övriga utsläppsminskningsmål som be- hövs för att nå det långsiktiga målet. Syftet med ramverket är att ge långsiktighet och stabilitet i svensk klimatpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;De svenska klimatmålen återfinns även inom ramen för miljö- målssystemet. Miljömålsstrukturen innehåller ett generationsmål för miljöarbetet, sexton miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till samt ett antal etappmål som anger steg på vägen till miljökvalitetsmålen och generations- målet (prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377). Riksdagen har inom ramen för det klimatpolitiska ramverket beslu- tat om flera etappmål. Följande tre etappmål omfattar jordbruket:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Utsläpp av växthusgaser till år 2030 – Växthusgasutsläppen i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;ESR-sektorn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för utsläppsrätter, bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst åtta procentenheter av utsläppsminsk- ningarna får ske genom kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;Utsläpp av växthusgaser till år 2040 – Växthusgasutsläppen i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;ESR-sektorn,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för utsläppsrätter, bör senast år 2040 vara minst 75 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst två procentenheter av utsläppsminsk- ningarna får ske genom kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Utsläpp av växthusgaser till år 2045 – Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att nå nettonollutsläpp får kompletterande åtgärder tillgodoräknas. Utsläppen från verksam- heter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;14.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft8"&gt;Arbetet med att nå klimatmålen följs regelbundet upp. I uppföljningen delas utsläppen inom Sveriges gränser, de s.k. territoriella utsläppen in i:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;utsläpp som omfattas av EU:s system för handel med utsläpps- rätter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;utsläpp som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;utsläpp och upptag från markanvändning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft8"&gt;EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) är ett styr- medel för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta görs genom att tillförseln av nya utsläppsrätter till systemet är begränsat till en bestämd nivå – ett så kallat utsläppstak. Företagen i systemet be- höver sedan införskaffa och överlämna utsläppsrätter för alla sina ut- släpp. Utsläppstaket minskar årligen enligt en linjär reduktionsfaktor, som regleras i utsläppshandelsdirektivet. Nuvarande reduktions- faktor styr mot en minskning av utsläppen från berörda företag med 43 procent till år 2030 (jämfört med 2005). Handelssystemet omfat- tar alla EU:s medlemsländer samt Norge, Island och Liechtenstein. Systemet omfattar utsläpp från el- och fjärrvärmeproduktion, tillverk- ningsindustrin och flygoperatörer som flyger inom EU. I dag ingår cirka 11 000 europeiska anläggningar och flygoperatörer i systemet, varav cirka 750 finns i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;Övriga utsläpp som sker utanför handelssystemet (ibland omnämnd som den &lt;NOBR&gt;icke-handlande&lt;/NOBR&gt; sektorn) regleras genom EU:s ansvarsför- delningsförordning (ESR) ESR omfattar utsläpp från inrikes trans- porter, jordbruk, avfallshantering/behandling, arbetsmaskiner, pro- duktanvändning, egen uppvärmning av bostäder och lokaler, samt de utsläpp från industrin, el- och fjärrvärmeproduktion som inte om- fattas av utsläppshandeln. EU har som mål att utsläppen från EU:s sam- lade &lt;NOBR&gt;ESR-sektor&lt;/NOBR&gt; ska minska med 30 procent till 2030 jämfört med 2005. Målet fördelas på medlemsstaterna med hänsyn till BNP per capita och Sveriges mål inom ESR är en minskning med 40 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft8"&gt;När det gäller utsläpp och upptag från markanvändning beräknas kolförrådsförändringar i vegetation och mark för olika marktyper samt i avverkade träprodukter. Sammantaget blir det ett nettoupptag dvs. det binds mer koldioxid i marken än vad som avgår. Beräkningarna redovisas sedan under rubriken Markanvändning, förändrad mark- användning och skogsbruk (Land Use, &lt;NOBR&gt;Land-Use&lt;/NOBR&gt; Change and Forestry&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;LULUCF). Inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;LULUCF-sektorn&lt;/NOBR&gt; är grundregeln att inget land får ändra sin markanvändning så att nettoupptaget i sektorn minskar jämfört med ett föreslaget referensscenario.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;
&lt;DIV id="p329dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367329x1.jpg/" id="p329img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;14.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Rapportering av jordbrukets utsläpp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft9"&gt;Utsläppen som är direkt kopplade till den svenska jordbruksproduk- tionen redovisas under fyra sektorer;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Jordbruk: utsläppen som kommer från djurens matsmältning, han- teringen av stallgödsel samt utsläpp från jordbruksmark (bl.a. ut- släpp från gödslad jordbruksmark).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Arbetsmaskiner: utsläppen från de traktorer och andra arbets- maskiner som används i jordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Enskild uppvärmning av bostäder och lokaler: utsläppen från de lokaler som jordbruket använder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Markanvändning, ändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF): ingår jordbrukets utsläpp och upptag av växthusgaser från åkermark och annan mark.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft18"&gt;Figur 14.4 Figur som illustrerar var utsläppen rapporteras i för sektor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft19"&gt;Källa: IVA och KSLA.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft38"&gt;Importerade insatsmedel ex. mineralgödsel och sojafoder räknas inte in i Sveriges territoriella utsläpp eftersom dessa produceras i andra länder. Utsläppen kopplade till tillverkningen av mineralgödsel och odling av soja belastar således utsläppsstatistiken i exportlandet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="p330dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367330x1.jpg/" id="p330img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p748 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;14.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Arbetet med att minska växthusgasutsläppen från jordbruket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;Enligt Naturvårdsverket har utsläppen av växthusgaser från jordbru- ket minskat över tid till följd av ett minskat djurantal och minskade utsläpp från jordbrukets arbetsmaskiner.&lt;SPAN class="ft105"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Utvecklingen har delvis skett parallellt med att livsmedelsproduktionen i Sverige sjunkit. Svenskt jordbruk har vidtagit omfattande åtgärder för att minska sina utsläpp och Sverige har därför globalt sett och jämfört med EU kommit långt när det gäller att begränsa jordbrukssektorns klimatpåverkan, men arbetet med att ytterligare minska negativ påverkan måste fort- sätta, med beaktande av andra samhällsmål. Enligt Miljömålsbered- ningens klimat- och luftvårdsstrategi ger en ökad inhemsk konsum- tion och produktion, på bekostnad av det importerade, förutsättningar för en produktion med globalt sett lägre utsläpp (SOU 2016:47). Sveriges jordbruk har redan i dag ett försprång vad gäller låga växt- husgasutsläpp per kilo producerad vara och skapar stora mervärden i form av god djurvälfärd, rik biologisk mångfald och en attraktiv landskapsbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft14"&gt;Enligt Statens jordbruksverk är svensk livsmedelsproduktion vid en internationell jämförelse resurseffektiv samt miljö- och klimat- vänlig.&lt;SPAN class="ft105"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Svensk &lt;NOBR&gt;mjölk-,&lt;/NOBR&gt; nötkötts- och äggproduktion har bland de lägsta klimatutsläppen inom EU. En rapport från Naturvårdsverket visar att den importerade maten utgör en stor del av den svenska mat- konsumtionens miljö- och klimatavtryck.&lt;SPAN class="ft105"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Av de växthusgasutsläpp som orsakas av svensk livsmedelskonsumtion sker 75 procent utom- lands. Ökad svensk livsmedelsproduktion kan därmed bidra till lägre global klimatpåverkan i de fall den ersätter importerade livsmedel med större klimatpåverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Som regeringen skriver i direktiven (dir. 2020:16) bedöms det i dag inte finns tillgängliga lösningar för hur alla utsläpp från jordbruket helt ska kunna tas bort och att det även efter 2045 kommer att återstå växthusgasutsläpp i form av metan och lustgas från jordbrukssektorn. Dessa utsläpp kommer att behöva täckas av kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Naturvårdsverket, 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Jordbruksverket, 2019. Rapport 2019:9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Naturvårdsverket, 2018. Rapport 6842.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft34"&gt;14.10 Styrmedel kopplat till klimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Det styrmedel som är det första som de flesta kanske tänker på kopplat till jordbruket är gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Den nu gällande jordbrukspolitiken har ett fokus på att minska växt- husgasutsläppen från jordbruket och nästa period kommer detta fokus att öka ytterligare. Då förhandlingarna om nästa politik har fördröjts gäller fortfarande GJP för perioden &lt;NOBR&gt;2014–2020.&lt;/NOBR&gt; I kapitel 13 Bakgrund jordbruk beskrivs jordbrukspolitiken mer utförligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;14.10.1 Skatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;Jordbruket har tillsammans med skogs- och vattenbruket skatte- nedsättningar på el, uppvärmning och drivmedel. Vad gäller nedsätt- ningen uppvärmning och el kommer den att fasas ut i två steg och försvinna fr.o.m. den 1 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;För fasta och flytande fossila drivmedel är nedsättningen 1,90 kro- nor per liter. Mer om denna nedsättning beskrivs under kapitel 6 Dieselskatten. Förnybara drivmedel som ex. HVO, etanol och FAME är skattebefriade till slutet av 2021. Mer om denna skattebefrielse beskrivs under kapitel 5 Drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Fossila bränslen som förbrukas för annat ändamål än drift av motor- drivna fordon har inom &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket en skattenedsätt- ning på 70 procent. Enligt regeringens proposition 2020/21:97 Slo- pad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer föreslås en utfasning av denna nedsättning. Förändringarna föreslås genom- föras i två steg med en sänkning av skattenedsättningen från 70 pro- cent till 35 procent den 1 juli 2021 samt ett helt slopande av skattened- sättningen den 1 januari 2022.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;14.10.2 Stöd till investeringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Investeringsstöd för klimatåtgärder finns inom landsbygdsprogram- met, genom Klimatklivet, genom Industriklivet och genom klimat- premien.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;
&lt;DIV id="p332dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367332x1.jpg/" id="p332img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Klimatklivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Klimatklivet är ett investeringsstöd till lokala och regionala åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar kli- matet. Det är Naturvårdsverket som är ansvarig myndighet för admi- nistration av stödet som har funnits sedan 2015. Klimatklivets del av finansieringen är i genomsnitt 43 procent av investeringsbeloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Stöd kan ges till alla förutom privatpersoner och de som beviljats stöd är exempelvis företag, kommuner, landsting, bostadsrättsför- eningar och andra organisationer. Åtgärder som fått stöd är konkreta klimatsatsningar inom exempelvis transporter, industri, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi. Det kan handla om allt från trans- porter, biogas och infrastruktur såsom cykelbanor till destruktion av lustgas och att byta ut olja mot fjärrvärme.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft7"&gt;Stödet regleras genom en förordning, förordningen (2015:517) om stöd till lokala klimatinvesteringar och för stödet tillämpas undantagen i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (Gruppundantags- förordningen)&lt;SPAN class="ft69"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;samt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 (De &lt;NOBR&gt;minimis-förordningen).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;Sedan 2019 är jordbruket särskilt prioriterat på samma sätt som innovativ teknik och åtgärder som främjar andra miljökvalitetsmål är. Detta innebär att om åtgärder med likvärdig klimatnytta ställs mot varandra så har dessa kategorier företräde. Hittills har stöd be- viljats till 404 aktörer inom jordbrukssektorn och beviljat stödbelopp uppgår till drygt 687 miljoner kronor. Åtgärderna inom jordbruket sträcker sig över många olika områden. Den vanligaste åtgärden inom jordbruket är att byta från fossila bränslen till förnybar energi i de pannor som används för att torka spannmål eller värma upp stallar och växthus. Jordbrukare byter även ut bevattningspumpar och foderblandare så att de drivs av el i stället för fossila bränslen. Jord- brukare har även fått stöd för att ta till vara gödsel för att producera biogas. Tillsammans bedöms åtgärderna inom jordbruket minska ut- släppen av koldioxid och andra växthusgaser med 88 000 ton koldi- oxid per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;I riksdagens beslutade budget för 2021 har cirka 1,9 miljarder kro- nor reserverats för investeringsstöd inom Klimatklivet samt till ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Artikel 36 Investeringsstöd till miljöskydd, artikel 38 om Investeringsstöd till energieffekti- visering, artikel 41 Investeringsstöd till främjande av energi från förnybara energikällor, arti- kel 46 Investeringsstöd för energieffektiva fjärrvärme- och kylsystem, artikel 47 återvinning och återanvändning av avfall samt artikel 56 Investeringsstöd för lokal infrastruktur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;byggnad av laddinfrastruktur för bilar. Med det anslagssparande från 2020 som följer med till 2021 innebär det att det totala anslaget för Klimatklivet 2021 är cirka 2,3 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Industriklivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Industriklivet har funnits sedan 2018 och har beviljat stöd till att ut- veckla lösningar för att minska de processrelaterade utsläppen inom industrin som ofta är svåra att komma åt. 2019 utvidgades stödet en första gång för att även omfatta tekniker för s.k. negativa utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;januari 2021 utvidgades Industriklivet ytterligare för att kunna om- fatta även stöd till industriprojekt som omfattar biodrivmedel, plast- returraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft7"&gt;I enlighet med budgetpropositionen uppgår anslaget till knappt 750 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Det är Energimyndigheten som är ansvarig myndighet för att administrera stödet. Stödet regleras enligt Förordning (2017:1319) om statligt stöd till åtgärder som bidrar till industrins klimatomställ- ning. För stödet tillämpas undantagen i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (Gruppundantagsförordningen) samt kommis- sionens förordning (EU) nr 1407/2013 (De &lt;NOBR&gt;minimis-förordningen).&lt;/NOBR&gt; För stöd som överstiger de tröskelvärden i artikel 4.1 i kommissio- nens Gruppundantagsförordningen måste &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; god- känna stödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Klimatpremien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft14"&gt;Regeringen beslutade i augusti 2020 att införa en premie för miljö- lastbilar och eldrivna arbetsmaskiner med en effekt över 75 kW.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Premien finansieras via anslag 1:17 Klimatpremier. Anslaget som enligt Budgetpropositionen för 2021 är på 120 miljoner kronor ska kunna användas till investeringsstöd till nya elbussar, ellastbilar och andra miljölastbilar samt eldrivna arbetsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft42"&gt;Energimyndigheten är ansvarig myndighet för att administrera stödet. Fram till april 2021 har myndigheten fått in drygt 50 ansök- ningar om drygt 120 miljoner kronor. De ansökningar som inkom- mit till myndigheten omfattat drygt 100 gaslastbilar, 125 ellastbilar,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft9"&gt;1 etanollastbil och 8 arbetsfordon. När det gäller arbetsfordon så hand- lar det om eltruckar, vedlastare, pålningsmaskiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft7"&gt;Villkoren för stödet regleras i förordningen (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon. För stödet tillämpas undantagen i kom- missionens förordning (EU) nr 651/2014 (Gruppundantagsförord- ningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Utredningen konstaterar att premien träffar i dag inte jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner då premien begränsas till arbetsmaski- ner som drivs av elektrisk energi från en bränslecell, ett batteri eller en extern källa. I dag finns inga sådana arbetsmaskiner på marknaden som har en effekt över 75 kW och som är lämpade för jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft11"&gt;Landsbygdsprogrammet &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft8"&gt;Nuvarande landsbygdsprogram inom den gemensamma jordbruks- politiken har förlängts t.o.m. 2023 och innehåller åtgärder som syftar till att stärka jordbrukets miljö- och klimatarbete. Regeringen har avsatt 60 procent av programmets budget till målet att ”Säkerställa hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder”. Det innebär en satsning på nästan 23 miljarder kronor under programperioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Programmet innehåller ett stort antal åtgärder som syftar till att förbättra jordbrukets miljöprestanda. Åtgärderna, som riktas till aktiva jordbrukare, omfattar kompetensutveckling, investeringsstöd, ersätt- ningar till jordbrukare för miljöåtgärder och möjligheter till pro- jektstöd för innovationsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;För rådgivningsinsatser och kompetensutveckling på miljöområ- det finns det en budget på cirka 900 miljoner kronor. Rådgivningen täcker bl.a. biologisk mångfald, ekologisk produktion, vattenhus- hållning, klimat och läckagefrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Investeringsstöd kan ges både för att höja konkurrenskraften och för rena miljöinvesteringar. Det finns också resurser avsatta för inno- vativa satsningar som kan höja produktiviteten samtidigt som de kan leda till en minskad miljöpåverkan. De riktade miljöinvesteringarna har en budget på cirka 1 miljard kronor och i detta ingår satsningar på våtmarker och bioenergi, t.ex. gödselbaserad biogas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Miljöersättningar är den enskilt största satsningen i programmet och omfattar cirka 20 miljarder kronor. Flera av dem har villkor som innebär att djurhållning är en förutsättning för stödet. Ett exempel&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td61"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;är ersättningen för att bevara betesmarker som förutsätter att bru- karen har betande djur. Stöd ges också till jordbrukare för att behålla livsmedelsproduktion i bygder med sämre naturliga förutsättningar, t.ex. i skogsdominerade landskap. Stöden bidrar också till att kultur- landskapet och kulturmiljöer bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;14.10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Frivilliga kontroll- och övervakningsprogram samt produktionsmärkningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft7"&gt;Krav på företagen som är kopplat till annat än lagstiftning kan delas upp i tre olika områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Kontroll- och övervakningsprogram. Dessa finns etablerade med branschorganisationer som huvudmän, är frivilliga och har ofta hög anslutningsgrad. Det är främst branschorganisationerna på animaliesidan som har denna typ av program. På vegetabiliesidan finns i stället branschriktlinjer av hygienkaraktär.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Specifika krav ställda av privata aktörer som mejeriföretag, slakte- rier och spannmålsuppköpare för att företagen ska få/kunna leve- rera sina produkter till dem. Exempelvis kan ett krav vara att man ingår i ett visst kontroll- och övervakningsprogram som beskrivs i punkten ovan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Kvalitetsprogram. Dessa syftar till att säkerställa en viss kvalitets- nivå på lantbrukets produktion. En del kvalitetsprogram bygger på tredjepartscertifiering, exempelvis IP Sigill eller KRAV. Inom frukt och grönt är huvuddelen av producenterna anslutna till IP Sigill. Att kraven i standarden följs kontrolleras av ett oberoende certifierings- organ som är ackrediterade av myndigheten SWEDAC.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft8"&gt;Ett syfte med kvalitetsprogram och tillhörande märkningar kan vara att underlätta för aktörer att göra medvetna val. Det merpris som konsumenten betalar bör motsvara de ökade kostnader som produ- centen har för att förändra produktionen på det sätt som krävs för att erhålla märkningen. Exempel på frivilliga kontroll- och övervak- ningsprogram samt produktionsmärkningar beskrivs nedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund klimat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;IP-standarden&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Sigill Kvalitetssystem AB driver och utvecklar standarden IP. IP är en standard för kvalitetssäkring av produktion av livsmedel och prydnads- växter – i hela kedjan från primärproduktion till förädling inom om- rådena livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar. IP innehåller två kravnivåer. Den grundläggande nivån, Grundcertifiering, baseras på svensk lagstiftning och branschriktlinjer inom områdena livsmedels- säkerhet och djuromsorg. Den högre nivån, IP Sigill, innehåller för- utom krav baserade på svensk lagstiftning och branschriktlinjer inom områdena livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljö, mervärdesregler inom samma områden. Certifiering enligt IP Sigill berättigar till an- vändning av märkningen Svenskt Sigill på produkterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Tillval Klimatcertifiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft14"&gt;Klimatcertifieringen är tillvalsregler till IP Sigill och innebär att alla de krav som ställs på den högre nivån i &lt;NOBR&gt;IP-standarden&lt;/NOBR&gt; måste uppfyllas samt extra krav som innebär en minskad klimatpåverkan. Klimat- certifiering av livsmedel är ett system för producenter som vill minska utsläppen av klimatgaser och visa upp detta för konsumenter. Certi- fiering enligt tillvalet berättigar till användning av märkningen Svenskt Sigill Klimatcertifierad på produkterna. Exempel på klimatåtgärder i produktionen är att spara energi och att effektivare använda kväve för att minska utsläppen av lustgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;KRAV&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft14"&gt;I Sverige finns sedan flera år KRAV:s regelverk för ekologisk produk- tion, som utöver &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; regler ställer ytterligare krav på den ekologiska produktionen. KRAV:s regler fastställer hur produk- tionen ska bedrivas för att produkter ska få märkas och marknads- föras med KRAV. KRAV:s regler innehåller allmänna regler som be- rör samtliga produktionsinriktningar och regler som är anpassade till olika typer av produktion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;
&lt;DIV id="p337dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367337x1.jpg/" id="p337img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p756 ft180"&gt;&lt;SPAN class="ft6"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft14"&gt;Enligt utredningsdirektiven ska de förslag som utredningen lämnar bidra till att förbättra drivmedels- och livsmedelsberedskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Krisberedskap som begrepp kan sammanfattas som förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer i form av såväl händelse av krig och militära angrepp, som kriser i fredstid. I detta kapitel be- skrivs översiktligt den svenska &lt;NOBR&gt;kris-,&lt;/NOBR&gt; eller ursprungligen krigsbered- skapen. I kapitlet beskrivs även arbetet med att bygga upp drivmedels- och livsmedelsberedskapen samt de sårbarheter som identifierats för livsmedelskedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;15.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Begreppen självförsörjning, självförsörjningsgrad och försörjningsförmåga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Att målet med beredskapsarbetet inte är att bli självförsörjande kon- staterade en utredning redan 1946&lt;SPAN class="ft69"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;av Ekonomiska försvarsberedskaps- utredningen som i stället menade att det är av yttersta vikt att sträva efter ökad grad av självförsörjning. Det var redan under världskrigen som det konstaterades att Sverige är beroende av import. Detta bero- ende har under åren ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Självförsörjningsgrad definieras enligt FN:s livsmedels- och jord- bruksorganisations (FAO)&lt;SPAN class="ft68"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;som det som vi i Sverige brukar benämna svensk marknadsandel dvs. svenska produkters andel av den totala förbrukningen i Sverige, eller produktion plus import minus export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;SOU 1946:19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Food and Agriculture Organization, 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft21"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;
&lt;DIV id="p338dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367338x1.jpg/" id="p338img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;En annan definition av självförsörjningsgrad har använts av Lant- brukarnas riksförbund (LRF)&lt;SPAN class="ft69"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. LRF har när de har kommunicerat kring den svenska självförsörjningsgraden utgått ifrån importens andel i form av värdet i konsumtionsledet av den av den svenska livsmedels- konsumtionen och räknat självförsörjningsgraden som resterande andel. För 2017 var importens andel 48 procent vilket innebär att resterande andel 52 procent då skulle motsvara den svenska självför- sörjningsgraden. Om vi skulle räkna enligt LRF:s definition är vi i Sverige självförsörjande på tre livsmedel: spannmål, morötter och socker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Utredningen kan dock konstatera att vi är beroende av import av insatsmedel för i princip alla livsmedel som produceras i Sverige och det gäller även för spannmål, morötter och socker. Utredningen kan vidare konstatera att begreppen självförsörjning och självförsörjnings- grad inte anger ett mått på den faktiska förmågan att producera livs- medel i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft14"&gt;Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens Veterinärmedi- cinska anstalt har valt att i stället föra fram begreppet försörjnings- förmåga. Myndigheterna menar att målet med Sveriges försörjnings- förmåga ska vara att tillse att hela befolkningen har tillgång till den mängd och sammansättning av säkra livsmedel, inklusive dricksvatten, som behövs för att upprätthålla sin hälsa under minst en tremåna- dersperiod av höjd beredskap och samhällsstörningar. Därmed kan det civila försvaret stödja Försvarsmakten och bidra till försvarsför- måga och försvarsvilja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;Utredningen avser att använda begreppet försörjningsförmåga med motivet att detta begrepp tydligare är kopplat till den faktiska förmågan att producera livsmedel i Sverige. Utredningen avser vidare att även använda detta begrepp även i fråga om drivmedel då utred- ningen menar att resonemanget är giltigt även på detta område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Krigsberedskap och totalförsvar i en tillbakablick&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft38"&gt;När det svenska totalförsvaret succesivt byggdes upp och utveck- lades under decennierna efter andra världskriget byggde detta på upp- fattningen att det moderna kriget är totalt och drabbar hela samhället. I totalförsvaret ingick därför ett militärt, ett civilt och ett ekono-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;LRF.se.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td474"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td475"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;miskt försvar. Det militära försvaret är den verksamhet som syftar till att försvara landet i händelse av ett militärt angrepp på landet. Det civila försvaret är den verksamhet som ska syfta till att göra det möjligt för samhället att hantera krissituationer. Till det ekonomiska försvaret räknades åtgärder som syftade till att säkerställa produk- tion och försörjning under kris- och krigsförhållanden. Exempelvis sorterade de beredskapslager som tidigare fanns under det ekonomiska försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;15.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Livsmedelsförsörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Efterkrigstidens beredskapsplanering för livsmedelsförsörjning vilade på tre ben: en hög självförsörjningsgrad (i den samtida betydelsen) av baslivsmedel, en omställningsplan för jordbruket (som skulle verk- ställas vid höjd beredskap), samt lagerhållning av importerade insats- medel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Målsättningen var att Sverige skulle kunna vara helt självförsör- jande under en tre år lång total avspärrning, men målet för bered- skapslagren av insatsmedel dimensionerades för en ett år lång avspärr- ning med import reducerad till &lt;NOBR&gt;25–30&lt;/NOBR&gt; procent av den normala volymen. Tanken var att inhemsk produktion av tillräckliga mängder handels- gödsel och kemiska växtskyddsmedel under denna tid skulle kunna byggas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;För planeringen användes jordbrukspolitiken som ett instrument för att säkerställa en hög självförsörjningsgrad genom satsningar på att öka effektiviteten i jordbruket samt stimulera inhemsk produk- tion genom att begränsa importen av livsmedel med tullavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Den omställningsplan som skulle verkställas vid höjd beredskap utgick ifrån en så kallad kriskost. Krigskosten sattes samman utifrån ambitionen att under kris täcka befolkningens näringsbehov med livsmedel som kan produceras så resurseffektivt som möjligt och med så få importerade insatsmedel som möjligt. En genomsnittlig energi- tillförsel om 2 900 kcal per person och dygn skulle eftersträvas. Livs- medlen skulle om behov uppstod ransoneras av staten, för att fördela de knappa resurserna rättvist till befolkningen. Omställningsplanen inbegrep också en tänkt organisations- och ledningsförmåga, i form av den så kallade ”Blockorganisationen”. Sverige delades in i ett antal block och en lantbrukare utsågs till blockledare. Blockledarens uppgift&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;
