<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H8B383</dok_id>
 <rm>2020</rm>
 <beteckning>83</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2020:83</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>83</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2021-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2021-01-15 16:26:47</systemdatum>
 <publicerad>2021-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Havet och människan </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H8B383/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H8B383</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H8B383</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2020 83 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 44px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 377px;padding: 0px;border:none;width: 171px;overflow: hidden;}

#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:126px;height:69px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 514px 0px 107px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 120px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 174px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 282px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_3 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_3 {border:none;margin: 156px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_3 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 246px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_44 #p44dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #p44dimg1 #p44img1 {width:416px;height:1px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_45 #p45dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #p45dimg1 #p45img1 {width:415px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_49 #p49dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #p49dimg1 #p49img1 {width:69px;height:1px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_50 #p50dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #p50dimg1 #p50img1 {width:416px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_51 #p51dimg1 {position:absolute;top:742px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #p51dimg1 #p51img1 {width:415px;height:1px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 65px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_3 {border:none;margin: 169px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_52 #p52dimg1 {position:absolute;top:595px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #p52dimg1 #p52img1 {width:70px;height:1px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}

#page_53 #p53dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #p53dimg1 #p53img1 {width:415px;height:1px;}



#page_53 #tx1 {position:absolute;top:492px;left:215px;width:200px;height:144px;}
#page_53 #tx2 {position:absolute;top:637px;left:215px;width:200px;height:72px;}
#page_53 #tx3 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_54 #p54dimg1 {position:absolute;top:348px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:394px;}
#page_54 #p54dimg1 #p54img1 {width:416px;height:394px;}



#page_54 #tx1 {position:absolute;top:190px;left:281px;width:201px;height:108px;}
#page_54 #tx2 {position:absolute;top:298px;left:281px;width:201px;height:36px;}

#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_55 #p55dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #p55dimg1 #p55img1 {width:415px;height:1px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_56 #p56dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #p56dimg1 #p56img1 {width:416px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 633px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_57 #p57dimg1 {position:absolute;top:132px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #p57dimg1 #p57img1 {width:69px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_58 #p58dimg1 {position:absolute;top:563px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:179px;}
#page_58 #p58dimg1 #p58img1 {width:416px;height:179px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:529px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:213px;}
#page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:415px;height:213px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:416px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_61 #p61dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #p61dimg1 #p61img1 {width:415px;height:1px;}




#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:416px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 200px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 204px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_4 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:312px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:430px;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:415px;height:430px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 380px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_64 #p64dimg1 {position:absolute;top:384px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #p64dimg1 #p64img1 {width:70px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:53px;}
#page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:415px;height:53px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:475px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:267px;}
#page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:416px;height:267px;}



#page_66 #tx1 {position:absolute;top:244px;left:283px;width:199px;height:216px;}

#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:415px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_68 #p68dimg1 {position:absolute;top:222px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:520px;}
#page_68 #p68dimg1 #p68img1 {width:416px;height:520px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:619px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:123px;}
#page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:415px;height:123px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_70 #p70dimg1 {position:absolute;top:529px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:213px;}
#page_70 #p70dimg1 #p70img1 {width:416px;height:213px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_71 #p71dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #p71dimg1 #p71img1 {width:415px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_3 {border:none;margin: 380px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_72 #p72dimg1 {position:absolute;top:385px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #p72dimg1 #p72img1 {width:70px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:415px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_3 {border:none;margin: 615px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:150px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:70px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:509px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:233px;}
#page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:415px;height:233px;}



#page_75 #tx1 {position:absolute;top:278px;left:216px;width:199px;height:216px;}

#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_76 #p76dimg1 {position:absolute;top:673px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:69px;}
#page_76 #p76dimg1 #p76img1 {width:416px;height:69px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:565px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:177px;}
#page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:415px;height:177px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:455px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:287px;}
#page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:416px;height:287px;}



#page_78 #tx1 {position:absolute;top:206px;left:283px;width:199px;height:234px;}

#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_79 #p79dimg1 {position:absolute;top:457px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:285px;}
#page_79 #p79dimg1 #p79img1 {width:415px;height:285px;}



#page_79 #tx1 {position:absolute;top:226px;left:216px;width:199px;height:216px;}

#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:416px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_81 #p81dimg1 {position:absolute;top:692px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:50px;}
#page_81 #p81dimg1 #p81img1 {width:415px;height:50px;}



#page_81 #tx1 {position:absolute;top:64px;left:216px;width:199px;height:216px;}
#page_81 #tx2 {position:absolute;top:299px;left:215px;width:41px;height:17px;}
#page_81 #tx3 {position:absolute;top:312px;left:215px;width:200px;height:108px;}
#page_81 #tx4 {position:absolute;top:425px;left:215px;width:200px;height:90px;}
#page_81 #tx5 {position:absolute;top:533px;left:215px;width:42px;height:17px;}
#page_81 #tx6 {position:absolute;top:551px;left:215px;width:200px;height:126px;}

#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_82 #p82dimg1 {position:absolute;top:599px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:143px;}
#page_82 #p82dimg1 #p82img1 {width:416px;height:143px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_83 #p83dimg1 {position:absolute;top:527px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:215px;}
#page_83 #p83dimg1 #p83img1 {width:415px;height:215px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_84 #p84dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #p84dimg1 #p84img1 {width:416px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 217px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_85 #p85dimg1 {position:absolute;top:547px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #p85dimg1 #p85img1 {width:69px;height:1px;}



#page_85 #tx1 {position:absolute;top:335px;left:216px;width:199px;height:198px;}

#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:416px;height:1px;}



#page_86 #tx1 {position:absolute;top:224px;left:281px;width:201px;height:162px;}

#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:511px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:231px;}
#page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:415px;height:231px;}



#page_87 #tx1 {position:absolute;top:118px;left:234px;width:186px;height:16px;}
#page_87 #tx2 {position:absolute;top:136px;left:215px;width:200px;height:108px;}
#page_87 #tx3 {position:absolute;top:244px;left:215px;width:200px;height:90px;}
#page_87 #tx4 {position:absolute;top:335px;left:215px;width:200px;height:72px;}

#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_88 #p88dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #p88dimg1 #p88img1 {width:416px;height:1px;}



#page_88 #tx1 {position:absolute;top:298px;left:283px;width:199px;height:126px;}
#page_88 #tx2 {position:absolute;top:443px;left:281px;width:34px;height:17px;}
#page_88 #tx3 {position:absolute;top:461px;left:281px;width:201px;height:270px;}

#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}

#page_89 #p89dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #p89dimg1 #p89img1 {width:415px;height:1px;}



#page_89 #tx1 {position:absolute;top:371px;left:215px;width:200px;height:90px;}
#page_89 #tx2 {position:absolute;top:479px;left:215px;width:200px;height:126px;}
#page_89 #tx3 {position:absolute;top:605px;left:215px;width:200px;height:126px;}
#page_89 #tx4 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_90 #p90dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #p90dimg1 #p90img1 {width:416px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 281px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_3 {border:none;margin: 61px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_94 #p94dimg1 {position:absolute;top:692px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:50px;}
#page_94 #p94dimg1 #p94img1 {width:416px;height:50px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_95 #p95dimg1 {position:absolute;top:563px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:179px;}
#page_95 #p95dimg1 #p95img1 {width:415px;height:179px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_96 #p96dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #p96dimg1 #p96img1 {width:416px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}

#page_97 #p97dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #p97dimg1 #p97img1 {width:415px;height:1px;}



#page_97 #tx1 {position:absolute;top:335px;left:216px;width:199px;height:126px;}
#page_97 #tx2 {position:absolute;top:461px;left:216px;width:199px;height:216px;}
#page_97 #tx3 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_3 {border:none;margin: 163px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_98 #p98dimg1 {position:absolute;top:601px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #p98dimg1 #p98img1 {width:70px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_99 #p99dimg1 {position:absolute;top:637px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:105px;}
#page_99 #p99dimg1 #p99img1 {width:415px;height:105px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_100 #p100dimg1 {position:absolute;top:475px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:267px;}
#page_100 #p100dimg1 #p100img1 {width:416px;height:267px;}



#page_100 #tx1 {position:absolute;top:244px;left:283px;width:199px;height:216px;}

#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_101 #p101dimg1 {position:absolute;top:529px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:213px;}
#page_101 #p101dimg1 #p101img1 {width:415px;height:213px;}



#page_101 #tx1 {position:absolute;top:298px;left:216px;width:199px;height:216px;}

#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_102 #p102dimg1 {position:absolute;top:511px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:231px;}
#page_102 #p102dimg1 #p102img1 {width:416px;height:231px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_103 #p103dimg1 {position:absolute;top:601px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:141px;}
#page_103 #p103dimg1 #p103img1 {width:415px;height:141px;}



#page_103 #tx1 {position:absolute;top:244px;left:216px;width:199px;height:342px;}

#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:416px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 542px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_105 #p105dimg1 {position:absolute;top:222px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #p105dimg1 #p105img1 {width:69px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:601px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:141px;}
#page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:416px;height:141px;}



#page_106 #tx1 {position:absolute;top:371px;left:283px;width:199px;height:216px;}

#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_107 #p107dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #p107dimg1 #p107img1 {width:415px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_108 #p108dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #p108dimg1 #p108img1 {width:416px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_109 #p109dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #p109dimg1 #p109img1 {width:415px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_3 {border:none;margin: 24px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_4 {border:none;margin: 506px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_110 #p110dimg1 {position:absolute;top:258px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #p110dimg1 #p110img1 {width:70px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:457px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:285px;}
#page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:415px;height:285px;}



#page_111 #tx1 {position:absolute;top:226px;left:216px;width:199px;height:216px;}

#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_113 #p113dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #p113dimg1 #p113img1 {width:415px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_114 #p114dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #p114dimg1 #p114img1 {width:416px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_116 #p116dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #p116dimg1 #p116img1 {width:416px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_117 #p117dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #p117dimg1 #p117img1 {width:415px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_124 #p124dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #p124dimg1 #p124img1 {width:416px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 126px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_129 #p129dimg1 {position:absolute;top:365px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:379px;}
#page_129 #p129dimg1 #p129img1 {width:413px;height:379px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_130 #p130dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:327px;}
#page_130 #p130dimg1 #p130img1 {width:413px;height:327px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:416px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 101px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_139 #p139dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #p139dimg1 #p139img1 {width:415px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_140 #p140dimg1 {position:absolute;top:176px;left:66px;z-index:-1;width:412px;height:323px;}
#page_140 #p140dimg1 #p140img1 {width:412px;height:323px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 421px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_143 #p143dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #p143dimg1 #p143img1 {width:415px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_144 #p144dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #p144dimg1 #p144img1 {width:416px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_145 #p145dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #p145dimg1 #p145img1 {width:415px;height:1px;}




#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_146 #p146dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #p146dimg1 #p146img1 {width:416px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_147 #p147dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #p147dimg1 #p147img1 {width:415px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_148 #p148dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #p148dimg1 #p148img1 {width:416px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_149 #p149dimg1 {position:absolute;top:730px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #p149dimg1 #p149img1 {width:415px;height:1px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_151 #p151dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #p151dimg1 #p151img1 {width:415px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_152 #p152dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #p152dimg1 #p152img1 {width:416px;height:1px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_153 #p153dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #p153dimg1 #p153img1 {width:415px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_154 #p154dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #p154dimg1 #p154img1 {width:416px;height:1px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_155 #p155dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #p155dimg1 #p155img1 {width:415px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_156 #p156dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #p156dimg1 #p156img1 {width:416px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_157 #p157dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #p157dimg1 #p157img1 {width:415px;height:1px;}




#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_158 #p158dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #p158dimg1 #p158img1 {width:416px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_159 #p159dimg1 {position:absolute;top:742px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #p159dimg1 #p159img1 {width:415px;height:1px;}




#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_160 #p160dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #p160dimg1 #p160img1 {width:416px;height:1px;}




#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_161 #p161dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #p161dimg1 #p161img1 {width:415px;height:1px;}




#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 315px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 550px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_164 #p164dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #p164dimg1 #p164img1 {width:416px;height:1px;}




#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_165 #p165dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #p165dimg1 #p165img1 {width:415px;height:1px;}




#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_168 #p168dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #p168dimg1 #p168img1 {width:416px;height:1px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_169 #p169dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #p169dimg1 #p169img1 {width:415px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_171 #p171dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #p171dimg1 #p171img1 {width:415px;height:1px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_3 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_173 #p173dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #p173dimg1 #p173img1 {width:415px;height:1px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_174 #p174dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #p174dimg1 #p174img1 {width:416px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_175 #p175dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #p175dimg1 #p175img1 {width:415px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_177 #p177dimg1 {position:absolute;top:611px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #p177dimg1 #p177img1 {width:415px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_178 #p178dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #p178dimg1 #p178img1 {width:416px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_179 #p179dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #p179dimg1 #p179img1 {width:415px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_180 #p180dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #p180dimg1 #p180img1 {width:416px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:415px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_182 #p182dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #p182dimg1 #p182img1 {width:416px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_183 #p183dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #p183dimg1 #p183img1 {width:415px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_184 #p184dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #p184dimg1 #p184img1 {width:416px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_185 #p185dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #p185dimg1 #p185img1 {width:415px;height:1px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_186 #p186dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #p186dimg1 #p186img1 {width:416px;height:1px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_187 #p187dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #p187dimg1 #p187img1 {width:415px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 583px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_189 #p189dimg1 {position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #p189dimg1 #p189img1 {width:415px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_195 #p195dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #p195dimg1 #p195img1 {width:415px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_196 #p196dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #p196dimg1 #p196img1 {width:416px;height:1px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_197 #p197dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #p197dimg1 #p197img1 {width:415px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_200 #p200dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #p200dimg1 #p200img1 {width:416px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_201 #p201dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #p201dimg1 #p201img1 {width:415px;height:1px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_203 #p203dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #p203dimg1 #p203img1 {width:415px;height:1px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_204 #p204dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #p204dimg1 #p204img1 {width:416px;height:1px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_205 #p205dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #p205dimg1 #p205img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_206 #p206dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #p206dimg1 #p206img1 {width:416px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_207 #p207dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_207 #p207dimg1 #p207img1 {width:415px;height:1px;}




#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_208 #p208dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #p208dimg1 #p208img1 {width:416px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_211 #p211dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #p211dimg1 #p211img1 {width:415px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_214 #p214dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #p214dimg1 #p214img1 {width:416px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_215 #p215dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #p215dimg1 #p215img1 {width:415px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_216 #p216dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #p216dimg1 #p216img1 {width:416px;height:1px;}




#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_217 #p217dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_217 #p217dimg1 #p217img1 {width:415px;height:1px;}




#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_218 #p218dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #p218dimg1 #p218img1 {width:416px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_220 #p220dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #p220dimg1 #p220img1 {width:416px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_221 #p221dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #p221dimg1 #p221img1 {width:415px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_222 #p222dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #p222dimg1 #p222img1 {width:416px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_224 #p224dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #p224dimg1 #p224img1 {width:416px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_225 #p225dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #p225dimg1 #p225img1 {width:415px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_226 #p226dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #p226dimg1 #p226img1 {width:416px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_227 #p227dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #p227dimg1 #p227img1 {width:415px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:416px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_230 #p230dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #p230dimg1 #p230img1 {width:416px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_231 #p231dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #p231dimg1 #p231img1 {width:415px;height:1px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_232 #p232dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #p232dimg1 #p232img1 {width:416px;height:1px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_233 #p233dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #p233dimg1 #p233img1 {width:415px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_234 #p234dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #p234dimg1 #p234img1 {width:416px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_235 #p235dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #p235dimg1 #p235img1 {width:415px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_236 #p236dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #p236dimg1 #p236img1 {width:416px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_237 #p237dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #p237dimg1 #p237img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_238 #p238dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #p238dimg1 #p238img1 {width:416px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_239 #p239dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_239 #p239dimg1 #p239img1 {width:415px;height:1px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_240 #p240dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_240 #p240dimg1 #p240img1 {width:416px;height:1px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_241 #p241dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #p241dimg1 #p241img1 {width:415px;height:1px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_242 #p242dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #p242dimg1 #p242img1 {width:416px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 137px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_244 #p244dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #p244dimg1 #p244img1 {width:416px;height:1px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 259px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_247 #p247dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #p247dimg1 #p247img1 {width:415px;height:1px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_248 #p248dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #p248dimg1 #p248img1 {width:416px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_249 #p249dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #p249dimg1 #p249img1 {width:415px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_250 #p250dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #p250dimg1 #p250img1 {width:416px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_251 #p251dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #p251dimg1 #p251img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_252 #p252dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #p252dimg1 #p252img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_253 #p253dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #p253dimg1 #p253img1 {width:415px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_254 #p254dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #p254dimg1 #p254img1 {width:416px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_255 #p255dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #p255dimg1 #p255img1 {width:415px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_256 #p256dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #p256dimg1 #p256img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_257 #p257dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #p257dimg1 #p257img1 {width:415px;height:1px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_258 #p258dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #p258dimg1 #p258img1 {width:416px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_259 #p259dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #p259dimg1 #p259img1 {width:415px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_260 #p260dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #p260dimg1 #p260img1 {width:416px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_261 #p261dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #p261dimg1 #p261img1 {width:415px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_262 #p262dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #p262dimg1 #p262img1 {width:416px;height:1px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_263 #p263dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #p263dimg1 #p263img1 {width:415px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_264 #p264dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #p264dimg1 #p264img1 {width:416px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_265 #p265dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #p265dimg1 #p265img1 {width:415px;height:1px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_266 #p266dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #p266dimg1 #p266img1 {width:416px;height:1px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_267 #p267dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #p267dimg1 #p267img1 {width:415px;height:1px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_268 #p268dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #p268dimg1 #p268img1 {width:416px;height:1px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_269 #p269dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #p269dimg1 #p269img1 {width:415px;height:1px;}




#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_270 #p270dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #p270dimg1 #p270img1 {width:416px;height:1px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_272 #p272dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #p272dimg1 #p272img1 {width:416px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_273 #p273dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #p273dimg1 #p273img1 {width:415px;height:1px;}




#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_274 #p274dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #p274dimg1 #p274img1 {width:416px;height:1px;}




#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_276 #p276dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #p276dimg1 #p276img1 {width:416px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_277 #p277dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #p277dimg1 #p277img1 {width:415px;height:1px;}




#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_278 #p278dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #p278dimg1 #p278img1 {width:416px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 601px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_282 #p282dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_282 #p282dimg1 #p282img1 {width:416px;height:1px;}




#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_283 #p283dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_283 #p283dimg1 #p283img1 {width:415px;height:1px;}




#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_285 #p285dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #p285dimg1 #p285img1 {width:415px;height:1px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_286 #p286dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #p286dimg1 #p286img1 {width:416px;height:1px;}




#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_287 #p287dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #p287dimg1 #p287img1 {width:415px;height:1px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_288 #p288dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #p288dimg1 #p288img1 {width:416px;height:1px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_289 #p289dimg1 {position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:282px;}
#page_289 #p289dimg1 #p289img1 {width:415px;height:282px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_3 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_290 #p290dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:656px;}
#page_290 #p290dimg1 #p290img1 {width:413px;height:656px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_291 #p291dimg1 {position:absolute;top:230px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:458px;}
#page_291 #p291dimg1 #p291img1 {width:415px;height:458px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_292 #p292dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #p292dimg1 #p292img1 {width:416px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_293 #p293dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_293 #p293dimg1 #p293img1 {width:415px;height:1px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_3 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_294 #p294dimg1 {position:absolute;top:495px;left:66px;z-index:-1;width:412px;height:211px;}
#page_294 #p294dimg1 #p294img1 {width:412px;height:211px;}




#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_295 #p295dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #p295dimg1 #p295img1 {width:415px;height:1px;}




#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_296 #p296dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #p296dimg1 #p296img1 {width:416px;height:1px;}




#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_297 #p297dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #p297dimg1 #p297img1 {width:415px;height:1px;}




#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_298 #p298dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #p298dimg1 #p298img1 {width:416px;height:1px;}




#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_299 #p299dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #p299dimg1 #p299img1 {width:415px;height:1px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_301 #p301dimg1 {position:absolute;top:617px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #p301dimg1 #p301img1 {width:415px;height:1px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_302 #p302dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #p302dimg1 #p302img1 {width:416px;height:1px;}




#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_303 #p303dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #p303dimg1 #p303img1 {width:415px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 74px;padding: 0px;border:none;width: 403px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 192px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 192px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_3 {border:none;margin: 8px 0px 0px 74px;padding: 0px;border:none;width: 404px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 203px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_4 {border:none;margin: 6px 0px 0px 74px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 195px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 191px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_5 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_304 #p304dimg1 {position:absolute;top:229px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:490px;}
#page_304 #p304dimg1 #p304img1 {width:416px;height:490px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 2px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 410px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_3 {border:none;margin: 8px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 388px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 172px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_4 {border:none;margin: 5px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_5 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_305 #p305dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:672px;}
#page_305 #p305dimg1 #p305img1 {width:416px;height:672px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_306 #p306dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #p306dimg1 #p306img1 {width:416px;height:1px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 38px;padding: 0px;border:none;width: 772px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 120px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 758px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 4px 0px 0px 38px;padding: 0px;border:none;width: 729px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 250px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 53px;padding: 0px;border:none;width: 426px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 806px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 24px;padding: 0px;border:none;width: 730px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_3 #id_3_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 25px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}

#page_307 #p307dimg1 {position:absolute;top:145px;left:38px;z-index:-1;width:729px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_307 #p307dimg1 #p307img1 {width:729px;height:1px;}




#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_308 #p308dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #p308dimg1 #p308img1 {width:416px;height:1px;}




#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_309 #p309dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #p309dimg1 #p309img1 {width:415px;height:1px;}




#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_310 #p310dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #p310dimg1 #p310img1 {width:416px;height:1px;}




#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_311 #p311dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #p311dimg1 #p311img1 {width:415px;height:1px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_312 #p312dimg1 {position:absolute;top:622px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #p312dimg1 #p312img1 {width:416px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_313 #p313dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #p313dimg1 #p313img1 {width:415px;height:1px;}




#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_315 #p315dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #p315dimg1 #p315img1 {width:415px;height:1px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_316 #p316dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #p316dimg1 #p316img1 {width:416px;height:1px;}




#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_317 #p317dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #p317dimg1 #p317img1 {width:415px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_318 #p318dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_318 #p318dimg1 #p318img1 {width:416px;height:1px;}




#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_319 #p319dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_319 #p319dimg1 #p319img1 {width:415px;height:1px;}




#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_320 #p320dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_320 #p320dimg1 #p320img1 {width:416px;height:1px;}




#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_321 #p321dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #p321dimg1 #p321img1 {width:415px;height:1px;}




#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_322 #p322dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_322 #p322dimg1 #p322img1 {width:416px;height:1px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_323 #p323dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #p323dimg1 #p323img1 {width:415px;height:1px;}




#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_324 #p324dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_324 #p324dimg1 #p324img1 {width:416px;height:1px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_325 #p325dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_325 #p325dimg1 #p325img1 {width:415px;height:1px;}




#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_326 #p326dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #p326dimg1 #p326img1 {width:416px;height:1px;}




#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_327 #p327dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_327 #p327dimg1 #p327img1 {width:415px;height:1px;}




#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_328 #p328dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_328 #p328dimg1 #p328img1 {width:416px;height:1px;}




#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_329 #p329dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_329 #p329dimg1 #p329img1 {width:415px;height:1px;}




#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_330 #p330dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #p330dimg1 #p330img1 {width:416px;height:1px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_331 #p331dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_331 #p331dimg1 #p331img1 {width:415px;height:1px;}




#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_333 #p333dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_333 #p333dimg1 #p333img1 {width:415px;height:1px;}




#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_334 #p334dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #p334dimg1 #p334img1 {width:416px;height:1px;}




#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_335 #p335dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_335 #p335dimg1 #p335img1 {width:415px;height:1px;}




#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_336 #p336dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:377px;}
#page_336 #p336dimg1 #p336img1 {width:413px;height:377px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_337 #p337dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_337 #p337dimg1 #p337img1 {width:415px;height:1px;}




#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_339 #p339dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #p339dimg1 #p339img1 {width:415px;height:1px;}




#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_340 #p340dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_340 #p340dimg1 #p340img1 {width:416px;height:1px;}




#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_341 #p341dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_341 #p341dimg1 #p341img1 {width:415px;height:1px;}




#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_343 #p343dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #p343dimg1 #p343img1 {width:415px;height:1px;}




#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_344 #p344dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_344 #p344dimg1 #p344img1 {width:416px;height:1px;}




#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_345 #p345dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_345 #p345dimg1 #p345img1 {width:415px;height:1px;}




#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_346 #p346dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_346 #p346dimg1 #p346img1 {width:416px;height:1px;}




#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_347 #p347dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #p347dimg1 #p347img1 {width:415px;height:1px;}




#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_348 #p348dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_348 #p348dimg1 #p348img1 {width:416px;height:1px;}




#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_349 #p349dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #p349dimg1 #p349img1 {width:415px;height:1px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_350 #p350dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #p350dimg1 #p350img1 {width:416px;height:1px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_351 #p351dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_351 #p351dimg1 #p351img1 {width:415px;height:1px;}




#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_352 #p352dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_352 #p352dimg1 #p352img1 {width:416px;height:1px;}




#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_353 #p353dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_353 #p353dimg1 #p353img1 {width:415px;height:1px;}




#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_354 #p354dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #p354dimg1 #p354img1 {width:416px;height:1px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_355 #p355dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_355 #p355dimg1 #p355img1 {width:415px;height:1px;}




#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_356 #p356dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_356 #p356dimg1 #p356img1 {width:416px;height:1px;}




#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_357 #p357dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #p357dimg1 #p357img1 {width:415px;height:1px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_358 #p358dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #p358dimg1 #p358img1 {width:416px;height:1px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_360 #p360dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_360 #p360dimg1 #p360img1 {width:416px;height:1px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_361 #p361dimg1 {position:absolute;top:349px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:369px;}
#page_361 #p361dimg1 #p361img1 {width:415px;height:369px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 619px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_365 #p365dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_365 #p365dimg1 #p365img1 {width:415px;height:1px;}




#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_366 #p366dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #p366dimg1 #p366img1 {width:416px;height:1px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;}
#page_367 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {float:left;border:none;margin: 112px 0px 0px 24px;padding: 0px;border:none;width: 759px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}

#page_367 #p367dimg1 {position:absolute;top:138px;left:38px;z-index:-1;width:730px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_367 #p367dimg1 #p367img1 {width:730px;height:1px;}




#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;}
#page_368 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {float:left;border:none;margin: 138px 0px 0px 25px;padding: 0px;border:none;width: 758px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}

#page_368 #p368dimg1 {position:absolute;top:138px;left:39px;z-index:-1;width:730px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #p368dimg1 #p368img1 {width:730px;height:1px;}




#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_369 #p369dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #p369dimg1 #p369img1 {width:415px;height:1px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_370 #p370dimg1 {position:absolute;top:68px;left:1px;z-index:-1;width:481px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #p370dimg1 #p370img1 {width:481px;height:2px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 497px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 76px 65px;padding: 0px;border: none;width: 810px;}
#page_372 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {float:left;border:none;margin: 133px 0px 0px 25px;padding: 0px;border:none;width: 758px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}

#page_372 #p372dimg1 {position:absolute;top:158px;left:39px;z-index:-1;width:729px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #p372dimg1 #p372img1 {width:729px;height:1px;}




#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 806px;}
#page_373 #id_1 {float:left;border:none;margin: 228px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 768px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 24px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}

#page_373 #p373dimg1 {position:absolute;top:229px;left:39px;z-index:-1;width:729px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_373 #p373dimg1 #p373img1 {width:729px;height:2px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_378 #p378dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_378 #p378dimg1 #p378img1 {width:416px;height:1px;}




#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_379 #p379dimg1 {position:absolute;top:63px;left:0px;z-index:-1;width:418px;height:667px;}
#page_379 #p379dimg1 #p379img1 {width:418px;height:667px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_380 #p380dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_380 #p380dimg1 #p380img1 {width:416px;height:1px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 177px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_381 #p381dimg1 {position:absolute;top:83px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:18px;}
#page_381 #p381dimg1 #p381img1 {width:415px;height:18px;}




#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_382 #p382dimg1 {position:absolute;top:190px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:528px;}
#page_382 #p382dimg1 #p382img1 {width:416px;height:528px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_383 #p383dimg1 {position:absolute;top:83px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:659px;}
#page_383 #p383dimg1 #p383img1 {width:415px;height:659px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_384 #p384dimg1 {position:absolute;top:520px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #p384dimg1 #p384img1 {width:416px;height:1px;}




#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_385 #p385dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #p385dimg1 #p385img1 {width:415px;height:1px;}




#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_386 #p386dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_386 #p386dimg1 #p386img1 {width:416px;height:1px;}




#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_388 #p388dimg1 {position:absolute;top:646px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_388 #p388dimg1 #p388img1 {width:416px;height:1px;}




#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_389 #p389dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_389 #p389dimg1 #p389img1 {width:415px;height:1px;}




#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_390 #p390dimg1 {position:absolute;top:568px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #p390dimg1 #p390img1 {width:416px;height:1px;}




#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_391 #p391dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #p391dimg1 #p391img1 {width:415px;height:1px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_392 #p392dimg1 {position:absolute;top:136px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:606px;}
#page_392 #p392dimg1 #p392img1 {width:417px;height:606px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_393 #p393dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #p393dimg1 #p393img1 {width:415px;height:1px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_394 #p394dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_394 #p394dimg1 #p394img1 {width:416px;height:1px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_395 #p395dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_395 #p395dimg1 #p395img1 {width:415px;height:1px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_396 #p396dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_396 #p396dimg1 #p396img1 {width:416px;height:1px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_397 #p397dimg1 {position:absolute;top:399px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:331px;}
#page_397 #p397dimg1 #p397img1 {width:415px;height:331px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_398 #p398dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_398 #p398dimg1 #p398img1 {width:416px;height:1px;}




#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_399 #p399dimg1 {position:absolute;top:469px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:249px;}
#page_399 #p399dimg1 #p399img1 {width:415px;height:249px;}




#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_400 #p400dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_400 #p400dimg1 #p400img1 {width:416px;height:1px;}




#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_401 #p401dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_401 #p401dimg1 #p401img1 {width:415px;height:1px;}




#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_402 #p402dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_402 #p402dimg1 #p402img1 {width:416px;height:1px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_403 #p403dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_403 #p403dimg1 #p403img1 {width:415px;height:1px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_404 #p404dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_404 #p404dimg1 #p404img1 {width:416px;height:1px;}




#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_405 #p405dimg1 {position:absolute;top:87px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:643px;}
#page_405 #p405dimg1 #p405img1 {width:415px;height:643px;}




#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 355px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_409 #p409dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_409 #p409dimg1 #p409img1 {width:415px;height:1px;}




#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_3 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_410 #p410dimg1 {position:absolute;top:83px;left:1px;z-index:-1;width:481px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_410 #p410dimg1 #p410img1 {width:481px;height:1px;}




#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_411 #p411dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_411 #p411dimg1 #p411img1 {width:415px;height:1px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 19px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft9{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft13{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft14{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft15{font: 15px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 17px;}
.ft16{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft17{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft19{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft20{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft21{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft22{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft23{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft24{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft25{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft26{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft27{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft28{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft29{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft30{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft31{font: 14px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft32{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft33{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft34{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft35{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft36{font: 12px 'Cambria';line-height: 14px;}
.ft37{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 17px;}
.ft38{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft39{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft40{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft41{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft42{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft43{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft44{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft45{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft46{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft47{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft48{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft49{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft50{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft51{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft52{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft53{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft54{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft55{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft56{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft57{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft58{font: bold 17px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft59{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft60{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft61{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft62{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft63{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft64{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft65{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft66{font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft67{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft68{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft69{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft70{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft71{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft72{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft73{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft74{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft75{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft76{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft77{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft78{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft79{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft80{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft81{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft82{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft83{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft84{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft85{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 21px;}
.ft86{font: 9px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft87{font: 15px 'Arial';line-height: 20px;position: relative; bottom: -5px;}
.ft88{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft89{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft90{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft91{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft92{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 21px;}
.ft93{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 21px;}
.ft94{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;position: relative; bottom: -5px;}
.ft95{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft96{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft97{font: italic 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft98{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft99{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft100{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft101{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft102{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 21px;}
.ft103{font: bold 16px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft104{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft105{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft106{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft107{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft108{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft109{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft110{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft111{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft112{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft113{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft114{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft115{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft116{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft117{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft118{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft119{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft120{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft121{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft122{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft123{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft124{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft125{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft126{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft127{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft128{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft129{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft130{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft131{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft132{font: italic 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft133{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft134{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft135{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft136{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft137{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 19px;}
.ft138{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft139{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;}
.ft140{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft141{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft142{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft143{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft144{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft145{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft146{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft147{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft148{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft149{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft150{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft151{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft152{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft153{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft154{font: 15px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 17px;}
.ft155{font: 15px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 18px;}
.ft156{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft157{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft158{font: 11px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 14px;}
.ft159{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft160{font: 1px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft161{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft162{font: 15px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;}
.ft163{font: 15px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 18px;}
.ft164{font: 13px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 18px;}
.ft165{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft166{font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft167{font: 14px 'Arial';margin-left: 18px;line-height: 19px;}
.ft168{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft169{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft170{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft171{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft172{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft173{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft174{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft175{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft176{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft177{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft178{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft179{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft180{font: 14px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft181{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft182{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft183{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft184{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft185{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft186{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft187{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft188{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft189{font: 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft190{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft191{font: 10px 'Arial';text-decoration: underline;color: #0000ff;line-height: 12px;}
.ft192{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft193{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft194{font: 11px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft195{font: 9px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 14px;}
.ft196{font: 9px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 14px;}
.ft197{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft198{font: 9px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft199{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft200{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft201{font: 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft202{font: 10px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 15px;}
.ft203{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft204{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft205{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft206{font: 12px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft207{font: 10px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 15px;}
.ft208{font: bold 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft209{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft210{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft211{font: 6px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft212{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft213{font: italic 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft214{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft215{font: italic 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft216{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft217{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft218{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft219{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft220{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft221{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 19px;}
.ft222{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft223{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft224{font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft225{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft226{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft227{font: 10px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 13px;}
.ft228{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft229{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft230{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft231{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft232{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft233{font: bold 10px 'Arial';color: #0070c0;line-height: 12px;}
.ft234{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft235{font: bold 11px 'Arial';color: #0070c0;line-height: 14px;}
.ft236{font: bold 9px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft237{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft238{font: bold 11px 'Arial';color: #0070c0;line-height: 11px;}
.ft239{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft240{font: bold 12px 'Arial';background-color: #ffffff;line-height: 15px;}
.ft241{font: bold 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft242{font: bold 10px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft243{font: bold 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft244{font: bold 9px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft245{font: bold 10px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft246{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft247{font: 8px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft248{font: bold 9px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft249{font: bold 9px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft250{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft251{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft252{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft253{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft254{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft255{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft256{font: bold 7px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft257{font: bold 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft258{font: 6px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft259{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft260{font: 6px 'Calibri';line-height: 6px;}
.ft261{font: 6px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft262{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft263{font: bold 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft264{font: bold 8px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft265{font: bold 6px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft266{font: 9px 'Arial';background-color: #e5e5e5;line-height: 12px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 476px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p14{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-right: 451px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 73px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 51px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p37{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 41px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 202px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p47{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p48{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p56{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p58{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p59{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p60{text-align: right;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p61{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p62{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p65{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p66{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 118px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p70{text-align: right;padding-right: 325px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p71{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p72{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 174px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 144px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p80{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p81{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: right;padding-right: 74px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p83{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p84{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p85{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 125px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 140px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 161px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p88{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 175px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p89{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 144px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 201px;margin-bottom: 0px;}
.p104{text-align: left;padding-right: 261px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 189px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p129{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;padding-left: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p131{text-align: left;margin-top: 216px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 153px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p136{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 202px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 188px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 216px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 216px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 196px;padding-right: 317px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p147{text-align: justify;padding-right: 342px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 193px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 107px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;margin-top: 372px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p157{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: left;padding-left: 196px;padding-right: 317px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -7px;}
.p159{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p161{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p162{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p164{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 203px;padding-right: 250px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: -4px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 203px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p171{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p172{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p176{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;padding-left: 217px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: left;margin-top: 157px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 139px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 113px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p188{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p192{text-align: center;padding-left: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p193{text-align: center;padding-left: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p196{text-align: left;padding-left: 194px;padding-right: 317px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -5px;}
.p197{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p198{text-align: right;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p199{text-align: justify;padding-right: 344px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 344px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p201{text-align: left;padding-left: 194px;padding-right: 317px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -5px;}
.p202{text-align: right;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p203{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p204{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 195px;padding-right: 260px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p208{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p209{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: left;padding-left: 194px;padding-right: 256px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -5px;}
.p211{text-align: right;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: right;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: left;margin-top: 408px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p216{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 134px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 108px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 292px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p225{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 216px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: left;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;margin-top: 498px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 139px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: right;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p246{text-align: right;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p247{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p250{text-align: left;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: right;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: justify;padding-left: 196px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p259{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 134px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-right: 349px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: left;margin-top: 212px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p267{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p268{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 283px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: left;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p279{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;margin-top: 266px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 344px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 145px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;margin-top: 264px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p289{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 542px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 134px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p304{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p306{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p307{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 77px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p317{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: right;padding-right: 68px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p326{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 190px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p332{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p333{text-align: left;margin-top: 209px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-right: 287px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p335{text-align: left;margin-top: 341px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: left;margin-top: 178px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: right;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p347{text-align: left;padding-right: 161px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p349{text-align: left;padding-right: 169px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: left;padding-left: 234px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: right;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p357{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p358{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-right: 349px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 344px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p361{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: right;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p365{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p366{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 216px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 217px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 133px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: left;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 191px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p376{text-align: left;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: left;padding-left: 270px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p381{text-align: left;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p385{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p395{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 86px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p402{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p404{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p405{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 26px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 195px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p419{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p422{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p434{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p437{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p438{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p439{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p450{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p452{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: left;padding-right: 259px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 98px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p463{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 74px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 79px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 25px;padding-right: 79px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 79px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 25px;padding-right: 79px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p470{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p474{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 333px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p482{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p484{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 203px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p490{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p494{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p502{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p503{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p504{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p523{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 192px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 107px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p538{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 209px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p547{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p553{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p562{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 10px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 182px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p575{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 145px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 145px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 22px;padding-right: 145px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -22px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;margin-top: 173px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 53px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p592{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p593{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p594{text-align: left;padding-left: 2px;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p597{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p598{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 11px;}
.p599{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: left;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p605{text-align: justify;padding-left: 91px;padding-right: 79px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 92px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 83px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p609{text-align: left;padding-left: 91px;padding-right: 79px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -25px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 116px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 121px;padding-right: 116px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -29px;}
.p612{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 107px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p614{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p616{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 183px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p624{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 258px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p628{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 174px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: left;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 237px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 135px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 229px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p650{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 232px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p659{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 162px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 191px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p668{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p670{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p676{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-right: 108px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 172px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 206px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 204px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p706{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p709{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 168px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 273px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p733{text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p735{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p738{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p739{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 141px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p747{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p754{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 184px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: left;padding-right: 177px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 188px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p759{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 172px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p775{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p780{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 234px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p784{text-align: left;padding-right: 164px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 204px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 122px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: left;margin-top: 78px;margin-bottom: 0px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-right: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 87px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 236px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p807{text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 176px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p811{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 153px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p818{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p822{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 175px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p828{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 135px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 163px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 152px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 219px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p834{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p838{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 300px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 229px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 195px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p853{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-right: 92px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 77px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 211px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;}
.p863{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 115px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;margin-top: 593px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p870{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p872{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 72px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: left;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p878{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p879{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p881{text-align: left;padding-left: 13px;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 13px;padding-right: 7px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: left;padding-left: 13px;padding-right: 16px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p886{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 13px;padding-right: 4px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -13px;}
.p889{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -12px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 7px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p894{text-align: left;padding-right: 36px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p898{text-align: left;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p904{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:141px;height:13px;}
.p905{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:284px;height:13px;}
.p906{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:352px;height:14px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p919{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p922{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;margin-top: 87px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p935{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 78px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p946{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 110px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 110px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -21px;}
.p951{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 99px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p959{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 166px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p962{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p973{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p975{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p977{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 13px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p983{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p984{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p986{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p988{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 599px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 228px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p999{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 128px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p1002{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1003{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1010{text-align: left;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 183px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1015{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 153px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1018{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p1019{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 173px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1022{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: left;margin-top: 158px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p1025{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1029{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1031{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1035{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1037{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1039{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1041{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1042{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 403px;margin-bottom: 0px;}
.p1043{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:492px;height:13px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:419px;height:13px;}
.p1046{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:151px;height:13px;}
.p1047{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:391px;height:13px;}
.p1048{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:157px;height:13px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 151px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 93px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1051{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1052{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1054{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:150px;height:13px;}
.p1055{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:85px;height:13px;}
.p1056{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:141px;height:14px;}
.p1057{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:419px;height:14px;}
.p1058{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1062{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1064{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 189px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: center;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1067{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1068{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1069{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1071{text-align: center;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1072{text-align: center;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1074{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1075{text-align: center;padding-left: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1076{text-align: center;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1077{text-align: center;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 344px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: justify;padding-right: 159px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 313px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 177px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:139px;height:18px;}
.p1086{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:139px;height:32px;}
.p1087{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:139px;height:17px;}
.p1088{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:139px;height:19px;}
.p1089{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:139px;height:16px;}
.p1090{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:139px;height:37px;}
.p1091{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:139px;height:14px;}
.p1092{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:139px;height:15px;}
.p1093{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 146px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 243px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1097{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:117px;height:24px;}
.p1098{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:117px;height:22px;}
.p1099{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:117px;height:54px;}
.p1100{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:148px;height:16px;}
.p1105{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:148px;height:37px;}
.p1106{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:148px;height:41px;}
.p1107{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:148px;height:19px;}
.p1108{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:148px;height:42px;}
.p1109{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 153px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 92px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: right;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1123{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1127{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 136px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1129{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 208px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1135{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 80px;padding-right: 134px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1145{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1146{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: left;padding-right: 219px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1162{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 217px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1164{text-align: center;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1165{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1166{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1167{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1168{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1169{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 172px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1174{text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 74px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1177{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 112px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: left;margin-top: 238px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p1182{text-align: right;padding-right: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1183{text-align: right;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 369px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 368px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 324px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 294px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 300px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 292px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 296px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 360px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 288px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 331px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 390px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 347px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td111{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td112{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 199px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 156px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td167{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 191px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 198px;vertical-align: bottom;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 333px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 239px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td187{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td192{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td193{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td194{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td195{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 165px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td204{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td205{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td206{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 250px;vertical-align: bottom;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td214{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td218{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td219{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;}
.td220{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td221{padding: 0px;margin: 0px;width: 205px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td222{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td225{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td227{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td229{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td231{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td232{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td233{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td234{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td235{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td236{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td237{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td247{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td248{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td249{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td250{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td251{padding: 0px;margin: 0px;width: 337px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td253{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td255{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td256{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td257{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td258{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td259{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td260{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td261{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td262{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td266{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td272{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td273{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td274{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td278{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td279{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td280{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td281{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-bottom: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-bottom: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-bottom: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-right: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-right: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-right: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-right: #385d8a 1px solid;border-bottom: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-bottom: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td293{border-right: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td294{border-right: #385d8a 1px solid;border-top: #385d8a 1px solid;border-bottom: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-right: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-right: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-bottom: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-right: #385d8a 1px solid;border-bottom: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-right: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-right: #385d8a 1px solid;border-top: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-right: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-right: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td304{border-right: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td305{border-bottom: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td306{border-right: #385d8a 1px solid;border-bottom: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td307{border-right: #385d8a 1px solid;border-bottom: #385d8a 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td313{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td314{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td317{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td320{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td321{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td323{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td324{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td325{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td326{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td327{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td329{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td330{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td331{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td332{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td333{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td334{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td335{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td336{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td337{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td338{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td339{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td340{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td341{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td342{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td344{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td345{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td347{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td348{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td350{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td351{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td352{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td353{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td354{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td355{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td356{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td357{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td358{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td359{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td361{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td362{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td363{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td364{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td365{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td366{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td370{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td371{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td372{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td373{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td374{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td375{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td376{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td377{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td378{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;}
.td379{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td380{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td381{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td382{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td383{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td384{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td385{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td386{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 180px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td387{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td388{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td389{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td390{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td391{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td392{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td393{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td394{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td395{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td396{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td397{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td398{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td399{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td400{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td401{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td402{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td403{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td404{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td405{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td406{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td407{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td408{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td409{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td410{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td411{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td412{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td413{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td414{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td415{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td416{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td417{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td418{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td419{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td420{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td421{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td422{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td423{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td424{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td425{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td426{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td427{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td428{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td429{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td430{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td431{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td432{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td433{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td434{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td435{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td436{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td437{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td438{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td439{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td440{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td441{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td442{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td443{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td444{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td445{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td446{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td447{padding: 0px;margin: 0px;width: 341px;vertical-align: bottom;}
.td448{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td449{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td450{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td451{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td452{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td453{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td454{border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td455{border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td456{border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td457{border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td458{border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td459{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td460{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td461{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td462{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td463{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td464{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td465{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td466{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td467{border-left: #000000 1px solid;border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td468{border-right: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td469{border-right: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td470{border-right: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td471{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td472{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td473{border-left: #ffc000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td474{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td475{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td476{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td477{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td478{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td479{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td480{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td481{border-left: #ffc000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td482{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td483{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td484{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td485{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td486{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td487{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td488{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td489{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td490{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td491{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td492{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td493{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td494{border-right: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td495{border-right: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td496{border-right: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td497{border-left: #92d050 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td498{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td499{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td500{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td501{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td502{border-left: #92d050 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td503{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td504{border-left: #ffc000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td505{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td506{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td507{border-left: #ffc000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td508{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td509{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td510{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td511{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td512{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td513{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td514{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td515{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td516{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td517{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td518{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td519{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td520{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td521{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td522{border-left: #000000 1px solid;border-right: #d4d4d4 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td523{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td524{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td525{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td526{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td527{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td528{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td529{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td530{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td531{border-left: #000000 1px solid;border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td532{border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td533{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td534{border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td535{border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td536{border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td537{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td538{border-left: #000000 1px solid;border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td539{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td540{border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td541{border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td542{border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td543{border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td544{border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td545{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td546{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td547{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td548{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td549{border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td550{border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td551{border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td552{border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td553{border-right: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td554{border-left: #000000 1px solid;border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td555{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td556{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td557{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td558{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td559{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td560{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td561{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td562{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td563{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td564{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td565{border-right: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td566{border-right: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td567{border-right: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td568{border-right: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td569{border-right: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td570{border-right: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td571{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td572{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td573{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td574{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td575{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td576{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td577{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td578{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td579{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td580{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td581{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td582{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td583{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td584{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td585{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td586{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td587{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td588{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td589{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td590{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td591{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td592{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td593{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td594{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td595{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td596{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td597{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td598{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td599{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td600{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td601{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td602{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td603{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td604{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td605{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td606{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td607{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td608{border-right: #92d050 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td609{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td610{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td611{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td612{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td613{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td614{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td615{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td616{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #d4d4d4 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td617{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td618{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #92d050 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;background: #92d050;}
.td619{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td620{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td621{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td622{border-right: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td623{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td624{border-right: #d4d4d4 1px solid;border-bottom: #ffc000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td625{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td626{border-right: #ffc000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td627{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td628{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td629{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td630{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td631{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td632{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td633{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td634{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td635{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td636{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td637{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td638{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td639{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td640{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td641{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}

.tr0{height: 22px;}
.tr1{height: 36px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 54px;}
.tr4{height: 18px;}
.tr5{height: 21px;}
.tr6{height: 38px;}
.tr7{height: 27px;}
.tr8{height: 28px;}
.tr9{height: 14px;}
.tr10{height: 17px;}
.tr11{height: 19px;}
.tr12{height: 15px;}
.tr13{height: 50px;}
.tr14{height: 20px;}
.tr15{height: 33px;}
.tr16{height: 9px;}
.tr17{height: 2px;}
.tr18{height: 16px;}
.tr19{height: 4px;}
.tr20{height: 13px;}
.tr21{height: 5px;}
.tr22{height: 12px;}
.tr23{height: 10px;}
.tr24{height: 3px;}
.tr25{height: 11px;}
.tr26{height: 23px;}
.tr27{height: 8px;}
.tr28{height: 7px;}
.tr29{height: 138px;}
.tr30{height: 116px;}
.tr31{height: 147px;}
.tr32{height: 1px;}
.tr33{height: 6px;}

