5112091 H90358 2021/22 58 prop prop prop Proposition 2021/22:58 Proposition Proposition Näringsdepartementet MJU 58 0 2021-11-10 00:00:00 2022-12-06 16:24:19 2021-11-10 00:00:00 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund Klar html-ec prop-RIM a1ef51a9-ce5c-4e37-8538-cc9bf9b2e72d https://data.riksdagen.se/dokument/H90358/text https://data.riksdagen.se/dokument/H90358 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H90358 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:0px;left:63px;z-index:-1;width:502px;height:209px;} #page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:502px;height:209px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_3 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_3 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_11 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_11 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_13 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_13 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_14 #p14dimg1 {position:absolute;top:354px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:100px;} #page_14 #p14dimg1 #p14img1 {width:394px;height:100px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_15 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_15 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_16 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 {border:none;z:b;margin:2px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:91px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_16 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_16 #p16dimg1 {position:absolute;top:282px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:85px;} #page_16 #p16dimg1 #p16img1 {width:394px;height:85px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_17 #p17dimg1 {position:absolute;top:246px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:69px;} #page_17 #p17dimg1 #p17img1 {width:394px;height:69px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_18 #p18dimg1 {position:absolute;top:569px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:176px;} #page_18 #p18dimg1 #p18img1 {width:394px;height:176px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_19 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_19 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:84px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_20 #p20dimg1 {position:absolute;top:314px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:346px;} #page_20 #p20dimg1 #p20img1 {width:394px;height:346px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_26 #p26dimg1 {position:absolute;top:646px;left:609px;z-index:-1;width:1px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_26 #p26dimg1 #p26img1 {width:1px;height:1px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_27 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_29 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_29 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_31 #p31dimg1 {position:absolute;top:109px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:54px;} #page_31 #p31dimg1 #p31img1 {width:394px;height:54px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_32 #p32dimg1 {position:absolute;top:192px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:38px;} #page_32 #p32dimg1 #p32img1 {width:394px;height:38px;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_34 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_34 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_35 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_35 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_37 #p37dimg1 {position:absolute;top:384px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:54px;} #page_37 #p37dimg1 #p37img1 {width:394px;height:54px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_41 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_41 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_42 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:30px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_42 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_42 #p42dimg1 {position:absolute;top:630px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:142px;} #page_42 #p42dimg1 #p42img1 {width:394px;height:142px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_43 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_43 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_43 #p43dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:394px;height:51px;} #page_43 #p43dimg1 #p43img1 {width:394px;height:51px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_46 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_46 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_47 #p47dimg1 {position:absolute;top:704px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:65px;} #page_47 #p47dimg1 #p47img1 {width:394px;height:65px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_48 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_48 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_48 #p48dimg1 {position:absolute;top:0px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:66px;} #page_48 #p48dimg1 #p48img1 {width:394px;height:66px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_49 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_49 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_52 #p52dimg1 {position:absolute;top:110px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:146px;} #page_52 #p52dimg1 #p52img1 {width:394px;height:146px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_53 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_53 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_55 #p55dimg1 {position:absolute;top:186px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:131px;} #page_55 #p55dimg1 #p55img1 {width:394px;height:131px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_57 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_57 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_58 #p58dimg1 {position:absolute;top:509px;left:609px;z-index:-1;width:1px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #p58dimg1 #p58img1 {width:1px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_59 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_59 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:654px;left:63px;z-index:-1;width:394px;height:69px;} #page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:394px;height:69px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_64 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:37px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_64 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_64 #p64dimg1 {position:absolute;top:586px;left:105px;z-index:-1;width:394px;height:192px;} #page_64 #p64dimg1 #p64img1 {width:394px;height:192px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_65 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_65 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_67 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_67 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_68 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 {border:none;z:b;margin:16px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:84px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_68 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_69 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 180px;overflow: hidden;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_70 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_70 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 20px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_72 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_72 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_74 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_74 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_75 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_75 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_76 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_76 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_77 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_77 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_78 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_78 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_78 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_78 #id_2 {border:none;z:b;margin:11px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_79 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_79 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_80 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_80 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_81 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_81 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_82 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_82 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 676px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_84 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_84 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_85 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_85 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_86 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_86 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_87 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_87 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_88 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_88 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_89 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_89 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;} #page_90 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_90 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_91 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_91 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_92 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_92 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_94 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_94 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_95 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_95 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 90px;overflow: hidden;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:15px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_96 #id_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 135px;overflow: hidden;} #page_96 #id_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 451px;overflow: hidden;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:16px 0px 21px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 766px;} #page_97 #p97dimg1 {position:absolute;top:219px;left:63px;z-index:-1;width:112px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_97 #p97dimg1 #p97img1 {width:112px;height:1px;} .dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;} .ft0{font: 18px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft1{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft2{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft3{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft4{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft5{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft6{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .ft7{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 33px;l-h: 15px;} .ft8{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft9{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 15px;} .ft10{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 50px;l-h: 22px;} .ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft12{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 23px;} .ft13{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft14{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft15{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft16{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft17{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 7px;} .ft18{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft19{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft22{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft23{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft24{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 4px;} .ft25{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft26{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft27{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 19px;} .ft28{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;} .ft29{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft30{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 51px;l-h: 22px;} .ft31{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 40px;l-h: 22px;} .ft32{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 22px;} .ft33{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft34{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 15px;} .ft35{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 41px;l-h: 23px;} .ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 40px;l-h: 23px;} .ft37{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;position: relative; bottom: 7px;} .ft38{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 6px;} .ft39{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 14px;} .ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft41{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 11px;} .ft42{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 20px;} .p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p4{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: left;padding-left: 180px;padding-right: 378px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p13{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p14{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p15{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p16{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p19{text-align: left;margin-top: 262px;margin-bottom: 0px !important;} .p20{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p21{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p25{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p26{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p27{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p30{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 752px;margin-bottom: 0px !important;} .p31{text-align: left;margin-top: 715px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p37{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 454px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p42{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p43{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p50{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px !important;} .p51{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p52{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p53{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p55{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p56{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p57{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p59{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p60{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p61{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p64{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p65{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p67{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p76{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p77{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p78{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p79{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p83{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p84{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p92{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p95{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p96{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 84px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p104{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p105{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p108{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p109{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p110{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p111{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p113{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p114{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p115{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p116{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p117{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p118{text-align: center;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p119{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p120{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p122{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p126{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p127{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p128{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p129{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p130{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p135{text-align: left;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px !important;} .p136{text-align: left;padding-left: 440px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p138{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p141{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 168px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p142{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 105px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p146{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p147{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p148{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p150{text-align: left;margin-top: 753px;margin-bottom: 0px !important;} .p151{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p152{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p153{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p154{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p155{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p156{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p157{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p158{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p159{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p160{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p161{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p164{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p167{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p168{text-align: left;padding-right: 168px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p169{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p173{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p174{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p183{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p184{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p185{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p186{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p187{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p188{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 315px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p198{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p200{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p201{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p213{text-align: right;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 160px;padding-right: 63px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p221{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p230{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p231{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p235{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p236{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p237{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p238{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p240{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p246{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.61px;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p250{text-align: right;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.112px;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p255{text-align: left;padding-left: 140px;padding-right: 63px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.60px;} .p256{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p258{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p259{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p260{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p261{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p265{text-align: left;padding-right: 3px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p270{text-align: right;margin-top: 231px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;margin-top: 739px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p281{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p282{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p284{text-align: right;margin-top: 738px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p286{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p288{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p289{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p292{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p296{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p297{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p300{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p301{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p306{text-align: right;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p308{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p311{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p314{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-right: 63px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p316{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p317{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p319{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p321{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 11px;} .p323{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 168px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 455px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;} .td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;} .td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 336px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 395px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 388px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;} .td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 468px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;} .td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 350px;vertical-align: bottom;} .td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 412px;vertical-align: bottom;} .td31{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td32{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td33{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 465px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;} .td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 469px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;} .td48{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td49{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td50{border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 413px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;} .td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;} .td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;} .td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 247px;vertical-align: bottom;} .td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;} .td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 263px;vertical-align: bottom;} .td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 403px;vertical-align: bottom;} .td69{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;} .td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;} .td71{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 402px;vertical-align: bottom;} .td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 426px;vertical-align: bottom;} .td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 424px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 27px;} .tr1{heightzzz: 23px;} .tr2{heightzzz: 18px;} .tr3{heightzzz: 22px;} .tr4{heightzzz: 15px;} .tr5{heightzzz: 16px;} .tr6{heightzzz: 21px;} .tr7{heightzzz: 26px;} .tr8{heightzzz: 8px;} .tr9{heightzzz: 17px;} .tr10{heightzzz: 14px;} .tr11{heightzzz: 6px;} .tr12{heightzzz: 20px;} .tr13{heightzzz: 7px;} .tr14{heightzzz: 36px;} .tr15{heightzzz: 12px;} .tr16{heightzzz: 11px;} .tr17{heightzzz: 5px;} .tr18{heightzzz: 4px;} .tr19{heightzzz: 24px;} .tr20{heightzzz: 19px;} .tr21{heightzzz: 35px;} .t0{width: 536px;margin-leftZ: 70px;margin-top: 11px;f:20px 'Verdana' !important;} .t1{width: 431px;margin-top: 16px;f:13px 'Verdana' !important;} .t2{width: 431px;f:13px 'Verdana' !important;} .t3{width: 347px;margin-leftZ: 76px;f:13px 'Verdana' !important;} .t4{width: 556px;f:13px 'Verdana' !important;} .t5{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:20px 'Verdana' !important;} .t6{width: 555px;margin-top: 14px;f:13px 'Verdana' !important;} .t7{width: 557px;f:13px 'Verdana' !important;} .t8{width: 565px;f:13px 'Verdana' !important;} .t9{width: 564px;f:13px 'Verdana' !important;} .t10{width: 555px;f:13px 'Verdana' !important;} .t11{width: 555px;margin-top: 31px;f:13px 'Verdana' !important;} .t12{width: 565px;margin-top: 62px;f:13px 'Verdana' !important;} .t13{width: 555px;margin-top: 10px;f:13px 'Verdana' !important;} .t14{width: 555px;f:italic 13px 'Verdana' !important;} .t15{width: 565px;margin-top: 30px;f:13px 'Verdana' !important;} .t16{width: 565px;margin-top: 48px;f:13px 'Verdana' !important;} .t17{width: 555px;margin-top: 46px;f:13px 'Verdana' !important;} .t18{width: 548px;margin-leftZ: 68px;f:13px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <DIV id="p1dimg1"> <INGENBILD zsrc="H903581x1.jpg/" id="p1img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <P class="p0 ft0">Regeringens proposition 2021/22:58</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p1 ft1">Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p2 ft1">Prop.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p1 ft1">ökade incitament för naturvården i skogen med</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p2 ft1">2021/22:58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td0"><SPAN class="p1 ft1">frivillighet som grund</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td1"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p3 ft3">Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</P> <P class="p4 ft3">Stockholm den 10 november 2021</P> <P class="p5 ft4">Stefan Löfven</P> <P class="p6 ft4">Ibrahim Baylan <SPAN class="ft3">(Näringsdepartementet)</SPAN></P> <P class="p7 ft1">Propositionens huvudsakliga innehåll</P> <P class="p8 ft3">Regeringen prioriterar åtgärder för att Sverige ska ha en växande skogsnäring och ökad hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Sverige har också ett ansvar internationellt och för kommande generationer att bevara, restaurera och utveckla den biologiska mångfalden samt nationella och internationella åtaganden för att skydda biologisk mångfald i skogen. Hållbar skoglig tillväxt, ersättning av fossila råvaror, ökad cirkularitet samt kolinbindning i biomassa och marken ska främjas och läckage från mark och andra källor minskas.</P> <P class="p9 ft3">Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö.</P> <P class="p10 ft3">För att värna möjligheten för skogsägare att fortsätta bedriva skogsbruk föreslår regeringen att nya ersättningsmarker och ett nytt markförsäljningsprogram från Sveaskog AB bör bidra till skydd av värdefull skog.</P> <P class="p11 ft3">Frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna. När det ska fattas beslut om att inrätta formellt skydd av skog bör avsteg från frivillighet vara mer restriktivt än i dag när så är befogat. Sverige har skyddsvärda skogsnaturtyper i hela landet. Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda</P> <P class="p12 ft5">skogar inte ska avverkas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller</P> <P class="p13 ft3">1</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <P class="p14 ft3">Prop. 2021/22:58 frivilliga avsättningar.För att bidra till att skogar med höga naturvärden ska kunna skyddas och för att inte markägare ska utsättas för osäkerhet och otydlighet behöver över tid tillgängliga resurser överensstämma med ambitionen i naturskyddet.. Styrmedel och arbetsformer bör utvecklas för ökat engagemang för naturvård.</P> <P class="p15 ft3">Ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen bör tas fram. Målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar. Med syfte att bidra till målsättningen om ökad hållbar tillväxt bör en långsiktig rådgivningskampanj tas fram.</P> <P class="p16 ft3">Ökad rådgivning för att minska klövviltskador på skog och öka fodermängder i hela landet bör genomföras. Olika åtgärder samt vid behov regelförändringar för att minska skadenivåerna bör utredas. Det nationella skogsprogrammets strategi med dess mål för olika fokusområden bör fortsatt gälla t och sträcka sig fram till 2030 och utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Regeringen bedömer att regelförenklingar inom skogsbruket som syftar till synergieffekter som gynnar skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö bör utredas i syfte att stärka äganderätten samt underlätta villkoren för företagande inom skogssektorn.</P> <P class="p17 ft3">Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag som tydliggör bestämmelserna om rätt till ersättning vid avslag på ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog.</P> <P class="p16 ft3">Skogsstyrelsen bör upphöra med inventering och registrering av nyckelbiotoper. Kunskapsunderlag är värdefullt och inventeringen i skogen bör utvecklas för att utgöra ett stöd till markägare. För naturvärdesinventeringar i skog som inte sker inom ramen för ett ärende ska inga sammanvägda bedömningar registreras.</P> <P class="p18 ft3">För att stärka skogsbruket bör skogsägare ges ökade möjligheter till klimatanpassning genom utveckling av vitala skogssystem och brukningsmetoder som har förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat.</P> <P class="p16 ft3">Staten bör vara föregångare i hållbart skogsbruk och ta stor natur- och kulturmiljöhänsyn samt hänsyn till rennäringen.</P> <P class="p19 ft3">2</P> </DIV> <DIV id="page_3"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p20 ft6">Innehållsförteckning</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD class="tr2 td2"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_5">1</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr2 td3"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_5">Förslag till riksdagsbeslut ................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td4"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_5">5</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_6">2</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_6">Ärendet och dess beredning .............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_6">6</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_7">3</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_7">Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td3"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_7">för naturvården i skogen med frivillighet som grund .......................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_7">7</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_10">4</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td3"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_10">Styrmedel och arbetsformer bör utvecklas för ökat</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td4"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td3"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_10">engagemang för naturvård..............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td4"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_10">10</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_10">4.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p23 ft3"><A href="#page_10">Frivillighet som grund vid formellt skydd .......................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_10">10</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_14">4.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p23 ft3"><A href="#page_14">Översyn av mer förmånliga skatteregler..........................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td4"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_14">14</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft3"><SPAN class="ft3">4.3</SPAN><A href="#page_16"><SPAN class="ft7">En enhetlig, effektiv och standardiserad tillämpning</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p25 ft3"><A href="#page_16">av väntansavtal ................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_16">16</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_17">4.4</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p25 ft3"><A href="#page_17">Mer ändamålsenliga biotopskyddsområden ....................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_17">17</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p26 ft3"><A href="#page_18">4.5</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p25 ft3"><A href="#page_18">Nya och utvidgade nationalparker ...................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_18">18</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td10"><SPAN class="p27 ft3"><A href="#page_20">5 Program för ersättningsmark och markförsäljning från</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td10"><SPAN class="p25 ft3"><A href="#page_20">Sveaskog ........................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_20">20</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft3"><SPAN class="ft3">5.1</SPAN><A href="#page_20"><SPAN class="ft7">Överföring av ersättningsmark för skydd av skog</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft3"><A href="#page_20">samt fortsatt brukande .....................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_20">20</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_23">5.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft3"><A href="#page_23">Utökat markförsäljningsprogram.....................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_23">23</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_26">6</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_26">Skog med höga naturvärden skyddas utifrån lokala</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_26">förutsättningar och markägarens behov .........................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_26">26</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_31">7</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_31">Förtydligande av regelverket om rätt till ersättning .......................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_31">31</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_32">8</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_32">Kunskap om skogen och dess naturvärden.....................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_32">32</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td2"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_32">8.1</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p23 ft3"><A href="#page_32">Skogsstyrelsens nyckelbiotopsregistrering upphör..........</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_32">32</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_37">8.2</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft3"><A href="#page_37">Befintliga uppgifter om skogen bör inte gallras ..............</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_37">37</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td2"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_42">8.3</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p23 ft3"><A href="#page_42">Kunskapsunderlag och stöd till markägare......................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_42">42</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td2"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_47">9</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td11"><SPAN class="p22 ft3"><A href="#page_47">Regelförenklingar...........................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_47">47</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft3"><SPAN class="ft3">9.1</SPAN><A href="#page_47"><SPAN class="ft7">Skogsstyrelsen bör få ett uppdrag om</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p1 ft3"><A href="#page_47">regelförenkling ................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_47">47</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p24 ft3"><SPAN class="ft3">9.2</SPAN><A href="#page_50"><SPAN class="ft7">Reglerna om planterad granskog på åkermark bör</SPAN></A></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p28 ft3"><A href="#page_50">ses över ............................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_50">50</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p1 ft3"><A href="#page_52">10</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_52">Det nationella skogsprogrammet fram till 2030 .............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_52">52</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td13"><SPAN class="p1 ft3"><A href="#page_55">11</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td16"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_55">Nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen............................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr1 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_55">55</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td13"><SPAN class="p1 ft3"><A href="#page_58">12</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td16"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_58">Långsiktig rådgivningskampanj för ökad hållbar tillväxt och</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td9"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td16"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_58">hållbart brukande i skogen .............................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_58">58</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p1 ft3"><A href="#page_61">13</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td16"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_61">Skog och klövvilt ...........................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_61">61</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p1 ft3"><A href="#page_63">14</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td16"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_63">Åtgärder för att stärka skogsbruket genom ökade möjligheter</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td16"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_63">till klimatanpassning ......................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_63">63</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p1 ft3"><A href="#page_64">15</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td16"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_64">Staten som föregångare i hållbart skogsbruk .................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_64">64</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td13"><SPAN class="p1 ft3"><A href="#page_68">16</A></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr3 td16"><SPAN class="p29 ft3"><A href="#page_68">Konsekvenser .................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_68">68</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td17"><SPAN class="p1 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td15"><SPAN class="p28 ft3"><A href="#page_72">Sammanfattning av betänkandet Stärkt äganderätt,</A></SPAN> </TD> <TD class="tr3 td9"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td14"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p28 ft3"><A href="#page_72">flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td14"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p28 ft3"><A href="#page_72">2020:73) ..........................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_72">72</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">3</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_4"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr2 td18"><SPAN class="p1 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td19"><SPAN class="p1 ft3">Bilaga 2</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td20"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_95">Förteckning över remissinstanser .....................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr2 td21"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_95">95</A></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td22"><SPAN class="p1 ft3"><A href="#page_97">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 november</A></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td21"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_97">2021 .......................................................................................</A></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p21 ft3"><A href="#page_97">97</A></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p31 ft3">4</P> </DIV> <DIV id="page_5"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD rowspan=2 class="tr7 td23"><SPAN class="p32 ft1">1</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr7 td24"><SPAN class="p33 ft1">Förslag till riksdagsbeslut</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p1 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td25"><SPAN class="p1 ft8">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p4 ft3">Regeringens förslag:</P> <P class="p34 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft9">Riksdagen bemyndigar regeringen att under perioden 2022 och 2023 överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar produktiv skogsmark som inte utgör fjällnära skog från Sveaskog AB (publ) till staten genom utdelning av fastigheter eller av aktier i ett av Sveaskog AB (publ) ägt dotterföretag.</SPAN></P> <P class="p35 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft9">Riksdagen bemyndigar regeringen att till staten överföra fastigheter som ägs av ett bolag som staten förvärvat genom utdelning av aktier enligt 1.</SPAN></P> <P class="p36 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft9">Riksdagen bemyndigar regeringen att dels vidta de åtgärder som krävs för att genomföra överföringen enligt 1 och 2, dels avyttra de tillgångar som överförs till staten enligt 1 och 2 (avsnitt 5.1).</SPAN></P> <P class="p36 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft9">Riksdagen godkänner att Sveaskog AB (publ) ges i uppdrag att, mot marknadsmässig ersättning, i stället för nuvarande markförsäljningsprogam, avyttra totalt upp till 60 000 hektar produktiv skogsmark för att kunna användas som ersättningsmark till enskilda markägare av skog samt skogsfastigheter som ägs och förvaltas gemensamt inom så kallade allmänningsskogar och häradsallmänningsskogar (avsnitt 5.2).</SPAN></P> <P class="p37 ft3">5</P> </DIV> <DIV id="page_6"> <P class="p20 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p38 ft1"><SPAN class="ft1">2</SPAN><SPAN class="ft10">Ärendet och dess beredning</SPAN></P> <P class="p39 ft3">Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi (dir. 2019:46). Utredningstiden förlängdes till den 30 november 2020 genom tilläggsdirektiv (dir. 2020:63). Utredningen, som tog namnet Skogsutredningen 2019 överlämnade den 30 november 2020 betänkandet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73). En sammanfattning av betänkandet finns i <SPAN class="ft4">bilaga 1</SPAN>.</P> <P class="p15 ft3">Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i <SPAN class="ft4">bilaga 2</SPAN>. Remissvaren finns tillgängliga i Miljödepartementet (M2020/01926).</P> <P class="p16 ft3">I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23) aviserade regeringen avsikten att lämna en proposition till riksdagen med anledning av Skogsutredningens förslag.</P> <P class="p18 ft11">I denna proposition behandlas delar av utredningens förslag. Regeringen avser att, efter inhämtande av Lagrådets yttrande, återkomma till riksdagen med förslag som tydliggör bestämmelserna om rätt till ersättning vid avslag på ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog.</P> <P class="p40 ft3">Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna (bet. 2017/18:MJU17 punkt 1, rskr. 2017/18:216). Regeringen beslutade om ett regeringsuppdrag om nyckelbiotoper den 17 maj 2018 (N2018/03141). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utgiftsområde 23). Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2019 delade miljö- och jordbruksutskottet inte regeringens bedömning att tillkännagivandet var slutbehandlat (bet. 2018/19:MJU2 s. 18). Riksdagen tillkännagav därför på nytt att regeringen bör säkerställa att inventeringen av nyckelbiotoper är rättssäker och effektiv samt att klassificeringen tar hänsyn till de lokala och regionala förutsättningarna (bet. 2018/19:MJU2 punkt 1, rskr. 2018/19:113). Genom bedömningarna i denna proposition anser regeringen att riksdagens tillkännagivanden om nyckelbiotoper och nyckelbiotopsinventering är tillgodosedda. Tillkännagivandena är därmed slutbehandlade.</P> <P class="p41 ft3">Riksdagen har även tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför att en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstiftningen på området därför bör genomföras (bet. 2017/18:MJU17 punkt 5, rskr 2017/18:216). Genom bedömningarna i denna proposition anser regeringen att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett i de delar som avser nyckelbiotoper, nyckelbiotopsinventeringen och i övrigt kring</P> <P class="p42 ft3">6</P> </DIV> <DIV id="page_7"> <P class="p43 ft3">inriktningen för att säkerställa en god incitamentsstruktur för hållbart Prop. 2021/22:58 skogsbruk.</P> <P class="p44 ft13"><SPAN class="ft1">3</SPAN><SPAN class="ft12">Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr9 td26"><SPAN class="p1 ft3">Skogsnäringen står i dag för ca 10 procent av Sveriges totala varuexport</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td26"><SPAN class="p1 ft5">och skapar jobb och tillväxt i hela landet. Regeringen prioriterar åtgärder</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td7"><SPAN class="p1 ft14">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft3">för att Sverige ska ha en växande skogsnäring och ökad hållbar skoglig</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft3">skogen. Sverige har också ett ansvar att bevara, restaurera och utveckla</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">den biologiska mångfalden i den svenska skogen samt nationella och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">internationella åtaganden för att skydda biologisk mångfald i skogen.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">Hållbar skoglig tillväxt för jobb och export, ersättning av fossila råvaror,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft3">ökad cirkularitet samt kolinbindning i biomassa och marken ska främjas</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">och läckage av växthusgaser från mark och andra källor minskas.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p45 ft3">Sverige har en stark tradition av många, småskaliga aktiva skogsägare</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">som förvaltar och brukar sin skog för kommande generationer. Många av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">dessa skogsägare har skogsfastigheter som kan ha varit ägda av samma</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">släkt i generationer och de känslomässiga banden till sitt ägande kan vara</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft3">mycket starkt. Nästan hälften av den svenska skogen ägs av ca 320 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">enskilda privata skogsägare. För många är skogen som inkomst och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft3">säkerhet avgörande för möjligheten att bo och verka i glesbygd och för att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">hela Sverige ska leva. Den skog som avverkas i dag har som regel stått i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">minst åttio år och den skog som planteras i dag ska tas omhand av våra</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">barn och barnbarn. Från 1950 till i dag har virkesförrådet i Sverige ökat</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft3">med 80 procent samtidigt som den årliga avverkningsvolymen har mer än</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">fördubblats, vilket har bidragit till en stark ekonomisk utveckling. De</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft3">senaste 25 åren har vi fått mer gammal skog. Arealer skog med grov död</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">ved, grova träd och äldre lövrik skog ökade under <NOBR>1990-talet</NOBR> och en bit in</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">på <NOBR>2000-talet,</NOBR> men har sedan planat ut. Fram till 1993 handlade</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">skogspolitiken mycket om produktion. I dagens skogspolitik, som infördes</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft3">1993, gäller principen frihet under ansvar och skogsvårdslagens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">(1979:429) två jämställda mål om miljö och produktion. Det har varit en</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft3">framgångsrik politik för att få naturvärden att utvecklas i skogen samt lett</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">till ekonomisk tillväxt och ett ökat virkesförråd. Att värna dessa principer</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">är centralt för den fortsatta skogspolitiken Arbetet med att förbättra den</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft3">biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna kommer även fortsatt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">vara viktigt. Framåt behövs ytterligare kunskap och utveckling om hur</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">naturvården kan bli ännu bättre i brukade skogar.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p45 ft3">För svensk ekonomi och möjligheten till export av produkter som har</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">sitt ursprung i skogen och för den biologiska mångfalden är skogs-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">brukarnas insatser viktiga. Värdet av skogens nyttor som resurs för att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td26"><SPAN class="p1 ft3">ersätta fossila råvaror och stärka den resurseffektiva cirkulära ekonomin,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">som långsiktig kolsänka samt för ekosystemtjänster kommer att öka</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td26"><SPAN class="p1 ft3">eftersom de på olika sätt utgör förutsättningar för att Sverige ska klara</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr6 td7"><SPAN class="p21 ft3">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td26"><SPAN class="p1 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD class="tr2 td18"><SPAN class="p1 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td27"><SPAN class="p1 ft3">klimatmålen. Handel med förnybara råvaror och material är ett viktigt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">bidrag till att minska användning av varor som ger större klimatutsläpp i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">andra delar av världen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt bidrar till att i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">ökad utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">och miljö.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p45 ft3">För att skydda värdefull natur och värna rödlistade och akut utrotnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">hotade arter bör naturvården stärkas på ett sätt som bygger på legitimitet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">hos de människor och verksamheter som berörs. På så sätt kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">engagemanget för naturvård hos dem som äger skog uppmuntras och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">tillvaratas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">I Sverige är äganderätten grundlagsskyddad. Av 2 kap. 15 § regerings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">formen framgår att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark utom när det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">krävs för att tillgodose allmänna angelägna intressen. Ersättning ska vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">mark.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft11">Trots att äganderätten är stark i svensk lagstiftning finns ett behov av att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">åtgärda brister som lett till tillämpningar som kritiserats. De senaste åren</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">har många typer av ärenden som rör skog prövats i domstol. I många fall</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">på initiativ av myndighet men ibland efter att enskilda överklagat beslut.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">Bland annat har frågan om rätt till ersättning vid avslag på ansökan till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">avverkning i fjällnära skog och frågan om nyckelbiotopsregistreringar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">varit uppe till prövning. Det har skapat en känsla av osäkerhet då skogs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">ägare inte i förväg kan veta utfallet av de beslut och inventeringar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">myndigheter utför.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Myndigheternas arbete ska bedrivas i god samarbetsanda med mark-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">ägare och med respekt för äganderätten. Därför är det viktigt att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">myndigheternas kvalitetsarbete stärks, att äganderättsperspektivet tydlig-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">görs i myndigheternas arbete och att markägare ges bättre förutsättningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">att förstå lagkrav och får möjlighet att bli mer delaktiga i naturvårdsarbetet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">Detta skapar bättre förutsättningar för större uppslutning bakom, och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">engagemang för, naturvårdsarbetet i skogen, inklusive olika skyddsformer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11">för skogsägarna. Myndigheter ska också kunna bidra med information och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">kunskap om vad som kan genomföras på frivillig basis. Myndigheter ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">förutom att vara reglerande också ha med sig ett främjandeuppdrag för ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">aktivt hållbart skogsbruk och flexibla skydds- och ersättningsformer.