&lt;DIV id="p340dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367340x1.jpg/" id="p340img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;under höjd beredskap eller krig skulle vara att samordna resurserna i form av mark, maskiner, djur och människor för att producera livs- medel och andra jordbruksprodukter på ett så resurseffektivt sätt som möjligt.&lt;SPAN class="ft69"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;15.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Beredskapslager för livsmedel och insatsmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Lagerhållningen av såväl insatsmedel som livsmedel var ett direkt resultat av de brister som uppkommit under de bägge världskrigen då det uppmärksammats att Sverige var beroende av import för flera kritiska insatsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Redan under första världskriget fattades beslut om att upprätta lager för livsmedel (spannmål och kött)&lt;SPAN class="ft69"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;vilket resulterade i projek- terandet och byggandet av lager i Sverige. Detta kan sägas vara start- punkten för den beredskapslagring som byggdes upp och fanns i Sverige under cirka 80 år och som slutligen avvecklades först i och med utgången av 2001.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;slutet av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; diskuterades hur ett statligt reservlager av importvaror skulle kunna byggas upp. Resultatet blev att 70 miljoner kronor avsattes för beredskapslager. De varor som bedömdes som angelägna för jordbruket och livsmedelsförsörjningen återfanns han- delsgödsel, kraftfoder, margarinråvaror och koksalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;1939 bröt andra världskriget ut och under de följande åren hade Sveriges grannländer dragits in i kriget. Även Sverige var hotat. Under dessa år var spannmålsskördarna och försörjningsläget dåligt och som ett resultat infördes ransonering. Incitamenten för att bygga ut bered- skapslagringen var stora och näringslivet ålades att hålla reservlager av vissa basvaror. Parallellt med näringslivets reservlager fortsatte sta- ten att bygga ut sina lager.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Efter freden 1945 fortsatte Sveriges utbyggnaden av beredskaps- lagren. Det kalla kriget och Sveriges val att stå fast vid alliansfrihet förutsatte förmåga att kunna klara sig själv i händelse av krig eller avstängning. 1967 antogs en proposition av riksdagen&lt;SPAN class="ft80"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;i vilken det lades fast att ”det är av grundläggande betydelse för livsmedelsbered- skapen att det i fredstid finns produktionsresurser och lager av livs- medel, som i ett avspärrningsläge tryggar folkförsörjningen samt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Eriksson, C., 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Proposition 1917:370.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Proposition 1967:65.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td474"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td475"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;det därutöver erfordras lagring av livsmedel som beredskap för ett krigsfall”. I propositionen bedömdes att det fanns behov av att bered- skapslagra ett halvt normalt årsbehov av livsmedel och livsmedels- råvaror för att säkerställa livsmedelsförsörjningen under ett krig. Vidare fastslogs att beredskapslagren skulle omfatta insatsmedel i form av mineralgödsel, proteinfodermedel och bekämpningsmedel för att klara ett treårigt importbortfall i händelse av en avspärrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;År 1968 fanns i statens regi ett drygt &lt;NOBR&gt;60-tal&lt;/NOBR&gt; lagerbyggnader med ett sammantaget lagringsutrymme för 150 000 ton livsmedel. Lager- utbyggnaden fortsatte i oförminskad takt under de kommande decen- nierna även om planeringsförutsättningarna kom att ändras flera gånger. Detta berodde på omfattande strukturförändringar i livs- medelsproduktionen i landet, en förändrad syn på utrikeshandel samt omvärdering av såväl hotbild som sårbarhet. Totalt beredskapslagrades samtidigt 450 000 ton livsmedel där merparten lagrades i inhyrda lager.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;I början på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; togs beslut om att ytterligare bygga ut lag- ren bl.a. genom att öka spannmålslagringen i Norrland samt öka lag- ringen av insatsvaror i södra Sverige. Exempelvis ökade målsättningen vad gäller mängden lagrat kvävegödsel från 50 000 ton till 414 000 ton. Ytterligare insatsmedel tillkom också under denna tid, bland annat veterinära läkemedel och kemikalier för dricksvattenberedning. 1995 var det bokförda varuvärdet av samtliga beredskapslager, 1 200 mil- joner kronor och driften av de statliga beredskapslagren uppgick till cirka 20 kronor per svensk och år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;15.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Drivmedelsförsörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft8"&gt;Historiskt har beredskapslagring av olja har förekommit i form av både krigslagring och fredskrislagring. Krigslagringen tar sikte på situationer då landet är indraget i ett krig eller påverkas av ett krig genom avspärrning. Det senare inträffade under världskrigen och lagring för krigssituationer hade införts strax före. Fredskrislagringen tar sikte på allvarliga störningar i oljeförsörjningen som uppstår utan samband med krig eller påverkan av krig genom avspärrning. Lagring för fredskriser tillkom med anledning av oljekrisen år &lt;NOBR&gt;1973–1974.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;När olja började lagras för krigssituation i slutet av &lt;NOBR&gt;1930-talet&lt;/NOBR&gt; låg ansvaret för denna på näringslivet. Lagringskapacitet var i praktiken&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;
&lt;DIV id="p342dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367342x1.jpg/" id="p342img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft7"&gt;begränsad och lagren tömdes snabbt. Trots att Sverige aldrig direkt var involverade i kriget så drabbades den svenska importen av de av- spärrningar som var en konsekvens av att Tyskland ockuperade Norge och Danmark i april 1940. Tabellen nedan visar hur importen av olja ändrades mellan 1939 och 1946.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft18"&gt;Tabell 15.1 Svensk import av petroleum (råolja) mellan &lt;NOBR&gt;1939–1946&lt;/NOBR&gt; i tusen ton&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td188"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;1939&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td444"&gt;&lt;P class="p348 ft18"&gt;1940&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td462"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;1941&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td188"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;1942&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td476"&gt;&lt;P class="p435 ft18"&gt;1943&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td278"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;1944&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td93"&gt;&lt;P class="p348 ft18"&gt;1945&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td188"&gt;&lt;P class="p644 ft18"&gt;1946&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;1 488&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td450"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;541&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td464"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;131&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;108&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td477"&gt;&lt;P class="p435 ft2"&gt;147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td293"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;137&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td102"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td192"&gt;&lt;P class="p644 ft2"&gt;1 836&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td196"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td478"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td479"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td196"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td480"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td481"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td114"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td196"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;Källa: Näsman, M., 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft7"&gt;Bristen på drivmedel under kriget kom att hanteras genom en kom- bination av ransonering av den begränsade importen men även genom inhemsk produktion av drivmedel i form av gengas, motorsprit och oljeutvinning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Efter krigsslutet konstateras i den utredning om den framtida försvarsberedskap som kom efter krigsslutet att Sverige var beroende av import och att det ” givet är, att Sveriges nästan totala avsaknad av fossila bränslen ur beredskapssynpunkt utgör en väsentlig nackdel”.&lt;SPAN class="ft69"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;I utredningen lyfte man därför fram behovet av att hitta alternativ till import av fossil energi och man pekade bl.a. på behovet av mer forskning för att bättre kunna utnyttja och exploatera tillgångar som torv, ved och skiffer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft7"&gt;Under &lt;NOBR&gt;1950-talet&lt;/NOBR&gt; ökade Sveriges oljebehov kraftigt då råolja var billigt att importera. Olja började nu användas i stor skala för upp- värmning av bostäder, som drivmedel till den växande transportsek- torn samt för energislukande industriverksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;15.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Beredskapslager för olja&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft8"&gt;Det var först med anledning av den s.k. oljekrisen &lt;NOBR&gt;1973–1974&lt;/NOBR&gt; och Sveriges åtagande som medlem i International Energy Agency (IEA) som lager av råolja för fredskriser byggdes upp. Bakgrunden till olje- krisen var att de oljeexporterande länderna inom OPEC&lt;SPAN class="ft80"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;beslöt för att dra ner på exporten för att påverka oljepriset. Som ett svar på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation (SOU 1946:19).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Organisation of Petroleum Exporting Countries.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;
&lt;DIV id="p343dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367343x1.jpg/" id="p343img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td474"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td475"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;detta och för att stabilisera marknaden togs ett internationellt energi- program (IEP) fram 1974. International Energy Agency (IEA) in- rättades för att genomföra avtalet. Genom &lt;NOBR&gt;IEP-avtalet&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-lag-&lt;/NOBR&gt; stiftning&lt;SPAN class="ft69"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;har Sverige förbundit sig att lagerhålla oljeprodukter och råolja.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Initialt ägdes och hanterades dessa lager av staten till skillnad från krigslagren som ägdes av näringslivet. Ansvarsförhållanden kom att dock att ändras i slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; då staten tog över krigslagren och näringslivet tog över lagringen inför fredskriser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;De statliga lagren kom att avvecklas under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och i dag förkommer ingen statlig lagring av olja. Näringslivets lagring enligt &lt;NOBR&gt;IEP-avtalets&lt;/NOBR&gt; krav finns dock kvar. Kraven innebära att det ska finnas ett lager som ska uppgå till minst 90 dagars genomsnittlig nettoimport, dvs. motsvara den normala förbrukningen under en sådan tidsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Kalla krigets slut och Sveriges &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Totalförsvaret kom att nedprioriteras i och med att det kalla kriget tog slut omkring 1990 och att Sverige blev medlemmar i EU 1995. 1994 avstannade utbyggnaden av beredskapslagren för att i och med proposition 1994/95:100 avvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;De försvarsbeslut som sedan följde mellan 1995 och 2009 innebar att planeringen av totalförsvaret för höjd beredskap och krig upp- hörde i allt väsentligt. Så sent som 2009 skriver Utredningen om över- syn av ransoneringslagen och prisregleringslagen i sitt slutbetän- kande &lt;SPAN class="ft43"&gt;En ny ransonerings- och prisregleringslag &lt;/SPAN&gt;(SOU 2009:69) att det bedöms som osannolikt att ett enskilt militärt angrepp från en annan stat direkt mot Sverige skulle ske på överskådlig tid. Utred- ningen konstaterar vidare att de mellanstatliga spänningarna i Sveriges närområde har minskat och samarbetet och stabiliteten ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Planeringen återupptas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft38"&gt;I proposition 2014/15:109 Försvarspolitisk inriktning – Sveriges för- svar &lt;NOBR&gt;2016–2020&lt;/NOBR&gt; från 2015 är tongångarna annorlunda. Regeringen konstaterar att den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Europeiska rådets direktiv om skyldigheter för medlemsstaterna att inneha minimilager av råolja och/eller petroleumprodukter (2009/119/EG).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;
&lt;DIV id="p344dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367344x1.jpg/" id="p344img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;rats. Den försämrade säkerhetspolitiska situationen innebär föränd- rade krav på den svenska försvarsförmågan. I propositionen redovisar regeringen en inriktning för att stärka den svenska totalförsvarsför- mågan. Det slås fast att planeringen för totalförsvaret bör återupptas och genomföras utifrån de planeringsanvisningar som regeringen beslutat. Planeringen är ett första steg i återupptagandet av det civila försvaret. I och med propositionen antogs även nya mål för det mili- tära och civila försvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Riksdagens försvarspolitiska beslut 2015 och regeringens påföl- jande beslut i december 2015 om planeringsanvisningar till myndig- heterna innebar att planeringen har återupptagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;I den senaste försvarspolitiska propositionen&lt;SPAN class="ft80"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;om en inriktning av totalförsvaret mellan &lt;NOBR&gt;2021–206&lt;/NOBR&gt; som riksdagen antog i december 2020 lyfts såväl livsmedelsförsörjning som el- och drivmedelsför- sörjning särskilt fram. I propositionen slår regeringen fast att en livs- medelsberedskap behöver byggas upp för att livsmedelsförsörjningen ska tryggas inför en säkerhetspolitisk kris under minst tre månader där logistikflödena med omvärlden är begränsade. Vidare lyfter reger- ingen fram att det för att trygga livsmedelsförsörjningen krävs en fungerande inhemsk jordbruks- och livsmedelsproduktion och att för- utsättningarna är konkurrenskraftiga företag. Tillgången till insats- medel lyfts fram som en sårbarhet och där konstateras att beroendet av kritiska insatsmedel behöver säkras även under ansträngda för- hållanden. Här konstaterar regeringen att en ökad lagerhållning kan vara ett medel för att minska sårbarheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft7"&gt;Vad gäller drivmedelsförsörjningen konstaterar regeringen i pro- positionen att behovet av fossila bränslen kommer att minska genom övergången till förnybara drivmedel i fredstid. Dock kvarstår beho- vet av lagring av drivmedel, oaktat om dessa är fossila eller förnybara. Regeringen konstaterar i propositionen vidare att drivmedelsbered- skapen för anpassning mot totalförsvar och energiomställningen behöver utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;I propositionen redovisar regeringen en stegvis förstärkning av budgeten för återuppbyggnaden av det civila försvaret. 2021 omfattar budgeten 1 miljard kronor och ökas sedan stegvis till 2025 då den om- fattar 3,8 miljarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft107"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Prop. 2020/21:30 &lt;/SPAN&gt;Totalförsvaret &lt;NOBR&gt;2021–2025.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td474"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td475"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;15.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Totalförsvaret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;I dag är totalförsvaret uppdelat i en militär verksamhet (militärt för- svar) och i en civil verksamhet (civilt försvar). Det är den statliga myn- digheten Försvarsmakten som med stöd av andra aktörer ska upprätt- hålla och utveckla ett militärt försvar. När det gäller det civila försvaret handlar det om den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer med höjd beredskap. Det civila försvaret är därmed inte en organisation. Verk- samheten bedrivs bl.a. av statliga myndigheter, kommuner, regioner, privata företag och frivilligorganisationer. Det avser skydd av befolk- ningen, säkerställande av samhällsviktiga funktioner och övriga sam- hällets stöd till Försvarsmakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft14"&gt;Inom försvaret används begreppet ”höjd beredskap”. Höjd bered- skap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Om Sverige är i krig råder högsta beredskap. Om Sverige är i krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är orsakade av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta bered- skap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Vid höjd beredskap kan delar av eller hela total- försvaret mobiliseras. Detta beslut får även avse en viss del av landet eller en viss verksamhet. Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;15.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Myndigheternas ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft7"&gt;Enligt förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevaknings- ansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap pekas 25 cen- trala myndigheter samt länsstyrelserna ut med särskilt ansvar för att förebygga, motstå och hantera krissituationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;De myndigheter som pekas ut och som kan kopplas till livsmedels- försörjning är Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt. För el- och drivmedelsförsörjning är det Statens energimyndighet, Svenska kraftnät och Strålsäkerhetsmyn- digheten. Dessa myndigheter har också haft i uppdrag av regeringen att ta fram underlag för den fortsatta inriktningen av det civila för- svaret inför den senaste försvarspolitiska propositionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p222 ft8"&gt;Organiseringen och samordningen av myndigheter har nyligen utretts av Utredningen om Civilt försvar (Ju 2018:05). I sitt betän- kande SOU 2021:25 &lt;SPAN class="ft43"&gt;Struktur för ökad motståndskraft &lt;/SPAN&gt;lämnar utred- ningen förslag om en ny struktur för statliga myndigheter. Förslaget innebär i korthet att statliga myndigheter som ansvarar för samhälls- viktig verksamhet klustras i sektorer med myndigheter med ansvar inom samma samhällssektor. Utredningen föreslår att tio sådana sek- torer inrättas med var sin sektorsansvarig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;En sådan sektor föreslås bli energiförsörjning där Statens energi- myndighet, Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen klustras och där Energimyndigheten föreslås som sektorsansvarig myndig- het. En annan sektor föreslås bli livsmedelsförsörjning och dricks- vatten i vilken Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk, Statens veteri- närmedicinska anstalt, Länsstyrelsen och Naturvårdsverket föreslås ingå och där Livsmedelsverket föreslås som sektorsansvarig myn- dighet. Betänkandet har remitterats och bereds förnärvarande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;15.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA:s arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft8"&gt;Inför den senaste totalförsvarspropositionen fick Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i uppdrag att inkomma med underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret inom områdena livsmedels- och dricksvattenför- sörjning. Den rapport som myndigheterna lämnade till regeringen i mars 2020 omfattas av sekretess enligt 15 kap 2 § Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400), eftersom den berör frågan om Sveriges nuvarande förmåga till dricksvatten- och livsmedelsförsörjning under höjd beredskap. En öppen sammanfattning av rapporten, Livskraft – mätt och frisk, ger några förslag som myndigheterna lämnat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;Kartläggning av strategiska varor – Regeringen föreslås ge myndig- heterna i uppdrag att kartlägga strategiska varor i hela livsmedels- kedjan samt identifiera totalförsvarsviktig verksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Lagerhållning av nödvändiga varor och förnödenheter – Reger- ingen föreslås ge myndigheterna i uppdrag att genomföra en för- djupad analys över nödvändiga varor och förnödenheter som finns i fredstid och hur dessa varor flödar i livsmedelskedjan. Vidare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;
&lt;DIV id="p347dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367347x1.jpg/" id="p347img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td474"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td475"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p765 ft9"&gt;ska utredningen omfatta lämpligheten och möjligheten att förbe- reda och bygga upp viss lagring för kortare tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Prioriteringsgrunder vid livsmedelsbrist och ransonering – Reger- ingen föreslås ge Livsmedelsverket och Jordbruksverket i uppdrag att analysera förutsättningarna för ett ransoneringssystem av livs- medel, foder och insatsvaror och dess tillämpbarhet utifrån den aktuella planeringsinriktningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft14"&gt;Livsmedelsverket och Jordbruksverket har på uppdrag av regeringen även analyserat och dragit lärdomar från hur pandemin påverkat livs- medelsförsörjningen inklusive dricksvatten, fram till februari 2021.&lt;SPAN class="ft105"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;I rapporten konstateras att det inte har uppstått någon livsmedels- brist, även om många företag har drabbats hårt av pandemin. Trots det behövs bättre framförhållning och bättre möjlighet att ställa om verksamheter, eftersom ingen vet hur nästa kris ser ut. Utifrån det ges ett antal åtgärdsförslag. Åtgärdsförslagen grundar sig på rappor- ten &lt;SPAN class="ft67"&gt;Livskraft – mätt och frisk &lt;/SPAN&gt;och bl.a. lyfts behovet att fortsatt utreda lagerhållning av livsmedel och varor som behövs för livsmedelspro- duktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;I sammanhanget kan även nämnas att Livsmedelsverket har fått i uppdrag att utreda och föreslå en ”kriskost”, dvs. vad som är tillgäng- ligt och lämpligt att äta om Sverige skulle bli avskuret under tre måna- der. Detta uppdrag ska redovisas i december 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;15.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;Sårbarheter i livsmedelskedjan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att livsmedelsförsörjningen har fungerat under den nu pågående pandemin. Tidigt under pandemin kom den fria rörligheten av människor och varor dock att tillfälligt begränsas. Det uppstod köer vid landsgränser i Europa innan gröna korridorer skapades för godstransporter. Många företag upplevde också pandemi- relaterade distributionsstörningar under det första kvartalet 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Utredningen konstaterar att när pandemin bröt ut i början av 2020 var många insatsmedel redan var inköpta inför den kommande odlingssäsongen. Hade pandemin slagit till några månader tidigare hade vissa av dessa insatsmedel kanske inte kunnat levererats i tid. Frågan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Jordbruksverket, 2021. Rapport 2021:5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;