.t0{width: 382px;margin-top: 14px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 148px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t3{width: 378px;margin-left: 113px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t4{width: 415px;margin-left: 76px;margin-top: 7px;font: 13px 'Arial';}
.t5{width: 415px;margin-left: 76px;font: 13px 'Arial';}
.t6{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t7{width: 378px;margin-left: 38px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t8{width: 378px;margin-left: 38px;font: 12px 'Arial';}
.t9{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t10{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t11{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t12{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 29px;font: 13px 'Arial';}
.t13{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 20px;font: bold 15px 'Arial';}
.t16{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t17{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t18{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t19{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t20{width: 321px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t21{width: 321px;margin-left: 95px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t23{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t24{width: 487px;font: 13px 'Arial';}
.t25{width: 321px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t27{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t28{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t29{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t30{width: 415px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t31{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t32{width: 415px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t33{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t34{width: 415px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t35{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Arial';}
.t36{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t37{width: 415px;margin-top: 7px;font: 13px 'Arial';}
.t38{width: 321px;margin-left: 161px;font: 12px 'Arial';}
.t39{width: 378px;margin-left: 104px;font: 13px 'Arial';}
.t40{width: 321px;margin-left: 161px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t42{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t43{width: 416px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t44{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t45{width: 322px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t46{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t47{width: 322px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t48{width: 321px;margin-left: 161px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t49{width: 416px;margin-left: 66px;font: 13px 'Arial';}
.t50{width: 379px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t51{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 28px;font: 13px 'Arial';}
.t52{width: 416px;margin-top: 28px;font: 15px 'Arial';}
.t53{width: 416px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t54{width: 416px;margin-top: 16px;font: italic 15px 'Arial';}
.t55{width: 487px;margin-left: 1px;font: bold 9px 'Arial';}
.t56{width: 400px;margin-left: 8px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t57{width: 417px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t58{width: 400px;margin-left: 9px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t59{width: 322px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t60{width: 321px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t61{width: 416px;font: 14px 'Arial';}
.t62{width: 322px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t63{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t64{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 13px;font: italic 15px 'Arial';}
.t65{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: italic 15px 'Arial';}
.t66{width: 323px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t67{width: 323px;margin-left: 66px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t68{width: 323px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t69{width: 323px;margin-left: 66px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t70{width: 322px;margin-top: 19px;font: italic 12px 'Arial';}
.t71{width: 415px;font: 14px 'Arial';}
.t72{width: 397px;margin-left: 18px;font: 15px 'Arial';}
.t73{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
.t74{width: 417px;margin-top: 29px;font: 12px 'Arial';}
.t75{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t76{width: 415px;margin-top: 34px;font: 12px 'Arial';}
.t77{width: 250px;font: bold 9px 'Arial';}
.t78{width: 426px;font: bold 12px 'Arial';}
.t79{width: 730px;font: 9px 'Arial';}
.t80{width: 731px;margin-top: 11px;font: 12px 'Arial';}
.t81{width: 731px;font: 12px 'Arial';}
.t82{width: 482px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t83{width: 730px;margin-top: 10px;font: 12px 'Arial';}
.t84{width: 730px;margin-left: 38px;font: 12px 'Arial';}
.t85{width: 388px;margin-top: 29px;font: bold 8px 'Arial';}
.t86{width: 416px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t87{width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 1px;font: 9px 'Arial';}
.t88{width: 416px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t89{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t90{width: 416px;margin-left: 4px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t91{width: 416px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t92{width: 417px;margin-top: 29px;font: 6px 'Calibri';}
.t93{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 10px;font: bold 8px 'Calibri';}
.t94{width: 482px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="p1dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B3831x1.jpg/" id="p1img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Havet och människan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Volym 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Delbetänkande av Miljömålsberedningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Stockholm 2020&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p4 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; kundservice@nj.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Omslagsfoto: Emma Nohrén, Miljömålsberedningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-25137-9&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;Till statsrådet Isabella Lövin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft9"&gt;Regeringen beslutade den 1 juli 2010 att tillkalla en parlamentarisk kommitté (dir. 2010:74) med uppdrag att lämna förslag till reger- ingen om hur miljökvalitetsmålen och Generationsmålet kan nås. Kommittén har antagit namnet Miljömålsberedningen (M 2010:04). Miljömålsberedningens övergripande uppdrag är att utveckla strate- gier med etappmål, styrmedel och åtgärder inom av regeringen prio- riterade områden. Arbetet ska genomföras i nära samarbete med näringsliv, ideella organisationer, kommuner samt myndigheter. Det övergripande uppdraget gäller till och med 2020. Beredningen kom- mer under denna tid att få tilläggsdirektiv i enlighet med regeringens prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Enligt tilläggsdirektiv som regeringen beslutade den 31 maj 2018 (dir. 2018:44) ska Miljömålsberedningen (M 2010:04) föreslå en stra- tegi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Strategin ska bidra till att relevanta delar av Generationsmålet och de berörda miljökvalitetsmålen nås, och därmed även bidra till genomförande av mål 14 i Agenda 2030 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Uppdraget skulle ursprungligen redovisas senast den 1 december 2020. Genom ett nytt beslut förlängdes uppdraget till att redovisas senast den 30 december 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Dåvarande riksdagsledamoten Emma Nohrén förordnades den 1 juni 2018 att vara ordförande i Miljömålsberedningen. Följande per- soner har varit ledamöter i kommittén under den aktuella utrednings- tiden: riksdagsledamöterna Elisabeth Falkhaven, Martin Kinnunen, Betty Malmberg, Magnus Manhammar, &lt;NOBR&gt;Kjell-Arne&lt;/NOBR&gt; Ottosson, Elin Segerlind, Hanna Westerén och Kristina Yngwe och tidigare riksdags- ledamoten Lars Tysklind. Från och med den 28 februari 2020 ent- ledigades riksdagsledamoten Hanna Westerén från uppdraget. Från och med den 10 mars 2020 entledigades riksdagsledamoten Kristina&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p13 ft11"&gt;Yngwe från uppdraget. Riksdagsledamöterna Marlene Burwick och Magnus Ek förordnades den 4 maj 2020 att vara ledamöter i kom- mittén.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;Följande personer förordnades den 1 december 2019 som experter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Miljömålsberedningen: hållbarhetschefen Björn Bergstrand, miljö- strategen och marinbiologen Annelie Brand, processledaren Carl Dahlberg, sektionschefen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Ann-Sofie&lt;/NOBR&gt; Eriksson, chefen Johan Florén, hållbarhetsstrategen Sara Gripstrand, fiskaren Tobias Hammar, stf. prefekten Joakim Hjelm, samordnaren Jessica Hjerpe Olausson, miljö- och vattenexperten Markus Hoffman, avdelningschefen Marie Hägglund, professorn Anders Ivarsson Westerberg, professorn Kerstin Johannesson, filosofie doktorn Sif Johansson, docenten Mikael Karlsson, professorn David Langlet, hållbarhetschefen Pär Larshans, miljöansvarige Fredrik Larsson, generalsekreteraren Karin Lexén, fiskevårdschefen Markus Lundgren, samordnaren Lisa Lundstedt, ordföranden Peter Ronelöv Olsson, filosofie doktorn Gustav Jakob Petersson, chefen Åsa Ranung, kocken och &lt;NOBR&gt;MSC-ambassadören&lt;/NOBR&gt; Frida Ronge, verksamhetsledaren Martin Sjöberg, vice ordföranden Erik Sjölander, enhetschefen Martin Sparr, seniorforskaren Thomas Sterner, verksamhetschefen Conrad Stralka, avdelningschefen Maria Svanholm, ansvariga miljöpolicy Jenny Svärd, filosofie doktorn Olle Torpman, samhällspolitiske chefen Jonas Vikman, kommunekologen och bio- logen Ellinor Waldemarsson, projektledaren Niclas Åberg, professorn Henrik Österblom och miljö- och hälsoskyddsinspektören Axel Österlind.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft11"&gt;Från och med den 5 mars 2020 entledigades ansvariga miljöpolicy Jenny Svärd som expert och samma dag förordnades filosofie doktorn Sophie Carler som expert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;Som huvudsekreterare förordnades Christine Annemalm den 4 oktober 2018. Samma dag förordnades Jorid Hammersland som sekreterare. Som sekreterare förordnades Gustav Jakob Petersson den 21 mars 2019. Som sekreterare förordnades Markus Larsson den 18 april 2019. Som sekreterare förordnades Hanna Nilo den 23 april 2019. Gustav Jakob Petersson entledigades som sekreterare från och med den 19 oktober 2019. Som sekreterare förordnades Therese Hansson den 20 december 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p11 ft10"&gt;Miljömålsberedningen har redovisat tidigare uppdrag i delbetän- kanden (SOU 2010:101, SOU 2011:34, SOU 2012:15, SOU 2012:38, SOU 2013:43, SOU 2014:50, SOU 2016:21 och SOU 2016:47).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Särskilda yttranden har lämnats av Magnus Ek, Martin Kinnunen, Betty Malmberg och &lt;NOBR&gt;Kjell-Arne&lt;/NOBR&gt; Ottosson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Härmed överlämnar Miljömålsberedningen betänkandet Havet och människan, SOU 2020:83.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft12"&gt;Stockholm i december 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft11"&gt;Emma Nohrén ordförande&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Marlene Burwick&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Magnus Manhammar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Magnus Ek&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Kjell-Arne&lt;/NOBR&gt; Ottosson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Elisabeth Falkhaven&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Elin Segerlind&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Martin Kinnunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Lars Tysklind&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Betty Malmberg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td1"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;/Christine Annemalm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Jorid Hammersland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Markus Larsson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Hanna Nilo&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td0"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Therese Hansson&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;P class="p24 ft8"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;43&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft16"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;49&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;Förslag till havsmiljölag ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;49&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;50&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;Förslag till lag om ändring av miljöbalken (1998:808) .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td3"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;53&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;(2010:900)................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_55"&gt;55&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_58"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_58"&gt;(1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_58"&gt;58&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft12"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;(1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. ..... 59&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;1.7 Förslag till förordning om ändring&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;i vattenförvaltningsförordningen (2004:660)........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_60"&gt;60&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_64"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_64"&gt;(2007:853) med instruktion för Kustbevakningen ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_64"&gt;64&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;(2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_65"&gt;65&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;1.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td12"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p31 ft19"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;(2007:1217) med instruktion för Exportkreditnämnden .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;66&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;1.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td12"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;(2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td9"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_67"&gt;67&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p33 ft20"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p34 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.12&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:452) med instruktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;för Strålsäkerhetsmyndigheten ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;69&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.13&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;för samhällsskydd och beredskap ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_70"&gt;70&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.14&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;undersökning ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_71"&gt;71&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;1.15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;(2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_73"&gt;73&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;1.16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft19"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;(2009:145) med instruktion för Tillväxtverket.....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;75&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;1.17&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft19"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;(2009:607) med instruktion för Konsumentverket..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_76"&gt;76&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;1.18&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft19"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;(2009:947) med instruktion för Kemikalieinspektionen .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_77"&gt;77&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;1.19&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;(2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen .................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_78"&gt;78&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;1.20&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;(2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_79"&gt;79&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;1.21&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;(2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_80"&gt;80&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_82"&gt;1.22&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_82"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_82"&gt;(2010:185) med instruktion för Trafikverket .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_82"&gt;82&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td15"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;1.23&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;(2010:186) med instruktion för Trafikanalys .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;83&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.24&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:1080) med instruktion för Styrelsen för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p37 ft17"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;internationellt utvecklingssamarbete (Sida) .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;84&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;1.25 Förslag till förordning om ändring i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p37 ft17"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;havsmiljöförordningen (2010:1341)......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;86&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.26&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_88"&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förslag till förordning om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p39 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_88"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;förordningen (2011:619) med instruktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_88"&gt;för Havs- och vattenmyndigheten .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_88"&gt;88&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;1.27&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;(2012:546) med instruktion för Boverket .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_95"&gt;95&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;1.28&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;(2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;96&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;1.29&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;(2012:990) med instruktion för Kommerskollegium ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;99&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_100"&gt;1.30&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_100"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_100"&gt;(2013:1020) med instruktion för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_100"&gt;Folkhälsomyndigheten .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_100"&gt;100&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;1.31&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;(2014:520) med instruktion för Statens&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;energimyndighet ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_101"&gt;101&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;1.32&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;(2014:1585) med instruktion för Riksantikvarieämbetet ... 102&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;1.33&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;(2015:527) med instruktion för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;Upphandlingsmyndigheten ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_103"&gt;103&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;1.34&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;(2015:1047) med instruktion för Statens skolverk .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;104&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p40 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.35&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_106"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:1048) med instruktion för Myndigheten för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_106"&gt;tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_106"&gt;106&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_107"&gt;1.36&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_107"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_107"&gt;(2017:868) med länsstyrelseinstruktion ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_107"&gt;107&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p32 ft17"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;1.37&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;(2020:57) med instruktion för Läkemedelsverket ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;111&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Innehåll&lt;SPAN style="padding-left:377px;"&gt;SOU 2020:83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft27"&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;113&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft3"&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;Uppdraget .............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;113&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_114"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft3"&gt;&lt;A href="#page_114"&gt;Detta uppdrag .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_114"&gt;114&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;Miljömålsberedningens övergripande uppgift&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;är att föreslå strategier inom prioriterade områden............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;116&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;2.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;Generella utgångspunkter för formulering&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;av strategier och etappmål i miljömålssystemet .. 116&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft3"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;Avgränsningar.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;117&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;Kostnadseffektiva styrmedel och åtgärder..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;124&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;2.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft3"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;Dialog och samråd ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;125&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;2.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft3"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;Expertgruppen ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;125&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;2.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft3"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;Underlagsrapporter ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;125&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p43 ft27"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;Problemets omfattning och allvar ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;127&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;Finns det då hopp för havets miljö? ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;127&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td21"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;Hur allvarligt är läget för havets miljö?...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;129&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Styrningen av havsmiljöarbetet står inför stora&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;utmaningar ............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_132"&gt;132&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_138"&gt;3.4 Svårt att beräkna värdet av havet .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_138"&gt;138&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_141"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Nollalternativet – vad händer om ingen förändring görs?.... 141&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p46 ft16"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p42 ft16"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;De nationella miljömålen ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;143&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Miljömålssystemet och dess kontext har förändrats&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;och utvecklats över åren.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_143"&gt;143&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_148"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Miljökvalitetsmålen är utgångspunkten&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;&lt;A href="#page_148"&gt;för mål- och resultatstyrning av miljöarbetet .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_148"&gt;148&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_148"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;&lt;A href="#page_148"&gt;Miljömålen – vad är det som ska uppnås? ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_148"&gt;148&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p41 ft3"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;De 16 miljökvalitetsmålen....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;150&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;4.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;Sveriges rådighet över måluppfyllelsen................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_150"&gt;150&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;4.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;Om miljökvalitetsmålens preciseringar ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;151&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;kust och skärgård...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;152&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;&lt;A href="#page_153"&gt;4.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_153"&gt;Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning ...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_153"&gt;153&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Miljökvalitetsmålet Levande sjöar&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;och vattendrag .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_154"&gt;154&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;4.4.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;156&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;4.4.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_157"&gt;157&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;&lt;A href="#page_158"&gt;4.4.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_158"&gt;Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan ...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_158"&gt;158&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;4.4.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;Etappmål ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;159&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Riksdagen använder miljömålen som mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;i utgiftsområde 20 .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_160"&gt;160&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Miljökvalitetsmålen i förordningen om miljöledning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;i statliga myndigheter ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;161&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Generationsmålet och miljökvalitetsmålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;i myndigheters instruktioner................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_162"&gt;162&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_164"&gt;4.8 Resultatredovisningen ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_164"&gt;164&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Naturvårdsverket samordnar genomförande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;uppföljning och utvärdering .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;166&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_167"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Åtta myndigheter har också ansvar för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_167"&gt;samordning och uppföljning och utvärdering .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_167"&gt;167&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;4.8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;Myndigheter med uppgift att hjälpa till&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;med information ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;168&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Miljökvalitets- och etappmålen följs upp varje&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;år .............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;168&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;4.8.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;Den regionala uppföljningen varje år ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;169&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;4.8.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;En fördjupad utvärdering vart fjärde år................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;169&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;4.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;Andra aktörer med uppgifter i miljömålssystemet .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;170&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;4.9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;RUS – Regionalt arbete med miljömålen.............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;170&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;4.9.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;Miljömålsrådet .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_171"&gt;171&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;4.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;Aktörer utan formella uppgifter i miljömålssystemet ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;4.10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;Kommunala myndigheter på regional nivå ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;4.10.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;Kommunala myndigheter på lokal nivå................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;4.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;Näringslivet ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_174"&gt;174&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;Det nationella havsmiljöarbetet – några&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft27"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;konstitutionella utgångspunkter.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;177&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft3"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;Regeringsformen ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;178&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;5.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;Regeringsformen om hållbar utveckling..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;178&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Regeringsformen om Sveriges medlemskap i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;Europeiska unionen och internationella&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;organisationer........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;179&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Regeringsformen om vilka bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;som ska regleras i lag .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_179"&gt;179&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;De offentliga myndigheterna...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;180&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;5.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;Om samverkan mellan offentliga myndigheter...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;181&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td32"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;Kort om de statliga myndigheterna under regeringen .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;183&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;5.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;Målet för den statliga förvaltningspolitiken ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;184&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Många statliga myndigheter har uppgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;i genomförandet av havsmiljöpolitiken................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_184"&gt;184&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;Kommuner, regioner och det kommunala självstyret ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_187"&gt;187&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft16"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;EU och havsmiljöarbetet...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;189&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;EU har olika grader av befogenheter...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_190"&gt;190&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;6.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p42 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;EU-förordningar&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_191"&gt; och &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;EU-direktiv ......................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;191&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_192"&gt;6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td5"&gt;&lt;P class="p41 ft3"&gt;&lt;A href="#page_192"&gt;Art- och habitatdirektivet ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_192"&gt;192&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Sveriges implementering av art-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;och habitatdirektivet .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;194&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;6.3 Fågeldirektivet ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;197&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;6.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;Sveriges implementering av fågeldirektivet .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;198&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Andra rättsakter och strategier&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;inom biodiversitetsområdet .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;198&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;6.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;Förordningen om invasiva främmande arter .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;198&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Förordningen om inrättandet av ett program&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;för miljö- och klimatpolitik (LIFE).....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_199"&gt;199&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;EU:s strategi för biologisk mångfald fram till&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;2020........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;200&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;6.5 EU:s vattenpolitik ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;200&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td43"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;6.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td44"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;Sveriges implementering av vattendirektivet.......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;203&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td45"&gt;&lt;P class="p56 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td45"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;6.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;Prioämnesdirektivet ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p57 ft17"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;207&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p56 ft12"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;6.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;Avloppsdirektivet ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p57 ft17"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;207&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_208"&gt;6.6 Havsmiljödirektivet ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p57 ft17"&gt;&lt;A href="#page_208"&gt;208&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Sveriges implementering&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;av havsmiljödirektivet............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_211"&gt;211&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;6.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;Den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;217&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;6.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;GFP i Sverige .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;220&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;6.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td48"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;6.8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;Nitratdirektivet......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;224&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;6.8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;GJP i Sverige ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_225"&gt;225&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;6.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td48"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;EU:s integrerade maritima politik .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_226"&gt;226&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;6.9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;Havsplaneringsdirektivet ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;228&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Sveriges implementering&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;av havsplaneringsdirektivet ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_229"&gt;229&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;6.10 Sjöfart.....................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;230&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p58 ft12"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;6.10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;Mottagningsdirektivet...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;230&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p58 ft12"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;6.10.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;Svaveldirektivet......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;231&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p58 ft12"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;6.10.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;AFS-förordningen .................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_231"&gt;231&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Förordningen om påskyndat införande av krav&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;på dubbelskrov för oljetankfartyg ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;232&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;6.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Kemikaliepolitiken................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;6.11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Reach-förordningen ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;6.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;Avfallspolitiken och marint skräp........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;234&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;6.12.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;Avfallsdirektivet ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_234"&gt;234&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;6.12.2 Direktivet om deponering av avfall ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;235&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Direktivet om minskad förbrukning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;av plastbärkassar ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;236&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Meddelande om cirkulär ekonomi&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;och reviderat avfallspaket ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;237&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;6.12.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;Engångsplastdirektivet ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;238&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p60 ft12"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;6.13 EU:s ramprogram för forskning och innovation –&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;Horisont 2020 .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_238"&gt;238&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;6.13.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;Inspire-direktivet...................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;239&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;6.14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;Andra &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;EU-direktiv&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_240"&gt; och förordningar som är av relevans&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;för havspolitiken...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;240&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;6.14.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;MKB-direktivet .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;240&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;6.14.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;Takdirektivet .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_240"&gt;240&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;6.14.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft19"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;Industriutsläppsdirektivet (IED).........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;241&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;6.14.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;Fritidsbåtsdirektivet..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;242&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;6.15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;En europeisk grön giv ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_244"&gt;244&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft16"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;Internationella aktörer och regelverk i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft16"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;havsmiljöarbetet ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;Vikten av internationellt samarbete i havsmiljöarbetet......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_247"&gt;247&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;FN-systemet .........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;248&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;FN:s generalförsamling och FN:s&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;generalsekreterare .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_248"&gt;248&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;7.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p42 ft19"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;FN:s miljöprogram och FN:s miljöförsamling ...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_250"&gt;250&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;7.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_251"&gt;251&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;(FAO)....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;252&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;7.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;Unesco ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;252&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;7.2.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;Agenda 2030 ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;254&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;7.3 FN konventioner – ett urval ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;254&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;7.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;FN:s havsrättskonvention ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;254&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;7.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;Konventionen om biologisk mångfald.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_257"&gt;257&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p48 ft12"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;7.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;Klimatkonventionen .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_259"&gt;259&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Konventioner under Internationella&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;sjöfartsorganisationen...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;260&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;7.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;Londonkonventionen ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;262&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Bonn-konventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_263"&gt; om skydd för flyttande&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td33"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;djur .........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_263"&gt;263&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;7.3.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;Världsarvskonventionen .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;264&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Baselkonventionen om gränsöverskridande&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;transporter av avfall...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;264&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Stockholmskonventionen om långlivade&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;organiska föreningar .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;265&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;7.3.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;Luftvårdskonventionen ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;265&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;7.3.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft19"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;ESBO-konventionen&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_265"&gt; och &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;SEA-protokollet ........&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;265&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;7.3.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;Århuskonventionen ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;266&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Andra internationella konventioner och organisationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;– ett urval...............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;266&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;7.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;Våtmarkskonventionen .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_266"&gt;266&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;7.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;Internationella naturvårdsunionen .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;267&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;7.5 Havsregionala samarbeten....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;268&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;7.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;Helsingforskonventionen och Helcom................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_268"&gt;268&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;7.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;Ospar-konventionen .............................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;270&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Helcom och Ospars framväxt och nuvarande&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td57"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;roll ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;272&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p61 ft12"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;7.5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;Arktiska rådet ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;275&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p61 ft12"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;7.5.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;Nordiska ministerrådet .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p61 ft12"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;7.5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;Regionalt samarbete – en integrerad del&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td57"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;av åtgärdsarbetet ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_278"&gt;278&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td58"&gt;&lt;P class="p61 ft16"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td58"&gt;&lt;P class="p61 ft16"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;klimatförändringarna................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;281&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Havets miljötillstånd avgör hur allvarliga effekterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;av klimatförändringarna blir.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_282"&gt;282&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Mål och målkonflikter inom havsmiljöpolitiken och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;klimatpolitiken ......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_283"&gt;283&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td4"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;Vad har regeringen sagt om klimat och havet? ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;284&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;&lt;A href="#page_286"&gt;8.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_286"&gt;Hur kommer havet utvecklas med ett ändrat klimat? ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_286"&gt;286&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td4"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;8.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;Åtgärder kan minska effekterna av klimatförändringar .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;293&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Havsmiljö måste integreras i den offentliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;förvaltningens arbete med klimat ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_296"&gt;296&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft16"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;9 Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning. 301&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Vad är ekosystemansatsen och ekosystembaserad&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;förvaltning? ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;301&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;9.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;Ekosystemansatsen utgår från en helhetssyn ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;302&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;9.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;Ekosystembaserad havsmiljöförvaltning..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;309&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_315"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Många begrepp länkar till ekosystembaserad&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_315"&gt;förvaltning ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_315"&gt;315&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;9.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;Ekosystemansatsen och miljömålssystemet ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_323"&gt;323&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_324"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Reglering av ekosystemansatsen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p42 ft17"&gt;&lt;A href="#page_324"&gt;ekosystembaserad förvaltning i författningar .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_324"&gt;324&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p48 ft17"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;9.1.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p42 ft12"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;Dokument om tillämpning&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td33"&gt;&lt;P class="p42 ft3"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;av ekosystemansatsen ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;326&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Beslutsstöd och verktyg för ekosystembaserad&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;förvaltning .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;326&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;Utmaningar i genomförandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;av ekosystembaserad förvaltning .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;329&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;9.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;Överväganden och förslag....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;335&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_336"&gt;9.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_336"&gt;Ekosystemansatsen behöver regleras i lag ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_336"&gt;336&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_338"&gt;9.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;&lt;A href="#page_338"&gt;Ekosystembaserad förvaltning ska genomsyra&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_338"&gt;strategin för bevarande och hållbart nyttjande&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_338"&gt;av havet och dess resurser.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_338"&gt;338&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft16"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;Agenda 2030 och mål 14.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;343&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;Agenda 2030 och de globala målen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;för hållbar utveckling............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;343&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_346"&gt;10.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_346"&gt;Agenda 2030 och hållbarhetsmål 14 i Sverige .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_346"&gt;346&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td60"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_346"&gt;10.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_346"&gt;Agenda &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_346"&gt;2030-delegationen ...................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_346"&gt;346&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_348"&gt;10.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_348"&gt;Hur har Agenda 2030 implementerats formellt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_348"&gt;i den statliga förvaltningen – hittills? ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_348"&gt;348&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_348"&gt;10.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_348"&gt;Kommuner och regioner utgår ofta från&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_348"&gt;Agenda 2030 ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_348"&gt;348&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;10.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;Agenda 2030 och bolag med statligt ägande........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;349&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_350"&gt;10.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_350"&gt;Uppföljning av genomförande av Agenda 2030..&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_350"&gt;350&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td60"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_351"&gt;10.2.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td61"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_351"&gt;Sverige tog initiativ till FN:s havskonferens .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_351"&gt;351&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;10.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;Agenda 2030 ska vara vägledande för arbetet i EU................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;352&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;10.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;Agenda 2030 och konventionerna Helcom och Ospar ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;353&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_354"&gt;10.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_354"&gt;Agenda 2030 i Nordiska ministerrådet och Nordiska&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_354"&gt;rådet.......................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_354"&gt;354&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_354"&gt;10.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_354"&gt;Regeringen har föreslagit att riksdagen ska besluta&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_354"&gt;om ett mål för Agenda 2030 ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_354"&gt;354&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;10.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;Miljömålen konkretiserar den miljömässiga&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;dimensionen i Agenda 2030 .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;357&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;10.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;Mål 14 Hav och marina resurser och de havsanknutna&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;miljökvalitetsmålen ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;359&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;10.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;Hållbarhetsmål 14 är integrerat i arbetet med att nå&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;målen för havsmiljön ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_361"&gt;361&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft27"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft16"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;och andra mätetal ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_365"&gt;365&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;Flera olika aktörer beslutar om mål, preciseringar&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;av målen och mått på måluppfyllelse ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;366&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;11.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;Närmare om mål och resultatmätning av tillståndet&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;i havsmiljön ...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;369&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;11.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;Begrepp som används i uppföljning&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;och utvärdering av resultaten i förhållande&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;till målen.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;369&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;11.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;Översikt över mål, preciseringar, kriterier&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;och indikatorer i de olika målsystemen................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;371&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_374"&gt;11.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_374"&gt;Miljökvalitetsmålen ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_374"&gt;374&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;11.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;Målet God miljöstatus – EU:s&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;havsmiljödirektiv ...................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_384"&gt;384&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;11.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;Målet God ekologisk och kemisk status –&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;EU:s vattendirektiv ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_390"&gt;390&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;11.2.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;Målet Gynnsam bevarandestatus – EU:s art-&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;och habitatdirektiv.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_393"&gt;393&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;11.2.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;Målet om Maximal hållbar avkastning (MSY)&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;– EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP)...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_395"&gt;395&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;11.2.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft19"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;Helcoms aktionsplan för Östersjön (BSAP).......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;396&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;11.2.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;Ospars miljöstrategi för Nordostatlanten ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_398"&gt;398&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;11.2.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;Mål 14 Hav och marina resurser&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;i Agenda 2030.........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;400&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;11.2.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;Aichimålen – Konventionen om biologisk&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;mångfald (CBD).....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;401&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_403"&gt;11.2.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_403"&gt;En svensk maritim strategi....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_403"&gt;403&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;11.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;Överlapp, harmonisering och gap........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;404&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;11.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;Inom miljömålssystemet .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_404"&gt;404&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_406"&gt;11.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_406"&gt;Mellan miljömålen och annan uppföljning ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_406"&gt;406&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;11.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;Resultatredovisning och rapportering .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_409"&gt;409&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;11.5 Överväganden och förslag....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;417&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Tydligare preciseringar av mål för havets&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;miljötillstånd..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_420"&gt;420&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Problemets allvar försvinner i uppföljningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;och utvärderingen av miljömålen .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;429&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft16"&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;Miljökvalitetsnormer.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_439"&gt;439&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;12.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft19"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_441"&gt;441&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;12.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;Vem träffas av miljökvalitetsnormerna? ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;443&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;12.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;Miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_443"&gt;443&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_444"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Miljökvalitetsnormer enligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_444"&gt;havsmiljödirektivet................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_444"&gt;444&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;12.2 Från &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;EU-direktiv&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_445"&gt; till miljökvalitetsnorm............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;445&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;12.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;Vattendirektivet ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_445"&gt;445&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;&lt;A href="#page_448"&gt;12.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_448"&gt;Havsmiljödirektivet ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_448"&gt;448&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_450"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Tillstånds-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_450"&gt; påverkans- och belastningsnormer... 450&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_452"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Naturvårdsdirektiven art- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_452"&gt;habitatdirektivet och fågeldirektivet ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_452"&gt;452&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;12.3 Åtgärdsprogram enligt 5 kap. miljöbalken..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_453"&gt;453&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p63 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Miljökvalitetsnormer för kust och hav – en del av ett rättsligt system vid tillämpning i tillsyn, prövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;och planläggning...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_454"&gt;454&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;A href="#page_455"&gt;12.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_455"&gt;Tillstånd och tillsyn ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_455"&gt;455&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p37 ft19"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;12.4.2 Fysisk planering av kust och hav..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;456&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;12.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;Överlappande direktiv ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_456"&gt;456&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;A href="#page_457"&gt;12.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_457"&gt;Den gemensamma fiskeripolitiken ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_457"&gt;457&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_458"&gt;12.5 Överväganden och förslag....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_458"&gt;458&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;12.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;Harmonisering av miljökvalitetsnormer..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_461"&gt;461&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_468"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Utformning och beslut om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_468"&gt;miljökvalitetsnormer.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_468"&gt;468&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_477"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft27"&gt;&lt;A href="#page_477"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete.............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_477"&gt;477&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;13.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;Havsmiljön ............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;478&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;13.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;Havsmiljödirektivets bestämmelser&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;om åtgärdsprogram................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_478"&gt;478&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_480"&gt;13.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_480"&gt;Havsmiljöförordningen om åtgärdsprogram .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_480"&gt;480&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;13.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;Vattenmiljön..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;486&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Vattendirektivets bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;om åtgärdsprogram................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_486"&gt;486&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_487"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Vattenförvaltningsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_487"&gt;om åtgärdsprogram................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_487"&gt;487&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;13.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;5 kap. miljöbalken om åtgärdsprogram ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_490"&gt;490&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft19"&gt;&lt;A href="#page_491"&gt;13.3.1 Formella krav på åtgärdsprogrammets innehåll...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_491"&gt;491&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_492"&gt;13.3.2 Åtgärdsprogram riktar sig till myndigheter&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_492"&gt;och kommuner.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_492"&gt;492&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;13.3.3 Åtgärdsprogram är inte bindande för enskilda ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_493"&gt;494&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_494"&gt;13.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_494"&gt;Innehållet i programmen ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_494"&gt;494&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_494"&gt;13.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_494"&gt;Åtgärdsprogrammet för havsmiljön .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_494"&gt;494&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;13.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft19"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;Åtgärdsprogrammen för vattendistrikten............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_499"&gt;499&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_501"&gt;13.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_501"&gt;Nya åtgärdsprogram..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_501"&gt;501&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_502"&gt;13.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_502"&gt;Hur långt har man kommit?.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_502"&gt;502&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_503"&gt;13.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_503"&gt;Överlappning med andra åtgärdsprogram och sektorer .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_503"&gt;503&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_505"&gt;13.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_505"&gt;Övrigt åtgärdsarbete .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_505"&gt;505&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;13.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;Kritik mot åtgärdsprogrammen ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;507&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;13.8.1 Genomförandeunderskott, särskilt på land .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_507"&gt;507&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;13.8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;Ett svagt styrmedel................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_508"&gt;508&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;13.8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;Det saknas finansiering .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;510&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;13.8.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;Brister i innehållet .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_510"&gt;510&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_511"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kommissionens kritik av de svenska&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_511"&gt;åtgärdsprogrammen...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_511"&gt;511&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_511"&gt;13.9 Överväganden och förslag ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_511"&gt;511&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_512"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Det behövs ett gemensamt åtgärdsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_512"&gt;för havs- och vattenmiljön ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_512"&gt;512&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringen ska besluta om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;åtgärdsprogrammet................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_513"&gt;513&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;&lt;A href="#page_514"&gt;13.9.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_514"&gt;Underlag och förslag till åtgärdsprogrammet .....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_514"&gt;515&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;&lt;A href="#page_515"&gt;13.9.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;&lt;A href="#page_515"&gt;Uppgifterna ska framgå av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_515"&gt;länsstyrelseinstruktionen......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_515"&gt;515&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_517"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Samordning av åtgärdsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_517"&gt;på länsstyrelserna ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_517"&gt;517&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;13.9.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;Finansiering av åtgärdsprogrammet.....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_519"&gt;519&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft16"&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;Ingen gödning till havet............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;521&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;14.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;Övergödning påverkar alla havets funktioner ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_521"&gt;521&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_522"&gt;14.1.1 Vad är övergödning och varifrån kommer&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_522"&gt;den? ........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_522"&gt;522&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;14.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;Övergödningsproblem har behandlats i flera&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;utredningar och regeringsuppdrag ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_523"&gt;523&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;14.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;Övergödningens effekter i kust och hav .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_524"&gt;524&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_527"&gt;14.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_527"&gt;Mål för att minska övergödningen och mål för havets&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_527"&gt;tillstånd&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_527"&gt;..................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_527"&gt;527&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_527"&gt;14.4.1 Mål för havets tillstånd .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_527"&gt;527&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;14.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;Mål för livsmedelspolitiken ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;533&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;14.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;Når vi målen för övergödning?............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_533"&gt;533&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_534"&gt;14.5.1 Preciseringen Påverkan på havet ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_534"&gt;534&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft19"&gt;&lt;A href="#page_538"&gt;14.5.2 Preciseringen Tillstånd i kustvatten.....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_538"&gt;538&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;14.5.3 Preciseringen Tillståndet i havet ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_540"&gt;540&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;14.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;Projektioner och scenarier till 2100.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_544"&gt;544&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_545"&gt;14.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_545"&gt;Utveckling över tid ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_545"&gt;545&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_548"&gt;14.6.2 Modeller för utvecklingen av övergödningen......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_548"&gt;548&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_550"&gt;14.6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_550"&gt;Effekter av klimatförändringen............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_550"&gt;550&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;14.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;Fosfor och kväveflöden – källor till övergödning ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_551"&gt;551&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_552"&gt;14.7.1 Olika typer av källor .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_552"&gt;552&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_553"&gt;14.7.2 Fördelning mellan källor nationellt......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_553"&gt;553&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_554"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Tillförsel till havet från övriga länder runt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_554"&gt;Östersjön ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_554"&gt;554&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;&lt;A href="#page_555"&gt;14.7.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_555"&gt;Fosforflödet...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_555"&gt;555&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;&lt;A href="#page_558"&gt;14.7.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_558"&gt;Kväveflödet............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_558"&gt;558&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_560"&gt;14.8 Reglering av verksamheter som bidrar till övergödning ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_560"&gt;560&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_560"&gt;14.8.1 Internationella överenskommelser och avtal.......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_560"&gt;560&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_561"&gt;14.8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_561"&gt;EU-rätten&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_561"&gt; är central ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_561"&gt;561&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_562"&gt;14.8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_562"&gt;Miljöbalken är grunden .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_562"&gt;562&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_566"&gt;14.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_566"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärder ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_566"&gt;566&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;14.9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;Vattenförvaltningens åtgärdsprogram..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_567"&gt;567&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_570"&gt;14.9.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_570"&gt;Havsmiljöförvaltningens åtgärdsprogram............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_570"&gt;570&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_571"&gt;14.9.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_571"&gt;Kommunala åtgärdsplaner ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_571"&gt;571&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_571"&gt;14.9.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_571"&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_571"&gt;571&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_573"&gt;14.9.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_573"&gt;Lokala åtgärdssamordnare.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_573"&gt;573&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_574"&gt;14.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_574"&gt;Finansiering av åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td69"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_574"&gt;Ingen övergödning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_574"&gt;574&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_574"&gt;14.10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_574"&gt;Vad kostar det att åtgärda övergödningen? .........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_574"&gt;574&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_575"&gt;14.10.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_575"&gt;Nationell statlig finansiering av åtgärder för&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_575"&gt;att nå Ingen övergödning ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_575"&gt;575&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;14.10.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;Ersättningar ur landsbygdsprogrammet...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_577"&gt;577&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_579"&gt;14.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_579"&gt;Jordbruket är en viktig aktör för att nå Ingen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_579"&gt;övergödning...........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_579"&gt;579&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_580"&gt;14.11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_580"&gt;EU:s jordbrukspolitik ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_580"&gt;580&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_584"&gt;14.11.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_584"&gt;Regleringar av jordbrukets tillförsel&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_584"&gt;av växtnäringsämnen .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_584"&gt;584&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;14.11.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;Jordbrukets struktur bidrar till regionalt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;överskott av växtnäringsämnen ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_591"&gt;591&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_595"&gt;14.11.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_595"&gt;Ett mer effektivt utnyttjande&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_595"&gt;av växtnäringsämnen i stallgödsel.........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_595"&gt;595&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_596"&gt;14.11.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_596"&gt;Beroendet av mineralgödsel ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_596"&gt;596&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_599"&gt;14.11.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_599"&gt;Hästhållning är oftast inte jordbruksföretag .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_599"&gt;599&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_600"&gt;14.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_600"&gt;Import av livsmedel och konsumtion ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_600"&gt;600&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;14.13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;Kommunala &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;VA-anläggningar..............................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;601&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;14.13.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;Regleringar av &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;VA-sektorn ...................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_601"&gt;601&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_602"&gt;14.13.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_602"&gt;Avloppsslam är en resurs för återföring&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_602"&gt;av fosfor och kväve ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_602"&gt;602&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_607"&gt;14.13.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_607"&gt;Dagvatten ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_607"&gt;607&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;&lt;A href="#page_608"&gt;14.13.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_608"&gt;Läckande ledningsnät och bräddningar................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_608"&gt;608&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_609"&gt;14.14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_609"&gt;Små och enskilda avlopp.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_609"&gt;609&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_612"&gt;14.15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_612"&gt;Näringsförluster från skog och skogsbruk..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_612"&gt;612&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_614"&gt;14.16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td70"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_614"&gt;Mer stöd till innovation och teknikutveckling&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;&lt;A href="#page_614"&gt;efterfrågas..............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_614"&gt;614&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_614"&gt;14.16.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_614"&gt;Teknikomställning inom lantbruket ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_614"&gt;614&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_617"&gt;14.16.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_617"&gt;Utveckling av teknik för fosfor&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_617"&gt;och kväveåterföring från slam ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_617"&gt;617&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_617"&gt;14.16.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_617"&gt;Produktion av biogas och biogödsel kan bidra&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_617"&gt;till minskad övergödning ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_617"&gt;617&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;14.16.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;Vattenbruk och blå fånggrödor............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_621"&gt;621&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_623"&gt;14.16.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_623"&gt;Teknik för att minska storskalig&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_623"&gt;internbelastning.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_623"&gt;623&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_624"&gt;14.17&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_624"&gt;Fiskförvaltningen kan lindra effekter av övergödning i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;&lt;A href="#page_624"&gt;kust och hav ..........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_624"&gt;624&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_624"&gt;14.17.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_624"&gt;Stor rovfisk är viktigt ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_624"&gt;624&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;14.17.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;Fiske på nya arter ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;627&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;14.18&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;Överväganden och förslag....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_627"&gt;627&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_629"&gt;14.18.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_629"&gt;Ett helhetsgrepp på styrmedel och åtgärder&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_629"&gt;för att nå Ingen övergödning................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_629"&gt;629&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_636"&gt;14.18.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_636"&gt;Mål för minskad övergödning ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_636"&gt;636&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_642"&gt;14.18.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_642"&gt;Öka återföringen av fosfor och kväve..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_642"&gt;642&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;14.18.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;Minimera tillförsel av fosfor och kväve&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;till mark och vatten ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_658"&gt;658&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_681"&gt;14.18.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft19"&gt;&lt;A href="#page_681"&gt;Minska effekterna av övergödning och snabba&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_681"&gt;på återhämtningstakten.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_681"&gt;681&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_685"&gt;15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p65 ft16"&gt;&lt;A href="#page_685"&gt;Farliga ämnen .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_685"&gt;685&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_686"&gt;15.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p65 ft17"&gt;&lt;A href="#page_686"&gt;Problemets omfattning och dess orsaker............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_686"&gt;686&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_686"&gt;15.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_686"&gt;Miljögifter i haven är inget nytt problem ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_686"&gt;686&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_686"&gt;15.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_686"&gt;Gamla synder och förorenade sediment ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_686"&gt;686&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_687"&gt;15.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_687"&gt;Olika källor och flöden.........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_687"&gt;687&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_688"&gt;15.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;A href="#page_688"&gt;Global produktion och handel .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_688"&gt;688&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_689"&gt;15.1.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_689"&gt;Skador ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_689"&gt;689&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_689"&gt;15.1.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td66"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;&lt;A href="#page_689"&gt;Samhällsekonomiska kostnader ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_689"&gt;689&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_690"&gt;15.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td70"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;&lt;A href="#page_690"&gt;Farliga ämnen i havsmiljön ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_690"&gt;690&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;&lt;A href="#page_693"&gt;15.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td70"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;&lt;A href="#page_693"&gt;Miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Hav i balans samt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;&lt;A href="#page_693"&gt;levande kust och skärgård ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_693"&gt;693&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_693"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och dess&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_693"&gt;preciseringar...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_693"&gt;693&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_694"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Kopplingar till miljökvalitetsmålet Hav&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_694"&gt;i balans samt levande kust och skärgård...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_694"&gt;694&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;&lt;A href="#page_695"&gt;15.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_695"&gt;Strategin ”På väg mot en giftfri vardag”...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_695"&gt;695&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;&lt;A href="#page_696"&gt;15.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_696"&gt;Nås målet om en giftfri miljö?..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_696"&gt;696&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_697"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Ny strategi ”Giftfritt från början” och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_697"&gt;till nya etappmål.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_697"&gt;697&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_698"&gt;15.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_698"&gt;Tillståndet i haven .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_698"&gt;698&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;&lt;A href="#page_698"&gt;15.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;&lt;A href="#page_698"&gt;Status i kustvatten .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_698"&gt;698&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;&lt;A href="#page_699"&gt;15.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_699"&gt;Status i utsjövatten ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_699"&gt;699&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_700"&gt;15.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_700"&gt;Lagstiftning och allmänna principer ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_700"&gt;700&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_700"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Allmänna principer som tillämpas inom&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_700"&gt;kemikalielagstiftningen .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_700"&gt;700&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_701"&gt;15.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_701"&gt;Den globala dimensionen......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_701"&gt;701&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_704"&gt;15.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_704"&gt;EU:s kemikalieregler .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_704"&gt;704&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_712"&gt;15.5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_712"&gt;Svensk kemikalielagstiftning.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_712"&gt;712&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_718"&gt;15.5.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_718"&gt;Aktörer på kemikalieområdet ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_718"&gt;718&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_720"&gt;15.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_720"&gt;Miljöövervakning och omvärldsbevakning..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_720"&gt;720&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_721"&gt;15.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_721"&gt;Pågående och genomförda åtgärder.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_721"&gt;721&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_725"&gt;15.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_725"&gt;Särskilda frågor och utmaningar ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_725"&gt;725&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_725"&gt;15.8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_725"&gt;Klimatförändringar................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_725"&gt;725&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_725"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Läkemedelsrester kommer ut i havs-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_725"&gt;och vattenmiljön ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_725"&gt;725&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_726"&gt;15.8.3 Kommunala avloppsreningsverk renar inte allt ...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_726"&gt;726&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_728"&gt;15.8.4 Båtbottenfärger påverkar i grunda vikar ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_728"&gt;728&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;&lt;A href="#page_728"&gt;15.8.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_728"&gt;Fritidsbåtar och tvåtaktsmotorer .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_728"&gt;728&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;&lt;A href="#page_729"&gt;15.8.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_729"&gt;Miljögifter i Östersjöfisk ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_729"&gt;729&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_729"&gt;15.8.7 Forskning och kunskap om farliga ämnen...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_729"&gt;729&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;&lt;A href="#page_730"&gt;15.9 Överväganden och förslag ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_730"&gt;730&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_731"&gt;15.9.1 Det behövs tuffa internationella regelverk ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_731"&gt;731&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_732"&gt;15.9.2 Sverige ska driva på utvecklingen inom EU.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_732"&gt;732&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_733"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Kopplingen mellan miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_733"&gt;skärgård förstärks ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;A href="#page_733"&gt;733&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_734"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Regeringen bör besluta om nya etappmål om farliga ämnen och det finns behov av fler etappmål med fokus på farliga ämnen i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_734"&gt;havsmiljön..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_734"&gt;734&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_735"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Miljökvalitetsnormer för grupper av farliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;&lt;A href="#page_735"&gt;ämnen.....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_735"&gt;735&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_737"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Ett fortsatt åtgärdsarbete mot farliga ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_737"&gt;och läkemedelsrester i avloppsvatten ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_737"&gt;737&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;&lt;A href="#page_739"&gt;16&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft16"&gt;&lt;A href="#page_739"&gt;Marint skräp............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;&lt;A href="#page_739"&gt;739&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_739"&gt;16.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_739"&gt;Problemet med marint skräp ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_739"&gt;739&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_740"&gt;16.1.1 Plastskräp påverkar djur, människor&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_740"&gt;och näringsliv ........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_740"&gt;740&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_741"&gt;16.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_741"&gt;Mikroplast .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_741"&gt;741&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_742"&gt;16.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_742"&gt;Förlorade fiskeredskap .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_742"&gt;742&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_743"&gt;16.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_743"&gt;Lagstiftning om marint skräp ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_743"&gt;743&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_746"&gt;16.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_746"&gt;Aktörer med ansvar för marint skräp..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_746"&gt;746&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_746"&gt;16.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_746"&gt;Havs- och vattenmyndigheten .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_746"&gt;746&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_747"&gt;16.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_747"&gt;Naturvårdsverket ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_747"&gt;747&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_747"&gt;16.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_747"&gt;Kommuner.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_747"&gt;747&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_748"&gt;16.3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_748"&gt;Producenter ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_748"&gt;748&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_748"&gt;16.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_748"&gt;Övriga aktörer .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_748"&gt;748&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_749"&gt;16.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;&lt;A href="#page_749"&gt;Kunskaps- och forskningsbehov .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_749"&gt;749&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;&lt;A href="#page_749"&gt;16.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;&lt;A href="#page_749"&gt;Överväganden och förslag....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_749"&gt;749&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft19"&gt;&lt;A href="#page_749"&gt;16.5.1 Etappmål om marint skräp ska utredas................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_749"&gt;749&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_750"&gt;16.5.2 Havs- och vattenmyndigheten får ett tydligt&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;&lt;A href="#page_750"&gt;ansvar för frågor om marint skräp .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_750"&gt;750&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;&lt;A href="#page_751"&gt;16.5.3 Kustbevakningen får en ny uppgift......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;A href="#page_751"&gt;751&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft33"&gt;Förvaltning av fisk en del av havsmiljöförvaltningen .....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;753&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;17.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Problemets allvar ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;753&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;17.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;Ekosystembaserad fiskförvaltning är en integrerad del&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;av havsförvaltningen.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;754&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;17.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;Förvaltningen av fisk styrs både av näringspolitiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;och miljöpolitiska mål ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;757&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Målen för EU:s gemensamma fiskeripolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;(GFP) .....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;757&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;17.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Regeringens livsmedelsstrategi .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;757&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;17.3.3 Mål för havets miljötillstånd .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;758&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;17.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Hållbarhetsmålen i Agenda 2030..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;762&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Strategier som berör förvaltningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;av fiskeresursen......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;762&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;17.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;Hur mår fisken? Når vi målen?............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;765&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;17.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Bedömning av fiskbestånden ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;766&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;17.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;Miljögifter i sill och strömming............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;768&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;17.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Lite om svenskt fiske ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;769&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Fiske i Nordsjön inklusive Skagerrak&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;och Kattegatt .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;770&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;17.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Fiske i Östersjön ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;771&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;17.5.3 Fiskets utveckling och ekonomi...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;773&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;17.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Fritidsfiske .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;781&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;17.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Fiskenäringen är beroende av god miljöstatus ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;782&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;17.6.1 Fisket kan bidra till miljöåtgärder ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;784&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;17.6.2 Viktigt att reda ut oklara orsakssamband.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;787&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;17.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Förvaltning av säl och skarv .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;790&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;17.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Förvaltning av säl...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;790&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;17.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Förvaltning av skarv ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;805&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;17.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Fiskets miljöeffekter på marina arter och livsmiljöer .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;815&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;17.8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Bottentrålning........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;816&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Påverkan på näringsväven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;och ekosystemeffekter ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;818&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;17.8.3 Interaktioner – utsjön och kusten ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;818&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;17.8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Bifångster ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;821&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;17.8.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Skonsamma fiskemetoder .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;822&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;17.9 Regler och ansvar för förvaltning av fisk.............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;823&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Genomförande av EU:s gemensamma&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;fiskeripolitik (GFP) ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;823&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;17.9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;Jordbruks- och fiskerådet fastställer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;fiskekvoter .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;824&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;17.9.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Rådgivningen om bestånden är viktig ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;825&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Havs- och vattenmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;och Jordbruksverket har ett delat ansvar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;för genomförandet ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;827&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Viktiga bestämmelser för förvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft12"&gt;av fiskresursen och bevarandeåtgärder finns&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;i grundförordningen..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;828&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Användande av fiskeredskap styrs genom EU-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;gemensamma tekniska regleringar .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;839&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;17.9.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Fiskelagen ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;841&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;17.9.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Lagen om svensk ekonomisk zon ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;844&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.9.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Förordningen om fisket, vattenbruket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;och fiskenäringen ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;844&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;17.9.10 Föreskrifter om fiske i Skagerrak, Kattegatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;och Östersjön ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;845&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p65 ft17"&gt;17.9.11 Lite om reglering av fritidsfiske ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;848&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;17.9.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Fisketillsyn enligt fiskelagen ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;849&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;17.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p65 ft17"&gt;Miljöbalkens tillämpning på fiske........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;849&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;17.10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;De allmänna hänsynsreglerna ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;849&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;17.10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Miljökvalitetsnormer ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;851&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;17.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td69"&gt;&lt;P class="p65 ft17"&gt;Reglering av fiske i skyddade områden ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;851&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;17.11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Omfattningen av fiskeregleringarna ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;856&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p65 ft19"&gt;17.11.2 Omfattningen av fiske i skyddade områden........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;857&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;17.11.3 Reglering av fiske i skyddade områden – ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;pågående arbete .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;860&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;17.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td69"&gt;&lt;P class="p65 ft17"&gt;Några utmaningar och aktuella frågor ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;862&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Havs- och vattenmiljöförvaltningen behöver samordnas med genomförandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;av fiskförvaltningen...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;862&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;17.12.2 Bevarandeåtgärder utanför skyddade områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;för att nå god miljöstatus ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;863&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p37 ft12"&gt;17.12.3 Förvaltningen av fisk inkluderar många&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;intressen och aktörer.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;864&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;17.12.4 Länsstyrelserna har tagit en mer aktiv roll ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;866&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;17.12.5 Åtgärdsarbetet behöver stärkas............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;867&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;17.12.6 Fiske på nya eller främmande arter ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;872&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;17.13 Överväganden och förslag....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;875&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td28"&gt;&lt;P class="p70 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td46"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td28"&gt;&lt;P class="p71 ft12"&gt;17.13.1 Ekosystembaserad förvaltning innebär bättre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;integrering av havsmiljö- och fiskförvaltning ......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p57 ft17"&gt;879&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;17.13.2 Fisket kan bidra till miljöåtgärder ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p57 ft17"&gt;884&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Målen och rådgivningen för fiskförvaltningen harmoniseras med mål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;för havsmiljöförvaltningen....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;886&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Kunskapen om fiskens roll i ekosystemet samt interaktioner mellan utsjö och kust måste&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;utvecklas.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;892&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;17.13.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Försiktighetsansatsen ska tillämpas vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;misstanke om betydande ekosystemeffekter .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;895&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;17.13.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Regleringar av fiske utanför skyddade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;områden för att bevara naturvärden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;och ekosystemtjänster...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;897&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;17.13.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Regleringar av fiske i skyddade områden .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;902&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;17.13.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Satsning för att öka andelen stor fisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;i kustekosystemen .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;906&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;17.13.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Förvaltning av säl och skarv ingår i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;ekosystem-baserad&lt;/NOBR&gt; havsförvaltning......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;914&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;17.13.10 Ändring i fiskelagen för fiske av ostron...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;918&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft16"&gt;Sjöfarten och havet..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;919&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;18.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td59"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Sjöfarten runt Sverige ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;920&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Fartygstrafiken i Västerhavet och Östersjön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;övervakas ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;920&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Många olika fartygstyper trafikerar haven runt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Sverige ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;921&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Sjötransporter i Sveriges närområde är en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft12"&gt;verksamhet med många internationella aktörer... 924&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;18.2 Sjöfartens påverkan på havsmiljön och olika typer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p30 ft17"&gt;av miljöbelastningar från fartyg ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;925&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.2.1 Utsläpp av koldioxid bidrar till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;klimatförändringar och havsförsurning................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;927&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Atmosfärisk deposition av kväveoxider bidrar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;till övergödning......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;928&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;18.2.3 Utsläpp av svaveloxider och skrubbervatten .......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;928&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;18.2.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Oljeutsläpp.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;929&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;18.2.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Barlastvatten ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;930&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;18.2.6 Införsel av främmande arter vid påväxt ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;931&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;18.2.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Kemikalier..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;932&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;18.2.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Gifter från båtbottenfärger...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;932&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Svart- och gråvatten innehåller övergödande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;ämnen samt kemikalier .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;933&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.2.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Förorenat vatten från tankrengöring ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;933&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.2.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft19"&gt;Kylvatten som innehåller koppar och zink..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;933&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.2.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Länsvatten innehållande olika oljerester,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;rengöringsmedel och vatten från fartygs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;maskinrum .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;933&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.2.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Läckage av propellerhylsolja.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;934&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.2.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Fast avfall och marint skräp..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;934&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.2.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Undervattensbuller ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;934&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.2.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Erosion och grumling ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;935&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.2.17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Övriga faktorer som påverkar ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;935&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.2.18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Den samlade påverkan får betydelse för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;havsmiljön och dess ekosystem............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;936&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;18.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Sjöfartens internationella karaktär ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;937&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;FN:s havsrättskonvention ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;938&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;MARPOL-konventionen .....................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;945&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.3.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Barlastvattenkonventionen...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;949&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Londonkonventionen ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;949&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;18.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td73"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;EU:s sjöfartsregleringar .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;950&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Mottagningsdirektivet ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;951&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft19"&gt;Direktivet om hamnstatskontroll ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;952&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Svaveldirektivet .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;953&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Förordningen om påskyndat införande av krav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;på dubbelskrov för oljetankfartyg........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;956&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;18.5 Exempel på sjöfartens reglering i Sverige............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;957&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;från fartyg ..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;957&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;18.5.2 Lagar om Sveriges sjöterritorium .........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;958&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;18.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Barlastvattenlagen (2009:1165) ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;959&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;18.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Kustbevakningslagen (2019:32) ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;959&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;18.5.5 Förordningen (2013:540) om ansvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;för oljeskador till sjöss ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;959&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;18.5.6 Lagen (1978:160) om vissa rörledningar..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;959&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;om vattenverksamhet ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;960&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.5.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Miljöbalken om skyddade områden .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;961&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.5.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Farledsavgifterna – finansiering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;och miljöincitament...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;964&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.5.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Miljökompensation för överflyttning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;av godstransporter från väg till sjöfart .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;970&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.5.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;Hamnavgifter .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;971&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.5.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Regeringens maritima strategi ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;972&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.5.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Regeringens godstransportstrategi.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;973&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.5.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Miljömålen och sjöfarten ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;974&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.5.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Mål för den nationella transportpolitiken............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;976&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.5.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Riksdagen har beslutat om ett klimatmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;för transportsektorn. .............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;978&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;18.6 Nya mål?................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;982&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Miljömålsberedningen föreslog ett etappmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;om utsläppen av kväveoxider från sjöfarten.........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;982&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td28"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.6.2 Målet hållbar sjöfart – Havs- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;vattenmyndighetens förslag till planeringsmål ....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;983&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;18.7 Sjöfartens aktörer – nationella myndigheter .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Transportstyrelsen.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;985&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Sjöfartsverket .........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;986&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Trafikverket ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;988&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Trafikanalys............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;989&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.7.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;Havs- och vattenmyndigheten..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;990&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.7.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Naturvårdsverket...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.7.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Länsstyrelser ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;991&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.7.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Kommuner .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.7.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Hamnar ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;992&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;18.8 Forskning och utveckling för en hållbar sjöfart..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;993&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Trafikverkets forskningsmedel .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.8.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Vinnova ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;18.8.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;Waterborne inom EU............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;994&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td28"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;18.9 Överväganden och förslag ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;995&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Havs- och vattenmyndigheten får nya&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;uppgifter och en tydligare roll i frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;om sjöfartens påverkan på havsmiljön..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;996&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;En myndighet med uppgift att utvärdera effekterna av sjöfartens påverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;på havsmiljön.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td29"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;998&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Regeringen ska verka för stränga regleringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td75"&gt;&lt;P class="p77 ft17"&gt;av utsläpp av tvättvatten från skrubbrar .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;18.9.4 Större hänsyn i känsliga kust- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;havsområden.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1002&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Farledsavgifterna ses över för att bli effektiva&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p79 ft17"&gt;styrmedel för en bättre havsmiljö .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1004&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;18.9.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;Kommunala hamnavgifter ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1005&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft16"&gt;Undervattensbuller ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;1007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;19.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Hur påverkas havsmiljön av undervattensljud? .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1007&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;19.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Undervattensljud – naturligt och antropogent..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;19.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Regelverket ..........................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;19.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td25"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;Aktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td77"&gt;&lt;P class="p80 ft3"&gt;.................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;19.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Miljöövervakning.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;19.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Forskning och kunskapsförsörjning ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;19.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Överväganden och förslag...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;19.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p79 ft12"&gt;Fastställ fler miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;för undervattensbuller..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;19.7.2 Havs- och vattenmyndigheten ska ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p79 ft12"&gt;ett övergripande ansvar för frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p79 ft12"&gt;om undervattensbullers påverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;på marina ekosystem ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1023&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;19.7.3 Havs- och vattenmyndigheten ska se till att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p79 ft19"&gt;miljöövervakningsdata om undervattensbuller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;lagras och görs tillgängligt ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1026&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;19.7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p79 ft17"&gt;Hastighetsgränser för fritidsbåtar .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1027&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;19.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Långsiktig kunskapsförsörjning och forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;om undervattensbuller .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1028&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft16"&gt;Marint områdesskydd.............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p45 ft16"&gt;1031&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;20.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Nätverket av marina skyddade områden är ryggraden i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;förvaltningen av havsmiljön ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1031&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;20.1.1 Effekter av skyddade områden ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1032&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;20.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Anpassningar till klimatförändringar .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1033&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;20.1.3 Områdesskydd berör många aktörer..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1035&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;20.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Mål för skyddade marina områden ....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1036&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;20.2.1 Etappmålet om skydd av marina områden .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1036&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;20.2.2 Gynnsam bevarandestatus i Natura 2000-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;nätverket...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1038&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;20.2.3 Ospars och Helcoms nätverk av marina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;skyddade områden...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1038&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;20.2.4 God miljöstatus – Havsmiljödirektivets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;artikel 13.4............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1038&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;20.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Det pågår förhandlingar om nya mål .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1039&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;20.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Hur mycket är skyddat i dag? ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1043&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;20.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Definition av och reglering i skyddade marina områden..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1048&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft19"&gt;20.5.1 Formellt skyddade marina områden...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1049&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;20.5.2 Havsmiljödirektivet artikel 13.4 samt Ospar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;och Helcom MPA................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1053&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;20.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Andra områdesbaserade skyddsåtgärder ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1054&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;20.5.4 Inget lagstöd för skydd av nätverk .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1059&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;20.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;Reglering av vissa verksamheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;inom skyddade områden.....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1059&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;20.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Reglering av fiske.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1060&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;20.6.2 Reglering av sjöfart och fritidsbåtar ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1063&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;20.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Försvarsmaktens verksamhet..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1067&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;20.6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;Nedläggning av undervattenskablar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td79"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;och rörledningar på kontinentalsockeln.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1068&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;20.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Roller och ansvarsområden ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1069&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;20.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;Genomförandet av handlingsplanen för marint&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;områdesskydd......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1072&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;20.8.1 Inrättande av skyddade marina områden ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1074&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;20.8.2 Nationellt ramverk och regionala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;handlingsplaner....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1074&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td81"&gt;&lt;P class="p22 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr13 td13"&gt;&lt;P class="p81 ft3"&gt;20.8.3 Förstärkt och utvidgat skydd ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1075&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p81 ft12"&gt;20.8.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Opåverkade områden...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1076&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p81 ft3"&gt;20.8.5 Reglering av fiske i skyddade områden...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1080&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p81 ft12"&gt;20.8.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Kunskapsuppbyggnad..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1082&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td80"&gt;&lt;P class="p81 ft12"&gt;20.8.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Bättre uppföljning behövs ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1084&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p81 ft12"&gt;20.8.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Finansiering och resurser.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1085&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p81 ft12"&gt;20.8.9 Områdesskyddet som en del av en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;koordinerad havsförvaltning ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1086&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td13"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;20.9 Överväganden och förslag...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1087&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p81 ft3"&gt;20.9.1 Nytt etappmål för marint områdesskydd ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1089&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p81 ft3"&gt;20.9.2 Regleringar i opåverkade områden......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1100&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;En stärkt organisation med länsstyrelserna i&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;centrum.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1104&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Bättre kunskapsunderlag behövs, särskilt för&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;utbredning av arter och livsmiljöer samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;konnektivitet ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1105&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft27"&gt;Kusthavet – där alla vill vara ...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;1107&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;21.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;I kusten möts mål för havets miljötillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;och ekonomiska utveckling.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1109&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;En ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;med en källa till &lt;NOBR&gt;hav&lt;SPAN class="ft36"&gt;-&lt;/SPAN&gt;ansats...................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft19"&gt;21.1.2 Kustnära rekreation, friluftsliv och turism .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1110&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;21.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Några ekologiska särdrag i kustnära områden ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.2.1 Ålgräs och kransalger – exempel på viktig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;undervattensvegetation........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1111&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Genetisk mångfald ...............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1113&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft19"&gt;21.2.3 Fisk har en strukturerande funktion...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1114&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;21.2.4 Bottenfauna lägger fast bl.a. miljögifter..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;21.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Påverkansfaktorer – kusten där alla vill vara ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1115&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;21.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Näringsämnen kommer både från land&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;och utsjö ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;21.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Gränsvärden för farliga ämnen överskrids&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td52"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;i alla kustvattenförekomster ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;21.3.3 Både yrkes- och fritidsfiske påverkar..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;21.3.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;Fysisk exploatering ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p59 ft17"&gt;21.3.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;Undervattensbuller ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1123&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.3.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Fritidsbåtar...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1124&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.3.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Vattenskotrar .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1130&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.3.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Kustnära kommersiell sjötrafik ..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1133&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.3.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Klimatförändringar och havsförsurning.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1134&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;21.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td84"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Behov av platsspecifik kunskap på rätt geografisk skala ..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Miljöövervakning.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1135&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.4.2 Marin kartering av arter och livsmiljöer.............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1136&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Kartering av påverkansfaktorer...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;21.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Administrativa gränser........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;21.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td84"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Fysisk planering ..................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Det kommunala planansvaret .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1147&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Översiktsplan.......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1148&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Fördjupad översiktsplan......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Detaljplan .............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;21.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Länsstyrelsens överprövning – staten kan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;bryta det kommunala planansvaret.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;21.6.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Områdesbestämmelser ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1152&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;21.6.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Regionplan ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;21.6.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Riksintressen........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1153&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;21.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td85"&gt;&lt;P class="p82 ft17"&gt;Andra områdesbaserade åtgärder – bidrar till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;en sammanhängande grön (blå) infrastruktur...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1155&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;21.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Vad är grön – eller blå – infrastruktur? ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1156&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;21.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Strandskyddet i kustvatten .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1162&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;21.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Marint områdesskydd..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1168&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;21.7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Fiskelagstiftningen innanför trålgränsen ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1170&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;21.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärder ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;21.8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Fysiska åtgärder och restaurering.......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1171&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;21.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td85"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Två illustrativa exempel på de små stegens tyranni...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;21.9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Bryggor i grunda vågskyddade områden............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1173&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;21.9.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Västkustens ålgräsängar ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1175&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;21.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Bedömningar och förslag....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1176&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;21.10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Några förslag av särskild betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;för kusthavet ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1179&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;21.10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Geografiskt kaos – länsstyrelserna bör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;få en samordnande roll i kusthavet .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1182&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Innehåll&lt;SPAN style="padding-left:377px;"&gt;SOU 2020:83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft12"&gt;Kunskapsunderlag för planering, skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;och åtgärdsarbete..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1185&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.10.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft17"&gt;Skärpa kraven på den fysiska planeringen ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1187&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.10.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft12"&gt;Havs- och vattenförhållanden ska kunna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;inkluderas i detaljplan ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1194&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.10.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft12"&gt;Strandskyddet är särskilt viktigt i grunda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;kustområden.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1196&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.10.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft12"&gt;Förbättra handläggning, uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft17"&gt;och tillsyn av muddring och dumpning ..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1198&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.10.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft17"&gt;Åtgärder för ett mer hållbart båtliv.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;21.10.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft17"&gt;Information och utbildning.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1204&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;21.10.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Fritidsbåtsregister ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1206&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;21.10.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft17"&gt;Återvinning av fritidsbåtar ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1210&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;21.10.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft17"&gt;Omställning till miljövänliga motorer ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1214&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;21.10.13 Förslag som också har diskuterats ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1215&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft16"&gt;Havsmiljödata .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;1219&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;22.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Miljöövervakning.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1220&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft12"&gt;Miljökvalitetsmål, miljöövervakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;och ansvariga myndigheter ..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1221&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft17"&gt;Regler som styr miljöövervakningen ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1222&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.1.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft17"&gt;Miljöövervakningens programområden..............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.1.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft12"&gt;Miljöövervakningsutredningen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;miljöövervakningen..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1229&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;22.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Marin kartering ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1235&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;Inspire-direktivet .................................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1238&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft17"&gt;Geografisk information inklusive djupdata ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1239&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;22.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Datavärdskap .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1246&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;22.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Aktörer inom förvaltningen av havsmiljödata ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Naturvårdsverket .................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1248&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.4.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft17"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1249&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.4.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Livsmedelsverket..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.4.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Kemikalieinspektionen ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.4.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;SGU ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1252&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.4.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;SLU .......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1253&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Kustbevakningen..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1254&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.4.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;SMHI ....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1255&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.4.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.4.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;DIGG ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1257&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.4.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Länsstyrelserna ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1258&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.4.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Kommunerna .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1260&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.4.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;Näringslivet ansvarar för recipientkontrollen ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1261&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.4.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Data insamlade av enskilda .................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1262&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.4.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Sjöfartsverket .......................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.4.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Försvarsmakten ...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1263&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;22.5 Digitala kunskapsbaser och digitalt stöd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;i havsmiljöarbetet ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Miljödataportalen ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1264&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Geodataportalen ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;oppnadata.se.........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;sverigesvattenmiljo.se..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Stationsregistret...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1266&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Fristående tjänst för validering av miljödata......&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1267&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;VISS ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1268&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Nationella kartskikt för värdetrakter .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1270&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;SHARK ................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Smart miljöinformation.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1271&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Naturhistoriska riksmuseet ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Vattenwebb ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1272&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;ICES databaser ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Helcoms databaser ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Ospar – ODIMS..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1273&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;EEA ......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Copernicus...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.5.18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;EMODnet ............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1274&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;22.6 Brister och problem när det gäller havsmiljödata .............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1275&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Brister i miljöövervakningen...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1276&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Brister i datavärdskapen ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1279&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.6.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;Brister i marin kartering ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1280&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.6.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Brister i kunskapsunderlag..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1284&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p30 ft12"&gt;22.6.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Behov av flera digitala verktyg............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1285&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;22.7 Överväganden och förslag ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;22.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Ändringar i Havs- och vattenmyndighetens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;instruktion ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1287&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Innehåll&lt;SPAN style="padding-left:377px;"&gt;SOU 2020:83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.7.2 Ändringar i SGU:s instruktion ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1289&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.7.3 Ändring i Kustbevakningens instruktion ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1290&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.7.4 Sekretessen av geografisk information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;och försvarets roll.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1291&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.7.5 Översyn av sekretesskyddet för geografisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;information...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1292&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.7.6 Ny finansieringsmodell för geografisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;information...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1293&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;22.7.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Sammanhållen marin kartering............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1298&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft27"&gt;Behov av kunskap och forskning om havsmiljön ........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;1307&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;23.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Havsmiljöinstitutet..............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1308&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;23.1.1 Överväganden och förslag –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p43 ft19"&gt;Havsmiljöinstitutets uppdrag förnyas till 2030..1311&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;23.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Kunskaps- och forskningsbehov ........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;23.2.1 Kunskaps och forskningsbehov som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;Miljömålsberedningen uppmärksammat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;under utredningsarbetet.......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1313&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td92"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;23.2.2 Forskning och kunskapsförsörjning om havets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;miljö och ekosystem ............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1319&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;23.2.3 Anslagsmedel för forskning inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td91"&gt;&lt;P class="p43 ft19"&gt;utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård..1320&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;23.2.4 Överväganden och förslag – anslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Havs- och vattenmiljöforskning..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1323&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft27"&gt;Effektivare myndigheter i offentligt havsmiljöarbete ..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;1325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;24.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Tydligare instruktioner till myndigheterna .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1325&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;24.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Mindre rapportering och mer verkstad ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1326&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;24.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Myndigheternas eget regelförändringsarbete ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1327&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;24.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Arbetsgången........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1328&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;24.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Genomslag för regelförändringsförslagen ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1329&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;24.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Effektivare finansiering av havsmiljöarbete .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1330&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;24.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;Exempel på ersättningar ur landsbygdsprogrammet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;havs- och fiskeriprogrammet ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1331&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;24.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;Greppa Näringen..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1332&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td90"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;24.5.2 Vattenrelaterade miljöersättningar .....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td89"&gt;&lt;P class="p84 ft17"&gt;1333&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;24.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Ersättning för skötsel av våtmarker och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;dammar.................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1334&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;24.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Stöd för att anlägga eller restaurera våtmarker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;och dammar..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;24.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Stöd för havsmiljö och bevarandeåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;i havs- och fiskeriprogrammet ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1335&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;24.6 Statlig finansiering av havsmiljöarbete...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1339&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p52 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;24.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Om effektivitet och god hushållning i statlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;verksamhet ...........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1339&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;24.6.2 Riksdagens finansmakt och finansiell styrning.. 1340&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;24.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Statliga bidrag finansierar merparten av havs- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td85"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;vattenmiljöarbetet ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1345&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;24.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Vad är bidrag och hur ser regelverket ut? ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1347&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;24.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Inomstatliga bidragsmedel äskas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;inte i budgetunderlaget........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;24.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Synpunkter på inomstatliga bidrag.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1348&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;24.7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Synpunkter på riktade statsbidrag ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1349&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;24.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;Utgifter för havsmiljöarbete ingår i utgiftsområdet 20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;Allmän miljö- och naturvård ..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1353&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;24.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td85"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;Samtliga anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;och naturvård budgetåret 2020...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1354&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;24.9.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Hur får 1:11 – anslaget användas? ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1364&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;24.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td85"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;Närmare om hur anslaget 1:11 Åtgärder för havs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;och vattenmiljö fick användas 2020 och hur anslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td85"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;användes 2019......................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1367&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;24.10.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft19"&gt;Regeringens villkor till ap.1 Åtgärder för havs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;och vattenmiljö – Avloppsrening – del till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Naturvårdsverket, 170 000 tusen kronor ...........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1368&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;24.10.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Regeringens villkor 2020 till ap.2 Åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;för havs- och vattenmiljö, disponeras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;av Havs- och vattenmyndigheten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;1 038 765 tusen kronor........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1369&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;24.10.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Regeringens villkor 2020 till ap.3 Åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;för havs- och vattenmiljö – del till Lst,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;173 800 tusen kronor ...........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1375&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;24.10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Regeringens villkor 2020 till ap.4 Åtgärder för havs- och vattenmiljö – Tillsyn avlopp –&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;del till Lst, 7 000 tusen kronor ............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1376&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;24.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Överväganden och förslag...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;24.11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Genomlysning av nivån på anslagsmedlen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;för havs- och vattenåtgärder ................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;24.11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;1:11-anslaget&lt;/NOBR&gt; Åtgärder för havs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;och vattenmiljöåtgärder .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1380&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;24.11.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;Ett nytt anslag – Statligt stöd till lokalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;havs- och vattenvårdsarbete.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1385&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p65 ft27"&gt;Förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p65 ft27"&gt;nyttjande av hav och marina resurser .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;1391&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;25.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Ingen ser helheten ...............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1393&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;25.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;Överväganden och förslag...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1394&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;25.2.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;En havsmiljölag ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1397&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;25.2.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;En tvärvetenskaplig funktion ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p78 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;25.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Samhällsekonomiska analyser för hela&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td77"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;havsmiljön.............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1404&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;25.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Miljömålsberedningens strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;av hav och marina resurser ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1406&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;26&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft16"&gt;Konsekvensanalys ..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft16"&gt;1409&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;26.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft19"&gt;Bestämmelser om konsekvensberäkningar och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;konsekvensbeskrivningar ....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1409&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;26.1.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;Kommittéförordningens bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;om konsekvensberäkningar och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;konsekvensbeskrivningar.....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1409&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;26.1.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft19"&gt;Bestämmelser om konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;i Miljömålsberedningens direktiv ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1410&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;26.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Bestämmelser om konsekvensbeskrivningar i förordningen om konsekvensutredning vid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;regelgivning ..........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1410&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;26.2 Vad är ett resultat och vad är en konsekvens? ...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;26.2.1 Vad är problemet? ................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1412&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p47 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;26.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Motiveringar, bedömningar, överväganden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td88"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;och förslag............................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1414&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p88 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;26.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;En konsekvensanalys ska innehålla en beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;kommer till stånd.................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1415&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td90"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;26.3 Aktörer som berörs av Miljömålsberedningens förslag ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1415&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;26.3.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p45 ft17"&gt;Vilka som berörs..................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1415&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p59 ft12"&gt;26.3.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p89 ft19"&gt;Aktörer som berörs av förslagen i respektive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p45 ft3"&gt;kapitel ...................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1415&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;26.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Varför och på vilket sätt de olika aktörerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;berörs....................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1418&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;26.3.4 I vilken utsträckning olika aktörer berörs .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1418&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;26.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td84"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;Om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td84"&gt;&lt;P class="p53 ft17"&gt;eller intäkterna för staten m.fl............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1419&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;26.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td84"&gt;&lt;P class="p53 ft3"&gt;Konsekvenser för staten .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;26.5.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Konsekvenser för Boverket.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1421&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p53 ft12"&gt;26.5.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Konsekvenser för Försvarsmakten.....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1422&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p49 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;26.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;Konsekvenser för Havs- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft3"&gt;vattenmyndigheten..............................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1423&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för Naturvårdsverket ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1437&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för Jordbruksverket ....................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1441&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för Kemikalieinspektionen .........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1444&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för Kustbevakningen...................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1445&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för kustlänsstyrelserna................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1446&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för Regeringskansliet ..................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1453&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för Riksantikvarieämbetet ..........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för SGU .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för SMHI .....................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1459&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för Sjöfartsverket ........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1459&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för Trafikverket...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1463&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för Transportstyrelsen ................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1464&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för Trafikanalys ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1465&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för lärosäten.................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1466&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.5.18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p31 ft17"&gt;Konsekvenser för vattenmyndigheterna ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1467&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;Innehåll&lt;SPAN style="padding-left:377px;"&gt;SOU 2020:83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td31"&gt;&lt;P class="p65 ft17"&gt;Konsekvenser för kommuner och regioner .......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1468&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;26.6.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Konsekvenser för kommunerna..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1468&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;26.6.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Konsekvenser för regionerna ..............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;Konsekvenser för företag....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;26.7.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Konsekvenser för lantbrukare .............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1474&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;26.7.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Konsekvenser för sjöfarten..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1483&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;26.7.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Konsekvenser för fiskenäringen..........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1487&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;26.7.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;Konsekvenser för turistnäringen.........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1496&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p65 ft17"&gt;26.7.5 Konsekvenser för havsbaserad vindkraft ............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p65 ft17"&gt;Konsekvenser för andra enskilda........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1503&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p65 ft17"&gt;Konsekvenser för organisationer........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1508&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;26.10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td31"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;Konsekvenser av förslag som har betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p65 ft17"&gt;för den kommunala självstyrelsen ......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1509&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;26.11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p65 ft12"&gt;Konsekvenser av förslag som har betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p65 ft17"&gt;för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.....&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1509&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;26.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Konsekvenser av förslag som har betydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;för sysselsättning och offentlig service i olika delar av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p37 ft3"&gt;landet ....................................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td94"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;26.13 Konsekvenser av förslag som har betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td94"&gt;&lt;P class="p37 ft17"&gt;för små företags arbetsförutsättningar ...............................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1510&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;26.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Konsekvenser av förslag som har betydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft12"&gt;för små företags konkurrensförmåga eller villkor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;i övrigt i förhållande till större företags villkor .................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1511&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p92 ft17"&gt;26.15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Konsekvenser av förslag som har betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;för jämställdheten mellan kvinnor och män ......................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1511&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p92 ft17"&gt;26.16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Konsekvenser av förslag som har betydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1511&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p92 ft17"&gt;26.17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;Bedömning av om föreslagna regleringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;som följer av Sveriges medlemskap i EU ...........................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p92 ft17"&gt;26.18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td97"&gt;&lt;P class="p23 ft17"&gt;gäller tidpunkten för ikraftträdande...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;1512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;26.19&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td93"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;Bedömning av behov av särskilda informationsinsatser ...