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">Myndigheter ska söka lösningar som främjar både hållbart brukande och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skydd. Det stärker äganderätten och bidrar till uppfyllelse av miljömålen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">Myndigheternas roll för att främja både <NOBR>produktions-,</NOBR> <NOBR>miljö-och</NOBR> klimatmål</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">bör tydliggöras.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Arbetet med att främja ett hållbart skogsbruk som skapar både god</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">hållbar tillväxt, konkurrenskraft samt klimat- och miljönytta är ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">gemensamt arbete mellan markägare och myndigheter. När skogsområden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">är skyddsvärda ska berörda myndigheter ha förutsättningar att erbjuda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">markägare olika verktyg för att hitta en lämplig skyddsåtgärd.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">Skogspolitikens princip om frihet under ansvar ligger fast samtidigt som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">markägare inte ska komma i kläm för att det saknas resurser för formellt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skydd. Initiativ till formellt skydd bör enklare kunna tas av markägare.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">Frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td18"><SPAN class="p1 ft3">8</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_9"> <P class="p46 ft3">Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska Prop. 2021/22:58 avverkas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller frivilliga</P> <P class="p47 ft3">avsättningar.</P> <P class="p10 ft3">När markägaren är överens med staten eller kommunen om formellt skydd ska beslut fattas skyndsamt och ersättning betalas ut i anslutning till skyddsbeslutet i den utsträckning markägaren har rätt till. Det bör över tid finnas tillräckligt med resurser för att förvalta och utveckla de naturvärden som den skyddsvärda skogen innehåller. Myndigheterna ska få ökade möjligheter att prioritera skötsel av redan skyddad natur.</P> <P class="p48 ft3">Arbetet med att bevara biologisk mångfald i skogen bör stärkas och i ökande grad ske på ett sammanhållet, rättssäkert och effektivt sätt. Det bör bli enklare för markägare att välja mellan olika skyddsformer, vilket förutsätter ett tätt samarbete mellan myndigheterna och en hög grad av transparens gentemot markägare. Nya ersättningsformer och incitamentsskapande åtgärder för naturvård, som bygger på att frivillighet är grunden vid formellt skydd, tas fram. Frivillighet är redan med rådande skogspolitik central då skogsägare med och utan myndigheternas inblandning avstår från att bruka delar av sin skog för att säkra <NOBR>miljö-,</NOBR> natur- och kulturvärden. Myndigheterna ska fortsatt ha möjlighet att uppfylla behovet av att de skyddade områdena är ekologiskt representativa och väl förbundna Därför bör myndigheterna utifrån landskapsperspektiv och kostnadseffektivitet ha möjlighet att utlysa vilka slags skogar där den särskilt emotser förslag om skydd. Markägare bör enklare än i dag själva kunna föreslå områden för formellt skydd. En helhetssyn på landskapet är också viktigt för uppfyllelse av de nationella miljö- och klimatmålen och Sveriges internationella åtaganden.</P> <P class="p49 ft3">I genomförandet av formellt skydd finns en stor potential att öka acceptansen hos markägare t.ex. genom att möjligheten att kombinera skydd med ett visst anpassat brukande kan främjas när det är förenligt med skyddets syften. Äganderätten bör vidare värnas genom att det är enkelt för markägare att ha kvar ägandet av sin skog eller att markägaren exempelvis har kvar möjligheter till jakt, fiske, vedhuggning för husbehov och att bygga en mindre stuga, när det är förenligt med skyddets syften. Det bör fortsatt vara enkelt att välja mellan olika brukningsmetoder med hänsyn till skogens förutsättningar, ekonomiska och, sociala värden samt biologisk mångfald. I slutändan är det markägarens beslut vilken brukningsmetod som är bäst lämpad för sin fastighet inom ramen för lagens krav och sektorsansvaret. Det är viktigt att utveckla en större variation i de brukade skogarna där miljö och klimatinsatserna bör öka.</P> <P class="p50 ft3">9</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr12 td28"><SPAN class="p51 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td7"><SPAN class="p52 ft16">4</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr0 td29"><SPAN class="p1 ft1">Styrmedel och arbetsformer bör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td28"><SPAN class="p1 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p1 ft1">utvecklas för ökat engagemang för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td7"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p1 ft1">naturvård</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td7"><SPAN class="p53 ft18">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td29"><SPAN class="p1 ft19">Frivillighet som grund vid formellt skydd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p1 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td30"><SPAN class="p1 ft21">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td32"><SPAN class="p29 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning</SPAN>: Äganderätten bör stärkas vid formellt skydd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p29 ft3">av skog genom att frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p29 ft3">utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p29 ft3">Initiativ till formellt skydd bör enklare kunna tas av markägare. När det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p29 ft3">ska fattas beslut om att inrätta formellt skydd av skog bör avsteg från</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p29 ft3">frivillighet vara mer restriktivt än i dag, när så är befogat.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td31"><SPAN class="p1 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td33"><SPAN class="p1 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td27"><SPAN class="p54 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer delvis med regeringens.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">Utredningen anser dock att regeringen i ett nationellt handlingsprogram</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">för biologisk mångfald bör ange frivilligt formellt skydd som det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">huvudsakliga arbetssättet för formellt skydd av skog där samtycke ska vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">en förutsättning och ange kriterier för myndigheternas möjlighet att med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">tvång inskränka egendomsskyddet. Utredningen bedömer vidare att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">skogsnäringens och markägarnas organisationer behöver ta ett stort ansvar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">för att bidra till att genomförandet blir framgångsrikt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p54 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna</SPAN>: Många instanser är övervägande positiva till ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">arbetsätt som bygger på frivillighet som huvudsakligt arbetssätt samtidigt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">som flera instanser är övervägande negativa eller avstyrker det. Flera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">länsstyrelser framför att dagens arbetssätt till allra största delen redan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">bygger på frivillighet, men att det oftast är myndigheten som initierar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p1 ft3">processen.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td29"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p54 ft3">Majoriteten av svarande kommuner, majoriteten av skogsägarna, de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft3">flesta regioner samt bl.a. </SPAN>Linnéuniversitetet<SPAN class="ft3">, </SPAN>Boverket<SPAN class="ft3">, </SPAN>Skogsstyrelsen<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft25">Fäbodarnas riksförbund<SPAN class="ft11">, </SPAN>Sveriges advokatsamfund <SPAN class="ft11">och </SPAN>länsstyrelserna i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft4">Jönköpings län, Västerbottens län <SPAN class="ft3">och </SPAN>Örebro län <SPAN class="ft3">är övervägande</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">positiva. Flera instanser lyfter behovet av att staten har tillräckliga medel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">för att ersätta markägare vid beslut om formellt skydd. Flera menar att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11">förslaget kan öka incitament att bevara naturvärden och att detkan öka tillit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">och förtroende mellan markägare och myndigheter. Flera är kritiska till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">föreslagna undantag ifrån frivilligheten, medan andra understryker vikten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">av att myndigheternas beslutanderätt kvarstår och att undantag görs för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skogar av särskilt allmänt intresse. <SPAN class="ft4">Kammarkollegiet </SPAN>ser en risk att stora</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">värden för den biologiska mångfalden förloras om frivilligt formellt skydd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">ska vara det huvudsakliga eller enda arbetssättet för skydd av skog.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Jönköpings län </SPAN>anger att de ekologiskt viktigaste</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skogsområdena ofta är ekonomiskt värdefulla och sällan är de som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11">markägare själva tar initiativ till att skydda. Länsstyrelsen ser också en stor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">risk med att anmälda områden är för små för att vara funktionella. Några</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11">instanser, bl.a. <SPAN class="ft25">Skogforsk </SPAN>och <SPAN class="ft25">Lunds universitet</SPAN>, lyfter att arbetssättet med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">frivilligt formellt skydd utgår ifrån att markägare har stor kunskap om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">naturvärden och dess betydelse för biologisk mångfald. <SPAN class="ft25">Friluftsfrämjandet</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">menar också att det kommer kräva ny kompetens hos både naturvårdande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr3 td28"><SPAN class="p55 ft3">10</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">myndigheter och skogsnäringen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td7"><SPAN class="p1 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td29"><SPAN class="p1 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_11"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p56 ft4">Flertalet länsstyrelser<SPAN class="ft3">, </SPAN><NOBR>Göteborgs-<SPAN class="ft3">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft3"> </SPAN>Lunds- Stockholms<SPAN class="ft3">, och </SPAN>Uppsala universitet<SPAN class="ft3">, </SPAN>Havs- och vattenmyndigheten<SPAN class="ft3">, </SPAN>Naturhistoriska riksmuseet<SPAN class="ft3">,</SPAN></P> <P class="p57 ft4">Naturskyddsföreningen<SPAN class="ft3">, </SPAN>Naturvårdsverket<SPAN class="ft3">, </SPAN>Svenska Samernas riksförbund<SPAN class="ft3">, </SPAN>Världsnaturfonden <SPAN class="ft3">och </SPAN>Växjö tingsrätt (Mark- och miljödomstolen) <SPAN class="ft3">avstyrker eller är övervägande negativa till förslaget. Många länsstyrelser menar att dagens arbetssätt som redan bygger på frivillighet fungerar bra och att inskränkningar skulle försvåra ett strategiskt arbetssätt,uppfyllelsen av internationella åtaganden och att åstadkomma en grön infrastruktur med tillräckligt stora och sammanhängande skyddade områden. Flera lyfter utvärderingen av programmet Komet som pekar på sämre kostnadseffektivitet och sämre måluppfyllelse än nuvarande arbetssätt. Det är också ologiskt och innebär praktiska problem att särbehandla skog, som ofta ingår i skyddsvärda områden bestående av flera olika andra naturtyper.</SPAN></P> <P class="p58 ft11"><SPAN class="ft25">Göteborgs universitet </SPAN>anser att förslaget är onödigt eftersom det redan är möjligt för markägare att ta initiativ till skydd samt att förslaget försvårar planeringen av artrika nätverk av skyddade områden. <SPAN class="ft25">Uppsala universitet </SPAN>motsätter sig att dagens styrmedelsmodell (frihet under ansvar) föreslås utökas trots att målen hittills inte nåtts och anser att rådande system med befintliga uttryck för proportionalitetsprincipen och den i dag generösa rätten till intrångsersättning redan speglar en väl avvägd balans mellan enskilda och allmänna intressen. <SPAN class="ft25">Lunds universitet </SPAN>instämmer i behovet av att skapa incitament för att markägaren ska vara delaktig i beslutsprocessen på ett tidigt stadium, men ifrågasätter om det är tillräckliga incitament för att skydda skog. Flera av universiteten hänvisar till resultatet av utvärderingen av Komet som argument mot förslaget.</P> <P class="p59 ft4">Havs- och vattenmyndigheten <SPAN class="ft3">liksom </SPAN>Naturvårdsverket <SPAN class="ft3">anser att nuvarande arbetssätt vad gäller skydd av värdefull natur är mer ändamålsenligt och vill behålla det för samtliga naturtyper. Landskapsperspektivet är mycket viktigt ur ett bevarandeperspektiv på både kort och lång sikt och ett enskilt objekt består ofta av en mosaik av naturtyper. </SPAN>Naturvårdsverket <SPAN class="ft3">anser att dagens situation med otillräckliga ekonomiska medel hos beslutsfattande myndigheter är ett större problem för markägarna än det faktum att myndigheterna har möjlighet att fatta beslut mot markägarens vilja. Båda myndigheterna ser en risk för lägre kvalitet på skyddad natur och sämre kostnadseffektivitet med förslaget.</SPAN></P> <P class="p60 ft4">Greenpeace<SPAN class="ft3">, </SPAN>Naturskyddsföreningen <SPAN class="ft3">och </SPAN>Världsnaturfonden WWF <SPAN class="ft3">avstyrker förslaget av till stora delar samma anledningar som angetts av länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket.</SPAN></P> <P class="p61 ft26">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft11">En övergripande utgångspunkt för naturvården i skogen bör vara att regelverk, andra styrmedel och arbetsformer i högre grad än i dag leder till att markägare vill bevara och utveckla naturvärden på sin fastighet. Den svenska skogspolitiken bygger på två jämställda mål, miljömålet och produktionsmålet. Skogspolitikens grunder ligger fast (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252). En grundläggande del av skogspolitiken är skogsbrukets sektorsansvar och skogsägarnas frihet under ansvar. Markägare och andra aktörer inom skogsbruket har ansvar för att bedriva sin verksamhet på ett hållbart sätt, så att skogspolitikens två jämställda mål nås och för att bidra till de nationella miljömålen. Skogsbrukets sektorsansvar innebär att utöver de krav som lagstiftningen ställer är det avgörande med frivilliga</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p62 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">11</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p63 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td27"><SPAN class="p1 ft3">insatser för att dessa mål ska nås, t.ex. genom frivilliga avsättningar och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">hänsyn (prop. 2013/14:141 s. 92, 116 och 122). Principen om frihet under</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">ansvar innebär att den enskildes äganderätt till sin skog ska värnas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">samtidigt som skogsägaren har en betydelsefull del i det gemensamma</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">ansvaret att förvalta skogsresursens alla värden på ett långsiktigt hållbart</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">sätt i enlighet med ekosystemansatsen (prop. 2007/08:108 sid. 25).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p45 ft3">I Norge har ett system med frivilligt skydd av skog använts sedan år</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">2003, Utvärderingar har visat att konflikterna mellan markägare och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">myndigheter minskade genom systemet och att det bidragit till mer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">effektivt använda medel jämfört med arbetet före 2003.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p45 ft3">En övergripande utgångspunkt för naturvården i skogen bör vara att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">regelverk, andra styrmedel och arbetsformer i högre grad än i dag tar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">tillvara och främjar markägarens vilja att bevara och utveckla naturvärden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">på sin fastighet. För att nå en förbättrad måluppfyllelse och få ett ökat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">deltagande från främst markägarna, bör därför naturvårdsarbetet i skogen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">utvecklas. Det ska bland annat ske genom att frivilligt formellt skydd ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">myndigheterna.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p45 ft3">Regeringen anser att avsteg från frivillighet när beslut om att inrätta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">formellt skydd av skog ska fattas bör göras mer restriktivt än idag, när så</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">är befogat, exempelvis om det specifika området bör bevaras till följd av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">internationella åtaganden eller för andra särskilt angelägna allmänna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">intressen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Grunderna för bedömningar om avsteg från frivilligheten vid beslut om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skydd av mark finns i miljöbalken. Vid sådana beslut uppställer bl.a.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">regeringsformen krav på proportionalitet mellan den enskildes rättigheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">och det angelägna allmänna intresset som ska skyddas. Regeringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11">bedömer att det som framgår i detta avsnitt inte föranleder några ändringar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">i miljöbalken.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Annat arbetssätt än det som är baserat på frivillighet ska vara väl</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">motiverat. En förtroendefull samverkan mellan olika aktörer är avgörande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">för ett framgångsrikt arbete med bevarande och hållbart nyttjande av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">biologisk mångfald för en hållbar utveckling. Merparten av arbetet med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">genomförande av naturvårdspolitiken, likväl som andra politikområden,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">sker på regional och lokal nivå. Ett hållbart skydd och förvaltning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">naturområden är, förutom markägaren, beroende av en lång rad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">intressenter och aktörer, och deras engagemang, kunskap och förmåga att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">samarbeta. Myndigheterna arbetar redan i dag efter att överenskommelser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">med markägare ska ske på frivillig väg. Markägare har också möjlighet att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11">själva anmäla intresse för att formellt skydda skogar med höga naturvärden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">genom det arbetssätt som har utvecklats för att ta vara på markägares</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">intresse för att skydda värdefull natur på sina marker. Det sker i dag inte i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">tillräckligt stor omfattning och sådana arbetsformer bör därför utvecklas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">och stärkas så att processen och beslut om att skydda värdefulla</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skogsområden sker i god dialog med skogsägarna. Arbetssätt där</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">frivillighet är utgångspunkten bidrar till ökad acceptans hos skogsägarna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">och är en incitamentsskapande åtgärd som i högre grad bör leda till att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">markägaren vill bevara och utveckla naturvärdena på sin fastighet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">Regeringen bedömer att dagens situation med otillräckliga ekonomiska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">medel eller brist på ersättningsmark och långa handläggningstider för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p64 ft3">12</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">ersättning hos beslutande myndigheter är ett stort problem för markägarna,</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_13"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft3">i de fall de har nekats avverkning. Det är angeläget att myndigheterna anstränger sig för att ha en god dialog med markägare så att processen vid skydd av natur blir så bra som möjligt. Regeringen bedömer att äganderätten bör stärkas vid formellt skydd av skog genom att i större utsträckning bygga på frivillighet och markägarens eget initiativ. För att uppnå detta bör det bli enklare för markägare att ta initiativ till formellt skydd genom att arbetssätten vid formellt skydd utvecklas med frivillighet som grund. Regeringen bedömer att arbetsformer där markägarna i första hand föreslår områden för formellt skydd (naturreservat, biotopskyddsområde eller naturvårdsavtal) bör utvecklas och att myndigheterna ska sträva efter att vara lyhörda gentemot markägaren om vilken skyddsform som ska väljas. Det bör också bli enklare för markägare att välja mellan olika skyddsformer, vilket förutsätter ett tätt samarbete mellan myndigheterna och en hög grad av transparens gentemot markägare. Myndigheterna bör därför kunna föreslå olika typer av områdesskydd för skogsägare och i dialog med skogsägaren komma fram till vilken typ av områdesskydd som är lämpligt. I arbetet med att förbereda naturreservat är förhandlade lösningar, med oberoende värdering, ett gynnsamt arbetssätt som fortsatt ska kunna användas. Egna initiativ till formellt skydd bör enklare kunna tas av markägare och bör när så är möjligt prioriteras av myndigheterna givet att marken håller de naturvärden som efterfrågas. Myndigheterna ska fortsatt ha möjlighet att uppfylla behovet av att de skyddade områdena är ekologiskt representativa och väl förbundna varför de utifrån landskapsperspektiv och kostnadseffektivitet bör ha möjlighet att utlysa vilka slags skogar, i förekommande fall inklusive i vilken del av länet, där den särskilt emotser förslag om skydd.</P> <P class="p66 ft3">På så sätt ska områdesskyddet ge hög naturvårdsnytta med kostnadseffektivitet. Myndigheterna bör kunna bedöma och kvalitetssäkra de områden som markägaren har föreslagit och som tas vidare till ett formellt skydd där markägaren får ersättning i den utsträckning som markägaren har rätt till.</P> <P class="p67 ft3">Flera av miljökvalitetsmålen och internationella åtaganden om biologisk mångfald innebär att naturområden kan behöva skyddas långsiktigt. Arbetet med bevarandet av biologisk mångfald bör i ökande grad ske på ett sammanhållet, konsekvent och effektivt sätt vilket långsiktigt stärker naturvården. De resurser som staten satsar på formellt skydd av skog genom nationalpark, naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal ska sträva efter att ge största möjliga nytta för naturvården och samtidigt kunna säkra att den enskilde markägaren får ersättning i den utsträckning markägaren har rätt till. Regeringen bedömer att skyddsformerna nationalpark, naturreservat och biotopskyddsområde är fortsatt mycket viktiga i det formella skyddet av de värdefullaste naturområdena. De ger ett långsiktigt bevarande och kan anpassas efter många olika naturtyper och andra förhållanden. Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som tar tillvara markägarnas vilja och intresse att bidra till att miljömålen nås. Regeringens bedömning är att nationell strategi för formellt skydd av skog (Naturvårdsverket, rapport 6762) ger ett praktiskt stöd att prioritera och goda möjligheter att samverka om områdesskyddet för en ökad legimitet hos markägare samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas på ett kostnadseffektivt sätt.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p62 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">13</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="p14dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035814x1.jpg/" id="p14img1"> </DIV> <P class="p68 ft11">Prop. 2021/22:58 Processen med att bilda områdesskydd bör bli snabbare och effektivare med stark rättssäkerhet. När markägaren är överens med staten måste beslut kunna fattas snabbare. Målsättningen bör vara att beslut om skydd och ersättning ska fattas samtidigt och när skog skyddas formellt ska ersättning betalas ut i den utsträckning markägaren har rätt till. Det är ett ömsesidigt intresse för staten och markägare att processen med att bilda områdesskydd inte drar ut på tiden. Regeringen avser att ge berörda myndigheter i uppdrag att se över den nationella strategin för formellt skydd av skog med utgångspunkt i regeringens bedömning i denna proposition och särskilt lyfta in hur äganderättsperspektivet ska stärkas, de nya skyddsformerna användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt som skogar med höga skyddsvärden skyddas. Utgångspunkten för det formella skyddet av skog bör som tidigare vara den nationella strategin. Arbetssättet med frivilligt formellt områdesskydd i linje med ovan bör utvärderas för att se i vad mån det på ett bra sätt har bidragit till att nå de skogs- och miljöpolitiska målen, och till stärkt äganderätt.</P> <P class="p69 ft3">Det bör också finnas tillräckligt med resurser för att förvalta och utveckla naturvärden på redan avsatta marker. Myndigheterna ska få ökade möjligheter att prioritera skötsel av skyddade områden.</P> <P class="p70 ft19"><SPAN class="ft18">4.2</SPAN><SPAN class="ft27">Översyn av mer förmånliga skatteregler</SPAN></P> <P class="p71 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>Det bör utredas om intrångsersättning eller löseskilling för naturvårdande ändamål på ett ändamålsenligt sätt kan beskattas inom ramen för systemet med ersättningsfond. Vidare bör det göras en översyn av reglerna om ersättning för naturvårdsavtal i syfte att möjliggöra periodisering genom insättning på skogskonto eller liknande.</P> <P class="p72 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen bedömer att det bör utredas om ersättningen vid intrång eller inlösen ska bli skattefri samt att nivån som en konsekvens av detta ska sänkas från 125 procent av marknadsvärdesminskningen till 100 procent. Alternativt anser utredningen att reglerna för avsättning till ersättningsfond bör ses över i syfte att möjliggöra en förlängd tid för förvärv av ersättningsfastighet avseende ersättning enligt 31 kap. miljöbalken för formellt skydd av skog. I en utredning bör det ingå en översyn av reglerna för ersättning för naturvårdsavtal för att möjliggöra beskattning i annat inkomstslag eller periodisering samt om ersättning vid nekat tillstånd i fjällnära skog kan omfattas av reglerna som gäller för skogsskadekonto.</P> <P class="p73 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>De flesta remissinstanser är positiva men det finns invändningar mot att ersättning för olika typer av markintrång skulle beskattas på skilda sätt. Flera företrädare för skogsbruket, universitet, länsstyrelser och regioner är positiva till förslaget om att utreda om skattefrihet bör införas för intrångsersättning motsvarande 100 procent av marknadsvärdesminskningen samt för löseskilling och markköp i naturvårdsyfte. <SPAN class="ft4">Bergvik Skog Öst AB </SPAN>anser att förslaget förenklar</P> <P class="p74 ft3">hanteringen av ersättningar för såväl stat som skogsägare. Samtidigt</P> <P class="p20 ft3">14</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft3">missgynnas inte den som har låga ingångsvärden för sin fastighet eller saknar avdragsutrymme i sin beskattning av skogsrörelsen. <SPAN class="ft4">Stora Enso </SPAN>förordar att reglerna för ersättning enligt 31 kap. miljöbalken behålls men att möjligheten till avsättning till ersättningsfond utvecklas, med längre tid och att återläggningspåslaget knyts till statslåneräntan. <SPAN class="ft4">Kammarkollegiet </SPAN>tillstyrker att ersättningen för marknadsvärdesminskning samt för löseskilling och markköp i naturvårdssyfte ska uppgå till 100 procent av marknadsvärdet. <SPAN class="ft4">Regelrådet </SPAN>bedömer att effekten av skattefri ersättning skulle vara störst för mindre och medelstora företag. <SPAN class="ft4">Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Umeå, Vänersborgs tingsrätt (Mark- och miljödomstolen) </SPAN>och <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Skåne och Blekinge län </SPAN>är tveksamma till förslaget och anser att förslaget skulle innebära att olika typer av markintrång skulle behandlas olika. En samordning med andra slag av intrång från samhällets sida bör övervägas om föreslagna ersättningsregler samt skattebefrielse kommer i fråga. anser att även frågan om hur beskattad ersättning ska behandlas vid ett återkrav måste utredas. <SPAN class="ft4">Region Jämtland Härjedalen </SPAN>är tveksam till förslaget eftersom skatteintäkterna kommer att påverkas negativt.</P> <P class="p75 ft4">Naturvårdsverket <SPAN class="ft3">och </SPAN>länsstyrelserna i Halland, Jönköping och Jämtlands län <SPAN class="ft3">och </SPAN>Förvaltningsrätten i Jönköping <SPAN class="ft3">tillstyrker förslaget att se över reglerna för beskattning av naturvårdsavtal, tillsammans med </SPAN>Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Södra Skogsägarna, Norra Skog, Skogssällskapet, Stora Enso Skog AB, region Jönköping och region Västmanland<SPAN class="ft3">. </SPAN>LRF <SPAN class="ft3">anser att kapitalbeskattning vore önskvärt, men även alternativet att ersättningen ska kunna periodiseras under en längre period. Södra Skogsägarna anser att såväl periodisering av ersättning som kapitalbeskattning av ersättningen är förslag som är intressanta och bör utredas vidare, med beaktande av enskilda skogsägares olika förutsättningar. </SPAN>Kammarrätten i Jönköping <SPAN class="ft3">noterar att frågan om naturvårdsavtal kan periodiseras vid beskattningen har utretts tidigare, bl.a. i betänkandet Förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag (SOU 2014:68), och om en sådan ordning övervägs bör det utredas ytterligare.</SPAN></P> <P class="p76 ft22">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Skogsutredningen föreslår några frågor rörande ändrad beskattning som regeringen bör utreda vidare. Regeringen delar bedömningen att för att öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning bör skattereglerna för ersättningen göras mer gynnsamma. En grundläggande princip i skattesystemet är att alla intäkter i princip bör beskattas. Ersättningen bör därför även fortsättningsvis beskattas men beskattningstidpunkten bör kunna skjutas på framtiden. Detta innebär att frågan om skattefri intrångsersättning eller löseskilling inte bör utredas.</SPAN></P> <P class="p60 ft3">Regeringen anser att det bör utredas om intrångsersättning eller löseskilling som ges för naturvårdande ändamål på ett mer ändamålsenligt sätt bör kunna beskattas inom ramen för systemet med ersättningsfond. En sådan översyn kan exempelvis gälla den tidsfrist inom vilken en ersättningsfastighet måste förvärvas.</P> <P class="p77 ft3">En annan grundläggande princip för beskattningen är att sådana intäkter som de facto är intäkter i en bedriven näringsverksamhet också ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Avkastningen från en näringsfastighet är exempel på sådana inkomster. Regeringen gör därför</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p62 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">15</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_16"> <DIV id="p16dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035816x1.jpg/" id="p16img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p78 ft3">Prop. 2021/22:58 bedömningen att ersättningar för naturvårdsavtal även fortsättningsvis bör beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Regeringen har dock förståelse för att omedelbar beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet av intäkter från avtal som sträcker sig många år in i framtiden kan medföra progressionseffekter som kan upplevas som oönskade av den skattskyldige. Det bör därför utredas om ersättningen från naturvårdsavtal ska kunna periodiseras på något sätt i syfte att uppnå en mer skatterättsligt neutral beskattning. Uppdraget bör dock inte omfatta ersättning vid nekat tillstånd i fjällnära skog.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p20 ft3">16</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p79 ft3">Vid översynen ska bl.a. de villkor som ställs på utformningen för att reglerna ska vara förenliga med <NOBR>EU-rätten,</NOBR> inklusive reglerna om statligt stöd beaktas. Vidare ska risken för skatteundandragande och den administrativa bördan beaktas.</P> <P class="p80 ft19"><SPAN class="ft18">4.3</SPAN><SPAN class="ft27">En enhetlig, effektiv och standardiserad tillämpning av väntansavtal</SPAN></P> <P class="p81 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>Berörda myndigheter bör ges i uppdrag att utforma riktlinjer för en enhetlig, effektiv och standardiserad tillämpning av naturvårdsavtal som löper under en områdesskyddsprocess (s.k. väntansavtal) där särskild hänsyn tas till markägarens situation.</P> <P class="p82 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens.</P> <P class="p83 ft4"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>Västerbottens allmänningsförbund <SPAN class="ft3">är positivt till förslaget och anser att det är bra med flexibla naturvårdsavtal. </SPAN>Bergvik Skog Öst AB <SPAN class="ft3">är positiv till förslaget och anser att väntansavtal även bör skrivas för sådana områden som redan nu ligger i avvaktan på beslut. </SPAN>Stora Enso Skog AB <SPAN class="ft3">och </SPAN>Jordägareförbundet <SPAN class="ft3">är negativa till förslaget och anser att myndigheter inte ska avgränsa mer areal, än vad det finns finansiering till. </SPAN>Naturvårdsverket <SPAN class="ft3">avstyrker förslaget då det är otydligt vad som faktiskt ska ersättas. Naturvårdsvårdsverket har för avsikt att fortsätta teckna det slags väntansavtal i form av naturvårdsavtal som används redan i dag. Flera länsstyrelser, bl. a </SPAN>Länsstyrelsen i Dalarnas län<SPAN class="ft3">, påpekar också att väntansavtal tillämpas redan i dag. Betydelsen av väntansavtal kan minska om det finns tillgängliga medel för områdesskydd. </SPAN>Länsstyrelsen i Norrbottens län <SPAN class="ft3">anser att det behövs tydliga riktlinjer för när väntansavtal ska användas och hur ersättningsnivåerna ska beräknas. </SPAN>Skydda skogen <SPAN class="ft3">påpekar att väntansavtal inte är kostnadseffektivt, eftersom ekonomiska medel riskerar att tas från pågående reservatsbildningar och att ytterligare kostnader kan uppstå. </SPAN>Världsnaturfonden WWF <SPAN class="ft3">tillstyrker förslaget men anser att det är viktigt att väntansavtal inte leder till förhöjda kostnader och att tillräckliga resurser avsätts så att myndigheter kan arbeta snabbare med områdesskydd.</SPAN></P> <P class="p84 ft22">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Väntansavtal används redan i dag av länsstyrelserna under den tid som en områdesskyddsprocess pågår och innan beslut om områdesskydd fattas. Syftet är att kompensera markägaren för den ekonomiska förlusten som markägaren gör om processen med att</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_17"> <DIV id="p17dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035817x1.jpg/" id="p17img1"> </DIV> <P class="p85 ft3">bilda naturreservat drar ut på tiden. Väntansavtal används inte av Prop. 2021/22:58 Skogsstyrelsen vilket utredningen antar beror på att processen med att</P> <P class="p86 ft3">bilda ett biotopskyddsområde i allmänhet är väsentligt snabbare och enklare än att bilda ett naturreservat. Regeringen bedömer att väntansavtal bör kunna tillämpas på ett enhetligt, effektivt och standardiserat sätt, särskilt i de fall ett större område ska skyddas och det är många markägare involverade. Det är ett ömsesidigt intresse för staten och markägare att processen med att bilda områdesskydd inte drar ut på tiden och hanteras skyndsamt. Regeringen avser därför att ge berörda myndigheter i uppdrag att utforma riktlinjer för en enhetlig, effektiv och standardiserad tillämpning av naturvårdsavtal som löper under en områdesskyddsprocess, s.k. väntansavtal, där särskild hänsyn tas till markägarens situation.</P> <P class="p87 ft19"><SPAN class="ft19">4.4</SPAN><SPAN class="ft27">Mer ändamålsenliga biotopskyddsområden</SPAN></P> <P class="p88 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>Den formella skyddsformen biotopskyddsområden bör ses över i syfte att göra den mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv. Berörda myndigheter bör ges i uppdrag att utreda och lämna förslag på ändring av biotopskyddsinstrumentet.</P> <P class="p89 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens.</P> <P class="p90 ft4"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>Norra skog, SCA SKOG AB , Skogsindustrierna, Skogssällskapet, Stora Enso Skog AB, Skydda skogen <SPAN class="ft3">och </SPAN>Världsnaturfonden <SPAN class="ft3">är positiva till förslaget. </SPAN>Länsstyrelserna i Dalarnas, Hallands, Jämtlands, Jönköpings, Kalmar <SPAN class="ft3">och </SPAN>Örebro län <SPAN class="ft3">tillstyrker förslaget, tillsammans med </SPAN>Skogsstyrelsen <SPAN class="ft3">och </SPAN>Naturvårdsverket<SPAN class="ft3">. Naturvårdsverket anser dock att det inte är lämpligt att skydda större områden som biotopskyddsområde även om processen i viss mån är administrativt enklare. Ett beslut om naturreservat för större områden ger till skillnad mot ett beslut om biotopskyddsområde en ökad tydlighet gentemot fastighetsägare och andra parter genom bland annat beslutade föreskrifter som riktar sig till flera aktörer än markägarna. Naturreservat ger även större möjligheter att utveckla området för allmänhetens friluftsliv, vilket blir allt viktigare. </SPAN>Riksantikvarieämbetet <SPAN class="ft3">anser att möjlighet att enklare skydda kulturmiljöer i skogsmark och kulturpåverkad skog med höga kultur- och miljövärden som biotopskyddsområde bör utvecklas.</SPAN></P> <P class="p91 ft22">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Skyddsformen biotopskyddsområde bör ses över i syfte att göra denna skyddsform mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv. Biotopskyddsområde är en skyddsform som kan användas för små särskilt namngivna mark- och vattenområden, så kallade biotoper. Biotopskydd finns av två olika slag, dels generella biotopskydd, dels skydd för en särskild biotop som beslutas i varje enskilt fall. Skogsstyrelsen eller en kommun kan besluta om biotopskyddsområden i skogen för mark- eller vattenområden som kan härledas till en av de 19 olika biotoptyperna som återfinns i bilaga 2 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Skogsstyrelsen har identifierat vissa skyddsvärda naturtyper som inte passar in i de</SPAN></P> <P class="p92 ft3">17</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <DIV id="p18dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035818x1.jpg/" id="p18img1"> </DIV> <P class="p68 ft3">Prop. 2021/22:58 nuvarande beskrivningarna i bilaga 2 till förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Det gäller bland annat äldre lövbrännelika successionsstadier med höga naturvärden och mosaikartade biotoper som funktionellt ofta hör samman men i dagsläget måste delas upp mellan olika biotopskyddsområden. Det är enligt utredningen i dag endast möjligt att inkludera en biotoptyp i varje beslut. Om ett skyddsvärt område innehåller olika biotoptyper behövs därför ett beslut för varje enskild biotop. Det är heller inte möjligt att inkludera omgivande mark eller utvecklingsmark i ett beslut om biotopskydd eller ta hänsyn till en lämplig arrondering. Det gör att myndigheten inte har möjlighet att ta hänsyn till en funktionell avgränsning för biotopen eller en ändamålsenlig arrondering när den skyddsvärda biotopen ska avgränsas. Regeringen delar utredningens bedömning att det bör vara möjligt att besluta om biotopskyddsområde som inkluderar flera olika biotoptyper. Det bör också vara möjligt att inkludera omgivande mark och utvecklingsmark för ett långsiktigt och effektivt skydd och för att möjliggöra en god arrondering. Utöver fler biotoptyper anser regeringen att beslutet bör kunna ta hänsyn till kulturmiljövärden och sociala värden i form av områdets värde för frilufsliv och rekreation. Det skulle avsevärt förbättra funktionaliteten i skyddsformen. En sådan förändring skulle även öka markägares förståelse för biotopskyddsområdets avgränsning. Regeringen anser därför att det bör utredas om det ska vara möjligt att i enskilda beslut inkludera funktionella skyddszoner, fler biotoptyper samt att även beakta kulturmiljövärden och sociala värden som en grund för enskilda beslut om biotopskyddsområde. Regeringen avser därför att ge Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att lämna förslag på ändring av biotopskyddsinstrumentet. Regeringen ser ett behov av att utreda möjligheten att biotopskyddsområden även ska kunna vara flexibla över tid och hurvida det ska vara möjligt att erbjuda markägare tidsbegränsade biotopskyddsområden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer. Naturvärden kan vara tillfälliga och i dag saknas det ändamålsenliga och tidsbegränsade alternativ som kan fungera som komplement framför allt till naturvårdsavtal, som också är tillfälliga.</P> <P class="p93 ft19"><SPAN class="ft18">4.5</SPAN><SPAN class="ft27">Nya och utvidgade nationalparker</SPAN></P> <P class="p71 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>Takten i arbetet med att bilda nya och utvidgade nationalparker enligt nationalparksplanen bör öka. Vid arbetet ska den lokala delaktigheten samt samverkan med kommuner, organisationer och lokalbefolkning särskilt beaktas. Regeringen anser att intentionen bör vara att nationalparker bildas av delar av Sveaskogs Förvaltnings AB:s ekoparker som har höga naturvärden och som är lämpliga för att gynna lokalsamhället och främja hållbar turism. Det gäller ekoparkerna Böda och Hornsö i Kalmar län, Halle- och Hunneberg i Västra Götalands län och Hornslandet i Gävleborgs län. Lokal delaktighet och samverkan är som alltid vid bildande av nationalparker viktigt.</P> <P class="p94 ft3">18</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p56 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens.</P> <P class="p95 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>Merparten av remissinstanserna stöjder eller är till övervägande del postitiva till att bilda nationalparker av delar av Sveaskogs Förvaltnings AB:s(Sveaskog) ekoparker. Länsstyrelser som berörs av sådana ombildningar är övervägande positiva och lyfter bl.a. bättre förutsättningar för långsiktig naturvårdande skötsel, gynnande av friluftsliv och stora möjligheter för regional utveckling. Berörda regioner och kommuner som yttrat sig är delvis positiva och lyfter bl.a. möjligheter för naturturism, ökad tillgänglighet och mer kraftfull marknadsföring. Instanser inom skogsnäringen som yttrat sig är neutrala, tveksamma eller negativa till förslaget. De ideella föreningar som yttrat sig om förslaget tillstyrker förslaget. <SPAN class="ft4">Havs- och vattenmyndigheten </SPAN>stödjer förslaget men lyfter att den nuvarande nationalparksplanen har ett tydligt urval och prioriteringar och anser att det är viktigt att dessa objekt fortsätter vara prioriterade. <SPAN class="ft4">Naturvårdsverket </SPAN>stödjer förslaget och delar utredningens analys att rätt utformade nationalparker kan utgöra en motor för landsbygdsutveckling och därmed bidra till sysselsättning och lokal utveckling. <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>är tveksam till förslaget på grund av att naturvärdena i ekoparkerna redan är skyddade i praktiken. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Jämtlands län </SPAN>lyfter att det är av största vikt att de socioekonomiska förutsättningarna på regional och lokal nivå utreds och kartläggs innan nationella beslut om skydd fattas. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Skåne län </SPAN>anser att det inte är tillräckligt med enbart fyra nya nationalparker. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Västmanlands län </SPAN>bedömer att det finns andra ekoparker med större behov av statliga insatser.</P> <P class="p96 ft11"><SPAN class="ft25">Borgholms kommun </SPAN>anser att en utredning måste visa att ett ombildande skulle främja tillväxten ytterligare och att det inte får stå i strid med privata markägarintressen. <SPAN class="ft25">Hudiksvalls kommun </SPAN>är positiv till förslaget men befarar samtidigt att nationalparksbildande kommer innebära stora inskränkningar i intressen kopplade till friluftsliv, yrkesfiske, boende samt regional och kommunal utveckling. <SPAN class="ft25">Nybro kommun </SPAN>vill se en utveckling av Hornsö ekopark men att det kanuppnås utan ombildning till nationalpark. Kommunen vänder sig emot att enskilda markägare kan beröras.</P> <P class="p77 ft3">Flera företrädare för skogsnäringen och <SPAN class="ft4">Linneuniversitetet </SPAN>menar att ekoparkerna är positiva exempel på att kombinera naturvård med aktivt brukande<SPAN class="ft4">Sveaskog </SPAN>är tveksamt till förslaget och vill i grunden fortsätta utveckla områdena som ekoparker.</P> <P class="p77 ft22">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">I Sverige finns 30 nationalparker som skyddar våra mest värdefulla naturområden. Nationalparkerna har mycket stor betydelse för att bevara biologisk mångfald och för förutsättningar att bedriva friluftsliv och turism. Sveriges nationalparker har även stor ekonomisk betydelse för besöksnäringen och regional tillväxt och är turistattraktioner av internationell betydelse. Fler nationalparker behöver inrättas för att skydda värdefull natur och bidra till förbättrade förutsättningar för friluftsliv och landsbygdsutveckling över hela landet. Naturvårdsverket bör öka takten i arbetet med nya och utvidgade nationalparker enligt nationalparksplanen. Regeringen anser att intentionen bör vara att nationalparker bör bildas av delar av ekoparkerna Böda och Hornsö i Kalmar län, Halle- och Hunneberg i Västra Götalands län och Hornslandet i Gävleborgs län, vilka har höga naturvärden och är</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p62 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">19</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="p20dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035820x1.jpg/" id="p20img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p78 ft3">Prop. 2021/22:58 lämpliga för att gynna lokalsamhället och främja hållbar turism. Nationalparker ska enligt 7 kap. miljöbalken tillhöra staten. Vid arbetet ska lokal delaktighet samt samverkan med kommuner, organisationer och lokalbefolkning särskilt beaktas, bl.a. för att säkerställa att nationalparkerna vårdas och förvaltas med långsiktighet, i enlighet med de syften för vilka de har bildats och så att bevarandemålen upprätthålls över tid. Frågan om ägandet av marken i ekoparkerna, liksom de frågor som alltid behöver hanteras inför bildande av nationalparker, behöver hanteras innan regeringen återkommer med en proposition om att bilda nya nationalparker.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p20 ft3">20</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p97 ft1"><SPAN class="ft1">5</SPAN><SPAN class="ft10">Program för ersättningsmark och markförsäljning från Sveaskog</SPAN></P> <P class="p98 ft19"><SPAN class="ft18">5.1</SPAN><SPAN class="ft27">Överföring av ersättningsmark för skydd av skog samt fortsatt brukande</SPAN></P> <P class="p99 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens förslag: </SPAN>Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att</P> <P class="p100 ft3"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft9">under perioden 2022 och 2023 överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar produktiv skogsmark som inte utgör fjällnära skog från Sveaskog AB (publ) till staten genom utdelning av fastigheter eller av aktier i ett av Sveaskog AB (publ) ägt dotterföretag,</SPAN></P> <P class="p101 ft3"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft28">till staten överföra fastigheter som ägs av ett bolag som staten förvärvat genom utdelning av aktier enligt 1,</SPAN></P> <P class="p101 ft3"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft29">vidta de åtgärder som krävs för att genomföra överföringen enligt 1 och 2, samt</SPAN></P> <P class="p102 ft3"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft29">avyttra de tillgångar som överförs till staten enligt 1 och 2.</SPAN></P> <P class="p103 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>För att värna möjligheten för skogsägare att fortsätta bedriva skogsbruk och genom snabbt skydd kunna erbjuda mindre skogsägare alternativ när värdefull skog skyddas, bör ett ersättningsmarksprogram (Sveaskogsprogram) tas fram och genomföras för att möta efterfrågan hos de enskilda markägare som inte längre tillåts bruka sin skog. Det omfattar 25 000 hektar och inriktas helt mot enskilda markägare av skog samt skogsfastigheter som ägs och förvaltas gemensamt inom så kallade allmänningsskogar och häradsallmänningar, för vilka ersättningsmark kan vara ett attraktivt alternativ som möjliggör ett fortsatt brukande på en annan plats.</P> <P class="p104 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer till viss del med regeringens förslag vad gäller ett i areal begränsat ersättningsmarksprogram från Sveaskog AB (Sveaskog), utanför det fjällnära området. Utredningen har inte lämnat något förslag motsvarande regeringens bedömning, men bedömt att ett markförsäljningsprogram, efter ytterligare utredning, skulle kunna utgöra ett möjligt, löpande verktyg för att skydda skogsmark med höga naturvärden.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr2 td35"><SPAN class="p105 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>Bland de remissinstanser som yttrar sig i frågan är</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">de flesta positiva till ett ersättningsmarksprogram. <SPAN class="ft4">Sveaskog </SPAN>avstyrker</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">dock generella beslut om ersättningsmark inom det framtida områdes-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">skyddet innan omfattning, förutsättningar och konsekvenser utretts och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">klarlagts i särskild ordning.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">Flera remissinstanser, bl.a. några länsstyrelser och <SPAN class="ft4">LRF skogsägarna,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft4">Södra Skogsägarna och Skogssällskapet <SPAN class="ft3">pekar på möjligheter med så</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft4"><SPAN class="ft3">kallade trepartsbyten. </SPAN>Skogsindustrierna <SPAN class="ft3">och </SPAN>SCA SKOG AB Skog AB</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">poängterar att ersättningsmark är ett bra verktyg under förutsättning att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">alla ägarformer behandlas lika och ges samma möjligheter till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">ersättningsmark.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">Flera organisationer, som exempelvis Världsnaturfonden <SPAN class="ft4">(WWF) </SPAN>och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">Birdlife Sverige föredrar ett ersättningsmarksprogram framför ett</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">markförsäljningsprogram.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3"><SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Södermanlands län </SPAN>anser att även Statens fastighetsverk</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">borde erbjuda ersättningsmark för att på så sätt öka den geografiska</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">spridningen av tillgänglig mark.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft4">Östersunds tingsrätt <SPAN class="ft11">(</SPAN>Mark- och miljödomstolen <SPAN class="ft3">påpekar att ytterligare</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">kostnader kan uppkomma vid byte av ersättningsmark. Fastighets-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">bildningskostnaderna kan bli betydande beroende på vilka åtgärder som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">kan komma att krävas vid förrättningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft4">Sveriges lantbruksuniversitet <SPAN class="ft3">anser att innan strategin med</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">ersättningsmark utvärderas med avseende på om den genererar mer</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">biologisk mångfald i skogen, bör samhälls- och nationalekonomiska</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">förluster utvärderas. Det bör utredas vid all eventuell förändring av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">markförsäljningsprogrammet.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft22">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft3">Regeringen anser att</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">Sveaskogs verksamhet även i fortsättningen ska baseras på affärsmässig</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">grund och generera marknadsmässig avkastning. Samtidigt ser regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">behov av att skydda värdefull natur.