&lt;DIV id="p348dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367348x1.jpg/" id="p348img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p226 ft8"&gt;om lagerhållning av insatsmedel har också aktualiserat under det senaste året och regeringen har även aviserat en utredning på området.&lt;SPAN class="ft80"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft14"&gt;Det finns en tydlig koppling mellan minskat fossilberoende och en ökad försörjningsförmåga. Den största delen av de insatsmedel som används inom jordbruket i dag är importerade. I en händelse av kris är den svenska livsmedelsproduktionen sårbar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;Under denna rubrik redovisas översiktligt tre rapporter som har analyserat sårbarheter i den svenska livsmedelsförsörjningen. En rap- port som genomförts av miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp, en rapport från SLU som finansierats av Myn- dighetens för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt en rapport från Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft8"&gt;Utredningen konstaterar utifrån dessa rapporter att de den främsta sårbarheten i livsmedelskedjan är drivmedel. Utredningen konsta- terar att vidare att sårbarheten vad gäller drivmedel inte enbart är kopplad till import av fossila drivmedel. Även importbehovet av för- nybara drivmedel är stort. En ökad inhemsk produktion förnybara drivmedel skulle därför minska sårbarheten och därmed öka försörj- ningsförmågan av livsmedel. Även import av andra insatsmedel lyfts fram i rapporterna som en brist ex. mineralgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft7"&gt;I rapporterna konstateras även att lönsamheten är en sårbarhet. För en robust livsmedelsproduktion behöver det finnas konkurrens- kraftiga och lönsamma företag. Åtgärder för att stärka företagen ökar således försörjningsförmågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft14"&gt;En sårbarhet som inte direkt lyfts fram i dessa rapporter är den strukturomvandling som har skett under de senaste decennierna. Antalet aktiva jordbrukare har minskat stadigt samtidigt som före- tagen har blivit allt större. Utredningen konstaterar att sårbarheterna med detta har synliggjorts i närtid inte minst i och med spridningen av fågelinfluensa under vintern 2020/2021. Ett utbrott hos en ägg- producent i Småland medförde i ett slag att 16 procent av den inhemska produktionen försvann. Det kan konstateras att det varit stora ut- brott av fågelinfluensa i princip i varje land i Europa. I Frankrike har det varit mer än 300 utbrott, men då deras produktion är förhållandevis småskalig handlar det oftast om mindre anläggningar och har därför inte påverkar hela landets totala produktion på samma sätt som skett i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Pressmeddelande från Justitiedepartementet 2 juli 2020 FOI ska analysera nationell försörj- ningsberedskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td474"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td475"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;15.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Lantbrukets sårbarheter – en uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;I januari 2021 redovisades den fördjupad uppföljning om lantbrukets sår- barhet som genomförts på uppdrag av riksdagens miljö- och jordbruks- utskott om Lantbrukets sårbarhet – en uppföljning (2020/ 21:RFR7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;I rapporten konstateras att förutsättningarna för att driva lant- bruk ser väldigt olika ut i olika delar av Sverige. I rapporten lyfts dels de geografiska skillnaderna som finns i landet som exemplifieras med att man generellt har haft större skördar i södra Sverige än i norr. Dels lyfts att tillgången till stödfunktioner som rådgivare, service- tekniker och arbetsmaskiner ser olika ut i landet och man konstate- rar att de delar som har tillgång till dessa stödfunktioner också har bättre förutsättningar än de regioner som inte har det. Vidare kon- stateras att förutsättningarna för att driva lantbruk i Sverige även skif- tar beroende på produktionsinriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Andra frågor som lyfts fram i rapporten är lönsamheten i lant- bruksbranschen, hur klimatförändringar och tillgång till vatten på- verkar, tillgången till insatsmedel samt regler och villkor som styr produktionen. I beskrivningarna av förutsättningarna konstateras bl.a. att lantbrukarna är beroende av &lt;NOBR&gt;EU-stöden&lt;/NOBR&gt; för att få lönsamhet i sitt lantbruk. Vidare konstateras att lönsamheten är låg generellt och att många lantbrukare drabbades hårt av torkan 2018. När det gäller klimatförändringarnas påverkan på jordbruket beskrivs att även om växtodlingssäsongen sannolikt kommer bli längre ökar riskerna för såväl växtskadegörare som riskerna för längre perioder av torka. Vattentillgången kommer sannolikt att variera såväl geografiskt som tidsmässigt. När det gäller tillgången till insatsmedel beskrivs att driv- medel bedöms vara den största sårbarheten. Men även tillgången till andra insatsmedel såsom gödsel lyfts fram i sammanhanget. Här kon- stateras också att många insatsmedel behöver importeras. När det gäller regler och villkor konstateras att lantbrukarnas förutsättningar styrs till stor del av EU:s regler och villkor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;I rapporten konstateras att lantbrukare i allmänhet har god för- måga att klara sig efter förändringar. Här lyfts dock att medelstora företag kan ha svårare att klara sig på sikt jämfört med mindre och större företag. Lantbrukare som har flera ben att stå på konstateras vara mer resilienta och här lyfts även animalieproducenter fram som företag som har större möjlighet till flexibilitet. Animalieproducen- terna är dock väldigt sårbara vad gäller tillgången till energiförsörj-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;ning för bl.a. ventilation i djurstallar. I rapporten konstateras att både åkerarealen och antalet jordbruksföretag minskar och detta kan få negativa effekter vad gäller förmågan att klara sig på sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;I rapporten pekas ett antal faktorer och åtgärder ut som betydelse- fulla för att minska sårbarheten. Exempel på övergripande faktorer som framkommit är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;ökad lönsamhet och konkurrenskraft,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;klimatanpassningsåtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;säkrad tillgång till insatsmedel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;ökad tillgång till personal,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;samarbete och övrigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft38"&gt;Det konstateras att sårbarheten i primärproduktionen minskar genom att lönsamheten och konkurrenskraften ökas. Ett sätt att öka lön- samheten är att säkerställa att primärproducenterna får mer betalt för sina produkter. Ett annat sätt är att lantbrukaren minskar sina utgifter och genomför besparingar. Genom att vidta åtgärder för kli- matanpassning såsom förbättrad dränering, anläggning av våtmarker minskas också sårbarheten. Säkrad tillgången till insatsmedel genom en ökad cirkulär ekonomi lyfts fram som en möjlighet att minska sår- barheten. Investeringar i förnybar energi är en annan. Beredskapslager ett ytterligare sätt att minska sårbarheten för brist på insatsmedel. Bristen på personal utgör en sårbarhet och här lyfts möjligheten att återinförande av de tidigare lägre arbetsgivaravgifter (för unga) samt möjligheten att införa en arbetsmarknadsutbildning för lantbrukare. När det gäller samarbete så lyfts fram att ett samägt lantbruk där flera lantbrukare gått ihop skulle kunna vara ett sätt att minska de eko- nomiska riskerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft8"&gt;I miljö- och jordbruksutskottets rapport har ett antal lantbrukare fått svara på vad de anser att staten bör bidra med. Här har lant- brukarna lyft fram att staten bör ge långsiktiga spelregler, t.ex. när det gäller stöd för investeringar i förnybar energi. Vidare lyfter man fram att man vill att lika förutsättningar och regler bör gälla i hela landet, att inhemsk produktion bör främjas, att skatter, däribland dieselskatten, och avgifter bör sänkas, att marknadsandelen för svensk- producerad mat bör öka och att samma krav ställs på den importerade maten som den som produceras i Sverige. Lantbrukarna föreslår även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td474"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td475"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p112 ft8"&gt;att lagar och regler bör ses över, att åtgärder bör införas för att bevara åkermarken, åtgärder för att underlätta arrondering behöver införas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;I rapporten görs en omvärldsanalys där Finland, Irland och Tyskland studeras. Omvärldsanalysen visar att dessa länder aktivt har arbetat med sårbarhetsfrågor. I Finland har man sedan länge haft be- redskapslager och man är mån om det finländska lantbruket. Själv- försörjningsgraden är hög av många varor och de största livsmedels- kedjorna i Finland säljer till största delen inhemska varor. För Irland är lantbruket av stor betydelse för landets ekonomi och man arbetar med både livsmedelsstrategier och hållbarhetsprogram för livsmedels- industrin. Många lantbrukare har dock låga inkomster och är bero- ende av &lt;NOBR&gt;EU-stöd.&lt;/NOBR&gt; I Tyskland är självförsörjningsgraden stor för många varor. Det största målet för tysk politik är att det ska finnas en livs- medelsförsörjning i Tyskland och det finns sedan 2019 en nationell jordbruksstrategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;15.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft9"&gt;Mellan åren &lt;NOBR&gt;2015–2018&lt;/NOBR&gt; pågick ett projekt vid SLU med namnet Kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;producera mat i händelse av kris? Sårbarhet och resiliens på gårds- nivå i svenskt lantbruk. Projektet som finansierades av MSB slutredo- visades i en rapport Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens. I rapporten beskrivs att den grundläggande förutsättningen för att producera livsmedel är fungerande transporter samt en fungerande import. Jordbruksdrif- ten har genom den strukturomvandling och specialisering som ägt rum sedan efterkrigstiden frikopplats från lokala resurser och lokala marknader och gjorts beroende av regelbundna transporter av inte bara råvaror eller färdiga produkter ut från gården utan också av insatsmedel in till gården som drivmedel, gödselmedel, växtskydds- medel, utsäde och foder. Den största delen av dessa insatsmedel är importerade. Den låga självförsörjningsgraden av insatsmedel till jord- bruket är ett större problem än den låga självförsörjningsgraden av livsmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft38"&gt;Denna problembild var känd och utgångspunkt för livsmedels- beredskapspolitiken redan under det kalla kriget. En avgörande skill- nad i dag är att den globala uppvärmningen ses både som ett globalt miljöproblem och ett säkerhetshot. Behovet av klimatanpassning har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p270 ft38"&gt;stimulerat en utveckling av tekniska innovationer som syftar till att ersätta fossila bränslen och andra fossilbaserade råvaror inom samt- liga samhällssektorer. Inom jordbrukssektorn finns modeller för ett fossilfritt jordbruk som syftar till att sluta kretslopp och minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Det bygger på användning av biodrivmedel, förnybar lokalproducerad el och alternativa gödsel- medel. Ett fossilfritt jordbruk med inhemsk tillverkning av insats- medel skulle dramatiskt minska importberoendet och därmed öka motståndskraften mot störningar. De tekniska lösningarna för att ställa om till ett fossilfritt lantbruk finns redan i dag men det produ- ceras inte tillräckliga mängder av vare sig alternativa drivmedel eller gödsel för att genomföra en omställning. Den bästa livsmedelsbered- skapspolitiken för ett nytt civilt försvar är därför att införa politiska styrmedel och genomföra satsningar för att snabba på en omställning till fossilfritt lantbruk. En omställning till fossilfritt jordbruk där fossil- baserade insatsmedel ersätts av inhemskt producerade alternativ bör vara utgångspunkten för en ny livsmedelsberedskapspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;15.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Sveriges primärproduktion och försörjning av livsmedel – möjliga konsekvenser vid en brist på tillgänglig fossil energi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft8"&gt;Effekten på livsmedelsförsörjningen vid brist på drivmedel har ana- lyserats i en rapport från JTI om Sveriges primärproduktion och försörjning av livsmedel – möjliga konsekvenser vid en brist på till- gänglig fossil energi från år 2013. I rapporten analyseras vilka konse- kvenserna kan bli för Sveriges livsmedelsförsörjning om möjligheten att importera tillräckliga volymer av fossil energi minskar. Det läge som beskrivs i rapporten är en tänkt situation där bristen av driv- medel uppkommit plötsligt med anledning politiska oroligheter eller en naturkatastrof. Detta innebär att det inte funnits någon tid till förberedelser. Krisens längd är satt till en period av &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft7"&gt;I rapporten konstateras att livsmedelsförsörjningen i Sverige så väl som i stora delar av världen är beroende av en kontinuerlig till- försel av fossil energi. För livsmedelsproduktionen används den fossila energin till såväl diesel, eldningsolja och för produktion av mineral- gödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft38"&gt;I rapporten beskrivs tre olika scenarion med låg brist, mellanbrist och hög brist på tillgång av fossil energi. Som låg brist har nivån&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td474"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td475"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bakgrund beredskap och försörjningsförmåga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;15 procent av dagens nivå satts, som mellanbrist har 50 procent satts och som hög brist 75 procent. En nationalekonomisk analys har ut- förts där priselasticiteten på drivmedel har bedömts. Analysen pekar på att priset för en liter diesel vid högbristscenariot skulle kunna bli så högt som 160 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;Resultaten visar att vid låg bristnivå finns det möjlighet att han- tera situationen ganska väl genom effektiviseringar. På medel- och hög bristnivå av fossil energi uppstår en situation där det inte är möj- ligt att hålla Sveriges befolkning ovanför svältgränsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;I rapporten konstateras vidare att vissa delar av landet kommer att ha lättare respektive svårare att klara försörjningen då behovet av transporter kommer att se olika ut. Stora delar av Norrland men även Storstockholm är väldigt beroende av intransporter medan Skåne är mindre beroende.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;16 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft54"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Förslaget till förordning om ändring i förordning (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft55"&gt;2 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Paragrafen ändras. I den första punkten förtydligas myndighetens ansvar för det övergripande målet i livsmedelsstrategin. I punkten finns dock förtydligat att ansvaret inte omfattar hela livsmedelsked- jan inkl. handeln och måltidsturism utan är begränsad till de delar som myndigheten är ansvarig för enligt 1 § dvs. inom jordbruksområdet, fiskeområdet och därtill knuten landsbygdsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;I den andra punkten förtydligas myndighetens ansvar för konkur- renskraft och lönsamhet hos företagen inom jordbruksområdet, fiske- området och därtill knuten landsbygdsutveckling. Detta stycke är ett förtydligande av tidigare skrivning om konkurrenskraft i den tidigare formuleringen av 2 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft9"&gt;Den tredje punkten motsvarar den sista meningen i 2 a §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Förslaget till förordning om ändring i förordning (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft55"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Paragrafen ändras till följd av att stödet utvidgas ifråga om vilka arbets- maskiner som kan omfattas samt följer av ändringen av förklaringen i 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft21"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft55"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;Utvidgningen av stödet innebär att arbetsmaskiner som drivs av bio- etanol, fordonsgas eller en kombination av någon av dessa och elek- trisk energi från en bränslecell, ett batteri eller en extern källa. Ut- vidgningen innebär att arbetsmaskiner som drivs av motsvarande drivmedel eller källa som miljölastbilar kan få stöd. Av denna anled- ning behöver paragrafen ändras till att det är miljöarbetsmaskiner som kan få stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft55"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft9"&gt;Ändras till följd av utvidgningen av stödet samt ändringen i 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft55"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Ändras till följd av utvidgningen av stödet samt ändringen i 2 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Förslaget till ny förordning (2021:xx) om statligt stöd till vissa biodrivmedel inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft55"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft7"&gt;Genom bestämmelsen beskrivs syftet med stödet, vilken myndighet som är administrativt ansvarig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft55"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;Genom bestämmelsen preciseras begreppet biodrivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft55"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;bestämmelsen preciseras vilka företag som kan ges stöd &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(SNI-kod&lt;/NOBR&gt; 01, &lt;NOBR&gt;SNI-kod&lt;/NOBR&gt; 02 och &lt;NOBR&gt;SNI-kod&lt;/NOBR&gt; 05.02) och för vad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td20"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td482"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft55"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Bestämmelsen preciserar att det genom &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; förord- ningar om de minimisstöd som stödet kan ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft55"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft38"&gt;I bestämmelsen preciseras vilken stödnivå som är aktuell. Enligt stats- stödsreglerna är det inte möjligt att ge stöd som överkompenserar vilket innebär att en uppföljning av nivån behöver göras kontinuerligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft55"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft38"&gt;I bestämmelsen preciseras vilken information som måste bifogas an- sökan om stöd. Avsikten med stödutformningen är att stödet ska vara så enkelt som möjligt rent administrativt och motsvara den admini- strationsnivå som förnärvarande finns för den återbetalning av diesel- skatten som &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruket har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft55"&gt;7 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft7"&gt;Innehåller en beskrivning av att stödmottagaren måste rapportera samtliga stöd av mindre betydelse enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; förord- ningar för &lt;NOBR&gt;de-minimisstöd.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft55"&gt;8 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Bestämmelsen preciserar Statens energimyndighets ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;9 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;I bestämmelsen preciseras inom vilken tidsfrist som ansökan om stödet måste ha inkommit till ansvarig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft55"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft9"&gt;Preciserar när stöd inte får betalas ut.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft55"&gt;11 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Preciserar när stöd inte får betalas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft55"&gt;12 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;I bestämmelsen preciseras Statens energimyndighets ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft55"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Bestämmelsen preciserar när återbetalning är aktuell.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft55"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft38"&gt;I bestämmelsen preciseras hur återkrav ska ske. Statens energimyndig- hets möjligheter att besluta om återkrav preciseras vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft55"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft7"&gt;I bestämmelsen återfinns det bemyndigande som Statens energi- myndighet har i fråga om stödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft7"&gt;Bestämmelsen preciserar myndighetens ansvar i frågan om uppfölj- ning och utvärdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;17 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft9"&gt;I bestämmelsen återges vilka rapporteringskrav som följer av stats- stödsregelverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft55"&gt;18 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft9"&gt;I bestämmelsen återges förutsättningarna för överklagan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;P class="p0 ft6"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft34"&gt;Särskilt yttrande av expert Martin Mörman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft14"&gt;Sverige har som nation valt att ha höga miljö och klimatambitioner och att gå före den övriga världen med målet att bli världens första fossilfria välfärdsland. Jag ser detta som något positivt. Alla måste dock vara medvetna om att dessa höga ambitioner, och viljan att gå före andra länder, kostar mycket pengar. Svenskt &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruk agerar på en konkurrensutsatt marknad och konkurrerar med företag verksamma i andra länder som tyvärr inte har lika höga miljö och klimatambitioner som Sverige. Detta leder till stora kon- kurrensnackdelar för svenska producenter eftersom kostnadsmassan är betydligt högre i Sverige än i andra länder. Utredningen redogör för detta på ett mycket bra sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;Enligt min uppfattning är utredningens viktigaste fråga därför att hantera den försämrade konkurrenskraft som Sveriges höga miljö och klimatambitioner leder till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Jag ställer mig i huvudsak bakom de förslag som utredaren pre- senterar i utredningen. Dock anser jag att metoden för att beräkna den så kallade biopremien ska kopplas till prisutvecklingen på rena biodrivmedel i Sverige jämfört med prisutvecklingen på fossilt driv- medel som nyttjas i våra främsta konkurrentländer. Biopremiens syfte bör, enligt mig, vara att göra det möjligt för svenska &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbrukare att ställa om till rena biodrivmedel utan att kon- kurrenskraften försämras jämfört med konkurrenter som är verk- samma i länder med lägre miljö- och klimatambitioner än Sverige. Det bör därför finnas en tydlig koppling mellan biopremiens storlek och kostnadsutvecklingen mellan rena biodrivmedel i Sverige samt de fossila drivmedel som våra främsta konkurrenter i andra länder använder. På så sätt kan Sverige gå före övriga världen utan att kon- kurrenskraften försämras. Jag delar inte utredningens åsikt att bio-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft21"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p586 ft7"&gt;premien kommer att rymmas inom de så kallade de minimistöd som EU:s statsstödsregler tillåter. För framför allt jordbruk och vatten- bruk är taknivåerna väldigt låga varför jag tror att många företag kom- mer att slå i taket när övriga stöd adderas. Jag anser därför att bio- premien ska frikopplas från de minimistöd som EU tillåter och att Sverige i stället ska ansöka om ett undantag från EU:s statsstöds- regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft8"&gt;Jordbruksverket får enligt utredningens förslag ett viktigt upp- drag i att bevaka branschens konkurrenskraft och lönsamhet. Detta nya uppdrag är väldigt viktigt för svenskt &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vatten- bruk varför det i än högre grad behöver förtydligas i utredningen vad Jordbruksverket ska göra. Enligt min uppfattning bör fokus fram- för allt vara att analysera och granska storleken på jordbruksavdraget och biopremien utifrån hur konkurrenssituationen i Sverige föränd- ras jämfört med våra närmsta konkurrentländer. Dessa två kompo- nenter är de absolut viktigaste för att bevara konkurrenskraften för svenska &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbrukare när Sverige ställer om till fossilfria alternativ och går före resten av världen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;P class="p785 ft6"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft34"&gt;Propositioner, skrivelser och betänkanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft7"&gt;Proposition 2020/21:196. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Pausad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;BNP-indexering&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt; av skatten på bensin och diesel för 2022&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Proposition 2020/21:180. &lt;/SPAN&gt;Reduktionsplikt för bensin och diesel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p43 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;kontrollstation 2019&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft7"&gt;Proposition 2020/21:97. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft42"&gt;Proposition 2020/21:37. &lt;SPAN class="ft186"&gt;Skattereduktion för förvärvsinkomster och utvidgad tidsgräns för expertskatt&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft9"&gt;Proposition 2020/21:30. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Totalförsvaret &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;2021–2025&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Proposition 2020/21:14. &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda görs permanenta&lt;SPAN class="ft38"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Proposition 2020/21:1. &lt;/SPAN&gt;Budgetpropositionen för 2021&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft9"&gt;Proposition 2019/20:65. &lt;SPAN class="ft55"&gt;En samlad politik för klimatet, klimatpolitisk handlingsplan&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Proposition 2019/20:175. &lt;/SPAN&gt;Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft188"&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Proposition 2019/20:1. &lt;/SPAN&gt;Budgetproposition för 2020&lt;SPAN class="ft187"&gt;. Proposition 2017/18:1. &lt;/SPAN&gt;Budgetproposition för 2018&lt;SPAN class="ft187"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Proposition 2016/17:146. &lt;/SPAN&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Proposition 2016/17:104. &lt;/SPAN&gt;En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Proposition 2014/15:109. &lt;/SPAN&gt;Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar &lt;NOBR&gt;2016–2020&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft7"&gt;Proposition 2013/14:151. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft21"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p800 ft190"&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;Proposition 2013/14:14. &lt;/SPAN&gt;Förstärkt nedsättning av egenavgifter&lt;SPAN class="ft189"&gt;. Proposition 2013/14:1. &lt;/SPAN&gt;Budgetproposition för 2014&lt;SPAN class="ft189"&gt;. Proposition 2009/10:178. &lt;/SPAN&gt;Nedsättning av egenavgifter&lt;SPAN class="ft189"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Proposition 2009/10:155. &lt;/SPAN&gt;Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Proposition 2004/05:1. &lt;/SPAN&gt;Budgetproposition för 2005&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft9"&gt;Proposition 1999/00:105. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Vissa punktskattefrågor&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft192"&gt;Proposition 1994/95:122. &lt;SPAN class="ft191"&gt;Finansiering av medlemskap i EU&lt;/SPAN&gt;. Proposition 1993/94:234. &lt;SPAN class="ft191"&gt;Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft7"&gt;Proposition 1993/94:50. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Fortsatt reformering av företags- beskattningen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft9"&gt;Proposition 1989/90:146. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Livsmedelspolitiken&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft7"&gt;Proposition 1989/90:110. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Reformerad inkomst- och företagsbeskattning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Proposition 1967:65. &lt;/SPAN&gt;Ny inriktning av jordbrukspolitiken&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Proposition 1917:370. &lt;/SPAN&gt;Anslag för anordnande av spannmålslagerhus och fryshus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Lagrådsremiss. &lt;/SPAN&gt;Skattereduktion för investeringar i inventarier anskaffade år 2021&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft8"&gt;SOU 2021:55. Utredningen om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande. &lt;SPAN class="ft43"&gt;Mikroföretagarkonto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen: slutbetänkande&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft9"&gt;SOU 2021:48. Utfasningsutredningen. &lt;SPAN class="ft55"&gt;I en värld som ställer om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Sverige utan fossila drivmedel 2040&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft7"&gt;SOU 2021:25. Utredningen om Civilt försvar. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Struktur för ökad motståndskraft&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft7"&gt;SOU 2020:83. Miljömålsberedningen. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Havet och människan: delbetänkande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft7"&gt;SOU 2020:50. Utredningen om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande&lt;SPAN class="ft101"&gt;. Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare: delbetänkande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft9"&gt;SOU 2020:17. Utredningen om grönt sparande. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Grönt sparande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft9"&gt;SOU 2020:3. Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Hållbar slamhantering&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td483"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td370"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;SOU 2019:63. Biogasmarknadsutredningen. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Mer biogas!&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft55"&gt;För ett hållbart Sverige&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft9"&gt;SOU 2018:84. Utredningen om hållbara plastmaterial. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Det går om vi vill Förslag till en hållbar plastanvändning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft7"&gt;SOU 2016:47. Miljömålsberedningen. &lt;SPAN class="ft101"&gt;En klimat- och luftvårds- strategi för Sverige: delbetänkande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft7"&gt;SOU 2015:15. Konkurrenskraftsutredningen. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring: slutbetänkande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft7"&gt;SOU 2014:68. Skatteförenklingsutredningen. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft7"&gt;SOU 2014:38. Konkurrenskraftsutredningen. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Tillväxt och värde- skapande – Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårds- näring: delbetänkande&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft7"&gt;SOU 2013:84. Utredningen om fossilfri fordonstrafik. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Fossilfrihet på väg&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft9"&gt;SOU 2003:9. &lt;NOBR&gt;HOBS-utredningen.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft55"&gt;Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft7"&gt;SOU 1997:167. Utredningen om vissa frågor av särskild betydelse för livsmedelssektorns omställning och expansion. &lt;SPAN class="ft101"&gt;En livs- medelsstrategi för Sverige&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft38"&gt;SOU 1989:36. Utredningen om inflationskorrigerad inkomstbeskattning. &lt;SPAN class="ft92"&gt;Inflationskorrigerad inkomstbeskattning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft7"&gt;SOU 1989:35. Kommittén för indirekta skatter. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Reformerad mervärdeskatt m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft7"&gt;SOU 1989:34. Utredningen om reformerad företagsbeskattning. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Reformerad företagsbeskattning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft7"&gt;SOU 1989:33. Utredningen om reformerad inkomstbeskattning. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Reformerad inkomstbeskattning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft42"&gt;SOU 1946:19. Ekonomiska försvarsberedskapsutredningen. Betänkande med förslag rörande den ekonomiska försvars- beredskapens framtida organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft9"&gt;Regeringens handlingsplan. Dnr M2021/00125. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Cirkulär ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Handlingsplan för omställning av Sverige (januari 2021)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-dokument&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; meddelande. COM (2020) 474 final. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Resiliens för råvaror av avgörande betydelse: Att staka ut vägen mot ökad trygghet och hållbarhet&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; meddelande. COM (2019) 640 final. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Den gröna given&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; rapport. COM (2016) 32 final. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Otillbörliga affärsmetoder mellan företag i livsmedelskedjan&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft38"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; grönbok. COM(2013) 37 final. &lt;SPAN class="ft92"&gt;Om otillbörliga affärsmetoder i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;B2B-leveranskedjan&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt; för livsmedel och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;icke-livsmedel&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft7"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; meddelande. COM (2009) 591 final. &lt;SPAN class="ft101"&gt;En bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft38"&gt;Europaparlamentet, Parliamentary questions, 5 February 2020. Subject: &lt;SPAN class="ft92"&gt;Emissions from &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;non-road&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt; mobile machinery (NRMM)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft34"&gt;Rapporter, artiklar och publikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Agrifood, 2018. &lt;/SPAN&gt;Stallgödsel i en cirkulär ekonomi (Fokus 2018:1)&lt;SPAN class="ft38"&gt;. https://agrifood.se/Files/AgriFood_Fokus_20181.pdf.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft38"&gt;Ahlgren, S., Bauer, F. Hulteberg, 2015&lt;SPAN class="ft92"&gt;. Produktion av kvävegödsel baserad på förnybar energi - En översikt av teknik, miljöeffekter och ekonomi för några alternativ&lt;/SPAN&gt;. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för energi och teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft38"&gt;&lt;NOBR&gt;Ahlberg-Eliasson,&lt;/NOBR&gt; K., Nadeau, E., Levén, L., Schnürer, A., 2017. Production efficency of Swedish farm scale biogas plants.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Baky, A., 2016. &lt;/SPAN&gt;Kartläggning av förnybara drivmedel för jordbruket&lt;SPAN class="ft9"&gt;. JTI på uppdrag av Lantbrukarnas riksförbund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft8"&gt;Barky, A. Widerberg, A., Landquist, B., m.fl., 2013. &lt;SPAN class="ft43"&gt;Sveriges primärproduktion och försörjning av livsmedel – möjliga konsekvenser vid en brist på tillgänglig fossil energi&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft7"&gt;Baky, A., Sundberg, M., Brown, N. 2010. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Kartläggning av jordbrukets energianvändning – Ett projekt utfört på uppdrag av Jordbruksverket&lt;/SPAN&gt;. JTI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft7"&gt;Berglund, M., Wallman, M. 2011. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Utsläpp av växthusgaser i växt- odling – underlag till klimatcertifiering&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td483"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td370"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p838 ft9"&gt;Edström. M., Pettersson, O., Nilsson, L. och Hörndahl, T., 2005. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Jordbrukets energianvändning&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;JTI-rapport.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;EIP Agri, 2021. &lt;/SPAN&gt;Reducing the plastic footprint of agriculture&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Emanuelsson, M., 2000. &lt;/SPAN&gt;Kvalitetssäkrad mjölkproduktion, Ensilering av vallfoder&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Energimyndigheten, 2020. &lt;/SPAN&gt;Drivmedel 2019 Redovisning av rapporterade uppgifter enligt drivmedelslagen (ER 2020:26)&lt;SPAN class="ft38"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Energimyndigheten, 2020. &lt;/SPAN&gt;Produktion och användning av biogas och rötrester år 2019 (ER 2020:25)&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Energimyndigheten, 2020. &lt;/SPAN&gt;Energiläget 2020 (ET 2020:1)&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft38"&gt;Energimyndigheten, 2018. &lt;SPAN class="ft92"&gt;Omvärldsbevakning - biodrivmedelsmarknaden Promemoria rörande biodrivmedelsmarknaden i Sverige och i världen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft7"&gt;Engström, J., Gunnarsson, C., Baky, A. m.fl., 2015. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Energi- effektivisering av jordbrukets logistik– pilotprojekt för att undersöka potentialer. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;JTI-rapport:&lt;/NOBR&gt; Lantbruk &amp; Industri / Agriculture &amp; Industry, nr 441.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft7"&gt;Eriksson, C. och Ingemarsdotter, J., 2019. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Bergkunskap i total- försvarets tjänst – om skifferoljans och bergrumslagringens betydelse för Sveriges beredskap&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Eriksson, C., 2018. &lt;/SPAN&gt;Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft7"&gt;Expertgruppen för hållbar och cirkulär VA inom Delegationen för cirkulär ekonomi, 2020. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Rapport Hållbar och cirkulär VA – från avlopp till resurs&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft7"&gt;Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, 2020. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Vårt framtida skattesystem – en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;ESO-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt; med förslag på en genomgripande skattereform &lt;/SPAN&gt;(2020:7).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft7"&gt;f3, 2016. Dagens och framtidens hållbara biodrivmedel – Under- lagsrapport från f3 till utredningen om FossilFri Fordonstrafik (Rapport 2016:03).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft9"&gt;Food and Agriculture Organization, 2012. &lt;SPAN class="ft55"&gt;World Food and Agri- culture, FAO Statistical Pocketbook&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p850 ft8"&gt;Fogelberg, F., Baky, A., Salomon, E., Westlin, H., 2007. &lt;SPAN class="ft43"&gt;Energibesparing i lantbruket år 2020 – Ett projekt utfört på uppdrag av Statens naturvårdsverk&lt;/SPAN&gt;. JTI Uppdragsrapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft7"&gt;Fossilfritt Sverige, 2020. Lantbruksbranschen: &lt;SPAN class="ft101"&gt;Färdplan för fossilfri konkurrenskraft&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft38"&gt;Hoxha, A. och Christensen, B., 2019. &lt;SPAN class="ft92"&gt;The Carbon Footprint of fertiliser production: Regional reference values (Proceedings 805)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;IPCC, 2006. &lt;/SPAN&gt;IPCCs Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories 2006&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft7"&gt;Jenssen, T. och Kongshaug, G., 2003. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Energy Consumption and Greenhouse Gas Emissions in Fertiliser Production (International Fertiliser Society)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Jordbruksverket, 2020. &lt;/SPAN&gt;Jordbruksverkets rekommendationer för gödsling och kalkning 2021 (Jordbruksinformation &lt;NOBR&gt;12–2020)&lt;SPAN class="ft38"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Jordbruksverket, 2020. &lt;/SPAN&gt;Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport år 2020 (Jordbruksverket 2020:3)&lt;SPAN class="ft38"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Jordbruksverket, 2020. &lt;/SPAN&gt;Försäljning av mineralgödsel 2018/19, (Statistikrapport 2020:04)&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Jordbruksverket, 2019. &lt;/SPAN&gt;EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbruks- sektorn &lt;NOBR&gt;2008–2019&lt;/NOBR&gt; (JO0205)&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Jordbruksverket, 2019. &lt;/SPAN&gt;Utvärdering och uppföljning av livsmedels- strategin – årsrapport år 2019 (Rapport 2019:9)&lt;SPAN class="ft14"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Jordbruksverket, 2019. &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av investeringsstöd för energi och klimat. Landsbygdsprogrammets stöd för en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi (Rapport 2019:10)&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Jordbruksverket, 2018. &lt;/SPAN&gt;Hur kan den svenska jordbrukssektorn bidra till att nå det nationella klimatmålet? (Rapport 2018:1)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Jordbruksverket, 2018. &lt;/SPAN&gt;Sparsam körning – Ett enkelt sätt att spara pengar!&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft38"&gt;Jordbruksverket &amp; Transportstyrelsen, 2015. &lt;SPAN class="ft92"&gt;Biogasdrift i arbets- maskiner – Slutrapport av regeringsuppdrag (Rapport 2015:23)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Jordbruksverket, 2011. &lt;/SPAN&gt;Omställningspremie för jord- och skogs- brukets arbetsmaskiner (Rapport 2011:11)&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Jordbruksverket, 2016. &lt;/SPAN&gt;Gröngödsling i ekologisk grönsaksodling&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td483"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td370"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p864 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Jordbruksverket 2010. &lt;/SPAN&gt;Energikartläggning av de areella näringarna (Rapport 2010:16)&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Jordbruksverket, 2006. &lt;/SPAN&gt;Jordbrukets kostnader för produktionsmedel i EU (Rapport 2006:26)&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Jordbruksverket, 2005. &lt;/SPAN&gt;Merkostnader och mervärden i svenskt jordbruk (Rapport 2005:3)&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Jönsson, H., SLU, 2019. &lt;/SPAN&gt;Fosfor, kväve, kalium och svavel – tillgång, sårbarhet och återvinning från avlopp. &lt;SPAN class="ft7"&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för energi och teknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Konjunkturinstitutet, 2021. &lt;/SPAN&gt;Efterkonvertering av personbilar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;en samhällsekonomisk analys (Rapport KI 2021:12)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft7"&gt;Konjunkturinstitutet, 2019. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Svenska skatter i internationell jämförelse&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft7"&gt;Konkurrensverket, 2018. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Konkurrensen i livsmedelskedja (Rapport 2018:4)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Konjunkturinstitutet, 2017. &lt;/SPAN&gt;Miljö, ekonomi och politik 2017&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Konkurrensverket 2011. &lt;/SPAN&gt;Mat och marknad från bonde till bord (Rapport 2011:3)&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Konkurrensverket 2011. &lt;/SPAN&gt;Mat och marknad – offentlig upphandling (Rapport 2011:4)&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;KSLA, 2013. &lt;/SPAN&gt;Nedlagd jordbruksmark – en resurs i klimatarbetet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft42"&gt;Larsson, G. och Persson, P., 2020. &lt;SPAN class="ft186"&gt;Hur kan alkoholer bidra till en fossiloberoende arbetsfordonsflotta? Slutrapport&lt;/SPAN&gt;. Ett sam- verkansprogram mellan Energimyndigheten och f3 Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Lindgren, M. (2007). &lt;/SPAN&gt;A methodology for estimating annual fuel consumption and emissions from &lt;NOBR&gt;non-road&lt;/NOBR&gt; mobile machinery&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;Annual emissions from the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;non-road&lt;/NOBR&gt; mobile machinery sector in Sweden for year 2006 (Rapport 2007:01)&lt;SPAN class="ft7"&gt;. SLU Institutionen för biometri och teknik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft7"&gt;Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens Veterinär- medicinska anstalt, 2020. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Livskraft – mätt och frisk&lt;/SPAN&gt;. Öppen sammanfattning av Livsmedelsverkets, Jordbruksverkets och Statens veterinärmedicinska anstalts redovisning gällande underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret (Ju2019/02477/SSK)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p876 ft8"&gt;Livsmedelsverket och Jordbruksverket, 2021. &lt;SPAN class="ft43"&gt;En robust livs- medelsförsörjning vid kriser och höjd beredskap – Åtgärder och arbetsformer som stärker förutsättningarna&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft38"&gt;Nadeau, E., och Arnesson, A., 2018. &lt;SPAN class="ft92"&gt;Vit eller svart plansiloplast? &lt;/SPAN&gt;SLU Broschyr nr 22 utskriven november 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft195"&gt;Naturvårdsverket och Jordbruksverket, 2019. &lt;SPAN class="ft194"&gt;Minskade utsläpp av växthusgaser från jordbruket med ökad produktion? Scenarier till 2045 för utsläpp och upptag av växthusgaser inom jordbrukssektorn&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Naturvårdsverket, 2019. &lt;/SPAN&gt;Underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Redovisning av Naturvårdsverkets regerings- uppdrag (Rapport 6879)&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Naturvårdsverket, 2018. &lt;/SPAN&gt;Arbetsmaskiners klimat- och luftutsläpp. Redovisning av regeringsuppdrag om kartläggning och förslag för minskade utsläpp (Rapport 6826)&lt;SPAN class="ft38"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Naturvårdsverket, 2018. &lt;/SPAN&gt;Miljöpåverkan från svensk konsumtion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;nya indikatorer för uppföljning (Rapport 6842)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;. Slutrapport för forskningsprojektet PRINCE.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft9"&gt;Nordic Beet Research, 2018. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Betodlaren nr 3 2018&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft67"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Näsman, M., 2014. &lt;/SPAN&gt;Staten och skifferoljan: Om Svenska skiffer- oljeaktiebolaget 1941 till 1961 – ett beredskapsföretag i fredstid&lt;SPAN class="ft14"&gt;. Uppsats i ekonomisk historia, Umeå universitet, Institutionen för geografi och ekonomisk historia.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft190"&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;OECD, 2020. &lt;/SPAN&gt;Revenue statistics 2020&lt;SPAN class="ft189"&gt;. OECD 2020. &lt;/SPAN&gt;Taxation in agriculture&lt;SPAN class="ft189"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft92"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Petterson, O., 2015. &lt;/SPAN&gt;Energiförbrukning för batteridriven kompaktlastmaskin: en jämförelse mellan Weidemannn eHoftrac och motsvarande dieselmaskin&lt;SPAN class="ft38"&gt;. JTI Uppdragsrapport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft7"&gt;Prade, T., Björnsson, L., Lantz, M. &amp; Ahlgren, 2017. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Can domestic production of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;iLUC-free&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt; feedstock from arable land supply Sweden’s future demand for biofuels&lt;/SPAN&gt;?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft7"&gt;Rabinowicz, E., Jörgensen, C. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Utvärderingsrapport 2021:1 Möjliga klimatåtgärder och styrmedel i ett framtida landsbygdsprogram&lt;/SPAN&gt;. Jordbruksverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft8"&gt;Riksdagens miljö- och jordbruksutskott, 2021. &lt;SPAN class="ft43"&gt;Lantbrukets sårbarhet – en uppföljning (2020/21:RFR7)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td483"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td370"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p886 ft7"&gt;Engström, J., Lagnelöv. O., 2017. &lt;SPAN class="ft101"&gt;Batteridriven autonom jord- bruksmaskin: Simulering av maskinaktiviteter på en svensk gård (SP Rapport 2017:27)&lt;/SPAN&gt;. RISE Biovetenskap och material, Jordbruk och livsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;Rydin, U., 2003. &lt;/SPAN&gt;Inkomst av näringsfastighet i enskild närings- verksamhet – arbetsinkomst eller kapitalinkomst? &lt;SPAN class="ft7"&gt;Avhandling Juridiska fakulteten i Lund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB, 2020. &lt;/SPAN&gt;Gödselmedel i jordbruket 2018/19 Mineral- och stall- gödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel (MI 30 SM 2002)&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;SCB, 2020. &lt;/SPAN&gt;Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2018/19 (MI 30 SM 2001)&lt;SPAN class="ft7"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft7"&gt;SLU, 2017. Skogsdata 2017, Aktuella uppgifter om de svenska skogarna från Riksskogstaxeringen. Tema: Skogsmarkens kolförråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SMED, 2019. &lt;/SPAN&gt;Plastflöden i Sverige (SMED rapport nr 01 2019)&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft9"&gt;Spörndly, R. och Udén, P., 2016. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Ensilering av grovfoder Del I&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Minskade förluster&lt;/SPAN&gt;. SLF Projekt nr V1230024 Slutrapport.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft9"&gt;Strid, I., och Flygsjö, A., 2007. &lt;SPAN class="ft55"&gt;Livscykelanalys (LCA) av ensilage&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft198"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;jämförelse av tornsilo, plansilo och rundbal&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt;USGS.1996–2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft197"&gt; &lt;/SPAN&gt;Mineral Commodity Summaries&lt;SPAN class="ft197"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft101"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;WSP, 2017. &lt;/SPAN&gt;Fossilfrihet för arbetsmaskiner. Rapport på uppdrag av Energimyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p892 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft6"&gt;Kommittédirektiv 2020:16&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft34"&gt;Ett fossiloberoende jordbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft9"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 13 februari 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft11"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft7"&gt;En särskild utredare ska föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk. Syftet med utred- ningen är att ta fram förslag som bidrar till både målet om en kon- kurrenskraftig livsmedelskedja och klimatmålen och som förbättrar drivmedels- och livsmedelsberedskapen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft7"&gt;Utredaren ska utreda och föreslå åtgärder och styrmedel för att främja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;övergången till en konkurrenskraftig och fossiloberoende jord- bruksproduktion och vid behov föreslå kompensationsåtgärder för att stärka och öka konkurrenskraften inom det svenska jord- bruket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;jordbrukets övergång till mindre fossil- och resursintensiva insats- medel utöver drivmedel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;övergången till fossiloberoende och mindre fossilintensiva alter- nativ för arbetsmaskiner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;innovations- och konkurrenskraften i den inhemska produktio- nen av biodrivmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft38"&gt;Utredaren ska även överväga hur de föreslagna åtgärderna och styr- medlen kan utvärderas och hur utvärdering kan gynnas exempelvis genom stegvis införande. Vid utformningen av förslagen måste EU:s&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;statsstödsregler särskilt beaktas. Utredaren ska även utreda vilka kon- sekvenser förslagen kan få i förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft9"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft41"&gt;Uppdraget att främja övergången till en konkurrenskraftig och fossiloberoende jordbruksproduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p234 ft55"&gt;Jordbrukets klimatpåverkan och roll i klimatarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Sverige har goda förutsättningar för en konkurrenskraftig och fossil- oberoende jordbruksproduktion. Jordbruket är även viktigt för kli- matet genom bidraget av bioenergi och fossilfria material samt upp- tag av koldioxid. Sektorns växthusgasutsläpp kommer till stor del från biologiska processer och är därför ofta svåra att minska med bibe- hållen produktion. Förutom koldioxidutsläpp från arbetsmaskiner, uppvärmning och spannmålshantering samt utsläpp av lustgas från mineralgödsel, härrör utsläpp av växthusgaser i jordbruket från natur- liga processer i mark och från djurhållning. Det sker även utsläpp och upptag av växthusgaser från jordbrukets markanvändning. Utsläpp och upptag av växthusgaser från jordbruksmark har utretts i Klimat- politiska vägvalsutredningen (M 2018:07). Utredningen presenterade sitt betänkande den 29 januari 2020 (SOU 2020:4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Enligt Naturvårdsverket har utsläppen av växthusgaser från jord- bruket minskat över tid till följd av ett minskat djurantal och mins- kade utsläpp från jordbrukets arbetsmaskiner (Naturvårdsverket 2019, rapport 6879). Utvecklingen har delvis skett parallellt med att livsmedelsproduktionen i Sverige sjunkit. Svenskt jordbruk har vid- tagit omfattande åtgärder för att minska sina utsläpp och Sverige har därför globalt sett och jämfört med EU kommit långt när det gäller att begränsa jordbrukssektorns klimatpåverkan, men arbetet med att ytterligare minska negativ påverkan måste fortsätta, med beaktande av andra samhällsmål. Enligt Miljömålsberedningens klimat- och luftvårdsstrategi ger en ökad inhemsk konsumtion och produktion, på bekostnad av det importerade, förutsättningar för en produktion med globalt sett lägre utsläpp (SOU 2016:47). Sveriges jordbruk har redan i dag ett försprång vad gäller låga växthusgasutsläpp per kilo producerad vara och skapar stora mervärden i form av god djurvälfärd, rik biologisk mångfald och en attraktiv landskapsbild.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft14"&gt;Enligt Statens jordbruksverk är svensk livsmedelsproduktion vid en internationell jämförelse resurseffektiv samt miljö- och klimat- vänlig (Jordbruksverket, rapport 2019:9). Svensk &lt;NOBR&gt;mjölk-,&lt;/NOBR&gt; nötkötts- och äggproduktion har bland de lägsta klimatutsläppen inom EU. En rapport från Naturvårdsverket visar att den importerade maten ut- gör en stor del av den svenska matkonsumtionens miljö- och klimat- avtryck (Naturvårdsverket 2018, rapport 6842). Av de växthusgas- utsläpp som orsakas av svensk livsmedelskonsumtion sker 75 procent utomlands. Ökad svensk livsmedelsproduktion kan därmed bidra till lägre global klimatpåverkan i de fall den ersätter importerade livs- medel med större klimatpåverkan. Jordbruket har också stor poten- tial att bidra med ökad inlagring av kol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Riksdagen antog under 2017 ett klimatpolitiskt ramverk som inne- håller klimatmål, en klimatlag (2017:720) och ett klimatpolitiskt råd (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17: MJU24, rskr. 320). Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfä- ren, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Att minska utsläppen av koldioxid från jordbrukssektorn är viktigt för att klara det av riks- dagen beslutade klimatmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft8"&gt;Regeringen bedömer att det i dag inte finns tillgängliga lösningar för hur alla utsläpp från jordbruket helt ska kunna tas bort och att det även efter 2045 kommer att återstå växthusgasutsläpp i form av metan och lustgas från jordbrukssektorn. Dessa utsläpp kommer att behöva täckas av kompletterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Enligt klimatlagen ska regeringens klimatpolitiska arbete utgå från det långsiktiga, tidsatta utsläppsmål som riksdagen har fastställt. Regeringen ska också sätta de övriga utsläppsminskningsmål som behövs för att nå det långsiktiga målet. Det klimatpolitiska ram- verket ger i enlighet med målen i En livsmedelsstrategi för Sverige (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17: MJU23, rskr. 2016/17:338), som antogs av riksdagen den 20 juni 2017, utrymme för att Sverige ska kunna ha en konkurrenskraftig och växande jordbruksproduktion av såväl vegetabilier som animalier och ändå nå klimatmålen, tillsammans med det övergripande miljömålet samt andra angränsande samhällsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;En övergång från fossilberoende till fossiloberoende är avgörande för att nå klimatmålet. Ökad svensk livsmedelsproduktion kan syssel- sättning, särskilt på landsbygd, och minskad sårbarhet. En övergång till minskat fossilberoende bör därför ske med hänsyn till konkur-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p906 ft9"&gt;renssituationen för jordbruket, och kompensationsåtgärder behöver vid behov utredas och övervägas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft9"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;utreda och föreslå åtgärder och styrmedel för att främja över- gången till en konkurrenskraftig och fossiloberoende jordbruks- produktion och vid behov föreslå kompensationsåtgärder för att stärka och öka konkurrenskraften inom det svenska jordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft55"&gt;Jordbrukets fossiloberoende och minskad sårbarhet i livsmedelskedjan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft8"&gt;Livsmedelsstrategin tar sikte mot 2030 och har som målsättning en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduk- tionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekolo- gisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsök- ning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel och därmed minska sårbarheten i livsmedelskedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;I den nationella risk- och förmågebedömningen från 2017 menar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att det finns flera exempel på att befintliga resurser inte är tillräckliga vid samhällsstör- ningar. Det gäller exempelvis livsmedel, olja och gas samt flertalet insatsvaror till industrin. Av regeringens nationella säkerhetsstrategi från 2017 framgår att en del av målen för Sveriges säkerhet är att värna samhällets funktionalitet och att bland annat en diversifierad energimix, minskat beroende av fossila bränslen samt minskat en- sidigt beroende av tredjeland förbättrar försörjningstryggheten. Det är av vikt att beroendet och sårbarheten minskar vad gäller import av fossilbaserade insatsmedel, såsom diesel och eldningsolja, och att mindre resursintensiva insatsmedel främjas. De senare kan nås genom till exempel resurseffektiva kretslopp av växtnäring från stad till land, vilket leder till minskat beroende av importerade gödselmedel. Även en mer effektiv användning av växtnäringen i stallgödsel skulle kunna få stora effekter på jordbrukets resursanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft38"&gt;Regeringen anser att det är viktigt att gå från en linjär till en mer cirkulär ekonomi som bygger på resurseffektiva kretslopp med låg miljö- och hälsopåverkan. Produktionen och användningen av mineral- gödsel orsakar utsläpp i flera led. I dag återförs endast en begränsad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;del av växtnäringen i vår mat till produktionen av nya livsmedel. Som ett led i arbetet för resurseffektiva kretslopp har regeringen tillsatt utredningen Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppss- lam (dir. 2018:67) med uppdrag att bland annat föreslå krav på att fosfor ska återvinnas ur avloppsslam. Att kunna återvinna fosfor är centralt för den långsiktiga försörjningen av gödselmedel, men också för att minska riskerna med förorenade jordar och spridning av mikro- plaster vid avloppsslamsspridning. Genom att utvinna både energi och växtnäring ur avloppsslam minskar användandet av jungfruliga resurser, samtidigt som andelen hälso- och miljöskadliga ämnen som tillförs miljön minskar. Åtgärden skulle således bidra till en förbätt- rad resurseffektivitet och till att markresurserna används hållbart. Detta ligger i linje med regeringens målsättning om en ökad livsmedels- produktion, där såväl ökad resurseffektivitet som förbättrad mark- kvalitet är viktigt enligt beskrivningen i livsmedelsstrategin. Utred- ningen om giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsvatten redovisade sitt betänkande den 17 januari 2020 (SOU 2020:3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft9"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;utreda och föreslå åtgärder och styrmedel för att främja jordbru- kets övergång till mindre fossil- och resursintensiva insatsmedel utöver drivmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft55"&gt;En kostnadseffektiv klimatpolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Kommissionens lagstiftningsförslag om en reform av den gemen- samma jordbrukspolitiken efter 2020 presenterades den 1 juni 2018. Enligt förslaget ska minst 30 procent av pengarna i de nationella stra- tegiska planerna för genomförandet av politiken användas till miljö- och klimatåtgärder. Genomförandet av jordbrukspolitiken kommer även fortsättningsvis att vara ett verktyg för att minska utsläppen av växthusgaser från det svenska jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Enligt Jordbruksverket behöver bland annat jordbrukets lönsamhet och produktion öka för att nå livsmedelsstrategins mål (Jordbruks- verket, rapport 2019:9). I Konkurrenskraftsutredningens betänkande Attraktiv, innovativ och hållbar – strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring (SOU 2015:15), som utgjorde under- lag till livsmedelsstrategin, konstaterades att kostnader för arbets- kraft, skatter på produktionsmedel, djurskydds- och växtskyddslag-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft14"&gt;stiftning, tillståndsprövning enligt miljöbalken samt tillämpning av regelverk har stor påverkan på jordbruks- och trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Utredningen kom även fram till att staten bör skapa förutsättningar för det svenska jordbruket att konkurrera på villkor som ligger i paritet med konkurrentländerna. Skatt på diesel ansågs i utredningen vara den mest betungande produktionsmedelsskatten för sektorn i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Konjunkturinstitutet konstaterar i sin rapport Miljö, ekonomi och politik (2017) att en kostnadseffektiv klimatpolitik bygger på ett enhetligt pris på koldioxidutsläppen. Undantag och nedsätt- ningar av koldioxidskatten kan dock vara nödvändiga utifrån kon- kurrenskraftsskäl. Miljömålsberedningen föreslog i betänkandet En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) att skatte- nedsättningarna på diesel för arbetsmaskiner bör fasas ut på ett sätt som tar hänsyn till de negativa effekter som kan uppstå på berörda näringars konkurrensförhållanden. En utfasning av nedsättningar behöver också ske på ett sätt så att man undviker koldioxidläckage – det vill säga förändringar i koldioxidbeskattningen ska inte leda till att utsläpp flyttas från Sverige till ett annat land, till exempel genom ökad import av livsmedel med större klimatpåverkan eller att svensk &lt;NOBR&gt;resurs-,&lt;/NOBR&gt; miljö- och klimateffektiv produktion läggs ned.