&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1512&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;26.20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;Samhällsekonomiska konsekvenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;och kostnadseffektivitet .....................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1513&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;27&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td93"&gt;&lt;P class="p64 ft16"&gt;Författningskommentar ..........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td78"&gt;&lt;P class="p45 ft16"&gt;1517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;27.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Förslaget till havsmiljölag...................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1517&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;27.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;Förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)........&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1519&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;27.3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td93"&gt;&lt;P class="p64 ft17"&gt;Förslaget till lag om ändring av miljöbalken (1998:808) ..&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1519&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;27.4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td93"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td93"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;(2010:900)............................................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1521&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td58"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Särskilda yttranden ........................................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td78"&gt;&lt;P class="p45 ft16"&gt;1523&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft16"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td78"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kommittédirektiv 2010:74 .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1531&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kommittédirektiv 2011:50 .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1539&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kommittédirektiv 2011:91 .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1547&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kommittédirektiv 2012:95 .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1555&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Bilaga 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kommittédirektiv 2014:110 .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1565&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Bilaga 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kommittédirektiv 2014:165 .......................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1575&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td43"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Bilaga 7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td35"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Kommittédirektiv 2018:44 .........................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1587&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft39"&gt;Med denna strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser vill Miljömålsbered- ningen skapa bättre förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och samtidigt miljökvali- tetsmålet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ingen övergödning. &lt;/SPAN&gt;Miljömålsberedningen lämnar förslag som omfattar verksamheter inom fler politikområden och utgiftsområden än vad som vanligtvis ingår i området havsmiljö. Detta för att fånga upp fler påverkansfaktorer på havsmiljön som behöver åtgärdas. Två särskilda frågor har genomsyrat hela arbetet med strategin. Den första frågan är kopplingen mellan hav, klimatförändringen och havs- försurning. Den andra frågan är ekosystemansatsen och ekosystem- baserad förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft10"&gt;Miljömålsberedningens ambition har varit att strategin inte ska förstärka målkonflikter utan att snarare integrera och harmonisera målen för olika verksamheter. Miljömålsberedningen poängterar att det kommer behövas ett långsiktigt, enträget och målmedvetet arbete för att kunna nå miljökvalitetsmålen, nationellt, i EU och i inter- nationella forum av både riksdagen, regeringen och dess myndig- heter, kommuner samt ideella föreningar och privata och lokala aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Här redovisas huvuddragen i Miljömålsberedningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;En ny havsmiljölag och en tvärvetenskaplig funktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att Sverige behöver en bred politisk uppslutning för en ambitiös och kraftfull havsmiljöpolitik. En eko- nomiskt, socialt och ekologiskt långsiktigt hållbar nationell havs- miljöpolitik kännetecknas enligt Miljömålsberedningen av att den har ambitiösa mål och väl utformade styrmedel, samt ett strukturerat och transparent arbetssätt. För att havsmiljöpolitiken ska kunna nå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft20"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="p44dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38344x1.jpg/" id="p44img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;sina mål är det avgörande att regeringen och riksdagen får möjlighet att se till helheten av de problem som råder inom havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Miljömålsberedningen föreslår därför att riksdagen instiftar en havsmiljölag. Avsikten är att skapa bättre förutsättningar för breda och uthålliga havsmiljö- och havspolitiska insatser både nationellt och internationellt. Av havsmiljölagen ska det framgå att Sveriges havs- miljöarbete ska syfta till att uppnå det av riksdagen beslutade miljö- kvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;. Vidare ska ekosystemansatsen vara en utgångspunkt för regeringens havsmiljö- arbete och havsmiljöarbetet ska vila på vetenskaplig grund. Lagen anger att regeringen med jämna mellanrum ska lämna en havsmiljöpolitisk proposition till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;Miljömålsberedningen föreslår även en tvärvetenskaplig expert- funktion som kan ta fram analyser och bedömningar ur ett brett samhällsperspektiv som avser den samlade havsmiljöpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft16"&gt;Två nya etappmål om återföring av växtnäringsämnen och marint områdesskydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Miljömålsberedningen föreslår två nya etappmål inom miljösyste- met. Det ena etappmålet anger hur stor andel av fosfor och kväve som ska återföras till livsmedelsproduktion från stallgödsel, avlopp och matavfall till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Det andra etappmålet innebär att till 2030 ska ett nätverk av skyddade områden omfatta minst 30 procent av Sveriges havsområden genom formellt skydd eller andra effektiva områdesbaserade beva- randeåtgärder,&lt;SPAN class="ft42"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;samt att minst tio procent ska vara strikt skyddade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;S.k. OECM:s.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="p45dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38345x1.jpg/" id="p45img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft16"&gt;Harmoniserat genomförande av &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-förordningar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Flera förslag bidrar till att harmonisera genomförandet av &lt;NOBR&gt;EU-direk-&lt;/NOBR&gt; tiv och förordningar som sätter mål för havsmiljöarbetet. Det handlar främst om havsmiljödirektivet,&lt;SPAN class="ft46"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;vattendirektivet,&lt;SPAN class="ft46"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;art- och habitatdirektivet&lt;SPAN class="ft46"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;och EU:s gemensamma fiskeripolitik.&lt;SPAN class="ft46"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Förslagen ska underlätta harmonisering i alla steg i genomförandet från t.ex. statusbedömningar, miljökvalitetsnormer, åtgärdsplaner och utvärder- ing och rapportering. Miljömålsberedningen föreslår en utvecklad rådgivning för fisk- och havsmiljöförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Effektiv utvärdering och rapportering av mål för havets tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Miljömålsberedningen anser att det inte ska råda någon tvekan om att det är miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;som är målet för det önskade tillståndet för havet och som ska styra havsmiljöarbetet. Flera förslag ska bidra till att underlätta uppföljningen, utvärderingen och rapporteringen av mål för havets tillstånd. Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skär- gård &lt;/SPAN&gt;föreslås bara ha tre preciseringar som motsvarar målen i de tre &lt;NOBR&gt;EU-direktiven;&lt;/NOBR&gt; havsmiljödirektivet, vattendirektivet samt art- och habitatdirektivet. Miljökvalitetsmålet ska rapporteras direkt till reger- ingen. Detta för att inte problemens allvar i frågor om havets miljö- tillstånd ska tonas ner i de formaliserade och detaljerade processerna för uppföljning och utvärdering av generationsmålet och miljökva- litetsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;Ändringar i myndigheters ansvar och beslutsfattande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;För en mer effektiv havsmiljöförvaltning behövs det ändringar i mandat och beslutsfattande. Miljömålsberedningen föreslår att reger- ingen ska fatta beslut om ett åtgärdsprogram inom havs- och vatten- miljöförvaltningen. Beredningen föreslår även att det bör vara ett gemensamt organ som beslutar om miljökvalitetsnormer i enlighet med vattenförvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen samt referensvärden i enlighet med art- och habitatdirektivet och fågel- direktivet för akvatiska arter och livsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Flera förslag innebär ändrat ansvar för nationella myndigheter, bl.a. föreslås Jordbruksverket ta över miljömålsansvaret för &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;, samt även få ett större ansvar för att säkerställa åtgärds- genomförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten föreslås få ansvar för hela den akvatiska miljöövervakningen, även miljögifter och undervattens- buller. Havs- och vattenmyndigheten föreslås få ett utpekat ansvar för att sjöfartens påverkan på havsmiljön beaktas och även ett tydligt ansvar för marint skräp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Sjöfartsverket och Transportstyrelsen föreslås få tydligare ansvar för sjöfartens påverkan på marina ekosystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Miljömålsberedningen lämnar flera förslag om effektivare finansier- ing av havs- och vattenmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft16"&gt;Länsstyrelserna får en samordnande roll i havs- och vattenmiljöarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Länsstyrelserna har en viktig roll att samordna havs- och vatten- miljöarbetet, i synnerhet i kustvattenområdet. Kustlänsstyrelserna föreslås få tydligare och utökade uppgifter och ansvar för att sam- ordna det lokala havs- och vattenmiljöarbetet och även samordna detta med fiskevårdsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td98"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Kommunernas planeringsansvar för kustvattenområdet stärks&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Kommunerna är en mycket viktig aktör i kustvattenområdet. Över- siktsplanering, detaljplanering och strandskydd är tre viktiga rätts- liga verktyg som kommunen förfogar över och där Miljömålsbered- ningen lägger förslag för att stärka kommunernas havsmiljöarbete och förtydliga deras ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Fokus på åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;Miljömålsberedningen lämnar flera förslag som ska bidra till ett mer effektivt åtgärdsarbete, däribland länsstyrelsernas samordnande roll och en effektivare finansiering. Miljömålsberedningen föreslår även en särskild satsning för att återfå stor fisk i kustvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Fortsatt behov av regleringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Det behövs ett fortsatt arbete med regleringar inom vissa områden. Främst gäller det tillämpning av befintliga regelverk som t.ex. regleringar av fiske med stöd av EU:s gemensamma fiskeripolitik, regleringar av fritidsbåtar i skyddade områden eller beslut om flytt av farleder för internationell sjöfart bort från områden med höga naturvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Stort behov av havsmiljödata och kunskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Miljömålsberedningen lämnar flera förslag för att få fram nödvändiga data och underlag om havsmiljön. Det handlar om att organisera miljö- övervakning och datavärdskap samt att genomföra marin kartering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att det saknas forskning och kunskap inom flera olika områden som är väsentliga för att vidta rätt åtgärder för att kunna nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;. Miljömålsberedningen föreslår därför att Havsmiljöinstitutets uppdrag förlängs till 2030 samt att Havs- och vattenmyndigheten får disponera ett nytt forskningsanslag för havs- och vattenmiljöforskning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="p49dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38349x1.jpg/" id="p49img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förslag till havsmiljölag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;I denna lag finns bestämmelser om regeringens havsmiljö- arbete, vad arbetet ska syfta till och hur det ska bedrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Regeringens havsmiljöarbete syftar till att uppnå det av riks- dagen beslutade miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;I sitt havsmiljöarbete ska regeringen tillämpa ekosysteman- satsen som en utgångspunkt. Enligt ekosystemansatsen ska natur- värden bevaras och naturresurser nyttjas miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart, med målet att säkerställa att ekosystemen an- vänds inom sina gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Havsmiljöarbetet ska vila på vetenskaplig grund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Regeringen ska varje mandatperiod ta fram en havsmiljöpro- position.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Propositionen ska innehålla en resultatanalys och beskrivning av planerade åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och eventuella författningsförslag som behövs för detta ändamål. Arbetet med propositionen ska sam- ordnas med åtgärdsarbetet enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och havsmiljöförordningen (2010:1341).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft20"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="p50dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38350x1.jpg/" id="p50img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p128 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fiskelagen (1993:787) att 20 § och bilagan ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td102"&gt;&lt;P class="p130 ft12"&gt;20 §&lt;SPAN class="ft60"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;het regeringen bestämmer får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;het regeringen bestämmer får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;meddela föreskrifter om vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;meddela föreskrifter om vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;hänsyn som vid fiske &lt;SPAN class="ft59"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;tas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;hänsyn som vid fiske &lt;SPAN class="ft61"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;tas till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;naturvårdens intressen. &lt;SPAN class="ft62"&gt;Föreskrif-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;naturvårdens &lt;SPAN class="ft61"&gt;och fiskets &lt;/SPAN&gt;intres-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;terna får dock inte vara så ingri-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;pande att fisket avsevärt försvåras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;het som regeringen bestämmer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;får föreskriva att det i ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;får föreskriva att det i ärenden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;enligt denna lag &lt;SPAN class="ft59"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;finnas en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;enligt denna lag &lt;SPAN class="ft59"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;finnas en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;analys av vilken inverkan fiske-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;analys av vilken inverkan fiske-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;metoder och utsättande av fisk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;metoder och utsättande av fisk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;arter har på miljön. Föreskrif-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;arter har på miljön. Föreskrif-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;terna får innebära att en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;terna får innebära att en sådan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;analys &lt;SPAN class="ft59"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;göras av den som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;analys &lt;SPAN class="ft63"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;göras av den som avser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;avser att använda metoder eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;att använda metoder eller sätta ut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sätta ut fiskarter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;fiskarter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p131 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Senaste lydelse 1998:848.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="p51dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38351x1.jpg/" id="p51img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft64"&gt;Bilaga&lt;SPAN class="ft60"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;Svenska medborgares rätt att fiska i enskilt vatten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p135 ft12"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Tillåtna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Tillåtna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;redskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;fiskslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Vid Skånes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Alla redskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Alla, se dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;Fiske efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;västra kust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft59"&gt;ostron &lt;SPAN class="ft12"&gt;är för-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;och vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;behållet inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;kusten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;havaren av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Hallands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;den enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;fiskerätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Göteborgs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;och Bohus län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;200 meter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;från fastlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;eller från en ö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;av minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;100 meters&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;längd. För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft19"&gt;fiske med fast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft19"&gt;redskap krävs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;tillstånd enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;10 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p137 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 1995:1388.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="p52dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38352x1.jpg/" id="p52img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p138 ft59"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft64"&gt;Bilaga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft12"&gt;Svenska medborgares rätt att fiska i enskilt vatten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td105"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;Område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Tillåtna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Tillåtna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td109"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;redskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;fiskslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p136 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;-----------------------------------------------------------------------------&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Vid Skånes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Alla redskap&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Alla, se dock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;Fiske efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;västra kust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft59"&gt;europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;och vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;bestämmelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft62"&gt;ostron (Ostrea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;kusten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft59"&gt;edulis) &lt;SPAN class="ft12"&gt;är för-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Hallands län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;behållet inne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;havaren av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Göteborgs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;den enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;och Bohus län&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;fiskerätten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;200 meter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft17"&gt;från fastlandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;eller från en ö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;av minst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;100 meters&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;längd. För&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft19"&gt;fiske med fast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft19"&gt;redskap krävs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;tillstånd enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td113"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;10 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p140 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="p53dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38353x1.jpg/" id="p53img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kom- munen förklaras som naturreser- vat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värde- fulla naturmiljöer&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;tillgodose behov av områden för friluftslivet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;eller bevara opåverkade områden&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ett område som behövs för att skydda, återställa&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;nyskapa &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;eller klimatanpassa &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;värdefulla naturmil- jöer eller livsmiljöer för skydds-&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p141 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Förslag till lag om ändring av miljöbalken (1998:808)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken (1998:808) att det ska införas en ny paragraf, 5 kap. 8 a §, samt att 7 kap. 4 och 13 §§ ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p142 ft16"&gt;5 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft59"&gt;8 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft65"&gt;Regeringen ska fastställa ett åt- gärdsprogram för havs- och vatten- miljön, enligt bestämmelserna i havs- miljöförordningen (2010:1341) och vattenförvaltningsförordningen (2004:660).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft66"&gt;Åtgärdsprogrammet ska, utöver vad som följer av 9 §, innehålla upp- gifter om de åtgärder som regeringen behöver vidta för att miljökvalitets- normerna ska kunna följas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;4 §&lt;SPAN class="ft60"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft10"&gt;Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kom- munen förklaras som naturreser- vat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värde- fulla naturmiljöer &lt;SPAN class="ft56"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;tillgodose behov av områden för friluftslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft11"&gt;Ett område som behövs för att skydda, återställa &lt;SPAN class="ft47"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;ny- skapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skyddsvärda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 1998:808.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="p54dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38354x1.jpg/" id="p54img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;och därmed uppnå och bi- behålla god miljöstatus enligt havs- miljöförordningen (2010:1341) och god ekologisk och kemisk status&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;enligt vattenförvaltningsförord- ningen (2004:660).&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;arter får också förklaras som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;värda arter får också förklaras som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;naturreservat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;naturreservat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p150 ft12"&gt;13 §&lt;SPAN class="ft60"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strand- områden, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft11"&gt;2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Senaste lydelse 2009:532.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="p55dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38355x1.jpg/" id="p55img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) att 3 kap. 5 § samt 4 kap. 12 och 14 §§ ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p158 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;5 §&lt;SPAN class="ft60"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;Av översiktsplanen ska även följande framgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regio- nala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;hur kommunen i den fysiska planeringen inom kustvattenom- rådet (vattenområdet mellan strand- linjen ut till de särskilda avgräns- ningslinjer, en nautisk mil räknat från baslinjerna, som framgår av bilaga 6 till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner) tar hänsyn till och samordnar översiktsplaneringen med havspla- nerna enligt 4 kap. 10 § miljö- balken (1998:808).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2020:76.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="p56dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38356x1.jpg/" id="p56img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;12 §&lt;SPAN class="ft60"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td61"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;I en detaljplan får kommunen bestämma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;1. skyddsåtgärder för att mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;1. skyddsåtgärder för att mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;verka markförorening, olyckor,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;verka &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;mark&lt;/SPAN&gt;-,&lt;/NOBR&gt; havs- och vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;översvämning och erosion,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;förorening,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;olyckor,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;översväm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td117"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ning och erosion,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;2. skyddsåtgärder för att mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;2. skyddsåtgärder för att mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;verka störningar från omgiv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;verka störningar från omgiv-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ningen, &lt;SPAN class="ft59"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;3. om det finns särskilda skäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;3. om det finns särskilda skäl&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;för det, högsta tillåtna värden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;för det, högsta tillåtna värden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;störningar genom luftförore-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;störningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td86"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;luftförore-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ning, buller, skakning, ljus eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;ning, buller, skakning, ljus eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;andra olägenheter som omfattas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;andra olägenheter som omfattas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;av 9 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;av 9 kap. miljöbalken&lt;SPAN class="ft59"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;4. skyddsåtgärder för att mot-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft59"&gt;verka negativ påverkan på havs- och vattenmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft12"&gt;14 §&lt;SPAN class="ft60"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;I en detaljplan får kommunen bestämma att lov eller startbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens använd- ning endast får ges under förutsättning att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;en viss anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp, som kommunen inte ska vara huvudman för, har kommit till stånd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ett visst byggnadsverk på tomten har rivits, byggts om, flyttats eller fått den ändrade användning som anges i planen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;utfarten eller en annan utgång från fastigheten har ändrats,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;4. markens lämplighet för be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;4. markens lämplighet för be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft17"&gt;byggande har säkerställts genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;byggande har säkerställts genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;att en markförorening har av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;att en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;mark&lt;/SPAN&gt;-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;havs-,&lt;/NOBR&gt; eller vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;hjälpts eller en skydds- eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;förorening har avhjälpts eller en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p62 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Senaste lydelse 2010:900.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Senaste lydelse 2014:902.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="p57dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38357x1.jpg/" id="p57img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;säkerhetsåtgärd har vidtagits på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;skydds- eller säkerhetsåtgärd har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tomten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vidtagits på tomten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p173 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;åtgärder som förebygger olägenheter från omgivningsbuller har vidtagits.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="p58dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38358x1.jpg/" id="p58img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p175 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1998:915) om miljö- hänsyn i jordbruket att 5 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p177 ft12"&gt;5 §&lt;SPAN class="ft60"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;Känsliga områden enligt artikel 3 i rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket, i den ursprungliga lydelsen, är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Gotlands län, kustområdena i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län samt delar av Blekinge, Skåne och Hallands län, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;övriga delar av Stockholms och Södermanlands län samt delar av Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;Jordbruksverket får meddela föreskrifter om vilka kustområden och länsdelar som avses i första stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft40"&gt;Jordbruksverket får även med- dela föreskrifter om vilka kust- områden och länsdelar som är över- gödningskänsliga områden med hänsyn till risk för att miljökva- litetsnormer enligt vattenförvalt- ningsförordningen (2004:660) inte nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Senaste lydelse 2015:250.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="p59dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38359x1.jpg/" id="p59img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. att 2 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p182 ft12"&gt;2 §&lt;SPAN class="ft60"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för områdesskyddet. Riksantikvarieämbetet har dock det centrala ansvaret i fråga om kulturreservat, Skogsstyrelsen det centrala ansvaret för biotops- kyddsområden enligt 6 § och Havs- och vattenmyndigheten det centrala ansvaret för vattenskyddsområden och det centrala väg- ledningsansvaret för områdesskydd som syftar till bevarandet av havs- eller vattenmiljöer eller grundvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;Länsstyrelsen ansvarar i länet för områdesskyddet. Kommunen ansvarar dock för det områdesskydd som den har förordnat om och Skogsstyrelsen ansvarar i länet för biotopskyddsområden enligt 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft56"&gt;De länsstyrelser som är berörda av ett nätverk av marina skyddade områden ska samarbeta med var- andra om utformningen av nät- verket för respektive Bottniska viken, Östersjön, och Västerhavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:629.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="p60dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38360x1.jpg/" id="p60img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till förordning om ändring i vattenförvaltningsförordningen (2004:660)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om vattenförvaltningsförordningen (2004:660)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 6 kap. 4 § ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 6 kap. 1, 3, 5, 7 och 8 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p191 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i förordningen ska införas en ny paragraf, 1 kap. 6 §, samt närmast före 1 kap. 6 § en ny rubrik med följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p26 ft62"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p192 ft27"&gt;1 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td121"&gt;&lt;P class="p79 ft82"&gt;Ekosystemansatsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td121"&gt;&lt;P class="p79 ft59"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;I arbetet med förvaltningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p79 ft59"&gt;kvaliteten på vattenmiljön ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p79 ft62"&gt;myndigheterna tillämpa ekosyste-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p79 ft61"&gt;mansatsen enligt 3 § havsmiljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p79 ft59"&gt;lagen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p192 ft27"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p193 ft17"&gt;1 §&lt;SPAN class="ft83"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Vattenmyndigheten ska upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Vattenmyndigheten ska upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;rätta förslag till &lt;SPAN class="ft59"&gt;och fastställa ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;rätta förslag till &lt;SPAN class="ft62"&gt;åtgärder &lt;/SPAN&gt;för vat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;åtgärdsprogram &lt;/SPAN&gt;för vattendistrik-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;tendistriktet och i det arbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tet och i det arbetet beakta de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;beakta de beskrivningar, kart-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;beskrivningar, kartläggningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;läggningar och analyser som av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;analyser som avses i 3 kap. samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;ses i 3 kap. samt artikel 11.3 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;artikel 11.3 och 11.4 i direktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;11.4 i direktiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;2000/60/EG.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2000/60/EG. &lt;/SPAN&gt;Åtgärdsprogrammet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;Förslaget &lt;/SPAN&gt;ska ange de åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;ska ange de åtgärder som behöver&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft17"&gt;som behöver vidtas för att miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vidtas för att miljökvalitetsnor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;kvalitetsnormerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;merna som avses i 4 kap. ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;i 4 kap. ska kunna uppfyllas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;kunna uppfyllas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td121"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2018:2103.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;
&lt;DIV id="p61dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38361x1.jpg/" id="p61img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p195 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;5 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7–11&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken finns bestämmelser om åtgärds- program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;3 §&lt;SPAN class="ft86"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;Om det behövs får vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Om det behövs får vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft17"&gt;myndigheten &lt;SPAN class="ft62"&gt;fastställa &lt;/SPAN&gt;delåtgärds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;myndigheten &lt;SPAN class="ft62"&gt;föreslå &lt;/SPAN&gt;delåtgärds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;program för delar av vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;program för delar av vattendi-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;distriktet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p64 ft12"&gt;där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p89 ft17"&gt;speciella åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;striktet där speciella åtgärder be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft17"&gt;behövs eller för sektor, fråga eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;hövs eller för sektor, fråga eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vattentyp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p89 ft19"&gt;som beaktar särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;vattentyp som beaktar särskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;aspekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p80 ft12"&gt;på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p197 ft12"&gt;vattenmiljöförvalt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;aspekter på vattenmiljöförvalt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td124"&gt;&lt;P class="p89 ft62"&gt;delåtgärdsprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p198 ft17"&gt;ningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft59"&gt;skall på lämpligt sätt tas in i åt- gärdsprogrammet för distriktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft38"&gt;Fastställandet av delåtgärds- program inskränker inte skyldig- heten att i ett åtgärdsprogram för vattendistriktet ange den infor- mation som följer av 5 och 6 §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;5 §&lt;SPAN class="ft60"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;åtgärdsprogram för vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Ett &lt;/SPAN&gt;förslag till åtgärder för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;distrikt &lt;/SPAN&gt;ska bland annat innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;respektive vattendistrikt som läm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;nas till regeringen för att ingå i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;åtgärdsprogrammet för havs- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;vattenmiljön &lt;/SPAN&gt;ska bland annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p202 ft17"&gt;innehålla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p160 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;åtgärder för att i den mån det är behövligt åstadkomma omprövning av tillstånd till eller villkor för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;åtgärder för att upptäcka och beivra brott mot bestämmelser till skydd för vatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Senaste lydelse 2004:660.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2008:983.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="p62dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38362x1.jpg/" id="p62img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;åtgärder för att hindra eller reglera diffusa utsläpp av för- orenande ämnen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;åtgärder för att förebygga eller begränsa att föroreningar in- direkt tillförs grundvatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;åtgärder för att motverka alla andra betydande negativa konsekvenser för vattenmiljön, särskilt de åtgärder som behövs för att nödvändig ekologisk status eller god ekologisk potential ska kunna nås när det gäller vattenförekomsters hydromorfologiska förhållanden, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;de föreskrifter eller förslag till föreskrifter som behövs för att övriga åtgärder ska kunna genomföras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;Åtgärdsprogrammet ska därutöver innehålla sådana åtgärder och hänvisningar till övrig lagstiftning som avses i artikel 11.3, 11.4 och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;i direktiv 2000/60/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;7 §&lt;SPAN class="ft60"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p208 ft12"&gt;Vid samråd enligt 5 kap. 7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr11 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Vid samråd enligt 5 kap. 7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p208 ft12"&gt;stycket miljöbalken ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;tredje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td129"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;stycket miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p208 ft12"&gt;den tid under vilken synpunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;den tid under vilken synpunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p208 ft12"&gt;kan lämnas på förslaget till &lt;SPAN class="ft59"&gt;åt-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;kan lämnas på förslaget till &lt;SPAN class="ft59"&gt;åt-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p208 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;gärdsprogram &lt;/SPAN&gt;för ett vattendis-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;gärder &lt;/SPAN&gt;för ett vattendistrikt vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p208 ft17"&gt;trikt vara minst sex månader och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;minst sex månader och bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p208 ft17"&gt;bestämmas så att det efter sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;mas så att det efter samråds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p208 ft17"&gt;rådstidens utgång finns skälig tid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;tidens utgång finns skälig tid för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p208 ft17"&gt;för en sådan prövning som avses&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;en sådan prövning som avses i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;i 4 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;4 §.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td126"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td127"&gt;&lt;P class="p208 ft17"&gt;kungörelsen av förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Av kungörelsen av förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p208 ft17"&gt;till &lt;SPAN class="ft62"&gt;åtgärdsprogram &lt;/SPAN&gt;ska det framgå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;till &lt;SPAN class="ft59"&gt;åtgärder &lt;/SPAN&gt;ska det framgå var&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p208 ft12"&gt;var handlingarna finns tillgäng-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;handlingarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;finns tillgängliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p208 ft12"&gt;liga samt inom vilken tid och till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;samt inom vilken tid och till vem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vem synpunkter ska lämnas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;synpunkter ska lämnas.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p208 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;till &lt;/SPAN&gt;åtgärdsprogram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p209 ft12"&gt;Förslaget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;åtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p208 ft17"&gt;ska finnas tillgängligt för allmän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;finnas tillgängligt för allmän-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td126"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;heten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td130"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td131"&gt;&lt;P class="p208 ft19"&gt;vattenmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td128"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;heten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td130"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;hos&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td136"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;vattenmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p208 ft12"&gt;och samtliga länsstyrelser och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;och samtliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;länsstyrelser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p208 ft12"&gt;inom det område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;det område&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td120"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;som &lt;SPAN class="ft59"&gt;programmet &lt;/SPAN&gt;omfattar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td135"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;som &lt;SPAN class="ft59"&gt;förslaget &lt;/SPAN&gt;omfattar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2018:2103.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="p63dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38363x1.jpg/" id="p63img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;8 §&lt;SPAN class="ft86"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;När ett åtgärdsprogram har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;När ett åtgärdsprogram har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft17"&gt;fastställts &lt;SPAN class="ft62"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vattenmyndighe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;fastställts &lt;/SPAN&gt;av regeringen ska &lt;SPAN class="ft17"&gt;vat-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft17"&gt;ten snarast kungöra detta i orts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;tenmyndigheten snarast kungöra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft17"&gt;tidning. Av kungörelsen &lt;SPAN class="ft62"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;detta i ortstidning. Av kungö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft19"&gt;framgå var åtgärdsprogrammet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;relsen &lt;SPAN class="ft62"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;det framgå var åtgärds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p211 ft12"&gt;finns tillgängligt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p212 ft19"&gt;programmet finns tillgängligt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p213 ft39"&gt;Ett åtgärdsprogram &lt;SPAN class="ft38"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;fin- nas tillgängligt för allmänheten hos vattenmyndigheten och samt- liga kommuner inom det område som programmet omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p213 ft39"&gt;Ett åtgärdsprogram &lt;SPAN class="ft38"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;finnas tillgängligt för allmänheten hos vattenmyndigheten och samtliga kommuner inom det område som programmet omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2004:660.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="p64dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38364x1.jpg/" id="p64img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:853) med in- struktion för Kustbevakningen att det i förordningen ska föras in en ny paragraf, 15 b.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;15 b §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p217 ft63"&gt;Kustbevakningen ska rapportera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;till Havs- och vattenmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;när de i sin tillsyns- och över-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;vakningsverksamhet upptäcker av-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;fall, marint skräp eller annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;negativ påverkan i havsmiljön som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;inte är försumbar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="p65dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38365x1.jpg/" id="p65img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p219 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:1161) med instruktion för Sjöfartsverket att 10 § ska ha följande lydelse samt att det införs två nya paragrafer, 10 a och b.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Sjöfartsverket ska verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p197 ft12"&gt;Sjöfartsverket ska i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Sjöfartsverket ska i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sitt miljöarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p197 ft12"&gt;rapportera till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p80 ft12"&gt;sitt miljöarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;rapportera till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p197 ft12"&gt;och samråda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p80 ft19"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p26 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;samråda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p197 ft12"&gt;med verket om vilken rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p80 ft12"&gt;med verket om vilken rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p80 ft12"&gt;tering som behövs. &lt;SPAN class="ft59"&gt;I fråga om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p80 ft61"&gt;miljökvalitetsmålet Hav i balans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p80 ft62"&gt;samt levande kust och skärgård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p80 ft62"&gt;ska Sjöfartsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;rapportera till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p80 ft62"&gt;Havs- och vattenmyndigheten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p80 ft61"&gt;samråda med myndigheten om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p80 ft62"&gt;vilken rapportering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;10 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p41 ft59"&gt;Sjöfartsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p23 ft59"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft63"&gt;samverka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;med Havs- och vattenmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;i frågor som rör sjöfartens påverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;på de marina ekosystemen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;10 b §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td141"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td71"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p41 ft59"&gt;Sjöfartsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td141"&gt;&lt;P class="p23 ft59"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p25 ft63"&gt;samverka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;med länsstyrelsen i frågor som rör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;marina skyddade områden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:1225.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="p66dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38366x1.jpg/" id="p66img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Exportkreditnämnden rap- portera till Havs- och vatten- myndigheten och samråda med myndigheten om vilken rappor- tering som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Förslag till förordning om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft80"&gt;i förordningen (2007:1217) med instruktion för Exportkreditnämnden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:1217) med instruktion för Exportkreditnämnden att 4 a § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft12"&gt;4 a §&lt;SPAN class="ft60"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft11"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:86.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="p67dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38367x1.jpg/" id="p67img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Förslag till förordning om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft80"&gt;i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten att 5 och 5 b §§ ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;§&lt;/SPAN&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;Med beaktande av de krav som uppgifterna enligt &lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§ ställer ska Försvarsmakten ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred. Inom ramen för detta miljöarbete ska Försvarsmakten bidra till att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås samt vid behov föreslå åtgärder för&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;miljöarbetets utveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p217 ft12"&gt;Försvarsmakten ska i fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Försvarsmakten ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;i fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;om sitt miljöarbete enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;om sitt miljöarbete enligt första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;stycket andra meningen rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;stycket andra meningen rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tera till Naturvårdsverket och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td143"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;till Naturvårdsverket och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;samråda med verket om vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;samråda med verket om vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;rapportering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;rapportering som behövs. &lt;SPAN class="ft62"&gt;I fråga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;miljökvalitetsmålet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;Hav i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;balans samt levande kust och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft63"&gt;skärgård ska Försvarsmakten rap-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;portera till Havs- och vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;myndigheten och samråda med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p231 ft47"&gt;myndigheten om vilken rappor- tering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft11"&gt;Försvarsmakten ska medverka i det internationella försvars- miljösamarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:481.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="p68dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38368x1.jpg/" id="p68img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p234 ft12"&gt;5 b §&lt;SPAN class="ft60"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdeparte- mentet) årligen redovisa myndighetens medverkan i beredningen av ärenden rörande vind- och vågkraft samt de åtgärder myndigheten har vidtagit för att bidra till att nå den nationella planeringsramen för vindkraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft38"&gt;Försvarsmakten ska samverka med länsstyrelsen i frågor som rör marina skyddade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2010:650.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="p69dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38369x1.jpg/" id="p69img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:452) med instruktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft53"&gt;för Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2008:452) med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten att 2 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;§&lt;/SPAN&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fast- ställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveck- ling samt samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;om miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;Myndigheten ska i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Myndigheten ska i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sitt miljöarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;rapportera till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sitt miljöarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;rapportera till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;och samråda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;och samråda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;med verket om vilken rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;med verket om vilken rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;tering som behövs. &lt;SPAN class="ft59"&gt;I fråga om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;miljökvalitetsmålet Hav i balans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;samt levande kust och skärgård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;ska myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;rapportera till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;Havs- och vattenmyndigheten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;samråda med Havs- och vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;myndigheten om vilken rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;tering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p183 ft41"&gt;Inom ramen för sitt ansvar i miljömålssystemet ska myndigheten fortlöpande uppskatta de risker som strålningen innebär såväl för befolkningen i sin helhet som för särskilda grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:87.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="p70dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38370x1.jpg/" id="p70img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p175 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att 18 a § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;SPAN style="padding-left:105px;"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft12"&gt;18 a §&lt;SPAN class="ft60"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;Myndigheten ska verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;Myndigheten ska rapportera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Myndigheten ska rapportera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;till Naturvårdsverket och sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;till Naturvårdsverket och sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;råda med verket om vilken rap-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;råda med verket om vilken rap-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p245 ft17"&gt;portering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;portering som behövs. &lt;SPAN class="ft62"&gt;I fråga om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;miljökvalitetsmålet Hav i balans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;samt levande kust och skärgård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;ska Myndigheten för samhälls-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;skydd och beredskap rapportera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;till Havs- och vattenmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;och samråda med Havs- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;vattenmyndigheten om vilken rap-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p246 ft63"&gt;portering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:482.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="p71dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38371x1.jpg/" id="p71img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning att 2 och 8 §§ ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;§&lt;/SPAN&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p217 ft12"&gt;Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;geologiska under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;geologiska under-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sökning ska tillhandahålla geo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sökning ska tillhandahålla geo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;logisk information för samhäl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;logisk information för samhäl-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;lets behov på kort och lång sikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;lets behov på kort och lång sikt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Myndigheten ska i detta syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Myndigheten ska i detta syfte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p217 ft12"&gt;1. bedriva en behovsstyrd in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;1. bedriva en behovsstyrd in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;samling av grundläggande geolo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;samling av grundläggande geolo-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;gisk information, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;gisk information, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p217 ft12"&gt;2. förvalta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;och utveckla in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;2. förvalta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;och utveckla in-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;samlad information i syfte att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;samlad information i syfte att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;göra den tillgänglig och lätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;göra den tillgänglig och lätt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;använda.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;använda.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p41 ft61"&gt;3. vara nationell datavärd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;miljögifter i sediment, miljögifter i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td146"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;biota och screening av miljögifter.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;§&lt;/SPAN&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft11"&gt;Sveriges geologiska undersökning ska verka för att det genera- tionsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Senaste lydelse 2012:805.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:652.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="p72dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38372x1.jpg/" id="p72img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td115"&gt;&lt;P class="p89 ft19"&gt;ska samordna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td149"&gt;&lt;P class="p217 ft12"&gt;Myndigheten ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;samordna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;uppföljning, utvärdering och rap-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;uppföljning, utvärdering och rap-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;portering i fråga om miljökvali-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;portering i fråga om miljökvali-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tetsmålet Grundvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;av god&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;tetsmålet Grundvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p251 ft12"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;god&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;kvalitet. Myndigheten ska i fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;kvalitet. Myndigheten ska i fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;om sitt miljöarbete rapportera till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;om sitt miljöarbete rapportera till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p89 ft45"&gt;samråda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;samråda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;med verket om vilken rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;med verket om vilken rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td155"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tering som behövs. &lt;SPAN class="ft59"&gt;I fråga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;miljökvalitetsmålet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;Hav i balans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;samt levande kust och skärgård ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Sveriges geologiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;undersökning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;rapportera till Havs- och vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;myndigheten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;samråda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;myndigheten om vilken rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td148"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td152"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;tering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td67"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p252 ft9"&gt;Myndigheten ska samverka med Havs- och vattenmyndigheten i frågor som har betydelse för havs- och vattenmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="p73dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38373x1.jpg/" id="p73img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen att 14 § ska ha följande lydelse samt att det ska införas två nya paragrafer, 14 a och b.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p221 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;Transportstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p197 ft12"&gt;Transportstyrelsen ska i fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Transportstyrelsen ska i fråga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p197 ft12"&gt;om sitt miljöarbete rapportera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p80 ft12"&gt;om sitt miljöarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;rapportera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p197 ft12"&gt;till Naturvårdsverket och sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;till Naturvårdsverket och sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p197 ft19"&gt;råda med verket om vilken rap-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;råda med verket om vilken rap-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p254 ft17"&gt;portering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;portering som behövs. &lt;SPAN class="ft62"&gt;I fråga om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;miljökvalitetsmålet Hav i balans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;samt levande kust och skärgård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;ska Transportstyrelsen rapportera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;till Havs- och vattenmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;och samråda med myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;om vilken rapportering som be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p80 ft59"&gt;hövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;14 a §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td156"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p41 ft62"&gt;Transportstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;ska sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td131"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;verka med Havs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;och vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p255 ft47"&gt;myndigheten i frågor som rör sjö- fartens påverkan på de marina ekosystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:1226.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="p74dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38374x1.jpg/" id="p74img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p257 ft59"&gt;14 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft47"&gt;Transportstyrelsen ska sam- verka med länsstyrelsen i frågor som rör marina skyddade om- råden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="p75dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38375x1.jpg/" id="p75img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Verket ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;I fråga om miljö- kvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Till- växtverket rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och sam- råda med Havs- och vattenmyn- digheten om vilken rapportering som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p260 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket att 9 a § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p261 ft12"&gt;9 a §&lt;SPAN class="ft60"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Tillväxtverket ska, inom sitt verksamhetsområde, verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft11"&gt;Verket ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p264 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:1586.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="p76dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38376x1.jpg/" id="p76img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p215 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:607) med instruktion för Konsumentverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2009:607) med instruktion för Konsumentverket att 7 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p265 ft12"&gt;7 §&lt;SPAN class="ft60"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft12"&gt;Myndigheten ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;redogöra för grunderna bakom sin prioritering vid val mellan olika insatser vid redovisningen enligt 3 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td157"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;2. rapportera om sitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td125"&gt;&lt;P class="p217 ft12"&gt;2. rapportera om sitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;arbete enligt 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;1 till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;Natur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;arbete enligt 2 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;1 till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Natur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p267 ft12"&gt;efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p89 ft19"&gt;samråd med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p268 ft12"&gt;efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;samråd med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;verket om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p268 ft12"&gt;vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;rapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;verket om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p268 ft12"&gt;vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;rapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;som behövs,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;som behövs. &lt;/SPAN&gt;I fråga om miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td160"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td123"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;kvalitetsmålet Hav i balans samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p269 ft56"&gt;levande kust och skärgård ska Konsumentverket rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och samråda med myndigheten om vilken rapportering som behövs&lt;SPAN class="ft10"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;redovisa resultatet av bevaknings- och analysarbetet enligt 3 § 1 och 2 i en rapport till regeringen vartannat år, med början 2021, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;redovisa sin statistik, sina uppföljningar och sina analyser med kön som övergripande indelningsgrund och uppdelade utifrån ålder och inrikes respektive utrikes födda, om det inte finns särskilda skäl mot det.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;Redovisningen av verksamheten enligt första stycket 1 ska göras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;förhållande till de uppgifter som framgår av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–5&lt;/NOBR&gt; §§.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2020:93.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="p77dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38377x1.jpg/" id="p77img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:947) med instruktion för Kemikalieinspektionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2009:947) med in- struktion för Kemikalieinspektionen att 2 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;§&lt;/SPAN&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Kemikalieinspektionen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling samt samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;Inspektionen ska i fråga om sitt miljöarbete enligt första stycket rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. &lt;SPAN class="ft40"&gt;I fråga om miljö- kvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Kemikalieinspektionen rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och samråda med myndigheten om vilken rapportering som be- hövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:89.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="p78dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38378x1.jpg/" id="p78img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljö- och friluftslivsarbete enligt 2 § första stycket 4, 5 och 7 rapportera till Naturvårds- verket och samråda med verket om vilken rapportering som be- hövs. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;I fråga om miljökvalitets- målet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Skogssty- relsen rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och samråda med myndigheten om vilken rap- portering som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p278 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen att 6 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p280 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft11"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljö- och friluftslivsarbete enligt 2 § första stycket 4, 5 och 7 rapportera till Naturvårds- verket och samråda med verket om vilken rapportering som be- hövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2016:107.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="p79dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38379x1.jpg/" id="p79img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 2 § 10 rap- portera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Livsmedelsverket rapportera till Havs- och vatten- myndigheten och samråda med myndigheten om vilken rappor- tering som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket att 11 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 2 § 10 rap- portera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2015:294.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="p80dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38380x1.jpg/" id="p80img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p288 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk att 4 och 19 §§ ska ha följande lydelse samt att det ska införas två nya paragrafer, 19 a och 19 b.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;29&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Myndigheten ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljö- kvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;2. samordna uppföljning, ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. samordna uppföljning, ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;värdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;och rapportering i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;värdering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;och rapportering i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;fråga om &lt;/SPAN&gt;miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft19"&gt;Ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;fråga om &lt;/SPAN&gt;miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft19"&gt;Ett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;rikt odlingslandskap, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;rikt odlingslandskap &lt;SPAN class="ft59"&gt;och Ingen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;övergödning, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;3. skapa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td161"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;förutsättningar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p41 ft17"&gt;3. skapa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;förutsättningar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;att ett rikt och varierat odlings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;att ett rikt och varierat odlings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;landskap upprätthålls,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td151"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;landskap upprätthålls,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;att den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;biologiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p83 ft12"&gt;mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;främjas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;biologiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p83 ft12"&gt;mångfalden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;främjas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft17"&gt;och att jordbrukets belastning på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;och att jordbrukets belastning på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;miljön blir så liten som möjligt.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;miljön blir så liten som möjligt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;genom att bl.a. se till att jord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;brukets läckage av näringsämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p292 ft47"&gt;till vatten- och havsmiljön följer beslutade miljökvalitetsnormer en- ligt 5 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:644.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="p81dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38381x1.jpg/" id="p81img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 4 § rap- portera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vil- ken rapportering som behövs. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Statens jord- bruksverk rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och sam- råda med myndigheten om vilken rapportering som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;19 a §&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Statens jordbruksverk ska samverka med Havs- och vattenmyndigheten, Vattenmyndigheterna och övriga berörda myndigheter i arbetet med genomförande av åtgärdsprogram- met för havs- och vattenmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;enligt vattenförvaltningsförord- ningen (2004:660) och havsmiljö- förordningen (2010:1341), och i frågor och åtgärder som rör miljö- kvalitetsmålet Ingen övergödning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx5"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;19 b §&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx6"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Statens jordbruksverk ska till- sammans med Havs- och vatten- myndigheten tillhandahålla en nationell rådgivnings- och stöd- funktion för det lokala åtgärds- arbetet inom havs- och vatten- miljöförvaltningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft41"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 4 § &lt;SPAN class="ft81"&gt;1 och 2 &lt;/SPAN&gt;rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vil- ken rapportering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:644.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="p82dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38382x1.jpg/" id="p82img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p175 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket att 11 § ska ha följande lydelse samt att det ska införas en ny paragraf, 11 a.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft10"&gt;Trafikverket ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td144"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;Trafikverket ska i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Trafikverket ska i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sitt miljöarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;rapportera till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sitt miljöarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;rapportera till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;och samråda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;och samråda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;med verket om vilken rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;med verket om vilken rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;tering som behövs. &lt;SPAN class="ft59"&gt;I fråga om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;miljökvalitetsmålet Hav i balans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;samt levande kust och skärgård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;ska Trafikverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;rapportera till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;Havs- och vattenmyndigheten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;samråda med myndigheten om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;vilken rapportering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft59"&gt;11a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft38"&gt;Trafikverket ska samverka med Havs- och vattenmyndigheten i frågor som rör sjöfartens påverkan på de marina ekosystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:1227.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="p83dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38383x1.jpg/" id="p83img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p303 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:186) med instruktion för Trafikanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2010:186) med instruktion för Trafikanalys att 2 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;§&lt;/SPAN&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;Trafikanalys ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;svara för resvane- och varuflödesundersökningar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;göra regelbundna beskrivningar av utvecklingen inom trans- portområdet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft100"&gt;bedriva omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom trans- portområdet, särskilt med tonvikt på transportsystemets utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Europeiska unionen och dess effekter för Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;kontinuerligt följa Trafikverkets arbete med att utveckla mod- eller för samhällsekonomiska analyser och följa den internationella modellutvecklingen på området,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;följa den svenska sjöfartens internationella konkurrenssitua- tion och genomföra en årlig utvärdering av effekterna av stödet till svensk sjöfart, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft81"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;regelbundet följa upp och ut- värdera effekterna av sjöfartens samlade påverkan på havsmiljön och dess ekosystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2012:794.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="p84dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38384x1.jpg/" id="p84img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p310 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:1080) med instruktion för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2010:1080) med instruktion för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) att 3 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p312 ft12"&gt;3 §&lt;SPAN class="ft60"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft12"&gt;Myndigheten ska dessutom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;bistå regeringen med expertstöd, bedömning, analys, resultat- redovisning och annat underlag som är nödvändigt för regeringens utformning av biståndspolitiken och för genomförande av det bilaterala och multilaterala utvecklingssamarbetet, humanitära bi- ståndet och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-biståndet,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;inom ramen för den egna verksamheten och i samarbete med andra aktörer bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;bistå aktörer som bedriver uppföljning och utvärdering inom Sidas verksamhetsområde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;sammanställa och till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) och OECD:s biståndskommitté (DAC) rapportera statistik enligt direktiv från DAC,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;verka för öppenhet och insyn i det internationella biståndet och i samarbetsländerna, aktivt och på elektronisk väg tillgäng- liggöra information om sin verksamhet, samordna genomförandet av transparensgarantin i det svenska biståndet, inklusive stödja övriga berörda aktörer i detta arbete samt ansvara för informationstjänsten openaid.se,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;vid myndighetens utbildningscentrum i Härnösand anordna utbildning och kompetensutveckling för Sidas samarbetspartner inom utvecklingssamarbetet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;vara nationell kontaktpunkt för myndighetssamarbete (Twinning och Technical Assistance Information Exchange, TAIEX) finan- sierat genom EU:s biståndsbudget,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2015:378.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="p85dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38385x1.jpg/" id="p85img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;11. i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vil- ken rapportering som behövs. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska myndigheten rapportera till Havs- och vatten- myndigheten och samråda med Havs- och vattenmyndigheten om vilken rapportering som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p318 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;inom ramen för samarbete inom Östersjöregionen ansvara för delar av samarbetet med Ryssland inom miljöområdet, genom att bl.a. bidra till finansiering av insatser i anslutning till investerings- projekt genom internationella finansiella institutioner (IFI), samt ansvara för samarbete inom området demokrati och mänskliga rättigheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;när det gäller vissa medel för anslagsposter under utgifts- område 7 Internationellt bistånd som regeringen eller Regerings- kansliet beslutar om, för Regeringskansliets räkning utföra vissa administrativa kontrollmoment vid bidragshantering, praktiskt hantera utbetalningar, återbetalningar och återkrav samt svara för en effektiv valutahantering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;inom sitt verksamhetsområde verka för att det generations- mål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft9"&gt;11. i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vil- ken rapportering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="p86dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38386x1.jpg/" id="p86img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten är den myndighet som enligt arti- kel 7 i havsmiljödirektivet ska an- svara för den havsmiljöförvaltning som avses i denna förordning. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;I arbetet med havsmiljöförvalt- ningen ska Havs- och vattenmyn- digheten tillämpa ekosysteman- satsen enligt 3 § havsmiljölagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p319 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft102"&gt;Förslag till förordning om ändring i havsmiljöförordningen (2010:1341)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om havsmiljöförordningen (2010:1341) &lt;SPAN class="ft59"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 27 § ska upphöra att gälla,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 8, 10 och 28 §§ ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten är den myndighet som enligt arti- kel 7 i havsmiljödirektivet ska an- svara för den havsmiljöförvalt- ning som avses i denna förord- ning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska planera sitt arbete enligt denna förordning så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs av havsmiljöförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska samråda med berörda myn- digheter och kommuner samt med organisationer, verksamhets- utövare och andra enskilda innan myndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;avslutar en inledande bedömning enligt 9 § 1,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;beslutar att meddela föreskrifter om vad som kännetecknar en god miljöstatus enligt 9 § 2 eller andra miljökvalitetsnormer enligt 9 § 3,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;3. beslutar ett övervaknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;3. beslutar ett övervaknings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;program enligt 9 § 4 eller ett åt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;program enligt 9 § 4 eller &lt;SPAN class="ft62"&gt;lämnar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p324 ft17"&gt;gärdsprogram enligt 9 § 5, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;över ett förslag till &lt;SPAN class="ft12"&gt;åtgärdspro-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p325 ft17"&gt;gram enligt 9 § 5, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p326 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Senaste lydelse 2011:641.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:641.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="p87dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38387x1.jpg/" id="p87img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;Efter det samråd som avses i&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;26 § ska Havs- och vattenmyn- digheten &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;lämna över förslaget till åtgärdsprogram till regeringen. När regeringen har fastställt åt- gärdsprogrammet ska Havs- och vattenmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;1. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;göra programmet tillgängligt för allmänheten hos myndigheten och hos länsstyrelserna och kom- munerna inom det område som programmet omfattar, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;i en ortstidning kungöra ett meddelande om att programmet har fastställts och var det finns till- gängligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p327 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;beslutar i andra frågor av stor betydelse enligt denna för- ordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;Efter det samråd som avses i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;26 § &lt;/SPAN&gt;och en eventuell prövning enligt 27 § &lt;SPAN class="ft11"&gt;ska Havs- och vatten- myndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. fastställa åtgärdsprogrammet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;göra programmet tillgängligt för allmänheten hos myndigheten och hos länsstyrelserna och kom- munerna inom det område som programmet omfattar, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;i en ortstidning kungöra ett meddelande om att programmet har fastställts och var det finns tillgängligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:641.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="p88dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38388x1.jpg/" id="p88img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Myndigheten ska inom sitt an- svarsområde &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;tillämpa ekosystem- ansatsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;vara pådrivande, stöd- jande och samlande vid genom- förandet av miljöpolitiken &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;inklu- sive &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;en hållbar förvaltning av fiskeresurserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;2 a §&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;Myndigheten ska samordna sitt genomförande av vattenförvalt- ningen, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprät- tande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens om- råde, med havsmiljöförvaltningen, enligt Europaparlamentets och rå- dets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område, samt med förvaltningen av akvatiska arter och livsmiljöer, enligt rådets&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p288 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2, 4 och 5 §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det i förordningen ska införas tre nya paragrafer, 2 a, 5 b och 5 c §§, samt närmast före 5 b, 5 c och 6 §§ nya rubriker med följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft10"&gt;Myndigheten ska inom sitt an- svarsområde vara pådrivande, stödjande och samlande vid ge- nomförandet av miljöpolitiken &lt;SPAN class="ft56"&gt;och verka för &lt;/SPAN&gt;en hållbar förval- tning av fiskeresurserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:619.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="p89dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38389x1.jpg/" id="p89img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Myndigheten ska samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;med miljökvali- tetsmålet Levande sjöar och vat- tendrag &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Myndigheten ska redovisa den årliga uppföljningen av miljö- kvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård i års- redovisningen. Vart fjärde år ska myndigheten till regeringen redo- visa en utvärdering av de upp-&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx4"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft66"&gt;direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om be- varande av vilda fåglar, och med genomförandet av EU:s gemen- samma fiskeripolitik enligt EU:s förordning nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, EU:s förordning nr 1379/2013 Mark- nadsordningen för fiskeri- och vat- tenbruksprodukter och EU:s för- ordning nr 508/2014 Europeiska havs- och fiskerifonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;§&lt;/SPAN&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft9"&gt;Myndigheten ska samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft40"&gt;Ingen över- gödning, &lt;/SPAN&gt;Levande sjöar och vat- tendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft11"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:619.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="p90dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38390x1.jpg/" id="p90img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p341 ft40"&gt;nådda resultaten i förhållande till miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Myndigheten ska särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ansvara för den centrala tillsynsvägledningen under miljö- balken och samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;bevaka allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och som handläggs hos myndigheter och domstolar samt lämna myndighetens synpunkter tidigt i processen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för havs- och vattenmiljön eller fisket,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;vara samlande i vatten- och havsmiljöarbetet genom att sam- ordna vattenmyndigheterna för genomförandet av vattenförvalt- ningsförordningen (2004:660),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;arbeta med frågor som rör havsplanering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;ha det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen och ansvara för genomförandet av landningskontrollen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;inom sitt ansvarsområde ansvara för skydd av naturtyper och arter samt andra frågor om biologisk mångfald i sjöar, vattendrag och hav,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8. &lt;/SPAN&gt;i samråd med Naturvårds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;8. fördela medel för miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;verket &lt;/SPAN&gt;fördela medel för miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;övervakning, uppföljning av mil-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft17"&gt;övervakning, uppföljning av miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;jökvalitetsmålen och internatio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;kvalitetsmålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;och internationell&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p343 ft12"&gt;nell rapportering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;rapportering &lt;/SPAN&gt;och efter samråd med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft61"&gt;övriga berörda myndigheter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft62"&gt;organisationer ansvara för genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;förandet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td162"&gt;&lt;P class="p171 ft62"&gt;miljöövervakningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p344 ft47"&gt;samt beskriva och analysera miljö- tillståndet inom sitt ansvarsom- råde,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ansvara för att samla in grundläggande information om fisk- bestånden samt fisket och annat nyttjande i sjöar, vattendrag och hav och särskilt svara för att datainsamling och rådgivning i fråga om fiskbestånden och fisket bedrivs i enlighet med rådets förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2018:2116.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;(EG) nr 199/2008 av den 25 februari 2008 om upprättande av en gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av upp- gifter inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den gemensamma fiskeripolitiken,&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;10. inom sitt ansvarsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;10. inom sitt ansvarsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;främja forskning och utveck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;främja forskning och utveck-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p46 ft19"&gt;lingsverksamhet och &lt;SPAN class="ft61"&gt;delta i be-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;lingsverksamhet och &lt;SPAN class="ft61"&gt;finansiera&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;redningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td142"&gt;&lt;P class="p46 ft62"&gt;Naturvårdsverkets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;havs- och vattenmiljöforskning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p46 ft62"&gt;miljöforskningsanslag till stöd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;hög kvalitet till stöd för Havs- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;myndighetens och verkets arbete,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;vattenmyndighetens arbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;11. göra kunskaper om havs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;11. göra kunskaper om havs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;och vattenmiljön, fisket och myn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;och vattenmiljön, fisket, &lt;SPAN class="ft59"&gt;sjö-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td165"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;dighetens arbete tillgängliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;fartens påverkan på de marina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;myndigheter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;allmänhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;ekosystemen &lt;/SPAN&gt;och myndighetens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;andra berörda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;arbete tillgängliga för myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;heter, allmänhet och andra be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;rörda,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p307 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ansvara för uppföljning och utvärdering av de statliga bidrag som omfattas av förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalk- ning av sjöar och vattendrag, förordningen (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt och förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;följa upp och utvärdera de statliga bidrag som omfattas av viltskadeförordningen (2001:724) när det gäller förebyggande åtgärder och ersättning för skada som orsakas av säl och rapportera sådan uppföljning och utvärdering till Statens jordbruksverk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;14. samverka med Natur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;14. samverka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;med Natur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;vårdsverket, Jordbruksverket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vårdsverket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Jordbruksverket,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;Sveriges geologiska undersök-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;Sveriges geologiska undersök-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;ning och länsstyrelserna i frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;ning och länsstyrelserna i frågor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p46 ft17"&gt;som har betydelse för bevarande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;som har betydelse för bevarande,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p46 ft12"&gt;restaurering och hållbart nytt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;restaurering och hållbart nytt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p46 ft19"&gt;jande av havs- och vattenmiljön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;jande av havs- och vattenmiljön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p346 ft19"&gt;och för vattenbruket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft19"&gt;och för vattenbruket &lt;SPAN class="ft61"&gt;samt sam-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;verka med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td147"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;Transportstyrelsen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Trafikverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td164"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;Sjöfartsverket i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;frågor som rör sjöfartens påverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;på de marina ekosystemen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p17 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;ansvara för att frågor om sjöfartens påverkan på havsmiljön och dess ekosystem, integreras och beaktas i internationellt, natio- nellt och regionalt arbete med strategier, planer och förvaltning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;ansvara för samordning av frågor om undervattensbullers på- verkan på marina ekosystem, vil- ket omfattar allt buller orsakat av mänsklig verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;ansvara för frågor om marint skräp, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft107"&gt;tillsammans med Statens jordbruksverk tillhandahålla en nationell rådgivnings- och stöd- funktion för lokalt åtgärdsarbete inom havs- och vattenmiljöför- valtningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft108"&gt;Uppgifter som rör miljöövervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft59"&gt;5 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft40"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska särskilt i frågor som rör miljö- övervakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;efter samråd med övriga berörda myndigheter och organi- sationer ansvara för genomfö- randet av den akvatiska miljö- övervakningen, inklusive farliga ämnen (miljögifter) samt arter i den akvatiska miljön med undan- tag för grundvatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;utveckla, följa upp och sam- ordna arbetet med miljöinforma- tionsförsörjning och ansvara för den övergripande administrativa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p109 ft59"&gt;samordningen av miljöövervak- ningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;fördela medel för miljööver- vakning, uppföljning av miljö- kvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård, inter- nationell rapportering och be- skriva och analysera miljötillstån- det inom sitt ansvarområde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;tillhandahålla aktuella me- todanvisningar inom myndig- hetens ansvarsområde samt övrig vägledning till de myndigheter och organisationer som bedriver över- vakning, och som kan användas som ett underlag för samlad be- dömning och rapportering av mil- jötillstånd, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;vara nationell datavärd för badvatten enligt Europaparla- mentets och Rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av bad- vattenkvaliteten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft111"&gt;Uppgifter som följer av internationella åtaganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft59"&gt;5 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft40"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska delta i det arbete på miljö- området som regeringen bedriver inom EU och internationellt. I det arbetet ska Havs- och vattenmyn- digheten inom sitt ansvarsområde särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;bidra med underlag och expertkunskap,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="p94dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38394x1.jpg/" id="p94img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p235 ft56"&gt;2. delta i möten enligt in- struktioner från Regeringskansliet och rapportera från mötena,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft47"&gt;3. bidra till Sveriges politik för global utveckling och genom- förandet av politiken,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft59"&gt;4. bedriva bilateralt samarbete,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft47"&gt;5. ansvara för internationell rapportering,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft56"&gt;6. vid sitt deltagande i Euro- peiska kommissionens arbetsgrup- per tidigt bedöma konsekvenserna av viktiga förslag och ge dem som berörs möjlighet att lämna syn- punkter till Havs- och vatten- myndigheten,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft40"&gt;7. när Europeiska kommis- sionen har lämnat ett slutligt för- slag till &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning,&lt;/NOBR&gt; skynd- samt redovisa en konsekvens- bedömning av förslaget till Reger- ingskansliet, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p235 ft47"&gt;8. tillsammans med Transport- styrelsen, biträda regeringen med beredningen av ärenden i det internationella samarbetet inom Internationella sjöfartsorganisa- tionen (IMO).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p354 ft64"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;Myndigheten ska se till att de regelverk och rutiner som myndig- heten förfogar över är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2011:619.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="p95dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38395x1.jpg/" id="p95img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p260 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2012:546) med instruktion för Boverket att 8 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;§&lt;/SPAN&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;Boverket ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;inom sitt verksamhetsområde verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fast- ställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;Boverket ska i fråga om sitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Boverket ska i fråga om sitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft19"&gt;miljöarbete enligt första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;miljöarbete enligt första stycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;rapportera till Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;rapportera till Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;och samråda med verket om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;och samråda med verket om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p212 ft17"&gt;vilken rapportering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;vilken rapportering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;I fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td166"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;miljökvalitetsmålet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;Hav i balans samt levande kust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;och skärgård ska Boverket rap-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;portera till Havs- och vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td64"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;myndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;och samråda med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;myndigheten om vilken rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;tering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2012:546.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="p96dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38396x1.jpg/" id="p96img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p288 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket att 2 och 3 §§ ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p41 ft12"&gt;Naturvårdsverket ska inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Naturvårdsverket ska inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;miljömålssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;miljömålssystemet &lt;SPAN class="ft59"&gt;förutom när&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;det gäller miljökvalitetsmålet Hav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;i balans samt levande kust och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p356 ft62"&gt;skärgård.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;vägleda berörda myndigheter i deras arbete med genomförande och uppföljning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;utvärdera, följa upp och i samråd med berörda myndigheter utveckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel och åtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;varje år redovisa en samlad beskrivning av det närmast föregående årets resultat med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft12"&gt;a) en uppföljning av etappmålen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft11"&gt;b) en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att nå miljö- kvalitetsmålen och generationsmålet, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;c) en analys av utvecklingstrenden i förhållande till miljö- kvalitetsmålen och generationsmålet, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av möjlig- heterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;a) en analys av förutsättningarna att nå vart och ett av miljö- kvalitetsmålen, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;b) en målövergripande analys av utvecklingen mot generations- målet och miljökvalitetsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;I arbetet med redovisning enligt första stycket 4 och 5 ska Natur- vårdsverket höra och samordna berörda myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2015:124.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="p97dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38397x1.jpg/" id="p97img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;7. utveckla, följa upp och sam- ordna arbetet med miljöinfor- mationsförsörjning och ansvara för den övergripande administra- tiva samordningen av miljööver- vakningen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;utom när det gäller havs- och vattenmiljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8. fördela medel för miljö- övervakning, uppföljning av mil- jökvalitetsmålen och internatio- nell rapportering och efter sam- råd med övriga berörda myndig- heter och organisationer ansvara för genomförandet av miljööver- vakningen för&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;utom när det gäller havs- och vattenmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;, samt beskriva och analysera miljö- tillståndet inom sitt ansvars- område,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p358 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;§&lt;/SPAN&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;Naturvårdsverket ska inom sitt ansvarsområde särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;ansvara för central tillsynsvägledning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;bevaka allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden där miljöbalken tillämpas och som handläggs hos myndigheter och domstolar samt lämna Naturvårdsverkets synpunkter tidigt i pro- cessen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;delta i miljöprövningar som gäller frågor som är principiellt viktiga eller har stor betydelse för miljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;vägleda statliga myndigheter i deras miljöledningsarbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft11"&gt;7. utveckla, följa upp och samordna arbetet med miljöin- formationsförsörjning och an- svara för den övergripande admi- nistrativa samordningen av mil- jöövervakningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;8. &lt;/SPAN&gt;i samråd med Havs- och vat- tenmyndigheten &lt;SPAN class="ft10"&gt;fördela medel för miljöövervakning, uppföljning av miljökvalitetsmålen och interna- tionell rapportering och efter samråd med övriga berörda myn- digheter och organisationer an- svara för genomförandet av mil- jöövervakningen samt beskriva och analysera miljötillståndet inom sitt ansvarsområde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2015:570.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="p98dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38398x1.jpg/" id="p98img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td138"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;9. finansiera miljöforskning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p217 ft17"&gt;9. finansiera miljöforskning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;hög kvalitet till stöd för Natur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;hög kvalitet till stöd för Natur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p89 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;vårdsverkets &lt;/SPAN&gt;och Havs- och vat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vårdsverkets arbete,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p254 ft63"&gt;tenmyndighetens &lt;SPAN class="ft3"&gt;arbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p342 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;samverka med Havs- och vattenmyndigheten i frågor som har betydelse för havs- och vattenmiljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;göra kunskaper om miljön och miljöarbetet tillgängliga för myndigheter, allmänheten och andra berörda,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;ansvara för nationell samordning och prioritering när det gäller avhjälpande av sådana föroreningsskador och allvarliga miljö- skador som avses i 10 kap. miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;ansvara för administration, uppföljning och utvärdering av de bidrag som omfattas av förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;förvärva och förvalta värdefulla naturområden för statens räkning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;ansvara för att ta fram underlag för beslut att inrätta natio- nalparker,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;verka för att förutsättningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;samordna myndigheternas arbete när det gäller friluftsliv och samverka med andra berörda i sådana frågor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;verka för en hållbar utbyggnad av vindkraft,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;ansvara för frågor om jakt och vilt enligt jaktlagstiftningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;verka för att avfallshanteringen i fråga om kapacitet och metoder är effektiv för samhället och enkel för konsumenterna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;samordna myndigheternas arbete när det gäller omgiv- ningsbuller, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;vara medlem i en sådan ideell förening som avses i 2 § Laponiaförordningen (2011:840).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="p99dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B38399x1.jpg/" id="p99img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Förslag till förordning om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft80"&gt;i förordningen (2012:990) med instruktion för Kommerskollegium&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft9"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2012:990) med instruktion för Kommerskollegium att 10 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;se till att regelverk och rutiner är kostnadseffektiva och enkla för medborgare och företag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;integrera frågor om hållbar utveckling i sitt arbete,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveck-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft12"&gt;ling,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;integrera ett jämställdhetsperspektiv, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;5. verka för att det genera-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;5. verka för att det genera-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft19"&gt;tionsmål för miljöarbetet och de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;tionsmål för miljöarbetet och de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft19"&gt;miljökvalitetsmål som riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;miljökvalitetsmål som riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft17"&gt;har fastställt nås, vid behov före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;har fastställt nås, vid behov före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft17"&gt;slå utvecklingsåtgärder samt rap-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;slå utvecklingsåtgärder samt rap-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p89 ft19"&gt;portera till Naturvårdsverket om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;portera till Naturvårdsverket om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p364 ft19"&gt;miljöarbetet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td167"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;miljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p365 ft59"&gt;efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;samråd med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;verket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td168"&gt;&lt;P class="p366 ft61"&gt;vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;rapportering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;som behövs. I fråga om miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;kvalitetsmålet Hav i balans samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;levande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td156"&gt;&lt;P class="p59 ft59"&gt;kust och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;skärgård ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p367 ft38"&gt;Kommerskollegium rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och samråda med myndigheten om vilken rapportering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2012:990.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="p100dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383100x1.jpg/" id="p100img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 3 § 3 rap- portera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skä- rgård ska Folkhälsomyndigheten rapportera till Havs- och vatten- myndigheten och samråda med myndigheten om vilken rappor- tering som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p288 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2013:1020) med instruktion för Folkhälsomyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2013:1020) med instruktion för Folkhälsomyndigheten att 19 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft11"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 3 § 3 rap- portera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2013:1020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="p101dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383101x1.jpg/" id="p101img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Statens energimyndighet rap- portera till Havs- och vatten- myndigheten och samråda med myndigheten om vilken rappor- tering som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2014:520) med instruktion för Statens energimyndighet att 4 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;§&lt;/SPAN&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Statens energimyndighet ska bistå regeringen med att ta fram underlag till sådan rapportering som faller inom myndighetens verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p262 ft11"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p263 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2014:520.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="p102dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383102x1.jpg/" id="p102img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p288 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:1585) med instruktion för Riksantikvarieämbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2014:1585) med instruktion för Riksantikvarieämbetet att 4 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p280 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;Myndigheten ska verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;Myndigheten ska i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Myndigheten ska i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;miljöarbete rapportera det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;miljöarbete rapportera det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;Naturvårdsverket. Myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;till Naturvårdsverket. Myndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p89 ft19"&gt;heterna ska samråda om vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;heterna ska samråda om vilken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;rapportering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;rapportering som behövs. &lt;SPAN class="ft62"&gt;I fråga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;miljökvalitetsmålet Hav i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft63"&gt;balans samt levande kust och skär-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td4"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;gård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td172"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;ska Riksantikvarieämbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td171"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft61"&gt;rapportera till Havs- och vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p370 ft47"&gt;myndigheten och samråda med myndigheten om vilken rappor- tering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p179 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2014:1585.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="p103dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383103x1.jpg/" id="p103img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets ut- veckling. Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rap- portera till och samråda med Naturvårdsverket om vilken rap- portering och avtalsuppföljning som behövs. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;I fråga om miljökva- litetsmålet Hav i balans samt le- vande kust och skärgård ska myn- digheten rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och samråda med Havs- och vattenmyndigheten om vilken rapportering som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2015:527) med instruktion för Upphandlingsmyndigheten att 4 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;§&lt;/SPAN&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har beslutat om nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets ut- veckling. Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rap- portera till och samråda med Naturvårdsverket om vilken rap- portering och avtalsuppföljning som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2015:527.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="p104dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383104x1.jpg/" id="p104img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p288 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2015:1047) med in- struktion för Statens skolverk att 18 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p374 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Myndigheten ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ha ett samlat ansvar (sektorsansvar) för funktionshinders- frågor inom ramen för sitt verksamhetsområde och – i den mån det inte är en uppgift för Specialpedagogiska skolmyndigheten – inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ansvara för frågor inom ramen för sitt verksamhetsområde som rör nyanlända personer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;ha ett samlat ansvar (sektorsansvar) för frågor om de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken inom ramen för sitt verksamhetsområde vilket innefattar att verka samlande, stöd- jande och pådrivande i förhållande till berörda parter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;främja användningen och utvecklingen av validering inom kommunal vuxenutbildning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;inom ramen för sitt verksamhetsområde stödja kommuner och andra huvudmän i arbetet med säkerhet och krisberedskap, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ha ett samlat ansvar (sektorsansvar) inom ramen för sitt verksamhetsområde när det gäller de statliga insatserna för att ta tillvara digitaliseringens möjligheter för ökad måluppfyllelse och likvärdighet, vilket innefattar att vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda myndigheter och andra relevanta parter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;Myndigheten ska i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;Myndigheten ska i fråga om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sitt miljöarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p83 ft12"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p89 ft19"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;sitt miljöarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p23 ft12"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;stycket 3 rapportera till Natur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;stycket 3 rapportera till Natur-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vårdsverket och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;samråda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td128"&gt;&lt;P class="p89 ft12"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;vårdsverket och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;samråda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2019:1289.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="p105dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383105x1.jpg/" id="p105img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;myndigheten om vilken rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;myndigheten om vilken rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;tering som behövs. &lt;SPAN class="ft59"&gt;I fråga om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;miljökvalitetsmålet Hav i balans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;samt levande kust och skärgård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;ska myndigheten rapportera till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;Havs- och vattenmyndigheten och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;samråda med Havs- och vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft61"&gt;myndigheten om vilken rappor-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;tering som behövs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p126 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="p106dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383106x1.jpg/" id="p106img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska myndigheten rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och samråda med Havs- och vatten- myndigheten om vilken rappor- tering som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p175 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:1048) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2016:1048) med instruktion för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser att 7 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td138"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p290 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;Myndigheten ska, inom sitt verksamhetsområde, verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Myndighetens ansvar omfattar uppföljning och analys av närings- livets miljöarbete och hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen påverkar näringslivets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft11"&gt;Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2016:1048.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="p107dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383107x1.jpg/" id="p107img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p303 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2017:868) med läns- styrelseinstruktion att &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; och 6 §§ ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft96"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;§&lt;/SPAN&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;Länsstyrelsen har uppgifter i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;de allmänna valen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;livsmedelskontroll, djurskydd, allmänna veterinära frågor samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;regional tillväxt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;infrastrukturplanering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;hållbar samhällsplanering och boende,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;energi och klimat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;kulturmiljö,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;skydd mot olyckor, krisberedskap, civilt försvar och höjd beredskap,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;naturvård, samt miljö- och hälsoskydd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;10. lantbruk och landsbygd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p41 ft61"&gt;10. havs- och vattenmiljöför-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;11. fiske,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;valtning,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;12. folkhälsa,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p41 ft59"&gt;11. lantbruk och landsbygd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;13. jämställdhet, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p41 ft59"&gt;12. fiske,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;14. integration.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td122"&gt;&lt;P class="p41 ft59"&gt;13. folkhälsa,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p41 ft59"&gt;14. jämställdhet, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td175"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td122"&gt;&lt;P class="p41 ft59"&gt;15. integration.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Länsstyrelsen har även andra uppgifter enligt vad som föreskrivs i denna förordning eller någon annan författning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft38"&gt;På länsstyrelsen ska det finnas en beredningsfunktion för arbetet med havs- och vattenmiljö- för- valtning enligt första stycket 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2017:868.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="p108dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383108x1.jpg/" id="p108img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p377 ft12"&gt;4 §&lt;SPAN class="ft60"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft12"&gt;Länsstyrelsens uppgifter omfattar också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;tillsyn över att fastighetsinnehav avvecklas enligt 18 kap. 7 § ärvdabalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Barentssamarbetet i Västerbottens och Norrbottens län,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;i Norrbottens, Västernorrlands och Västra Götalands län att göra de utredningar om det allmänna fiskeintresset som begärs av andra myndigheter i ansökningsmål enligt 22 kap. miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län att vara för- valtande och attesterande myndighet för vissa program inom målet Europeiskt territoriellt samarbete inom EU:s strukturfonder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestäm- melser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfon- den för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifon- den, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Samman- hållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;5. i Jämtlands, Västerbottens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;5. i Jämtlands, Västerbottens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;och Norrbottens län att vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;och Norrbottens län att vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;behörig myndighet enligt lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;behörig myndighet enligt lagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;(2017:244) om kontroller och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;(2017:244) om kontroller och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;inspektioner på plats av Euro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;inspektioner på plats av Euro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;peiska byrån för bedrägeribe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;peiska byrån för bedrägeribe-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;kämpning, vid kontroller och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;kämpning, vid kontroller och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;inspektioner avseende de pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;inspektioner avseende de pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;gram som anges i 4&lt;SPAN class="ft59"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;gram som anges i 4,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;6. i Jämtlands, Västerbottens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;6. i Jämtlands, Västerbottens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;och Norrbottens län att vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;och Norrbottens län att vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ansvarig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;kontroller enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;ansvarig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td170"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;kontroller enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;artikel 23.4 i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td176"&gt;&lt;P class="p171 ft17"&gt;Europaparlamen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;artikel 23.4 i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td145"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;Europaparlamen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;tets och rådets förordning (EU)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;tets och rådets förordning (EU)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft17"&gt;nr 1299/2013 av den 17 decem-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft17"&gt;nr 1299/2013 av den 17 decem-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft19"&gt;ber 2013 om särskilda bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;ber 2013 om särskilda bestäm-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p171 ft19"&gt;melser för stöd från Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td101"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;melser för stöd från Europeiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;regionala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td178"&gt;&lt;P class="p171 ft12"&gt;utvecklingsfonden till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;regionala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft12"&gt;utvecklingsfonden till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p378 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2017:868.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="p109dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383109x1.jpg/" id="p109img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:334px;"&gt;Författningsförslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;målet Europeiskt territoriellt sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft17"&gt;målet Europeiskt territoriellt sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;arbete.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft12"&gt;arbete&lt;SPAN class="ft59"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p41 ft63"&gt;7. att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p79 ft59"&gt;stödja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;den regionala åt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;gärdssamordningen för lokala havs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;och vattenmiljöåtgärder, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p25 ft59"&gt;8. att i kustlänen vara ansvarig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;för att samordna arbetet med fysisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;planering och skydd av marina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;områden med andra areella beva-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;randeåtgärder, åtgärdsplanering och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;genomförande av åtgärder i kust-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;vattenområdena. I ansvaret ingår&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;att tillhandahålla ett kunskaps-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;underlag för länets kustvattenom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;råde. Kunskapsunderlaget ska vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;utformat så att det kan användas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft62"&gt;som underlag för fysisk planering,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;skydd,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;tillsyn,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td107"&gt;&lt;P class="p25 ft62"&gt;tillståndsprövning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td100"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td118"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;och åtgärdsplanering.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p275 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;§&lt;/SPAN&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Länsstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Länsstyrelsen ska särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;stödja kommunerna med underlag i deras arbete med genera- tionsmålet och miljökvalitetsmålen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen och i det regionala tillväxtarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2017:868.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="p110dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383110x1.jpg/" id="p110img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p213 ft11"&gt;Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p213 ft10"&gt;Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rappor- tering som behövs. &lt;SPAN class="ft56"&gt;I fråga om miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska länsstyrelsen rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och samråda med myndigheten om vilken rapportering som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="p111dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383111x1.jpg/" id="p111img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Läkemedelsverket ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 21 § rapportera till Naturvårdsverket och samråda med myndigheten om vilken rapportering som behövs. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;I fråga om miljökvalitets- målet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska Läkeme- delsverket rapportera till Havs- och vattenmyndigheten och sam- råda med myndigheten om vilken rapportering som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td103"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td104"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p238 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1.37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2020:57) med instruktion för Läkemedelsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft12"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2020:57) med instruktion för Läkemedelsverket att 22 § ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td114"&gt;&lt;P class="p22 ft59"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td115"&gt;&lt;P class="p22 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p284 ft60"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;§&lt;/SPAN&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft11"&gt;Läkemedelsverket ska i fråga om sitt miljöarbete enligt 21 § rapportera till Naturvårdsverket och samråda med myndigheten om vilken rapportering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft12"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Senaste lydelse 2020:57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="p113dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383113x1.jpg/" id="p113img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p380 ft115"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft16"&gt;Miljömålssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Riksdagen beslutade i april 1999 om en ny målstruktur för det natio- nella miljömålsarbetet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Målstrukturen innehåller ett antal nationella miljökvalitetsmål där riksdagen anger vilket miljötillstånd som ska uppnås i ett generationsperspektiv. I enlighet med den ursprungliga målstrukturen svarade regeringen för att ställa upp delmål i de fall det behövs för att nå miljökvalitetsmålen. Genom ett riksdagsbeslut i juni 2010 förändrades miljömålsstrukturen till att innehålla ett gene- rationsmål, 16 miljökvalitetsmål och etappmål.&lt;SPAN class="ft46"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Riksdagen uttalade att ett viktigt syfte med miljömålsarbetet är att få ett tydligare fokus på operativa insatser för att åstadkomma den samhällsomställning som krävs för att nå Generationsmålet och miljökvalitetsmålen. För att i ökad utsträckning kunna identifiera övergripande frågor och de åtgärder som är mest effektiva i fråga om att bidra till att nå miljö- kvalitetsmålen, beslutades att man ska ta fram breda, tvärsektoriella strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Miljömålsberedningen och dess arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft39"&gt;Regeringen beslutade den 1 juli 2010 att tillsätta en parlamentarisk beredning för att utarbeta underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Beredningen har tagit namnet Miljömålsberedningen (M 2010:04).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Svenska miljömål, Miljöpolitik för ett hållbart Sverige, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;, prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft20"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="p114dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383114x1.jpg/" id="p114img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft39"&gt;Miljömålsberedningens uppgift är att på uppdrag av regeringen före- slå hur miljökvalitetsmålen ska nås genom politiskt förankrade för- slag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder. Enligt be- redningens direktiv ska beredningen hantera frågor som berör flera samhällsintressen och som därför kräver politiska avvägningar eller områden som är särskilt komplexa och kännetecknas av stor osäker- het. Den ska även fokusera på frågor som kräver övergripande och långsiktiga politiska prioriteringar, dels där det finns behov av struk- turella förändringar, dels när det gäller frågor av särskild betydelse som inte kan lösas på myndighetsnivå.&lt;SPAN class="ft42"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft10"&gt;Miljömålsberedningen har tidigare redovisat följande delbetänk- anden: &lt;SPAN class="ft56"&gt;Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet &lt;/SPAN&gt;(SOU 2010:101), &lt;SPAN class="ft56"&gt;Etappmål i miljömålssystemet &lt;/SPAN&gt;(SOU 2011:34), &lt;SPAN class="ft56"&gt;Plan för framtagandet av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning &lt;/SPAN&gt;(SOU 2012:15), &lt;SPAN class="ft56"&gt;Minska riskerna med farliga ämnen! &lt;/SPAN&gt;(SOU 2012:38), &lt;SPAN class="ft56"&gt;Långsiktigt hållbar markanvändning, del 1 &lt;/SPAN&gt;(SOU 2013:43), &lt;SPAN class="ft56"&gt;Med miljö- målen i fokus – hållbar användning av mark och vatten &lt;/SPAN&gt;(SOU 2014:50), &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige &lt;/SPAN&gt;(SOU 2016:21) och &lt;SPAN class="ft56"&gt;En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Del 1 resp. Del 2 bilaga med underlagsrapporter &lt;/SPAN&gt;(SOU 2016:47).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Detta uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Miljömålsberedningen har haft i uppdrag att föreslå en strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.&lt;SPAN class="ft120"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Enligt regeringens tilläggsdirektiv ska strategin bidra till att relevanta delar av Generationsmålet och de berörda miljökvalitetsmålen nås, och därmed även bidra till genomförande av mål 14 i Agenda 2030 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft39"&gt;I uppdraget har ingått att utreda behovet av och vid behov föreslå nya etappmål inom miljömålssystemet, analysera behovet av åtgärder och styrmedel och vid behov lämna förslag på förbättringar och nya kostnadseffektiva styrmedel och åtgärder som bidrar till bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser i enlighet med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås (dir. 2010:74).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Dir. 2018:44, Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) – En strategi för för- stärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;generationsmålet och havsanknutna miljökvalitetsmål, samt bidrar till genomförande av mål 14 i Agenda 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;De globala målen i Agenda 2030 är enligt regeringen integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveck- ling. Miljömålen konkretiserar den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Miljömålsberedningen ska lämna förslag till reger- ingen om hur miljömålen kan nås, men ska vid framtagandet av strategin och förslag till lösningar beakta de övriga två dimensionerna av hållbarhet inom Agenda 2030. Strategin ska ge förutsättningar för en bred politisk enighet om etappmål, styrmedel och åtgärder som krävs för att vända den negativa trenden i havsmiljön, särskilt med hänsyn till effekter av klimatförändringar och havsförsurning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag har varit att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;redogöra för hur existerande styrmedel och åtgärder styr mot havsanknutna miljökvalitetsmål och mål 14 och om de kan bli mer effektiva,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;analysera om det behövs ytterligare styrmedel och åtgärder, för att på ett kostnadseffektivt sätt säkerställa en ekosystembaserad havsförvaltning som bidrar till att stärka havens resiliens, särskilt med hänsyn till effekterna av klimatförändringarna och havsför- surningen och vid behov lämna förslag på sådana,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;analysera om det behövs ytterligare styrmedel och åtgärder för att säkerställa kunskapsförsörjningen med avseende på berörda miljökvalitetsmål och mål 14 i Agenda 2030 och vid behov lämna förslag på sådana,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;utifrån befintliga analyser och rapporter om kopplingen mellan havsanknutna miljökvalitetsmål och mål 14 i Agenda 2030 bedöma om miljömålssystemet behöver kompletteras med fler etappmål, och vid behov lämna förslag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;värdera hur det havsregionala samarbetet på ett effektivt sätt kan bidra till genomförandet av havsanknutna miljökvalitetsmål och mål 14 i Agenda 2030, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;övergripande redovisa utfallet av relevanta internationella förhand- lingar och beslut, som t.ex. mål, åtaganden eller avtal, och hur dessa kan inkluderas i nationella strategier, styrmedel och åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="p116dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383116x1.jpg/" id="p116img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p395 ft12"&gt;för att genomföra havsanknutna miljökvalitetsmål och mål 14 i Agenda 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Miljömålsberedningens övergripande uppgift är att föreslå strategier inom prioriterade områden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft11"&gt;Enligt sitt allra första direktiv&lt;SPAN class="ft120"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;2010 är Miljömålsberedningens upp- gift att med utgångspunkt i en bred politisk samsyn om miljöfrågorna ge regeringen råd om hur miljökvalitetsmålen och Generationsmålet kan nås på ett sätt som är kostnadseffektivt ur ett samhällsper- spektiv. Miljömålsberedningens uppgift är att föreslå strategier inom områden som regeringen prioriterat. I detta uppdrag har regeringen prioriterat förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Generella utgångspunkter för formulering av strategier och etappmål i miljömålssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Miljömålsberedningens förslag till strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser utgår från de generella utgångspunkterna för formulering av strate- gier och etappmål i miljömålssystemet. De generella utgångspunkterna är att strategierna ska innehålla &lt;SPAN class="ft56"&gt;etappmål, styrmedel &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;åtgärder &lt;/SPAN&gt;för att bidra till att nå Generationsmålet och miljökvalitetsmålen. De direkt havsanknutna miljökvalitetsmålen är &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt lev- ande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Strategierna innehåller frågor som berör flera samhällsintressen och som därigenom kräver politiska avvägningar eller områden som är särskilt komplexa och kännetecknas av stor osäkerhet och som ofta målövergripande och därför kan bidra till att Generationsmålet och flera miljökvalitetsmål nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Strategierna bör belysas i &lt;NOBR&gt;EU-perspektiv&lt;/NOBR&gt; och ett internationellt perspektiv och bör beakta de skyldigheter som följer av Sveriges med- lemskap i EU och &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Dir. 2010:74, Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="p117dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383117x1.jpg/" id="p117img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Enligt utgångspunkterna är det också särskilt viktigt att se till att de senaste vetenskapliga underlagen ligger till grund för Miljömåls- beredningens förslag till strategier.&lt;SPAN class="ft120"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;En strategi kan innehålla flera olika styrmedel och åtgärder som tillsammans bidrar till att nå flera mål. Strategierna i miljömåls- systemet ska:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;i möjligaste mån vara målövergripande och hantera tvärsektoriella frågor, målkonflikter och synergier,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;inkludera en problem- och aktörsanalys där det framgår hur, varför och genom vilka aktörer och sektorer miljöproblemen uppstår eller har uppstått,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;ge förslag till hur problemen kan åtgärdas så nära källan till pro- blemet som möjligt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;innehålla en tydlig ansvars- och rollfördelning för de insatser och åtgärder som föreslås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;där det är relevant, behandla frågor om hållbar konsumtion, eko- systemtjänster och det internationella perspektivet, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;innehålla etappmål som ska vara konkreta, tydliga och mätbara.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Etappmål, styrmedel och åtgärder bör om möjligt hanteras målöver- gripande och strategivis och inte uppdelat per miljökvalitetsmål, eftersom en åtgärd ofta kan bidra till att nå flera miljökvalitetsmål liksom till att nå generationsmålet. En strategi kan därför innehålla flera olika styrmedel och åtgärder som tillsammans bidrar till att nå flera mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft39"&gt;Miljömålsberedningen har i genomförandet av uppdraget valt att göra vissa avgränsningar för att samtidigt kunna fördjupa utrednings- arbetet i andra delar där beredningen sett behov av mer noggrann genomlysning av frågeställningarna. Här redovisas hur Miljömåls-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Dir. 2010:74, Parlamentarisk beredning för underlag om hur miljökvalitetsmålen kan nås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Dir. 2011:50, Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) Strategi för en giftfri miljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft12"&gt;beredningen både har avgränsat sitt arbete och genomfört fördjup- ningar samt skälen för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft16"&gt;Ett nationellt fokus men många åtgärder behöver genomföras på EU- eller internationell nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft11"&gt;Havsfrågorna är internationella till sin karaktär. Samarbetet mellan Östersjöländerna är avgörande för att nå miljökvalitetsmålen i Öster- sjön. Det samma gäller för Västerhavet, som påverkas av havsmiljöns status i Nordsjön och hela norra Atlanten. Stora delar av världens havsområden ligger under internationell jurisdiktion. Ett stort antal &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-förordningar&lt;/NOBR&gt; är direkt styrande för Sveriges havsmiljöarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft11"&gt;Det framgår även av Miljömålsberedningens tilläggsdirektiv att beredningen ska värdera hur det havsregionala samarbetet på ett effek- tivt sätt kan bidra till genomförandet av havsanknutna miljökvali- tetsmål och mål 14 i Agenda 2030. Beredningen ska även övergrip- ande redovisa utfallet av relevanta internationella förhandlingar och beslut och hur dessa kan inkluderas i nationella strategier, styrmedel och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;Miljömålsberedningen uppmärksammade tidigt i utredningsarbetet att det finns stora utmaningar inom Sveriges nationella förvaltning för att nå de havsanknutna miljökvalitetsmålen. Beredningen har därför analyserat och utrett nationella styrmedel och åtgärder. Inom många områden följer dessa av olika &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-förord-&lt;/NOBR&gt; ningar eller internationella avtal och konventioner. I så fall har bered- ningen inkluderat analyser och förslag som riktar sig till Sveriges arbete inom EU eller internationella forum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft11"&gt;Ett exempel är sjöfart, där flera förslag medför att Sverige be- höver lyfta frågor till Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Ett annat exempel är förslag som handlar om förvaltning av fisk. För förvaltning av levande marina resurser råder exklusiv &lt;NOBR&gt;EU-kompe-&lt;/NOBR&gt; tens. Flera av förslagen behöver därför drivas inom EU:s gemen- samma fiskeripolitik och i den gemensamma fiskeripolitikens regio- nala processer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft59"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;Miljömålsberedningen erfar att regeringen med stöd av svenska myndigheter bedriver ett mycket aktivt och ambitiöst arbete inom havs- och vattenmiljöarbetet i EU. Beredningen har utgått från att regeringen avser att fortsätta detta aktiva arbete och har därför inte sett behov av att övergripande analysera Sveriges deltagande i olika &lt;NOBR&gt;EU-processer.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Internationella avtal och konventioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;Sverige är drivande i flera internationella konventioner och avtal, som FN:s klimatkonvention, konventionen för biologisk mångfald (CBD) och i förhandlingarna om ett implementeringsavtal om skydd av biologisk mångfald inom FN:s havsrättskonvention (s.k. &lt;NOBR&gt;BBNJ-processen).&lt;/NOBR&gt; Sverige är för närvarande ordförande i konventionen om bevarande av marina levande resurser i Antarktis (CCAMLR) och är drivande i arbetet med internationell reglering av avfall och farliga ämnen. Sverige har även nyligen börjat delta mer aktivt i Internatio- nella havsbottensmyndigheten (ISA). Med hänsyn till regeringens och svenska myndigheters aktiva och pådrivande arbete internationellt har Miljömålsberedningen valt att i sitt utredningsarbete inte gene- rellt analysera hur Sverige bör stärka eller ändra sitt internationella havsmiljöarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft59"&gt;Havsregionala samarbetet inom Helcom och Ospar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Det mellanstatliga samarbetet inom Helcom för Östersjön och Ospar för Nordostatlanten är mycket viktigt för att nå de havsanknutna miljökvalitetsmålen och mål 14 i Agenda 2030. Både Helcom och Ospar används även som plattform för det regionala samarbetet som föreskrivs i EU:s havsmiljödirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Även i Helcom och Ospar driver regeringen, med stöd av Havs- och vattenmyndigheten men också Naturvårdsverket, Transport- styrelsen, Kustbevakningen, SGU och Strålskyddsmyndigheten, ett mycket aktivt och ambitiöst arbete. I Helcom är Sverige aktivt på- drivande i frågor om bl.a. övergödning, farliga ämnen och skydd av biologisk mångfald men även övervakning av oljeolyckor. I Sveriges&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;arbete i Ospar har t.ex. skydd av biologisk mångfald och skyddade områden, farliga ämnen och övergödning varit viktiga områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Under första halvåret av 2021 ska Helcoms aktionsplan för Öster- sjön uppdateras och Ospar ska besluta om en ny miljöstrategi för Nordostatlanten. Dessa kommer vara styrande för det havsregionala samarbetet fram till 2030. Miljömålsberedningen erfar att arbetet med att förhandla fram ny aktionsplan för Helcom och miljöstrategi för Ospar, är så långt framme att förslag om åtgärder eller insatser i Miljömålsberedningens strategi inte skulle hinna med att beredas och inkluderas i de kommande besluten inom Helcom och Ospar. Miljömålsberedningen har därför valt att inte göra en generell genom- lysning av Sveriges prioriteringar och behov av insatser inom det havsregionala samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft127"&gt;Ekosystembaserad förvaltning och effekter av klimatförändringar genomsyrar strategin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Av Miljömålsberedningens tilläggsdirektiv framgår att beredningen ska analysera om det behövs ytterligare styrmedel och åtgärder för att på ett kostnadseffektivt sätt säkerställa en &lt;SPAN class="ft56"&gt;ekosystembaserad havs- förvaltning &lt;/SPAN&gt;som bidrar till att stärka havens resiliens, särskilt med hänsyn till effekterna av &lt;SPAN class="ft56"&gt;klimatförändringar och havsförsurning &lt;/SPAN&gt;och vid behov lämna förslag på sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Miljömålsberedningen har i utredningsarbetet sett att både eko- systemansatsen och ekosystembaserad förvaltning samt effekter av klimatförändringar och havsförsurning är områden som behöver genomsyra hela havsmiljöarbetet. Beredningen lämnar därför få för- slag om just ekosystembaserad förvaltning eller effekter av klimat- förändringen, men båda ligger helt eller delvis till grund för ett stort antal förslag i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Ekosystembaserad fiskförvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;Enligt Miljömålsberedningens tilläggsuppdrag kan en ekosystem- baserad fiskförvaltning vara en integrerad del av att uppfylla de havs- anknutna miljökvalitetsmålen och mål 14 i Agenda 2030. Miljömåls- beredningen har ansett att frågor som berör hållbar förvaltning av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;fiskresurserna måste integreras i Miljömålsberedningens arbete med strategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;En helhetssyn i arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;Det framgår av regeringens tilläggsuppdrag till Miljömålsbered- ningen att när direktivet beslutades i maj 2018, pågick flera utred- ningar och regeringsuppdrag som hade relevans för bedömningen av behov av strategier, styrmedel och åtgärder inom havsmiljöpolitiken, t.ex. om övergödning, plast och marint skräp, kemikalier och avfall samt läkemedelsrester. Det pågick även regeringsuppdrag om skydd av marina områden och havsplanering. Enligt tilläggsdirektivet skulle Miljömålsberedningen inte analysera och lämna förslag inom områ- den som direkt berörs av och överlappar med andra utredningar och uppdrag. Men, för att kunna ge ett samlat och ändamålsenligt under- lag för en ny och långsiktig havsmiljöpolitik skulle beredningen hänvisa till utredningar och uppdrag som gjorts under tiden för utredningens arbete och om det var lämpligt att ta hänsyn till och inkludera sådana förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft9"&gt;Miljömålsberedningen har undersökt inom vilka områden andra utredningar har lämnat förslag till regeringen och vilka luckor som kvarstår. Ett tydligt exempel är &lt;SPAN class="ft40"&gt;övergödningsområdet&lt;/SPAN&gt;. Insatser för att minska övergödningen har direkt och indirekt behandlats i flera betänkanden under 2019 och 2020. Utredningarna &lt;SPAN class="ft40"&gt;Stärkt lokalt åt- gärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:10), &lt;SPAN class="ft40"&gt;Hållbar slamhantering &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:3), &lt;SPAN class="ft40"&gt;Mer biogas! För ett hållbart Sverige &lt;/SPAN&gt;(SOU 2019:63) och &lt;SPAN class="ft40"&gt;Vägar till hållbara vattentjänster &lt;/SPAN&gt;(SOU 2018:34), har alla lämnat förslag som är särskilt relevanta för Miljömålsbered- ningens arbete. Flera regeringsuppdrag har också redovisats till reger- ingen under tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Miljömålsberedningen noterar att trots omfattande insatser, utred- ningar och uppdrag, både genomförda och pågående, har det saknats en helhetssyn över olika övergödningsåtgärder. Miljömålsberedningen har därför lagt vikt vid att redovisa andra utredningars relevanta för- slag och hur dessa tillsammans med Miljömålsberedningens egna be- dömningar och förslag ger ett samlat underlag för vidare besluts- fattande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft11"&gt;Andra områden som Miljömålsberedningen särskilt har lagt vikt vid att beskriva är genomförandet av &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; inom hav- och vattenmiljöpolitiken, EU:s gemensamma fiskeripolitik samt kemikalie- politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;Prioritering av områden som behöver extra uppmärksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Miljömålsberedningen har under arbetes gång erfarit att havsmiljö- området inkluderar eller är beroende av många politikområden och omfattar en stor bredd av olika sakfrågor. Detta innebär att det i flera fall också finns målkonflikter. Det finns också myndigheter som i dag inte arbetar aktivt med havsmiljöfrågor som behöver involveras i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Miljömålsberedningen har därför valt att särskilt fokusera sina analyser och därmed också överväganden och förslag, på ett antal om- råden som antingen behöver uppmärksammas mer, få en tydligare roll i havsmiljöarbetet eller där Miljömålsberedningen menar att det behövs en helhetssyn på frågorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Exempel på ett område som behöver uppmärksammas i havs- miljöarbetet är &lt;SPAN class="ft56"&gt;sjöfartens &lt;/SPAN&gt;påverkan på havsmiljön. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Undervattensbullers &lt;/SPAN&gt;påverkan på marina arter är en relativt ny fråga där både mer kunskap och åtgärder behövs. Även &lt;SPAN class="ft56"&gt;fritidsbåtars &lt;/SPAN&gt;påverkan på havsmiljön är en fråga som behöver lyftas fram. Ytterligare ett område är &lt;SPAN class="ft56"&gt;farliga ämnen och läkemedel&lt;/SPAN&gt;. Farliga ämnen är ingen ny fråga i havsmiljöarbetet. Däremot har inte påverkan på marina arter och ekosystemeffekter av farliga ämnen och läkemedel någon framträdande roll i kemikalie- politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Områden som traditionellt och fortfarande är prioriterade inom havsmiljöarbetet, men där Miljömålsberedningen har sett att det behövs ett nytt grepp, är särskilt &lt;SPAN class="ft56"&gt;övergödning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;förvaltning av fisk&lt;/SPAN&gt;. Detta är områden med många intressenter, som påverkar många verksamhetsutövare och som omgärdas av omfattande regleringar. Övergödningen inbegriper även ett omfattande åtgärdsarbete. Här har Miljömålsberedningen haft ambitionen att lyfta blicken och värdera om det kan tas ett nytt helhetsgrepp eller nya vinklar på arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Ytterligare en fråga som Miljömålsberedningen har uppmärksam- mats på är &lt;SPAN class="ft38"&gt;havsmiljödata&lt;/SPAN&gt;. Det handlar om bl.a. om att det är en kom- plex och otydlig ansvarsfördelning i frågor om havsmiljödata. Det&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p419 ft12"&gt;handlar även om tillgänglighet och tillgång till relevant, tillräcklig och användarvänliga data om kust- och havsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft11"&gt;Miljömålsberedningen har valt att särskilt analysera förutsätt- ningarna för planering, skydd och åtgärdsarbete i &lt;SPAN class="ft47"&gt;kusthavet&lt;/SPAN&gt;. Kustens ekosystem är mycket viktiga för hela havets produktion av eko- systemtjänster samtidigt som det är detta området som berörs av flest intressen, omfattande exploatering och där ett stort antal statliga myndigheter, kommuner och privata aktörer är involverade i olika delar av förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft39"&gt;Slutligen har beredningen sett det som viktigt att analysera arbetet med &lt;SPAN class="ft38"&gt;marint områdesskydd&lt;/SPAN&gt;, inte minst i ett klimatanpassningsperspek- tiv. Det befintliga etappmålet för områdesskydd löper även ut 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft16"&gt;Exempel på frågor som inte behandlats eller enbart berörts i mindre omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft11"&gt;Genom att Miljömålsberedningen valt att fokusera på några områ- den är det andra frågor som inte har analyserats i motsvarande om- fattning. Dessa frågor är dock inte mindre viktiga och Miljömåls- beredningen poängterar att det är nödvändigt att de tas om hand i det fortsatta havsmiljöarbetet. Några områden som inte har inklu- derats är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Invasiva främmande arter: &lt;/SPAN&gt;Invasiva främmande arter bedöms både av forskningen och myndigheter som ett mycket allvarligt hot mot den biologiska mångfalden i havet och havets ekonomiska värden. Klimatförändringar kan bidra till att både antal och ut- bredning av invasiva främmande arter ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Havsplanering&lt;/SPAN&gt;: Havsplanering kan vara ett viktigt verktyg i havs- miljöförvaltningen. Havs- och vattenmyndigheten har på uppdrag av regeringen tagit fram förslag till havsplaner för Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet. Förslag till havsplaner över- lämnades till regeringen i december 2019 och är under beredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Havsbaserad vindkraft: &lt;/SPAN&gt;Havsbaserad vindkraft är viktig i omställ- ningen till fossilfri energi och för att Sverige ska nå klimatmålen. Här finns det målkonflikter då lämpliga områden för vindkraft också ofta är områden med höga marina naturvärden. Havsbaserad vindkraft har ingående hanterats i förslagen till havsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="p124dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383124x1.jpg/" id="p124img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Marint skräp och mikroplast: &lt;/SPAN&gt;Insatser för att minska tillförsel av skräp och mikroplast till havet är en mycket uppmärksammad fråga internationellt, inom EU och nationellt. Miljömålsbered- ningen har därför enbart gjort en översiktlig analys av frågan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft131"&gt;Tillsyn: &lt;/SPAN&gt;En effektiv miljötillsyn är ett viktigt styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen. Miljötillsyn har utretts 2017 av Miljötillsyns- utredningen och förslagen i betänkandet &lt;SPAN class="ft132"&gt;Miljötillsyn och sanktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft47"&gt;– en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet &lt;SPAN class="ft11"&gt;(SOU 2017:63) är under beredning. Miljömålsberedningen har därför inte närmare analyserat frågor om miljötillsyn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Kostnadseffektiva styrmedel och åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft10"&gt;Miljömålsberedningens förslag till strategi har utgått från de gene- rella och specifika utgångspunkterna för att förstärka åtgärdsarbetet för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. En genomgående strävan i utredningsarbetet har varit att förslagen om styrmedel&lt;SPAN class="ft46"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;och åtgärder – &lt;SPAN class="ft56"&gt;inom ramen för gällande bestämmelser &lt;/SPAN&gt;– ska vara så kostnadseffektiva&lt;SPAN class="ft46"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;och samhällsekonomiskt effektiva som möj- ligt i arbetet med att säkerställa en ekosystembaserad havsförvalt- ning som bidrar till att stärka havens resiliens, särskilt med hänsyn till effekterna av klimatförändringarna och havsförsurningen. Vid detta har även kraven på effektivitet och god hushållning i statlig verksamhet beaktats.&lt;SPAN class="ft46"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Under utredningsarbetet har Miljömålsberedningen observerat ett antal problem och utmaningar i styrningen av havsmiljöarbetet. Be- redningen har därför analyserat och utvärderat om och i så fall hur styrningen av havsmiljöarbetet kan bli mera kostnadseffektiv. Detta omfattar såväl tillämpningen av befintliga styrmedel och åtgärder som mål- och resultatstyrning, administration och finansiell styrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Närmare om styrmedel och kostnadseffektivitet se Naturvårdsverket 2012, Styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen, Rapport 6415.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;a.a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) och 3 § myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td179"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td101"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Dialog och samråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Miljömålsberedningen har under arbetets gång haft avstämning med flera avslutade och under tiden pågående utredningar; Miljöövervak- ningsutredningen (M 2017:03), Utredningen om hållbara plastmaterial (M 2017:06), Vattenförvaltningsutredningen (M 2017:07), Utred- ningen om minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete (M 2018:04), Biogasmarknadsutredningen (M 2018:06), Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam (M 2018:8), Utredningen om översyn av strandskyddet (M 2019:01), och Öppna datautredningen (I 2019:20).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Under utredningsarbetet har Miljömålsberedningen genomfört ett tiotal workshops med en bred sammansättning aktörer från myn- digheter, kommuner, forskare, organisationer, branschorganisationer och näringslivet. Miljömålsberedningen har även under arbetets gång haft närmare 150 möten med olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Under september 2020 anordnade Miljömålsberedningen tillsam- mans med Havsmiljöinstitutet en webbaserad seminarieserie Män- niskan och havet 2.0.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Expertgruppen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Miljömålsberedningen har haft en brett sammansatt expertgrupp. Under arbetets gång har experterna kallats till tre möten med samt- liga experter. Därutöver har experter kallats till sex tematiska möten i mindre grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Underlagsrapporter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;Miljömålsberedningen har beställt tolv underlagsrapporter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Formas, Effekter av klimatförändringar och ökade koldioxid- halter på den marina miljön – en analys av kunskapsläget kring ekosystem, resiliens och havsförvaltning, Rapport 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Anders Ivarsson Westerberg, Politiken går till sjöss – förvaltnings- politik möter havspolitik, Rapport 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljömålsberedningens uppdrag och arbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Stockholms universitets Östersjöcentrum, Michelle McCrackin, Background document and synthesis: Phosphorus Flows in the Baltic Sea Catchment, Underlag till Miljömålsberedningen 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Havsmiljöinstitutet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Ida-Maja&lt;/NOBR&gt; Hassellöv, Kjell Larsson och Eva- Lotta Sundblad, Effekter på havsmiljön av överflyttning av sjö- fart, Rapport nr 2019:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Kemikalieinspektionen, Kemikaliekontroll för hållbara hav, Kemi- kalieinspektionens underlag till Miljömålsberedningens arbete med en strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser, 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Havsmiljöinstitutet, Anders Grimvall, Henrik Svedäng, Hanna Farnelid, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Per-Olav&lt;/NOBR&gt; Moksnes och Jan Albertsson, Ekosystem- baserad förvaltning som metod för att hantera negativa miljö- trender och oklara orsakssamband, Rapport nr 2019:6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;SLU Aqua, Mattias Sköld, Patrik Jonsson och Daniel Valentinsson, Sammanfattning – fiskets miljöeffekter, Underlag till miljömåls- beredningen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2019-10-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Stockholms universitets Östersjöcentrum, Joakim Hansen m.fl., Våtmarker som fiskevårdsåtgärd vid kusten, Rapport 1/2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;FOI, Mathias Andersson, Emilia Lalander och Peter Sigray, Under- lagsrapport om undervattenbuller, FOI Memo 7055.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Stockholms universitets Östersjöcentrum och SMHI, Lars Arneborg och Bo Gustafsson, Framtidens Östersjön – påverkan av övergöd- ning och klimatförändringar, Rapport 2/2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;2050 Consulting AB, Mikael Karlsson, En giftfri havsmiljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Sif Johansson, Behov av kunskap om den marina miljön, Under- lag till miljömålsberedningen 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft11"&gt;Utöver detta har en stor mängd rapporter m.m. från myndigheter och vetenskaplig litteratur använts i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;3 Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Att havets arter och livsmiljöer har stora problem är väl känt. Men hur allvarligt är detta för oss människor? Förstår vi vad en försämrad havsmiljö innebär och framför allt, vad som är de bakomliggande orsakerna till att vi både i Sverige och i resten av världen har så svårt att åstadkomma en bättre havsmiljö? Vanliga argument eller för- klaringar är t.ex. brist på kunskap, vi ser inte det som är under havs- ytan och allmänningens tragedi, dvs. allas ansvar är ingens ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Miljömålsbredningen har i utredningsarbetet funnit att allvaret i problemet är ännu mer genomgående och grundläggande än så. Havet, och i synnerhet kusthavet, förvaltas av en stor mängd olika aktörer med olika ansvarsområden och mandat. Finansieringen av förvaltningen och genomförandet av åtgärder är på korta tidsrymder och i projektform vilket gör det svårt att överskåda och följa upp. Det finns många mer eller mindre synliga målkonflikter med många politik- och utgiftsområden involverade. Havsmiljöförvaltningen är mycket komplex. Denna komplexitet, där ansvaret är uppdelat på många aktörer, tillsammans med problem som oftast döljer sig under ytan, förutom när t.ex. massiva algblomningar når våra kuster, bidrar till att de allvarliga problem som havet har och står inför inte har uppmärksammats tillräckligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Miljömålsberedningen menar därför att problemets allvar lika mycket handlar om hur havsmiljöarbetet genomförs som havets mycket kritiska läge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Finns det då hopp för havets miljö?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Vår svenska kust och våra kusthav är unika i sitt slag. Här finns skär- gårdar som saknar motsvarigheter i världen, och en marin flora och fauna med unika anpassningar för ett liv i Sveriges långa salhalt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft20"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;gradient, med nästan sötvatten uppe i Bottenviken till oceaniskt salt havsvatten i Västerhavet. Samtidigt påverkar effekter av klimat- förändringen, havförsurning, övergödning och miljögifter havet och kusterna hela tiden. Arterna lever under en kontinuerlig stress. Läget är kritiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Östersjön har antagligen genomgått ett regimskifte, dvs. att naturliga processer och dynamiken mellan arterna har ändrats per- manent. Dock ser vi att åtgärder lönar sig och ger effekt. Tillflödet av näringsämnen, både från Sverige och andra länder runt Östersjön, har minskat och övergödningen har bromsats upp. Flera kända miljögifter som PCB och DDT har förbjudits och bestånden av havsörn och flera sälbestånd har återhämtat sig. Restaurering av kustnära miljöer visar positiva resultat på bestånd av kustfisk. Så ja, det finns hopp! Med kraftfulla insatser och en effektiv förvaltning lokalt, nationellt och internationellt kan vi få tillbaka ett hav som kan fortsätta producera viktiga och i vissa fall helt nödvändiga eko- systemtjänster. Vi kan inte förvänta oss att få tillbaka en havsmiljö som är lik den som fanns för 100 år sedan. Det vi kan arbeta för är ett hav som kan producera sunda och goda livsmedel, högkvalitativ rekreation och turism, och inte minst fortsätta vara världens lungor och jordens viktigaste kolsänka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Nödvändigt med tålamod och långsiktiga beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Det kan ta lång tid innan det går att se effekter av de åtgärder som görs i dag. I kustområden kan dock effekten i vissa fall vara direkt eller uppstå mycket snabbt. I utsjön kan det ta tiotals år innan det går att se direkta positiva effekter på arter och livsmiljöer av t.ex. minskade halter näringsämnen eller miljögifter. Detta är en stor utmaning eftersom beslut behöver tas i dag för att vi ska nå ett visst tillstånd mycket långt fram i tiden. Det är svårt att applicera i en politisk kontext. Det är också svårt att bedöma vilka effekter åtgär- derna kommer att resultera i eftersom ekosystemeffekterna är kom- plexa och svåra att överblicka och förutse, särskilt i ett varmare klimat och ett surare hav. Det behövs därför modiga och långsiktiga politiska beslut i dag. Samtidigt behövs även en medvetenhet om att åtgärdsarbetet, regleringar och andra justeringar kommer att succes- sivt behöva ändras allt eftersom kunskapen ökar och det framgår&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="p129dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383129x1.jpg/" id="p129img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td181"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;vilka insatser som ger bäst effekt. Det kommer behövas ett lång- siktigt, enträget och målmedvetet arbete av både riksdagen, reger- ingen och dess myndigheter, kommuner samt ideella föreningar och privata och lokala aktörer – oss alla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Hur allvarligt är läget för havets miljö?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft11"&gt;Läget för havet är allvarligt. Situationen är kritisk både i svenska hav och kuster och i resten av världen. En försämrad havsmiljö påverkar i grunden människans tillgång till flera mycket viktiga ekosystem- tjänster. I kommande kapitel finns flera mer ingående beskrivningar av olika problemområden som t.ex. övergödningen, klimatföränd- ringen, miljögifter, minskade fiskbestånd, marint skräp m.m. Här ges enbart några korta nedslag för att försöka visa på allvaret och omfattningen av de problem vi måste hantera om vi inte lyckas åtgärda miljöproblemen i havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft16"&gt;Några exempel på utmaningar i Östersjön och Västerhavet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Området med syrefattiga bottnar i Östersjön är nu ungefär lika stort som Island och tio gånger större än i början av 1900- talet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Medeltemperaturen i Östersjön kan komma att öka med cirka två till tre grader vid slutet av detta sekel jämfört med slutet av det förra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Flera viktiga matfiskar som torsk, kolja, lyrtorsk, havskatt, marulk, rödspotta, rödtunga och ål har helt eller nästan helt försvunnit från stora områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Den stora fisken är borta, både i kusten och i utsjön. En medelstor torsk i början av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; var över en meter och i dag bara &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; decimeter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;År 2015 fanns det femtio gånger mer spigg i Östersjön än under &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; effekterna av detta är oklara men bedöms som omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;I Bohuslän har den sammanlagda ytan av ålgräs minskat med över 60 procent sedan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Det totala ekonomiska värdet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="p130dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383130x1.jpg/" id="p130img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p452 ft10"&gt;av förlorade ekosystemtjänster sedan 1990 p.g.a. ålgräsets till- bakagång uppskattas till mellan fyra och 21 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Cirka 20 procent av bottnarna i grunda vågskyddade områden kan vara så negativt påverkade av fritidsbåtar att t.ex. fisk- rekryteringen är störd; i Stockholms och Västra Götalands län bedöms runt 30 procent av dessa miljöer vara negativt på- verkade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;På Bohuskusten spolas det i land cirka 8 000 kubikmeter skräp varje år. Det motsvarar fem fulla badkar med skräp som spolas i land varje timme.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Tusentals okända miljögifter hamnar i havet. DDT och kvick- silver har bytts mot t.ex. PFOS, bromerade kolväten och läke- medelsrester.