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">Före 2010 var processen för ersättningsmarker resurs- och tidskrävande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">för alla berörda parter. I genomsnitt köpte Naturvårdsverket ca 2 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft11">hektar per år av Sveaskog. Regeringen ansåg då att systemet för överföring</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">av ersättningsmark behövde förändras. År 2010 beslutade riksdagen att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">Sveaskog skulle överföra högst 100 000 hektar produktiv skogsmark från</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">Sveaskog till staten för att därefter användas som ersättningsmark vid</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">inbyte av andra fastigheter (prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22, rskr.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">2009/10:384). Regeringen uttryckte i propositionen bl.a. följande: Enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">regeringen ska åtgärderna bidra till att delmålet om långsiktigt skydd av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">skogsmark kan nås. Samtidigt upphör Sveaskogs uppdrag att tillhanda-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">hålla ersättningsmark till staten vid utgången av 2010. Därmed renodlas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">och tydliggörs bolagets affärsmässiga inriktning ytterligare. Om framtida</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">behov av resurser uppstår för att bidra till måluppfyllelsen av Levande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">skogar ska regeringen återkomma med information om vilka verktyg som</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">då kan vara aktuella.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">Årsstämman för Sveaskog beslutade i april 2011 om utdelning av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">dotterbolaget Ersättningsmark i Sverige AB till staten. Bolaget ägde</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">99 600 hektar produktiv skogsmark samt erhöll ett aktieägartillskott från</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">Sveaskog om 100 miljoner kronor för betalning av fastighetsbildnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">kostnader, lagfartskostnader samt kostnader för förvaltning av skogen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">Utdelningen verkställdes i april 2011. Ersättningsmark i Sverige AB</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p21 ft3">21</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_22"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr2 td38"><SPAN class="p106 ft3">överlät under 2012 de 100 000 hektaren till staten (Naturvårdsverket) som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">tillträdde fastigheterna den 31 december 2012. Bolaget hade därmed</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">fullföljt sitt uppdrag. Riksdagen bemyndigade regeringen att avveckla</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">Ersättningsmark i Sverige AB genom likvidation. Naturvårdsverket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">ansvarade därefter för att byta den produktiva skogsmarken mot</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">skyddsvärd skog, vilket resulterade i att drygt 60 000 hektar produktiv</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">skogsmark skyddades i ca 450 naturreservat.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p107 ft3">Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">avverkas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller frivilliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">avsättningar och att miljöhänsynen i den brukade skogen ska öka.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">Regeringen prioriterar arbetet för ökad hållbart tillväxt i skogen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">Regeringen prioriterar att Sverige ska klara sina nationella och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">internationella åtaganden för att skydda biologisk mångfald i skogen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td39"><SPAN class="p107 ft3">I</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td40"><SPAN class="p1 ft3">det</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft3">tidigare</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p1 ft3">genomförda</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p1 ft3">ersättningsmarksprogrammet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">(prop.2009/10:169, bet. 2009/10:NU22, rskr. 2009/10:384) var det nästan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">uteslutande de större skogsbolagen som erhöll ersättningsmark, i form av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">produktiv skogsmark från Sveaskog, för sina områden med höga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td43"><SPAN class="p106 ft3">naturvärden.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p107 ft3">Ersättningsmark kan vara ett attraktivt alternativ för enskilda markägare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">av skog samt skogsfastigheter som ägs och förvaltas gemensamt inom så</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">kallade allmänningsskogar och häradsallmänningar som vill fortsätta att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">bedriva aktivt skogsbruk men inte ser möjligheter att förvärva mark på den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft11">öppna marknaden i samband med en process för bildande av naturreservat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">eller nationalpark. För att stärka äganderätten och erbjuda mindre skogs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">ägare alternativ när värdefull skog skyddas bedömer regeringen att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">ersättningsmark ska erbjudas enskilda markägare av skog samt skogs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft11">fastigheter som ägs och förvaltas gemensamt inom så kallade allmännings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">skogar och häradsallmänningar. Regeringen bedömer att ett ersättnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">marksprogram kan bidra positivt till det strategiska arbetet med skydd av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td43"><SPAN class="p106 ft3">värdefull natur.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td41"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p107 ft3">Regeringen bedömer att nya ersättningsmarker kan bidra till ett snabbt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">skydd av värdefull natur samtidigt som det möjliggör ett fortsatt brukande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td44"><SPAN class="p106 ft3">av skog för den markägare som berörs.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td42"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p107 ft3">Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar icke</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">skyddsvärd produktiv skogsmark från Sveaskog till staten för att därefter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft11">användas som ersättningsmark samt att vidta de åtgärder som krävs för att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">genomföra överföringen. Överföringen ska ske genom utdelning av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">fastigheter eller genom utdelning av aktier i ett av Sveaskog ägt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">dotterföretag, varvid dotterföretagets fastigheter senare ska kunna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft11">överföras till staten. Staten betalar ingen ersättning till Sveaskog för dessa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">arealer. Detta bidrar till att uppnå ett ökat skydd av skogsmark med höga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">naturvärden och en möjlighet skogsägare att bedriva skogsbruk även om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td45"><SPAN class="p106 ft3">det sker på en annan plats.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td41"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p107 ft3">Sveaskogsprogrammet bör i huvudsak gälla mark utanför det fjällnära</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">området. Sveaskog ska i samarbete med Naturvårdsverket identifiera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">lämpliga arealer som ersättningsmarker i huvudsak utanför det fjällnära</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">området. Ersättningsmarkerna ska helt inriktas mot enskilda markägare av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">skog samt skogsfastigheter som ägs och förvaltas gemensamt inom så</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">kallade allmänningsskogar och häradsallmänningar. Ersättningsmarkerna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p108 ft3">22</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft11">ska ses som ett erbjudande och en möjlighet för den markägare som berörs.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_23"> <P class="p109 ft3">Naturvårdsverket har kännedom om skogsarealer med höga naturvärden där möjligheten att tillhandahålla ersättningsmark och där överenskommelser om markbyten bedöms vara ett relativt snabbt sätt att utöka naturskyddet hos mindre enskilda skogsägare. Ersättningsmark ger också ytterligare ett alternativ för mindre enskilda skogsägare, vid sidan av ersättning, att skydda arealer där så är lämpligt och möjligt. I arbetet med ersättningsmark bör även möjligheterna till trepartsbyten kunna användas i de fall när så är möjligt och ändamålsenligt.</P> <P class="p110 ft3">Utgångspunkterna för den beskrivna överföringen, urval av arealer och val av transaktionsteknisk lösning kommer bland annat att vara de aktuella arealernas värden, geografisk närhet till de identifierade skyddsvärda objekten och arronderingsmässiga begränsningar samt transaktionskostnader. För att kunna använda de överförda fastigheterna som ersättningsmark måste staten kunna avyttra de tillgångar som erhålls genom överföringen och regeringen bör därför bemyndigas att avyttra tillgångarna.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"> <TR> <TD class="tr19 td40"><SPAN class="p111 ft19">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td46"><SPAN class="p112 ft19">Utökat markförsäljningsprogram</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr16 td48"><SPAN class="p1 ft21">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td47"><SPAN class="p1 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td49"><SPAN class="p113 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens förslag: </SPAN>Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p114 ft3">Sveaskog AB (publ) ges i uppdrag att, mot marknadsmässig ersättning,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td49"><SPAN class="p113 ft3">i stället för nuvarande markförsäljningsprogam, avyttra totalt upp till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p113 ft3">60 000 hektar produktiv skogsmark för att kunna användas som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p114 ft3">ersättningsmark till enskilda markägare av skyddsvärd skog inklusive</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p113 ft3">skogsfastigheter som ägs och förvaltas gemensamt inom så kallade</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td49"><SPAN class="p115 ft3">allmänningsskogar och häradsallmänningar.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p116 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>Skydd av mark kan med fördel ske genom</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td49"><SPAN class="p114 ft3">markförsäljningsprogram (inriktas mot enskilda markägare av skog</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p114 ft11">samt skogsfastigheter som ägs och förvaltas gemensamt inom så kallade</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p114 ft3">allmänningsskogar och häradsallmänningar) och andra ersättningar för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p115 ft3">skydd av mark samt genom direkt skydd av statlig mark.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td49"><SPAN class="p116 ft3">Detta bör bland annat ske genom att Sveaskog AB:s nuvarande</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p113 ft3">markförsäljningsprogram ändrar inriktning. Ny inriktning blir att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p113 ft3">erbjuda försäljning av produktiv skogsmark till enskilda markägare av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td49"><SPAN class="p113 ft3">skog samt skog som ägs och förvaltas gemensamt inom s.k.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p114 ft3">allmänningsskogar och häradsallmänningar. Försäljningen kommer att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p113 ft3">ske på marknadsmässiga villkor och ersättningen kommer att erläggas</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td49"><SPAN class="p113 ft3">av Naturvårdsverket. Programmet bör samtidigt utökas från</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p115 ft3">kvarvarande ca 27 300 hektar till 60 000 hektar.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr17 td50"><SPAN class="p1 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td47"><SPAN class="p1 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr12 td51"><SPAN class="p117 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens förslag: </SPAN>Överensstämmer i stort med regeringens vad</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p1 ft3">gäller ett utökat markförsäljningsprogram från Sveaskog AB (Sveaskog).</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p117 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>Statliga myndigheter är i huvudsak positiva till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">förslaget om ett utökat markförsäljningsprogram. <SPAN class="ft4">Statens jordbruksverk</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p1 ft3">understryker att förslaget riskerar att strida mot intentionerna i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">jordförvärvslagen (1979:230) om inte vissa tydliggöranden görs.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Norrbottens län </SPAN>föreslår att statlig ersättningsmark bör</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p1 ft11">kunna erbjudas till samtliga kategorier av markägare och poängterar att det</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">är mycket viktigt att samråd sker med berörda samebyar vid urval och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p1 ft11">genomförande av markbyten. <SPAN class="ft25">Länsstyrelsen i Västerbottens län </SPAN>efterfrågar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p21 ft3">23</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_24"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr2 td38"><SPAN class="p106 ft3">ett klarläggande om Sveaskogs markförsäljningsprogram endast kommer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">att vara tillgängligt för markägare som fått avslag på ansökan om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p106 ft3">avverkning i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td53"><SPAN class="p21 ft3">fjällnära skog och som utifrån denna väljer ersättningsmark</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft11">som betalning. <SPAN class="ft25">Länsstyrelsen i Västernorrlands län </SPAN>vill understryka att ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">markförsäljningsprogram bör gälla i hela landet, inte enbart i fjällnära skog</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft11">och länsstyrelsen efterfrågar ett arbetssätt med formaliserade trepartsbyten</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">med de bolag som är verksamma i delar av landet där Sveaskog inte äger</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">mark. <SPAN class="ft4">Sametinget </SPAN>avstyrker med motivet att förslaget bidrar till konflikter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft11">mellan privata markägare och renskötseln eftersom bruksrätten fortfarande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">innehas på markerna, men kravet på samråd inte omfattar privata enskilda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p106 ft3">markägare.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p21 ft3"><SPAN class="ft4">Umeå universitet </SPAN>anser att utredningen inte har analyserat tillräckligt hur</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">ökad press på marken nedanför fjällområdet, genom att till exempel</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">utnyttja Sveaskogs marker som utbytesmarker, också riskerar att påverka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td56"><SPAN class="p106 ft3">rennäringen negativt.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p21 ft3"><SPAN class="ft4">Region Jämtland Härjedalen </SPAN>ifrågasätter om tillgången på ersättnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">mark kan möta efterfrågan och anför att det är viktigt att ersättningsmark</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">kan erbjudas inom rimligt avstånd. <SPAN class="ft4">Arjeplogs </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sorsele kommuner</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">poängterar att en minskning i bestånd hos Sveaskog på tusentals hektar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">genom inbyte och formellt skydd, sannolikt innebär färre skogsarbetare i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">fjällkommunerna och när statliga arbetstillfällen dras in bör dessa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td56"><SPAN class="p106 ft3">kompenseras.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p25 ft3">Bland skogsbrukets representanter är de flesta som har svarat positiva</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">eller neutrala till utredningens förslag. De flesta av skogsbolagen, t.ex.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft4">Holmen Skog AB, SCA SKOG AB , Stora Enso Skog AB <SPAN class="ft3">och </SPAN>Skogs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3"><SPAN class="ft4">industrierna </SPAN>poängterar vikten av att skogsbolag ges samma möjligheter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft11">som enskilda skogsägare. <SPAN class="ft25">LRF skogsägarna </SPAN>och <SPAN class="ft25">Norra Skog </SPAN>framhåller att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">det är angeläget att enskilda skogsägare ges minst samma möjlighet till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft11">ersättningsmark som skogsbolag. Gemensamt för alla är att de anser att det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">finns skäl att överväga ett större markbytesprogram än det som ingår i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">nuvarande förslag. Detta stöttas även av <SPAN class="ft4">Sveriges jordägareförbund </SPAN>som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">anser att ett trepartsbyte blir nödvändigt i många fall, så att den privata</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">ägaren ges en reell möjlighet till ersättningsmark i direkt närhet till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">befintligt eget innehav. <SPAN class="ft4">Södra skogsägarna </SPAN>påpekar att Sveaskog inte har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">marker till förfogande i hela regionen vilket innebär att vid en eventuell</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">nationalparksbildning kommer statens markägande att öka på bekostnad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td56"><SPAN class="p106 ft3">av det enskilda skogsägandet vilket Södra</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p21 ft3">Skogsägarna ifrågasätter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">S<SPAN class="ft4">veaskog </SPAN>ställer sig positiva till förslaget under förutsättning att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">erbjudandet begränsas till de markägarkategorier som förordas i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">utredningsförslaget och till ersättningsmark i samma kommun som den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft11">skyddsvärda skogen. Sveaskog anser att ett tydligt beslutsmandat krävs för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">bolaget i de enskilda fastighetsfrågorna för att Sveaskog ska kunna hålla</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td56"><SPAN class="p106 ft3">tillräckligt tempo.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p21 ft3"><SPAN class="ft4">Naturskyddsföreningen </SPAN>är positiv och föreslår att ett nytt ersättnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3">markspaket öronmärks för att ge de berörda privata markägarna som vill</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p106 ft3">bibehålla arealen skog i sin ägo möjlighet till ersättningsmarker.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft3"><SPAN class="ft4">Världsnaturfonden WWF </SPAN>avstyrker markförsäljningsprogrammet och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td52"><SPAN class="p106 ft3">förespråkar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td54"><SPAN class="p1 ft3">i stället ett markbytesprogram</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p21 ft3">i likhet med tidigare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td56"><SPAN class="p106 ft3">ersättningsmarksprogram.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td55"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td37"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td38"><SPAN class="p21 ft3"><SPAN class="ft4">Svenska Samernas Riksförbund </SPAN>är kritiskt till förslaget och anser att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td37"><SPAN class="p108 ft3">24</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td38"><SPAN class="p106 ft11">utredningen helt bortser från en urfolksrättslig dimension. Förbundet anser</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_25"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD colspan=6 class="tr2 td35"><SPAN class="p1 ft3">att renskötselrätten för samebyar vars betesmarker ligger på marker som</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">övergår i enskild ägo försvagas tydligt. Det finns en risk att avverkningar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">ökar utan samråd med samebyarna och det är stor sannolikhet att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr4 td57"><SPAN class="p1 ft3">konfliktytorna kommer att öka inom dessa områden.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft22">Skälen för regeringens förslag och bedömning: <SPAN class="ft3">Sveaskog har ett</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">pågående uppdrag att stärka enskilt skogsbruk genom att överlåta</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">produktiv skogsmark till enskilda mot marknadsmässig ersättning, s.k.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">markförsäljningsprogram (prop. 2009/10: 169, bet. 2009/10:NU22, rskr.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">2009/10:384). Försäljning av produktiv skogsmark ska enligt tidigare</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">riksdagsbeslut ske till dess att tio procent av den areal Sveaskog hade vid</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr5 td57"><SPAN class="p1 ft3">bolagets bildande, vilket motsvarar 436 000 hektar,</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td60"><SPAN class="p105 ft3">är avyttrad. I dag</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">kvarstår ca 27 000 hektar skogsmark att avyttra enligt markförsäljnings-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">programmet. Regeringens bedömning är att ersättningsmark kan bidra</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">positivt till det strategiska arbetetet med skydd av värdefull natur och att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">möjliggöra fortsatt skogsbruk. Möjlighet ska finnas, där så är lämpligt, för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">enskilda markägare av skog samt skogsfastigheter som ägs och förvaltas</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">gemensamt inom så kallade allmänningsskogar och häradsallmänningar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">att erhålla produktiv skogsmark i utbyte mot skyddsvärd mark. Totalt</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p1 ft3">föreslår</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td61"><SPAN class="p1 ft3">regeringen att 60 000</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td62"><SPAN class="p118 ft3">hektar</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td63"><SPAN class="p1 ft3">icke skyddsvärd</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p105 ft3">produktiv</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">skogsmark ska kunna erbjudas som alternativ ersättningsform för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">skyddsvärda arealer, i huvudsak ovan och i nära anslutning till gränsen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">för fjällnära skog. Syftet med ett markförsäljningsprogram är att främja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">skogsbruket i glesbygd och naturvärden i så måtto att det fortsättningsvis</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">finns möjlighet att bedriva ett aktivt skogsbruk till nytta för lokalsamhället.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">För att möjliggöra detta bedömer regeringen att Sveaskog ska utöka och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">förändra sitt redan pågående markförsäljningsprogram, från 27 000 hektar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">upp till 60 000 hektar, att istället användas för detta nya ändamål.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">Programmet ges därmed ett naturvårdssyfte. Sveaskogs mark används</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p1 ft3">således</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td61"><SPAN class="p119 ft3">som ersättningsmark,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p120 ft3">men</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p121 ft3">inom</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p122 ft3">ramen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p105 ft3">för ett</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">markförsäljningsprogram, där bolaget ska erhålla marknadsmässig</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">ersättning från staten för samtliga arealer som avyttras enligt programmet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">Programmet ska helt inriktas mot enskilda markägare av skog samt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">skogsfastigheter som ägs och förvaltas gemensamt inom så kallade</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr5 td64"><SPAN class="p1 ft3">allmänningsskogar och häradsallmänningar.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td17"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p45 ft3">Sveaskog äger skogsmark ovan</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr4 td66"><SPAN class="p105 ft3">och i nära anslutning till gränsen för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">fjällnära skog som på grund av tidigare brukande inte har höga</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">naturvärden. Det är lämpligt att dessa statliga marker används som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">ersättningsmark, inom samma kommun, till enskilda markägare av skog</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">samt skogsfastigheter som ägs och förvaltas gemensamt inom så kallade</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">allmänningsskogar och häradsallmänningar som äger mark med mycket</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">höga naturvärden, som ska skyddas formellt. På så sätt kan ett aktivt privat</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">skogsbruk av stor betydelse för lokalsamhället fortsätta trots att stora</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">områden skyddas. Vid urval av marker bör konsekvenserna för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">rennäringen beaktas samt samråd med samebyar och Sametinget ske. I</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">arbetet med programmet bör även möjligheterna till så kallade</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">trepartsbyten kunna användas i det enskilda fallet när så är möjligt och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">ändamålsenligt. Urvalet av marker i markförsäljningsprogrammet behöver</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">noggrant beaktas så att den negativa påverkan på virkesförsörjningen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td65"><SPAN class="p1 ft3">minimeras.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td62"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td17"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td58"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td59"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">Sveaskogs verksamhet i många delar runt om i Sverige har en stor</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">betydelse för den lokala sysselsättningen, genom anställda, entreprenörer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p21 ft3">25</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="p26dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035826x1.jpg/" id="p26img1"> </DIV> <P class="p123 ft3">och kunder. Sveaskog som uppköpare av virke från många enskilda mindre skogsägare spelar dessutom en viktig roll för råvarans avsättning och en fungerande virkesmarknad. Sveaskogs uppdrag som en oberoende aktör medför också att bolaget i många fall är en mycket viktig leverantör till mindre och mellanstora kunder utan egen integrerad skogs- och industriverksamhet.</P> <P class="p124 ft3">Med ett utökat syfte och en utökning i omfattning kan markförsäljningsprogrammet användas för försäljning av mark till enskilda markägare av skog samt skogsfastigheter som ägs och förvaltas gemensamt inom så kallade allmänningsskogar och häradsallmänningar som får mark inlöst i samband med reservatsbildning. Syftet med att erbjuda markägare ersättningsmark vid reservatsbildning är i grunden detsamma som Sveaskogs nuvarande markförsäljningsprogram; att ge människor bättre förutsättningar till att leva och verka i glesbygd.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"> <TR> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td67"><SPAN class="p21 ft16">6</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td68"><SPAN class="p125 ft1">Skog med höga naturvärden skyddas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td67"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td68"><SPAN class="p125 ft1">utifrån lokala förutsättningar och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td68"><SPAN class="p125 ft1">markägarens behov</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td30"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td32"><SPAN class="p126 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>Sverige har skyddsvärda skogsnaturtyper i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p126 ft3">hela landet. Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p126 ft3">inte ska avverkas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p29 ft3">genom frivilliga avsättningar.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td69"><SPAN class="p127 ft3">För att bidra till att skogar med höga naturvärden ska kunna skyddas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p126 ft3">och för att inte markägare ska utsättas för osäkerhet och otydlighet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p126 ft3">behöver över tid tillgängliga resurser överensstämma med ambitionen i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p126 ft3">naturskyddet. Flera olika skyddsformer bör finnas tillgängliga utifrån</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p126 ft3">lokala förutsättningar och markägarens behov. Inom det fjällnära</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p126 ft3">området medges oftast inte avverkning. Regeringen avser att ta fram</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p126 ft3">flera alternativ, som kvarstår över tid, för skydd ovan och i nära</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p126 ft3">anslutning till gränsen för fjällnära skog, såsom ersättningsmark och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p126 ft3">olika typer av formellt skydd, inklusive mer flexibla skydds- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p126 ft3">ersättningsformer så att dessa markägare får den ersättning de har rätt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p126 ft3">till och så att de naturvärden som finns i den svenska fjällvärlden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p126 ft3">bevaras. Frivillighet bör vara utgångspunkten för formellt skydd ovan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p126 ft3">och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skogen. Även frivilliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p29 ft3">avsättningar bör uppmuntras.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td31"><SPAN class="p1 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td70"><SPAN class="p1 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td71"><SPAN class="p1 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td68"><SPAN class="p127 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer i huvudsak med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">regeringens.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td67"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td68"><SPAN class="p127 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>Flertalet av remissinstanserna är positiva till en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">satsning på skydd av det stora sammanhängande området med höga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">naturvärden ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog under</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">förutsättning att en sådan insats inte påverkar arbetet med områdesskydd i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">övriga delar av landet negativt. Det finns invändningar från flera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr20 td28"><SPAN class="p55 ft3">26</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skogsbruksföreträdare mot ett genomförande som baseras på tvång och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr18 td67"><SPAN class="p1 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td68"><SPAN class="p1 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p57 ft3">som försvårar möjligheterna att bo och verka i berörda områden. De är också tveksamma till att omfattande avsättningar skulle leda till väsentligt ökad turism. <SPAN class="ft4">LRF Skogsägarna </SPAN>menar att skyddsbestämmelser riskerar att utgöra ett hinder för den som vill bedriva turistverksamhet. <SPAN class="ft4">Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen </SPAN>anser att det är av internationellt intresse att naturskogarna i det fjällnära området bevaras i så stor utsträckning som möjligt eftersom de ingår i ett av få intakta skogslandskap som finns kvar i Europa. Naturvårdsverket avstyrker förslag om att tillämpa ett annorlunda arbetssätt än det nuvarande gentemot markägare. Naturvårdsverket anser också att rätt utformade skydd kan utgöra en motor för landsbygdsutveckling. Skogsstyrelsen föreslår att privatägda marker får områdesskydd i ett tidigt skede för att begränsa antalet avverkningsärenden. <SPAN class="ft4">Riksantikvarieämbetet </SPAN>anser att bevarandet av de fjällnära skogarna är viktigt för både den samiska kulturen och andra kulturmiljövärden. <SPAN class="ft4">Sametinget </SPAN>är mycket positivt till förslaget om att bevara de fjällnära skogarna eftersom de tillhör delar av samebyarnas kärnområden i fråga om betesmarker ochanser att det även bör föreslås skyddade områden för åretruntmarkerna. <SPAN class="ft4">Statens fastighetsverk </SPAN>anser att bevarande av fjällskog inte är tillräckligt motiverat utifrån biologisk mångfald, särskilt inte på bekostnad av annat skydd. Flera länsstyrelser, <SPAN class="ft4">Havs- och vattenmyndigheten och Naturhistoriska riksmuseet Lunds universitet</SPAN>, <SPAN class="ft4">Mittuniversitetet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Stockholms universitet </SPAN>samt flera miljöorganisationer tillstyrker förslag om satsning på fjällnära skog, under förutsättning att områdesskydd kan fortgå i övriga landet bl.a. för att leva upp till internationella åtaganden och de svenska miljömålen vad gäller biologisk mångfald</P> <P class="p128 ft3">Flera länsstyrelser framhåller att skyddad natur är viktigt för friluftsliv, besöksnäring och landsbygdsutveckling i hela landet. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Jämtlands län </SPAN>påpekar att det finns artgrupper och skogstyper inom norra Sveriges taiga som inte, eller endast marginellt, gynnas av att fjällskogarna i stor utsträckning skyddas. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Värmlands län </SPAN>ser med oro på utvecklingen där naturvärden degenereras vid alltför omfattande turism och menar att det är viktigt att bara tillåta naturturism där naturvärdena medger den typen av störning och slitage.</P> <P class="p129 ft11"><SPAN class="ft25">Naturskyddsföreningen </SPAN>anser att det är viktigt att skyddet genomförs så kostnadseffektivt som möjligt och att statligt ägda skogar bör övergå till formellt skydd utan ersättning. <SPAN class="ft25">Greenpeace </SPAN>föreslår att detta hanteras genom minskade avkastningskrav eller liknande. <SPAN class="ft25">Göteborgs universitet </SPAN>betonar vikten av att skydda artrika miljöer, t.ex. ädellövskogar, söder om den biologiska Norrlandsgränsen. <SPAN class="ft25">Friluftsfrämjandet </SPAN>och <SPAN class="ft25">Svenskt friluftsliv </SPAN>är delvis positiva till förslaget men ser en risk att ägandet av skogen förskjuts till skogsbolagens fördel på bekostnad av enskilda skogsägare. <SPAN class="ft25">Kungliga skogs- och lantbruksakademien </SPAN>anser att utredningen borde ha tittat på alternativet att begränsa satsningen till områden där hyggesupptagning påverkar helhetsbilden av relativ orördhet. <SPAN class="ft25">Linnéuniversitetet </SPAN>anser att fler alternativ för att uppnå samma mål borde ha utretts och att förutsättningarna för naturturism, rennäring, friluftsliv och lokalsamhället i övrigt finns redan i dag. <SPAN class="ft25">Sveriges lantbruksuniversitet </SPAN>föreslår att hyggesfria skogsskötselmetoder tillåts där det är förenligt med bevarande av naturvärden. Universitetet anser att det behövs incitament för markägarna att utveckla skogens sociala värden och efterlyser fler</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p62 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">27</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p63 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td27"><SPAN class="p1 ft3">förslag och större engagemang när det gäller mångbruk av skog, vilket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Umeå universitet </SPAN>instämmer i. <SPAN class="ft4">Skogforsk </SPAN>anser att naturturism är en viktig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">del av skogens mångbruk och samhällsnytta.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">De regioner och kommuner som yttrat sig är övervägande negativa till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">en stor satsning på skydd av fjällnära skogar och anser att behoven att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skydda skogliga ekosystem är större i andra delar av landet. De anser att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">förslaget bör bygga på frivillighet och befarar att det skulle begränsa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">lokalbefolkningens möjligheter till jakt, fiske, lokal träförädling, aktiv</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft3">fäboddrift m.m. </SPAN>Sveriges Kommuner och Regioner, Region Gotland,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft4">Region Norrbotten <SPAN class="ft3">och </SPAN>Vilhelmina kommun <SPAN class="ft3">anser att skyddad natur kan</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">bidra till bioekonomin och landsbygdsutveckling genom att utgöra en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">destination för en växande besöksnäring. <SPAN class="ft4">Region Västmanland </SPAN>är positiv</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">till att tillvarata möjligheter för naturturism, dock inte enbart i skyddad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft3">natur. </SPAN>Arjeplogs, Doroteas <SPAN class="ft3">och </SPAN>Vilhelminas kommuner <SPAN class="ft3">framför att de</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">förstår tanken med en skyddad fjällskogszon men ser hellre en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">genomgående zon av olika skogstyper genom landet där olika skogstyper</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">ingår.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Många företrädare för skogsbruket är kritiska till förslaget. De anser att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">frivillighet bör gälla, att förslaget försvårar möjligheterna att bo och verka</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">i berörda områden och är tveksamma till att omfattande avsättningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skulle leda till väsentligt ökad turism. . Flera ifrågasätter också hur stor</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">nyttan skulle bli för biologisk mångfald. <SPAN class="ft4">Hällefors Tierp Skogar AB </SPAN>är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">positiva till förslaget. <SPAN class="ft4">Bergvik Skog Öst AB </SPAN>är delvis positiva och tycker</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">det är bra att staten tar ansvar för skyddet av områden som är unika för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">västra Europa. <SPAN class="ft4">Stora Enso Skog AB </SPAN>tycker att förslaget i grunden är bra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">men att det i första hand bör genomföras på statlig mark. <SPAN class="ft4">Västerbottens</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11"><SPAN class="ft25">allmänningsförbund </SPAN>stödjer förslaget med visst förbehåll. Förbundet håller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">med om att delar av området skulle kunna vara intressant att bevara men</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">anser att frivillighet ska gälla. <SPAN class="ft4">Skogens mångbruk </SPAN>anser att det är viktigt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">att avsätta värdefulla och unika skogar i formellt skydd av många skäl. Ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">viktigt argument är att det ofta går att utveckla nya näringar med den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11">skyddade skogen som bas. <SPAN class="ft25">Sveriges jordägareförbund </SPAN>anser att skött skog</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">upplevs mer tillgänglig och intressant än skog som har ett mer urskogs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">liknande utseende.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft22">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Den svenska skogen innehåller</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">naturvärden som är viktiga för skogslevande arter, sociala värden och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">kulturvärden. Regeringen bedömer att Sverige har skyddsvärda skogstyper</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11">i hela landet. Många av värdena bevaras bäst genom att de lämnas orörda,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">medan andra värden gynnas genom aktiv skötsel. De nationella</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">miljömålen har sin grund i konventionen för biologisk mångfald. En rik</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">variation av levande organismer är en förutsättning för liv på jorden, både</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">på land och i vatten.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">avverkas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller frivilliga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">avsättningar. Det finns fortfarande ett stort behov av att bevara och skydda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">biologiskt värdefulla skogar för att nå de nationella miljömålen. Det gäller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">såväl i och i anslutning till det fjällnära området som i övriga Sverige.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">För att inte markägare ska utsättas för osäkerhet och otydlighet bör de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">resurser som finns tillgängliga för att skogar med höga naturvärden ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">kunna skyddas vara tillräckliga över tid. Skogsbrukets sektorsansvar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p64 ft3">28</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">innebär att utöver de krav som lagstiftningen ställer är det avgörande med</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_29"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft3">frivilliga insatser för att dessa mål ska nås, t.ex. genom frivilliga avsättningar och hänsyn (prop. 2013/14:141 s. 92, 116 och 122). Frivilliga avsättningar och miljöhänsynen i skogsbruket är därför en grundläggande del av skogs- och miljöpolitiken.</P> <P class="p61 ft3">Även inom, och i nära anslutning till, den fjällnära skogen ska frivillighet vara utgångspunkten för formellt skydd (se avsnitt 4.1). Markägare ska enkelt kunna ta initiativ till formellt skydd av fjällnära skog, vilket skapar förutsättningar för att skyddet kan genomföras på ett sätt som värnar äganderätten. Att äga skog kan fylla en funktion som ekonomisk säkerhet i förhållande till långivare, ägandet kan också ha stor känslomässig betydelse för många. Huvudregeln bör vara att skydd i skogen sker i god samarbetsanda med markägare. I arbetet med att förbereda naturreservat är förhandlade lösningar, med oberoende värdering, ett gynnsamt arbetssätt som fortsatt ska kunna användas. Markägare bör ges ökade möjligheter att välja mellan olika former av skydd. Vidare bör huvudregeln vara att ägandet av marken i de fjällnära skogarna kvarstår hos markägarna då reservat bildas med intrångsersättning. Privat ägande kan förbättra förutsättningarna för ett ändamålsenligt och lokalt förankrat naturskydd med god legitimitet. I genomförandet av formellt skydd finns en stor potential att öka acceptansen hos markägare t ex. genom möjligheten att kombinera skydd med ett visst anpassat brukande när det är förenligt med skyddets syften. Äganderätten bör vidare värnas genom att det är enkelt för markägare att ha kvar ägandet av sin skog eller att markägaren har kvar exempelvis möjligheter till jakt, fiske, vedhuggning för husbehov och att bygga en mindre stuga, när det är förenligt med skyddets syften.</P> <P class="p130 ft3">Regeringen bedömer att det i många fall, både för stat och markägare, kan vara effektivare att med frivillighet som grund vidta förebyggande åtgärder för att bevara värdefulla fjällnära skogar än att reaktivt ersätta intrång i pågående markanvändning vid nekat tillstånd till avverkning.</P> <P class="p61 ft3">Mer flexibla skydds- och ersättningsformer, se avsnitt 4, bidrar till att äganderätten stärks för markägare och att markägaren kan få ekonomisk kompensation i den utsträckning de har rätt till samt till att biologisk mångfald och ekosystemtjänster bevaras och stärks.</P> <P class="p61 ft3">Speciella regler för avverkning och återväxt finns i skogsvårdslagen för fjällnära skog. Tillståndsplikt gäller för avverkning i fjällnära skog enligt 15 § skogsvårdslagen. Syftet med tillståndsplikt för avverkning motiveras av naturvårdens, kulturmiljövårdens och rennäringens intressen och att dessa intressen ska ges en större tyngd i området. Den allmänna tillståndsplikten anses vara ett komplement till formellt skydd i området och bidrar till att förstärka naturskyddet (prop. 1990/91:3 s. <NOBR>44-45).</NOBR> Enligt 18 § skogsvårdslagen får tillstånd till avverkning inte ges om avverkningen är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för naturvården eller kulturmiljövården. I och med Änokdomen från 2014 (Kammarrätten i Sundsvalls dom den 17 december 2014, i mål nr <NOBR>439-14)</NOBR> har Skogsstyrelsens tillämpning ändrats vad gäller 18 § skogsvårdslagen. Mot bakgrund av Änokdomen och Skogsstyrelsens ändrade tillämpning har färre tillstånd för avverkning medgetts i fjällnära skog vilket påverkar markägarnas möjlighet att bedriva skogsbruk i detta område.</P> <P class="p58 ft3">Längs hela den svenska fjällkedjan finns det stora sammanhängande områden med naturskogar som till stora delar är opåverkade och där det</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p131 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">29</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_30"> <P class="p132 ft3">Prop. 2021/22:58 finns höga naturvärden. Naturskogarna är belägna ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog. Naturvärdet består bland annat i att det finns sammanhängande naturskogsområden som endast i liten grad är påverkade av skogsbruk. Skogarnas unika värden består både i att de har höga naturvärden i form av gamla träd och död ved, är relativt orörda samt att de utgör större sammanhängande funktionella ekosystem med representativa arter. Skydd av dessa skogar bidrar tillsammans med skydd av andra skogar till Sveriges internationella åtagaden enligt konventionen för biologisk mångfald. Redan i dagär mer än hälften av skogen ovan gränsen för fjällnära skog skyddad. Den fjällnära skogen sträcker sig längs ett stort område och i vissa delar finns förutsättningar för ett fortsatt aktivt skogsbruk.</P> <P class="p133 ft3">Regeringen bedömer att det formella skyddet av fjällnära skogarna med höga naturvärden bör bygga på att flera olika skyddsformer finns tillgängliga utifrån lokala förutsättningar och markägarens behov. Regeringen avser att ta fram flera alternativ, som kvarstår över tid, för skydd ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog, såsom ersättningsmark och olika typer av formellt skydd, inklusive mer flexibla skydds- och ersättningsformer så att dessa markägare får den ersättning de har rätt till och därigenom bevara naturvärden som finns i den svenska fjällvärlden. Anslaget för ersättningar för skydd av skogsmark ska vara tillräckligt för detta ändamål över tid. Till detta kommer formellt skydd av fjällnära skogar som ägs av staten (se avsnitt 15) samt frivilliga avsättningar från privata markägare. Regeringen delar utredningens bedömning att de ca 80 000 hektar kända frivilliga avsättningarna som redan i dag finns på i huvudsak bolagsmark inom de stora sammanhängande naturskogarna utgör en adekvat bevarandeform.</P> <P class="p133 ft3">Staten bör prioritera arbetet med att i god samarbetsanda med markägare skydda värdefulla skogar ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog. Även frivilliga avsättningar ska uppmuntras. Områdesskydd ovan gränsen för fjällnära skog kan möjliggöra ett enklare förfarande för markägare att få ersättning, som utifrån rådande förutsättningar i regel får sin ersättning efter nekat avverkningstillstånd.</P> <P class="p134 ft3">Arbetet med att bygga kunskap om skogen och hur vi kan förena naturvärden och ekosystemtjänster med ett aktivt skogsbruk är en gemensam uppgift för en rad olika aktörer. Kunskapsunderlaget om hur vi kan kombinera bevarande av biologisk mångfald med ett fortsatt aktivt skogsbruk bör stärkas, exempelvis genom en brist- och behovsanalys. Genom att öka kännedomen om förhållandena i skogen skapas förutsättningar både för effektivare skyddsåtgärder och ett hållbart brukande. Samverkan, inte minst inom det nationella skogsprogrammet, skapar förutsättning både för dialog och ökad kunskap.</P> <P class="p135 ft3">30</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <DIV id="p31dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035831x1.jpg/" id="p31img1"> </DIV> <P class="p136 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p137 ft1"><SPAN class="ft1">7</SPAN><SPAN class="ft30">Förtydligande av regelverket om rätt till ersättning</SPAN></P> <P class="p138 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag som tydliggör bestämmelserna om rätt till ersättning vid avslag på ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog.</P> <P class="p139 ft22">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Regeringen gav Skogsutredningen 2019 i uppdrag att bl.a. se över ersättningsbestämmelserna vid nekat tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Utredningen föreslår tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. De föreslagna bestämmelserna tydliggör bl.a. att ersättning ska lämnas om pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras genom avslag på ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. De syftar även till att säkerställa att det inte ska vara möjligt att få ersättning flera gånger vid sådant avslag, samt att det ska bli tydligt och transparent för alla vilka marker där tillstånd till avverkning i fjällnära skog har nekats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition som tydliggör bestämmelserna om rätt till ersättning vid avslag på ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog och därvid bl.a. klargöra att det inte ska vara möjligt att få ersättning flera gånger vid sådant avslag och att det blir tydligt och transparent för alla vilka marker där tillstånd nekats vid en ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog.</SPAN></P> <P class="p49 ft3">Utredningen föreslår också att det i skogsvårdslagen (1979:429), i enlighet med den praxis som bildats vid Svea hovrätt, (Mark- och miljööverdomstolen), införs en bestämmelse som innehåller en presumtion om att skogsbruk är pågående markanvändning för produktiv skogsmark inom det fjällnära området.</P> <P class="p10 ft3">Svea hovrätt, (Mark- och miljööverdomstolen) har i domar som avsåg ersättning vid avslag på ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog gjort bedömningen att när skogsmark innehas för att bedriva skogsbruk så får skogsbruk anses vara pågående markanvändning (domar meddelade den 12 maj 2020 i mål M <NOBR>1729-19</NOBR> m.fl.). Den historiska användningen av skogen ska enligt denna praxis inte tillmätas någon betydelse i frågan om skogsbruk är att anse som pågående markanvändning eller inte.