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft55"&gt;Jordbrukets arbetsmaskiner och drivmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Det svenska jordbruket använder i dag huvudsakligen diesel till trak- torer och andra arbetsmaskiner. Dieseln som används såväl inom jordbruket som i transportsektorn ingår i den reduktionsplikt som infördes 2018 och innehåller därför i genomsnitt ungefär 25 procent biodrivmedel. För att uppfylla klimatmålet är det väsentligt att för- brukningen av fossila bränslen går ned i alla sektorer. Måluppfyllelse av det långsiktiga klimatmålet påverkas inte om minskningen sker genom byte från fossil till förnybar diesel inom jordbruket eller inom transportsektorn. Ökad användning av biodrivmedel, elektrifiering eller andra fossilfria alternativ för jordbrukets arbetsmaskiner är möj- liga vägar mot fossiloberoende, men skattebefrielsen på diesel för jord- brukets arbetsmaskiner gör en övergång svår att ekonomiskt moti- vera. Vissa biodrivmedel som t.ex. RME (rapsmetylester) och HVO (hydrerade vegetabiliska oljor) kan både användas som substitut till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;fossila drivmedel och blandas med dessa utan att maskinerna behöver konverteras. Inom det svenska jordbruket finns ett växande intresse för ett minskat fossilberoende. Fyra regioner inom Lantbrukarnas Riks- förbund lanserade 2017 ett mål om att 50 procent av deras företags- medlemmar ska köra sina traktorer på 50 procent fossilfria drivmedel senast 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Biogasdrift, elektrifiering eller vätgasdrift kräver i regel nya maski- ner, även om det i vissa fall finns exempel på hur befintliga arbets- maskiner genomgått konvertering. En fördel med biogasdrift är att biogasen kan framställas på gårdsnivå genom t.ex. rötning av stall- gödsel och konvertering till uppgraderad biogas som kan användas i fordon. Regeringen har för att undersöka konkurrensförutsättningarna för biogas tillsatt utredningen Långsiktiga konkurrensförutsätt- ningar för biogas (dir. 2018:45). Utredningens betänkande presente- rades den 18 december 2019 (SOU 2019:63.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;På kort och medellång sikt bedöms den största potentialen för att minska fossilberoendet inom det svenska jordbruket finnas i en ökad användning av biodrivmedel. Regeringen anser att en inhemsk pro- duktion av förnybara drivmedel bör främjas av såväl klimatpolitiska skäl som näringspolitiska och försörjningstrygghetsrelaterade skäl. Det finns ett stort tekniskt kunnande i Sverige om produktion av avancerade biodrivmedel. I dag importeras dock större delen av de biodrivmedel som används i Sverige, samtidigt som en stor del av de biodrivmedel som produceras i Sverige exporteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft7"&gt;Utredaren ska mot denna bakgrund utreda och föreslå styrmedel och åtgärder för att främja&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;övergången till fossiloberoende och mindre fossilintensiva alter- nativ för arbetsmaskiner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;innovations- och konkurrenskraften i den inhemska produktio- nen av biodrivmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft38"&gt;Utredaren ska bedöma de offentligfinansiella konsekvenserna, kon- sekvenserna för konkurrenskraften och konsekvenserna i övrigt av de åtgärdsförslag som övervägs. I det ingår att bedöma vilken påver- kan förslagen ger på berörda myndigheter, företag och andra aktö- rer. Konsekvensanalysen ska ske löpande under utredningstiden för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p907 ft8"&gt;att säkerställa att samhällsekonomisk hänsyn tas redan i utformningen av förslagen. Utredaren ska särskilt belysa konsekvenser för jord- bruksföretagen med beaktande av den stora mångfald av företag som finns i sektorn. Om utredarens förslag innebär offentligfinansiella kostnader, ska förslag till finansiering lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Utredaren ska beskriva och om möjligt kvantifiera samhällseko- nomiska konsekvenser, inklusive &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; klimat- och hälsoeffekter. I det ingår bland annat att analysera hur och i vilken omfattning för- slagen påverkar förutsättningarna att nå målen om stärkt konkur- renskraft och ökad jordbruksproduktion samt klimatmålen på ett effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft7"&gt;Utredaren ska därutöver överväga hur de föreslagna åtgärderna och styrmedlen kan utvärderas och hur utvärdering kan gynnas ex- empelvis genom stegvis införande. Vid behov ska utredaren lämna förslag på detta. Detta gäller särskilt vid förslag av större åtgärder. Vid utformningen av förslagen måste EU:s statsstödsregler särskilt beaktas. Förslag kan komma att behöva notifieras till Europeiska kommissionen. Utredaren ska även utreda vilka konsekvenser för- slagen kan få i förhållande till &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; i övrigt, särskilt &lt;NOBR&gt;EUF-för-&lt;/NOBR&gt; dragets regler om fri rörlighet för varor och tjänster, samt annan relevant lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Kontakter och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft7"&gt;Utredaren ska samråda med Utredningen om utfasning av fossila drivmedel och förbud mot försäljning av nya bensin- och diesel- drivna bilar (M 2019:04) och andra relevanta utredningar samt beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Kontakt med Tillväxtverket ska tas i tidigt skede i syfte att disku- tera möjligheterna att få stöd i arbetet med konsekvensutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Utredaren ska i sitt arbete också samråda med Jordbruksverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet och andra berörda myndigheter samt föra en dialog med Lantbrukarnas Riksförbund och andra relevanta in- tresseorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p909 ft14"&gt;Utredaren ska vid behov lämna fullständiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft9"&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p892 ft22"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft6"&gt;Kommittédirektiv 2020:136&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft34"&gt;Tilläggsdirektiv till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft54"&gt;Utredningen om ett fossiloberoende jordbruk (N 2020:01)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft9"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft11"&gt;Förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft7"&gt;Regeringen beslutade den 13 februari 2020 kommittédirektiv om ett fossiloberoende jordbruk (dir. 2020:16). Enligt direktiven skulle upp- draget redovisas senast den 28 februari 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft7"&gt;Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 juli 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft9"&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p892 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft180"&gt;Fördjupat underlag till utredningens förslag om ett jordbruksavdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft34"&gt;Vilka ska kunna få jordbruksavdraget?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft8"&gt;Dagens lagreglering med skattelättnader för bl.a. energiskatt och kol- dioxidskatt knyts till yrkesmässig &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruksverk- samhet. Det är lämpligt att som grund knyta även jordbruksavdraget till denna definition även om bedömningen också bör grundas på dagens inkomstskatterättsliga reglering och praxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft8"&gt;Enligt standarden för svensk näringsgrensindelning (SNI92) hän- förs jordbruksnäringen till avdelning A (jordbruk, jakt och skogsbruk). Huvudgrupperna utgör 01 jordbruk, jakt och service i anslutning härtill samt 02 skogsbruk och service till skogsbruk. Undergrupper till 01 är 01.1 växtodling, 01.2 djurskötsel, 01.3 blandat jordbruk (växt- odling i kombination med djurskötsel), 01.4 service till jordbruk utom veterinärverksamhet samt 01.5 jakt och viltvård samt service i anslut- ning härtill. Ytterligare undergruppering finns till dessa grupper. Även 02 är indelat i olika undergrupper. Under avdelning B, grupp 05, hän- förs fiske och vattenbruk, varunder bl.a. ingår fiskodling. Enligt den statistiska näringsgrensindelningen utgör växthusnäringen en del av jordbrukssektorn (SNI Avdelning A, nivåerna 01.12 och 01.13).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft8"&gt;Vad gäller avgränsningen av skattelättnader för industriell verk- samhet respektive verksamhet i form av jordbruk uttalades, i för- arbetena till den lagändring där de nuvarande skattelättnaderna före- slogs, att den statistiska näringsgrensindelningen kunde användas som en allmän vägledning till vad som bör avses med de två avgränsande begreppen (prop. 1999/2000:105 s. 90). Denna gränsdragning har i stort sett fungerat väl. Enligt utredningens uppfattning är det lämp- ligt att knyta jordbruksavdraget till motsvarande avgränsning vilken ger en förhållandevis enkel och entydig gränsdragning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p357 ft8"&gt;Här bör anmärkas att &lt;NOBR&gt;SNI-kodningen&lt;/NOBR&gt; på 01- och &lt;NOBR&gt;02-nivåerna&lt;/NOBR&gt; ger en god bild över näringsverksamhetens inriktning, medan däremot indelningen i undernivåer kan ha vissa brister. Anledningen till bris- terna är främst att flertalet företag inom de aktuella näringarna be- driver olika slag av verksamheter, t.ex. såväl växtodling som djurskötsel och skogsbruk. Vidare bör beaktas vid avgränsningen att underlaget för klassningen i allmänhet härrör från uppgifter som lämnats av före- tagarna själva om verksamhetens huvudsakliga inriktning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft14"&gt;Bland annat dessa två omständigheter medför att den &lt;NOBR&gt;SNI-kod-&lt;/NOBR&gt; ning som åsatts ett företag för dess verksamhet enbart utgör en all- män vägledning och Skatteverket ska i sin hantering sträva efter att se till verksamhetens reella inriktning. &lt;NOBR&gt;SNI-kodningen&lt;/NOBR&gt; ska därmed inte ses som en absolut sanning vid tolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft38"&gt;I första hand bör en utgångspunkt vara att de jordbruksverksam- heter som ryms under gruppen 01 i SNI92 hänförs till jordbruks- sektorn. Skattelättnaderna bör således inte tillämpas för sådana före- tag, som visserligen statistiskt är klassade under gruppen 01, men vars huvudsakliga verksamhet uppenbarligen inte faller inom vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jordbruk. Det rör sig om verk- samheter där det bedrivs service till jordbruk samt jakt och viltvård och service i anslutning härtill. I övrigt bör utgångspunkten för av- gränsningen vara att resterande undergrupper till gruppen 01 (se redo- görelsen ovan) ryms inom begreppet jordbruksverksamhet i en kom- mande lagreglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft7"&gt;I samband med remisshanteringen vid omläggningen av energi- beskattningen uttryckte några remissinstanser farhågor över att gräns- dragningen mellan de olika undergrupperna kan vara diffus. Detta bedömdes dock inte ha någon större praktisk betydelse, eftersom det avgörande bör vara att verksamheten ryms inom huvudgruppen 01 med de undantag som angetts ovan. Utredningen gör samma bedöm- ning i detta sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft14"&gt;Det är, såväl utifrån företagens som beskattningsmyndighetens synvinkel, angeläget att söka skapa en enkel och överskådlig vägled- ning för vad som avses med begreppet jordbruksverksamhet. Gräns- dragningsproblem bör i möjligaste mån undvikas. Av den anledningen bör en utgångspunkt vara att samtliga verksamheter som klassas inom SNI 01, med ovan nämnda undantag, omfattas av reglerna om jord- bruksavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p236 ft8"&gt;Visserligen varierar intäktsnivåer och energiförbrukning och andra insatsmedels kostnadseffekt mellan olika näringar inom SNI 01. En- ligt utredningens bedömning är det inte möjligt att konstruera ett kompensationssystem som tar hänsyn till sådana omständigheter, kravet på ett relativt lätthanterligt system väger mycket tyngre. Det finns därför ingen möjlighet att, förutom undantaget för serviceverk- samheter och jakt och viltvård som utvecklats ovan, att göra någon annan bedömning vad gäller avgränsningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling ryms under &lt;NOBR&gt;SNI-koderna&lt;/NOBR&gt; 01.12 respektive 01.13 och faller alltså enligt förslaget in under begreppet jordbruksverksamhet. Med jordbruk bör i detta sammanhang även jämställas näringsverksamheter som faller under &lt;NOBR&gt;SNI-koden&lt;/NOBR&gt; 02.01, dvs. skogsbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Skogsbruk bedrivs nämligen ofta under liknande förutsättningar som jordbruk när fråga är om enskild näringsverksamhet, varför det finns skäl att i detta sammanhang jämställa de båda näringsgrenarna. Vidare förekommer skogsbruk vid den överväganden delen av lan- dets jordbruk, vilket inte minst riskerar att medföra svårhanterliga administrativa problem om endast mer renodlad jordbruksverksam- het skulle omfattas av skattekompensationen. Om verksamheter som klassas som skogsbruk skulle ställas utanför det område som nu får del av jordbruksavdraget finns dessutom risk för gränsdragnings- problem. Detta gäller i synnerhet för enskild näringsverksamhet där klassificeringen av en verksamhet som jordbruk eller skogsbruk inte alltid torde vara självklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft8"&gt;Däremot bör, i likhet med vad anförts ovan beträffande jordbruk, inte serviceföretag till skogsbruk omfattas av skattekompensationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Det är ändock motiverat att göra skillnad på jordbruk och skogs- bruk i ett fall, nämligen när verksamheten bedrivs i ett aktiebolag eller annan juridisk person. En annan ordning motverkar jordbruks- avdragets grundläggande syfte nämligen att ge kompensation till en- skilda jordbrukare. I de flesta fall där skogsbruk bedrivs via ett aktie- bolag eller annan juridisk person torde skogsfastigheten/erna ägas av den juridiska personen och sådana skogsintäkter blir då automatiskt undantagna från möjligheten till jordbruksavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Detsamma gäller dock också för den situationen att skogsbruka- ren själv äger skogsfastigheten men arrenderar ut den till t.ex. ett driftsaktiebolag. Utredningen kan då konstatera att denna situation är relativt ovanlig eftersom utarrendering av skog leder till såväl tek-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft7"&gt;niska, juridiska och skatterättsliga problem. Den som ändå väljer en sådan lösning får genom detta val inte jordbruksavdrag men de som vill ha möjlighet till jordbruksavdraget även för sina skogsintäkter kan relativt lätt upphöra med arrendeavtalet. Utredningen föreslår alltså att intäkter från skogsbruk i juridiska personer inte ska grunda jordbruksavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Under begreppet vattenbruk i SCB:s statistik ryms matfiskodling (kod 05.021), sättfiskodling (kod 05.022), kräftfiskodling (kod 05.023), blötdjursodling (musslor m.m., kod 05.024) och vattenväxtodling (kod 05.025). Enligt utredningens uppfattning bör uppfödning av fisk och vattenväxtodling i detta sammanhang jämställas med jord- brukets djurskötsel respektive yrkesmässig växthusodling. Även sek- torerna fiskodling och liknande &lt;NOBR&gt;(SNI-kod&lt;/NOBR&gt; 05.02) bör alltså omfattas av de skattelättnader som nu föreslås komma jordbruket till del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft11"&gt;Särskilt om vilka intäkter jordbruksavdraget får göras emot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft7"&gt;Som angivits ovan bör i detta sammanhang jordbruksnäringen defi- nieras som yrkesmässig &lt;NOBR&gt;jord-,&lt;/NOBR&gt; skogs- och vattenbruksverksamhet och jordbruksavdraget bör därmed som utgångspunkt beräknas utifrån intäkter i sådana verksamhet. Den kommande lagregleringen bör ut- formas i enlighet med detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;Den generella utgångspunkten vid tolkningen bör, med de in- skränkningar som angetts ovan, vara att inom de tre begreppen ryms företag som bedriver verksamhet som statistiskt klassats SNI 01 och 02 samt 05.02. Vid tolkningen av vilka intäkter i dessa verksamheter som ska kunna grunda jordbruksavdrag bör de regleringar i Inkomst- skattelagen (1999:1299) som avser jordbruk och skogsbruk kunna tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Förutom de ovan angivna inskränkningarna bör således uppmärk- sammas att det i 17 kap. 5 § IL finns en reglering om djur i jordbruk och renskötsel. Tillämpningen av denna lagreglering har inte lett till några större avgränsningsproblem. Det är naturligt att vid tolkning av yrkesmässigt jordbruk kunna utgå ifrån denna definition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Det nu sagda innebär att även intäkter i renskötsel bör kunna grunda jordbruksavdrag. Det gäller också olika former av hästverk- samhet, dvs. näringsverksamhet som baseras på tillgångar i form av hästar. Det förutsätter dock att hästhållningen kan knytas till jord-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft7"&gt;bruksverksamheten genom att hästarna är uppstallade på gården. En- ligt utredningens uppfattning bör sådan verksamhet i detta samman- hang hänföras till jordbruk. Som utredningen redan angivit ovan bör även uppfödning av fisk utgöra sådan djurhållning som kvalificerar för jordbruksavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft7"&gt;Intäkter genom uttag av naturtillgångar som jord, sand, sten och torv utgör grund för jordbruksavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Detsamma gäller plockande av vilt växande bär, svamp, kottar, mossa, tång, alger och liknande under förutsättning att intäkten är hänförlig till innehav av näringsfastighet enligt tredje stycket 13 kap. 1 § IL och inte är skattebefriad eller ersättningen utgör lön eller lik- nande förmån i inkomstslaget tjänst eller utgör näringsverksamhet enligt första stycket 13 kap. 1 § IL (8 kap. 28 § IL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Intäkter av arrende av jordbruksegendom ska däremot inte med- föra rätt till jordbruksavdrag. Andra uthyrningar som inte utgör en egen verksamhet som uthyrning av driftsbyggnader, bostadsbyggna- der, överloppsbostäder, stugor, tomter etc. grundar däremot rätt till jordbruksavdrag. Även upplåtelse av jakt- och fiskerättigheter grun- dar jordbruksavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft9"&gt;När det gäller skogsbruk finns i dag i 21 kap. 22 § IL en definition som bör utgöra grund även för jordbruksavdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft199"&gt;Med skogsbruk avses att den skattskyldige utnyttjar skogen på sin egen eller en arronderad lantbruksenhet i Sverige eller i en annan stat inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Som skogsbruk räknas också avverkning av skog på en lantbruksenhet på grund av en avverkningsrätt som den skattskyldige har förbehållit sig vid överlåtelse av en fastighet eller vid fastighetsbildning och avyttring av sådan avverkningsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft8"&gt;Sedan bör regleringen för jordbruksavdraget knytas till regleringen i 21 kap. 21 § IL som anger ”En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra …”. Genom detta undantas de juridiska personerna från möjligheten till jordbruksavdrag på skogs- intäkter. Avgränsningen av skogsintäkter har utredningen veterligt inte föranlett några större tolkningsproblem vid inkomstbeskatt- ningen. Och som sådana räknas givetvis upplåtelse av avverknings- rätt till skog samt avyttring eller uttag av skogsprodukter. Med skogs- intäkt avses också försäkringsersättning för skog och skogsprodukter. Detta framgår av regleringen i 21 kap. 6 § IL och avsikten är givetvis att denna del av jordbruksavdraget också ska få tillämpas på samtliga&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;de intäkter som praxis hänfört till underlag för avsättning till skogs- konto respektive underlag för skogsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft34"&gt;Jordbruksavdragets övergripande utformning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft38"&gt;Jordbrukare ska erhålla möjlighet till ett avdrag benämnt jordbruks- avdrag. Detta avdrag ska medgivas i inkomstslaget näringsverksam- het. Utredningen anser att systemet ska vara frivilligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p132 ft11"&gt;Baseras på jordbrukets intäkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft7"&gt;Systematiskt bestäms inkomst av näringsverksamhet som intäkter i näringsverksamhet minskat med kostnader som dras som direktavdrag eller genom värdeminskningsavdrag. Denna inkomst kan sedan före- tagssparas genom kontoavsättningar och fondavsättningar respek- tive räntefördelas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Vid beräkningen av jordbruksavdraget kompliceras dagens ord- ning genom att intäkter och kostnader måste hänföras till jordbruks- verksamhet respektive annan näringsverksamhet. Ett sätt att minska denna ökade komplexitet är att bestämma jordbruksavdraget utifrån intäkternas fördelning. Då minskas fördelningsproblematiken be- tydligt eftersom jordbrukets kostnader inte måste identifieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Beräkningen av jordbruksavdraget ska således baseras på intäkter i verksamhet som angivits i avsnittet ovan. På de grunder som anges i allmänna överväganden ska arrendeintäkter inte räknas med i den intäkt som jordbruksavdraget grundas på. Syftet att stödja jordbruks- produktion medför också att &lt;NOBR&gt;EU-stöd&lt;/NOBR&gt; inte ska räknas med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft7"&gt;För aktiebolag och andra juridiska personer gäller att skogsintäk- ter inte ska tas med eftersom det strider mot syftet bakom systemet med jordbruksavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Särskilt om underskottssituationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft42"&gt;Här kan understrykas att jordbruket är en produktion av en råvara där produktionen är beroende av väder i form av sol, nederbörd etc. Torkåret 2018 visar stora skillnader i lönsamhet bl.a. på grund av detta. Detta är något som för övrigt är fallet för skogsbruk där ju&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;stormar som Gudrun motiverat särskilda omständigheter. Systemet med jordbruksavdrag måste således i sin konstruktion vara dimen- sionerat och utformat för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Utredningens val av teknisk lösning i form av ett avdrag som be- räknas utifrån jordbrukets intäkter leder till att avdragseffekten på- verkas av såväl intäkternas som inkomsternas storlek. Detta är en effekt som motsvarar den som gäller för skogskonto respektive skogs- avdrag och har sin grund i den valda tekniken. För skogsbrukets del infördes skogskontot 1954 och i situationer då stormar och bränder föranledde behov ökade avsättningsmöjligheter löstes frågan genom särskilda lagregleringar fram till 1982 då skogsskadekontot infördes. En extraordinär katastrof som stormen Gudrun föranledde sedan en extraordinär ändring av skattereglerna för skogsbruket utöver skogs- kontosystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Enligt utredningens uppfattning bör skattekompensationen som grund dimensioneras utifrån ett normalt produktionsår och om lag- stiftaren anser att det finns behov av justeringar av grundnivån p.g.a. nu diskuterade omständigheter får detta lösas i ett särskilt lagstift- ningsärende. Utredningen anser dock att jordbruksavdraget vid en underskottssituation helt eller delvis bör kunna rullas vidare och tas ett senare år. Denna möjlighet finns inte i de norska reglerna men kan motiveras av de olika syftena för avdragssystemen. Ett system med direkt utbetalning i en sådan situation är dock möjligt. Utred- ningen förordar dock en ordning med en rullningsmöjlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Det norska systemet och avdragseffekten i ett tänkt svenskt system&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;I det norska systemet medges jordbruksfradraget för viss inkomst av jordbruk med 100 procent av inkomsten och därutöver 38 pro- cent. Det innebär en större effekt för inkomster upp till en viss nivå och en lägre effekt för inkomster därutöver. Man kan således sägas ha en progressiv effekt av fradraget. Enligt utredningens uppfattning kan den progressivitet som finns i det norska systemet mycket väl be- aktas även vid utformandet av det svenska systemet med jordbruks- avdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;För aktiebolag gäller att de beskattas endast med en bolagsskatt om 21,4 procent. Med ett jordbruksavdrag på 100 procent blir kom- pensationseffekten med andra ord 21,4 procent. Enskilda närings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft8"&gt;idkare som får ett jordbruksavdrag får en effekt om 30 procent om alternativet till beskattning är räntefördelning. Då underlaget för räntefördelning inte ska påverkas av införandet av jordbruksavdraget kommer effekterna för jordbrukaren att till den del den frivilliga räntefördelningen ersätts av jordbruksavdrag endast att ge en perio- diseringseffekt till den tidpunkt då detta underlag används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft14"&gt;Effekt för inkomst av aktiv näringsverksamhet utgörs av sänkt kom- munal inkomstskatt, sänkt statlig inkomstskatt vid högre inkomster samt sänkta sociala avgifter genom slopande av allmän löneskatt. De flesta jordbrukare har inkomst under brytpunkten vilket ger en effekt enbart på kommunalskatt och allmän löneskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft7"&gt;Med ett exempel ges effekten av ett 100 procentigt jordbruks- avdrag för en jordbrukare vid olika inkomstnivåer och åldrar, beräk- ningarna baseras på en bosättning i Lund (Allhelgonaförsamlingen). Exemplet visar tre olika grundläggande kategorier och effekterna inom respektive.