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Östersjön är troligtvis det hav i världen som har störst kon- centration av minor, ammunition och kemiska stridsmedel på botten. Vissa uppgifter pekar på uppemot 40 000 minor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;Regimskiften och Shifting baselines&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft10"&gt;Vår förståelse av vad som är ett naturligt tillstånd ändras över tid med vår erfarenhet av vad vi observerar Det är detta som ofta kallas &lt;SPAN class="ft56"&gt;Shifting baselines&lt;/SPAN&gt;. Det kan medföra att vad vi i dag anser är ett gott miljötillstånd och normal produktion av en ekosystemtjänst inte alls är den fulla potentialen av vad havet kunde ge oss om vi blickar längre tillbaka i tiden. Ett par konkreta exempel är att i slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; var ungefär hälften av Kattegatts botten, ända ner till 15– 20 meters djup, täckt av ålgräs, jämfört med omkring tio procent av de grunda bottnarna i dag. En effekt av detta är att sjögräsvege- tationens möjligheter till kolinlagring är betydligt sämre i dag än för 100 år sedan. Det innebär att vi har förlorat ett helt naturligt stöd i arbetet med att minska effekterna av klimatförändringen. Ett annat exempel är att en normalstor torsk i på Göteborgs fiskauktion i början av &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; var över en meter, i dag bara &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; decimeter. Tidigare blev en torsk i Östersjön könsmogen vid cirka 40 centi- meter, nu har man hittat &lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; centimeter hanar med fullt utvecklad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td181"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;mjölke. Detta visar potentialen av att återfå både en större och även mer högkvalitativ toppredator och livsmedelsresurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;Samtidigt är havens ekosystem naturligt dynamiska och i ständig förändring. Till skillnad från i skogen eller inom jordbruket har män- niskan sämre möjligheter att styra produktionen av ekosystemets varor och tjänster. Produktionen är beroende av funktionerna i ett naturligt ekosystem. Försök att stoppa allt fiske för att få återväxt av hotade fiskbestånd har tyvärr hittills inte gett många positiva resultat. Ett fiskestopp i Bohuslän genom projektet &lt;NOBR&gt;8-fjordar&lt;/NOBR&gt; har efter ett decennium ännu inte gett positiva resultat på torsk och annan vitfisk. Detta kan vara resultatet av ett s.k. regimskifte, dvs. att naturliga processer och dynamiken mellan arterna har ändrats permanent. Detta är en helt ny situation för havsmiljöförvaltningen, och frågan är om inriktningen av förvaltningen ska vara att havet ska återfå ett visst naturligt ursprungstillstånd eller att maximera leveransen av ekosystemtjänster i ett nytt naturtillstånd?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Hav och klimat – två sidor av samma mynt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Hav och klimat är intimt sammankopplade och beroendet är ömse- sidigt. Havet binder stora mängder kol och producerar mer än hälften av syret som vi människor och andra delar av ekosystemen behöver. Detta är ekosystemtjänster som fungerar om vi har ett hav i gott tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft11"&gt;Effekterna av den globala uppvärmningen drabbar kusthaven extra hårt. Uppvärmningen i havet kan redan mätas med mer än en grad och temperaturen stiger snabbare i Östersjön än i andra hav. Det finns indikationer från forskning att kustekosystemen, som normalt binder stora mängder kol, i framtiden kan bli kolkällor i stället, om miljötillståndet försämras ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft16"&gt;Stora ständigt närvarande problem men även de små stegens tyranni&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft39"&gt;Som nämnts ovan så utsätts havets arter och livsmiljöer för ständig stress genom påverkan från människor, mer eller mindre över allt och hela tiden. Havsmiljöförvaltningen måste hantera storskaliga miljöproblem som övergödning, miljögifter, undervattensbuller,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="p132dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383132x1.jpg/" id="p132img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;försurning och klimatförändringar, som slår brett mot stora om- råden och många grupper av organismer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft11"&gt;Samtidigt präglas havsmiljöförvaltningen, särskilt i kusthavet, av de små stegens tyranni – många små ingrepp som var för sig inte med- för några större effekter, men som sammanlagt kan få betydande kon- sekvenser. Kustnära grunda vikar där många fiskarters yngel växer upp är kanske de mest sårbara miljöerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Styrningen av havsmiljöarbetet står inför stora utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft16"&gt;Några iakttagelser om styrningen av havsmiljöarbetet från forskningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft9"&gt;Miljöpolitik är ett svårstyrt politikområde, eftersom miljöfrågor kommer in i alla andra politikområden på ett eller annat sätt. På så vis finns miljöpolitiken ständigt närvarande inuti andra politiska frå- gor, och hänsyn måste tas till miljömässiga konsekvenser i olika politiska beslut och reformer. Detta är en slutsats som framgår av en sammanställning av den förvaltningspolitiska forskningen som har tagits fram för Miljömålsberedningens räkning. För havsmiljöpoliti- ken verkar detta vara ännu mer framträdande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft17"&gt;Om miljöpolitiken till sin karaktär generellt är komplex, gränsöver- skridande, involverar många aktörer på olika nivåer och präglas av governancestyrning gäller detta således i ännu högre grad specifikt för havspolitiken.&lt;SPAN class="ft136"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft11"&gt;Några iakttagelser från den förvaltningspolitiska forskningen är att havspolitiken på många håll liknar ett lapptäcke eller ”hafsverk” som präglas av fragmentering och bristande sektoriell samordning. Den internationella havspolitiken bygger på överenskommelser och avtal. Dessa bryts ned i policies på regional och lokal nivå, ofta på en abstrakt nivå med övergripande målsättningar. Området beskrivs som präglat av ”multigoal”, dvs. att det existerar många olika, i bland delvis överlappande, mål. De styrmedel som används relaterar till enskilda specifika mål, men det finns oklarheter om hur de bidrar till helheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Ivarsson Westerberg, A. 2019, Politiken går till sjöss – förvaltningspolitik möter havspolitik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td181"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p462 ft9"&gt;En insikt från både forskning och praktik är att miljöutmaningar måste hanteras på alla administrativa nivåer. Dessa utmaningar kräver ett integrerat angreppssätt som skär tvärs över och genom policyområden eftersom de är utpräglat multisektoriella och ligger på flera styrningsnivåer. Det krävs en omfattande politisk styrning som är väl samordnad, varierande och hållbar för att bidra till bättre förutsättningar för hållbar användning av haven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft11"&gt;Enligt litteraturen finns det vissa egenskaper som utmärker havs- miljöpolitiken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Kollektiva nyttigheter&lt;/SPAN&gt;: Det som ska organiseras är sådant som är genuina kollektiva nyttigheter. Det som är speciellt är att de är icke exkluderande, de spiller över på andra, alla bör ha rätt till miljön i form av ren luft och vatten, undvika föroreningar etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Transnationella problem&lt;/SPAN&gt;: Miljöfrågor är genuint transnatio- nella. Miljöfrågor måste därför lösas på en internationell arena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Komplexitet och osäkerhet&lt;/SPAN&gt;: Området präglas av stark föränder- lighet. Dels pågår det utveckling i teknik och forskning som påverkar miljön, dels lär vi oss mer om samband och effekter. Havsmiljöpolitiken är därför svår att planera med någon större säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Tids- och rumsmässig variation&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;: Området präglas av stor variation som beror på lokala och tidsmässiga variationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Administrativ fragmentering&lt;/SPAN&gt;: Området präglas av att det finns en mångfald av statliga, privata och ideella organisationer som har olika intressen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Regulativ intervention&lt;/SPAN&gt;: Ofta är en politisk lösning eller åtgärd att man reglerar området på olika sätt. Vanliga styrmedel är lagstiftning, upprättande av gränsvärden, bestämmelser om av- gifter etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft9"&gt;Generellt kan sägas att litteraturen utgår utifrån ett miljöforsknings- perspektiv snarare än ett styrningsperspektiv. I de fall där förvalt- ningspolitik eller styrningsfrågor diskuteras görs det på en över- gripande policynivå. Det talas om integration av policy, samordning och samverkan mellan aktörer och förvaltningsnivåer, men lite om faktiska konkreta styrmedel och dess effekter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft9"&gt;Havspolitiken går på tvärs gentemot de traditionella sektorerna. Havspolitik är ett relativt sett nytt politikområde, där vissa delar har brutits ut från andra områden som fiskeripolitik, transportpolitik, vat- tenpolitik och miljöpolitik. Bristen på samordning mellan sektors- områden leder enligt forskningssammanställningen till ineffektivitet och att frågor helt enkelt faller mellan stolarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;En iakttagelse är behovet av bättre samordning inom havspoli- tiken. Det behövs större integration i politiken, särskilt horisontellt, eftersom den involverar många olika aktörer – stater, organ på olika förvaltningsnivåer, privata företag, frivilligorganisationer, intresse- organisationer, forskare och medborgare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Forskningen är samstämmig om vad som behöver göras. Det behövs helhetstänkande, holistiska angreppssätt och multidimensio- nella styrmedel som kombineras. En sådan ansats, som har stöd i internationella ramverk, är ekosystembaserad förvaltning som tar hänsyn till många aspekter i styrningen, och även socioekonomiska faktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Några observerade problemområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Miljömålsberedningen har under utredningsarbetet observerat i princip motsvarande problem som forskningssammanställningen ovan identifierat. Detta är allvarligt. Att nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;är nödvändigt för att vi ska klara av klimatförändringarna och för att säkerställa bl.a. viktiga livsmedelsresurser. Detta kräver ett effektivt havsmiljöarbete där både personella och finansiella resurser används effektivt, både inom Sverige, på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; och internationellt. Nedan beskrivs några all- varliga hinder på vägen i styrningen av offentliga aktörer som Miljö- målsberedningen har observerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Havsmiljöpolitiken är i beroendeställning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft39"&gt;En genomgång av vilka politikområden som påverkar havsmiljön visar tydligt att i Regeringskansliet genomsyrar eller berör havsmiljö- frågor nästan samtliga departement och statsråd. Miljöpolitiken kan inte själv säkra att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hav i balans samt levande kust&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td181"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;och skärgård &lt;/SPAN&gt;nås, den är i beroendeställning och det krävs en bred insats från väldigt många politikområden och sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft11"&gt;Fiske, energi, infrastruktur och försvar är politikområden med verksamhet till havs där målkonflikter borde vara både kända och hanterade, men så är inte riktigt fallet. Försvarsintressen verkar bedömas stå över mål för havets miljötillstånd. I många fall inklu- deras inte påverkan på havsmiljön i arbetet med att nå klimatmålen inom transportsektorn, t.ex. beaktas inte effekterna på havsmiljön i någon större utsträckning vid överflyttning av gods till sjötrans- porter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Fiskeri- och miljöpolitiken borde vara väl synkroniserade och jobba mot samma mål. Ett hållbart fiske är avhängigt av friska hav och det går inte att nå ett gott miljötillstånd i havet utan en hållbar fiskeripolitik. Ändå upplever många aktörer att det kvarstår mål- konflikter och att politiken har svårt att ge tydliga prioriteringar när det kommer till den praktiska och konkreta styrningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Havsmiljöpolitiken är även i beroendeställning till jordbruks- politiken och skogspolitiken och bostadsbyggandet. Kemikalie- politiken bestämmer förutsättningarna för att minska halterna av farliga ämnen i havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft59"&gt;Vilket är målet för havets tillstånd?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft39"&gt;Utredningsarbetet har visat att det finns ett stort antal mål för havets tillstånd. En aktör uttryckte det som ”pick and choose”, det mål för havets tillstånd som passar din verksamhet bäst. De av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen har successivt kompletterats med andra mål, framför allt genom &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; som art- och habitat- direktivet, vattendirektivet och havsmiljödirektivet, men även åta- ganden i internationella konventioner, i de havsregionala samarbe- tena Helcom och Ospar och inte minst genom hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Alla mål leder åt samma håll, men ofta med olika kriterier för måluppfyllelse, uppföljningsmått, utvärdering och rap- portering. Att följa upp de omfattande målsystemen som berör havet tar stora resurser i anspråk. Det är också svårt att veta när målet är nått eller hur långt det är kvar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft59"&gt;Många rättsliga verktyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;En enormt stor mängd olika rättsliga styrmedel påverkar havsmiljö- förvaltningen. Den första inventeringen Miljömålsberedningen gjorde inledningsvis i arbetet resulterade i en lista med minst 20 internatio- nella konventioner och över 40 &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och förordningar och en nästan oöverskådlig mängd nationella författningar. Under utred- ningsarbetet har listan successivt blivit längre, och det är svårt att överblicka den totala bilden av de rättsliga verktyg som på olika sätt påverkar förvaltningen av havet direkt eller indirekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Geografiskt kaos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Omfattningen av olika rättsliga verktyg med olika geografiska grän- ser tillsammans med en stor administrativ komplexitet, kan upp- fattas som ett &lt;SPAN class="ft47"&gt;geografiskt kaos&lt;/SPAN&gt;, särskilt i kustområdena. Miljömåls- beredningen anser att det är ett viktigt skäl till att en helhetsbild över planering, skydd, förvaltning och åtgärdsarbete saknas i kustvatten- området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Den totala strandlinjen i Sveriges kustvattenområde är 44 700 kilo- meter – vilket motsvarar mer än ett varv runt jorden. Det finns 86 kommuner som inkluderar kustvatten. Kommunernas mandat för t.ex. fysisk planering enligt plan- och bygglagen och tillstånds- prövning enligt miljöbalken, omfattar hela territorialvattenområdet, dvs. tolv nautiska mil (drygt 20 kilometer) utanför baslinjen. Bas- linjen är den tänkta linje som binder samman de yttersta skären. Av 21 län ligger 14 vid kusten. Även länsstyrelsernas mandat omfattar hela territorialvattenområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Utöver indelningen i kommuner och län är kustvattenområdet administrativt indelat i fem vattendistrikt. Gränserna för dessa är beslutade efter avrinningsområden och sammanfaller därför inte helt med länsindelningen. Vattendistrikten är vidare indelade i vatten- förekomster. Totalt finns det 653 kustvattenförekomster. Dessa sträcker sig ut till en nautisk mil utanför baslinjen. En vattenföre- komst kan delas av två kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för genomförande av havs- miljöförvaltningen som har en egen organisatorisk indelning. Havet är indelat i två bedömningsområden; Nordsjön och Östersjön. Havs- området är dessutom delat i tolv havsbassänger för utsjövatten samt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td181"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;kustvattentyper. Indelningen följer ekologisk indelning och sam- manfaller därför inte med läns- eller kommungränser. Gränserna för kustvattentyper och vattenförvaltningens kustvattenförekomster är inte heller fullt harmoniserade.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft41"&gt;Utöver detta är havsplaneringen indelad i tre havsområden som delvis överlappar med området för kommunal fysisk planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft59"&gt;Begränsad nationell rådighet gör det ännu mer komplicerat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Flera av de faktorer som har en väsentlig direkt effekt på havet, sär- skilt fiske och sjöfart, men även kabeldragningar och rörledningar, faller under antingen EU:s kompetensområde eller internationell lagstiftning. Styrkan i detta är att när överenskommelser nås så får de stor effekt, men det medför också att många regleringar kan ta väldigt lång tid att få på plats, t.ex. för fiske, naturvårdande ändamål eller för internationell sjötrafik. Den begränsade nationella rådig- heten spär dock på det geografiska kaoset genom att möjligheterna att införa olika typer av regleringar beror på avståndet till kusten. Viktiga författningsreglerade gränser är baslinjen (inre vatten), trål- gränsen, territorialvattengränsen och Sveriges ekonomiska zon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Men miljöproblemen ser heller inga nationella gränser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft39"&gt;Miljöproblemen i havet kan inte lösas enbart nationellt. Lokala åt- gärder i kustområden är viktiga och kan ge stora lokala effekter, men jämfört med t.ex. förvaltning av &lt;NOBR&gt;skogs-,&lt;/NOBR&gt; jordbruks- eller fjällandskapet påverkas svenska havsområden ännu mer av hur andra länder agerar. Effekter av klimatförändringen och havsförsurning, övergödning, miljögifter, marint skräp och invasiva främmande arter behöver han- teras på åtminstone en havsregional skala. Näringsämnen, miljögifter och marint skräp förflyttar sig med strömmar eller migrerande arter. Det är dock mycket som kan göras på hemmaplan i Sverige för att bidra till minskade problem – hittills har det kanske varit lite för enkelt att avvakta och fokusera på att vänta in internationella mål och åtaganden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft59"&gt;Finansieringen av havsmiljöarbetet – en knepig fråga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Det har visat sig mycket svårt att få fram uppgifter om vilka finan- siella resurser som läggs på arbetet med havsmiljön. Havsmiljö- arbetets finansiering uppfattas av i princip alla aktörer som kort- siktig, baserad på projekt, svåröverskådlig och därmed inte heller särskilt effektiv. Beräkningar på vilka finansiella resurser som behövs för att nå ett gott miljötillstånd är ofta översiktliga och i många fall baserade på betalningsvilja i stället för faktiska behov av insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Kommunerna ges ett stort ansvar men med lite stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Kommunerna har ett stort ansvar i havsmiljöarbetet, särskilt kust- kommunerna. De har ansvar för fysisk planering, strandskydds- dispenser, tillstånd och tillsyn, VA och enskilda avlopp m.m. Många kommuner är små, vissa har bara en kort kustlinje, medan andra kommuner har omfattande ansvar för stora kust- och skärgårds- områden. Kraven växer ständigt på kommunerna, både kompetens- mässigt och i genomförandet. Många kommuner anser att de har svårt att klara av detta ansvar på tillräckligt bra nivå och saknar ett bättre stöd från nationella myndigheter och länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Svårt att beräkna värdet av havet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft11"&gt;Ekosystemen i haven producerar syre, livsmedel och de ger inspiration, rekreationsmöjligheter och mycket mer, ofta utan att det kostar något. Att tala om människors nytta av ekosystem som ekosystem- tjänster är ett sätt att synliggöra dessa nyttor. Att prissätta eko- systemtjänster är ett sätt att öka deras synlighet. Samtidigt är det mycket svårt att sätta ett pris när många av de tjänster som havet producerar tas för givna som t.ex. produktion av syre eller fast- läggning av kol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Det är en svår uppgift att beräkna det ekonomiska värdet av havet och Miljömålsberedningen har inte genomfört några egna beräk- ningar. Merparten av de beräkningar som finns verkar övergripande och generella, men kan ge en viss indikation på hur värdet uppfattas. Världsnaturfonden, WWF, tillsammans med bland andra Boston Consulting Group har räknat på värdet av ett antal olika marina till-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="p139dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383139x1.jpg/" id="p139img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td181"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;gångar och kommit fram till, lågt räknat, ett globalt värde som upp- går till 24 tusen miljarder dollar. Med ett årligt bidrag på 2,5 tusen miljarder dollar motsvarar havens ”bruttohavsprodukt” (gross marine product) den sjunde största ekonomin i världen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Ett konkret svenskt exempel på hur ett ekosystem kan värderas är hämtat från Värmdö kommun som låtit värdera ekosystemtjänster som en restaurerad våtmark, Hemmesta sjöäng, kan generera. Syftet med restaureringen var att fysiskt återställa våtmarken för att för- bättra häckningsmöjligheter för fåglar samt skapa ett fungerande reproduktionsområde för fisk. Dessutom var det ett uttalat mål att skapa en attraktiv rekreationsmiljö för såväl närboende som tillresta besökare. Våtmarken kostade 2,5 miljoner kronor att anlägga men beräknades generera ett värde på över 20 miljoner kronor.&lt;SPAN class="ft46"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Detta är två ytterligheter av beräkningar. Ett tredje sätt att beräkna värdet är s.k. betalningsviljestudier. Havs- och vattenmyndigheten har som underlag för revideringen av åtgärdsprogrammet för havs- miljön &lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;/NOBR&gt; beställt en betalningsviljestudie som underlag för myndighetens samhällsekonomiska analyser.&lt;SPAN class="ft46"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Den svenska befolk- ningens aggregerade betalningsvilja för de ytterligare åtgärder som krävs för att den svenska havsmiljön ska uppnå god miljöstatus år 2040 uppskattas enligt studien till 8,2 miljarder kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Kort om maritima näringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;De maritima näringarna inkluderar nio sektorer, varav marin turism och sjöfart är de två största mätt i nettoomsättning. Den totala netto- omsättningen för samtliga maritima näringar i Sverige uppgick 2014 till 160 miljarder kronor. Förädlingsvärdet uppgick till 44 miljarder kronor vilket är cirka två procent av den svenska bruttonationalprodukten (BNP). Marin turism står för nära 40 procent av de maritima näring- arnas nettoomsättning. Efter turism kommer i storleksordning sjöfart, hamnar samt fartygs- och båttillverkning. Yrkesfiske är en sektor som många förknippar med maritim näring men sett till nettoomsättning uppgår sektorn till mindre än en procent av BNP.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;WWF 2015, Reviving the ocean economy – the case for action.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Värmdö kommun, Svensk Ekologikonsult AB och WWF 2014, Värdering av ekosystem- tjänster, Hemmesta sjöäng, Kartläggning och värdering av ekosystemtjänster knutna till våt- marken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;H. Nordzell, J., m.fl. 2020, Värdet av att uppnå god miljöstatus i svenska havsvatten, En betalningsviljestudie, Anthesis rapport 2020:8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="p140dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383140x1.jpg/" id="p140img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft39"&gt;De maritima näringarna har alla en relation till havet, men det finns skillnader i vilken utsträckning de påverkar och är beroende av havsmiljön. I figuren nedan representerar storleken på bubblan när- ingens relativa förädlingsvärde. Positionen av bubblorna avgörs av dess påverkan samt beroende av havsmiljö och dess ekosystemtjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft33"&gt;Figur 3.1 Relation mellan maritima sektorerna och havsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft45"&gt;Källa: Havs- och vattenmyndighet, Rapport 2018:27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft11"&gt;Av figuren framgår tydligt att de maritima näringarna kommer att påverkas mycket olika vid en förändrad havsmiljö. Sjöfarten som är den näst största näringen mätt i nettoomsättning kommer knappt att påverkas av en försämrad havsmiljö, medan marin turism har ett stort beroende av ett gott miljötillstånd. Fiske är en väldigt liten del av de maritima näringarnas nettoomsättning, men har en hög på- verkan på ekosystemen samtidigt som fiske även är mycket beroende av ett gott miljötillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td180"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td181"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p481 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Nollalternativet – vad händer om ingen förändring görs?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft11"&gt;Statsmakternas ställningstagande till ett utredningsförslag under- lättas av om förslagets förväntade konsekvenser jämförs med konse- kvenserna av att inga förändringar görs, dvs. i jämförelse med ett nollalternativ. Med nollalternativ menas en bedömning av hur situa- tionen blir om förslagen inte genomförs. Med det förutsätter Miljö- målsberedningen att havsmiljöarbetet fortsätter på ungefär samma nivå och på ungefär samma sätt som i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft10"&gt;Miljömålsberedningen konstaterar att det pågår en ständig på- verkan på havsmiljön samtidigt som åtgärder och ändrade regleringar också successivt genomförs både nationellt och internationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Effekter av klimatförändringen och havsförsurning kommer att fortsätta oberoende av Miljömålsberedningens förslag. Havets resi- liens, dvs. motståndskraft att möta dessa förändringar, kommer att försämras om inte ytterligare insatser genomförs, dvs. effekterna kommer att bli allvarligare. En försämrad status i havsmiljön, särskilt i kustområden, kan minska kolupptag och därmed i stället bidra till klimatutsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;Övergödningsproblematiken i Östersjön är omfattande och om- fattningen av syrefattiga bottnar har ökat dramatiskt senaste 40 åren. Mycket har gjorts och prognoserna för övergödningen i Östersjön visar att situationen sakta förväntas förbättras mot år 2100, men detta är under förutsättning att fortsatt kraftfulla åtgärder genomförs som även tar höjd för effekter av klimatförändringen som t.ex. ökad avrinning från land och därmed ytterligare tillförsel av näringsämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft11"&gt;Arbetet med att minska utsläpp av farliga ämnen är ständigt på- gående, men utan ytterligare insatser kommer kunskapen om farliga ämnens påverkan på marina arter fortsätta att vara låg och inte vara i fokus för arbete med att begränsa tillförsel och rening av miljögifter och läkemedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;I ett nollalternativ kan det bli svårt att återetablera hållbara fisk- bestånd som ger sunda och goda livsmedel. Delar av fiskenäringen, särskilt det kustnära fisket i Södra Östersjön, står inför ytterligare omfattande problem om inte de mera kustnära fiskbestånden stärks och kan nyttjas för kommersiellt fiske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;Kusthavet kommer att sättas under ytterligare press med fortsatt exploatering, särskilt av grunda vikar, och ett fortsatt växande båtliv.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Problemets omfattning och allvar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;Detta kan i sin tur bidra till ytterligare problem i arbetet med åter- etablering av kustnära fiskbestånd. Kvaliteten på rekreation och friluftsliv kommer sannolikt att försämras, vilket även kan påverka turismnäringen negativt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;Om inte förslagen om ändrad styrning och finansiering av de be- rörda statliga myndigheternas verksamhet genomförs så kommer styrningen och finansieringen fortsätta som i dag. Det betyder att samtliga de problem och utmaningar som Miljömålsberedningen noterat, bl.a. ovan i detta kapitel, kommer att fortsätta. En otydlig målstyrning kommer fortsätta att ta stora resurser i anspråk och arbetet kommer även fortsättningsvis att genomföras i kortsiktiga projekt med bristfällig planering och uppföljning. Risken är att mindre effektiva åtgärder genomförs, kanske på fel ställen. Det geo- grafiska kaoset kommer att bestå och myndigheters och kommuners möjligheter att prioritera havsmiljöfrågor kommer inte att öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft11"&gt;Den ineffektiva styrningen av havsmiljöarbetet kommer att leva vidare om en för stor del av resurserna går till administration och inte till faktiska åtgärder i havsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="p143dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383143x1.jpg/" id="p143img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;4 De nationella miljömålen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft3"&gt;Målen för miljöpolitiken ska integreras i andra politikområden. Myndig- heter ska ta hänsyn till miljö- och klimatfrågorna när de fullgör sin huvuduppgift. Miljömålen konkretiserar den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Målen är en viktig utgångspunkt för det nationella genomförandet av FN:s Agenda 2030 med sina 17 globala mål för håll- bar utveckling. Målen kopplar även till andra tvärsektoriella mål som t.ex. EU:s mål om klimat och energi (Europa2020), EU:s energi- och klimat- ramverk 2030 och Sveriges politik för global utveckling (PGU).&lt;SPAN class="ft43"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft3"&gt;Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmål och det gene- rationsmål för miljöarbetet som beslutats av riksdagen. Målen är styrande för allt miljöarbete som Sverige bedriver nationellt, inom EU och inter- nationellt. Miljömålssystemet ger också en struktur för en systematisk upp- följning av miljöpolitiken som grund för ett strategiskt åtgärdsarbete.&lt;SPAN class="ft43"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Miljömålssystemet och dess kontext har förändrats och utvecklats över åren&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;Av andra kapitel i betänkandet framgår hur havspolitiken och havs- miljöpolitiken i olika internationella konstellationer har utvecklats inte minst alltsedan riksdagen först beslutade om de nationella miljö- målen. Genom åren har ett stort antal dokument och beslut som har bäring på havsmiljön tagits fram. Det innebär att den internationella kontext som det nationella miljömålssystemet verkar inom ramen för, och i synnerhet vad gäller de havsanknutna miljömålen, har förändrats och utvecklats i avsevärd utsträckning jämfört med slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2019/20:1, utgiftsområde 20, s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2020/21:1, utgiftsområde 20, s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft20"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="p144dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383144x1.jpg/" id="p144img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft11"&gt;Miljömålsstrukturen utvecklas kontinuerligt och har genomgått betydande förändringar sedan riksdagen fattade beslut om dem 1998. Målen i miljömålssystemet&lt;SPAN class="ft120"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;omfattar för närvarande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ett generationsmål som anger inriktningen för den samhälls- omställning som behöver ske inom en generation för att nå miljö- kvalitetsmålen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Miljökvalitetsmål, som anger det &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;tillstånd &lt;/SPAN&gt;i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Etappmål som anger de samhällsomställningar som är viktiga steg för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft10"&gt;Generationsmålet, som beslutas av riksdagen, är det övergripande målet för den nationella miljöpolitiken och slår fast att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.&lt;SPAN class="ft46"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Enligt regeringen förutsätter det en ambitiös miljö- politik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Gene- rationsmålet som är ett inriktningsmål som ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft12"&gt;Generationsmålet har förtydligats genom riksdagens beslut om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft11"&gt;16 miljökvalitetsmål.&lt;SPAN class="ft120"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft47"&gt;beskriver det framtida önskade miljötillståndet&lt;/SPAN&gt;. Till varje miljökvalitetsmål finns preci- seringar för att tydliggöra innebörden av vad som ska uppnås. Till miljökvalitetsmålen finns även indikatorer som beslutas på myndig- hetsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;I miljömålssystemet finns även etappmål. Etappmålen ska för- tydliga vad som behöver göras för att Generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen ska kunna nås. Etappmålen visar steg på vägen till Generationsmålet och till ett eller flera miljökvalitetsmål. Reger- ingen beslutar om etappmålen. Om det finns särskilda skäl beslutar riksdagen om etappmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183; prop. 2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:48; prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300 och prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;
&lt;DIV id="p145dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383145x1.jpg/" id="p145img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Generationsmålet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;I regeringsförklaringen 1997 formulerade regeringen för första gången ett generationsmål för miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft17"&gt;Målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft10"&gt;Regeringen informerade riksdagen om Generationsmålet i proposi- tionen 1997/98:145, &lt;SPAN class="ft56"&gt;Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige&lt;/SPAN&gt;. För att konkretisera vad Generationsmålet innebar åtföljdes det av ett antal preciseringar och några år senare i propositionen 2000/01:130 &lt;SPAN class="ft56"&gt;Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier &lt;/SPAN&gt;beslu- tade regeringen att Generationsmålet skulle vara uppfyllt 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;År 2010 i propositionen 2009/10:155 &lt;SPAN class="ft56"&gt;Svenska miljömål – ett effek- tivare miljöarbete &lt;/SPAN&gt;föreslog regeringen att &lt;SPAN class="ft56"&gt;riksdagen &lt;/SPAN&gt;skulle fatta beslut om Generationsmålet. Samtidigt föreslog regeringen även en höj- ning av ambitionsnivån eftersom Generationsmålet nu skulle upp- fyllas &lt;SPAN class="ft56"&gt;utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser&lt;/SPAN&gt;. Generationsmålet skulle innebära att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen skulle vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken skulle inriktas mot följande s.k. strecksatser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan sam- tidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;en god hushållning sker med naturresurserna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2009/10:155.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="p146dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383146x1.jpg/" id="p146img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft11"&gt;Generationsmålets strecksatser skulle vara övergripande för alla miljökvalitetsmål och vara avsedda att säkerställa att tvärsektoriella frågor integreras i miljömålssystemet. De skulle därför ingå som kriterier när förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen bedöms och i konsekvensanalyser för de nya strategier med etappmål och åtgärder som föreslogs för att nå målen. Strecksatserna skulle också kunna vara utgångspunkter när målövergripande etappmål och indika- torer tas fram.&lt;SPAN class="ft120"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Miljö- och jordbruksutskottets ställningstagande till förslaget till ny målstruktur för miljöarbetet&lt;SPAN class="ft120"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;2010 var att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft3"&gt;såväl generationsmålet som de närmare preciseringarna av vilka värden som ska skyddas förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Som regeringen anför behöver det svenska miljöarbetet ta hänsyn till Sveriges miljöpåverkan i andra länder. Styrmedel och åtgärder måste utformas på ett sådant sätt att Sverige inte exporterar miljöproblem, vilket bör förtydligas i miljöpolitiken. Gräns- överskridande miljöpåverkan bör inte begränsas till effekter av kon- sumtion i snäv bemärkelse, och det är relevant att även väga in effekter av politiska beslut. Det tydliggörs i generationsmålet att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen ska ske utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utskottet ansluter sig till reger- ingens bedömning och konstaterar att den internationella aspekten är väl tillgodosedd i det föreslagna generationsmålet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft9"&gt;Regeringen har därefter beskrivit Generationsmålet som ett inrikt- ningsmål för samhällets omställning som ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.&lt;SPAN class="ft144"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Regeringen har också givit uttryck för att Generationsmålet visar att samhället behöver ses som en helhet där miljöfrågorna inte betraktas som områden för sig utan som delar av alla politikområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Bet. 2009/10:MJU25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Prop. 2009/10:155.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Bet. 2009/10:MJU25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Skr. 2013/14:145.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="p147dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383147x1.jpg/" id="p147img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Miljökvalitetsmålen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Inledningsvis fanns det 15 nationella miljökvalitetsmål i miljömåls- systemet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;I november 2005 beslutade riksdagen om det 16:e miljö- kvalitetsmålet – &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft120"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;År 2010 beslutade riksdagen om &lt;SPAN class="ft38"&gt;ändrad innebörd &lt;/SPAN&gt;av de tre miljö- kvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft38"&gt;Giftfri miljö, Säker strålmiljö &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft38"&gt;Bara naturlig försur- ning&lt;/SPAN&gt;. År 2012 beslutade regeringen om &lt;SPAN class="ft38"&gt;reviderade preciseringar &lt;/SPAN&gt;till alla miljökvalitetsmålen utom &lt;SPAN class="ft38"&gt;Begränsad klimatpåverkan&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Etappmål ersätter delmålen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Miljökvalitetsmålen skulle inledningsvis kompletteras med delmål. Delmålen var utgångspunkter för att i ett nästa steg precisera mål och strategier inom olika samhällssektorer och på skilda nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;Fram till 2010 hade riksdagen beslutat om cirka 70 delmål till de sexton miljökvalitetsmålen. Många av dessa delmål hade 2010 som målår. Delmålen angav att en viss miljökvalitet skulle vara uppnådd eller att förändringar skulle vara genomförda vid en viss tidpunkt för att miljökvalitetsmålen skulle kunna nås inom en generation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Enligt riksdagens beslut 2010&lt;SPAN class="ft144"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;skulle delmålen i miljömålssyste- met ersättas av etappmål. Tidigare fastställda delmål skulle upphöra att gälla när nya etappmål beslutades. Etappmålen skulle identifiera en önskad samhällsomställning och ange steg på vägen för att nå Generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Etappmålen skulle däremot inte ange ett miljötillstånd eftersom det är fastlagt i miljökvalitetsmålen med preciseringar.&lt;SPAN class="ft144"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Etappmål skulle även kunna tillföras miljömålssystemet genom mål som beslutas inom EU eller genom att internationella överens- kommelser införlivas i miljömålssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Prop. 1997/98:145 &lt;/SPAN&gt;Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige&lt;SPAN class="ft50"&gt;, bet. 1998/99:MJU6. Observera att när propositionen lades fram fanns sedan tidigare cirka 170 miljömål av olika slag och för olika nivåer som hade tagits fram sedan 1988. Många av målen hade antagits av riksdagen medan andra beslutats av regeringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2004/05:150 &lt;/SPAN&gt;Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag&lt;SPAN class="ft76"&gt;, bet. 2005/06:MJU3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;www.naturvardsverket.se, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-02-19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="p148dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383148x1.jpg/" id="p148img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Miljökvalitetsmålen är utgångspunkten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft53"&gt;för mål- och resultatstyrning av miljöarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft11"&gt;Mål- och resultatstyrning – som även kallas resultatstyrning – inne- bär att mål, dvs. ett framtida önskat tillstånd, anges för en verksam- het, att resultatinformation tas fram systematiskt och att resultatet analyseras och bedöms mot uppställda mål.&lt;SPAN class="ft120"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;I sitt förslag 1998 till nya nationella miljökvalitetsmål menade regeringen att miljömålen – i en modern mål- och resultatstyrnings- process – skulle göra miljöarbetet mer målinriktat och effektivt.&lt;SPAN class="ft144"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Miljökvalitetsmålen är mål – inte visioner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;I propositionen &lt;/SPAN&gt;Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete&lt;SPAN class="ft39"&gt;, förtydligade regeringen 2010 att miljökvalitetsmålen inte är visioner utan är mål, dvs. uttrycker ett önskat framtida tillstånd. Om hur miljökvalitetsmålen ska tolkas sade regeringen att:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft3"&gt;I målstrukturen anges att miljökvalitetsmål anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska ”leda till”. Vi tydliggör med detta att miljökvalitetsmålen är mål, dvs. de ska inte betraktas som visioner. Den tidigare formuleringen var att miljökvalitetsmål anger det tillstånd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;den svenska miljön som miljöarbetet ska ”sikta mot”. Formuleringen ”miljöarbete ska leda till” kan tolkas som en viss skärpning av målen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Miljömålen – vad är det som ska uppnås?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Bland regeringens förslag till åtgärder för att effektivisera miljö- målssystemet 2010 fanns även ett förslag om ändrad &lt;SPAN class="ft47"&gt;bedömnings- grund &lt;/SPAN&gt;för måluppfyllelse. Bedömningsgrunden för måluppfyllelse, det vill säga &lt;SPAN class="ft47"&gt;att det är den miljökvalitet som miljökvalitetsmålen ut- trycker som ska vara uppnådd inom en generation &lt;/SPAN&gt;– skulle ändras. Detta för att regeringen ansåg att den hade fört med sig att miljö- kvalitetsmålen var svåra och i vissa fall omöjliga att nå. Regeringen anförde därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft3"&gt;att ett miljökvalitetsmål bör bedömas som möjligt att nå om analysen visar antingen att det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller att tillräckliga åtgärder, nationellt och inter- nationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda inom en gene-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ekonomistyrningsverket 2007, Resultat och styrning i statsförvaltningen, ESV 2007:23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 1997/98:145, s. 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2009/10:155, &lt;/SPAN&gt;Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete&lt;SPAN class="ft45"&gt;, s. 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="p149dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383149x1.jpg/" id="p149img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p516 ft17"&gt;ration efter att systemet infördes. Generationsmålets strecksatser bör också ingå i analysen som kriterier för när förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen bedöms.&lt;SPAN class="ft136"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft10"&gt;År 2020 skulle även fortsättningsvis vara målår för måluppfyllelsen. Regeringen menade att med den förändrade bedömningsgrunden skulle man också ta hänsyn till att naturen har lång återhämtningstid. Det skulle i sin tur medföra att miljökvalitetsmålen inte blir omöjliga att nå. Regeringen pekade också på att möjligheterna att nå miljö- kvalitetsmålen till stora delar är internationellt beroende och det krävs betydande insatser både inom EU och internationellt för att nå målen. Det innebär att när miljökvalitetsmålen följs upp behöver den natio- nella rådigheten i förhållande till det internationella beroendet synlig-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft12"&gt;göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft11"&gt;Miljö- och jordbruksutskottet instämde därmed i regeringens slutsats att den tidigare bedömningsgrunden för miljökvalitetsmålen hade medfört att målen var svåra, och i vissa fall omöjliga, att nå. Utskottet menade att detta inte främjade ett effektivt miljöarbete. Utskottet anförde vidare att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft147"&gt;det kan leda till minskad trovärdighet och svårigheter att få till stånd effektiva åtgärder. Det är inte ett konstruktivt förhållningssätt att miljö- målsuppföljningen signalerar att det blir allt svårare att nå miljökvalitets- målen trots att betydande resurser lagts ned på miljöarbetet, vilket resulterat i att tillståndet i miljön har förbättrats.&lt;SPAN class="ft136"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft10"&gt;Enligt utskottet var det också angeläget att bedömningarna om möj- ligheterna att nå miljökvalitetsmålen och Generationsmålet skulle ge underlag för vilka insatser som ska prioriteras inom miljöpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft11"&gt;Den förändrade bedömningsgrunden för måluppfyllelse innebär därmed att ett mål bör bedömas som möjligt att nå om analysen visar antingen att den miljökvalitet som målet uttrycker kan nås eller att tillräckliga &lt;SPAN class="ft47"&gt;åtgärder&lt;/SPAN&gt;, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2009/10:155, s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Bet. 2009/10:MJU25, s. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;De 16 miljökvalitetsmålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Miljökvalitetsmålen med preciseringar bestämmer det &lt;SPAN class="ft47"&gt;tillstånd &lt;/SPAN&gt;i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. De 16 miljökvalitets- målen är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Begränsad klimatpåverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Frisk luft&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Bara naturlig försurning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Skyddande ozonskikt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Säker strålmiljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Grundvatten av god kvalitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Myllrande våtmarker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Levande skogar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Ett rikt odlingslandskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Storslagen fjällmiljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;God bebyggd miljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Ett rikt växt- och djurliv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft11"&gt;Kursiverade är de miljökvalitetsmål som aktualiseras i havsmiljö- arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Sveriges rådighet över måluppfyllelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft39"&gt;Regeringen bedömer att för flera av miljökvalitetsmålen räcker det inte med de nationella insatserna för att de ska kunna nås. Det inne- bär att Sverige inte har rådighet över dessa miljökvalitetsmål. Detta gäller särskilt för &lt;SPAN class="ft38"&gt;Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hav i balans samt levande kust&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="p151dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383151x1.jpg/" id="p151img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p527 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;och skärgård&lt;/SPAN&gt;. Enligt regeringen måste man för att kunna nå dessa mål finna lösningarna inom EU eller genom internationellt samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Om miljökvalitetsmålens preciseringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Miljökvalitetsmålen har operationaliserats genom att det till vart och ett av dem finns ett antal preciseringar som tydligare definierar inne- börden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska upp- nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Miljökvalitetsmålen och preciseringarna ger därmed enligt reger- ingen en tydlig vägledning för miljöarbetet – för nationella myndig- heter, länsstyrelser, kommuner och andra aktörer. Preciseringarna är även kriterier vid bedömningen av möjligheterna att nå målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Preciseringarna ska, enligt regeringen, vara &lt;SPAN class="ft56"&gt;grunden för att tolka miljökvalitetsmålens innebörd&lt;/SPAN&gt;, vara kriterier vid bedömningen av möjligheterna att nå målen och vara vägledande för miljöarbetet. Regeringens utgångspunkt vid utformningen av preciseringarna har varit att de ska ange ett miljötillstånd, vara åtgärdsneutrala, inte för omfattande och så långt som möjligt vara likartat utformade.&lt;SPAN class="ft46"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;De myndigheter som ansvarar för ett eller flera miljökvalitetsmål använder sig även av indikatorer för att bedöma om målen går att nå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Här nedan redovisas, inklusive respektive preciseringar, de två miljökvalitetsmål – &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;– som har en nära anknytning till havet. Dess- utom redovisas andra miljökvalitetsmål som har en nära koppling till havsmiljöarbetet. Dessa är &lt;SPAN class="ft56"&gt;Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Begränsad klimatpåverkan&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ds 2012:23, Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsätt- ning etappmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="p152dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383152x1.jpg/" id="p152img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p529 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft11"&gt;Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft3"&gt;Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktions- förmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.&lt;SPAN class="ft43"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;/SPAN&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;SPAN class="ft11"&gt;har direkt anknytning till havet.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Preciseringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Regeringen har preciserat &lt;/SPAN&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;SPAN class="ft12"&gt;så att med målet avses att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysika- liska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;havs- miljöförordningen (2010:1341),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;förordningen (2004:660) om förvalt- ning av kvaliteten på vattenmiljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infra- struktur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav har &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;gynnsam bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga be- stånd,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Dir. 2018:44, Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) – En strategi för för- stärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="p153dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383153x1.jpg/" id="p153img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p534 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mång- falden och kulturarvet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;havs-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar för fortsatt bevarande och utveck- ling av värdena finns,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;havs-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.&lt;SPAN class="ft120"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft11"&gt;Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;inne- bär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte har någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.&lt;SPAN class="ft43"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft12"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft59"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;har direkt anknytning till havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ds 2012:23, Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsätt- ning etappmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="p154dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383154x1.jpg/" id="p154img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;Preciseringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft11"&gt;Regeringen har preciserat &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;så att med målet avses att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för inter- nationella överenskommelser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att eko- systemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om för- valtning av kvaliteten på vattenmiljön, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft11"&gt;Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Levande sjöar och vattendrag &lt;/SPAN&gt;innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft147"&gt;sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas.&lt;SPAN class="ft136"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft11"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Levande sjöar och vattendrag &lt;/SPAN&gt;har en nära kopp- ling till havsmiljöarbetet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ds 2012:23, Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsätt- ning etappmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Dir. 2018:44, Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) – En strategi för för- stärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="p155dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383155x1.jpg/" id="p155img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Preciseringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft11"&gt;Regeringen har preciserat &lt;SPAN class="ft47"&gt;Levande sjöar och vattendrag &lt;/SPAN&gt;så att med målet avses att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har natur- liga vattenflöden och vattennivåer bibehållna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mång- falden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, bad- liv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ds 2012:23, Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsätt- ning etappmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="p156dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383156x1.jpg/" id="p156img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft11"&gt;Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Giftfri miljö &lt;/SPAN&gt;innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft3"&gt;förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av sam- hället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft12"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft59"&gt;Giftfri miljö &lt;/SPAN&gt;har en nära koppling till havsmiljö- arbetet.&lt;SPAN class="ft60"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft16"&gt;Preciseringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft12"&gt;Regeringen har preciserat &lt;SPAN class="ft59"&gt;Giftfri miljö &lt;/SPAN&gt;så att med målet avses att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla expo- neringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt sprid- ning av de mest betydande av dessa ämnen och deras ned- brytningsprodukter är tillgängliga,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är till- gänglig och tillräcklig för riskbedömning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Dir. 2018:44, Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) – En strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Ds 2012:23, Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsätt- ning etappmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;
&lt;DIV id="p157dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383157x1.jpg/" id="p157img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft11"&gt;Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ett rikt växt- och djur- liv &lt;/SPAN&gt;innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft147"&gt;den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och eko- systemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och väl- färd.&lt;SPAN class="ft136"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft12"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft59"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;har en nära koppling till havsmiljöarbetet.&lt;SPAN class="ft60"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Preciseringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft11"&gt;Regeringen har preciserat &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;så att med målet avses att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande natur- typer och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leve- rera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatföränd- ringen och dess effekter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nytt- jande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livs- miljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet be- varas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2004/05:150, bet. 2005/06:MJU3, rskr. 2005/06:49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Dir. 2018:44, Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) – En strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="p158dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383158x1.jpg/" id="p158img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p564 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mång- falden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;ätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p129 ft11"&gt;Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Begränsad klimat- påverkan &lt;/SPAN&gt;innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft3"&gt;halten av växthusgaser i atmosfären – i enlighet med FN:s ramkonven- tion för klimatförändringar – ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska nås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås.&lt;SPAN class="ft43"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft11"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Begränsad klimatpåverkan &lt;/SPAN&gt;har en nära koppling till havsmiljöarbetet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Ds 2012:23, Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsätt- ning etappmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 1997/98:145 s. 162 ff., bet. 1998/99:MJU6, rskr.1998/99:183.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Dir. 2018:44, Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) – En strategi för för- stärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;
&lt;DIV id="p159dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383159x1.jpg/" id="p159img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p572 ft16"&gt;Preciseringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft11"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Begränsad klimatpåverkan &lt;/SPAN&gt;preciseras så att med målet avses att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst två grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Etappmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft11"&gt;Enligt budgetpropositionen för 2021 fanns det hösten 2020 nio etappmål med målår bortom 2020:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Ett långsiktigt utsläppsmål med målår 2045.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Minskning av växthusgasutsläppen i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; med målår 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Minskning av växthusgasutsläppen i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ESR-sektorn&lt;/NOBR&gt; med målår 2040.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Minskning av växthusgasutsläppen från inrikes transporter till 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Minskning av nationella luftföroreningar med målår 2025.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;Kommunalt avfall med målår 2025, 2030 och 2035.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Ökad återanvändning av förpackningar med målår 2026 och 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Etappmål om integrering av stadsgrönska och ekosystem- tjänster i urbana miljöer med målår 2025.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Etappmål om ökad andel persontransporter med kollektiv- trafik, cykel och gång med målår 2025.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;
&lt;DIV id="p160dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383160x1.jpg/" id="p160img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p581 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Riksdagen använder miljömålen som mål i utgiftsområde 20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft12"&gt;Miljömålen i miljömålssystemet är utgiftsområdesmål i utgifts- område 20.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft11"&gt;Miljömålen har en funktion i relationen mellan riksdagen och reger- ingen i den statliga budgetprocessen. Statsbudgeten utgiftssida är in- delad i tjugosju utgiftsområden. Det är riksdagen som beslutar om mål för utgiftsområdena. Riksdagsbundet mål i utgiftsområdet 20 Allmän miljö- och naturvård är Generationsmålet och miljökvalitetsmålen i miljömålssystemet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;De av riksdagen beslutade målen i ett utgiftsområde är utgångs- punkten för regeringens resultatredovisning till riksdagen. Av budget- lagens bestämmelser framgår att regeringen i budgetpropositionen ska lämna en redovisning av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen beslutat. Denna resultatredo- visning ska vara anpassad till utgiftsområdena. Det innebär att reger- ingen i budgetpropositionen varje år till riksdagen ska redovisa resul- taten i förhållande till de nationella miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;I budgetpropositionen redovisar, analyserar och bedömer reger- ingen resultaten (måluppfyllelsen) i förhållande till de mål som riks- dagen beslutat. Riksdagens bedömning av resultaten och återkopp- ling till regeringen med anledning av det, finns därefter i respektive riksdagsutskotts budgetbetänkande. Därutöver kräver regerings- formens bestämmelser att varje utskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Bestämmelsen i budgetlagen innebär inte att regeringen inte kan lämna resultatredovisningar till riksdagen även i andra sammanhang i t.ex. skrivelser och i särpropositioner. Riksdagen kan även begära resul- tatinformation för olika verksamheter när det finns behov av det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Utöver den årliga budgetpropositionen överlämnar regeringen en skrivelse med en samlad redovisning av arbetet med miljömålen till riksdagen en gång varje mandatperiod. I skrivelsen sammanfattar regeringen mandatperiodens arbete för att nå miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2019/20:1 utgiftsområde 20, bet, 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;
&lt;DIV id="p161dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383161x1.jpg/" id="p161img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Miljökvalitetsmålen i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft53"&gt;om miljöledning i statliga myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Miljökvalitetsmålen ingår som uppgifter i regeringens förordning om miljöledningssystem.&lt;SPAN class="ft120"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Enligt förordningen ska statliga myndig- heters miljöledningsarbete bidra till att nå de nationella miljökvali- tetsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Enligt förordningen ska miljöledningssystemet bl.a. innebära att myndigheten har en miljöpolicy, en handlingsplan och fastställda miljömål för verksamheten. Myndighetens miljöpolicy och miljömål ska bidra till en hållbar utveckling och till att nå de nationella miljö- kvalitetsmålen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;De myndigheter som omfattas av miljölednings- förordningen ska följa upp och redovisa sitt miljöledningsarbete varje år. Det innebär att myndigheten varje år ska genomföra interna miljörevisioner för att kontrollera att myndigheten följer miljöregler och andra styrdokument för myndighetens miljöledning och miljö- arbete. Myndigheten ska följa upp resultatet av arbetet så att det bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft17"&gt;framgår hur väl myndigheten har lyckats med att följa miljöpolicyn och nå miljömålen.&lt;SPAN class="ft136"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft10"&gt;Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (respektive departe- ment) i samband med att årsredovisningen lämnas till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Myndigheterna ska även lämna sin miljöledningsredovisning till Naturvårdsverket&lt;SPAN class="ft120"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;som i sin tur senast den 15 april varje år ska lämna en sammanfattning av myndigheternas årliga redovisningar enligt miljöledningsförordningen till regeringen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;8 § förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;18 § förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Enligt 3 § i sin instruktion (2012:989) ska Naturvårdsverket inom sitt ansvarsområde sär- skilt vägleda statliga myndigheter i deras miljöledningsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;20b §, förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p587 ft78"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Generationsmålet och miljökvalitetsmålen i myndigheters instruktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft10"&gt;Regeringen använder Generationsmålet och miljökvalitetsmålen som &lt;SPAN class="ft56"&gt;uppgifter &lt;/SPAN&gt;i sin myndighetsstyrning av tjugosex statliga förvaltnings- myndigheter i deras instruktioner samt för alla länsstyrelser i den länsstyrelsegemensamma länsstyrelseinstruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;I sina respektive instruktioner har myndigheterna en i huvudsak likalydande uppgift att verka för att det generationsmål för miljö- arbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Reger- ingen ger inte myndigheterna någon ytterligare specificering av upp- giften ”verka för” i instruktionerna eller i de andra dokument som regeringen använder i sin myndighetsstyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;De nationella myndigheterna och länsstyrelserna i miljömåls- systemet återfinns i 13 olika utgiftsområden, tre myndigheter finns i utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård och fem i utgifts- område 24 Näringsliv. Miljömålsmyndigheterna finns i tio olika de- partements verksamhetsområden varav tre myndigheter inom Miljö- departementets verksamhetsområde och sex myndigheter inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. De 21 länsstyrelserna finns i utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Av tabellen nedan framgår miljömålsmyndigheterna och det departement vars verksamhets- område, respektive utgiftsområde som myndigheten ingår i.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p590 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:304px;"&gt;De nationella miljömålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p23 ft33"&gt;Tabell 4.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td184"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;Myndigheterna i miljömålssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td186"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p135 ft33"&gt;Myndighet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td190"&gt;&lt;P class="p83 ft33"&gt;Departement&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td185"&gt;&lt;P class="p42 ft33"&gt;Utgiftsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td186"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td187"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td188"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td189"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td191"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Boverket*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td193"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td194"&gt;&lt;P class="p591 ft95"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Exportkreditnämnden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td190"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p592 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td196"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Folkhälsomyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td193"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td194"&gt;&lt;P class="p591 ft95"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Försvarsmakten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td190"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td185"&gt;&lt;P class="p593 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td197"&gt;&lt;P class="p135 ft45"&gt;Havs- och vattenmyndigheten*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td198"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td199"&gt;&lt;P class="p591 ft95"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Kemikalieinspektionen*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td190"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td185"&gt;&lt;P class="p592 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td196"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Kommerskollegium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td193"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td194"&gt;&lt;P class="p591 ft95"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Konsumentverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td190"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p592 ft3"&gt;18&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td196"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Livsmedelsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td193"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td194"&gt;&lt;P class="p591 ft95"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Läkemedelsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td190"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td185"&gt;&lt;P class="p593 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p135 ft158"&gt;Myndigheten för samhällsskydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td198"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td199"&gt;&lt;P class="p591 ft95"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;och beredskap – MSB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Naturvårdsverket*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td190"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p592 ft3"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td196"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Riksantikvarieämbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td193"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td194"&gt;&lt;P class="p591 ft95"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Styrelsen för internationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td190"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td185"&gt;&lt;P class="p593 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft45"&gt;utvecklingssamarbete – Sida&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td191"&gt;&lt;P class="p135 ft45"&gt;Sjöfartsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td193"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Infrastrukturdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td194"&gt;&lt;P class="p591 ft95"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Skogsstyrelsen*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td190"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p592 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Statens energimyndighet –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td198"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Infrastrukturdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td199"&gt;&lt;P class="p591 ft95"&gt;21&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Energimyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td198"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td199"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Statens jordbruksverk –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td190"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td185"&gt;&lt;P class="p592 ft3"&gt;23&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Jordbruksverket*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td196"&gt;&lt;P class="p135 ft45"&gt;Statens skolverk – Skolverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td193"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td194"&gt;&lt;P class="p591 ft95"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td190"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Miljödepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td185"&gt;&lt;P class="p593 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Sveriges geologiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td198"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td199"&gt;&lt;P class="p591 ft95"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td196"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;undersökning – SGU*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td193"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td194"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft45"&gt;Myndigheten för tillväxtpolitiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td190"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td185"&gt;&lt;P class="p592 ft3"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft159"&gt;utvärderingar och analyser –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p135 ft45"&gt;Tillväxtanalys&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td191"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Tillväxtverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td192"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td193"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td194"&gt;&lt;P class="p591 ft95"&gt;24&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td99"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Trafikverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td190"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Infrastrukturdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p592 ft3"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td196"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Transportstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td193"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Infrastrukturdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td194"&gt;&lt;P class="p591 ft95"&gt;22&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td195"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Upphandlingsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td190"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td185"&gt;&lt;P class="p593 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td195"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td185"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td200"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;Länsstyrelserna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td201"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td202"&gt;&lt;P class="p591 ft95"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p594 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft161"&gt;De åtta nationella miljömålsmyndigheterna – inklusive Naturvårdsverket – ansvarar för samordningen av uppföljningen och utvärderingen av ett eller flera utpekade miljökvalitetsmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;
&lt;DIV id="p164dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383164x1.jpg/" id="p164img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Utöver dessa 26 myndigheter och länsstyrelserna har även SMHI uppgifter som berör miljökvalitetsmålen. SMHI ska ta fram besluts- underlag som bidrar till att miljökvalitetsmålen nås.&lt;SPAN class="ft120"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;I arbetet med miljömålen har länsstyrelserna en övergripande och samordnande roll på den regionala nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;Länsstyrelsen ska särskilt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå Generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;stödja kommunerna med underlag i deras arbete med Genera- tionsmålet och miljökvalitetsmålen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;verka för att Generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genom- slag i den lokala och regionala samhällsplaneringen och i det regio- nala tillväxtarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Natur- vårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Resultatredovisningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft9"&gt;Att verka för att Generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska nås är en instruktionsenlig uppgift för miljömålsyndigheterna och läns- styrelserna. Dock ska de 26 myndigheternas och de 21 länsstyrel- sernas redovisning av resultaten i förhållande till miljömålen inte lämnas till regeringen i respektive myndighets årsredovisning enligt bestämmelserna i tredje kapitlet i förordningen (2000:605) om års- redovisning och budgetunderlag utan de utan ska lämnas till Natur- vårdsverket som i sin tur lämnar en sammanställd redovisning till regeringen i en särskild rapport.&lt;SPAN class="ft144"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft39"&gt;Generellt gäller för de myndigheter under regeringen som ingår i den statliga redovisningsorganisationen att de senast den 22 februari varje år ska lämna en årsredovisning till regeringen som bl.a. ska innehålla en resultatredovisning. Med resultat menas här de presta-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 § förordningen (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Det innebär även att resultatredovisningen i förhållande till miljömålen inte ingår i Riks- revisionens årliga revision enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;
&lt;DIV id="p165dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383165x1.jpg/" id="p165img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;tioner som myndigheter åstadkommer och de effekter prestatio- nerna leder till.&lt;SPAN class="ft60"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft11"&gt;De statliga myndigheternas resultatredovisningar är viktiga under- lag för regeringens analys och bedömning av myndigheternas verk- samheter och resultat och för regeringens resultatredovisning till riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag&lt;SPAN class="ft144"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;ska resultatredovisningen utformas så att den kan vara ett underlag för regeringens bedömning av myndighetens resultat och genomförande av verksamheten. &lt;SPAN class="ft40"&gt;Resultatredovisningen ska utgå från de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion samt de mål och krav som reger- ingen har angett i regleringsbrev eller något annat beslut. &lt;/SPAN&gt;Redovisningen ska innehålla analyser och bedömningar av verksamhetens resultat och dess utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Resultatredovisningen ska innehålla väsentlig information om vad myndigheten har presterat i förhållande till uppgifter och mål som regeringen har beslutat för myndighetens verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Myndigheten ska även ta fram resultatindikatorer och redovisa enligt dessa. Informationen om resultatet ska avse det senaste året och ska jämföras med motsvarande information från minst de två föregående åren. I de fall det inte är möjligt att ta fram jämförbara data för minst tre år i följd ska myndigheten kommentera detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft11"&gt;Informationen om resultatet ska baseras på verifierbara data och rimliga resonemang. Eventuella osäkerheter ska kommenteras i årsredovisningen. Underlaget ska dokumenteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Om det är möjligt och relevant bör längre tidsserier än tre år redovisas. Om det inte uppenbart framgår av sammanhanget bör metoderna för datainsamling, bearbetning och analys framgå av års- redovisningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Resultatredovisningen ska lämnas enligt en indelning som myn- digheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. Myndig- heten ska fördela verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt indelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ekonomistyrningsverket 2011, ESV:s ordbok om ekonomisk styrning i staten, ESV 2011:9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s före- skrifter och allmänna råd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p603 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Naturvårdsverket samordnar genomförande, uppföljning och utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;I genomförandet av de nationella miljömålen är det ett starkt fokus på miljömålsmyndigheternas uppföljning och utvärdering av det egna arbetet och resultaten i förhållande till målen. Det är Natur- vårdsverket som vägleder miljömålsmyndigheterna inte bara i deras genomförande av miljömålen utan även i deras arbete med uppfölj- ning och utvärdering av resultatet i förhållande till miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;I stället för att följa det generella regelverket för de statliga myn- digheternas resultatredovisning har Naturvårdsverket fått till upp- gift att samordna all uppföljning och utvärdering av resultaten i miljö- målssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;Inom miljömålssystemet ska Naturvårdsverket:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;vägleda berörda myndigheter i deras arbete med genomförande och uppföljning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft164"&gt;utvärdera, följa upp och i samråd med berörda myndigheter ut- veckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser, löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel och åtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft163"&gt;varje år redovisa en samlad beskrivning av det närmast före- gående årets resultat med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;en uppföljning av etappmålen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;en analys av utvecklingstrenden i förhållande till miljö- kvalitetsmålen och generationsmålet, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av möjlig- heterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;en analys av förutsättningarna att nå vart och ett av miljökvalitetsmålen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;en målövergripande analys av utvecklingen mot ge- nerationsmålet och miljökvalitetsmålen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft39"&gt;I arbetet med den årliga uppföljningen och den fördjupade utvärder- ingen ska Naturvårdsverket höra och samordna berörda myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p613 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Åtta myndigheter har också ansvar för samordning och uppföljning och utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft9"&gt;Inom ramen för Naturvårdsverkets uppgift att vägleda &lt;SPAN class="ft40"&gt;samtliga &lt;/SPAN&gt;26 miljömålsmyndigheter och länsstyrelserna i deras i arbete med uppföljning och utvärdering av resultatet i förhållande till miljö- målen har åtta av dessa myndigheter – inklusive Naturvårdsverket – i sin tur ansvar för samordningen av uppföljningen och utvärder- ingen av &lt;SPAN class="ft40"&gt;ett eller flera &lt;/SPAN&gt;miljökvalitetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft41"&gt;I denna uppgift ansvarar Naturvårdsverket för samordningen av sju miljökvalitetsmål och Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för tre. Sex myndigheter har ansvar för ett miljökvalitetsmål vardera. Myndigheterna har ansvar för följande miljökvalitetsmål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Naturvårdsverket ska &lt;/SPAN&gt;samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;ska samordna uppföljning och ut- värdering av miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Kemikalieinspektionen &lt;/SPAN&gt;ska samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Jordbruksverket &lt;/SPAN&gt;ska samordna uppföljning, utvärdering och rap- portering i fråga om miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Sveriges geologiska undersökning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;ska samordna uppföljning, utvär- dering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Grund- vatten av god kvalitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten &lt;/SPAN&gt;ska samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Skogsstyrelsen &lt;/SPAN&gt;ska samordna uppföljning, utvärdering och rappor- tering i fråga om miljökvalitetsmålet Levande skogar,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Boverket &lt;/SPAN&gt;ska samordna uppföljning, utvärdering och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="p168dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383168x1.jpg/" id="p168img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Myndigheter med uppgift att hjälpa till med information&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft11"&gt;Ytterligare fem myndigheter har i uppgift att vara behjälpliga med information av betydelse för miljömålsuppföljningen, nämligen SCB, Lantmäteriet, Sveriges lantbruksuniversitet, SMHI och Konjunk- turinstitutet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Miljökvalitets- och etappmålen följs upp varje år&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Naturvårdsverket ska varje år till regeringen redovisa en samlad beskrivning av det närmast föregående årets resultat i förhållande till miljömålen. I den ingår en uppföljning av etappmålen, en redovis- ning av de åtgärder som vidtagits för att nå miljökvalitetsmålen och Generationsmålet och en analys av utvecklingstrenden i förhållande till miljökvalitetsmålen och Generationsmålet. I arbetet med redo- visningen ska Naturvårdsverket höra och samordna berörda myn- digheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;Naturvårdsverket utfärdar omfattande och detaljerade anvis- ningar och skrivmallar för arbetet med den årliga uppföljningen av nationella miljökvalitetsmål, Generationsmålet och etappmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Fokus för den årliga uppföljningen 2020 var resultatredovisning av åtgärder med statliga medel och deras (förväntade) effekter. Miljö- tillstånd ska endast redovisas i den mån det är viktigt för förståelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Enligt anvisningarna ska myndigheterna bl.a. redovisa det senaste årets information om insatser för att nå miljökvalitetsmålet för varje precisering. Myndigheternas ska fokusera på insatser från staten eller insatser som är en följd av statliga styrmedel och åtgärder, inklusive resultat i &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; och internationellt förhandlingsarbete. Myn- digheterna ska komplettera den egna informationen med underlag från andra berörda nationella myndigheter och med informationen från den regionala uppföljningen. Myndigheterna ska synkronisera informationen så långt det går med det som tas upp i årsredo- visningarna, eller med redovisningarna enligt miljöledning i staten. Enligt anvisningarna kan ny information om miljötillståndet redo- visas om det belyser en händelseutveckling som påverkar bedöm- ningen av utvecklingen i miljön.&lt;SPAN class="ft46"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2019-10-28,&lt;/NOBR&gt; ärendenummer: &lt;NOBR&gt;NV-07468-19,&lt;/NOBR&gt; Anvisningar och skrivmall, Årlig uppföljning av nationella miljökvalitetsmål, generationsmålet och etappmålen 2020.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="p169dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383169x1.jpg/" id="p169img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Den regionala uppföljningen varje år&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I länsstyrelsernas ansvar ingår att följa upp arbetet med miljömålen i den egna regionen. I december varje år redovisar alla länsstyrelser och Skogsstyrelsen möjligheten att nå 13 av de svenska miljökvali- tetsmålen inom sitt län. Denna regionala uppföljning är ett underlag till den kommande årliga nationella uppföljningen av miljökvali- tetsmålen som Naturvårdsverket lämnar till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;För miljökvalitetsmålen &lt;/SPAN&gt;Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt &lt;SPAN class="ft11"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Säker strålmiljö &lt;SPAN class="ft11"&gt;lämnas ingen bedömning på regional nivå eftersom förutsättningarna för att nå dessa är i huvudsak bero- ende av internationella insatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens (miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Levande skogar) &lt;/SPAN&gt;regionala årliga uppföljning ska dels ge underlag till den nationella miljömålsuppföljningen, dels ge kunskap om målen till olika aktörer i respektive län.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Uppföljningen ska utifrån ett regionalt perspektiv redovisa det senaste årets insatser i form av åtgärder och styrmedel samt miljö- tillståndet och bedömning av utvecklingen för miljökvalitetsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;I länsstyrelsernas underlag till den nationella uppföljningen ska fokus ligga på vad &lt;SPAN class="ft40"&gt;statliga myndigheter &lt;/SPAN&gt;gjort senaste året eller vad som åstadkommits av andra aktörer, t.ex. kommuner, &lt;SPAN class="ft40"&gt;med stöd av statliga styrmedel&lt;/SPAN&gt;, samt förväntade effekter av dessa åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Anvisningarna för länsstyrelserna tas fram av RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet, länsstyrelsernas sam- verkansorgan, se mer om RUS nedan) som i enlighet med läns- styrelsernas uppdrag att samordna den regionala uppföljningen&lt;SPAN class="ft120"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;har tagit fram anvisningar för länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens årliga uppföljning. Anvisningarna är förankrade hos Naturvårdsverket och i RUS styrgrupp m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;De regionala texterna lämnas av RUS till nationellt ansvarig myndighet den 13 december.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;En fördjupad utvärdering vart fjärde år&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;En gång vart fjärde år genomförs en fördjupad utvärdering av möjlig- heterna att nå Generationsmålet, miljökvalitets- och etappmålen. Inför varje fördjupad utvärdering tar Naturvårdsverket detaljerade –&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;6 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p13 ft12"&gt;lika för alla miljökvalitetsmål – anvisningar, skrivmallar och tidsplan för arbetet med den fördjupade utvärderingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft12"&gt;Den senaste fördjupade utvärderingen lämnade Naturvårdsverket till regeringen den 31 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft11"&gt;Anvisningarna och skrivmallen för den senaste fördjupade ut- värderingen publicerades i oktober 2017, det tidsatta arbetet startade i januari 2018 och resultatet av utvärderingen lämnades till reger- ingen den 31 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Andra aktörer med uppgifter i miljömålssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;RUS – Regionalt arbete med miljömålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft11"&gt;RUS – är ett samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas arbete och det regionala arbetet i miljömålssyste- met. Förkortningen RUS står för Regional Utveckling och Sam- verkan i miljömålssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;RUS svarar för länsstyrelsegemensamma uppgifter och samord- ning mellan nationella myndigheter och kommuner. Det innebär uppgifter inom hela miljömålsuppdraget, såväl uppföljning som mål och åtgärdsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft12"&gt;Viktiga delar av arbetet är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Uppdateringar av indikatorer på miljömålsportalen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Utveckling av indikatorer, dataflöden, uppföljningssystem och samordning av detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Länssidor på miljömålsportalen och regionala målbedömningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Revidering av regionala mål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Stöd till och utveckling av åtgärdsarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Information och kommunikation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft11"&gt;RUS ska bidra till metodutveckling samt stöd till och erfarenhets- utbyte/samverkan mellan länen i åtgärdsarbetet för Generations- målet och miljökvalitetsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft39"&gt;Verksamheten i RUS organiseras av en styrgrupp med represen- tanter från länsstyrelser, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="p171dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383171x1.jpg/" id="p171img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Det dagliga arbetet med RUS uppdrag drivs av en arbetsgrupp av ett &lt;NOBR&gt;10-tal&lt;/NOBR&gt; personer från olika länsstyrelser och Skogsstyrelsen. RUS finansieras av Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Miljömålsrådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Det tidigare Miljömålsrådet som inrättades i januari 2002 och av- vecklades 2010&lt;SPAN class="ft144"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;var ett särskilt beslutsorgan inom Naturvårds- verket.&lt;SPAN class="ft144"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Miljömålsrådet skulle vara ett organ för samråd och sam- verkan i arbetet med att uppnå de av riksdagen fastställda miljö- kvalitetsmålen. Rådet skulle göra en samlad uppföljning och bedöm- ning av miljösituationen i förhållande till miljökvalitetsmålen samt svara för den övergripande samordningen av information och av den regionala anpassningen av miljökvalitetsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Miljömålsrådet skulle varje år göra en samlad uppföljning, be- dömning och rapportering till regeringen i fråga om utvecklingen mot miljökvalitetsmålen och i fråga om det regionala miljömålsarbe- tet. Rådet skulle sammanställa och lämna underlag till regeringens återkommande fördjupade utvärdering av miljömålsarbetet, inklusive ekonomisk uppföljning av arbetet, belysning av målkonflikter samt konsekvensanalyserade förslag till kostnadseffektiva åtgärder och styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Rådet skulle vidare svara för övergripande information om miljö- målsarbetet, verka för en övergripande samordning av den regionala anpassningen av miljökvalitetsmålen, fördela medel för uppfölj- ningen av miljökvalitetsmålen och för miljöövervakningen samt viss internationell rapportering. Rådet skulle även samråda med berörda myndigheter och ge dem den vägledning som de behöver för sin miljömålsrapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Miljömålsrådets uppgifter överfördes den 1 januari 2010 till Natur- vårdsverket genom förordningen (2009:1475) med instruktion för Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SFS 2010:1111.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förordningen (2001:1096) med instruktion för Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft16"&gt;Regeringen beslutade om ett nytt Miljömålsråd 2015&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft10"&gt;Regeringen beslutade 2015 att inrätta ett nytt miljömålsråd men med andra uppgifter än det tidigare Miljömålsrådet. Miljömålsrådet som består av 18 myndigheter har ett tidsbegränsat uppdrag att stärka genomförandet av miljöpolitiken. Rådet ska verka för att kostnads- effektivt öka takten i arbetet med miljömålen och stärka myndig- heternas arbete och samordning när miljöpolitiken genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft12"&gt;De 18 medverkande myndigheterna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Boverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Energimyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Folkhälsomyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Havs- och vattenmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Jordbruksverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Kemikalieinspektionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Konsumentverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Livsmedelsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Länsstyrelserna, genom Länsstyrelsen i Uppsala län&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Naturvårdsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Riksantikvarieämbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Skogsstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Strålsäkerhetsmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Sveriges geologiska undersökning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Tillväxtverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Trafikverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Transportstyrelsen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Upphandlingsmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft12"&gt;Uppdraget förlängdes 2018 och ska fortsätta till maj 2022.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="p173dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383173x1.jpg/" id="p173img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Den 1 mars varje år presenterar Miljömålsrådet åtgärder som myn- digheterna åtar sig att genomföra för att öka takten i arbetet med att nå miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Aktörer utan formella uppgifter i miljömålssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Kommunala myndigheter på regional nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft11"&gt;Regionerna har inte någon formell uppgift eller skyldighet att verka för att de av riksdagen beslutade miljömålen nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;4.10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Kommunala myndigheter på lokal nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;Inte heller kommunerna har någon formell uppgift eller skyldighet att verka för att de av riksdagen beslutade miljömålen nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Däremot omfattas kommunerna av länsstyrelsernas uppgift i länsstyrelseinstruktionen som innebär att länsstyrelsen inom ramen för sin uppgift att verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås särskilt ska utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet. I detta arbete ska länsstyrelserna stödja kom- munerna med underlag i deras arbete med Generationsmålet och miljökvalitetsmålen och verka för att Generationsmålet och miljö- kvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällspla- neringen och i det regionala tillväxtarbetet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Många kommuner sam- arbetar med sina respektive länsstyrelser i arbetet med miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Utöver de författningsreglerade obligatoriska kommunala ange- lägenheterna som i många fall har direkt anknytning till bl.a. till havsmiljön, genomför många kommuner även frivilliga åtgärder och projekt som har koppling till miljömålen. Dessa frivilliga åtgärder och projekt finansieras ofta med olika statsbidrag och bidrag med medel från olika &lt;NOBR&gt;EU-program.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;I länsstyrelsernas årliga uppföljning av miljömålen redovisas i för- hållande till miljömålen bl.a. vad kommunerna har presterat &lt;SPAN class="ft38"&gt;med stöd av statliga medel&lt;/SPAN&gt;, samt de förväntade effekterna av dessa åtgärder.&lt;SPAN class="ft42"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;6 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/Pages/default.aspx &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="p174dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383174x1.jpg/" id="p174img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;4.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Näringslivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft11"&gt;I budgetpropositionen för 2018 anförde regeringen att näringslivet har en avgörande betydelse i arbetet för att nå miljömålen. Många företag bedriver i dag ett strukturerat miljöarbete som har stor bety- delse för möjligheterna att nå miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Den tidigare nationella miljömålssamordnaren för näringslivet menade dock i juni 2017 att miljömålen dittills hade spelat en relativt begränsad roll i företagens miljöarbete, särskilt bland mindre före- tag. En anledning till detta sades vara att kunskapen om miljömålen ofta är låg och att miljömålssystemet framstår som komplicerat. Dessutom uppfattades miljömålen – enligt en näringslivsföreträdare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;som samhällets och politikernas mål och myndigheternas verktyg och att näringslivet aldrig riktigt har bjudits in i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen och därmed inte känner samhörighet med dem.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft3"&gt;Min bedömning är att arbetet med Sveriges miljömål har ett starkt fokus på uppföljning och främst på myndigheternas eget arbete medan mål- och resultatstyrningen av miljöarbetet gentemot samhällets övriga aktö- rer mer eller mindre uteblivit. Insatser för att engagera och inspirera till åtgärder med bas i miljömålen har inte gjorts i någon nämnvärd omfattning. Näringslivet, som har en central roll i för möjligheten att nå miljömålen, har inte involverats på ett strukturerat sätt.&lt;SPAN class="ft43"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft39"&gt;Enligt miljömålssamordnaren upplever dock de företag som arbetar med miljömålen att de är ett viktigt verktyg för att skapa substans och struktur i miljöarbetet. Det är tydligt att ökad kunskap om miljömålen även ger ett starkt ökat intresse att arbeta med dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Promemoria &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2017-06-19,&lt;/NOBR&gt; Redovisning av uppdraget: En nationell miljömålssamordnare för näringslivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Promemoria &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2017-06-19,&lt;/NOBR&gt; Redovisning av uppdraget: En nationell miljömålssamordnare för näringslivet, s. 24.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="p175dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383175x1.jpg/" id="p175img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td182"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td183"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;De nationella miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Bolag med statligt ägande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft10"&gt;Den statliga bolagsportföljen består av 39 helägda och sju delägda bolag med ett sammanlagt värde på cirka 630 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Av de statligt ägda bolagen har 22 stycken ett av riksdagen sär- skilt beslutat samhällsuppdrag, vilket innebär att de skapar samhälls- nytta som inte alltid går att mäta i ekonomiska termer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom miljö- området.&lt;SPAN class="ft46"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;För staten som ägare är det, enligt statens ägarpolicy, sär- skilt viktigt att bolag med statligt ägande bl.a. arbetar för en minskad klimat- och miljöpåverkan genom en hållbar och giftfri resurs- användning för att det av riksdagen &lt;SPAN class="ft56"&gt;beslutade generationsmålet och de beslutade miljökvalitetsmålen &lt;/SPAN&gt;samt det s.k. Parisavtalet ska uppnås.&lt;SPAN class="ft46"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I ägarpolicyn&lt;SPAN class="ft46"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;slås fast att utgångspunkten för hållbart företa- gande är att företag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling, dvs. en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det ska uppnås genom att balansera och förena en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Hållbart företagande innebär att agera ansvarsfullt och minimera risken för negativ påverkan men också att tillvarata möjligheter till hållbart värdeskapande och nya innovativa affärsmodeller. Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strate- giskt och transparent arbete med samarbete i fokus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Vägledande för detta arbete är internationella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om bl.a. miljöhänsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Regeringens skrivelse 2015/16:69, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Politik för hållbart företagande&lt;/SPAN&gt;, s. 35.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Regeringens skrivelse 2018/19:140, &lt;/SPAN&gt;2019 års redogörelse för företag med statligt ägande Statens ägarpolicy 2017&lt;SPAN class="ft76"&gt;, se bilagan. Regeringen beslutade den 22 december 2016 om en ny ägarpolicy för bolag med statligt ägande. Policyn ska tillämpas från och med den 1 januari 2017 och ersätter tidigare ägarpolicy som beslutades 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="p177dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383177x1.jpg/" id="p177img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;Det nationella havsmiljöarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft173"&gt;– några konstitutionella utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Redan i betänkandet &lt;/SPAN&gt;Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten &lt;SPAN class="ft10"&gt;(SOU 2014:50) konstaterade Miljömålsberedningen att det finns flera stora utmaningar som måste hanteras för att vi ska nå de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen. För att nå målen krävs, enligt beredningen, att ekosystemens resiliens och deras förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster upprätthålls. Att ta ett helhetspers- pektiv på havs- och sötvattensmiljön bidrar till detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Miljömålsberedningen pekade också på att styrningen inom vat- tenområdet i hög grad präglas av styrning i lager på lager och en komplex administrativ struktur. Beredningen anförde att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft3"&gt;fokus för det fortsatta vattenmiljöarbetet bör ligga på genomförande och uppföljning av åtgärder. Många insatser kan hanteras i den löpande förvaltningen medan andra kräver noggranna avvägningar mellan olika samhällsmål. För att åstadkomma en sammanhållen och hållbar vatten- politik måste olika intressen och anspråk på vattnet beaktas.&lt;SPAN class="ft43"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft39"&gt;Både statliga och kommunala myndigheter fattar varje dag beslut som får direkt och indirekt inverkan på naturmiljön.&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;De aktörer som fattar beslut om havsmiljöpolitikens inriktning, regler och genomförande finns på flera olika samhällsnivåer; den internationella, den europeiska, den regionala, den nationella, den nationellt regionala och den lokala nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 2014:50, &lt;/SPAN&gt;Med miljömålen i fokus – hållbar användning av mark och vatten&lt;SPAN class="ft50"&gt;, betänkande av Miljömålsberedningen i juni 2014, s. 58.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;I förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter definieras indirekt miljöpå- verkan som en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som et resultat av att någon annan än myndigheten vidtar en åtgärd som en följd av att myndigheten har meddelat föreskrifter eller fattat något annat beslut, gett råd, genomfört utbildning eller lämnat information. I samma förordning definieras direkt miljöpåverkan som en negativ eller positiv förändring som uppkommer som ett resultat av myndighetens verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft20"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="p178dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383178x1.jpg/" id="p178img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Det nationella havsmiljöarbetet – några konstitutionella utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Regeringsformen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft10"&gt;Även om regeringsformen&lt;SPAN class="ft46"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;inte är ett av vare sig riksdagens eller regeringens operativa instrument i styrningen av de offentliga myndig- heterna eller enskilda är den grundläggande för all nationell styrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Hur riksdagen och regeringen &lt;SPAN class="ft40"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft40"&gt;får &lt;/SPAN&gt;styra, finansiera och följa upp de offentliga verksamheterna och deras resultat, liksom det allmännas relation till enskilda utgår från regeringsformens bestäm- melser. Med uttrycket det allmänna menas här stat, kommun, regioner och statliga myndigheter under regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;I första kapitlet i regeringsformen som innehåller bestämmelser om statsskickets grunder och som &lt;SPAN class="ft56"&gt;ger uttryck för särskilt viktiga mål för den samhälleliga verksamheten &lt;/SPAN&gt;slår riksdagen bl.a. fast att all offent- lig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.&lt;SPAN class="ft46"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Regeringsformen om hållbar utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;I samma kapitel uttrycker riksdagen även – sedan i januari 2003 – det allmännas roll i miljöarbetet på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft17"&gt;Det allmänna ska främja &lt;SPAN class="ft62"&gt;en hållbar utveckling &lt;/SPAN&gt;som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.&lt;SPAN class="ft136"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft39"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft38"&gt;hållbar utveckling &lt;/SPAN&gt;är centralt både nationellt och internatio- nellt. Förutom i regeringsformens första kapitel återfinns begreppet i miljöbalken samt i många andra författningar och dokument. Reger- ingen har också slagit fast att de riksdagsbundna miljökvalitetsmålen tydliggör den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Regeringsformen (1974:152).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1 kap. 1 § regeringsformen (1974:152).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;1 kap. 2 § regeringsformen (1974:152).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="p179dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383179x1.jpg/" id="p179img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Det nationella havsmiljöarbetet – några konstitutionella utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p645 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Regeringsformen om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och internationella organisationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Av regeringsformens första kapitel framgår vidare att Sverige är med- lem i Europeiska unionen som är ett samarbete mellan självständiga stater i Europa. Enligt regeringsformen kan riksdagen, inom ramen för samarbetet i EU, överlåta sådan beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket.&lt;SPAN class="ft46"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Genom medlemskapet i EU har Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;liksom de övriga medlemmarna – överlåtit befogenheter till EU och att rättsakter, avtal och andra beslut som har antagits av Euro- peiska gemenskaperna gäller i Sverige i den omfattning och med den verkan som följer av de fördrag och andra instrument som anges i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Euro- peiska unionen. En konsekvens av medlemskapet i EU är miljörätten i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;dominerat av unionens lagstiftning och det finns få frågor som om- fattas av enbart ”nationell rätt”.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft41"&gt;Av regeringsformen framgår även att Sverige deltar inom ramen för andra internationella organisationer såsom Förenta nationerna och Europarådet samt i andra sammanhang i internationellt samarbete.&lt;SPAN class="ft178"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Liksom EU är även dessa organisationer viktiga aktörer i miljöarbetet och inte minst i havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Regeringsformen om vilka bestämmelser som ska regleras i lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Både internationellt och nationellt är det många olika aktörer – både enskilda och allmänna – som genomför havsmiljöarbete. För att beslut om bestämmelser m.m. som fattas av såväl nationella som inter- nationella organ ska vara formellt bindande för både enskilda och all- männa aktörer i Sverige måste riksdagen och regeringen först imple- mentera dem i den svenska rättsordningen och samtidigt bestämma vem eller vilka nationella aktörer som ska bemyndigas utföra olika uppgifter m.m. Det innebär bl.a. att privata och offentliga nationella aktörer inom havsmiljöarbetet måste styras på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;10 kap. 6 §, regeringsformen (1974:152).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Jan Darpö 2019, Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område, Sieps juni 2019, s. 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1 kap. 10 § regeringsformen (1974:152).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="p180dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383180x1.jpg/" id="p180img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Det nationella havsmiljöarbetet – några konstitutionella utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p648 ft12"&gt;Enligt regeringsformen gäller att bestämmelser &lt;SPAN class="ft59"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;meddelas av riksdagen genom &lt;SPAN class="ft59"&gt;lag &lt;/SPAN&gt;om de avser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;enskildas personliga ställning och deras personliga och ekono- miska förhållanden inbördes,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;förhållandet mellan enskilda och det allmänna under förutsätt- ning att föreskrifterna gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska för- hålllanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;grunderna för kommunernas och regionernas organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;kommunernas och regionernas befogenheter i övrigt och deras åligganden, m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;De offentliga myndigheterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft11"&gt;Regeringsformen skiljer mellan två typer av offentliga organ: &lt;SPAN class="ft47"&gt;beslutande politiska församlingar&lt;/SPAN&gt;, till exempel riksdagen och regeringen och &lt;SPAN class="ft47"&gt;myn- digheter&lt;/SPAN&gt;. Samtliga statliga och kommunala organ, dvs. statliga myndig- heter, kommuner och regioner med undantag för de beslutande för- samlingarna är myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft17"&gt;De offentliga myndigheterna är ett nödvändigt instrument för att genom- föra av riksdagen och regeringen fattade beslut. Styrningen av myndig- heterna är därför av stor betydelse för att statsmakterna ska kunna upp- fylla det politiska mandat väljarna har gett dem.&lt;SPAN class="ft136"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Med myndighet menas ett statligt eller kommunalt organ som utför offentliga förvaltningsuppgifter och som en offentligrättslig författning har skapat för detta ändamål, dvs. statliga och kommu- nala förvaltningsmyndigheter samt domstolar. Vad som avses med ”myndighet” bestäms därmed utifrån formerna för verksamheten och inte efter arbetsuppgifternas art eller vilken funktion organet har. Det innebär att även om ett enskilt organ med stöd av regeringsformen&lt;SPAN class="ft46"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;har fått offentliga arbetsuppgifter eller myndighetsutövning, kan orga-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;8 kap. 2 § regeringsformen (1974:152).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;SOU 2008:118, &lt;/SPAN&gt;Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning&lt;SPAN class="ft50"&gt;, slutbetänkande av 2006 års förvaltningskommitté, s. 59.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;12 kap. 4 §, regeringsformen (1974:152).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="p181dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383181x1.jpg/" id="p181img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Det nationella havsmiljöarbetet – några konstitutionella utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;net inte – enligt regeringsformen – anses vara en myndighet. Att myndighetsbegreppet är organisatoriskt och inte funktionellt innebär också att även sådana myndigheter som inte har myndighetsutövning som sin huvudsakliga uppgift, är myndigheter.&lt;SPAN class="ft46"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Det är stora skillnader mellan den statliga och kommunala sektorn när det gäller regeringens möjligheter att styra. Det långtgående och omfattande kommunala självstyret där kommunernas och regioner- nas uppgifter enligt grundlag ska bestämmas i lag skiljer sig från regeringens styrning av de statliga verksamheterna som i vissa avse- enden är mer direkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Även om det är formella grundlagsreglerade skillnader mellan de offentliga myndigheterna, dvs. statliga myndigheter, kommuner och regioner, finns det gemensamma bestämmelser som gäller lika för alla offentliga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Av förvaltningslagens (2017:900) bestämmelser framgår att en myndighet – kommunal eller statlig – endast får vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk. Utan stöd i lag saknar varje myndighet befogen- heter gentemot medborgarna.&lt;SPAN class="ft120"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Om samverkan mellan offentliga myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft12"&gt;Samverkan är ett viktigt begrepp i genomförandet av all miljöpolitik och inte minst i genomförandet av havsmiljöpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft56"&gt;samverkan &lt;/SPAN&gt;återkommer i lagar och andra författningar, i särskilda uppdrag och myndighetsinstruktioner, i strategier och av- siktsförklaringar, regleringsbrev m.m. Även om begreppet används ofta i olika författningar och styrdokument riktade till offentliga myndigheter är det svårt att hitta &lt;SPAN class="ft56"&gt;en &lt;/SPAN&gt;beskrivning av vad begreppet innebär i praktiken och vad som – givet det formella regelverket – kan förväntas av dem som förväntas samverka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Enligt förvaltningslagen ska en myndighet – inom sitt verksam- hetsområde – samverka med andra myndigheter.&lt;SPAN class="ft120"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Enligt Förvaltningslagsutredningen är det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2009/10:224, &lt;/SPAN&gt;Ett sammanhängande system för geografisk miljöinformation&lt;SPAN class="ft76"&gt;, s. 28.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2016/17:180, &lt;/SPAN&gt;En modern och rättssäker förvaltning – ny förvaltningslag&lt;SPAN class="ft76"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;8 §, Grunderna för god förvaltning, Samverkan, förvaltningslagen (2017:900).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="p182dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383182x1.jpg/" id="p182img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Det nationella havsmiljöarbetet – några konstitutionella utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p655 ft3"&gt;väsentligt att understryka, att samverkan mellan myndigheterna ska ske inom deras respektive ”verksamhetsområden”. Däri ligger två begräns- ningar. För det första måste en myndighet naturligtvis prioritera sina egna huvuduppgifter och är inte tvingad att släppa vad den har för händer så snart en annan myndighet begär assistans. Det är alltid myndigheten själv som avgör, om den kan avsätta resurser för att bistå den andra myndigheten i dess verksamhet. För det andra ger bestäm- melsen inte stöd för några samverkansprojekt, som faller utanför respek- tive myndighets verksamhetsområde. Det är viktigt att poängtera, att myndigheternas verksamhet enligt legalitetsprincipen styrs av de regler om arbetsuppgifterna som lagstiftaren eller annan normgivare beslutat. Några nyskapelser i form av särskilda samarbetsorgan, som oberoende av sålunda fastlagda normer tillåter sig att fatta beslut som svårligen kan härledas till den ena eller andra av de samverkande myndigheterna, får inte förekomma (jfr i avsnitt 10.3 nämnda JO 1993/94 s. 458).&lt;SPAN class="ft43"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Enligt 4 § i förvaltningslagen gäller att om en annan lag eller en för- ordning innehåller någon bestämmelse som avviker från förvalt- ningslagen, gäller den bestämmelsen. Som en allmän princip bör dock gälla att undantag bara ska förekomma om det kan motiveras av bärande sakliga och funktionella skäl.&lt;SPAN class="ft120"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft16"&gt;Myndighetsförordningen om statliga myndigheters samarbete och samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;För statliga förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen finns det i myndighetsförordningen en generell bestämmelse om samarbete på myndighetens eget initiativ. Bestämmelsen innebär att myndigheten ska verka för att genom samarbete med myndigheter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Syftet är att samordna myndigheternas verk- samhet med angränsande verksamheter för att underlätta för en- skilda och för att undvika dubbelarbete vid myndigheterna.&lt;SPAN class="ft46"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SOU 2010:29, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;En ny förvaltningslag&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Förvaltningslagsutredningen, s. 212.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2017/18:180, bet. 2017/18:KU2. jfr prop. 1971:30 del 2 s. 318.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;6 § myndighetsförordningen (2007:515).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SOU 2004:23, &lt;/SPAN&gt;Från verksförordning till myndighetsförordning&lt;SPAN class="ft45"&gt;, betänkande av Utredningen om en översyn av verksförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="p183dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383183x1.jpg/" id="p183img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Det nationella havsmiljöarbetet – några konstitutionella utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p658 ft103"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Kort om de statliga myndigheterna under regeringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Under regeringen lyder den statliga förvaltningsorganisationen, dvs. Justitiekanslern och andra statliga förvaltningsmyndigheter som inte är myndigheter under riksdagen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens be- slutade politik, däribland havsmiljöpolitiken. Domstolarna ingår också i den statliga myndighetsorganisationen under regeringen. Dom- stolarna är dock inte förvaltningsmyndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Det finns flera olika utgångspunkter för att räkna antalet myndig- heter under regeringen. Av Statskontorets redovisning av den offent- liga sektorns utveckling framgår att det i juni 2020 fanns 341 statliga myndigheter under regeringen. Dessa myndigheter är förvaltnings- myndigheter och domstolar som lyder under regeringen och som regeringen har utfärdat en förordning med instruktion för, eller som styrs av en särskild lag. I denna grupp myndigheter ingår inte myndig- heter med tidsbegränsade uppdrag.&lt;SPAN class="ft46"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Ekonomistyrningsverket i sin tur redovisar antalet myndigheter som ingår det i den statliga redovisningsorganisationen. Av redovis- ningen som uppdateras löpande framgår att det i november 2020 in- gick 215 myndigheter som lyder under regeringen i den statliga redo- visningsorganisationen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Statistiska centralbyrån för ett register över statliga myndigheter – det allmänna myndighetsregistret. Sammantaget omfattade myndig- hetsregistret 457 myndigheter i november 2020.&lt;SPAN class="ft46"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Statistiska centralbyråns uppdrag att föra registret framgår av för- ordningen om det allmänna förordningsregistret.&lt;SPAN class="ft120"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Enligt förordningen ska registret innehålla uppgifter om domstolar, affärsverk och övriga förvaltningsmyndigheter samt myndigheterna i utrikesrepresenta- tionen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;12 kap. 1 § regeringsformen (1974:152).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Statskontoret 2017, Den offentliga sektorn i korthet 2020, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020/35-5.&lt;/NOBR&gt; För närmare beskrivning av Statskontorets definition se Statskontoret (2005:32), Statsförvaltningens ut- veckling &lt;NOBR&gt;1990–2005.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;www.esv.se, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-04.&lt;/NOBR&gt; ESV redovisar samtliga statliga myndigheter i den statliga redovisnings- organisationen inklusive Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän, JO samt Kungliga Hov- och Slottsstaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;www.scb.se, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-04.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Förordningen (2007:755) om det allmänna myndighetsregistret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1 § förordningen (2007:755) om det allmänna myndighetsregistret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="p184dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383184x1.jpg/" id="p184img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Det nationella havsmiljöarbetet – några konstitutionella utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Målet för den statliga förvaltningspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft11"&gt;Målet för den statliga förvaltningspolitiken som riksdagen beslutade 2010 är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft17"&gt;en innovativ och samverkande förvaltning som är rättssäker och effek- tiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som där- igenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt &lt;NOBR&gt;EU-arbete.&lt;SPAN class="ft136"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;De krav som demokratin ställer innebär att förvaltningen ska full- göra sina uppgifter i enlighet med de beslut som fattas av riksdagen och regeringen. Förvaltningen ska vara rättssäker vilket innebär att den ska fatta materiellt riktiga beslut på grundval av gällande lagar och andra författningar. Förvaltningen ska vara effektiv vilket inne- bär att åstadkomma avsedda resultat och uppnå fastställda mål på ett kostnadseffektivt sätt. Förvaltningen ska vara medborgarorienterad vilket innebär att myndigheternas verksamhet ska orienteras mot ett påvisbart utbyte för medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;5.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Många statliga myndigheter har uppgifter i genomförandet av havsmiljöpolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft11"&gt;Förutom de myndigheter vars kärnuppgifter finns inom ramen för miljöpolitiken och havsmiljöpolitiken har även många andra statliga myndigheter och domstolar uppgifter i genomförandet av havsmiljö- politiken. Till exempel har samtliga länsstyrelser och 26 andra stat- liga myndigheter inom ett tiotal olika utgiftsområden och ännu fler politikområden instruktionsenliga uppgifter att verka för att Gene- rationsmålet och miljökvalitetsmålen, däribland miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning, &lt;/SPAN&gt;nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Ett annat exempel är att de flesta statliga myndigheter under reger- ingen omfattas av miljöledningsförordningen&lt;SPAN class="ft46"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;som bl.a. ska bidra till en hållbar utveckling och till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft12"&gt;Vid flera av de statliga lärosätena bedrivs utbildning och forsk- ning i havsmiljöfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;Enligt vad regeringen anförde i den senaste förvaltningspolitiska propositionen som är från 2010 ska den enskilda myndighetens upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="p185dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383185x1.jpg/" id="p185img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Det nationella havsmiljöarbetet – några konstitutionella utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;drag tydliggöras i instruktionen. Där bör myndighetens ansvars- område, uppgifter, ledningsform och andra för myndigheten speci- fika förhållanden regleras. Instruktionen bör enligt propositionen vara det grundläggande instrumentet i regeringens styrning av myn- digheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Regeringen väljer hur mycket den vill styra sina myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;Varje regering väljer hur mycket den vill styra sina myndigheter. Förvaltningskommittén uttryckte det på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;/---/&lt;/NOBR&gt; frågan om hur mycket regeringen vill styra en enskild myndighet varierar mellan en regering och en annan, från myndighet till myndighet, från verksamhet till verksamhet och från en tid till en annan.&lt;SPAN class="ft43"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft11"&gt;Den grundläggande styrningen av en statlig myndighet under reger- ingen och dess verksamhet finns i bindande styrmedel som regler och finansiering, m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Även om en stor del av de statliga myndigheternas verksamhet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft180"&gt;regleras av riksdagen i olika lagar har myndigheterna under regeringen en lydnadsrelation till regeringen men inte direkt till riksdagen eller medborgarna, och inte heller till ett enskilt statsråd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Regeringen har uttalat att styrningen av statlig verksamhet ut- vecklas med inriktningen att kombinera olika styrformer för att skapa bästa möjliga förutsättningar för statsförvaltningen att för- verkliga regeringens politik, utföra sina uppgifter i övrigt och upp- rätthålla grundläggande värden.&lt;SPAN class="ft120"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Regeringens styrning av de statliga myndigheterna ska därför vara utformad så att de ska kunna förverkliga politiken. De ska på ett kostnadseffektivt sätt åstadkomma de resultat som statsmakterna har beslutat. Enligt regeringens bedömning&lt;SPAN class="ft46"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;bör styrningen av för- valtningsmyndigheterna i så hög grad som möjligt vara utformad så att den bäst gynnar syftet med respektive verksamhet. Styrningen bör vara tydlig, inriktad mot verksamheternas resultat, vara verksam- hetsanpassad och ha ett medborgarperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 2007:75, &lt;/SPAN&gt;Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning&lt;SPAN class="ft50"&gt;, betänkande av Styr- utredningen, s. 45 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2009/10:175, s. 96.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="p186dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383186x1.jpg/" id="p186img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Det nationella havsmiljöarbetet – några konstitutionella utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft11"&gt;Mål och uppgifter till myndigheterna formuleras så att respektive myndighet själv råder över eller har rimliga möjligheter att genom olika åtgärder kunna genomföra uppdraget på ett tillfredsställande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Verksamhetens karaktär ska vara avgörande för den konkreta ut- formningen av styrningen. Myndigheternas instruktioner ska inne- hålla väl utformade uppgifter. Regleringsbreven kompletterar instruk- tionerna med finansiell styrning och vid behov med årlig verksam- hetsstyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Enligt regeringen är myndigheternas fristående ställning och långtgående befogenheter att besluta om &lt;SPAN class="ft56"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;de egna uppgifterna ska lösas viktiga i den svenska förvaltningen och medför många fördelar. Den lägger också grunden till att myndigheterna på ett självständigt sätt ska kunna sköta sin dagliga verksamhet effektivt och rättssäkert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Regeringen har samtidigt betonat att det är lika viktigt att varje myndighet, samtidigt som den har långtgående befogenheter att be- stämma hur den organiserar sitt arbete, är en del av staten som hel- het. Det är därför viktigt med en väl fungerande samordning och samverkan mellan myndigheterna.&lt;SPAN class="ft120"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft16"&gt;Ansvaret för de statliga förvaltningsmyndigheternas interna organisation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Ansvaret för den enskilda myndighetens &lt;SPAN class="ft40"&gt;interna &lt;/SPAN&gt;organisation är i regel delegerat till myndighetens ledning. Regeringen har dock det övergripande ansvaret för att den statliga förvaltningen bedrivs rätts- säkert och effektivt och att myndigheterna har en likvärdig service och tillgänglighet för alla medborgare och företag.&lt;SPAN class="ft144"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Varje myndighetsledning har ansvar att utforma, leda och genom- föra sin verksamhet så att den på bästa sätt bidrar till de beslutade målen. Resultaten återkopplas genom myndighetens årsredovisning och myndighetsdialogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Skr. 2013/14:155, bet. 2013/14:FiU37, rskr. 2013/14:300.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2009/10:175.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="p187dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383187x1.jpg/" id="p187img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td203"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td204"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Det nationella havsmiljöarbetet – några konstitutionella utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Kommuner, regioner och det kommunala självstyret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Det finns 290 kommuner och 21 regioner i Sverige. Gotlands kom- mun räknas in både under kommuner och regioner. Gotland är kom- mun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar och har också rätt att kalla sig region. Totalt 87 (30 procent) av Sveriges samtliga 290 kommuner är kustkommuner och 14 (70 procent) av landets 21 regioner är kustregioner, dvs. de gränsar alla mot något av våra omgivande hav.&lt;SPAN class="ft144"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Sveriges kommuner och regioner är tillsammans arbetsgivare för mer än en miljon människor. Kommunernas och regionernas ställ- ning, organisation och verksamhet är, förutom i regeringsformen, reglerad i kommunallagen och ett stort antal författningar – special- lagar – med inriktning på särskilda verksamheter samt &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Det kommunala självstyret innebär att kommuner och regioner har stor frihet att själva, inom ramen för bl.a. befintlig lagstiftning, utforma och ansvara för sin verksamhet. Självstyret skapar möjlighet till lokal anpassning av verksamheten och innebär att demokratiska församlingar i kommuner och regioner kan styra över verksamheten och ansvara för dess ekonomiska och verksamhetsmässiga hållbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Det är riksdagen som ytterst avgör den kommunala självstyrelsens omfattning. Staten kan tilldela kommunerna uppgifter och utformar styrningen av deras verksamhet. Statens styrning syftar till att säker- ställa dels att kommunerna utför de tilldelade uppgifterna i enlighet med nationellt fastställda mål och krav, dels att den offentliga servicen är likvärdig och rättssäker. Samtidigt framgår det av regleringen i regeringsformen&lt;SPAN class="ft46"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;att en inskränkning av den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett den. Det innebär att en proportionalitetsbedömning ska göras i samband med inskränkningar av detta slag, som innefattar en avvägning mellan å ena sidan behovet och utformningen av de natio- nella målen och å andra sidan den kommunala självstyrelsen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Staten har ett övergripande ansvar för att samtliga kommuner har förutsättningar och kapacitet som står i proportion till det samlade uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SCB 2013, Kust och stränder i Sverige, MI 50 SM 1301.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;14 kap. 3 § regeringsformen (1974:152).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2009/10:80, bet. 2009/10:KU19, rskr. 2009/10:304.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Det nationella havsmiljöarbetet – några konstitutionella utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p669 ft11"&gt;Sverige ratificerade 1989 den Europeiska konventionen om kom- munalt självstyre. Konventionen slår fast vissa grundläggande prin- ciper för statens förhållande till kommunerna. Den ställer krav på lagstadgad kommunal självstyrelse, egen och tillräcklig kommunal finansiering samt rätt till konsultationer mellan stat och kommun- sektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft11"&gt;Hittills har 45 av Europarådets 47 medlemsländer ställt sig bakom den grundläggande konventionstexten om kommunal självstyrelse. Kvar är endast Monaco och San Marino.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="p189dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383189x1.jpg/" id="p189img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;6 EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Sedan den 1 januari 1995 är Sverige medlem i Europeiska unionen, EU. En bestämmelse om medlemskapet har förts in i 1 kap. 10 § regeringsformen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Med bestämmelsen ville regeringen tydliggöra att Sverige aktivt deltar i ett vidsträckt internationellt samarbete. Markeringen av medlemskapet i EU ger också uttryck för unionens betydelse i det svenska samhället och innebär att regeringsformen bättre speglar de faktiska förhållandena.&lt;SPAN class="ft46"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Sverige och de övriga med- lemsländerna beslutar tillsammans om nya &lt;NOBR&gt;EU-regler,&lt;/NOBR&gt; som ska gälla i alla &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Som medlemsland i EU ska Sverige införa och tillämpa EU:s bindande rättsakter. Det är statens ansvar att säkerställa att det nationella regelverket stämmer överens med EU:s regelverk. Det överstatliga samarbetet innebär att medlemsstaterna har avstått från makten att själva fatta beslut inom vissa områden.&lt;SPAN class="ft46"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;En stor andel av de bestämmelser som svenska medborgare och offentliga myndig- heter ska följa har därmed sin grund i regler meddelade på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;De grundläggande bestämmelserna meddelas i dessa fall inte av riksdagen eller regeringen utan av organ på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Unionsrätten har på dessa områden företräde framför nationella bestämmelser, däribland i princip även regeringsformen och andra grundlagar. Den slutliga uttolkningen av sådana bestämmelser görs av &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; och inte av de nationella domstolar som i regeringsformen pekas ut som högsta dömande instanser, dvs. Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Inom de politikområden som rör havsmiljö äger EU en för- hållandevis stor del av rätten att besluta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SFS 2010:1408.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2009/10:80, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;En reformerad grundlag&lt;/SPAN&gt;, s. 248.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Det innebär bl.a. att vissa beslut som tidigare fattades i Sveriges riksdag, numera fattas gemensamt tillsammans med övriga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft20"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;EU har olika grader av befogenheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft11"&gt;EU har de befogenheter som har tilldelats enligt &lt;NOBR&gt;EU-fördragen.&lt;/NOBR&gt; EU får endast agera inom gränserna för de befogenheter som man fått tilldelade i fördragen för att nå de mål som anges där. Befogenheter som inte tilldelats EU i fördragen förblir hos EU:s medlemsländer. I Lissabonfördraget klargörs uppdelningen av befogenheter mellan EU och &lt;NOBR&gt;EU-länderna.&lt;/NOBR&gt; Dessa befogenheter är uppdelade i tre huvud- kategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;exklusiva befogenheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;delade befogenheter och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;stödjande befogenheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft39"&gt;Genom att delta aktivt i mellanstatliga samarbeten kan Sverige på- verka allt som beslutas. Dessutom väljer Sverige självt hur &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; ska kompletteras av och implementeras i den svenska rättsordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft16"&gt;Exklusiva befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft11"&gt;Exklusiva befogenheter (artikel 3 i fördraget om Europeiska unio- nens funktionssätt – &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; gäller områden där endast EU kan lagstifta och anta bindande rättsakter. &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; får göra detta själva endast om de fått befogenhet av EU att genomföra dessa rättsakter. EU har exklusiv befogenhet när det gäller bevarandet av havets biologiska resurser inom ramen för den gemensamma fiskeri- politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Delade befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Delade befogenheter (artikel 4 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; gäller områden där både EU och &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; kan lagstifta och anta juridiskt bindande rättsakter. &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; utövar egen befogenhet när EU inte utövar, eller har beslutat att inte utöva, sin egen befogenhet. Delad befogen- het mellan EU och &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; gäller t.ex. miljö, jordbruk och fiskeri med undantag för havets biologiska resurser samt transporter (inklusive sjöfart).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Stödjande befogenheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Stödjande befogenheter (artikel 6 i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget)&lt;/NOBR&gt; gäller områden där EU endast kan ingripa för att stödja, samordna eller komplettera &lt;NOBR&gt;EU-ländernas&lt;/NOBR&gt; åtgärder. Juridiskt bindande &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; får inte kräva att &lt;NOBR&gt;EU-ländernas&lt;/NOBR&gt; lagar eller förordningar harmoniseras. Stöd- jande befogenheter gäller t.ex. skydd och förbättring av människors hälsa, industri, kultur, turism, utbildning och administrativt sam- arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;EU-förordningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;En &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;EU-förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;är en &lt;NOBR&gt;EU-lag&lt;/NOBR&gt; som gäller alla EU:s medlemsländer, de företag och myndigheter som är verksamma i länderna och ländernas medborgare. En &lt;NOBR&gt;EU-förordning&lt;/NOBR&gt; som har trätt i kraft gäller direkt och likadant i alla medlemsländer som en del av den nationella lagstiftningen. En &lt;NOBR&gt;EU-förordning&lt;/NOBR&gt; är direkt tillämplig vilket betyder att ett medlemsland, efter att en förordning har antagits, inte be- höver göra något mer för att den ska gälla i medlemslandet. Ett med- lemsland får inte göra något som går emot det som står i förord- ningen – &lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; gäller. Det betyder att bestämmelserna inte får arbetas om eller justeras med hänsyn till medlemsländernas egna förhållanden. Varje enskild medlemsstat har dock rätten att komplettera förordningen med nationella regler i viss omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Ett &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;EU-direktiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;är en &lt;NOBR&gt;EU-lag&lt;/NOBR&gt; som innehåller bindande bestäm- melser som riktar sig till EU:s medlemsländer. Till skillnad mot EU- förordningar är det bara resultatet av &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; och när resul- tatet ska vara uppnått som är bindande. Medlemsländerna beslutar själva vad de ska göra för att uppnå resultatet. Ett &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; ger varje medlemsland ett handlingsutrymme och om landet redan har de regler som föreskrivs i direktivet behöver det inte göra något utan kan hänvisa till de befintliga reglerna. Om det uppstår en tvist är det &lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; som ska avgöra om direktivet är uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Nedan följer en översiktlig genomgång av några av de för havs- miljön mest centrala &lt;NOBR&gt;EU-förordningarna&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; samt en analys av hur Sverige har valt att förhålla sig till dem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Art- och habitatdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft11"&gt;Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (Art- och habitatdirektivet) antogs av dåvarande EG innan Sverige blev medlem. Direktivets syfte är enligt artikel 2 att &lt;SPAN class="ft47"&gt;bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarandet av livsmiljöer samt vilda djur och växter i medlemsstaternas europeiska territorium&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Direktivet består i stort av två delar, Bevarande av livsmiljöer och habitat, som omfattas av artikel &lt;NOBR&gt;3–11,&lt;/NOBR&gt; och Skydd av arter som om- fattas av artikel &lt;NOBR&gt;12–16.&lt;/NOBR&gt; Därefter följer några artiklar av mer admi- nistrativ karaktär, artikel &lt;NOBR&gt;17–24.&lt;/NOBR&gt; Slutligen finns sex bilagor som an- ger livsmiljötyper och djur- och växtarter som kräver att särskilda bevarandeområden utses, kriterier för val av sådana områden samt djur- och växtarter som kräver noggrant skydd eller kan bli föremål för förvaltningsåtgärder. I den sista bilagan anges förbjudna medel och metoder för fångst och dödande samt förbjudna transportmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Bevarande av livsmiljöer och habitat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft11"&gt;I delen om bevarande av livsmiljöer och habitat beskrivs i artikel 3 att ett sammanhängande europeiskt ekologiskt nät av särskilda beva- randeområden ska inrättas under beteckningen Natura 2000. Detta nätverk ska göra det möjligt att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos de berörda livsmiljötyperna och arterna i deras naturliga utbredningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Varje medlemsstat föreslår enligt artikel 4 områden som ska utses till särskilda bevarandeområden och efter samråd sättas upp på EU- kommissionens lista över dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;I artikel 6 anges att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för bevarande genom att upprätta planer, lagar eller avtal som motsva- rar de ekologiska behoven och förhindra försämring. Artikeln anger även att bedömning av om planer och projekt har betydande påverkan på områdena ska genomföras. Det kan även innebära kompensations- åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Medlemsstaterna kan enligt artikel 8 ansöka hos kommissionen om medfinansiering som de anser nödvändig för att kunna uppfylla sina förpliktelser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Enligt artikel 10 ska medlemsstaterna sträva efter att främja sköt- seln och förvaltningen av de element i naturen som är av avgörande betydelse för vilda djur och växter. Det kan röra sig om floder med sina bankar, system för markering av markgränser, dammar eller små skogar som är väsentliga för vilda arters flyttning, spridning och genetiska utbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft39"&gt;Medlemsstaterna ska enligt artikel 11 övervaka bevarandestatusen hos de livsmiljöer och arter som anges i artikel 2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft16"&gt;Skydd av arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;I delen om skydd av arter anges i artikel 12 att medlemsstaterna ska införa ett strikt skyddssystem för de djur som finns förtecknade i bilaga 4 a med förbud mot att avsiktligt fånga, döda, störa, förstöra ägg, eller skada deras parnings- eller rastplatser. Medlemsstaterna ska även förbjuda förvaring, transport, försäljning och byte av dessa arter och införa ett system för övervakning av oavsiktlig fångst och dödande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Vidare finns i artikel 13 motsvarande bestämmelser för växtarter enligt bilaga 4 b.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;I artikel 14 och 15 regleras vidare åtgärder och förbud för att värna växt- och djurliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft11"&gt;Artikel 16 innehåller bestämmelser om undantag från de regler som angetts i artikel &lt;NOBR&gt;12–15.&lt;/NOBR&gt; Undantag kan bli tillämpliga för att skydda och bevara djur, växter och livsmiljöer, undvika allvarliga skador på egendom, av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller för forsk- nings- och utbildningsändamål. Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen om de undantag man har gjort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Rapportera till kommissionen vart sjätte år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;I direktivets administrativa del ingår i artikel 17 att medlemsstaterna vart sjätte år ska rapportera till kommissionen om genomförandet av åtgärder enligt direktivet. Kommissionen ska därefter sammanfatta rapporterna och bedöma framsteg i förhållande till målen om gynn- sam bevarandestatus i artikel 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Sveriges implementering av art- och habitatdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft10"&gt;Direktivets två delar har implementerats i svensk rättsordning på olika sätt. Delen om ekologiskt nätverk, Natura 2000, är implementerad i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft133"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;kap. miljöbalken (1998:808) och i förordningen (1998:1252) om om- rådesskydd enligt miljöbalken m.m. (områdesskyddsförordningen).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;I 7 kap. &lt;NOBR&gt;27–29&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken regleras särskilda skyddade om- råden. En förteckning ska enligt 27 § föras över naturområden som bör skyddas eller är skyddade enligt art- och habitatdirektivet, Euro- paparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet) eller andra inter- nationella åtaganden eller nationella mål om skydd för naturområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;För vattenförekomster som helt eller delvis ingår i Natura 2000- områden enligt 7 kap. 27 § miljöbalken ska gynnsam bevarandestatus uppnås. I 16 och 17 §§ områdesskyddsförordningen finns det övergri- pande beskrivningar av vad detta kvalitetskrav innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Ett område som enligt artikel 4.4 i art- och habitatdirektivet, har valts ut som ett område av intresse för unionen ska enligt 28 § av regeringen förklaras som särskilt bevarandeområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Enligt 28 a § krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett natur- område som har förtecknats. De efterföljande bestämmelserna 28 b–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;b §§ anger kriterier för att lämna tillstånd, bestämmelser om undantag, kompensation och prövning. Tillstånd prövas enligt 29 b § av &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;länsstyrelsen &lt;/SPAN&gt;i det län där området finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft9"&gt;Särskilda skyddade områden enligt 27 § första och andra stycket ska även tillämpas i Sveriges ekonomiska zon enligt 32 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;I förordningen om områdesskydd är det &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; §§ om särskilda skyddade områden som handlar om att implementera art- och habi- tatdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;utses i 15 § till den myndighet som ska föra för- teckningen över naturområden enligt 7 kap. 21 § miljöbalken. I 16 § beskrivs vad som avses med bevarande av livsmiljöer och arter. Enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;§ ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;länsstyrelserna &lt;/SPAN&gt;upprätta beskrivningar av bevarandesyftet samt de livsmiljöer och arter för vilka en &lt;SPAN class="ft47"&gt;gynnsam bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;ska upprätthållas eller återställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;I 18 § anges regler enligt plan- och bygglagen (2010:900) som ska tillämpas på beslut att ge lov eller förhandsbesked i fråga om verk- samheter eller åtgärder som kan påverka miljön i ett naturområde&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="p195dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383195x1.jpg/" id="p195img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p676 ft9"&gt;som finns med i förteckningen. Enligt 19 § ska &lt;SPAN class="ft40"&gt;myndigheter &lt;/SPAN&gt;som meddelar beslut som kan påverka miljön i ett sådant naturområde särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de livsmiljöer och arter som behöver skyddas i området. Innan ett sådant beslut meddelas, ska myndigheten ha gjort en bedömning av beslutets konsekvenser för det ifrågavarande naturområdet. I 20 och 20 a §§ specificeras kriterier för tillstånd och kompensation enligt 7 kap. 29 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Art- och habitatsdirektivets del om artskydd är implementerad i artskyddsförordningens (2007:845) bilaga 1. Det är en förteckning över samtliga arter som anges i bilagorna 2, 4 och 5 till art- och habitatdirektivet. Framför artens namn eller den angivna familje- eller släkttillhörigheten finns bokstavsmarkeringar med olika inne- börd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft9"&gt;Bokstaven B innebär att arten enligt art- och habitatdirektivet har ett sådant unionsintresse att särskilda bevarandeområden behöver utses. Arten finns upptagen i bilaga 2 till art- och habitatdirektivet. De arter som är märkta med B omfattas därmed av implemen- teringen enligt 7 kap. miljöbalken. I områden som ingår i Natura &lt;NOBR&gt;2000-nätverket&lt;/NOBR&gt; gäller särskilda bestämmelser för de arter och livs- miljöer som avses skyddas där. De listade livsmiljöerna och arterna har inget skydd utanför nätverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft11"&gt;Bokstaven N innebär att arten kräver noggrant skydd enligt art- och habitatdirektivet. Arten finns upptagen i bilaga 4 till art- och habitatdirektivet. Den behöver då inte förekomma inom ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-område&lt;/NOBR&gt; utan ska skyddas var den är finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft9"&gt;Många arter förekommer i både habitatdirektivets bilaga 2 och 4, dvs. har både markeringen ”B” och ”N” i bilaga 1 till artskydds- förordningen. För sådana arter gäller Natura &lt;NOBR&gt;2000-regelverket&lt;/NOBR&gt; om de är i ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-område&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;4–15&lt;/NOBR&gt; §§ artskyddsförordningen både om arten är inom eller utanför ett Natura &lt;NOBR&gt;2000-område.&lt;/NOBR&gt; Det kan leda till flera prövningar enligt 7 kap. miljöbalken respektive artskydds- förordningen för en och samma åtgärd. Prövningarna kan dock göras samlat, men motiveringarna bör vara olika för de skilda dispenserna och tillstånden.&lt;SPAN class="ft144"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;www.havochvatten.se/vagledning-foreskrifter-och-lagar/lagstiftning-direktiv-och-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;forordningar/art--och-habitatdirektivet.html,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2019-11-21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="p196dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383196x1.jpg/" id="p196img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p678 ft127"&gt;Uppföljning och rapportering till kommissionen om genomförandet av åtgärder enligt direktivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Målet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Gynnsam bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;har definierats på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; genom direktivets artikel 1, och förts in i svensk rätt genom 16 § områdes- skyddsförordningen. Målet Gynnsam bevarandestatus beskriver det tillstånd som ska uppnås för att en art eller naturtyp ska kunna finnas kvar långsiktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Direktivets artikel 11 ställer krav på att medlemsstaterna över- vakar bevarandestatusen av de livsmiljöer och arter som listas i direk- tivets bilagor 1 och 2 och särskilt tar hänsyn till prioriterade natur- typer och arter. Denna övervakning genomförs främst genom den nationella miljöövervakningen som &lt;SPAN class="ft56"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;ansvarar för.&lt;SPAN class="ft46"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Rapporteringen ska enligt direk- tivets artikel 17 även svara på vilka bevarandeåtgärder som vidtagits och hur de utpekade Natura &lt;NOBR&gt;2000-områdena&lt;/NOBR&gt; bidrar till gynnsam be- varandestatus. Uppföljning av bevarandestatus inom Natura 2000- områdena faller på &lt;SPAN class="ft56"&gt;länsstyrelserna &lt;/SPAN&gt;som rapporterar underlaget till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Bevarandestatus bedöms genom summan av de faktorer som på- verkar en art, eller en livsmiljö och dess typiska arter, och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad. Bedömningen av måluppfyllelse görs mot s.k. &lt;SPAN class="ft38"&gt;referensvärden &lt;/SPAN&gt;som anger kriterier för naturtypen eller arten för att den ska kunna anses ha en gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå. &lt;SPAN class="ft38"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;beslutar om referensvärden med stöd i myndighetens instruktion som anger att myndigheten ansva- rar för internationell rapportering.&lt;SPAN class="ft42"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Ett referensvärde kan inte sättas lägre än värdet vid Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; 1995. &lt;SPAN class="ft38"&gt;Artdatabanken &lt;/SPAN&gt;tar fram förslag på referensvärden som granskas av &lt;SPAN class="ft38"&gt;Havs- och vattenmyn- digheten &lt;/SPAN&gt;för akvatiska arter och livsmiljöer, innan Naturvårdsverket beslutar om dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Rapporteringen till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; genomförs vart sjätte år. Rapporteringen görs för respektive biogeografiskt område, vilket för svenska havsområden är marin atlantisk och marin baltisk region. Senaste rapporteringen gjordes i april 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten 2012, Manual för uppföljning av marina miljöer i skyddade områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;4 § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="p197dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383197x1.jpg/" id="p197img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;ansvarar för den samlade rapporteringen till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;har dock enligt sin instruktion ett ansvar för arter och livsmiljöer i sjöar, vattendrag och hav, vilket tolkas av myndigheterna som att Havs- och vatten- myndigheten ansvarar för underlaget till rapporteringen i dessa delar. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har lagt ett gemensamt uppdrag på Artdatabanken att ta fram underlaget till rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Fågeldirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;Rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om be- varande av vilda fåglar (Fågeldirektivet)är ett &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; som &lt;SPAN class="ft40"&gt;skyd- dar samtliga naturligt förekommande fågelarter och specifikt utsatta arters häckningsplatser, inom medlemsländerna, för att bevara livs- kraftiga populationer&lt;/SPAN&gt;. Fågeldirektivet från 1979 är EU:s äldsta lag- stiftning om skydd av vilda djur och det ena av två direktiv som be- handlar naturskydd, där det andra är art- och habitatdirektivet. Det gamla direktivet ersattes eftersom det modifierats så många gånger att det blev svåröverskådligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Fågeldirektivet behandlar bevarande av alla fågelarter som före- kommer naturligt inom EU:s medlemsstater. Det omfattar skydd, skötsel, förvaltning och kontroll av fåglarna och reglerar hur de ut- nyttjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Liksom av art- och habitatdirektivet framgår det även av fågel- direktivet att arter och livsmiljöer inom områden som ingår i Natura &lt;NOBR&gt;2000-nätverket&lt;/NOBR&gt; ska beredas ett särskilt skydd. Målet är att säkerställa att en gynnsam bevarandestatus uppnås för de arter eller livsmiljöer som omfattas av skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Direktivets artikel 12 anger att medlemsländerna ska rapportera vart tredje år. 2011 beslutade dock &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och medlems- länderna att harmonisera rapporteringen med artikel 17 rappor- teringen enligt art- och habitatdirektivet, vilket innebär rapportering vart sjätte år. Senaste rapporteringen genomfördes 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;4 § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Sveriges implementering av fågeldirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Fågeldirektivets bestämmelser har implementerats i Sverige på sam- ma sätt som art- och habitatdirektivet, både genom områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken och i artskyddsförordningen. För vatten- förekomster som helt eller delvis ingår i Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; enligt 7 kap. 27 § miljöbalken ska gynnsam bevarandestatus uppnås. I 16 och 17 §§ områdesskyddsförordningen finns det övergripande b- eskrivningar av vad detta kvalitetskrav innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Övervakning, resultatuppföljning och rapportering följer mot- svarande ansvarsfördelning som beskrivs under art- och habitatdirek- tivet (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Andra rättsakter och strategier inom biodiversitetsområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Förordningen om invasiva främmande arter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;EU:s förordning nr 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter togs fram &lt;SPAN class="ft47"&gt;för att skydda miljön och samhället mot utbredningen och skadorna av invasiva främmande arter&lt;/SPAN&gt;. Syftet med förordningen är att så långt som möjligt hindra att invasiva främmande arter kommer in i EU och att bekämpa de arter som redan finns här. Enligt förordningen är det förbjudet att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av de arter som finns upptagna på den s.k. unionsförteckningen över in- vasiva främmande arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Rapportera till kommissionen vart sjätte år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft39"&gt;I förordningens slutbestämmelser ingår i artikel 24 att medlems- staterna vart sjätte år ska rapportera till kommissionen om bl.a. sina övervakningssystem, utbredningen av de invasiva arter som före- kommer på deras territorium, handlingsplaner och åtgärder m.m.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Svensk kompletterande författning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft39"&gt;Eftersom EU:s reglering som gäller invasiva arter är i form av en för- ordning är den direkt tillämplig i Sverige. För mer detaljerad regler- ing av förhållandena här har Sverige tagit fram en kompletterande förordning (2018:1939) om invasiva främmande arter. I den svenska förordningen utses ansvariga myndigheter, &lt;SPAN class="ft38"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;för arter på land och &lt;SPAN class="ft38"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;för arter i vatten. Vidare finns regler för hur de ansvariga myndigheterna ska arbeta med frågorna om invasiva arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft175"&gt;Förordningen om inrättandet av ett program för miljö- och klimatpolitik (LIFE)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;Förordningen nr 1293/2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) &lt;SPAN class="ft40"&gt;syftar till att bidra till hållbar utveckling och att uppnå målen för relevanta &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;EU-initiativ&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; inom områdena miljö och klimatförändringar&lt;/SPAN&gt;. Programmet används för att finansiera &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; klimat- och naturprojekt som genomförs på lokal och regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;De främsta målen för Life är att det ska fungera som en kata- lysator för förändringar i utvecklingen och genomförandet av miljö- och klimatpolitiken, förbättra genomförandet och integreringen av miljö- och klimatmål inom andra politikområden och i EU- ländernas strategier, främja bättre styrning, fungera som en särskild länk till EU:s prioriteringar: resurseffektivitet, begränsning av för- lust av biologisk mångfald samt klimatanpassning och klimat- begränsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Programmet har delats upp i två delprogram, Miljö och Klimat- politik. Det ingår också mer omfattande integrerade projekt. De införs till en början på regional nivå eller som samarbeten mellan flera städer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Delprogrammet Miljö, som förfogar över 75 procent av bud- geten, har de tre prioriteringsområdena miljö och resurseffektivitet, natur och biologisk mångfald samt miljöstyrning och miljöinfor- mation. Dessa prioriteringar omfattar sju tematiska prioriteringar: natur och biologisk mångfald; vatten (inklusive den marina miljön); avfall; resurseffektivitet, inbegripen mark och skog och ett miljö- vänligt kretsloppsystem; miljö och hälsa, inbegripet kemikalier och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="p200dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383200x1.jpg/" id="p200img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;buller; luftkvalitet och utsläpp, inbegripet stadsmiljön; och infor- mation och styrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft11"&gt;Delprogrammet Klimatpolitik, som förfogar över 25 procent av budgeten, har tre prioriteringsområden: begränsning (som ska bidra till minskade utsläpp av växthusgas), anpassning (som ska stödja in- satser för att öka motståndskraften mot klimatförändringar), klimat- styrning och klimatinformation under &lt;NOBR&gt;Life-programmet&lt;/NOBR&gt; (t.ex. att höja medvetenheten om klimatfrågor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Totalt sett ska minst 81 procent av Lifes medel läggas på projekt. &lt;NOBR&gt;Life-programmet&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; har en total budget på cirka 3,4 miljar- der euro.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Naturvårdsverket vägleder svenska sökanden och uppmuntrar myndigheter, företag, kommuner, länsstyrelser eller andra organi- sationer att ansöka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;För att ytterligare skydda och bevara den biologiska mångfalden inom EU antog Europeiska kommissionen år 2011 en strategi med en ram för EU:s åtgärder under de kommande tio åren för att upp- fylla det överordnade målet för biologisk mångfald 2020. Målen i strategin är i linje med medlemsländernas åtagande enligt FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD) strategiska plan för bio- logisk mångfald som antogs 2010. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Strategin syftar till att minska de största påfrestningarna på natur och ekosystemtjänster i EU&lt;/SPAN&gt;. Det hand- lar t.ex. om att genomföra art- och habitatdirektivet och fågeldirek- tivet fullt ut, bevara och återställa ekosystem och ekosystemtjänster och säkerställa hållbar användning av fiskeresurserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;EU:s vattenpolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft11"&gt;Europaparlamentet och Europeiska unionens råd fattade den 23 okto- ber 2000 beslut om en ram för gemenskapens åtgärder på vatten- politikens område&lt;SPAN class="ft120"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;(vattendirektivet) för att vatten inte är vad som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="p201dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383201x1.jpg/" id="p201img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Trycket på vattenresurserna i gemenskapen ökar ständigt på grund av den allt större efterfrågan på tillräckliga mängder vatten av god kvalitet för alla syften. Behovet av åtgärder för att skydda gemenskapens vattenresurser i såväl kvalitativt som kvantitativt hän- seende ökar också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Europaparlamentet och rådet beslutade genom direktivet att ge- menskapens åtgärder på vattenpolitikens område är att nå &lt;SPAN class="ft56"&gt;god eko- logisk och kemisk status &lt;/SPAN&gt;hos akvatiska ekosystem och främja en håll- bar vattenanvändning. En tolkning är att Europaparlamentet och rådet med uttrycket nå god ekologisk och kemisk status avser ett mål, dvs. ett önskat framtida tillstånd. Målet gäller inte om det har beslutats om undantag för vattenförekomsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Direktivet syftar enligt artikel 1 till att &lt;SPAN class="ft56"&gt;skydda inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten. Detta för att hindra försämringar och skydda och förbättra statusen hos akvatiska ekosystem, främja hållbar vattenanvändning, förbättra vattenmiljön genom att minska utsläpp och spill av farliga ämnen, minska föroreningen av grundvattnet och mildra effekterna av översvämning och torka, till 2015. &lt;/SPAN&gt;Detta ska i sin tur bidra till tillräcklig tillgång på ytvatten och grund- vatten, minskning av förorening av grundvattnet, skydd för ter- ritoriella och marina vatten samt uppfyllande av målen för relevanta internationella överenskommelser genom gemenskapsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Skyddet ska genomföras i olika former, bl.a. administrativa arran- gemang enligt artikel 3. Medlemsstaterna ska identifiera avrinnings- områden och dela in i avrinningsdistrikt med behöriga myndigheter och samordnade åtgärdsprogram för hela avrinningsdistrikten. Direk- tivet sträcker sig en nautisk mil utanför baslinjen&lt;SPAN class="ft46"&gt;9&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I artikel 4 beskrivs &lt;SPAN class="ft56"&gt;miljömålen &lt;/SPAN&gt;för ytvatten, grundvatten och skyddade områden och krav på medlemsstaterna att vidta åtgärder för att nå dem genom att skydda, förbättra och återställa i syfte att uppnå god status, ekologisk potential eller minska förorening. Målet ska nås 2015 i enlighet med direktivets bilaga V, om inte annat vad gäller undantag och förlängning gäller för vattenförekomsten.&lt;SPAN class="ft46"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Tiden för att nå målet kan dock som längst förlängas till 2027.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p687 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Baslinjen är ett begrepp som används för att ange varifrån en stat, enligt reglerna i FN:s havsrättskonvention, beräknar sitt territorialhav och sin ekonomiska zon. Den normala baslinjen för beräkning av bredden på territorialvattnet eller den ekonomiska zonen är låg- vattenlinjen utmed kusten sådan den angivits i av kuststaten officiellt erkända sjökort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Punkt i) och ii).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p688 ft10"&gt;Enligt artikel 5 ställs krav på att medlemsstaterna ska utföra analy- ser av avrinningsområdenas karaktäristika, miljökonsekvenser av mänsklig verksamhet och ekonomiska analyser av vattenanvändningen. De ska även, enligt artikel 6, upprätta register över alla områden inom varje avrinningsdistrikt som har förklarats kräva särskilt skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;Artikel 6 handlar om att medlemsstaterna ska upprätta register över alla områden inom varje avrinningsdistrikt som kräver särskilt skydd. Vattenområden som skyddas enligt bl.a. art- och habitat- direktivet och fågeldirektivet ska enligt vattendirektivets bilaga IV ingå i vattendirektivets register över skyddade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;Medlemsstaterna ska enligt artikel 7 identifiera alla vattenföre- komster av viss storlek som används för eller är avsedda för framtida uttag av &lt;SPAN class="ft47"&gt;dricksvatten&lt;/SPAN&gt;. För dessa vattenförekomster ska medlems- staterna uppfylla mål och kvalitetsnormer samt säkerställa skydd mot försämring av kvaliteten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;Artikel 8 handlar om krav på medlemsstaterna att upprätta &lt;SPAN class="ft40"&gt;pro- gram för övervakning &lt;/SPAN&gt;av vattenstatusen. Inom varje avrinnings- distrikt ska det upprättas en sammanhållen och heltäckande översikt för ytvatten, grundvatten och skyddade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft11"&gt;Enligt artikel 9 ska medlemsstaterna beakta principen om kost- nadstäckning för vattentjänster när det gäller miljö- och resurskos- tnader och principen att förorenaren betalar. De olika vattenverk- samheterna uppdelade på industri, hushåll och jordbruk ska adekvat bidra till kostnaden för vattentjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft9"&gt;I artikel 11 fastställs att medlemsstaterna ska upprätta &lt;SPAN class="ft40"&gt;åtgärds- program &lt;/SPAN&gt;för varje avrinningsdistrikt med beaktande av analyserna enligt artikel 5 och i syfte att uppnå målen enligt artikel 4. Åtgärds- programmen ska bestå av grundläggande, dvs. minimikrav, och vid behov kompletterande åtgärder. Åtgärderna anges både i form av att uppnå mål och krav i direktivet och att införa nationell reglering och förbud. När övervakningsdata indikerar att målen enligt artikel 4 inte kommer att nås ska medlemsstaterna undersöka och besluta om ytterligare åtgärder som kan vara nödvändiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;Medlemsstaterna är enligt artikel 13 även skyldiga att utarbeta &lt;SPAN class="ft56"&gt;förvaltningsplaner &lt;/SPAN&gt;för alla avrinningsdistrikt och enligt artikel 14 ska de uppmuntra aktiv medverkan, informera och samråda med samt- liga berörda parter i genomförandet av vattendirektivet. I det ingår att offentliggöra en tidtabell, arbetsprogram, översikt och utkast till förvaltningsplan. Enligt artikel 15 ska förvaltningsplaner, analyser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="p203dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383203x1.jpg/" id="p203img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;enligt artikel 5 och övervakningsprogram rapporteras till kommis- sionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft11"&gt;Artiklarna &lt;NOBR&gt;16–19&lt;/NOBR&gt; ålägger EU:s institutioner bl.a. att besluta om åtgärder mot förorening av vatten och grundvatten, fastställa priori- terade farliga ämnen, rapportera om direktivets genomförande och informera om planer och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft39"&gt;Kommissionen och EU:s medlemsstater har en gemensam strategi för direktivets genomförande, Common Implementation Strategy (CIS). Genomförandearbetet baseras på konsensusbeslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Sveriges implementering av vattendirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Vattendirektivet har införts i svensk lagstiftning genom 5 kap. miljö- balken, vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och länsstyrel- sernas instruktion (2017:868).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Miljöbalkens 5 kap. handlar om miljökvalitetsnormer och miljö- kvalitetsförvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Inför implementeringen menade regeringen att bestämmelserna om miljökvalitet i direktiven oftast har en sådan detaljeringsgrad att de är olämpliga att genomföra i lag. Riksdagen hade därför sedan tidigare i 5 kap. 1 § miljöbalken bemyndigat &lt;SPAN class="ft56"&gt;regeringen &lt;/SPAN&gt;att meddela de föreskrifter som behövs i fråga om kvaliteten på miljön. Dessa föreskrifter benämns miljökvalitetsnormer. Som bemyndigandet är formulerat skulle det kunna användas för andra typer av bestäm- melser än de som omfattas av beskrivningen av miljökvalitetsnormer i 5 kap. 2 § miljöbalken. Den flexibilitet som behövs för att genom- föra olika typer av normer fanns alltså redan i bemyndigandet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Vid implementeringen av vattendirektivet kompletterades bl.a. beskrivningen i 5 kap. 2 § miljöbalken av vad som ska anges i miljö- kvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormerna ska kunna avse olika typer av regler för hur miljön ska eller bör vara beskaffad eller normer i övrigt av betydelse för bedömningen av tillståndet i miljön. Det blev möjligt att införa miljökvalitetsnormer som innebar etappvis skärpta krav.&lt;SPAN class="ft120"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft41"&gt;Det gjordes även ändringar i miljöbalken för att dela in Sveriges landområden och kustvattenområden i vattendistrikt i enlighet med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2003/04:2, &lt;/SPAN&gt;Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön&lt;SPAN class="ft76"&gt;, s. 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2003/04:2, s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="p204dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383204x1.jpg/" id="p204img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;vattendirektivet. Dessutom gav riksdagen föreskriftsrätt till &lt;SPAN class="ft47"&gt;reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer &lt;/SPAN&gt;om den förvalt- ning av kvaliteten på vattenmiljön som ska utföras av ansvarig myndighet (vattenmyndighet) enligt vattendirektivet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Beskrivningen av miljökvalitetsnormer i 5 kap. 2 § miljöbalken är översiktlig. Normernas innehåll, som ofta följer av olika direktiv på miljöområdet, måste variera mellan olika områden och vara detalje- rade. Den exakta beskrivningen och innebörden av olika miljökvali- tetsnormer, meddelas därför med stöd av 1 § i föreskrifter.&lt;SPAN class="ft46"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Av samma anledning är många av de detaljerade bestämmelserna från vattendirektivet implementerade i svensk rättsordning genom vattenförvaltningsförordningen&lt;SPAN class="ft56"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Där finns mer detaljerade bestäm- melser om vattendistrikt och avrinningsområden samt vattenmyndig- heter och deras ansvarsområden, både geografiska och administrativa. Även &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft56"&gt;Sveriges Geologiska Under- sökning &lt;/SPAN&gt;tilldelas ansvar i vattenförvaltningsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Kap. 4 i vattenförvaltningsförordningen specificerar vissa miljö- kvalitetsnormer och överlämnar åt &lt;SPAN class="ft56"&gt;vattenmyndigheterna &lt;/SPAN&gt;att fastställa kvalitetskrav för ytvattenförekomster, grundvattenförekomster och skyddade områden i sina respektive vattendistrikt. Vidare följer krav på &lt;SPAN class="ft56"&gt;vattenmyndigheterna &lt;/SPAN&gt;att upprätta förvaltningsplaner, åtgärdspro- gram och övervakning enligt kap. &lt;NOBR&gt;5–7.&lt;/NOBR&gt; Förordningen innehåller även bestämmelser om den internationella vattenförvaltningen som är aktuell i gränsområden med Norge och Finland samt rapportering som ska göras av &lt;SPAN class="ft56"&gt;vattenmyndigheterna &lt;/SPAN&gt;till &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vattenmyndig- heten &lt;/SPAN&gt;som i sin tur ska rapportera vidare till kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Slutligen implementerades vattendirektivet även genom läns- styrelsernas instruktion (förordning 2017:868). Enligt 15 § ska det inom länsstyrelserna i Norrbottens, Västernorrlands, Västmanlands, Kalmar och Västra Götalands län finnas en vattendelegation, som är ett särskilt beslutsorgan. Bestämmelser om delegationen finns i för- ordningen (2017:872) om vattendelegationer. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Vattendelegationerna &lt;/SPAN&gt;fattar &lt;SPAN class="ft56"&gt;vattenmyndigheternas &lt;/SPAN&gt;beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2003/04:2, s. 25, s. 27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2003/04:2, s. 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="p205dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383205x1.jpg/" id="p205img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Beslut om mål och uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Vattendirektivets artikel 4 anger att direktivets miljömål för ytvatten är att förbygga en försämring av statusen eller att skydda, förbättra och återställa ytvattenförekomster i syfte att uppnå god status. Bilaga V till direktivet anger &lt;SPAN class="ft56"&gt;normativa definitioner av vad som känne- tecknar en god ekologisk och kemisk status&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft46"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;God status bedöms i rela- tion till enskilda vattenförekomster. Förutom målet om god status an- ges i direktivet att ingen försämring av vattenstatusen får ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Vattendirektivet har omsatts till &lt;SPAN class="ft40"&gt;miljökvalitetsnormer &lt;/SPAN&gt;genom 4 kap. Miljökvalitetsnormer i vattenförvaltningsförordningen och 5 kap. Miljökvalitetsnormer i miljöbalken. &lt;SPAN class="ft40"&gt;Havs- och vattenmyndig- heten &lt;/SPAN&gt;får enligt 8 § vattenförvaltningsförordningen &lt;SPAN class="ft40"&gt;meddela före- skrifter om hur kvalitetskraven för ytvattenförekomster ska bestämmas &lt;/SPAN&gt;enligt bilaga V, så att det blir en enhetlig tillämpning i hela landet. Enligt 4 kap. 1 § vattenförvaltningsförordningen ska varje vatten- myndighet (vattenförvaltningsdelegationen) fastställa kvalitetskrav för alla vattenförekomster, dvs. miljökvalitetsnormer.&lt;SPAN class="ft144"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft39"&gt;Uppföljningen av målen i vattendirektivet blir därför att jämföra den uppmätta statusen för respektive vattenförekomst mot fastställd miljökvalitetsnorm. Av 9 kap. vattenförvaltningsförordningen fram- går även att Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för rapportering av havsmiljödirektivet till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft59"&gt;Underlag och process för uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft12"&gt;Arbetet med genomförande av vattendirektivet genomförs normalt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;sexåriga förvaltningsperioder&lt;/SPAN&gt;. Allt arbete utgår från att vattendelega- tionen vart sjätte år ska ta beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram samt miljökvalitetsnormer. Nuvarande förvaltningscykel avslutas 2021. Underlagen till dessa produkter kommer från arbetsmomenten över- vakning, kartläggning och analys (inklusive statusbedömning), sam- hällsekonomisk konsekvensanalys, miljökvalitetsnormer samt åtgärds- program (med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Bilaga V till vattendirektivet (2000/60/EG).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ex för Norra Östersjöns vattendistrikt: Länsstyrelsen i Västmanlands läns (Vattenmyndig- heten i Norra Östersjöns vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt, 19FS 2016:10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="p206dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383206x1.jpg/" id="p206img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;En &lt;SPAN class="ft56"&gt;statusklassning &lt;/SPAN&gt;genomförs av vattenmyndigheterna för samtliga ytvattenförekomster. Statusklassningen regleras genom Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter för klassificering och miljökvalitets- normer (HVMFS 2013:19).&lt;SPAN class="ft46"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Det fanns vid statusklassningen 2016 totalt 23 194 ytvattenförekomster fördelade på 15 096 vattendrag, 7 426 sjöar, 653 kustvatten samt 19 utsjövattenförekomster.&lt;SPAN class="ft46"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Med utgångspunkt i statusklassningen beslutar vattenmyndig- heten en miljökvalitetsnorm för respektive vattenförekomst. Miljö- kvalitetsnormerna beslutas enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVFMS 2013:19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Enligt vattendirektivets artikel 11, ska ett &lt;SPAN class="ft56"&gt;åtgärdsprogram &lt;/SPAN&gt;tas fram för att uppnå målen, dvs miljökvalitetsnormerna. Kravet om åtgärds- program har implementerats i 6 kap. Åtgärdsprogram i vattenför- valtningsförordningen. Upprättande av åtgärdsprogram förutsätter att en ny klassificering (statusklassning) av vattenförekomsterna genomförs varje förvaltningscykel. Det är i praktiken den reviderade statusklassningen som är uppföljning av måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Vattendirektivets mål om god ekologisk och kemisk status&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;För alla vattenförekomster utgår man från vilken ekologisk status/ potential respektive kemisk ytvattenstatusklassificering förekoms- ten har när man sätter miljökvalitetsnormen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;För en vattenförekomst som har hög ekologisk statusklassifi- cering, ska även miljökvalitetsnormen fastställas till hög ekologisk status. Om vattenförekomstens ekologiska status har klassificerats som god, måttlig, otillfredsställande eller dålig, ska miljökvalitets- normen fastställas till god ekologisk status men vid sämre än god status kan man tillämpa undantag. Beslut om undantag fattas med stöd av 4 kap. &lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; §§ vattenförvaltningsförordningen och varje beslut om undantag ska tydligt motiveras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;HVMFS 2013:19, Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljö- kvalitetsnormer avseende ytvatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;VISS utdrag för förvaltningscykel 2 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2010-2016).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;