</P> <P class="p9 ft3">En förutsättning för att ersättning ska lämnas vid avslag på ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog är att beslutet innebär att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras. Kravet gäller enligt 31 kap. 4 § miljöbalken som är tillämplig vid ersättning enligt 19 § skogsvårdslagen . Det bör noteras att ett sådant krav också finns i 2 kap. 15 § regeringsformen vid inskränkningar av det allmänna i användningen av mark eller byggnad som sker av andra skäl än av <NOBR>hälsoskydds-,</NOBR> miljöskydds- eller säkerhetsskäl. Frågan om en avverkning i fjällnära skog ska anses vara pågående eller ändrad markanvändning har</P> <P class="p92 ft3">31</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="p32dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035832x1.jpg/" id="p32img1"> </DIV> <P class="p140 ft3">Prop. 2021/22:58 därför betydelse för om ersättning ska lämnas vid ett avslag på ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog.</P> <P class="p141 ft1"><SPAN class="ft1">8</SPAN><SPAN class="ft10">Kunskap om skogen och dess naturvärden</SPAN></P> <P class="p142 ft19"><SPAN class="ft18">8.1</SPAN><SPAN class="ft27">Skogsstyrelsens nyckelbiotopsregistrering upphör</SPAN></P> <P class="p143 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning</SPAN>: Skogsstyrelsen bör upphöra med inventering och registrering av nyckelbiotoper.</P> <P class="p144 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Utredningen bedömer dock att Skogsstyrelsen bör kunna fortsätta att inventera och registrera nyckelbiotoper mot betalning i sin uppdragsverksamhet.</P> <P class="p145 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>Svaren från remissinstanserna är splittrade. De flesta av kommunerna, regionerna och representanter för skogsbruket är i huvudsak positiva till bedömningen att nyckelbiotopsinventeringen bör upphöra. Flera av de remissinstanser som är positiva till bedömningen att nyckelbiotopsinventeringen bör upphöra anser att det saknas stöd i rättsordningen för inventeringen liksom att bedömningen på olika sätt kan förbättra förutsättningarna för markägare, för relationer mellan markägare och myndigheter, och leda till en minskad polarisering i en konfliktfylld fråga. Några remissinstanser lyfter konsekvenserna för enskilda. Exempelvis <SPAN class="ft4">Holmen Skog AB </SPAN>anser att registreringen av nyckelbiotoper får orimliga ekonomiska konsekvenser och att det har blivit en skyddsform utan ersättning. Några kommuner och regioner, bl.a. <SPAN class="ft4">Vilhelmina kommun </SPAN>och <SPAN class="ft4">Region Värmland</SPAN>, anser att inventeringen skapade ett omvänt incitament till naturvård där en skogsägare som skött sin skog varsamt och skapat biotoper där hotade arter trivs utsattes för en stor ekonomisk press genom att riskera att inte kunna sälja sin skog.</P> <P class="p146 ft3">Flera remissinstanser upplever att nyckelbiotopsfrågan kan upplevas som konfliktfylld. <SPAN class="ft4">Stora Enso Skog AB </SPAN>anser att bedömningen om att nyckelbiotopsregistreringar bör upphöra kan bidra till att minska konflikten kopplad till nyckelbiotoper. <SPAN class="ft4">Hällefors Tierp Skogar AB </SPAN>och <SPAN class="ft4">Kopparfors Skogar AB </SPAN>tycker att bedömningen bidrar till att minska polariseringen i den svenska skogsdebatten. <SPAN class="ft4">Högsby kommun </SPAN>poängterar att nyckelbiotopsinventeringarna har skapat mycket oro bland skogsägarna och misstro mot myndigheter och <SPAN class="ft4">Region Norrbotten </SPAN>samt <SPAN class="ft4">Pajala kommun </SPAN>tycker att bedömningen att upphöra med nyckelbiotopsregistreringar är ett bra första steg för att lösa en infekterad konflikt. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Örebro län </SPAN>anser att nyckelbiotopsbegreppet är det enskilt mest problematiska i naturvårdsdebatten och det behöver lösas för att komma vidare i äganderättsfrågan och för att öka förtroendet för myndigheternas arbete med naturvård.</P> <P class="p147 ft3">32</P> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p45 ft3">Några remissinstanser som inte tar tydlig ställning till bedömningen att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p148 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">myndigheten bör upphöra med registrering men som ändå delar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">bedömningen att det rättsliga stödet för inventering och registrering är</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft3">oklart är </SPAN>Naturvårdsverket<SPAN class="ft3">, </SPAN>Kammarrätten i Jönköping <SPAN class="ft3">och </SPAN>Skogforsk<SPAN class="ft3">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p45 ft3">Det är varierande kritik som riktas mot bedömningen att nyckelbiotops-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">inventeringen bör upphöra. De flesta länsstyrelser och miljö-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">organisationerna är i huvudsak negativa till eller avstyrker bedömningen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">Några remissinstanser, däribland <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>och <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Kalmar län</SPAN>, delar inte utredningens slutsats att det saknas stöd i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">rättsordningen för inventeringen. <SPAN class="ft4">Uppsala universitet</SPAN>, <SPAN class="ft4">Naturskydds-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">föreningen </SPAN>och <SPAN class="ft4">Greenpeace </SPAN>anför att utredningen kan ha påverkats av en</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">upplevd förväntan att föreslå att inventeringen ska upphöra och därefter</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">sökt stöd för slutsatsen. <SPAN class="ft4">BirdLife Sverige </SPAN>anser att om</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">nyckelbiotopregistreringen ska ses som ett förvaltningsrättsligt beslut, ska</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">Skogsstyrelsen ges de rättsliga förutsättningarna att fatta ett sådant beslut.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">Det är en åsikt som delas av bl.a. <SPAN class="ft4">Naturhistoriska riksmuseet, Skydda</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft4">Skogen <SPAN class="ft3">samt </SPAN>Sveaskog AB<SPAN class="ft3">. </SPAN>Länsstyrelsen i Västernorrlands län <SPAN class="ft3">undrar hur</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">myndigheter generellt ska bedriva långsiktig fysisk planering om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">nyckelbiotopsinventeringen betraktas som regelvidrig.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p45 ft3">Många instanser, t.ex. flera länsstyrelser och universitet, <SPAN class="ft4">Natur-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft4">historiska riksmuseet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Fältbiologerna<SPAN class="ft3">, understryker behovet av</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">löpande inventeringar med bedömningar av naturvärden, både som stöd</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">till markägare, som underlag till myndigheters arbete med Levande skogar</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">samt forskning. <SPAN class="ft4">Världsnaturfonden WWF </SPAN>påtalar att nyckelbiotops-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">inventeringen är väl beprövad och fungerande. <SPAN class="ft4">Sametinget </SPAN>understryker att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">bedömningen inte får innebära att natur- och miljövärden går förlorade.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Naturskyddsföreningen </SPAN>föreslår ökade kalibreringar och utbildningar för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">att säkerställa samstämmighet i bedömningarna i stället för att upphöra</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">med nyckelbiotopsinventeringen.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p45 ft3"><SPAN class="ft4">Skydda Skogen </SPAN>ifrågasätter att bedömningen kommer att leda till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">minskade konflikter i skogen och anser att den systematiska lands-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">omfattande inventeringen bör återupptas. <SPAN class="ft4">Naturskyddsföreningen </SPAN>anser att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">bedömningen kommer att bidra till nya konflikter och i förlängningen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">riskera att underminera hela det svenska skogsbrukets legitimitet på den</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">internationella marknaden.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p45 ft4"><SPAN class="ft3">Bland andra </SPAN>Kammarkollegiet<SPAN class="ft3">, </SPAN>Länsstyrelsen i Hallands län<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft4">Mittuniversitetet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Naturskyddsföreningen <SPAN class="ft3">pekar på att det är</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">naturvärdena, oavsett om de är registrerade eller inte, som har betydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">för certifieringens krav, vilket i praktiken innebär att problemen kvarstår</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">för den individuella markägaren då certifieringen även i fortsättningen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">begränsar avverkningsmöjligheter. <SPAN class="ft4">Naturskyddsföreningen </SPAN>tror att ideella</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">krafter kommer fortsätta granska avverkningsanmälningar och om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">området har nyckelbiotopskvaliteter så kopplas certifieringsmekanismen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft3">på. </SPAN>Friluftsfrämjandet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Svenskt Friluftsliv <SPAN class="ft3">tror att ett effektivt</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">marknadsbaserat system för uthållig skogsproduktion försvåras.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Göteborgs universitet </SPAN>anser att inventeringen bör fortsätta för att stödja</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">både skydd och certifiering. <SPAN class="ft4">Stora Enso Skog AB </SPAN>instämmer i att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">bedömningen inte förändrar något för certifierade markägare på kort sikt,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">men är ändå positivt till avveckling av nyckelbiotopsinventeringen, då det</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">kan gynna diskussionen inom ramen för certifieringssystemen på längre</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">sikt. <SPAN class="ft4">Svenska PEFC </SPAN>understryker att konsekvensen blir obetydlig eftersom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p21 ft3">33</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_34"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p149 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p150 ft3">34</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p151 ft3">nyckelbiotoper och Skogsstyrelsens inventering aldrig varit, eller kunnat vara, en förutsättning för tillämpningen av PEFC:s certifiering. <SPAN class="ft4">Sveaskog </SPAN>framhåller att nyckelbiotopsbegreppet har ett fortsatt värde i naturvårdsarbetet och bör därför tillåtas vidareutvecklas. Sveaskog anser även att det är angeläget att Skogsstyrelsen även i fortsättningen äger definitionen och inventeringsmetodiken för nyckelbiotoper.</P> <P class="p152 ft3">Flera remissinstanser, exempelvis några länsstyrelser samt <SPAN class="ft4">Naturskyddsföreningen</SPAN>, pekar på att lösningen är att satsa mer pengar till skydd för nyckelbiotoper. På så vis drabbas inte enskilda markägare. <SPAN class="ft4">Fältbiologerna </SPAN>föreslår en fond. <SPAN class="ft4">Västerbottens Allmänningsförbund </SPAN>stödjer bedömningen att nyckelbiotopsinventeringen bör avvecklas så länge som en sådan inventering inte backas upp av en fullvärdig finansiering.</P> <P class="p153 ft3">Ett fåtal remissinstanser kommenterar bedömningen att Skogsstyrelsen fortsatt bör kunna inventera och bedöma nyckelbiotoper inom sin uppdragsverksamhet. <SPAN class="ft4">SCA Skog AB </SPAN>och <SPAN class="ft4">Skogsindustrierna </SPAN>pekar på att resultaten från sådana uppdrag ska ägas av uppdragsgivaren, dvs. markägaren, och inte får användas i Skogsstyrelsens ärendehandläggning. <SPAN class="ft4">Stora Enso Skog AB </SPAN>är starkt emot att Skogsstyrelsen ska kunna inventera och bedöma naturvärden på uppdrag av någon annan än markägaren. <SPAN class="ft4">Sveriges Jordägareförbund </SPAN>stödjer att Skogsstyrelsen håller kompetens på området för uppdragsverksamhet. <SPAN class="ft4">Skogssällskapet </SPAN>anser att det inte ska ligga inom Skogsstyrelsens uppdrag att bedriva konkurrerande uppdragsverksamhet.</P> <P class="p154 ft22">Skälen för regeringens bedömning</P> <P class="p155 ft4">Nyckelbiotopsinventeringen får i dag konsekvenser för den enskilda markägaren</P> <P class="p156 ft3">Nyckelbiotopsinventeringen är en av de största naturvärdesinventeringarna i världen. Registret är ett användbart kunskapsunderlag för myndigheternas strategiska arbete och beslut om formellt skydd, samt för markägares ställningstagande om frivilliga avsättningar och annan planering som exempelvis miljöhänsyn. Enligt Skogsstyrelsens handbok i nyckelbiotopsinventering definieras begreppet nyckelbiotop som ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö har en mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter (Handbok, Nyckelbiotopsinventering, <NOBR>2020-02-24,</NOBR> s. 5).</P> <P class="p157 ft3">Enligt utredningen var det ursprungliga syftet med nyckelbiotopsinventeringen att inventera små, värdefulla biotoper som hyser sällsynta växt- eller djurarter i skogen i syfte att komplettera besluts- och planeringsunderlag för olika aktörer. Utredningen anser dock att nyckelbiotopsbegreppet med tiden har fått en vidare innebörd än vad som ursprungligen avsågs och blivit ett, i vissa avseenden, kontroversiellt begrepp bl.a. för att marknadscertifieringarna har infört krav i sina standarder som på olika sätt innebär att nyckelbiotoper inte får avverkas eller att dessa ska prioriteras för frivilliga avsättningar. Utredningen anser därför att registrering av nyckelbiotoper kan leda till långtgående konsekvenser för enskilda markägare.</P> <P class="p158 ft3">Detta är även något som Skogsstyrelsen pekar på i Registrering av nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar och</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p57 ft3">tillståndsansökningar (Skogsstyrelsen, rapport 2020/2). Skogsstyrelsen anser där att sambandet mellan Skogsstyrelsens registrering av nyckelbiotoper och frivillig certifiering i praktiken innebär att nyckelbiotopsbegreppet har fått en annan funktion än den ursprungliga. Detta samband och den förändrade funktionen av nyckelbiotopsbegreppet medför att en identifiering och registrering av en nyckelbiotop vid hantering av en inlämnad underrättelse om avverkning (s.k. avverkningsanmälan) kan uppfattas som något annat än enbart en dokumentation av naturvärden.</P> <P class="p60 ft3">Flera remissinstanser lyfter konsekvenserna för enskilda. Exempelvis pekar <SPAN class="ft4">Vilhelmina kommun </SPAN>och <SPAN class="ft4">Region Värmland </SPAN>på att inventeringen skapade ett omvänt incitament till naturvård där en skogsägare som skött sin skog varsamt och skapat biotoper där hotade arter trivs utsattes för en stor ekonomisk press genom att riskera att inte kunna sälja sin skog. Regeringen delar denna bedömning.</P> <P class="p77 ft3">Regeringen noterar att frågan om Skogsstyrelsens ställningstagande att registrera en nyckelbiotop är ett överklagbart beslut eller inte i några fall har prövats i domstol (bl.a. Kammarrätten i Göteborg, dom 14 oktober 2020 i mål <NOBR>1727-20,</NOBR> Kammarrätten i Sundsvall, dom 30 november 2020 i mål nr <NOBR>2853-19,</NOBR> Kammarrätten i Jönköping, dom 10 mars 2021 i mål nr <NOBR>638-20,</NOBR> och Kammarrätten i Stockholm, dom 23 juni 2021 i mål nr 7503- 20). Även om Skogsstyrelsens registrering i flera av målen har ansetts ha en sådan påvisbar effekt för den enskilde skogsägaren att det varit fråga om ett överklagbart beslut är inte praxisen entydig och frågan har inte heller prövats i högsta instans.</P> <P class="p60 ft3">Regeringens bedömning är att även om det, som exempelvis <SPAN class="ft4">Mittuniversitetet </SPAN>anför, framgår tydligt av certifieringsorganisationernas standarder att avverkningsbegränsningarna gäller oavsett om nyckelbiotoper är registrerade eller inte, så går det inte att bortse från att det har betydelse om en statlig myndighet har registrerat och publicerat en uppgift officiellt om att ett skogsområde uppfyller kriterierna för nyckelbiotop. Regeringen delar därmed utredningens bedömning att registreringen av nyckelbiotoper i dag får konsekvenser för den enskilda markägaren som den från början inte var avsedd att få.</P> <P class="p159 ft4">Att inventera och registrera nyckelbiotoper är inte längre ett effektivt arbetssätt</P> <P class="p160 ft11">Utredningen konstaterar att inventering och registrering av nyckelbiotoper i många fall går betydligt längre än vad som krävs för myndighetens olika uppgifter, exempelvis beträffande tillsyn och rådgivning. Det är alltid en helhetsbedömning av biotopens samlade naturvärde som avgör om ett område är nyckelbiotop eller inte och det finns, enligt utredningen, sällan skäl för myndigheten att på förhand klassificera ett områdes sammanvägda naturvärden innan ett ärende som berör dessa aktualiseras.</P> <P class="p129 ft11">Flera remissinstanser pekar på att nyckelbiotopsfrågan kan upplevas som konfliktfylld och exempelvis <SPAN class="ft25">Högsby kommun </SPAN>och <SPAN class="ft25">Länsstyrelsen i Örebro län </SPAN>lyfter att det kan påverka förtroendet för myndigheter. Som flera remissinstanser lyfter fram kan ett upphörande av nyckelbiotopsregistreringar bidra till att minska konflikter och polariseringen i den svenska skogsdebatten. Regeringen anser att arbetssättet med att inventera</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p62 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">35</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_36"> <P class="p132 ft3">Prop. 2021/22:58 och registrera nyckelbiotoper inte längre är effektivt eftersom det dels finns en risk för att det kan skapa konflikter som undergräver markägares förtroende för myndigheter, dels kan ifrågasättas om det är lämpligt att på förhand utan koppling till ett ärende göra en bedömning och klassificering av nyckelbiotoper då klassificeringen numera kan leda till konsekvenser för enskilda som den från början inte var avsedd att få.</P> <P class="p161 ft4">Statens framtida roll i nyckelbiotopsfrågan</P> <P class="p162 ft3">Den svenska skogspolitiken bygger på att en markägare har stort ansvar för att själv göra de bedömningar som krävs för ett hållbart skogsbruk. Att ha kännedom om de naturvärden som finns inom den egna skogen och bedöma i vad mån särskild hänsyn eller avsättningar är motiverade är en viktig del av denna politik.</P> <P class="p134 ft3">Skogsstyrelsen har sedan början av 2021 på eget initiativ upphört med registrering av nyckelbiotoper i samband med att underrättelser om avverkning eller ansökningar om avverkningstillstånd kommer in till myndigheten. Skogsstyrelsen bedömde det som olämpligt att som tillsynsmyndighet fortsätta att registrera nyckelbiotoper i samband med inkommen underrättelse om avverkning eller ansökan om tillstånd till avverkning, bl.a. då det är otydligt om registreringen ingår som en del av tillsynsverksamheten och tilltron till Skogsstyrelsens tillsynsverksamhet kan ta skada.</P> <P class="p163 ft3">Utredningen bedömer att Skogsstyrelsen inte längre bör inventera och registrera nyckelbiotoper. såvida det inte sker inom myndighetens ärendehandläggning som utmynnar i förvaltningsbeslut eller om det sker mot betalning inom myndighetens uppdragsverksamhet. Utredningen konstaterar att det är möjligt att överpröva myndighetens bedömning att området uppfyller kriterierna för nyckelbiotop i samband med ett överklagande av förvaltningsbeslut, t.ex. beslut som fattats med anledning av tillsyn.</P> <P class="p163 ft3">Till skillnad från utredningen bedömer regeringen att Skogsstyrelsen överhuvudtaget inte bör inventera och registrera nyckelbiotoper. Skälen för detta är att registrering av nyckelbiotoper kan leda till konsekvenser för enskilda som den från början inte var avsedd att få, att inventering och registrering av nyckelbiotoper inte bedöms vara ett effektivt arbetssätt, samt att det skapar konflikter som undergräver markägares förtroende för myndigheter.</P> <P class="p134 ft3">Enligt utredningen finns det ett fortsatt behov av att en myndighet gör sammanvägda bedömningar av naturvärden i myndighetens ärendehandläggning, t.ex. för att handlägga områdesskyddsärenden eller underrättelser om avverkning. Regeringen delar denna bedömning. Skogsstyrelsen kommer även fortsättningsvis behöva bedöma naturvärden i samband med fältbesök och inventeringar för att t.ex. kunna handlägga områdesskyddsärenden eller för att kunna bedöma om den hänsyn som avses tas vid en planerad avverkning är tillräcklig. Dessa bedömningar bör kunna göras utan att använda nyckelbiotopsbegreppet. Regeringen bedömer att det är viktigt att arbete i samband med fältbesök och inventeringar bör ske med en hög grad av transparens gentemot markägare. I avsnitt 8.3 gör regeringen också bedömningen att det finns</P> <P class="p164 ft3">36</P> </DIV> <DIV id="page_37"> <DIV id="p37dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035837x1.jpg/" id="p37img1"> </DIV> <P class="p165 ft3">ett statligt ansvar för att tillse att det finns geografisk information om Prop. 2021/22:58 naturvärden som bidrar till att identifiera objektiva förhållanden i naturen.</P> <P class="p166 ft3">Regeringen bedömer att skogsägarna även i fortsättningen kan behöva stöd och hjälp med fördjupade bedömningar av naturvärden. Skogsstyrelsen bör därför kunna fortsätta att på förfrågan från skogsägare stödja bedömning av naturvärden inom ramen för sin uppdragsverksamhet.</P> <P class="p167 ft11">Angående statens roll i nyckelbiotopsfrågan anser utredningen att staten inte bör, och inte kan, påverka om marknadscertifieringsorganisationerna, under eget ansvar, väljer att fortsätta att använda nyckelbiotopsbegreppet och metodiken i den egna verksamheten. Regeringen instämmer i denna slutsats och gör bedömningen att det inte är statens roll att ansvara för ett begrepp som används av certifieringsorganisationerna.</P> <P class="p168 ft3">Vissa remissinstanser, exempelvis <SPAN class="ft4">Naturskyddsföreningen </SPAN>och <SPAN class="ft4">Svenskt Friluftsliv</SPAN>, anser att ett upphörande av nyckelbiotopsregistreringar kan underminera skogsbrukets legitimitet på den internationella marknaden eller åtminstone försvåra det marknadsbaserade systemet. Regeringen anser inte att Skogsstyrelsens registreringar av nyckelbiotoper är avgörande för trovärdigheten av certifieringsmekanismerna. Att staten i fortsättningen inte kommer att registrera nyckelbiotoper kan dock innebära att certifieringsorganisationerna kan behöva anpassa sig till den nya situationen.</P> <P class="p169 ft19"><SPAN class="ft19">8.2</SPAN><SPAN class="ft27">Befintliga uppgifter om skogen bör inte gallras</SPAN></P> <P class="p170 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>Gallring av uppgifter i nyckelbiotopsregistret är inte förenlig med arkivlagens (1990:782) ändamål. Det finns inte heller skäl att göra avsteg från arkivlagen.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"> <TR> <TD class="tr9 td35"><SPAN class="p105 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer inte med regeringens</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">bedömning. Utredningen bedömer att alla delar av nyckelbiotopsregistret</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">som utgör en sammanvägning av naturvärden och en klassificering av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft3">dessa bör gallras.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av remissinstanserna är negativa till</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft11">utredningens bedömning att uppgifter i nyckelbiotopsregistret bör gallras,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft4"><SPAN class="ft3">däribland </SPAN>Riksarkivet<SPAN class="ft3">, </SPAN>Skogsstyrelsen<SPAN class="ft3">, </SPAN>Naturhistoriska riksmuseet<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft4">Naturvårdsverket<SPAN class="ft3">, </SPAN>Naturskyddsföreningen<SPAN class="ft3">, </SPAN>Världsnaturfonden WWF<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft4">Uppsala universitet<SPAN class="ft3">, </SPAN>Kungliga Vetenskapsakademien <SPAN class="ft3">och de flesta</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">länsstyrelser som har yttrat sig över utredningens bedömning, bl.a.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft4">länsstyrelserna i Norrbottens län<SPAN class="ft3">, </SPAN>Västernorrlands län<SPAN class="ft3">, </SPAN>Jämtlands län<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p1 ft4">Jönköpings län<SPAN class="ft3">, </SPAN>Kalmar län <SPAN class="ft3">samt </SPAN>Skåne län<SPAN class="ft3">.</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft4"><SPAN class="ft3">Många remissinstanser, bl.a. </SPAN>Naturhistoriska riksmuseet<SPAN class="ft3">, </SPAN>Skogs-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft25">styrelsen<SPAN class="ft11">, </SPAN>länsstyrelserna i Uppsala län<SPAN class="ft11">, </SPAN>Norrbottens län<SPAN class="ft11">, </SPAN>Västernorrlands</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft25">län <SPAN class="ft11">och </SPAN>Jämtlands län<SPAN class="ft11">, </SPAN>Mittuniversitetet<SPAN class="ft11">, </SPAN>Fältbiologerna <SPAN class="ft11">och </SPAN>Naturskydds-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3"><SPAN class="ft4">föreningen </SPAN>anser att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart att gallra</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">ett värdefullt dataunderlag som tagits fram med offentliga medel. <SPAN class="ft4">Lant-</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft4">brukarnas riksförbund (LRF) och LRF skogsägarna<SPAN class="ft3">, </SPAN>Norra Skog <SPAN class="ft3">och</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3"><SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>pekar på att en gallring i befintligt register är ineffektivt då</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p105 ft3">det förmodligen ändå går att utläsa att en bedömning om naturvärden</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td35"><SPAN class="p105 ft3">gjorts på en viss fastighet samtidigt som gallringen innebär att mycket</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td36"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td35"><SPAN class="p1 ft3">information går förlorad.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td36"><SPAN class="p21 ft3">37</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p63 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td27"><SPAN class="p45 ft3">Flera regioner och kommuner anser att registret inte bör gallras utan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">i stället förvaltas och tillgängliggöras för bl.a. markägare. Vidare anser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft3">flera länsstyrelser, däribland </SPAN>länsstyrelserna i Västerbottens län<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Västernorrlands län </SPAN>och <SPAN class="ft4">Örebro län</SPAN>, att utredningens bedömning om att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">vissa uppgifter i registret bör gallras innebär att värdefull information om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">naturvärden i skogen förstörs. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Uppsala län </SPAN>anser att de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">naturvärdesbedömningar som är gjorda bör vara kvar i registret och att de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">även fortsättningsvis bör vara tillgängliga för allmänheten. <SPAN class="ft4">Uppsala</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">universitet </SPAN>bedömer att de objektiva uppgifter som blir kvar i registren</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">efter gallring inte fyller samma ändamålsenliga funktion som dagens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">kunskapsbas gör. <SPAN class="ft4">BirdLife Sverige </SPAN>anser att Skogsstyrelsen även</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">fortsättningsvis bör kunna klassificera ett område som en nyckelbiotop</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">eller ett objekt med naturvärde.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft11"><SPAN class="ft25">Skogsstyrelsen </SPAN>påpekar att databasen för nyckelbiotoper utgör ett viktigt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">underlag för datainlärning för sådan fjärranalys som baseras på artificiell</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">intelligens och för att kvalitetssäkra utvecklingen av en sådan metod. Om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">registret gallras försämras förutsättningarna att utveckla metoden.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft4"><SPAN class="ft3">Många remissinstanser, bl.a. </SPAN>Naturhistoriska riksmuseet<SPAN class="ft3">, </SPAN>Skogs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft25">styrelsen<SPAN class="ft11">, </SPAN>Länsstyrelsen i Västmanlands län <SPAN class="ft11">och </SPAN>Skydda Skogen <SPAN class="ft11">pekar på</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">nyckelbiotopsregistrets betydelse för enskilda skogsägare, skogsbolag,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">myndigheter och allmänhet. <SPAN class="ft4">Sveriges lantbruksuniversitet </SPAN>anser att det är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">odiskutabelt att befintlig information om nyckelbiotoper är viktig för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">möjligheten att uppnå mål om biologisk mångfald och ekologisk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">hållbarhet. Flera remissinstanser, t.ex. <SPAN class="ft4">länsstyrelserna i Jönköpings län</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft3">och </SPAN>Västerbottens län<SPAN class="ft3">, </SPAN>Naturskyddsföreningen <SPAN class="ft3">och </SPAN>Världsnaturfonden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">WWF </SPAN>understryker att det finns risker att naturvårdsarbetet skadas och att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">det finns risk för förlust av biologisk mångfald genom att värdefulla skogar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">med höga naturvärden avverkas eller skadas om registret gallras på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">värdefull information.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft4">Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen, <SPAN class="ft3">anser att en gallring av</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">nyckelbiotopregistret innebär en kunskapsförlust som riskerar att leda till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11">ett reaktivt system där tvister om naturvärden uppstår som måste hanteras</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">i domstolarna.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p45 ft25"><SPAN class="ft11">Några remissinstanser, t.ex. </SPAN>Forskningsrådet för miljö, areella näringar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft4">och samhällsbyggande (Formas)<SPAN class="ft3">, </SPAN>Mittuniversitetet<SPAN class="ft3">, </SPAN>Naturhistoriska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">riksmuseet</SPAN>, framhåller kunskapsunderlagets stora betydelse för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft3">forskningen. </SPAN>Mittuniversitetet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">poängterar vikten av att hela registret fortsatt finns tillgängligt för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">forskning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p45 ft3"><SPAN class="ft4">Riksarkivet </SPAN>anser att gallring av delar av registret inte är förenligt med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">arkivlagens (1990:782) bestämmelser, eftersom det uppenbarligen är av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">vikt för rättskipningens och förvaltningens behov samt högst sannolikt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">även forskningens behov. <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>bedömer att en gallring av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">registren strider mot samtliga mål i arkivlagen. Utredningens bedömning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">av vilka uppgifter som bör gallras innebär att även fritext och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">grundläggande information om strukturer och naturvårdsarter skulle</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">försvinna. <SPAN class="ft4">Greenpeace </SPAN>ifrågasätter också lagligheten i att gallra registret.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">Organisationen anser att en gallring strider mot förvaltningslagens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">(2017:900) krav på kostnadseffektivitet och mot Århuskonventionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">(särskilt art 6 b).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p64 ft3">38</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"> <TR> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p45 ft3"><SPAN class="ft4">Uppsala universitet </SPAN>anser att utredningen inte har utvecklat</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p148 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">resonemanget om nyckelbiotopsregistrets betydelse för Skogsstyrelsens</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">tillsyn, inte minst när det gäller artskyddet, och anser därför att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">bedömningen om gallring framstår som oklar och motsägelsefull.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p45 ft4">Kammarkollegiet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Naturskyddsföreningen <SPAN class="ft3">anser att det vore mer i</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">linje med utredningens allmänna hållning gällande behovet av ökad</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">kunskap att bibehålla registret. <SPAN class="ft4">Kammarkollegiet </SPAN>pekar på att civil-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">samhället skulle få en minskad insyn i skogsbruket och svårigheter att ta</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">del av miljöinformation.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p45 ft3"><SPAN class="ft4">Naturskyddsföreningen </SPAN>pekar på att en gallring riskerar försvåra för den</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">mindre markägaren att svara upp mot sektorsansvaret och, i före-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft3">kommande fall, certifieringen. </SPAN>Friluftsfrämjandet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Svenskt Friluftsliv</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">anser att de marknadsbaserade styrmedlen (FSC och PEFC) får det</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">svårare.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p45 ft3"><SPAN class="ft4">Södra Skogsägarna </SPAN>poängterar att mätbara uppgifter, som exempelvis</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">mängden död ved och naturvärdesträd, inte bör gallras. Det är ett</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">kunskapsunderlag som är användbart för såväl markägare som</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">myndigheter, men för att informationen inte ska kunna användas mot</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">markägare så bör registret inte vara allmänt tillgängligt.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p45 ft4"><SPAN class="ft3">Flera remissinstanser, bl.a. </SPAN>Region Gotland<SPAN class="ft3">, </SPAN>Region Norrbotten<SPAN class="ft3">, </SPAN>Region</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft4">Uppsala<SPAN class="ft3">, </SPAN>Krokoms kommun<SPAN class="ft3">, </SPAN>Pajala kommun<SPAN class="ft3">, </SPAN>Bergvik Skog Öst AB<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft4">Holmen Skog AB<SPAN class="ft3">, </SPAN>Hällefors Tierp Skogar AB<SPAN class="ft3">, </SPAN>Kopparfors Skogar AB<SPAN class="ft3">, </SPAN>SCA</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft4">Skog AB<SPAN class="ft3">, </SPAN>Stora Enso Skog AB<SPAN class="ft3">, </SPAN>Sveriges Allmänningsskogars Förbund<SPAN class="ft3">,</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft4">Sveriges Jordägareförbund<SPAN class="ft3">, </SPAN>Södra Skogsägarna <SPAN class="ft3">och </SPAN>Sveriges advokat-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">samfund</SPAN>, är uttalat positiva till att nyckelbiotopsregistret gallras.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p45 ft4">Bergvik Skog Öst AB<SPAN class="ft3">, </SPAN>Hällefors Tierp Skogar AB <SPAN class="ft3">och </SPAN>Kopparfors</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Skogar AB </SPAN>pekar på att felaktigt dragna kartfigurer föreställande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">nyckelbiotoper gång på gång visat sig orsaka stora missförstånd och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">underblåst motsättningarna i skogsdebatten. <SPAN class="ft4">Hällefors Tierp Skogar AB</SPAN>,</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft4">LRF och LRF skogsägarna<SPAN class="ft3">, </SPAN>Norra Skog<SPAN class="ft3">, och </SPAN>Spillkråkan – nätverk för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Sveriges kvinnliga skogsägare </SPAN>föreslår att skogsägare bör kunna ansöka</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">om att få sina objekt borttagna från registret. Staten kan då antingen ge</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">skogsområdet ett formellt skydd eller avregistrera biotopen.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p45 ft3"><SPAN class="ft4">Kammarrätten i Jönköping </SPAN>anser att Skogsstyrelsens normstöd för</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">nyckelbiotopregistrering och inventering är oklart, eventuellt med</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">undantag för inventering som genomförts i enlighet med regeringsbeslut.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">Enligt kammarrätten är det av största vikt att överväga hur den information</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">som inhämtats vid registreringen ska hanteras. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Skåne län</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">tillstyrker borttagande av de eventuella uppgifter som behöver tas bort ur</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">ett dataskyddsperspektiv. <SPAN class="ft4">Sveriges Jordägareförbund </SPAN>anser att frågan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">kring personliga datauppgifter behöver lösas.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr21 td72"><SPAN class="p1 ft22">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD> <TD class="tr21 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p1 ft4">Gallring bedöms inte vara förenlig med arkivlagens ändamål</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td72"><SPAN class="p1 ft3">De uppgifter som Skogsstyrelsen har inhämtat genom inventering av</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">nyckelbiotoper har förts in i ett register. Registret består huvudsakligen av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">ett kartskikt där omfattningen av respektive nyckelbiotop framgår. Av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">registret framgår även vilken eller vilka fastigheter som nyckelbiotopen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">berör. Vidare tilldelas nyckelbiotopen ett namn bestående av ett antal</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td72"><SPAN class="p1 ft3">siffror och i registret finns även uppgift om vilken typ av nyckelbiotop det</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td73"><SPAN class="p21 ft3">39</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p63 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td27"><SPAN class="p1 ft3">är och vilka förhållanden i naturen som har legat till grund för Skogs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">styrelsens bedömning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Utredningen bedömer att alla delar av nyckelbiotopsregistret som utgör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">en sammanvägning av naturvärden och en klassificering av dessa utifrån</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">de förutsättningar som rådde vid inventeringstillfället bör gallras. Det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">innebär bl.a. att begreppen ”nyckelbiotop” och ”objekt med naturvärde”</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">tillsammans med det registrerade namnet bedöms kunna utgå ur registret.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">Utredningens bedömning innebär dock inte att hela registreringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">avseende en viss fastighet skulle gallras ur registret. Enligt utredningens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">bedömning bör registret nämligen kvarstå med de objektiva fynd som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">identifierats vid fältinventering och som är betydelsefulla för att kunna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">bedöma naturvärdena inom ramen för myndighetens handläggning av de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">ärenden där sådan kunskap kan vara relevant. Efter gallringen skulle det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">därför gå att utläsa att Skogsstyrelsen tidigare gjort en sammanvägd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">bedömning för området och då ansett att det var antingen en nyckelbiotop</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">eller ett objekt med naturvärde.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">En majoritet av remissinstanserna är negativa till att uppgifter i registret</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">gallras i enlighet med utredningens bedömning. Många remissinstanser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">lyfter fram att den information som föreslås tas bort har betydelse för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">enskilda skogsägare, skogsbolag, myndigheter och allmänhet. Både</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Riksarkivet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>anser att en gallring av delar av registret</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">vore oförenlig med arkivlagen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Det kan konstateras att nyckelbiotopsregistret är en allmän handling.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">Utgångspunkten i arkivlagen är att myndigheternas arkiv ska bevaras.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">Allmänna handlingar får dock enligt 10 § arkivlagen gallras. Med gallring</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11">avses att handlingar sorteras ut och förstörs. Att gallra handlingar utgör en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">möjlighet för myndigheter så att arkiven inte blir alldeles för stora och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">svämmas över av sådant som inte längre är av intresse. Vid gallring ska</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">det enligt 10 § arkivlagen dock alltid beaktas att arkiven utgör en del av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår ska kunna tillgodose</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">ändamålen enligt 3 § 1. rätten att ta del av allmänna handlingar, 2. behovet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">av information för rättsskipningen och förvaltningen och 3. forskningens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">behov. Statliga myndigheter får enligt 14 § arkivförordningen (1991:446)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">gallra allmänna handlingar i enlighet med föreskrifter eller beslut av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">Riksarkivet, om inte särskilda gallringsföreskrifter finns i lag eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">förordning. En bestämmelse om gallring kan alltså placeras på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">förordningsnivå.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p45 ft3">När det gäller ändamålet i 10 § 1 arkivlagen – rätten att ta del av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">allmänna handlingar – syftar det i första hand till att tillgodose behovet av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">insyn i den offentliga förvaltningen. Syftet är att allmänheten ska kunna få</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">insyn i myndighetens verksamhet och kunna bilda sig en uppfattning om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">myndigheten agerar på ett korrekt sätt. Genom Skogsstyrelsens nyckel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">biotopsregistrering har myndigheten gjort en bedömning av om det finns</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">höga naturvärden på en fastighet. Till skillnad från myndighetens normala</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">ärendehantering är det dock endast i viss utsträckning, särskilt när det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">gäller äldre nyckelbiotopsregistreringar, möjligt att utifrån registret bilda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">sig en uppfattning om myndigheten har gjort en rimlig bedömning kring</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">ett visst förhållande på en fastighet. Enligt regeringens mening kan nyckel-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">biotopsregistret snarare anses ha ett värde för allmänheten genom den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">information om naturvärden som Skogsstyrelsen har tagit fram, än att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p64 ft3">40</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">registret kan användas för att ge insyn i myndighetens verksamhet.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p171 ft3">Regeringen bedömer därför att ändamålet som avser rätten att ta del av allmänna handlingar inte uppenbart talar mot att uppgifter gallras från nyckelbiotopsregistret.</P> <P class="p172 ft3">När det sedan gäller ändamålet i 10 § 2 arkivlagen – behovet av information för rättskipningen och förvaltningen – syftar det till att säkerställa att myndigheter kan fatta sina beslut utifrån så fullständig information som möjligt. Information som har inhämtats bör sparas om informationen behövs för att myndigheterna ska kunna fullgöra sin verksamhet. Som bl.a. <SPAN class="ft4">Naturhistoriska riksmuseet</SPAN>, <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>och <SPAN class="ft4">Fältbiologerna </SPAN>påpekar gäller detta särskilt om staten har finansierat framtagandet av uppgifterna. Flera remissinstanser lyfter också fram att nyckelbiotopsregistret behövs för rättskipningen och förvaltningen, både inom statlig och kommunal verksamhet. Det handlar exempelvis om underlag för beslut enligt skogsvårdslagen (1979:429), miljöbalken och plan- och bygglagen (2010:900). Enligt arkivlagen ska det beaktas att det arkivmaterial som återstår ska kunna tillgodose de uppräknade ändamålen. Enligt regeringens mening kan en gallring av uppgifter i enlighet med utredningens bedömning inte anses förenlig med bestämmelsen i 10 § 2 arkivlagen eftersom den skulle innebära att information som kan ha betydelse för rättsskipningen och förvaltningen försvinner.</P> <P class="p173 ft3">Vidare bedömer regeringen att en gallring av uppgifter enligt utredningens bedömning inte kan anses förenlig med ändamålet i 10 § 3 arkivlagen som syftar till att värna forskningens behov. Som <SPAN class="ft4">Mittuniversitetet </SPAN>och SLU framhåller är det av vikt att hela registret fortsatt finns tillgängligt för forskning.</P> <P class="p172 ft3">Sammanfattningsvis anser regeringen alltså att en gallring av uppgifter i enlighet med utredningens bedömning inte är förenlig med 10 § 2 och 3 arkivlagen, eftersom det skulle innebära att information som behövs för rättsskipningen och förvaltningen samt för forskningens behov tas bort från Skogsstyrelsens nyckelbiotopsregister. Regeringen bör därför inte besluta om en gallringsföreskrift.</P> <P class="p174 ft4">Det finns inte skäl att göra avsteg från arkivlagen</P> <P class="p175 ft3">Arkivlagens gallringsbestämmelse är dock subsidiär i förhållande till annan lagstiftning. Det innebär att det är möjligt att göra avsteg från lagen och införa en bestämmelse som medger att uppgifter tas bort i en större utsträckning än vad som är förenligt utifrån ändamålen i 10 § arkivlagen. Sådana avvikande gallringsbestämmelser finns t.ex. i författningar som reglerar integritetskänsliga uppgifter. Vissa remissinstanser menar också att det bör göras en bedömning av frågan om gallring i förhållande till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Av artikel 17.3 i EU:s dataskyddsförordning framgår att det inte finns någon ovillkorlig rätt att få personuppgifter raderade. Vid bedömningen av om uppgifter bör raderas ska det bl.a. beaktas om uppgiften behövs för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">41</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_42"> <DIV id="p42dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035842x1.jpg/" id="p42img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p176 ft3">Prop. 2021/22:58 Vid bedömningen av om det finns skäl att göra avsteg från arkivlagen måste det enligt regeringens mening beaktas att de praktiska konsekvenserna av att gallra uppgifter om sammanvägda bedömningar om naturvärden ur nyckelbiotopsregistret är begränsade. Kraven i certifieringsstandarderna om att avstå avverkning gäller oavsett om nyckelbiotopen är registrerad eller inte. Att ett skogsområde är registrerat som nyckelbiotop visar att Skogsstyrelsen har bedömt att skogen har höga naturvärden. Utredningens bedömning när det gäller vilka uppgifter som bör gallras innebär dock att ett område fortfarande skulle vara registrerat i nyckelbiotopsregistret – utan att det går att utläsa om det är bedömt som en nyckelbiotop eller ett objekt med naturvärde – och gallringen skulle därför förmodligen inte innebära några skillnader för den enskilde.</P> <P class="p177 ft3">Vidare har uppgifterna i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsregister funnits tillgängliga under en längre tid och uppgifterna används i många användares egna system. Det är därför rimligt att anta att uppgifterna kommer att finnas tillgängliga för allmänheten även om gallring skulle ske enligt utredningens bedömning, samtidigt som en gallring innebär att de blir mindre tillgängliga för Skogsstyrelsen och skulle försvåra myndighetens arbete. En gallring innebär således att information om naturvärden till stöd för myndighetens arbete går förlorad, samtidigt som de praktiska konsekvenserna av en gallring får anses vara begränsade. Mot denna bakgrund och då uppgifterna i registret har betydelse för rättsskipningen och förvaltningen samt för forskningens behov, bedömer regeringen att det inte framkommit tillräckliga skäl för att göra avsteg från arkivlagen och införa en särskild gallringsbestämmelse i enlighet med utredningens bedömning.</P> <P class="p177 ft3">Av samma skäl som anförs ovan är det enligt regeringens mening inte heller lämpligt att, som bl.a. <SPAN class="ft4">Hällefors Tierp Skogar AB</SPAN>, <SPAN class="ft4">LRF och LRF skogsägarna </SPAN>och <SPAN class="ft4">Norra Skog </SPAN>föreslår, införa en bestämmelse som innebär att skogsägare ska kunna ansöka om att få sina objekt borttagna från registret. Det skulle innebära att information om naturvärden, som bl.a. har betydelse för forskningens behov, tas bort från registret samtidigt som de praktiska konsekvenserna av att uppgifterna raderas måste anses vara begränsade.</P> <P class="p178 ft3">De uppgifter som i dag finns i nyckelbiotopsregistret är av intresse för skogsägare, skogsbolag, myndigheter och allmänhet och har samlats in på skattebetalarnas bekostnad. Kunskapen bör därför fortsatt vara tillgänglig.</P> <P class="p179 ft19"><SPAN class="ft18">8.3</SPAN><SPAN class="ft27">Kunskapsunderlag och stöd till markägare</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p20 ft3">42</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p180 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning</SPAN>: Inventeringen i skogen bör utvecklas genom nya moderna digitala fjärranalysmetoder som stöd till fältinventeringar. Dessa bör rikstäckande identifiera objektiva förhållanden i naturen som kan vara av betydelse för skogsbrukets planering, arbetet med biologisk mångfald och nationella klimat- och miljömål.</P> <P class="p129 ft11">Markägare har redan i dag god kunskap om sin skog. Ett statligt ansvar för att tillse att kunskapsunderlag i form av geografisk information om tillståndet i skogen och förekomst av naturvärden finns är fortsatt angeläget och något som kan utgöra ett stöd för skogsägaren,</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="p43dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035843x1.jpg/" id="p43img1"> </DIV> <DIV class="dclr"></DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p181 ft3">exempelvis för att underlätta framtagande av skogsbruksplaner och planering av naturvårdsåtgärder samt effektivare och mer transparenta beslut vid avverkningsanmälan.</P> <P class="p182 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer med regeringens när det gäller bedömningen av att det fortsatt finns ett statligt ansvar för att tillse att det finns kunskapsunderlag i form av geografisk information om naturvärden som syftar till att identifiera objektiva förhållanden i naturen. Utredningen föreslår dock, till skillnad från regeringen, att kunskaperna bör tas fram genom en i Skogsstyrelsens instruktion reglerad inventering i fält av objektiva förhållanden i naturen, en s.k. naturmiljöbeskrivning, inriktad på skogar där olika mål kan hamna i konflikt med varandra.