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td62"&gt;&lt;P class="p346 ft18"&gt;Tabell 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td486"&gt;&lt;P class="p15 ft21"&gt;Avdragseffekt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td369"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td487"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td209"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td62"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td486"&gt;&lt;P class="p15 ft19"&gt;Kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td369"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td487"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td209"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td420"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td372"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td488"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td489"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td417"&gt;&lt;P class="p41 ft32"&gt;Företagsform/Jordbruksavdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td369"&gt;&lt;P class="p589 ft18"&gt;50 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft18"&gt;100 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td487"&gt;&lt;P class="p22 ft18"&gt;300 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p348 ft18"&gt;500 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td119"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td490"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td372"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td281"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td488"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td489"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td124"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;Aktiebolag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td491"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td375"&gt;&lt;P class="p589 ft2"&gt;10 700&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td288"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;21 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td492"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;64 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td493"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;107 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td417"&gt;&lt;P class="p41 ft19"&gt;Över 65 år som bedriver aktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td369"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td272"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td487"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td417"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;näringsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td369"&gt;&lt;P class="p589 ft2"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td272"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;7 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td487"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;33 703&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td209"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;94 743&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td494"&gt;&lt;P class="p41 ft170"&gt;Under 65 år som bedriver aktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td375"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td288"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td492"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td493"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td495"&gt;&lt;P class="p41 ft2"&gt;näringsverksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td382"&gt;&lt;P class="p589 ft2"&gt;5 740&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td496"&gt;&lt;P class="p16 ft2"&gt;16 380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td497"&gt;&lt;P class="p22 ft2"&gt;83 290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td498"&gt;&lt;P class="p348 ft2"&gt;167 852&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p186 ft19"&gt;Källa: Egen beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft14"&gt;Utredningen vill här att det noteras att ett jordbruksavdrag ger en effekt för samtliga inkomstskatter och sociala avgifter som tas ut, detta eftersom det sänker den skattepliktiga inkomsten. Även om in- komsten är så hög att statlig inkomstskatt tas ut så ger konstruk- tionen med avdrag en sänkning av den totala inkomsten vilket också minskar beskattningsmöjligheten ”på toppen”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;Det är samma effekt som avdrag för avsättning till skogskonto respektive skogsavdrag och andra avdrag ger.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="p391dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367391x1.jpg/" id="p391img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p2 ft11"&gt;Jordbruksavdragets dimensionering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Den tid utredningen haft till förfogande för att konstruera en skatte- mässig kompensation har inte räckt till för att utredningen ska ha verk- ställt en egen inhämtning av data utan resonemangen och bedöm- ningarna har fått ske genom bearbetning av befintlig statistik. Då denna tillkommit för andra syften än den nu aktuella är detta givetvis en brist. Detta får beaktas i den kommande beredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Jordbruksintäkt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft7"&gt;När jordbruksavdraget ska dimensioneras kan följande inkomst- nivåer för det svenska jordbruket användas (&lt;SPAN class="ft101"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;Jordbruksverkets sektorkalkyl som är baserad på EU:s beräkningsnormer) för jord- bruket. Omsättningen för 2020 uppgår till följande nivåer (miljarder kronor):&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td154"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;Tabell 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td499"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;Verksamheten för 2020 i siffror&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td500"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td154"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td499"&gt;&lt;P class="p15 ft19"&gt;Miljarder kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td500"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td501"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td502"&gt;&lt;P class="p15 ft106"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td501"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Verksamhetens inriktning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td502"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Belopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td163"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Mjölk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td503"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td504"&gt;&lt;P class="p923 ft2"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Spannmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td499"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td500"&gt;&lt;P class="p923 ft2"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td505"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Nötkött, får/lamm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td506"&gt;&lt;P class="p923 ft2"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Trädgård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td499"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td500"&gt;&lt;P class="p923 ft2"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td154"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td499"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td500"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td159"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Gris&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td507"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td506"&gt;&lt;P class="p923 ft2"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td508"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Oljeväxter, sockerbetor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td500"&gt;&lt;P class="p923 ft2"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td163"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Kyckling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td503"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td504"&gt;&lt;P class="p923 ft2"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Ägg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td499"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td500"&gt;&lt;P class="p923 ft2"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Potatis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td507"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td506"&gt;&lt;P class="p923 ft2"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td508"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Övriga animalier + veg.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td500"&gt;&lt;P class="p923 ft2"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td154"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td499"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td500"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td163"&gt;&lt;P class="p242 ft18"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td503"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td504"&gt;&lt;P class="p923 ft18"&gt;48&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td508"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Stöd/ersättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td500"&gt;&lt;P class="p923 ft2"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td159"&gt;&lt;P class="p242 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td507"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td506"&gt;&lt;P class="p923 ft2"&gt;−50&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td154"&gt;&lt;P class="p242 ft21"&gt;Nettoinkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td499"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td500"&gt;&lt;P class="p923 ft18"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p202 ft19"&gt;Källa: Jordbruksverkets sektorkalkyl vilken baseras på EU:s beräkningsnormer för jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft8"&gt;I siffrorna finns hela jordbrukssektorns omsättning, dvs. inklusive aktiebolagens och för detta år uppgår den till 58 miljarder kronor. Det är i sammanhanget rimligt att basera jordbruksavdraget även på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="p392dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367392x1.jpg/" id="p392img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p106 ft14"&gt;intäkt i form av s.k. &lt;NOBR&gt;EU-stöd&lt;/NOBR&gt; för undvikande av eventuella snedvrid- ningar mellan olika verksamhetsinriktningar för jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Dessa siffror bör prövas mot tidigare års nivåer. Hänsyn tas inte till intäkter från jordbrukstjänster eller intäkter från sekundära icke- jordbruksaktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td199"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;Tabell 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td509"&gt;&lt;P class="p147 ft18"&gt;Jordbrukets omsättning &lt;NOBR&gt;2008–2019&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td510"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td199"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td511"&gt;&lt;P class="p147 ft19"&gt;Miljoner kronor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td510"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td344"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td512"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td345"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td513"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td514"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td239"&gt;&lt;P class="p15 ft112"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p42 ft21"&gt;Inkomstår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td511"&gt;&lt;P class="p924 ft18"&gt;Vegetabilie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p41 ft18"&gt;Animalie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p490 ft18"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-stöd&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td510"&gt;&lt;P class="p20 ft18"&gt;Summa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p925 ft21"&gt;Omräknat&lt;SPAN class="ft25"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td511"&gt;&lt;P class="p926 ft18"&gt;produktion&lt;SPAN class="ft25"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p927 ft24"&gt;produktion&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td510"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p924 ft18"&gt;(KPI)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td344"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td512"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td345"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td513"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td514"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td239"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td347"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;2008&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td515"&gt;&lt;P class="p928 ft19"&gt;19 &lt;NOBR&gt;979–6&lt;/NOBR&gt; 696&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td348"&gt;&lt;P class="p927 ft2"&gt;23 525&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td516"&gt;&lt;P class="p33 ft2"&gt;9 419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td517"&gt;&lt;P class="p156 ft2"&gt;46 227&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td245"&gt;&lt;P class="p925 ft2"&gt;51 657&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p929 ft19"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td511"&gt;&lt;P class="p928 ft19"&gt;18 &lt;NOBR&gt;723–7&lt;/NOBR&gt; 042&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p927 ft2"&gt;21 428&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p33 ft2"&gt;9 539&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td510"&gt;&lt;P class="p156 ft2"&gt;42 648&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p925 ft2"&gt;47 809&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td199"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td511"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td510"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td518"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td519"&gt;&lt;P class="p928 ft19"&gt;22 &lt;NOBR&gt;067–7&lt;/NOBR&gt; 783&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td363"&gt;&lt;P class="p927 ft2"&gt;22 967&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td520"&gt;&lt;P class="p33 ft2"&gt;9 309&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td521"&gt;&lt;P class="p156 ft2"&gt;46 560&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td251"&gt;&lt;P class="p925 ft2"&gt;51 540&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td199"&gt;&lt;P class="p929 ft19"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td511"&gt;&lt;P class="p928 ft19"&gt;23 &lt;NOBR&gt;130–7&lt;/NOBR&gt; 928&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p927 ft2"&gt;23 849&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p33 ft2"&gt;9 351&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td510"&gt;&lt;P class="p156 ft2"&gt;48 402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p925 ft2"&gt;52 208&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td199"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td511"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td510"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td347"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td515"&gt;&lt;P class="p928 ft19"&gt;25 &lt;NOBR&gt;794–8&lt;/NOBR&gt; 279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td348"&gt;&lt;P class="p927 ft2"&gt;23 557&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td516"&gt;&lt;P class="p33 ft2"&gt;9 178&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td517"&gt;&lt;P class="p156 ft2"&gt;50 250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td245"&gt;&lt;P class="p925 ft2"&gt;53 724&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td199"&gt;&lt;P class="p929 ft19"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td511"&gt;&lt;P class="p928 ft19"&gt;23 &lt;NOBR&gt;554–8&lt;/NOBR&gt; 039&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td214"&gt;&lt;P class="p927 ft2"&gt;25 378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p33 ft2"&gt;9 242&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td510"&gt;&lt;P class="p156 ft2"&gt;50 135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td235"&gt;&lt;P class="p925 ft2"&gt;53 635&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td347"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td515"&gt;&lt;P class="p928 ft19"&gt;25 &lt;NOBR&gt;200–9&lt;/NOBR&gt; 378&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td348"&gt;&lt;P class="p927 ft2"&gt;25 231&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td516"&gt;&lt;P class="p33 ft2"&gt;9 223&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td517"&gt;&lt;P class="p156 ft2"&gt;50 276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td245"&gt;&lt;P class="p925 ft2"&gt;53 873&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td199"&gt;&lt;P class="p929 ft19"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td511"&gt;&lt;P class="p928 ft19"&gt;25 &lt;NOBR&gt;958–9&lt;/NOBR&gt; 783&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td214"&gt;&lt;P class="p927 ft2"&gt;24 929&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p33 ft2"&gt;8 440&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td510"&gt;&lt;P class="p156 ft2"&gt;49 544&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p925 ft2"&gt;53 113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td199"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td511"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td510"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td518"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td519"&gt;&lt;P class="p928 ft19"&gt;24 &lt;NOBR&gt;722–9&lt;/NOBR&gt; 155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td363"&gt;&lt;P class="p927 ft2"&gt;25 431&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td520"&gt;&lt;P class="p33 ft2"&gt;8 923&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td521"&gt;&lt;P class="p156 ft2"&gt;49 921&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td251"&gt;&lt;P class="p925 ft2"&gt;52 996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td199"&gt;&lt;P class="p929 ft19"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td511"&gt;&lt;P class="p706 ft79"&gt;27 &lt;NOBR&gt;643–10&lt;/NOBR&gt; 585&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td214"&gt;&lt;P class="p927 ft2"&gt;27 682&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td55"&gt;&lt;P class="p33 ft2"&gt;8 910&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td510"&gt;&lt;P class="p156 ft2"&gt;53 650&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td235"&gt;&lt;P class="p925 ft2"&gt;55 950&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td199"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td511"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td214"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td55"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td510"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td235"&gt;&lt;P class="p15 ft84"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td347"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td515"&gt;&lt;P class="p706 ft79"&gt;26 &lt;NOBR&gt;616–10&lt;/NOBR&gt; 838&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td348"&gt;&lt;P class="p927 ft2"&gt;27 267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td516"&gt;&lt;P class="p33 ft2"&gt;9 861&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td517"&gt;&lt;P class="p156 ft2"&gt;52 906&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td245"&gt;&lt;P class="p925 ft2"&gt;54 117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td199"&gt;&lt;P class="p929 ft19"&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td511"&gt;&lt;P class="p706 ft79"&gt;29 &lt;NOBR&gt;690–10&lt;/NOBR&gt; 949&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td214"&gt;&lt;P class="p927 ft2"&gt;27 552&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p925 ft2"&gt;10 742&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td510"&gt;&lt;P class="p156 ft2"&gt;57 035&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td235"&gt;&lt;P class="p925 ft2"&gt;57 318&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p363 ft71"&gt;Källa: Jordbruksverket (Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn siffor &lt;NOBR&gt;2008–2019)&lt;/NOBR&gt; och egen beräkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft143"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft200"&gt;Minskad med uppskattat värde på egen foderproduktion som inte är en verklig beskattningsbar inkomst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Med hjälp av SCB:s årstal för KPI, egen beräkning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft7"&gt;Den genomsnittliga uppräknade bruttointäkten under &lt;NOBR&gt;2008–2019&lt;/NOBR&gt; upp- går till 53,162 miljarder kronor med en trend som är i uppåtgående. En lämplig nivå att utgå ifrån vid dimensioneringen är &lt;NOBR&gt;55–56&lt;/NOBR&gt; miljar- der kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Vid en dimensionering av jordbruksinkomsten är det lämpligt att utgå ifrån Jordbruksverkets siffror. Med en genomsnittlig årlig före- tagsinkomst om 7,1 miljarder kronor justerat för intäkter från jord- brukstjänster och intäkter från sekundära &lt;NOBR&gt;icke-jordbruksaktiviteter&lt;/NOBR&gt; hamnar företagsinkomsten från jordbruk i snitt på 6,3 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;Vid skatteberäkningen måste hänsyn tas till att jordbrukare ofta har löneinkomster och också har inkomst av näringsverksamhet från andra verksamhetsgrenar inom inkomstslaget näringsverksamhet. En förenklad skatteberäkning för jordbrukare bör baseras på ovanstå-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="p393dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367393x1.jpg/" id="p393img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft7"&gt;ende siffror från sektorkalkylen och siffror från SCB:s statistik om jordbrukarhushållens inkomster under 2018 (JO 42 SM 2001). Av 90 126 kronor per hushåll i nettoinkomst av näringsverksamhet ränte- fördelas 16 323 kronor, en nivå på 18,11 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Av jordbrukets genomsnittliga årliga överskott på 6,3 miljarder kronor kan erfarenhetsmässigt cirka 40 procent hänföras till aktie- bolag som beskattas med strax över 20 procent i bolagsskatt.&lt;SPAN class="ft105"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Vid en avstämning med Skatteverkets statistik för aktiebolagens och de en- skilda näringsidkarnas inkomster uppdelade på &lt;NOBR&gt;SNI-kod&lt;SPAN class="ft105"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt; &lt;/SPAN&gt;visar Skatte- statistisk årsbok för &lt;NOBR&gt;2010–2015&lt;/NOBR&gt; på en nivå om 38,47 procent även om relationen varierar mellan åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft8"&gt;Det ger ett skatteuttag i bolagen på 2,52 × 0,206 = 0,52 miljarder kronor. Av jordbruksinkomsten räntefördelas 3,78 × 0,1811 = 0,68 miljarder vilket ger ett skatteuttag på 0,21 miljarder kronor. Resterande 3,1 miljarder kronor beskattas i genomsnitt med cirka 50 procent, vilket ger ett skatte- och avgiftsuttag på 1,55 miljarder kronor. Total beskattning uppgår således till 2,28 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft11"&gt;Det enskilda skogsbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft8"&gt;Uppgifter i skogsstatistisk årsbok som gavs ut senast 2014 utgör en naturlig start på beräkningarna. För inkomstår 2012 var bruttovärdet för den totala skogsavverkningen i Sverige det året 28,3 miljarder kro- nor. Avverkningskostnaderna var 9,4 miljarder kronor och rotnetto- värdet 18,9 miljarder kronor. Kostnaderna för återväxtåtgärder, skogs- gödsling och underhåll samt nyinvesteringar i vägar och diken var&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;miljarder kronor. Nettoinkomsten för det svenska jordbruket upp- går därmed till 14,6 miljarder kronor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;I samma skogsstatistiska årsbok finns genomsnittssiffrorna för &lt;NOBR&gt;2007–2012.&lt;/NOBR&gt; Det genomsnittliga årliga bruttovärdet var 27,63 miljar- der kronor och rotnettovärdet 18,85 miljarder kronor. Med andra ord uppgick de genomsnittliga avverkningskostnaderna till 8,78 mil- jarder kronor. De genomsnittliga kostnaderna för återväxtåtgärder,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Det bör påpekas att jordbrukaren, tillika bolagsägaren, kan förväntas ta ut del av sin jord- bruksintäkt/inkomst i form av lön eller utdelning. Genom att koppla jordbruksavdraget till jordbruksintäkten erhåller även aktiebolagen kompensation vilket är viktigt med tanke på aktie- bolagens andel av jordbruksproduktionen. Vid dimensioneringen har det inte varit möjligt att beakta dessa uttag och beskattningen av dem eftersom statistiken baseras på den inkomst som aktiebolaget deklarerar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SNI, avdelning A, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Jord-,&lt;/NOBR&gt; skogsbruk och fiske.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="p394dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367394x1.jpg/" id="p394img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p204 ft7"&gt;röjning, skogsgödsling och underhåll samt nyinvesteringar i vägar och diken var 3,85 miljarder kronor. Den genomsnittliga nettoinkomsten för det svenska skogsbruket dessa sex år uppgick därmed till cirka 15 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Skogsstyrelsen har även publicerat siffror för &lt;NOBR&gt;2013–2016&lt;/NOBR&gt; och en- ligt dem var det genomsnittliga årliga bruttovärdet 26,74 miljarder kronor, det genomsnittliga rotnettovärdet uppgick till 17,32 miljar- der kronor och den genomsnittliga nettoinkomsten till 13,3 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Dessa siffror som gäller för hela det totala skogsbruket måste sedan fördelas på det enskilda skogsbruket. Statistik finns på hur av- verkningsvolymen och likviden fördelar sig på enskilda skogsägare och övriga skogsägare. Den blir utgångspunkten för fördelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft14"&gt;För &lt;NOBR&gt;2006–2016&lt;/NOBR&gt; varierar den årliga avverkningsvolymen för de en- skilda skogsbrukarna mellan 41 och 58 miljoner kubikmeter. Vidare uppgår den genomsnittliga avverkningen för enskilda näringsidkare till 50,1 miljoner kubikmeter för avverkningssäsongerna 2006/2007– 2015/2016. Detta talar för att beräkningen ska baseras på en genom- snittlig årlig avverkning för de enskilda skogsbrukarna som uppgår till 50 miljoner kubikmeter.&lt;SPAN class="ft105"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Med 350 kronor/kubikmeter som ett av utredningen utifrån erfa- renhet uppskattat genomsnittligt pris vid upplåtelse av avverknings- rätt till skog för enskilda skogsbrukare ger detta en årlig bruttoinkomst från avverkningar för gruppen som uppgår till cirka 17,5 miljarder kronor. Detta kan jämföras med de 27,36 miljarder kronor som är genomsnittet av elva års bruttoavverkningar för det totala skogsbruket enligt Skogsstyrelsens statistik ovan. Med dessa utgångspunkter ger det en värderelation där de enskilda skogsbrukarnas del av den totala avverkningslikviden uppgår till 64 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Från SLU:s statistik kan noteras att för avverkningssäsongerna &lt;NOBR&gt;2006/2007–2015/2016&lt;/NOBR&gt; uppgår den totala avverkningen för enskilda skogsägare till 501,5 miljoner skogskubikmeter vilket kan jämfö- ras med totalt 828,6 miljoner skogskubikmeter. Detta ger en nivå för de enskilda skogsbrukarna som uppgår till 60,5 procent av den totala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft8"&gt;Siffror från Skogsstyrelsen för 2017 visar en årlig avverkning som för detta år uppgår till 90,9 miljoner kubikmeter och då de enskilda skogsbrukarna stod för cirka 59 procent av avverkningen ger detta en avverkningsnivå om 53,6 miljoner kubikmeter. Det har skett små&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;SLU Skogsdata 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="p395dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367395x1.jpg/" id="p395img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft9"&gt;förändringar av bruttoavverkningens fördelning på ägarklasser för de senaste åren.&lt;SPAN class="ft63"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;Mot bakgrund av att avverkningskostnader är direkt avdragsgilla (eller vid en upplåtelse av avverkningsrätt till skog minskar priset) och då även återväxtåtgärder, röjning, skogsgödsling och underhåll är direkt avdragsgilla är det rimligt att utgå ifrån Skogsstyrelsens sta- tistik för dessa kostnader även vid beräkningen av underlaget för beskattningen. Skatteverket har ingen sådan förfinad statistik fram- tagen för skogsbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;I Skogsstyrelsens statistik ingår dock också årliga kostnader på cirka 1,277 miljarder kronor som vid inkomstbeskattningen dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, å andra sidan kommer även andra års anskaffningars värdeminskningsavdrag att belasta ett visst år. Vidare kan förmodas att det småskaliga skogsbruket som ut- märker det enskilda skogsbruket har något dyrare genomsnittliga kostnader än det storskaliga eftersom de oftast anlitar entreprenör. Detta bör beaktas vid beräkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft7"&gt;Dessa överväganden leder utredningen till att använda en nivå för det enskilda skogsbrukets andel av det totala skogsbrukets netto- inkomst för beskattning som uppgår till 60 procent. De elva årens genomsnittliga nettoinkomst är enligt Skogsstyrelsens statistik 14,35 miljarder kronor.&lt;SPAN class="ft69"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;En rimlig inkomstnivå att beräkna skatte- uttaget på uppgår därmed till 8,6 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft14"&gt;Hänsyn måste dock också tas till skogsavdragen. Enligt statistik som inhämtats från Skatteverket för åren &lt;NOBR&gt;2012–2018&lt;/NOBR&gt; uppgår skogs- avdragen för enskilda skogsbrukare till 1,233 miljarder kronor. Det är rimligt att låta denna post påverka beräkningen eftersom den latenta beskattningen genom återföringen aktualiseras först vid en avyttring. Skogsfastigheter är vidare en form av fastighet med mycket långa innehavstider och en ganska stor del av överlåtelserna sker genom benefika fång inom släkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Av deklarationsstatistiken från inkomstår 2000 framgår att de en- skilda näringsidkarnas totala återföringsbelopp&lt;SPAN class="ft68"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;detta år uppgick till cirka 910 miljoner kronor. Någon statistik för senare år finns inte publicerade varför siffran får utgöra grund för bedömningen. Om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Skogsstyrelsen 4/9 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;157,7 miljarder kronor/11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;Återföringsreglerna omfattar förutom skogsavdrag värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar, substansminskningsavdrag och förbättrande reparationer och underhåll från en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; årsperiod före avyttring.