&lt;DIV id="p207dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383207x1.jpg/" id="p207img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;I Sverige är Havs- och vattenmyndigheten rapporteringsansvarig myn- dighet med ett övergripande koordinerande ansvar för rapportering till kommissionen. Bl.a. ska åtgärdsprogram, övervakningsprogram och förvaltningsplaner rapporteras efter vissa bestämda mallar. Det finns en unionsgemensam vägledning.&lt;SPAN class="ft46"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Uppgifterna till Havs- och vattenmyndighetens rapportering kommer från de fem vattenmyndigheterna. De redovisar förvalt- ningsplaner, åtgärdsprogram och andra uppgifter via databasen VISS som är verktyget för själva rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Enligt Havs- och vattenmyndigheten använder kommissionen och Europeiska miljöbyrån (EEA) det som rapporteras dels för att bedöma om enskilda medlemsstater genomfört direktivet på rätt sätt, dels för att jämföra alla länders genomförande och på så sätt ut- värdera vattendirektivet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Prioämnesdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Direktiv (2008/105/EG) om miljökvalitetsnormer inom vattenpoli- tikens område syftar till att gradvis minska förorening från priori- terade ämnen och att utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen ska upphöra eller stegvis elimineras i enlighet med vad som stadgas i vattendirektivet. I prioämnesdirektivet fastställs miljökvalitetsnor- mer för prioriterade ämnen och vissa andra förorenande ämnen en- ligt vattendirektivet, i syfte att uppnå en god kemisk ytvattenstatus och i enlighet med målen och bestämmelserna i artikel 4 i vatten- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Avloppsdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft41"&gt;Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG) syftar till att skydda miljön från övergödning och farliga ämnen som kommer av avloppsvatten som inte har renats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europeiska kommissionen 2015, De olika vattenförvaltningarna godkände vägledningen i juli 2014 och enades om en process för att ta fram verktyg och utförligt kontrollera och testa både vägledningen och rapporteringsverktygen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/vattenforvaltning/omvattenfor&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;valtning/rapportering-till-eu-om-vattenforvaltning.html,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-05-03.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="p208dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383208x1.jpg/" id="p208img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft11"&gt;Direktivet innehåller bl.a. bestämmelser om vatten från industrier, spillvatten och slam. Direktivet handlar också om att det behövs över- vakning av reningsverk, recipienter och slamhantering, för att säker- ställa att miljön skyddas från skadlig inverkan till följd av utsläpp av avloppsvatten. Bestämmelser om överträdelser har Sverige infört i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Havsmiljödirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft11"&gt;Havsmiljödirektivet omfattar de marina vattnen under Europeiska unionens medlemsstaters suveränitet och jurisdiktion och inbegriper Medelhavet, Östersjön, Svarta havet och nordöstra Atlanten samt vattnen runt Azorerna, Madeira och Kanarieöarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;Europaparlamentet och Europeiska unionens råd fattade den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;17 juni 2008 beslut om havsmiljödirektivet av följande skäl:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft147"&gt;Det är uppenbart att den belastning som de marina naturresurserna och de marina ekosystemtjänsterna utsätts för ofta är alltför stor och att gemenskapen måste minska sin påverkan på de marina vattnen, obero- ende av var effekterna förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft183"&gt;Den marina miljön är ett värdefullt arv som måste skyddas, bevaras och om möjligt återställas med det slutliga målet att bevara den bio- logiska mångfalden och skapa variationsrika och dynamiska oceaner och hav som är rena, friska och produktiva. Detta direktiv bör i det av- seendet bland annat främja en integrering av miljöhänsyn i all relevant politik och utgöra miljöpelaren i Europeiska unionens framtida havs- politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft147"&gt;Den marina miljön är ett värdefullt arv som måste skyddas, bevaras och om möjligt återställas med det slutliga målet att bevara den bio- logiska mångfalden och skapa variationsrika och dynamiska oceaner och hav som är rena, friska och produktiva. Detta direktiv bör i det avse- endet bland annat främja en integrering av miljöhänsyn i all relevant politik och utgöra miljöpelaren i Europeiska unionens framtida havs- politik.&lt;SPAN class="ft136"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft11"&gt;Havsmiljödirektivet, Ramdirektiv om en marin strategi, 2008/56/EG, syftar enligt artikel 1 till att fastställa en ram inom vilken medlems- staterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå eller behålla god miljöstatus i den marina miljön till 2020. Därmed slog Europaparla- mentet och rådet fast att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p703 ft17"&gt;medlemsstaternas åtgärder enligt direktivet är att uppnå eller behålla en god miljöstatus i den marina miljön till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft11"&gt;Med uttrycket god miljöstatus avser Europaparlamentet och rådet ett &lt;SPAN class="ft47"&gt;mål&lt;/SPAN&gt;, dvs. &lt;SPAN class="ft47"&gt;ett önskat framtida tillstånd&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Marina strategier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Enligt direktivets artikel 1 ska &lt;SPAN class="ft56"&gt;marina strategier &lt;/SPAN&gt;utarbetas och genom- föras för att skydda och bevara den marina miljön, förhindra att den försämras eller återställa marina ekosystem i områden där de har påverkats negativt. Dessutom ska strategierna leda till förhindrade och minskade utsläpp för att fasa ut föroreningar och säkerställa att det inte finns någon betydande inverkan på de marina ekosystemen, människors hälsa eller ett legitimt utnyttjade av haven. I strategierna ska en ekosystembaserad metod för förvaltning tillämpas. Det ska säkerställa att mänskliga aktiviteters tryck hålls inom nivåer som är förenliga med god miljöstatus samtidigt som ett hållbart nyttjande av marina varor och tjänster möjliggörs. Direktivet ska bidra till sam- stämmighet mellan politikområden, överenskommelser och lagstift- ningsåtgärder som påverkar den marina miljön samt syfta till att säker- ställa integrering av miljöhänsyn i dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Tillämplighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Direktivet ska enligt artikel 2 och 3 vara tillämpligt på &lt;SPAN class="ft47"&gt;alla marina vatten&lt;/SPAN&gt;, havsbotten och underliggande jordlager från baslinjen för att beräkna territorialvattnets utsträckning till den yttersta gränsen av det område där en medlemsstat har och/eller utövar jurisdiktion i enlighet med FN:s havsrättskonvention (med vissa undantag) samt för kustvatten enligt vattendirektivet. I kustzonen är alltså både vattendirektivet och havsmiljödirektivet tillämpliga. Direktivet ska inte tillämpas på verksamhet vars enda syfte är försvar eller nationell säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;I artikel 4 anges &lt;SPAN class="ft47"&gt;marina regioner och delregioner &lt;/SPAN&gt;och i artikel 5 åläggs medlemsstaterna att för varje berörd marin region eller del- region utarbeta en marin strategi med &lt;SPAN class="ft47"&gt;åtgärdsprogram &lt;/SPAN&gt;för att uppnå eller bevara en god miljöstatus.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;Enligt artikel 6 ska medlemsstaterna använda befintliga regionala institutionella samarbetsstrukturer för att uppnå den samordning som behövs. Detta inbegriper &lt;SPAN class="ft56"&gt;regionala havskonventioner &lt;/SPAN&gt;och de befintliga program och verksamheter som finns där.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Medlemsstaterna ska enligt artikel 7 utse behöriga myndigheter för att genomföra direktivet, även för regioner eller delregioner när det gäller samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Inledande bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;I direktivets andra kapitel (art. &lt;NOBR&gt;8–12)&lt;/NOBR&gt; anges de förberedelser med- lemsstaterna måste genomföra innan de börjar vidta åtgärder. De ska först göra en &lt;SPAN class="ft56"&gt;inledande bedömning &lt;/SPAN&gt;av sina marina vatten för varje region eller delregion. Bedömningarna ska innehålla analyser av egenskaper och aktuellt miljötillstånd samt ekonomisk och social analys av utnyttjandet av dessa vatten. Därefter ska medlemsstaterna för varje berörd region eller delregion &lt;SPAN class="ft56"&gt;fastställa förhållanden som anger en god miljöstatus och miljömål och tillhörande indikatorer &lt;/SPAN&gt;för de framsteg man behöver göra för att uppnå en god miljöstatus. Där- till ska medlemsstaterna fastställa samordnade &lt;SPAN class="ft56"&gt;övervakningsprogram &lt;/SPAN&gt;för löpande bedömning av miljötillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Åtgärdsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Direktivets tredje kapitel (art. &lt;NOBR&gt;13–16)&lt;/NOBR&gt; behandlar &lt;SPAN class="ft56"&gt;åtgärdsprogram&lt;/SPAN&gt;. Medlemsstaterna ska för varje berörd region eller delregion identi- fiera de &lt;SPAN class="ft56"&gt;åtgärder &lt;/SPAN&gt;som behöver vidtas för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus. Åtgärderna ska samlas i ett åtgärdsprogram med beaktande av andra åtgärder enligt framför allt vattendirektivet, rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG om förvalt- ning av badvattenkvaliteten samt kommande lagstiftning om miljö- kvalitetsnormer inom vattenpolitikens område, eller internationella avtal. Medlemsstaterna ska ta hänsyn till hållbar utveckling och sociala och ekonomiska effekter. Åtgärderna ska vara kostnads- effektiva och tekniskt genomförbara och medlemsstaterna ska göra konsekvensanalyser innan nya åtgärder vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="p211dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383211x1.jpg/" id="p211img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Uppdatering, rapporter och information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;I havsmiljödirektivets fjärde kapitel (art. &lt;NOBR&gt;17–23)&lt;/NOBR&gt; anges hur upp- datering, rapporter och information till allmänheten ska skötas. Vart sjätte år ska medlemsstaterna se över sina marina strategier när det gäller den inledande bedömningen och fastställande av god miljöstatus, miljömål, övervakningsprogram och åtgärdsprogram. Medlemssta- terna ska se till att alla berörda parter tidigt ges reella möjligheter att delta i genomförandet av direktivet genom samråd och deltagande i befintliga förvaltningsorgan. Medlemsstaterna ska även offent- liggöra och ta emot synpunkter på den inledande bedömningen och fastställandet av god miljöstatus, miljömålen, övervakningsprogram- men och åtgärdsprogrammen som fastställdes enligt direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Även kommissionen åläggs uppgifter enligt direktivet genom krav på rapportering om hur genomförandet av direktivet fortskrider, den marina miljöns tillstånd, granskning av de marina strategierna och förslag på förbättringar av dessa m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Enligt artikel 23 ska kommissionen se över direktivet senast den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft12"&gt;15 juli 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Sveriges implementering av havsmiljödirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Havsmiljödirektivet införlivades 2010 i svensk lagstiftning via havs- miljöförordningen (2010:1341) som är meddelad med stöd av 5 kap. miljöbalken. De inledande delarna av havsmiljöförordningen används till att definiera centrala begrepp. Därefter följer några organisatoriska bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Två av de centrala begrepp som definieras i inledningen av havs- miljöförordningen är &lt;SPAN class="ft47"&gt;miljötillstånd &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft47"&gt;miljökvalitetsnorm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Där framgår att med miljötillstånd avses miljöns tillstånd i ett havsområde med hänsyn till ekosystemens struktur, funktion och processer, naturliga geomorfologiska, geografiska, biologiska, geolo- giska och klimatiska faktorer, och fysikaliska, akustiska och kemiska förhållanden som är naturliga, eller påverkade av mänskliga aktivi- teter inom eller utanför det berörda området.&lt;SPAN class="ft120"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Med miljökvalitetsnorm och åtgärdsprogram avses detsamma som i 5 kap. miljöbalken.&lt;SPAN class="ft60"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 § havsmiljöförordningen (2010:1341.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5 § havsmiljöförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p688 ft10"&gt;Enligt 6 § ska Sverige delas in i två förvaltningsområden, Nord- sjön och Östersjön. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;utses i 8 § till myndighet som ansvarar för havsmiljöförvaltning enligt artikel 7 i havsmiljödirektivet. I 9 § fastslås sexåriga förvaltningsperioder där man i varje period för ett havsområde ska göra en inledande be- dömning av miljötillståndet, slå fast vad som kännetecknar en god miljöstatus, ta fram miljökvalitetsnormer med de indikatorer som ska användas för att bedöma om den goda miljöstatusen upprätthålls eller nås, ta fram och genomföra ett program för övervakning av att miljökvalitetsnormerna följs, och slutligen ta fram och genomföra ett program för de åtgärder som ska vidtas för att upprätthålla eller nå en god miljöstatus. Allt detta i enlighet med direktivets artiklar &lt;NOBR&gt;8–16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;I &lt;NOBR&gt;10–12&lt;/NOBR&gt; §§ regleras kraven på hur &lt;SPAN class="ft47"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;ska samråda och samverka med andra aktörer i sitt arbete med havs- miljöförvaltningen. Det handlar även om samröre med vattenför- valtningen enligt vattendirektivet där det ställs krav på lämplighet och effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;13–16&lt;/NOBR&gt; §§ handlar om hur den inledande bedömningen av havs- miljön ska göras. Därefter följer bestämmelser om god miljöstatus. I 17 § fastslås att havsmiljöförvaltningen ska innebära att en god miljöstatus upprätthålls eller nås. Detta är en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 § 4 p. miljöbalken. Enligt 18 § ska Havs- och vatten- myndigheten slå fast vad som kännetecknar en god miljöstatus och då ta hänsyn till &lt;NOBR&gt;fysikalisk-kemiska&lt;/NOBR&gt; förhållanden, livsmiljöer, biolo- giska förhållanden, hydromorfologi samt andra relevanta förhållan- den och faktorer i fråga om belastning och påverkan som anges i bilaga III till havsmiljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;ska vidare enligt 19 § ta fram miljö- kvalitetsnormer med indikatorer som innebär att en god miljöstatus kan nås. I fråga om kustvatten ska miljökvalitetsnormerna endast omfatta de aspekter på kustvattnets kvalitet som inte omfattas av vattenmiljödirektivet eller annan relevant &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;I 20 § tilldelas &lt;SPAN class="ft47"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;föreskriftsrätt för miljökvalitetsnormer som även ska typindelas enligt 5 kap. 2 § miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;Paragraferna &lt;NOBR&gt;21–23&lt;/NOBR&gt; behandlar övervakningsprogram och ger &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;ansvaret för den löpande övervakningen av miljötillståndet. Övervakningsprogrammen ska grundas på vad som anges i bilagor till havsmiljödirektivet och annan relevant EU-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p706 ft10"&gt;reglering eller internationella avtal. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;ska samarbeta med &lt;SPAN class="ft56"&gt;andra myndigheter, kommuner och organisationer &lt;/SPAN&gt;på lämpligt sätt för att genomföra övervakningsprogrammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Efterföljande regler, &lt;NOBR&gt;24–28&lt;/NOBR&gt; §§, behandlar åtgärdsprogram som också ska upprättas av &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vattenmyndigheten&lt;/SPAN&gt;. Även åtgärds- programmen ska grundas på havsmiljödirektivets specificeringar (i bilaga V) och vara förenliga med övrig relevant &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning,&lt;/NOBR&gt; angränsande direktiv och internationella avtal. Programmen ska även ta hänsyn till åtgärdernas sociala och ekonomiska effekter och en hållbar utveckling. Det finns även krav på konsekvensanalyser och att åtgärderna är kostnadseffektiva och tekniskt genomförbara. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;ska vid samråd tillgängliggöra förslagen till åtgärdsprogram och ta emot synpunkter på dem. Vid vissa situa- tioner ska regeringen ges möjlighet att pröva förslagen till åtgärds- program. Efter samråd och eventuell prövning ska &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vatten- myndigheten &lt;/SPAN&gt;fastställa och tillgängliggöra åtgärdsprogrammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;Därefter följer regler om &lt;SPAN class="ft56"&gt;undantag &lt;/SPAN&gt;från kravet på god miljöstatus. Undantag kan enligt 29 § göras om det inte är möjligt att nå god miljöstatus genom åtgärder i ett åtgärdsprogram och detta beror på en åtgärd eller en brist på en åtgärd som en annan stat ansvarar för, naturliga orsaker, eller andra orsaker som är exceptionella och som inte rimligen har kunnat förutses eller förhindras, förändringar av havsområdets fysiska förhållanden som är en följd av åtgärder som vidtagits på grund av ett tvingande allmänintresse som är av sådan vikt att det uppväger negativa gränsöverskridande effekter eller annan negativ påverkan på miljötillståndet, eller naturliga förhållanden som inte tillåter en snar förbättring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Om det finns förutsättningar för undantag ska &lt;SPAN class="ft47"&gt;Havs- och vatten- myndigheten &lt;/SPAN&gt;enligt 30 § likväl besluta om vad som behöver göras och som innebär en fortsatt strävan att nå god miljöstatus och enligt 32 § informera allmänheten om sitt arbete med de inledande bedöm- ningarna enligt 13 §, vad som enligt 18 § kännetecknar en god miljö- status, de miljökvalitetsnormer som meddelas med stöd av 20 §, övervakningsprogrammen enligt 21 §, och de skyddade områden som avses i 25 § 3 p.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;Enligt &lt;NOBR&gt;34–38&lt;/NOBR&gt; §§ ska &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;delta i inter- nationella och regionala samarbetsformer utöver de som följer av Sveriges medlemskap i EU. Myndigheten ska i sitt internationella arbete verka för samarbete i syfte att vidta de åtgärder som behövs&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="p214dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383214x1.jpg/" id="p214img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;för att nå en god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön och för att upp- rätthålla eller återställa ekosystemens skydd, struktur och funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Slutligen ska &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;informera och rappor- tera till kommissionen de uppgifter som följer av havsmiljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;Uppföljning och rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft59"&gt;Beslut om mål och uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft9"&gt;En övergripande definition av målet &lt;SPAN class="ft40"&gt;God miljöstatus &lt;/SPAN&gt;(GES) har beslutats på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; genom direktivets artikel 3.5. Kortfattat inne- bär god miljöstatus &lt;SPAN class="ft40"&gt;att de marina vattnen ska vara rena, friska och produktiva och att användningen ska vara på en hållbar nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Direktivet anger vidare i artikel 9.1 att &lt;SPAN class="ft56"&gt;medlemsstaterna &lt;/SPAN&gt;för varje berörd marin region &lt;SPAN class="ft56"&gt;ska fastställa ett antal förhållanden som känne- tecknar en god miljöstatus. &lt;/SPAN&gt;Sverige ingår i de marina regionerna Öster- sjön och Nordsjön. Den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 8.1 ska ligga till grund för fastställandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Fastställande av god miljöstatus ska göras utifrån de elva kvali- tativa deskriptorer som är förtecknade i bilaga 1 till direktivet.&lt;SPAN class="ft144"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;För att undvika dubbelreglering i kustområden ska havsmiljödirektivets krav bara omfatta de aspekter som inte tas upp i vattendirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Artikel 9.3 anger att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; ska fastställa kriterier och metodstandarder för att garantera enhetlighet och göra det möjligt att jämföra mellan olika marina regioner eller delregioner i vilken ut- sträckning en god miljöstatus har uppnåtts&lt;SPAN class="ft10"&gt;. 2010 antog &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;EU-kommis-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; sionen ett sådant beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Ett uppdaterat kommissionsbeslut togs 2017. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Beslutet syftade till att förbättra kvaliteten och samstämmig- heten mellan medlemsländerna i deras respektive fastställande av god miljöstatus. Beslutet anger minimikrav för att tillförsäkra enhetlighet mellan länder och för att möjliggöra jämförelser av miljöstatus mellan och inom marina regioner och delregioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Bilaga 1 till havsmiljödirektivet (2008/56/EG).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Kommissionens beslut 2010/477/EU av den 1 september 2010 om kriterier och metod- standarder för god miljöstatus i marina vatten (EUT L 232, 2.9.2010, s. 14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kommissionens beslut (EU) 2017/848 av den 17 maj 2017 om fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, specifikationer och standardiserade metoder för övervakning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="p215dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383215x1.jpg/" id="p215img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft11"&gt;Kommissionsbeslutet från 2017 innehåller bl.a. obligatoriska (primära) och kompletterande (sekundära) kriterier för respektive deskriptor och ett antal specifikationer om vad som ska finnas med i beskrivningen av god miljöstatus för respektive kriterium.&lt;SPAN class="ft120"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Beslu- tet innehåller även krav på att medlemsländerna ska ta fram s.k. &lt;SPAN class="ft47"&gt;tröskelvärden&lt;/SPAN&gt;. Tröskelvärden definieras i beslutet som ett värde eller intervall för att möjliggöra en bedömning av om ett kriterium, och då i förlängningen målet god miljöstatus, har nåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Havsmiljödirektivet ställer enligt artiklarna 5.2 och 6 krav på regio- nalt samarbete i medlemmarnas arbete med att ta fram marina stra- tegier. För Sveriges del medför detta samarbete inom Helcom för Östersjön och inom Ospar för Nordsjön. Kommissionsbeslutet från 2017 förtydligar kraven på det regionala samarbetet i synnerhet vad gäller fastställande och bedömning av god miljöstatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Enligt artikel 3.1 ska en medlemsstat underrätta andra medlems- stater som den delar samma marina region eller delregion med, innan den beslutar att inte använda ett primärt kriterium. Artikel 4 i kom- missionsbeslutet tydliggör även när det finns krav på att tröskel- värden ska tas fram på unions- eller regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Havsmiljödirektivet har genomförts i svensk rätt genom havs- miljöförordningen (2010:1341). &lt;SPAN class="ft47"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;är enligt förordningen ansvarig myndighet för genomförandet och har föreskriftsrätt. Av 18 § i förordningen framgår att Havs- och vatten- myndigheten med stöd i kvalitetsbeskrivningarna i bilaga I till havs- miljödirektivet (deskriptionerna) och kommissionsbeslutet ska slå fast vad som kännetecknar en god miljöstatus i Nordsjön och Öster- sjön. Av förordningen 39 § framgår även att Havs- och vatten- myndigheten ansvarar för &lt;SPAN class="ft47"&gt;rapportering &lt;/SPAN&gt;av havsmiljödirektivet till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Underlag och process för uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Arbetet med genomförande av havsmiljöförordningen &lt;SPAN class="ft47"&gt;bedrivs i sex- åriga förvaltningsperioder&lt;/SPAN&gt;. Definition och bedömning av god miljö- status, miljökvalitetsnormer med indikatorer, övervakningsprogram och åtgärdsprogram för havsmiljön är verktygen som ingår i den sexåriga förvaltningscykeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Artikel 3.1 havsmiljödirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;
&lt;DIV id="p216dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383216x1.jpg/" id="p216img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;fastställer genom föreskrift HVMFS 2012:18 bilaga 2, del A, vad som kännetecknar god miljöstatus i havsmiljön för respektive Östersjön och Västerhavet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Den senaste uppdateringen av vad som kännetecknar god miljöstatus genom- fördes 2018. Bilaga 2 anger för var och en av de elva deskriptorerna ett eller flera kriterier som enligt definitionen i havsmiljödirektivet ska vara ett särskiljande tekniskt kännetecken som har nära samband med den kvalitativa deskriptorn.&lt;SPAN class="ft46"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Ett kriterium kan ha flera indikatorer som gemensamt gör det möjligt att bedöma kriteriet. För varje indikator ska ett tröskelvärde anges. Indikatorer och tröskelvärden framgår av HVMFS 2012:18 bilaga 2, del B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Kriterier, indikatorer och tröskelvärden för god miljöstatus följer av bilagan till kommissionsbeslutet från 2017 och har i enlighet med direktivet och kommissionsbeslutet till stor del samordnats inom de regionala havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar. Det medför i praktiken att även om Havs- och vattenmyndigheten i enlighet med havsmiljöförordningen ska fastställa god miljöstatus så tas underlag till beslut fram på unions- eller havsregional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Enligt havsmiljödirektivets artikel 8, ska en inledande bedömning av god miljöstatus genomföras i början av varje förvaltningscykel. Den senaste inledande bedömningen genomfördes av Havs- och vattenmyndigheten 2018 och är det inledande steget i andra cykeln med att ta fram en marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2018– 2023.&lt;SPAN class="ft120"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;De regionala havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar har i enlighet med kraven på regional samordning enligt havsmiljödirek- tivet, tagit fram regionala bedömningar av miljötillståndet i Öster- sjön&lt;SPAN class="ft120"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;och Nordostatlanten&lt;SPAN class="ft120"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;(inklusive Öresund, Kattegatt och Skagerrak). Rapporterna har använts som underlag till Sveriges inle- dande bedömning 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Definition enligt havsmiljödirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:27, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018–2023,&lt;/NOBR&gt; Bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Helcom 2018, State of the Baltic Sea Report (HOLAS II).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ospar 2017, Intermediate Assessment 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;
&lt;DIV id="p217dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383217x1.jpg/" id="p217img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft59"&gt;Rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska fullgöra de uppgifter i fråga om information och rapportering till Europeiska kommissionen som föl- jer av havsmiljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska i deltagandet i det arbete som regeringen bedriver inom Europeiska unionen och internationellt utföra de uppgifter, i fråga om information och rapportering, till andra medlemsstater i Europeiska unionen och till de behöriga organ enligt de regionala havskonventionerna och andra internationella avtal, som följer av havsmiljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Den gemensamma fiskeripolitiken (GFP)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft41"&gt;EU:s gemensamma fiskeripolitik reglerar hur fiskeflottorna i EU ska förvaltas och fiskbestånden bevaras. Reglerna ska förvalta de gemen- samma resurserna och ge alla medlemmars fiskeflottor samma till- gång och konkurrensvillkor till fiskevattnen i EU.&lt;SPAN class="ft178"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Den gemen- samma fiskeripolitiken gäller fyra huvudområden;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Fiskeriförvaltning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Fiske utanför EU:s vatten och avtal med länder utanför EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Marknad och handelspolitik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Finansiering av den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft11"&gt;Fiskeripolitiken omfattar också regler för vattenbruk och medverkan av berörda grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Rättslig grund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Den gemensamma fiskeripolitiken härstammar från &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; och har moderniserats genom åren. Genom &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; (Lissabon- fördraget) infördes ändringar i fråga om Europaparlamentets del- tagande i utformningen av lagstiftning som rör den gemensamma fiskeripolitiken (artiklarna &lt;NOBR&gt;38–43).&lt;/NOBR&gt; Den största förändringen är att lagstiftning som krävs för att uppnå den gemensamma fiskeri-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;https://ec.europa.eu/fisheries/cfp_sv, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="p218dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383218x1.jpg/" id="p218img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;politikens mål nu antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, vilket gör parlamentet till medlagstiftare. Sådan lagstiftning kan dock endast antas av &lt;NOBR&gt;EU-rådet&lt;/NOBR&gt; på grundval av ett förslag av &lt;NOBR&gt;EU-kommis-&lt;/NOBR&gt; sionen. Internationella fiskeavtal ska enligt Lissabonfördraget rati- ficeras av rådet först efter det att parlamentet har gett sitt god- kännande.&lt;SPAN class="ft144"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Enligt fördragets artikel 3 faller fiskeripolitiken under EU:s exklusiva kompetens (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;2013 års reform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft11"&gt;Den senaste reformen trädde i kraft den 1 januari 2014 genom enighet i &lt;NOBR&gt;EU-rådet&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-parlamentet&lt;/NOBR&gt; och är baserad på tre EU- förordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft59"&gt;Förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft11"&gt;Förordningen (ofta kallad grundförordningen) innehåller de grund- läggande bestämmelserna för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Syf- tet med förordningen är att föra fiskbestånden till hållbara nivåer, sätta stopp för slösaktiga fiskemetoder och skapa nya möjligheter till tillväxt och sysselsättning i kustområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;www.europarl.europa.eu/factsheets/sv/sheet/114/den-gemensamma-fiskeripolitiken-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;ursprung-och-utveckling,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p715 ft56"&gt;Förordning (EU) nr 1379/2013 Marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft11"&gt;Förordningen handlar om att EU:s fiskeri- och vattenbrukspro- ducenter måste förbättra sina produktionsmetoder och sin marknads- föring. Konsumenterna ska få bättre information om fiskeri- och vattenbruksprodukter som marknadsförs inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft59"&gt;Förordning (EU) nr 508/2014 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft10"&gt;I denna förordning fastställs hur unionen ska finansiera &lt;SPAN class="ft127"&gt;g&lt;/SPAN&gt;enom- förandet av den gemensamma fiskeripolitiken, relevanta åtgärder på havsrättens område, hållbar utveckling av fiske- och vattenbruks- områden och inlandsfiske, samt den integrerade havspolitiken där även genomförande av EU:s havsmiljödirektiv ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Den gemensamma fiskeripolitiken avser att säkerställa att verk- samheten i fiskeri- och vattenbrukssektorerna är miljömässigt håll- bar på lång sikt och förvaltas på ett sätt som överensstämmer med målen för att uppnå ekonomiska, sociala och sysselsättningsmässiga fördelar. Viktiga punkter är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Flerårig ekosystembaserad förvaltning, men också att inta ett mer ekosystemorienterat förhållningssätt, med planer för flera be- stånd och för fiskesegment, inom den regionala ramen för Euro- pas geografiska områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Maximalt hållbart uttag (MSY): Senast 2020 ska fiskeridödlig- heten fastställas till FMSY (den fångstnivå för ett bestånd som ger maximalt hållbart uttag).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Landningsskyldigheten: Utkast av reglerade arter fasas ut i kom- bination med kompletterande åtgärder för att genomföra för- budet. Senast 2019 skulle alla fiskesegment ha genomfört land- ningsskyldigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Medlemsstaterna måste anpassa fiskekapaciteten genom natio- nella planer så att den är i balans med fiskemöjligheterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;De regler som styr de europeiska fiskeflottornas verksamhet i tredjeländer och på internationella vatten ska fastställas inom ramen för EU:s externa relationer, för att säkerställa att de överensstäm-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="p220dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383220x1.jpg/" id="p220img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p721 ft10"&gt;mer med &lt;NOBR&gt;EU-politikens&lt;/NOBR&gt; principer. Ordningar för fiske i dessa vatten är kopplade till partnerskapsavtal om hållbart fiske (FPA) och till EU:s deltagande i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Skyldigheter för medlemsstaterna att stärka vetenskapens roll genom att samla in fler uppgifter och dela med sig av information om bestånd, flottor och den inverkan som fiskeverksamheten har.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Decentraliserad styrning genom att beslutsfattandet placeras närmare fiskevattnen. EU:s lagstiftare fastställer den allmänna ramen och medlemsstaterna utformar genomförandeåtgärderna och samarbetar med varandra på regional nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft11"&gt;Utöver de tre centrala förordningarna förekommer ett antal för- ordningar som syftar till att stödja genomförandet av den gemen- samma fiskeripolitiken. 2017 antogs en uppdaterad förordning om insamling av data till stöd för förvaltningen av fiskesektorn.&lt;SPAN class="ft120"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;2019 antog EU en ny förordning om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder som ersätta tidigare tekniska regleringar.&lt;SPAN class="ft144"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Förordningen ger ökade möjligheter att vidta regionala åtgärder för fiskets bedrivande på initiativ av be- rörda medlemsländer efter samråd med intressenter. Förordningen innehåller regler för när, var, hur fiske får bedrivas vad gäller red- skapens utformning, fångstsammansättning, och oavsiktliga fångster. Förordningen innehåller också regler och instrument för att reglera påverkan på marina ekosystem och för att undvika bifångster av känsliga arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;GFP i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft39"&gt;GFP:n består av &lt;NOBR&gt;EU-förordningar&lt;/NOBR&gt; vilket innebär att de är direkt gällande rätt i Sverige. I Sverige har &lt;SPAN class="ft38"&gt;Havs- och Vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft38"&gt;Jordbruksverket &lt;/SPAN&gt;ett delat ansvar för genomförandet av den gemen- samma fiskeripolitiken i enlighet med myndigheternas instruktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Förordning (EU) nr 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för veten- skaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Förordning (EU) nr 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="p221dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383221x1.jpg/" id="p221img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och Vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;ansvarar för att genomföra en sam- manhållen svensk politik för Sveriges hav och vatten samt verka för en hållbar förvaltning av fiskeresurserna. Havs- och vattenmyndig- heten har det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen och an- svaret för att genomföra landningskontrollen. Myndigheten ansvarar även för insamling av data och rådgivning rörande fiskeripolitiken. &lt;SPAN class="ft46"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Jordbruksverket &lt;/SPAN&gt;ansvarar för förvaltningen av havs- och fiskeri- programmet samt att främja fiskerinäringen, vattenbruket, och fiske- turismen. Jordbruksverket har även ansvar för &lt;NOBR&gt;marknads-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;handels-,&lt;/NOBR&gt; konsument- och livsmedelsfrågor rörande fiskeri- och vattenbruks- produkter. &lt;SPAN class="ft120"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Havs- och fiskeriprogrammet består av stöd för att dels utveckla ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske och vatten- bruk i Sverige, dels genomföra en del av den integrerade havspoli- tiken och olika &lt;NOBR&gt;EU-miljödirektiv.&lt;/NOBR&gt; I havs- och fiskeriprogrammet be- skriver Sverige hur unionsprioriteringar som medfinansieras genom den Europeiska havs- och fiskerifonden ska genomföras. De över- gripande målen i programmet är att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag, skydda miljön och främja en hållbar använd- ning av resurser samt främja sysselsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Programmet varar från 2014 till 2020 med stödberättigande till och med 2013. Läs mer i kapitlet Förvaltning av fisk en del av havs- miljöförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Den gemensamma jordbrukspolitiken härrör från grundandet av det europeiska samarbetet som i dag är EU. Jordbruket i de sex ur- sprungliga medlemsstaterna behövde kunna omfattas av den fria rörligheten för varor samtidigt som man behöll vissa möjligheter för nationella åtgärder. Jordbrukspolitiken har kommit att omfatta mer än det som av tradition är jordbrukets grundläggande uppgift, näm- ligen att framställa livsmedel. I dag omfattar den flera andra om- råden, såsom hållbar utveckling, kampen mot klimatförändringarna, fysisk planering och landskapsvård, diversifiering och vitalisering av landsbygdens ekonomi samt framställning av energi och biomaterial.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="p222dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383222x1.jpg/" id="p222img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;Dessutom påverkar jordbrukspolitiken i allra högsta grad havsmiljön genom frågor om bl.a. utsläpp och övergödning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;Vart sjunde år ser EU över budgeten och den gemensamma jord- bruks- och landsbygdsutvecklingspolitiken tillsammans med med- lemsländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;Målen för den gemensamma jordbrukspolitiken är att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Öka produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniska framsteg och trygga ett optimalt utnyttjande av produktions- faktorerna, särskilt arbetskraften.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Garantera jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Stabilisera marknaderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Trygga livsmedelsförsörjningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Garantera konsumenterna skäliga priser.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft39"&gt;Organisatoriskt består den gemensamma jordbrukspolitiken av två delar som kallas pelare. Pelare 1 omfattar gårdsstöd och kvarvarande marknadsregleringar. Pelare 2 utgörs av landsbygdsprogrammet, som består av åtgärder för att utveckla landsbygden och värna miljön. Åt- gärder inom pelare 1 finansieras till 100 procent av EU medan åt- gärder inom pelare 2 kräver nationell medfinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;Pelare 1 – gårdsstöd och marknadsregleringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;För pelare 1 finns två centrala &lt;NOBR&gt;EU-förordningar.&lt;/NOBR&gt; I förordningen om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter finns bestämmelser för på vilka områden (livsmedel) handelsnormer får fastställas, samt vad som får regleras i handelsnormer.&lt;SPAN class="ft46"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Genom förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken fastställs regler för finansiering, förvaltning och övervakning inom ramen för de två viktigaste jord- bruksfonderna.&lt;SPAN class="ft46"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Art. 39 Fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Pelare 2 – landsbygdsprogrammet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft39"&gt;Inom pelare 2, som är mer i fokus när det gäller havsmiljöarbetet, finns det också två centrala förordningar. I den första – Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)- regleras stöd för landsbygdsutveckling. Det anges hur fonden Ejflu bidrar till att utveckla jordbrukssektorn under perioden &lt;NOBR&gt;2014–2020&lt;/NOBR&gt; så att den blir&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;klimattålig, konkurrenskraftig och innovativ,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;klimatvänlig och miljömässigt balanserad, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;socialt inkluderande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft11"&gt;Det fastställs vidare de regler som styr EU:s stöd för landsbygdsut- veckling, som finansieras av Ejflu. Det redogörs även för Ejflus mål och för hur Ejflu fungerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Ejflu har som syfte att främja konkurrenskraften inom jord- bruket, se till att naturresurser förvaltas på ett hållbart sätt och att åtgärder för att ta itu med klimatförändringar genomförs effektivt, uppnå en territoriellt balanserad utveckling av landsbygdsområden runt om i EU, inbegripet skapande och upprätthållande av syssel- sättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;EU ska vidare enligt förordningen stödja åtgärder med syftet att uppnå sex prioriterade mål:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Främja kunskapsöverföring och innovation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Förbättra livskraften och konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk och främja hållbart skogsbruk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Främja organisationen av livsmedelskedjan, inbegripet bearbet- ning och marknadsföring av jordbruksprodukter, djurens väl- befinnande och riskhantering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Återställa, bevara och förbättra ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Främja resurseffektivitet och övergången till en koldioxidsnål ekonomi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Främja social delaktighet, fattigdomsbekämpning och ekono- misk utveckling på landsbygden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="p224dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383224x1.jpg/" id="p224img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p730 ft10"&gt;EU:s länder och regioner kan enligt förordningen även ta itu med frågor som är särskilt viktiga på deras områden, t.ex. unga jordbrukare, småbruk, bergsområden, kvinnor på landsbygden, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt biologisk mångfald.&lt;SPAN class="ft46"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Den andra förordningen inom pelare 2 reglerar direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, t.ex. Ejflu. Direktstöden ges på villkor att jord- brukarna uppfyller strikta villkor avseende människors och djurs hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft11"&gt;och välfärd, växtskydd och miljö. Dessa villkor kallas tvärvillkor. Direktstöd till jordbrukare betalas genom stödordningar i alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; måste avsätta en viss del av tilldelningen en- ligt den gemensamma jordbrukspolitiken till följande obligatoriska stödordningar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Standardersättning per hektar – för att fördela stödet mer rättvist måste alla &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; arbeta mot att betala ut en enhetlig ersätt- ning per hektar från 2015 (en ”ordning för grundstöd”).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Miljö- och klimatstöd per hektar – betalas ut till jordbrukare som använder jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön (30 procent av den nationella tilldelningen av finansiering).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft11"&gt;Stöd till unga jordbrukare per hektar – för jordbrukare under 40 år och som för första gången är driftsledare för en jordbruksanläggning, i upp till fem år innan de begär ersättning. Detta stöd är tillgängligt i upp till fem år.&lt;SPAN class="ft120"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Nitratdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft39"&gt;Nitratdirektivet (1307/2013/EG) är från 1991 och är en av EU:s tidi- gaste rättsakter för att begränsa föroreningar och förbättra vatten- kvaliteten i unionen.&lt;SPAN class="ft42"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Syftet med nitratdirektivet är att skydda vatten- kvaliteten i EU genom att förhindra att nitrater från jordbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater frånjordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="p225dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383225x1.jpg/" id="p225img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;förorenar grund- och ytvattnet och genom att främja användningen av goda jordbruksmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;Den gemensamma jordbrukspolitiken stödjer nitratdirektivet genom direktstöd och åtgärder för landsbygdsutveckling. Flera medlemsstater har t.ex. sett till att jordbrukarnas möjlighet att få stöd till miljöinitiativ inom jordbruket även gäller åtgärder för hantering av näringsämnen, t.ex. bredare skyddszoner längs vattendrag. För att få direktstöd måste jordbrukarna uppfylla vissa tvärvillkor i EU:s miljölagstiftning, bl.a. nitratdirektivet. Implementeringen av nitratdirektivet i Sverige behand- las närmare i kapitlet Ingen gödning till havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;GJP i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Eftersom den gemensamma jordbrukspolitiken består av &lt;NOBR&gt;EU-för-&lt;/NOBR&gt; ordningar gäller reglerna direkt i svensk rättsordning. De kan behöva kompletteras med nationella förordningar och myndighetsföre- skrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Det är &lt;SPAN class="ft47"&gt;Jordbruksverket &lt;/SPAN&gt;som ansvarar för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken i Sverige när det handlar om att söka och administrera &lt;NOBR&gt;EU-stöd.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Jordbruksverket &lt;/SPAN&gt;samordnar även det myndighetsgemensamma arbetet med att utvärdera hur EU:s gemensamma jordbrukspolitik påverkar miljön i Sverige för att kunna visa vilka effekter politiken har. Analyserna blir underlag för förändringar av stödformer, regler- ingar m.m. för att uppnå största möjliga miljönytta på ett kost- nadseffektivt sätt. I detta arbete deltar även &lt;SPAN class="ft56"&gt;Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Riksantikvarieämbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft11"&gt;Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken fördelas medel till svenska jordbrukare. År 2017 omfattade första pelaren 707,1 miljoner euro och andra pelaren 104,3 miljoner euro i Sverige.&lt;SPAN class="ft120"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Läs mer i kapitlet Ingen gödning till havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;www.europarl.europa.eu/factsheets/sv/sheet/104/den-gemensamma-jordbrukspolitiken-i-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; siffror, &lt;NOBR&gt;2020-01-27.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="p226dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383226x1.jpg/" id="p226img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;EU:s integrerade maritima politik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft10"&gt;Den integrerade havspolitiken är avsedd att ge ett helhetsperspektiv på all &lt;NOBR&gt;EU-politik&lt;/NOBR&gt; med anknytning till havet. Med utgångspunkt i tanken att EU genom att samordna sin politik kan få större avkast- ning från oceaner och hav med mindre miljöpåverkan, omfattar den integrerade havspolitiken så skilda områden som fiske och vatten- bruk, sjöfart och hamnar, havsmiljö, havsforskning, havsbaserad energiproduktion, varvsindustri och havsrelaterade näringar, över- vakning till sjöss, havs- och kustturism, sysselsättning, utveckling av kustregioner och yttre förbindelser avseende havsfrågor. EU:s havsmiljödirektiv är miljöpelaren i den maritima politiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;År 2011 antog &lt;NOBR&gt;EU-parlamentet&lt;/NOBR&gt; och Europeiska rådet en för- ordning, om inrättande av ett program för att finansiellt stödja den fortsatta utvecklingen av en integrerad havspolitik.&lt;SPAN class="ft120"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Målen enligt förordningen är bl.a. att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;maximering av den hållbara användningen av oceaner och hav, för att möjliggöra tillväxt i havs- och kustregioner,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;uppbyggnad av en kunskaps- och innovationsbas för havspolitik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;förbättring av livskvaliteten i kustregionerna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;främjande av EU:s ledarskap inom internationella havsfrågor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;större synlighet för det maritima Europa samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;upprättande av interna samordningsstrukturer för havsfrågor och fastställande av kustregionernas ansvarsområden och befogenheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft11"&gt;Limassoldeklarationen från 2012 är en handlingsplan för att skapa tillväxt och arbetstillfällen inom den marina sektorn. Deklarationen antogs av kommissionen och ansvariga ministrar för maritim politik i medlemsländerna.&lt;SPAN class="ft120"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 1255/2011 av den 30 november 2011 om inrättande av ett program för att stödja den fortsatta utvecklingen av en integrerad havs- politik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p737 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Declaration of the European Ministers responsible for the Integrated Maritime Policy and the European Commission, on a Marine and Maritime Agenda for growth and jobs the ”Limassol Declaration” 2012, https://ec.europa.eu/maritimeaffairs/sites/maritimeaffairs/file s/docs/body/limassol_en.pdf, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2019-12-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="p227dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383227x1.jpg/" id="p227img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p738 ft10"&gt;Sedan 2014 har den maritima politiken främst finansierats genom den Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) (Se ovan).&lt;SPAN class="ft46"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Blå ekonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;Som en del i arbete med den maritima politiken tog &lt;NOBR&gt;EU-kom-&lt;/NOBR&gt; missionen 2012 fram ett meddelande om blå tillväxt – möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn.&lt;SPAN class="ft42"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Blå tillväxt är namnet på en långsiktig strategi som ska stödja hållbar tillväxt i havs- och sjöfartssektorerna som helhet. Strategin består av tre delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Riktade åtgärder inom näringar med hög potential för hållbar tillväxt som vattenbruk, kustturism, marin bioteknik, havsenergi och gruvdrift till havs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Specifika integrerade åtgärder inom kunskap, havsplanering och integrerad sjöövervakning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Havsregionala strategier som tar hänsyn till lokala faktorer som klimat, oceanografi, ekonomi, kultur och arbetsmarknad. Ett exempel här är EU:s Östersjöstrategi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft41"&gt;Kommissionen kom med ytterligare ett meddelande 2014 som sär- skilt fokuserar på innovationsfrågor inom den blå ekonomin.&lt;SPAN class="ft178"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft16"&gt;Internationell världshavsförvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;EU:s maritima politik inkluderar även en global dimension. 2016 presenterade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och ”EU:s High Representative” en gemensamt meddelande om hållbar utveckling och EU:s genom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förordning (EU) nr 508/2014 Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om Blå tillväxt, möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn, COM(2012) 494.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions, Innovation in the Blue Economy: realising the potential of our seas and oceans for jobs and growth, COM(2014)254,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;https://eur &lt;NOBR&gt;lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=COM:2014:254:REV1&amp;from=EN.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="p228dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383228x1.jpg/" id="p228img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p740 ft12"&gt;förande av Agenda 2030, med särskilt fokus på hållbarhetsmål 14.&lt;SPAN class="ft60"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Meddelandet lägger fram 14 åtgärder med syfte att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;stärka den internationella havsförvaltningen och kapacitetsupp- byggnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;minska pressen på havets ekosystem och säkerställa möjlighe- terna till en hållbar blå ekonomi,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;samt att stärka den internationella kunskapen om havet och främja tillhandahållande av data.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft10"&gt;Utöver detta tog &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; fram även 2016 ett meddelande en hållbar europeisk framtid. Meddelandet är framför allt en översikt av EU:s nuvarande politiska processer och åtaganden inom området hållbar utveckling som kan struktureras i Agenda &lt;NOBR&gt;2030-termer.&lt;/NOBR&gt; I översikten redovisas EU:s arbete för att uppfylla agendans mål. Ett antal nya åtaganden presenteras i meddelandet, t.ex. att kom- missionen avser att integrera målen i Agenda 2030 i ny EU- politik och nya &lt;NOBR&gt;EU-initiativ.&lt;/NOBR&gt; I meddelandet anförs också att kommissionen ska undersöka hur &lt;NOBR&gt;EU-budgeterna&lt;/NOBR&gt; och framtida finansieringspro- gram bäst kan bidra till att agendan uppfylls samt stötta medlems- staterna i deras arbete med agendan.&lt;SPAN class="ft46"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Havsplaneringsdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Havsplaneringsdirektivet, direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering, 2014/89/EU, syftar enligt artikel 1 till att främja håll- bar tillväxt i havsrelaterade ekonomier, hållbar utveckling i havs- områden och hållbar användning av marina resurser.&lt;SPAN class="ft144"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Havsplaner- ingsdirektivet låter varje &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; planera sin egen maritima verk- samhet men planeringsprocessen – oavsett om det är på nationell, regional eller lokal nivå – är mer enhetlig inom EU, genom inrät- tandet av en gemensam tidsram och gemensamma minimikrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Internationell världsförvaltning: en agenda för havens framtid, JOIN(2016)49 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén: Nästa steg för en hållbar europeisk framtid. EU- åtgärder för hållbarhet, KOM (2016)739,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft9"&gt;Enligt artikel 5 ska medlemsstaterna, i arbetet med havsplaner, beakta ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter för att stödja hållbar utveckling och tillväxt i den havsrelaterade sektorn genom att tillämpa en ekosystemansats. Samexistens mellan relevanta verk- samheter och användningsområden ska främjas. Medlemsstaterna ska även sträva efter att bidra till hållbar utveckling i sektorerna för energi till havs, sjötransport, fiske och vattenbruk samt bevarande, skydd och förbättring av miljön, inklusive motståndskraft mot effek- terna av klimatförändringar. Detta ska enligt artikel 1 göras med be- aktande av samspelet mellan land och hav och ett ökat gränsöver- skridande samarbete, i enlighet med relevanta bestämmelser i FN:s havsrättskonvention.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Direktivet tydliggör i artikel 2 att tillämpningsområdet är begrän- sat så att det inte påverkar annan unionslagstiftning och inte heller ska tillämpas på kustvatten som omfattas av medlemsstaternas fysiska planering. Havsplaneringen ska enligt artikel 15 upprättas senast den 31 mars 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Artikel 11 ställer krav på samarbete mellan medlemsstater med angränsande vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Sveriges implementering av havsplaneringsdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft10"&gt;Havsplaneringsdirektivet har implementerats i svensk rätt genom havsplaneringsförordningen (2015:400) som är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen. I &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; §§ anges indelning av havs- planeringen och dess innehåll. Det ska tas fram tre havsplaner för respektive Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna ska utformas så att de bl.a. integrerar näringspolitiska mål, sociala mål och miljömål. Planerna ska bidra till att god miljöstatus nås och att havets resurser används hållbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Arbetet med att ta fram havsplanerna beskrivs i &lt;NOBR&gt;5–10&lt;/NOBR&gt; §§. Enligt 5 § ska &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;ansvara för att ta fram förslag till havsplaner. Detta ska göras i samråd med andra berörda myndig- heter där särskilt &lt;SPAN class="ft56"&gt;Boverket&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft56"&gt;Jordbruksverket &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;länsstyrelserna &lt;/SPAN&gt;pekas ut, men även samtliga myndigheter som räknas upp i 2 § andra stycket förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden. Förordningen anger även att dessa myndigheter har en skyldighet att samverka med och tillhandahålla information till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="p230dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383230x1.jpg/" id="p230img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. Länsstyrelserna ska enligt 8 § sam- arbeta och tre länsstyrelser ges ett särskilt samordnade ansvar. Enligt 10 § ska en ekosystemansats tillämpas i arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;I 11 och 12 §§ anges att Havs- och vattenmyndigheten ska verka för att planerna samordnas med angränsande stater. Förslag till havs- planer ska föregås av samråd. Förslagen till havsplaner ska överläm- nas till regeringen som fattar beslut om planerna. Havs- och vatten- myndigheten överlämnade förslag till havsplaner till regeringen i december 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Sjöfart&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft12"&gt;Inom området för sjöfart finns det flera direktiv och förordningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Mottagningsdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft12"&gt;Genom det s.k. mottagningsdirektivet&lt;SPAN class="ft60"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;förbättras tillgången till och användningen av mottagningsanordningar i hamn för fartygsgene- rerat avfall och lastrester. I direktivet fastställs också en ordning för kontroll av efterlevnad, däribland ett system för inspektioner och utbyte av information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft9"&gt;Direktivet omfattar alla fartyg, oavsett flagg, som anländer till en hamn i ett &lt;NOBR&gt;EU-land,&lt;/NOBR&gt; med undantag för krigsfartyg och fartyg som tillhör eller används av en stat i &lt;NOBR&gt;icke-kommersiell&lt;/NOBR&gt; statlig tjänst, alla hamnar inom &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; som normalt används av dessa fartyg. &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; måste se till att mottagningsanordningarna i hamnarna tillgodoser behoven för de fartyg som använder hamnarna utan att orsaka för långa förseningar, är anpassade efter hamnens storlek och efter de fartygskategorier som anlöper där, då större hamnar brukar ha mer trafik och större fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;En plan för mottagande och hantering av avfall måste göras upp i varje hamn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europaparlamentet och Rådets direktiv (EU) 2019/883 av den 17 april 2019 om mottagnings- anordningar i hamn för avlämning av avfall från fartyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="p231dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383231x1.jpg/" id="p231img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Implementeringen av mottagningsdirektivet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft39"&gt;De lagändringar som behövdes för att genomföra mottagningsdirek- tivet infördes i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg respektive tullagen (2000:1281). Direktivet överensstämde i stora delar med den s.k. Östersjöstrategin, som sedan tidigare hade genomförts i det svenska regelverket.&lt;SPAN class="ft42"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Svaveldirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft11"&gt;Svaveldirektivet&lt;SPAN class="ft120"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;innehåller EU:s gemensamma regler om vilken svavelhalt vissa bränslen får innehålla. Kraven om svavelhalten i bränsle som används ombord är reglerat både genom den internationella sjö- fartsorganisationen (IMO) miljöregelverk MARPOL Annex VI och genom &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; (direktiv 1999/32/EG som reviderats via 2005/33/EG och 2012/33/EU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Implementeringen av svaveldirektivet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; är införlivad i svensk lag genom svavelförord- ningen (SFS 2014:509). Fartyg ska lämna in en protest mot för hög svavelhalt i det bränsle som de använt ifall det vid en analys visar sig att det bränsle som levererats till fartyget inte överensstämmer med vad som är angivet på bunkerkvittot. För svenskflaggade fartyg ska denna protest lämnas in till &lt;SPAN class="ft56"&gt;Transportstyrelsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;AFS-förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Förordningen om förbud mot tennorganiska föreningar, den s.k. &lt;NOBR&gt;AFS-förordningen&lt;SPAN class="ft46"&gt;57&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; förbjuder sedan 2008 tennorganiska föreningar på fartyg. Tennorganiska föreningar är kemikalier från antifouling- färg som används på båtskrov och nät. Dessa ytbeläggningar fung- erar som biocider, utformade för att förhindra att alger, mollusker och andra organismer som minskar fartygs hastighet sätter sig på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2001/02:181, s. 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Rådets direktiv 1999/32/EG av den 26 april 1999 om att minska svavelhalten i vissa flytande bränslen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 782/2003 av den 14 april 2003 om förbud mot tennorganiska föreningar på fartyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="p232dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383232x1.jpg/" id="p232img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;fartygen. De är mycket giftiga för marina arter (larver, musslor, ostron och fiskar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft11"&gt;Genom &lt;NOBR&gt;AFS-förordningen&lt;/NOBR&gt; införlivas reglerna i Internationella sjöfartsorganisationens (IMO:s) konvention om antifoulingsystem på fartyg &lt;NOBR&gt;(AFS-konventionen)&lt;/NOBR&gt; i Europeiska unionens lagstiftning. Syftet är att förbjuda tennorganiska föreningar på alla fartyg som kommer in i hamnar i EU, för att minska eller helt få bort de skadliga effekterna av dessa produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;AFS-förordningen&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;AFS-förordningen&lt;/NOBR&gt; gäller i Sverige och kompletteras även av ett antal bestämmelser i lagen (1980:424) och förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Till exempel är det förbjudet att använda svenska fartyg som inte uppfyller föreskrifter som följer av &lt;NOBR&gt;AFS-förordningen&lt;/NOBR&gt; om förbud mot tennorganiska föreningar på far- tyg.&lt;SPAN class="ft144"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Det finns även hänvisningar till &lt;NOBR&gt;AFS-förordningen&lt;/NOBR&gt; angående be- siktning och certifiering.&lt;SPAN class="ft144"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Förordningen om påskyndat införande av krav på dubbelskrov för oljetankfartyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft11"&gt;Förordningen&lt;SPAN class="ft120"&gt;60&lt;/SPAN&gt;, som har omarbetats flera gånger, syftar till att komma ifrån användningen av oljetankfartyg av s.k. ”enkelskrovs- konstruktion”. I fartyg med enkelskrovskonstruktion är oljan åt- skild från havsvattnet av en enkel plåt i botten och sida. Om denna plåt skadas på grund av en kollision eller grundstötning, finns det en risk att innehållet i lasttankarna läcker ut i havet och orsakar om- fattande föroreningar. Ett effektivt sätt att förebygga denna risk är att omge lasttankarna med en andra invändig plåt, på tillräckligt avstånd från den yttre plåten. En konstruktion med ett sådant ”dubbelskrov” skyddar lasttankarna mot skador och minskar risken för utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 kap. 9 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 kap. 10 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 530/2012 av den 13 juni 2012 om ett påskyndat införande av krav på dubbelskrov eller likvärdig konstruktion för oljetankfartyg med enkelskrov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="p233dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383233x1.jpg/" id="p233img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Kemikaliepolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Det finns ett stort regelverk inom EU när det gäller kemikalier. Lagstiftningen omfattar kemiska produkter, bekämpningsmedel och varor. De mest centrala förordningarna är &lt;NOBR&gt;Reach-förordningen,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;CLP-förordningen&lt;/NOBR&gt; (som innehåller regler för klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter), EU:s förordning om biocid- produkter och EU:s förordning om växtskyddsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Reach-förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft12"&gt;&lt;NOBR&gt;Reach-förordningen&lt;SPAN class="ft60"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt; &lt;/SPAN&gt;handlar om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen. Reach innehåller också krav på användare av kemikalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft11"&gt;I princip alla ämnen omfattas av Reach. Dvs. att ämnen i till exem- pel industriprodukter, rengöringsprodukter och målarfärger samt i varor som kläder, möbler och hushållsapparater omfattas. Därför på- verkas de flesta företag i EU av förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;För att uppfylla kraven i förordningen måste alla företag identi- fiera och hantera de risker som är kopplade till de ämnen de tillverkar eller importerar och säljer inom EU. Företagen måste visa att ämnet kan användas på ett säkert sätt genom hela livscykeln och ge infor- mation om lämpliga riskhanteringsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Om det inte går att använda ämnena på ett säkert sätt kan EU begränsa användningen av ämnena på olika sätt genom förbud eller andra restriktioner. Det kan även införas tillståndskrav för särskilt farliga ämnen i syfte att de ska ersättas med mindre farliga alter- nativ.&lt;SPAN class="ft120"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;Det är den Europeiska kemikaliemyndigheten Echa som har ansvaret för &lt;NOBR&gt;Reach-förordningen&lt;/NOBR&gt; på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentet och Rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;www.kemi.se/lagar-och-regler/reach-forordningen/kort-om-reach,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2019-12-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="p234dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383234x1.jpg/" id="p234img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;Reach i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Reach-förordningen&lt;/NOBR&gt; gäller direkt som svensk lagstiftning. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Kemikalieinspektionen &lt;/SPAN&gt;har huvudansvaret för &lt;NOBR&gt;Reach-förordningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft39"&gt;i Sverige. Det är flera myndigheter som ansvarar för att utöva tillsyn av Reach och se till att lagen efterlevs. Till exempel &lt;SPAN class="ft38"&gt;Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket, kommuner och länsstyrelser &lt;/SPAN&gt;ansvarar i vissa delar.&lt;SPAN class="ft42"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Avfallspolitiken och marint skräp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Avfallsdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;I avfallsdirektivet&lt;SPAN class="ft46"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;fastställs en rättslig ram för avfallshantering i EU. Direktivet har utformats för att skydda miljön och människors hälsa genom att betona betydelsen av rätt avfallshantering och åter- vinningsmetoder, vilket ska minska trycket på resurser och förbättra användningen av dem. Dessutom finns en avfallshierarki som är en prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft12"&gt;Prioriteringsordningen innebär att medlemsländerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;i första hand ska förebygga avfall,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;i andra hand förbereda det för återanvändning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;i tredje hand materialåtervinna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;i fjärde hand annan återvinning t.ex. energi och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;i femte hand bortskaffande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft11"&gt;Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt moti- verat och ekonomiskt rimligt. Den bekräftar även principen att ”förorenaren ska betala”, som innebär att producenten av avfallet ska betala för kostnaden för avfallshantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;I direktivet införs konceptet om utökat producentansvar. Det kan innebära att tillverkare blir skyldiga att ta emot och bortskaffa produkter som har lämnats tillbaka efter användning. Avfallshan- tering ska utföras utan risk för att vatten, luft, jord, växter eller djur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;www.kemi.se/lagar-och-regler/reach-forordningen/kort-om-reach,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2019-12-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="p235dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383235x1.jpg/" id="p235img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;skadas, att det är störande (buller eller lukt) eller att det skadar lands- bygden eller platser av särskilt intresse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft11"&gt;Producenter eller innehavare av avfall ska hantera det på egen hand eller låta en officiellt erkänd operatör hantera det. De behöver ha ett tillstånd och inspekteras regelbundet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Behöriga nationella myndigheter ska upprätta planer för avfalls- hantering och program för att förebygga avfall. Särskilda villkor finns för farligt avfall, spillolja och bioavfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Implementeringen av avfallsdirektivet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;EU:s avfallsdirektiv har implementerats genom 15 kap. miljöbalken och den svenska avfallsförordningen (2011:927).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Direktivet om deponering av avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Det finns många olika sätt att ta hand om avfall. Att gräva ner det i marken, s.k. deponering, är minst miljömässigt hållbart och bör hål- las till ett absolut minimum. Direktivet om deponering av avfall&lt;SPAN class="ft120"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;syftar till att förebygga, eller i så stor utsträckning som möjligt, minska all negativ påverkan från deponering på ytvatten, grund- vatten, mark, luft och människors hälsa. Detta görs genom att införa stränga tekniska krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Deponier är indelade i tre kategorier: deponier för farligt avfall, deponier för &lt;NOBR&gt;icke-farligt&lt;/NOBR&gt; avfall och deponier för inert avfall (avfall som inte bryts ner eller brinner, såsom grus, sand och sten). EU:s medlemsländers regeringar måste genomföra nationella strategier för att gradvis minska mängden biologiskt nedbrytbart avfall som går till deponi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Deponianläggningar får inte ta emot begagnade däck eller avfall som är flytande, brandfarligt, explosivt eller frätande, eller från medi- cinska eller veterinärmedicinska verksamheter. Endast avfall som har behandlats kan deponeras. Kommunalt avfall kan gå till deponier för &lt;NOBR&gt;icke-farligt&lt;/NOBR&gt; avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;De &lt;SPAN class="ft38"&gt;nationella myndigheterna &lt;/SPAN&gt;måste se till att det pris som opera- törer tar ut för att ta hand om avfallet täcker alla kostnader från det att anläggningen öppnas till det att den läggs ned. Huvudmän för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="p236dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383236x1.jpg/" id="p236img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft11"&gt;deponier måste ansöka om tillstånd och lämna information om den sökandes identitet, och i vissa fall, huvudmannen, vilken typ och mängd av avfall som ska deponeras, platsen och dess kapacitet, inklu- sive drift, övervakning och kontrollplaner, metoder för att förebygga och minska föroreningarna, uppgifter om stängning och efterbehand- ling av platsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft16"&gt;Implementeringen av direktivet om deponering av avfall i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;Sverige införlivade &lt;NOBR&gt;EU-direktivet&lt;/NOBR&gt; i juli 2001 genom förordningen om deponering av avfall (2001:512), och Na&lt;SPAN class="ft81"&gt;turvårdsverkets &lt;/SPAN&gt;allmänna råd om deponering av avfall (Handbok 2004:2). Sveriges lagar på deponiområdet har lett till att avfallet koncentreras till ett mindre antal deponier som har en högre standard.&lt;SPAN class="ft178"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Direktivet om minskad förbrukning av plastbärkassar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;Tunna plastbärkassar är en framträdande källa till nedskräpning, skadar miljön och är ett ineffektivt utnyttjande av resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; måste vidta åtgärder för att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar. Det kan innefatta nationella minskningsmål, begränsningar av användningen av kassarna eller finansiella åtgärder, som att ta ut avgift för dem. Åtgärderna kan utgöras av att definiera en maximal årsförbrukningsnivå på antal tunna plastbärkassar per person eller att se till att tunna plastbärkassar inte tillhandahålls kostnadsfritt på försäljningsställen för varor eller produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; måste rapportera sin årsförbrukning av tunna plast- bärkassar till Europeiska kommissionen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Deponering-av-avfall-/,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2019-12-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/720 av den 29 april 2015 om ändring av direktiv 94/62/EG när det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="p237dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383237x1.jpg/" id="p237img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p757 ft16"&gt;Implementeringen av direktivet om minskad förbrukning av plastbärkassar i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Direktivet har implementerats i svensk rätt genom miljöbalken och förordningen (2016:1041) om plastbärkassar. Syftet med lagstift- ningen är att minska förbrukningen av plastbärkassar och därmed minska nedskräpningen orsakad av dessa samt att främja ett mer effektivt resursutnyttjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;Den som i en yrkesmässig verksamhet tillhandahåller plastbär- kassar till konsumenter ska informera om plastbärkassars miljö- påverkan och fördelarna med en minskad förbrukning av plastbär- kassar, och åtgärder som kan vidtas för att minska förbrukningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft39"&gt;Målet var först att minska antalet plastbärkassar till 90 stycken per person år 2019 och därefter till 40 stycken per person år 2025.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Meddelande om cirkulär ekonomi och reviderat avfallspaket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft39"&gt;Meddelandet om cirkulär ekonomi innehåller två delar; en handlings- plan för cirkulär ekonomi samt en del med ett nytt avfallspaket med förslag på revideringar av sex direktiv på avfallsområdet.&lt;SPAN class="ft42"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Meddelande om &lt;NOBR&gt;EU-strategi&lt;/NOBR&gt; för plast i en cirkulär ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Kommissionens strategi för plast i en cirkulär ekonomi har sin ut- gångspunkt i den handlingsplan för den cirkulära ekonomin som kommissionen presenterade 2015. Meddelandet om en plaststrategi fokuserar på hela värdekedjan för plast och plastens negativa miljö- påverkan i de olika leden.&lt;SPAN class="ft120"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén samt Regionkommittén Att sluta kretsloppet – en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-handlingsplan&lt;/NOBR&gt; för den cirkulära ekonomin, COM(2015) 614 final.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén samt Regionkommittén En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi, COM (2018) 28 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="p238dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383238x1.jpg/" id="p238img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Engångsplastdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Även detta direktiv har sitt ursprung i EU:s strategi från 2015 om cirkulär ekonomi och reviderat avfallspaket. Syftet med direktivet är att förebygga och minska vissa plastprodukters inverkan på miljön, särskilt vattenmiljön, och på människors hälsa samt att främja över- gången till en cirkulär ekonomi med innovativa och hållbara affärs- modeller, produkter och material och därigenom bidra till den inre marknadens goda funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Medlemsstaterna ska bl.a. vidta nödvändiga åtgärder för att på ett ambitiöst och bestående sätt minska förbrukningen av plastproduk- ter för engångsbruk.&lt;SPAN class="ft120"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Implementeringen av engångsplastdirektivet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft9"&gt;Implementeringen av engångsplastdirektivet är ännu inte klar men det finns en plan för hur den ska genomföras. Miljödepartementet har beslutat om en bokstavsutredning som ska ta fram förslag på hur EU:s engångsplastdirektiv ska genomföras.&lt;SPAN class="ft144"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Regeringen har även gett &lt;SPAN class="ft40"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;i uppdrag att ta fram uppgifter om Sveriges årliga konsumtion av engångsplast och att analysera rapporteringskraven i direktivet. Uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2020. &lt;SPAN class="ft40"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;har också fått i uppdrag att stödja Miljödepartementets bokstavsutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Regeringen har vidare gett Havs- och vattenmyndigheten i upp- drag att utreda hur kraven på fiskeredskap i engångsplastdirektivet ska genomföras. Uppdraget ska redovisas senast den 4 maj 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;EU:s ramprogram för forskning och innovation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft53"&gt;– Horisont 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft39"&gt;Horisont 2020 är EU:s mest omfattande program för forskning och innovation någonsin. Närmare 80 miljarder euro finns att söka under sju år &lt;NOBR&gt;(2014–2020).&lt;/NOBR&gt; Målet är att åstadkomma en smart och hållbar tillväxt för alla. Horisont 2020 är ämnat att bidra till att uppnå detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv (EU) 2019/904 av den 5 juni 2019 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/atgarder-for-okad-atervinning-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;minskad-konsumtion-och-minskad-nedskrapning-av-plast/,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="p239dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383239x1.jpg/" id="p239img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;genom att sammanföra forskning med innovation och fokusera på tre nyckelområden: hög vetenskaplig kvalitet, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar. Europa ska kunna frambringa veten- skap och teknik i världsklass som kan driva på den ekonomiska till- växten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Att hantera klimatförändringarna är en övergripande prioritering i Horisont 2020, och 35 procent av programmets totala budget har avsatts för detta. Avfall och vatten är särskilt prioriterade områden och man identifierar den biologiska mångfalden och ekosystemen som hotade. Lösningen är att investera i innovation till stöd för en grön ekonomi – en ekonomi i samklang med miljön.&lt;SPAN class="ft144"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Inspire-direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft12"&gt;I direktivet&lt;SPAN class="ft60"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;fastställs allmänna regler för en infrastruktur för rums- lig information i Europa för EU:s miljöpolitiska syften och för politiska beslut eller verksamheter som kan påverka miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;Infrastruktur för rumslig information omfattar metadata, rums- liga datamängder och rumsliga datatjänster, nätverkstjänster och nät- verksteknik, avtal om delning, åtkomst och användning, samt meka- nismer, processer och förfaranden för samordning och övervakning. Metadata är information som beskriver rumsliga datamängder och rumsliga datatjänster, så att det blir möjligt att finna, inventera och utnyttja dem. Rumsliga data är alla data med direkt eller indirekt hänvisning till en viss plats eller geografiskt område, t.ex. adresser, transportnätverk, höjd och markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Implementeringen av &lt;NOBR&gt;Inspire-direktivet&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Sverige har &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Inspire-direktivet&lt;/NOBR&gt; implementerats i en lag (SFS 2010:1767) och en förordning (SFS 2010:1770) för geografisk miljöinformation. I förordningen pekas informationsansvariga myndigheter ut för de olika teman som ingår i direktivet. Ansvaret över datadelning delas tematiskt enligt de tema som definieras inom Inspire.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/sites/horizon2020/files/H2020_SV_KI02 13413SVN.pdf, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2019-12-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="p240dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383240x1.jpg/" id="p240img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p766 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Andra &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och förordningar som är av relevans för havspolitiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;MKB-direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft41"&gt;&lt;NOBR&gt;MKB-direktivet&lt;SPAN class="ft178"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt; &lt;/SPAN&gt;om miljökonsekvensbedömningar går ut på att medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan bl.a. på grund av sin art, storlek eller lokalisering blir föremål för en be- dömning av denna påverkan innan tillstånd ges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;Implementeringen av &lt;NOBR&gt;MKB-direktivet&lt;/NOBR&gt; i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;MKB-direktivet&lt;/NOBR&gt; har implementerats i Sverige genom 6 kap. miljö- balken och miljöbedömningsförordningen (2017:966).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Takdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft11"&gt;Takdirektivet&lt;SPAN class="ft120"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;anger den högsta nivån av luftföroreningar som EU:s medlemsstater får släppa ut. De luftföroreningar som direktivet om- fattar är: svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen exklu- sive metan, ammoniak och små partiklar. Dessa kan orsaka försur- ning (t.ex. kan den kemiska sammansättningen i havet försuras), vatten- och markförorening (eutrofiering), och marknära ozon (ozon som uppstår när de fyra föroreningarna reagerar med värme och solljus). EU:s åtgärder behövs eftersom dessa föroreningar är gränsöverskridande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;Implementeringen av takdirektivet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft39"&gt;En ny luftvårdsförordning (2018:740) för genomförande av bestäm- melserna i det reviderade takdirektivet trädde i kraft 1 juli 2018. För- ordningen omfattar &lt;SPAN class="ft38"&gt;berörda myndigheters &lt;/SPAN&gt;arbete med framtagande av luftvårdsprogram, utsläppsstatistik, scenarier, miljöövervakning samt rapportering till EU som följer av direktivets bestämmelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedöm- ning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG av den 23 oktober 2001 om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="p241dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383241x1.jpg/" id="p241img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Industriutsläppsdirektivet (IED)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;För att kontrollera industriernas utsläpp har EU tagit fram en allmän ram som bygger på integrerad tillståndsgivning, Industriutsläpps- direktivet (2010/75/EU)&lt;SPAN class="ft144"&gt;76&lt;/SPAN&gt;. Detta innebär att man i tillstånden måste ta hänsyn till en anläggnings fullständiga miljöprestanda, för att und- vika att föroreningar övergår från ett medium, t.ex. luft, vatten och mark, till ett annat. Prioritet ska ges till att förebygga föroreningar genom att ingripa vid källan och säkerställa ett varsamt utnyttjande och hantering av naturresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Industriutsläppsdirektivet trädde i kraft 2013 och är en omarbet- ning av flera tidigare sektorsanpassade direktiv. Industriutsläpps- direktivet har genomförts i svensk lagstiftning bl.a. genom miljö- balken, miljöprövningsförordningen, industriutsläppsförordningen och miljötillsynsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Syftet med direktivet är att förebygga, minska och i möjligaste mån eliminera föroreningar från industriella verksamheter, i enlighet med principen om att förorenaren ska betala, principen om före- byggande åtgärder mot föroreningar och principen om bästa till- gänglig teknik. Direktivet är en ram för kontroll av viktiga industri- ella verksamheter där insatser vid källan prioriteras, liksom ett var- samt utnyttjande av naturresurserna samt att vid behov ta hänsyn till de ekonomiska omständigheterna och de lokala särdragen på den plats där den industriella verksamheten bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Industriutsläppsdirektivet är ett s.k. minimidirektiv, vilket inne- bär att medlemsländerna har rätt att införa eller behålla strängare men inte mildare krav än de som följer av direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft41"&gt;Direktivets betydelse är av betydelse även för jordbrukssektorn där uppfödare av fjäderfän och svin omfattas av direktivet, om upp- födningen är ”intensiv”, dvs. av stor omfattning.&lt;SPAN class="ft178"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Implementeringen av industriutsläppsdirektivet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Industriutsläppsdirektivet har genomförts i svensk lagstiftning genom en rad författningar. De författningar som genomför IED i Sverige är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industri- utsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Direktivets bilaga I.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="p242dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383242x1.jpg/" id="p242img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Miljöbalken (1998:808)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Industriutsläppsförordningen (2013:250)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Miljöprövningsförordningen (2013:251)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösnings- medel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förordningen (2013:255) om produktion av titandioxid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Miljötillsynsförordningen (2011:13)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälso- skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Tryckfrihetsförordning (1949:105)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Offentlighets- och sekretesslag (2009:400).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;6.14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Fritidsbåtsdirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft12"&gt;Fritidsbåtsdirektivet&lt;SPAN class="ft60"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;från 2013 uppdaterar lagstiftningen för kon- struktion och tillverkning av motor- och segelbåtar. Det syftar till att säkerställa rättvis konkurrens för dessa produkter på &lt;NOBR&gt;EU-mark-&lt;/NOBR&gt; naden genom att alla ska följa samma standarder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;I direktivet fastställs krav för tillverkare, importörer och distri- butörer av vattenfarkoster. Det bygger på lagstiftning som antogs 2003, som innehöll gränsvärden för avgasutsläpp från motorer (kol- monoxid, kolväte, kväveoxid och partiklar) och för bullernivåer. På så sätt återspeglas den tekniska utvecklingen som har lett till för- bättrad miljöprestanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritids- båtar och vattenskotrar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft9"&gt;Fritidsbåtsdirektivet anger konstruktionskategorier (A, B, C och D) för båtar. Dessa baseras på lämplighet vid navigeringsför- hållanden, som t.ex. intervall för vindstyrka och signifikant våghöjd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Alla vattenfarkoster, angivna komponenter och framdrivnings- motorer ska &lt;NOBR&gt;CE-märkas.&lt;/NOBR&gt; Märkningen visar att en produkt är förenlig med den relevanta &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;CE-märkningen&lt;/NOBR&gt; måste an- bringas på tillverkarskylten, monterad separat från vattenfarkostens identifikationsnummer. På framdrivningsmotorer ska &lt;NOBR&gt;CE-märk-&lt;/NOBR&gt; ningen anbringas på motorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Andra grundläggande krav är t.ex. att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;varje vattenfarkost ska ha ett identifikationsnummer och bära tillverkarskylten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;vattenfarkosterna ska konstrueras på ett sätt som minimerar risken för att falla överbord och som gör det lätt att ta sig ombord igen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;föraren ska ha god sikt 360 grader runt om under normala an- vändningsförhållanden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;en skriftlig användarhandbok ska följa med varje vattenfarkost för att de ska kunna användas säkert,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;vattenfarkosten ska ha tillräcklig struktur, stabilitet och flytkraft i enlighet med dess konstruktionskategori,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;alla utombordsmotorer med rorkult ska vara utrustade med en nödstoppsanordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Implementeringen av fritidsbåtsdirektivet i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;Fritidsbåtsdirektivet har implementerats i svensk rätt genom lagen (2016:96) om fritidsbåtar och vattenskotrar. Lagen reglerar krav på fritidsbåtar, vattenskotrar och viss utrustning samt skyldigheter för olika aktörer. I lagen finns också ett antal normgivningsbemyndi- ganden som gör det möjligt att genomföra de mer detaljerade delarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="p244dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383244x1.jpg/" id="p244img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;6.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;En europeisk grön giv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft39"&gt;Den 11 december 2019 presenterade Europeiska kommissionen med- delandet om den europeiska gröna given.&lt;SPAN class="ft42"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Syftet med den gröna given är att ställa om EU:s politik till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig eko- nomi med nettonollutsläpp 2050 och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. Den ska också skydda, bevara och förbättra EU:s naturkapital och skydda allmänhetens hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Meddelandet är en första färdplan för de centrala politiska strategier och åtgärder som krävs för att den europeiska gröna given ska bli verklighet. En rad lagstiftningsförslag och strategier kommer att följa de närmaste åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft10"&gt;För att genomföra den europeiska gröna given finns det ett behov att ställa om politiken för energi, ekonomi, industri, produktion, konsumtion, storskalig infrastruktur, transporter, livsmedel, jord- bruk, byggverksamhet, skatter och socialpolitik. För att nå &lt;NOBR&gt;miljö-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;klimat-,&lt;/NOBR&gt; och energimålen vill kommissionen sätta högre värde på skydd och återställande av naturliga ekosystem, hållbar resursan- vändning och förbättringar av människors hälsa. Den gröna given är en integrerad del av kommissionens strategi för att genomföra Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling.&lt;SPAN class="ft46"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Meddelande innehåller ett antal övergripande centrala strategier och åtgärder bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Skärpning av EU:s klimatmål för 2030 och 2050.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ren, prisvärd och säker energiförsörjning, där &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommis-&lt;/NOBR&gt; sionen avser lägga fram en strategi för vindkraft till havs 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ren industri och cirkulär ekonomi, där &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; tänker även följa upp 2018 års plaststrategi och bl.a. fokusera på åtgärder mot avsiktligt tillsatta mikroplaster och oavsiktliga utsläpp av plast från exempelvis textilier och däckslitage. Kommissionen anser även att EU bör sluta att exportera avfall utanför EU och kommer att se över bestämmelserna om avfallstransporter och olaglig export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén, Den europeiska gröna given, COM(2019)640 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Regeringskansliet, Faktapromemoria 2019/20:FPM13, Meddelande om en europeisk grön giv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td166"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;EU och havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p777 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Hållbar och smart mobilitet där kommissionen tänker föreslå att EU:s handel med utsläppsrätter utvidgas till sjöfarten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem där kommissionen avser lägga fram en strategi – från jord till bord som täcker alla länkar i livsmedelskedjan och ska bana väg för en mer hållbar livsmedelspolitik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Bevarande och återställande av ekosystem och biologisk mång- falden där &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; bl.a. vill att EU intar en nyckelroll i förhandlingarna om bevarande och återställande av ekosystem och biologisk mångfald. Senast i mars 2020 avser kommissionen lägga fram en strategi för biologisk mångfald, som ska följas upp med särskilda åtgärder under 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Nollföroreningsvision för en giftfri miljö, där kommissionen avser anta nollföroreningsplaner för luft, vatten och mark under 2021. Inom ramen för strategin från jord till bord är det tänkt att föroreningarna från övergödning ska minska. Kommissionen vill därtill föreslå nya åtgärder för att ta itu med föroreningar i dag- vattnet, exempelvis i relation till mikroplaster och kemikalier, in- klusive läkemedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Miljöanpassa medlemsstaternas budgetar och rätt prissignaler. kommissionen vill samarbeta med medlemsstaterna för att granska och jämföra metoder för grön budgetering. På nationell nivå vill kommissionen att den gröna given ska skapa förutsättningar för omfattande skattereformer och att subventioner för fossila bräns- len tas bort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="p247dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383247x1.jpg/" id="p247img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p780 ft173"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Vikten av internationellt samarbete i havsmiljöarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Principen om det fria havet är grundläggande för den internationella havsrättsliga regleringen som främst ligger inom &lt;NOBR&gt;FN-systemet.&lt;/NOBR&gt; Prin- cipen innebär att ingen nation har rätt att göra anspråk på suveränitet över det fria havet, utan suveräniteten begränsas till att omfatta en kustremsa, territorialhavet, och fartyg som för landets flagga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Det var först efter andra världskriget som ett internationellt regelverk utvecklades inom FN som innebar att kuststaterna fick ökat inflytande över hur angränsande hav nyttjas. Territorialgrän- serna, och därmed den nationella rådigheten, har efter hand flyttats längre ut i havet och möjligheten för länder att inrätta en ekonomisk zon har tillkommit. Utvecklingen av det internationella regelverket har successivt inneburit en ökad rätt att bestämma över nyttjandet och bevarandet av naturresurserna i den ekonomiska zonen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;De internationella styrmedel som olika internationella aktörer och samfund beslutar är olika i sin karaktär när det gäller hur bind- ande de kan anses vara för nationalstaterna. Utöver EU finns det inget internationellt organ som Sverige har lämnat beslutandemakt till på motsvarande sätt. Trycket från ett internationellt samfund ska ändå inte underskattas när det kommer till länders benägenhet att efterleva gemensamt upprättade överenskommelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft41"&gt;När det gäller de havsregionala styrmedlen Helsingforskonven- tionen för Östersjön, Helcom, och Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten, Ospar, råder inga skarpa gränser mellan dem och EU:s regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2010:91, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Planering på djupet&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Havsplaneringsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft20"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="p248dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383248x1.jpg/" id="p248img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft11"&gt;Sverige är part i alla viktiga regionala och globala konventioner som har betydelse för skyddet av havsområdena i Östersjön och Nordsjön. I det följande redogörs för de konventioner och avtal som är av central betydelse för svenskt havsmiljöarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;FN-systemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft9"&gt;Havsfrågorna är globala till sin natur. FN har därför fått en viktig roll att reglera verksamheter till havs som sjöfart, fiske och mineral- utvinning samt att sätta ramarna för skydd och förvaltning av gemen- samma marina resurser. I avsnittet redovisas de församlingar, pro- gram, samt fackorgan inom &lt;NOBR&gt;FN-systemet&lt;/NOBR&gt; som är viktiga för arbetet med havet. Konventioner inom &lt;NOBR&gt;FN-systemet&lt;/NOBR&gt; med relevans för havet redovisas under avsnitt 7.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;FN:s generalförsamling och FN:s generalsekreterare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;FN:s havsrättskonvention som reglerar verksamheter till havs och bevarande och förvaltning av marina resurser sorterar direkt under FN:s generalsekreterare som ansvarar för sammankallande av parts- möten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Generalförsamlingen beslutar varje år om två resolutioner om genomförande av havsrättskonventionen samt stakar ut riktningen för FN:s verksamhet på havsområdet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;År 1999 beslutade general- församlingen att etablera en &lt;SPAN class="ft56"&gt;informell årlig konsultationsprocess &lt;/SPAN&gt;kopp- lad till havsrättskonventionen för att bistå med tematiskt underlag, särskilt vad gäller nya frågor, till de årliga resolutionerna.&lt;SPAN class="ft46"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;General- församlingen beslutade 2002 om att etablera en s.k. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Regular Process&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;för att regelbundet göra en bedömning av havens miljöstatus inklu- sive ekonomiska och sociala aspekter och rapportera resultatet till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Generalförsamlingen fattar årligen beslut om ”Resolutions on Oceans and the Law of the sea” samt ”Resolution Sustainable Fisheries, Including through the 1995 Agreement for the Implementation of the Provisions of the UNCLOS of 10 December 1982 Relating to the Conservation and Management of Straddling Fish Stocks and Highly Migratory Fish Stocks, and Related Instruments.”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;United Nations &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Open-ended&lt;/NOBR&gt; Informal Consultative Process on Oceans and the law of the Sea.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Regular Process for Global Reporting and Assessment of the State of the Marine Environ- ment, including Socioeconomic Aspect.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="p249dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383249x1.jpg/" id="p249img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;generalförsamlingen.&lt;SPAN class="ft144"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Den andra rapporteringen är planerad till sent 2020. Generalförsamlingen beslutade 2017 genom resolutionen för havet att etablera &lt;SPAN class="ft40"&gt;FN:s årtionde för havsforskning &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; (se vidare nedan).&lt;SPAN class="ft144"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;FN:s generalsekreterare utsåg även 2017 ett särskilt sände- bud för havet med ansvar för att bidra till att nå hållbarhetsmål 14 för havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Generalförsamlingen beslutade 2015, genom en särskild resolution, att ett implementeringsavtal om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion &lt;NOBR&gt;(BBNJ-processen)&lt;/NOBR&gt; ska förhandlas fram inom havsrättskonventionen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Under 2017 tog församlingen ytterligare ett steg på vägen och beslutade att en mellanstatlig konferens skulle hållas för att behandla ett förslag om ett rättsligt bindande instrument att lägga fram till generalförsamlingen hösten 2020, men arbetet är försenat.&lt;SPAN class="ft46"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Instru- mentet ska bl.a. omfatta fördelning av nytta av marina genetiska resurser, områdesbaserade förvaltningsåtgärder, bl.a. marina skydds- områden, miljökonsekvensbeskrivningar samt kapacitetsuppbyggnad och överföring av marin teknik.&lt;SPAN class="ft46"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Sveriges arbete i FN&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Sverige har, särskilt genom värdskapet för FN:s havskonferens till- sammans med Fiji 2017, tagit en aktiv roll i FN:s generalförsamling i havsfrågor. Regeringen har gett särskilt finansiellt stöd för att FN:s sändebud för haven ska kunna bistå genomförande av de frivilliga åtaganden som länder, organisationer och näringslivet rapporterade vid havskonferensen. Sverige (genom miljö- och klimatministern) är tillsammans med FN:s sändebud för haven, &lt;NOBR&gt;co-chairs&lt;/NOBR&gt; för &lt;SPAN class="ft56"&gt;Friends of Ocean Actions &lt;/SPAN&gt;som har till syfte att stärka det globala åtgärdsarbetet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Regeringen deltar aktivt i förhandlingarna om ett nytt tillämp- ningsavtal om biologisk mångfald till havsrättskonventionen. Här bedrivs dock förhandlingarna genom &lt;NOBR&gt;EU-koordinering.&lt;/NOBR&gt; Generalför-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="http://www.un.org/depts/los/global_reporting/Background_to_the_Regular_Process.pdf"&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;www.un.org/depts/los/global_reporting/Background_to_the_Regular_Process.pdf, &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;UNGA Resolution 72/73 paragraf &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;292–295.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;UNGA Resolution 69/292.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;UNGA Resolution 72/249.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Regeringen 2017, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Fakta-PM&lt;/NOBR&gt; om &lt;NOBR&gt;EU-förslag&lt;/NOBR&gt; 2017/18:FPM50 KOM (2017) 812, Förhand- lingsmandat för avtal om skydd av marin biologisk mångfald (BBNJ).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.weforum.org/friends-of-ocean-action/who-we-are"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;www.weforum.org/friends-of-ocean-action/who-we-are,&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.weforum.org/friends-of-ocean-action/who-we-are"&gt; &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="p250dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383250x1.jpg/" id="p250img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;samlingens förhandlingar om de två årliga resolutionerna om havet genomförs också via EU:s koordinering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Sverige har genom Havs- och vattenmyndigheten deltagit aktivt vid den informella konsultationsprocessen sedan 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft16"&gt;Ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Det ekonomiska och sociala rådet, som är ett av FN:s sex huvud- organ, har fått ett särskilt ansvar för att följa upp och genomföra Agenda 2030. Rådet ansvarar och står värd för det årliga högnivå- mötet som följer upp och diskuterar vidare åtgärder och insatser för att genomföra hållbarhetsagendan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;FN:s miljöprogram och FN:s miljöförsamling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;FN:s miljöprogram (Unep) etablerades 1972. I samband med FN:s konferens om hållbar utveckling i Brasilien 2012 (Rio + 20) instif- tades FN:s miljöförsamling Unea (United Nations Environment Assembly), som är Uneps högsta beslutande organ och samman- kallas vartannat år. Vid Rio + 20 infördes även universellt medlem- skap i Unep. Unea fattar beslut i form av &lt;SPAN class="ft56"&gt;ministerdeklarationer, resolutioner och &lt;/SPAN&gt;bindande &lt;SPAN class="ft56"&gt;beslut. &lt;/SPAN&gt;Besluten rör främst Uneps budget och hantering av fonder. Resolutionerna är rekommendationer inom miljöområdet som ska bidra till att nå de globala hållbarhetsmålen. Unea har beslutat om flera resolutioner som direkt eller indirekt berör havsområdet som t.ex. marint skräp, landbaserade föroreningar, korallrev, mangroveskogar, farliga ämnen och avfall.&lt;SPAN class="ft46"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Sveriges arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft39"&gt;Sverige är en av de största bidragsgivarna till Unep och även till FN:s miljöfond. Regeringen antog en ny &lt;NOBR&gt;Unep-strategi&lt;/NOBR&gt; 2019 där bl.a. hav, kust och vatten, pekas ut som ett av fyra prioriterade områden. Även de tre andra av regeringen prioriterade områdena; biologisk mång-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;http://web.unep.org/environmentassembly/un-environment-assembly-and-governing-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; council, &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="p251dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383251x1.jpg/" id="p251img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;fald, klimat och luft samt avfall och kemikalier, är av betydelse för havsmiljön.&lt;SPAN class="ft120"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Sverige har deltagit i expertgruppen för marint skräp och mikroplast för att skapa ett globalt och enhetligt ramverk för arbetet med marint skräp.&lt;SPAN class="ft120"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Internationella sjöfartsorganisationen (IMO)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Internationella sjöfartsorganisationen eller International Maritime Organisation (IMO), är FN:s organisation för sjöfart. IMO grun- dades 1958 och Sverige anslöt 1959. Det övergripande målet för IMO är att arbeta för säkra och effektiva transporter på rena hav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;IMO består av en församling, ett råd och fem kommittéer. Den ursprungliga kommitteen är The Maritime Safety Committee, men merparten av miljöfrågorna hanteras i Marine Environment Protec- tion Committee (MEPC) som etablerades 1973. MEPC möts en gång per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Inom IMO har flera konventioner beslutats för sjöfartens säker- het och miljö (se nedan). Närmare hälften av styrmedlen i dessa kon- ventioner har någon form av miljöanknytning.&lt;SPAN class="ft120"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Det enda &lt;NOBR&gt;FN-organ&lt;/NOBR&gt; som ligger i Sverige är World Maritime University som etablerades av IMO i Malmö 1983. Universitetet ska stärka forskning och utbildning inom sjöfartsområdet bland utveck- lingsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Sveriges arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;Sverige är en aktiv part i IMO och i MEPC. Transportstyrelsen är ansvarig myndighet. (För närmare information om Sveriges arbete inom IMO:s konventioner se nedan.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Regeringskansliet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2019-12-15,&lt;/NOBR&gt; Strategi för Sveriges samarbete med FN:s miljöprogram (Unep), perioden &lt;NOBR&gt;2020–2023.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Progress in the Work of the Ad Hoc &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Open-Ended&lt;/NOBR&gt; Expert Group on Marine Litter and Microplastics Established by Resolution 3/7. UNEP/EA.4/12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;IMO and the environment. Leaflet, s. 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="p252dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383252x1.jpg/" id="p252img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;FAO är FN:s fackorgan för livsmedelssäkerhet, jordbruk, lands- bygdsutveckling, fiske och skogsbruk. FAO:s övergripande mål är att arbeta för att minska svält och fattigdom i världen. FAO har en viktig roll i den globala fiskepolitiken. Av FAO:s 194 medlemsländer har 170 antagit en uppförandekod för ansvarsfullt fiske.&lt;SPAN class="ft46"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Koden är en global överenskommelse i flera övergripande frågor som rör fiske- och vattenbruksindustrin och bidrar till genomförande av det särskilda genomförandeavtalet för fiske under FN:s havsrättskonvention.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Sveriges arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;Sverige är en aktiv part i FAO. Både Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten deltar aktivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Unesco&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Orga- nization) är FN:s fackorgan för utbildning, vetenskap och kultur. Unesco har antagit flera konventioner, främst inom kulturområdet, men där några även är av betydelse för havsmiljön som t.ex. &lt;SPAN class="ft47"&gt;världs- arvskonventionen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Unescos biosfärprogram &lt;SPAN class="ft56"&gt;Man and the Biosphere &lt;/SPAN&gt;(MAB) är ett mellanstatligt program för att på vetenskaplig grund förbättra rela- tionen mellan människan och hennes livsmiljö i ett globalt perspek- tiv. Programmet startade 1971 och är ett tvärvetenskapligt forsknings- program där naturvetenskap och samhällsvetenskap förenas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Inom Unesco finns även den &lt;/SPAN&gt;mellanstatliga oceanografiska kom- missionen &lt;SPAN class="ft10"&gt;(Intergovernmental Oceanographic Commission, IOC) som etablerades 1960. IOC är det enda kompetenta organet för marin forskning inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;FN-systemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; IOC inrymmer &lt;/SPAN&gt;Global Ocean Observation System &lt;SPAN class="ft10"&gt;(GOOS) som är ett nätverk av observations- stationer för insamling av data. Data som samlas in utgör bl.a. under- lag för att främja havsforskning internationellt och därmed för att öka kunskaperna om världshavens roll för jordens klimat, havens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;FAO 1995, Code of Conduct for Responsible Fisheries.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="p253dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383253x1.jpg/" id="p253img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;resurser och kusternas problem, samt för att göra förutsägelser för hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;IOC har även fått ansvaret att samordna &lt;SPAN class="ft56"&gt;FN:s årtionde för havs- forskning &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2030.&lt;SPAN class="ft46"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; &lt;/SPAN&gt;Syftet med programmet är att utveckla ett ramverk för kunskap om havet och havsforskning för att stödja ländernas arbete med att nå hållbarhetsmålen i Agenda 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;IOC-Unesco&lt;/NOBR&gt; har sedan mitten på &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; även haft ett särskilt program för att stödja havsplanering och arbetat fram vägledningar och kapacitetsstöd, särskilt till utvecklingsländer.&lt;SPAN class="ft120"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Slutligen har IOC arbetat aktivt med att utveckla kunskap och undervisningsmaterial för marin pedagogik (Ocean Literacy).&lt;SPAN class="ft120"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Sveriges arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Svenska Unescorådet &lt;/SPAN&gt;är Sveriges nationalkommission för Unesco och ger råd till regeringen om Unescos verksamhet och informerar om Unesco i Sverige. Sverige är invald i styrelsen för biosfärspro- grammet mellan &lt;NOBR&gt;2017–2020.&lt;/NOBR&gt; I Sverige finns det sju biosfärområden, däribland Blekinge Arkipelag som till stor del är ett marint biosfärs- område. Det pågår även ett projekt i Östersjöregionen ”Biosphere for the Baltic” för att främja Östersjöns miljö och kultur, samt att visa på vilket sätt biosfärsområden bidrar till Agenda 2030.&lt;SPAN class="ft46"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;I samband med FN:s havskonferens 2017 har Sverige fått ett större engagemang i &lt;NOBR&gt;IOC-Unesco:s&lt;/NOBR&gt; olika program. Regeringen har bidragit ekonomiskt till IOC:s arbete med havsplanering och marin pedagogik. Havs- och vattenmyndigheten har även bidragit med havs- planeringskompetens vid olika internationella konferenser. Sverige har även en plats i styrelsen för planeringen av FN:s årtionde för havsforskning. SMHI är ansvarig nationell myndighet för IOC.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;UNGA Resolution 72/73 paragraf &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;292–295.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;http://msp.ioc-unesco.org/about/msp-at-unesco/,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="https://oceanliteracy.unesco.org/"&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;https://oceanliteracy.unesco.org/, &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.unesco.se/biosphere-for-baltic-handlar-om-att-visa-pa-vilket-satt-biosfaromradena-bidrar-till-agenda-2030-anna-sarnblad-biosphere-for-baltic/"&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;www.unesco.se/biosphere-for-baltic-handlar-om-att-visa-pa-vilket-satt-biosfaromradena-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.unesco.se/biosphere-for-baltic-handlar-om-att-visa-pa-vilket-satt-biosfaromradena-bidrar-till-agenda-2030-anna-sarnblad-biosphere-for-baltic/"&gt; &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.unesco.se/biosphere-for-baltic-handlar-om-att-visa-pa-vilket-satt-biosfaromradena-bidrar-till-agenda-2030-anna-sarnblad-biosphere-for-baltic/"&gt;bidrar-till-agenda-2030-anna-sarnblad-biosphere-for-baltic/,&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.unesco.se/biosphere-for-baltic-handlar-om-att-visa-pa-vilket-satt-biosfaromradena-bidrar-till-agenda-2030-anna-sarnblad-biosphere-for-baltic/"&gt; &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="p254dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383254x1.jpg/" id="p254img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Agenda 2030&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 globala mål för håll- bar utveckling antogs vid FN:s toppmöte den 25 september 2015. Agendan och de globala målen syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jäm- ställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den eko- nomiska, den sociala och den miljömässiga.&lt;SPAN class="ft46"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Agenda 2030 beskrivs ingående i kapitlet om Agenda 2030 och mål 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;FN konventioner – ett urval&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Det finns en rad internationella konventioner som i olika stor ut- sträckning påverkar Sveriges nationella rådighet i havsmiljöarbetet och havspolitiken. Vissa konventioner är generella och omfattar stora delar på en övergripande nivå medan andra är smala och spe- cialiserade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Det finns en uppsjö av varianter för hur man tar konventioner vidare nationellt. Det finns därtill lika många analyser om vilka sätt som är mest effektiva. För att få ut mesta möjliga av en internationell konvention kan regelverket behöva situationsanpassas. Samtidigt bidrar floran av olika sätt att inkorporera konventioner i den svenska rätten till ett oöverskådligt nät av styrmedel och effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Nedan följer en beskrivning av några internationella konven- tioner som i olika stor utsträckning fungerar som styrmedel för svenska aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;FN:s havsrättskonvention&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;I havsrättskonventionen, eller Förenta Nationernas havsrättskon- vention, Unclos,&lt;SPAN class="ft120"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;finns havsrättsfrågorna samlade i ett politiskt av- tal. Konventionen började förhandlas 1956 men undertecknades först 1982 och trädde i kraft 1994.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Svensk översättning av FN:s Transforming our world: The 2030 agenda for sustainable deve- lopment, Medel för genomförande, p. 47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;United Nations Convention of the Law of the Seas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="p255dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383255x1.jpg/" id="p255img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;I väsentliga delar fastställdes genom konventionen de regler som sedan tidigare var internationell sedvanerätt som t.ex. &lt;SPAN class="ft47"&gt;The freedom of the seas &lt;/SPAN&gt;från &lt;NOBR&gt;1700-talet.&lt;/NOBR&gt; Det innebär att många av de regler som finns i konventionen också omfattar och i praktiken följs av stater som inte har ratificerat den.&lt;SPAN class="ft120"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Havsrättskonventionen reglerar hur världens länder ska dela upp världshavet och dess resurser. Det innebär vattenpelaren, konti- nentalsockeln och havsbottnen in till baslinjen, med alla aspekter på ländernas juridiska och ekonomiska rättigheter samt nyttjande och skydd. Besluten tas på ett årligt återkommande partsmöte under led- ning av FN:s generalsekreterare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Konventionen togs fram för att FN:s medlemsstater såg ett behov av att inom ramen för en gemensam konvention reglera marina resur- ser och användningen av haven, och därmed etablera ett stabilt och förutsägbart regelverk. Konventionen är ett juridiskt ramverk för flera andra konventioner och avtal samt ger stöd till det havsregio- nala samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Enligt konventionen omfattar en kuststats suveränitet utöver dess landterritorium också inre vatten och när det är fråga om en arkipe- lagstat, även dess arkipelagvatten och ett angränsande havsområde som benämns territorialhavet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Alla staters fartyg, vare sig staterna är kuststater eller inte, ska enligt konventionen ha rätt till s.k. oskadlig genomfart av annan stats territorialhav.&lt;SPAN class="ft120"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Utanför territorialhavet finns den s.k. ekonomiska zonen. I den ekonomiska zonen gäller särskilda rättigheter och skyldigheter för kuststaten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Det fria havet är vattenområden som inte hör till den ekonomiska zonen, territorialhavet eller inre vatten. Det fria havet är öppet för alla stater, vare sig de är kuststater eller stater utan kust. Det fria havets frihet omfattar bl.a. frihet till sjöfart, frihet till överflygning, frihet till fiske och frihet till vetenskaplig forskning. Det fria havet ska vara förbehållet för fredliga ändamål. Ingen stat kan göra giltiga anspråk på suveränitet över någon del av det fria havet. Varje stat har rätt att låta fartyg, som för dess flagg, segla på det fria havet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;www.havochvatten.se, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2019-12-02.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Artikel 2 Havsrättskonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Artikel 17 Havsrättskonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Artikel 87 Havsrättskonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="p256dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383256x1.jpg/" id="p256img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;Med territoriell jurisdiktion menas att staten har jurisdiktion över det egna territoriet. Flaggstatsjurisdiktion innebär att en stat har juris- diktion över fartyg eller luftfartyg som är registrerade i den staten.&lt;SPAN class="ft46"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Havsrättskonventionen har kompletterats med två genomförande- avtal. Det första avtalet reglerar vissa frågor om djuphavsgruvdrift, och trädde i kraft 1996.&lt;SPAN class="ft120"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;För tillståndsgivning till djuphavsgruvdrift ansvarar det mellanstatliga organet &lt;SPAN class="ft47"&gt;International Seabed Authority &lt;/SPAN&gt;(ISA). Det andra avtalet reglerar skydd av långvandrande fiskbestånd (Fish stock agreement) och trädde i kraft 2001.&lt;SPAN class="ft120"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Avtalet är grunden för reglering av vissa fiskbestånd i de regionala fiskeförvaltnings- organisationerna (Regional Fisheries Management Organisations, RFMO:s).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Konventionen innebar dessutom att en för medlemsstaterna bin- dande havsrättslig tvistlösningsmekanism upprättades genom havs- rättstribunalen. Havsrättstribunalen bidrar till fredliga lösningar av konflikter och utvecklar havsrätten genom rättspraxis.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Även FN:s kommission om avgränsningen av kontinentalsockeln har inrättats inom ramen för Unclos. Kommissionen fattar beslut om staters ansökan om avgränsning av den utökade kontinentalsockeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Utöver detta pågår förhandlingar om ett implementeringsavtal om bevarande och hållbar användning av biologisk mångfald i om- råden utanför nationell jurisdiktion &lt;NOBR&gt;(BBNJ-processen)&lt;/NOBR&gt; (se ovan).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;Staternas skyldighet att skydda och bevara den marina miljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Staterna är enligt havsrättskonventionen skyldiga att skydda och bevara den marina miljön och ska vidta de åtgärder som krävs och som är förenliga med konventionen för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar av den marina miljön från alla slags källor. Staterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll bedrivs på ett sådant sätt att de inte genom föroreningar förorsakar skada för andra stater och deras miljö, och att föroreningar till följd av olyckor eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Utförligare redogörelse finns i prop. 2005/06:209.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Agreement relating to the implementation of Part XI of the United Nations Convention on the Law of the Sea of 10 December 1982.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;The United Nations Agreement for the Implementation of the Provisions of the United Nations Convention on the Law of the Sea of 10 December 1982 relating to the Conservation and Management of Straddling Fish Stocks and Highly Migratory Fish Stocks (in force as from 11 December 2001).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="p257dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383257x1.jpg/" id="p257img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;verksamheter under deras jurisdiktion eller kontroll inte sprids bort- om de områden över vilka de utövar suveräna rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft11"&gt;Staterna har skyldighet att lagstifta för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar av den marina miljön. En särskild ord- ning gäller beträffande förorening från fartyg. Staterna ska därvid, genom IMO eller vid en allmän diplomatkonferens, fastställa inter- nationella regler om förorening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Sveriges implementering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Sverige undertecknade havsrättskonventionen 1982 och ratificerade den 1996.&lt;SPAN class="ft120"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Konventionen har införlivats i svensk rätt genom lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon samt genom ändringar i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg och i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Konventionen om biologisk mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Konventionen om biologisk mångfald (CBD) undertecknades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992, och trädde i kraft 1993 då även Sverige undertecknade den.&lt;SPAN class="ft120"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Beslut fattas vid kon- ventionens partsmöten vartannat år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft11"&gt;Målet för arbetet inom konventionen är bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald samt att nyttan som uppstår vid användandet av genetiska resurser ska fördelas rättvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;År 2010 antog världens länder en strategisk plan för biologisk mångfald för perioden &lt;NOBR&gt;2011–2020.&lt;/NOBR&gt; Den strategiska planens övergrip- ande mål är att stoppa förlusten av biologisk mångfald samt att säkra resilienta ekosystem och ekosystemtjänster. Planen innehåller 20 del- mål som kallas Aichimålen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Målen handlar om att minska den direkta påverkan och förbättra situationen för biologisk mångfald och att öka nyttan av ekosystemtjänster för alla. Beslutet uppmanar samtliga parter i CBD att genomföra den strategiska planen bl.a. genom att uppdatera regionala och nationella strategier och mål i linje med pla- nens övergripande målsättningar och Aichimålen. Alla parter ska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;SÖ 2000:1 Förenta nationernas havsrättskonvention Montego Bay den 10 december 1982 och avtalet om genomförande av Del XI i denna konvention New York den 28 juli 1994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;www.naturvardsverket.se/cbd, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;CBD COP 10 Decision X/2. Strategic Plan for Biodiversity &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011–2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="p258dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383258x1.jpg/" id="p258img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;även rapportera underlag till CBD till en global utvärdering av arbetet med biologisk mångfald inom konventionen (Global Biodiversity Outlook).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;FN:s forskarpanel för biologisk mångfald, IPBES, kom med sin första rapport 2019.&lt;SPAN class="ft120"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Rapporten visar att bara tre av de tjugo Aichi- målen sannolikt nås till 2020. Det pågår ett arbete inom CBD med att ta fram ett nytt ramverk med nya mål, som planeras att antas vid partsmötet 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;CBD har ett arbetsprogram för kustnära- och marin biodiver- sitet. Programmet innehåller särskilda rekommendationer för part- ernas och andra regionala och internationella organisationers arbete för marint skräp, undervattensljud, skydd av sårbara arter i kallvatten och havsplanering. Den mest omfattande delen av det marina pro- grammet är identifiering av ekologiskt och biologiskt signifikanta om- råden, s.k. &lt;NOBR&gt;EBSA-områden.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EBSA-områden&lt;/NOBR&gt; pekas som regel ut genom havsregionala workshops och rapporteras till CBD för havsområden både inom och bortom nationell jurisdiktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Sveriges arbete med konventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;I Sverige införlivade regeringen CBD:s strategiska plan och Aichi- målen 2014 i arbetet med miljömålen genom En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.&lt;SPAN class="ft120"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Där finns bl.a. flera etapp- mål som bidrar till att nå Aicihimålen. Bl.a. beslutade regeringen om ett etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden som direkt avser att genomföra Aichimål 11 om skydd av områden. Sverige rapporterade underlag till CBD:s fjärde utvärdering 2014&lt;SPAN class="ft120"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;och 2019 till den femteutvärderingen som publi- cerades 2020.&lt;SPAN class="ft120"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Helcom anordnade en &lt;NOBR&gt;EBSA-workshop&lt;/NOBR&gt; 2017 där Sverige genom Havs- och vattenmyndigheten var med och identifierade EBSA- områden i Östersjön. Helcom rapporterade dessa till CBD 2018 och CBD:s partsmöte 2019 beslutade att inkludera &lt;NOBR&gt;EBSA-områdena&lt;/NOBR&gt; i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;IPBES 2019, Summary for policymakers of the global assessment report on biodiversity and ecosystem services of the Intergovernmental &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Science-Policy&lt;/NOBR&gt; Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Prop. 2013/14:141, &lt;/SPAN&gt;En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster&lt;SPAN class="ft50"&gt;, bet. 2013/14:MJU27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Sveriges femte nationalrapport till CBD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Sveriges sjätte nationalrapport till CBD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="p259dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383259x1.jpg/" id="p259img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EBSA-databasen.&lt;/NOBR&gt; Arbetet med att identifiera &lt;NOBR&gt;EBSA-områden&lt;/NOBR&gt; pågår inom Ospar och Sverige var värd för en Ospar &lt;NOBR&gt;EBSA-workshop&lt;/NOBR&gt; 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Det vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystem- tjänster är ett rådgivande organ på Naturvårdsverket som ska bidra med kunskap i det internationella arbetet inom ramen för den mellan- statliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, och vara rådgivande till berörda myndigheter, som t.ex. Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Sida och Skogsstyrelsen i deras arbete med anledning av CBD.&lt;SPAN class="ft144"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket har även ansvar för att sammanställa underlag till de nationella rapporteringarna, men med stöd av Havs- och vattenmyndigheten vad gäller frågor om havs- miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft12"&gt;Sverige är ordförande för CBD:s implementeringskommitté&lt;SPAN class="ft60"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018–2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Klimatkonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Klimatkonventionen undertecknades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 och trädde i kraft 1994. Beslut fattas på årliga partsmöten. Klimatkonventionen är en global kon- vention med åtgärder för att förhindra klimatförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Till konventionen hör Parisavtalet, som beslutades i december 2015 och som trädde i kraft i november 2016. I princip har världens samtliga länder skrivit under Parisavtalet som förtydligar och kon- kretiserar klimatkonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Det viktigaste målet i Parisavtalet är att länderna ska hålla den glo- bala uppvärmningen under två grader, men helst under 1,5 grader. Dessutom har länderna lovat att efter hand öka sina ambitioner. Vart femte år genomförs en avstämning för att se om ländernas gemen- samma ambition är tillräcklig för att nå Parisavtalets mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Klimatkonventionen inkluderar en artikel som berör havet. Artikel 4.1 d):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Subsidiary Body on Implementation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="p260dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383260x1.jpg/" id="p260img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p794 ft147"&gt;Promote sustainable management, and promote and cooperate in the conservation and enhancement, as appropriate, of sinks and reservoirs of all greenhouse gases not controlled by the Montreal Protocol, in- cluding biomass, forests and oceans as well as other terrestrial, coastal and marine ecosystems.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft11"&gt;Arbetet inom ramen för konventionen har tidigare inte haft särskilt fokus på havets betydelse. Detta håller dock på att ändras genom flera globala initiativ som syftar till att stärka fokus på havet i klimat- förhandlingarna. Läs mer i kapitlet Havsmiljön är viktigt för att hejda klimatförändringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft188"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;Konventioner under Internationella sjöfartsorganisationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft16"&gt;Konventionen för förhindrande av förorening från fartyg (MARPOL)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft11"&gt;På miljöområdet är IMO:s internationella konvention om förhind- rande av havsföroreningar från fartyg, MARPOL, central. Konven- tionen undertecknades 1973, men trädde i kraft 1983.&lt;SPAN class="ft120"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Konventionen innehåller grundläggande principer och allmänna skyldigheter, men även mer detaljerade regler i konventionens sex bilagor som bl.a. han- terar oljespill, utsläpp av kemikalier, toalettavfall och sopor liksom utsläpp till luft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;MARPOL:s bilaga I ger stöd för IMO att besluta om s.k. PSSA- områden (Particular Sensitive Sea Areas). Inom ett &lt;NOBR&gt;PSSA-område&lt;/NOBR&gt; kan specifika regler införas, antingen för att området är svårnavigerat eller för att det är särskilt ekologiskt känsligt. Andra åtgärder kan vara striktare tillämpning av krav på utsläpp och krav på utrustning eller införande av trafikövervakning. Totalt finns 14 &lt;NOBR&gt;PSSA-områden&lt;/NOBR&gt; varav Östersjön är ett.&lt;SPAN class="ft144"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;MARPOL:s bilaga VI reglerar utsläpp till luft och inkluderar möj- ligheten att utse särskilda utsläppskontrollområden bl.a. för svavel och kväve. Det är med stöd av denna bilaga som svavelkontrollom- råden och kvävekontrollområden, s.k. SECA- respektive &lt;NOBR&gt;NECA-om-&lt;/NOBR&gt; råden, har etablerats regionalt i Östersjön och Nordsjön. Regleringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;SÖ 1980:7, 1978 års protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;MARPOL-protokollet,&lt;/NOBR&gt; London den 17 februari 1978.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Miljo-och-halsa/Sarskilt-kansliga-havsomraden/,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="p261dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383261x1.jpg/" id="p261img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;i MARPOL som berör sjöfarten beskrivs mer ingående i kapitlet om Sjöfarten och havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft11"&gt;Sverige ratificerade konventionen 1980 och har implementerat samtliga sex bilagor, bl.a. genom lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg och förordningen (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg. Transportstyrelsen är ansvarig myn- dighet med föreskriftsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;SOLAS-konventionen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Den internationella konventionen om säkerhet för människoliv till sjöss SOLAS (Safety of Life at Sea) antogs 1974. Sverige har ratifi- cerat konventionen. SOLAS innehåller bestämmelser om hur fartyg ska vara konstruerade för att vara så säkra som möjligt och omfattar allt från brandskydd till stabilitet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Barlastvattenkonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Den internationella konventionen om kontroll och hantering av far- tygs barlastvatten och sediment (Barlastkonventionen) antogs 2004 vid ett partsmöte inom IMO och trädde i kraft 2017.&lt;SPAN class="ft46"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Barlastvatten- konventionen syftar till att förhindra spridning av främmande arter. Konventionen ställer krav på att barlastvattnet ska behandlas och gränsvärden för hur mycket levande organismer som får släppas ut kommer att införas successivt. Enligt konventionen måste fartygen ha ett barlastvattencertifikat, en barlastvattenhanteringsplan och en barlastvattendagbok. Konventionen ställer även upp regler för inom vilka havsområden barlastvatten kan skiftas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Sverige anslöt sig till Barlastvattenkonventionen 2009. Konven- tionen har införts i svensk lagstiftning genom barlastvattenlagen (2009:1165) och barlastvattenförordningen (SFS 2017:74). Transport- styrelsen är ansvarig myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SOU 2010:91, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Planering på djupet&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Havsplaneringsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SÖ 2009:34, Internationell konvention om kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="p262dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383262x1.jpg/" id="p262img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p798 ft16"&gt;Hong &lt;NOBR&gt;Kong-konventionen&lt;/NOBR&gt; om säker och miljöriktig fartygsåtervinning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;Den internationella konventionen om säker och miljöriktig fartygs- återvinning, Hong &lt;NOBR&gt;Kong-konventionen,&lt;/NOBR&gt; antogs av IMO 2009. Kon- ventionen reglerar återvinning av fartyg och ska bidra till att städa upp verksamheten och införa minimiregler för hanteringen, bl.a. genom krav på skeppsägarna och återvinningsanläggningarna. De länder som ratificerar konventionen förbinder sig att enbart skicka större fartyg för skrotning till andra länder, dvs. länder som också har ratificerat konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Sverige har undertecknat men inte ratificerat konventionen. EU antog 2013 en förordning (1257/2013) om återvinning av fartyg som är i linje med konventionen. Denna förordning trädde i kraft 2018 och är direkt bindande för Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Londonkonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Konventionen om förhindrande av havsföroreningar till följd av dump- ning av avfall och annat material (Londonkonventionen) underteck- nades 1972. Konventionen förbjuder eller i vissa fall reglerar dumpning från fartyg, flygplan och plattformar.&lt;SPAN class="ft46"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Londonkonventionen admi- nistreras av IMO. Beslut fattas vid årliga partsmöten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Vid partsmötet 1996 antogs ett protokoll till Londonkonven- tionen som på sikt ska ersätta konventionen. Utgångspunkten för protokollet är att all dumpning av varje form av avfall eller ämne, inklusive radioaktivt material, på internationellt vatten och i parternas territorialhav är förbjuden (bortsett från nödsituationer till havs eller i luften). Protokollet förbjuder även all förbränning av avfall och andra ämnen på internationellt vatten och i parternas territorialhav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;År 2006 gjordes ett tillägg till protokollet som tillåter lagring av koldioxid under havsbotten. År 2013 beslutades ytterligare ett til- lägg som förbjuder havsgödning med vissa begränsade möjligheter till dispens. Dessutom lades grunden för reglering av s.k. geoengi- &lt;NOBR&gt;neering-aktiviteter.&lt;SPAN class="ft120"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Dumpning i juridisk mening, avser att göra sig av med något genom att dumpa det i havet eller på havsbotten. Man dumpar från båtar, flygplan eller plattformar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Begreppet ”geoengineering” avser en storskalig och avsiktlig manipulering av havsmiljön som t.ex. storskalig gödning av havet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="p263dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383263x1.jpg/" id="p263img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;Sverige ratificerade konventionen 1974.&lt;SPAN class="ft46"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Sverige ratificerade proto- kollet 2000, men inte de två tilläggen till protokollet från 2006 och 2013.&lt;SPAN class="ft46"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Klimathandlingsplanen anger att dessa två tillägg nu ska rati- ficeras.&lt;SPAN class="ft46"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Till skillnad från miljöbalken har konventionen, liksom havs- rättskonventionen, en definition av dumpning.&lt;SPAN class="ft46"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Miljödepartementet ansvarar för konventionen och Havs- och vattenmyndigheten är an- svarig myndighet och deltar vid partsmöten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Bonn-konventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; om skydd för flyttande djur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;Konventionen om skydd av flyttande vilda djur, Bonnkonventionen, undertecknades 1979 och trädde i kraft 1983. Konventionen går ofta under betäckningen CMS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Konventionen ska främja gränsöverskridande samarbete för att skydda långväga flyttande arter. Under konventionen finns 26 avtal för särskilda arter eller grupper av arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Två av avtalen rör särskilt marina artgrupper. Det första är avtalet till skydd för småvalar i Nordsjön och Östersjön, ASCOBANS. Avtalet trädde i kraft 1994 och har i dag undertecknats av tio länder runt Östersjön och Nordsjön. Avtalet syftar till att förhindra bi- fångst av småvalar, försämring av deras livsmiljö samt ökad kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Det andra avtalet är ett frivilligt globalt avtal (Memorandum of Understanding) som 2019 hade signerats av 48 stater. Syftet med avtalet är att skydda flyttande hajar.&lt;SPAN class="ft120"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Sverige ratificerade konventionen 1983.&lt;SPAN class="ft46"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Sverige har även under- tecknat fem av avtalen varav tre är bindande. När det gäller avtalet om skydd för småvalar, är det i Sverige särskilt tumlaren som omfattas. Sverige har även undertecknat avtalet om hajar. Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för konventionen, men Havs- och vattenmyndig- heten ansvarar för de två avtalen som omfattar marina arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SÖ 1974:8 om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SÖ 2000:48, 1996 års protokoll till 1972 års konvention (SÖ 1974:8) om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2019/20:65, En samlad politik för klimatet – Klimatpolitisk handlingsplan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SOU 2010:91, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Planering på djupet&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Havsplaneringsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/internationellt-arbete/konventioner/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;bonnkonventionen---skydd-for-flyttande-djur.html,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SÖ 1983:37. Konvention om skydd av flyttande vilda djur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="p264dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383264x1.jpg/" id="p264img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Världsarvskonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv, Världs- arvskonventionen, antogs av Unesco 1972. Konventionen instiftade begreppet världsarv och syftar till att få de undertecknande länderna att säkra skyddet för sina natur- och kulturarv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Sverige ratificerade konventionen 1985. Svenska &lt;NOBR&gt;Unesco-rådet&lt;/NOBR&gt; har det övergripande ansvaret för konventionen, men Riksantikvarie- ämbetet och Naturvårdsverket arbetar med nomineringar och rap- portering. En nationell strategi togs fram av Riksantikvarieämbetet 2019.&lt;SPAN class="ft120"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Sverige har 15 världsarv, varav det som främst nämns i marina sammanhang är Höga kusten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter av avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Konvention om gränsöverskridande transporter av avfall, Baselkon- ventionen, är en global konvention om kontrollen av transporter över nationsgränser och hantering av avfall. Konventionen trädde i kraft 1992.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;År 1995 undertecknades en ändring av konventionen som inne- bär att export av farligt avfall från &lt;NOBR&gt;OECD-länder&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-länder&lt;/NOBR&gt; till länder som inte är medlemmar av OECD eller EU är förbjudet. Ändringen har ännu inte trätt i kraft, men Sverige har implementerat bestämmelsen i miljöbalken.&lt;SPAN class="ft120"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;År 1996 undertecknades ansvarsprotokollet som reglerar eko- nomiskt ansvar vid skada till följd av gränsöverskridande transport och omhändertagande av farligt avfall, inklusive illegala transporter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft11"&gt;Sverige ratificerade konventionen 1991.&lt;SPAN class="ft120"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Sverige har inte rati- ficerat ansvarsprotokollet som heller inte har trätt i kraft. Baselkon- ventionen har lyfts fram som ett möjligt verktyg för att minska till- förseln av skräp från land till havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Riksantikvarieämbetet 2019, Nationell strategi för världsarvsarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;29 kap, 4 a § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SÖ 1991:22, Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="p265dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383265x1.jpg/" id="p265img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p806 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Stockholmskonventionen om långlivade organiska föreningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Stockholmskonventionen om långlivade organiska föreningar (POP:s) antogs 2001 och trädde i kraft 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Konventionen innehåller bestämmelser om långlivade organiska föroreningar med allvarliga hälsofarliga och miljöfarliga egenskaper, POP:s (Persistent Organic Pollutants). Konventionen syftar till att skydda miljön och människors hälsa och omfattar i dag 30 ämnen. Flera av de ämnen som regleras i konventionen finns i havsmiljön. Sverige ratificerade konventionen 2002.&lt;SPAN class="ft144"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Luftvårdskonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;FN:s luftvårdskonvention undertecknades 1979 och trädde i kraft 1983. Konventionen är en regional konvention för Europa, USA, Kanada samt länderna i Kaukasus och Centralasien som samarbetar för att minska utsläppen av långväga transporterade luftföroreningar. Även EU som organisation har anslutit sig till konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I åtta olika protokoll har flera berörda länder åtagit sig att begränsa utsläppen av bl.a. svavel, kväveoxider, tungmetaller och flyktiga orga- niska föreningar.&lt;SPAN class="ft46"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Det mest omfattande protokollet är protokollet om försurning, övergödning och marknära ozon, det s.k. Göteborgs- protokollet, som sätter nationella utsläppstak, bl.a. för kväveoxider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Sverige har ratificerat konventionen och samtliga protokoll.&lt;SPAN class="ft60"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.11&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;ESBO-konventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;SEA-protokollet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskri- dande sammanhang &lt;NOBR&gt;(Esbo-konventionen)&lt;/NOBR&gt; är en regional miljöskydds- konvention som gäller för Europa, Kanada och USA. Konventionen undertecknades 1991 och trädde i kraft 1997. Samtliga Östersjöns kuststater med undantag för Ryssland är parter till konventionen. Även EU och Norge är parter. Ryssland har undertecknat men ännu inte ratificerat konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SÖ 2002:48, Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; miljoarbete/miljokonventioner/Luftvard/, &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SÖ 1981:1, Konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="p266dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383266x1.jpg/" id="p266img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft9"&gt;Konventionen innebär att parterna åtar sig att genomföra miljö- konsekvensbedömningar för vissa typer av föreslagna verksamheter inom sin jurisdiktion som kan antas förorsaka en betydande skadlig gränsöverskridande påverkan. Till konventionen finns ett protokoll om strategiska miljöbedömningar, &lt;NOBR&gt;SEA-protokollet,&lt;/NOBR&gt; som trädde i kraft 2010. &lt;NOBR&gt;SEA-protokollet&lt;/NOBR&gt; ställer krav på att parterna genomför så kallad strategisk miljöbedömning av vissa typer av planer och pro- gram som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Proto- kollet ställer även krav på gränsöverskridande samråd innan beslut fattas. Av de stater som gränsar till Östersjön eller Västerhavet är Finland, Estland, Norge, Sverige och Tyskland för närvarande parter till &lt;NOBR&gt;SEA-protokollet.&lt;/NOBR&gt; Protokollet är tillämpligt i den ekonomiska zonen.&lt;SPAN class="ft144"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.3.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Århuskonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens del- tagande i beslutsprocesser och rättslig prövning i miljöfrågor, som gäller för Europa samt USA och Kanada, reglerar förhållandet mellan myndigheter och medborgare i fråga om miljöinformation och infly- tande på miljöbeslut. Sverige och EU har ratificerat konventionen (se även direktiv 2003/4/EG om allmänhetens miljöinformation och direktiv 2003/35/EG om åtgärder för allmänhetens deltagande i ut- arbetandet av vissa planer och program avseende miljön).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft39"&gt;Århuskonventionen skiljer sig från andra internationella konven- tioner eftersom den inte är bindande endast för parterna, dvs. stater, utan att den även påför parterna skyldigheter gentemot allmänheten.&lt;SPAN class="ft42"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Andra internationella konventioner och organisationer – ett urval&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Våtmarkskonventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft39"&gt;Våtmarkskonventionen, ofta kallad &lt;NOBR&gt;Ramsar-konventionen,&lt;/NOBR&gt; under- tecknades 1971 och trädde i kraft 1975. Konventionen är fristående och ligger inte inom &lt;NOBR&gt;FN-systemet.&lt;/NOBR&gt; Totalt är 170 länder anslutna. Kon-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SOU 2010:91, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Planering på djupet&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Havsplaneringsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ds 2004:29, Århuskonventionen, s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="p267dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383267x1.jpg/" id="p267img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;ventionen syftar till att skydda, bevara och hållbart förvalta våtmarker och vattenmiljöer. Konventionens definition av våtmarker rymmer många olika miljöer, även vattendrag, sjöar och grunda marina om- råden ner till sex meter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;De undertecknande staterna åtar sig att utse och bevara områden av internationell betydelse, s.k. Ramsarområden. Ramsarområden kan vara värdefulla som rast- eller häckningsområde för flyttande fåglar, som uppväxtområde för fisk eller som en viktig resurs för vattenför- sörjning.&lt;SPAN class="ft120"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Sverige ratificerade konventionen 1975.&lt;SPAN class="ft60"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Sverige har rapporterat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft12"&gt;68 Ramsarområden, varav flera finns i kustmiljö.&lt;SPAN class="ft60"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Internationella naturvårdsunionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Internationella naturvårdsunionen (IUCN) grundades 1948 och be- står i dag av över 1 300 medlemmar. Dessutom deltar ungefär 10 000 experter i organisationens arbete med att samla, analysera och till- gängliggöra värdefull kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;IUCN ansvarar för den globala listningen av utrotningshotade och rödlistade arter och har tagit initiativ till internationella konven- tioner och överenskommelser för biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;IUCN har ett program för havs- och polarområden som särskilt fokuserar på klimatförändringar och havsförsurning, marina skyddade områden och hotade arter, korallrev och hållbar resursförvaltning i kustområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Sveriges arbete inom IUCN leds av nationalkommittén där Miljö- departementet är ordförande och flera organisationer är medlemmar. Regeringen inledde ett utökat samarbete med IUCN i samband med FN:s havskonferens och har bidragit med ekonomiskt stöd till IUCN:s havsmiljöarbete, särskilt med fokus på klimatförändringarnas effekter på havet. Sverige har även gått in som finansiell part i Blue Action Fund som Tyskland tog initiativ till i samband med FN:s havskonfe- rens, men där IUCN är ett vetenskapligt organ för att bedöma vilka projekt som ska få finansiering genom fonden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/ramsaromraden/"&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/ramsaromraden/,&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/ramsaromraden/"&gt; &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SÖ 1975:76, Konvention om våtmarker av internationell betydelse i synnerhet såsom livs- miljö för våtmarksfåglar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Ramsar Sites Information Services. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;https://rsis.ramsar.org/ris-search/?f%5B0%5D=&lt;/NOBR&gt; regionCountry_en_ss%3AEurope&amp;f%5B1%5D=regionCountry_en_ss%3ASweden&amp;paget ab=1, &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="p268dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383268x1.jpg/" id="p268img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Havsregionala samarbeten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Helsingforskonventionen och Helcom&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Konventionen om skydd av Östersjöns marina miljö, Helsingforskon- ventionen, beslutades 1974 och reviderades 1992. Helsingforskonven- tionen är den regionala havsmiljökonventionen för Östersjöområdet, inklusive Kattegatt. Konventionen gäller för hela avrinningsområdet. Parter är samtliga länder som gränsar till Östersjön och EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Helcom består av representanter för konventionens parter. Arbetet bedrivs i arbetsgrupper och samordnas av ett sekretariat i Helsingfors. Det finns fem stående och tre tidsbegränsade arbetsgrupper som tar fram förslag och strategier som sedan beslutas på möten med Helcoms styrgrupp (Helcom HoD). I styrgruppen deltar delegationsledare från alla medlemsländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Helcomkommissionen som är Helcoms högsta organ träffas år- ligen och beslut fattas i konsensus. Kommissionen antar &lt;SPAN class="ft47"&gt;rekom- mendationer &lt;/SPAN&gt;för skydd av den marina miljön och beslutar om Helcoms budget. Helcom har antagit över 260 rekommendationer som ska genomföras av parterna. Medlemsländerna är skyldiga att rapportera genomförandet av åtgärder, men ingen annan efterlevnadsmekanism har införts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;Vart tredje år hålls ett ministermöte som fattar beslut om större strategiska insatser. Vid ministermötet 2007 antogs Helcoms aktions- plan för Östersjöns miljö, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Aktions- planens mål är att Östersjön ska ha god ekologisk status år 2021.&lt;SPAN class="ft178"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Planen ska bidra till att nå Helcoms vision:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft189"&gt;A healthy Baltic Sea environment, with diverse biological components functioning in balance, resulting in a good ecological status and supporting a wide range of sustainable human economic and sustainable activities.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft10"&gt;Aktionsplanen består av fyra områden; övergödning, biologisk mång- fald, farliga ämnen och sjöfartens miljöanpassning. Medlemsstaterna har enligt beslutet åtagit sig att genomföra de i planen listade åtgär- derna och presentera en &lt;SPAN class="ft56"&gt;nationell genomförandeplan &lt;/SPAN&gt;för hur detta ska göras. Vid ministermötet 2013 antogs vissa revideringar av aktions- planen främst med avseende på belastning av övergödande ämnen med hänsyn till bättre kunskapsunderlag.&lt;SPAN class="ft46"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Helcom 2007, Baltic Sea Action Plan, Antagen 15 november på Helcoms ministermöte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Helcom 2013, Copenhagen Ministerial Declaration.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;
&lt;DIV id="p269dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383269x1.jpg/" id="p269img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Vid ministermötet 2018 konstaterades att målet god ekologisk status troligen inte nås till 2021 och därför togs ett beslut om att aktionsplanen skulle revideras, men med samma ambitionsnivå. Sam- tidigt beslutades att planen skulle uppdateras med nytillkomna frågor som t.ex. att inkludera Agenda 2030 och hållbarhetsmål 14. En upp- daterad plan ska antas hösten 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Sveriges arbete i Helcom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Sverige har varit en aktiv part i Helcom sedan starten och var pådriv- ande för att genomdriva beslutet om en aktionsplan för Östersjön 2007. Sverige har godkänt både 1974 och 1992 års konvention. Sverige presenterade en nationell åtgärdsplan för genomförande av aktionsplanen för Östersjön vid ministermötet 2010.&lt;SPAN class="ft46"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Regeringen – genom Miljödepartementet – ansvarar för Sveriges deltagande och beslutsfattande i Helcoms styrgrupp och kommis- sionen. Sverige deltar även på myndighetsnivå i samtliga arbets- grupper. Havs- och vattenmyndigheten representerar Sverige i de tre arbetsgrupper som hanterar genomförande av aktionsplanen och havs- miljödirektivet (Gear), belastningar t.ex. av näringsämnen (Pressure) och gruppen som genomför statusbedömningar (State and Conserva- tion). Transportstyrelsen ansvarar för Sveriges arbete med att för- hindra föroreningar från fartyg (Maritime) och Kustbevakningen deltar i gruppen för beredskap och förebyggande arbete (Respons). Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med uppdateringen av aktionsplanen för Östersjön som ska vara klar 2021.&lt;SPAN class="ft46"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Regeringskansliet 2010, Proposal for Sweden’s National Implementation Plan for the Baltic Sea Action Plan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Miljödepartementet 2019, Uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att samordna svenska myndigheter vid uppdateringen av Helcoms aktionsplan för Östersjön (BSAP) och Ospars miljöstrategi (NEAES), M2019/01667/Nm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="p270dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383270x1.jpg/" id="p270img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft16"&gt;Beslut om mål, uppföljning och rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft10"&gt;När målet god ekologisk status antogs genom aktionsplanen 2007, beslutades det att målet skulle följas upp genom att parterna rappor- terar genomförandet med hjälp av indikatorerna samt att Helcoms tematiska utvärderingar och årliga uppföljning ska användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Vid ministermötet 2013 antogs &lt;SPAN class="ft47"&gt;Helcom Monitoring and Asses- ment Strategy &lt;/SPAN&gt;som anger hur uppföljning av aktionsplanen för Öster- sjön ska genomföras.&lt;SPAN class="ft120"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Strategin har så långt som möjligt anpassats för att stödja medlemsländerna i deras rapporteringskrav enligt EU:s havsmiljödirektiv, men även vattendirektivet och art- och habitat- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;Uppföljningen av aktionsplanen består i princip av två delar. Den ena delen är ländernas rapportering till Helcom av genomförda åt- gärder. Ländernas rapporter sammanställs och görs tillgängliga av Helcom inför ministermötena vart tredje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Ospar-konventionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft9"&gt;Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten, &lt;NOBR&gt;Ospar-konventionen,&lt;/NOBR&gt; beslutades 1992 genom en sammanslagning av Oslokonventionen som reglerade dumpning från sjöfart och Paris- konventionen som reglerade landbaserade föroreningar. Ospar är den regionala havsmiljökonventionen för att skydda miljön i Nord- ostatlanten. Där ingår Nordsjön, Skagerrak och delar av Kattegatt som ett av fem förvaltningsområden. I Kattegatt finns ett område som överlappar med Helcoms. Ospars mandat inkluderar även havs- områden över den förlängda kontinentalsockeln, havsområden utanför nationell jurisdiktion och havsområden i delar av Arktis. Enligt FN:s havsrättskonvention har Ospar mandat att träffa juridiskt bindande överenskommelser både inom och utanför nationell juris- diktion.&lt;SPAN class="ft144"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Konventionens parter är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Island, Luxemburg, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Sverige, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Helcom 2013, Helcom monitoring and Assesment Strategy, Bilaga till 2013 Copenhagen Ministerial Declaration.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Artikel 197 Havsrättskonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p816 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Ospar-konventionen&lt;/NOBR&gt; trädde i kraft 1998. Den har fyra tillämpnings- områden som pekas ut i fyra bilagor till konventionen. Dessa är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;förebyggande och avveckling av föroreningar från landbaserade källor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;förebyggande och avveckling av föroreningar från dumpning eller förbränning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;förebyggande och avveckling av föroreningar från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;offshore-källor,&lt;/NOBR&gt; och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;utvärdering av den marina miljöns kvalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;År 1998 togs även beslut om en femte bilaga om biologisk mångfald och ekosystemanstasen som breddade konventionens arbetsområde utöver föroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Ospar-kommissionen&lt;/NOBR&gt; leder och administrerar det gemensamma arbetet inom konventionen, och har ett sekretariat i London. Arbetet genomförs i fem arbetsgrupper, biologisk mångfald (BDC), övergödning och farliga ämnen (HASEC), havsbaserad verksamhet (EIHA), offshoreindustri (OIC) samt radioaktiva ämnen (RSC).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;Utöver dessa arbetsgrupper finns bl.a. en koordineringsgrupp som särskilt ska harmonisera arbetet med genomförande av havs- miljödirektivet. Det finns även en stor mängd expertgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Ospar-kommissionen&lt;/NOBR&gt; som består av representanter från alla parter, är beslutande organ och möts en gång per år. Inom Ospar finns tre typer av beslut. Beslut som är juridiskt bindande för de kontrakts- anslutna parterna, rekommendationer som inte är juridiskt bindande och övriga avtal. Besluten och rekommendationerna innehåller åt- gärder som ska genomföras av parterna. Övriga avtal är kompletter- ande beslut t.ex. för övervakning eller konsultationer med andra organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Ministermöten hålls mera sällan i Ospar än i Helcom, cirka vart tionde år. Vid ministermötet 2010 togs ett beslut om miljöstrategi för Nordostatlanten &lt;NOBR&gt;2010–2020&lt;/NOBR&gt; med sju strategiska mål som han- terar förlust av biologisk mångfald, övergödning, föroreningar, skad- liga effekter av &lt;NOBR&gt;offshore-verksamhet,&lt;/NOBR&gt; radioaktiv strålning, förvaltning av mänskliga aktiviteter i havet samt att samordna genomförande av EU:s havsmiljödirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="p272dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383272x1.jpg/" id="p272img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p817 ft11"&gt;Ospars bedömning av havsmiljön 2017 visade att målen inte kom- mer att nås till 2020.&lt;SPAN class="ft120"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Kommissionsmötet beslutade därför att revi- dera Ospars miljöstrategi, men med bibehållen ambitionsnivå samt att uppdatera planen med nya frågor som t.ex. Agenda 2030 och hållbarhetsmål 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Sveriges arbete i Ospar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft12"&gt;Sverige ratificerade konventionen 1993.&lt;SPAN class="ft60"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Sveriges deltagande och prioritering av arbetet i Ospar har varierat genom åren, men konven- tionen har ökat i betydelse bl.a. genom den centrala roll som regionala havsmiljökonventioner har i genomförandet av havsmiljödirektivet och genom Ospars mandat att fatta beslut om marina skyddade om- råden bortom nationell jurisdiktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft10"&gt;Regeringen genom Miljödepartementet ansvarar för deltagande och beslutsfattande vid kommissionsmötena. Sverige deltar på myn- dighetsnivå i fyra av arbetsgrupperna, dock inte OIC som hanterar offshoreverksamhet. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för ar- betet med biologisk mångfald, övergödning och farliga ämnen samt havsbaserad verksamhet, men med stöd av Naturvårdsverket, SGU och Transportstyrelsen. Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för arbe- tet med radioaktiva ämnen och Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att samordna arbetet med uppdateringen av Ospars miljöstrategi som ska vara klar 2021.&lt;SPAN class="ft46"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Helcom och Ospars framväxt och nuvarande roll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;De regionala havsmiljökonventionerna växte fram under &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; i en tid då miljögifter uppfattades vara ett akut problem och gemen- samma åtgärder var nödvändiga för att lösa dem. Under många år var Helcom och Ospar tämligen unika spelplaner och statliga myndig- heter och experter var de dominerande aktörerna. I dag är spelplanen mer komplex och fler samhällsaktörer engageras och driver fram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ospar 2017, Intermediate Assessment 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SÖ 1994:25, Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. Paris den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;september 1992.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Miljödepartementet 2019, Uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att samordna svenska myndigheter vid uppdateringen av Helcoms aktionsplan för Östersjön (BSAP) och Ospars miljöstrategi (NEAES), M2019/01667/Nm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;
&lt;DIV id="p273dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383273x1.jpg/" id="p273img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;frågorna vilket skapar nya möjligheter men det ökar också antalet kontaktytor och behovet av samordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft11"&gt;Efter antagandet av FN:s handlingsprogram Agenda 21 som antogs 1992 utvecklades konventionernas arbetssätt till att innefatta marina ekosystem i sin helhet, avrinningsområden och ett bredare hållbar- hetsperspektiv. Ett mer holistiskt tillvägagångssätt har vidare före- språkats av de nya principerna för internationell rätt som följde antagandet av Unclos och CBD, som successivt införlivades i de regio- nala havsprogrammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Den institutionella arena där Helcom och Ospar verkar i dag är återigen under förändring. Regionala överenskommelser har oftast bäring på andra processer eller är beroende av andra organisationers agerande. Här kan särskilt noteras att inte bara enskilda stater utan också EU är avtalspart i båda konventionerna. Med äldre och nya &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; som har olika krav på regional samordning, samt den gemensamma fiskeripolitiken vars beslutsprocess nu genomgår en regionalisering, har Helcom och Ospar fått en delvis ny funktion som plattform för diskussion om positioner i EU eller globala pro- cesser och för att påskynda samarbetet mellan fiskeriförvaltningen och havsmiljöförvaltningen. För de flesta havsmiljörelaterade frågor, med undantag av den gemensamma fiskeripolitiken där EU har exklusiv kompetens, behöver EU:s medlemsstater inte &lt;NOBR&gt;EU-koordi-&lt;/NOBR&gt; nering och därför är regional beredning och samordning inom havs- regioner såsom Helcom och Ospar möjlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft16"&gt;Konventionerna och havsmiljödirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;EU:s havsmiljödirektiv ställer krav på en regional samsyn t.ex. på Östersjön, när det gäller vad som kvantitativt och kvalitativt känne- tecknar god miljöstatus och likaledes ett samarbete när det gäller åtgärder. I enlighet med artikel 5.2 och artikel 6 i direktivet ska EU- medlemsstater som delar en marin region eller delregion samarbeta och se till att genomförandet av direktivet är sammanhängande och samordnat i hela den berörda marina regionen eller delregionen. EU är avtalspart i konventionerna och EU:s marina direktörer&lt;SPAN class="ft46"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;EU:s marina direktörer är en representant för medlemsstatens högsta ansvariga genom- förandeorganisationer. Marina direktören i Sverige representerar miljödepartementet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;
&lt;DIV id="p274dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383274x1.jpg/" id="p274img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;begärt att det regionala konventionsarbetet ska användas som platt- form för samordning av genomförandet av havsmiljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; fattade 2017 ett beslut för att förbättra kvali- teten och tydliggöra kraven på samstämmighet i medlemsländernas fastställande av god miljöstatus och genomförande av direktivet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Beslutet anger minimikrav för att tillförsäkra enhetlighet mellan länderna och för att göra jämförelser av miljöstatus möjliga mellan och inom marina regioner och delregioner. Detta har även fört med sig att både Helcom och Ospar har anpassat den senaste bedöm- ningen av miljöstatus i Östersjön&lt;SPAN class="ft46"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;respektive Nordostatlanten&lt;SPAN class="ft46"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;till att kunna fungera som underlag för ländernas inledande bedöm- ningar av god miljöstatus inom arbetet för havsmiljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Hur havsmiljödirektivet och Helcoms och Ospars arbetsprogram förhåller sig till varandra beskrivs i EU:s arbetsprogram för havs- miljödirektivet, CIS (Common Implementation Strategy).&lt;SPAN class="ft46"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Av det senaste arbetsprogrammet framgår att alla &lt;NOBR&gt;EU-grupper&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;CIS-struk-&lt;/NOBR&gt; turen – om lämpligt – bör samarbeta med de regionala havskonven- tionerna, och tidsplanerna bör anpassas för att underlätta detta.&lt;SPAN class="ft46"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;Det finns dock utmaningar kvar som måste antas innan samstämmighet mellan EU:s havsmiljödirektiv och havsmiljökonventionerna kan nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;Samordning ska helst även nås med tredje land, dvs. länder inom regionen som inte är medlemmar i EU. I Östersjön är det Ryssland. I Nordsjön är det Norge och Island, och efter Brexit även Storbri- tannien. Storbritannien anser att Ospar kommer bli en betydelsefull plattform för harmonisering i Nordsjön av &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; och globala havsmiljörelaterade konventioner såsom CBD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Konventionerna och Agenda 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft39"&gt;Helcoms och Ospars arbete anknyter tydligt till Agenda 2030 och i synnerhet till hållbarhetsmålet 14. Delmålen &lt;NOBR&gt;14.1–14.5&lt;/NOBR&gt; samman- faller i stort med inriktningen av konventionernas nuvarande arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Kommissionens beslut (EU) 2017/848 om fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, specifikationer och standardiserade metoder för över- vakning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Helcom 2018, State of the Baltic Sea, Holistic Assessment, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ospar 2017, Intermediate Assessment 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;European Commission 2013, Learning the lessons and launching a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;re-enforced&lt;/NOBR&gt; phase of implementation Online 20191211.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;European Commission 2017, MSFD Common implementation strategy Work programme &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2016–2018.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;Sverige har lyft fram den havsregionala nivån som en lämplig nivå för havsmiljöarbete. Det är i denna roll som Sverige blivit ombedd både inom Helcom och inom Ospar att ta en ledande roll i arbetet med hur konventionerna ska integrera hållbarhetsmålen i sina framtida planer och strategier. Uppdateringar av Baltic Sea Action Plan och Ospars miljöstrategi för perioden &lt;NOBR&gt;2020–2030&lt;/NOBR&gt; kommer att tydliggöra kopplingarna och möjliggöra anpassningar till målsättningarna inom Agenda 2030:s mål 14. Integreringen av FN:s hållbarhetsmål i det regionala havsmiljöarbetet medför samtidigt behov av ett system för uppföljning och ett system för resultatredovisning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Konventionerna och andra globala processer och organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Helcom och Ospar används ofta som plattformar för diskussion, där konventionernas parter kan lyfta frågor och försöka påverka beslut som tas i andra kompetenta organ eller konventioner utanför Helcom eller Ospar där länderna är parter. Det kan handla om beslut som gäller dataflöden, förstudier, analyser, förvaltning eller olika sek- torers belastning på ekosystemet. Konventionernas roll för att lyfta frågor som kräver en internationell ansats ska inte underskattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;Ett exempel där Helcoms arbete har spelat en sådan roll är den regionalt anpassade regleringen av sjöfarten i Östersjöområdet. Helcom har säkerställt sjöfartsnäringens deltagande i utformningen av regler som sedan godkänts inom IMO. Ett annat exempel är att både Helcom och Ospar samarbetar för att identifiera och rapportera s.k. EBSA- områden till CBD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Arktiska rådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;Arktiska rådet bildades 1996 genom Ottawadeklarationen. Verk- samheten är inriktad på skyddet av den arktiska miljön, samt hållbar utveckling och förbättring av de arktiska invånarnas ekonomiska, sociala och kulturella välstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Arktiska rådet är ett internationellt forum för samarbete mellan regeringarna i de åtta arktiska staterna; Danmark (med Grönland och Färöarna som ständiga bisittare), Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA, samt representanter för sex organisa- tioner för ursprungsbefolkningen, inklusive samerna. Ordförande-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="p276dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383276x1.jpg/" id="p276img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;skapet innehas två år och är roterande, med ministermöte vartannat år. Normalt är det ländernas utrikesministrar som deltar, men miljö- ministermöten förekommer. Mellan dessa möten leds verksamheten av en ämbetsmannakommitté, SAO (Senior Arctic Officials) som består av representanter för de åtta arktiska staterna och de sex ur- sprungsfolken (Permanent Participants).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Flera länder och organisationer har observatörsstatus, vilket möj- liggör för &lt;NOBR&gt;icke-arktiska&lt;/NOBR&gt; länder, såsom Kina, Frankrike, Italien, Japan, Sydkorea, Tyskland och Storbritannien, att delta vid möten. Även Ospar har fått observatörsstatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Arktiska rådets arbete bedrivs i sex arbetsgrupper och bemannas på expertnivå av myndigheter och forskare. Arbetsgruppernas arbete är inriktat dels på övervakning, miljöskydd och klimatfrågor, dels på hållbar ekonomisk, social och kulturell utveckling i regionen. Arbets- grupperna driver, i nära samarbete, ett stort antal projekt för att främja en bättre biologisk, social, kulturell och ekonomisk miljö i Arktis. Merparten av arbetsgrupperna berör marina frågor, men PAME är särskilt tillsatt för att arbeta med skydd av den marina miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Sveriges arbete i Arktiska rådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Regeringen antog en ny svensk strategi för den arktiska regionen 2020.&lt;SPAN class="ft120"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Strategin anger bl.a. att Sverige kommer fortsatt att verka för en god samverkan mellan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft17"&gt;Arktiska rådet och konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten, Ospar. Regeringen kommer inom Arktiska rådet att stödja arbetet med ett panarktiskt nätverk av marina skyddade områden och främja ett globalt mål om 30 procents områdesskydd av marina miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft10"&gt;Sveriges arktisambassadör (SAO) hör till Utrikesdepartementets verk- samhetsområde, men Miljödepartementet ansvarar för regeringens arbete med miljöfrågor i Arktiska rådet. Havs- och vattenmyndig- heten leder den svenska delegationen i PAME. Arbetet i arbetsgrup- perna bedrivs i nära samarbete mellan de berörda myndigheterna, till exempel Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, SGU, Transportstyrelsen och Polarforskningssekretariatet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Regeringskansliet 2020, Sveriges strategi för den arktiska regionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;
&lt;DIV id="p277dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383277x1.jpg/" id="p277img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Nordiska ministerrådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella sam- arbetsorgan. Nordiska ministerrådet arbetar för gemensamma nor- diska lösningar inom områden där de nordiska länderna kan uppnå bättre resultat genom att samarbeta än genom att lösa uppgifterna var för sig. Arbetet inom Nordiska ministerrådet regleras av Helsingfors- avtalet som är en samarbetsöverenskommelse mellan Danmark, Fin- land, Island, Norge och Sverige. Avtalet undertecknades 1962 då det också trädde i kraft. Nordiska ministerrådet bildades dock först 1971. Avtalet har reviderats flera gånger och de senaste ändringarna trädde i kraft 1996.&lt;SPAN class="ft42"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft10"&gt;Samarbetsavtalet inkluderar både generella bestämmelser för sam- arbete men identifierar även särskilda samarbetsområden varav miljö- vårdens område är ett. Detta området har utvecklats till att även inkludera klimat. Ett exempel på en för havsområdet relevant gene- rell bestämmelse är att parterna bör rådgöra med varandra i frågor av gemensamt intresse som behandlas i europeiska och andra interna- tionella organisationer och konferenser.&lt;SPAN class="ft46"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Inom miljöområdet anges bl.a. att parterna i utformning och til- lämpning av nationell lagstiftning i största möjliga omfattning bör likställa övriga parters miljövårdsintressen med det egna landets. Länderna bör även eftersträva harmonisering av miljöskyddsregler för att uppnå största möjliga överensstämmelse i fråga om normer och riktlinjer för utsläpp av föroreningar, användning av miljögifter och andra störningar av miljön. Slutligen bör parterna arbeta för samordning i arbetet med skydd av arter och livsmiljöer samt fri- luftsliv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Arbetet inom miljöområdet styrs av femåriga samarbetsprogram. Det senaste togs fram under svenskt ordförandeskap och beslutades 2018. Samarbetsprogrammet &lt;NOBR&gt;2019–2024&lt;/NOBR&gt; har ett tydligt fokus på bl.a. samarbete i internationella frågor om hav och havsmiljö.&lt;SPAN class="ft46"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Helsingsforsavtalet, 2018:17, Samarbetsöverenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Artikel 1 Helsingsforsavtalet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Nordiska ministerrådet 2018, Nordiskt samarbetsprogram för miljö och klimat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2019–2024.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="p278dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383278x1.jpg/" id="p278img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft16"&gt;Sveriges arbete i Nordiska ministerrådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Regeringen arbetar aktivt i Nordiska ministerrådet. Miljö- och klimat- ministern ansvarar för arbetsområdet miljö- och klimat. Inom detta politikområdet deltar flera nationella myndigheter, som Naturvårds- verket, Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen. Sverige var ordförande 2018 och tog inför ordförandeskapet fram ett ordförandeskapsprogram där miljö och klimat tydligt prioriterades.&lt;SPAN class="ft46"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Inom miljöområdet har regeringen särskilt lyft frågan om hur det nordiska samarbetet kan stärka arbetet med Agenda 2030 och mål 14 och i synnerhet vad gäller marint skräp samt hav och klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;7.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Regionalt samarbete – en integrerad del av åtgärdsarbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;I arbetet med att nå de havsanknutna miljökvalitetsmålen och mål 14 i Agenda 2030 är regionalt samarbete en nyckelfaktor. Helcom och Ospar, är centrala i den regionala samordningen av EU:s havsmiljö- direktiv vars mål är att nå god miljöstatus. Helcoms ministermöte i mars 2018 beslutade att använda målen i Agenda 2030 som en ram för revideringen av aktionsplanen för Östersjön för arbetet efter 2021. Arbetet inom Ospar med att ta fram en ny miljöstrategi för Nordostatlanten som ska gälla &lt;NOBR&gt;2020–2030&lt;/NOBR&gt; har påbörjats. I båda dessa processer är ett viktigt syfte att stärka harmoniseringen i genomföran- det av EU:s havsmiljödirektiv, men även EU:s vattendirektiv och art- och habitatdirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Helcom har även ett aktivt och omfattande samarbete om sjö- fartens miljöfrågor, t.ex. att utarbeta förslag om regleringar till IMO. Helcom har även ett väl utbyggt samarbete för övervakning och respons vid oljeutsläpp från fartyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;De flesta länder runt Östersjön befinner sig i processen att ta fram havsplaner. Planeringssamarbetet i Östersjöregionen har tradi- tionellt legat inom VASAB som är de fysiska planerarnas samarbets- organ i östersjöregionen. I och med att arbetet med havsplaneringen tog fart har VASAB och Helcom startat ett samarbete för att både inkludera planeringskompetens och Helcoms havsmiljökompetens. I detta samarbete har bl.a. utvecklats vägledningar för samråd i havs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Nordiska ministerrådet 2017, Ett inkluderande, innovativt och tryggt Norden, Sveriges ordförandeskap 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td205"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td206"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p825 ft12"&gt;planeringen mellan länder samt vägledning för att säkerställa en havs- planering som baseras på ekosystemansatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft9"&gt;Ett viktigt syfte för både Helcom och Ospar är att stärka åtgärds- samarbetet med länder som inte är medlemmar i EU. För Helcom är det Ryssland och för Ospar är det Norge och Island samt Kunga- dömet Danmark, dvs. Grönland och Färöarna. Vid genomförande av Brexit har Storbritannien angett att Ospar kommer få ökad bety- delse för deras regionala havsmiljöarbete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;