</P> <P class="p129 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna</SPAN>: Många instanser, t.ex. flera länsstyrelser och flera av universiteten understryker behovet av löpande inventeringar med bedömningar av naturvärden, både som stöd till markägare, som underlag till myndigheters arbete, samt forskning. Flera av länsstyrelserna lyfter att kunskap om naturvärden i skogen är nödvändig för en effektiv naturvård. <SPAN class="ft4">Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) </SPAN>och <SPAN class="ft4">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) </SPAN>pekar på att behovet av goda kunskaper om naturvärden fortsatt är grundläggande för genomförandet av gällande skogspolitik. <SPAN class="ft4">Statistiska centralbyrån </SPAN>betonar att för relevant statistik avseende Agenda 2030 behövs det ett nationellt register som omfattar områden viktiga för biologisk mångfald för alla naturtyper. Flera remissinstanser, t.ex. <SPAN class="ft4">länsstyrelserna i Blekinge län, Hallands län, Dalarnas län</SPAN>, <SPAN class="ft4">Havs- och vattenmyndigheten</SPAN>, <SPAN class="ft4">Mittuniversitetet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Umeå universitet</SPAN>, pekar på att om nyckelbiotopsinventeringen tas bort, så måste den ersättas av något annat. <SPAN class="ft4">Sametinget </SPAN>och <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Kalmar län </SPAN>ifrågasätter dock om bytet från nyckelbiotopsinventering mot naturmiljöbeskrivning kommer att göra någon skillnad.</P> <P class="p183 ft4">Länsstyrelsen i Västerbottens län <SPAN class="ft3">anser att den föreslagna inventeringsmetoden, åtminstone i nuvarande form, är mycket tids- och arbetskrävande. </SPAN>Lunds universitet <SPAN class="ft3">anser att inventeringsmetodiken bör utredas i särskild ordning och utformas på ett flexibelt sätt så att en modernisering kan göras efter hand som ny teknik utvecklas. </SPAN>Skogsstyrelsen <SPAN class="ft3">föreslår fjärranalys förstärkt med artificiell intelligens (AI) som metod för att identifiera områden med potentiellt höga naturvårdskvaliteter. </SPAN>Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) <SPAN class="ft3">anser att möjligheten att kombinera modern fjärranalysteknik med data från medborgarforskning kan utredas för att ta fram en kostnadseffektiv metod. Även </SPAN>Skogforsk <SPAN class="ft3">ser stora möjligheter att utnyttja digitalisering och tillgängliga samt framtida data för olika typer av beslutsstöd.</SPAN></P> <P class="p184 ft3"><SPAN class="ft4">Havs- och vattenmyndigheten </SPAN>pekar på att vattenmiljöer kan missas vid provytebaserade inventeringar. <SPAN class="ft4">Riksantikvarieämbetet </SPAN>och <SPAN class="ft4">Sveriges Hembygdsförbund </SPAN>anser att även kulturmiljövärden bör identifieras.</P> <P class="p61 ft3">Flera länsstyrelser anser att bedömningar är en naturlig del av inventeringar och flera miljöorganisationer anser att förslaget om naturmiljöbeskrivning behöver kompletteras med en sammanvägd bedömning för att bli användbar. <SPAN class="ft4">Uppsala universitet </SPAN>anser att det blir svårt för Skogsstyrelsen att upprätthålla sin roll som naturvårdsmyndighet i skogen om myndigheten inte får göra en naturvärdesbedömning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p131 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">43</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_44"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p63 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td27"><SPAN class="p45 ft3">Flera länsstyrelser och universitet anser att resultaten bör vara</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">tillgängliga och transparenta. <SPAN class="ft4">SLU </SPAN>anser att det är av största vikt att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">forskningen får tillgång till dessa data från alla markägare. Om underlag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">inte är öppna och tillgängliga för löpande analys så kommer den inte att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">bidra till en samsyn om åtgärdernas nytta. Även flera miljöorganisationer,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft3">t.ex. </SPAN>Världsnaturfonden WWF <SPAN class="ft3">och </SPAN>Naturskyddsföreningen<SPAN class="ft3">, är kritiska till</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">utredningens förslag att bara tillgängliggöra resultatet av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">naturmiljöbeskrivningen för myndigheter och markägare, eftersom det kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">vara oförenligt med Århuskonventionen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Flera remissinstanser, t.ex. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Kalmar län</SPAN>, är positiva till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">att staten ansvarar för att ta fram kunskapsunderlag på små- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">mellanskogsbrukets marker. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Värmlands län </SPAN>anser att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">ansvarsfördelningen mellan markägare och stat är otydlig när det gäller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">kartläggning av naturvärden. <SPAN class="ft25">Mittuniversitetet </SPAN>anser att dokumentation av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skogens värden bör vara ett delat ansvar mellan skogsägaren och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft3">samhället. </SPAN>Länsstyrelserna i Dalarnas län <SPAN class="ft3">och </SPAN>Gotlands län <SPAN class="ft3">lyfter att</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">kunskapsinhämtningen inom ett län bör ske i samverkan mellan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. <SPAN class="ft4">Region Gotland </SPAN>är positiv till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">naturmiljöbeskrivningarna förutsatt att dessa kan bli ett stöd för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">markägares beslut utan att ge inskränkningar i äganderätten. Även <SPAN class="ft25">Region</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Halland </SPAN>anser att den föreslagna naturmiljöbeskrivningen kan bli ett bra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11">stöd för det privata skogsägandet i vården av skogen. <SPAN class="ft25">Strömsunds kommun</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">är positiv till att nyckelbiotoperna tas bort och ersätts med ett mer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">rättssäkert system. Några kommuner och regioner, samt <SPAN class="ft4">Sveriges</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Kommuner och Regioner </SPAN>anser att det är viktigt att naturmiljö-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">beskrivningen utformas så att den inte får samma rättsosäkra verkan som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft25"><SPAN class="ft11">nyckelbiotopsinventeringen. </SPAN>Bergvik Skog Öst AB <SPAN class="ft11">och </SPAN>Kopparfors Skogar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">AB </SPAN>är positiva till förslaget och anser att det krävs samverkan och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">förankring för att förhindra att det uppstår en misstro även kring</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">naturmiljöbeskrivningar liksom för nyckelbiotopsbegreppet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Bland remissinstanserna finns det också starkt kritiska röster till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft3">utredningens förslag. </SPAN>Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och LRF</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft4">skogsägarna<SPAN class="ft3">, </SPAN>Norra Skog<SPAN class="ft3">, </SPAN><NOBR>Malung-Sälens</NOBR> kommun <SPAN class="ft3">och </SPAN>Älvdalens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11"><SPAN class="ft25">kommun </SPAN>anser att förslaget om naturmiljöbeskrivningar är en misstroende-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">förklaring mot enskilda skogsägares egna bedömningar och framtagna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skogsbruksplaner. De ser en risk i att det får liknande konsekvenser som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">nyckelbiotopsinventeringen. <SPAN class="ft4">Västerbottens Allmänningsförbund </SPAN>ser på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">förslaget med största oro och anser att inget som det inte finns anslag för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">att skyddas genom formellt områdesskydd ska registreras och att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">registrering aldrig ska ske mot markägarens vilja. <SPAN class="ft4">Åre kommun </SPAN>anser att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">förslaget inte är förenligt med den rådande principen om frihet under</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">ansvar. <SPAN class="ft4">Mellanskog </SPAN>uttrycker det som att förslaget är i princip det gamla</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">nyckelbiotopsbegreppet i ny skepnad. <SPAN class="ft4">Sveaskogs Förvaltnings AB </SPAN>anser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11">att en ny inventeringsmetod riskerar stor otydlighet och nya målkonflikter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11"><SPAN class="ft25">Svenska PEFC </SPAN>anser att utredningens förslag innebär att myndigheten åter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">kommer göra anspråk på att vara inblandad i de frivilliga systemen, vilket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skapar oreda i system som skapats för att vara frivilliga och marknads-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft25"><SPAN class="ft11">drivna. </SPAN>Skogsindustrierna<SPAN class="ft11">, </SPAN>SCA Skog AB <SPAN class="ft11">och </SPAN>Gröna arbetsgivare <SPAN class="ft11">pekar på</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">att många markägare är kompetenta att själva inventera höga naturvärden</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">medan andra kan anlita en fristående aktör för att utföra inventering. De</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p64 ft3">44</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">anser att myndigheternas roll framöver bör vara att tillsammans med</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_45"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td72"><SPAN class="p1 ft3">branschen, markägare och övriga intressentorganisationer, bidra till att</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td73"><SPAN class="p148 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">utförda naturvärdesinventeringar håller jämn nivå genom att erbjuda</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">utbildning och kalibreringsövningar. Att göra naturvärdesinventeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">till enbart ett statligt uppdrag skulle bli kontraproduktivt. <SPAN class="ft4">Stora Enso Skog</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">AB </SPAN>anser att Skogsstyrelsens inventeringsarbete bör inriktas mot formellt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">skydd medan markägaren bör ha det fulla ansvaret för frivilliga</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">avsättningar. <SPAN class="ft4">Södra Skogsägarna </SPAN>poängterar att så länge det saknas tillit</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">mellan skogsägare och myndighet så bör en inventering vara frivillig för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft4"><SPAN class="ft3">enskilda markägare. </SPAN>LRF och LRF skogsägarna <SPAN class="ft3">och </SPAN>Norra Skog</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">poängterar att det måste finnas en acceptans för att skogsägare har olika</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">ambitioner kring kunskapsuppbyggnad. Man kan inte förvänta sig att varje</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">skogsägare ska skaffa sig djupa kunskaper för att få bedriva skogsbruk.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p185 ft3">Även några miljöorganisationer, t.ex. <SPAN class="ft4">Världsnaturfonden WWF </SPAN>och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Fältbiologerna </SPAN>uttrycker kritik mot utredningens förslag och framför att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">de nya naturmiljöbeskrivningarna inte kan ersätta nyckelbiotops-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">inventeringen. <SPAN class="ft4">Världsnaturfonden WWF </SPAN>påtalar att nyckelbiotops-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">inventeringen är väl beprövad och fungerande och att det därför är fel att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p1 ft3">ersätta den med en oprövad naturvärdesinventering.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr14 td74"><SPAN class="p1 ft22">Skälen för regeringens bedömning</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td75"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr20 td74"><SPAN class="p1 ft4">Det behövs ett kunskapsunderlag för planering</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td75"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr20 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td72"><SPAN class="p1 ft3">Utredningen bedömer att kunskap om olika förekomster i naturen som kan</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">ha betydelse för biologisk mångfald är avgörande för att uppnå de skogs-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">och miljöpolitiska målen. Utredningen konstaterar vidare att frågan om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">vilket kunskapsunderlag som krävs för olika situationer och verksamheter</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">är komplex och att svaret på frågan om vilka underlag som behövs beror</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">på flera omständigheter, exempelvis de politiska ambitionerna för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">naturvård och områdesskydd, utformningen och avgränsningen av</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">myndigheters uppdrag och, i fråga om tillsyn och rådgivning,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p1 ft3">omständigheterna i det enskilda fallet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p185 ft3">Riksrevisionen lyfter i sin granskningsrapport Skyddet av värdefull skog</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">(RiR 2018:17) fram att kunskap om skyddsvärda områden är en</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">förutsättning för ett strategiskt skyddsarbete, minimerar akuta hot mot</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">skyddsvärda områden och ökar förutsättningarna för relevanta markägar-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td74"><SPAN class="p1 ft3">initiativ till formellt skydd eller frivilligt bevarande.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p185 ft3">Många</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">remissinstanser, som flera länsstyrelser och universitet och forsknings-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">organisationer pekar också på behoven av kunskapsunderlag för både</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">markägare och myndigheter. Exempelvis <SPAN class="ft4">KSLA </SPAN>och <SPAN class="ft4">Formas </SPAN>pekar på att</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">behovet av goda kunskaper om naturvärden fortsatt är grundläggande för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">genomförandet av gällande skogspolitik. Några remissinstanser, såsom</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Södra Skogsägarna, </SPAN>anser att det är fullt rimligt att staten inventerar</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">naturvärden för att kunna prioritera formellt skydd och andra</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">naturvårdsinsatser, men att det är viktigt att alltid utgå från markägarens</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td74"><SPAN class="p1 ft3">frivillighet.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td75"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p185 ft3">Många markägare har redan i dag god kunskap om sin skog. Inte minst</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">de som har en så kallad grön skogsbruksplan för sin fastighet. Regeringen</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">bedömer i likhet med utredningen och många av remissinstanserna att</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">ytterligare kunskapsunderlag i form av geografisk information om</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">naturvärden är till nytta för exempelvis skogsägare, skogsbolag,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td73"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td74"><SPAN class="p1 ft3">myndigheter och akademi. Ett sådant kunskapsunderlag är</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td75"><SPAN class="p185 ft3">t.ex. en</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td73"><SPAN class="p21 ft3">45</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p149 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p150 ft3">46</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p151 ft3">förutsättning för skogsbrukets planering, bl.a. för planering av skogsbruksåtgärder, miljöhänsyn och frivilliga avsättningar, men också för att underlätta för markägare att anmäla intresse för formellt skydd. Det är även en förutsättning bl.a. för myndigheters arbete med formellt skydd och olika typer av ärendehandläggning. Kunskap om områden med höga naturvärden är ett viktigt underlag inom svenskt miljö- och naturvårdsarbete och ger en bild av var i skogslandskapet det finns biologiskt särskilt värdefulla miljöer, en information som också kan vara av stort intresse för exempelvis forskningen. Regeringen bedömer att det därför bör finnas kunskapsunderlag om objektiva förhållanden som ger tydliga indikationer på var det, av olika skäl, kan behövas fördjupad kunskap</P> <P class="p186 ft4">Staten har ansvar för att bistå med kunskapsunderlag</P> <P class="p187 ft3">Markägare har redan i dag god kunskap om sin skog och många skogsägare har tagit fram gröna skogsbruksplaner där bl.a. frivilliga avsättningar pekas ut. Den samlade kunskapen i dessa skogsbruksplaner är också en viktig utgångspunkt för kunskapsunderlag om naturvärden. Skogsägaren kan även välja att få stöd av privata företag eller skogsägarföreningar för att skaffa sig fördjupad kunskap.</P> <P class="p153 ft3">Utredningen pekar på att den svenska skogspolitiken har inneburit att staten genom Skogsstyrelsen har tillhandahållit kunskapsunderlag om naturvärden på det enskilda skogsbrukets mark. Tillsammans med de inventeringar som ägare av större fastigheter har utfört inom det s.k. sektorsansvaret har det skapat ett kunskapsunderlag som har legat till grund för att förverkliga den svenska skogspolitiken.</P> <P class="p152 ft3">Regeringen anser i likhet med utredningen och många remissinstanser att staten har ansvar för att bistå skogsägare med kunskapsunderlag som kan vara stöd till planering av skogsbruksåtgärder, frivilliga avsättningar eller vid framtagandet av en skogsbruksplan. Utöver det ansvar som staten har när det gäller underlag för myndighetsbeslut eller strategisk planering är det bland annat rimligt att staten bistår enskilda markägare som så önskar med att förstå när det behövs mer djupgående underlag för deras planering. Staten har ett stort ansvar för att tillse att geografisk information om naturvärden finns liksom möjligheten att med hjälp av kunskapen göra sammanvägda bedömningar i samband med ärendehandläggning. Förutom Skogsstyrelsens bör också Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas roller i arbetet med inventering säkerställas.</P> <P class="p188 ft4">Modern digital fjärranalys som stöd till fältinventeringar</P> <P class="p156 ft3">Som <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>och <SPAN class="ft4">SLU </SPAN>pekar på finns det möjligheter till kunskapsinhämtning med hjälp av modern fjärranalysteknik. De tekniska möjligheterna inom geografiska informationssystem (GIS) och fjärranalysområdet utvecklas snabbt. Det finns i dag stora mängder data tillgängliga, exempelvis från satellitbilder, laserskanning, och flygbilder. Det finns även nya tekniker att analysera och sammanställa dessa data med, t.ex. med hjälp av artificiell intelligens.</P> <P class="p189 ft3">I avsnitt 8.1 gör regeringen bedömningen att myndigheter även fortsättningsvis kommer behöva göra bedömningar av naturvärden i samband vid fältbesök och inventeringar för att t.ex. kunna handlägga områdesskyddsärenden. I samma avsnitt gör regeringen också</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="p47dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035847x1.jpg/" id="p47img1"> </DIV> <P class="p85 ft3">bedömningen att Skogsstyrelsen bör kunna fortsätta att på förfrågan från Prop. 2021/22:58 skogsägaren stödja bedömning av naturvärden inom ramen för sin uppdragsverksamhet. Kunskapsunderlag som bland annat tas fram med de</P> <P class="p190 ft3">nya tekniska möjligheterna som nämns ovan, s.k. modern digital fjärranalys bedöms ge såväl myndigheter som enskilda markägare hjälp med att förstå när det behövs mer djupgående underlag för sin verksamhet och planering. För naturvärdesinventeringar i skog som inte sker inom ramen för ett ärende ska inga sammanvägda bedömningar registreras. De arbetssätt som Skogsstyrelsen har i dag när det gäller information till markägare vid fältinventeringar ska fortsättas. Utgångspunkten för skydd ska vara frivillighet, flexibla skydd och rätten till ersättning. Beslut om områdesskydd är ett myndighetsbeslut och kan överklagas.</P> <P class="p9 ft3">För att både bättre kunna möta behoven av geografisk information om naturvärden, samt ett behov av samordning mellan Skogsstyrelsen och länsstyrelserna, bedömer regeringen att det därför bör utvecklas moderna digitala fjärranalysmetoder för att ta fram ett rikstäckande kunskapsunderlag som identifierar objektiva förhållanden i naturen, inklusive kulturmiljöer. Detta kunskapsunderlag är ett stöd till fältinventeringar och av betydelse för biologisk mångfald, bidrar till uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar och till skogsbrukets och myndigheternas planering, utan att det innefattar en bedömning som kan betraktas som ett myndighetsbeslut. Kunskapsunderlag som tas fram på skattebetalarnas bekostnad bör tillgängliggöras.</P> <P class="p191 ft3">Ett kunskapsunderlag som baseras på moderna digitala fjärranalysmetoder kan lättare uppdateras löpande och kommer att bli allt bättre ju mer tekniken utvecklas. På så vis kan kunskapsunderlaget enkelt hållas aktuellt och utgöra ett rikstäckande kunskapsunderlag. Detta är ett sätt att säkerställa att fördjupade, mer arbetskrävande analyser vidtas på rätt ställen och regeringens bedömning är att det är ett mer effektivt arbetssätt än det nuvarande med inventering och registrering av nyckelbiotoper. Dessutom kan även vissa typer av kulturmiljöer hittas med samma metoder.</P> <P class="p9 ft3">Regeringen avser därför att ge Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att i samverkan med Riksantikvarieämbetet, länsstyrelser och i dialog med markägare utveckla metoder för att med hjälp av moderna digitala fjärranalysmetoder som komplement till fältinventeringar identifiera objektiva förhållanden i naturen, inklusive kulturmiljöer.</P> <P class="p192 ft1"><SPAN class="ft1">9</SPAN><SPAN class="ft30">Regelförenklingar</SPAN></P> <P class="p193 ft19"><SPAN class="ft19">9.1</SPAN><SPAN class="ft27">Skogsstyrelsen bör få ett uppdrag om regelförenkling</SPAN></P> <P class="p194 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>Ett uppdrag om regelförenkling inom skogsbruket bör ges till Skogsstyrelsen. Syftet med regelförenklingarna bör vara att äganderätten stärks och att villkoren för företagande inom</P> <P class="p195 ft3">skogssektorn underlättas. Uppdraget bör sträva efter synergieffekter</P> <P class="p13 ft3">47</P> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="p48dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035848x1.jpg/" id="p48img1"> </DIV> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p149 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p150 ft3">48</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p196 ft3">som gynnar skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö. I uppdraget bör det vidare ingå att utreda förenklingsförslag t.ex. som Skogsutredningen lämnat. Översynen bör göras i samråd med Naturvårdsverket, Sveriges Lantbruksuniversitet, Boverket och Sametinget.</P> <P class="p197 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning när det gäller behovet av fortsatt arbete om regelförenkling. Utredningens förslag om förenklingsinsatser begränsas dock till förslag</P> <P class="p198 ft3">om översyn av bestämmelserna om lägsta ålder för föryngringsavverkning, ransoneringsreglerna och brukningsenhet.</P> <P class="p199 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft4">Naturvårdsverket </SPAN>avstyrker förslaget och har flera invändningar med bl.a. risk för negativ påverkan på den skogs- och miljöpolitiska måluppfyllelsen samt saknar analyser av effekter av förändrat regelverk kring lägsta ålder för föryngringsavverkning på ekosystemtjänster inklusive kolinlagring. <SPAN class="ft4">Sametinget </SPAN>avstyrker förslaget och anser att möjligheter till regelförenkling inte är realistiska eftersom det inskränker på renskötselrätten. <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>tillstyrker. Förslaget. <SPAN class="ft4">Statens fastighetsverk </SPAN>anser att förslaget om lägsta ålder för föryngringsavverkning kan förenkla och minskatrycket på den äldre skogen, men att en sådan förändring i så fall bör kompletteras för att skapa goda incitament för att låta skogen bli gammal.</P> <P class="p200 ft3"><SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Dalarnas län </SPAN>anser att regelförenklingar som underlättar för skogsägare generellt sett är positivt. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Jämtlands län </SPAN>anser att en sänkning av lägsta ålder för föryngringsavverkning vore positivt ut naturvårdssynpunkt. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Uppsala län </SPAN>menar att regelförändringar måste ta hänsyn till risken för negativ påverkan på biologisk mångfald. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Västerbottens län </SPAN>avstyrker med motiveringen att dessa bestämmelser är viktiga för att säkerställa god hushållning med skogsresursen. Myndigheten anser vidare att regelförenklingarna riskerar att leda till lägre åldrar vilket inte är bra för den biologiska mångfalden och för rennäringen.</P> <P class="p158 ft3">Av de remissinstanser som yttrat sig och representerar forsknings- och utbildningsområdet tillstyrker samtliga förslagen till regelförenkling.</P> <P class="p201 ft11">Av de remissinstanser som representerar skogsbruket är en majoritet positiva till utredningens förslag. Representanterna för det enskilda skogsbruket (<SPAN class="ft25">LRF Skogsägarna, Norra Skog och Södra Skogsägarna) </SPAN>anser dock inte att regelförenklingarna är prioriterade. Flera skogsbolag (<SPAN class="ft25">Bergvik Skog Öst AB, Hällefors Tierp Skogar AB och Kopparfors Skogar AB</SPAN>) påpekar att även de delar av skogsvårdslagen som hindrar en ökad tillväxt bör ses över, exempelvis regler för skogsgödsling medan <SPAN class="ft25">Skogsindustrierna, </SPAN>liksom <SPAN class="ft25">Södra Skogsägarna </SPAN>menar att allmänna intressen inte ska vara styrande för hur reglerna utformas. <SPAN class="ft25">Sveaskog AB </SPAN>vill särskilt trycka på möjligheten att minska målkonflikter med rennäringen genom ökade möjligheter att hitta flexibla lösningar i avverkningsplaneringen som kan accepteras av både markägare och sameby.</P> <P class="p202 ft3">Miljöorganisationerna är genomgående kritiska till utredningens</P> <P class="p203 ft3">förenklingsförslag. <SPAN class="ft4">Naturskyddsföreningen </SPAN>framför bl.a. att regelförenklingar inte kan utredas bara för att tillgodose ett intresse och därmed riskera att underminera andra, vilket även <SPAN class="ft4">Skydda skogen </SPAN>anser. Naturskyddsföreningen menar vidare att det behövs en helhetsanalys av samtliga de lagstiftningar som berörs för att klarlägga om det finns</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft3">utrymme för de regelförenklingar som utredningen föreslår, eller andra regelförenklingar. När det gäller ransoneringsregeln och brukningsenheter anser föreningen att det handlar om bristande tillsyn.</P> <P class="p61 ft22">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Utredningen har lämnat en rad förenklingsförslag. Regeringen vill se förenklingsförslag som stärker äganderätten samt att villkoren för företagande inom skogssektorn underlättas och bidrar till att uppfylla miljömålen. Uppdraget bör sträva efter synergieffekter som gynnar skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö. Det kan t.ex. handla om de förslag som utredningen lämnat. Ett av förslagen handlar om skogsvårdsförordningens reglering av lägsta ålder för föryngringsavverkning. I föreskrifter som meddelats med stöd av 10 § skogsvårdslagen och 11 § skogsvårdsförordningen regleras lägsta ålder för föryngringsavverkning för att skydda den yngre skogen mot exploaterande slutavverkningar. Enligt dessa bestämmelser är emellertid möjligheten att beakta andra intressen än virkesproduktion vid utformningen av föreskrifter om lägsta ålder för föryngringsavverkning begränsad. Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter är den lägsta åldern för föryngringsavverkning fem eller tio år högre i norra Sverige än i södra delen av landet vid motsvarande ståndortsindex. Det betyder att två skogsbestånd med samma tillväxt och produktionsförmåga har olika lägsta ålder för föryngringsavverkning beroende på var i landet skogsbeståndet ligger. Om förslag om förändrat regelverk kring lägsta ålder för föryngringsavverkning tas fram ska effekter på ekosystemtjänster inklusive kolinlagring särskilt belysas.</SPAN></P> <P class="p84 ft3">Särskilda ransoneringsregler anger att på brukningsenheter som är större än 50 hektar får högst hälften av skogsmarken utgöras av kalmark och skog som är yngre än 20 år. För brukningsenheter som är större än 1 000 hektar finns ytterligare begränsningar i syfte att främja en jämn åldersfördelning av skogen. Ransoneringsreglerna har starka kopplingar till lägsta ålder för föryngringsavverkning, varför det enligt utredningen vore lämpligt att se över dem samtidigt.</P> <P class="p129 ft3">Skogsvårdslagen anger som grundregel att som brukningsenhet gäller den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare. Detta kan innebära ett hinder för rationellt brukande. Utredningen bedömer att det är önskvärt att förenkla reglerna för brukningsenhet. Ett alternativ skulle till exempel kunna vara att koppla begreppet brukningsenhet till ett eller flera län i stället för till kommun. Eftersom det finns tydliga kopplingar mellan reglerna om brukningsenhet och ransoneringsreglerna vore det enligt utredningen lämpligt att se över dem samtidigt.</P> <P class="p204 ft3">Skogsstyrelsen bör i samråd med Naturvårdsverket få i uppdrag att se över hur regellättnader för markägare kan införas för att gynna naturlig föryngring, bland annat i övergångszoner i bryn mellan åkermark och skog samt i områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövärden och friluftsliv. I uppdraget kan även ingå att utreda vilka delar av skogsvårdslagstiftningen som bör ändras för att vara neutral i förhållande till val av skogsbruksmetod, underlätta för markägare att välja den mest lämpade metoden och stödja de jämställda skogspolitiska målen.</P> <P class="p204 ft3">Regeringen bedömer att det finns skäl att Skogsstyrelsen får i uppdrag att vidare utreda förenklingsförslag. Syftet bör vara att förenkla och underlätta för skogsbruksföretagandet samt sträva efter synergieffekter som gynnar skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p131 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">49</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_50"> <P class="p132 ft3">Prop. 2021/22:58 Bedömningen är att synergier mellan skogsbruket och andra intressen bör kunna uppnås genom regelförändringar, varför det bör eftersträvas. Översynen bör ske i samråd med Sametinget, Sveriges lantbruksuniversitet, Boverket och Naturvårdsverket.</P> <P class="p205 ft4">Ytterligare förenklingsinsatser</P> <P class="p206 ft3">Regeringen vill även lyfta fram de insatser som redan görs för att förenkla för företag inom skogssektorn. Bedömningen är att utvecklingen inom digitala data och utvecklat kartmaterial möjliggör att med skogsägarens behov i centrum förenkla skogsbruksföretagandet. Exempel på åtgärder som bör kunna genomföras av Skogsstyrelsen är att utreda möjligheter till mer effektiv och snabbare handläggning av ärenden samt fortsatt arbete med en gemensam inlämningsfunktion för skogsägares myndighetsärenden. Ökad samverkan inom skogssektorn när det gäller data kopplat till skogsbruk bedöms också vara avgörande för att uppnå förenkling. Hänsyn till äganderätt och skogsägarens integritet bör vara styrande.</P> <P class="p163 ft3">Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att arbeta med ett förenklingspaket för skogsbruket som ska ge konkreta förenklingar för företagare och vara tillitsskapande i bemötande och service i syfte att bidra till en hållbar näringslivsutveckling. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast 15 februari 2023</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td14"><SPAN class="p111 ft18">9.2</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td46"><SPAN class="p22 ft19">Reglerna om planterad granskog på åkermark</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr12 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td14"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td46"><SPAN class="p22 ft19">bör ses över</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr15 td28"><SPAN class="p1 ft20">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr16 td30"><SPAN class="p1 ft21">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td32"><SPAN class="p29 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>En översyn över reglerna för skogsbruk i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p29 ft3">granskog på före detta åkermark bör genomföras i syfte att underlätta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p29 ft3">villkoren för företagande inom skogssektorn samtidigt som skogs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p29 ft3">politikens jämställda mål om produktion och miljö gynnas.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td31"><SPAN class="p1 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td33"><SPAN class="p1 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td27"><SPAN class="p54 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer i huvudsak med rege-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">ringens bedömning. Enligt utredningen bör Skogsstyrelsen utreda om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">planterad granskog som växer på mark som varit åkermark efter år 1900,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">kan hanteras på enklare sätt.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p54 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN><SPAN class="ft4">Naturvårdsverket </SPAN>anser att en översyn av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">förenklingar för planterad granskog på tidigare åkermark bör inkludera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">analyser av effekter på ekosystemtjänster inklusive kolinlagring.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11"><SPAN class="ft25">Skogsstyrelsen </SPAN>avstyrker eftersom det är tveksamt om det gynnar biologisk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">mångfald så som utredningen beskriver det. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Gotland</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">tillstyrker förutsatt att översynen görs i samråd med skogens intressenter</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">och att hänsyn tas till utredningen av artskyddet medan <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Jönköpings län </SPAN>avstyrker och påpekar bl.a. att det redan i dag finns goda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">möjligheter att avverka unga granskogar om syftet är att ställa om till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">lövskog. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Skånes län </SPAN>anser att kravet på att inlämna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">avverkningsanmälan bör kvarstå för statistikuppföljning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p54 ft3"><SPAN class="ft4">Linnéuniversitetet </SPAN>pekar på behovet att utreda och kvantifiera kol-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">balansen vid skogsbruk med korta omloppstider. Enligt <SPAN class="ft4">Lunds universitet</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">visar inte utredningen att det finns en tydlig vinst med att införa enklare</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p55 ft3">50</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">regler vid plantering på före detta åkermark och universitetet anser att det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td14"><SPAN class="p1 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td46"><SPAN class="p1 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_51"> <P class="p207 ft3">kan leda till gränsdragningsproblematik. <SPAN class="ft4">Skogforsk </SPAN>tillstyrker liksom Prop. 2021/22:58 <SPAN class="ft4">Sveriges lantbruksuniversitet </SPAN>som dock framhåller att man riskerar förlora</P> <P class="p208 ft3">incitamentet för säkerställd återbeskogning om kravet på underrättelse försvinner.</P> <P class="p209 ft3">Av skogsbrukets företrädare är en majoritet av de som yttrat sig positiva, men några har invändningar. <SPAN class="ft4">Kopparfors Skogar </SPAN>ser en risk för otydliga gråzoner och skilda uppfattningar kring vad ska vara föremål för en avverkningsanmälan. Enligt <SPAN class="ft4">LRF Skogsägarna </SPAN>är det ingen prioriterad regelförenkling.</P> <P class="p210 ft3">De miljöorganisationer som har yttrat sig avstyrker utredningens bedömning.</P> <P class="p209 ft22">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Utredningen bedömer att nuvarande regelverk inte är fullt relevant för skogsmark som tidigare varit åkermark. Därför ser man en möjlighet att genom enklare regler för skogsbruk på sådan mark underlätta villkoren för företagande. Potentialen när det gäller såväl lönsamhet som virkesproduktion samt biologisk mångfald begränsas sannolikt av dagens regler. Det är önskvärt att denna potential bättre kan tas tillvara, vilket motiverar enklare regler vid skogsbruk på dessa marker. Regeringen delar denna bedömning men anser, i likhet med flera remissinstanser, att risken för gränsdragningsproblem är stor om gränsen för när förenklingarna ska gälla sätts vid ett enskilt år.</SPAN></P> <P class="p211 ft3">Regeringen delar utredningens bedömning att regelförenklingarna bl.a. bör kunna möjliggöra tidigare avverkning än vad skogsvårdslagens regler om lägsta ålder för föryngringsavverkning i dag medger och därmed kan innebära att mer råvara tidigare blir tillgänglig för den växande bioekonomin. Vidare kan en avreglering av granskog på före detta åkermark förväntas bidra till stärkt äganderätt och till högre lönsamhet då möjligheten att bedriva skogsbruket mer flexibelt och ändamålsanpassat ökar. Möjligheten att öka skogsbrukets klimatanpassning ökar också eftersom avverkningen kan tidigareläggas för att minska t.ex. storm- och rötskador.</P> <P class="p212 ft3">Före detta åkermark kan relativt ofta förväntas vara lämplig att återplantera med lövträd. Möjlighet finns även att etablera olika typer av blandbestånd. Att anlägga sådana bestånd bedöms kunna ge synergier mellan skogsbruk och andra allmänna intressen.</P> <P class="p209 ft3">Regeringen bedömer att skogsmark som tidigare varit åkermark, inte minst bestånd med planterad gran, bedöms ha ett relativt lågt värde för den biologiska mångfalden och friluftslivet. Dessutom kan sådana bestånd vara särskilt sårbara för vissa skador som stormfällning.</P> <P class="p209 ft3">Regeringen avser därför uppdra åt Skogsstyrelsen att utreda hur granskog på mark som tidigare varit åkermark kan hanteras på ett enklare sätt. Översynen bör beakta möjligheten och förutsättningarna för att granskog på före detta åkermark kan undantas från krav på bland annat lägsta slutavverkningsålder och kravet på underrättelse för föryngringsavverkning.</P> <P class="p213 ft3">51</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <DIV id="p52dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035852x1.jpg/" id="p52img1"> </DIV> <P class="p149 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p214 ft1"><SPAN class="ft1">10</SPAN><SPAN class="ft31">Det nationella skogsprogrammet fram till 2030</SPAN></P> <P class="p215 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>Visionen för det nationella skogs-</P> <P class="p216 ft3">programmet bör även i fortsättningen vara: Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi. Det nationella skogsprogrammets strategi med dess mål för olika fokusområden bör fortsatt gälla och sträcka sig fram till 2030.</P> <P class="p217 ft3">Det nationella skogsprogrammet bör utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Programmet bör bygga på skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö.</P> <P class="p218 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens förslag </SPAN>gällande det nationella skogsprogrammets dialogprocess överensstämmer delvis med regeringens bedömning.</P> <P class="p145 ft3">Utredningen föreslår att ett programråd bör kvarstå och bestå av olika intressenter för att återspegla ett breddat uppdrag. Basfunktionen där Skogsstyrelsen fördelar medel och bistår med stöd för olika uppdrag, regionalt arbete och möten i det nationella skogsprogrammets årscykel föreslås kvarstå.</P> <P class="p145 ft3">Utredningen föreslår att en särskild nationell fristående samordnare tillsätts för att som ordförande i programrådet leda dialogprocessen inom det nationella skogsprogrammet, och för hantering av alla frågor som rör skogen integrerat, samt att samordnaren kan lämna förslag som tagits fram genom dialogprocessen. Samordnaren föreslås även vara en resurs för att stötta de regionala skogsprogrammen.</P> <P class="p219 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>Bedömningen att programrådet bör kvarstå och utvecklas har kommenterats av <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>som anser att programrådet bör få en mer aktiv roll, bli mer initiativtagande samt ges tydligare mandat att arbeta fram beslutsunderlag. Flera remissinstanser är för en utvecklad dialog inom programmet. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Västerbottens län </SPAN>vill se en stärkt kommunikation mellan det nationella och de regionala skogsprogrammen.</P> <P class="p134 ft3">Utredningens bedömning om en fortsatt basfunktion för det nationella skogsprogrammet vid Skogsstyrelsen har stöd av flera remissinstanser. Flera av de länsstyrelser som yttrat sig (<SPAN class="ft4">Blekinge län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Hallands län, Jämtlands län, Kalmar län, Uppsala län, Västernorrlands län</SPAN>) och några av de regioner som yttrat sig (<SPAN class="ft4">Gotland, Halland, Jämtland Härjedalen</SPAN>), liksom <SPAN class="ft4">Jordägarförbundet </SPAN>påtalar behov av långsiktig finansiering till skogsprogrammen. <SPAN class="ft4">Naturskyddsföreningen </SPAN>och <SPAN class="ft4">Svenskt Friluftsliv </SPAN>lyfter behov av medel för ideella aktörer att delta i dialogprocessen.</P> <P class="p163 ft3">Avseende utredningens bedömning om en nationell samordnare är remissinstanserna splittrade. <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket</SPAN>, <SPAN class="ft4">Statens energimyndighet </SPAN>samt <SPAN class="ft4">Sveriges Kommuner och Regioner </SPAN>anser att en ny myndighet, dvs. en nationell samordnare för det nationella skogs-</P> <P class="p220 ft5">programmet, skulle kunna skapa otydligheter runt de befintliga myndig-</P> <P class="p20 ft3">52</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft11">heternas uppdrag och ansvar och att det inte skulle bidra till att öka samsynen. <SPAN class="ft25">Havs- och vattenmyndigheten </SPAN>och <SPAN class="ft25">Statens fastighetsverk </SPAN>är däremot positiva. <SPAN class="ft25">Sveriges lantbruksuniversitet </SPAN>har studerat processen för det nationella skogsprogrammet och drar slutsatsen att det till stora delar fungerat väl. En nationell samordnare förutsätter ett tydligt mandat och mottagarkapacitet hos aktörerna. <SPAN class="ft25">Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande </SPAN>(Formas)betonar vikten av att säkerställa resurser, långsiktighet samt en bred och inkluderande hantering av kunskap och kunskapsbehov. <SPAN class="ft25">Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien </SPAN>avråder från att införa en nationell samordnare. <NOBR>-En</NOBR> sådan kommer med största sannolikhet inte att lösa problemet med att flertalet frågor tenderar att bli politiska i ett tidigt skede. <SPAN class="ft25">Skogforsk, Linnéuniversitetet, Stockholms universitet och Umeå Universitet </SPAN>tillstyrker förslaget om samordnare.</P> <P class="p59 ft4"><SPAN class="ft3">De </SPAN>länsstyrelser, regioner och kommuner som yttrat sig <SPAN class="ft3">är generellt positiva till samordnare. Bland företrädare för skogsbruket är flertalet positiva till en nationell samordnare. </SPAN>Södra Skogsägarna <SPAN class="ft3">m.fl. anser att en förutsättning för en nationell samordnare är att programmets vision kvarstår, samt att det finns en stark koppling till Regeringskansliet så att den nationella samordnaren har ett tydligt uppdrag och mandat. </SPAN>Kopparfors skogar, Hällefors Tierp skogar AB <SPAN class="ft3">och </SPAN>Skogssällskapet <SPAN class="ft3">avstyrker förslaget då man anser att en nationell samordnare har mycket liten möjlighet att lösa det faktum att de flesta frågorna behöver hanteras via parlamentariska lösningar som blir långsiktiga</SPAN>. <SPAN class="ft3">Miljöorganisationerna </SPAN>(Birdlife Sverige, Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Skydda skogen) <SPAN class="ft3">stödjer förslaget om samordnare. </SPAN>Naturskyddsföreningen <SPAN class="ft3">anser att det är bra att frågan lyfts till en opartisk samordnare och att det nationella skogsprogrammet gradvis har skapat en obalans där näringens representanter ofta fått bättre villkor att delta och påverka.</SPAN></P> <P class="p76 ft3">Avseende utredningens bedömning att det nationella skogsprogrammet bör breddas så att alla frågor som rör skogen integreras tydligare är remissinstanserna splittrade. Flera av de som är positiva lyfter bl.a. fram att man lättare skulle få en bredd i regionala skogsprogram och tydligare kunna integrera frågor <SPAN class="ft4">(Länsstyrelserna i Blekinge län, Kalmar län, Värmlands län och Västra Götalands län, samt Region Västernorrland och Statens energimyndighet</SPAN>). <SPAN class="ft4">Naturvårdsverket </SPAN>understryker att alla skogens aktörer bör ges möjligheter till deltagande på lika villkor. De som är negativa till en breddning av programmet anser att man inte bör förlora fokus på en växande bioekonomi (<SPAN class="ft4">LRF Skogsägarna</SPAN>, <SPAN class="ft4">Norra Skog, Skogsindustrierna</SPAN>, <SPAN class="ft4">Sveriges Jordägareförbund, Södra skogsägarna).</SPAN></P> <P class="p221 ft22">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Det nationella skogsprogrammets strategi med dess vision och mål för olika fokusområden beslutades av regeringen 2018 och sträcker sig fram till 2030 (N2018/03142). Visionen för det nationella skogsprogrammet är: Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi. Ett programråd har etablerats på nationell nivå och ska vara ett forum för konsultation och diskussion under ministern med ansvar för skogspolitiken. Det nationella skogsprogrammet bygger på skogspolitikens två jämställda mål om produktion och miljö (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:252, prop. 2007/08:108, bet. 2007/08:MJU18, rskr. 2007/08:244).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p62 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">53</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_54"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p63 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td27"><SPAN class="p45 ft3">Regeringen delar utredningens bedömning att ett programråd liksom en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">fortsatt basfunktion för det nationella skogsprogrammet där Skogs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">styrelsen bistår regeringen med arbetet bör kvarstå. Regeringen anser att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">ministern med ansvar för skogspolitiken fortsatt bör leda programrådet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">Programrådets roll behöver tydliggöras och effektiviseras.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Utredningen har uppfattat att merparten av de som ingått i arbetet med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">det nationella skogsprogrammet har varit positiva till att det finns ett</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">nationellt skogsprogram, att det är en tydlig arena för diskussioner och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">frågor centrala för sektorn och att ambitionen med den breda och inklu-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">derande ansatsen varit bra för processen.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p45 ft3">Den svenska skogen och skogsnäringen spelar en viktig roll för svensk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">välfärd och sysselsättningen i alla delar av landet. Regeringen anser att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">dialogen om skogsfrågor har främjats genom det nationella skogs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">programmets process och de olika arbetsgrupper, seminarier, konferenser</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">och projekt som genomförts. Den digitala mötesformen förefaller ha varit</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">gynnsam då de digitala konferenser som hållits under tiden med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">restriktioner på grund av pandemin medgav en betydlig ökning av antalet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">deltagare. Arbetssätt med dialogform som stöd för avvägningar öppnar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11">upp för tvärsektoriellt samarbete och en helhetssyn på landskapet. Detta är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">i linje med ansatsen i målen i FN:s globala mål för hållbar utveckling –</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">Agenda 2030, som utgör en samlande grund för regeringens arbete med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">hållbar utveckling.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Regeringen anser att strukturen för det nationella skogsprogrammet har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">fungerat bra och att en nationell samordnare inte bedöms kunna strukturera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">den pågående dialogprocessen bättre än den form som finns för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">närvarande, där ministern med ansvar för skogspolitiken leder dialog-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">processen. Frågor runt skogen är ofta komplexa och det är en fördel att den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">politiska nivån är i direkt och tät dialog med intressenterna och på så sätt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">kan medverka aktivt vid hantering av målkonflikter. En studie av Riks-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">revisionen, Nationella samordnare som styrmedel (RiR 2016:5), gör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">tydligt att inte alla nationella samordnare når sina mål. Bland annat visas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">att möjligheten att lyckas uppnå syftet med uppdraget i hög grad beror på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">uppdragets natur. Ju tydligare målgrupp desto bättre framgång. Stora</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">komplicerade frågor med många olika intressegrupperingar som står långt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">från varandra ökar risken för mindre bra resultat. Vad gäller skogsfrågorna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">handlar det om flera målgrupper med uppenbara åsiktsskillnader.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft11">Utredningens bedömning om att skogsprogrammet ska breddas så att det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">tydligare hanterar alla frågor som rör skogen integreras anser regeringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">redan täcks av skogsprogrammets strategidokument. Den strategi för det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">nationella skogsprogrammet som togs fram 2018 ska fortsatt gälla till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">2030. Regeringen anser att strategin med dess fokusområden har den bredd</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">i frågorna som efterfrågats av utredningen och att alla frågor som rör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skogen och skogsbruket kan hanteras inom programmet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p45 ft3">De regionala skogsprogrammen är en allt viktigare del i genomförandet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">av det nationella skogsprogrammet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p45 ft3">Skogsstyrelsen har i uppdrag att bistå regeringen i det operativa arbetet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">med dialogprocess och basfunktionen i det nationella skogsprogrammets</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">årscykel. Regeringen bedömer att detta arbetssätt är gynnsamt för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">resultatet. I likhet med utredningen anser regeringen att denna typ av bas-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">funktion i Skogsstyrelsen bör kvarstå, för att bistå regeringen med dialog-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p64 ft3">54</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">processen och uppdrag inom ramen för skogsprogrammet, som att stödja</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="p55dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035855x1.jpg/" id="p55img1"> </DIV> <P class="p85 ft3">aktiviteter i det nationella skogsprogrammets årscykel, regionala processer Prop. 2021/22:58 och internationella frågor samt även i nya uppdrag som kan bli aktuella,</P> <P class="p222 ft3">exempelvis om ett nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen samt en långsiktig rådgivningskampanj (se avsnitt 11 och 12).