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="p396dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367396x1.jpg/" id="p396img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;detta belopp ställs i relation till det årets beviljade värdeminsknings- avdrag för skogsavdrag/samtliga värdeminskningsavdrag ger det en kvot om 1,4/4,94 = 28,3 procent. Hänsyn bör sedan tas till att viss del av återföringen avser förbättrande reparationsavdrag. Med &lt;NOBR&gt;20–25&lt;/NOBR&gt; pro- cent av återföringsbeloppet hänförligt till skogsavdrag ger detta en faktisk nivå om &lt;NOBR&gt;182–227,5&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor. Utredningens erfarenhet av dessa frågor leder till slutsatsen att resonemangen är rimliga och ger en representativ bild av återföringen och dess fördelning på skogs- avdrag.&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Slutsatsen av detta är att det är rimligt att minska de 8,6 mil- jarderna i inkomst med 1,0 miljarder kronor. Detta ger en årlig genom- snittlig beskattningsbar inkomst av enskilt bedrivet skogsbruk som uppgår till 7,6 miljarder kronor.&lt;SPAN class="ft80"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;För det enskilda skogsbrukets del kan således följande omsättnings- siffror m.m. utgöra grund för dimensioneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft18"&gt;Tabell 4 Genomsnittlig årlig omsättning m.m. i skogsbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft19"&gt;Miljarder kronor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft18"&gt;Det enskilda skogsbruket&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td522"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Avverkningsintäkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td523"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;17,5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td524"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Kostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td499"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;−8,9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td525"&gt;&lt;P class="p42 ft2"&gt;Skogsavdrag (netto)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td503"&gt;&lt;P class="p377 ft2"&gt;−1,0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td524"&gt;&lt;P class="p42 ft18"&gt;Nettoinkomst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td499"&gt;&lt;P class="p377 ft18"&gt;7,6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p551 ft19"&gt;Källa: Egna beräkningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft8"&gt;Enligt Skatteverkets statistik för fysiska personer som bedriver närings- verksamhet i form av enskild näringsverksamhet eller handelsbolag för åren &lt;NOBR&gt;2010–2017&lt;/NOBR&gt; sätter dessa företagare genomsnittligt av strax under 12 procent av sin bruttoinkomst till räntefördelning.&lt;SPAN class="ft80"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;För skogsbrukarna torde dock andelen räntefördelning vara mycket större eftersom en ganska stor del av den samlade möjligheten till ränte- fördelning hänför sig till innehav av näringsfastighet.&lt;SPAN class="ft80"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;I avsaknad av statistik från Skatteverket är det motiverat att utgå ifrån skogsägarens rimliga planeringstankar. De passiva närings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Rydins avhandling ”Beskattning av ägare till näringsfastighet”, 2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Vid beräkningarna tas inte hänsyn till de olika formerna av företagssparande som skogs- konto, skogsskadekonto, periodiseringsfond och expansionsfond eftersom det i stort sett är fråga om tidsbegränsade periodiseringar av inkomsten som över åren tar ut varandra eftersom de när periodiseringsmöjligheten ”tar slut” återförs som inkomst av näringsverksamhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft71"&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Statistik från Skatteverkets hemsida samt egna bearbetningar för åren &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010–2017.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;SOU 2014:68 s. 131.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="p397dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367397x1.jpg/" id="p397img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;idkarna består del av skogsägare och Skatteverkets statistik föranle- der bedömning att bortåt en tredjedel av skogsägarna utgör passiva näringsidkare som ur ett planeringsperspektiv ska räntefördela sin in- komst. Resterande två tredjedelar av skogsbrukarna är aktiva närings- idkare. Antalsmässigt är ganska många pensionärer och de ska vid planeringen normalt inte räntefördela eftersom beskattning som in- komst av näringsverksamhet är lägre. För den andra gruppen torde räntefördelning vara vanligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Statistiken för räntefördelning och utredningens erfarenhet av planeringsdiskussioner inom det enskilda skogsbruket leder till upp- fattningen att det är rimligt att vid skatteberäkningen utgå ifrån att hälften av inkomsten räntefördelas vilket ger ett skatteuttag på 1,14 på de 3,8 miljarder kronor i inkomst. Möjligen är nivån i högsta laget men balanserar också den omständigheten att pensionärers beskatt- ning av inkomst av näringsverksamhet är lägre än de 50 procent i skatte- och avgiftsuttag för inkomst av näringsverksamhet som är rimligt att använda för skogsbrukare som inte är pensionärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Sedan återstår beskattning av resterande 3,8 miljarder som inkomst av näringsverksamhet. En lämplig beräkningsnivå är 50 procent, vil- ket ger ett skatteuttag på 1,9 miljarder kronor i denna del. Totalt ger det en skattebelastning om strax över 3 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Dimensioneringen av jordbruksavdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft7"&gt;Den totala beskattningen för jord- och skogsbruket uppgår till 5,32 miljarder kronor och underlaget för beskattningen till 13,9 mil- jarder kronor i enlighet med beräkningarna ovan.&lt;SPAN class="ft69"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;För att uppnå en skattesänkning på 1,5 till 2 miljarder kronor behöver denna nivå sättas i relation till omsättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft38"&gt;Omsättningen uppgår till &lt;NOBR&gt;72,5–73,5&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor som skatte- belastas med 5,32 miljarderna kronor. Relationen mellan omsättning och skatteuttag blir således 5,32/73. Om skattesänkningen ska bli&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft82"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;Jordbruk aktiebolag: inkomst 2,52 miljarder kronor – skatteuttag 520 miljoner kronor; jord- bruk räntefördelning inkomst 680 miljoner kronor – skatteuttag 210 miljoner kronor; jordbruk näringsinkomst 3,1 miljarder kronor – skatteuttag 1,55 miljarder kronor; skogsbruk räntefördel- ning inkomst 3,8 miljarder kronor – skatteuttag 1,14 miljarder kronor; skogsbruk närings- inkomst 3,8 miljarder kronor – skatteuttag 1,9 miljarder kronor. Summa inkomst: 13,9 miljarder kronor – skatteuttag – 5,32 miljarder kronor. Genomsnittligt skatteuttag: 38,27 procent. Egna beräkningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p932 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;1,5–2&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor och om skattesänkningen helt ska knytas till jordbruksintäkt leder siffrorna ovan till följande resonemang:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft14"&gt;En skattesänkning på 1,5 till 2 miljarder kronor innebär att skatte- basen (den skattepliktiga inkomsten) om 13,9 miljarder kronor (6,3 + 7,6 miljarder kronor) måste sänkas med cirka 5,2 miljarder kronor. För att åstadkomma det måste jordbruksavdraget utgöra 7,1 procent av omsättningen (jordbruksintäkten). Ett jordbruks- avdrag på 7 procent av en jordbruksintäkt om 73 miljarder kronor blir i kronor räknat 5,11 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft14"&gt;Detta ger följande kalkyl vid ett jordbruksavdrag om 7 procent: Inkomst minus jordbruksavdrag: 13,9 miljarder &lt;NOBR&gt;kronor–5,11&lt;/NOBR&gt; mil-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft9"&gt;jarder kronor = 8,79 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft7"&gt;Skatteuttag: 8,79 miljarder kronor × 0,3827 = 3,364 miljarder kronor vilket innebär en sänkning om cirka 1,956 miljarder kronor &lt;NOBR&gt;(5,32–3,364).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft201"&gt;Jordbruksavdraget och den inkomstskatterättsliga systematiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft8"&gt;Vid inkomstbeskattning av småföretag finns två parallella system. Det ena gäller för aktiebolag och det andra för enskild näringsverk- samhet. De har utformats med beaktande av de övergripande målen om neutralitet och likformighet men den faktiska utformningen styrs givetvis av de grundläggande omständigheterna som präglar de olika företagsformerna. Den tredje vanligaste företagsformen för småföretagare är handelsbolag (inklusive kommanditbolag) och huvuddragen i beskattningen är då baserad på vem som är ägare, en eller flera fysiska personer eller en eller flera aktiebolag. Detta avgör till vilket av de två systemen beskattningen knyts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Enskild näringsverksamhet bedrivs via endera av företagsformerna enskild firma och enkelt bolag. En enskild firma uppkommer när en person bedriver näringsverksamhet och ett enkelt bolag föreligger när två eller flera fysiska (eller juridiska personer) har avtalat om att utöva verksamhet i ett bolag utan att ett handelsbolag föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft38"&gt;Systematiskt kan inkomsten efter det att direktavdrag och värde- minskningsavdrag gjorts hanteras utifrån tre olika system, företags-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft9"&gt;sparande, slutbeskattning som kapitalinkomst och slutbeskattning som arbetsinkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft8"&gt;I ett första led bestäms inkomsten efter det att intäkterna mins- kats genom avdrag i näringsverksamheten i form av direktavdrag eller värdeminskningsavdrag. Därefter har företaget en möjlighet att företagsspara genom insättningar på skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto. Företagssparande kan också ske genom avsättningar till periodiseringsfond och expansionsfond, detta görs dock för inkomsten efter räntefördelning. Företagssparande är de möjligheter som Inkomstskattelagen ger att till låg eller ingen beskatt- ning behålla vinstmedlen i företaget för att vinstmedlen ska kunna verka i näringsverksamheten. Avsikten är att vinst som företagsspa- ras när företagssparandet upphör ska slutbeskattas hos ägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Därefter sker således systematiskt slutbeskattning hos ägaren. Det är nettot efter slutbeskattning som ger den inkomstnivå som företagaren kan ta ut ur företaget för egen konsumtion. Eftersom det svenska skattesystemet är tudelat och indelar inkomster i arbets- inkomster och kapitalinkomster speglar även skattesystemet för en- skilda näringsidkare detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft7"&gt;Således identifierar den positiva räntefördelningen den maximala möjliga kapitalinkomsten genom en beräkning baserad på företagets beskattade egna kapital multiplicerad med en ränta (statslåneräntan ökad med sex procentenheter). Utnyttjande av möjligheten till kapital- beskattning är frivillig mot bakgrund av behovet av sociala förmåner som ju minskar vid utnyttjande av möjligheten (prop. 1993/94:234 s. &lt;NOBR&gt;95–96).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Rent tekniskt minskar den positiva räntefördelningen inkomsten av näringsverksamhet genom avdrag och motsvarande belopp är en inkomst i inkomstslaget kapital. Den maximala möjligheten till ränte- fördelning baseras på en beräkning utifrån företagets beskattade kapi- tal. Jordbruksavdraget medför att inkomst motsvarande avdraget blir slutbeskattad. Denna avsedda effekt medför att kapitalunderlaget för räntefördelning inte bör minskas med jordbruksavdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Den positiv räntefördelningen är således en metod som ger möj- lighet för enskilda näringsidkare att få avkastning på kapital beskat- tat på ett sätt som är likvärdigt med vad som gäller för ägare till en- mansaktiebolag. I ett aktiebolag kan en delägare få del av en löpande kapitalavkastning antingen som ränta på inlånat kapital eller genom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p937 ft9"&gt;utdelning av vinstmedel. Räntefördelningen motsvarar båda dessa komponenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft8"&gt;Här bör också nämnas den negativa räntefördelningen vars syfte är att förhindra att privata skulder dras av i näringsverksamheten. Den är därför tvingande och beräknas utifrån samma princip, dock med en lägre ränta, statslåneräntan plus en procentenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft7"&gt;Beskattningen som arbetsinkomst sker för den inkomst som de- klareras som inkomst av näringsverksamhet. Sådan inkomst föranle- der uttag av kommunal inkomstskatt och vid inkomst över den s.k. brytpunkten uttag av 20 procent statlig inkomstskatt. Vidare föran- leder inkomsten uttag av sociala avgifter i form av egenavgifter eller särskild löneskatt och ger också enligt särskilda regler rätt till sociala förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft7"&gt;Systematiken framgår av nedanstående bild. I ett första led sker företagssparande i form av insättningar på de tre former av konton som finns ”ovanför kranen” respektive som fondavsättningar i enlig- het med bildens ordning. Slutbeskattning i form av räntefördelning sker mellan dessa två former av företagssparande och slutbeskatt- ning i form av arbetsinkomst sker för restposten inkomst av närings- verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="p401dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367401x1.jpg/" id="p401img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft18"&gt;Figur 1 Ordningsföljd inkomst av näringsverksamhet alt I&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft19"&gt;+/- justeringar enligt nedan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft19"&gt;Källa: Antonson Bartels Rydin Skatt på skog 4:e upplagan s. 522.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft8"&gt;Kritik har riktats mot nuvarande systematik eftersom slutbeskattningen som kapitalinkomst kommer före delar av företagssparandet vilket är systematiskt tveksamt. För att förenkla reglerna och öka neutra- liteten med motsvarande regler för aktiebolag har ”Utredningen om förenklade skatteregler för att underlätta och främja egenföretagande” föreslagit en ändrad ordning. Förslaget bereds nu i Regeringskansliet men bör beaktas i diskussionen om jordbruksavdraget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="p402dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367402x1.jpg/" id="p402img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;Figur 2 Ordningsföljd inkomst av näringsverksamhet alt II&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft19"&gt;+/- justeringar enligt nedan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft19"&gt;Källa: Antonson Bartels Rydin Skatt på skog, ny bearbetning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft14"&gt;När det gäller systematiken för enmansaktiebolag kan konstateras att resultatet av företagets verksamhet inklusive företagssparande redovisas och beskattas i aktiebolaget med uttag av en bolagsskatt om 21,4 procent som snart sänks till 20,6 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Slutbeskattningen innebär att vinstmedlen lämnar företaget. Detta kan ske genom att bolagsägaren tar ut en lön och får arbetsinkomst- beskattning i form av kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt och sociala avgifter. Sociala förmåner baseras på lönen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft8"&gt;Den alternativa slutbeskattningen sker i form av beskattning av ränta på inlånat kapital eller i form av beskattning på utdelning. Ränta på inlånat kapital dras av i aktiebolaget och ränteintäkten ut- gör inkomst av kapital för ägaren och beskattas därmed med 30 pro- cent skatt. Fråga är om enkelbeskattning. För aktieutdelningar gäller att de vinstmedel som delas ut i ett första led beskattas med bo- lagsskatt (21,6 procent) och i ett andra led hos bolagsägaren med 20 procent som inkomst av kapital. Det ger en total beskattning om 36,48 procent (100 × 0,206 procent + 79,4 × 0,2 procent). För de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p325 ft7"&gt;flesta aktiebolag är bolagsägaren aktiv och det innebär att beskatt- ning på denna nivå är begränsad till ett utrymme som bestäms utifrån särskilda regler, de s.k. &lt;NOBR&gt;3:12-reglerna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft7"&gt;Jordbruksavdraget är en del i en grön skatteväxling vars ena led ger en ökning av jordbrukarens disponibla inkomst genom att minska uttaget av inkomstskatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Den utgör därför inte en form av företagssparande som ju är den sammanfattande beteckningen på de konton och fonder som ger möj- lighet att behålla vinstmedel i företaget till låg eller ingen beskattning för att därefter slutbeskattas hos ägaren när de lämnar företaget. Av- sikten är med andra ord att företagssparande så småningom ska slut- beskattas i någon av de två former av slutbeskattning som sker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Det kan här också konstateras att dagens regler för företagsspa- rande för enskilda näringsidkare görs såväl före som efter ränteför- delningen. Det gör att systematiken skiljer sig från vad som gäller för enmansaktiebolaget. Förslaget i SOU 2020:50 om flyttande av ränte- fördelningen medför dock ökad neutralitet mellan företagsformerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft7"&gt;Inkomst slutbeskattas i form av räntefördelning (kapitalinkomst) och inkomst av näringsverksamhet (arbetsinkomst). Det är varken systematiskt motiverat att komplicera valet av slutbeskattningen med ännu ett moment att ta hänsyn till. Jordbruksavdraget ska därför ske tidigare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Den inkomst som undantagits från beskattning genom jordbruks- avdraget har stora likheter med inkomst som undantags från beskatt- ning genom grundavdrag men det är inte lämpligt att samordna det med grundavdraget som ju förutsätter val av beskattning som arbets- inkomst. Principiellt finns också stora likheter med skogsavdraget vars syfte är att undanta kapitaluttag från beskattning eftersom så- dana inte utgör beskattningsbar inkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Det innebär att jordbruksavdraget bör läggas före företagssparande i form av såväl kontoavsättning som fondavsättning och slutbeskatt- ning. En jämförelse med det norska systemet stödjer denna tanke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft38"&gt;Som framgår av nästa avsnitt kommer att föreslås en särskild ord- ning för att hantera frågan om sociala förmåner. Det förslag som läm- nas i denna del och övergripande förenklingsskäl medför också att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;jordbruksavdraget bör göras innan räntefördelning och företagsspa- rande i form av skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmanna- konto samt periodiseringsfond respektive expansionsfond.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;Systematiskt placeras det därför in på samma ställe som skogs- avdrag. Det förslag med ändrad ordning mellan räntefördelning och fondsparande som lagts fram påverkar inte valet av systematisk pla- cering av jordbruksavdraget utan talar snarare för det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Även systematiken för enmansaktiebolag talar för att jordbruks- avdraget, såväl i aktiebolag som enskild näringsverksamhet ska ske före slutbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;Jordbruksavdraget, sociala avgifter och sociala förmåner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Gällande rätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft8"&gt;Enskilda näringsidkare som bedriver aktiv näringsverksamhet be- talar genom egenavgifter för de sociala förmåner de kan få. Som ut- gångspunkt gäller att ju högre inkomst av aktiv näringsverksamhet man deklarerar desto högre egenavgifter betalar man. Till skillnad från skatteuttaget vid inkomstbeskattningen tas egenavgifterna bara ut proportionellt. Som utgångspunkt gäller att desto högre egenavgif- ter som betalas desto högre socialförsäkringsskydd får man.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Det finns dock inslag i socialförsäkringssystemet som bryter sam- bandet mellan avgifter och förmåner. Ett viktigt sådant generellt undan- tag är egenavgifter som tas ut för sjukpenninggrundande inkomst över 8 prisbasbelopp (tak för sjukpenning) respektive 10 prisbasbelopp (tak för föräldrapenning). De utgör i sin helhet skatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Egenavgifterna består av olika avgifter För inkomstår 2021 betalas 3,64 procent i sjukförsäkringsavgift (vid 7 dagars karens), 2,60 pro- cent i föräldraförsäkringsavgift, 0,60 procent i efterlevandepensions- avgift, 0,10 procent i arbetsmarknadsavgift, 0,20 procent i arbetsskade- avgift. Till detta kommer ålderspensionsavgift som behandlas nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Vidare tas 11,62 procent ut i form av allmän löneavgift. Denna är i sin helhet en skatt och ger således inga sociala förmåner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft38"&gt;Sociala förmåner i form av ålderspension finansieras genom allmän pensionsavgift och ålderspensionsavgift. Den allmänna pensionsavgif- ten tas ut med 7 procent av bl.a. inkomst av aktiv näringsverksamhet och tas ut på pensionsgrundande inkomster upp till 8,07 inkomst- basbelopp. I samband med beskattningen medges en skattereduk-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft7"&gt;tion som motsvarar den allmänna pensionsavgiften. I de flesta fall betalar man således i praktiken inte någon sådan avgift utan den finansieras i praktiken med allmänna skatter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Ålderspensionsavgift utgår med 10,21 procent och hanteras till stor del utanför statsbudgeten inom ramen för ålderspensionssyste- met. Avgiften betalas på hela den pensionsgrundande inkomsten men pensionsrätt erhålls bara på inkomster upp till och med 8,07 inkomst- basbelopp. Den del av avgiften som överstiger denna nivå förs till statsbudgeten och utgör i sin helhet en skatt. I övrigt utgör ålders- pensionsavgiften i sin helhet en social avgift.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Den huvudsakliga skillnaden mellan avgifter och en skatt är att avgifterna är kopplade till en motprestation eller nyttighet, medan skatterna saknar en sådan koppling. Ålderspensionsavgiften är så- ledes helt knuten till ålderspension medan sjukförsäkringsavgiften som ger rätt till sjukersättning inte är lika starkt kopplad den nyttig- het det offentliga tillhandahåller. Inom forskningen brukar anges att av egenavgifterna utgör cirka &lt;NOBR&gt;2/3-delar&lt;/NOBR&gt; principiellt skatt på grund av avgiftssystemets konstruktion i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft8"&gt;Som pensionsgrundande inkomst räknas bl.a. inkomst av aktiv näringsverksamhet. En viktig skillnad mot sjukpenninggrundande in- komst är att skattepliktiga förmåner ingår i den pensionsgrundande inkomsten (till skillnad från sjukpenninggrundande inkomst). Även andra inkomster kan vara pensionsgrundande. Det kan t.ex. vara er- sättningar i samband med förtidspension, föräldraledighet, arbets- löshet och plikttjänstgöring. Det är summan av dessa inkomster minus den allmänna pensionsavgiften som är pensionsgrundande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Sjukpenninggrundande inkomsten är den förväntade inkomsten från verksamheten. I praktiken bestäms den ofta med hänsyn tagen till en historisk inkomst som justeras för ackumulerade underskott och skattedispositioner i form av t.ex. avsättning till skogskonto, periodiseringsfond etc. Den sjukpenninggrundande inkomsten multi- pliceras med 0,97 vid beräkning av sjukpenning och föräldrapenning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;För inkomst av passiv näringsverksamhet utgår i princip inga sociala förmåner. För sådan inkomst tas sociala avgifter ut i form av särskild löneskatt om 24,26 procent, den utgör i sin helhet en skatt. I såväl Skatteförenklingsutredningen som i ett senare förenklings- arbete på skatteområdet (SOU 2021:55 s. 118 och 121) har frågan om i vilket inkomstslag som inkomst av passiv näringsverksamhet tagits upp och diskuterats. Passiv näringsverksamhet definieras som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p59 ft8"&gt;verksamhet som bedrivs utan eller med ringa egen arbetsinsats, vilket överensstämmer med definitionen av kapitalinkomst. Med kapital- inkomster avses inkomster från innehav av tillgångar och skulder samt kapitalvinster, vilka till sin natur kan klassificeras som passiva. Passiv näringsverksamhet kan sägas finnas i gränslandet mellan in- komstslaget näringsverksamhet och inkomstslaget kapital.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft11"&gt;Överväganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft7"&gt;I Sverige delar vi in enskild näringsverksamhet i aktiv och passiv näringsverksamhet. I Norge kompenserar jordbruksavdraget för ett inkomstbortfall som kräver aktivitet. Det talar för en koppling även för jordbruksavdraget till det svenska skatterättsliga begreppet aktiv näringsverksamhet. En näraliggande fråga är vad som ska gälla vid arrende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft8"&gt;I Norge ges jordbruksfradraget till producenten, dvs. den som ut- övar driften. Syftet med det svenska jordbruksavdraget motiverar en sådan ordning även i Sverige. Arrendator ska således få avdraget men inte den som arrenderar ut marken. Lagtekniskt bör frågan regleras i definitionen av jordbruksintäkt där arrendeintäkt således kan undan- tas. Det återstående frågan är om en avgränsning också är motiverad mot passiv näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft8"&gt;Enligt utredningens uppfattning bör undvikas att komplicera syste- met med ytterligare en komplex avgränsning med begränsad nytta. Utredningen anser därför att jordbruksavdraget ska kunna utgå be- räknas på såväl aktiv som passiv jordbruksintäkt, det viktiga är att det är fråga om en jordbruksintäkt. Jordbruksavdraget ska sedan kunna dras av i såväl aktiv som passiv näringsverksamhet. Genom detta undviker utredningen också problemen som uppkommer genom att en av två brukare bedöms bedriva aktiv näringsverksamhet och den andra passiv näringsverksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Det är inte heller motiverat i det svenska systemet med ett bo- sättningskrav. Utredningen anser således att kopplingen till produk- tion i jordbruk inte motiverar ett krav på bosättning på den eller någon av de egendomar där jordbruksdriften bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft38"&gt;En viktig fråga är hur jordbruksavdraget ska påverka sociala för- måner och sociala avgifter. Med ett allmänt syfte att höja den dispo- nibla inkomsten respektive ett syfte att kompensera för ökade kost-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p206 ft7"&gt;nader eller slopad återbetalning av återbetalningar av energiskatt etc. talar den svenska systematiken för att den lägre beskattningsbara inkomsten efter jordbruksavdraget också ska få effekt på de sociala förmånerna och den med dem tillhörande finansieringen i form av skatt och avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft7"&gt;Dagens svenska systematik, såväl den skatterättsliga som den socialförsäkringsrättsliga, talar således starkt för att jordbruksavdra- get ska få som effekt att den sociala tryggheten minskar. Detta även om syftet är att sänka skatten och inte i sig att sänka de sociala för- månerna. Utredningen vill dock understryka att införandet av jord- bruksavdraget är en särskild nyordning som är motiverad av särskilda omständigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft8"&gt;Behovet av sådana skattesänkningar för jordbrukare är vidare mycket högt i förhållande till dagens låga inkomstnivåer. Utred- ningen vill dock här erinra om att när dagens regler om positiv ränte- fördelning infördes 1994 i samband med den då lanserade reformen om neutral företagsbeskattning i en företagsskattereform medförde de enskilda näringsidkarnas behov av social trygghet att den redan lagreglerade tvingande positiva räntefördelningen med dess höga räntenivåer i förhållande till företagarnas inkomstnivåer gjordes fri- villig. Genom detta gavs den enskilde näringsidkaren ett val att prio- ritera den sociala tryggheten eller en lägre kapitalinkomstbeskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft7"&gt;En samlad bedömning medför enligt utredningens uppfattning att reglerna om jordbruksavdrag inte ska medföra sänkta sociala för- måner. Det är vidare rimligt att knyta an till den frivillighet som in- fördes för positiv räntefördelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;Då såväl sjukpenninggrundande inkomst som pensionsgrundande inkomst baseras på inkomst av aktiv näringsverksamhet kan detta åstadkommas genom att jordbrukaren får välja att helt eller delvis lägga tillbaka jordbruksavdraget och därmed helt eller delvis öka dessa förmånsgrundande inkomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p218 ft7"&gt;Sociala avgifter ska vid sådan ökning av de förmånsgrundande inkomsterna då tas ut på det tillbakalagda beloppet. Det finns dock ingen anledning att ta ut den särskilda löneskatten i detta samman- hang, den utgör i sin helhet en skatt. Avgiftsberäkningen borde dess- utom i den praktiska hanteringen kunna ske automatiskt genom datorstöd och därmed inte öka