&lt;P class="p827 ft115"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft11"&gt;Havsmiljöpolitiken är intimt sammankopplad med klimatpolitiken. Beroendet är ömsesidigt. Havet, tillsammans med solinstrålning och topografi, är de naturliga grundläggande faktorerna som bestämmer jordens klimat. Havet binder stora mängder kol och producerar mer än hälften av syret vi människor och andra delar av ekosystemen be- höver. Dessa funktioner är dock beroende av att ekosystemen har god miljöstatus och är välfungerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Forskningen har under lång tid lyft fram havets viktiga roll för att minska effekterna av klimatförändringar. Det är dock först på senare år som politiken har förstått sambandet och att det är viktigt att inklu- dera havspolitiken i klimatarbetet. Klimatförhandlingarna i FN:s kli- matkonvention 2019 (COP 25) gick under benämningen &lt;SPAN class="ft56"&gt;The Blue COP&lt;/SPAN&gt;, och för första gången stod havsfrågorna på dagordningen. Frå- gan är dock om havsmiljöpolitiken i praktiken och på ett konkret sätt har fått genomslag i klimatpolitiken, globalt och nationellt?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Miljömålsberedningen menar att kopplingen mellan hav, klimat- förändringar och havsförsurning behöver inkluderas i allt arbete med havsmiljö och att havsmiljöförvaltningen behöver få en större och mer tydlig roll i klimatarbetet. Detta kapitel visar på grunderna för denna inriktningen. Miljömålsberedningen lägger därför heller inte fram några specifika förslag om just klimat, men effekter av klimatföränd- ringar ligger helt eller delvis till grund för flera förslag i kapitlen om kunskap, havsmiljödata, övergödning, farliga ämnen, fisk, sjöfart, om- rådesskydd och kusthavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft20"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;
&lt;DIV id="p282dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383282x1.jpg/" id="p282img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p830 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Havets miljötillstånd avgör hur allvarliga effekterna av klimatförändringarna blir&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Hela 70 procent av jordens yta består av hav. Havet är en av de grund- läggande faktorerna som bestämmer jordens klimat. Haven binder stora mängder kol. Den överskottsenergi som ackumulerats på jorden sedan industrialiseringen har till övervägande del tagits upp av haven, därför har hittills en kraftigare uppvärmning av atmosfär och land und- vikits. Under perioden &lt;NOBR&gt;1971–2010&lt;/NOBR&gt; hamnade 93 procent av ökningen av jordens energiförråd i haven.&lt;SPAN class="ft144"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Effekter på havet av klimatförändringar och havsförsurning, med- för allvarliga, storskaliga och irreversibla konsekvenser för väder- systemen och havets möjligheter att lagra kol och producera syre. Viktiga ekosystemtjänster för mänskligheten riskerar att försämras och även förloras. Hur havet förvaltas, både nationellt och internatio- nellt, har därför stor betydelse för hur allvarliga effekterna av klimat- förändringarna kommer bli.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Havet binder stora mängder kol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Haven har hittills tagit upp nära hälften av de mänskliga koldioxid- utsläppen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Stora mängder lösas i vattenmassan men en betydande andel lagras i biomassa och sediment. I svenska havsområden bidrar särskilt ålgräsängar och andra kusthabitat till kolupptaget. Biomas- san i mjukbottnar lägger fast betydande mängder kol och i utsjö- miljöer bidrar sedimentationen av plankton till upptag av kol i djupa havsbottnar. Detta är dock under förutsättning att ekosystemen har god miljöstatus och är välfungerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Formas 2019, Effekter av klimatförändringar och ökade koldioxidhalter på den marina miljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;– en analys av kunskapsläget kring ekosystem, resiliens och havsförvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SMHI, Havens upptag av koldioxid, www.smhi.se &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-05.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="p283dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383283x1.jpg/" id="p283img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p832 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Mål och målkonflikter inom havsmiljöpolitiken och klimatpolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Riksdagen har beslutat att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Begränsad klimatpå- verkan &lt;/SPAN&gt;innebär att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s klimatkonvention, ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;I juni 2017 beslutade riksdagen i linje med Parisavtalet inom FN:s klimatkonvention om en ny precisering för miljökvalitetsmålet. Pre- ciseringen innebär att den globala medeltemperaturökningen be- gränsas till långt under två grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå.&lt;SPAN class="ft120"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Riksdagen har även beslutat om ett etappmål som innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. De kvarva- rande utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen 1990.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Riksdagen har även antagit ett klimatmål för transportsektorn. Målet är ett etappmål inom miljömålssystemet och innebär att växt- husgasutsläppen från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU ETS) ska minska med minst 70 procent senast 2030 jäm- fört med 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Finns det målkonflikter?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Att nå målet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Begränsad klimatpåverkan &lt;/SPAN&gt;är nödvändigt för att på lång sikt nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;. Samtidigt är hav med god miljöstatus ett viktigt bidrag till att minska effekterna av klimatförändringarna, bl.a. genom att lagra stora mäng- der kol. Det bör därför inte finnas någon målkonflikt. Miljömålsbe- redningen erfar dock att så inte riktigt är fallet. Klimatomställningen medför behov av att utveckla havsbaserade verksamheter som sjöfart och havsbaserad vindkraft. En aktuell fråga internationellt är möj- ligheterna att lagra koldioxid i havsbotten, vilket kan medföra verk- samheter till havs som kan påverka arter och livsmiljöer. En annan effekt av klimatomställningen är det ökade behovet av metaller som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;www.sverigesmiljömål.se.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;behövs till batteriproduktion. Detta bidrar till ökad press på gruv- drift till havs. För närvarande pågår t.ex. en process med att se på möjligheten att utvinna mangannoduler i Bottniska viken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;En fråga Miljömålsberedningen särskilt har uppmärksammats på är att överflyttningen av gods till sjöfart, som en del av Sveriges stra- tegi för att reducera klimatpåverkan, inte tar in och bedömer miljö- påverkan på havsmiljön av ökat sjöfart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Vad har regeringen sagt om klimat och havet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft10"&gt;I tilläggsdirektivet till Miljömålsberedningen har regeringen varit tyd- lig med att Miljömålsberedningens strategi ska ge förutsättningar för en bred politisk enighet om etappmål, styrmedel och åtgärder som krävs för att vända den negativa trenden i havsmiljön, &lt;SPAN class="ft56"&gt;särskilt med hän- syn till effekter av klimatförändringar och havsförsurning&lt;/SPAN&gt;. Klimatför- ändringarna och försurningen av havet väntas få betydande konsekv- enser för biologisk mångfald och för havens ekosystem och ekosyst- emtjänster, vilket enligt regeringen påverkar livsmedelsförsörjningen och utvecklingen av en hållbar blå ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Klimatförändringarna och havsförsurningen bedöms även för- stärka effekterna av befintliga havsmiljöproblem som t.ex. över- gödning, syrefria bottnar och miljögifter. Enligt regeringen hotar det havens resiliens, dvs. havens motståndskraft mot effekter av bl.a. klimatförändringar samt återhämtningsförmåga. Miljömålsbered- ningens strategi ska därför bidra till att stärka havens resiliens. Detta ställer ännu större krav på en integrerad och ekosystembaserad havs- förvaltning där samhällssektorerna samverkar för att nå en god mil- jöstatus i havet. En god miljöstatus är basen även för ekonomisk och social hållbarhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Klimatförändringarna medför ytterligare och omfattande krav på ett effektivt åtgärdsarbete inom alla delar av havsförvaltningen och på alla nivåer i samhället. Regeringen tar som exempel att behovet av åtgärder på land och i sötvatten ökar och att det ställs större krav på att anpassa skyddade områdens utformning och förvaltning, s.k. adaptiv förvaltning, efter hur klimatet påverkar olika arter och habitat. Reger- ingen menar också att kunskapen om hur klimatförändringarna påver- kar havens ekosystem och resurser har stor betydelse för att kunna ut- forma och vidta åtgärder inom kust- och havsförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="p285dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383285x1.jpg/" id="p285img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Klimatpolitiska handlingsplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;I sin klimatpolitiska handlingsplan skrev regeringen att Sverige ska bidra till att kopplingarna mellan havs- och klimatfrågor stärks.&lt;SPAN class="ft120"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Kli- matförändringarna påverkar havsmiljön bl.a. genom havsnivåhöj- ningar, syrebrist och uppvärmning. Dessutom leder höjda halter av koldioxid till havsförsurning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Regeringen tog även upp att klimatförändringarna förstärker be- fintliga miljöproblem som övergödning och miljögifter och kommer att få stora konsekvenser för ekosystem och samhällen. Regeringen underströk åter igen behovet av att återställa ekosystemens resiliens samt att det är viktigt med naturliga hav och kustmiljöer för kolin- lagring. För att habitaten ska kunna maximera kolupptaget anser regeringen att störningarna från mänskliga aktiviteter måste mini- meras. En del i detta kan vara att nå målen för minskningar av när- ingsläckage, minskad tillförsel av farliga ämnen, hantering av exploa- teringstryck och förvaltning av fiskbestånd så att en hållbar artsam- mansättning och beståndssituation uppnås m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Regeringen bedömde vidare att Sverige bör använda de regionala samarbetena i Norden, Arktis och Barents för att genomföra de kli- matpolitiska målen och höja den globala ambitionsnivån. Som skäl an- för regeringen bl.a. att temperaturökningen i Arktis är mer än dubbelt så stor som den genomsnittliga temperaturökningen på jorden. Reger- ingen anförde att klimatförändringarna även är en viktig fråga i andra regionala miljösamarbeten såsom de regionala havsmiljökonventio- nerna Ospar och Helcom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Regeringen har uppmärksammat hav och klimat internationellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Regeringen har bidragit till att lyfta fram kopplingen mellan klimat- och havsmiljöpolitik internationellt, t.ex. i FN:s klimatkonvention. Hav och klimat var ett prioriterat politikområde för Sverige under FN:s havskonferens 2017. Av regeringens strategi för FN:s miljö- program (Unep) framgår att Sverige ska verka aktivt för att globalt uppmärksamma kopplingen till och stärka långsiktig motståndskraft mot klimatförändringar genom stöd till bevarande av den biologiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2019/20:65, &lt;/SPAN&gt;En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan&lt;SPAN class="ft45"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;
&lt;DIV id="p286dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383286x1.jpg/" id="p286img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;mångfalden i havs- och kustområden.&lt;SPAN class="ft46"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Sverige ska även bidra till att identifiera och överbygga kunskapsluckor, finna synergier mellan kli- mat och hav och verka för implementering av anpassningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Sverige signerade Because the &lt;NOBR&gt;Ocean-initiativet&lt;/NOBR&gt; på COP 21 i 2015. Initiativet har verkat för att föra in havsfrågorna i arbetet med genomförande av FN:s klimatkonvention.&lt;SPAN class="ft46"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Sveriges och Fijis part- nerskap under FN:s havskonferens har fortsatt genom The Ocean Pathway där länderna är medordförande.&lt;SPAN class="ft46"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Ocean Pathway signerades 2017 vid COP 23, också med syfte att lyfta havsfrågorna i klimat- konventionen och att signifikant öka arbetet med åtgärder i områden som är särskilt utsatta för klimatförändringar, t.ex. små &lt;NOBR&gt;ö-stater.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Klimatpolitiska rådet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Miljömålsberedningen noterar att Klimatpolitiska rådet inte har lyft fram havsmiljöpolitiken i sin granskning av regeringens klimat- politik. Rådet har inte heller uppmärksammat vikten av att koppla samman havsmiljöpolitiken med klimatpolitiken.&lt;SPAN class="ft120"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Hur kommer havet utvecklas med ett ändrat klimat?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft11"&gt;Klimatförändringar är en av de mest avgörande faktorerna för hur de marina ekosystemen kommer att utvecklas framöver. FN:s klimat- panel, IPCC, presenterade 2018 en specialrapport om konsekven- serna av 1,5 graders global uppvärmning.&lt;SPAN class="ft120"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;I rapporten visade IPCC på mycket långtgående konsekvenser för havet vid två graders upp- värmning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Den globala klimatförändringen orsakar omfattande förändringar i arters utbredning, ekosystemens samhällsstruktur och ekosystem- tjänster. Uppvärmningen av havsvattnet flyttar arters utbredning norr- ut, och stressar fastsittande arter som t.ex. koraller, vilket i sin tur kan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Regeringen strategi för Sveriges samarbete med FN:s miljöprogram (Unep) perioden 2020– 2023.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;First Because the Ocean Declaration, 29 November 2015, www.becausetheocean.org/first- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;because-the-ocean-declaration/.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;https://cop23.com.fj/the-ocean-pathway/.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Klimatpolitiska rådets rapport 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;IPCC, 2018, Special Report: Global Warming of 1,5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;o&lt;/SPAN&gt;C.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="p287dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383287x1.jpg/" id="p287img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;leda till förlust av biologisk mångfald. Havsnivån beräknas stiga vilket påverkar biologiskt rika miljöer som strandnära grundområden och havsstrandängar längs kusterna. Havsförsurningen påverkar redan kall- vattensarter och hotar många andra arter och ekosystem. Den globala uppvärmningen går så snabbt att ekosystemen inte hinner anpassa sig. Ekosystem som människan är beroende av att de är välfungerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Enligt IPCC uppskattas att mänsklig aktivitet redan har orsakat en uppvärmning på cirka en grad och att uppvärmningen sannolikt når 1,5 grader Celsius mellan 2030 och 2052 om ökningen fortsätter i samma takt.&lt;SPAN class="ft144"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Temperaturökningen i Arktis är två till tre gånger snabbare än det globala genomsnittet, vilket redan har fått stora kon- sekvenser för arktiska ekosystem. I Barentsregionen har temperatur- erna ökat en till två grader Celsius under perioden &lt;NOBR&gt;1954–2003.&lt;/NOBR&gt; Detta har bl.a. lett till att havsisens volym i september 2018 minskat med 75 procent jämfört med 1979.&lt;SPAN class="ft144"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft11"&gt;World Economic Forum lyfter fram forskning som visar att det senaste årtiondet har varit den varmaste i Atlanten på 3 000 år.&lt;SPAN class="ft120"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Även i Sverige finns tydliga tecken på klimatförändringarnas effekter. Enligt SMHI har årsmedeltemperaturen i Sverige stigit med 1,7 grader Celsius sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1800-talet,&lt;/NOBR&gt; vilket är mer än dubbelt så mycket som den globala temperaturökningen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Projektioner och scenarier till 2100&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;I en underlagsrapport till Miljömålsberedningen har Östersjöcentrum vid Stockholm universitet och SMHI sammanfattat projektioner och scenarier för Östersjöns utveckling fram till 2100.&lt;SPAN class="ft42"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Föränd- ringar i klimatet påverkar Östersjön och Östersjöns avrinningsom-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;IPCC 2018, Special Report: Global Warming of 1,5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;o&lt;/SPAN&gt;C.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) 2019, Arctic Climate Change Update 2019, An Update to Key Findings of Snow, Water, Ice and Permafrost in the Arctic (SWIPA) 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Robitzski, D. 2020, New research shows the Atlantic Ocean just had its hottest decade in 3000 years, World Economic Forum, 15 Oct 2020. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.weforum.org/agenda/2020/10/atlantic-ocean-hottest-decade-reccord-breaking-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;climate-change-environment-temperature/.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;SMHI 2018, Större temperaturökning i Sverige än i världen i genomsnitt, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.smhi.se/nyhetsarkiv/storre-temperaturokning-i-sverige-an-i-varlden-i-genomsnitt-&lt;/NOBR&gt; 1.139719&lt;SPAN class="ft191"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och klimatför- ändringar, Nr 2/2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="p288dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383288x1.jpg/" id="p288img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;råde genom ökade luft- och vattentemperaturer, förändrad neder- börd, förändrade vindar, försurning, minskat istäcke och förändrade vattenstånd. Förändrad nederbörd över avrinningsområdet leder i sin tur till förändrad tillrinning av sötvatten och näringsämnen till Östersjön. Prognoser indikerar att även &lt;NOBR&gt;50–80&lt;/NOBR&gt; procent av havsisen i norra Östersjön kommer att gå förlorad i slutet av seklet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Temperatur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Temperaturen i Östersjön har ökat mycket jämfört med såväl världs- haven som andra innanhav under de senaste decennierna. Mellan 1982 och 2006 ökade vattnets yttemperatur med 1,35 grader Celsius vilket delvis kan förklaras av klimatförändringen. Nya klimatprojek- tioner visar att medeltemperaturen i Östersjön kan komma att öka med cirka två till tre grader vid slutet av detta sekel jämfört med slu- tet av det förra. Ökningen beror på hur kraftfull den globala klimat- politiken kommer att vara (se figur 8.1.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Salthalten viktig för arter i Östersjön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Salthalten är speciellt viktig för Östersjöns ekosystem eftersom de arter som finns där har anpassat sig till Östersjöns låga salthalter som varken passar marina arter eller sötvattensarter. Salthalten påverkar även hur havsvattnet skiktar sig och därmed hur syre kan blandas ned till botten. Klimatmodellerna visar en tendens mot minskade salthalter till följd av förändrad nederbörd över avrinningsområdet, vilket ger förändrad sötvattenavrinning och därmed en förändrad söt- vattentillförsel till Östersjön. Eftersom de globala klimatmodellerna har problem med vattnets kretslopp på regional nivå är det dock fort- farande oklart om salthalterna i Östersjön kommer att öka eller minska.&lt;SPAN class="ft120"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2017, Havsplanering med hänsyn till klimatförändringar, Rapport 2017:26.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och klimatför- ändringar, Nr 2/2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="p289dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B383/H8B383289x1.jpg" style="width:433px;height:293px"  id="p289img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft33"&gt;Figur 8.1 Utveckling av medeltemperatur och medelsalthalt för Östersjön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft192"&gt;Utveckling av medeltemperatur och medelsalthalt för hela Östersjöns volym fram till slutet av detta sekel för två olika klimatscenarier, RCP4.5 och RCP8.5. Det färgade bandet runt linjerna motsvar ar osäkerheten som orsakas av intern variabilitet samt modellosäkerhet. Även den historiska perioden är behäftat med osäkerhet, eftersom modellerna har tillåtits köra fritt från olika starttillstånd. Salthalt mäts i g salt per kg havsvatten (promille).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft45"&gt;Källa: Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och klimatförändringar, Nr 2/2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft10"&gt;En minskning av salthalten påverkar framför allt organismer med marint ursprung som t.ex. blåmusslor och blåstång. Blåmusslan är en funktionellt viktig art, som dels är föda åt fåglar som ejder och al- fågel, dels filtrerar stora mängder vatten och bidrar på så sätt till omsättningen av näringsämnen och bättre vattenkvalitet. Blåmusslor klarar att överleva i salthalter ner till cirka 4.5 promille, men även mindre sänkningar av salthalten påverkar deras tillväxt och kondition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Blåstång kan inte reproducera vid salthalter under cirka fyra promille. Blåstången är den dominerande makroalgen i Östersjön och en funktionellt viktig organism med sin tredimensionella struk- tur. Den är föda och habitat åt växtätande smådjur, och fungerar som lek- och uppväxtmiljö för många fiskarter. I norra Egentliga Öster- sjön är den en tredjedel av den sammanlagda växtbiomassan. Det finns ingen annan hårdbottenart som till fullo kan ersätta blåstången om den försvinner från de områden där den nu har hög täckningsgrad.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="p290dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383290x1.jpg/" id="p290img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p841 ft16"&gt;Fakta om &lt;NOBR&gt;RCP-scenarier:&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft11"&gt;FN:s klimatpanel (IPCC) använder s.k. representativa koncen- trationsutvecklingsbanor (RCP:er) som syftar till att ge informa- tion om klimatförändringarna vid olika halter av växthusgaser i atmosfären. RCP:er är inte klimatpolitiska scenarier, men belyser ändå omfattningen av de åtgärder som krävs för att klara det inter- nationellt beslutade målet om max två graders global temperatur- ökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft11"&gt;Scenarierna är ett viktigt underlag för de datorbaserade klimat- modeller som används för att beräkna hur klimatet kan förändras på sikt. &lt;NOBR&gt;RCP-scenarier&lt;/NOBR&gt; baseras på antaganden om växthusgas- utsläppens utveckling, markanvändningen och på bedömningar av utvecklingen för utsläppen av luftföroreningar som svaveldi- oxid och kväveoxider.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;RCP-scenarierna&lt;/NOBR&gt; betecknas med siffror som anger den strål- ningsdrivning de olika utvecklingsvägarna ger upphov till år 2100. I den lägsta RCP:en handlar det om +2,6 och i den högsta +8,5 watt per kvadratmeter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;RCP2,6 &lt;/SPAN&gt;utgår bl.a. från att koldioxidutsläppen kulminerar om- kring år 2020, vilket innebär en mer stringent klimatpolitik. Ut- släppen av metan minskar med 40 procent. Jordens befolkning ökar till 9 miljarder. Det är ingen väsentlig förändring i arealen betesmark, men arealen jordbruksmark ökar p.g.a. bioenergipro- duktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;RCP4,5 &lt;/SPAN&gt;utgår bl.a. från att koldioxidutsläppen kulminerar om- kring år 2040 vilket innebär en stringent klimatpolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft10"&gt;RCP8,5 innebär att utsläppen av koldioxid blir tre gånger större än dagens nivå, vilket innebär att ingen klimatpolitik tillkommer. Metanutsläppen ökar kraftigt. Jordens befolkning ökar till 12 mil- jarder vilket leder till ökade anspråk på betes- och odlingsmark för jordbruksproduktion. Teknikutvecklingen mot ökad energieffek- tivitet fortsätter, men långsamt. Stort beroende av fossila bränslen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft12"&gt;Källa: SMHI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft12"&gt;Modelleringar har genomförts för att studera hur effekter av klimatförändringarna kan komma att påverka utbredningen av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="p291dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383291x1.jpg/" id="p291img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;blåmusslor och blåstång vid tre klimatscenarior; RCP2,6, RCP4,5 och RCP8,5.&lt;SPAN class="ft144"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Studien visar att enbart vid RCP2,6 kommer det finnas kvar områden i Östersjön med ”stora” musslor. Bältesbil- dande blåstång påverkas i mindre skala vid RCP2,5 och 4,5. Däremot ses omfattande minskning vid RCP8,5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Motsvarande modelleringar av utbredning av ålgräs för hela Östersjön visar att ålgräset sannolikt kommer försvinna helt i stora delar av Östersjön vid RCP8,5.&lt;SPAN class="ft120"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft33"&gt;Figur 8.2 Modellering av utbredning av ålgräs vid olika klimatscenarier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft50"&gt;Ett utsnitt över modellerat habitat som är gynnsam för ålgräs. Vid RCP8,5 kommer ålgräset sannolikt försvinna helt norr om Kalmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft45"&gt;Källa: Pan Baltic Scope 2019, Climate refugia in the Baltic sea, Modelling future important habitats by using climate projections.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft59"&gt;Syrehalten är viktig för fiskreproduktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;En eventuell minskning i salthalt i kombination med en minskning av syrekoncentrationen kommer att påverka det marina ekosystemet i Östersjön. Övergödningen tillsammans med klimatförändringarna är en bidragande orsak till minskad syrekoncentration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;Ett exempel på en känslig art är torsk, som kan komma att få för- sämrade möjligheter till lyckad reproduktion. För att torskens ägg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Naturvårdsverket 2020, Grön infrastruktur i havet – landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden, Rapport 6930.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Pan Baltic Scope 2019, Climate refugia in the Baltic sea. Modelling future important habitats by using climate projections.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="p292dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383292x1.jpg/" id="p292img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;ska överleva och kläckas behöver djupvattnet ha både hög salthalt (&amp;gt;11 g/kg) och innehålla löst syre (&amp;gt; 2 ml/l). Vattenvolymer med dessa förutsättningar kommer troligen att minska i Östersjön i ett framtida klimat. &lt;SPAN class="ft120"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft59"&gt;Havsförsurning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft9"&gt;Människans koldioxidutsläpp är inte bara orsaken till den pågående klimatförändringen utan även till en ökande försurning av haven. När koldioxid löses i havsvatten bildas kolsyra vilket leder till att pH sjunker och haven blir surare. Havsförsurningen kan ha långtgående konsekvenser för organismer och ekosystem. &lt;NOBR&gt;pH-värdet&lt;/NOBR&gt; påverkar särskilt organismer som är beroende av att lagra in kalk, t.ex. musslor, skaldjur och många växtplanktonarter.&lt;SPAN class="ft144"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Kort om kunskapsläget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;I en litteraturöversikt till Miljömålsberedningen har Formas sam- manställt kunskap och kunskapsluckor om klimatförändringarnas påverkan på svenska havsområden.&lt;SPAN class="ft120"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Översiktens slutsatser ska ses som en indikation på kunskapsluckor på effekter av klimatföringen på havsmiljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Mycket av forskningen har berört klimatförändringarnas effekter på övergödning och fiske medan det gjorts färre skattningar på åt- gärder, styrmedel, kostnader och nyttor för främmande arter och mil- jöfarliga ämnen. Det finns få vetenskapliga sammanställningar om effekten av konkreta åtgärder som kan vidtas för att stärka resiliensen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;Förekomsten av modeller och scenarier inom forskningen visar ett liknande mönster. Det finns många modeller och det har tagits fram fler scenarier om klimatförändringar, övergödning och fiske samtidigt som det finns kunskapsluckor inom de övriga miljöområ- dena. Forskningen behöver övervakningsdata för att validera mo-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och klimat- förändringar, Nr 2/2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Naturvårdsverket 2020, Grön infrastruktur i havet – landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden, Rapport 6930.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Formas 2019, Effekter av klimatförändringar och ökade koldioxidhalter på den marina miljön – en analys av kunskapsläget kring ekosystem, resiliens och havsförvaltning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="p293dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383293x1.jpg/" id="p293img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p825 ft12"&gt;deller, som sedan kan användas för att ge underlag för prognoser och scenarier för havsförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft11"&gt;En slutsats från Formas sammanställning är att klimatföränd- ringarnas effekter på den marina miljön behöver integreras i övrig havsmiljöforskning och inte studeras separat från övriga miljöpro- blem och påverkansfaktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Åtgärder kan minska effekterna av klimatförändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft11"&gt;Pågående forskning visar att ett effektivt åtgärdsarbete för att t.ex. minska övergödningen, men även skydda arter och livsmiljöer har stor betydelse för att minska klimatförändringarnas effekter på havsmiljön och att säkra viktiga ekosystemtjänster.&lt;SPAN class="ft120"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft16"&gt;Klimatförändringarnas effekter i Östersjöns beror till stor del på omfattningen av övergödning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft11"&gt;Förhållandet mellan klimatförändringarna och övergödningssitua- tionen i framtidens Östersjön är ett komplicerat samspel mellan en rad olika faktorer, som dessutom präglas av stora osäkerheter. Enligt SMHI och Östersjöcentrum vid Stockholms universitet är troligen temperatur och salthalt de parametrar som kommer att påverkas mest av klimatförändringar, medan syrehalten främst kommer att påverkas av hur väl länderna runt Östersjön lyckas minska närings- tillförseln från land. &lt;SPAN class="ft120"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;Klimatförändringarna påverkar övergödningsproblematiken främst genom en trolig ökad tillförsel av näringsämnen och organiskt ma- terial till följd av ökad nederbörd och avrinning. Vid en tempera- turhöjning ökar även nedbrytningen av organiskt material och där- med även syreförbrukningen. Detta bidrar till ökad interbelastning av fosfor. Syrehalterna minskar även på grund av att syre som tillförs från atmosfären löser sig sämre i varmare vatten än i kallare.&lt;SPAN class="ft46"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Formas 2019, Effekter av klimatförändringar och ökade koldioxidhalter på den marina miljön – en analys av kunskapsläget kring ekosystem, resiliens och havsförvaltning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och klimatför- ändringar, Nr 2/2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och klimatför- ändringar, Nr 2/2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;
&lt;DIV id="p294dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383294x1.jpg/" id="p294img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;SMHI och Östersjöcentrum vid Stockholms universitet har upp- skattat den samlade effekten av alla dessa faktorer, där påverkan från atmosfären och tillrinningen av sötvatten har skalats ner från globala klimatmodeller till högre upplösning på regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;För två klimatscenarier, RCP4.5 och RCP8.5, har de undersökt hur tre olika nivåer för näringsämnestillförsel påverkar halterna av fosfor och syres i Östersjön. De tre nivåerna för tillförsel av fosfor och kväve är i nivå med: 1) målet för tillförsel av fosfor och kväve i Helcoms aktionsplan för Östersjön, 2) dagens tillförsel av närings- ämnen och 3) ökade utsläpp från lantbruks och städer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Resultaten visar att om tillförsel av näringsämnen reduceras till målen enligt Helcoms aktionsplan för Östersjön kommer det bli tydliga förbättringar i halterna av fosfor, såväl i ett framtida klimat i linje med RCP4,5 som RCP8,5 (se figur 8.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Modelleringarna av syreförhållanden i Östersjöns djupvatten visar samma tendens. För de flesta kombinationer av klimat- och åt- gärdsscenarier för näringsämnen blir utbredningen av syrefria bott- nar mindre vid slutet av detta seklet än vid slutet av förra seklet. Om näringstillförseln minskas till målen i aktionsplanen och klimatför- ändringen stannar vid RCP4,5 ses en betydlig förbättring jämfört med dagens situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft33"&gt;Figur 8.3 Syrekoncentration vid botten för olika kombinationer av scenarier för klimat och näringstillförsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft45"&gt;Medel för perioden &lt;NOBR&gt;2069–2098&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft50"&gt;Bilderna till höger, samt för historiska perioden &lt;NOBR&gt;1976–2005,&lt;/NOBR&gt; bilden till vänster. Negativa koncentrationer är ett sätt att representera svavelväte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft45"&gt;Källa: Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och klimatförändringar, Nr 2/2020.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;
&lt;DIV id="p295dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383295x1.jpg/" id="p295img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;Forskningen visar tydligt på att minskad näringstillförsel från land till hav ökar havets förmåga till återhämtning, och stärker dess resi- liens, dvs. motståndskraft mot kommande klimatförändringar. Detta förutsätter dock att övergödningsåtgärderna skärps i takt med att tillrinningen ökar. Åtgärder för att minska övergödningen är därför en avgörande faktor för Östersjöns ekosystem och minskar effek- terna av klimatförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Klimatrefugier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;SGU och Göteborgs universitet har genom att använda SMHI:s senaste klimatmodeller sett att merparten av strukturbildande arter som är viktiga för havets ekosystemtjänster, kommer att få en kraf- tigt ändrad utbredning.&lt;SPAN class="ft120"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Klimatrefugier är områden där effekten av klimatförändringen förväntas bli mindre i förhållande till omgivande livsmiljö. Havs- och vattenmyndigheten har som underlag för havs- planeringen modellerat fram klimatrefugier för vikare, ålgräs och blåstång, blåmusslor, sill, torsk och skorv som är ett bottenlevande kräftdjur som är viktig föda för fisk.&lt;SPAN class="ft120"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;För att säkerställa att de funk- tioner som t.ex. blåmusslor, blåstång och ålgräs bidrar med ska bibe- hållas under ett föränderligt klimat, behöver t.ex. fysisk planering, områdesskydd och åtgärder med fysisk återställning av kustnära mil- jöer ta hänsyn till den framtida utbredningen av dessa arter.&lt;SPAN class="ft120"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Forsk- ningen och myndigheter som t.ex. Havs- och vattenmyndigheten menar att skydd av klimatrefugier är en av flera lämpliga åtgärder att ta höjd för klimatförändringarna i fysisk planering och områdes- skydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Törnqvist, O., m.fl. 2019, Climate refugia in the Baltic sea, Modelling future important habitats by using climate projections, Pan Baltic Scope report.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2017, Möjliga klimatrefugier i Östersjön baserat på två olika scenarier, rapport 2017:37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Naturvårdsverket 2020, Grön infrastruktur i havet – landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden, rapport 6930.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;
&lt;DIV id="p296dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383296x1.jpg/" id="p296img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;Nätverk av skyddade områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft9"&gt;Det finns en internationell samsyn om att effektivt förvaltade nät- verk av skyddade områden är nödvändiga för att arter och livsmiljöer ska kunna motstå och anpassa sig till klimatförändringar.&lt;SPAN class="ft144"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Även svenska forskare stödjer detta synsätt.&lt;SPAN class="ft144"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Storbritannien håller på att utveckla s.k. Climate Smart MPA:s med kolinlagring som ett viktigt skydd av marina områden.&lt;SPAN class="ft144"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Forskningen visar även på tydliga samband mellan skydd av marina områden och klimatanpassning och för att säkerställa havens funk- tion som kolsänka.&lt;SPAN class="ft120"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Från både svensk och finsk forskning finns in- dikationer om att kustnära, störda ekosystem i Östersjön riskerar att bli koldioxidkällor i stället för kolsänkor, vilket från forskningens sida ses som ett starkt argument för att skydda marina områden och särskilt kustnära områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Genetisk mångfald ses som en försäkring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft11"&gt;Förvaltningen av biologisk mångfald har hittills fokuserat på arter. Ny forskning pekar på att förmågan hos några marina arter att an- passa sig snabbt och effektivt till förändringar i sin yttre miljö ger hopp inför framtidens klimatförändringar och havsförsurning. En förutsättning är att den genetiska mångfalden bevaras varför arter och habitat behöver skydd och förvaltas även med hänsyn till den genetiska mångfalden inom arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Havsmiljö måste integreras i den offentliga förvaltningens arbete med klimat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft39"&gt;Arbetet med klimatåtgärder och klimatanpassning inkluderar ett stort antal politikområden, många nationella myndigheter, länsstyrelserna och inte minst kommunerna. Enligt Kommunutredningen (se nedan)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Simard, F., Laffoley, D., J.M. Baxter (red.) 2016, Marine Protected Areas and Climate Change: Adaptation and Mitigation Synergies, Opportunities and Challenges, IUCN.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Berkström, C., m.fl. 2019, Ekologisk konnektivitet i svenska kust- och havsområden – en kunskapssammanställning, Aqua reports 2019:15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;https://jncc.gov.uk/our-work/climate-smart-mpas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Roberts C., m.fl. 2020, Climate change mitigation and nature conservation both require higher protected area targets, Phil. Trans. R. Soc. B 375: 20190121.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;
&lt;DIV id="p297dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383297x1.jpg/" id="p297img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;arbetar i dagsläget ett trettiotal statliga myndigheter med klimatfrågor och tillhandahåller i viss utsträckning underlag, bl.a. till kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten skrev i sin klimatstrategi 2018 att en hållbar förvaltning från källa till hav behöver bidra till klimat- arbetet på tre sätt.&lt;SPAN class="ft120"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Förvaltningen behöver stödja klimatomställningen mot ett fossil- fritt samhälle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Förvaltningen måste ta hänsyn till klimateffekter och främja eko- systemens anpassning till klimatförändringen. Både miljön och samhället har ett behov av klimatanpassning. Det krävs kreativi- tet, en bred aktörsdialog och bra planering för att främja syn- ergier och hantera målkonflikter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Behov av kunskap som kan stödja arbetet för minskad klimat- påverkan och bättre klimatanpassning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft9"&gt;I den till strategin tillhörande handlingsplanen listar Havs- och vattenmyndigheten över 110 förslag på åtgärder för klimatanpass- ning som i princip berör hela myndighetens verksamhetsområde.&lt;SPAN class="ft144"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Förslagen innebär även att Havs- och vattenmyndigheten behöver samverka med ett stort antal andra myndigheter som Jordbruks- verket, Naturvårdsverket, Boverket, SMHI, SGU, SGI, MSB, Skogs- styrelsen, Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet och länssty- relserna. Detta är enbart ett exempel på att klimatfrågor griper in i och behöver integreras med vatten- och havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;Klimatanpassning har blivit en allt viktigare fråga i vattenförvalt- ningen på vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna. Det handlar om utmaningar som översvämningar, dagvattenhante- ringar, ökade havsnivå och extremväder. Torka kan även vara ett problem för kustfiskbestånd genom att lek- och uppväxtområden torkar ut. Bedömning av i vilken omfattning åtgärder har betydelse för klimatanpassning kommer sannolikt få större utrymme i vatten- förvaltningens åtgärdsprogram &lt;NOBR&gt;2021–2027.&lt;SPAN class="ft144"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2018, Klimatstrategi &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018–2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2018, Havs- och vattenmyndighetens arbete med hand- lingsplan för klimatanpassning, Rapport 2018:9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vattenmyndigheten Norra Östersjön 2020, Åtgärdsprogram för vatten &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2027,&lt;/NOBR&gt; Sam- rådshandling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;
&lt;DIV id="p298dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383298x1.jpg/" id="p298img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;Klimatförändringar – en särskilt kommunal utmaning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft12"&gt;Kommunutredningen&lt;SPAN class="ft60"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;konstaterade att kommunerna har ett om- fattande ansvar och växande uppgifter med anledning av pågående klimatförändring. Kommuner ansvarar för många verksamhetsom- råden som särskilt berörs, t.ex. samhällsplanering, trafikplanering samt vatten och avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft10"&gt;Översiktsplanering är ett av de områden Kommunutredningen be- dömer som särskilt viktiga och där det även behövs insatser från staten för att stödja kommunerna. Genom ändringar i plan- och bygglagen&lt;SPAN class="ft46"&gt;36&lt;/SPAN&gt;, har det blivit tydligare att kommunen ska bedöma och värdera risken för skador på den bebyggda miljön på grund av klimatförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Ett problem med de planeringsunderlag som staten tillhanda- håller kommunerna är att det kommer från många olika håll. Kom- munerna betalar även för att få tillgång till vissa klimatrelaterade planeringsunderlag från myndigheterna. Det gäller t.ex. underlag från SMHI, SGI, SGU och MSB.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Kommunutredningens bedömning var att staten bör vidta åt- gärder för att förenkla för kommunerna att ta del av de planerings- underlag från statliga myndigheter som behövs för att kommunerna i sitt arbete med översiktsplaner ska kunna bedöma risker på grund av klimatförändringar. Vidare bedömde Kommunutredningen att de underlag som är nödvändiga för kommunens bedömning och som kan beställas av statliga myndigheter mot en kostnad borde vara gra- tis för kommunerna för att säkerställa att en kommun inte av kost- nadsskäl avstår från att ta in nödvändiga underlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Även länsstyrelserna bedömdes av Kommunutredningen ha en vik- tig regional roll för kommunernas klimatarbete, bl.a. genom uppgif- ten att tillhandahålla planeringsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Förutsättningarna för olika kommuner att arbeta med klimat- frågor varierar stort. Stora kommuner har generellt sett bättre förut- sättningar än små kommuner. Kustkommuner har generellt kommit längre i sitt arbete än inlandskommuner. Detta kan enligt Kommun- utredningen bero på att kustkommuner upplever sig mer utsatta för vissa typer av klimatförändringar och extrema väderhändelser, t.ex. stigande havsnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;SOU 2020:8, &lt;/SPAN&gt;Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget&lt;SPAN class="ft50"&gt;, betänkande av Kommunutredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Plan- och bygglagen (2010:900).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="p299dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383299x1.jpg/" id="p299img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td207"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td208"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljön är viktig för att hejda klimatförändringarna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Enligt beräkningar från SKR uppgår kostnaderna för att genomföra klimatanpassningsåtgärder till följd av ett förändrat klimat till 137– 205 miljarder kronor till år 2100 och består till cirka 96 procent av åt- gärder kopplade till översvämningar.&lt;SPAN class="ft120"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Kostnaderna är ofta högre för kustnära kommuner samt kommuner som ligger intill sjöar eller vatten- drag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SKL 2017, Klimatet – så klart!&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="p301dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383301x1.jpg/" id="p301img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p869 ft173"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft186"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Vad är ekosystemansatsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft53"&gt;och ekosystembaserad förvaltning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;Enligt tilläggsdirektivet ska Miljömålsberedningen bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft17"&gt;analysera om det behövs ytterligare styrmedel och åtgärder för att på ett kostnadseffektivt sätt säkerställa en ekosystembaserad havsförvaltning som bidrar till att stärka havens resiliens, särskilt med hänsyn till effek- terna av klimatförändringar och havsförsurning och vid behov lämna för- slag på sådana.&lt;SPAN class="ft136"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;I direktivet hänvisade regeringen vidare till att ekosystembaserad fisk- förvaltning kan integreras i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. I direktivet tog regeringen även upp att ekosystembaserad kust- och havsplanering samt adaptiv förvaltning i det marina områdesskyddet behöver utvecklas för att säkerställa havens resiliens. Regeringen be- tonade att klimatförändringarna ställer ännu högre krav på en integ- rerad och ekosystembaserad havsförvaltning där samhällssektorerna samverkar för att nå god miljöstatus i havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Flera styrmedel inom havsmiljöförvaltningen som t.ex. EU:s havsmiljödirektiv,&lt;SPAN class="ft42"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;EU:s gemensamma fiskeripolitik&lt;SPAN class="ft42"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och EU:s havs- planeringsdirektiv&lt;SPAN class="ft42"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;refererar till ekosystemansatsen eller ekosystem- baserad förvaltning som en grundläggande princip för genomförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Dir 2018:44, Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) – En strategi för för- stärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken. om den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättande av en ram för havsplanering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft20"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;
&lt;DIV id="p302dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383302x1.jpg/" id="p302img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Ekosystemansatsen utgår från en helhetssyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Ekosystemansatsen är ett förhållningssätt som har utvecklats utifrån insikten att människan är beroende av väl fungerande ekosystem. Den har sitt ursprung i FN:s konvention om biologisk mångfald och har fått brett genomslag i arbetet med förvaltning av naturresurser. Ekosystemansatsen är en vägledande princip i FN:s mål för hållbar global utveckling – Agenda 2030 och i EU:s havsmiljödirektiv, EU:s gemensamma fiskeripolitik, och inom Helcom och Ospar, m.fl.&lt;SPAN class="ft46"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft127"&gt;Enligt Miljömålsberedningen är ekosystemansatsen utgångspunkt för utvecklande av strategier i miljömålssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;I sitt första betänkande 2010&lt;SPAN class="ft144"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;slog Miljömålsberedningen fast att ekosystemansatsen är utgångspunkt för arbete med utvecklande av strategier i miljömålssystemet. Ekosystemansatsen kan vägleda alla delar av miljöpolitiken, men blir enligt beredningen särskilt ange- lägen i frågor som direkt rör förvaltning av ekosystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;I sitt delbetänkande 2012 anförde Miljömålsberedningen, att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft17"&gt;ekosystemansatsen är en strategi för en adaptiv och integrerad skötsel av markresurser, vattenresurser och levande resurser som främjar be- varande och hållbart nyttjande med ett rättviseperspektiv.&lt;SPAN class="ft136"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft12"&gt;Detta var en utveckling av Naturvårdsverkets definition från 2007:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft17"&gt;Ekosystemansatsen en sorts arbetsmetod eller förvaltningsstrategi, för bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser som även inkluderar rättviseaspekter.&lt;SPAN class="ft136"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft10"&gt;Enligt Miljömålsberedningen 2012 utgår ekosystemansatsen från en helhetssyn på förvaltningen av ekosystem. Dess mål är en balans mellan bevarande och användning av land, vatten och levande resur- ser. Ansatsen innefattar hänsyn till sociala, ekonomiska och ekolo- giska aspekter och respekt för ekosystemens naturliga gränser samt ett landskapsperspektiv. Människan betraktas som en viktig del av många ekosystem. När människan ingår i ekosystemen kan de beskri-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Havsmiljöinstitutet 2020, Samhällsekonomisk analys till stöd för en ekosystembaserad fisk- förvaltning, Rapport 2020:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;SOU 2010:101, &lt;/SPAN&gt;Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;SOU 2012:15, &lt;/SPAN&gt;Plan för framtagande av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Naturvårdsverket 2007, Ekosystemansatsen – en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser, Rapport 5782.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="p303dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383303x1.jpg/" id="p303img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;vas som &lt;NOBR&gt;socio-ekologiska&lt;/NOBR&gt; system. Ansatsen bygger på tanken att eko- system bidrar med olika ekosystemtjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;Ekosystemansatsen utgår därmed från en medvetenhet om att många aktörer är med och påverkar det faktiska utfallet av politiska beslut. Detta blir särskilt tydligt i arbetet för att nå miljömålen, som är beroende av ett gemensamt arbete i hela samhället. Utifrån eko- systemansatsen är det även angeläget att alla berörda i samhället är med när målen för förvaltningen av ekosystemen formuleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Ansatsen betonar även att all relevant kunskap ska beaktas i pla- nering och förvaltning av ekosystem. Eftersom det ofta saknas mer precis kunskap om hur ekosystem reagerar på mänsklig påverkan måste sådana system förvaltas enligt försiktighetsprincipen. Förvalt- ande myndigheter eller andra aktörer måste dock kunna agera även om den inte har fullständig kunskap om samhällets och naturens alla processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Ursprung i FN:s konvention om biologisk mångfald&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Som framgår ovan har ekosystemansatsen som princip för förvalt- ning av naturresurser sitt ursprung i FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). CBD:s partsmöte (COP) beslutade 1995 att eko- systemansatsen skulle vara det primära ramverket för att bidra till att nå konventionens mål. År 2000 beslutade partsmötet att definiera ekosystemansatsen som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft17"&gt;a strategy for the integrated management of land, water and living re- sources that promotes conservation and sustainable use in an equitable way.&lt;SPAN class="ft136"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft11"&gt;Denna definition är den som anses vara den ursprungliga och som används av &lt;NOBR&gt;FN-organisationer&lt;/NOBR&gt; som FN:s miljöprogram (Unep) m.fl.&lt;SPAN class="ft120"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Ansatsen kräver vidare enligt samma beslut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft17"&gt;adaptive management to deal with the complex and dynamic nature of ecosystems and the absence of complete knowledge or understanding of their functioning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;CBD COP 5 Decision V/6 Ecosystem approach, article &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–5.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Unep 2011, Taking Steps toward Marine and Costal &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Ecosystem-based&lt;/NOBR&gt; Management.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="p304dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383304x1.jpg/" id="p304img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft12"&gt;Beslutet slår också fast att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft17"&gt;There is no single way to implement the ecosystem approach, as it depends on local, provincial, national, regional or global conditions.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft41"&gt;Ekosystemansatsen har därutöver – i samma beslut – preciserats genom de tolv s.k. Malawiprinciperna. Malawiprinciperna kan ses som en vägledning för hur ekosystemanstasen ska bidra till hållbart nytt- jande och bevarande av naturresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft33"&gt;Tabell 9.1 Ekosystemansatsens 12 principer – Malawiprinciperna&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td47"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td211"&gt;&lt;P class="p83 ft33"&gt;Engelska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Svensk översättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td212"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td213"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td214"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p878 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td216"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;The objectives of management of land,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td217"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Samhällets intressen bestämmer förvalt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td216"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;water and living resources are a matter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td217"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;ningens mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td216"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;of societal choices.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td215"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td216"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td217"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p879 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Management should be decentralized to the lowest appropriate level.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;Förvaltningen bör vara decentraliserad till den lägsta tillämpbara nivån och engagera alla för att kunna balansera lokala och allmänna intressen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p879 ft197"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;Ecosystem managers should consider the &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;effects (actual or potential) of their activi-&lt;/SPAN&gt; ties on adjacent and other ecosystems.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;Recognizing potential gains from manage- ment, there is usually a need to under- stand and manage the ecosystem in an economic context. Any such ecosystem- management programme should:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft200"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Reduce those market distortions that adversely affect biological diversity;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft200"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Align incentives to promote biodiversity conservation and sustainable use;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft200"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;-&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft199"&gt;Internalize costs and benefits in the given ecosystem to the extent feasible.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft202"&gt;De som genomför förvaltningen bör beakta&lt;SPAN class="ft201"&gt; effekterna (verkliga eller tänkbara) på närliggande eller andra ekosystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft201"&gt;Det är grundläggande att förstå eko- systemets värde ur ett ekonomiskt perspektiv. Förvaltningen bör bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;reducera subventioner som leder till utarmning av biologisk mångfald,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft201"&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft203"&gt;skapa incitament som främjar biologisk mångfald och hållbart nyttjande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft197"&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft204"&gt;i möjligaste mån integrera kostnader och vinster i ett givet ekosystem.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;DIV id="id_4_1"&gt;
&lt;P class="p879 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft198"&gt;Conservation of ecosystem structure and functioning, in order to maintain ecosystem services, should be a priority target of the ecosystem approach.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Ecosystem must be managed within the limits of their functioning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4_2"&gt;
&lt;P class="p889 ft86"&gt;Bevarande av ekosystemens struktur och funktion för att upprätthålla ekosystem- tjänster bör vara ett prioriterat mål, då fungerande ekosystem har förmåga att motstå förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft205"&gt;Ekosystemen bör förvaltas inom ramen för dess funktioner, försiktighetsprincipen ska tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="p305dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383305x1.jpg/" id="p305img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:171px;"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td218"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td219"&gt;&lt;P class="p79 ft33"&gt;Engelska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td213"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;Svensk översättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td220"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;The ecosystem approach should be&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td216"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;Ekosystemansatsen bör tillämpas på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td220"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td221"&gt;&lt;P class="p79 ft158"&gt;undertaken at the appropriate spatial and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td216"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;lämplig skala i tid och rum.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td220"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td221"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;temporal scales.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td216"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td220"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td221"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td216"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p890 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Recognizing the varying temporal scales and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;lag-effects&lt;/NOBR&gt; that characterize eco- system processes, objectives for ecosystem management should be set for the long term.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Management must recognize that change is inevitable.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft201"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;The ecosystem approach should seek the appropriate balance between, and integration of, conservation and use of biological diversity.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;The ecosystem approach should consider all forms of relevant information, including scientific and indigenous and local knowledge, innovations and practices.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft201"&gt;Kunskap om att tidsfördröjningar påverkar ekosystemprocesser, innebär att lång- siktiga mål för förvaltningen bör sättas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft45"&gt;Förvaltningen måste acceptera att förändring är oundvikligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft45"&gt;Ekosystemansatsen bör integrera bevarande av biologisk mångfald och ett hållbart nyttjande av den samma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft45"&gt;Ekosystemansatsen bör beakta all typ av relevant information, även vetenskaplig och traditionell och lokal kunskap, innovationer och metoder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p897 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft95"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;The ecosystem approach should involve all relevant sectors of society and scientific disciplines.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft205"&gt;Ekosystemansatsen bör involvera alla relevanta sektorer i samhället och vetenskapliga discipliner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p898 ft45"&gt;Svensk översättning av Naturvårdsverket 2007, Ekosystemansatsen – en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser, rapport 5782.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft10"&gt;Principerna har sedan dess fått viss kritik för att vara ostrukturerade. Detta har bl.a. lett fram till att CBD:s partsmöte har utvecklat kom- pletterande operativa riktlinjer, men som också i sin tur lett till att det gjorts en mängd olika tolkningar och vägledningar av principerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;I svensk tolkning har ofta de tolv principerna slagits samman till sex rubriker.&lt;SPAN class="ft120"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Havsplaneringsutredningen beskrev ekosystemansat- sen utifrån följande rubriker: &lt;SPAN class="ft120"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Gemensamma mål och delaktighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Naturens förmåga att producera varor och tjänster är överordnad; försiktighetsprincipen ska tillämpas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;All slags kunskap ska beaktas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Naturvårdsverket 2007, Ekosystemansatsen – en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser, Rapport 5782.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2010:91, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Planering på djupet&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Havsplaneringsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="p306dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383306x1.jpg/" id="p306img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Värdera ekosystemen samhällsekonomiskt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Avgränsningar i tid och rum.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Flexibel och anpassningsbar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft59"&gt;CBD:s ursprungliga definition har tolkats på många sätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Eftersom ekosystemansatsen är ett förhållningssätt som behöver an- passas till olika förhållanden har det utvecklats flera olika anpass- ningar av CBD:s ursprungliga definition. Nedan några exempel på definitioner från internationell forskningslitteratur inom havsmiljö- förvaltning:&lt;SPAN class="ft120"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft17"&gt;Styrning av en särskild ekosystemstruktur och funktioner för att främja ekosystemtjänster för samhället.&lt;SPAN class="ft60"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft147"&gt;Ekosystembaserad förvaltning är en miljöhanteringsstrategi som tar hän- syn till alla interaktioner i ett marint ekosystem, inklusive människor, snarare än att hantera enskilda problem, arter eller ekosystemtjänster. Målet med ekosystembaserad marin förvaltning är att bibehålla marina ekosystem i ett hälsosamt, produktivt och hållbart tillstånd så att män- niskan kan använda havet och att det kan tillhandahålla de varor och tjänster som människor behöver.&lt;SPAN class="ft60"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft17"&gt;In a marine context, EBM emphasizes the maintenance or enhancement of ecological structure and function, and the benefits that healthy oceans provide to society.&lt;SPAN class="ft60"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;I tabellen nedan visas några fler exempel på hur ekosystemansatsen har definierats över tid. Exempel på hur ekosystemansatsen har defi- nierats inom fiskeförvaltningen och havsplaneringen finns i kapitlen Förvaltning av fisk en del av havsmiljöförvaltningen och Kusthavet där alla vill vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ivarsson Westerberg, A. 2019, Politiken går till sjöss – förvaltningspolitik möter havspolitik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Aswani, S., m.fl. 2012, The way forward with &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ecosystem-based&lt;/NOBR&gt; management in tropical contexts: Reconciling with existing management systems, Marine Policy, Volume 36, Issue 1, s. &lt;NOBR&gt;1–10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;McLeod, K. m.fl. 2005, Scientific Consensus Statement on Marine &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Ecosystem-Based&lt;/NOBR&gt; Management, Signed by 221 academic scientists and policy experts with relevant expertise and published by the Communication Partnership for Science and the Sea.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Link, J.S. and Browman, H.I. 2017, Operationalizing and implementing &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ecosystem-based&lt;/NOBR&gt; management, ICES Journal of Marine Science, Volume 74, Issue 1, s. &lt;NOBR&gt;379–381.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;
&lt;DIV id="p307dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383307x1.jpg/" id="p307img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft33"&gt;Tabell 9.2 Exempel på definitioner av ekosystemansatsen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-128px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p904 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-128px;margin-bottom:128px;" class="p904 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-64px;margin-top:64px;margin-right:-64px;margin-bottom:64px;" class="p904 ft76"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:83 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td222"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td223"&gt;&lt;P class="p64 ft25"&gt;Convention of Biological Diversity&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td74"&gt;&lt;P class="p64 ft25"&gt;Helcom och Ospar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td222"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td222"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td223"&gt;&lt;P class="p64 ft25"&gt;Website, www.cbd.int/ecosystem,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p64 ft25"&gt;ministermöte 2003&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td222"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td223"&gt;&lt;P class="p64 ft208"&gt;October 2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td222"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td223"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td74"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t78"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft25"&gt;Ekosystemansatsen – en väg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p64 ft25"&gt;Planering på djupet – fysisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft25"&gt;Etappmål i miljömålssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft20"&gt;mot bevarande och hållbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p64 ft208"&gt;planering av havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft208"&gt;SOU 2011:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft20"&gt;nyttjande av naturresurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;SOU 2010:91&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft208"&gt;&lt;NOBR&gt;(NV-rapport&lt;/NOBR&gt; 5782, 2007)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-271px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p905 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-271px;margin-bottom:271px;" class="p905 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-136px;margin-top:136px;margin-right:-135px;margin-bottom:135px;" class="p905 ft150"&gt;&lt;![endif]&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t79"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td226"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;The ecosystem approach is a&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td227"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;The comprehensive integrated&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p64 ft150"&gt;Ekosystemansatsen är en sorts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td229"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;Ansatsen utgör ett led i hållbar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td228"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;Ekosystemansatsen har formu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft159"&gt;strategy for the integrated&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td149"&gt;&lt;P class="p64 ft159"&gt;management of human&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;arbetsmetod, eller förvaltnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;utveckling, men också ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;lerats inom den internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;management of land, water and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td149"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;activities based on the best&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;strategi, för bevarande och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;ramvillkor för utvecklingen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;konventionen om biologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;living resources that promotes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td149"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;available scientific knowledge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft159"&gt;hållbart nyttjande av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p64 ft150"&gt;Ekosystemens fortlevnad och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;mångfald. Det är en strategi för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft95"&gt;conservation and sustainable use in&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;about the ecosystem and its&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;naturresurser som även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;människans behov av dem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;en integrerad skötsel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft95"&gt;an equitable way. Application of the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p64 ft150"&gt;dynamics, in order to identify&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;inkluderar rättviseaspekter. Den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p64 ft150"&gt;sätts främst. Det totala trycket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft150"&gt;markresurser, vattenresurser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;ecosystem approach will help to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td149"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;and take action on influences&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;har sitt ursprung i konventionen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p64 ft150"&gt;från mänskliga verksamheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;och levande resurser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;reach a balance of the three&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;which are critical to the health&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;om biologisk mångfald och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;och åtgärder måste rymmas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;främjar bevarande och hållbart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft150"&gt;objectives of the Convention. It is&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;of marine ecosystems, thereby&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;preciseras i tolv olika principer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p64 ft150"&gt;inom ramen för vad systemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;nyttjande ur ett rättvise-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft95"&gt;based on the application of appro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td149"&gt;&lt;P class="p64 ft150"&gt;achieving sustainable use of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft159"&gt;vilka utgör byggstenarna i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p64 ft159"&gt;medger.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft150"&gt;perspektiv. Den hjälper att nå&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;priate scientific methodologies&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;ecosystem goods and services&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;arbetsmetoden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;balans mellan bevarande och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;focused on levels of biological&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;and maintenance of ecosystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;hållbart nyttjande. Ansatsen ser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft95"&gt;organization which encompass the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td149"&gt;&lt;P class="p64 ft159"&gt;integrity.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;människan som en viktig del av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft150"&gt;essential processes, functions and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;många ekosystem och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft95"&gt;interactions among organisms and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;poängterar att alla berörda i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft95"&gt;their environment. It recognizes that&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;samhället bör vara med när&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;humans, with their cultural&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;målen för förvaltningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft95"&gt;diversity, are an integral component&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td224"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;ekosystemen formuleras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td230"&gt;&lt;P class="p65 ft159"&gt;of ecosystems.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td149"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td225"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td224"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td231"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td232"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td233"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td234"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td233"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_3"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-338px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p906 ft45"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-338px;margin-bottom:338px;" class="p906 ft45"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-169px;margin-top:169px;margin-right:-169px;margin-bottom:169px;" class="p906 ft45"&gt;&lt;![endif]&gt;förvaltning ekosystembaserad och Ekosystemansatsen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;
&lt;DIV id="p308dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383308x1.jpg/" id="p308img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p497 ft59"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft10"&gt;En annan fråga som diskuteras inom forskningen är sambandet mellan &lt;SPAN class="ft56"&gt;ekosystemansatsen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;ekosystembaserad förvaltning&lt;/SPAN&gt;. Ett veder- taget förhållningssätt som stöds av FN:s miljöprogram, Unep, är att begreppen &lt;SPAN class="ft56"&gt;ekosystemansats &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;ekosystembaserad förvaltning &lt;/SPAN&gt;används omväxlande och att dessa två begrepp ofta syftar till samma metod och arbetsprocess. Med ekosystembaserad förvaltning menas enligt detta synsätt att arbeta i enlighet med ekosystemansatsen. Unep har utarbetat en vägledning för implementering av ekosystembaserad förvaltning i havsmiljö.&lt;SPAN class="ft46"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Havsmiljöinstitutet har översatt Unep:s tolk- ning av de viktiga komponenterna i en ekosystembaserad förvaltning på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft3"&gt;Att beakta kopplingar inom och mellan land- och kustekosystem samt mellan ekosystem och mänskliga samhällen hör till kärnelementen i eko- systembaserad förvaltning. Människan och hennes närvaro och aktivi- teter ses som en del av ekosystemen. Vidare ingår i ekosystembaserad för- valtning att beakta kumulativ påverkan på ekosystemen, att ta hänsyn till flera olika mål samtidigt samt att stödja lärandeprocesser och succes- siv anpassning av förvaltningen.&lt;SPAN class="ft210"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft12"&gt;I en ofta citerad översiktsartikel från 2015 används definitionen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;Ecosystem-Based&lt;/NOBR&gt; management is an interdisciplinary approach that bal- ances ecological, social and governance principles at appropriate tempo- ral and spatial scales in a distinct geographical area to achieve sustainable resource use. Scientific knowledge and effective monitoring are used to acknowledge the connections, integrity and biodiversity within an eco- system along with its dynamic nature and associated uncertainties. Eco- &lt;NOBR&gt;system-Based&lt;/NOBR&gt; Management recognizes coupled &lt;NOBR&gt;social-ecological&lt;/NOBR&gt; systems with stakeholders involved in an integrated and adaptive management process where decisions reflect societal choice.&lt;SPAN class="ft210"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft39"&gt;Denna definition innebär enligt Havsmiljöinstitutet att ett hållbart nyttjande av naturresurser kan tillgodose samtliga tre hållbarhets- dimensioner, dvs. såväl ekologiska som sociala och ekonomiska dimen- sioner. Ekosystembaserad förvaltning innebär kortfattat – enligt Havs-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Unep 2011, Taking Steps toward Marine and Costal &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Ecosystem-based&lt;/NOBR&gt; Management.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Havsmiljöinstitutet 2018, Hanöbukten – en varningsklocka. Rapport 2018:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Long m.fl. 2015, Key principles of marine &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ecosystem-based&lt;/NOBR&gt; management, Marine Policy 57 s. &lt;NOBR&gt;53–60.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;
&lt;DIV id="p309dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383309x1.jpg/" id="p309img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;miljöinstitutet – att sambanden mellan ekosystemens funktioner och processer, och mänsklig användning och påverkan på dem, måste beaktas i förvaltningen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft59"&gt;Mål för ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft41"&gt;Frågan om mål för en ekosystembaserad förvaltning behandlades av Havsplaneringsutredningen med följande resonemang:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft159"&gt;Om man ser ekosystemansatsen som en strategi, måste den för att vara meningsfull, syfta till att uppnå något konkret. För att klargöra inne- börden av ekosystemansatsen som strategi och process, bör man därför först fokusera på planeringens och förvaltningens mål. I ekosystem- baserad planering och förvaltning ska de politiskt satta målen formu- leras ur ett ekosystemperspektiv. Målen ska formuleras på ett sätt som är politiskt förankrat och med delaktighet från de berörda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft3"&gt;Man kan rikta uppmärksamheten på en specifik ekosystemegenskap, t.ex. biologisk mångfald. Att enbart fokusera på biologisk mångfald, eller att utgå ifrån ekosystemets funktionsduglighet, täcker dock inte in alla de egenskaper som ekosystemansatsen bör bygga på, när det gäller helhetlig planering och förvaltning. Förutom ekosystemets bärkraft ingår även ekonomiska och sociala aspekter, inte minst delaktighet och fördelning. I stället kan man därför utgå från ekosystemtjänsterna som tydligt uppmärksammar människans intressen.&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Ekosystembaserad havsmiljöförvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Ekosystemansatsen har fått ett särskilt stort genomslag i havsmiljö- politiken och havsmiljöförvaltningen, både internationellt, inom EU och nationellt. Ekosystemansatsen erkändes av Ospar och Helcom vid deras gemensamma ministermöte 2003 och har sedan inkluderats i flera av EU:s styrmedel i havsmiljöförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;I Sverige framhöll regeringen att politiken ska utgå från en helhets- syn för att säkerställa havets resurser genom ett hållbart nyttjande samtidigt som ekosystemen bevaras och restaureras.&lt;SPAN class="ft42"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Regeringen anförde också att ekosystemansatsen ska vara en grund för hållbar utveckling och ett hållbart nyttjande och bör vara utgångspunkten i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havsmiljöinstitutet 2020, Samhällsekonomisk analys till stöd för en ekosystembaserad fisk- förvaltning, Rapport 2020:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SOU 2010:91, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Planering på djupet&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Havsplaneringsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2008/09:170, &lt;/SPAN&gt;En sammanhållen svensk havspolitik&lt;SPAN class="ft45"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;
&lt;DIV id="p310dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383310x1.jpg/" id="p310img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;all havsrelaterad verksamhet. Havsplaneringsutredningen&lt;SPAN class="ft144"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;menade att ekosystemansatsen är grundläggande för havsplaneringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft59"&gt;Har ekosystemansatsen implementerats i svensk havsmiljöförvaltning?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;Stockholm Resilience Centre:s analys av hur ekosystemansatsen har utvecklats inom svensk havsmiljöförvaltning mellan 2002 och 2015, visar på att under de senaste 15 åren har ett stort antal utredningar lämnat förslag på hur en mer integrerad förvaltning ska kunna upp- nås.&lt;SPAN class="ft46"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Flera förändringar har också genomförts, bl.a. i lagstiftningen och genom bildande av Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; såsom EU:s havsmiljödirektiv och den gemensamma fiskeripolitiken som hänvisar till ekosystemansatsen, har medfört att ytterligare fokus har lagts på att implementera en ekosystembaserad förvaltning i den svenska havsmiljöförvaltningen och i det havsregio- nala samarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Trots detta återstår många av de problem med begränsad koordi- nering, dialog mellan sektorer och mellan geografiska nivåer som belysts under mer än ett decennium. Slutsatsen är att de omorgani- sationer av såväl förvaltningsmyndigheter som lärosäten som har genomförts under senare år har skapat bättre förutsättningar för inte- gration mellan sektorer och geografiska nivåer, men att det tar tid att etablera nya ansvarsområden och processer som går på tvärs i tra- ditionella arbetssätt. Denna slutsats stödjs av andra aktörer.&lt;SPAN class="ft46"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Naturvårdsverket publicerade 2020 en vetenskaplig sammanställ- ning av praktiska erfarenheter av ekosystembaserad förvaltning i havs- och vattenförvaltning som visar på att Sverige har tagit flera steg mot en mer ekosystembaserad förvaltning, men Naturvårdsverket pekar också på svårigheter. En viktig erfarenhet är att ekosystem- baserad förvaltning ställer höga krav på samverkan och kommunika- tion mellan aktörer och att en stabil och tillräcklig finansiering är en viktig förutsättning. Enligt Naturvårdsverket behövs tydligare styr- ning och uppföljning från centrala myndigheter, en mer långsiktig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;SOU 2010:91.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Österblom m.fl. 2017, Tinkering with a tanker – slow evolution of a Swedish ecosystem approach, ICES Journal of Marine Science, 74(1), s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;443–452.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Grip, K. 2018, Marine environmental governance and management in Sweden from the 1960s until today.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="p311dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383311x1.jpg/" id="p311img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;finansiering och tydligare processer för kunskapsutbyte mellan olika aktörer.&lt;SPAN class="ft60"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Ekosystembaserad havsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft11"&gt;Ekosystembaserad &lt;SPAN class="ft47"&gt;havsplanering &lt;/SPAN&gt;används ofta som ett eget begrepp, men enligt Miljömålsberedningens bedömning är det ingen skillnad mellan ekosystembaserad havsplanering och övrig ekosystembaserad havsförvaltning. Sannolikt har begreppet växt fram genom att arti- kel 5.1 i EU:s havsplaneringsdirektiv&lt;SPAN class="ft120"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;slår fast att medlemsstaterna ska tillämpa ekosystemansatsen när de upprättar och genomför havs- planeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Enligt Havs- och vattenmyndigheten utgår tillämpningen av eko- systemansatsen i den statliga havsplaneringen från en tolkning av Malawiprinciperna. Havs- och vattenmyndigheten har summerat prin- ciperna på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft205"&gt;Ekosystemansatsen är en strategi för bevarande av naturvärden, hållbart nyttjande och rättvis fördelning av naturresurser, med målet att säker- ställa att användningen av ekosystemen sker inom deras gränser. Tillämp- ning av ekosystemansatsen förutsätter ett helhetsperspektiv, en kontinu- erlig utveckling av kunskapen om haven och deras användning, tillämpning av försiktighetsprincipen och en anpassningsbar förvaltning. Det ställer krav på delaktighet och samverkan på flera nivåer och på en ekonomisk analys av värdena i ekosystemen och de tjänster vi får från dem.&lt;SPAN class="ft211"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft11"&gt;I sin Färdplan för havsplaneringen anförde Havs- och vattenmyndig- heten att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft147"&gt;Tillämpning av ekosystemansatsen i Sveriges havsplanering innebär bland annat att under planeringsprocessen löpande återkoppla till den miljömässiga målbilden för god miljöstatus som ges inom ramen för havsmiljöförordningen &lt;NOBR&gt;(2010:1341) /---/&lt;/NOBR&gt; En annan del i tillämpningen av ekosystemansatsen är att genom samhällsekonomisk analys värdera de marina ekosystemtjänster vi får från havet.&lt;SPAN class="ft136"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Naturvårdsverket 2020, Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter från svensk havs- och vattenförvaltning, Rapport 6934.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU om upprättandet av en ram för havsplanering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2012, Tillämpningen av ekosystemansatsen i havsplaner- ingen, Rapport 2012:14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2016, Färdplan havsplanering, Rapport 2016:21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="p312dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383312x1.jpg/" id="p312img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten lämnade i december 2019 förslag på havsplaner till regeringen. Enligt 10 § havsplaneringsförordningen&lt;SPAN class="ft46"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;ska Havs- och vattenmyndigheten i sitt arbete med förslag till havs- planer tillämpa en ekosystemansats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;Ekosystembaserad fiskförvaltning (EBFF)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Ekosystembaserad fiskförvaltning (EBFF) är ett sätt att tillämpa ekosystemansatsen i fiskförvaltningen genom att förvalta akvatiska resurser och ekosystem på tvärvetenskaplig grund – med ekosyste- men i fokus.&lt;SPAN class="ft120"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Utvecklingen mot en ekosystembaserad fiskförvaltning har, enligt Havs- och vattenmyndigheten, under de senaste 20 åren framträtt som ett viktigt ramverk för förvaltning av fisk och fiske samt för genomförandet av hållbar utveckling.&lt;SPAN class="ft144"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;FAO som är FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation har utvecklat konceptet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Ecosystem Approach to Fisheries &lt;/SPAN&gt;som tar avstamp i uppförandekoden för ansvarigt fiske från 1995, FN:s havsrättskonvention, FN:s konferens om miljö och utveckling 1992, Agenda 21 och konventionen om biologisk mång- fald (CBD).&lt;SPAN class="ft144"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft39"&gt;Ecosystem Approach to Fisheries anses inte fullt ut leva upp till ekosystemansatsen, men i den vetenskapliga litteraturen överlappar ofta målen för ekosystembaserad fiskförvaltning ekosystemansatsen eller ekosystembaserad förvaltning. Detta är dock inte alltid fallet. I t.ex. USA har National Marine Fisheries Service (NOAA)&lt;SPAN class="ft42"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;definie- rat EBFF som steg tre av fyra i tillämpningen av ekosystemansatsen i havsförvaltningen, och inbegriper då flerartsförvaltning med hän- syn till fiskpopulationernas habitat och andra omgivningsfaktorer, däribland klimat.&lt;SPAN class="ft42"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SFS 2015:400.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;SLU Aqua 2018, SLU Aquas kunskapsförsörjning och rådgivning som stöd till en eko- systembaserad fiskförvaltning, Aqua reports 2018:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Utkast till strategi för ekosystembaserat fiske, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-10-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Garcia m.fl. 2003, The ecosystem approach to fisheries. Issues, terminology, principles, institutional foundations, implementation and outlook, FAO Fisheries Technical Paper, No 443.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;”National marine Fisheries Service” som är en del av ”National Oceanic and Atmospheric Administration”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SLU Aqua 2018, SLU Aquas kunskapsförsörjning och rådgivning som stöd till en eko- systembaserad fiskförvaltning, Aqua reports 2018:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;
&lt;DIV id="p313dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383313x1.jpg/" id="p313img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Ekosystemansatsen är en av principerna för genomförande av EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP) och definieras i det sammanhanget på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft147"&gt;Ekosystemansats i fiskeriförvaltningen: en integrerad ansats i fiskeri- förvaltningen inom ekologiskt meningsfulla gränser som syftar till att förvalta användningen av naturresurser, med beaktande av fiskeverksam- het och annan mänsklig verksamhet, samtidigt som man bevarar både den biologiska rikedom och de biologiska processer som är nödvändiga för att skydda livsmiljöernas sammansättning, struktur och funktion i det berörda ekosystemet, genom att beakta kunskaperna och osäker- heterna när det gäller ekosystems biotiska, abiotiska och mänskliga be- ståndsdelar.&lt;SPAN class="ft136"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft59"&gt;Regeringsuppdrag om ekosystembaserad fiskförvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Som ett resultat av Miljömålsberedningens betänkande 2014 – &lt;SPAN class="ft56"&gt;Med miljömålen i fokus &lt;/SPAN&gt;(SOU 2014:50) – fick Havs- och vattenmyndig- heten ett uppdrag&lt;SPAN class="ft46"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;att ta fram en strategi för ekosystembaserad fisk- förvaltning. I sitt arbete med strategin, valde Havs- och vattenmyn- digheten att utgå från den definition som tillämpas i havsplaneringen men, med viss modifiering. Modifieringen tydliggjorde att inte endast ekosystem i haven inkluderas och innefattar en precisering av målsättningen för ekosystemens status:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft147"&gt;Ekosystemansatsen är en strategi för bevarande och restaurering av naturvärden, hållbart nyttjande och rättvis fördelning av naturresurser, med målet att säkerställa att användningen av ekosystemen bidrar till att upprätthålla ekosystemens långsiktiga fortlevnad vad avser deras struk- tur, funktion och dynamik. &lt;SPAN class="ft60"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft11"&gt;Innehållet i denna definition överensstämmer enligt Havs- och vat- tenmyndigheten väl med innehållet i definitionen i EU:s gemen- samma fiskeripolitik, med förtydligandet att förutom ekosystemens struktur och funktion ska även ekosystemens dynamik upprätthållas. Detta för att erkänna och hantera den naturliga variabiliteten hos eko- systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft39"&gt;Den strategi för hur en ekosystembaserad fiskförvaltning kan ut- vecklas som Havs- och vattenmyndigheten fick i uppdrag att ta fram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Art 4.1 punkt 9 förordningen (EU) nr 1380/2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Utkast till strategi för vidareutveckling av en eko- systembaserad fiskförvaltning, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-10-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p917 ft10"&gt;skulle bidra till att uppfylla målen för havs- och vattenförvaltningen. Arbetet skulle genomföras i diskussion med Jordbruksverket och länsstyrelserna och i dialog med berörda aktörer. Havs- och vatten- myndigheten skulle även ta hänsyn till kostnadseffektiviteten. Några exempel på hur Havs- och vattenmyndigheten anser sig ha bidragit till att vidareutveckla en ekosystembaserad fiskförvaltning inom olika verksamhetsområden är bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Etablerat fem regionala beredningsgrupper för den nationella fiske- regleringen bestående av berörda länsstyrelser samt SLU Aqua och Jordbruksverket. En kartläggning av samrådsstrukturer för fiskförvaltningen är påbörjad för lokal delaktighet i förvaltningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Påbörjat analys av möjligheter till ytterligare åtgärder för att upp- nå god miljöstatus för fisk och fiskets påverkan på ekosystemen i enlighet med havsmiljöförordningen. Detta är en del av upp- dateringen av åtgärdsprogrammet enligt havsmiljöförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förbättrat vägledning genom uppdatering av riksintressena för yrkesfiske. Underlaget kan även användas i övrig rumslig förvalt- ning av fisk och fiske, som fiskereglering, habitatrestaurering eller områdesskydd och utvecklat arbetssätt för fiskereglering i skyddade områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Gjort en övergripande kartläggning av sociala, ekonomiska och miljömässiga mål som underlag för en utredning av fördelningen av demersala fiskemöjligheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Havsmiljöinstitutet har på Havs- och vattenmyndighetens upp- drag tagit fram en rapport om hur samhällsekonomiska analyser kan utformas och användas för att stärka genomförandet av en ekosystembaserad fiskförvaltning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;SLU Aqua har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en översikt av biologiska aspekter av rums- och tidsskalor i genomförandet av ekosystembaserad fiskförvaltning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft39"&gt;I Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2020 gjorde regeringen en tydlig koppling mellan ekosystembaserat fiske och delar av den övriga havsförvaltningen genom att Havs- och vattenmyn- digheten fick i uppdrag att redogöra för hur myndigheten arbetar för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="p315dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383315x1.jpg/" id="p315img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;att en ekosystembaserad fiskförvaltning ska vara en integrerad del av att uppfylla målen i havs- och vattenförvaltningen samt miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I samma regleringsbrev fick Havs- och vattenmyndigheten även ett uppdrag att i sitt arbete tillsammans med Jordbruksverket ta fram en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, utgå från &lt;SPAN class="ft56"&gt;ekosystemansatsen &lt;/SPAN&gt;och bidra till livskraftiga fisk- och skaldjurs- bestånd, ett hållbart fiske och hälsosamma ekosystem, att stärka mål- uppfyllnaden i maritima strategin samt livsmedelsstrategin. Uppdraget ska redovisas maj 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Många begrepp länkar till ekosystembaserad förvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Det finns ett stort antal övriga begrepp och definitioner som används i samband med att ekosystemansatsen och ekosystembaserad för- valtning diskuteras. Det finns även ett antal verktyg framtagna för att stödja en ekosystembaserad förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;Det kan i bland vara otydligt hur dessa begrepp och verktyg förhåller sig till genomförande av en ekosystembaserad förvaltning. Ett sådant exempel är &lt;SPAN class="ft56"&gt;källa till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;hav-ansatsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; &lt;/SPAN&gt;som har lyfts fram som grundläggande för en integrerad vatten- och havsförvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft12"&gt;I detta avsnitt redovisas några av de begrepp och verktyg som ofta används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Ocean Governance – Havspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ocean governance &lt;/SPAN&gt;är det begrepp som har etablerats internationellt för att behandla havens politiska dimensioner. Dimensionerna kan vara rättsliga, ekonomiska, säkerhetsmässiga eller miljömässiga.&lt;SPAN class="ft144"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Under begreppet &lt;SPAN class="ft40"&gt;governance &lt;/SPAN&gt;behandlas även samverkan med de aktörer som berörs men som befinner sig utanför det formella admi- nistrativa systemet.&lt;SPAN class="ft144"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ivarsson Westerberg, A. 2019, Politiken går till sjöss – förvaltningspolitik möter havspolitik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Stephenson, m.fl. 2017, Practical steps toward integrating economic, social and institutional elements in fisheries policy and management. ICES Journal of Marine Science, 74(7), 1981– 1989.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;
&lt;DIV id="p316dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383316x1.jpg/" id="p316img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft11"&gt;Ocean governance kan översättas med ordet &lt;SPAN class="ft47"&gt;havspolitik &lt;/SPAN&gt;på svenska. Det finns dock inte en vedertagen definition för Ocean Governance. Några exempel på definitioner är:&lt;SPAN class="ft120"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Governance kan förstås brett som styrningen i praktiken av offentliga och privata organisationer, via internationella insti- tutioner, lagar, ickestatliga standards, etiska koder, och samhälle- liga normer om vad som är rätt och fel.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Ocean governance är samordning av havets olika användnings- områden och skydd av den marina miljön. Ocean governance definieras också som den process som är nödvändig för att upp- rätthålla ekosystemets struktur och funktioner. En effektiv ocean governance kräver globalt överenskomna regler och processer, regionala åtgärder baserade på gemensamma principer och natio- nella rättsliga ramar och integrerad politik.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;Europeiska miljöbyrån (EEA) använder följande definition:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft17"&gt;International ocean governance is about managing and using the world’s oceans and their resources in ways that keep them healthy, productive, safe, secure and resilient.&lt;SPAN class="ft136"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft11"&gt;En slutsats är att om miljöpolitiken till sin karaktär generellt sett är komplex, gränsöverskridande, involverar många aktörer på olika nivåer och präglas av governancestyrning gäller detta i ännu högre grad specifikt för havspolitiken och att &lt;SPAN class="ft47"&gt;ekosystembaserad förvaltning &lt;/SPAN&gt;är det dominerande perspektivet i Ocean Governance för att hantera denna komplexitet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ivarsson Westerberg, A. 2019, Politiken går till sjöss – förvaltningspolitik möter havspolitik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Germond, B. 2018, Clear skies or troubled waters: The future of European ocean gover- nance, European View, Vol. 17(1) &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;89–96.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Pyc, D. 2016, Global Ocean Governance, Transnav – the International Journal on Marine Navigation and Safety of Sea Transportation, Volume 10 Number 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Europeiska miljöbyråns (EEA) webbsida.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Ivarsson Westerberg, A. 2019, Politiken går till sjöss – förvaltningspolitisk möter havs- politik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="p317dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383317x1.jpg/" id="p317img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Havsförvaltning/Havsmiljöförvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Det finns ingen svensk definition av havsförvaltning. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havsförvalt- ning/havsmiljöförvaltning &lt;/SPAN&gt;användes som eget begrepp i den svenska havspolitiken första gången 2008 av Havsmiljöutredningen i betänk- andet &lt;SPAN class="ft56"&gt;En utvecklad havsmiljöförvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;och därefter av regeringen i propositionen &lt;SPAN class="ft56"&gt;En sammanhållen svensk havspolitik&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;som sedan dess är stommen i den svenska havspolitiken. Efter 2008 används begrep- pen havsförvaltning och havsmiljöförvaltning i svensk havspolitik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft40"&gt;havsmiljöförvaltning &lt;/SPAN&gt;infördes 2010 i havsmiljöförord- ningen (2010:1341) som införlivar EU:s havsmiljödirektiv. Av 1 § framgår att förvaltningen av kvaliteten på havsmiljön kan betecknas som &lt;SPAN class="ft40"&gt;havsmiljöförvaltning. &lt;/SPAN&gt;Förordningen pekar på flera förhållanden som är styrande för havsmiljöförvaltningen som t.ex. indelning i förvaltningsområden, förvaltningsperioder, ansvarig myndighet samt samråd och samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Hållbart nyttjande av hav och marina resurser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft47"&gt;hållbart nyttjande &lt;/SPAN&gt;används i många sammanhang men ofta utan en tydlig definition om vad som avses i det aktuella samman- hanget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Den definition som det ofta hänvisas till är artikel 2 i FN:s kon- vention om biologisk mångfald (CBD):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft17"&gt;Sustainable use means the use of components of biological diversity in a way and at a rate that does not lead to the &lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; decline of bio- logical diversity, thereby maintaining its potential to meet the needs and aspirations of present and future generations.&lt;SPAN class="ft136"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Hållbart &lt;SPAN class="ft47"&gt;nyttjande &lt;/SPAN&gt;ska inte förväxlas med begreppet hållbar &lt;SPAN class="ft47"&gt;utveck- ling &lt;/SPAN&gt;som har sitt ursprung i Brundtlandskommissionens rapport Vår gemensamma framtid från 1987.&lt;SPAN class="ft120"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Begreppet hållbart nyttjande används i begränsad omfattning i svensk författningstext. Det framgår av &lt;SPAN class="ft47"&gt;Havs- och vattenmyndig- hetens &lt;/SPAN&gt;instruktion att myndigheten är förvaltningsmyndighet för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SOU 2008:48, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;En utvecklad havsmiljöförvaltning&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Havsmiljöutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2008/09:170.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;FN:s konvention om biologisk mångfald, 1992.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, 1987.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;
&lt;DIV id="p318dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383318x1.jpg/" id="p318img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;bl.a. hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. Myndigheten ska även samverka med Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelserna i frågor som har bety- delse för bevarande, restaurering och &lt;SPAN class="ft56"&gt;hållbart nyttjande &lt;/SPAN&gt;av havs- och vattenmiljön och för vattenbruket. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hållbart nyttjande &lt;/SPAN&gt;används även i havsmiljöförordningen där 1 § slår fast att förordningen ingår i den strategi för en ekosystembaserad förvaltning och ett hållbart nyttjande av havsmiljön som avses i &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; om havsmiljöpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Hållbar utveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Brundtlandskommissionen definierade &lt;SPAN class="ft56"&gt;hållbar utveckling &lt;/SPAN&gt;som en ut- veckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kom- mande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;I Agenda 21 som är det handlingsprogram som FN:s konferens om miljö och utveckling tog fram vid Riokonventionen 1992, slogs fast att de tre dimensionerna av samhällsutveckling: den &lt;NOBR&gt;sociala-,&lt;/NOBR&gt; den ekonomiska och den ekologiska dimensionen måste samverka för att vi ska få en hållbar utveckling.&lt;SPAN class="ft120"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i Johannesburg 2002 erkändes begreppet hållbar utveckling som en överordnad princip för FN:s arbete. De tre hållbarhetsdimensionerna är även en grund- pelare i FN:s Agenda 2030.&lt;SPAN class="ft120"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Begreppet hållbar utveckling är framträdande även i svenska för- fattningar och används både i regeringsformen och i miljöbalken m.fl. I regeringsformens första kapitel ger riksdagen – sedan januari 2003&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;uttryck för det allmännas roll i miljöarbetet genom att slå fast att:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft17"&gt;Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p929 ft11"&gt;Miljöbalken som trädde i kraft 1999 inleds med en bestämmelse som förklarar det övergripande målet för lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft3"&gt;Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Riodeklarationen om miljö och utveckling, 1992.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;UNGA resolution 70/1, 25 september 2015, Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;
&lt;DIV id="p319dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383319x1.jpg/" id="p319img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p703 ft17"&gt;naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.&lt;SPAN class="ft136"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft11"&gt;Regeringen har också slagit fast att de riksdagsbundna miljökvalitets- målen tydliggör den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Ekosystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft39"&gt;Ett &lt;SPAN class="ft38"&gt;ekosystem &lt;/SPAN&gt;är enligt Naturvårdsverket en avgränsad mark- eller vattenyta där levande växter, djur, insekter och mikroorganismer lever i ett kretslopp och är beroende av och påverkar varandra. Ett eko- system kan vara en skog, stadspark, insjö men också hela planeten.&lt;SPAN class="ft42"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Ekosystemtjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;Miljömålsberedningen tydliggjorde i sitt första betänkande 2010 att &lt;SPAN class="ft56"&gt;ekosystemtjänster &lt;/SPAN&gt;är ett centralt begrepp inom ekosystemansatsen och att det krävs större medvetenhet om värdet av ekosystemtjänster och att styrmedel kan behöva utvecklas för att hantera ekosystem- tjänsternas ekonomiska värden.&lt;SPAN class="ft46"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Malawiprinciperna (princip fyra) ställer bl.a. krav på att förvalt- ningens effekter på ekosystemtjänster ska identifieras och värderas samhällsekonomiskt samt att förvaltningsåtgärder ska skapa incita- ment att främja biologisk mångfald och hållbart nyttjande. Enligt Havsmiljöinstitutet tydliggör principen att målen om biologisk mång- fald bl.a. ska uppfyllas med hjälp av ekonomiska incitament under- byggda av ekonomisk analys och att detta medför större behov av samhällsekonomiska analyser i havsförvaltningen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1 kap. 1§ första stycket miljöbalken (1998:808).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;www.naturvardsverket.se, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2019-10-15.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 2010:101, &lt;/SPAN&gt;Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet&lt;SPAN class="ft50"&gt;, delbetänkande av Miljömålsberedningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havsmiljöinstitutet 2020, Samhällsekonomisk analys till stöd för en ekosystembaserad fisk- förvaltning, Rapport 2020:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;
&lt;DIV id="p320dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383320x1.jpg/" id="p320img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft16"&gt;Resiliens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft39"&gt;Det finns ingen enhetlig definition av begreppet &lt;SPAN class="ft38"&gt;resiliens&lt;/SPAN&gt;, men gene- rellt kan resiliens uttryckas som ett ekosystems motståndskraft och återhämtningsförmåga gentemot störningar, t.ex. mot klimatför- ändringar.&lt;SPAN class="ft42"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Miljömålsberedningen beskrev 2012 resiliens som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft3"&gt;ett system vars struktur och funktioner förändras på ett grundläggande sätt kan inte tillhandahålla samma ekosystemtjänster som tidigare.&lt;SPAN class="ft43"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft12"&gt;Miljömålsberedningen definierade två år senare resiliens som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft17"&gt;en egenskap som beskriver ett ekosystems förmåga att tolerera föränd- ringar och störningar utan att förändras till ett system med helt andra strukturer och funktioner.&lt;SPAN class="ft136"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Resilienta ekosystem kan producera ekosystemtjänster trots stora förändringar i omvärlden. Resiliens kan därför beskrivas som en form av buffertkapacitet. Ett ekosystem som är resilient kan sägas känne- tecknas av följande egenskaper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Uthållighet &lt;/SPAN&gt;(eng. persistence): kapaciteten att bevara struktur och funktion vid störningar och förändringar (t.ex. en skogs förmåga att klara av en storm).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Anpassningsförmåga &lt;/SPAN&gt;(eng. adaptability): förmågan att anpassa sig till nya förutsättningar (t.ex. kapaciteten hos ett &lt;NOBR&gt;socio-ekologiskt&lt;/NOBR&gt; system att säkerställa matproduktion under nya förutsättningar som är resultat av klimatförändringar).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Omvandlingsförmåga &lt;/SPAN&gt;(eng. transformability): förmågan att skapa ett helt nytt system när de existerande förhållanden gör det omöj- ligt för det existerande systemet att fortgå (t.ex. ett socioeko- logiskt systems flexibilitet att förändra metoder att bruka jorden vid sjunkande produktivitet som resulterat från markexploatering).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Formas 2019, Effekter av klimatförändringar och ökade koldioxidhalter på den marina miljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;– en analys av kunskapsläget kring ekosystem, resiliens och havsförvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;SOU 2012:15, &lt;/SPAN&gt;Plan för framtagande av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning&lt;SPAN class="ft50"&gt;, delbetänkande av Miljömålsberedningen, s. 39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SOU 2014 :50, &lt;/SPAN&gt;Hållbar användning av mark och vatten&lt;SPAN class="ft45"&gt;, delbetänkande av Miljömålsbered- ningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;
&lt;DIV id="p321dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383321x1.jpg/" id="p321img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p840 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Biologisk mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;är enligt Miljömålsberedningen en förutsätt- ning för ekosystemens resiliens eftersom det innebär en spridning av riskerna och större möjlighet till omorganisation efter en störning.&lt;SPAN class="ft42"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Vanligtvis ses resiliens som en positiv egenskap hos ett ekosystem men den kan även vara negativ. Under vissa förutsättningar kan det därför vara nödvändigt att vidta åtgärder för att minska resiliensen hos ett ekosystem, så att förutsättningar till ett alternativt mer önskvärt jämviktsläge kan skapas.&lt;SPAN class="ft42"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Ett exempel på ett icke önskvärt resilient ekosystem, enligt Miljömålsberedningen 2012, är Östersjön eftersom den ekonomiskt viktiga torskpopulationen har kollapsat och att människan försöker återvända till de förhållanden som rådde innan kollapsen. Detta är svårt eftersom ekosystemet nu befinner sig i ett nytt resilient jämviktsläge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft16"&gt;Försiktighetsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;En viktig princip som är starkt kopplad till ekosystemansatsen är försiktighetsprincipen. I den 15:e principen i &lt;NOBR&gt;Rio-deklarationen&lt;/NOBR&gt; 1992 slås fast att staterna så långt möjligt ska tillämpa försiktighetsprin- cipen för att skydda miljön.&lt;SPAN class="ft120"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Vid hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, ska inte brist på vetenskapligt säkerställda bevis vara skäl till att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljö- förstöring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft12"&gt;Bland hänsynsreglerna i 2 kapitlet 3 § miljöbalken beskrivs för- siktighetsprincipen på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft147"&gt;Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Biologisk mångfald definieras här som variationsrikedomen bland alla levande organismer och de ekologiska system som de ingår i, både på land och i vatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 2012:15, &lt;/SPAN&gt;Plan för framtagande av en strategi för långsiktigt hållbar markanvändning&lt;SPAN class="ft50"&gt;, delbetänkande av Miljömålsberedningen, s. 40.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Walker, B. m.fl. 2002, Resilience Management in &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Social-ecological&lt;/NOBR&gt; Systems: A Working Hypothesis for a Participatory Approach. Conservation Biology 6: 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Riodeklarationen om miljö och utveckling, 1992.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="p322dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383322x1.jpg/" id="p322img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p936 ft17"&gt;Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för männi- skors hälsa eller miljön.&lt;SPAN class="ft136"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;Källa till hav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Källa till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;hav-ansatsen&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; eller Source to Sea (S2S), utvecklades fram- för allt av Swedish International Water Institute (SIWI) som en arbets- metod för att säkerställa en integrerad vatten- och havsförvaltning. Utvecklingsarbetet har genomförts med stöd av regeringen och fått genomslag internationellt, särskilt i biståndsarbetet. SIWI är nu värd för en ”Source to Sea Plattform” där ett stort antal internationella organisationer ingår, för att främja arbetssättet internationellt. Ansat- sen ses även som ett viktigt verktyg för att koppla ihop mål 6 om Rent vatten åt alla och mål 14 Hav och marina resurser i Agenda 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Regeringen finanseriade utvecklingen av plattformen. Det finns en praktisk vägledning framtagen av SIWI som beskriver en metod för att etablera en förvaltning som tar hänsyn till viktiga faktorer hela vägen uppströms och ut i havet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;I sin verksamhetsstrategi &lt;NOBR&gt;2018–2020&lt;/NOBR&gt; framhåller Havs- och vatten- myndigheten att &lt;SPAN class="ft38"&gt;källa till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;hav-ansatsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt; &lt;/SPAN&gt;är ett viktigt arbetssätt både nationellt och internationellt. Havs- och vattenmyndigheten betonar att en &lt;SPAN class="ft38"&gt;källa till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;hav-ansats&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt; &lt;/SPAN&gt;är i enlighet med ekosystemansatsen. An- satsen framhålls även i myndighetens klimatstrategi.&lt;SPAN class="ft42"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;Adaptiv förvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Den adaptiva förvaltningsmodellen är en struktur som på ett syste- matiskt sätt gör det möjligt att testa antaganden, få ny kunskap och kunna anpassa och förändra åtgärder och mål utifrån de resultat som samlas in i en kontinuerligt lärande process. Enligt modellen kan människan inte räkna med att ha fullständig kunskap utan måste alltid anpassa förvaltningen till nya insikter men också förändringar i naturliga och sociala system och deras påverkan på varandra.&lt;SPAN class="ft46"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 kap. 3 § miljöbalken (1998:808).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SIWI 2019, Implementing the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Source-to&lt;/NOBR&gt; sea approach, A guide for practitioners.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2018, Klimatstrategi &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018–2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Naturvårdsverket 2018, Vägledning om förvaltning av skyddad natur, Rapport 6838.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;
&lt;DIV id="p323dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383323x1.jpg/" id="p323img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p938 ft11"&gt;Enligt Malawiprinciperna måste en ekosystembaserad förvaltning vila på vetenskaplig grund och kunna hantera osäkerheter. Även om människan ständigt bygger på mera kunskap så kommer en eko- systembaserad förvaltning behöva hantera osäkerheter, komplexitet och ny kunskap. Osäkerheten om hur komplexa system responderar på förvaltningsåtgärder och påverkansfaktorer kommer alltid finnas kvar.&lt;SPAN class="ft120"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;En adaptiv förvaltning är därför en förutsättning för en ekosystem- baserad förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Ekosystemansatsen och miljömålssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Hållbart nyttjande inkluderas i miljömålssystemet genom Gene- rationsmålets strecksats &lt;SPAN class="ft47"&gt;den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart&lt;/SPAN&gt;. Begreppet hållbart nyttjande är inte lika tydligt utryckt i miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;där i stället begreppet hållbar utveck- ling lyfts fram:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft147"&gt;Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktions- förmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras och hänsyn tas till kulturarvet. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mång- fald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekrea- tion och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft11"&gt;Ekosystemansatsen som begrepp är dock inte direkt uttryckt i de havsanknutna miljökvalitetsmålen. Däremot menade regeringen 2012 att en förutsättning för preciseringen &lt;SPAN class="ft47"&gt;kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna &lt;/SPAN&gt;är att det finns en ekosystembaserad havsplanering som i sin tur bidrar till hållbart nyttjande och skydd av marina resurser.&lt;SPAN class="ft120"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Ekosystemansatsen och tillämpning av en ekosystembaserad för- valtning ingår däremot som en viktig förutsättning i flera av de styrmedel som direkt ska verka för att nå de havsanknutna miljö- kvalitetsmålen. Detta gäller i synnerhet havsmiljödirektivet och EU:s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Murawski 2007, Ten myths concerning ecosystem approaches to marine resource manage- ment, Marine policy 31, 2007 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;681–690.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ds 2012:23, Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsätt- ning etappmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="p324dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383324x1.jpg/" id="p324img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p941 ft12"&gt;gemensamma fiskeripolitik, men även vattendirektivet anses bygga på en ekosystembaserad förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Reglering av ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning i författningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft39"&gt;Det finns referenser till ekosystemansatsen eller ekosystembaserad förvaltning i &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och förordningar och i svensk författnings- text. Detta avsnitt redovisar de viktigaste referenserna i författnings- texter inom havsmiljöområdet. För närmare beskrivningar av EU- direktiv och förordningar se kapitlet om EU och havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;EU:s havsmiljödirektiv och havsmiljöförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft12"&gt;Av artikel 1.3 i EU:s havsmiljödirektiv framgår att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft147"&gt;I dessa marina strategier ska en &lt;SPAN class="ft213"&gt;ekosystembaserad metod &lt;/SPAN&gt;för förvaltning av mänskliga aktiviteter tillämpas, som säkerställer att dessa aktiviteters samlade tryck hålls inom nivåer som är förenliga med uppnåendet av god miljöstatus och att de marina ekosystemens kapacitet att reagera på antropogena förändringar inte äventyras, samtidigt som ett hållbart utnyttjande av marina varor och tjänster möjliggörs för nuvarande och kommande generationer.&lt;SPAN class="ft60"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft11"&gt;Kravet på tillämpningen av en &lt;SPAN class="ft47"&gt;ekosystembaserad metod &lt;/SPAN&gt;har imple- menterats i 1 § havsmiljöförordningen (2010:1341):&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft17"&gt;Denna förordning gäller förvaltningen av kvaliteten på havsmiljön (havs- miljöförvaltning). Förordningen ingår i den strategi för en &lt;SPAN class="ft62"&gt;ekosystem- baserad förvaltning och ett hållbart nyttjande &lt;/SPAN&gt;av havsmiljön som avses i &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; om havsmiljöpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft39"&gt;I direktivet saknas en definition av vad som avses med en eko- systembaserad &lt;SPAN class="ft38"&gt;metod &lt;/SPAN&gt;men det framgår att målet med denna metod är att säkerställa att det samlade trycket av mänskliga aktiviteter ska hållas inom nivåer som är förenliga med en god miljöstatus.&lt;SPAN class="ft42"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG om upprättande av en ram för gemen- skapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Naturvårdsverket 2020, Grön infrastruktur i havet – landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden, rapport 6930, s. 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;
&lt;DIV id="p325dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383325x1.jpg/" id="p325img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;EU:s havsplaneringsdirektiv och havsplaneförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft12"&gt;Artikel 5.1 i EU:s havsplaneringsdirektiv fastställer att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft17"&gt;När medlemsstaterna upprättar och genomför havsplanering ska de beakta ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter för att stödja håll- bar utveckling och tillväxt i den havsrelaterade sektorn genom att &lt;SPAN class="ft62"&gt;till- lämpa en ekosystemansats &lt;/SPAN&gt;och främja samexistens mellan relevanta verksamheter och användningsområden.&lt;SPAN class="ft136"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft11"&gt;Kravet på tillämpningen av en ekosystemansats har införlivats i svensk lagstiftning genom 10 § havsplaneringsförordningen som slår fast att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft17"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska i sitt arbete med förslag till havsplaner &lt;SPAN class="ft62"&gt;tillämpa en ekosystemansats&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;EU:s gemensamma fiskeripolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;Ekosystemansatsen är en av principerna för genomförande av EU:s gemensamma fiskeripolitik&lt;SPAN class="ft120"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;och tas upp på flera ställen i EU:s för- ordning om den gemensamma fiskeripolitiken, varav några viktiga listas nedan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Skäl (13): ”Det är nödvändigt att införa en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;ekosystemansats &lt;/SPAN&gt;i fiskeri- förvaltningen, fiskeverksamhetens miljöpåverkan bör begränsas och oönskade fångster bör undvikas och minskas så mycket som möjligt.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Artikel 2.3. ”Den gemensamma fiskeripolitiken ska genomföra en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ekosystemansats &lt;/SPAN&gt;i fiskeriförvaltningen, för att säkerställa att fiskeverksamhetens negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras, och ska sträva efter att säkerställa att fiske och vatten- bruk inte leder till en försämring av den marina miljön”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Artikel 9.5. ”Fleråriga planer får innehålla specifika bevarandemål och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;-åtgärder&lt;/NOBR&gt; som bygger på &lt;SPAN class="ft56"&gt;ekosystemansatsen&lt;/SPAN&gt;, i syfte att åtgärda de specifika problemen i blandfisken …”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU om upprättandet av en ram för havs- planering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeri- politiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;
&lt;DIV id="p326dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383326x1.jpg/" id="p326img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Dokument om tillämpning av ekosystemansatsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Det finns ingen nationell vägledning för tillämpningen av ekosystem- ansatsen. Några dokument har dock tagits fram som har använts som stöd i implementeringen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Naturvårdsverket tog 2007 fram en rapport för att sprida kunskap och information om ekosystemansatsen och dess principer i relation till våra svenska förhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Det refereras ofta till denna rapport som en vägledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Havs- och vattenmyndigheten presenterade 2012 en rapport som beskriver hur myndigheten avser att tillämpa ekosystemansatsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;havsplaneringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Inom arbetet med havsplanering i Östersjöregionen har dokument tagits fram som stöd för att tillämpa ekosystemansatsen, bl.a.:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Guideline for the implementation of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ecosystem-based&lt;/NOBR&gt; ap- proach in Maritime Spatial Planning (MSP) in the Baltic Sea area.&lt;SPAN class="ft120"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;The Ecosystem Approach in Maritime Spatial Planning – A checklist toolbox, Baltic Scope project.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Beslutsstöd och verktyg för ekosystembaserad förvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Det pågår ett relativt omfattande arbete med att ta fram verktyg och beslutsstöd för en ekosystembaserad förvaltning. I många fall ut- vecklas dessa i samband med införlivning av t.ex. &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; som inom havsplaneringen och havsmiljöförvaltningen. Flera projekt är &lt;NOBR&gt;EU-finansierade&lt;/NOBR&gt; och det är ofta oklart hur utvecklade verktyg eller webbplattformar förvaltas vidare. I detta avsnitt listas ett urval av genomförda och pågående processer och projekt som har ett uttalat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Naturvårdsverket 2007, Ekosystemansatsen – en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser, Rapport 5782.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2012, Tillämpning av ekosystemansatsen i havsplaneringen, Rapport 2012:14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Helcom and Vasab 2016, Guideline for the implementation of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ecosystem-based&lt;/NOBR&gt; approach in Maritime Spatial Planning (MSP) in the Baltic Sea area.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Baltic Scope 2017, The Ecosystem Approach in Maritime Spatial Planning – A checklist Toolbox.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;
&lt;DIV id="p327dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383327x1.jpg/" id="p327img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;syfte att bidra till införande av ekosystemansatsen och bidra till en ekosystembaserad förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft16"&gt;DPSIR&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;DPSIR-modellen&lt;SPAN class="ft120"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt; &lt;/SPAN&gt;är ett ramverk eller tillvägagångssätt för att ur ett helhetsperspektiv utvärdera orsaker, konsekvenser och responser till förändring i miljön. Havs- och vattenmyndigheten, &lt;NOBR&gt;EU-kommissio-&lt;/NOBR&gt; nen och Helcom använder modellen i havsmiljöförvaltningen och upp- märksammar den som ett verktyg för att underlätta en ekosystem- baserad förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;DPSIR-modellen&lt;/NOBR&gt; utvecklades av OECD (Organisation for Eco- nomic &lt;NOBR&gt;Co-operation&lt;/NOBR&gt; and Development). EEA (European Environ- mental Agency) använder modellen och den används numera också för att relatera mänsklig aktivitet till miljöns tillstånd, också i marina system. &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; menar att havsmiljödirektivet bör inför- livas genom att använda DPSIR.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft16"&gt;Symphony – ett verktyg för ekosystembaserad havsplanering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har utvecklat verktyget &lt;SPAN class="ft56"&gt;Symphony &lt;/SPAN&gt;som ett integrerat planeringsstöd för en statlig havsplanering utifrån en ekosystemansats. Symphony ska enligt Havs- och vattenmyndighe- ten även bidra till värdering av kumulativa effekter samt scenarier för utvecklingen fram till 2050, t.ex. baserad på klimatmodeller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Havs- och vattenmyndigheten framhåller även strategiska miljö- bedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar som betydelsefulla verktyg för att bedöma havsplaneförslagets miljöeffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft16"&gt;Pan Baltic Scope&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;Projektet Pan Baltic Scope skulle stödja arbetet med havsplanering i Östersjön och fokuserade särskilt på implementering av ekosystem- ansatsen, kumulativa effekter, grön infrastruktur, utveckling av eko- nomiska och sociala analyser och delning av data. Projektet såg även på möjligheten att utveckla ett ramverk ”Analytical Framework” med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Engelska: Driver – Pressure – State change – Impact – Response; översättning till svenska med bibehållen akronym: Drivkraft – Påverkanstryck – Statusförändring – Inverkan – Respons.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;
&lt;DIV id="p328dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383328x1.jpg/" id="p328img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;utgångspunkt i DPSIR processen. Pan Baltic Scope finansierades av medel från EU:s havs- och fiskerifond och slutrapporterades 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft16"&gt;Mosaic&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har utvecklat ett nationellt ramverk för att identifiera marina naturvärden samt livskraftiga och eko- logiskt representativa nätverk. Ramverket kallas Mosaic och syftar till att främja en funktionell, ekosystembaserad och adaptiv förvalt- ning av våra hav och att ge underlag till olika former av rumslig för- valtning som grön infrastruktur,&lt;SPAN class="ft46"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;områdesskydd och fysisk planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft16"&gt;Genomförande av handlingsplanen för marint områdesskydd med stöd av Open Standards&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;I genomförandet av Havs- och vattenmyndighetens handlingsplan för marint områdesskydd arbetar Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna med att införa verktyget Open Standard for the Practice of Conservation. Verktyget bygger på principerna i eko- systemansatsen, som ramverktyg för både bildande av skyddade områden och förvaltningen av dessa.&lt;SPAN class="ft120"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Bonus DESTONY&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Bonus DESTONY som finansieras av forskningsprogrammet Bonus har som mål att identifiera beslutstödsverktyg (DST:s) som har utvecklats för att stödja ekosystembaserad förvaltning i Östersjön med avrinningsområden och analysera dessa mot befintliga och kommande behov. Ett av resultaten med projektet är en webbaserad katalog som identifierar alla DST:s som är utvärderade mot en upp- sättning kriterier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Grön infrastruktur syftar till att naturens funktioner och kvaliteter hänger ihop och är fördelade över landskapet. Fungerande grön infrastruktur är ett ekologiskt nätverk av livsmiljöer som främjar biologisk mångfald och ekosystemtjänster, www.naturvardsverket.se, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-09-15.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2016, Handlingsplan för marint områdesskydd, Slutredovisning av regeringsuppdrag M2015/771/Nm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;
&lt;DIV id="p329dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383329x1.jpg/" id="p329img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;ClimeMarine&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med SMHI, Göteborgs universitet och SGU beviljats medel från Formas för ett treårigt forskningsprojekt; Integration av klimatförändringseffekter i en eko- systembaserad förvaltning och planering av den svenska marina miljön (ClimeMarine). ClimeMarine ska främja en ekosystembaserad för- valtning av de svenska haven med hänsyn till klimatförändringar genom att ha en tät dialog med intressenter för att ta med klimat- förändringar i beslutsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten framhåller att projektet innebär en möjlighet att vidareutveckla verksamhetsstöd i havsplaneringen Symphony (se ovan) till att även innefatta klimatinformation för att kunna ge stöd för en ekosystembaserad havsförvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Utmaningar i genomförandet av ekosystembaserad förvaltning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;Den forskningslitteratur som analyserat införande av ekosystem- ansatsen och ekosystembaserad förvaltning i havspolitiken är omfat- tande.&lt;SPAN class="ft120"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;I dag är det i stort sett koncensus om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;värdet och vikten av att bevara havet och dess ekosystem och att mänsklig påverkan är ett betydande hot med dessa värden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;att traditionell sektorsförvaltning inte klarar av att skydda eko- systemen i havet mot mänsklig påverkan och förvaltning av dess resurser, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;att det behövs en integrerad sektorsövergripande styrning som bättre inkluderar biodiversitet och komplexa ekologiska och sociala samband.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft10"&gt;Ekosystembaserad havsförvaltning framhålls ofta som en lösning på de utmaningar havspolitiken står inför.&lt;SPAN class="ft46"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;När det kommer till detal- jerna om vad ekosystembaserad förvaltning innefattar och princi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ivarsson Westerberg, A. 2019, Politiken går till sjöss – förvaltningspolitisk möter havs- politik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Long m.fl. 2015, Key principles of marine &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ecosystem-based&lt;/NOBR&gt; management, Marine Policy 57 s. &lt;NOBR&gt;53–60.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="p330dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383330x1.jpg/" id="p330img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p964 ft11"&gt;perna för förvaltningen brister dock konsensus.&lt;SPAN class="ft120"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;Detta blir tydligt bl.a. genom den variation av definitioner och tolkningar samt stra- tegier, vägledande dokument och verktyg som olika nationella och internationella aktörer har tagit fram inom området. Forskningen ser ett antal utmaningar för att ekosystembaserad förvaltning ska få genomslag i styrningen och ge effekter i praktiken. Utmaningarna är bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Kunskapsbrist&lt;/SPAN&gt;: Bl.a. pekas på klyftan mellan forskningen och för- valtningen om hur man ska kunna göra socioekonomiska utvär- deringar för att kunna koppla värdet av ekosystemtjänster till kostnaderna för åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Begränsningar i politik och lagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;: Det behövs ett regelverk som kan stödja en ekosystemansats och som skär över rättsliga och territoriella gränser, och det behövs politisk vilja och institutionell kapacitet att göra nödvändiga ansträngningar och investeringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;Institutionell fragmentering&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Hantera förändringar&lt;/SPAN&gt;: Då förmågan att förutsäga ekosystemens respons på mänsklig påverkan är begränsat, måste styrningen vara flexibel och kunna hantera förändringar. Det behövs också prak- tisk vägledning om hur man bedömer potentiella ekologiska och socioekonomiska risker och konsekvenser av framtida scenarier, i fråga om naturlig systemvariabilitet, klimatförändringar och geo- logiska risker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft16"&gt;Havsmiljöinstitutet om ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Havsmiljöinstitutet belyser ett antal utmaningar och hinder igenom- förandet av en ekosystembaserad förvaltning.&lt;SPAN class="ft144"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Enligt Havsmiljö- institutet finns det inte några väsentliga formella hinder för att fullt ut tillämpa den ekosystembaserade förvaltningens principer inom den nuvarande förvaltningsstrukturen. Däremot kommer inte samt- liga dessa principer automatiskt att bli uppfyllda i arbetet med att genomföra &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; och åtaganden, såsom Baltic Sea Action&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Langet and Rayfuse 2019, The ecosystem approach in ocean planning and governance: per- spectives from Europe and beyond.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Havsmiljöinstitutet 2019, Ekosystembaserad förvaltning som metod för att hantera negativa miljötrender och oklara orsakssamband, Rapport 2019:6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;
&lt;DIV id="p331dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383331x1.jpg/" id="p331img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;Plan. Stödet för sektorsövergripande förvaltning och dialoger med kommersiella aktörer är alltför svagt och bilden av ekosystemens funktion, sårbarhet och förmåga till återhämtning är alltför förenk- lad. Det behövs därför insatser inom den befintliga förvaltnings- strukturen för att genomföra en ekosystembaserad förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Havsmiljöinstitutets slutsatser stöds även av andra forskare. Langlet och Rayfuse som undersökt ekosystembaserad förvaltning i havs- planering och Östersjösamarbetet pekar särskilt på utmaningarna som har att göra med brist på kunskap och hur man formulerar mål utifrån en komplex aktörsbild:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;Indeed, its (EBF) very meaning remains contested and its effective implementation is complex, confusing and difficult. Obvious challenges relate to the scientific complexity inherent in the approach, which re- quires the integration of different fields of scientific knowledge as well as the constant need for the acquisition of up to date and improved data on natural and social systems alike. Beyond the scientific challenges, however, ascertaining the managerial objectives of the ecosystem ap- proach is far from easy, particularly given the varying and different meanings ascribed to the approach by different actors and interests.&lt;SPAN class="ft43"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft59"&gt;Skillnader i &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; ger olika förutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Ett hinder som tas upp är skillnaden i inriktningen på olika EU- direktiv. Art- och habitatdirektivet fokuserar på bevarandet av bio- logisk mångfald, medan ekosystemtjänster överhuvudtaget inte nämns i direktivtexterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Vattendirektivet stödjer i viss utsträckning samtliga ekosysteman- satsens principer. Speciellt introducerar detta direktiv &lt;SPAN class="ft56"&gt;källa till hav&lt;/SPAN&gt;- perspektivet som bidrar till att skapa en helhetssyn på människans interaktion med vattenmiljöer och att koppla samman förvaltningen av land och vatten. Det finns också krav på att olika intressentgrupper involveras i förvaltningen och att kunskap från olika discipliner (eko- logi, kemi, ekonomi m.m.) vävs samman. Vidare tvingar direktivens sexåriga förvaltningscykler fram en viss grad av adaptiv förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft39"&gt;I havsmiljödirektivet blir stödet för en ekosystembaserad förvalt- ning ännu tydligare, både genom att termen ekosystembaserad för- valtning förekommer explicit i officiella dokument (art. 1) och genom att direktivet refererar till begrepp som ekosystemens struktur, funk-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Langlet and Rayfuse 2019, The ecosystem approach in ocean planning and governance: perspectives from Europe and beyond.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p967 ft9"&gt;tion och återhämtningsförmåga samt tillgång till ekosystemtjänster. Vidare betonas vikten av mångvetenskapliga bedömningar och att det krävs samarbete över territorialvattengränser för att uppnå direk- tivets mål. Dessutom ställs krav på att åtgärder inom havsmiljödirek- tivet koordineras med åtgärder inom andra direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;Sammanfattningsvis anser Havsmiljöinstitutet att det är lätt att i de undersökta &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; finna stöd för att tillämpa delar av principerna för en ekosystembaserad förvaltning. Detta betyder dock inte att dessa principer automatiskt tillämpas fullt ut om direktiven genomförs. Det finns fortfarande hinder kvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft11"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning efter- strävar en tydlig balans mellan bevarande- och nyttjandemål, medan vattendirektivet och havsmiljödirektivet fokuserar mer på att åter- ställa eller bevara en god havsmiljö. Det finns också en grundläg- gande skillnad i synen på vad som ska räknas som ekosystemtjänster. Enligt en gängse tolkning av principerna är ekosystemtjänster ett mycket brett begrepp som innefattar såväl direkt ekonomisk nytta av att bruka ekosystemen som möjligheter till rekreation och kul- turellt eller andligt välbefinnande. &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; gör en snävare tolk- ning av detta begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft11"&gt;I vattendirektivet ligger fokus på biologiska, kemiska och morfo- logiska förhållanden i de akvatiska systemen, medan havsmiljödirek- tivets deskriptorer främst beskriver det ekologiska tillståndet i havet samt människans resursutnyttjande och dess biologiska, kemiska eller fysikaliska påverkan på havsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;De marina ekosystemens inneboende komplexitet skapar andra svårigheter. Havsmiljödirektivets system av deskriptorer och indika- torer bygger på att det finns ett antal statistiskt säkra och ganska enkla kvantitativa samband mellan belastning/nyttjande och tillstånd. Dessa förutsättningar är dock sällan uppfyllda i tillräckligt hög grad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;Svårigheterna att fullt ut genomföra en adaptiv förvaltning inom ramen för &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; ska dock inte underskattas. I internationella sammanhang är det vanligt med långa ledtider från inledande politiska initiativ till rättsligt bindande texter och framtagande, genomförande och uppföljning av åtgärdsprogram. Rättsliga oklarheter om olika myndigheters mandat och ansvar att genomdriva adekvata åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;
&lt;DIV id="p333dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383333x1.jpg/" id="p333img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;kan bidra till ytterligare svårigheter att samtidigt införa &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och tillämpa ekosystembaserad förvaltning.&lt;SPAN class="ft60"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft59"&gt;Ekosystembaserad fiskförvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Havsmiljöinstitutet belyser även utmaningarna att införa en eko- systembaserad fiskförvaltning bl.a. eftersom ekosystemförvaltning och fiskförvaltning har präglats av olika institutioner, organisationer och rättsliga ramverk. Havsmiljöinstitutet anser att även om behovet av en ekosystembaserad fiskförvaltning har varit aktuellt under lång tid och i många länder råder fortfarande osäkerhet om hur den mänskliga aspekten av ekosystemansatsen ska hanteras. Dessutom finns ett generellt behov av förändrade synsätt och problemformu- leringar för att en sådan förvaltning ska bli framgångsrik. Detta behov av förnyelse gäller både inom förvaltningen och forskningsvärlden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Ekosystembaserad förvaltning drivs genom projekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Regeringskansliet och myndigheter har tagit initiativ till projekt som har syftat till att testa ekosystembaserad förvaltning och där en ut- talad målsättning är att erfarenheterna ska ligga till grund för ett mer generellt genomförande. Några exempel på projekt är Samförvalt- ningsinitiativet,&lt;SPAN class="ft46"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Samverkansplaner för värdefulla kust- och havs- områden&lt;SPAN class="ft46"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;och &lt;NOBR&gt;8-fjordar&lt;SPAN class="ft46"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; &lt;/SPAN&gt;som alla riktar sig till lokal förvaltning. Delar av projekten har utvecklats och finns kvar som t.ex. Samför- valtning Norra Bohuslän som syftar till ett långsiktig hållbart fiske och vattenbruk i Kosterfjorden.&lt;SPAN class="ft46"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Biosfärsområdet Blekinge Arkipelag fick sin start genom projektet med Samverkansplanerna och 8- fjordar finns fortfarande kvar. Även om vissa generella lärdomar kan dras om gynnsamma processer för ekosystembaserad förvaltning, samt om värdet av kontinuitet i samförvaltningen har inget av pro- jekten fått nationellt genomslag som exempel på hur en ekosystem- baserad förvaltning kan genomföras på lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Nilsson, A.K., and Bohman, B. 2015, Legal prerequisites for &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ecosystem-based&lt;/NOBR&gt; management in the Baltic Sea area, Ambio 44 (3 suppl), &lt;NOBR&gt;370–380.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Fiskeriverket 2006, Regional och lokal samförvaltning av fiske.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Naturvårdsverket 2011, Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden. Projekt- rapport och rekommendationer för vidare arbete, Rapport 6471.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;www.8fjordar.se.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;www.samforvaltningnorrabohuslan.se.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;
&lt;DIV id="p334dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383334x1.jpg/" id="p334img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p968 ft16"&gt;Införande av ekosystembaserad förvaltning i olika sektorer och processer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;På samma sätt som det genomförs lokala projekt som syftar till eko- systembaserad förvaltning tas det fram nationellt vägledande doku- ment och strategier. Exempel är Havs- och vattenmyndighetens rapport Tillämpning av ekosystemansatsen i havsplaneringen&lt;SPAN class="ft46"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;och Havs- och vattenmyndighetens arbete med en strategi för ekosystem- baserad fiskförvaltning&lt;SPAN class="ft46"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;där Havs- och vattenmyndigheten har iden- tifierat ett antal strategiska prioriteringar och arbetssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;Enligt FN:s miljöprogram, Unep, är det skillnad på att införa en fullständig sektorsövergripande ekosystembaserad förvaltning inom ett kust- eller havsområde och att tillämpa ekosystemansatsen inom &lt;SPAN class="ft40"&gt;en &lt;/SPAN&gt;sektor som t.ex. fiske,&lt;SPAN class="ft144"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;vilket också bidrar till komplexiteten av tolkningar och tillvägagångssätt. Även Havs- och vattenmyndigheten ansåg 2012 att ekosystemansatsen lämnar utrymme för tolkning och ställer krav på konkretisering i specifika tillämpningssammanhang. Orsaker till det är bl.a. att tillgängliga definitioner är generella till sin karaktär och omfattar flera dimensioner.&lt;SPAN class="ft144"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Å andra sidan tydliggjorde regeringen 2009 att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft3"&gt;Samverkan mellan berörda intressenter och ett gemensamt ansvarstag- ande från dessa är nyckelförutsättningar. Beslut kan inte längre uteslut- ande fattas med hänsyn till de traditionella sektorspolitiska principerna, utan måste nu fattas med hänsyn till ekosystemen som helhet.&lt;SPAN class="ft43"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft11"&gt;Så, samtidigt som ekosystemansatsen syftar till ett helhetsperspektiv i förvaltningen så införs och utformas den enligt olika principer och arbetssätt i olika processer som t.ex. havsplaneringen eller i olika sektorer som t.ex. fiskeförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2012, Tillämpning av ekosystemansatsen i havsplaneringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Enligt regeringsuppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Unep 2011, Taking Steps toward Marine and Costal Ecosystem based Management.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2012, Tillämpning av ekosystemansatsen i havsplaneringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2008/09:170, &lt;/SPAN&gt;En sammanhållen svensk havspolitik&lt;SPAN class="ft45"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;
&lt;DIV id="p335dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383335x1.jpg/" id="p335img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Ekosystembaserad förvaltning i olika geografiska skalor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Ekosystembaserad förvaltning ska vara flexibel för att kunna anpassas till olika geografiska områden och skalor samt förvaltningsmässiga och ekologiska förutsättningar. En ekosystembaserad förvaltning ska alltid kunna tillämpas.&lt;SPAN class="ft120"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Denna flexibilitet har dock också lett till att varje förvaltnings- process i praktiken har behövt göra en egen tolkning och ram för den egna processen. Detta blir ett problem även i genomförandet av t.ex. vattendirektivet, havsmiljödirektivet och art- och habitatdirek- tivet som alla sinsemellan har olika bedömnings- och åtgärdsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Ytterligare problem som, bl.a. kommuner och länsstyrelser pekar på är att det kan vara svårt att i ett lokalt perspektiv döma av mål- konflikter och samtidigt se till helheten t.ex. i den kommunala över- siktsplaneringen eller i ärenden om strandskyddsdispenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;Miljömålsberedningen ska enligt sitt tilläggsdirektiv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft147"&gt;analysera om det behövs ytterligare styrmedel och åtgärder för att på ett kostnadseffektivt sätt säkerställa en ekosystembaserad havsförvaltning som bidrar till att stärka havens resiliens, särskilt med hänsyn till effek- terna av klimatförändringar och havsförsurning och vid behov lämna förslag på sådana.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft10"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att den offentliga sektorn i sitt genomförande av havsmiljöpolitiken strävar mot en ekosystembaserad förvaltning. Miljömålsberedningen anser dock att det finns kvarstå- ende utmaningar i styrningen för att fullt ut genomföra ekosystem- baserad förvaltning och säkerställa att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;ska kunna nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Unep 2011, Taking Steps toward Marine and Costal Ecosystem based Management.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="p336dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383336x1.jpg/" id="p336img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Ekosystemansatsen behöver regleras i lag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft16"&gt;Miljömålsberedningen anser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;en ekosystembaserad förvaltning är att arbeta i enlighet med ekosystemansatsen. Ekosystembaserad förvaltning är ett verk- tyg för att nå bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft16"&gt;Beredningen bedömer vidare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;ekosystembaserad förvaltning ska genomsyra allt havs- miljöarbete och hela havspolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft16"&gt;Beredningen föreslår:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;att &lt;/SPAN&gt;ekosystemansatsen definieras i 3 § havsmiljölagen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft17"&gt;”I sitt havsmiljöarbete ska regeringen tillämpa ekosystemansatsen som en utgångspunkt. Enligt ekosystemansatsen ska naturvärden be- varas och naturresurser nyttjas miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart, med målet att säkerställa att ekosystemen används inom sina gränser.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;att &lt;/SPAN&gt;det tydliggörs i havsmiljöförordningen (2010:1341) och vattenförvaltningsförordningen (2004:660) att ekosysteman- satsen ska tillämpas (jämför havsplaneringsförordningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft10"&gt;Ekosystemansatsen är ett förhållningssätt som, enligt Miljömåls- beredningens uppfattning, ska genomsyra allt miljöarbete och ge en tydlig riktning till den offentliga förvaltningen. Genom att placera ekosystemansatsen i havsmiljölagen avser Miljömålsberedningen dels att tillhandahålla en definition, dels att ge ekosystemansatsen ett tydligt signalvärde och visa på att man i den svenska rättsordningen tar ekosystemansatsen på allvar. Det blir då också tydligt att tillämp- ningen av ekosystemansatsen syftar till att uppnå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;. Ekosystemansatsen har ännu inte definierats i svensk rätt och inte heller införts i lag. Sam- tidigt förväntas myndigheter och andra aktörer arbeta för en eko- systembaserad förvaltning. Ekosystemansatsen är inte konkret nog att ge vägledning i enskilda avgöranden men behöver finnas med som en utgångspunkt i regeringens havsmiljöarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;Det saknas en enhetlig definition av ekosystembaserad förvalt- ning. En genomgång av forskningslitteratur visar dock att de olika&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;
&lt;DIV id="p337dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383337x1.jpg/" id="p337img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;begreppen som används som &lt;/SPAN&gt;implementering av ekosystemansatsen&lt;SPAN class="ft10"&gt;, &lt;/SPAN&gt;ekosystembaserad förvaltning &lt;SPAN class="ft10"&gt;eller &lt;/SPAN&gt;ekosystembaserad fiskförvaltning&lt;SPAN class="ft10"&gt;, övervägande innehåller jämförbara komponenter eller processer base- rad på Malawiprinciperna. I praktiken används de omväxlande och leder till likartade insatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Miljömålsberedningen anser efter kontakter med olika aktörer att det har lagts för mycket tid på att tolka och definiera innebörden av ekosystemansatsen, dess principer och ekosystembaserad förvalt- ning, i stället för att lägga kraft på att genomföra miljöpolitiken. Nu behövs därför stöd i arbetet med verkställighet som säkerställer att syftet och ändamålet med en ekosystembaserad förvaltning verk- ligen nås. Ett annat problem som Miljömålsberedningen har upp- märksammats på är att ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning används i författningstext, framför allt inom &lt;NOBR&gt;EU-för-&lt;/NOBR&gt; ordningar och direktiv utan att en legaldefinition har införts i svensk författning. Detta bidrar enligt vad beredningen erfar till de omfatt- ande tolkningsdiskussionerna som det hänvisas till ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Enligt den definition som Miljömålsberedningen föreslår ska alltså regeringen tillämpa ekosystemansatsen som en &lt;SPAN class="ft56"&gt;utgångspunkt &lt;/SPAN&gt;i havs- miljöarbetet. Med utgångspunkt avses att ekosystemansatsen ska genomsyra havsmiljöarbetet och de bedömningar som behöver göras. Vidare ska enligt definitionen &lt;SPAN class="ft56"&gt;naturvärden bevaras &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;naturresurser nyttjas hållbart &lt;/SPAN&gt;enligt de tre hållbarhetsdimensionerna (miljömässigt, ekonomiskt och socialt). Syftet ska vara att säkerställa att &lt;SPAN class="ft56"&gt;ekosyste- men används inom sina gränser, &lt;/SPAN&gt;dvs. att de håller för den belastning som människan utsätter dem för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Miljömålsberedningen anser även att det ska tydliggöras i både havsmiljöförordningen och vattenförvaltningsförordningen, på samma sätt som det i dag nämns i havsplaneringsförordningen, att ansvariga myndigheter ska tillämpa ekosystemansatsen i havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Tydlighet i hur begreppen används&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft39"&gt;I tidigare avsnitt redovisas ett antal begrepp och verktyg som kopp- lar till ekosystembaserad förvaltning. Miljömålsberedningen bedö- mer inte att det finns någon motsättning mellan olika begrepp, men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Langlet, D. and Westerholm, A. 2019, Synthesis Report on the Ecosystem Approach to Maritime Spatial Planning, Report Pan Baltic Scope.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;att det kan vara onödigt komplicerat att försöka förstå hur begrep- pen förhåller sig till varandra. Beredningen utgår i sitt arbete med att ta fram en strategi från att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ekosystembaserad förvaltning är att arbeta i enlighet med eko- systemansatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Hållbart nyttjande används i miljökvalitetsmålet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;. I tilläggsdirektivet gav regeringen bered- ningen i uppgift att ta fram en strategi för bevarande och hållbart nyttjande av havet och dess resurser. En ekosystembaserad för- valtning är verktyget för att nå bevarande och hållbart nyttjande inom havsförvaltningen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Källa till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;hav-ansatsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt; &lt;/SPAN&gt;är en ansats som bidrar till ekosystem- baserad förvaltning i frågor som rör både land och hav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;DIPSR, Symphony, Open Standards, Mosaic m.fl. är verktyg som på olika sätt kan stödja arbetet med en ekosystembaserad för- valtning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;Ekosystembaserad förvaltning ska genomsyra strategin för bevarande och hållbart nyttjande av havet och dess resurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft10"&gt;Miljömålsberedningens ambition i detta betänkande är att förslagen i strategin ska vara i linje med principerna för ekosystemansatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;Miljömålsberedningen erfar att det finns en samsyn om att havs- förvaltningen behöver vara ekosystembaserad. En ofta förekomman- de kommentar när ekosystembaserad förvaltning diskuteras lyder ungefär &lt;SPAN class="ft56"&gt;vi behöver stärka arbetet med ekosystembaserad havsförvalt- ning, men vad innebär det egentligen – i praktiken?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;Styrningen av havsmiljöpolitiken är komplex och för att ge stöd i styrningen efterfrågas någon form av ramverk eller process. Eko- systembaserad förvaltning anses av många, svara på behovet att i styr- ningen av havsmiljöpolitiken belysa bredare konsekvenser, synergier och målkonflikter och ta hänsyn till dessa för att hitta gemensamma lösningar. Detta är ett arbetssätt som kräver samverkan och integ- rering horisontellt mellan sektorer såväl som vertikalt mellan olika aktörer i styrkedjan liksom med olika intressenter. Miljömålsbered-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;
&lt;DIV id="p339dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383339x1.jpg/" id="p339img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p983 ft10"&gt;ningen menar att detta är att se ekosystemansatsen som ett för- hållningssätt som behöver genomsyra alla delar av havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Miljömålsberedningen menar att ekosystemansatsen egentligen behöver genomsyra förvaltningen på miljöområdet i sin helhet och på havsmiljöområdet i synnerhet. Ekosystemansatsen tar enligt Miljö- målsberedningens mening ett sådant helhetsgrepp som efterlyses i havsmiljöarbetet och som beredningen också avser att närma sig med förslagen om att inkludera fler sektorer och discipliner i havsmiljö- frågorna. Ekosystemansatsen är dock för vid för att passa in i miljö- balken som är den mest centrala miljölagstiftningen i svensk rätt. Miljöbalken handlar enbart om den ekologiska dimensionen och in- kluderar inte den ekonomiska eller den sociala dimensionen som även finns med i ekosystemansatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Däremot finns möjligheten att i en ny havsmiljölag från början ta ett önskvärt helhetsgrepp och fästa ekosystemansatsen som utgångs- punkt för havsmiljöarbetet i svensk rättsordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Miljömålsberedningen instämmer i Havsmiljöinstitutets bedöm- ning&lt;SPAN class="ft46"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;att det inte finns några väsentliga formella hinder för att tillämpa den ekosystembaserade förvaltningens principer inom nuvarande för- valtningsstruktur. Miljömålsberedningen delar även uppfattningen att dessa principer inte uppfylls automatiskt i arbetet med att genom- föra t.ex. &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; och åtaganden såsom Helcoms Aktionsplan för Östersjön, om inte ekosystembaserad förvaltning får ett tydligt fäste i svensk författning. Beredningen menar att det är nödvändigt att arbetet med att genomföra en ekosystembaserad förvaltning integreras långsiktigt i all havsmiljöpolitik och havsförvaltning och inte drivs som enskilda projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Krav på samhällsekonomiska analyser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;En ekosystembaserad förvaltning ställer krav på att förvaltningens effekter på ekosystemtjänster ska identifieras och värderas samhälls- ekonomiskt samt att förvaltningsåtgärder ska skapa incitament att främja biologisk mångfald och hållbart nyttjande. En ekosystembaserad förvaltning innebär därför behov av fördjupade samhällsekonomiska analyser. Eftersom ett centralt perspektiv inom samhällsekonomi är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havsmiljöinstitutet 2019, Ekosystembaserad förvaltning som metod för att hantera negativa miljötrender och oklara orsakssamband, Rapport 2019:6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;
&lt;DIV id="p340dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383340x1.jpg/" id="p340img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;att bedöma de samlade effekterna av olika handlingsalternativ på mänsk- lig välfärd, kan de så kallade tre hållbarhetsdimensionerna – ekono- miska, sociala och ekologiska värden – integreras i de samhällseko- nomiska analyserna.&lt;SPAN class="ft144"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p985 ft16"&gt;Klimatförändringarna medför större behov av ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Beredningen bedömer att effekter av klimatförändringar och havs- försurning på den marina miljön stärker behovet av en ekosystem- baserad förvaltning. Denna bedömning stöds bl.a. av Formas som framhåller att det är viktigt att en ekosystembaserad havsförvaltning tar hänsyn till hur olika påverkansfaktorer samverkar.&lt;SPAN class="ft46"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Utifrån forskningsresultat på området drar Formas slutsatsen att havsför- valtningens val av mål, åtgärder och styrmedel behöver vara integ- rerade i olika marina miljöproblem samt att modeller, scenarier och övervakning är avgörande för att åstadkomma en adaptiv och eko- systembaserad havsförvaltning. Enligt Formas kan förstärkningen av den marina resiliensen ses som en viktig åtgärd inom ekosystem- baserad förvaltning för att minska risken för regimskiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Kunskapsbrist och forskningsbehov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;I princip alla aktörer som Miljömålsberedningen varit i kontakt med under utredningsarbetet framhåller att ett bättre kunskapsunderlag är grundläggande för att en ekosystembaserad havsförvaltning ska kunna utformas så att vi når målen för havets tillstånd. Kunskaps- brister finns inom bl.a. miljöövervakning, kartering av marina livs- miljöer och arter, omfattning och effekter av påverkansfaktorer, kli- mateffekter samt kunskap om ekosystemprocesser och näringsvävar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;En annan utmaning som aktörerna pekar på är att forskningen om ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning ofta är splittrad och inriktad på enskilda sektorer eller delar av förvaltningen. Forskningen om ekosystembaserad förvaltning drivs av naturvetare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Havsmiljöinstitutet 2020, Samhällsekonomisk analys till stöd för en ekosystembaserad fisk- förvaltning, Rapport 2020:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Formas 2019, Effekter av klimatförändringar och ökade koldioxidhalter på den marina miljön, En analys av kunskapsläget om ekosystem, resiliens och havsförvaltning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;
&lt;DIV id="p341dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383341x1.jpg/" id="p341img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td209"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td210"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ekosystemansatsen och ekosystembaserad förvaltning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p419 ft12"&gt;inte av forskare med kompetens inom förvaltnings- och styrnings- frågor. &lt;SPAN class="ft60"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft11"&gt;Miljömålsberedningen instämmer i att kunskap och forskning är viktigt för en ekosystembaserad förvaltning. Dessa frågor hanteras vidare i kapitlet om Kunskapsförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ivarsson Westerberg, A. 2019, Politiken går till sjöss – förvaltningspolitisk möter havs- politik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;
&lt;DIV id="p343dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383343x1.jpg/" id="p343img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;10 Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;En av Miljömålsberedningens uppgifter är, enligt regeringens till- läggsdirektiv, att redogöra för hur existerande styrmedel och åtgär- der styr mot havsanknutna miljökvalitetsmål och mål 14 och om de kan bli mer effektiva. I tilläggsdirektivet bedömde regeringen att arbetet med att nå de havsanknutna miljökvalitetsmålen behöver ut- vecklas som en följd av antagandet av Agenda 2030 och hållbarhets- mål 14 för hav och marina resurser. Miljömålsberedningen ska därför värdera behovet av att ytterligare förstärka kopplingen mellan havs- anknutna miljökvalitetsmål och mål 14 samt att förbättra samstäm- migheten i politik och styrmedel, t.ex. genom etappmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 globala mål för håll- bar utveckling antogs vid FN:s toppmöte den 25 september 2015.&lt;SPAN class="ft120"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Agendan förhandlades inom FN:s generalförsamling, där samtliga FN:s medlemsstater ingår. Agenda 2030 är en handlingsplan för för- ändring till ett hållbart samhälle och välstånd för människorna inom planetens gränser.&lt;SPAN class="ft120"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Agendan och de globala målen syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jäm- ställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Agenda 2030 genomsyras av ett rättighetsperspektiv som säkrar alla individers politiska och medborgerliga rättigheter, likväl som de ekonomiska,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;FN resolution A/RES/70/1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2019/20:188, &lt;/SPAN&gt;Sveriges genomförande av Agenda 2030&lt;SPAN class="ft45"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft20"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;