</P> <P class="p223 ft1"><SPAN class="ft1">11</SPAN><SPAN class="ft32">Nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen</SPAN></P> <P class="p138 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>Ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen bör tas fram. Målets fokus bör ligga på ökad tillväxt i biomassa genom förbättrad skogsskötsel samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen. Målet bör utformas så att incitamenten och motivationen för en förbättrad skogsskötsel och ökad hållbar tillväxt i skogen ökar. Arbetet med att nå målet om ökad hållbar tillväxt i skogen bör ske inom ramen för skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö.</P> <P class="p224 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Till skillnad från regeringen bedömer dock utredningen att uppgiften att föreslå ett mål för ökad hållbar tillväxt i skogen bör lämnas till en nationell samordnare för skogsprogrammet.</P> <P class="p48 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de som yttrat sig tillstyrker utredningens förslag gällande ett mål om ökad hållbar tillväxt. Flera remissinstanser framför invändningar.</P> <P class="p10 ft3"><SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>instämmer i att det finns ett behov av att tydliggöra vad skogen kan bidra med och pekar på möjligheten att använda Skogsstyrelsens skogliga scenarioberäkningar för att visa vad skogen realistiskt sett kan bidra med. Skogsstyrelsen anser vidare, till skillnad från utredningen, att ett tillväxtmål bör hanteras inom ramen för en parlamentarisk skogs- och miljöberedning. <SPAN class="ft4">Naturvårdsverket </SPAN>avstyrker förslaget, bl.a. med motiveringen att det redan finns övergripande mål för klimat och biologisk mångfald som är styrande. Att ställa ytterligare krav på tillväxt kan påverka och försvåra markägarens handlingsfrihet och ägarskap. Naturvårdsverket menar även att kunskapsläget om de mest effektiva åtgärderna för att uppnå klimatmålet är alldeles för osäkra för att låsa in sig i ett tillväxtmål. Av de kommuner och regioner som yttrat sig är en klar majoritet positiva.</P> <P class="p191 ft3">Samtliga miljöorganisationer som yttrat sig är negativa till förslaget. Till exempel anser <SPAN class="ft4">Svenska Naturskyddsföreningen </SPAN>att potentialen för återvinning och återbruk av fiber bör ske framför en ökad biomassaproduktion. <SPAN class="ft4">Sametinget </SPAN>framhåller att ett mål för ökad tillväxt även riskerar stå i konflikt med mål om biologisk mångfald, renskötsel, kulturella och sociala värden. Flera remissinstanser saknar i utredningen en definition av begreppet hållbar tillväxt.</P> <P class="p225 ft3">De flesta remissinstanser som representerar skogsnäringen, t.ex.</P> <P class="p47 ft33">Skogsindustrierna, Holmen skog AB och Stora Enso skog AB, <SPAN class="ft5">är positiva</SPAN></P> <P class="p13 ft3">55</P> </DIV> <DIV id="page_56"> <P class="p132 ft3">Prop. 2021/22:58 till ett mål för hållbar tillväxt. Flertalet menar dock att målen för miljö och produktion måste beslutas samlat i en politisk process. Flera menar vidare att arbetet bör ske samordnat med utredningens förslag om ett politiskt ställningstagande om hur Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden om biologisk mångfald i skogen.</P> <P class="p163 ft22">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Regeringen bedömer att en ökad hållbar tillväxt i skogen är viktig för den svenska skogsnäringens framtida konkurrenskraft, för en växande, resurseffektiv och cirkulär bioekonomi samt för klimatpolitiken både genom att den växande skogen utgör en kolsänka och genom att skogsråvaran möjliggör substitution av fossila material. Ökad hållbar tillväxt bidrar därutöver till sysselsättning och tillväxt i hela landet.</SPAN></P> <P class="p134 ft3">Regeringen bedömer att klimatanpassning och stärkt biologisk mångfald i skogen bör vara en integrerad del av ökad hållbar tillväxt.</P> <P class="p145 ft3">Ett politiskt fastslaget mål för ökad hållbar tillväxt i skogen ger en tydlig signal till skogsnäringen och innebär bättre förutsättningar för skogsnäringen att långsiktigt planera för nya investeringar och verksamheter som ger högre kvalitet och ökad lönsamhet. Ett mål för ökad tillväxt i skogen tydliggör därmed en politisk viljeriktning om betydelsen av nationell tillgång till skoglig biomassa.</P> <P class="p134 ft3">Regeringen bedömer att det nationella målet för ökad hållbar tillväxt bör sträva efter att uppmuntra den enskilde skogsägaren att, utifrån sina förutsättningar, sätta egna mål i linje med skogspolitikens inriktning om frihet under ansvar och de två jämställda målen.</P> <P class="p226 ft3">Den svenska modellen för skogspolitiken med sektorsansvar och jämställda mål kräver tillitsfull dialog och samverkan mellan skogens intressenter. Samverkan underlättas av tydligare ramar och förutsättningar, vilket ett mål för ökad hållbar tillväxt bedöms bidra till, liksom de nationella miljökvalitetsmålen gör. De avvägningar och prioriteringar som krävs för att besluta om ett mål för hållbar tillväxt bör vara en uppgift för politisk behandling. Därmed kan fokus för dialog och samverkan mellan skogens intressenter flyttas från mål till medel, dvs. hur målet ska uppnås.</P> <P class="p163 ft3">Ovanstående skäl motiverar ett nationellt mål om hållbar tillväxt i skogen. Det nationella målet för ökad hållbar tillväxt i skogen bör beslutas av regeringen. Det finns skäl att underlaget för ett sådant beslut tas fram inom ramen för samverkan mellan skogens intressenter och det nationella skogsprogrammet bedöms vara en lämplig plattform för denna samverkan. Regeringen avser därför uppdra åt Skogsstyrelsen att ta fram ett förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen i dialog med skogsnäringen, forskningen, miljöorganisationer och Naturvårdsverket.</P> <P class="p205 ft4">Arealen virkesproduktionsmark har minskat</P> <P class="p227 ft3">Sedan början av <NOBR>1990-talet</NOBR> har arealen virkesproduktionsmark, den areal som är tillgänglig för avverkning, minskat. Orsaken är de beslut som riksdagen fattade 1993 med jämställda mål för skogspolitiken, vilka innebar höjda ambitioner när det gäller naturvårdsarbetet i skogen. Bland annat ökade arealen formellt skyddad skog, frivilliga avsättningar och miljöhänsyn. Avverkningen i Sverige är enligt Skogsstyrelsen i nivå med vad som bedöms vara en uthållig avverkningsnivå (Skogsstyrelsen rapport</P> <P class="p228 ft3">56</P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p171 ft3">2015/10). Samtidigt har den globala efterfrågan på svenska skogsprodukter, och därmed svensk skoglig biomassa ökat.</P> <P class="p229 ft3">De kommande decennierna förväntas efterfrågan fortsätta att öka från såväl exportmarknaderna som hemmamarknaden. En bidragande orsak till den ökande efterfrågan är övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi i enlighet med beslutade klimatmål, såväl globala som regionala och nationella. De främsta underliggande drivkrafterna bedöms emellertid fortsatt vara globalt ökande befolkning och ökat välstånd. Efterfrågan förväntas utvecklas särskilt starkt för skogsbaserade produkter som byggvaror, förpackningar och hygienprodukter samt cellulosabaserade textilier och kemiska produkter. Den ökande efterfrågan på dessa produkter förväntas mer än kompensera för trenden med minskande förbrukning av andra skogsbaserade produkter, främst olika sorts tryckpapper.</P> <P class="p230 ft3">Som en del i arbetet med en ny skoglig konsekvensanalys görs i rapporten Marknaden för skogsråvara och skogsnäringens utveckling till 2035 (Skogsstyrelsen rapport 2021/3) bedömningen att svensk skogsnäring, för att behålla sina marknadsandelar på exportmarknaderna, skulle behöva ett ökat råvarubehov på 19 miljoner kubikmeter till år 2035. Det behovet överstiger med stor marginal den avverkningsnivå som</P> <P class="p231 ft3">bedöms uthållig enligt Skogsstyrelsens konsekvensanalys (Skogsstyrelsens rapport 2015/10).</P> <P class="p229 ft3">För att möta den ökade efterfrågan och möjliggöra fossilsubstitution men med bibehållen ambition om att skyddsvärda skogar inte ska avverkas, kommer ökad hållbar tillväxt på virkesproduktionsmarken att vara nödvändig.</P> <P class="p232 ft4">Ökad hållbar tillväxt genom klimatanpassning och biologisk mångfald</P> <P class="p175 ft3">När det gäller klimatförändringens påverkan på tillväxten är effekterna såväl positiva som negativa. Å ena sidan innebär ett varmare klimat längre växtsäsong, vilket är positivt för tillväxten, medan torrare förhållanden å andra sidan kan innebära torkstress och därmed lägre tillväxt, inte minst då trädens motståndskraft mot olika skadegörare ökar. För att det ska vara möjligt att uppnå målet om ökad hållbar tillväxt bör de negativa effekterna av klimatförändringen begränsas genom ökad klimatanpassningen av skogsbruket.</P> <P class="p233 ft3">Att eftersträva ökad biologisk mångfald bedöms också kunna bidra positivt till ökad hållbar tillväxt. Genom att skogen har en hög grad av variation av bland annat trädslag och strukturer såsom tillgång på död ved bibehålls en god genetisk variation vilket bedöms göra skogen mer motståndskraftig och välväxande.</P> <P class="p232 ft4">Underlag för framtagande av förslag</P> <P class="p175 ft3">Förslaget till mål för hållbar tillväxt bör baseras på forskning och riksskogstaxeringens underlag. En central del av underlaget bör kunna utgöras av de scenarioanalyser som Skogsstyrelsen återkommande tar fram baserat på riksskogstaxeringen. Scenarioanalyserna möjliggör att effekterna av målet kan analyseras givet olika ambitionsnivåer på skogsskötseln, naturvård och avverkningsnivåer, samt i förhållande till framtidens behov av skogsråvara.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">57</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="p58dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035858x1.jpg/" id="p58img1"> </DIV> <P class="p234 ft3">Prop. 2021/22:58 Bedömningen är att det genom förbättrad skogsskötsel finns stora möjligheter att öka den hållbara tillväxten på virkesproduktionsmarken. Skogsstyrelsen har, som resultat av en samverkansprocess för skogsproduktion, i rapporten Skogsskötsel med nya möjligheter (Skogsstyrelsen rapport 2019/24) beskrivit en stor mängd åtgärder för att öka tillväxten på virkesproduktionsmarken. Samverkansprocessen bedömer att tillväxten i Sveriges skogar fram till 2050 skulle kunna öka med ca 20 procent jämfört med i dag, vilket innebär oförändrad tillväxttakt totalt sett jämfört med perioden 1980 2015.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"> <TR> <TD class="tr0 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td76"><SPAN class="p111 ft16">12</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p112 ft1">Långsiktig rådgivningskampanj för ökad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td76"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td77"><SPAN class="p112 ft1">hållbar tillväxt och hållbart brukande i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td76"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td77"><SPAN class="p112 ft1">skogen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr2 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td30"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr9 td32"><SPAN class="p29 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>En långsiktig rådgivningskampanj för ökad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p29 ft3">hållbar tillväxt och hållbart brukande i skogen bör tas fram av Skogs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p29 ft3">styrelsen i dialog med relevanta aktörer såsom skogsnäringen, miljö-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p29 ft3">organisationer, Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p29 ft3">Kampanjen bör, genom att sprida kunskap om vilka åtgärder som är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p29 ft3">relevanta för ökad kvalitet och lönsamhet i skogsbruket bidra till att nå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p29 ft3">den politiska ambitionen om ökad hållbar tillväxt i skogen. Kampanjen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p29 ft3">bör innefatta verkningsfulla åtgärder för naturvårdande skötsel,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p29 ft3">användning av alternativa brukningsmetoder, ökad klimateffektivitet,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p29 ft3">effektivare miljöhänsyn och klimatanpassning i skogsbruket. Samlat</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p29 ft3">bör kampanjen bidra till att minska de affärsmässiga riskerna för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p29 ft3">företagande inom skogsbruket. Rådgivningen bör även stimulera till</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p29 ft3">mer och bättre naturvårdande skötsel på frivilligt avsatt mark.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td32"><SPAN class="p235 ft3">Rådgivningskampanjen bör bidra till att stärka konkurrenskraften och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td31"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td32"><SPAN class="p29 ft3">bidra till uppfyllelsen av klimat- och miljömål.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td31"><SPAN class="p1 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr18 td33"><SPAN class="p1 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr6 td27"><SPAN class="p235 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer i huvudsak med rege-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">ringens bedömning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p235 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>En stor majoritet av de remissinstanser som har</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">kommenterat bedömningen om en rådgivningskampanj är positiva. Flera</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">miljöorganisationer uttrycker tveksamheter gällande innehållet i den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">rådgivning som lämnas och föreslår inriktning på exempelvis naturlig</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">föryngring (<SPAN class="ft4">Greenpeace</SPAN>), lövträd och blandskog (<SPAN class="ft4">Skydda skogen</SPAN>) samt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">naturvårdande skötsel (<SPAN class="ft4">Birdlife Sverige</SPAN>).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p235 ft3"><SPAN class="ft4">Naturskyddsföreningen </SPAN>anser att utredningens bedömning om en</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">rådgivningskampanj är bra, men fokus bör även ligga på variation i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">brukningsmetoder och på inhemska trädslag. <SPAN class="ft4">Världsnaturfonden WWF </SPAN>är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">positiv till en rådgivningskampanj förutsatt att det inte leder till ökad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">intensifiering i skogsbruket. En rådgivningsinsats om produktion bör ske</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">utifrån ett brett värde- och riskperspektiv inom ramen för bevarandet av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">biologisk mångfald.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td27"><SPAN class="p236 ft3">De sektorsmyndigheter, länsstyrelser, universitet och regioner som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD rowspan=2 class="tr6 td28"><SPAN class="p55 ft3">58</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">yttrar sig är mestadels positiva. <SPAN class="ft4">Naturvårdsverket </SPAN>vill att kampanjen även</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr11 td76"><SPAN class="p1 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td77"><SPAN class="p1 ft15">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p57 ft3">bör hantera åtgärder för att minska växthusgasutsläppen på skogsmark och åtgärder för att öka upptaget av koldioxid på skogsmark även utanför de frivilligt avsatta skogarna. Myndigheten poängterar också att de regionala dialogprocesserna om grön infrastruktur är en bra grund för dialog med skogens aktörer och att handlingsplanerna framtagna inom arbetet med grön infrastruktur är viktiga kunskapsunderlag. <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>betonar vikten av att använda digitala verktyg i rådgivningsarbetet. Flera länsstyrelser understryker vikten av regional och lokal anpassning av rådgivningen och att den gärna kan utföras tillsammans med länsstyrelsen. <SPAN class="ft4">Riksantikvarieämbetet </SPAN>anser rådgivningskampanjen behöver inkludera planeringsåtgärder med hänsyn till kulturmiljön även i gallringsåtgärderna. <SPAN class="ft4">Linnéuniversitetet </SPAN>anser att rådgivningen i första hand ska fokusera på ståndortsanpassad skötsel, i andra hand tillväxthöjande åtgärder.</P> <P class="p58 ft11">Intresseorganisationerna inom skogssektorn är positiva till en rådgivningskampanj. Flera remissinstanser, bl.a. <SPAN class="ft25">Bergvik Skog Öst AB, </SPAN>anser att det signalerar ökad tyngd åt produktionsfrågor. <SPAN class="ft25">Skogsindustrierna med flera </SPAN>poängterar att det är viktigt att Skogsstyrelsen får ett tydligt uppdrag att under en längre tidsperiod bedriva en rådgivningskampanj och att Skogsstyrelsen får öronmärkta pengar för detta. <SPAN class="ft25">Stora Enso Skog AB </SPAN>poängterar att det framför allt kommer att stimulera mindre markägare till ett ökat brukande av resursen skog</P> <P class="p237 ft3"><SPAN class="ft4">Naturturismföretagen </SPAN>anser kampanjen även bör innehålla en del om andra sätt att bruka skogen inom besöksnäringen.</P> <P class="p67 ft22">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Regeringen bedömer att det finns en potential för ökad hållbar tillväxt i skogen. En omfattande rådgivningskampanj bör därför genomföras. Rådgivningen bör syfta till ökad hållbar tillväxt genom förbättrad skogsskötsel i brukade skogar för att möta ökad efterfrågan från en växande cirkulär bioekonomi.</SPAN></P> <P class="p77 ft3">Kampanjen bidrar till en växande och mer konkurrenskraftig bioekonomi genom att tillsammans med ökad resurseffektivitet och cirkularitet öka den tillgängliga råvarubasen för den förädlande skogsindustrin. Rådgivningskampanjen förvänts bidra till bättre förutsättningar för ökad substitution av fossilt baserade material samt ökad kolinlagring i växande skog. Vidare bedöms kampanjen öka möjligheterna för Sverige att nå klimatmålet, utan att negativt påverka andra miljömål.</P> <P class="p77 ft3">Ökad aktivitet i skogsbruket bedöms vara avgörande för att stärka såväl de ekonomiska, sociala som miljömässiga nyttorna av skogsbruk. Genom bättre tillväxthöjande och naturvärdesskapande insatser kan svenskt skogsbruk fortsätta att bidra till nytta för alla. Ökad aktivitet i skogsbruket bör därför vara en ledstjärna för kampanjen, både på produktionsmarken och på de frivilliga avsättningar där skötsel är nödvändig för att bevara och utveckla miljövärden.</P> <P class="p77 ft3">Skogsstyrelsen har inom ramen för Samverkansprocess skogsproduktion tagit fram rapporten Skogsskötsel med nya möjligheter (Skogsstyrelsen rapport 2019/24), vilken har remitterats. Rapporten beskriver hur skogen kan brukas för värdefull tillväxt och med aktiv miljöhänsyn.</P> <P class="p77 ft3">Regeringen anser att rådgivningen även ska syfta till effektivare miljöhänsyn. God och väl planerad miljöhänsyn vid alla skogsskötselåtgärder gynnar inte bara miljövärden utan kan även främja lönsamhet.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p62 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">59</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_60"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td34"><SPAN class="p63 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td27"><SPAN class="p1 ft3">Skogssektorns gemensamma målbilder för god miljöhänsyn ger</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">vägledning om hur miljöhänsyn bör tas vid planering och genomförande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">av skogsbruksåtgärder i produktionsskog. Kampanjen bör därför även</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">innefatta dessa målbilder för god miljöhänsyn.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p45 ft3">Regeringen bedömer att kampanjen bör innehålla rådgivning om ökad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">klimateffektivitet i skogsbruket. Därför bör kampanjen exempelvis inne-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">hålla rådgivning om skötselinsatser som kan minska markavgångar av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">växthusgaser, öka kolinbindningen, val av maskinpark samt röjning och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">gallring. Några remissinstanser har påpekat vikten av variation av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">brukningsmetoder. Skogsstyrelsen har redan i dag ett uppdrag med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">rådgivning kring olika metoder för skogsbruk, t.ex. hyggesfritt skogsbruk.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">Det arbetet bör integreras i en kommande rådgivningskampanj. Hyggesfria</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">brukningsmetoder bör ingå i kampanjen för att enklare än i dag kunna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">tillämpas av skogsägare som själva vill, på marker där så är motiverat.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Regeringen avser vidare ge Skogsstyrelsen i uppdrag att i samråd med</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">Naturvårdsverket ta fram rekommendationer och rådgivning om natur-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">vårdande skötsel och restaurering i frivilligt avsatta områden, samt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">utarbeta förslag för att stimulera naturvårdande skötsel och restaurering i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">de frivilligt avsatta områdena.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Det bedöms vara mest effektivt att rådgivning till skogsägare om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">förbättrad skogsskötsel och naturvårdande skötsel sker samordnat, vilket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">därför bör eftersträvas. Om rådgivning om naturvårdande skötsel kopplas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">till att markägare har möjlighet att söka ett ekonomiskt stöd, t.ex. stödet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">Skogens miljövärden eller Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skogen (Nokås) bedöms det vara ändamålsenligt med individuell och mer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">specifik rådgivning.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft11">Skogsägare är kampanjens huvudsakliga målgrupp. Regeringen anser att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">rådgivningen bör stärka skogsägaren som företagare. Då en stor och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">växande andel av skogsägarna är beroende av att till största delen köpa in</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skogsbrukstjänster och andra tjänster kopplade till skogsägandet är det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">lämpligt att beställarkompetens utgör en del i rådgivningen. Regeringen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">håller med Skogsstyrelsen om vikten av att använda digitala hjälpmedel i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">kampanjen. Utvecklingen inom webbaserad utbildning och information</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft11">möjliggör att digitala rådgivningsformer kan ges ett betydande inslag. Den</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">digitala utvecklingen möjliggör även att rådgivningen kopplas till skogs-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">ägarens egen skog. Denna möjlighet bör tillvaratas så att den enskilde</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">skogsägaren lättare kan använda kunskapen utifrån sina egna mål och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">förutsättningar. Det kan förväntas öka motivationen för skogsägaren att</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">vara aktiv. Regeringen bedömer att särskilda insatser bör göras för att nå</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">de nu inaktiva ägarna. Förutom digitala plattformar bör även aktiviteter på</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">plats ute i skogen prioriteras. Erfarenhet visar att skogen är det bästa stället</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">att ta till sig rådgivning om skogsskötsel. Särskilda utbildningsinsatser om</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">naturvårdande skötsel bör även riktas mot skogsmaskinförare och andra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">yrkesverksamma.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p45 ft3">Mot denna bakgrund avser regeringen att ge Skogsstyrelsen i uppdrag</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">att ta fram en långsiktig rådgivningskampanj för ökad hållbar tillväxt och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">hållbart brukande i skogen. Arbetet med att ta fram kampanjen bör ske i</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">dialog med relevanta aktörer såsom skogsnäringen, miljöorganisationer,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft11">Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet. För att nå ut brett bör</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td34"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p1 ft3">så stor del som möjligt av skogsbrukets hela rådgivningskapacitet tas</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td34"><SPAN class="p64 ft3">60</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td27"><SPAN class="p1 ft3">tillvara. Nästan alla virkesköpande organisationer har i dag utbyggd</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_61"> <P class="p43 ft3">rådgivning och säljer skogsvårdstjänster. Den allra största påverkan på Prop. 2021/22:58 skogsägare sker genom de kontakter som tas i samband med virkesköp och</P> <P class="p109 ft3">försäljning av skogsvårdstjänster. Kampanjen bör därför genomföras samordnat tillsammans med andra organisationer med markägarkontakter. Det skapar dessutom regional och lokal förankring och samverkan vilket regeringen, i likhet med flera remissinstanser, bedömer är positivt.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p238 ft1">13</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td77"><SPAN class="p239 ft1">Skog och klövvilt</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td48"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr9 td49"><SPAN class="p115 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>Det bör genomföras en ökad rådgivning om</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p115 ft3">klövviltsförvaltning och skogsskötsel med syftet att minska</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td49"><SPAN class="p115 ft3">klövviltskador på skog och öka fodermängderna.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p240 ft3">För att åstadkomma eftersträvad balans mellan klövviltstammar och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p115 ft3">fodertillgång bedöms, utöver rådgivning, ytterligare insatser behövas.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td49"><SPAN class="p115 ft3">Därför bör möjligheterna till olika åtgärder, och vid behov</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td49"><SPAN class="p115 ft3">regelförändringar, för att minska skadenivåerna utredas.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr18 td50"><SPAN class="p1 ft24">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td47"><SPAN class="p1 ft23">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td51"><SPAN class="p117 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens bedömning </SPAN>överensstämmer till största del med rege-</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">ringens bedömning.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p117 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>En majoritet av de remissinstanser som yttrar sig</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">är positiva till både bedömningen om rådgivning om klövviltförvaltning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">och skogsvård samt bedömningen att utreda incitament och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p1 ft3">regelförändringar för minskade skadenivåer. Endast <SPAN class="ft4">Greenpeace </SPAN>invänder</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">mot bedömningen. <SPAN class="ft4">Naturvårdsverk</SPAN>et instämmer i bedömningen, men</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">anser att problembeskrivningen är förenklad. Uppföljning bör ske på fler</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p1 ft3">sätt än genom älgbetesinventeringen. Utöver vad som föreslås i</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">utredningen föreslår <SPAN class="ft4">Skogsstyrelsen </SPAN>att en statlig utredning tillsätts för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">flerartsförvaltning, att inventering av älgskador inom älgbetes-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p1 ft3">inventeringen genomförs årligen och finansieras av staten samt att jakt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">efter kronvilt blir allmän</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p117 ft3">Bland de länsstyrelser som har yttrat sig är några uttalat positiva till</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p1 ft11">bedömningen medan andra pekar på att länsstyrelsen är regionalt ansvarig</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">och beslutande förvaltningsmyndighet för klövviltförvaltningen och bör</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">därför involveras i att ta fram rådgivningsbudskap, genomföra rådgivning</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p1 ft3">om klövviltförvaltning samt se över möjligheter till incitament och regel-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">förändring. Någon länsstyrelse poängterar vikten av att ge utrymme för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">regionala variationer.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p117 ft11"><SPAN class="ft25">Sveriges lantbruksuniversitet </SPAN>understryker att avvägningen mellan olika</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">ekosystemtjänster inte är självklar och att alla ekosystemtjänster inte kan</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">ökas samtidigt.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p117 ft3">Bland skogsbrukets representanter är de flesta positiva. <SPAN class="ft4">Lantbrukarnas</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Riksförbund </SPAN>(LRF) är positiv till rådgivning, men anser att åtgärderna</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">enligt utredningens bedömning inte är tillräckliga för att möjliggöra</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p1 ft3">föryngring med alla trädslag.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p117 ft4">Friluftsfrämjandet <SPAN class="ft3">och </SPAN>Svenskt Friluftsliv <SPAN class="ft3">anser att utredningen allt för</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">ensidigt belyser de negativa effekterna vilt kan ha på skogsproduktion.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td51"><SPAN class="p1 ft3"><SPAN class="ft4">Svenska Jägareförbundet </SPAN>ifrågasätter att sambandet mellan skadenivåer</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td47"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr4 td51"><SPAN class="p1 ft3">och klövviltstäthet är linjärt samt att viltbete av ungskog pekas ut som ett</SPAN> </TD> <TD rowspan=2 class="tr3 td47"><SPAN class="p21 ft3">61</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr13 td14"><SPAN class="p1 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td77"><SPAN class="p1 ft17">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_62"> <P class="p132 ft3">Prop. 2021/22:58 av de viktigaste hindren för en ökad skogsproduktion. Förbundet ifrågasätter också nyttan av ett utredningsuppdrag att analysera incitament och regelförändringar samt anser att utredningen förbiser att jägare och markägare i hög utsträckning är samma personer som ofta värderar sitt ägande utifrån en helhet.</P> <P class="p163 ft22">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Klövviltbetet har i dag stor negativ påverkan på virkesproduktionen och den biologiska mångfalden. I likhet med många remissinstanser bedömer regeringen därför att en tydlig minskning av klövviltpopulationerna utifrån lokala och regionala förhållanden bör ske i närtid samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökade fodermängder.</SPAN></P> <P class="p134 ft3">Skogsstyrelsen gör bedömningen att virkesproduktionen i Sverige minskar med <NOBR>5–7</NOBR> miljoner skogskubikmeter per år till följd av viltbetet, motsvarande <NOBR>5–8</NOBR> procent av dagens avverkningsnivå (Skogsstyrelsen rapport, 2019/24). Även virkets kvalitet försämras när ungskogar betas. Följden blir att en lägre andel av virket håller tillräckligt hög kvalitet för att bli sågtimmer som kan vidareförädlas till långlivade produkter, t.ex. för träbyggnation. Därmed minskar både det ekonomiska värdet och klimatnyttan ytterligare. Många lövträdslag betas så hårt av klövvilt att föryngringsmöjligheten ofta är starkt begränsad eller obefintlig. Viltbetets volymmässiga och kvalitetsmässiga påverkan på bioekonomins råvarubas innebär sammantaget att skogsnäringens förutsättningar och konkurrenskraft försämras, med minskad sysselsättning och förädlingsvärde som följd.</P> <P class="p73 ft3">Förutom direkta skador får viltbetet även indirekta negativa effekter genom att skogsskötseln anpassas till de höga viltstammarna. Viljan att investera i förädlat plantmaterial av hög kvalitet minskar. I många regioner har viltbetestrycket under lång tid varit så högt att skogsägarna väljer att plantera gran eller contortatall på marker som i stället är lämpliga för tall. Därmed betas till exempel de lövträd, tallar och det bärris som finns än hårdare och en ond cirkel uppstår. Landskapets upplevelsevärden, framtida jaktmöjligheter och biologisk mångfald påverkas negativt. Förutom lägre klövviltpopulationer gör utredningen bedömningen att även skogsskötsel med ökad ståndortsanpassning, t.ex. att i högre grad än i dag föryngra med tall på marker där det är lämpligt, är nödvändigt för att bryta denna onda cirkel. De ekonomiska förluster som uppstår till följd av ståndortsmässigt suboptimal skötsel är svåra att beräkna men de bedöms vara betydande.</P> <P class="p241 ft3">Det finns även positiva effekter av en stor klövviltsstam i form av värdet på viltköttet och upplevelsevärden.</P> <P class="p242 ft3">Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har inom ramen för älgförvaltningssystemet formulerat målbilder för skog och klövvilt:</P> <P class="p243 ft3"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft34">Det ska vara möjligt att föryngra skogsmarken med lämpligt trädslag.</SPAN></P> <P class="p244 ft3"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft34">Minst 7 av 10 tallstammar ska vid 5 meters höjd vara oskadade av klövvilt. Det motsvarar att minst ca 85 procent av tallarna är oskadade av hjortvilt vid tidpunkten för älgbetesinventeringen (ÄBIN), vilket i sin tur motsvarar maximalt </SPAN><NOBR>2–5</NOBR> procent årsfärska skador.</P> <P class="p245 ft3"><SPAN class="ft11">–</SPAN><SPAN class="ft34">Rönn, asp, sälg och ek ska kunna bli trädbildande där de förekommer naturligt.</SPAN></P> <P class="p246 ft3">62</P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="p63dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035863x1.jpg/" id="p63img1"> </DIV> <P class="p207 ft3">Resultaten av ÄBIN visar emellertid att den genomsnittliga skadenivån i Prop. 2021/22:58 Sverige för närvarande är ca 13 procent årligt uppkomna skador på tall.</P> <P class="p208 ft3">Mycket få områden når målet om högst <NOBR>2–5</NOBR> procent årliga skador på tall, eller minst 7 av 10 stammar oskadade av vilt vid fem meters höjd. Flera av målen för älgförvaltningen har därmed inte uppnåtts, vilket flera remissinstanser konstaterar.</P> <P class="p210 ft3">Naturvårdsverket har i rapporten Uppföljning av mål inom älgförvaltningen (den 27 november 2018) visat att flera av målen i älgförvaltningsplanerna och riksdagens övergripande målsättningar inte uppnåtts. Regeringen bedömer att syftet med det nya älgförvaltningssystem som infördes 2012 i linje med riksdagens beslut (prop. 2009/10:239 Älgförvaltningen) inte uppnåtts och delar uppfattning med de remissinstanser som anser att viltförvaltningen på ett tydligare sätt än i dag bör styra mot och följa upp de mål som satts upp inom ramen för älgförvaltningen. ÄBIN och de andra skogliga betesinventeringar som Skogsstyrelsen utvecklar och tillhandahåller bedöms utgöra ett viktigt redskap när det gäller uppföljning av balansen mellan betestillgång och vilt.</P> <P class="p212 ft3">Eftersom viltskadorna beror på det sammanlagda betestrycket från främst älg, dovhjort, kronhjort och rådjur är det önskvärt att man i viltförvaltningen beaktar även dessa arter, vilket flera remissinstanser också påpekar.</P> <P class="p209 ft3">Regeringen anser att problemen kopplat till skog och vilt motiverar att inslag om viltförvaltning och skogsskötsel för bättre balans mellan klövvilt och fodermängder ges stort utrymme i rådgivningskampanjen för hållbar ökad tillväxt (se avsnitt. 12). Framtagande av rådgivningsbudskapen om skog och vilt bör ske i samverkan mellan markägare, skogsnäringen och jägarorganisationerna,</P> <P class="p210 ft3">I syfte att åstadkomma eftersträvad balans mellan klövviltstammar och fodertillgången bedöms även ytterligare insatser behövas. Regeringen avser därför att ge Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna och andra relevanta organisationer utreda möjligheterna till olika incitament samt vid behov regelförändringar för att minska skadenivåerna.</P> <P class="p247 ft13"><SPAN class="ft1">14</SPAN><SPAN class="ft35">Åtgärder för att stärka skogsbruket genom ökade möjligheter till klimatanpassning</SPAN></P> <P class="p248 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>För att stärka skogsbruket bör skogsägare stödjas i att utveckla resilienta och vitala skogssystem som har förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat samt. brukningsmetoder som understödjer ett klimatanpassat skogsbruk.</P> <P class="p249 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens bedömning: </SPAN>Utredningen har inte gjort någon bedömning och har inte lämnat några specifika förslag om klimat-</P> <P class="p250 ft3">63</P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="p64dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035864x1.jpg/" id="p64img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p251 ft3">Prop. 2021/22:58 anpassning. Utredningen påtalar dock behovet av ökad klimatanpassning i skogen.</P> <P class="p252 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>Några länsstyrelser, däribland <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Kalmar län </SPAN>och <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Östergötlands län </SPAN>pekar på vikten av klimatanpassning i skogen.</P> <P class="p253 ft22">Skälen för regeringens bedömning<SPAN class="ft3">: Skogsbruket kan stärkas genom att ge skogsägare ökat stöd och ökade möjligheter att utveckla resilienta och vitala skogsekosystem som har förmågan att anpassa sig till ett förändrat klimat. Klimatförändringarna medför att förutsättningarna för skogen och skogsbruket förändras. Längre växtsäsonger betyder vanligen ökad skogstillväxt. Sommartorka, minskad vintertjäle, ökad frekvens av skyfall och andra effekter av ett ändrat klimat medför samtidigt ökade risker i form av angrepp av gamla och nya skadegörare, stormskador, erosions- och körskador med mera. Att bruka och sköta skog för hög vitalitet, variation, resiliens och ståndortsanpassning är viktiga åtgärder för att öka klimatanpassningen. Brukandet av skogen behöver anpassas till ett förändrat klimat så att den ger en fortsatt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden stärks och hänsyn tas till andra allmänna intressen. Brukningsmetoder och naturbaserade lösningar för klimatanpassning bör utvecklas och tillämpas av skogsägare som själva vill, på marker där så är motiverat. Detta bör bidra till målet om ökad hållbar tillväxt, motverka negativa effekter på miljö och andra samhällsvärden samt underlätta för renskötseln.</SPAN></P> <P class="p254 ft3">Åtgärder, stöd och främjande ska tas fram i syfte att bidra till att begränsa negativa effekter av klimatförändringarna genom t.ex. ett väl fungerande system för klimatanpassning av skogsmarken samt även på längre sikt genom ökad ståndortsanpassning, kontinuitetsskogsbruk med flerskiktade skogar, mer stormfasta skogar och hög grad av variation inklusive lövskogsinblandning. Ekosystemtjänster som vidmakthåller skogens funktioner och förebygger risker med ett förändrat klimat ska skyddas, stärkas och utvecklas.</P> <P class="p255 ft13"><SPAN class="ft1">15</SPAN><SPAN class="ft36">Staten som föregångare i hållbart skogsbruk</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p20 ft3">64</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p65 ft3"><SPAN class="ft22">Regeringens bedömning: </SPAN>Staten bör vara föregångare i hållbart skogsbruk och ta stor natur- och kulturmiljöhänsyn samt hänsyn till rennäringen. Regeringen avser att ge berörda myndigheter i uppdrag att se över hur de kan verka som föregångare i hållbart skogsbruk. Staten bör vara en föregångare för att ha hög trovärdighet i arbetet med formellt skydd av skog. Skyddsvärda statliga skogar ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog bör därför få områdesskydd så snart det är möjligt. Regeringen avser även att ge Skogsstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Sveaskog AB, Statens fastighetsverk och Sametinget stärka statens roll för ett hållbart skogsbruk och för att utveckla alternativa brukningsmetoder som tar större hänsyn till tillgången på renbete i det renskötselområde som ligger på statlig mark.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p56 ft3"><SPAN class="ft22">Utredningens förslag </SPAN>överensstämmer delvis med regeringens bedömning. Utredningen föreslår en statlig satsning för bevarande och utveckling av de stora sammanhängande naturskogarna med mycket höga naturvärden där statens innehav bör skyddas formellt i ett första skede. I förslaget pekar utredningen på ca 6000 hektar produktiv skogsmark av totalt 8 000 hektar i Norrbottens län där Statens fastighetsverk antingen kan bedriva skogsbruk så som det görs i dag eller så kan skogsmarken bevaras för att kunna utveckla beståndsvisa naturvärden och ingå i de större sammanhängande områden. För övrig produktiv skogsmark i den fjällnära skogen menar utredningen att det finns anledning att utreda om Statens fastighetsverks skogsbruk är samhällsekonomiskt motiverat utifrån den alternativa möjligheten att i stället främja naturvård, rennäring, naturturism och friluftsliv. I den delen har utredningen varken bedömt eller lämnat något konkret förslag som rör Statens fastighetsverks skogsbruk och rennäring.</P> <P class="p58 ft3"><SPAN class="ft22">Remissinstanserna: </SPAN>Endast två remissinstanser har yttrat sig om utredningens förslag att se över Statens fastighetsverks skogsinnehav. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Norrbottens län </SPAN>föreslår att Statens fastighetsverk får ett ändrat uppdrag där huvudinriktningen är friluftsliv, rekreation, naturvård och förvaltning samt tillgängliggörande av skyddade områden, främjande av renskötsel och naturturism. <SPAN class="ft4">Statens fastighetsverk </SPAN>poängterar att det är en självklarhet att inte bedriva skogsbruk i sammanhängande naturskogar med mycket höga naturvärden. Statens fastighetsverk avstyrker däremot förslaget om skydd och föreslår att områdena avsätts med ett visst tillåtet skogsbruk, med hyggesfria metoder, naturvårdande skötsel samt skötsel för att främja rennäring och friluftsliv. Statens fastighetsverk vill även fortsättningsvis förvalta de områden myndigheten i dag hanterar.</P> <P class="p221 ft3">Fortifikationsverket anför att verkets skogsbruk är anpassat till Försvarsmaktens verksamhet, vilket ofta ger positiva effekter gällande naturvärden i skogen. En stor andel av Fortifikationsverkets markinnehav, främst delar av övnings- och skjutfält, är skyddat utifrån olika naturvårdsändamål. Fortifikationsverket bedömer att ytterligare begränsningar av nyttjandet i form av ökade krav på skyddsformer innebär men för utvecklingen av försvarsförmågan.</P> <P class="p77 ft3">När det gäller frågan om renskötsel och skogsbruk, uttrycker några remissinstanser allmänna synpunkter. <SPAN class="ft4">Länsstyrelsen i Norrbottens län </SPAN>föreslår att Statens fastighetsverk får ett ändrat uppdrag där en av huvudinriktningarna ska vara främjande av renskötsel. <SPAN class="ft4">Svenska kyrkan </SPAN>understryker att det i den fortsatta beredningen behöver renskötselrätten säkerställas så att urfolkens principer respekteras inom skogsbruket. <SPAN class="ft4">Holmen Skog AB </SPAN>anser att de svåraste samverkansfrågorna mellan skogsbruk och rennäring handlar om vinterbetesmarkerna, vilket inte löses av ett storskaligt skydd av fjällnära skog. <SPAN class="ft4">Vilhelmina </SPAN>och <SPAN class="ft4">Dorotea kommuner </SPAN>och <SPAN class="ft4">Region Gävleborg </SPAN>anser att rennäring, skogsbruk och besöksnäring är tre verksamhetsområden som kan samspela och stärka varandra. <SPAN class="ft4">Sametinget </SPAN>noterar att renskötselrätt och renskötselfrågor har lämnats utanför utredningen och myndigheten vill bli involverad när olika frågor ska hanteras framöver. Sametinget understryker att staten har ett särskilt ansvar att i förhållande till renskötseln som grundlagsskyddad näring och samisk markanvändning skydda renskötseln från exploatering. Myndigheten lyfter särskilt contortatallens starkt negativa påverkan på</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p62 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">65</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_66"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"> <TR> <TD class="tr2 td78"><SPAN class="p256 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr2 td79"><SPAN class="p45 ft11">renskötseln. <SPAN class="ft25">Svenska Samernas Riksförbund (SSR) </SPAN>anser att dagens system</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft11">med en statlig förvaltning av skog bygger på synsättet att på dessa marker</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft11">har staten ett särskilt ansvar i förhållande till samisk markanvändning. SSR</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">noterar även att det saknas förslag som rör hänsyn till renskötsel.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td79"><SPAN class="p45 ft3">Förbundet understryker att samebyarnas rättigheter är starkare än vad</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">staten har erkänt och hänvisar till den s.k. Girjasdomen, NJA 2020 s. 3.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td79"><SPAN class="p21 ft22">Skälen för regeringens bedömning: <SPAN class="ft3">Det statliga skogsbruket bör vara</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">ett föredöme för ett hållbart skogsbruk och bör ta stor natur- och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">kulturmiljöhänsyn. Det är viktigt att staten, via sitt skogsägande, agerar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">som föregångare för ett hållbart skogsbruk och gör de nödvändiga</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td79"><SPAN class="p45 ft3">åtaganden som bedöms vara relevanta för att hållbart nyttja skogen och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">bevara biologisk mångfald och andra värdefulla ekosystemtjänster.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td79"><SPAN class="p25 ft3">Statens fastighetsverk förvaltar ca 6,5 miljoner hektar mark varav ca</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">866 000 hektar utgörs av produktiv skogsmark. Statens fastighetsverk är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">den dominerande ägare till statens markinnehav inom rennäringens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td79"><SPAN class="p45 ft3">åretruntmarker. Merparten av skogsmarken är redan skyddad som</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">naturreservat. Av resterade ca 300 000 hektar är 18 procent frivilligt avsatt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">för naturvård. Det mesta av marken ligger inom rennäringens</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td79"><SPAN class="p45 ft3">åretruntmarker. Enligt förordningen (2007:757) med instruktion för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft11">Statens fastighetsverk ska myndigheten förvalta statens fastighetsinnehav</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft11">så att en god resurshushållning och en hög ekonomisk effektivitet uppnås.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td79"><SPAN class="p45 ft3">Av regleringsbrevet för 2021 framgår även att myndigheten ska verka för</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås. Statens fastighetsverk är</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">sedan år 2000 certifierat enligt FSC (Forest Stewardship Council).</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">Regeringen har också gett Statens fastighetsverk i uppdrag att fortsätta</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td79"><SPAN class="p45 ft3">arbetet med grön infrastruktur, ekosystembaserat skogsbruk och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">klimatanpassning inom sin skogs- och markförvaltning kopplat till de</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td79"><SPAN class="p45 ft3">nationella miljökvalitetsmålen. Statens fastighetsverk ska redovisa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr4 td80"><SPAN class="p45 ft3">uppdraget senast den 31 mars 2023.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td81"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td83"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p21 ft3">Regeringen avser ge Statens fastighetsverk i uppdrag att se över hur</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">myndigheten i ökad utsträckning kan verka som föregångare inom hållbart</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td79"><SPAN class="p45 ft3">skogsbruk. Med hållbarhet avses alla tre dimensionerna av hållbarhet, det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">vill säga social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Detta kan</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td79"><SPAN class="p45 ft3">exempelvis ske genom att Statens fastighetsverk kan tillämpa hyggesfria</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft11">skogsbruksmetoder eller andra lämpliga metoder i de skogar som i dag inte</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">har höga naturvärden. Hyggesfritt skogsbruk kan i dessa skogar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">komplettera trakthyggesbruk och användas där myndigheten bedömer det</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td84"><SPAN class="p45 ft3">lämpligt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td85"><SPAN class="p45 ft3">utifrån</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p1 ft3">exempelvis</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p257 ft3"><NOBR>miljö-,</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p258 ft3"><NOBR>kulturmiljö-,</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p21 ft3">eller</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">virkesproduktionssynpunkt eller med hänsyn till rekreationsvärden och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td87"><SPAN class="p45 ft3">rennäringen.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td86"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td81"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td82"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td83"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p25 ft3">Enligt förordningen (2007:758) med instruktion för Fortifikationsverket</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">ska myndigheten förvalta en viss del av statens fasta egendom, främst</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">fastigheter avsedda för försvarsändamål, så kallade försvarsfastigheter.</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td79"><SPAN class="p25 ft3">Fortifikationsverket bidrar till uppfyllelsen av målet för det militära</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft3">försvaret som riksdagen har beslutat utifrån propositionen Totalförsvaret</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td79"><SPAN class="p45 ft3"><NOBR>2021–2025</NOBR> (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:135 och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td84"><SPAN class="p45 ft3">136).</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td85"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td86"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td81"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td83"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p21 ft3">Fortifikationsverket förvaltar ca 375 000 hektar mark, varav ca 100 000</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr4 td79"><SPAN class="p45 ft11">hektar utgörs av produktiv skogsmark. Flera av Försvarsmaktens övnings-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td78"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td79"><SPAN class="p45 ft3">och skjutfält, flottiljflygplatser etc. har höga naturvärden och en rik</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td78"><SPAN class="p259 ft3">66</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td84"><SPAN class="p45 ft3">biologisk</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr4 td88"><SPAN class="p1 ft3">mångfald. Den militära</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td81"><SPAN class="p1 ft3">verksamheten</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td82"><SPAN class="p260 ft3">har under</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td83"><SPAN class="p21 ft3">lång tid</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft3">begränsat annan exploatering av området, exempelvis byggnation eller modernt jord- och skogsbruk. Försvarsmakten, och Fortifikationsverket som äger marken, ansvarar för att förvalta områdenas naturvärden i skötsel- och skogsbruksplaner i enlighet med lagstiftning och myndighetsstyrning.