reglernas komplexitet utan denna be- står i att göra valet om social trygghet eller inte och med hur mycket ökningen ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p941 ft7"&gt;Det kan argumenteras att en sådan ordning är systemfientlig men enligt utredningens uppfattning är jordbruksavdraget en särskilt moti- verad ordning och utredningens överväganden vad gäller sociala för- måner en konsekvens av denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft7"&gt;Frågan om sociala förmåner och där till hörande finansiering på- verkar inte i sig systemet för jordbruksavdrag för driftsaktiebolag. Detta eftersom sociala avgifter endast tas ut på lön. Det understryker dock vikten av att noga pröva utformningen av jordbruksavdraget för aktiebolag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;Den svenska beskattningen och näringsbidrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Även åtgärder inom ramen för det svenska skattesystemet kan ut- göra näringsbidrag. I 29 kap. IL finns bestämmelser om näringsbidrag. Begreppet näringsbidrag definieras i 29 kap. 2 § IL. Av definitionen framgår att med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldig- het som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, regioner, kommuner, juridiska personer som avses i 7 kap. 16, 17 och 20 §§, allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmännings- skogar i Norrland och Dalarna samt stöd av detta slag som beslutas av en europeisk gruppering för territoriellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft9"&gt;Med näringsbidrag avses också stöd som lämnas i form av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;elcertifikat till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 a § 1 IL,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;utsläppsrätter till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § första stycket IL,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § andra stycket 1 IL, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;stöd enligt lagen (2015:1016) om resolution eller lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut, om stödet inte – redovisas som en skuld i räkenskaperna, eller – avser betalning för nyemitterade eller egna aktier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p115 ft8"&gt;Ett näringsbidrag är skattefritt om det används för en utgift som inte får dras av vare sig omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft8"&gt;Näringsbidrag som används vid inköp av avskrivningsbara tillgångar som byggnader och maskiner, beskattas genom att avskrivningsunder- laget reduceras med bidragsbeloppet. I samband med förslaget om in- förande av en skattereduktion för investeringar i inventarier anskaffade år 2021 uppmärksammades frågan om den föreslagna skattereduk- tionen kunde vara ett skattepliktigt näringsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;I den promemoria där förslaget finns konstaterades att enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;kap. 2 § IL definieras näringsbidrag som stöd utan återbetalnings- skyldighet som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av bl.a. staten. Den ekonomiska effekten av den föreslagna skatte- reduktionen är att det är ett stöd till näringsidkare som investerar i inventarier under en viss tidsperiod. Om inte någon särskild regel införs skulle skattereduktionen därför kunna komma att behandlas enligt reglerna för näringsbidrag. I så fall skulle anskaffningsvärdet på den förvärvade tillgången sättas ned enligt 6 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft8"&gt;Om skattereduktionen skulle minska anskaffningsvärdet skulle det uppstå en situation där skattereduktionens storlek bestäms av vilket anskaffningsvärde inventarierna har men anskaffningsvärdet skulle i sin tur vara beroende av skattereduktionen. För att undvika en sådan situation bör det, anges det i promemorian, uttryckligen regle- ras att skattereduktioner inte ska utgöra näringsbidrag. Genom en sådan regel skulle eventuella oklarheter undanröjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft7"&gt;För det fall att ett näringsbidrag används för utgifter som får dras av direkt ska näringsbidraget tas upp omedelbart till beskattning i sin helhet enligt 29 kap. 5 § IL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft7"&gt;Den som framställer förnybar el har under vissa villkor rätt till skattereduktion för mikroproduktion av el enligt reglerna i 67 kap. &lt;NOBR&gt;27–33&lt;/NOBR&gt; §§ IL. Underlaget för skattereduktionen består av de kilo- wattimmar förnybar el som har matats in i en anslutningspunkt under ett visst kalenderår. Även denna skattereduktion uppmärk- sammades i den ovan angivna promemorian. Då uttalades att reglerna om näringsbidrag och skattereduktioner borde ges generell räckvidd så att den omfattar alla skattereduktioner i inkomstslaget närings- verksamhet, dvs. även skattereduktionen för mikroproduktion av el. Den föreslagna lagregleringen lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft9"&gt;”Skattereduktioner utgör inte näringsbidrag”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft9"&gt;Förslaget är för närvarande under beredning i Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p516 ft8"&gt;Det nu föreslagna jordbruksavdraget är ett generellt stöd genom ett avdrag som undantar viss inkomst från beskattning. Ovan har berörts bedömningen då ett stöd ges i form av en skattereduktion vars ”de &lt;NOBR&gt;facto-effekt”&lt;/NOBR&gt; är att ett högre värdeminskningsavdrag, än vad som är motiverat med avseende på tillgångens anskaffningsvärde, ges vid avskrivningar av vissa inventarier respektive i form av skatte- reduktion som ger en ökad behållning av en viss näringsinkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft7"&gt;För jordbruksavdraget har valts en teknisk lösning som innebär ett avdrag utan koppling till någon faktisk kostnad/utgift och har som syfte att sänka skatteuttaget på viss verksamhet som ett moment i en grön skatteväxling. Hade stödet givits i form av en skattereduktion hade den kunnat bedömas vara ett näringsbidrag. Bedömningen sker oavsett vilken teknik som använts och eftersom avdraget medför att statliga medel överförs till ett företag finns stor risk för att det är fråga om ett statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft7"&gt;Det kan därför inte uteslutas att fråga är om ett skattepliktigt näringsbidrag som i sådant fall skulle leda till en inkomst som i sin helhet skulle tas upp avdragsåret. Detta hade helt eller delvis neutra- liserat den önskade effekten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft7"&gt;För att undvika att effekten urholkas genom en beskattning bör även för jordbruksavdraget i en lagreglering klargöras att någon be- skattning inte ska ske enligt reglerna för näringsbidrag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p892 ft22"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft6"&gt;Samrådsaktiviteter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft34"&gt;Samråd med andra utredningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft7"&gt;Enligt utredningsdirektiven ska utredningen samråda med Utfasnings- utredningen (M 2019:04) och med Fossilfritt Sverige (M 2016:05). Så har också skett.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft14"&gt;Utöver dessa har utredningen även haft möten med följande ut- redningar: Utredningen om civilt försvar (Ju 2018:05), Klimaträtts- utredningen (M 2019:05), Miljöprövningsutredningen (M 2020:06), Utredningen om Enklare regelverk för mikroföretagande och en moder- nare bokföringslag (N 2020:03) samt Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S 2018:09).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft34"&gt;Möten med myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft7"&gt;Enligt utredningsdirektiven ska utredningen följa arbetet i Regerings- kansliet. Separata möten har också hållits med Finansdepartementet, Infrastrukturdepartementet, Miljödepartementet och Näringsdeparte- mentet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft14"&gt;Utredningen har även haft möten med följande myndigheter och lärosäten: Chalmers tekniska högskola, Energimyndigheten, jord- bruksverk, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen på Gotland, Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Naturvårdsverket, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), Sveriges lantbruksuniversitet, Tillväxtverket, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samt Upphandlingsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft7"&gt;Möten har även hållits med Utvärderings- och forskningssekreta- riatet vid riksdagens utredningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td15"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft34"&gt;Möten med branschorganisationer, företag och övriga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Under utredningens gång har digitala möten hållits med följande aktö- rer: Agro Sörmland, Arla, Avfall Sverige, BASF Sweden, Biogas Väst och Agroväst, Ekologiska Lantbrukarna, Energifabriken i Sverige AB, Energigas Sverige, f3 centre, Fores, HKScan, Hushållningssällskapet, KRAV ekonomisk förening, Kretslopp och Recycling i Sverige AB, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Lantmännen, Luossavaara- Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB), Research Institutes of Sweden (RISE), Sveriges Maskinringar, Sweco Sverige, Naturskyddsför- eningen (SNF), Trioworld, Västra Götalandsregionen, Världsnatur- fonden Sverige (WWF) samt Yara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft34"&gt;Hearings den 12 februari 2021 och den 19 mars 2021&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft8"&gt;Utredningen har även hållit två digitala hearings. Den första hear- ingen hölls den 12 februari 2021 och fokus på hearingen var lönsam- het och konkurrenskraft i jordbruket och på inbjudningslistan fanns olika branscher. På hearingen deltog Sveriges Frö- och Oljeväxt- odlare, Lammproducenterna, LRF Entreprenad, LRF Häst, LRF Lokal mat och dryck, LRF Kött, Mjölkgruppen på LRF, LRF Skogs- ägarna, LRF Trädgård, LRF Växtodling, Potatisodlarna, Svensk Fågel, Svenska Fåravelsförbundet, Svenska Köttföretagen, Sveriges Gris- företagare, Sveriges Mjölkbönder, Sveriges Nötköttsproducenter och Sveriges Spannmålsodlare Förening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft8"&gt;Den andra hearingen hölls den 19 mars 2021 och vid denna hear- ing diskuterades utredningens samlade utredningsområden. Under hearingen deltog ett &lt;NOBR&gt;40-tal&lt;/NOBR&gt; personer, antalet deltagare varierade mellan de olika blocken eller utredningsområdena. Till hearingen hade föl- jande aktörer anmält deltagande: &lt;NOBR&gt;2050-Fast&lt;/NOBR&gt; forward to a greener future, AgriFood Economics Centre, Agro Sörmland, Agroväst, Avfall Sverige, BASF Sweden, Ekologiska lantbrukarna, Energigas Sverige, f2 center, Formas, Fåravelsförbundet, Gotlands Slagteri AB, Jordägareförbundet, Kretslopp och Recycling i Sverige AB, Lant- brukarnas riksförbund (LRF), Lantmännen, Lunds tekniska högskola, &lt;NOBR&gt;Luossavaara-Kiirunavaara&lt;/NOBR&gt; Aktiebolag (LKAB), Länsstyrelsen på Gotland, Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB), Natur- vårdsverket, Näringsdepartementet, Research Institutes of Sweden (RISE), Reviva Plastics AB Skogsindustrierna, Statens energimyn-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td484"&gt;&lt;P class="p15 ft22"&gt;SOU 2021:67&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td485"&gt;&lt;P class="p15 ft32"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p217 ft8"&gt;dighet, Sweco Sverige, Svenska Bioenergiföreningen (Svebio), Svensk Etanolkemi AB (Sekab), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Styrel- sen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), Tillväxtverket, Totalförsvarets forskningsinstitution (FOI), Trafikverket, Trioworld, Upphandlingsmyndigheten, Vinnova, Världsnaturfonden i Sverige (WWF), Västra Götalands regionen och Yara.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;
&lt;DIV id="p414dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367414x1.jpg/" id="p414img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Statens offentliga utredningar 2021&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft12"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p946 ft204"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Säker och kostnadseffektiv &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;it-drift&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;rättsliga förutsättningar för utkontraktering. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Skolbibliotek för bildning och utbildning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Informationsöverföring inom vård och omsorg. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Ett förbättrat system för arbetskrafts- invandring. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;God och nära vård. Rätt stöd till psykisk hälsa. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Förstärkt skydd för väljarna vid röst- mottagningen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft204"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;När behovet får styra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;ett tandvårdssystem för en mer jäm­ lik tandhälsa. Vol. 1 &amp; Vol. 2, bilagor + Sammanfattning (häfte). S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Vem kan man lita på? Enkel och ändamålsenlig användning av betrodda tjänster i den offentliga förvaltningen. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Radiologiska skador – skadestånd, säkerheter, skadereglering. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktions- nedsättning. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft204"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Andra chans för krisande företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;En ny lag om företagsrekonstruktion. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;En teknikneutral grundlags­ bestämmelse för regeringsbeslut. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Boende på (o)lika villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Föreningsfrihet och terrorist­ organisationer. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p964 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;En väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i kommuner och regioner. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Ett moderniserat konsumentskydd. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Bolags rörlighet över gränserna. Volym 1 &amp; 2. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården. Del 1 och 2. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p968 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Ecris-TCN&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; – ett mer effektivt utbyte av brottmålsdomar mot tredjelands- medborgare. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Hårdare regler för nya nikotin- produkter. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Stärkt planering för en hållbar utveckling. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Äga avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;en del av den cirkulära ekonomin. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Struktur för ökad motståndskraft. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Använd det som fungerar. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Ett förbud mot rasistiska organisationer. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Immunitet för utställningsföremål. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Ökade möjligheter att förhindra illegal handel via post. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Kampen om tiden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;mer tid till lärande. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Kontroller på väg. I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft204"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Papper, poddar och ...&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft3"&gt;Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;En tioårig grundskola. Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p979 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Gode män och förvaltare – en över- syn. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Stärkt rätt till personlig assistans. Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;En ny lag om ordningsvakter m.m. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;VAB för vårdåtgärder i skolan. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;42.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;43.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;44.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Tillgänglighetsdirektivet. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;45.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;En &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-anpassad&lt;/NOBR&gt; djurläkemedels- lagstiftning. Del 1 och 2. N.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft204"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;46.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Snabbare lagföring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;ett snabbförfarande i brottmål. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;47.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Ett nytt regelverk för bygglov. Del 1 och 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft204"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;48.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;I en värld som ställer om.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft3"&gt;Sverige utan fossila drivmedel 2040. M.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;49.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Kommuner mot brott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;50.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Fri hyressättning vid nyproduktion. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;51.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar. Vol. 1 och 2. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft204"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;52.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Vilja välja vård och omsorg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft3"&gt;En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre. S.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;53.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;En rättssäker vindkraftsprövning. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;54.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Ändrade regler i medborgarskaps- lagen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft204"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;55.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Mikroföretagarkonto&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;56.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;57.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Om folkbokföring, samordnings- nummer och identitetsnummer. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;58.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Läge och kvalitet i hyressättningen. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p997 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;59.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Vägen till tillgänglighet – långsiktig, strategisk och i samverkan. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;60.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;61.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft209"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;62.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft208"&gt;Användning av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-legitimation&lt;/NOBR&gt; i tjänsten i den offentliga förvaltningen. I.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft204"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;63.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;Sveriges säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft3"&gt;– behov av starkare skydd för nätverks- och informationssystem. Fö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;64.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Ersättning till brottsoffer. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;65.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Stärkt fokus på framtidens forsknings- infrastruktur. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;66.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Rätt mottagare. Demokrativillkor och integritet. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;67.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Vägen mot fossiloberoende jordbruk. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;
&lt;DIV id="p416dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H9B367416x1.jpg/" id="p416img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Statens offentliga utredningar 2021&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft12"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft3"&gt;En väl fungerande ordning för val och ­beslutsfattande i kommuner och regioner. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Ett moderniserat konsumentskydd. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft3"&gt;Stärkt planering för en hållbar utveckling. [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft3"&gt;Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg. [40]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft3"&gt;Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. [42]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft3"&gt;Ett nytt regelverk för bygglov. Del 1 och 2. [47]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Mikroföretagarkonto&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;schabloniserad inkomstbeskattning för de minsta företagen. [55]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft3"&gt;Om folkbokföring, samordningsnummer och identitetsnummer. [57]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft19"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft204"&gt;Sveriges säkerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft209"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft210"&gt;behov av starkare skydd för nätverks- och informationssystem. [63]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft19"&gt;Infrastrukturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft3"&gt;Säker och kostnadseffektiv &lt;NOBR&gt;it-drift&lt;/NOBR&gt; rättsliga förutsättningar för utkontraktering. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft211"&gt;Vem kan man lita på? Enkel och ändamåls­ enlig användning av betrodda tjänster i den offentliga förvaltningen. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft3"&gt;Ökade möjligheter att förhindra illegal handel via post. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Kontroller på väg. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft3"&gt;Användning av &lt;NOBR&gt;e-legitimation&lt;/NOBR&gt; i tjänsten i den offentliga förvaltningen. [62]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1017 ft3"&gt;Ett förbättrat system för arbetskrafts­ invandring. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft3"&gt;Förstärkt skydd för väljarna vid röst- mottagningen. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft204"&gt;Andra chans för krisande företag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft205"&gt;En ny lag om företagsrekonstruktion. [12]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft3"&gt;En teknikneutral grundlagsbestämmelse­ för regeringsbeslut. [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft3"&gt;Föreningsfrihet och terroristorganisationer. [15]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft3"&gt;Bolags rörlighet över gränserna. Volym 1 &amp; 2. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;Ecris-TCN&lt;/NOBR&gt; – ett mer effektivt utbyte av brottmålsdomar mot tredjelandsmed- borgare. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Struktur för ökad motståndskraft. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft3"&gt;Ett förbud mot rasistiska organisationer. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft3"&gt;En stärkt rättsprocess och en ökad lag­ föring. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft3"&gt;Gode män och förvaltare – en översyn. [36]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;En ny lag om ordningsvakter m.m. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft3"&gt;Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar. [43]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft204"&gt;Snabbare lagföring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft202"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;ett snabbförfarande i brottmål. [46] Kommuner mot brott. [49]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft213"&gt;Fri hyressättning vid nyproduktion. [50] Ändrade regler i medborgarskapslagen. [54]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft3"&gt;Nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall. [56]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Läge och kvalitet i hyressättningen. [58]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft3"&gt;Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk. [61]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Ersättning till brottsoffer. [64]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p1030 ft3"&gt;Krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap. [2]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft3"&gt;Immunitet för utställningsföremål. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft3"&gt;Rätt mottagare. Demokrativillkor och integritet. [66]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft19"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft3"&gt;Radiologiska skador – skadestånd, säkerheter, skadereglering. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft3"&gt;En klimatanpassad miljöbalk för samtiden och framtiden. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft204"&gt;Äga avfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft213"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;en del av den cirkulära ekonomin. [24] Använd det som fungerar. [26]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft3"&gt;I en värld som ställer om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft3"&gt;Sverige utan fossila drivmedel 2040. [48]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft3"&gt;Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar. Vol. 1 och 2. [51]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;En rättssäker vindkraftsprövning. [53]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft19"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft3"&gt;En &lt;NOBR&gt;EU-anpassad&lt;/NOBR&gt; djurläkemedels- lagstiftning. Del 1 och 2. [45]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft3"&gt;Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen. [60]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Vägen mot fossiloberoende jordbruk. [67]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft19"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft3"&gt;Informationsöverföring inom vård och omsorg. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft3"&gt;God och nära vård. Rätt stöd till psykisk hälsa. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;När behovet får styra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;ett tandvårdssystem för en mer jäm­ lik tandhälsa. Vol. 1 &amp; Vol. 2, bilagor + Sammanfattning (häfte). [8]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft3"&gt;Boende på (o)lika villkor – merkostnader i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft3"&gt;En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården. Del 1 och 2. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft3"&gt;Hårdare regler för nya nikotinprodukter. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft3"&gt;Börja med barnen! En sammanhållen god och nära vård för barn och unga. [34]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1044 ft3"&gt;Stärkt rätt till personlig assistans. Ökad rättssäkerhet för barn, fler grundläggande behov och tryggare sjukvårdande insatser. [37]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft3"&gt;Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården. [39]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft3"&gt;VAB för vårdåtgärder i skolan. [41] Tillgänglighetsdirektivet. [44]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft204"&gt;Vilja välja vård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft3"&gt;En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre. [52]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft3"&gt;Vägen till ökad tillgänglighet – långsiktig, strategisk och i samverkan. [59]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft19"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft3"&gt;Skolbibliotek för bildning och utbildning. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft3"&gt;Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktions- nedsättning. [11]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;Kampen om tiden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft3"&gt;– mer tid till lärande. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft3"&gt;Papper, poddar och ...&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft3"&gt;Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft3"&gt;En tioårig grundskola. Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft3"&gt;Stärkt fokus på framtidens forsknings- infrastruktur. [65]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H9B367</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2021__67.pdf</filnamn>
<filstorlek>2668288</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vägen mot fossiloberoende jordbruk</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A50CA6FD-458D-4515-ABA4-809B22A98697</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>