&lt;DIV id="p344dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383344x1.jpg/" id="p344img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;sociala och kulturella rättigheterna. Detta kommer till uttryck i den centrala principen att ingen ska lämnas utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;Agendan ger uttryck för komplexa globala utmaningar som be- höver hanteras gemensamt genom ambitiösa multilaterala lösningar. Agendan har fyra beståndsdelar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;politisk deklaration,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;17 hållbarhetsmål och 169 delmål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;medel för genomförande (Addis Ababa Action Agenda) samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;ett ramverk för översyn och uppföljning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft41"&gt;Agendan betonar vikten av samstämmighet mellan olika områden. Agendans mål och delmål är integrerade och odelbara och omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Jämställdhet och partnerskap ska integ- reras i alla målen.&lt;SPAN class="ft178"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;De 17 målen är följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Mål 1. Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Mål 2. Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Mål 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Mål 4. Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Mål 5. Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egen- makt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Mål 6. Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Mål 7. Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Mål 8. Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbets- villkor för alla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Prop. 2019/20:188.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;
&lt;DIV id="p345dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383345x1.jpg/" id="p345img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p992 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Mål 9. Bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inklu- derande och hållbar industrialisering samt främja innovation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Mål 10. Minska ojämlikheten inom och mellan länder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Mål 11. Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, mot- ståndskraftiga och hållbara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Mål 12. Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Mål 13. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatföränd- ringarna och dess konsekvenser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Mål 14. Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Mål 15. Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av land- baserade ekosystem, främja ett hållbart brukande av skogar, be- kämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Mål 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkräv- ande på alla nivåer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Mål 17. Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft10"&gt;Enskilda stater har det främsta ansvaret gentemot sina medborgare att genomföra agendan. Åtagandet som gäller alla länder, oavsett inkomst- och utvecklingsnivå är inte bindande författningstext och det finns inte heller några internationella sanktioner mot länder som inte lever upp till målsättningarna i handlingsplanen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Varje land måste ta ställning till vilka åtgärder som ska vidtas och hur det ska gå till utifrån sina nationella förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft41"&gt;I enlighet med Agenda 2030 och Addis Ababa Action Agenda kommer en systematisk uppföljning och översyn att genomföras på nationell, regional och global nivå. Ländernas genomförande av agen- dan ska rapporteras till FN på två olika sätt. Det ena är en statistisk uppföljning genom globala indikatorer beslutade av FN.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2019:13, &lt;/SPAN&gt;Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet, &lt;SPAN class="ft45"&gt;betänkande av Agenda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;2030-delegationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;
&lt;DIV id="p346dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383346x1.jpg/" id="p346img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft11"&gt;Den andra formen av rapportering är en frivillig nationell gransk- ning som länderna gör vid FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF). HLPF kommer att arbeta tillsammans med FN:s generalförsamling, FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) samt andra berörda FN organ och forum, i enlighet med gällande mandat.&lt;SPAN class="ft120"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;Inför högnivåforumet 2017 presenterades den första rapporten från den svenska regeringen om genomförandet av Agenda 2030. Regeringen anser att det är lämpligt att göra en nationell rapporter- ing vid högnivåforumet en gång per mandatperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;En annan viktig del av högnivåforumet är den tematiska gransk- ningen av de globala målen. Den tematiska granskningen ger enskilda medlemsstater och intressenter möjlighet att lyfta fram framgångar och goda exempel samt utmaningar i genomförandet av specifika mål. Målen som särskilt granskas är också normalt fokus för den minister- deklaration som antas vid högnivåforumet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Agenda 2030 och hållbarhetsmål 14 i Sverige&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft11"&gt;Agenda 2030, som också är en av Miljömålsberedningens utgångs- punkter, är alltså en handlingsplan. Regeringen har beslutat att Sverige ska vara ledande i genomförandet av agendan. Genomförandet av Agenda 2030 innebär en successiv omställning av Sverige som modern och hållbar välfärdsstat både på hemmaplan och som del av det glo- bala systemet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Agenda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2030-delegationen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Som en del av Sveriges genomförande av Agenda 2030 tillsatte reger- ingen i mars 2016 en delegation med uppgift att stödja och stimulera arbetet. Delegationen fick i uppdrag att föreslå en övergripande hand- lingsplan, främja informations- och kunskapsspridning och förankra Agenda 2030 genom en bred dialog med olika samhällsaktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Svensk översättning av FN:s Transforming our world: The 2030 agenda for sustainable development, Medel för genomförande, s. 47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p994 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/regeringen-har-beslutat-om-sveriges-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;handlingsplan-for-agenda-2030/,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2019-11-29.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;
&lt;DIV id="p347dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383347x1.jpg/" id="p347img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p995 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I sitt slutbetänkande, &lt;/SPAN&gt;Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Världens möjlighet&lt;/SPAN&gt;, som lämnades i mars 2019 föreslog delega- tionen bl.a. att riksdagen skulle besluta om ett nationellt mål för genomförandet av Agenda 2030 för att få till stånd långsiktighet i beslut och en bred politisk förankring av Agenda 2030. Vidare före- slog delegationen att regeringen från och med budgetpropositionen för 2022, ska redovisa en nulägesanalys och en samlad redovisning av arbetet med Agenda 2030. Regeringen föreslogs även tillsätta en kommitté som fram till år 2030 kontinuerligt ska ta fram förslag till åtgärder, följa upp och utvärdera genomförandet av Agenda 2030 så att arbetet för att nå agendans mål drivs framåt. Regeringen föreslogs dessutom ingå ett handslag med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för det fortsatta genomförandet av Agenda 2030 på lokal och regional nivå.&lt;SPAN class="ft42"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft39"&gt;2017 tog delegationen fram en nulägesbeskrivning som bl.a. inklu- derade långsiktiga utmaningar i genomförande av havsmiljöpoliti- ken.&lt;SPAN class="ft42"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Delegationen angav att ett långsiktigt bevarande och nyttjande av haven är en utmaning för Sverige, och lyfte särskilt följande lång- siktiga utmaningar när det gäller att nå hållbarhetsmål 14:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Det är en långsam process att vända skeendet med havsbottendöd även om tillförseln av näringsämnen bromsas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Klimatförändringar förvärrar många problem i havet då det med- för ökad avrinning, havsförsurning och uppvärmning av haven.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Stor mängd marint skräp och plaster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Exploatering av kustnära grunda vatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Överfiske och destruktiva fiskemetoder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Havsfrågans gränsöverskridande natur förutsätter samarbete på global, nationell och lokal nivå.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 2019:13, &lt;/SPAN&gt;Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning – världens möjlighet, &lt;SPAN class="ft50"&gt;betänkande av Agenda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;2030-delegationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Agenda 2030 delegationen 2017, I riktning mot en hållbar välfärd – Agenda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2030-delega-&lt;/NOBR&gt; tionens nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan för genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling, Fi 2016:01.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;
&lt;DIV id="p348dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383348x1.jpg/" id="p348img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1000 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;Hur har Agenda 2030 implementerats formellt i den statliga förvaltningen – hittills?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Enligt regeringen har Sverige i hög utsträckning lagstiftning och riks- dagsbundna mål som väl motsvarar Agenda 2030 men det krävs fort- satt arbete för att kunna nå flera mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Den som sökte på &lt;SPAN class="ft56"&gt;begreppet &lt;/SPAN&gt;Agenda 2030 i svensk författnings- samling den 30 augusti 2020 fick en (1) träff.&lt;SPAN class="ft46"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Träffen är förordningen (2015:152) med instruktion för Svenska institutet. Svenska institutet har till uppgift att sprida information och kunskap om Sverige, främja svenska intressen internationellt samt bidra till långsiktiga rela- tioner mellan Sverige och andra länder. Genom en ändring i Svenska institutets instruktion som trädde i kraft i januari 2020 ska myndig- hetens verksamhet bl.a. bidra till genomförandet av Agenda 2030.&lt;SPAN class="ft46"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Under de senaste åren har vissa statliga myndigheter i den statliga redovisningsorganisationen haft uppdrag i sina respektive reglerings- brev att redovisa hur deras verksamhet har bidragit till att uppnå målen i Agenda 2030. År 2020 hade ett knappt hundratal statliga myndigheter ett sådant redovisningsuppdrag i regleringsbrevet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Agenda 2030 och hållbarhetsmålen har till stor del lyfts fram av särskilt kommuner och privata företag som de mål för miljön som står i fokus och som de bedömer sin verksamhet utifrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Kommuner och regioner utgår ofta från Agenda 2030&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Många kommuner utgår från Agenda 2030 när kommunfullmäktige tar fram kommunala mål för miljö- och hållbarhetsarbetet. Riks- dagsbundna mål är styrande för regeringen och konkretiseras genom regeringens åtgärder och genom styrning av och uppdrag till statliga myndigheter. Kommuner och regioner är inte bundna av nationella mål om de inte regleras i lag. De riksdagsbundna målen har dock ofta en indirekt styrande effekt även på den politik som bedrivs på lokal och regional nivå. Målen tydliggör politikens inriktning även för andra aktörer inom t.ex. näringslivet och civilsamhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;https://svenskforfattningssamling.se/sok/?q=Agenda+2030&amp;op=S%C3%B6k, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-08-30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 § förordningen (2015:152) med instruktion för Svenska institutet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;www.esv.se, Statsliggaren, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="p349dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383349x1.jpg/" id="p349img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1002 ft12"&gt;Av SKR:s inriktningsdokument för Sveriges kommuner och regio- ner &lt;NOBR&gt;2020–2023&lt;/NOBR&gt; framgår att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft147"&gt;FN:s Agenda 2030 lyfter fram flera viktiga områden som påverkar väl- färden och möjligheten till en god ekonomisk, ekologisk och social ut- veckling av det lokala samhället. Målen syftar bland annat till att för- verkliga alla människors mänskliga rättigheter och uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor. Kommuner och regioner har ett särskilt ansvar för att driva en utveckling mot agendans mål. Hälsan stärks då kommuner och regioner arbetar tillsammans med hälsofräm- jande och förebyggande insatser för att stärka social hållbarhet och minska skillnader i hälsa. De vitt skilda förutsättningarna i storstad, glesbygd, förorter och mindre samhällen i ett glesbefolkat land ställer krav på att alla delar av landet ges rätt möjligheter för en hållbar utveck- ling. SKR vill ligga steget före och tillsammans med kommuner och regioner ta initiativ till att skapa förutsättningar för en hållbar välfärd och utveckling i hela landet.&lt;SPAN class="ft136"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft39"&gt;Att kommunerna och regionerna visar på engagemang i Agenda 2030 framgår bl.a. av SKR:s sammanställningar av kommunala och regionala initiativ angående Agenda 2030 hösten 2019. Sammanlagt 121 kom- muner och samtliga regioner redovisade exempel på – dock inte en fullständig redogörelse av - sitt arbete inom Agenda 2030.&lt;SPAN class="ft42"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Agenda 2030 och bolag med statligt ägande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;Bolag med statligt ägande ägs ytterst av svenska folket och är del av svenskt näringsliv. Enligt regeringen ska bolag med statligt ägande agera föredömligt inom miljöområdet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Den statliga bolagsportföljen bestod 2019 av 40 helägda och sex delägda bolag med ett sammanlagt värde på cirka 640 miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Av de statligt ägda bolagen har 22 stycken ett samhällsuppdrag som riksdagen har beslutat, vilket innebär att de bolagen ska skapa samhällsnytta som inte alltid går att mäta i ekonomiska termer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft39"&gt;I ägarpolicyn&lt;SPAN class="ft42"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;som tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande, slås fast att utgångspunkten för hållbart företagande är att företag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SKR 2020, Det framgångsrika Sverige skapas lokalt, inriktningsdokument för Sveriges kom- muner och regioner &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020–2023,&lt;/NOBR&gt; s. 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SKR, Kommunala initiativ inom Agenda 2030, exempelsamling, november 2019 och SKR, Regionala initiativ inom Agenda 2030 i Sverige, exempelsamling, november 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Regeringens skrivelse 2015/16:69, Politik för hållbart företagande, s. 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Statens ägarpolicy och principer för bolag med statligt ägande 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="p350dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383350x1.jpg/" id="p350img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;dvs. en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det ska uppnås genom att balansera och förena en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Det är, enligt regeringen, särskilt viktigt att bolag med statligt ägande arbetar för en miljömässigt hållbar utveckling med minskad klimat- och miljöpåverkan. Bolagen ska inom sin bransch vara före- dömen på miljö- och klimatområdet och arbeta för att de av riksdagen beslutade nationella miljö- och klimatmålen samt Parisavtalet ska uppnås. De nationella miljömålen är en viktig del i genomförandet av Agenda 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Enligt regeringen har näringslivet en central roll i genomförandet av Agenda 2030. Bolagen med statligt ägande ska identifiera vilka av målen som de påverkar i sin verksamhet och vilka de kan bidra till.&lt;SPAN class="ft46"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Enligt redovisningen i verksamhetsberättelsen för bolag med statlig ägande 2019 var det dock endast två av bolagen med statligt ägande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Bilprovningen och Metria – som hade prioriterat mål 14 Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en håll- bar utveckling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Uppföljning av genomförande av Agenda 2030&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030. SCB har i uppdrag att sam- ordna utvecklingen, produktionen och tillgängliggörandet av stati- stik för uppföljningen av Sveriges genomförande av Agenda 2030.&lt;SPAN class="ft46"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;SCB ska 2021 även lämna förslag på hur den samordnade statistiska uppföljningen av Agenda 2030 ska organiseras. Den statistiska upp- följningen av Agenda 2030 ska enligt regeringen, ge en övergripande bild av Sveriges genomförande av Agenda 2030. Den ska komplet- tera särskilda uppföljningar som görs inom enskilda utgiftsområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;som t.ex. energi, utbildning, transport eller miljö – som utgår från nationella mål och uppföljningssystem. Uppföljningen av Agenda 2030 avser inte att ersätta de särskilda uppföljningarna utan sammanför aspekter av dessa, särskilt där utgiftsområdena påverkar varandra.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Fi2018/02412/SFÖ och M2020/00628/Kl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2019/20:188.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;
&lt;DIV id="p351dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383351x1.jpg/" id="p351img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Uppföljning av hållbarhetsmål 14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft12"&gt;SCB har tagit fram tre indikatorer för att följa upp hållbarhetsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft12"&gt;14.&lt;SPAN class="ft60"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Dessa är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Hållbart nyttjande av fisk och skaldjursbestånd&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Indikatorn följer upp delmål 14.4 och är även miljömålsindikator.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;Andel marint områdesskydd&lt;/SPAN&gt;. Indikatorn följer upp delmål 14.5 och är även indikator för uppföljningen av etappmålet om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft219"&gt;Global indikator för förbud mot skadliga fiskesubventioner&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Följer upp delmål 14.6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft11"&gt;Även i webbtjänsten Kolada (kolada.se) som drivs av Rådet för främ- jande av kommunala analyser, RKA, finns ett (1) nyckeltal för att följa upp hållbarhetsmål 14. Nyckeltalet är &lt;SPAN class="ft47"&gt;Marint skyddad havsareal&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft47"&gt;andel (%).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Nyckeltalet beskriver den andel av den totala havsarealen i länet som har skyddats med specifikt marint syfte. I nyckeltalet ingår marina nationalparker och naturreservat samt marina Natura 2000- områden.&lt;SPAN class="ft120"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;10.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Sverige tog initiativ till FN:s havskonferens&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Fokus för FN:s havskonferens som ägde rum i New York i juni 2017 var hållbarhetsmål 14. Sverige och Fiji var initiativtagare till konfe- rensen. De deltagande länderna enades om deklarationen ”Call for Action” som bekräftar den politiska samsyn som byggdes upp för att rädda haven. Dessutom registrerades över 1 400 frivilliga åtagan- den.&lt;SPAN class="ft120"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SCB 2019, Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Statistisk lägesbild 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Rådet för främjande av kommunala analyser 2019, Agenda 2030, Nyckeltal för kommuner och regioner, Vägledning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;https://oceanconference.un.org/callforaction, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2019-12-02.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;
&lt;DIV id="p352dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383352x1.jpg/" id="p352img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p648 ft12"&gt;Svenska aktörer registrerade 51 frivilliga åtaganden under konfe- rensen, främst inom de prioriterade områdena:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Stärka ekosystembaserad förvaltning och skydd av marina områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Främjande av hållbara maritima näringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;Minska föroreningar och marint skräp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Stärka havsfrågorna i klimatarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft11"&gt;FN följer upp de frivilliga åtaganden särskilt. Av de 51 svenska åta- ganden står regeringen som ansvarig för 19 och i deltar som partner i sex åtaganden. Övriga svenska aktörer som registrerade frivilliga åtaganden är privata investerare, regionala offentliga företrädare, privata företag, universitet, myndigheter m.fl. Havs- och vattenmyn- digheten kunde 2020 konstatera att av de 51 åtagande är 25 avslutade och 24 fortsätter enligt plan.&lt;SPAN class="ft120"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Regeringen angav i handlingsplanen för Agenda 2030 att fortsätta visa ledarskap &lt;NOBR&gt;2018–2020&lt;/NOBR&gt; i det internationella arbetet för att nå mål 14 om hav och marina resurser, verka för en ambitiös uppföljning av FN:s havskonferens och för en uppföljande konferens. Sverige ska spela en nyckelroll inom initiativen Friends of Ocean Action and Ocean Pathway, som är centrala för att engagera en bredd av aktörer i havsfrågorna.&lt;SPAN class="ft120"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;Agenda 2030 ska vara vägledande för arbetet i EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Sedan FN antog Agenda 2030 i september 2015, har EU uttryckt en fast beslutsamhet att bli världsledande i att genomföra agendan. I kommissionens arbetsprogram för 2020 betonade kommissionen att dess arbete ska vägledas av Agenda 2030 och att FN:s mål för hållbar utveckling ska stå i centrum för det politiska beslutsfattandet och bli vägledande för allt arbete inom alla områden, både i och utan- för EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2020, Sammanställning och analys av frivilliga åtagande som Sverige presenterade vid FN:s havskonferens i New York 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Regeringen 2018, Handlingsplan för Agenda 2030, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018–2020.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;
&lt;DIV id="p353dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383353x1.jpg/" id="p353img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;EU:s gröna giv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Ett led i arbetet är kommissionens årliga strategi för hållbar tillväxt. Av kommissionens arbetsprogram för 2020 framgår att den euro- peiska gröna given (se vidare kapitel EU och havsmiljöarbetet) är vägledande för tillväxtstrategin som ska hjälpa medlemsstaterna att genomföra Agenda 2030 och uppfylla de globala målen för hållbar utveckling samt EU:s och medlemsländernas mål om att uppnå kli- matneutralitet till 2050.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Agenda 2030 och EU:s maritima politik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft41"&gt;EU:s maritima politik inkluderar även en global dimension. År 2016 presenterade &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; och EU:s High Representative ett gemensamt meddelande om hållbar utveckling och EU:s genomför- ande av Agenda 2030, med särskilt fokus på hållbarhetsmål 14.&lt;SPAN class="ft178"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Meddelandet presenterade 14 åtgärder för att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;stärka den internationella havsförvaltningen och kapacitetsupp- byggnader,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;minska pressen på havets ekosystem och säkerställa möjligheterna till en hållbar blå ekonomi, samt att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;stärka den internationella kunskapen om havet och främja till- handahållande av data.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1014 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Agenda 2030 och konventionerna Helcom och Ospar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;I arbetet med att nå de havsanknutna miljökvalitetsmålen och mål 14 i Agenda 2030 är havsregionalt samarbete en nyckelfaktor. De havs- regionala konventionerna Helcom och Ospar är centrala i den regio- nala samordningen av EU:s havsmiljödirektiv vars mål är att nå god miljöstatus (läs mer om Helcom och Ospar i kapitlet Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Internationell världsförvaltning: en agenda för havens framtid, JOIN(2016)49 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="p354dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383354x1.jpg/" id="p354img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;Helcoms och Ospars arbete anknyter tydligt till Agenda 2030 och i synnerhet till hållbarhetsmålet14. Delmålen &lt;NOBR&gt;14.1–14.5&lt;/NOBR&gt; samman- faller i stort med inriktningen av konventionernas nuvarande arbete. Medlemsländernas ambition är att pågående uppdateringar av båda Helcoms aktionsplan för Östersjön och Ospars miljöstrategi för perioden &lt;NOBR&gt;2021–2030&lt;/NOBR&gt; ska tydliggöra kopplingarna och möjliggöra anpassningar till målsättningarna inom Agenda 2030:s mål 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Agenda 2030 i Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;I augusti 2019 antog de nordiska statsministrarna en vision för det nordiska samarbetet – Norden ska bli världens mest hållbara region 2030. I arbetet med att förverkliga visionen är kopplingen till arbetet med Agenda 2030 central. Inom miljöområdet har regeringen sär- skilt lyft frågan om hur det nordiska samarbetet kan stärka arbetet med Agenda 2030 och mål 14 och i synnerhet vad gäller marint skräp samt hav och klimat.&lt;SPAN class="ft120"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft223"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Regeringen har föreslagit att riksdagen ska besluta om ett mål för Agenda 2030&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;I sin proposition Sveriges genomförande av Agenda 2030&lt;SPAN class="ft46"&gt;26&lt;/SPAN&gt;, bedömde regeringen i juni 2020 att det behövs ett nytt riksdagsbundet över- gripande mål för att förankra och tydliggöra Sveriges åtagande att verka för att genomföra Agenda 2030, såväl nationellt som internationellt. Målet tillför, enligt regeringen, ett kompletterande helhetsperspektiv på hållbar utveckling till de riksdagsbundna mål som redan finns. På detta sätt bidrar målet till att genomföra Agenda 2030 och att ställa om till ett hållbart samhälle. Regeringens förslag var att riksdagen ska besluta om målet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Nordiska ministerrådet 2017, Ett inkluderande, innovativt och tryggt Norden, Sveriges ord- förandeskap 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2019/20:188.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;
&lt;DIV id="p355dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383355x1.jpg/" id="p355img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1019 ft17"&gt;Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljö- mässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.&lt;SPAN class="ft136"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft39"&gt;Regeringen har bedömt att för att målet ska nås bör Sverige bedriva ett arbete som bidrar till hållbar utveckling i hela samhället, natio- nellt och internationellt. Det balanserade och integrerade förhåll- ningssättet till hållbarhetens ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner är centralt. Arbetet bör, enligt regeringen, utgå från nationella förutsättningar och genomföras i ordinarie processer. Två bärande utgångspunkter i arbetet bör vara ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling. Arbetet för att nå målet bör genomföras i brett partnerskap med samhällets olika aktörer och internationella samarbetspartner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft39"&gt;Regeringen konstaterade att många av de centrala principer som uttrycks i Agenda 2030 redan är tydligt formulerade som målsätt- ningsstadganden i svensk grundlag. Av 1 kap. 2 § regeringsformen framgår att det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det fram- går vidare av grundlagsbestämmelsen att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och motverka diskriminering av människor. Enligt samma bestäm- melse ska vidare den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det allmänna ska trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Sverige har i hög utsträckning lagstiftning och mål som väl mot- svarar Agenda 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft10"&gt;Enligt regeringen behövs det ett övergripande mål som anger in- riktningen och säkrar att åtgärder inom de olika utgiftsområdena bidrar till omställningen till ett hållbart samhälle i linje med Agenda 2030, såväl nationellt som internationellt och med ett riksdagsbundet mål kommer riksdagen att tydligt involveras i arbetet med Agenda 2030. Målet tydliggör också att åtagandet att genomföra agendan är ett fortlöpande arbete som innebär att integrera och använda agendan som ett verktyg i ordinarie processer. På så sätt blir målet vägledande för att all berörd politik på lämpligt sätt ska bidra till en hållbar ut-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2019/20:188.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;
&lt;DIV id="p356dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383356x1.jpg/" id="p356img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;veckling. Arbetet med att genomföra agendan kräver, enligt reger- ingen, åtgärder inom i stort sett samtliga utgiftsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;Agenda &lt;NOBR&gt;2030-delegationens&lt;/NOBR&gt; analys visade på att det finns riksdags- bundna mål som i princip täcker in samtliga delmål i agendan men att de riksdagsbundna målen inte i alla delar på ett tydligt sätt ger vägledning för hur målen bidrar till hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Beslut inom ett utgiftsområde kan, enligt regeringen, innebära en risk för att det uppstår målkonflikter i förhållande till andra utgifts- områden. I ett sådant fall behöver avvägningar göras så att andra utgiftsområden och därigenom även de globala målen beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft11"&gt;Arbetet för att genomföra ett sådant mål bör bedrivas inom ramen för redan existerande riksdagsbundna mål och ta sin utgångspunkt i målen för respektive utgiftsområde.&lt;SPAN class="ft120"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Uppföljning och redovisning av resultat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Regeringens samlade arbete med att nå det riksdagsbundna målet om att genomföra Agenda 2030 bör, enligt regeringens förslag, följas upp och redovisas samlat till riksdagen i en särskild bilaga i budget- propositionen minst en gång per mandatperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Enligt regeringen bör redovisningen även ersätta den resultatredo- visning som tidigare gjorts för Sveriges politik för global utveckling (PGU).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Regeringen bör dessutom, enligt vad som framgick av proposi- tionen, vara aktiv i den internationella uppföljningen av Agenda 2030 bl.a. genom att delta i den frivilliga nationella granskningen vid FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling en gång under varje mandatperiod.&lt;SPAN class="ft120"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Riksdagen beslutar hösten 2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Propositionen bereds av finansutskottet och riksdagen kommer att fatta beslut om målet under hösten 2020.&lt;SPAN class="ft120"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2019/20:188, &lt;/SPAN&gt;Sveriges genomförande av Agenda 2030&lt;SPAN class="ft76"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2019/20:188.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Se riksdagens webbplats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="p357dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383357x1.jpg/" id="p357img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1020 ft223"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Miljömålen konkretiserar den miljömässiga dimensionen i Agenda 2030&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Miljömålen, dvs. Generationsmålet, miljökvalitetsmålen och etapp- målen, konkretiserar den miljömässiga dimensionen av hållbar ut- veckling. Miljömålen är en viktig utgångspunkt för det nationella genomförandet av Agenda 2030. Enligt regeringen kommer bl.a. delmålen i de globala hållbarhetsmålen att vara en utgångspunkt i arbetet med att ta fram nya etappmål för miljömålen.&lt;SPAN class="ft144"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;Målen för miljöpolitiken ska integreras i andra politikområden. Myn- digheter ska ta hänsyn till miljö- och klimatfrågorna när de fullgör sin huvuduppgift. Miljömålen konkretiserar den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Målen är en viktig utgångspunkt för det nationella genomförandet av FN:s Agenda 2030 med sina 17 globala mål för hållbar utveckling. Målen kopplar även till andra tvärsektoriella mål som t.ex. EU:s mål om klimat och energi (Europa2020), EU:s energi- och klimat- ramverk 2030 och Sveriges politik för global utveckling (PGU).&lt;SPAN class="ft43"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft3"&gt;Miljöpolitiken utgår från de nationella miljökvalitetsmålen och det gene- rationsmål för miljöarbetet som beslutats av riksdagen. Målen är styr- ande för allt miljöarbete som Sverige bedriver nationellt, inom EU och internationellt. Miljömålssystemet ger också struktur för en systematisk uppföljning av miljöpolitiken som grund för ett strategiskt åtgärdsarbete.&lt;SPAN class="ft43"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft11"&gt;Flera av de nationella miljökvalitetsmålen har anknytning till havet (se kapitel De nationella miljömålen). Även flera av de globala håll- barhetsmålen är direkt eller indirekt av relevants för bevarande och hållbart nyttjande av havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Till de direkt havsanknutna miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust- och skärgård &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;är följande globala hållbarhetsmål kopplade:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2017/18:1, utgiftsområde 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2019/20:1, utgiftsområde 20, s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2014/15:1, utgiftsområde 20, s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="p358dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383358x1.jpg/" id="p358img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Mål 2: Ingen hunger.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Mål 6: Rent vatten och sanitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Mål 14: Hav och marina resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft9"&gt;Internationellt har mål 2 om att avskaffa hunger en stark koppling till havsfrågorna, men är av relevans även nationellt då det handlar om en tryggad och hållbar livsmedelsförsörjning. De globala håll- barhetsmålen 2, 6, 14 och 15 är även kopplade till miljökvalitets- målen &lt;SPAN class="ft40"&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft40"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft40"&gt;Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;. Till &lt;SPAN class="ft40"&gt;Giftfrimiljö &lt;/SPAN&gt;tillkommer dock flera hållbarhetsmål bl.a. mål 12 om hållbar konsumtion och produktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Begränsad klimatpåverkan &lt;/SPAN&gt;är viktigt för havs- miljön och har en direkt knytning till hållbarhetsmål 13 om att be- kämpa klimatförändringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Hållbarhetsmål 17 om att stärka genomförandemedlen och åter- vitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling är viktigt för alla de globala målen, men synnerligen viktigt i havsfrågor som är beroende av internationellt samarbete och samarbete över sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har kartlagt kopplingar mellan hållbarhetsmålen och miljömålen och identifierat några luckor.&lt;SPAN class="ft120"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Klimataspekter är t.ex. inte omnämnda i &lt;SPAN class="ft47"&gt;Generationsmålet&lt;/SPAN&gt;, eller i miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft47"&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;. Hållbarhetsmål 12 om hållbar produk- tion och konsumtion samt delmålet under mål 14 om havsförsurning omnämns heller inte i miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Delmålet om integrerad förvaltning av vatten nämns inte i miljö- kvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;, trots att det är ett huvud- syfte med förvaltningen av vatten enligt vattenförvaltningsförord- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Havs- och vattenmyndigheten understryker även att hållbarhets- mål 15 om ekosystem och biologisk mångfald är starkt kopplat till grön infrastruktur, ekosystemtjänster och bevarande av biologisk mångfald såväl i sjöar, vattendrag, kust och hav som på land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2016, Underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1484-2016.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p181 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Mål 14 Hav och marina resurser och de havsanknutna miljökvalitetsmålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft11"&gt;Agenda 2030 innehåller ett särskilt hållbarhetsmål för havet; Mål 14 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett håll- bart sätt för en hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Mål 14 har tio delmål som i huvudsak spänner över de verksam- hetsområden och aktiviteter som påverkar havsmiljön:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroren- ingar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;14.2 Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära eko- system på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;14.3 Minimera och åtgärda med havsförsurningens konsekvenser, bland annat genom ökat vetenskapligt samarbete på alla nivåer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;14.4 Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa över- fiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvalt- ningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möj- ligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt håll- bart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;14.5 Senast 2020 skydda minst 10 procent av kust- och havs- områdena, i överensstämmelse med nationell och internationell rätt och på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;14.6 Senast 2020 förbjuda vissa former av fiskesubventioner som bidrar till överkapacitet och överfiske, avskaffa subventioner som bidrar till olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och avstå från att införa nya sådana subventioner, med erkännande av att en ändamålsenlig och effektiv särskild och differentierad behandling av utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna bör vara en integrerad del av förhandlingarna om fiskesubventioner i Världs- handelsorganisationen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="p360dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383360x1.jpg/" id="p360img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1029 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;14.7 Till 2030 öka den ekonomiska nyttan för små önationer under utveckling och de minst utvecklade länderna av ett hållbart nyttjande av marina resurser, bland annat genom en hållbar för- valtning av fiske, vattenbruk och turism.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;14.a Öka den vetenskapliga kunskapen, utveckla forskningskapa- citeten och överföra havsteknik, med hänsyn tagen till den mellan- statliga oceanografiska kommissionens kriterier och riktlinjer för överföring av havsteknik (Criteria and Guidelines on the Transfer of Marine Technology), i syfte att skapa friskare hav och öka den marina biologiska mångfaldens bidrag till utvecklingen i utveck- lingsländerna, i synnerhet i små önationer under utveckling och de minst utvecklade länderna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;14.b Säkerställa tillträde för småskaliga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-industriella&lt;/NOBR&gt; fiskare till marina resurser och marknader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;14.c Stärka bevarandet och hållbart nyttjande av haven och havs- resurserna genom att genomföra internationell rätt, såsom den kommer till uttryck i Förenta Nationernas havsrättskonvention (UNCLOS), som är den rättsliga ramen för bevarande och håll- bart nyttjande av hav och havsresurser, vilket erinras om i punkt 158 i slutdokumentet The Future We Want från Förenta Nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndighetens kartläggning visar på att delmålen i hållbarhetsmål 14 korrelerar väl med miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;.35 Delmålen 14.1 till 14.5 kor- relerar väl med miljökvalitetsmålets syfte och preciseringar. Del- mål 14.5 om skydd av marina områden är även kopplat till etappmålet i miljömålssystemet om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;Delmålen 14.4 om hållbart fiske och delmål 14.6 om fiskesubven- tioner är för Sveriges del kopplat till genomförande av EU:s gemen- samma fiskeripolitik. Delmålen 14.7 och &lt;NOBR&gt;14.a-c&lt;/NOBR&gt; har dock ingen direkt koppling de miljökvalitetsmålets preciseringar. Den tydliga lucka som har identifierats i korrelationen mellan hållbarhetsmål 14 och miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;är för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2016, Underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1484-2016,&lt;/NOBR&gt; Bilaga 4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="p361dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383361x1.jpg/" id="p361img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p983 ft9"&gt;delmål 14.3 om havsförsurning. Har finns det ingen syftesskrivning eller precisering i miljökvalitetsmålet som täcker in delmålet.&lt;SPAN class="ft144"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;kopplar direkt främst till delmål 14.1 om att förebygga och avsevärt minska alla slags föroren- ingar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. Åtgärder för att minska land- baserade föroreningar kopplar även till delmål 6.3 om att förbättra vat- tenkvaliteten, avloppsreningen samt minimera utsläpp av föroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Vidare kopplar hållbarhetsmål till flera av generationsmålets streck- satser som ekosystem, biologisk mångfald, hälsa, förnybar energi (genom vind- och vågkraft) samt indirekt till konsumtion av fisk och skaldjur med dess påverkan på övergödning och marint skräp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft223"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;10.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;Hållbarhetsmål 14 är integrerat i arbetet med att nå målen för havsmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft16"&gt;Miljömålsberedningen bedömer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;att &lt;/SPAN&gt;den befintliga regleringen i nationella författningar, mål m.fl. styrmedel tillsammans med de förslag som beredningen lämnar i detta betänkande för att nå de havsanknutna miljö- kvalitetsmålen väl motsvarar behovet av (nationella) insatser för att nå Agenda 2030:s hållbarhetsmål 14 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft9"&gt;Miljömålsberedningen har tagit fasta på regeringens utgångspunkt att miljömålen konkretiserar den miljömässiga dimensionen av håll- bar utveckling.&lt;SPAN class="ft144"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Beredningen menar att detta medför att det är arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen som ska säkerställa att Sverige når sina miljömässiga åtaganden inom Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Beredningen vill trycka på vikten av att arbetet med Agenda 2030 och hållbarhetsmål 14 fullt ut integrerarnas i det ordinära havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Dir. 2018:44, En strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2019/20:1, utgiftsområde 20, s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p688 ft10"&gt;I Miljömålsberedningens tilläggsdirektiv bedömde regeringen att arbetet med att nå de havsanknutna miljökvalitetsmålen behöver utvecklas som en följd av antagandet av Agenda 2030 och hållbar- hetsmål 14 för hav och marina resurser. Miljömålsberedningen skulle därför värdera behovet av att ytterligare förstärka kopplingen mellan havsanknutna miljökvalitetsmål och mål 14 samt att förbättra sam- stämmigheten i politik och styrmedel, t.ex. genom etappmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att det är en god samstämmighet mellan de direkt havsanknutna miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust- och skärgård &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;och hållbar- hetsmål 14&lt;SPAN class="ft56"&gt;, &lt;/SPAN&gt;men att det finns några luckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft39"&gt;Miljömålsberedningen noterar att det inte finns något miljökva- litetsmål eller precisering i miljömålssystemet som motsvarar del- mål 14.3 om att minimera och åtgärda havsförsurningens konse- kvenser, bl.a. genom ökat vetenskapligt samarbete på alla nivåer. Beredningen vill lyfta fram att delmål 14.3 enbart fokuserar på havs- försurning, men att effekter på havet av klimatförändringar är en lika viktig fråga som inte hanteras inom mål 14. Beredningen bedömer att havsförsurning och effekter av klimatförändring kommer ha så omfattande påverkan på alla delar av havsmiljön att dessa effekter behöver integreras i alla delar av havsmiljöarbetet och därmed i arbetet med samtliga preciseringar i miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hav i balans samt levande kust- och skärgård &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;. Den strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser som beredningen presenterar i detta betänk- andet genomsyras därför av behovet att ta hänsyn till ett förändrat klimat, men föreslår inga specifika preciseringar eller etappmål för havsförsurning analogt till delmål 14.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft9"&gt;Hållbarhetsmål 14 inkluderar delmål 14.4 om hållbar förvaltning av fiskresursen. Havs- och vattenmyndigheten såg inte i sin karter- ing 2016 en direkt koppling till miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Hav i balans samt levande kust- och skärgård&lt;/SPAN&gt;. Miljömålsberedningen bedömer dock att preciseringen om att nå God miljöstatus i enlighet med havsmiljö- förordningen också inkluderar hållbara fiskbestånd. Beredningen anser också att EU:s gemensamma fiskeripolitik är väsentlig för att nå delmål 14.4. Beredningen lägger fram flera förslag i betänkandet för att säkerställa hållbara fiskbestånd och som ska bidra till att nå del- mål 14.4.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td40"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td136"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Agenda 2030 och mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1037 ft11"&gt;I övrigt bedömer Miljömålsberedningen att den befintliga regler- ingen i nationella författningar, mål m.fl. styrmedel tillsammans med de förslag som Miljömålsberedningen lämnar i detta betänkande väl motsvarar och är nödvändiga för att tillgodose behovet av (natio- nella) insatser för att nå Agenda 2030:s hållbarhetsmål 14 Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en håll- bar utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;
&lt;DIV id="p365dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383365x1.jpg/" id="p365img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1038 ft115"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft224"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft9"&gt;Enligt tilläggsdirektiven ska Miljömålsberedningen redogöra för hur existerande styrmedel och åtgärder styr mot havsanknutna miljö- kvalitetsmål och mål 14 och om de kan bli mer effektiva. För att lösa denna uppgift har Miljömålsberedningen bl.a. genomfört en kart- läggning av de mål för tillståndet i havsmiljön som används i den formella styrningen av havsmiljöarbetet och havsmiljöpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Kartläggningens utgångspunkt har varit de, enligt tilläggsdirektivet, havsanknutna miljökvalitetsmålen med preciseringar och havsanknutna mål i &lt;NOBR&gt;EU-direktiv.&lt;/NOBR&gt; Kartläggningen inkluderar även andra nationella och internationella mål som Sverige är bundet av i genomförandet av havsmiljöpolitiken.&lt;SPAN class="ft120"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;I kartläggningen har – självklart – även ingått de indikatorer, trös- kelvärden och andra resultatmått som har beslutats av olika aktörer för att följa upp, utvärdera och redovisa resultaten i förhållande till målen. Även de aktörer som har beslutat om målen och bestämmel- serna om resultatanalys och resultatredovisning, dvs. uppföljning, utvärdering och redovisning av måluppfyllelse av respektive mål har ingått i kartläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Resultatet av kartläggningen ger en synnerligen komplex bild av nationella och internationella mål som avser det önskade framtida tillståndet eller, det bevarade tillståndet i havet samt ett stort antal resultatmått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Se kapitlen om De nationella miljömålen, EU och havsmiljöarbetet och Internationella aktö- rer och regelverk i havsmiljöarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft20"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="p366dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383366x1.jpg/" id="p366img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1040 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Flera olika aktörer beslutar om mål, preciseringar av målen och mått på måluppfyllelse&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1041 ft11"&gt;Förutom de nationella miljömålen är det flera andra mål för havs- miljöns tillstånd som beslutats av EU och andra internationella aktö- rer, som är formellt bindande för Sveriges genomförande av havs- miljöpolitiken.&lt;SPAN class="ft120"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft9"&gt;Vilken aktör som beslutar om målen och deras preciseringar, indi- katorer och kriterier varierar. De nationella miljökvalitetsmålen har t.ex. beslutats av riksdagen medan preciseringarna är beslutade av regeringen. Målen i havsmiljödirektivet är beslutade av &lt;NOBR&gt;EU-rådet,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har till stor del beslutat vad som ska följas upp och medan det är den ansvariga nationella myndigheten som fast- ställer om det miljötillstånd som ska nås. Tabellen nedan syftar till att förtydliga vem som fattar beslut om mål, preciseringar, kriterier och indikatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Se kapitlen EU och havsmiljöarbetet och Internationella aktörer och regelverk i havsmiljö- arbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;
&lt;DIV id="p367dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383367x1.jpg/" id="p367img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-479px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1043 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-479px;margin-bottom:479px;" class="p1043 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-240px;margin-top:240px;margin-right:-239px;margin-bottom:239px;" class="p1043 ft150"&gt;&lt;![endif]&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1044 ft33"&gt;Tabell 11.1 Vem fattar beslut om mål, preciseringar, kriterier och indikatorer&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t80"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td236"&gt;&lt;P class="p79 ft33"&gt;Mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td237"&gt;&lt;P class="p79 ft33"&gt;Precisering av mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td236"&gt;&lt;P class="p135 ft20"&gt;Kriterier/kvalitetsfaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td236"&gt;&lt;P class="p79 ft33"&gt;Indikator&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td238"&gt;&lt;P class="p79 ft20"&gt;Kriterium/ tröskelvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td239"&gt;&lt;P class="p65 ft76"&gt;Miljökvalitetsmålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft76"&gt;Riksdagen beslutar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td241"&gt;&lt;P class="p79 ft76"&gt;Regeringen beslutar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft225"&gt;Miljömålmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft225"&gt;Miljömålsmyndigheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;respektive miljökvalitets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;preciseringar till miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;beslutar om indikatorer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;beslutar om ”Målnivå” för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td241"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;kvalitetsmålen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;indikatorn.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td243"&gt;&lt;P class="p65 ft225"&gt;EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft225"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rådet&lt;/NOBR&gt; beslutar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft76"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rådet&lt;/NOBR&gt; beslutar om 11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p135 ft225"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft150"&gt;Havs- och vattenmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft76"&gt;Havs- och vattenmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p65 ft159"&gt;havsmiljödirektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;definition av god&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;kvalitativa deskriptorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p135 ft95"&gt;beslutar om ett eller flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;heten beslutar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;heten beslutar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;miljöstatus (art. 3.5).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;(bilaga1).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p135 ft150"&gt;kriterier för en deskriptor.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;indikatorer för kriteriet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;tröskelvärden för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft95"&gt;Samordnas regionalt inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;respektive indikator.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;Helcom och Ospar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;Samordnas regionalt inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;Helcom och Ospar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;EU:s vattendirektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rådet&lt;/NOBR&gt; beslutar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td241"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rådet&lt;/NOBR&gt; beslutar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft150"&gt;Havs- och vattenmyndig-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;Vattenförvaltningsdelegat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;direktivets mål om god&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td241"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;normativa definitioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft45"&gt;heten beslutar om före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;ionen beslutar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;status (art. 4).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;som kännetecknar god&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft45"&gt;skrifter för kvalitetskrav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;kvalitetskraven per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td241"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;ekologisk och kemisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft159"&gt;för vattenförekomster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;vattenförekomst, dvs.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;status (bilaga V).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft45"&gt;(Miljökvalitetsnormer).*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;enligt kap. 5 Miljöbalken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td243"&gt;&lt;P class="p65 ft225"&gt;EU:s Art- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft225"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rådet&lt;/NOBR&gt; beslutar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft150"&gt;Faktorer som påverkar en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft150"&gt;Naturvårdsverket beslutar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft76"&gt;Beslutas av Naturvårds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;habitatdirektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;definition av gynnsam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft95"&gt;art eller livsmiljö beslutas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft150"&gt;om referensvärden efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;verket och Havs- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;bevarandestatus (art.1).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft95"&gt;av &lt;NOBR&gt;EU-rådet&lt;/NOBR&gt; genom direk-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft150"&gt;granskning av Havs- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;vattenmyndigheten på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;tivet art. 1 och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;vattenmyndigheten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;förslag från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;Regeringen genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;Artdatabanken.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;områdesskydds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;förordningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td238"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-128px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p904 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-128px;margin-bottom:128px;" class="p904 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-64px;margin-top:64px;margin-right:-64px;margin-bottom:64px;" class="p904 ft76"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:83 SOU&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-406px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1045 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-406px;margin-bottom:406px;" class="p1045 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-203px;margin-top:203px;margin-right:-203px;margin-bottom:203px;" class="p1045 ft76"&gt;&lt;![endif]&gt;mätetal andra och indikatorer kriterier, mål, många har Havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;
&lt;DIV id="p368dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383368x1.jpg/" id="p368img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-138px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1046 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-138px;margin-bottom:138px;" class="p1046 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-69px;margin-bottom:69px;" class="p1046 ft150"&gt;&lt;![endif]&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t81"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p79 ft33"&gt;Mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p79 ft33"&gt;Precisering av mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p79 ft20"&gt;Kriterier/kvalitetsfaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p79 ft33"&gt;Indikator&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td238"&gt;&lt;P class="p79 ft20"&gt;Kriterium/ tröskelvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td239"&gt;&lt;P class="p65 ft50"&gt;EU:s gemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft226"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rådet&lt;/NOBR&gt; och EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td241"&gt;&lt;P class="p79 ft95"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rådet&lt;/NOBR&gt; beslutar nivå för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;fiskeripolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;parlamentet beslutar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;MSY.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;målet maximalt hållbara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;uttag (MSY).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p65 ft95"&gt;Helcoms aktionsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;Helcom ministermöte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;Helcom ministermöte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;Helcom HoD eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;Helcom HoD eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p65 ft159"&gt;för Östersjön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft95"&gt;beslutar om God ekologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;beslutar om ekologiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;kommissionsmöte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;kommissionsmöte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;status tematiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;kriterier för varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;beslutar om kärn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;beslutar om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;strategiska mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;strategiskt mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;indikatorer för varje&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;tröskelvärden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;kriterium.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;Ospars miljöstrategi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;Ospar ministermöte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;Ospar ministermöte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;Ospars miljöstrategi.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;Ospar ministermöte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;beslutar om strategiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;beslutar om operativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;beslutar om strategiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td243"&gt;&lt;P class="p65 ft225"&gt;Agenda 2030 –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft76"&gt;FN:s generalförsamling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;Mål 14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td239"&gt;&lt;P class="p65 ft76"&gt;CBD:s strategiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft95"&gt;CBD partsmöte beslutade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft95"&gt;Regeringen beslutade att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft95"&gt;Regeringen beslutade att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft76"&gt;Regeringen beslutade att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;plan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;om strategin och de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;Propositionen för bio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;indikatorer följer av MKM&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;måluppfyllelse följer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;20 Aichimålen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;logisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;Ett rikt växt och djurliv.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;MKM Ett rikt växt och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;(2013/14:141 utgör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;djurliv.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;nationell implementer-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;ingsplan för strategin.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td246"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td247"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td247"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td248"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td247"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td249"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1044 ft45"&gt;* HVMFS 2019:25, Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-378px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1047 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-378px;margin-bottom:378px;" class="p1047 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:189px;margin-right:-189px;margin-bottom:189px;" class="p1047 ft76"&gt;&lt;![endif]&gt;mätetal andra och indikatorer kriterier, mål, många har Havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-144px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1048 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-144px;margin-bottom:144px;" class="p1048 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-72px;margin-top:72px;margin-right:-72px;margin-bottom:72px;" class="p1048 ft76"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:83 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="p369dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383369x1.jpg/" id="p369img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1049 ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Närmare om mål och resultatmätning av tillståndet i havsmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft11"&gt;Avsnittet syftar till att visa på omfattningen av antalet mål, preciser- ingar, kriterier och indikatorer m.m. som har beslutats för respektive mål i de olika styrdokumenten. För vissa av dessa mål pågår det för närvarande arbete med att utveckla ytterligare kriterier, indikatorer och tröskelvärden, t.ex. inom EU:s havsmiljödirektiv och Helcoms aktionsplan för Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1050 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;Begrepp som används i uppföljning och utvärdering av resultaten i förhållande till målen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft11"&gt;För att det ska vara möjligt att analysera om ett mål uppnås måste målet vara &lt;SPAN class="ft47"&gt;mätbart &lt;/SPAN&gt;eller ha en &lt;SPAN class="ft47"&gt;indikator &lt;/SPAN&gt;eller annat motsvarande mått på måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;De begrepp som används för olika mätvärden för att mäta, följa upp och utvärdera målen i miljömålssystemet används på olika sätt och skiljer sig i vissa delar åt från begreppen i uppföljningen och ut- värderingen av målen i &lt;NOBR&gt;EU-direktiven.&lt;/NOBR&gt; Dessutom används begreppen i de olika &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; på olika sätt sinsemellan. Även Helcom och Ospar använder och definierar begrepp för mål- och resultatuppfölj- ning på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;För att kunna tolka och jämföra uppföljningen och utvärderingen av måluppfyllelsen i förhållande till målen i de olika styrdokumenten är det därför viktigt att närmare analysera vad de olika begreppen för mätvärdena avser i respektive styrdokument. Till exempel har be- greppet &lt;SPAN class="ft56"&gt;kriterium &lt;/SPAN&gt;använts på olika sätt och i stället för att ange vilket mätvärde som ska nås, används det ofta för att ange en närmare pre- cisering av ett mål. I stället används termer som &lt;SPAN class="ft56"&gt;tröskelvärden, referens- värde &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft56"&gt;målnivå &lt;/SPAN&gt;som term på vad som t.ex. enligt Ekonomistyr- ningsverket betecknas som ett kriterium, dvs. ett mätvärde.&lt;SPAN class="ft46"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Av tabell 11.2 framgår hur olika begrepp används i de olika styrdoku- menten för att följa upp och utvärdera måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ekonomistyrningsverket 2006, Utvärdering, Måluppfyllelseanalys, Hur måluppfyllelse, effek- ter och effektivitet kan undersökas och rapporteras, ESV 2006:7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="p370dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383370x1.jpg/" id="p370img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p498 ft33"&gt;Tabell 11.2 Begrepp som används i de olika styrdokumenten&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t82"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;Mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Precisering av mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p83 ft33"&gt;Indikator&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft25"&gt;Kriterium/tröskelvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td252"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td253"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td253"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td254"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td255"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;Miljömålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft158"&gt;16 Miljökvalitetsmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Preciseringar per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;Indikatorer och s.k.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Målnivå för en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td255"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;och ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;miljökvalitetsmål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;andra uppföljnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;indikator eller annat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td255"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;generationsmål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;mått som visar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;uppföljningsmått.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft159"&gt;förändringar i en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td257"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td258"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td259"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td259"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;eller flera faktorer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td261"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;EU:s havs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Definition av god&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;11 kvalitativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Ett kriterium kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;Tröskelvärden anger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;miljödirektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;miljöstatus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft95"&gt;deskriptorer (bilaga 1)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;ha flera indikatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;den nivå som ska nås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;(art. 3.5).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;samt kriterier som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p83 ft150"&gt;som gemensamt gör&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;för respektive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft159"&gt;är särskiljande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p83 ft159"&gt;det möjligt att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft159"&gt;indikator för att god&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft150"&gt;tekniska kännetecken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;bedöma kriteriet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;status anses.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;som har nära sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;band med den kvali-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;tativa deskriptorn.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td255"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Definition av god&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;Normativa definitio-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Parametrar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;Sammanvägd status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td255"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;vattendirektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;ekologisk och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;ner som känne-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;index för kvalitets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;utifrån&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td255"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;kemisk status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;tecknar god status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;faktorerna och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;kvalitetsfaktorernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft159"&gt;(art. 4).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft159"&gt;(bilaga med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft159"&gt;miljökvalitets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td257"&gt;&lt;P class="p83 ft227"&gt;parametrar och index.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td255"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;kvalitetsfaktorer,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;normer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td255"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft158"&gt;miljökvalitetsnormer).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td257"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td159"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;EU:s Art- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Definition av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Faktorer som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Referensvärden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;Sammanvägd status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;habitatdirektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft150"&gt;gynnsam bevarande-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;påverkar en art eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;utifrån kvalitets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;status för arter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft159"&gt;livsmiljö.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft159"&gt;faktorernas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;livsmiljöer (art. 1).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft150"&gt;parametrar och index.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td255"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Mål om maximalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;”Stock&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Tröskelvärde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td255"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;gemensamma&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;hållbar avkastning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;assessments”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td255"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;fiskeripolitik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;(MSY).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td257"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td159"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;Helcoms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft150"&gt;God ekologisk status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Ett eller flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;En eller flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;Tröskelvärden anger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;aktionsplan för för fyra tematiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;ekologiska kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;kärnindikatorer för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;den nivå som ska nås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td159"&gt;&lt;P class="p65 ft159"&gt;Östersjön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft159"&gt;områden med ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;för varje strategiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p83 ft159"&gt;varje kriterium.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;för respektive indika-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;tillhörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;tor för att god status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;strategiskt mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;anses uppnådd.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td255"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;Ospars&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Ett överordnat mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Ett eller flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;En eller flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td257"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td255"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;miljöstrategi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;och fem tematiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft158"&gt;operationella kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;gemensamma eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td255"&gt;&lt;P class="p65 ft159"&gt;för Nord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft159"&gt;områden med ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;för varje strategiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft158"&gt;kandidat indikatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td257"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td255"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;ostatlanten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;tillhörande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;för varje kriterium.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td255"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;strategiskt mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td257"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td159"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;Agenda 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Mål 14 samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Indikatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;10 delmål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td255"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;CBD:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;20 mål –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Implementering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td257"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td255"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;strategiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Aichimålen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft158"&gt;genom nationell plan.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td257"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td258"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;plan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td259"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td259"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td261"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td159"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;Maritima&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Vision&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Åtgärdsområden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;Indikatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td159"&gt;&lt;P class="p65 ft159"&gt;strategin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td139"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td252"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td253"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td253"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td254"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1053 ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;Översikt över mål, preciseringar, kriterier och indikatorer i de olika målsystemen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft11"&gt;För resultatanalysen i förhållande till samtliga mål för havets miljö- tillstånd används i större eller mindre utsträckning även s.k. &lt;SPAN class="ft47"&gt;andra uppföljningsmått &lt;/SPAN&gt;för att komplettera bedömningen av tillstånd och trender, som t.ex. resultat från miljöövervakning, särskilda forsknings- eller karteringsstudier, m.m. Några sådana andra uppföljningsmått har i vissa fall inkluderats i kartläggningen, främst för miljökvalitets- målen, där det tydligt framgår att sådana har använts regelbundet under flera år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft39"&gt;Av tabellen nedan framgår samtliga mål, preciseringar, kriterier och indikatorer som används för att mäta resultatet i förhållande till målen. De olika begreppen som används förklaras närmare nedan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;
&lt;DIV id="p372dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383372x1.jpg/" id="p372img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-137px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1054 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-137px;margin-bottom:137px;" class="p1054 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-69px;margin-top:69px;margin-right:-68px;margin-bottom:68px;" class="p1054 ft150"&gt;&lt;![endif]&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1044 ft33"&gt;Tabell 11.3 Översikt över mål, preciseringar, kriterier och indikatorer i de olika målsystemen&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t83"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td142"&gt;&lt;P class="p135 ft33"&gt;Antal mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft20"&gt;Mål, preciseringar/mm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft33"&gt;Kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td263"&gt;&lt;P class="p79 ft33"&gt;Indikatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;Bedömningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td253"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td264"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td236"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td256"&gt;&lt;P class="p65 ft76"&gt;Miljökvalitetsmålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft225"&gt;2 direkta MKM: ”Hav i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft225"&gt;Hav i balans –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p79 ft225"&gt;Hav i balans –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p80 ft76"&gt;Hela Sveriges kust och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p65 ft159"&gt;(MKM)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft150"&gt;balans samt levande kust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;11 preciseringar. Ingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;7 indikatorer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p80 ft159"&gt;havsområde.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;och skärgård”, ”Ingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;övergödning –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;Ingen övergödning –&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft159"&gt;övergödning”, 4 (5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;4 preciseringar. Flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;5 indikatorer. Stort antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;indirekta MKM.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;preciseringar i indirekta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td265"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;s.k. andra uppföljnings-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;MKM.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td265"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;mått. Flera indikatorer i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td265"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;indirekta MKM.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p65 ft76"&gt;Havsmiljödirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p135 ft76"&gt;1 mål: God miljöstatus.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft225"&gt;11 deskriptorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft225"&gt;25 kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td263"&gt;&lt;P class="p79 ft225"&gt;Över 40 indikatorer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p80 ft76"&gt;Östersjön och Nordsjön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;Ytterligare indikatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p80 ft45"&gt;delat i 12 havsbassänger&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td263"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;under utveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p80 ft159"&gt;och 29 kustvattentyper.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td263"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td256"&gt;&lt;P class="p65 ft225"&gt;Vattendirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft225"&gt;2 mål: God ekologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft76"&gt;3 faktorer för ekologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft225"&gt;11 kvalitetsfaktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p79 ft225"&gt;19 parametrar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p80 ft225"&gt;653 kustvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft45"&gt;status och God kemisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;status samt 1 för kemisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;Gränsvärden för ca 55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p80 ft45"&gt;förekomster och 19 utsjö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft3"&gt;status.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;status.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td265"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;farliga ämnen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p80 ft3"&gt;vattenförekomster.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td256"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td265"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p65 ft159"&gt;Art- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p135 ft159"&gt;1 mål: Gynnsam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;2 Gynnsam bevarande-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;3 kriterier för bedömning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td263"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;Referensvärden för alla&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p80 ft45"&gt;Omfattar hela Sveriges&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p65 ft159"&gt;habitatdirektivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p135 ft159"&gt;bevarandestatus.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft150"&gt;status för arter respektive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;av arter respektive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td263"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;listade arter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p80 ft45"&gt;territorier inklusive EEZ.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;livsmiljöer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;livsmiljöer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p79 ft3"&gt;livsmiljöer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p80 ft3"&gt;Atlantisk och baltisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td263"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p80 ft159"&gt;marin region.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p80 ft3"&gt;Strandhabitat och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p80 ft45"&gt;sötvatten delas in i boreal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td263"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p80 ft159"&gt;och kontinental region.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td263"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td256"&gt;&lt;P class="p65 ft95"&gt;Helcoms aktionsplan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft225"&gt;1 mål: God ekologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft225"&gt;4 strategiska mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p79 ft225"&gt;20 kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p79 ft76"&gt;32 indikatorer. Ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p80 ft225"&gt;Östersjön.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td256"&gt;&lt;P class="p65 ft159"&gt;för Östersjön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p135 ft159"&gt;status.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td265"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;under utveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td266"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td247"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td247"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td247"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td267"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td247"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-378px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1047 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-378px;margin-bottom:378px;" class="p1047 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-189px;margin-top:189px;margin-right:-189px;margin-bottom:189px;" class="p1047 ft76"&gt;&lt;![endif]&gt;mätetal andra och indikatorer kriterier, mål, många har Havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-144px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1048 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-144px;margin-bottom:144px;" class="p1048 ft76"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-72px;margin-top:72px;margin-right:-72px;margin-bottom:72px;" class="p1048 ft76"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:83 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="p373dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383373x1.jpg/" id="p373img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t84"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td268"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;Antal mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td269"&gt;&lt;P class="p22 ft20"&gt;Mål, preciseringar/mm&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td236"&gt;&lt;P class="p79 ft33"&gt;Kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td237"&gt;&lt;P class="p79 ft33"&gt;Indikatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td238"&gt;&lt;P class="p135 ft33"&gt;Bedömningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td119"&gt;&lt;P class="p65 ft225"&gt;Ospars strategi för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft225"&gt;1 övergripande mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td270"&gt;&lt;P class="p22 ft225"&gt;5 strategiska mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft76"&gt;Ca 40 indikatorer. Ytter-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td245"&gt;&lt;P class="p135 ft225"&gt;Nordostatlanten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td119"&gt;&lt;P class="p65 ft159"&gt;Nordostatlanten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td270"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;ligare under utveckling.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td270"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td271"&gt;&lt;P class="p65 ft225"&gt;Agenda 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft76"&gt;1 direkt Mål 14 Hav och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft76"&gt;Mål &lt;NOBR&gt;14–10&lt;/NOBR&gt; delmål, flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td241"&gt;&lt;P class="p79 ft76"&gt;3 indikatorer (som SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td271"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft159"&gt;marina resurser. Flera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft159"&gt;delmål i andra mål.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td241"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;har rapporterat om).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td271"&gt;&lt;P class="p22 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft228"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td271"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;indirekta.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td271"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td119"&gt;&lt;P class="p65 ft159"&gt;CBD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft159"&gt;Ca 10 av 20 mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td270"&gt;&lt;P class="p22 ft159"&gt;Likalydande med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;Enligt miljökvalitetsmålet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;relevanta för havsmiljön.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td270"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;miljökvalitetsmålet Ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td244"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;Ett rikt växt och djurliv.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td270"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;rikt växt och djurliv.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td119"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td270"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td142"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td244"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td271"&gt;&lt;P class="p65 ft159"&gt;Maritima strategin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft159"&gt;1 vision&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft159"&gt;3 perspektiv och 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td241"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;28 indikatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td271"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr9 td272"&gt;&lt;P class="p22 ft159"&gt;åtgärdsområden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td271"&gt;&lt;P class="p22 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td240"&gt;&lt;P class="p22 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td241"&gt;&lt;P class="p22 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td242"&gt;&lt;P class="p22 ft230"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td273"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td248"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td274"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td247"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td248"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td249"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-72px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1055 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-72px;margin-bottom:72px;" class="p1055 ft150"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-36px;margin-top:36px;margin-right:-36px;margin-bottom:36px;" class="p1055 ft150"&gt;&lt;![endif]&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-127px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1056 ft45"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-127px;margin-bottom:127px;" class="p1056 ft45"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-64px;margin-top:64px;margin-right:-63px;margin-bottom:63px;" class="p1056 ft45"&gt;&lt;![endif]&gt;2020:83 SOU&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-405px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p1057 ft45"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-405px;margin-bottom:405px;" class="p1057 ft45"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-203px;margin-top:203px;margin-right:-202px;margin-bottom:202px;" class="p1057 ft45"&gt;&lt;![endif]&gt;mätetal andra och indikatorer kriterier, mål, många har Havsmiljöarbetet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p497 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Miljökvalitetsmålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Det finns flera miljökvalitetsmål som har en nära koppling till havs- miljöarbetet. I Miljömålsberedningens tilläggsdirektiv nämns &lt;SPAN class="ft40"&gt;Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft40"&gt;Be- gränsad klimatpåverkan&lt;/SPAN&gt;. Måluppfyllelsen av &lt;SPAN class="ft40"&gt;Levande sjöar och vatten- drag, Giftfri miljö, &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft40"&gt;Begränsad klimatpåverkan &lt;/SPAN&gt;har en direkt på- verkan på möjligheten att nå &lt;SPAN class="ft40"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft40"&gt;Ingen övergödning, &lt;/SPAN&gt;eftersom tillförsel av t.ex. övergöd- ande ämnen och miljögifter från land och sötvatten direkt påverkar havet. Klimatförändringarna är också avgörande för havsmiljöns till- stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;har preciseringar som även inkluderar arter och livsmiljöer i havet samt etappmål som inkluderar t.ex. skydd av marina områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Utöver miljökvalitetsmålen ovan kan även målet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Myllrande våt- marker &lt;/SPAN&gt;bidra till att nå &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;genom minskat läckage av näringsämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Tyngdpunkten i kartläggningen ligger på de miljökvalitetsmål och preciseringar som har direkt anknytning till arbetet med havets miljö- tillstånd. Det vill säga miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;Preciseringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft9"&gt;Till vart och ett av miljökvalitetsmålen finns ett antal preciseringar som tydligare definierar innebörden av miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska uppnås. Preciseringarna har beslutats av &lt;SPAN class="ft40"&gt;reger- ingen &lt;/SPAN&gt;för samtliga miljökvalitetsmål förutom preciseringarna för &lt;SPAN class="ft40"&gt;Begränsad klimatpåverkan &lt;/SPAN&gt;som beslutats av riksdagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Enligt regeringen är preciseringarna till miljökvalitetsmålen grun- den till att tolka miljökvalitetsmålens innebörd. Preciseringarna är de huvudsakliga kriterier som används för att bedöma möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att miljökvalitetsmålens preciseringar är viktiga för förståelsen och tydligheten om vad målen innebär. De har en central roll som stöd vid tolkning av miljökvali- tetsmålens innebörd och som kriterier vid bedömning av om målen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1058 ft12"&gt;nås. Preciseringarna ska också ses som vägledande för miljöarbetet eftersom de konkretiserar miljökvalitetsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft12"&gt;Preciseringar och indikatorer för respektive miljökvalitetsmål är redovisade i kapitlet om De nationella miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft59"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft11"&gt;Miljökvalitetsmålet Hav balans samt levande kust och skärgård inne- bär att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsför- måga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värde- fulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft11"&gt;Preciseringarna som anger hur målet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;ska tolkas är direkt knutna till tillståndet i havet. Reger- ingen har preciserat &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;så att med målet avses att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysi- kaliska, kemiska och biologiska förhållanden &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;i enlighet med havs- miljöförordningen (2010:1341)&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;i enlighet med förordningen (2004:660) om förvalt- ning av kvaliteten på vattenmiljön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infra- struktur,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;har gynnsam bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga be- stånd,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1060 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värde- fulla kust- och havsvatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;främmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mång- falden och kulturarvet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden inte är introducerade,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;havs-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar för fortsatt bevarande och utveck- ling av värdena finns,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft11"&gt;10.tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;11.havs-,&lt;/NOBR&gt; kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, bad- liv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och på- verkan från buller är minimerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft10"&gt;Det är viktigt att notera att tre av preciseringarna till miljökvalitets- målet direkt införlivar tre olika &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; som vart och ett för sig också innehåller mål för havets tillstånd. I första preciseringen inför- livas målet om god miljöstatus i EU:s havsmiljödirektiv genom hän- visningen till havsmiljöförordningen. Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, ofta kallat vattenförvaltningsförord- ningen implementerar EU:s vattendirektiv i miljökvalitetsmålets andra precisering. Därutöver knyter den femte preciseringen genom hänvis- ningen till &lt;SPAN class="ft56"&gt;gynnsam bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;an till art- och habitatdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Ingen övergödning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft12"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft59"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft3"&gt;Halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte har någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft11"&gt;Regeringen har preciserat miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;så att med målet avses att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1064 ft12"&gt;maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att eko- systemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om för- valtning av kvaliteten på vattenmiljön, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft39"&gt;Av miljökvalitetsmålets fyra preciseringar är tre är av direkt bety- delse för havet. Den andra preciseringen om atmosfäriskt nedfall har indirekt betydelse för havet genom kväveförluster från land till vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Som framgår av kapitlet om De nationella miljömålen ska Natur- vårdsverket enligt sin instruktion vägleda miljömålsmyndigheterna i deras arbete med uppföljningen och utvärderingen av miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Som underlag för analysen av måluppfyllelsen tar i sin tur &lt;SPAN class="ft56"&gt;åtta miljö- målsansvariga myndigheter &lt;/SPAN&gt;fram målmanualer för att en konsekvent, transparent och robust miljömålsuppföljning ska kunna genomföras. Målmanualerna anger vad myndigheterna ska följa upp och bedöma samt vilken myndighet som ansvarar för uppföljningen och bedöm- ningen av olika delar av miljökvalitetsmålet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Till varje miljökvalitetsmål och som underlag för den årliga upp- följningen finns en uppsättning indikatorer som respektive miljömåls- myndighet tar fram och beslutar om efter vägledning av Naturvårds- verket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Miljömålsmyndighetens tolkning av måluppfyllelsen, redovisning- en av indikatorer och s.k. andra uppföljningsmått, framgår av de mål- manualer som respektive målansvarig myndighet tar fram för respek- tive miljökvalitetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft39"&gt;Havs- och vattenmyndigheten är miljömålsansvarig myndighet för &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft38"&gt;Levande sjöar och vattendrag. &lt;/SPAN&gt;Kemikalieinspektionen ansvarar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;
&lt;DIV id="p378dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383378x1.jpg/" id="p378img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft59"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;för &lt;/SPAN&gt;Giftfri miljö &lt;SPAN class="ft12"&gt;och Naturvårdsverket för &lt;/SPAN&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;SPAN class="ft12"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Begränsad klimatpåverkan&lt;SPAN class="ft12"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;Kartläggningen nedan av miljökvalitetsmålen avser enbart upp- följningen och utvärderingen av &lt;SPAN class="ft47"&gt;miljötillståndet&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft120"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Miljötillståndet kan bedömas direkt genom bedömning av tillstånd på arter, habitat, eko- system och ekosystemtjänster eller indirekt genom bedömning av belastningar och påverkan på olika delar av ekosystemet. Miljökvali- tetsmålen och andra mål för havsmiljön, syftar till att uppnå ett visst &lt;SPAN class="ft47"&gt;miljötillstånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Eftersom det ofta tar lång tid innan det uppstår en effekt av en åtgärd eller ändrad styrning genom en påvisad förändring i miljötill- ståndet kan det vara relevant att också formulera mål för den mänsk- liga &lt;SPAN class="ft56"&gt;påverkan på havsmiljön &lt;/SPAN&gt;och följa upp och utvärdera även dessa mål&lt;SPAN class="ft56"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Som exempel på en sådan bedömningsgrund kan nämnas att i utvärderingen av måluppfyllelse av miljökvalitetsmålen ska myndig- heterna inte enbart bedöma naturmiljötillståndet utan även bedöma &lt;SPAN class="ft56"&gt;om de beslutade styrmedlen och de åtgärder som vidtas är tillräckliga för att nå det tillstånd som miljökvalitetsmålet beskriver&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft11"&gt;Enligt Naturvårdverket har indikatorerna i miljömålssystemet tagits fram enligt &lt;NOBR&gt;DPSIR-modellen&lt;SPAN class="ft120"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt; &lt;/SPAN&gt;som har utvecklats av Europeiska miljöbyrån (EEA). DPSIR inkluderar de fem kategorierna drivkraft, påverkan/belastning, status/tillstånd, effekt samt åtgärd (se figuren nedan).&lt;SPAN class="ft120"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten använder även &lt;NOBR&gt;DPSIR-syste-&lt;/NOBR&gt; met för att kategorisera indikatorer för uppföljningen av bl.a. havs- miljödirektivet och vattendirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Bedömningsgrunden för måluppfyllelse innebär att ett mål bör bedömas som möjligt att nå om analysen visar antingen att den miljökvalitet som målet uttrycker kan nås eller att till- räckliga åtgärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;DPSIR står för Drivers, Pressure, State, Impact och Response.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Naturvårdsverket 2017, Indikatorer för miljökvalitetsmålen och generationsmålet, Redovis- ning av regeringsuppdrag M2016/01592/Mm, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NV-04676-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="p379dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383379x1.jpg/" id="p379img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:83px;"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t85"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td275"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;Figur 11.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr10 td276"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;&lt;NOBR&gt;DPSIR-modellen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td282"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td283"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td284"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td285"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td185"&gt;&lt;P class="p1066 ft233"&gt;Drivkrafter (D)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td286"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td285"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr25 td287"&gt;&lt;P class="p1067 ft234"&gt;Samhälleliga drivkrafter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td285"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td185"&gt;&lt;P class="p1066 ft234"&gt;och den mänskliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td286"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td285"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td185"&gt;&lt;P class="p1066 ft25"&gt;aktivitet som bär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td286"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td285"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td288"&gt;&lt;P class="p1066 ft25"&gt;ansvaret&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td289"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr18 td290"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td291"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td292"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td293"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td294"&gt;&lt;P class="p591 ft233"&gt;Påverkanstryck (P)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td295"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr26 td296"&gt;&lt;P class="p1068 ft235"&gt;Respons (R)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td293"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr22 td296"&gt;&lt;P class="p591 ft234"&gt;Det som förorsakar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td295"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td293"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td296"&gt;&lt;P class="p1069 ft234"&gt;problemen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td295"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td296"&gt;&lt;P class="p43 ft236"&gt;Människans respons&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td62"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td293"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td297"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td289"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td295"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td291"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td292"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td298"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td185"&gt;&lt;P class="p1070 ft33"&gt;System&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td300"&gt;&lt;P class="p1071 ft233"&gt;Statusförändring (S)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td283"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td301"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td282"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td302"&gt;&lt;P class="p1072 ft234"&gt;Förändring i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr25 td296"&gt;&lt;P class="p1073 ft238"&gt;Inverkan på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr25 td304"&gt;&lt;P class="p1074 ft25"&gt;ekosystemkomponenters&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr22 td296"&gt;&lt;P class="p1074 ft233"&gt;ekosystemtjänster (I)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td302"&gt;&lt;P class="p1072 ft234"&gt;bakgrundsläge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr25 td296"&gt;&lt;P class="p1074 ft25"&gt;Effekter på människans&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td299"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td284"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td305"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td306"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr22 td296"&gt;&lt;P class="p1067 ft25"&gt;system&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td133"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td303"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td283"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td301"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td307"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr12 td290"&gt;&lt;P class="p1075 ft234"&gt;Naturlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td280"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr5 td275"&gt;&lt;P class="p79 ft33"&gt;Miljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr5 td185"&gt;&lt;P class="p1076 ft240"&gt;Gräns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr22 td290"&gt;&lt;P class="p1077 ft234"&gt;förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td277"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td290"&gt;&lt;P class="p1078 ft241"&gt;&lt;NOBR&gt;-klimat&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1079 ft241"&gt;&lt;NOBR&gt;-variabilitet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft45"&gt;Källa: Naturvårdsverket 2020, Grön infrastruktur i havet – landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden, Rapport 6930.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft16"&gt;Miljömålsindikatorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Till varje miljökvalitetsmål finns enligt beslut från Naturvårdsverket, som flest &lt;SPAN class="ft56"&gt;fem miljömålsindikatorer&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft46"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Vissa av indikatorerna kan dock användas för uppföljningen och utvärderingen av flera miljökvalitets- mål, vilket innebär att antalet indikatorer per mål kan vara något fler än fem. Till indikatorerna anges oftast även en konkret &lt;SPAN class="ft56"&gt;målnivå &lt;/SPAN&gt;– ett kriterium för bedömning av om målet nås eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Utöver miljömålsindikatorerna tar miljömålsmyndigheterna även fram s.k. &lt;SPAN class="ft56"&gt;andra uppföljningsmått &lt;/SPAN&gt;för miljötillstånd och påverkan. Dessa finns i manualer för uppföljning, utvärdering och bedömning av miljökvalitetsmålen för respektive miljökvalitetsmål som miljö- målsmyndigheterna tar fram efter vägledning från Naturvårdsverket. Uppföljningsmåtten kan vara indikatorer från annan uppföljning och utvärdering t.ex. av &lt;NOBR&gt;EU-direktiv,&lt;/NOBR&gt; miljöövervakning, rapportering till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Naturvårdsverket 2017, Indikatorer för miljökvalitetsmålen och generationsmålet, Redovis- ning av Regeringsuppdrag M2016/01592/Mm, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NV-04676-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="p380dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383380x1.jpg/" id="p380img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;internationella konventioner, åtgärdsprogram för arter, rapporter m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft10"&gt;Myndigheterna anser att de vid behov kan använda dessa upp- följningsmått som komplement till de officiella indikatorerna då de officiella indikatorerna i sig inte ger tillräcklig information eller upp- dateras tillräckligt ofta för att kunna bidra till bedömningen av mål- uppfyllelsen. Det framgår dock inte tydligt av den årliga uppföljningen eller den fördjupade utvärderingen vilka av de &lt;SPAN class="ft56"&gt;andra uppföljnings- måtten &lt;/SPAN&gt;som har använts. Myndigheterna har därutöver – i praktiken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;även använt andra underlag för uppföljningen än de som framgår av manualerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft59"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har fastställt fem miljömålsindikato- rer för att följa upp utvecklingen i förhållande till målet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft120"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Utöver detta används två indikatorer som i första hand syftar till att följa upp andra miljökvalitetsmål (se tabellen nedan). Fyra av miljökvalitetsmålets preciseringar har inte någon indikator.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/hav-i-balans-samt-levande-kust-och-skargard/,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-01-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;
&lt;DIV id="p381dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383381x1.jpg/" id="p381img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1044 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:83px;"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft242"&gt;Tabell 11.4 Översikt över preciseringar och miljömålsindikatorer för miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft33"&gt;Preciseringar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td308"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td309"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:1px;margin-right:-127px;margin-bottom:-1px;" class="p1085 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-115px;margin-top:1px;margin-right:-6px;margin-bottom:120px;" class="p1085 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-55px;margin-top:62px;margin-right:-66px;margin-bottom:59px;" class="p1085 ft33"&gt;&lt;![endif]&gt;God miljöstatus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td310"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:1px;margin-right:-107px;margin-bottom:-1px;" class="p1086 ft243"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-107px;margin-top:1px;margin-right:0px;margin-bottom:106px;" class="p1086 ft243"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-54px;margin-top:55px;margin-right:-53px;margin-bottom:52px;" class="p1086 ft243"&gt;&lt;![endif]&gt;God ekologisk och kemisk status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td309"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:7px;margin-top:1px;margin-right:-129px;margin-bottom:-1px;" class="p1087 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-115px;margin-top:1px;margin-right:-7px;margin-bottom:121px;" class="p1087 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-54px;margin-top:62px;margin-right:-68px;margin-bottom:60px;" class="p1087 ft33"&gt;&lt;![endif]&gt;Ekosystemtjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td311"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:8px;margin-top:1px;margin-right:-128px;margin-bottom:-1px;" class="p1088 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-112px;margin-top:1px;margin-right:-8px;margin-bottom:119px;" class="p1088 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-52px;margin-top:61px;margin-right:-68px;margin-bottom:59px;" class="p1088 ft33"&gt;&lt;![endif]&gt;Grunda kustnära miljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td311"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:1px;margin-right:-134px;margin-bottom:-1px;" class="p1089 ft20"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-112px;margin-top:1px;margin-right:-11px;margin-bottom:122px;" class="p1089 ft20"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-51px;margin-top:63px;margin-right:-72px;margin-bottom:60px;" class="p1089 ft20"&gt;&lt;![endif]&gt;Gynnsam bevarandestatus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td312"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:9px;margin-top:1px;margin-right:-129px;margin-bottom:-1px;" class="p1088 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-111px;margin-top:1px;margin-right:-9px;margin-bottom:119px;" class="p1088 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-51px;margin-top:61px;margin-right:-69px;margin-bottom:59px;" class="p1088 ft33"&gt;&lt;![endif]&gt;Hotade arter och habitat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td311"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:8px;margin-top:1px;margin-right:-128px;margin-bottom:-1px;" class="p1088 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-112px;margin-top:1px;margin-right:-8px;margin-bottom:119px;" class="p1088 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-52px;margin-top:61px;margin-right:-68px;margin-bottom:59px;" class="p1088 ft33"&gt;&lt;![endif]&gt;Främmande arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td310"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:1px;margin-right:-107px;margin-bottom:-1px;" class="p1086 ft244"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-107px;margin-top:1px;margin-right:0px;margin-bottom:106px;" class="p1086 ft244"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-54px;margin-top:55px;margin-right:-53px;margin-bottom:52px;" class="p1086 ft244"&gt;&lt;![endif]&gt;Genetisk modifierade organismer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td313"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:1px;margin-right:-102px;margin-bottom:-1px;" class="p1090 ft245"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-102px;margin-top:1px;margin-right:0px;margin-bottom:101px;" class="p1090 ft245"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-51px;margin-top:52px;margin-right:-51px;margin-bottom:50px;" class="p1090 ft245"&gt;&lt;![endif]&gt;Bevarade natur och kulturmiljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td309"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:10px;margin-top:1px;margin-right:-135px;margin-bottom:-1px;" class="p1091 ft20"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-115px;margin-top:1px;margin-right:-10px;margin-bottom:124px;" class="p1091 ft20"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-53px;margin-top:64px;margin-right:-72px;margin-bottom:61px;" class="p1091 ft20"&gt;&lt;![endif]&gt;Kulturlämningar under ytan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td314"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:1px;margin-right:-128px;margin-bottom:-1px;" class="p1092 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-120px;margin-top:1px;margin-right:-4px;margin-bottom:123px;" class="p1092 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-58px;margin-top:63px;margin-right:-66px;margin-bottom:61px;" class="p1092 ft33"&gt;&lt;![endif]&gt;Friluftsliv och buller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td315"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td317"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td318"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td318"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td319"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td318"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td317"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td320"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td321"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td322"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Indikatore&lt;SPAN class="ft3"&gt;r&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td326"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td327"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td328"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td329"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Hållbart nyttjade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td329"&gt;&lt;P class="p64 ft159"&gt;fisk och skaldjurs-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td329"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;bestånd i kust och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td329"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;hav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td330"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td330"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td322"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Marint skräp på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td326"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td327"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td328"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td322"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;stränder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td326"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td327"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td328"&gt;&lt;P class="p83 ft3"&gt;(X)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td329"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Ekologisk och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td329"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;kemisk status för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td329"&gt;&lt;P class="p64 ft159"&gt;kustvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td330"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td331"&gt;&lt;P class="p1093 ft159"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p1074 ft150"&gt;(X)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td329"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td322"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Miljögifter i sill och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td326"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td327"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td328"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td335"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;strömming&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td336"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td337"&gt;&lt;P class="p1093 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td336"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td338"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td338"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td339"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td338"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td337"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td340"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td336"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td341"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td329"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Kustnära byggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td332"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td23"&gt;&lt;P class="p1074 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td322"&gt;&lt;P class="p64 ft158"&gt;Bevarandestatus för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td326"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td327"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td328"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td322"&gt;&lt;P class="p64 ft158"&gt;naturtyper (indikator&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td326"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td327"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td328"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td322"&gt;&lt;P class="p64 ft225"&gt;för Ett rikt växt- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td326"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td324"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td327"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td323"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td328"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td335"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;djurliv)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td336"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td337"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td336"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td338"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td338"&gt;&lt;P class="p251 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td339"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td338"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td337"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td340"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td336"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td341"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td329"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Rödlisteindex för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td329"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;arter (indikator för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td329"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Ett rikt växt- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td333"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td329"&gt;&lt;P class="p64 ft159"&gt;djurliv)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td333"&gt;&lt;P class="p79 ft159"&gt;(X)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td331"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td330"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td23"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td315"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td317"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td318"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td318"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td319"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td318"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td317"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td320"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td316"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td321"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1094 ft247"&gt;Anm.: X anger vilka indikatorer som kan användas för att följa upp preciseringarna i miljökvalitets- målet i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens målmanual. (X) anger att indikatorn inte har använts för preciseringen i den senaste fördjupade utvärderingen eller årliga uppföljningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="p382dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383382x1.jpg/" id="p382img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft59"&gt;Ingen övergödning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft41"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har fastställt fem miljömålsindikato- rer för att följa upp utvecklingen av målet &lt;SPAN class="ft81"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft178"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Varje precisering har minst en indikator knuten till sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft33"&gt;Tabell 11.5 Översikt över preciseringar och indikatorer för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft33"&gt;Preciseringar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t87"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr30 td342"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td343"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:14px;margin-top:1px;margin-right:-107px;margin-bottom:-1px;" class="p1097 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-79px;margin-top:1px;margin-right:-14px;margin-bottom:92px;" class="p1097 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-33px;margin-top:48px;margin-right:-60px;margin-bottom:45px;" class="p1097 ft33"&gt;&lt;![endif]&gt;Påverkan på havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td344"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:17px;margin-top:1px;margin-right:-112px;margin-bottom:-1px;" class="p1098 ft20"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-78px;margin-top:1px;margin-right:-17px;margin-bottom:94px;" class="p1098 ft20"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-31px;margin-top:49px;margin-right:-64px;margin-bottom:46px;" class="p1098 ft20"&gt;&lt;![endif]&gt;Påverkan på landmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td345"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:1px;margin-right:-65px;margin-bottom:-1px;" class="p1099 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-61px;margin-top:1px;margin-right:-2px;margin-bottom:62px;" class="p1099 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-30px;margin-top:33px;margin-right:-33px;margin-bottom:30px;" class="p1099 ft248"&gt;&lt;![endif]&gt;Tillstånd i sjöar, vattendrag och kustvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr30 td346"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:15px;margin-top:1px;margin-right:-108px;margin-bottom:-1px;" class="p1097 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-78px;margin-top:1px;margin-right:-15px;margin-bottom:92px;" class="p1097 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-32px;margin-top:48px;margin-right:-61px;margin-bottom:45px;" class="p1097 ft33"&gt;&lt;![endif]&gt;Tillstånd i havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td347"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td348"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td349"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td350"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td351"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td352"&gt;&lt;P class="p65 ft33"&gt;Indikatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td353"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td354"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td355"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td356"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td357"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;Kväve och fosforbelastning på havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td358"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td359"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td360"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td357"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td358"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td359"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td360"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td361"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;Nedfall av kväve i barrskog&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td362"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td363"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td364"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td365"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td357"&gt;&lt;P class="p65 ft95"&gt;Status för näringsämnen enligt vattenförvaltningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td358"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td359"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td360"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td357"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td358"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td359"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td360"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td361"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;Miljöstatus för övergödning enligt havsmiljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td362"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td363"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td364"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td365"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td352"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;förordningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td353"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td354"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td355"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td356"&gt;&lt;P class="p1100 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td357"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;Syrefattiga och syrefria bottnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td358"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td359"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td360"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td137"&gt;&lt;P class="p1074 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td347"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td348"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td349"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td350"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td351"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1101 ft45"&gt;Anm.: X anger vilka indikatorer som kan användas för att följa upp preciseringarna i miljökvalitets- målet i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens målmanual.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft59"&gt;Giftfri miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft9"&gt;Kemikalieinspektionen har fastställt fem miljömålsindikatorer för att följa upp utvecklingen av målets sex preciseringar.&lt;SPAN class="ft144"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Utöver detta anges ytterligare tre indikatorer som underlag för uppföljningen. Två preciseringar har inte någon indikator knuten till sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1103 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ingen-overgodning/,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-01-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Kemikalieinspektionen 2018, Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;giftfri miljö, dnr &lt;NOBR&gt;H18-07342.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="p383dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383383x1.jpg/" id="p383img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1083 ft33"&gt;Tabell 11.6 Översikt över preciseringar och indikatorer för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft33"&gt;Preciseringar&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t86"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td366"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td311"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:11px;margin-top:1px;margin-right:-143px;margin-bottom:-1px;" class="p1104 ft20"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-121px;margin-top:1px;margin-right:-11px;margin-bottom:131px;" class="p1104 ft20"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-55px;margin-top:67px;margin-right:-77px;margin-bottom:65px;" class="p1104 ft20"&gt;&lt;![endif]&gt;Sammanlagda exponeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td313"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:1px;margin-right:-111px;margin-bottom:-1px;" class="p1105 ft245"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-111px;margin-top:1px;margin-right:0px;margin-bottom:110px;" class="p1105 ft245"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-56px;margin-top:57px;margin-right:-55px;margin-bottom:54px;" class="p1105 ft245"&gt;&lt;![endif]&gt;Användningen av särskilt farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td367"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:6px;margin-top:1px;margin-right:-113px;margin-bottom:-1px;" class="p1106 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-101px;margin-top:1px;margin-right:-6px;margin-bottom:106px;" class="p1106 ft248"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-48px;margin-top:55px;margin-right:-59px;margin-bottom:52px;" class="p1106 ft248"&gt;&lt;![endif]&gt;Oavsiktligt bildade ämnena med farliga egenskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td311"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:8px;margin-top:1px;margin-right:-137px;margin-bottom:-1px;" class="p1107 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-121px;margin-top:1px;margin-right:-8px;margin-bottom:128px;" class="p1107 ft33"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-57px;margin-top:66px;margin-right:-72px;margin-bottom:63px;" class="p1107 ft33"&gt;&lt;![endif]&gt;Förorenade områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td368"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:4px;margin-top:1px;margin-right:-110px;margin-bottom:-1px;" class="p1108 ft249"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-102px;margin-top:1px;margin-right:-4px;margin-bottom:105px;" class="p1108 ft249"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-49px;margin-top:54px;margin-right:-57px;margin-bottom:52px;" class="p1108 ft249"&gt;&lt;![endif]&gt;Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td369"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:5px;margin-top:1px;margin-right:-112px;margin-bottom:-1px;" class="p1106 ft249"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:-102px;margin-top:1px;margin-right:-5px;margin-bottom:106px;" class="p1106 ft249"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-49px;margin-top:55px;margin-right:-58px;margin-bottom:52px;" class="p1106 ft249"&gt;&lt;![endif]&gt;Information om farliga ämnen i material och produkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td370"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td318"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td320"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td371"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td318"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td372"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td373"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td374"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Indikatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td338"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td340"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td375"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td338"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td376"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td377"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td378"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Allergiframkallande kemiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td379"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td380"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td381"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td378"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;produkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td379"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td380"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td381"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td378"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td379"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td380"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td381"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td374"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Farliga ämnen i slam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td338"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td340"&gt;&lt;P class="p1074 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td375"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td338"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td376"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td377"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td378"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Förorenade områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td379"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td332"&gt;&lt;P class="p1109 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td380"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td381"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td374"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Miljögifter i modersmjölk och blod&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td338"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td340"&gt;&lt;P class="p1074 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td375"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td338"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td376"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td377"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td378"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Växtskyddsmedel i ytvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td379"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td380"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td381"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td378"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td379"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td380"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td381"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td382"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Mängden hälsofarliga kemiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td327"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td383"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td384"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td385"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td382"&gt;&lt;P class="p64 ft225"&gt;produkter per person som SE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td327"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td383"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td384"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td385"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td374"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;tillverkar eller importerar*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td338"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td340"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td375"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td338"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td376"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td377"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td378"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Antal konsumenttillgängliga kemiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td379"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td380"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td381"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td378"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;produkter som är hälsofarliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td379"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td380"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td381"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td378"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;respektive som inte är klassificerade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td379"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td380"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td381"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td378"&gt;&lt;P class="p64 ft159"&gt;som hälsofarliga?*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td379"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td380"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td381"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td378"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td334"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td379"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td332"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td380"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td381"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td382"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Tidstrender för halter av dioxin, PCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td327"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td383"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td384"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td385"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td382"&gt;&lt;P class="p64 ft225"&gt;och HCB i biota (sillgrissleägg,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td327"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td383"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td325"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td384"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td385"&gt;&lt;P class="p22 ft246"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td374"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;strömming m.fl.)**&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td338"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td340"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td375"&gt;&lt;P class="p1110 ft3"&gt;X&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td338"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td376"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td377"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td386"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td387"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td388"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td389"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td387"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td390"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td391"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1111 ft50"&gt;Anm.: X anger vilka indikatorer som kan användas för att följa upp preciseringarna i miljökvalitets - målet i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens målmanual.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Finns inte angiven på miljömål.se som miljömålsindikator, men finns med i KemI:s målmanual.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;Oklart om detta är samma dataunderlag som används för miljögifter i sill och strömming i Hav i balans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft11"&gt;Det finns kopplingar till havsmiljön i samtliga preciseringar. Dels direkt genom beskrivning av den påverkan som ska upphöra på miljön och biologisk mångfald som också avser havsmiljön, dels indirekt genom beskrivning av det uppströmsarbete som krävs i den förebyggande kemikaliekontrollen för att undvika att havsmiljön förorenas av far- liga ämnen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kemikalieinspektionen 2019, Kemikaliekontroll för hållbara hav, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;H18-05746.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;
&lt;DIV id="p384dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383384x1.jpg/" id="p384img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Målet God miljöstatus – EU:s havsmiljödirektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Havsmiljödirektivet, (2008/56/EG), ska enligt artikel 1 fastställa en ram inom vilken medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå eller upprätthålla &lt;SPAN class="ft56"&gt;god miljöstatus &lt;/SPAN&gt;i den marina miljön till 2020 och att skydda och bevara de resurser som den marint relaterade ekonomin och samhällsaktiviteterna är beroende av. Havsmiljödirek- tivet omfattar alla marina vatten inom den ekonomiska zonen (EEZ). Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 uttalat att havs- miljödirektivet är av stor betydelse för att nå miljökvalitetsmålen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;Havsmiljödirektivet är närmare beskrivet i kapitlet EU och havs- miljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft10"&gt;I artikel 3.5 i havsmiljödirektivet har &lt;NOBR&gt;EU-rådet&lt;/NOBR&gt; övergripande defini- erat målet &lt;SPAN class="ft56"&gt;God miljöstatus&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft46"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Direktivet anger vidare i artikel 9.1 att &lt;SPAN class="ft56"&gt;medlemsstaterna &lt;/SPAN&gt;för varje berörd marin region, vilka för Sverige är Östersjön och Nordsjön, och med hänvisning till den inledande be- dömning som gjorts i enlighet med artikel 8.1, &lt;SPAN class="ft56"&gt;ska fastställa ett antal för- hållanden som kännetecknar en god miljöstatus. &lt;/SPAN&gt;Detta ska genomföras på grundval av elva kvalitativa deskriptorer som är förtecknade i bilaga 1 till direktivet och som också är beslutade av &lt;NOBR&gt;EU-rådet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; &lt;/SPAN&gt;För att undvika dubbelreglering inom detta område ska havsmiljödirektivets krav bara omfatta de aspekter som inte tas upp i vattendirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Enligt artikel 9.3 ska &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; fastställa kriterier och metod- standarder för att garantera enhetlighet (mellan regionerna) och göra det möjligt att jämföra mellan olika marina regioner eller delregioner i vilken utsträckning en god miljöstatus har uppnåtts&lt;SPAN class="ft39"&gt;. År 2010 fattade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Prop. 2019/20:1, Utgiftsområde 20, s. 58.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Enligt Europaparlamentets och Rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upp- rättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi), eller EU:s havsmiljödirektiv, artikel 3 p. 5 är god miljöstatus: det miljö- tillstånd för marina vatten där dessa är ekologiskt variationsrika och dynamiska oceaner och hav som är rena, friska och produktiva utifrån sina inneboende förutsättningar och använd- ningen av den marina miljön befinner sig på en nivå som är hållbar och därigenom tryggar möjligheten till användning och verksamhet för nuvarande och framtida generationer, dvs.: a) De ingående marina ekosystemens struktur, funktion och processer tillsammans med till- hörande geomorfologiska, geografiska, geologiska och klimatiska faktorer tillåter dessa eko- system att fungera fullt ut och bevara sin återhämtningsförmåga mot miljöförändringar fram- kallade av människan. Marina arter och livsmiljöer skyddas, förlust av biologisk mångfald framkallad av människan förhindras och variationsrika biologiska beståndsdelar fungerar i jämvikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft50"&gt;b) Ekosystemens hydromorfologiska, fysikaliska och kemiska egenskaper, inbegripet de egen- skaper som är en följd av mänsklig verksamhet i det berörda området stöder ekosystemen enligt ovan. Antropogena utsläpp av ämnen och energi, inbegripet buller, i den marina miljön ger inte upphov till föroreningseffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Bilaga 1 till EU:s havsmiljödirektiv (2008/56/EG).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;
&lt;DIV id="p385dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383385x1.jpg/" id="p385img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p676 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; ett sådant beslut.&lt;SPAN class="ft46"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Ett uppdaterat kommissions- beslut 2017 syftade till att förbättra kvaliteten och samstämmigheten mellan medlemsländerna i fastställande av god miljöstatus.&lt;SPAN class="ft46"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Beslutet ställer även krav på att medlemsländerna ska ta fram s.k. &lt;SPAN class="ft56"&gt;tröskel- värden&lt;/SPAN&gt;. Tröskelvärden definieras i kommissionsbeslutet som ett värde eller intervall för att möjliggöra en bedömning av om ett kriterium, och då i förlängningen målet god miljöstatus, har nåtts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Kommissionsbeslutet ställer även tydliga krav på regionalt samar- bete mellan medlemsländerna när de fastställer och bedömer god mil- jöstatus och genomförande av direktivet. Beslutet anger minimikrav för att tillförsäkra enhetlighet mellan medlemsländerna och för att kunna göra jämförelser av miljöstatus mellan och inom marina regioner och delregioner. För Sveriges del medför detta ett samarbete med medlems- länderna inom Helcom för Östersjön och inom Ospar för Nordsjön. Enligt artikel 3.1 i havsmiljödirektivet ska en medlemsstat underrätta andra medlemsstater som delar samma marina region eller delregion, innan den beslutar att inte använda ett primärt kriterium.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft11"&gt;Havsmiljödirektivet har genomförts i svensk rätt genom havsmiljö- förordningen (2010:1341). Havs- och vattenmyndigheten är enligt förordningen ansvarig myndighet för genomförandet och har före- skriftsrätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Av 18 § i förordningen framgår att Havs- och vattenmyndigheten med stöd i kvalitetsbeskrivningarna i bilaga I till havsmiljödirektivet (deskriptionerna) och kommissionsbeslutet ska slå fast vad som kännetecknar en god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön. Havs- och vattenmyndigheten gör detta genom en föreskrift &lt;SPAN class="ft56"&gt;– HVMFS 2012:18, som anger ett eller flera kriterier för var och en av de elva deskrip- torerna&lt;/SPAN&gt;. Kriterierna ska vara särskiljande tekniska kännetecken som har nära samband med den kvalitativa deskriptorn. Ett kriterium kan ha flera indikatorer som gemensamt gör det möjligt att bedöma kriteriet. För varje indikator ska ett tröskelvärde anges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft39"&gt;Kriterier, indikatorer och tröskelvärden har i enlighet med direk- tivet och kommissionsbeslutet till stor del samordnats inom de regio- nala havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar. Det medför i prak- tiken att även om Havs- och vattenmyndigheten i enlighet med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommissionens beslut 2010/477/EU av den 1 september 2010 om kriterier och metodstan- darder för god miljöstatus i marina vatten (EUT L 232, 2.9.2010, s. 14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kommissionens beslut (EU) 2017/848 av den 17 maj 2017 om fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, Artikel 3.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;
&lt;DIV id="p386dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383386x1.jpg/" id="p386img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;Havsmiljöförordningen ska fastställa god miljöstatus, tas underlag till beslut fram på unions- eller havsregional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska även enligt havsmiljöförord- ningens 19 § ta fram och fastställa föreskrifter för &lt;SPAN class="ft40"&gt;miljökvalitetsnor- mer&lt;/SPAN&gt;. Havs- och vattenmyndigheten fastställer även miljökvalitets- normerna genom HVMFS 2012:18. Miljökvalitetsnormerna hanteras särskilt i kapitlet Miljökvalitetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Den senaste uppdateringen av vad som kännetecknar god miljö- status och fastställande av miljökvalitetsnormer genomfördes 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft59"&gt;Vad kännetecknar målet God miljöstatus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Vad som kännetecknar en &lt;SPAN class="ft56"&gt;god miljöstatus &lt;/SPAN&gt;fastställs enligt ovan, på grundval av de elva kvalitativa deskriptorerna. En &lt;SPAN class="ft56"&gt;kvalitativ deskrip- tor &lt;/SPAN&gt;ska fastställa förhållanden som kännetecknar när en god miljö- status nås. En deskriptor anger t.ex. att &lt;SPAN class="ft56"&gt;egenskaper hos och mängder av marint avfall inte ska förorsaka skador på kustmiljön och den marina miljön&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft46"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;En annan deskriptor anger att god miljöstatus kännetecknas av att &lt;SPAN class="ft56"&gt;biologisk mångfald bevaras. Livsmiljöernas kvalitet och förekomst samt arternas fördelning och abundans överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft46"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Enligt beslutet från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; 2017 ska det till respek- tive deskriptor anges i ett antal obligatoriska (primära) och komplet- terande (sekundära) kriterier. Dessa har omsatts i svensk lagstiftning genom Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter som även anger miljökvalitetsnormer, indikatorer och tröskelvärden för respektive kriterium.&lt;SPAN class="ft46"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;För ett antal kriterier finns det ännu inte några beslut om indikatorer och tröskelvärden. Detta beror oftast på kunskaps- brist eller att någon relevant metod för uppföljning och bedömning inte är färdigutvecklad, antingen på nationell eller havsregional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Detta avsnitt syftar till att ge en översiktlig sammanställning av om- fattningen av kriterier och indikatorer för att bedöma god miljöstatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;EU:s havsmiljödirektiv, Bilaga I, Kvalitativa deskriptorer för fastställande av en god miljö- status, Deskriptor 10 Marint skräp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;EU:s havsmiljödirektiv, Bilaga I, Kvalitativa deskriptorer för fastställande av en god miljö- status, Deskriptor 1 Biologisk mångfald.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kommissionens beslut (EU) 2017/848 av den 17 maj 2017 om fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, Artikel 3.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1120 ft33"&gt;Tabell 11.7 Översikt över deskriptorer och kriterier med indikatorer för bedömning av God miljöstatus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft45"&gt;Antal nationellt beslutade indikatorer kan ha ändrats och ska ses som indikativa&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t88"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td392"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Deskriptor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td393"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td394"&gt;&lt;P class="p209 ft33"&gt;Kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td395"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td396"&gt;&lt;P class="p80 ft20"&gt;Indikatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td397"&gt;&lt;P class="p1073 ft33"&gt;Kommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td398"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td399"&gt;&lt;P class="p1067 ft25"&gt;Totalt&lt;SPAN class="ft136"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td398"&gt;&lt;P class="p1074 ft25"&gt;Obligatoriska&lt;SPAN class="ft136"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td360"&gt;&lt;P class="p1067 ft234"&gt;Beslut om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td400"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td398"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td399"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td398"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td360"&gt;&lt;P class="p1067 ft25"&gt;indikator&lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td400"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td401"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td402"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td403"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td404"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td350"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td405"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td406"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td407"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Biologisk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td408"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td407"&gt;&lt;P class="p1067 ft45"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td364"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td409"&gt;&lt;P class="p1122 ft3"&gt;25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td410"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Flera överlappande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td411"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td408"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td407"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td364"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td409"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td410"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;indikatorer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td412"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td413"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td414"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td413"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td355"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td415"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td416"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;deskriptor 5 och 6.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td281"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td398"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Främmande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td399"&gt;&lt;P class="p197 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td398"&gt;&lt;P class="p1067 ft45"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td360"&gt;&lt;P class="p1123 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td400"&gt;&lt;P class="p1122 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td417"&gt;&lt;P class="p64 ft159"&gt;arter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td399"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td398"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td360"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td400"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td398"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td399"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td398"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td360"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td400"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td406"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td407"&gt;&lt;P class="p23 ft45"&gt;Kommersiellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td408"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td407"&gt;&lt;P class="p1067 ft45"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td364"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td409"&gt;&lt;P class="p1122 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td410"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td411"&gt;&lt;P class="p64 ft159"&gt;nyttjade fiskar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td408"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td407"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td364"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td409"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td410"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td418"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;och skaldjur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td414"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td413"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td355"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td415"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td416"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td281"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td398"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Marina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td399"&gt;&lt;P class="p197 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td398"&gt;&lt;P class="p1067 ft45"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td360"&gt;&lt;P class="p1123 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td400"&gt;&lt;P class="p1122 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Flera överlappande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td417"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;näringsvävar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td399"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td398"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td360"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td400"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;indikatorer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td398"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td399"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td398"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td360"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td400"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;deskriptor 1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td412"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td413"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Övergödning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td414"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td413"&gt;&lt;P class="p1067 ft45"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td355"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td415"&gt;&lt;P class="p1122 ft3"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td416"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td281"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td398"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Havsbottens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td399"&gt;&lt;P class="p197 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td398"&gt;&lt;P class="p1067 ft45"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td360"&gt;&lt;P class="p1123 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td400"&gt;&lt;P class="p1122 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Flera överlappande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td417"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;integritet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td399"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td398"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td360"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td400"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td106"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;indikatorer med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td398"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td399"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td398"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td360"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td400"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;deskriptor 5.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td406"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td407"&gt;&lt;P class="p23 ft45"&gt;Bestående för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td408"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td407"&gt;&lt;P class="p1067 ft45"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td364"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td409"&gt;&lt;P class="p1122 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td410"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td411"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;ändringar av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td408"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td407"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td364"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td409"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td410"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td411"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;hydrografiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td408"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td407"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td364"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td409"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td410"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td418"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;villkor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td414"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td413"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td355"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td415"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td416"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td281"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td398"&gt;&lt;P class="p23 ft45"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td399"&gt;&lt;P class="p197 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td398"&gt;&lt;P class="p1067 ft45"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td360"&gt;&lt;P class="p1123 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td400"&gt;&lt;P class="p1122 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td406"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td407"&gt;&lt;P class="p23 ft45"&gt;Farliga ämnen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td408"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td407"&gt;&lt;P class="p1067 ft45"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td364"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td409"&gt;&lt;P class="p1122 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td410"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td411"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;fisk och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td408"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td407"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td364"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td409"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td410"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td418"&gt;&lt;P class="p64 ft158"&gt;marina livsmedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td414"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td413"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td355"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td415"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td416"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td417"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;10 Marint skräp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td399"&gt;&lt;P class="p197 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td398"&gt;&lt;P class="p1067 ft45"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td360"&gt;&lt;P class="p1123 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td400"&gt;&lt;P class="p1122 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td411"&gt;&lt;P class="p64 ft150"&gt;11 Undervattens-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td408"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td407"&gt;&lt;P class="p1067 ft45"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td364"&gt;&lt;P class="p1067 ft95"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td409"&gt;&lt;P class="p1122 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td410"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td419"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;buller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td420"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td421"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td422"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td423"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td424"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1124 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Totalt antal kriterier beslutade av EU kommissionen enligt beslut 2010. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Enligt kommissionen obligatoriska kriterier. &lt;SPAN class="ft43"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Antal kriterier där Havs- och vattenmyndigheten fattat beslut om indikatorer enligt HVMFS 2012:18.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft39"&gt;För &lt;SPAN class="ft38"&gt;deskriptor en &lt;/SPAN&gt;finns det nio kriterier för biologisk mångfald, varav åtta är obligatoriska, fastställda av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; Den senaste bedömningen baserades enbart på sju kriterier med tillhörande 25 in-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;