</P> <P class="p129 ft3">På Fortifikationsverkets marker finns i dag flera formellt skyddade områden med stor biologisk mångfald. Mer än hälften av Fortifikationsverkets marker skyddas exempelvis som naturreservat och Natura <NOBR>2000-områden.</NOBR> Fastigheterna ska vidare förvaltas inom ramen för en god och effektiv ekonomisk hushållning. Det är viktigt att staten, via sitt skogsägande genom Fortifikationsverkets försorg, agerar som föregångare och gör nödvändiga åtaganden som bedöms relevant för att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald och andra värdefulla ekosystemtjänster. Regeringen har gett Fortifikationsverket i uppdrag att fortsätta arbetet med grön infrastruktur, ekosystembaserat skogsbruk och klimatanpassning inom sin skogs- och markförvaltning kopplat till de nationella miljökvalitetsmålen. Uppdraget ska redovisas senast 31 mars 2023. Regeringen avser ge Fortifikationsverket i uppdrag att se över hur de i ökad utsträckning kan verka som föregångare inom hållbart skogsbruk. Uppdraget bör genomföras så att det är förenligt med Fortifikationsverkets grunduppdrag.</P> <P class="p58 ft3">Sveaskog AB äger 3,9 miljoner hektar mark, varav 3,05 miljoner hektar är produktiv skogsmark, vilket innebär att Sveaskog äger 14 procent av den svenska skogsmarken. Sveaskog är därmed Sveriges största markägare. Bolagets skogsinnehav är fördelat över hela Sverige, men huvuddelen finns i den norra delen av landet. Som ett bolag med statligt ägande ska Sveaskog, i enlighet med statens ägarpolicy, vara ett föredöme inom sin bransch på miljö- och klimatområdet, och därigenom ett hållbart skogsbruk Sveaskogs skogsbruk ska ta hänsyn till miljövärden och sociala värden samt agera affärsmässigt och ge en marknadsmässig avkastning. Vid skogsskötseln ska hänsyn tas till natur- och kulturvärden men även till andra allmänna intressen. Inom rennäringens <NOBR>året-runt-marker</NOBR> ska berörd sameby ges möjlighet att samråda innan föryngringsavverkning eller avverkning för skogsbilväg. Mot denna bakgrund har Sveaskog under våren 2021 förnyat sin strategi för att bl.a. förstärka det hållbara skogsbruket, vilket inkluderar ett stort antal satsningar inom bl.a. hyggesfritt skogsbruk, ekologiskt funktionell naturhänsyn, våtmarker och lövnaturskog. Detta tillkännagavs på årsstämman i april 2021. Sveaskog är även certifierat enligt både FSC och Programme for the Endorsement of Forest Certification Schemes (PEFC).</P> <P class="p183 ft3">Det är mycket viktigt med en långsiktigt hållbar samexistens mellan skogsbruk och rennäring. Både skogsbruket och renskötseln nyttjar skogsmarken och synen på hur skogen bör skötas skiljer sig ofta. Regeringen avser att ge Skogsstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Sveaskog, Statens fastighetsverk och Sametinget utveckla och stötta tillämpning av alternativa brukningsmetoder i renskötselområdena. Motivet till det är att staten, via sitt skogsägande i Sveaskog och Statens fastighetsverk, ska agera som föregångare för ett hållbart skogsbruk.</P> <P class="p204 ft3">Staten bör vara föregångare för att ha hög trovärdighet i arbetet med formellt skydd av skog. Det är därför rimligt att staten ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog tidigt skyddar de värdefulla</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p131 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">67</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="id_1"> <P class="p78 ft3">Prop. 2021/22:58 skogar som är statligt ägda genom Statens fastighetsverk och Sveaskog. Ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog finns det ca140 000 hektar skyddsvärd produktiv skog på statlig mark, på Statens fastighetsverks och Sveaskogs mark. Regeringen bedömer att ett skydd av dessa kända skyddsvärda statliga skogar ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog är ett viktigt steg att bevara kända skogliga naturvärden och höja trovärdigheten i statens naturvårdsarbete. Det bör därför genomföras så snart det är möjligt. Sveaskogs marker kvarstår i bolagets ägo. Statens fastighetsverks innehav överförs till Naturvårdsverket.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p20 ft3">68</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p20 ft1"><SPAN class="ft1">16</SPAN><SPAN class="ft31">Konsekvenser</SPAN></P> <P class="p261 ft3">De förslag och bedömningar som görs i denna proposition syftar till att stärka äganderätten och att ytterligare förbättra förutsättningarna för att Sverige och dess landsbygd ska ha en växande skogsnäring och ökad hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Sverige har också ett ansvar internationellt och för kommande generationer att bevara, restaurera och utveckla den biologiska mångfalden i den svenska skogen samt nationella och internationella åtaganden för att skydda biologisk mångfald i skogen. Hållbar skoglig tillväxt för jobb och export, ersättning av fossila råvaror, ökad cirkularitet samt kolinbindning i biomassa och marken ska främjas och läckage av växthusgaser från mark och andra källor minskas. Regeringen anser att en stark ägande- och brukanderätt kan bidra till att i ökad utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Arbetssätt där frivillighet är utgångspunkten bör bidra till ökad acceptans hos skogsägarna och är en incitamentsskapande åtgärd som i högre grad bör leda till att markägaren vill bevara och utveckla naturvärdena på sin fastighet. Genom de åtgärder som regeringen aviserar förbättras förutsättningarna för att nå skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö.</P> <P class="p262 ft22">Konsekvenser av förslaget om Sveaskogsprogram</P> <P class="p156 ft3">Förslaget om ett program för ersättningsmark (avsnitt 5.1) har finansiella konsekvenser. Värdet på statens reala tillgångar minskar när marken skyddas och värdet skrivs ner. Vidare uteblir avkastningen från Sveaskog när den aktuella arealen tas ur produktion. Förslaget väntas medföra en negativ effekt på den årliga utdelning som staten erhåller från bolaget. Vid överföring av fastigheter till staten från ett bolag som staten förvärvat genom utdelning av aktier från Sveaskog, så utlöser en utdelning eller överföring av mark till underpris beskattning för det överlåtande bolaget. Det medför att kapital kan behöva tillskjutas från staten för att hantera den beskattning som uppkommer. De statsfinansiella konsekvenserna som beskrivs ovan utgör dock inte en relevant grund för beräkning av det faktiska värdet av de 25 000 hektar produktiv skogsmark som avses överföras från Sveaskog. Detta beror på att den areal som sedermera ska</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p57 ft3">överföras ännu inte är identifierad på bolagets marker. För Sveaskog kan det uppstå kostnader vid bildandet av ett dotterbolag för överföring av skogsfastigheter, för betalning av t.ex. fastighetsbildningskostnader, lagfartskostnader samt kostnader för förvaltning av skogen.</P> <P class="p67 ft3">Förslaget om ett utökat och förändrat markförsäljningsprogram har finansiella effekter (avsnitt 5.2). Programmet innebär att staten, genom Naturvårdsverket, betalar ersättning till Sveaskog, vilket belastar statens budget. Då efterfrågan på fastigheter från Sveaskog, eller exakt vilka fastigheter det skulle utgöra, inte är känd ännu så är det inte möjligt att beräkna de totala utgifterna för staten som en följd av förslaget om utökning och förändring av Sveaskogs markförsäljningsprogram. I budgetpropositionen för 2022 har medel avsatts för ändamålet inom</P> <P class="p263 ft3">utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Ett markförsäljningsprogram kan därutöver medföra en viss negativ påverkan på bolagets resultat och därmed årliga utdelning till staten. Detta då bolagets virkesleveranser och intäkter i de berörda områden minskas då arealerna avyttras. Leveranser till kunder kan i viss utsträckning komma</P> <P class="p264 ft3">att påverkas negativt som en följd av avyttringarna. Markförsäljningsprogrammet medför däremot inga större kostnader eller värdeförluster för Sveaskog då bolaget erhåller marknadsmässig betalning för sina fastigheter.</P> <P class="p67 ft3">De finansiella konsekvenserna för staten till följd av minskade utdelningar och tillskott till bolaget för hantering av skatteeffekter bedöms inträffa tidigast 2023.</P> <P class="p67 ft3">Även bedömningarna om staten som föregångare (avsnitt 15) vid skydd av fjällnära skogar får en effekt på Sveaskog då 49 000 hektar av bolagets fjällnära skogar omvandlas till formellt skydd. Det innebär att viss värdeförlust uppstår då delar av dessa arealer i dag klassas som produktiv skogsmark. Regeringen bedömer vidare att förslagets effekter på jämställdheten är försumbara.</P> <P class="p265 ft22">Konsekvenser av åtgärder inom budgetpropositionens utgiftsområde 23</P> <P class="p266 ft3">Propositionens bedömningar om skogliga åtgärder har direkt påverkan på främst skogsägare och bidrar till att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt i hela landet. Vid såväl ett ersättningsmarksprogram som ett markförsäljningsprogram finns det en risk för att rennäringen kan komma att påverkas, eftersom statens mark inom en sameby i det enskilda fallet kan privatiseras samtidigt som privatägd mark inom en annan sameby kan komma att förstatligas. Vid urval av marker bör därför konsekvenserna för rennäringen beaktas samt samråd med samebyar och Sametinget ske. Det syfte som programmen har kan leda till att lavrika skogar skyddas, och detta kan antas ha positiva effekter för rennäringen.</P> <P class="p204 ft11">De regelförenklingar som regeringen anser bör utredas bedöms totalt sett ha positiva konsekvenser för såväl hållbar tillväxt som biologisk mångfald samt innebära ökad lönsamhet för skogsägare bl.a. då administrativa kostnader kan minska. Skogsprogrammets dialogprocess bidrar till ökad samverkan och kunskap, bl.a. i arbetet med ett nytt mål för ökad hållbar tillväxt. Ett mål för ökad hållbar tillväxt bedöms öka motivationen och ge incitament för skogsägare att vidta åtgärder för förbättrad skogsskötsel</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p62 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p30 ft3">69</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p149 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p150 ft3">70</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p65 ft3">samtidigt som klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen. En omfattande rådgivningskampanj för ökad hållbar tillväxt förväntas innebära att kunskapen ökar hos främst skogsägare om hur de kan öka kvalitet och lönsamhet i skogsbruket, klimatanpassningen och förbättra förutsättningarna för miljön och klimatet. Vidare förväntas kampanjen samlat bidra till att minska de affärsmässiga riskerna för företagande inom skogsbruket. Till detta bidrar inte minst de insatser som bedöms krävas för att skapa bättre balans mellan fodermängder och klövviltstammar i skogen. Sammantaget bedöms åtgärderna få positiva effekter på sysselsättning och tillväxt på landsbygden samt bidra till en växande och mer konkurrenskraftig bioekonomi, genom att tillsammans med ökad resurseffektivetet och cirkularitet öka den tillgängliga råvarubasen, vilket skapar förädlingsvärden och sysselsättning för samhället. En vidare konsekvens av de insatser som ska bidra till målet bedöms vara att såväl klimatanpassningen, kolinlagring som den biologiska mångfalden ökar. Därmed bedöms kampanjen öka möjligheterna för Sverige att nå klimatmålet, utan att negativt påverka andra miljömål. Regeringen bedömer vidare att förslagens effekter på rennäring och jämställdhet förväntas vara positiva då fler kvinnliga markägare och skogliga intressenter kan nås av information och samverkan.</P> <P class="p84 ft3">I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg. omr. 23) föreslås anslaget 1:1 Skogsstyrelsen ökas med 40 miljoner kronor från 2022 för Skogsstyrelsens arbete med nekat avverkningstillstånd i fjällnära skog. För <NOBR>2023–2027</NOBR> beräknas anslaget ökas med samma belopp för detta ändamål. För intrångsersättning till markägare som nekas tillstånd vid avverkning av fjällnära skog föreslås anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ökas med 410 miljoner kronor 2022. För <NOBR>2023–2027</NOBR> beräknas anslaget ökas med samma belopp för detta ändamål. Därutöver föreslås anslaget 1:2 ökas med 360 miljoner kronor för 2022 för övriga åtgärder som relaterar till skogsutredningen. För <NOBR>2023–2027</NOBR> beräknas anslaget ökas med samma belopp för detta ändamål.</P> <P class="p221 ft3">Regeringen beslutar om den mer detaljerade användningen av medlen i regleringsbreven. En fullständig analys av konsekvenserna är möjlig först när de konkreta åtgärderna presenteras.</P> <P class="p267 ft22">Konsekvenser av åtgärder inom budgetpropositionens utgiftsområde 20</P> <P class="p268 ft3">Mot bakgrund av att miljö- och klimatarbetet ska integreras i berörda sektorer bedömer regeringen att insatser kan förväntas bidra till bättre måluppfyllelse av relevanta nationella miljömål, så som Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv, Levande sjöar och vattendrag, Storslagen fjällmiljö, Myllrande våtmarker och Ett rikt odlingslandskap. En god miljö förväntas även ha positiva effekter för ett flertal andra politikområden, så som kulturpolitiken, landsbygdspolitiken och friluftslivspolitiken. Genom de åtgärder som regeringen aviserar förbättras förutsättningarna för ett samhällsekonomiskt effektivt miljöarbete. Åtgärder för att främja biologisk mångfald och en mångfunktionalitet i landskapet har förutsättningar att vara lönsamma, framför allt på medellång och lång sikt. Åtgärder som främjar bevarande av biologisk mångfald och</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_71"> <P class="p207 ft3">ekosystemtjänster, som t.ex. skydd av habitat, och en miljöanpassad Prop. 2021/22:58 verksamhet som inte orsakar skada på andra ekosystem minskar behovet</P> <P class="p208 ft3">av bevarande och återställande på ett senare stadium. Kunskap om tillstånd och utveckling är viktigt för att kunna göra sektorsövergripande styrmedelsanalyser och avvägningar mellan intressen.</P> <P class="p210 ft3">Skog med höga naturvärden har en väsentlig betydelse för biologisk mångfald och för en rad andra ekosystemtjänster såsom resurs för rennäringens behov. Skydd av skogsområdena med höga naturvärden i och i nära anslutning till fjällnära skog bidrar till att dessa skogar förvaltas på ett mer långsiktigt och förutsägbart sätt som bättre bidrar till att tillvarata riksintressen för naturvård, friluftsliv och rennäring.</P> <P class="p210 ft3">Flera av propositionens förslag syftar till att skapa en bättre samverkan mellan naturvårdsmyndigheterna och markägare samt verka för större delaktighet från markägarna i naturvården. Genom informationsinsatser bedöms markägarens kunskap om naturvärdena öka. En översyn av skydds- och ersättningsformer bör ge större möjligheter att finna lösningar som passar den enskilde markägaren bättre och bedöms vara positiv för markägaren. En högre kvalitet i processer och arbetssätt från myndigheterna bör nås genom uppföljning som Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen utför. Ett förbättrat och utvecklat naturvårdsarbete bedöms vara positiv för markägaren.</P> <P class="p269 ft3">Ökade möjligheter att erhålla ersättningsmark bedöms ge förutsättningar för markägare som vill fortsätta med skogsbruk att göra det.</P> <P class="p209 ft3">Regeringen bedömer i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg. omr. 20) att det behövs ytterligare insatser med anledning av förslagen i Skogsutredningen och skydd av skog. Anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur föreslås därför ökas med 2 005 miljoner kronor 2022. För perioden <NOBR>2023–2027</NOBR> beräknas anslaget ökas med samma belopp för detta ändamål. Regeringen bedömer därtill att det behövs medel för genomförande av Sveaskogsprogram. Anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur föreslås därför ökas med 35 miljoner kronor 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp för samma ändamål.</P> <P class="p211 ft3">Regeringen beslutar om den mer detaljerade användningen av medlen i regleringsbreven. En fullständig analys av konsekvenserna är möjlig först när de konkreta åtgärderna presenteras.</P> <P class="p270 ft3">71</P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p271 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p272 ft3">72</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p273 ft13">Sammanfattning av betänkandet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73)<SPAN class="ft37">1</SPAN></P> <P class="p232 ft19">Utredningens utgångspunkter</P> <P class="p274 ft3">Det utredningsuppdrag som utredningen haft att behandla har varit mycket omfattande och spänt över flera områden som vart och ett kräver stora insikter om särpräglade och komplexa förhållanden. Utredningens uppdrag kan i mångt och mycket sammanfattas som att lösa den strid som pågått mellan olika uppfattningar och intressen i skogen de senaste decennierna. Den effektiva utredningstiden har varit ungefär ett år. Utredningen har därför varit tvungen att avgränsa sitt uppdrag i olika avseenden och prioritera de tillgängliga resurserna.</P> <P class="p157 ft3">Vid denna avvägning har utredningen lagt särskilt fokus på förslag till lösning av de frågor som bedömts problematiska ur ett äganderättsperspektiv. Därför lämnas i betänkandet konkreta förslag som exempelvis rör utpekanden av naturvärden på privatägda fastigheter, lämpligt sätt att ersätta markägare för fjällskog med mycket höga naturvärden, hur myndigheternas arbete med formellt skydd bör bedrivas och från vilket mandat naturvårdsarbetet ska utgå.</P> <P class="p153 ft3">Andra frågor som anges i utredningsdirektivet har utredningen i flera fall adresserat genom att föreslå ytterligare beredning. Bland annat har utredningen bedömt att många frågor som rör tillväxthöjande åtgärder i skogen, där skogsskadorna från hjortviltsstammen särskilt bör framhållas, är angelägna att gå vidare med i särskild ordning. Vidare kan nämnas förändrad skattelagstiftning för naturvårdsersättningar och vissa regelförenklingar för skogsbruket där förslag lagts om ytterligare utredning.</P> <P class="p157 ft3">Utredningen har även lagt stor vikt vid förslag som bedöms kunna bidra till ett sundare diskussionsklimat i de skogsrelaterade frågorna. Det finns en uttalad konflikt mellan olika intressenter. Utredningen har försökt göra sitt yttersta för att i stället för att elda på konflikten komma till lösningar som kan gjuta olja på vågorna. För i princip alla frågor som utredningsuppdraget berör finns det behov att ta Sverige ur den destruktiva spiral där dialog ersatts av debatt. Genom olika förslag har därför både former för dialogprocess och inom vilka ramar dialog mellan skogens intressenter ska föras adresserats.</P> <P class="p157 ft3">Även i utredningsarbetet har dialog och samverkan varit ledord. Trots att utredningen behövt ha ett mycket högt tempo i arbetet har ett kontinuerligt samtal förts med olika skogliga intressenter. Flera hundra förslag och synpunkter har kommit in till utredningen från allmänhet, näringen, olika ideella organisationer och myndigheter; mycket till följd av det utåtriktade arbetssätt som tillämpats. Utredningen har även fört samtal med företrädare inom olika forskningsfält för att förankra tankar och utbyta idéer. Alla dessa synpunkter, åsikter, tankar och förslag som samlats in har varit till ovärderlig hjälp, både för att komma framåt i</P> <P class="p275 ft40"><SPAN class="ft38">1</SPAN><SPAN class="ft39">Sammanfattningen i betänkandet innehåller tre figurer som har utelämnats i denna bilaga.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_73"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p1 ft3">utredningsarbetet och för att konkretisera spännvidden mellan olika</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p1 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">ståndpunkter.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p276 ft19">Förslagen i betänkandet ska ses som en helhet</P> <P class="p277 ft3">I betänkandet lämnas ett femtiotal förslag på förändringar i allt från nyckelbiotopsregistrering till mer konkreta mål med naturvårdspolitiken. Vissa förslag kan hanteras var för sig men de flesta förslag har en nära koppling till varandra. Det är därför viktigt att en helhetssyn anläggs på betänkandets förslag.</P> <P class="p48 ft3">Som exempel kan tas det förslag som lämnas om att Skogsstyrelsen ska upphöra med nyckelbiotopsregistrering och gallra det befintliga registret, vilket kan få stora konsekvenser för biologisk mångfald om inte samtidigt ett annat sätt att inventera landets skogar genomförs. Utredningens bedömning är att utan en enhetlig och systematisk möjlighet att redogöra för en skogs potentiella betydelse för biologisk mångfald kan inte heller ett system för formellt skydd som bygger på markägarinitiativ och frivillighet förväntas bli effektivt.</P> <P class="p48 ft3">På samma sätt är det med förslaget som avser att halvera den tid inom vilken avverkning får ske från det att en anmälan görs till Skogsstyrelsen. Förslaget förutsätter att markägaren tar ett större ansvar för kunskap om den egna skogen än vad som hittills skett i praktiken. För att kunna ta det ansvaret kan markägaren i vissa fall behöva hjälp med kunskapsunderlag.</P> <P class="p48 ft3">Genom att befästa den praxis som nu gäller om rätt till ersättning för nekat tillstånd till avverkning av fjällnära skog skapas en stor latent kostnad för staten. Det är därför angeläget att se de samhällsekonomiska konsekvenserna av förslaget om ytterligare områdesskydd i fjällskogar med mycket höga naturvärden utifrån utgångspunkten att en mycket stor del av skogarna redan är statsfinansiellt intecknade.</P> <P class="p48 ft3">Både för en växande cirkulär bioekonomi och för bevarande av biologisk mångfald krävs både mål och medel. Om målen är oförenliga kommer även medlen för att nå målen riskera att motarbeta varandra. Det är därför angeläget att sättet att uppfylla målet om en växande cirkulär bioekonomi inte sker på bekostnad av målen om bevarande av biologisk mångfald och vice versa. Endast genom att väga dessa mål mot varandra kan effektiva medel för att uppnå de båda målen beslutas. Det är därför en självklar utgångspunkt att utredningens förslag om att ställa upp och förtydliga mål för tillväxt respektive biologisk mångfald ska ske i ett sammanhang och på ett sådant sätt att de är förenliga med varandra. Olika styrmedel bör även beslutas utifrån ett övergripande mål. Om målet är högt måste även kraftfulla styrmedel till för att uppnå det. Det finns heller inget skäl att besluta om mål som inte följs upp av tillräckliga styrmedel.</P> <P class="p278 ft19">Förslag för stärkt äganderätt</P> <P class="p279 ft4">Formellt skydd av skog bör i huvudsak ske frivilligt</P> <P class="p280 ft3">Både Norge och Finland har sedan länge anammat principen om att</P> <P class="p47 ft41">markägarinitiativ och frivillighet ska utgöra grunden för skyddsarbetet i</P> <P class="p13 ft3">73</P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p271 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p272 ft3">74</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p57 ft3">skogen. Även i Sverige har frivilligt formellt skydd under ett tiotal år varit ett kompletterande arbetssätt vid genomförande av formellt skydd av skog genom programmen Komet och Nya Komet.</P> <P class="p61 ft3">Den rådande skogspolitiken har ett brett stöd. Att övergå till att låta en större del av naturvården i skogen behandlas under principen om frihet under ansvar bedöms utgöra en naturlig fortsättning på den inslagna vägen. Skogspolitiken i stort vägleds av de jämställda målen om produktion och miljö, vilket innebär att med frihet i förvaltningen kommer ett sektorsansvar för att de båda målen ska uppfyllas. Så länge principen om frihet under ansvar ligger fast bör denna princip tillämpas. Genom att överföra beslutanderätten om formellt skydd till markägare bedöms konflikten i skogen kunna minska samtidigt som de skogspolitiska målen och principerna vidhålls. Detta synsätt kommer till tydligt uttryck i denna utrednings direktiv, som anger att skyddsformer som bygger på frivillighet och som sker på markägarens eget initiativ <SPAN class="ft4">ska </SPAN>föreslås.</P> <P class="p184 ft3">Utredningen har därför föreslagit att en ny metod vid formellt skydd av skog ska införas – <SPAN class="ft4">frivilligt formellt skydd</SPAN>. Med frivilligt formellt skydd avses, till skillnad från frivilliga avsättningar, de processer som syftar till ett formellt skydd där principen om frivillighet styr genomförandet. Markägaren kan i ett sådant arbetssätt erbjuda ett område för frivilligt formellt skydd och skyddet genomförs bara om och när markägaren och myndigheterna kommit överens.</P> <P class="p129 ft3">Utredningen bedömer att om frivilligt formellt skydd införs som den huvudsakliga arbetsmetoden kommer markägarnas intresse för att bevara och utveckla naturvärden öka. Det behövs fler incitament för markägare att bedriva naturvård och att bevara och skapa naturvärden. Ett sådant incitament kan vara att införa ett arbetssätt där frivillighet och markägarinitiativ är det huvudsakliga arbetssättet för formellt skydd av skog. Naturvärden kan på så sätt gå från att, i vissa fall, betraktas som en risk till att ses som en tillgång. Det ansvar som sektorn tagit för frivilliga avsättningar kompletteras därmed med ett ansvar för att aktivt bidra även till det formella skyddet.</P> <P class="p184 ft3">Utredningen har även föreslagit att statens naturvårdsambitioner i skogen ska konkretiseras genom ett tidsatt och konkret handlingsprogram för biologisk mångfald i skogen. Handlingsprogrammet anger bland annat arealer och skogstyper som ska skyddas inom programtiden för att uppnå vissa bestämda mål. Utgångspunkten är att handlingsprogrammet har en säkrad och långsiktig finansiering. De kortsiktiga målen ska därmed vara tydliga och tillräckliga medel ska finnas för att uppnå dessa inom programtiden. Utredningen har föreslagit att arbetssättet frivilligt formellt skydd ska implementeras som en av flera beståndsdelar i handlingsprogrammet.</P> <P class="p204 ft3">Myndigheternas skogsskyddsstrategi ska revideras för att genomföra handlingsprogrammen genom arbetssättet frivilligt formellt skydd. I skogsskyddsstrategin ska anges vilka kvalitetskriterier som ska vara uppfyllda för att områdesskydd kan bli aktuellt. Skogsskyddsstrategin bör även ange hur ansvaret ska fördelas mellan länsstyrelserna och Skogsstyrelsen samt hitta formerna för att en kontaktyta ska finnas mellan myndighet och markägare oavsett vilket formellt skydd som är aktuellt i det enskilda fallet. Genom samverkan och dialog bör även länsvisa strategier för genomförande av frivilligt formellt skydd i varje län tas fram.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p171 ft3">För att arbetssättet ska vara effektivt krävs ett gemensamt ansvar för genomförandet mellan myndigheter och skogsbrukets aktörer, vilket ligger väl i linje med den svenska skogspolitiken.</P> <P class="p172 ft3">Det operativa arbetet med frivilligt formellt skydd föreslås innebära att de naturvårdande myndigheterna i enlighet med skogsskyddsstrategin formulerar och publicerar förfrågningar till markägare om att erbjuda skogsmark för frivilligt formellt skydd. Då öppnas en möjlighet för markägare att anmäla skog som denne vill skydda och få ersättning för. Ett arbetssätt som bygger på markägarinitiativ bör ge markägaren stora möjligheter att även föreslå skyddsform, gränser och de föreskrifter som i huvudsak ska gälla för området samt det namn området ska få.</P> <P class="p233 ft3">Myndigheten bör dock inte ha någon skyldighet att acceptera ett förslag om formellt skydd som inte är kostnadseffektivt, till exempel genom att den erbjudna skogen är för liten eller i övrigt inte uppfyller kriterierna för att prioriteras för formellt skydd. Arbetssättet förutsätter att det är möjligt att ha en dialog mellan myndighet och markägare, där båda parter är lyhörda för varandras synpunkter.</P> <P class="p281 ft3">Frivilligt formellt skydd föreslås utgöra det huvudsakliga arbetssättet. Inom ramen för det nämnda handlingsprogrammet bör dock finnas möjlighet för regeringen att bestämma vilka skogar som är av sådant särskilt angeläget allmänt intresse att ansvaret för bevarandet av dessa åvilar staten. I dessa särskilda fall ska myndigheterna alltjämt ha möjlighet att gå till beslut oavsett markägarens inställning. Sådana undantag från frivilligt formellt skydd ska dock vara tydligt avgränsade och motiverade i handlingsprogrammet. Utgångspunkten är även att de nödvändiga bevarandeåtgärderna, som inte alltid är formellt skydd, ska genomföras inom programtiden och vara fullt ut finansierade.</P> <P class="p233 ft3">Äganderätten bedöms stärkas genom ett arbetssätt som innebär en huvudregel om att områdesskydd förutsätter samtycke.</P> <P class="p232 ft4">Skogsstyrelsen bör upphöra med nyckelbiotopsinventering</P> <P class="p282 ft11">Sammanlagt finns det cirka 480 000 hektar registrerade nyckelbiotoper vilket motsvarar cirka två procent av den produktiva skogsmarken. Av dessa återfinns cirka 100 000 hektar utanför kända naturvårdsavsättningar. Mindre än hälften av de skogar som uppfyller kriterierna för nyckelbiotop bedöms dock vara identifierade och registrerade i dagsläget.</P> <P class="p281 ft3">Begreppet nyckelbiotop är inte författningsreglerat och används inte i föreskrifter eller allmänna råd kopplade till skogsvårdslagen. Begreppet nyckelbiotop har trots detta fått stor betydelse för myndigheternas verksamhet, både vid tillsyn enligt skogsvårdslagen eller miljöbalken, i ärenden om områdesskydd och i olika strategiska dokument. Utredningen har därför funnit skäl att analysera de rättsliga förutsättningarna för Skogsstyrelsen att bedriva nyckelbiotopsinventering och <NOBR>-registrering.</NOBR></P> <P class="p283 ft3">Utredningens rättsliga bedömning är att inventering av nyckelbiotoper utgör ärendehandläggning enligt förvaltningslagen. Ett grundläggande krav för ärendehandläggning (och även annan myndighetsverksamhet) är att det finns stöd i rättsordningen för myndighetens ageranden. Detta är ett uttryck för den så kallade legalitetsprincipen, som innebär att det måste finnas någon form av normmässig förankring för all typ av verksamhet som en myndighet bedriver. Exempel på stöd i rättsordningen kan vara</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p43 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p284 ft3">75</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p271 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p272 ft3">76</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p65 ft3">allmänna bestämmelser i lag och detaljerad bestämmelse i speciallagstiftning. Det kan också vara fråga om bestämmelser i myndighetens instruktion eller ett beslut från regeringen i myndigheternas regleringsbrev.</P> <P class="p61 ft3">Utredningen har analyserat olika normer som berör Skogsstyrelsen, men inte kunnat hitta något uttalat stöd i rättsordningen för Skogsstyrelsen att inventera landets skogar efter nyckelbiotoper. Det råder dock ingen tvekan om att Skogsstyrelsen, genom olika uttalanden och riktade anslag, haft regeringens uppdrag att genomföra inventeringar. Vid sidan av det beslut om nyckelbiotopsregistrering som regeringen tog 2018 men som nästkommande år drogs tillbaka, har dock inte utredningen kunnat hitta något formellt stöd som kan anses uppfylla legalitetsprincipens krav.</P> <P class="p204 ft3">Vid sidan av de tveksamheter som kan riktas mot det rättsliga stödet för nyckelbiotopsinventeringar har utredningen även bedömt registret som olämpligt ur andra aspekter. Utredningen har konstaterat att nyckelbiotopsmetodiken i många fall går betydligt längre än vad som krävs för myndighetens olika uppdrag, exempelvis beträffande tillsyn och rådgivning. Det finns sällan ett skäl för myndigheten att på förhand klassificera ett områdes sammanvägda naturvärden, innan något ärende som berör dessa aktualiseras. Utredningen har bedömt det som mindre lämpligt att det finns en förhandsbedömning av ett områdes naturvärden som påverkar både civilrättsliga förhållanden, exempelvis mellan markägare och virkesköpare och förvaltningsrättsliga förhållande, i fråga om bland annat samrådsplikt och straffansvar. Utredningens uppfattning är att ett områdes naturvärden i stället ska bedömas först i samband med att denna bedömning är relevant för myndighetens agerande.</P> <P class="p58 ft3">Den svenska skogspolitiken bygger på att en markägare har stort ansvar att själv göra de bedömningar som krävs för ett hållbart skogsbruk. Att väga samman de naturvärden som finns i den egna skogen och bedöma i vad mån särskilda hänsyn eller avsättningar är motiverade är en viktig del av denna politik.</P> <P class="p61 ft3">Om det visar sig att dessa bedömningar är felaktiga utifrån den gällande lagstiftningen har Skogsstyrelsen som tillsynsmyndighet en skyldighet att agera. Det är först i detta sammanhang som förekomsten och en samlad bedömning av naturvärdena utgör en relevant del av myndighetens ärendehandläggning i fråga om tillsyn och rådgivning. Om nyckelbiotopsmetodiken används i samband med tillsyn, som utmynnar i ett beslut, finns möjlighet för markägaren att ifrågasätta bedömningen genom att överklaga. Det bör dock stå klart för Skogsstyrelsen varför just denna metodik använts och hur resultatet förhåller sig till den lagstiftning som myndigheten utövar tillsyn över.</P> <P class="p184 ft3">Om Skogsstyrelsen har för avsikt att bilda ett områdesskydd utgör de redan kända naturvärdena i skogen ett relevant underlag i respektive ärende. Att då använda sig av nyckelbiotopsmetodiken möter inget hinder. Det finns i dessa fall ett ärende om områdesskydd inom myndigheten. Om den som berörs av ärendet har en annan uppfattning om de naturvärden som ligger till grund för myndighetens beslut finns då en möjlighet att överklaga beslutet på den grunden och samtidigt få en överprövning av myndighetens naturvärdesbedömning.</P> <P class="p129 ft3">I dag fungerar den bedömning som Skogsstyrelsen vid inventeringstillfället gjort som en röd flagga både för myndigheten och för de</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p171 ft3">marknadsutvecklade certifieringssystemen. Skogsstyrelsen fattar vanligen inte ett förvaltningsmässigt beslut i avverkningsärenden utan verkar för att markägaren ska avsätta området frivilligt i enlighet med sektorsansvaret. Certifierade virkesköpare har åtagit sig att inte köpa skog från nyckelbiotoper, som en del av de krav som standarden ställer upp. Båda dessa mekanismer verkar således för att avverkning inte ska ske i dessa områden. Ingen av dem garanterar dock ersättning till den markägare som hindras i sin markanvändning.</P> <P class="p281 ft3">Utredningen har därför inte föreslagit att stöd i rättsordningen ska tillskapas för nyckelbiotopsinventeringarna i nuvarande form. I stället bör gallring ske av existerande nyckelbiotopsregister och en annan metod utvecklas för inventering, som inte innebär att ett områdes samlade naturvärden bedöms. Markägare bör i stället kunna få hjälp att identifiera de förekomster i skogen som kan ha betydelse för biologisk mångfald. En sådan beskrivning av naturmiljön kan då bland annat ligga till grund för markägarens egna beslut och bedömningar om målen med skogen.</P> <P class="p233 ft3">Det av utredningen föreslagna alternativet, där myndigheterna föreslås göra så kallade naturmiljöbeskrivningar, bedöms inte medföra några äganderättsliga problem för markägaren men vara av mycket stor betydelse för genomförandet av bland annat frivilligt formellt skydd.</P> <P class="p232 ft4">Ersättning bör utgå för all fjällskog med höga naturvärden</P> <P class="p175 ft3">För avverkning inom gränsen för fjällnära skog behövs enligt 15 § skogsvårdslagen Skogsstyrelsens tillstånd. Enlig 19 § i samma lag ska ersättning utgå om tillståndsansökan avslås. När denna utredning tillsattes fanns inga lagakraftvunna avgöranden om vad ersättningsrätten enligt denna bestämmelse i praktiken innebar. Numera finns det dock prejudicerande avgöranden om att skogsbruk ska anses vara pågående markanvändning även i denna region och om hur ersättning ska beräknas.</P> <P class="p281 ft3">I betänkandet föreslås att det redan av skogsvårdslagen ska framgå att skogsbruk är pågående markanvändning även i den fjällnära regionen, vilket innebär att alla inskränkningar i brukanderätten ska ersättas. Ersättningsreglerna föreslås även föras över från miljöbalken till skogsvårdslagen. Skogsstyrelsen ska därför besluta om ersättning redan i samband med beslutet om nekat tillstånd till avverkning. Därmed garanteras markägare rätt till ersättning för den inskränkning som beslutet medför. Det kommer inte krävas att markägaren som i dag måste stämma staten i domstol för att få sin ersättning om någon överenskommelse inte kan nås med Skogsstyrelsen. Med den föreslagna ordningen kan i stället Skogsstyrelsens beslut överklagas om markägaren inte är nöjd.</P> <P class="p285 ft3">Vid sidan av den mer ändamålsenliga och rättssäkra tillståndsprövningen som föreslås har utredningen i betänkandet lagt fram ett förslag som innebär att de stora sammanhängande naturskogarna med mycket höga naturvärden ska ersättas genom formellt skydd. Förslaget innebär bland annat att de enskilda markägare och de allmänning- och besparingsskogar som vill fortsätta att bedriva skogsbruk ska erbjudas ersättningsmark från Sveaskog i utbyte mot de naturskogar som bör bevaras. Övriga markägare ska enligt förslaget tillförsäkras intrångsersättning. Om förslaget i denna del genomförs bör tillståndsprövningen som avser natur- och kulturmiljöns intressen kunna avskaffas. De skogar</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p43 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p284 ft3">77</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="id_1"> <DIV id="id_1_1"> <P class="p20 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> </DIV> <DIV id="id_1_2"> <P class="p286 ft3">som inte ingår i formellt skydd bör därefter, som i övriga landet, kunna brukas med generell hänsyn till naturmiljön.</P> <P class="p287 ft3">Sammantaget innebär dessa båda förslag – som garanterar ersättning vid brukanderestriktioner och tydligt klargör vilka skogar som bör brukas och vilka som bör bevaras – en tydlig förstärkning av äganderätten för markägarna i regionen.</P> <P class="p174 ft4">Ersättning för skydd av skog bör vara skattefri</P> <P class="p156 ft3">Ett av de mest effektiva sätten att gynna ett gott samarbete mellan stat och enskild i naturvården bör vara att skapa förutsättningar för att höga naturvärden ska utgöra en tillgång och inte en belastning för markägaren. I detta sammanhang är enkelhet i hanteringen en mycket viktig aspekt.</P> <P class="p153 ft3">Trots att ersättning numera uppgår till 125 procent av marknadsvärdesminskningen kan den efter skatt ofta bli lägre än förväntat. Inte sällan har den markägare som ärvt en fastighet eller ägt den under lång tid inte någon möjlighet att göra avdrag mot den vinst som uppkommer. Utredningen förordar därför att intrångsersättning och löseskilling i stället för att räknas upp ska vara skattefri. Även då staten köper en fastighet med höga naturvärden i naturvårdssyfte bör skattefri ersättning kunna utgå. Liknande system finns idag i bland annat Finland.</P> <P class="p288 ft3">Genom att alla markägare ska få den ersättning i handen som motsvarar rådighetsinskränkningen bedöms äganderätten stärkas samtidigt som fler markägare kan börja betrakta höga naturvärden som en tillgång.</P> <P class="p289 ft3">Vid sidan av detta förslag har även utredningen uppfattat den ersättning som i slutändan erhålls vid tecknande av naturvårdsavtal som alltför låg. Naturvårdsavtalen beskattas i dag som inkomst av näringsverksamhet, vilket kan medför mycket höga marginaleffekter, då ersättningen alltid i sin helhet ska tas upp för beskattning det beskattningsår då avtalet tecknats. För att naturvårdsavtalen ska vara ett attraktivt alternativ för skydd av skog bör ersättningen i stället beskattas som inkomst av kapital eller kunna periodiseras på samma sätt som inkomst från skogsbruk (skogskonto) eller ersättning för skogsskador (skogsskadekonto).</P> <P class="p157 ft3">Utredningen har dock inte under den tid som stått till förfogande kunnat lämna förslag om dessa ändringar. I betänkandet föreslås därför att regeringen bör utreda dessa frågor särskilt.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p220 ft19">Förslag för en växande cirkulär bioekonomi</P> <P class="p290 ft4">Mål för ökad hållbar tillväxt och en bioekonomisk strategi för skogen</P> <P class="p162 ft3">En ökad hållbar tillväxt i skogen är viktig för den svenska skogsnäringens konkurrenskraft, en förutsättning för en växande cirkulär bioekonomi och avgörande för klimatpolitiken, både genom att den växande skogen utgör en kolsänka och genom att skogsråvaran möjliggör fossilsubstitution. Behoven både för bioenergi och bioråvara bedöms öka betydligt fram till år 2050. Den svenska skogen växer långsamt och åtgärder för att möta framtidens behov måste därför ske nu. Genom att arbeta med konkreta och operativa målsättningar som är möjliga att nå på kort sikt kan incitamentet att jobba med kvalitet i skogsproduktionen öka och eventuella framsteg</P> <P class="p291 ft3">78</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p292 ft3">följas upp. I betänkandet föreslås därför att regeringen ska besluta om ett nationellt mål för ökad tillväxt i skogen.</P> <P class="p56 ft3">En uttalad nationell målsättning innebär en viktig signal från samhället om att ökad hållbar skogstillväxt är viktig för hantering av flera svåra samhällsutmaningar. Genom att formulera en uttalad målsättning kan näringen och övriga intressenter motiveras till att fokusera på behovet av ökad hållbar tillväxt och god skogsskötsel inom ramen för sektorsansvaret. Målet bör även vara vägledande för regeringens myndighetsstyrning och en del av en nationell bioekonomistrategi.</P> <P class="p60 ft3">Målets fokus bör ligga på kvalitet i skogsvårdsåtgärder, för att så stor andel som möjligt av ytor tillgängliga för virkesproduktion ska användas till sin fulla potential. Det finns en rad tillväxthöjande åtgärder som redan i dag bör kunna vidtas för att öka den hållbara tillväxten samtidigt som biologisk mångfald och sociala värden säkerställs. Målet bör därför sättas utifrån de åtgärder som är företagsekonomiskt realistiska.</P> <P class="p129 ft11">Det nationella målet för hållbar tillväxt i skogen bör konsekvensanalyseras i förhållande till andra samhällsmål, bland annat bevarande av biologisk mångfald, landsbygdsutveckling, renskötsel och friluftsliv. Målet för hållbar tillväxt i skogen bör sedan bestämmas efter en avvägning mot andra samhällsmål. Genom att tydliggöra vilka eventuella målkonflikter som uppstår genom ett nationellt mål för ökad hållbar tillväxt blir hanteringen av dessa målkonflikter föremål för en politisk avvägning.</P> <P class="p77 ft3">Att skjuta över ett alltför stort ansvar på myndigheter och övriga sektorn att göra avvägning mellan olika samhällsmål riskerar att leda till konflikter mellan motstående intressen i skogen. Den dialog mellan olika intressenter som krävs för att den svenska modellen i skogen ska vara effektiv underlättas av att ramarna inom vilka samverkan ska ske är tydligt fastlagda. Fokus för dialog och samverkan kan då ligga på medel och inte på mål.</P> <P class="p60 ft3">Att sätta upp ett mål för hållbar tillväxt i skogen och analysera effekterna av detta mål i förhållande till framtidens behov av skogsråvara kan även bidra till att belysa inom vilka ekologiska och ekonomiska gränser den svenska bioekonomin kan växa och vad som krävs i fråga om bättre resursutnyttjande och ökad cirkularitet.</P> <P class="p67 ft3">Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att tillsammans med de gröna näringarna ta fram en bioekonomisk strategi. Denna strategi är inte presenterad då detta betänkande går i tryck. Skogsnäringen har en självklar nyckelroll i en växande cirkulär bioekonomi. Begreppet bioekonomi innefattar dock även flera andra näringar som tillsammans med skogsbruket kan bidra i omställningen till ett hållbart samhälle. Insikten att skogen är en av vårt lands viktigaste resurser som måste förvaltas för största möjliga samhällsnytta bör vara vägledande för skogspolitiken. Fokus för en bioekonomisk strategi bör därför vara att skogen ska användas på bästa sätt och utnyttja de synergier ett aktivt mångbruk i samma skog kan medföra. En skogsproduktionsyta kan användas till mer än endast skogsbruk och en skog som är avsatt för naturvård kan exempelvis användas för naturturism och/eller renskötsel.</P> <P class="p76 ft3">I betänkandet föreslås därför att den bioekonomiska strategin ska utgå från att i stället för att behandla bioekonomi som ett intresse främst för de gröna näringarna på landsbygden bör frågan handla om en mer genomgripande omställning som berör stora delar av samhället och som</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p293 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p284 ft3">79</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p271 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p272 ft3">80</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p294 ft3">kräver ett brett engagemang över många politikområden. För att en bioekonomisk strategi ska få genomslag, vara trovärdig och legitim i hela samhället och kunna bidra till den önskade förändringen behövs en gemensam inriktning och åtgärder som omfattar politik, forskning, företagande och andra berörda intressen. En strategi för cirkulär bioekonomi bör därmed bidra till ökad konkurrenskraft för näringar med bas i skogen, som tillverkande industri, livsmedel och tjänstesektor, och skapa förutsättningar för sysselsättning i hela landet tillsammans med reell miljö- och klimatnytta. En bioekonomisk strategi bör vidare vara framåtsyftande och fokusera på tillväxt, förädlingsvärde, hållbarhet, långlivade produkter och cirkularitet för att bidra till den globala omställningen. Vid sidan av skogsnäringen är det därför enligt utredningens uppfattning angeläget att en strategi även tar sikte på utveckling av andra biobaserade näringar i skogen som exempelvis rennäring och besöksnäring. Den nationella strategin bör även kompletteras med en handlingsplan med konkreta åtgärder. En sådan handlingsplan bör resurssättas, tidsättas och en ansvarig organisation eller departement bör utses.</P> <P class="p295 ft3">Både underlaget för regeringens beslut om mål för ökad hållbar tillväxt, den bioekonomiska strategin för skogen och handlingsplanen för att genomföra åtgärderna bör tas fram i samverkan med skogens aktörer och intressenter. Utredningen har därför föreslagit att den utvecklade dialogprocessen i det nationella skogsprogrammet bör bjudas in och delta i arbetet med att ta fram denna politik.</P> <P class="p232 ft4">En nationell samordnare för skogsprogrammet</P> <P class="p187 ft3">Det nationella skogsprogrammet har sedan det initierades samlat ett mycket stort antal personer, myndigheter, företag och andra organisationer som i en dialogprocess diskuterat och lämnat förslag i en rad skogsrelaterade frågor. Utredningen har uppfattat att merparten av de som ingått i arbetet varit positiva till att det finns ett svenskt nationellt skogsprogram, att det är en tydlig arena för diskussioner om frågor centrala för sektorn och att ambitionen med den breda och inkluderande ansatsen varit bra för processen.</P> <P class="p157 ft3">Det utredningen identifierat som mer problematiskt i arbetet är att frågor tenderar att bli politiska redan i ett tidigt skede i en diskussion och att programmets olika intressenter då inte har möjlighet att samverka på ett konstruktivt sätt. En bidragande orsak till detta bedöms vara att skogsprogrammet har sin organisatoriska hemvist i Regeringskansliet. Utredningen föreslår därför att ansvaret för det operativa arbetet med dialogprocessen flyttas ut från Regeringskansliet och närmare deltagarna.</P> <P class="p152 ft3">I betänkandet lämnas därför förslag om att regeringen bör utse en nationell samordnare för skogsprogrammet med ansvar att som en oberoende, fristående samordnare leda dialogprocessen. Programmet bör även breddas för att tydligare hantera alla frågor som rör skogen integrerat, såsom en växande cirkulär bioekonomi som inkluderar alla näringar med bas i skog, lönsamhet och konkurrenskraft för skogsägarna och skogsnäringen, skogens roll för klimatet, biologisk mångfald, skogens kulturmiljövärden och sociala värden samt kompetensförsörjning.</P> <P class="p296 ft3">Utredningen anser att de olika anspråken på skogen och de målkonflikter som finns behöver behandlas integrerat och att dialogprocesser med en</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft3">professionell processledning skulle kunna mejsla fram synergier och kompromisser som accepteras av merparten av skogens intressenter. Utredningen bedömer därför att det är viktigt att programmet ges mandat att behandla de frågor som rör anspråk på skogen och skogens utveckling som en helhet och i ett system. Utredningen bedömer att en nationell samordnare för dialogprocessen i ett breddat skogsprogram skulle öka möjligheterna för en större samsyn, helhetssyn och utveckling av de ekonomiska, miljömässiga och sociala värdena i skogen.</P> <P class="p129 ft3">Genom att ge den nationella samordnaren ett brett och väl avvägt utredningsdirektiv finns en kanal för skogens intressenter att kommunicera sina tankar till regeringen i exempelvis förslag till förändrad lagstiftning eller genom att belysa behov av åtgärder och styrmedel.</P> <P class="p297 ft4">Fokus på att genomföra tillväxthöjande åtgärder i skogen, att bekämpa skogsskador och få till stånd naturvårdande skötsel</P> <P class="p298 ft3">I betänkandet lämnas flera förslag på åtgärder för att öka tillgången på biomassa för bioekonomi genom tillväxthöjande åtgärder. En viktig del är att genom en informations- och rådgivningskampanj nå ut till nu inaktiva skogsägare och framhålla möjligheten till en ökad lönsamhet i skogsbruket genom enkla men ofta effektiva åtgärder. Flera sådana åtgärder har lyfts fram i Skogsstyrelsens rapport <SPAN class="ft4">Skogsskötsel med nya möjligheter</SPAN>, men information måste nu nå ut och åtgärderna börja tillämpas i skogen. En sådan kampanj bör även, för att nå en bred förankring, innehålla individuell rådgivning om naturvårdande skötsel i frivilliga avsättningar som även kopplas till ett ekonomiskt stöd för genomförandet av åtgärderna. Att koppla samman naturvårdande skötsel med andra skogsbruksåtgärder och utföra dessa planerat har bedömts som en framgångsrik metod att utveckla synergier mellan höjd kvalitet i produktionen och samtidigt ökad kvalitet i naturvården.</P> <P class="p58 ft3">En annan mycket viktig åtgärd för att säkra potentialen för ökad hållbar tillväxt i skogen är att komma tillrätta med viltskadorna. Ett hållbart skogsbruk och ökad tillväxt behöver en viltpopulation i balans med fodertillgången. För att nå balans mellan hjortviltstammarna och fodertillgången i syfte att minska skogsskadorna krävs i stora delar av landet en kraftfull minskning av populationerna i närtid samtidigt som skogsskötseln anpassas för ökade fodermängder.</P> <P class="p129 ft3">Om en tillfredställande balans i hjortviltstammarna nås kan motivationen för ståndortsanpassad skogsskötsel öka, det vill säga att föryngra med de för markförhållandena mest lämpliga trädslagen. Minskat bete gynnar också naturlig föryngring. Detta skulle medföra en ökad andel tall- och lövskog i landskapet vilket dessutom minskar risken för omfattande skador från granbarkborre.</P> <P class="p129 ft3">Ett ståndortsanpassat skogsbruk ger mindre skogsskador, en ökad lönsamhet och förbättrade förutsättningar för den biologiska mångfalden som är knuten till tall- och lövskogar. Det finns därför flera skäl till att nå en hjortviltsstam i balans.</P> <P class="p129 ft3">I betänkandet lämnas därför förslag om rådgivning om klövviltförvaltning och skogsskötselprogram för hållbar skogsskötsel, minskade skador på skog och ökade fodermängder i hela landet. Vid sidan av detta har utredningen även lämnat förslag om att Skogsstyrelsen och Natur-</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p299 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p284 ft3">81</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p271 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p272 ft3">82</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p151 ft3">vårdsverket ska ges i uppdrag att utreda vilka incitament och regelförändringar som krävs för att ge en samhällsekonomisk vinst i form av minskade betesskador.</P> <P class="p232 ft4">Regelöversyn och regelförenklingar för skogsbruket</P> <P class="p156 ft3">Utredningen har haft att utgå från den rådande skogspolitiken som bland annat innebär att det för skogsägarna råder frihet under ansvar. Det är då angeläget att minska på den samlade regelbördan och inte ställa upp onödiga hinder för skogsägaren att göra egna val i sin förvaltning. Under den tid som stått utredningen till buds har det inte varit möjligt att ta fram förslag om konkreta regeländringar, som ofta kräver en ingående analys av möjliga effekter. I stället har utredningen valt att föreslå att Skogsstyrelsen ska göra en översyn av skogsvårdslagens bestämmelser om lägsta ålder för föryngringsavverkning, ransoneringsreglerna och tillämpningen av begreppet brukningsenhet. Det övergripande syftet med översynen är att reglerna ska vara ändamålsenliga och motiveras av angelägna syften. I dagsläget bedöms exempelvis reglerna om lägsta ålder för föryngringsavverkning motiveras av andra skäl än vad som ursprungligen varit avsett.</P> <P class="p300 ft3">För vissa skogar har utredningen även bedömt att nuvarande regelverk inte är relevant. Det gäller de tidigare jordbruksmarker som sedan <NOBR>60-talet</NOBR> till stor del planterats med i huvudsak granskog. Snabbväxande granskogar på sentida åkermarker har ett obetydligt värde för den biologiska mångfalden och det rörliga friluftslivet men kan vara sårbara för stormfällning och skadeangrepp i ett förändrat klimat. Med en enklare hantering för avverkning av monokulturer av granskog på dessa marker skulle betydande volymer biomassa kunna frigöras till nytta för en växande bioekonomi. I betänkandet föreslås därför att det bör utredas om dessa granskogar bör kunna avvecklas på ett enkelt sätt, genom att bland annat undantas från krav på lägsta slutavverkningsålder och avverkningsanmälan.</P> <P class="p188 ft4">Ta till vara möjligheten till naturturism i skyddad natur</P> <P class="p301 ft3">Utredningens övergripande utgångspunkt när det gäller bioekonomi med bas i skogen är att alla näringar som utgår från skog innefattas. Det innebär att även behoven för de näringar som nyttjar eller har potential att nyttja skyddad natur bör beaktas. Utgångspunkten bör vara att sådana verksamheter som inte strider mot bevarandesyftet med skyddet ska kunna tillåtas. Skyddad natur bör inte stå i vägen för ett hållbart entreprenörskap som verkar i det landskap som staten lagt stora resurser på att bevara.</P> <P class="p200 ft3">Nationalparker bör ha störst potential att utnyttjas för besöks- och naturturismnäringen. Internationella studier bekräftar att det finns potential för landsbygdsutveckling för lokalsamhällena i närheten av nationalparker. I betänkandet föreslås därför att delar av fyra av Sveaskogs ekoparker, Böda, Halle- och Hunneberg, Hornslandet och Hornsö ska ombildas till nationalparker. Samtidigt föreslås att nationalparksbildning i övrigt bör prioriteras med målet att fler nationalparker ska bildas.</P> <P class="p153 ft3">För att bäst tillvarata potentialen för bioekonomi i skyddad natur föreslås även att Naturvårdsverket i samråd med andra myndigheter och organisationer ska analysera hinder och möjligheter för naturturism och</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_83"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p1 ft3">aktivt friluftsliv i skyddad natur. Naturvårdsverket föreslås även få i</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p1 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">uppdrag att utreda och föreslå förändring i förutsättningarna för bildande</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">av nationalpark och naturreservat och möjligheterna att meddela dispens</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">från nationalparks- och naturreservatsföreskrifter i syfte att gynna sådana</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">verksamheter som kan bedrivas där utan att påverka syftet med skyddet</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">negativt. Dessa utredningar kan handla om att låta potentialen för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">naturturism utgöra ett kompletterande sekundärt syfte för nationalparker</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">och naturreservat samt möjligheten till att meddela dispens från</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">föreskrifter för att etablera anläggningar för naturturism.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p45 ft3">Potentialen i en ökad bioekonomi genom bland annat flexiblare före-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">skrifter bör även kompletteras med en översyn av befintliga föreskrifter</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">där zonering bör vara en del. Det innebär att vissa områden i exempelvis</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">nationalparker avsätts för högt besökstryck och en bred servicenivå,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">medan andra områden får ett striktare skydd. För att landets nationalparker</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">ska kunna nyttjas, både av allmänhetens friluftsliv, organisationer och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">naturturismföretagare behövs en infrastruktur av anläggningar och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">anordningar. Det kan röra sig om att etablera öppna dagstugor eller stugor</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">med övernattningsmöjligheter tillsammans med ett system där dessa ska</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">kunna bokas på förhand. Andra åtgärder kan vara att etablera upp-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">ställningsplatser för husbil och se över möjligheten till tältning i exempel-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">vis nationalparker.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p302 ft42">Förslag för en tydligare skogsvårdslagstiftning, en mer ändamålsenlig inventering av skog och halverad handläggningstid för avverkningsanmälan</P> <P class="p303 ft4">Kunskapskrav i skogsvårdslagen och krav om särskild anmälan om miljöbalkssamråd</P> <P class="p304 ft3">Skogsägare har ett ansvar för kunskap både enligt skogsvårdslagen och miljöbalken.</P> <P class="p305 ft3">Med den nya inriktning som <NOBR>1993-års</NOBR> skogspolitiska beslut innebar betonades skogsägarens frihet att välja medel för att bidra till att de skogspolitiska målen skulle nås. I detta sammanhang markerades även skogsägarens ansvar för att skaffa sig den kunskap som behövdes i detta sammanhang. Den nya skogspolitikens mål om miljö förutsatte att särskilt kunskaperna om naturvård och ekologi behövde bli högre än tidigare och att det gällde både i fråga om teoretiska kunskaper samt kunskap om var på den egna skogsfastigheten skyddsvärda och hänsynskrävande växter, djur eller miljöer finns. Enligt förarbetena hade skogsägarna ett primärt ansvar för att själva skaffa sig de kunskaper som behövdes i detta sammanhang. Därför infördes kravet på den så kallade hänsynsredovisningen vid en avverkningsanmälan.</P> <P class="p212 ft3">När miljöbalken infördes i slutet av <NOBR>90-talet</NOBR> konstaterades att lagen var parallellt tillämplig med bland annat skogsvårdslagen. Där särskild reglering om ett visst förhållande saknas i skogsvårdslagen gäller därför i stället miljöbalkens bestämmelser. I miljöbalken finns ett uttryckligt krav på kunskap hos en verksamhetsutövare innan en åtgärd vidtas. Detta kunskapskrav togs vid balkens införande upp som ett exempel på ett krav</P> <P class="p306 ft3">83</P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p271 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p272 ft3">84</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p286 ft3">enligt miljöbalken som gäller för skogsbruksåtgärder, eftersom något uttryckligt krav om kunskap saknas i skogsvårdslagen.</P> <P class="p287 ft3">Det är i dag i många fall svårt att skilja på när respektive lags kunskapskrav ska tillämpas av myndigheter. Särskilt bekymmersamt har utredningen uppfattat kopplingen mellan en avverkningsanmälan enligt skogsvårdslagen och en anmälan om samråd enligt miljöbalken. Nuvarande regelverk innebär enligt utredningens bedömning att miljöbalkens relativt omfattande kunskapskrav är direkt tillämpligt för alla avverkningar som är anmälningspliktiga enligt skogsvårdslagen. I dessa fall har därför Skogsstyrelsen rätt att kräva att markägaren bekostar en utredning om naturmiljövärdena i den skog som berörs av avverkningen. För övriga skogsbruksåtgärder gäller kunskapskravet i miljöbalken, men där har utredningen bedömt att Skogsstyrelsen, inom ramen för sin tillsyn enligt skogsvårdslagen, inte har någon rätt att ställa krav om utredning.</P> <P class="p300 ft3">För att råda bot på den otydlighet som utredningen identifierat och de troligen oavsiktliga konsekvenser som blivit följden av dagens regelverk föreslås därför två huvudsakliga ändringar.</P> <P class="p199 ft3">För det första bör ett särskilt kunskapskrav i skogsvårdslagen införas som omfattar alla skogsbruksåtgärder som utförs enligt skogsvårdslagen. Kravet innebär att markägaren på förhand, i den omfattning som kan anses rimlig, ska skaffa sig den kunskap som behövs för att kunna ta tillräcklig hänsyn till de krav om hänsyn till natur- och kulturmiljövårdens intressen som följer av skogsvårdslagen. Vad gäller krav på kunskap inför en föryngringsavverkning har utredningen föreslagit ett preciserat krav på kunskap. Före det att avverkningen utförs ska markägaren kunna redovisa för Skogsstyrelsen vilka natur- och kulturmiljövärden som berörs av den aktuella åtgärden, vilken påverkan den aktuella åtgärden kommer ha på dessa samt hur markägaren avser att efterleva de krav om hänsyn som skogsvårdslagen ställer på den skogsbruksåtgärd som ska vidtas. Det innebär att det kommer finnas ett krav på att ha kunskap om miljövärdena i skogen innan en avverkningsanmälan ges in till Skogsstyrelsen. Om det är påkallat i det enskilda fallet ska myndigheten även ha möjlighet att begära att markägaren redogör för det underlag som legat till grund för hänsynsredovisningen.</P> <P class="p300 ft3">För det andra bör det i första hand vara markägaren som ska ansvara för bedömningen av om en anmälan för samråd enligt miljöbalken ska lämnas in. Det innebär att det inte längre räcker med att lämna in en avverkningsanmälan för att Skogsstyrelsen ska kunna tillämpa miljöbalkens bestämmelser. Det är i stället markägaren som i ett första skede ska bedöma om en åtgärd omfattas av miljöbalkens eller av skogsvårdslagens bestämmelser. I egenskap av tillsynsmyndighet kan Skogsstyrelsen självklart rådfrågas. Skogsstyrelsen har även möjlighet att förelägga markägaren att inkomma med en anmälan om samråd enligt miljöbalken.</P> <P class="p186 ft4">Handläggningstiden för avverkningsanmälningar förkortas till tre veckor</P> <P class="p187 ft3">Det kunskapskrav som föreslås innebär att en markägare ska lämna in en väl utförd hänsynsredovisning tillsammans med avverkningsanmälan. Syftet med förslaget är att markägaren ska redovisa vilken hänsyn som enligt Skogsstyrelsens föreskrifter är befogade utifrån de faktiska förhållandena på platsen.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p229 ft3">Genom att de faktiska förhållandena i skogen redovisas underlättas Skogsstyrelsens tillsyn. En väl genomförd hänsynsredovisning behöver inte en lika grundlig kontroll som en avverkningsanmälan som schablonmässigt fyllts i innan de åtgärder som avses vidtas i skogen är planerade. I dag är det vanligt att en avverkningsanmälan skickas in så snart som möjligt för att de sex veckor som gäller innan en avverkning får påbörjas ska börja löpa. Undersökning av vilka faktiska naturvärden som finns och planeringen av vilken hänsyn som ska tas till dessa görs därför efter att en avverkningsanmälan har lämnats in; när den så kallade traktplaneringen görs. En avverkningsanmälan, med en sådan hänsynsredovisning som utredningen föreslår, kräver dock att denna undersökning och planering görs innan avverkningsanmälan lämnas in. I betänkandet föreslås därför att anmälan enligt skogsvårdslagen endast ska behöva lämnas in tre veckor före planerad avverkning.</P> <P class="p230 ft3">Utredningen ser det som en självklarhet att planeringen av vilken miljöhänsyn som kan komma att behövas görs innan den redovisas till Skogsstyrelsen och inte efter. Annars är det svårt att se att den fyller sin funktion som ett underlag för rådgivning och tillsyn. I betänkandet lämnas däremot inte något förslag om att den hänsynsredovisning som lämnas in till Skogsstyrelsen ska vara bindande för markägaren. Skogsbrukets planering av sin verksamhet kommer även att underlättas betydligt av att en avverkning i normalfallet får påbörjas redan tre veckor efter det att en komplett avverkningsanmälan lämnats in.</P> <P class="p233 ft3">Samtidigt kan det finnas behov av längre tid för handläggningen vid Skogsstyrelsen i vissa fall. För en rättssäker tillsyn som möjliggör till exempel fältbesök och samråd med andra myndigheter när sådana åtgärder är påkallade bör därför Skogsstyrelsen vid särskilda skäl kunna förlänga tidsfristen till åtta veckor.</P> <P class="p172 ft3">De förslagna tidsfristerna syftar till att de enkla ärendena ska kunna behandlas snabbt och de svåra ärendena mer grundligt.</P> <P class="p232 ft4">En mer ändamålsenlig inventering genom naturmiljöbeskrivningar</P> <P class="p307 ft3">Utredningen har kunnat konstatera att dagens nyckelbiotopsinventering har bräckligt stöd i rättsordningen och av det skälet bör upphöra. Samtidigt kan konstateras att kunskaper om platsbundna naturvärden är en förutsättning för att uppnå skogspolitikens jämställda mål och har stor betydelse för möjligheten till effektiv naturvård genom landskapssamverkan.</P> <P class="p283 ft3">Det kunskapskrav som föreslås kan i vissa fall vara betungande för den markägare som ännu inte besitter de kunskaper som förutsattes när 1993 års skogspolitik beslutades. Det föreslås därför i betänkandet att en ny form av inventering ska utvecklas som kan stödja markägare och myndigheter i sina beslut. En avgörande skillnad mot nyckelbiotopsinventeringen är dock att någon naturvärdesbedömning inte ska göras vid inventeringstillfället. I stället ska inventeringen avse förhållanden i naturen som kan ha särskild betydelse för biologisk mångfald i skogen. Utredningen har valt att kalla detta för <SPAN class="ft4">naturmiljöbeskrivning</SPAN>.</P> <P class="p233 ft3">En naturmiljöbeskrivning utgör en grundläggande sammanställning av de förhållanden i naturen som kan ha särskild betydelse för biologisk mångfald. De mest centrala förhållanden som bör beskrivas är antal och</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p43 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p284 ft3">85</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p271 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p272 ft3">86</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p65 ft3">typ av naturvärdesträd, mängden stående och liggande död ved samt förekomst och frekvens av så kallade naturvårdsarter. Även skogens karaktärsdrag beskrivs, till exempel om den är hänglavrik, senvuxen eller med stor diameterspridning. Även vissa andra förhållanden som kan ha betydelse för biologisk mångfald samlas in beroende på de faktiska förhållandena och i vissa fall på skogstyp. Som exempel kan nämnas lodyta, sandyta, bäck och källa.</P> <P class="p129 ft3">Dessa förhållanden i naturen beskriver ett områdes generella naturvärden och betydelse för biologisk mångfald. Dessa mer eller mindre objektivt verifierbara fakta om olika förhållanden i naturen kan utgöra ett kunskapsunderlag som ensamt eller tillsammans med andra fakta eller överväganden kan ligga till grund för en bedömning om områdets naturvärden. En redogörelse för dessa omständigheter utgör endast en beskrivning av naturen, men inte ett ställningstagande om skogen har eller inte har höga naturvärden i det enskilda fallet.</P> <P class="p204 ft3">Utredningen föreslår att en standardiserad metodik tas fram som så objektivt som möjligt beskriver förhållanden i naturen som kan ha betydelse för biologisk mångfald i skogen. Metoden kan tillämpas på all skogsmark, men utredningen föreslår att den i första hand, för att bli kostnadseffektiv, ska utföras på sådan skogsmark där det är troligt att det finns en stor mängd av sådana förhållanden som har betydelse för biologisk mångfald.</P> <P class="p77 ft3">Denna kunskap kan sedan användas både för de val som markägaren har att göra om målen med sitt ägande samt för att använda som underlag vid hänsynsredovisning eller vid bedömningar om till exempel samrådsplikt föreligger för vissa åtgärder.</P> <P class="p129 ft3">Genom att systematiskt och med en enhetlig metod beskriva naturmiljön på det sätt som föreslås kan även samverkan i landskap uppnås genom att olika aktörer tillsammans strävar mot ekologisk konnektivitet, vilket är av stor betydelse för effektiv naturvård. Informationen kan även ligga till grund för Skogsstyrelsens rådgivning i olika avseenden. Däremot kan en naturmiljöbeskrivning inte ensam ligga till grund för ett myndighetsbeslut, till exempel vid tillsyn eller områdesskydd. För detta krävs nämligen en samlad bedömning av den aktuella skogens naturvärden. Vid en sådan bedömning kan en naturmiljöbeskrivning utgöra ett av flera underlag. Genom att naturvärdena endast bedöms i samband med myndighetsutövning har också markägaren en möjlighet att överklaga bedömningen i samband med beslutet och har även i många fall rätt till ersättning om pågående markanvändning avsevärt försvåras.</P> <P class="p184 ft3">Staten bör inte och har inte lagt sig i hur de marknadsstyrda skogscertifieringarna tillämpar sina respektive regelverk. Utredningen kan dock konstatera att en naturmiljöbeskrivning kan utgöra ett underlag för en bedömning men att den, till skillnad mot nyckelbiotopsregistret, inte utgör en naturvärdesbedömning.</P> <P class="p129 ft3">Om dataskyddsförordningen medger det har utredningen föreslagit att nyckelbiotopsregistret ska gallras så att de olika förekomster som legat till grund för ett områdes klassificering i stället ensamt ska kvarstå som naturmiljöbeskrivningar. Det går då inte av registret att utläsa hur ett tidigare inventerat områdes naturvärden bedömts.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p308 ft19">Förslag för en tydligare politik för bevarande av biologisk mångfald</P> <P class="p309 ft4">Det behövs kunskap för att kunna fatta politiska beslut om naturvård</P> <P class="p175 ft3">För att kunna ta ställning till vilka åtgärder för bevarande av biologisk mångfald i skogen som är nödvändiga och omfattningen av dessa behövs kunskap. Vederhäftig kunskap inhämtad med vetenskaplig metodik bör utgöra underlag för hur politiken ska prioritera naturvården i skogen. En sund politik bejakar kunskap och har tilltro till vetenskapliga metoder. Det finns annars en risk för att förutfattade meningar och politiska argument letar sig in i beskrivningar av tillståndet i naturen, i syfte att försöka anpassa verkligheten till en målbild. Utredningen har som utgångspunkt att om ett mål är ouppnåeligt på grund av de faktiska förhållandena ska målet eller medlen för att nå dit ändras – inte verklighetsbeskrivningen.</P> <P class="p310 ft3">I betänkandet föreslås därför att regeringen bör tillsätta ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald i skogen, som bland annat kan stödja i bedömning om tillståndet för biologisk mångfald och vilka skogliga naturtyper och naturvärden som bör prioriteras. Rådet bör även kunna konsulteras för bedömning av vilka naturvårdsåtgärder i övrigt som är kostnadseffektiva för bevarande av biologisk mångfald, exempelvis i frågor som rör inventeringar, naturvårdande skötsel och miljöhänsyn. Vidare föreslås att kunskap om representativiteten och konnektiviteten för de skogar som är avsatta för naturvård ska tas fram och att förslag om att åtgärda eventuella brister ska presenteras. Vidare föreslås kunskapsinhämtning om förekomst av höga naturvärden på improduktiv skogsmark och dess betydelse för bevarande av biologisk mångfald. En utveckling av systemet för uppföljning av den miljöhänsyn som lämnas vid avverkning, med avseende på naturvårdskvalitet och långsiktig nytta för bevarande av biologisk mångfald, föreslås också i betänkandet.</P> <P class="p230 ft3">Slutligen föreslås att en ny bristanalys för biologisk mångfald i skogen ska göras. Analysen bör utgå från den samlade vedertagna kunskapen på området och enbart ta naturvetenskapliga hänsyn. Det vetenskapliga råd som föreslås har en stor roll i att förankra analysen i beprövad vetenskaplig forskning. Analysen bör också innehålla en uppskattning av vad som krävs för att åtgärda de eventuella bristerna och de samhällsekonomiska kostnaderna för detta.</P> <P class="p311 ft25">Ett tydligt politiskt ställningstagande om vad Sverige behöver göra för att uppnå sina internationella åtaganden om biologisk mångfald i skogen</P> <P class="p307 ft3">Sveriges internationella åtaganden enligt konventionen om biologisk mångfald (CBD) och de <NOBR>EU-rättsliga</NOBR> åtaganden enligt art- och habitatdirektivet har analyserats i betänkandet. Klart är att de internationella åtagandena lämnar stort handlingsutrymme för staten att tolka sina förpliktelser. Det finns nämligen inte alltid någon konkret vägledning i hur åtagandena i alla delar ska tolkas.</P> <P class="p283 ft11">Regeringens precisering av miljökvalitetsmålet <SPAN class="ft25">Ett rikt växt- och djurliv </SPAN>innebär bland annat att målet ska anses uppfyllt när bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam. För att målet ska anses uppfyllt krävs då att de långsiktiga behoven av naturvårdsavsättningar är mycket omfattande. Om betydelsen av gynnsam</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p43 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p284 ft3">87</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p271 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p272 ft3">88</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p151 ft3">bevarandestatus för naturtyper och arter i preciseringen till miljökvalitetsmålet har samma betydelse som motsvarande begrepp i art- och habitatdirektivet nås målet först om samtliga skogar med höga naturvärden undantas från skogsbruk och dessutom över två miljoner hektar brukad skog restaureras till ett naturskogsartat tillstånd. Detta skulle innebära en fördubbling av naturvårdsavsättningarna mot i dag.</P> <P class="p153 ft3">Utredningens slutsats är att det på kort sikt i praktiken är omöjligt att förena Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald med den växande cirkulära bioekonomi som behövs för att nå andra samhällsmål. Om ytterligare över två miljoner hektar produktiv skogsmark utan höga naturvärden ska bevaras och restaureras är det i praktiken omöjligt att samtidigt förvänta sig ett kraftigt ökat uttag av skogsråvara för fossilsubstitution ur samma skogar. En tydlig politik måste därför utgå från realistiska förväntningar om vad som går att åstadkomma i balansen mellan sinsemellan oförenliga mål.</P> <P class="p157 ft3">En tydlig politik bör därför utgå från de åtgärder som bäst kan bidra till måluppfyllelse på kort sikt och inte innebära en orealistisk strävan mot oförenliga mål. Utredningens förslag bygger på att dessa svåra avvägningar och prioriteringar bör ske på politisk nivå, för att frågorna ska behandlas samlat, skapa en demokratisk legitimitet och för att undvika konflikt mellan myndigheter och skogens övriga intressenter.</P> <P class="p312 ft3">I betänkandet föreslås därför att regeringen bör besluta om vad Sveriges internationella åtaganden innebär och ställa upp ett långsiktigt mål för hur dessa åtaganden ska uppfyllas i skogen. Regeringens beslut bör även innehålla ett tydligt ställningstagande om vilka arealer och vilka skogstyper som bör avsättas för naturvård, för att på kort, respektive lång sikt bidra till uppfyllande av Sveriges internationella åtaganden och nationella mål om biologisk mångfald.</P> <P class="p200 ft3">Beslutet bör beakta den naturvetenskapliga bristanalys som föreslås och tydliggöra hur den biologiska mångfalden prioriteras i förhållande till de faktiska behoven. Bevarande av biologisk mångfald är enligt utredningens uppfattning ett med vetenskapliga metoder mätbart mål. Politiken bör därför utgå från den tillgängliga kunskapen om behoven för att trygga biologisk mångfald och olika åtgärders effekter, när målen för naturvårdspolitiken beslutas. Genom en trovärdig vetenskaplig grund i fråga om den biologiska mångfaldens behov kan fokus i den politiska debatten utgöras av de politiska prioriteringarna mellan biologisk mångfald och andra samhälleliga intressen i stället för om vilka faktiska behov som finns.</P> <P class="p157 ft3">Utredningen konstaterar att två av vår tids stora ödesfrågor, förlusten av biologisk mångfald och den mänskliga påverkan på klimatet möts i hur vi förvaltar skogen. Utredningens slutsats är att politiken för biologisk mångfald i skogen, på samma sätt som Sveriges klimatpolitik, bör utgå från en vetenskaplig beskrivning av problemet och utgöra en avvägning mellan vad som behövs, vad som är möjligt och vad som är önskvärt.</P> <P class="p174 ft4">Ett nationellt handlingsprogram för biologisk mångfald i skogen</P> <P class="p156 ft3">Konkreta mål bör följas av konkreta åtgärder. För att politiska målsättningar inte ska stanna i svepande formuleringar utan göra verklig skillnad krävs därför ett handlingsprogram för genomförandet. Att</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_89"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p171 ft3">skogsnäringen och myndigheterna ska arbeta gemensamt mot realistiska delmål bör vara en väg mot större förtroende och ge möjlighet till en samsyn i miljöarbetet som kan gynna den biologiska mångfalden.</P> <P class="p172 ft3">Hur stora arealer som ska avsättas för naturvård är beroende av vilken kvalitet som finns i naturvårdsavsättningarna och hur konnektiviteten i landskapet ser ut. Genom naturvårdande skötsel kan den långsiktiga kvaliteten för biologisk mångfald säkerställas i sådana formellt skyddade och frivilligt avsatta områden som kräver skötsel för att bevara och utveckla sina naturvärden. Genom naturvårdsavsättningar i väl förbundna system, och rätt miljöhänsyn på rätt plats i produktionsskogarna, möjliggörs spridning av arter och genetiskt utbyte mellan populationer. En effektiv naturvård av hög kvalitet innebär att mindre arealer skog totalt sett behöver undantas från skogsbruk.</P> <P class="p233 ft3">I stället för att dela upp naturvårdsarbetet mellan skydd, skötsel och miljöhänsyn, bör de olika delarna ingå i ett sammanhållet handlingsprogram. Statens och sektorns ansvar för genomförande varierar mellan de olika delarna. Det innebär att förutsättningarna för att uppnå målen med naturvården i stor utsträckning är beroende av en tydlig samverkan. Det är mycket få markägare som har så stora innehav att de utan hänsyn till omgivningen kan planera miljöhänsyn och frivilliga avsättningar för att uppnå konnektivitet i landskap eller välja ut vilka bestånd som bör avsättas för att råda bot på underrepresentation i naturvårdsavsättningarna. Därför bör i stället markägares och statens insatser i så stor utsträckning som möjligt ske i landskapssamverkan.</P> <P class="p285 ft3">I betänkandet föreslås att regeringen ska besluta om ett nationellt handlingsprogram för biologisk mångfald i skogen. I programmet bör de samlade insatserna för biologisk mångfald i skogen anges i form av:</P> <P class="p246 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft34">formellt skydd,</SPAN></P> <P class="p20 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft34">frivilliga avsättningar,</SPAN></P> <P class="p246 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft34">naturvårdande skötsel, samt</SPAN></P> <P class="p20 ft3"><SPAN class="ft3">–</SPAN><SPAN class="ft34">miljöhänsyn för en effektiv grön infrastruktur.</SPAN></P> <P class="p313 ft11">Handlingsprogrammet bör ha sin grund i ställningstagandet om vad Sverige behöver göra för att uppnå internationella åtaganden och nationella mål om biologisk mångfald. Handlingsprogrammet kommer till sitt innehåll att utgöra myndighetsstyrning avseende arbetet med biologisk mångfald i skogen samt utgöra ett viktigt underlag för budgetprocessen. I handlingsprogrammet bör även särskilda åtgärder för myndigheterna, som inriktning och omfattning av olika inventeringar beslutas. Handlingsprogrammet kommer även beskriva statens förväntningar på skogsbrukets och kommunernas arbete med bevarande av biologisk mångfald i skogen.</P> <P class="p233 ft3">Genom att konkretisera behov och tillgängliga medel för att uppfylla dessa behov kan biologisk mångfald gå från att utgöra en abstrakt och till synes ouppnåelig strävan till att bli ett konkret och uppföljbart politikområde. Om regeringen anser att Sverige undantagit tillräckliga arealer från skogsbruk kan programmet fokusera på förvaltning av befintliga naturvårdsavsättningar. Om regeringens ställningstagande i stället är att det återstår stora arealer för att uppnå målen för biologisk mångfald, får detta konkretiseras genom handlingsprogrammen. Handlingsprogrammen blir därmed ytterst ett uttryck för politiska prioriteringar av samhällets resurser.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p43 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p284 ft3">89</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p271 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p272 ft3">90</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p20 ft19">En statlig investering i Sveriges unika fjällnaturskogar</P> <P class="p314 ft4">De stora sammanhängande naturskogarna i fjällen är ett statligt ansvar</P> <P class="p187 ft3">De sista kvarvarande stora sammanhängande naturskogarna i Sverige återfinns inom och i närheten av den fjällnära gränsen. Deras naturvärden har sedan länge varit kända och motiverat bland annat att stora arealer avsatts för naturvård och att särskilda regler om tillståndsprövning bevakar naturmiljöns intressen vid avverkning. Utredningen har kunnat konstatera att de stora, sammanhängande naturskogarna längs den skandinaviska fjällkedjan representerar ett av mycket få större och sammanhängande områden med i det närmaste intakt naturskog i Europa. De stora sammanhängande naturskogarna i Sverige med mycket höga naturvärden inom och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog bedöms därför ha synnerligen höga värden för biologisk mångfald och vara i det närmaste unika i ett västeuropeiskt perspektiv och mycket skyddsvärda ur ett globalt perspektiv.</P> <P class="p158 ft3">Om dessa naturskogsområden fragmenteras genom avverkning går dessa unika egenskaper förlorade för gott. Att restaurera skogar för att uppnå samma höga naturvärden skulle ta många hundra år och i praktiken vara omöjligt.</P> <P class="p153 ft3">Sveriges politik kring dessa unika och i det närmaste omistliga naturvärden har inte varit tydlig. Den fjällnära gränsen har i visst motto, tillsammans med lönsamhetsproblem för avverkningar och ett stort ansvarstagande från skogsbruket, bidragit till att de bevarats relativt intakta. Samtidigt saknas det en långsiktig strategi för detta område, vilket leder till fläckvisa skydd och naturvärdesbedömningar på beståndsnivå, trots att värdena framför allt är knutna till dess unika intakta ekosystemmångfald på landskapsnivå.</P> <P class="p153 ft3">I betänkandet föreslås därför att en samlad statlig satsning bör göras för att bevara de skogar som har de allra högsta värdena för biologisk mångfald på ekosystemnivå. Utredningen föreslår därför att cirka 500 <NOBR>000–525</NOBR> 000 hektar produktiv skogsmark, i de stora sammanhängande naturskogarna inom och i nära anslutning till den fjällnära gränsen där den pågående markanvändningen i dag är skogsbruk, ska tillförsäkras ett långsiktig bevarande.</P> <P class="p315 ft3">Ett bevarande av dessa områden skulle utgöra ett betydande bidrag till bevarande av intakta skogsekosystem såväl nationellt som globalt och är därmed helt i linje med vad världens länder kommit överens om inom ramen för konventionen om biologisk mångfald. Även för att uppnå art- och habitatdirektivets mål bedöms dessa områden vara av mycket stor betydelse och kunna utgöra ett betydande bidrag till det europeiska nätverket Natura 2000. En väl bevarad ekosystemmångfald innebär även en väl bevarad artmångfald och genetisk mångfald, vilket inte på samma sätt är möjligt att uppnå i de mer fragmenterade skogslandskapen nedanför den fjällnära gränsen.</P> <P class="p200 ft11">Det är rimligt att staten tar det huvudsakliga ansvaret för bevarande av dessa skogar, som bedöms utgöra ett nationellt och internationellt intresse. I dagsläget bärs ansvaret av staten tillsammans med över 7 000 enskilda markägare, skogsbolag, allmännings- och besparingsskogar med flera. Det</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p65 ft11">kan ifrågasättas om ansvaret ska fördelas på detta sätt för de skogar vars unika naturvärden är beroende av att de hålls samman och inte fragmenteras genom till exempel bitvis avverkning. Genom den naturvårdssatsning som föreslås av utredningen skapas ett cirka 1 000 kilometer långt grönt bälte av intakta naturskogar, myrar och fjäll längs den svenska fjällkedjan som kan utgöra ett unikt bevarat landskap med biologisk mångfald på den högsta nivån. De enligt förslaget tillkommande och nu existerande skydd skapar tillsammans stora sammanhängande naturskogar omfattande sammanlagt över en miljon hektar produktiv skogsmark.</P> <P class="p60 ft3">Det uppskattas kosta cirka 14 miljarder kronor att ersätta de privata markägarna, genom ersättningsmarker och intrångsersättningar, för att markanvändningen ska ändras från skogsbruk till naturvård inom de stora sammanhängande naturskogarna. Därutöver avstår staten och Sveaskog mark värd cirka 5,7 miljarder kronor för formellt skydd, varav cirka 60 procent redan är frivilligt avsatt. Förslaget bygger på att storskogsbruket förväntas behålla sina omfattande befintliga frivilliga avsättningar av dessa skogar. Det innebär att kostnaderna för att bevara dessa skogar på storskogsbrukets marker fördelar sig ungefär lika mellan staten och bolagen.</P> <P class="p60 ft3">En schabloniserad och översiktlig beräkning av virkesvärdet av den avverkningsmogna skogen i området visar på en teoretisk avverkningspotential, om även de frivilliga avsättningarna skulle avverkas, om cirka 1 miljon skogskubikmeter per år till ett bedömt värde av cirka 250 miljoner kronor. Med hänsyn till att stora arealer är frivilligt avsatta områden är detta i dagsläget är en högst teoretisk siffra. Sveaskog och Statens fastighetsverk, som äger cirka en fjärdedel av den produktiva skogsmarken som omfattas av förslaget, har beräknat sina möjliga virkesintäkter avseende skog som föreslås skyddas till cirka <NOBR>1–3</NOBR> miljoner kronor per år och organisation.</P> <P class="p184 ft11">Kostnaden för utredningens förslag bör även sättas i relation till den kostnad staten ändå kan förväntas ha med anledning av de domstolsutslag som slår fast att markägaren ska få ersättning för de marker ovanför den fjällnära gränsen där Skogsstyrelsen nekar avverkningstillstånd på grund av höga naturvärden. Länsstyrelsernas inventeringar visar att cirka</P> <P class="p316 ft3"><SPAN class="ft3">95</SPAN><SPAN class="ft29">procent av det utpekade området har höga naturvärden på beståndsnivå. Tillstånd till avverkning i de utpekade området ovanför den fjällnära gränsen kan därför till stor del komma att nekas och markägaren har då rätt till ersättning av staten. Det bedöms finnas mycket stora samhällsekonomiska vinster med att i stället bilda områdesskydd för dessa områden.</SPAN></P> <P class="p77 ft3">Till skillnad mot det ordinarie områdesskyddet som enligt utredningens förslag i huvudsak bör ske genom markägarinitiativ föreslås detta oerhört omfattande naturvårdsprojekt för att kunna bli hanterbart ske inom ramen för den nuvarande metoden för skydd av skog. Sammantaget bedömer utredningen att det mest fördelaktiga alternativet, att skydda de för Sverige och Västeuropa helt unika stora sammanhängande skogarna, är att genomföra en samlad insats där de enskilda markägarna som berörs i möjligaste mån får välja mellan intrångsersättning, köpeskilling och ersättningsmark.</P> <P class="p60 ft3">Sveaskog äger skogsmark i och i anslutning till det fjällnära området som på grund av tidigare brukande inte har höga naturvärden. Det är</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p293 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p284 ft3">91</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p271 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p272 ft3">92</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p65 ft3">lämpligt att dessa statliga marker används som ersättningsmark till allmänningsskogar, besparingsskogar och enskilda privata markägare som äger mark med mycket höga naturvärden, som föreslås för formellt skydd. På så sätt kan ett aktivt privat skogsbruk av stor betydelse för lokalsamhället fortsätta trots att stora områden skyddas. Ersättningsmarken bör i huvudsak kunna genereras inom ramen för Sveaskogs markförsäljningsprogram.</P> <P class="p317 ft4">Bevarade naturskogar kan bidra till landsbygdsutveckling samt stärka renskötselns och det rörliga friluftslivets intressen</P> <P class="p160 ft3">Vid sidan av den initiala kapitalinjektion som kommer de privata markägare av de stora sammanhängande skogarna i glesbygdskommunerna till del genom förslaget bedöms det även bidra till landsbygdsutveckling på lång sikt. Den samhällsekonomiska nyttan av att nyttja delar av dessa, ofta lågproduktiva naturskogar med mycket höga naturvärden för skogsbruk bedöms vara betydligt lägre än den samhällsekonomiska nyttan av att avsätta dessa områden för andra ändamål som naturvård, renskötsel och naturturism.</P> <P class="p129 ft3">Även om förslaget innebär en inskränkning för skogsnäringen i norra Sverige som initialt kan vara negativ när det gäller arbetstillfällen och landsbygdsutveckling bedöms det på längre sikt kunna bli positiva effekterna även ur dessa perspektiv. Genom att avsätta dessa områden för naturvård kan de bidra till utvecklingen för naturturism, renskötsel, friluftsliv, jakt, fiske och lokalsamhället i övrigt.</P> <P class="p129 ft3">Skogsbruk i dessa stora unika naturskogar som skulle förta dess mycket höga naturvärden bedöms inte samhällsekonomiskt försvarbart i förhållande till de tungt vägande motstående intressena.</P> <P class="p61 ft3">Efter att de stora sammanhängande naturskogarna avsatts för naturvård återstår cirka 240 000 hektar produktiv skogsmark ovanför den fjällnära gränsen som saknar dokumenterade naturvärden. Skogsbruk i fjällkommunerna bör därför fortsättningsvis fokuseras till dessa arealer och till skogar utan höga naturvärden i de cirka 4,2 miljoner hektar produktiv skogsmark utanför formellt skydd som finns i fjällkommunerna nedan den fjällnära gränsen.</P> <P class="p204 ft3">Sveriges 51 samebyar omfattar sammanlagt cirka 11 miljoner hektar produktiv skogsmark. Renskötselns åretruntmarker omfattar cirka 2 miljoner hektar produktiv skogsmark varav cirka 1,3 miljoner hektar ligger nedanför den fjällnära gränsen. Förslagets cirka 500 <NOBR>000–525</NOBR> 000 hektar produktiv skogsmark ligger till 98 procent inom någon sameby. Förslaget innebär att ytterligare cirka 230 000 hektar produktiv skogsmark inom åretruntmarkerna skyddas formellt, vilket motsvarar över 11 procent av den samlade produktiva skogsmarksarealen i detta område. Av den produktiva skogsmark som är utpekad som riksintresse för rennäring skyddas genom förslaget ytterligare cirka 5 procent. Motsvarande siffra gäller för utpekade kärnområden för rennäring. Eventuella målkonflikter mellan skogsbruk och rennäring bedöms därför minska för de områden som omfattas av förslaget.</P> <P class="p184 ft3">En stor andel av de stora sammanhängande områdena av kontinuitetsskogar ingår i riksintresse för friluftsliv. Dessa områden har stor betydelse</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_93"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"> <TR> <TD class="tr2 td72"><SPAN class="p1 ft3">för landskapsbilden och ger möjlighet till en upplevelse av vildmark,</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td25"><SPAN class="p1 ft3">Prop. 2021/22:58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">orördhet och tystnad.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft3">Bilaga 1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p45 ft3">Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i världen och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">potentialen för friluftsliv och naturturism i den fjällnära regionen bedöms</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">som stor. Mycket talar för att de svenska fjällskogsområdena har en hög</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">turistisk potential för att skapa nya besöksmål och därmed viktiga nya</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">arbetstillfällen i lokalsamhällena. Den långsiktighet som skapas genom</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">naturvårdsavsättningarna kan bidra till att näringsidkare vågar investera i</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">verksamheter som utgår från skog och natur.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p45 ft3">Utredningen bedömer att formellt skydd som tillkommer i en lokal</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">förankringsprocess i utformandet av föreskrifter kan ha goda förut-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">sättningar att förena lokalbefolkningens, friluftslivets, renskötselns och</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">naturturismens behov med naturvårdens. Det finns exempelvis sällan</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">anledning att meddela föreskrifter mot annat än skogsbruk i dessa om-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">råden, vilket innebär att jakt, fiske, renskötsel och skoteråkning inte bör</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">påverkas i nämnvärd utsträckning genom förslaget.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p45 ft3">Formellt skydd i form av naturreservat och nationalparker ger också</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">möjligheter till en statlig satsning på uppbyggnad av infrastruktur för</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">friluftsliv och turism i form av exempelvis Naturum, parkeringsplatser,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">leder, rastplatser och övernattningsstugor. I betänkandet har även före-</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">slagits att regelverken för skyddad natur ska ses över för att de på ett bättre</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td72"><SPAN class="p1 ft3">sätt ska kunna nyttjas för friluftsliv och turism, tillsammans med ända-</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td72"><SPAN class="p1 ft3">målsenliga investeringar i anläggningar.</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td25"><SPAN class="p1 ft2">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p276 ft19">Avgränsningar och övriga förslag</P> <P class="p277 ft3">Det mycket omfattande utredningsdirektivet lyfter flera mycket komplexa frågor. Vissa avgränsningar har därför gjorts. En sådan är utredningsuppdraget som innebär att analysera skogsägarnas eget ansvar för miljön inom befintlig skogs- och miljöpolitik. Denna del av uppdraget förutsätter en uttolkning av sektorsansvaret för miljön och dessutom koppla samman detta skogspolitiska mål med miljöpolitiken i stort. Till viss del har utredningen lämnat förslag som innebär att markägarens ansvar för kunskap om naturvärden tydliggörs. En fullständig analys av markägarens ansvar för miljön bör dock ske i en bred dialogprocess, där rådande skogspolitik utvärderas. Utredningen har uppfattat att en sådan dialog som sker under tidspress och under knappa resurser kan komma att göra mer skada än nytta. Utredningen har därför tagit fasta på det utredningsdirektiv som anger att utgångspunkten är att skogspolitikens grunder ligger fast. Om en bredare översyn av skogspolitiken bedöms nödvändig bör det ske i särskild ordning.</P> <P class="p318 ft11">Vidare anges i uppdraget att utredningen ska analysera behovet av skydd av skog för att kunna nå relevanta nationella miljömål och internationella åtaganden om biologisk mångfald. Denna fråga har länge varit omtvistad och innebär att utredningen haft att bedöma vad Sverige som stat uppfattar sig behöva göra för att uppnå vagt formulerade målsättningar i internationella konventioner samt en uttolkning av <NOBR>EU-rättens</NOBR> krav. För att gå på djupet med denna fråga krävs mer tid och resurser än vad som varit tillgängliga. Frågan bör även utredas i ett bredare sammanhang, som</P> <P class="p92 ft3">93</P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p271 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 1</P> <P class="p272 ft3">94</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p319 ft3">inte endast rör skogen och i en form som ger möjlighet att relatera de internationella åtagandena till nationella mål som satts upp för att uppfylla dessa.</P> <P class="p320 ft3">Vidare anges att utredningen ska analysera den framtida ökande efterfrågan av skogsråvara och utifrån denna analys föreslå de åtgärder som behövs för att kunna följa internationella åtaganden om biologisk mångfald och klimat. Att ge förslag på hur Sverige ska uppnå sina klimatåtaganden enligt Parisavtalet och samtidigt bevara biologisk mångfald i skogen kan vara både lätt och svårt. Lätt är det om inga hänsyn överhuvudtaget behöver tas till kostnader eller konsekvenser i övrigt. Svårt är det om frågan ska få en lösning som är praktiskt och politiskt genomförbar. Att hitta sådana lösningar är en av vår tids största utmaningar och utredningen har endast kunnat visa på förslag som kan vara ett steg på vägen.</P> <P class="p184 ft11">Vid sidan av de förslag som redogjorts för i det föregående innehåller betänkandet även bland annat förslag om ett skogsskadecenter, en tillförlitlig statistik för att följa bioekonomins utveckling, en utredning om behovet av ett tidsbegränsat områdesskydd och förändringar för mer ändamålsenliga biotopskyddsområden. Vid sidan av att utreda en möjlighet att nå gynnsammare beskattning av ersättningen för naturvårdsavtal föreslås även att flera avtalsformer bör utvecklas. I betänkandet lämnas därför även förslag på utredning av naturvårdsavtal för förstärkt hänsyn samt hur en enhetlig användning av avtal som löper under en områdesskyddsprocess kan genomföras. Samrådsbestämmelsen i miljöbalkens 12 kap. 6 § har utredningen uppfattat som otydlig på ett sätt som kan beskrivas som problematiskt ur ett rättssäkerhetsperspektiv; både beträffande tillämpning och rätt till ersättning till följd av ett förbud eller föreläggande. För bland annat denna fråga är därför ytterligare översyn påkallad.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p20 ft1">Förteckning över remissinstanser</P> <P class="p321 ft3">Följande remissinstanser har yttrat sig över betänkandet (SOU 2020:73): Arjeplogs kommun, Bergs kommun, Bergvik Skog Öst AB, Birdlife Sverige, Borgholms kommun, Boverket, Domstolsverket, Dorotea kommun, Drivkraft Sverige, Energimyndigheten, Forest Stewardship Council Sverige (FSC Sverige), Formas, Fortifikationsverket, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk, Förvaltningsrätten i Falun, Förvaltningsrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Umeå, Förvaltningsrätten Malmö, Greenpeace, Grästorps kommun, Gröna arbetsgivare, Göteborgs universitet, Havs- och vattenmyndigheten, Holmen Skog AB, Hudiksvalls kommun, Hällefors Tierp Skogar AB, Härjedalens kommun, Högsby kommun, Ikea of Sweden, Integritetsskyddsmyndigheten, Jokkmokks kommun, Justitiekanslern, Kammarkollegiet, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Jönköping, Kammarrätten i Sundsvall, Kiruna kommun, Kopparfors Skogar AB, Krokoms kommun, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA), Lantmäteriet, Linnéuniversitetet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och LRF Skogsägarna, Lunds universitet, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Malung- Sälens kommun, Mellanskog, Mittuniversitetet, Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen, Naturhistoriska riksmuseet, Naturskyddsföreningen, Naturturismföretagen, Naturvårdsverket, Norra Skog, Nybro kommun, Pajala kommun, Polismyndigheten, Preem, Regelrådet, Region Blekinge, Region Dalarna, Region Gotland, Region Gävleborg, Region Halland, Region Jämtland Härjedalen, Region Jönköpings län, Region Kalmar, Region Kronoberg, Region Norrbotten, Region Stockholm, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Värmland, Region Västerbotten, Region Västernorrland, Region Västmanland, Region Örebro, Region Östergötland, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Sametinget, SCA Skog AB, Skatteverket, Föreningen Skogens Mångbruk, Skogforsk, Skogsindustrierna, Skogsstyrelsen, Skogssällskapet, Skydda Skogen, SMF Skogsentreprenörerna, Sorsele kommun, Spillkråkan – nätverk för Sveriges kvinnliga skogsägare, Statens fastighetsverk, Statens jordbruksverk, Stockholms universitet, Stora Enso Skog AB, Storumans kommun, Strömsunds kommun, Svea hovrätt Mark- och miljööverdomstolen, Sveaskog Förvaltnings AB, Svebio, Svenska Botaniska Föreningen, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kyrkan, Svenska PEFC, Svenska Samernas Riksförbund, Svenskt Friluftsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Allmänningsskogars Förbund, Sveriges Hembygdsförbund, Sveriges Häradsallmänningsförbund, Sveriges Jordägareförbund, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p43 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 2</P> <P class="p284 ft3">95</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV> <DIV id="id_1"> <P class="p271 ft3">Prop. 2021/22:58 Bilaga 2</P> <P class="p272 ft3">96</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <P class="p65 ft3">Mykologiska Förening, Södra Skogsägarna, Tillväxtverket, Trollhättans Stad Umeå tingsrätt Mark- och miljödomstolen, Umeå universitet, Uppsala universitet, Vilhelmina kommun, Vinnova, Vänersborgs kommun, Vänersborgs tingsrätt Mark- och miljödomstolen, Världsnaturfonden WWF, Västerbottens Allmänningsförbund, Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen, Åklagarmyndigheten, Åre kommun, Älvdalens kommun, Örebro kommun och Östersunds tingsrätt Mark- och miljödomstolen.</P> <P class="p322 ft3">Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig över betänkandet: Arvidsjaurs kommun, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Linköpings universitet och Riksdagens ombudsmän (JO).</P> <P class="p129 ft3">Följande remissinstanser har inte yttrat sig över betänkandet: AMF, Avfall Sverige, Förbundet Sveriges Småbrukare, Föreningen Skogen, Förvaltningsrätten i Härnösand, GS Facket för <NOBR>skogs-,</NOBR> <NOBR>trä-,</NOBR> och grafisk bransch, Gällivare kommun, Jordens Vänner, Karlstads Universitet, Laxå kommun, Länsstyrelsen i Stockholms län, Naturens rättigheter i Sverige, Nätverket svenska kulturlandskap, Pressretur, Region Skåne, Research Institutes of Sweden (RISE), Småsågarnas Riksförbund, Stockholm Environment Institute, Svensk Lichenologisk Förening, Svenskt Näringsliv, Sveriges entomologiska förening, Sverok, Sågverkens Riksförbund, Täby kommun, Västra Götalandsregionen och Återvinningsindustrierna.</P> <P class="p204 ft3">Utöver de som fått betänkandet på remiss har yttranden inkommit från Balanskommissionen, Bygderådet i Hudiksvall, Centerpartiet Jämtland, Centerpartiet på Gotland, Centerpartiets Borgholmskrets, Cykelfrämjandet, FAM AB, Föreningen Klimataktion, Föreningen Rädda Svartedalens Vildmark, Gröna Kvinnor, Gysinge Skog, Handelskammaren Mittsverige, Härjedalspartiet, Jukkasjärvi Byallmänning, Jägarnas Riksförbund, Karesuando samfällighet, Karesuando Skogsallmänning, Koncessionssamebyarnas Intresseförening, Kungliga Vetenskapsakademien, Kuttainen Bysamfällighet, Kvenlandsförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund Jämtland, Ludvig & Co, Miljöpartiet de gröna Jämtland Härjedalen, Moderaterna i Jämtlands län, Mora kommun, Mönsterås kommun, Naturskyddsföreningen i Skellefteå, Naturskyddsföreningen Dalarna, Naturskyddsföreningen Gävleborg, Naturskyddsföreningen Hällefors, Naturskyddsföreningen i Bohuslän, Naturskyddsföreningen i Härryda, Naturskyddsföreningen i Ljusdal, Naturskyddsföreningen i Skövde, Naturskyddsföreningen i Vaxholm, Naturskyddsföreningen <NOBR>Jämtland-Härjedalen,</NOBR> Naturskyddsföreningen Kungälv, Naturskyddsföreningen Norra Älvsborg, Naturskyddsföreningen Skaraborg, Naturskyddsföreningen <NOBR>Södertälje-Nykvarn,</NOBR> Naturskyddsföreningen Värmland, Naturskyddsföreningen Örebro län, Naturskyddsföreningen Östergötland, Norrbottens Kommuner, Offerdals <NOBR>LRF-avdelning,</NOBR> Rogsta Socken Intresseförening, Saivo Skog & Ordbruk, Silvermuseet, Socialdemokraterna i Åre kommun, Socialdemokraterna Jämtlands län, Soppero Byars Samfällighetsförening, Station Lunda, Statistiska centralbyrån (SCB), Svenska fjällklubben, Svenska Jägareförbundet Hudiksvall- Enånger Jaktvårdskrets, Svenska <NOBR>Kväner-Lantalaiset,</NOBR> Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Tornedalingars Riksförbund, Svenska Trädbränsleföreningen, Svenska Turistföreningen, Torsta AB, Tourism in Skåne AB, Upplandsstiftelsen, Vapstens lappby, Vattenfall AB, Vindelns kommun samt ett stort antal privatpersoner.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="p97dimg1"> <INGENBILD zsrc="H9035897x1.jpg/" id="p97img1"> </DIV> <P class="p136 ft3">Prop. 2021/22:58</P> <P class="p276 ft1">Näringsdepartementet</P> <P class="p323 ft3">Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 november 2021</P> <P class="p324 ft3">Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Johansson, Baylan, Andersson, Damberg, Shekarabi, Ygeman, Linde, Ekström, Dahlgren, Ernkrans, Lind, Hallberg, Nordmark, Stenevi</P> <P class="p325 ft3">Föredragande: statsrådet Baylan</P> <P class="p326 ft3">Regeringen beslutar proposition 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund</P> <P class="p327 ft3">97</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> 1 1 Riksdagen bemyndigar regeringen att under perioden 2022 och 2023 överföra fastigheter med en sammanlagd areal om högst 25 000 hektar produktiv skogsmark som inte utgör fjällnära skog från Sveaskog AB (publ) till staten genom utdelning av fastigheter eller av aktier i ett av Sveaskog AB (publ) ägt dotterföretag. Bifall Bifall 2021/22:MJU18 MJU 2 2 Riksdagen bemyndigar regeringen att till staten överföra fastigheter som ägs av ett bolag som staten förvärvat genom utdelning av aktier enligt 1. Bifall Bifall 2021/22:MJU18 MJU 3 3 Riksdagen bemyndigar regeringen att dels vidta de åtgärder som krävs för att genomföra överföringen enligt 1 och 2, dels avyttra de tillgångar som överförs till staten enligt 1 och 2 (avsnitt 5.1). Bifall Bifall 2021/22:MJU18 MJU 4 4 Riksdagen godkänner att Sveaskog AB (publ) ges i uppdrag att, mot marknadsmässig ersättning, i stället för nuvarande mark-försäljningsprogam, avyttra totalt upp till 60 000 hektar produktiv skogsmark för att kunna användas som ersättningsmark till enskilda markägare av skog samt skogsfastigheter som ägs och förvaltas gemensamt inom så kallade allmänningsskogar och härads-allmänningsskogar (avsnitt 5.2). Bifall Bifall 2021/22:MJU18 MJU INL Inlämnad 2021-11-10 00:00:00 inträffat 0 behandling B Bordlagd 2021-11-16 00:00:00 inträffat 0 behandling HÄN Hänvisad 2021-11-17 00:00:00 inträffat 0 behandling MOT Motionstid slutar 2021-12-01 00:00:00 inträffat 0 behandling 0218878014918 Stefan Löfven S 1 Statsråd1 0973474532717 Ibrahim Baylan S 2 Statsråd2 inlamnatav Inlämnat av Näringsdepartementet H90358 2022-06-22 09:29:50 statustext statustext Ärendet är avslutat H90358 2022-06-22 10:22:02 tilldelat Tilldelat Miljö- och jordbruksutskottet H90358 2022-06-22 09:29:50 H90358 prop_202122__58.pdf 822297 pdf Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund https://data.riksdagen.se/fil/FE82475E-28A8-48A9-8AC3-04C280C0DBA6 behandlas_i 2021/22:MJU17 H901MJU17 bet 2021/22 MJU17 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund bet Betänkande behandlas_i 2021/22:MJU18 H901MJU18 bet 2021/22 MJU18 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund bet Betänkande följdmotion av Jakob Olofsgård m.fl. (L)<br />med anledning av prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund H9024337 mot 2021/22 4337 med anledning av prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund av Jakob Olofsgård m.fl. (L) mot Motion följdmotion av Jessica Rosencrantz m.fl. (M)<br />med anledning av prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund H9024336 mot 2021/22 4336 med anledning av prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) mot Motion följdmotion av Magnus Oscarsson m.fl. (KD)<br />med anledning av prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund H9024335 mot 2021/22 4335 med anledning av prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) mot Motion följdmotion av Martin Kinnunen m.fl. (SD)<br />med anledning av prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund H9024334 mot 2021/22 4334 med anledning av prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund av Martin Kinnunen m.fl. (SD) mot Motion följdmotion av Per Bolund m.fl. (MP)<br />med anledning av prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund H9024338 mot 2021/22 4338 med anledning av prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund av Per Bolund m.fl. (MP) mot Motion