&lt;DIV id="p388dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383388x1.jpg/" id="p388img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p964 ft12"&gt;dikatorer och tröskelvärden.&lt;SPAN class="ft60"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Bedömningen av arter och livsmiljöer görs separat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;Bedömningen av främmande arter under &lt;SPAN class="ft40"&gt;deskriptor två &lt;/SPAN&gt;baseras på ett obligatoriskt kriterium med en tillhörande indikator och tröskel- värden som anger introduktion av främmande arter. Enligt kommis- sionsbeslutet anges även två sekundera kriterier, men för dessa finns inga indikatorer och tröskelvärden fastställda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Under &lt;SPAN class="ft56"&gt;deskriptor tre &lt;/SPAN&gt;bedöms fiskets påverkan på kommersiellt fiskade bestånd både genom riktat fiske på beståndet och påverkan genom bifångst eller skada. Deskriptorn bedömer även om popu- lationen av alla kommersiellt utnyttjade fiskar och skaldjur håller sig inom säkra biologiska gränser. Bedömningen av god miljöstatus baseras på två obligatoriska kriterier.&lt;SPAN class="ft46"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;I &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; beslut är även ytterligare ett kriterium för ålders- och storleksfördelning fastställt, men för detta saknas både analysverktyg och referensnivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft11"&gt;Under &lt;SPAN class="ft47"&gt;deskriptor fyra &lt;/SPAN&gt;bedöms om näringsväven&lt;SPAN class="ft120"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;är i balans. De- skriptorn bedöms genom fyra kriterier, Den trofiska&lt;SPAN class="ft120"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;gruppens mångfald, balansen i abundans (förekomst) mellan de trofiska grup- perna, individernas storleksfördelning inom den trofiska gruppen samt produktiviteten inom den trofiska gruppen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Flertalet indika- torer med tröskelvärden motsvarar indikatorerna under deskriptor en Biologisk mångfald.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Bedömningen av näringsämnen och organiskt material under &lt;SPAN class="ft47"&gt;deskriptor fem &lt;/SPAN&gt;för övergödning baseras på sju kriterier med till- hörande 14 indikatorer och tröskelvärden.&lt;SPAN class="ft120"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Utöver detta finns ett kriterium utan beslutad indikator. De sju kriterierna som ändvänds för bedömning är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Halter av näringsämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Klorofyll &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;a-koncentration.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Skadliga algblomningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;HVMFS 2012:18, bilaga 2, del A, Deskriptor 1 Biologisk mångfald.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;HVMFS 2012:18, bilaga 2, del A. Deskriptor 3 Kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Näringsvävar beskriver hur arter inom och mellan olika trofiska nivåer interagerar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Med trofiska nivåer beskriver man arternas position i näringsväven, t.ex. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;topp-predatorer,&lt;/NOBR&gt; konsumenter eller producenter. Eftersom populationer och arter är beroende av varandra i näringsväven påverkar förändringar i den ena änden av näringsväven även arter på andra platser i näringsväven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;HVMFS 2012:18, bilaga 2, del A, Deskriptor 4 Marina näringsvävar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;HVMFS 2012:18, bilaga 2, del A, Deskriptor 5 Övergödning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;
&lt;DIV id="p389dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383389x1.jpg/" id="p389img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Siktdjup.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Löst syre i bottenvattnet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Djuputbredning av makroalger.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Bottenfauna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft10"&gt;Bedömningen av &lt;SPAN class="ft56"&gt;deskriptor sex &lt;/SPAN&gt;om havsbottens integritet handlar om utbredningen av fysisk förlust&lt;SPAN class="ft46"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;och störning&lt;SPAN class="ft46"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;i förhållande till livs- miljöer för att bl.a. säkerställa att ekosystemens struktur och funk- tioner bibehålls. Deskriptorn har fem kriterier, men indikatorer har fastställts för enbart två, Rumslig omfattning av påverkad livsmiljö och Omfattning av negativa effekter på livsmiljöns tillstånd.&lt;SPAN class="ft46"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;Hydrografiska villkor enligt &lt;SPAN class="ft40"&gt;deskriptor sju &lt;/SPAN&gt;innefattar fysiska kva- liteter hos havsvattnet, som temperatur, isförhållanden, salthalt, djup- förhållanden, strömmar, vågor och grumlighet, som har stor betydelse för de marina ekosystemen.&lt;SPAN class="ft144"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Till denna deskriptor finns inga obliga- toriska kriterier och inga kompletterande kriterier används eftersom det saknas indikatorer.&lt;SPAN class="ft144"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Bedömningen av farliga ämnen under &lt;SPAN class="ft47"&gt;deskriptor åtta &lt;/SPAN&gt;baseras på tre kriterier med sju tillhörande indikatorer och tröskelvärden.&lt;SPAN class="ft120"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Bedöm- ningen avser halter av ett urval av farliga ämnen i havsmiljön, effekter av farliga ämnen samt oljespill.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Bedömningen under &lt;SPAN class="ft47"&gt;deskriptor nio&lt;/SPAN&gt;, farliga ämnen i fisk och andra marina livsmedel, bygger på ett kriterium med tillhörande indikator och tröskelvärde.&lt;SPAN class="ft120"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Bedömningen avser halter av farliga ämnen i ätliga vävnader av marina livsmedel som fångats eller skördats i naturen (ej vattenbruk).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;Bedömningen av marint skräp under &lt;SPAN class="ft40"&gt;deskriptor tio&lt;/SPAN&gt;, avser sam- mansättning, mängd och rumslig fördelning av skräp längs kuster, i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Varaktig förändring av havsbottnens substrat eller havsbottnens morfologi och på grund av utvinning av material från havsbottnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Tillfällig eller reversibel störning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kommissionens beslut (EU) 2017/848 av den 17 maj 2017 om fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, specifikationer och standardiserade metoder för övervakning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2018, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018–2023,&lt;/NOBR&gt; Bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys, Rapport 2018:27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;HVMFS 2012:18, bilaga 2, del A, Deskriptor 7 Bestående förändringar av hydrografiska villkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;HVMFS 2012:18, bilaga 2, del A, Deskriptor 8 Koncentrationer och effekter av farliga ämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;HVMFS 2012:18, bilaga 2, del A, Deskriptor 9 Farliga ämnen i fisk och andra marina livs- medel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="p390dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383390x1.jpg/" id="p390img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p964 ft12"&gt;vattnets ytskikt och på havsbotten.&lt;SPAN class="ft60"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Enligt kommissionsbeslutet anges två obligatoriska kriterier: Makroskräp och Mikroskräp och två sekundära kriterier, men det är enbart för makroskräp som indikatorer och tröskelvärden har fastställts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Det finns två obligatoriska kriterier till &lt;SPAN class="ft47"&gt;deskriptor elva, &lt;/SPAN&gt;för Impul- sivt ljud och Kontinuerligt lågfrekvent ljud.&lt;SPAN class="ft120"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Inga indikatorer eller tröskelvärden har dock fastställts.&lt;SPAN class="ft120"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Målet God ekologisk och kemisk status – EU:s vattendirektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Vattendirektivet (2000/60/EG) har enligt artikel 4 som mål att nå &lt;SPAN class="ft47"&gt;god ekologisk och kemisk status &lt;/SPAN&gt;hos akvatiska ekosystem&lt;SPAN class="ft120"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;och främja en hållbar vattenanvändning till 2015 i enlighet med direktivets bilaga V. Målet gäller inte om det har beslutats om undantag för vattenförekomsten. Tiden för att nå målet kan som längst förlängas till 2027.&lt;SPAN class="ft120"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Bestämmelserna i direktivet gäller en nautisk mil (cirka 1,9 km) utanför baslinjen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 även angett att vattendirektivet är av stor betydelse för att nå miljökvalitetsmålen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Vattendirektivet beskrivs närmare i kapitlet om EU och havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rådet&lt;/NOBR&gt; har beslutat om vattendirektivets miljömål. Målet som framgår av artikel 4, bilaga V anger &lt;SPAN class="ft47"&gt;normativa definitioner av vad som kännetecknar en god ekologisk och kemisk status&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft120"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;God status bedöms i relation till enskilda vattenförekomster. Förutom målet om god status slås det fast i direktivet att det inte får förekomma någon för- sämring av vattenstatusen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;HVMFS 2012:18, bilaga 2, del A, Deskriptor 10 Marint skräp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Kommissionens beslut (EU) 2017/848 av den 17 maj 2017 om fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, specifikationer och standardiserade meto- der för övervakning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;HVMFS 2012:18, bilaga 2, del A, Deskriptor 11, Undervattensbuller.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Akvatiska ekosystem är sjöar, kust- och övergångsvatten och grundvatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, Artikel 4, punkt 4 c.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Baslinjen är ett begrepp som används för att ange varifrån en stat, enligt reglerna i FN:s havsrättskonvention, beräknar sitt territorialhav och sin ekonomiska zon. Den normala bas- linjen för beräkning av bredden på territorialvattnet eller den ekonomiska zonen är lågvatten- linjen utmed kusten sådan den angivits i av kuststaten officiellt erkända sjökort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Prop. 2019/20:1, Utgiftsområde 20, s. 58.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;EU:s vattendirektiv (2000/60/EG), Bilaga V.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="p391dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383391x1.jpg/" id="p391img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft9"&gt;Vattendirektivet har implementerats i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och omsatts till &lt;SPAN class="ft40"&gt;miljö- kvalitetsnormer &lt;/SPAN&gt;genom 4 kap. Miljökvalitetsnormer i vattenförvalt- ningsförordningen och 5 kap. Miljökvalitetsnormer i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten meddelar enligt 8 § vattenförvalt- ningsförordningen &lt;SPAN class="ft56"&gt;föreskrifter om hur kvalitetskraven för ytvattenföre- komster ska bestämmas &lt;/SPAN&gt;enligt bilaga V, så att det blir en enhetlig till- lämpning i hela landet. Enligt 4 kap. 1 § vattenförvaltningsförord- ningen ska varje &lt;SPAN class="ft56"&gt;vattenmyndighet &lt;/SPAN&gt;fastställa kvalitetskrav för alla vattenförekomster, dvs. &lt;SPAN class="ft56"&gt;miljökvalitetsnormer&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft46"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Vattenmyndigheterna genomför en &lt;SPAN class="ft40"&gt;statusklassning &lt;/SPAN&gt;för samtliga ytvattenförekomster. Med utgångspunkt i statusklassningen &lt;SPAN class="ft40"&gt;beslutar vattendelegationen en miljökvalitetsnorm för respektive vattenförekomst&lt;/SPAN&gt;. Miljökvalitetsnormen kan sättas till hög eller god ekologisk status samt god kemisk status. Det är denna miljökvalitetsnorm som kom- mer vara miljömålet för vattenförekomsten och som uppföljningen utvärderas mot.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Statusklassningen och normsättningen regleras genom Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter för klassificering och miljökvalitets- normer.&lt;SPAN class="ft120"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Vid den senaste statsklassningen 2020 fanns det totalt 23 823 yt- vattenförekomster fördelade på 15 695 vattendrag, 7 455 sjöar, 654 kust- vatten samt 19 utsjövattenförekomster.&lt;SPAN class="ft120"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;För alla vattenförekomster utgår man från vilken ekologisk status eller potential och kemisk ytvattenstatus förekomsten har när man sätter miljökvalitetsnormen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Ekologisk status&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;Bedömningen av &lt;SPAN class="ft38"&gt;ekologisk status &lt;/SPAN&gt;baseras på bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter för klassificering och miljö- kvalitetsnormer. För ytvatten genomförs klassificering av ekologisk status genom bedömning av tre grupper av faktorer: &lt;SPAN class="ft38"&gt;biologiska, fysi- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;kalisk-kemiska,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt; &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft38"&gt;hydromorfologiska faktorer&lt;/SPAN&gt;. Varje faktor har flera&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ex. för Norra Östersjöns vattendistrikt: Länsstyrelsen i Västmanlands läns (Vattenmyndig- heten i Norra Östersjöns vattendistrikt) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt, 19FS 2016:10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;HVMFS 2019:25. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljö- kvalitetsnormer avseende ytvatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;VISS Förvaltningscykel 3 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2017–2031).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="p392dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383392x1.jpg/" id="p392img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;kvalitetsfaktorer med underliggande parametrar och index som ska sammanvägas och beskriva vattenförekomstens status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft33"&gt;Tabell 11.8 Översikt över faktorer, kvalitetsfaktorer och parametrar för bedömning av God ekologisk status&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t89"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td425"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Faktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p41 ft20"&gt;Kvalitetsfaktor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td45"&gt;&lt;P class="p37 ft20"&gt;Parameter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td176"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Bedömningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td426"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td427"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td427"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td428"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td429"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Biologiska faktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td430"&gt;&lt;P class="p59 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td430"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td431"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Kustvatten och vatten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td429"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td430"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td430"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td431"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;övergångssonen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td425"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;&lt;NOBR&gt;Fysikaliska-kemiska&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p59 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td176"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Kustvatten och vatten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td425"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;faktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td176"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;övergångssonen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td429"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Hydromorfologiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td430"&gt;&lt;P class="p59 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td430"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td431"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Kustvatten och vatten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td429"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;faktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td430"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td430"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td431"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;övergångssonen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td425"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Kemisk status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;Ca 55 ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td176"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Kustvatten och vatten i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td425"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td176"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;övergångssonen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1132 ft45"&gt;Kvalitetsfaktorer och parametrar enligt HVMFS 2019:25. Antal nationellt beslutade indikatorer kan ha ändrats och ska ses som indikativa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft9"&gt;Bedömningen av &lt;SPAN class="ft40"&gt;biologiska faktorer &lt;/SPAN&gt;baseras på fem kvalitetsfaktorer; växtplankton, makroalger, kiselalger, bottenfauna samt fisk med till- hörande parametrar. För kustvattenförekomster används dock en- bart tre kvalitetsfaktorer; växtplankton, makroalger och gömfröiga växter samt bottenfauna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Kvalitetsfaktorerna för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;fysikalisk-kemiska&lt;/NOBR&gt; kvalitetsfaktorer &lt;SPAN class="ft11"&gt;delas in i två grupper: Allmänna förhållanden och Särskilda förorenande ämnen (SFÄ). Under allmänna förhållanden är det kvalitetsfaktorerna näringsämnen, siktdjup (ljusförhållanden), syrgas och försurning som anges. Under särskilda förorenande ämnen hanteras ämnen som släpps ut i betydande mängd, det vill säga sådan mängd att ekologin riskerar att påverkas negativt och att god ekologisk status eller poten- tial inte kan uppnås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;De &lt;/SPAN&gt;hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna &lt;SPAN class="ft10"&gt;är stöd för de biologiska faktorerna genom att de beskriver de yttre förhållandena och förut- sättningarna hos det akvatiska ekosystemet. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna för sjöar och vattendrag består av de tre fakto- rerna: Konnektivitet, Hydrologisk regim och Morfologiskt tillstånd. För kustvatten är faktorerna desamma, men med skillnaden att det hydrologiska tillståndet beskrivs genom kvalitetsfaktorn Hydro- grafiska villkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;I den andra förvaltningscykeln har inte de hydro-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;HVMFS 2019:25 Bilaga 3.9 Hydrografiska villkor i kustvatten och övergångszonen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="p393dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383393x1.jpg/" id="p393img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;morfologiska kvalitetsfaktorerna för kustvatten klassificerats efter- som det inte finns någon vägledning för tillämpningen av de dessa i kustvatten och för att det saknas dataunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft59"&gt;Kemisk status&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Klassificeringen av kemisk status görs utifrån beslutade gränsvärden för de &lt;NOBR&gt;EU-gemensamma&lt;/NOBR&gt; prioriterade ämnena samt övriga ämnen som regleras i Prioämnesdirektivet&lt;SPAN class="ft46"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;och tilläggsdirektiv till prioämnes- direktivet,&lt;SPAN class="ft46"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;bestämmelserna i 3 kap. vattenförvaltningsförordningen samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25). Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter finns det gräns- värden för 54 ämnen. Kemisk status har även klassificerats för av- gränsade territorialvatten utifrån Helcoms tillståndsklassificering av farliga ämnen inom Helcom HOLAS II.&lt;SPAN class="ft46"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Bedömningsgrunden om- fattar alla ytvattenförekomster (vattendrag, sjöar, kustvatten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1134 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Målet Gynnsam bevarandestatus – EU:s art- och habitatdirektiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;EU:s art- och habitatdirektiv (92/43/EEG) syftar till &lt;SPAN class="ft56"&gt;att säkerställa den biologiska mångfalden genom bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter &lt;/SPAN&gt;i medlemsstaternas territorium. Medlemsstaterna är skyldiga att vidta åtgärder för att bibehålla eller återuppbygga en &lt;SPAN class="ft56"&gt;gynnsam bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;av naturliga livsmiljöer samt vild fauna och flora som har betydelse i ett &lt;NOBR&gt;EU-perspektiv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Medlemsstaterna ska också enligt artikel 3 utse ett ekologiskt sammanhängande nätverk av naturområden som ur ett europeiskt perspektiv anses särskilt värdefulla, s.k. &lt;SPAN class="ft38"&gt;Natura &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;2000-områden&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Nät- verket av Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; ska även omfatta de särskilda skydds- områden som medlemsstaterna har utsett i enlighet med EU:s fågel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljö- kvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (Prioämesdirektivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentet och Rådets direktiv 2013/39/EU av den 12 augusti 2013 om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Helcom 2018, State of the Baltic Sea, Second Helcom Holistic Assessment &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011–2016.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="p394dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383394x1.jpg/" id="p394img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1136 ft12"&gt;direktiv.&lt;SPAN class="ft60"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Art- och habitatdirektivet är närmare beskrivet i kapitlet EU och havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Gynnsam bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;har på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; definierats genom art- och habitatdirektivets artikel 1, och förts in i svensk rätt genom 7 kap. &lt;NOBR&gt;28–29&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken, förordningen om områdesskydd (1998:1252) och artskyddsförordningen (2007:845). &lt;SPAN class="ft40"&gt;Gynnsam bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;beskriver det tillstånd som ska uppnås för att en art eller naturtyp ska kunna finnas kvar långsiktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Bevarandestatus bedöms genom summan av de faktorer som på- verkar en art, eller en livsmiljö och dess typiska arter, och som på lång sikt kan påverka naturlig utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Naturvårdsverket beslutar om s.k. &lt;SPAN class="ft47"&gt;referensvärden &lt;/SPAN&gt;som är kriterier för naturtypen eller arten för att den ska kunna anses ha en gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå och är det värde på vilken be- dömningen av måluppfyllelse vilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Enligt sin instruktion beslutar Naturvårdsverket om referens- värden.&lt;SPAN class="ft46"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Ett referensvärde kan inte sättas lägre än värdet vid Sveriges &lt;NOBR&gt;EU-inträde&lt;/NOBR&gt; 1995. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Artdatabanken &lt;/SPAN&gt;tar fram förslag på referensvärden för akvatiska arter och livsmiljöer. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;granskar referensvärdena, innan Naturvårdsverket fattar beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Av instruktionen framgår även att Naturvårdsverket ansvarar för den internationella rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Gynnsam bevarandestatus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Gynnsam bevarandestatus för både arter och naturtyper bedöms genom faktorer (parametrar) som listas i områdesskyddsförordningen (1998:1252). Utbredningsområden och framtidsutsikter har bedömts för såväl arter som naturtyper. För arterna ingår populationsstorlek samt storlek och kvalitet på artens livsmiljö, medan förekomst av areal och kvalitet ingår i utvärderingen av naturtyperna. Metodiken för bedömningen följer av rekommendationer från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevar- ande av vilda fåglar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Assessment and reporting under Article 17 of the Habitats Directive: Explanatory Notes &amp; Guidelines for the period &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007-2012,&lt;/NOBR&gt; Final draft, July 2011.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="p395dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383395x1.jpg/" id="p395img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;Bevarandestatus bedöms i tre klasser: gynnsam, otillfredsställande och dålig samt att statusen okänd kan användas vid omfattande kun- skapsbrist. Inom klasserna otillfredsställande och dålig kan även en positiv eller negativ trend anges. Bevarandestatusen bedöms genom en sammanvägning av de enskilda faktorerna. Den samlade bedömningen landar på den sämsta nivån (one out all &lt;NOBR&gt;out-principen).&lt;/NOBR&gt; Det innebär att alla faktorer behöver nå gynnsam status för att målet ska nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Referensvärden &lt;/SPAN&gt;finns i stort sett för alla naturtyper och arter och anger hur mycket av naturtypen eller arten det behöver finnas på biogeografisk nivå för att den ska kunna anses ha en gynnsam bevar- andestatus. Det görs även en bedömning av de senaste årens utveck- ling och en prognos för framtiden. Naturvårdsverkets riktlinjer för uppföljning är sedan 2005.&lt;SPAN class="ft120"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Den senaste resultatrapporteringen av arter- och naturtyper till EU finns sammanställt av Artdatabanken på uppdrag av Naturvårds- verket.&lt;SPAN class="ft120"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft251"&gt;&lt;SPAN class="ft251"&gt;11.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;Målet om Maximal hållbar avkastning (MSY)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft16"&gt;– EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;Förordningen (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeri- politiken (GFP) innehåller de grundläggande bestämmelserna för EU:s gemensamma fiskeripolitik. Ett viktigt mål enligt förordning- ens artikel 2 är att fisket ska bedrivas så att bestånden av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maxi- mal hållbar avkastning (MSY). Målet om MSY har beslutats av EU- rådet och &lt;NOBR&gt;EU-parlamentet.&lt;/NOBR&gt; Rådet fattar beslut på grundval av förslag från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; förslag baseras vidare på vetenskaplig rådgivning från Internationella havsforskningsrådet (ICES). Innan beslut fattas ska även de regionala rådgivande nämn- derna, där fiskeorganisationer och miljövårdsorganisationer finns representerade, höras. Den gemensamma fiskeripolitiken finns be- skrivit i kapitlet om Internationella aktörer och regelverk i havs- miljöarbetet samt i kapitlet om Förvaltning av fisk en del av havs- miljöförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Naturvårdsverket 2005, Uppföljning av natura 2000 i Sverige, Uppföljning av habitat och arter i Habitatdirektivet samt arter i Fågeldirektivet, Rapport 5434.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Naturvårdsverket 2020, Sveriges arter- och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv, Resul- tat från rapporteringen 2019 till EU av bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013–2018.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="p396dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383396x1.jpg/" id="p396img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft253"&gt;Helcoms aktionsplan för Östersjön (BSAP)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft9"&gt;Helcoms aktionsplan för Östersjöns miljö, Baltic Sea Action Plan (BSAP), har som mål att Östersjön ska ha &lt;SPAN class="ft40"&gt;god ekologisk status &lt;/SPAN&gt;år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft12"&gt;2021.&lt;SPAN class="ft60"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Planen ska bidra till att nå Helcoms vision:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1140 ft17"&gt;A healthy Baltic Sea environment, with diverse biological components functioning in balance, resulting in a good ecological status and sup- porting a wide range of sustainable human economic and sustainable activities.&lt;SPAN class="ft136"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft11"&gt;Aktionsplanen består av fyra strategiska områden. Medlemsstaterna har åtagit sig att genomföra de i planen listade åtgärderna för att nå målet om god ekologisk status till 2021. Helcoms aktionsplan för Östersjön är närmare beskrivet i kapitlet om Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Helcoms aktionsplan för Östersjön antogs av alla medlemsländer samt EU vid &lt;SPAN class="ft40"&gt;Helcoms ministermöte &lt;/SPAN&gt;2007. Beslutet fattades med stöd i Helcomkonventionen. Ministermötet beslutade även om aktions- planens fyra områden; övergödning, biologisk mångfald, farliga ämnen och sjöfartens miljöanpassning. Till varje område beslutades ett stra- tegiskt mål med tillhörande ”ecological objektives” (vidare används ekologiska kriterier&lt;SPAN class="ft144"&gt;52&lt;/SPAN&gt;) och indikatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Målet &lt;SPAN class="ft47"&gt;God ekologisk status &lt;/SPAN&gt;för Östersjön preciserades i beslutet från ministermötet 2007. Indikatorerna för respektive kriterium definierar god ekologisk status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Ministrarna &lt;/SPAN&gt;beslutade även vid ministermötet 2007 att samtliga länder skulle presentera en nationell &lt;SPAN class="ft47"&gt;genomförandeplan &lt;/SPAN&gt;för beslutade åtgärder.&lt;SPAN class="ft120"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Vid &lt;SPAN class="ft47"&gt;ministermötet &lt;/SPAN&gt;2013 antogs &lt;SPAN class="ft47"&gt;Helcom Monitoring and Assesment Strategy &lt;/SPAN&gt;som slår fast hur uppföljningen av aktionsplanen för Östersjön ska genomföras.&lt;SPAN class="ft120"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Strategin har så långt som möjligt anpassats för att stödja medlemsländerna i deras rapportering enligt havsmiljödirektivet, men även enligt vattendirektivet och art- och habitatdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Helcom följer upp och utvärderar mot aktionsplanens &lt;SPAN class="ft38"&gt;ekologiska kriterier &lt;/SPAN&gt;genom att följa upp ett antal beslutade ”Core Indicators”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Helcom 2007, Baltic Sea Action Plan, Antagen 15 november 2007 på Helcoms ministermöte.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;https://helcom.fi/about-us/,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Här saknas vedertagen svensk översättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Regeringskansliet 2010, Förslag till åtgärdsplan för genomförande av Helcoms aktionsplan för Östersjön. 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Helcom 2013, Helcom monitoring and Assesment Strategy, Bilaga till 2013 Copenhagen Ministerial Declaration.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="p397dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383397x1.jpg/" id="p397img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1141 ft11"&gt;(&lt;SPAN class="ft47"&gt;kärnindikatorer&lt;/SPAN&gt;). Kärnindikatorerna för miljötillstånd utvärderar här status mot ett fastställt &lt;SPAN class="ft47"&gt;tröskelvärde&lt;/SPAN&gt;. Det har även beslutats om kärn- indikatorer som utvärderar påverkan. Beslut om kärnindikatorer med tillhörande tröskelvärden fattas successivt vid &lt;SPAN class="ft47"&gt;kommissionsmöten &lt;/SPAN&gt;eller av &lt;SPAN class="ft47"&gt;ländernas delegationschefer &lt;/SPAN&gt;när medlemsländerna kan enas om dessa. Det finns även kriterier fastställda av Helcom för hur kärnindikatorer ska utformas.&lt;SPAN class="ft120"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft59"&gt;Fyra tematiska områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft11"&gt;Aktionsplanen består av fyra tematiska områden; övergödning, bio- logisk mångfald, farliga ämnen och sjöfartens miljöanpassning. Till varje område beslutades ett strategiskt mål med tillhörande &lt;SPAN class="ft47"&gt;ekolo- giska kriterier&lt;/SPAN&gt;. Till de ekologiska kriterierna har det beslutats om &lt;SPAN class="ft47"&gt;kärnindikatorer &lt;/SPAN&gt;med &lt;SPAN class="ft47"&gt;tröskelvärden &lt;/SPAN&gt;som definierar målnivå för god ekologisk status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft242"&gt;Tabell 11.9 Översikt över ekologiska kriterier med indikatorer för bedömning av God ekologisk status i aktionsplan för Östersjön&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t90"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td432"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Strategiska mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td433"&gt;&lt;P class="p42 ft20"&gt;Ekologiska kriterier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td252"&gt;&lt;P class="p1100 ft20"&gt;Indikatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td433"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Kommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td406"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td410"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Övergödning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td434"&gt;&lt;P class="p1145 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td255"&gt;&lt;P class="p1145 ft3"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td434"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td281"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td173"&gt;&lt;P class="p1145 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td159"&gt;&lt;P class="p1145 ft3"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td173"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Enbart 3 kriterier har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td173"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;indikatorer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td406"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td410"&gt;&lt;P class="p23 ft45"&gt;Biologisk mångfald&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td434"&gt;&lt;P class="p1145 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td255"&gt;&lt;P class="p1145 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td434"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Enbart 2 kriterier har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td406"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td410"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td434"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td255"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td434"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;indikatorer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td281"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td106"&gt;&lt;P class="p23 ft3"&gt;Sjöfartens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td173"&gt;&lt;P class="p1145 ft3"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td159"&gt;&lt;P class="p1145 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td166"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;miljöanpassning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td435"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td436"&gt;&lt;P class="p1145 ft33"&gt;20&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td258"&gt;&lt;P class="p1145 ft33"&gt;32&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td436"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td437"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td438"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td439"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td440"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td439"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1146 ft10"&gt;Bedömningen av när Östersjön kan anses vara opåverkad av &lt;SPAN class="ft56"&gt;över- gödning &lt;/SPAN&gt;baseras på fem ekologiska kriterier. Nio kärnindikatorer har fastställts, åtta som används för att bedöma tillstånd och en indikator som mäter belastning (tillförsel) av fosfor och kväve till Östersjön.&lt;SPAN class="ft46"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Bedömningen av när Östersjön kan anses vara opåverkad av &lt;SPAN class="ft56"&gt;far- liga ämnen &lt;/SPAN&gt;baseras på fyra ekologiska kriterier. Tio kärnindikatorer har fastställts för att man ska kunna bedöma miljötillstånd för farliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;https://helcom.fi/baltic-sea-trends/indicators/,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;www.helcom.fi/baltic-sea-trends/indicators,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-01-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;
&lt;DIV id="p398dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383398x1.jpg/" id="p398img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft11"&gt;ämnen. Nio indikatorer visar tillstånd, medan en (oljespill) visar på- verkan. Utöver detta används en indikator för Diclofenac samt en indikator för reproduktionsstörningar hos vitmärla på försök. Det finns ingen indikator som stöd för att bedöma kriteriet att all fisk ska vara säker att äta.&lt;SPAN class="ft120"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Bedömningen av när Östersjön kan anses ha en god status för &lt;SPAN class="ft40"&gt;biologisk mångfald &lt;/SPAN&gt;baseras på tre ekologiska kriterier. Vid senaste ut- värderingen fanns det elva kärnindikatorer med tröskelvärden beslu- tade för att bedöma tillståndet för biologisk mångfald när det gäller marina arter. Ett fåtal indikatorer är även under utveckling men har använts på försök. Det finns ingen indikator som visar kriteriet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Natural marine and coastal landscapes&lt;/SPAN&gt;, men Helcom har gjort en be- skrivning av fysisk förlust av habitat.&lt;SPAN class="ft144"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Bedömningen av när &lt;SPAN class="ft47"&gt;maritima aktiviteter &lt;/SPAN&gt;i Östersjön kan anses vara miljövänlig baseras på åtta ekologiska kriterier, men enbart två kärnindikatorer har fastställts för att bedöma maritima aktiviteter; Utsläpp av olja från sjöfart samt Trender i införsel av främmande arter.&lt;SPAN class="ft120"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Ospars miljöstrategi för Nordostatlanten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Ospars miljöstrategi för Nordostatlanten ska bidra till att nå Ospar- konventionens övergripande mål om &lt;SPAN class="ft56"&gt;a clean, healthy and biologically diverse &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;North-East&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt; Atlantic &lt;/SPAN&gt;till 2020&lt;SPAN class="ft56"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Miljöstrategins syfte är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1148 ft147"&gt;Using the Ecosystem Approach to manage human activities affecting the maritime area, the overall goal of the OSPAR Commission is to conserve marine ecosystems and safeguard human health and, when practicable, restore marine areas which have been adversely affected in the &lt;NOBR&gt;North-East&lt;/NOBR&gt; Atlantic by preventing and eliminating pollution and by protecting the maritime area against the adverse effects of human activities.&lt;SPAN class="ft136"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft11"&gt;Beslut om miljöstrategi för Nordostatlanten &lt;NOBR&gt;2010–2020&lt;/NOBR&gt; togs vid ministermötet 2010. Miljöstrategin är underlag för arbetet inom kon- ventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;www.helcom.fi/baltic-sea-trends/indicators,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-01-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;www.helcom.fi/baltic-sea-trends/indicators,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-01-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;www.helcom.fi/baltic-sea-trends/indicators,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-01-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;The &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;North-East&lt;/NOBR&gt; Atlantic Environment Strategy of the OSPAR Commission for the Pro- tection of the Marine Environment of the &lt;NOBR&gt;North-East&lt;/NOBR&gt; Atlantic &lt;NOBR&gt;2010–2020&lt;/NOBR&gt; (OSPAR Agree- ment &lt;NOBR&gt;2010-3).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;
&lt;DIV id="p399dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383399x1.jpg/" id="p399img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1150 ft59"&gt;Fem tematiska strategier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft10"&gt;Ospars miljöstrategi innehåller fem tematiska strategier med till- hörande strategiska mål som hanterar förlust av biologisk mångfald, övergödning, föroreningar, skadliga effekter av &lt;NOBR&gt;offsore-verksamhet,&lt;/NOBR&gt; radioaktiv strålning, förvaltning av mänskliga aktiviteter i havet. Till tre av de strategiska områdena har Osparkommissionen beslutat om s.k. &lt;SPAN class="ft56"&gt;gemensamma indikatorer&lt;/SPAN&gt;. Dessa har länderna kunnat enas om och de har utgjort underlag för bedömningen av Ospars senaste utvärdering 2017 av Ospars miljöstrategi, Intermediate Assesment 2017&lt;SPAN class="ft46"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;(se tabellen nedan). Utöver detta har Osparkommissionen enats om ett antal s.k. kandidat indikatorer, vilket är indikatorer som testas om de är tillämpbara för flera Ospar medlemsstater. Flera av dessa kandidat indikatorer har tagits fram för att bidra till ländernas inledande bedömningar inom EU:s havsmiljödirektiv. Strategierna ska säkerställa ett samordnat genomförande av EU:s havsmiljödirektiv för de Ospar länder som även är medlemmar i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten genomförande en noggrann utvär- dering 2016 av Sveriges implementering av Sveriges åtaganden inom Ospar.&lt;SPAN class="ft120"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft33"&gt;Tabell 11.10 Översikt över antal indikatorer som har ändvänts (gemensamma indikatorer) för Ospar region Nordsjön i Ospars Intermediate Assesment 2017&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t91"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td441"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Tematisk strategi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td238"&gt;&lt;P class="p1154 ft20"&gt;Indikatorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td442"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td443"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td444"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Övergödning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td245"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td444"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td445"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Biologisk mångfald – Biologisk mångfald och ekosystem&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td242"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td444"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Biologisk mångfald – Marina däggdjur&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td245"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td444"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td442"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Biologisk mångfald – Sjöfåglar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td443"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td444"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Biologisk mångfald – Fisksamhällen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td245"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td442"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Biologisk mångfald – Bentiska och pelagiska habitat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td443"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td444"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Biologisk mångfald – Näringsvävar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td245"&gt;&lt;P class="p365 ft3"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td444"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td245"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td446"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td249"&gt;&lt;P class="p365 ft33"&gt;38&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1155 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ospar 2017, Intermediate Assessment 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2016, Evaluation of the implementation of Ospar measures in Sweden, Rapport 2016:23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;
&lt;DIV id="p400dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383400x1.jpg/" id="p400img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Indikatorerna används även för att bedöma de tematiska områden som hanterar mänsklig verksamhet dvs. skadliga effekter av off- &lt;NOBR&gt;shore-verksamhet&lt;/NOBR&gt; och förvaltning av mänskliga aktiviteter i havet, som inte har några egna indikatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Ospars bedömning av havsmiljön 2017 visade att målen inte kom- mer att nås till 2020.&lt;SPAN class="ft144"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Kommissionsmötet beslutade därför att revi- dera Ospars miljöstrategi, men med bibehållen ambitionsnivå samt att uppdatera planen med nya frågor som t.ex. Agenda 2030 och hållbarhetsmål 14. Beslut ska fattas vid ministermötet 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Ospar är närmare beskrivet i kapitlet om Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;11.2.10 Mål 14 Hav och marina resurser i Agenda 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 globala mål antogs vid FN:s toppmöte den 25 september 2015.&lt;SPAN class="ft144"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Agenda 2030 har ett särskilt hållbarhetsmål för havet; Mål 14 &lt;SPAN class="ft40"&gt;Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling&lt;/SPAN&gt;. Hållbarhetsmålen är dock integrerade och odelbara – vilket betyder att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat – och framgång krävs inom alla områden för att målen ska kunna uppnås. Flera andra mål är grundläggande för att nå Mål 14. Mål 14 har tio delmål som i huvud- sak spänner över de verksamhetsområden och aktiviteter som på- verkar havsmiljön. Delmålen är också antagna i beslutet från FN:s generalförsamling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Regeringen har föreslagit riksdagen att besluta om ett mål för genomförande av Agenda 2030:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft17"&gt;Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljö- mässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.&lt;SPAN class="ft136"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft9"&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030.&lt;SPAN class="ft144"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;SCB har tagit fram tre in- dikatorer för att följa upp hållbarhetsmål 14.&lt;SPAN class="ft144"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Dessa är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Ospar 2017, Intermediate Assessment 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;FN resolution A/RES/70/1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Prop. 2019/20:188, Sveriges genomförande av Agenda 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Fi2018/02412/SFÖ och M2020/00628/Kl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SCB 2019, Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige Statistisk lägesbild 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;
&lt;DIV id="p401dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383401x1.jpg/" id="p401img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Hållbart nyttjande av fisk och skaldjursbestånd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Andel marint områdesskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Global indikator för förbud mot skadliga fiskesubventioner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft12"&gt;Mål 14 och Agenda 2030 är närmare beskrivet i kapitlet Agenda 2030 och mål 14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;11.2.11 Aichimålen – Konventionen om biologisk mångfald (CBD)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Parterna till konventionen om biologisk mångfald (CBD), beslutade 2010 om en strategisk plan för genomförande av konventionens arbete för &lt;NOBR&gt;2011–2020.&lt;SPAN class="ft46"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; &lt;/SPAN&gt;Den strategiska planen har som övergripande mål att &lt;SPAN class="ft56"&gt;stoppa förlusten av biologisk mångfald, säkra resilienta eko- system och ekosystemtjänster&lt;/SPAN&gt;. Den strategiska planen är ett ramverk för hela &lt;NOBR&gt;FN-systemets&lt;/NOBR&gt; arbete med biologisk mångfald och hållbart nyttjande. CBD:s parter har i planen även antagit en vision för 2050:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft189"&gt;Living in harmony with nature - where - by 2050, biodiversity is valued, conserved, restored and wisely used, maintaining ecosystem services, sustaining a healthy planet and delivering benefits essential for all people.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Planen innehåller tjugo delmål som kallas Aichimålen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Aichimålen är steg på vägen för att nå CBD:s vision. Ett tiotal av målen har be- tydelse för tillståndet i havsmiljön. De flesta av målen ska nås till 2020, men några har haft tidigare målår. Den strategiska planen ska genomföras bl.a. genom att CBD:s parter uppdaterar regionala och nationella strategier och mål i linje med planens övergripande mål- sättningar och Aichimålen. CBD beskrivs närmare i kapitlet om Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;För att genomföra strategin på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; beslutade EU 2010 om en strategi för biologisk mångfald till 2020. Strategin innehåller sex övergripande mål och 20 åtgärder.&lt;SPAN class="ft120"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft38"&gt;Regeringen &lt;SPAN class="ft39"&gt;beslutade 2014 att propositionen &lt;/SPAN&gt;En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster &lt;SPAN class="ft39"&gt;(2013/14:141) är den natio-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;CBD COP 10 Decision X/2. Strategic Plan for Biodiversity &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011–2020.&lt;/NOBR&gt; www.cbd.int/decision/cop/?id=12268, &lt;NOBR&gt;2020-01-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;www.cbd.int/sp/targets/, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-01-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén (KOM (2011) 244), Vår livförsäkring, vårt natur- kapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="p402dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383402x1.jpg/" id="p402img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;nella implementeringsplanen för strategin. I propositionen redovisade regeringen sin samlade strategi för biologisk mångfald och eko- systemtjänster. Strategin har betydelse inte bara för flera av de svenska miljökvalitetsmålen och generationsmålet utan också för Aichimålen samt för målen i EU:s strategi för biologisk mångfald till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Strategin består av de etappmål för biologisk mångfald, ekosystem- tjänster och hållbar markanvändning som regeringen har beslutat samt insatser som bidrar till att nå miljökvalitetsmålen, generations- målet, Aichimålen och &lt;NOBR&gt;EU-målen.&lt;/NOBR&gt; Av de havsanknutna miljökvali- tetsmålen berörs &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ett rikt växt- och djur- liv&lt;/SPAN&gt;. I varierande utsträckning berörs även &lt;SPAN class="ft56"&gt;Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft46"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;I propositionen beslutade regeringen även om ett etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden som direkt avser att genomföra Aichimål 11 om skydd av områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;Riksdagen antog, baserad på propositionen, &lt;SPAN class="ft59"&gt;en svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft60"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Det &lt;/SPAN&gt;vetenskapliga rådet för biologisk mångfald &lt;SPAN class="ft10"&gt;är ett rådgivande organ på Naturvårdsverket som bl.a. ska ge råd till berörda myndig- heter i deras arbete med anledning av CBD.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Naturvårdsverket har även instruktionsenligt ansvar för att sammanställa underlag till de nationella rapporteringarna, men med stöd av Havs- och vattenmyn- digheten när det gäller havsmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Beslut om format och innehåll i rapporteringen har tagits av CBD:s parter gemensamt.&lt;SPAN class="ft46"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;De nationella rapporterna utgår från respektive lands nationella mål för att genomföra den strategiska planen och Aichimålen. Det finns därför inga gemensamt beslutade indikatorer som länderna måste rapportera om. Eftersom Sverige har angett till CBD att propositionen om biologisk mångfald från 2014 är nationell handlingsplan för genomförande av den strategiska planen, är det mot denna Sverige har rapporterat. Det innebär att uppföljningen av miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ett rikt växt- och djurliv &lt;/SPAN&gt;samt etappmålen för biologisk mångfald är underlag för rapporteringen. I den senaste rap- porteringen från maj 2019 har i princip inga ytterligare uppföljnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft255"&gt;&lt;SPAN class="ft254"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Prop. 2013/14:141, &lt;/SPAN&gt;En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster&lt;SPAN class="ft152"&gt;, bet. 2013/14:MJU27, &lt;/SPAN&gt;En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster&lt;SPAN class="ft152"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, bet. 2013/14:MJU27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;15 § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;CBD COP Decision XIII/27, National Reporting.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="p403dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383403x1.jpg/" id="p403img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;mått använts. Tio av de 20 Aichimålen är av relevans för havsmiljö- arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;11.2.12 En svensk maritim strategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Regeringen antog 2015 en maritim strategi som syftar till att ta ett hel- hetsperspektiv för att främja de maritima näringarna.&lt;SPAN class="ft120"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;Strategins vision är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft17"&gt;Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft41"&gt;Regeringen anger att visionen förutsätter en miljömässigt, ekono- miskt och socialt hållbar tillväxt och vilar på tre likställda perspektiv:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Hav i balans.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Konkurrenskraftiga maritima näringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Attraktiva kustområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft39"&gt;I strategin slår regeringen fast att ekosystemen i havs- och kustområ- dena behöver vara i balans för att säkerställa de ekosystemtjänster som de maritima näringarna samt människors välfärd och möjlig- heter till rekreation bygger på. Det är därför angeläget att skydda och i möjligaste mån återställa ekosystem och en rik biologisk mångfald samt säkerställa de ekosystemtjänster som havet levererar. Vatten- kvalitet, rena hav och kuster, skydd för arter samt bevarade och restaurerade livsmiljöer är viktiga åtgärdsområden för att nå ett &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hav i balans&lt;/SPAN&gt;. Detta går även i linje med målet att nå &lt;SPAN class="ft38"&gt;en god miljöstatus &lt;/SPAN&gt;enligt havsmiljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten fick i 2017 uppdrag av regeringen att ta fram ett begränsat antal indikatorer för att följa upp strategin.&lt;SPAN class="ft46"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Myndigheten fick ytterligare ett uppdrag 2019 att vidareutveckla strategins indikatorer samt att påbörja uppföljningen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft39"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har utvecklat totalt 28 indikatorer. Tio indikatorer följer upp perspektivet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hav i balans&lt;/SPAN&gt;, nio följer upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Regeringen 2015, En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Näringsdepartementet N2017/02641/MRT.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Infrastrukturdepartementet I2019/02252/TM.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;
&lt;DIV id="p404dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383404x1.jpg/" id="p404img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p941 ft59"&gt;Konkurrenskraftiga maritima näringar &lt;SPAN class="ft12"&gt;och nio indikatorer har tagits fram för att följa upp &lt;/SPAN&gt;Attraktiva kustområden&lt;SPAN class="ft12"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Överlapp, harmonisering och gap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft9"&gt;Ovan framgår det att det finns en stor mängd mål, preciseringar av mål, kriterier och indikatorer för havets tillstånd i de olika styr- dokumenten. Detta avsnitt redovisar övergripande hur mål och uppföljningsmått såsom kriterier och indikatorer på olika sätt över- lappar varandra både inom och mellan de olika styrdokumenten i frågor om havsmiljöns tillstånd. Avsnittet skiljer på &lt;SPAN class="ft40"&gt;överlapp &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft40"&gt;harmonisering. Överlapp &lt;/SPAN&gt;används där flera mål eller kriterier och in- dikatorer avser samma tillstånd i havet, t.ex. en art eller ett farligt ämne. &lt;SPAN class="ft40"&gt;Harmonisering &lt;/SPAN&gt;används i avsnittet för att beskriva överlapp där ett medvetet och aktivt arbete har genomförts för att samordna mål och uppföljning inom eller mellan styrdokumenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Inom miljömålssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft41"&gt;Det finns flera överlappningar inom och mellan miljökvalitetsmålen både vad gäller preciseringar och indikatorer och s.k. andra uppfölj- ningsmått. Figuren nedan visar övergripande på överlapp och bero- ende mellan preciseringar av de direkta och några indirekta miljö- kvalitetsmål av betydelse för havsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2020, Redovisning av uppdrag att vidareutveckla den maritima strategins indikatorer och redovisa en uppföljning av den maritima strategin (I2019/02252/TM, I2019/00648/TM).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;
&lt;DIV id="p405dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383405x1.jpg/" id="p405img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p1044 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;SPAN style="padding-left:83px;"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t92"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td159"&gt;&lt;P class="p80 ft33"&gt;Figur 11.2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr10 td447"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;Exempel på samband mellan preciseringen i havsanknutna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr12 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;miljökvalitetsmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td123"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td158"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td252"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td218"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td448"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td448"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td449"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td450"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td451"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td452"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td453"&gt;&lt;P class="p1066 ft256"&gt;Miljökvalitetsmål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td454"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td455"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td455"&gt;&lt;P class="p1109 ft256"&gt;Hav i balans levande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td456"&gt;&lt;P class="p1067 ft256"&gt;Ingen övergödning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td457"&gt;&lt;P class="p1163 ft256"&gt;Levande sjöar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td458"&gt;&lt;P class="p1067 ft256"&gt;Giftfri miljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td459"&gt;&lt;P class="p23 ft256"&gt;Ett rikt växt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td460"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td461"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td462"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td462"&gt;&lt;P class="p1067 ft257"&gt;kust och skärgård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td463"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td464"&gt;&lt;P class="p1163 ft257"&gt;och vattendrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td465"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td466"&gt;&lt;P class="p1109 ft257"&gt;och djurliv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr27 td467"&gt;&lt;P class="p1071 ft256"&gt;Hav i balans levande kust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td468"&gt;&lt;P class="p22 ft258"&gt;1. God miljöstatus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td469"&gt;&lt;P class="p324 ft258"&gt;2,3,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td470"&gt;&lt;P class="p324 ft258"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td471"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td472"&gt;&lt;P class="p197 ft258"&gt;1,3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td473"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td474"&gt;&lt;P class="p1164 ft257"&gt;och skärgård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td475"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td476"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td477"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td478"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td479"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td480"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td481"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td453"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td454"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td468"&gt;&lt;P class="p22 ft260"&gt;2. God ekologisk och god&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td482"&gt;&lt;P class="p1165 ft260"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td483"&gt;&lt;P class="p1109 ft260"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td484"&gt;&lt;P class="p1166 ft260"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td472"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td459"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td474"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td475"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td476"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;kemisk status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td485"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td486"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td487"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td480"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td488"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td474"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td475"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td476"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;3. Ekosystemtjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td477"&gt;&lt;P class="p1165 ft261"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td489"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td490"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td488"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td474"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td475"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td476"&gt;&lt;P class="p22 ft260"&gt;4. Grunda kustnära miljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td477"&gt;&lt;P class="p1167 ft260"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td489"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td492"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td493"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td453"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td454"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td455"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;5. Gynnsam&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td455"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td494"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td495"&gt;&lt;P class="p1166 ft261"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td496"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td497"&gt;&lt;P class="p212 ft261"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td474"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td475"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td498"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;bevarandestatus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td498"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td499"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td500"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td501"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td502"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td453"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td454"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td455"&gt;&lt;P class="p22 ft260"&gt;6. Hotade arter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td455"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td456"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td457"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td503"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td504"&gt;&lt;P class="p212 ft260"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td474"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td475"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td498"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;återställda livsmiljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td498"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td489"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td505"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td506"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td507"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td453"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td454"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td455"&gt;&lt;P class="p80 ft260"&gt;- Etappmålet om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td455"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td508"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td484"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td503"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td504"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td453"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td454"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td455"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;biologisk mångfald: skydd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td455"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td508"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td484"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td503"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td504"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td453"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td454"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td455"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;av landområden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td455"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td508"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td484"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td503"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td504"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td453"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td454"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td455"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;sötvattensområden och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td455"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td508"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td484"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td503"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td504"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td474"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td475"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td498"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;marina områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td498"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td509"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td487"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td506"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td507"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td474"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td475"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td498"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;11 Friluftsliv och buller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td510"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td509"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td487"&gt;&lt;P class="p212 ft261"&gt;2,10,11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td488"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td474"&gt;&lt;P class="p1164 ft256"&gt;Ingen övergödning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td475"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td476"&gt;&lt;P class="p22 ft258"&gt;1. Påverkan på havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td477"&gt;&lt;P class="p1165 ft258"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td489"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td505"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td488"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td474"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td475"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td498"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;2. Påverkna på landmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td511"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td509"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td487"&gt;&lt;P class="p1166 ft261"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td488"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td453"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td454"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td512"&gt;&lt;P class="p22 ft260"&gt;3 Tillstånd i sjöar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td513"&gt;&lt;P class="p1165 ft260"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td508"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td484"&gt;&lt;P class="p1166 ft260"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td458"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td459"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td474"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td475"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td514"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;vattendrag och kustvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td515"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td509"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td487"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td488"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td474"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td475"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td476"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;4. Tillståndet i havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td516"&gt;&lt;P class="p1165 ft261"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td489"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td505"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td488"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td453"&gt;&lt;P class="p1066 ft256"&gt;Giftfri miljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td454"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td512"&gt;&lt;P class="p22 ft258"&gt;1. Sammanlagda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td513"&gt;&lt;P class="p1168 ft258"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td508"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td484"&gt;&lt;P class="p1123 ft258"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td458"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td459"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td474"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td475"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td514"&gt;&lt;P class="p22 ft260"&gt;exponeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td517"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td509"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td487"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td488"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td453"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td454"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td512"&gt;&lt;P class="p22 ft260"&gt;3. Ovasiktligt bildade ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td513"&gt;&lt;P class="p1168 ft260"&gt;1,2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td456"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td457"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td458"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td459"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td474"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td475"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td514"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td517"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td489"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td505"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td488"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td460"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td461"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td518"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;4. Förorenade områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td519"&gt;&lt;P class="p1169 ft261"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td520"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td521"&gt;&lt;P class="p1166 ft261"&gt;?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td465"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td466"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1170 ft262"&gt;Grön visar på att en miljömålsindikator eller annat uppföljningsmått för en precisering helt sammanfaller med uppföljning av annan precisering inom samma mål eller annat miljökvalitetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1171 ft262"&gt;Orange visar på delvis samband i uppföljningen. Siffran anger vilken precisering i respektive miljökvalitetsmål som överlappet avser. Figuren ska ses och användas som ett exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft16"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft10"&gt;Flera av preciseringarna i miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt lev- ande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;överlappar varandra. Preciseringen &lt;SPAN class="ft56"&gt;God miljö- status &lt;/SPAN&gt;som innebär att god miljöstatus ska uppnås eller upprätthållas i svenska hav i enlighet med havsmiljöförordningen inkluderar i prak- tiken uppföljning av flera övriga preciseringar till samma miljökva- litetsmål som &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ekosystemtjänster &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Grunda kustnära miljöer&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft46"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Preciseringen &lt;/SPAN&gt;God ekologisk och kemiskt status &lt;SPAN class="ft10"&gt;som är implemen- tering av vattenförvaltningsförordningen, är en förutsättning för att nå preciseringen &lt;/SPAN&gt;God miljöstatus. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Vattendirektivet överlappar geo- grafiskt med havsmiljödirektivet i kustzonen (i strandlinjen ut till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;nautisk mil utanför baslinjen). Detta medför även en geografisk över- lapp med preciseringen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;God miljöstatus&lt;/SPAN&gt;. Preciseringen &lt;SPAN class="ft47"&gt;God ekologisk och kemiskt status &lt;/SPAN&gt;är även direkt kopplad till preciseringar under miljö- kvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft47"&gt;Giftfri miljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ds 2012:23, Svenska miljömål – Preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsätt- ning etappmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft16"&gt;Ingen övergödning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;avser ett avgränsat problem- område, övergödning. Att målet Ingen övergödning nås är därför en förutsättning för att nå miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;, som övergripande hanterar tillståndet i söt- och havsvatten. De tre preciseringarna som hanterar vattenmiljö under &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;är tydligt överlap- pande med preciseringarna inom andra miljökvalitetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Preciseringarna &lt;/SPAN&gt;Påverkan på havet &lt;SPAN class="ft11"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Tillstånd i havet &lt;SPAN class="ft11"&gt;är direkta förutsättningar för att nå preciseringen &lt;/SPAN&gt;God miljöstatus &lt;SPAN class="ft11"&gt;till Hav i balans samt levande kust och skärgård. Preciseringen &lt;/SPAN&gt;Tillstånd i sjöar, vattendrag och kustvatten &lt;SPAN class="ft11"&gt;är också direkt länkade till preciseringen &lt;/SPAN&gt;God ekologisk och kemisk status &lt;SPAN class="ft11"&gt;som finns under både miljökvalitets- målen &lt;/SPAN&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;SPAN class="ft11"&gt;och &lt;/SPAN&gt;Levande sjöar och vattendrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Gap i uppföljningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Kravet på maximalt fem miljömålsindikatorer per miljökvalitetsmål har medfört att flera preciseringar inte har någon beslutad miljö- målsindikator för uppföljning och utvärdering. För &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;som är ett mål med många preciseringar, står fyra preciseringar helt utan en indikator (se tabell 11.4). Även &lt;SPAN class="ft56"&gt;Gift- fri miljö &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Levande sjöar och vattendrag &lt;/SPAN&gt;är exempel på mål med pre- ciseringar som inte har en indikator för uppföljning. Detta till skill- nad från &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;som enbart har fyra preciseringar som samtliga har minst en miljömålsindikator för uppföljning av resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Mellan miljömålen och annan uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Som framgår av avsnitten ovan finns det flera styrdokument som innehåller mål för tillståndet i havet och en stor mängd olika upp- följningsmått som ska användas för att följa upp och utvärdera resul- taten i förhållande till de olika målen. Preciseringar och uppföljnings- mått inom de havsanknutna miljökvalitetsmålen baseras till stor del på mål och uppföljning inom andra målsystem. Tabellen nedan illus- trerar exempel på sådana överlapp och beroendeförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;406&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft59"&gt;Mellan miljökvalitetsmålen och EU direktiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft40"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;SPAN class="ft9"&gt;har två preciseringar som är direkt harmoniserade med genomförande av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;EU-direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; Att nå god miljöstatus i enlighet med havsmiljöförordningen är en särskild precisering – &lt;/SPAN&gt;God miljöstatus – &lt;SPAN class="ft9"&gt;i miljökvalitetsmålet. Eftersom god miljöstatus enligt direktivet enbart bedöms vart sjätte år har Havs- och vattenmyndigheten beslutat om fyra miljömålsindikatorer (se tabell 11.4) som ska kunna ge en årlig indikation på utvecklingen av preciseringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Även att nå god ekologisk och kemisk status i enlighet med vatten- förvaltningsförordningen är en särskild precisering. Utöver detta tol- kas preciseringen &lt;SPAN class="ft47"&gt;Gynnsam bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;innebära detsamma som att nå gynnsam bevarandestatus i kust- och havsmiljö i enlighet med EU:s art- och habitatdirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Flera andra preciseringar under &lt;/SPAN&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;SPAN class="ft10"&gt;använder även indikatorer och resultat från uppföljningen inom arbetet med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;EU-direktiv,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; främst havsmiljödirektivet. Exempel på detta är preciseringen &lt;/SPAN&gt;Främmande arter och genotyper &lt;SPAN class="ft10"&gt;som utgår från uppföljningen av havsmiljödirektivets deskriptor två Främmande arter. Även preciseringen &lt;/SPAN&gt;Ekosystemtjänster &lt;SPAN class="ft10"&gt;följs i huvudsak upp ut- ifrån resultat från uppföljningen av havsmiljödirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1176 ft21"&gt;Figur 11.3 Samband mellan preciseringen i havsanknutna miljökvalitetsmål och EU direktiv samt regionala havsmiljökonventioner&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t93"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td522"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td523"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td524"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr23 td525"&gt;&lt;P class="p64 ft263"&gt;Havsmiljödirektivets&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td526"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td527"&gt;&lt;P class="p65 ft263"&gt;Vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td528"&gt;&lt;P class="p65 ft263"&gt;Art och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td529"&gt;&lt;P class="p22 ft263"&gt;Helcom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td530"&gt;&lt;P class="p80 ft263"&gt;Ospar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td531"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td532"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td533"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr23 td52"&gt;&lt;P class="p23 ft264"&gt;deskriptorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td281"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td534"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td535"&gt;&lt;P class="p1067 ft257"&gt;direktivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td458"&gt;&lt;P class="p1109 ft264"&gt;habitat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td536"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td537"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td539"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td540"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td541"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td542"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td543"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td543"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td540"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td543"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td543"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td543"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td544"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td545"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td546"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td491"&gt;&lt;P class="p1109 ft257"&gt;direktivet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td547"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td548"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td531"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td532"&gt;&lt;P class="p22 ft264"&gt;Miljökvalitetsmålens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td549"&gt;&lt;P class="p1177 ft264"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td550"&gt;&lt;P class="p878 ft264"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td551"&gt;&lt;P class="p45 ft265"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td552"&gt;&lt;P class="p1177 ft264"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td552"&gt;&lt;P class="p92 ft264"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td549"&gt;&lt;P class="p1177 ft264"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td552"&gt;&lt;P class="p1177 ft264"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td552"&gt;&lt;P class="p1177 ft264"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td552"&gt;&lt;P class="p92 ft264"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td553"&gt;&lt;P class="p1177 ft264"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td534"&gt;&lt;P class="p1177 ft264"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td535"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td458"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td536"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td537"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td554"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td555"&gt;&lt;P class="p22 ft263"&gt;preciseringar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td556"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td557"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td558"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td559"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td559"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td556"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td559"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td559"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td559"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td560"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td561"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td562"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td465"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td563"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td564"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td531"&gt;&lt;P class="p23 ft264"&gt;Hav i balans samt levande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td565"&gt;&lt;P class="p22 ft258"&gt;1. God miljöstatus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td566"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td567"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td568"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td569"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td569"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td566"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td569"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td569"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td569"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td570"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td571"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td572"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td472"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td573"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td574"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td538"&gt;&lt;P class="p23 ft264"&gt;kust och skärgård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td575"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td576"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td577"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td578"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td579"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td579"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td580"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td579"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td579"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td579"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td581"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td582"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td583"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td480"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td584"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td585"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td586"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;2. God ekologisk och god kemisk status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td587"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td588"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td589"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td590"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td579"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td590"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td579"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td579"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td593"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td594"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td547"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td548"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td586"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;3. Ekosystemtjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td587"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td595"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td596"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td545"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td546"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td547"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td548"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td539"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;4. Grunda kustnära miljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td598"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td588"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td599"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td598"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td545"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td546"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td600"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td547"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td548"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td586"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;5. Gynnsam bevarandestatus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td587"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td588"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td599"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td601"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td587"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td545"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td602"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td603"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td547"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td548"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td539"&gt;&lt;P class="p22 ft258"&gt;6. Hotade arter och återställda livsmiljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td604"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td599"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td545"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td546"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td605"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td606"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td539"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;7. Främmande arter och genotyper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td607"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td577"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td599"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td545"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td546"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td501"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td608"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td609"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td539"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;8. Genetiskt modifierade organismer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td588"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td599"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td545"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td546"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td547"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td548"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td539"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;9. Bevarande natur- och kulturmiljöer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td588"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td599"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td545"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td546"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td610"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td547"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td548"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td531"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td532"&gt;&lt;P class="p80 ft261"&gt;- Etappmålet om biologisk mångfald:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td549"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td550"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td551"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td549"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td553"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td534"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td611"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td472"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td536"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td537"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td531"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td532"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;skydd av landområden,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td549"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td550"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td551"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td549"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td553"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td534"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td611"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td472"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td536"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td537"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td539"&gt;&lt;P class="p22 ft258"&gt;sötvattensområden och marina områden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td588"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td599"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td545"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td612"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td480"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td547"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td548"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td539"&gt;&lt;P class="p22 ft258"&gt;10. Kulturlämningar under vattnet.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td588"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td599"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td545"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td546"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td547"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td548"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td539"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;11 Friluftsliv och buller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td588"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td599"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td613"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td545"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td614"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td605"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td615"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td538"&gt;&lt;P class="p23 ft264"&gt;Ingen övergödning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td539"&gt;&lt;P class="p22 ft258"&gt;1. Påverkan på havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td588"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td599"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td590"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td579"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td616"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td617"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td501"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td618"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td585"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td539"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;2. Påverkan på landmiljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td588"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td599"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td619"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td545"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td614"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td547"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td548"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td531"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td532"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;3 Tillstånd i sjöar, vattendrag och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td549"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td550"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td551"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td620"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td621"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td549"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td553"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td622"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td572"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td458"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td536"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td537"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td539"&gt;&lt;P class="p22 ft258"&gt;kustvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td588"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td599"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td601"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td623"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td616"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td617"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td624"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td615"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td538"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td539"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;4. Tillståndet i havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td588"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td599"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td601"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td623"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td545"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td614"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td506"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td584"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td585"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td538"&gt;&lt;P class="p23 ft264"&gt;Giftfri miljö&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td539"&gt;&lt;P class="p22 ft258"&gt;2. Användningen av särskilt farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td588"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td599"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td591"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td597"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td619"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td619"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td592"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td616"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td617"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td491"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td547"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td548"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td531"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td532"&gt;&lt;P class="p22 ft261"&gt;3. Oavsiktligt bildade ämnen med farliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td549"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td550"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td551"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td552"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td549"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td620"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td621"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td621"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td553"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td534"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td535"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td458"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td536"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td537"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td554"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td555"&gt;&lt;P class="p22 ft258"&gt;egenskaper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td556"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td557"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td558"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td559"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td559"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td556"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td625"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td626"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td626"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td560"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td561"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td562"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td465"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td563"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td564"&gt;&lt;P class="p22 ft156"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1178 ft95"&gt;Grön visar på att miljömålsindikator eller annat uppföljningsmått för miljökvalitetsmålet, helt sammanfaller för uppföljning av EU direktiv eller indikatorer inom Helcom och Ospar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;Orange visar på delvis samband i uppföljningen. Figuren ska ses och användas som ett exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft9"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Ingen övergödnings &lt;/SPAN&gt;första precisering är att på- verkan på havet ska underskrida den fastställda belastningen enligt internationella överenskommelser, dvs. Helcoms aktionsplan för Östersjön. Genomförande av aktionsplanen är även kopplad till genomförande av havsmiljödirektivets deskriptor fem Övergödning. Målets sista precisering &lt;SPAN class="ft40"&gt;Tillstånd i havet &lt;/SPAN&gt;hänvisar direkt till havs- miljöförordningen och deskriptor fem. Uppföljningen och resultat- redovisningen av dessa två preciseringar överlappar helt med arbetet inom havsmiljödirektivet och aktionsplanen för Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Överlapp med annan nationell uppföljning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;Den maritima strategins perspektiv &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans&lt;/SPAN&gt;, följs upp genom tio indikatorer. Fyra av indikatorerna är helt överlappande med indi- katorer inom miljömålssystemet, två motsvarar indikatorer inom Agenda 2030. Uppföljningen av den maritima strategin tar ett bredare grepp in befintlig uppföljning av miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;genom att t.ex. inkludera indikatorer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;
&lt;DIV id="p409dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383409x1.jpg/" id="p409img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;för översvämningsrisker, maritima näringars klimatpåverkan och över- siktsplanering. Utformningen av uppföljningen av maritima strategin har inte behövd ta hänsyn till kravet om max fem indikatorer per mål på motsvarande sätt som inom miljömålssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Resultatredovisning och rapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft10"&gt;Uppföljningen, utvärderingen och resultatredovisningen i förhållande till målen i de olika styrdokumenten är formaliserade på olika sätt. Beroende på vilket styrdokument som avses redovisar myndigheterna resultaten med olika periodicitet antingen till regeringen eller till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; Miljökvalitetsmålen följs upp och utvärderas av Naturvårdsverket och miljömålsmyndigheterna, inklusive länsstyr- elserna, i en särskild process som består av en årlig uppföljning och en fördjupad utvärdering ungefär vart fjärde år. Naturvårdsverket lämnar varje år resultatredovisningen av måluppfyllelsen till reger- ingen som i sin tur redovisar resultaten i förhållande till miljökvali- tetsmålen till riksdagen i budgetpropositionen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Detta till skillnad från t.ex. vattendirektivet som genomförs i sex- åriga programperioder och följs upp av vattenmyndigheterna som redovisar förvaltningsplan, inklusive statusbedömning och genomförda åtgärder till Havs- och vattenmyndigheten som i sin tur rapporterar vidare till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; I tabellen nedan tydliggörs skillna- derna i hur uppföljning, resultatredovisning och rapportering är ut- formade i de olika styrdokumenten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Se kapitlet om De nationella miljömålen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;
&lt;DIV id="p410dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383410x1.jpg/" id="p410img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1181 ft242"&gt;Tabell 11.11 Översikt över vem som ansvarar för resultatredovisningen av de olika målsystemen, samt frekvens för rapportering&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t94"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft21"&gt;Myndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft21"&gt;Riksdagen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td627"&gt;&lt;P class="p79 ft21"&gt;Frekvens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td628"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td629"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td630"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td631"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td632"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;Miljökvalitetsmålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft150"&gt;Naturvårdsverket väg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft95"&gt;Regeringen redovisar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td636"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;Årlig uppföljning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;ledare för miljömåls-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft150"&gt;rapporterar genom-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft266"&gt;till riksdagen i budget-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;samt fördjupad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;myndigheter om upp-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft266"&gt;förande till regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;propositionen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p79 ft266"&gt;utvärdering ca vart&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft266"&gt;följning och utvärdering.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft95"&gt;genom årlig uppfölj-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;utgiftsområde 20.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;fjärde år.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Miljömålsmyndigheter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;ning och resultat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;lämnar underlag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;redovisning i för-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft266"&gt;djupad utvärdering.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td635"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td636"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;EU:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;HaV rapporterar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;HaV informerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft95"&gt;Regeringen informerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td627"&gt;&lt;P class="p79 ft150"&gt;Vart 6 år (senaste&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;Havsmiljödirektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;statusbedömning till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;regeringen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;riksdagen i budget-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;inledande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;genomfört arbete i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft95"&gt;propositionen, utgifts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;bedömning 2018).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;årsredovisningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;område 20, genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft95"&gt;redovisning av miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;kvalitetsmålen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td632"&gt;&lt;P class="p65 ft150"&gt;EU:s vattendirektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Vattenmyndigheterna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;HaV informerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft266"&gt;Regeringen informerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td636"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;Vart 6 år (senast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft150"&gt;redovisar till HaV. HaV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;regeringen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;riksdagen i budget-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p1182 ft45"&gt;2016).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;rapporterar till EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;genomfört arbete i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft95"&gt;propositionen, utgifts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;kommissionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;årsredovisningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;område 20, genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft95"&gt;redovisning av miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td637"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td638"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td639"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td640"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;kvalitetsmålen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td641"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;EU:s Art- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;HaV lämnar underlag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft95"&gt;Regeringen informerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td627"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;Vart 6 år (senast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;habitatdirektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;informerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;riksdagen i budget-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p1182 ft45"&gt;2019).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;regeringen om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft95"&gt;propositionen, utgifts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;rapporterar till EU-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;genomfört arbete i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;område 20, genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;kommissionen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;årsredovisningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft95"&gt;redovisning av miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;kvalitetsmålen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td632"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;Helcom BSAP&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft266"&gt;HaV lämnar underlag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;Regeringen god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft266"&gt;Regeringen informerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td636"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;Ca vart tredje år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Helcom som tar fram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft266"&gt;känner rapporten vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;riksdagen i budget-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p1183 ft45"&gt;(2017).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;rapport med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;ministermöte eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft95"&gt;propositionen, utgifts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;resultatredovisning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;kommissionsmöte.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;område 20, genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft95"&gt;redovisning av miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td637"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td638"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td639"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td640"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;kvalitetsmålen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td641"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p65 ft95"&gt;Ospars miljöstrategi&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;HaV lämnar underlag till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;Regeringen god-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft95"&gt;Regeringen informerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td627"&gt;&lt;P class="p79 ft45"&gt;Ca vart tredje år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Ospar som tar fram&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft95"&gt;känner rapporten vid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;riksdagen i budget-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p1183 ft45"&gt;(2017).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;rapport med resultat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;kommissionsmöte.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft95"&gt;propositionen, utgifts-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;redovisning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;område 20, genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft136"&gt;redovisningen av miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;kvalitetsmålen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td632"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;Agenda 2030&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Ev. underlag från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;Regeringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft266"&gt;Regeringen informerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td636"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;myndigheter genom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft150"&gt;rapporterar till FN:s&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;riksdagen i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;regeringsuppdrag. SCB&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;High Level Panel.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft95"&gt;budgetpropositionen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td636"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td632"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td633"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;följer upp indikatorer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td634"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td635"&gt;&lt;P class="p83 ft45"&gt;utgiftsområde 20.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td636"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td177"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;CBD&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td177"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;redovisar måluppfyllelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td140"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td108"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td627"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td628"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td629"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;till CBD.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td630"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td112"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td631"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;
&lt;DIV id="p411dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383411x1.jpg/" id="p411img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Miljökvalitetsmålen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Naturvårdsverket &lt;/SPAN&gt;är enligt myndighetens instruktion ansvarig för att årligen i en särskild rapport lämna en – för samtliga miljömålsmyn- digheters räkning – samlad beskrivning till regeringen av det närmsta föregående årets resultat i förhållande till miljömålen. Naturvårds- verket ska även vart fjärde år redovisa en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen och generationsmålet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Reger- ingen &lt;/SPAN&gt;rapporterar resultat och analys av arbetet med miljömålen till &lt;SPAN class="ft56"&gt;riksdagen &lt;/SPAN&gt;genom budgetpropositionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;I arbetet med den fördjupade utvärderingen lämnar övriga &lt;SPAN class="ft40"&gt;miljö- målsmyndigheter &lt;/SPAN&gt;underlag till Naturvårdsverket för respektive miljö- kvalitetsmål. Enligt sin instruktion har Naturvårdsverket ett ansvar att vägleda berörda miljömålsmyndigheter i deras arbete med upp- följning och utvärdering av miljömålen.&lt;SPAN class="ft144"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Målet God miljöstatus – EU:s havsmiljödirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Av 39 § havsmiljöförordningen framgår att Havs- och vattenmyn- digheten ansvarar för Sveriges rapportering till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; enligt bestämmelserna i havsmiljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Arbetet med genomförandet av havsmiljöförordningen &lt;SPAN class="ft56"&gt;bedrivs i sexåriga förvaltningsperioder. &lt;/SPAN&gt;Under en sådan förvaltningsperiod ska medlemsländerna var och en för sig definiera och bedöma vad som är god miljöstatus, ta fram miljökvalitetsnormer med indikatorer, ut- arbeta och genomföra övervakningsprogram och åtgärdsprogram för havsmiljön. En sammanfattning av det arbetet med dessa olika steg ska rapporteras till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; som regel senast tre månader efter att man har fattat nationella beslut om respektive insats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Enligt artikel åtta i havsmiljödirektivet ska varje medlemsland i början av varje sexårig förvaltningscykel göra en inledande bedöm- ning av vad som är god miljöstatus. Den senaste inledande bedöm- ningen gjorde Havs- och vattenmyndigheten 2018. Bedömningen var det inledande steget i den andra cykeln med att ta fram en marin strategi för Nordsjön och Östersjön &lt;NOBR&gt;2018–2023.&lt;SPAN class="ft46"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; p. förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 § 1 p. förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndighetens rapport 2018:27, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018–2023,&lt;/NOBR&gt; Bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383412x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft11"&gt;De regionala havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar har i enlighet med havsmiljödirektivets krav på regional samordning, tagit fram regionala bedömningar av miljötillståndet i Östersjön&lt;SPAN class="ft120"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;och Nordostatlanten&lt;SPAN class="ft120"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;(inklusive Öresund, Kattegatt och Skagerrak). Rap- porterna används som underlag till Sveriges inledande bedömning 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;SPAN class="ft47"&gt;informerar &lt;/SPAN&gt;regeringen om sitt genomförda arbete med havsmiljödirektivet i årsredovisningen, men myndigheten lämnar ingen &lt;SPAN class="ft47"&gt;resultatredovisning&lt;/SPAN&gt;. Den information som regeringen lämnar till riksdagen om resultatet av genomförandet av havsmiljödirektivet, är samma som redovisas i den årliga uppfölj- ningen och vart fjärde år i den fördjupade utvärderingen av miljö- kvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Målet God ekologisk och kemisk status – EU:s vattendirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Av 9 kap. 1 § vattenförvaltningsförordningen framgår att Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för rapporteringen till &lt;NOBR&gt;EU-kommissio-&lt;/NOBR&gt; nen enligt bestämmelserna vattendirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Enligt artikel 11 i vattendirektivet, ska ett &lt;SPAN class="ft56"&gt;åtgärdsprogram &lt;/SPAN&gt;tas fram för att uppnå målen, dvs. miljökvalitetsnormerna. Upprättande av åtgärdsprogram förutsätter att en ny klassificering (statusklassning) av vattenförekomsterna genomförs varje förvaltningscykel. Det är i praktiken den reviderade statusklassningen som är uppföljningen av måluppfyllelsen och grunden för resultatredovisningen. Nuvarande förvaltningscykel avslutas 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;SPAN class="ft47"&gt;informerar &lt;/SPAN&gt;regeringen om sitt genom- förda arbete med vattendirektivet i årsredovisningen, men lämnar inte någon &lt;SPAN class="ft47"&gt;resultatredovisning &lt;/SPAN&gt;av arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Den information som regeringen lämnar till riksdagen från om resultatet av genomförandet av vattendirektivet, är resultatredovis- ningen och analysen i budgetpropositionen av miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft47"&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Helcom 2018, State of the Baltic Sea Report – Second HELCOM holistic assessment 2011– 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ospar 2017, Intermediate Assesment 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383413x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Målet Gynnsam bevarandestatus – EU:s art- och habitatdirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Enligt sin instruktion har Naturvårdsverket ansvar för den samlade rapporteringen till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; enligt bestämmelserna i art- och habitatdirektivet.&lt;SPAN class="ft144"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten har dock enligt sin instruktion ett ansvar för naturtyper och arter i sjöar, vattendrag och hav,&lt;SPAN class="ft144"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;vilket tolkas av de båda myndigheterna som att Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för underlaget till rapporteringen i dessa delar. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har i sin tur gemensamt gett ett uppdrag till Artdatabanken att ta fram underlaget till rapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Alla EU:s medlemsstater ska enligt artikel 17 rapportera statusen för alla i direktivet listade arter och naturtyper vart sjätte år. Rappor- teringen genomförs för respektive biogeografiskt område, vilket för svenska havsområden innebär marin atlantisk och marin baltisk region. Enligt direktivet ska rapporteringen även svara på vilka be- varandeåtgärder som vidtagits och hur de utpekade Natura 2000- områdena bidrar till en gynnsam bevarandestatus. Uppföljningen av bevarandestatusen inom Natura &lt;NOBR&gt;2000-områdena&lt;/NOBR&gt; ansvarar länsstyrel- serna för och länsstyrelserna rapporterar underlaget till Naturvårds- verket och Havs- och vattenmyndigheten. Den senaste rappor- teringen till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; gjordes i april 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Helcoms aktionsplan för Östersjön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;När parterna antog aktionsplanen för Östersjön beslutades även formerna för hur planen ska följas upp. Den beslutade uppföljningen består i princip av två delar. Den ena delen är ländernas rapportering till Helcom av de genomförda åtgärderna enligt ländernas nationella genomförandeplaner. Ländernas uppföljningar sammanställs inför ministermötena vart tredje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Den andra delen är en utvärdering av tillståndet i havet med ut- gångspunkt i de i planen beslutade kriterierna och indikatorerna. Beslutet om uppföljningen har fattats av medlemsstaterna och EU vid Helcoms kommissionsmöten. Syftet med uppföljningen är att följa upp målen i aktionsplanen, men uppföljningen är dessutom ut- formad för att resultatet även ska kunna användas i uppföljningen av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;2 § p. 4 förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5 § p. 7 förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383414x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;EU:s havsmiljödirektiv. Det senare syftet har i praktiken blivit över- vägande. Helcoms första utvärdering av statusen för Östersjöns miljö (HOLAS I) presenterades 2010.&lt;SPAN class="ft120"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Den andra och senaste utvärder- ingen (HOLAS II) publicerades 2018.&lt;SPAN class="ft120"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Arbetet med HOLAS genomförs i en projektgrupp som består av Helcoms parter för att så långt möjligt säkerställa harmonisering mellan den nationella och regionala nivåns användning av indikatorer och tröskelvärden. Dataunderlaget kommer huvudsakligen från på- gående &lt;NOBR&gt;Helcom-program&lt;/NOBR&gt; och projekt för insamling och analys av data, men även i vissa fall från parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Ospars strategi för Nordostatlanten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Utvärdering och rapportering regleras i Ospar konventionen. Även för Ospar som i Helcom består den beslutade uppföljningen i princip av två delar. Den ena delen är ländernas rapportering till Ospar av genomförandet av beslutade rekommendationer.&lt;SPAN class="ft46"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Det framgår i be- slutet om varje enskild rekommendation hur rapporteringen ska genomföras till Ospar. Som regel ska länderna rapportera i vilken omfattning rekommendationen har genomförts rättsligt, administrativt eller på annat sätt i medlemsstaten. För vissa rekommendationer t.ex. om genomförande av Ospars nätverk av marina skyddade om- råden, ska rapportering göras varje år. För andra rekommendationer är det längre intervall. På basis av ländernas rapportering ska Ospar sam- manställa och utvärdera det samlade genomförandet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;Vid utgången av 2016 hade Osparkommisionen beslutat om cirka 120 rekommenda- tioner varav ungefär 80 är relevanta för Sverige.&lt;SPAN class="ft46"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Den andra delen av utvärderingen är tillståndet i havet med ut- gångspunkt i beslutade indikatorer. Beslutet om uppföljningen har fattats av medlemsstaterna och EU vid Ospars kommissionsmöten. Syftet med uppföljningen är att följa upp målen i strategin från 2010, men uppföljningen är dessutom utformad för att resultatet även ska kunna användas i uppföljningen av EU:s havsmiljödirektiv, dock inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Helcom 2010, Ecosystem Health of the Baltic Sea – Helcom Initial Holistic Assessment (HOLAS), Baltic Sea Environment Proceedings No 122.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Helcom 2018, State of the Baltic Sea – Second Helcom holistic assessment &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011–2016&lt;/NOBR&gt; (HOLAS II), Baltic Sea Environment Proceedings No 155.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Osparkonventionen, Artikel 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Osparkonventionen, Artikel 23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2016, Evaluation of the implementation of Ospar measures in Sweden, Rapport 2016:23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383415x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;lika anpassad som uppföljningen inom Helcom. Detta beror på att fler Ospar länder inte är EU medlemmar samt att Ospars marina område är mycket mer diversifierad än Östersjön vilket medför att det är svårare att ta fram likartade kriterier t.ex. i Kattegatt, Arktis eller runt Azorerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Ospar senaste utvärdering, Intermediate Assesement 2017, har dock i praktiken blivit Ospars första utvärdering av statusen för bl.a. Nordsjön i linje med EU:s havsmiljödirektiv. Arbetet har genom- förts i en särskild projektgrupp i Ospar med stöd av de tematiska arbets- grupperna. Dataunderlaget kommer huvudsakligen från pågående &lt;NOBR&gt;Ospar-program&lt;/NOBR&gt; och projekt för insamling och analys av data, men även i vissa fall från parterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Hållbarhetsmålen Agenda 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Inom Agenda 2030 ska en systematisk uppföljning och översyn genomföras på nationell, regional och global nivå. Ländernas genom- förande av agendan ska rapporteras till FN på två olika sätt. Det ena är en statistisk uppföljning genom globala indikatorer beslutade av FN. Den andra formen av rapportering är en frivillig nationell gransk- ning som länder gör vid FN:s politiska högnivåforum för hållbar ut- veckling (HLPF).&lt;SPAN class="ft120"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Inför högnivåforumet 2017 presenterades den första rapporten från den svenska regeringen om genomförandet av Agenda 2030. Regeringen anser att det är lämpligt att göra en nationell rapporter- ing vid högnivåforumet en gång per mandatperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Aichimålen – Konventionen om biologisk mångfald (CBD)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;Enligt CBD:s beslut från partsmötet 2002 ska alla parter rapportera underlag till CBD för en global utvärdering av arbetet med biologisk mångfald som bedrivits inom konventionen (Global Biodiversity Outlook).&lt;SPAN class="ft42"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;I beslutet till den strategiska planen 2010 angavs att den fjärde utgåvan av Global Biodiversity Outlook skulle publiceras 2015&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Regeringskansliet 2016, Svensk översättning av FN:s Transforming our world: The 2030 agenda for sustainable development, Medel för genomförande, s. 47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;CBD COP decision VI725, National Report.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383416x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p964 ft12"&gt;som en halvtidsavstämning för genomförandet av Aichimålen.&lt;SPAN class="ft60"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;Den femte utvärderingen publicerades 2020.&lt;SPAN class="ft60"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;Sverige har lämnat underlag till den fjärde utvärderingen 2014 och till utvärderingen i maj 2019.&lt;SPAN class="ft60"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;Beslut om innehåll och format för underlaget till utvärderingen har tagits av CBD:s parter gemensamt.&lt;SPAN class="ft46"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;De nationella underlagen utgår från respektive lands nationella mål för att genomföra den strategiska planen och Aichimålen. &lt;/SPAN&gt;Det finns därför inga gemensamt beslutade indikatorer för de nationella underlagen. Eftersom Sverige har rap- porterat till CBD att propositionen om biologisk mångfald från 2014 är den nationella handlingsplanen för genomförande av den strategiska planen, är det i förhållande till den som Sverige har läm- nat sitt underlag. Det innebär att det är den nationella uppföljningen av miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ett rikt växt och djurliv &lt;/SPAN&gt;samt etappmålen för biologisk mångfald som är underlaget i Sveriges rapportering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Maritima strategin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har haft i uppdrag av regeringen att ta fram indikatorer och föreslå ett system för uppföljning. Myndigheten lämnade ett förslag till komplettering av indikatorer och system för uppföljning i augusti 2020.&lt;SPAN class="ft46"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten föreslår en fortsatt årlig uppföljning av den maritima strategin. De anser att det system myndigheten föreslår ger goda möjligheter att systema- tiskt och resurseffektivt årligt kunna följa utvecklingen för den marina miljön och de maritima verksamheterna. Havs- och vattenmyndig- heten föreslår att de årliga uppföljningarna bör kompletteras med fördjupade uppföljningar vart tredje eller fjärde år. Havs- och vatten- myndighetens förslag är under beredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;CBD 2015, Global Biodiversity Outlook, Fourth edition.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;CBD 2020, Global Biodiversity Outlook 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Sveriges sjätte nationalrapport till CBD, CBDs Clearinghouse Mechnism: https://chm.cbd.int/database/record?documentID=243293.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;CBD COP Decision XIII/27, National Reporting.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2020, Redovisning av uppdrag att vidareutveckla den maritima strategins indikatorer och redovisa en uppföljning av den maritima strategin (I2019/02252/TM, I2019/00648/TM).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Enligt Miljömålsberedningens tilläggsdirektiv ska beredningen redo- göra för hur existerande styrmedel och åtgärder styr mot havsanknutna miljökvalitetsmål och Agenda 2030:s mål 14 och om styrmedlen kan bli mer effektiva. Som en del av denna redogörelse har Miljömåls- beredningen kartlagt mål för miljötillståndet i havet och hur resul- taten mäts och redovisas. Resultatet av kartläggningen ger en syn- nerligen komplex bild av nationella och internationella mål som avser det önskade framtida tillståndet eller, det bevarade tillståndet, i havet. För att precisera målen, mäta resultaten i förhållande till målen och redovisa resultaten finns ett stort antal, mer eller mindre över- lappande, resultatmått. Utvärdering och rapportering samt redovisning görs i olika processer som sällan är väl samordnade. Miljökvalitets- målet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;ska användas för en samlad uppföljning och utvärdering av havets miljötillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Enligt regeringen är miljömålssystemet utgångspunkten för miljö- politiken. Miljöpolitiken utgår ifrån Generationsmålet för miljöarbetet och de nationella miljökvalitetsmål som har beslutats av riksdagen. Miljömålen är styrande för allt miljöarbete som Sverige bedriver natio- nellt, inom EU och internationellt. Miljömålen konkretiserar även den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling och är också en viktig utgångspunkt för det nationella genomförandet av FN:s glo- bala mål, Agenda 2030. Den politiska inriktningen är att arbetet med miljömålen ska fortsätta och nya etappmål ska tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Alltsedan de direkt havsanknutna miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;beslutades 1999 har det tillkommit flera mål för havets tillstånd i &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och förordningar och inom ramen för det havsregionala samarbetet i Helcom och Ospar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Det är i dag ett stort antal mål som är tänkta att vara styrande för de offentliga aktörernas genomförande av havsmiljöpolitiken. Miljö- målsberedningen har i kontakter med många aktörer inom den offent- liga förvaltningen uppmärksammats på att det inte är tydligt vilket eller vilka miljötillstånd som – enligt målen, vart och ett för sig eller tillsammans – ska nås i kust- och havsvatten och inget av de beslutade målen uppfattas vara överordnat något annat mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft12"&gt;Det har framförts att den omfattande ”målfloran” och otydlig- heten från beslutsfattarnas sida om vilket mål för havets miljötill-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;stånd som ska nås är problematisk. Förvaltningscykler är en bidrag- ande orsak till vad som uppfattas som ”otydlig” styrning. Det gör att det finns utrymme att välja att arbeta mot de mål som bäst motsvarar intresse och ambitionsnivå. En aktör som Miljömålsberedningen talat med uttryckte detta som möjligheten till ”pick and choose” bland målen för havets tillstånd. Några aktörer, särskilt från kommunerna, har även pekat på att det kan vara en krävande administrativ eller politisk process att diskutera och ”välja” vilka mål som ska vara styr- ande för verksamheten och även utreda hur de olika målen hänger ihop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;En mera fördjupad analys av målen visar på att de olika målen har olika formell bindningsgrad för offentliga aktörer. Miljökvalitets- målen är de enda av de havsanknutna målen som är riksdagsbundna och där regeringen är skyldig att redovisa resultaten till riksdagen. Regeringen har i sin tur i respektive förordning med instruktion givit 26 nationella myndigheter och länsstyrelserna i uppdrag att verka för att Generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås. Länsstyrelserna ska stödja kommunerna med underlag i deras arbete med genera- tionsmålet och miljökvalitetsmålen men miljökvalitetsmålen är inte formellt bindande för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;Målen i &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; som t.ex. målet om &lt;SPAN class="ft56"&gt;god ekologisk och kemisk status &lt;/SPAN&gt;enligt vattenförvaltningsförordningen och &lt;SPAN class="ft56"&gt;god miljöstatus &lt;/SPAN&gt;enligt havsmiljöförordningen, är formellt bindande för Sverige och genom- förs bl.a. genom preciseringar till miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och som miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken. Statliga myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormerna följs. Däremot är inte miljökvalitets- målet formellt bindande för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;Målen för Östersjön och Västerhavet enligt de regionala havs- miljökonventionerna Helcom och Ospar, är inte formellt bindande för vare sig statliga myndigheter eller kommuner. De är ett resultat av politiska överenskommelser. Men, Sveriges åtgärder för att nå målen blir internationellt tillgängliga och granskas ingående av t.ex. naturvårdsorganisationer. Sveriges genomförande har också betyd- else för andra staters incitament att ta sin del av åtgärdsarbetet. Dessa mål blir därför i praktiken viktiga för regeringen och nationella myn- digheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Den maritima strategin är exempel på en politisk överenskom- melse inom regeringen och kan tolkas som en viljeyttring för hur havspolitiken bör styras, dock helt utan formell verkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Agenda 2030 och hållbarhetsmålen har lyfts fram särskilt av kom- muner och privata företag som de mål som står i fokus och som de bedömer sin verksamhet utifrån. Flera kommuner som Miljömålsbered- ningen varit i kontakt med har berättat att de utgår från Agenda 2030 när kommunfullmäktige tar fram kommunala mål för miljö- och hållbarhetsarbetet. Miljömålsberedningens slutsats är att Miljökvali- tetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;inte är det mål som främst styr aktörernas, dvs. nationella myndigheter, länsstyrel- ser, kommuner, eller privata utförares, arbete för en bättre havs- miljö. Miljömålsberedningen uppfattar att det finns en samsyn bland kommuner, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten om att det är de mål som följer av vattendirektivet, havsmiljödirektivet och art- och habitatdirektivet, som i praktiken är styrande. Därut- över tillkommer mål i internationella överenskommelser, andra EU- förordningar och direktiv, nationella lagar och andra författningar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;Detta skapar ett komplext och delvis överlappande system av mål – varav alla inte är formellt bindande för alla aktörer – samtidigt som det blir otydligt vilket mål för havets tillstånd som faktiskt ska nås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft39"&gt;Det är alltså inte miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;som i första hand är styrande för havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 328px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:413px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383420x1.jpg/" style="width:413px;height:413px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Tydligare preciseringar av mål för havets miljötillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Miljömålsberedningen bedömer:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;det i styrningen av offentliga aktörer tydligt behöver fram- gå vilka mål som ska nås för havets miljötillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 29px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen beslutar att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;ska ha följande preciseringar:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Målet God miljöstatus: Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöför- ordningen (2010:1341).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Målet God ekologisk och kemisk status: Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om för- valtning av kvaliteten på vattenmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 48px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Målet Gynnsam bevarandestatus: Livsmiljöer och arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus i enlighet med områdesskyddsförordningen (1998:1252), artskyddsförordningen (2007:845) samt arter och livs- miljöer förtecknade inom Helcom och Ospar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Miljömålsberedningen anser att det hos de statliga myndigheterna inte ska råda någon tvekan om att det är det är det av riksdagen be- slutade miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;som är målet för det önskade tillståndet för havet och ska styra havsmiljöarbetet. En enighet om vilket som är målet för havets miljötillstånd är även nödvändig för en ekosystembaserad havsför- valtning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;För att underlätta styrningen och förtydliga miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;föreslår Miljömålsbered- ningen ändringar i preciseringarna. Förslaget innebär att antalet pre- ciseringar minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft39"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att förslaget medför en ökad tyd- lighet för alla offentliga aktörer och allmänheten om vilket tillstånd regeringen och riskdagen har beslutat ska nås. Förslaget bedöms&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;även – tillsammans med förslagen i det följande – ge bättre förutsätt- ningar att bedöma måluppfyllelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft11"&gt;Miljömålsberedningen menar att preciseringarna enligt förslaget bättre motsvarar det önskade framtida tillståndet i havsmiljön samt förtydligar att miljökvalitetsmålet motsvarar miljömålen i de tre EU- direktiven; havsmiljödirektivet, vattendirektivet samt art- och habi- tatdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förtydliganden av preciseringar underlättar styrning, uppföljning och utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att en renodling av preciseringarna till miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;så att preciseringarna motsvarar havsmiljöförordningen, vattenförvalt- ningsförordningen och art- och habitatdirektivet, inte endast kom- mer att ge en tydligare styrning utan även effektivisera uppföljningen och utvärderingen av målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;Ovan redovisas en övergripande analys av överlapp och harmoni- sering både inom miljömålssystemet och mellan miljökvalitetsmålen och andra mål för havets tillstånd, främst enligt &lt;NOBR&gt;EU-direktiv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att förslaget med ändrade preci- seringar även kommer att medföra minskad administration genom att en särskild uppföljning inte behövs för miljökvalitetsmålet efter- som den ska utgå från annan befintlig, och i regel tvingande uppfölj- ning, utvärdering och rapportering enligt &lt;NOBR&gt;EU-direktiven.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft16"&gt;Förslag till nya preciseringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft59"&gt;Precisering 1: Målet God miljöstatus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft12"&gt;Preciseringen &lt;SPAN class="ft59"&gt;God miljöstatus &lt;/SPAN&gt;är oförändrad jämfört med befintlig precisering.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförord- ningen (2010:1341).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft9"&gt;Preciseringen innebär att en god miljöstatus ska uppnås eller upp- rätthållas i svenska hav i enlighet med havsmiljöförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383422x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p817 ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att havsmiljödirektivets elva kvali- tativa preciseringar som ska känneteckna god miljöstatus&lt;SPAN class="ft120"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;och de mer detaljerade miljökvalitetsnormerna&lt;SPAN class="ft120"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;omfattar merparten av de faktorer som behöver ingå i ett mål för havets tillstånd. Preciseringen följs upp och rapporteras vart sjätte år i enlighet med EU:s havsmiljö- direktiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Precisering 2: Målet God ekologisk och kemisk status&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Preciseringen &lt;/SPAN&gt;God ekologisk och kemisk status &lt;SPAN class="ft11"&gt;är oförändrad jämfört med befintlig precisering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft17"&gt;Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvali- teten på vattenmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft9"&gt;Preciseringen innebär att god ekologisk och kemisk status ska nås i kustvattenområden i enlighet med vattenförvaltningsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att statusklassificeringen och miljö- kvalitetsnormerna enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, är väl ägnade att bedöma tillstånd och kvarvarande gap till måluppfyllelse. Vattenförvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen kompletterar varandra i kustvattenområ- det. Precisering ett och två ger tillsammans en bra bild av kustvatten- områdets tillstånd under förutsättning att miljökvalitetsnormer ut- arbetas i tillräcklig omfattning för alla kvalitetsfaktorer &lt;NOBR&gt;(biologiska-,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;fysikaliska/kemiska-,&lt;/NOBR&gt; hydromorfologiska- och kemiska kvalitets- faktorer). Se vidare i kapitlet om Miljökvalitetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;Preciseringen följs upp och rapporteras vart sjätte år i enlighet med EU:s vattendirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft59"&gt;Precisering 3: Målet Gynnsam bevarandestatus&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Preciseringen &lt;SPAN class="ft47"&gt;Gynnsam bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;är justerad jämfört med be- fintlig precisering. Ny formulering föreslås vara:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Livsmiljöer och arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarande- status i enlighet med områdesskyddsförordningen (1998:1252), art-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;18 § havsmiljöförordningen (2010:1341).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;19 § havsmiljöförordningen (2010:1341).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383423x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p703 ft17"&gt;skyddsförordningen (2007:845) samt arter och livsmiljöer förtecknade inom Helcom och Ospar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Preciseringen innebär att gynnsam bevarandestatus ska nås för alla livsmiljöer och arter i kust och hav som är förtäckande inom EU:s art- och habitatdirektiv samt EU:s fågeldirektiv. Dessa direktiv har implementerats i svensk rätt genom områdesskyddsförordningen samt artskyddsförordningen. För arter och livsmiljöer som är listade i direktiven finns referensvärden som anger nivå för när målet anses uppfyllt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Art- och habitatdirektivet inkluderar inte marina arter och livs- miljöer i en sådan omfattning som behövs för att ensamt ge en till- räckligt bra bild av statusen för arter och livsmiljöer i kust och hav, t.ex. omfattas få livsmiljöer med mjukbotten. Det är även flera livs- miljöer i Västerhavet med hög biologisk mångfald som inte omfattas. Miljömålsberedningen bedömer därför att preciseringen även bör inkludera livsmiljöer och arter förtecknade på Ospars lista över hotade och minskade arter&lt;SPAN class="ft144"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;samt Helcoms rödlista&lt;SPAN class="ft144"&gt;103&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Miljömålsberedningen anser att denna preciseringen blir ett kom- plement till precisering ett och två. God miljöstatus enligt första precisering anger att biologisk mångfald bevaras genom havsmiljö- direktivets deskriptorer. Vattenförvaltningens bedömning av ekolo- gisk status enligt precisering två utgår också från statusbedömningar av arter och livsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft11"&gt;Preciseringen följs upp genom Naturvårdsverkets rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med EU:s art- och habitatdirektiv samt Havs- och vattenmyndighetens rapportering till Ospar och Helcom när det gäller statusen för listade livsmiljöer och arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Preciseringen inkluderade tidigare att naturtyper och arter har tillräcklig &lt;SPAN class="ft40"&gt;genetisk variation&lt;/SPAN&gt;. Miljömålsberedningen anser att tillräck- lig genetisk variationen är en förutsättning för att arter och livsmiljöer ska ha gynnsam status på lång sikt. Genetisk variation behöver där- för inte följas upp separat, men behöver ingå som en faktor i den framtida uppföljningen av gynnsam bevarandestatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Den tidigare preciseringen inkluderade även att &lt;SPAN class="ft56"&gt;naturligt före- kommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd&lt;/SPAN&gt;. Miljömålsberedningen bedömer att för kommersiella arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Ospar Agreement &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008-06,&lt;/NOBR&gt; List of threatened and/or declining species &amp; habitats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Helcom 2013, Red List of Baltic Sea species in danger of becoming extinct, Baltic Sea Environment Proceedings No 140.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383424x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft11"&gt;täcks denna del in havsmiljödirektivets deskriptor tre om popula- tioner av kommersiella arter. För icke kommersiella fiskarter anser Miljömålsberedningen att dessa täcks in av skrivningen om gynnsam bevarandestatus samt deskriptor en om biologisk mångfald och deskrip- tor fyra om näringsvävar, i havsmiljödirektivet. Det är därför inte nödvändigt med en särskild precisering för genetisk variation eller fiskarter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Preciseringar som föreslås utgå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft59"&gt;Ekosystemtjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft12"&gt;Preciseringen innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Enligt regeringen medför preciseringen att negativ påverkan av verk- samheter i &lt;NOBR&gt;havs-,&lt;/NOBR&gt; kust- och skärgårdsområden är minimerad.&lt;SPAN class="ft46"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;Ut- taget av fisk och hur fisket bedrivs ska vara anpassat till havens eko- logiska bärkraft och förmåga till återhämtning. Uttagets storlek ska vara i enlighet med den internationella vetenskapliga rådgivningen. Bevarandet av dessa ekosystemtjänster förutsätter att kustanknutna näringar bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft9"&gt;Miljömålsberedningen anser att syftet med denna preciseringen väl faller under preciseringen om God miljöstatus. De indikatorer som Havs- och vattenmyndigheten använder för att följa upp preci- seringen (Hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd samt Marint skräp på stränder) används även som indikator för God miljöstatus.&lt;SPAN class="ft144"&gt;105 &lt;/SPAN&gt;Den bedömning av utvecklingen av marina ekosystemtjänster som har genomförts, har även gjorts i samband med den inledande be- dömningen av havsmiljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ds 2012:23 Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsätt- ning etappmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitets- målet Hav i balans samt levande kust och skärgård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft59"&gt;Grunda kustnära miljöer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;Preciseringen innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridnings- vägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att de tre föreslagna preciseringarna tillsammans ger en mycket bra bild av statusen i grunda kustområ- den. Inom vattenförvaltningen utvecklas kriterier för statusbedöm- ning av hydromorfologiska faktorer som bör på sikt bör kunna ge en bra bedömning av spridningsvägar och grön infrastruktur. De grunda kustområdenas biologiska mångfald ingår på olika sätt i bedömningen av God miljöstatus enligt precisering 1, god ekologisk status enligt precisering 2 och Gynnsam bevarandestatus enligt precisering 3. Miljö- målsberedningen anser därför att den befintliga preciseringen för grunda kustnära miljöer kan utgå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Hotade arter och återställda livsmiljöer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;Preciseringen innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft17"&gt;hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft10"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att preciseringen väl faller under för- slag till precisering tre om Gynnsam bevarandestatus. Flertalet kända hotade arter i marin miljö finns förtecknade inom art- och habitat- direktivet, fågeldirektivet eller är listade inom Ospar och Helcom.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;praktiken har Havs- och vattenmyndigheten följt upp denna preci- sering med samma underlag som preciseringen om gynnsam bevar- andestatus. Miljömålsberedningen är medveten om att kunskapen om hotade arter i marin miljö är låg och att antalet hotade arter är betydligt högre än de som i dag är listade. Miljömålsberedningen anser dock att det är viktigare att öka kunskapen om hotade arter än att lägga resurser på att följa upp en precisering som med dagens kun- skap inte ger något mervärde jämfört med den föreslagna preciser- ingen om Gynnsam bevarandestatus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 79px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383426x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft59"&gt;Främmande arter och genotyper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft12"&gt;Preciseringen innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft17"&gt;främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden och kulturarvet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft11"&gt;Miljömålsberedningen anser att denna preciseringen helt faller under preciseringen om God miljöstatus och havsmiljödirektivets deskrip- tor två om främmande arter. Den indikator (Introduktion av nya främmande arter) som Havs- och vattenmyndigheten använder för att följa upp preciseringen är densamma som används i uppföljningen av havsmiljödirektivet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Genetiskt modifierade organismer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft12"&gt;Preciseringen innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft17"&gt;genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mång- falden är inte introducerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;För att hantera genetiskt modifierade organismer (GMO) krävs en anmälan och/eller tillstånd från den ansvariga tillsynsmyndigheten. Inga sådana anmälningar har kommit in för marina arter sedan pre- ciseringen togs fram och ingen uppföljning av preciseringen har därför genomförts av Havs- och vattenmyndigheten. Miljömålsbe- redningen bedömer därför att hantering av genetiskt modifierade organismer inte är lämplig att följa upp inom en precisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Bevarande av natur- och kulturmiljövärden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft12"&gt;Preciseringen innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;havs-,&lt;/NOBR&gt; kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är be- varade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft10"&gt;Uppföljningen av områdesskyddet har i första hand genomförts inom uppföljningen av etappmålet om skydd av land, sötvatten och marina områden. Miljömålsberedningen föreslår att regeringen beslutar om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitets- målet Hav i balans samt levande kust och skärgård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383427x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;ett nytt etappmål för marint områdesskydd fram till 2030 (se kapitlet om Marint områdesskydd). Miljömålsberedningen anser att det föreslagna etappmålet har större effekt på arbetet med marint områdes- skydd än en fortsatt precisering på området och att uppföljning och utvärdering av ett nytt etappmål behöver prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Det nya etappmålet omfattar inte kulturvärden. En strykning av den befintliga preciseringen medför därför att uppföljningen av skydd av kulturvärden inte kommer falla inom ramen för miljömåls- uppföljningen. Miljömålsberedningen kan konstatera efter genom- gången av senare årens årliga uppföljningar och fördjupade utvär- deringar att uppföljning av kulturvärden har fått lite utrymme och genomslag. Detta beror enligt Havs- och vattenmyndigheten bl.a. på att det finns få uppföljningsmått för kulturmiljövärden att utgå ifrån samt att takten i bildande av kulturreservat är låg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer därför att uppföljningen av skydd av kulturmiljövärden sannolikt får ett bättre genomslag om den separeras från miljömålsuppföljningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Kulturlämningar under vatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;Preciseringen innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft39"&gt;På motsvarande sätt som för preciseringen om kulturvärden ovan, så kan Miljömålsberedningen konstatera att även denna precisering har fått lite utrymme och genomslag i Miljömålsuppföljningen. Enligt Havs- och vattenmyndigheten finns ännu inga målnivåer eller upp- följningsmått för denna precisering.&lt;SPAN class="ft42"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;Miljömålsberedningen ser att det finns ett syfte att ha kvar kulturlämningar under vatten som en del i miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;, både eftersom kulturlämningar kan bidra till biologisk mångfald samt att marina aktiviteter som t.ex. trålning eller muddring kan påverka kulturvärdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft41"&gt;Miljömålsberedningen bedömer dock att preciseringen inte upp- fyller något betydande syfte innan det finns bra uppföljningsmått.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Manual för uppföljning och bedömning av miljökvali- tetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383428x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft59"&gt;Friluftsliv och buller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft12"&gt;Preciseringen innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft17"&gt;&lt;NOBR&gt;havs-,&lt;/NOBR&gt; kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Preciseringen innebär bl.a. att kust- och skärgårdslandskapet ska vara tillgängligt för rekreation och ett rikt och varierat friluftsliv.&lt;SPAN class="ft120"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Hänsyn tas till friluftsintressen vid exploatering så att barriärer och fragmentering undviks. Skyddade områden kan också vara, beroende på syftet med skyddet, en tillgång för friluftslivet. Buller och andra störningar från båtar och människor i särskilda hänsynsområden är försumbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Miljömålsberedningen anser att måluppfyllelse av miljökvalitets- målet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;är en förutsättning för rekreation och friluftsliv och även utveckling av en hållbar turism. De tre preciseringar Miljömålsberedningen föreslår lägger grunden för detta. Miljömålsberedningen kan även konstatera att två av de tre indikatorer Havs- och vattenmyndigheten använder för att följa upp preciseringen följer upp miljötillståndet och samtliga används för andra preciseringar. Utöver detta används uppgifter om fritidsfiske och svenskars friluftslivsvanor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Miljömålsberedningen noterar även att i Havs- och vattenmyn- dighetens förslag till uppföljningen av regeringens maritima strategi föreslås ett stort antal indikatorer som direkt eller indirekt följer upp och redovisar förutsättningarna för och utveckling av rekreation och kustnära turism, både under perspektivet Hav i balans samt Attrak- tiva kustområden.&lt;SPAN class="ft120"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Miljömålsberedningen föreslår därför att uppföljning av kustnära rekreation och friluftsliv genomförs inom ramen för uppföljningen av den maritima strategin och att Havs- och vattenmyndigheten hänvisar till denna i redovisningen av miljökvalitetsmålets totala ut- veckling. Den maritima strategin syftar till att ta ett helhetsperspek- tiv för att främja de maritima näringarna och ett av tre perspektiv är &lt;SPAN class="ft40"&gt;Attraktiva kustområden&lt;/SPAN&gt;, där friluftsliv och turism är i fokus. Upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ds 2012:23, Svenska miljömål – preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsätt- ning etappmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndigheten, 2020, Redovisning av uppdrag att vidareutveckla den maritima strategins indikatorer och redovisa en uppföljning av den maritima strategin (I2019/02252/TM, I2019/00648/TM).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:181px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:549px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383429x1.jpg/" style="width:415px;height:549px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;följningen av den maritima strategin kan därför ge en bättre helhets- bild av friluftslivets utveckling och förutsättningar i kust- och havs- områden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 204px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;11.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;Problemets allvar försvinner i uppföljningen och utvärderingen av miljömålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten redovisar den årliga uppfölj- ningen av miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hav i balans och levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;i årsredovisningen (kräver ändring i instruktionen).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten vart fjärde år till regeringen ska redovisa en utvärdering av de uppnådda resultaten i för- hållande till målkvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft81"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;. (kräver ändring i instruktionen).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;indikatorer och andra uppföljningsmått för miljökvalitets- målet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;där det är relevant, ska harmoniseras med de uppföljningsmått som an- vänds i &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; för att bedöma status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;anpassas så att den för alla preciseringar som hanterar havets miljötillstånd använder statusbedömning och rapportering enligt havsmiljöförord- ningen, vattenförvaltningsförordningen och art- och habitat- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Miljömålsberedningen instämmer i den förra miljömålssamordnaren för näringslivets slutsats att arbetet med de nationella miljömålen har ett starkt fokus på uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft17"&gt;Min bedömning är att arbetet med Sveriges miljömål har ett starkt fokus på uppföljning och främst på myndigheternas eget arbete medan mål- och resultatstyrningen av miljöarbetet gentemot samhällets övriga aktö- rer mer eller mindre uteblivit.&lt;SPAN class="ft136"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Promemoria &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2017-06-19,&lt;/NOBR&gt; Redovisning av uppdraget: En nationell miljömålssamordnare för näringslivet, s. 24.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p917 ft10"&gt;Det är omfattande administrativa resurser som tas i anspråk för upp- följning, utvärdering, resultatredovisning och rapportering av den bedömda måluppfyllelsen i förhållande till mål för havets tillstånd enligt olika styrdokument. Enligt bestämmelserna i de olika styr- dokumenten genomförs uppföljningen, utvärderingen, resultatredo- visningen och rapporteringen på olika sätt och lämnas till olika mot- tagare i skilda processer och strukturer som inte är samordnade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;Det betyder att riksdagen, regeringen, &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen,&lt;/NOBR&gt; m.fl. myndigheter, får olika resultatredovisningar till olika mål som avser havets naturmiljö. Eftersom uppföljningen och utvärderingen av mål- uppfyllelsen till respektive mål skiljer sig åt är det dessutom svårt att jämföra resultaten i förhållande till de olika målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;Det finns även ett antal problem i uppföljningen, utvärderingen och resultatredovisningen av de havsanknutna miljökvalitetsmålen och i synnerhet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;. Det råder brister i transparensen, indikatorerna ger inte en rättvisande bild av måluppfyllelsen och uppföljningen och rapporteringen överlappar till stor del med den som utförs enligt &lt;NOBR&gt;EU-direktiven.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft11"&gt;Detta medför att det inte finns en gemensam bild eller förståelse av vare sig havets befintliga miljöstatus eller vilket tillstånd som enligt de olika målen ska nås. Det medför i förlängningen att det inte finns en gemensam bild eller förståelse av behovet eller behoven av ytter- ligare insatser och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft11"&gt;Uppföljningen och utvärderingen av miljökvalitetsmålen ligger till grund för regeringens resultatredovisning till riksdagen och används som underlag för regeringens styrning, inklusive finansiering, på miljö- området. Det är därför av stor vikt att uppföljningen och utvärder- ingen av miljökvalitetsmålen ger statsmakterna en transparant och rättvisande bild av måluppfyllelsen inför beslut om styrmedel och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;Miljömålsberedningen bedömer, efter en omfattande analys, att på havsmiljöområdet uppfyller inte uppföljningen och utvärderingen av miljökvalitetsmålen i den nuvarande ordningen kraven på tillräck- ligt transparant, relevant och rättvisande beslutsunderlag. Den nuvar- ande uppföljningen och utvärderingen medger heller inte samordning med annan rapportering, främst till EU inom arbetet med havsmiljö- direktivet och vattendirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;Miljömålsberedningen befarar samtidigt att problemens allvar i frågor om havets miljötillstånd försvagas (tonas ner) i de starkt styrda,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;430&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft11"&gt;formaliserade och detaljerade processerna för uppföljning och utvär- dering av generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Beredningen föreslår därför att den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;med de preciseringar som beredningen föreslår inte längre ska lämnas till Naturvårdsverket. Den ska, i stället för att ingå i den samlade uppföljningen av miljö- målen, lämnas i Havs- och vattenmyndighetens årsredovisning direkt till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Miljömålsberedningen föreslår på samma grunder även att den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;med de preciseringar som beredningen föreslår inte längre ska lämnas till Naturvårdsverket och ingå i den samlade utvärderingen av miljömålen, utan lämnas till regeringen av Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Miljömålsberedningen föreslår i kapitlet Ingen gödning till havet att Jordbruksverket ska bli miljömålsmyndighet för miljökvalitets- målet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;. Jordbruksverket ska även rapportera miljö- kvalitetsmålet i sin årsredovisning. Den fördjupade utvärderingen av &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;ska rapporteras direkt till regeringen, men även till Havs- och vattenmyndigheten då utvärderingen av miljökvalitets- målet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;även behöver om- fatta övergödning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Nedan följer ett antal observationer Miljömålsberedningen har gjort under arbetet med kartläggningen som redovisats ovan, av de mål för tillståndet i havsmiljön som används i den formella styrningen av havsmiljöarbetet och havsmiljöpolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Miljömålsindikatorernas begränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;/SPAN&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;SPAN class="ft10"&gt;har i dag elva preciseringar. Naturvårdverkets begränsning av antal indi- katorer till fem per miljökvalitetsmål, har medfört att minst fyra av preciseringarna inte har någon relevant miljömålsindikator som visar utvecklingen av preciseringen mot målet. Å andra sidan har vissa pre- ciseringar flera indikatorer som t.ex. preciseringen &lt;/SPAN&gt;God miljöstatus &lt;SPAN class="ft10"&gt;som träffas av fyra indikatorer. Detta beror på att preciseringens omfattning motsvarar genomförandet av hela havsmiljödirektivet med dess elva deskriptorer som i princip täcker in hela havsmiljö-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;området (se avsnitt ovan). Havs- och vattenmyndigheten har här sett ett behov av fler indikatorer för att kunna ge en rättvisande bild av den samlade utvecklingen. En jämförelse kan göras med uppföljningen av regeringens maritima strategi som totalt har 28 indikatorer varav tio följer upp Hav i balans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft11"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;som är väl preciserat har indikatorer som ger ett mer relevant underlag för uppföljning och ut- värdering, även om mindre justeringar kan behövas. Detta hanteras närmare i kapitlet Ingen gödning till havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;Även om antalet miljömålsindikatorer är begränsat är det svårt att i den fördjupade utvärderingen och årliga uppföljningen utläsa vilken indikator, eller del av indikator, som har använts för bedömningen av målet och de olika preciseringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;När indikatorerna reviderades 2017 efter vägledning från Natur- vårdsverket, infördes kravet på max fem indikatorer per mål. Indika- torerna skulle även så långt som möjligt kunna uppdateras årligen. Flera relevanta uppföljningsmått som t.ex. bedömning av &lt;SPAN class="ft56"&gt;God miljöstatus &lt;/SPAN&gt;enligt havsmiljöförordningen, uppdateras enbart vart sjätte år. Detta är fallet för i synnerhet tre befintliga preciseringar under &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och två preciseringar under &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning, &lt;/SPAN&gt;som samtliga är direkt knutna till mål i &lt;NOBR&gt;EU-direktiv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft11"&gt;Enligt Miljömålsberedningens bedömning har det här medfört att miljömålsmyndigheterna vid val av indikatorer har fokuserat på sådana som kan uppdateras årligen, men att dessa sällan kan ge en rättvisande bild. Ett exempel är att tre indikatorer används som kan uppdateras årligen (skräp på stränder, miljögifter i sill och strömning och håll- bart nyttjade fisk- och skaldjursbestånd i kust- och hav) för att bedöma utvecklingen av &lt;SPAN class="ft47"&gt;God miljöstatus &lt;/SPAN&gt;som omfattar i princip hela havsmiljöns miljötillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;Revideringen av indikatorerna har även lett till brott i viss trend- uppföljning vilket gör det svårt att bedöma effekten av genomförda åtgärder. Exempel på detta är ändrad metod för beräkning av tillför- sel av fosfor och kväve till havet vilket gör det svårt att bedöma effekterna av genomförda åtgärder inom lantbruket mot övergödning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;Miljömålsberedningens genomgång av indikatorerna visar att det ofta är svårt att genom indikatorerna utläsa ”gapet” dvs. avståndet från det uppmätta tillståndet till måluppfyllelse. Havs- och vatten- myndigheten för dock fram att gapet inte främst redovisas genom indikatorerna utan genom åtgärdsuppföljningen, t.ex. åtgärdsrappor-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;teringen inom vattenförvaltningen. Åtgärdsrapporteringen så som den nu är utformad, är enligt myndigheten inte relevant att använda i miljömålsuppföljningen. Miljömålsberedningen ser det dock som problematiskt att miljömålsuppföljningen inte tydligt redovisar gapet, dvs. avståndet till måluppfyllelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Miljömålsberedningen anser att förslaget om att begränsa preci- seringarna till tre stycken som helt harmoniseras med annan pågå- ende uppföljning och utvärdering medför att Havs- och vattenmyn- digheten inte behöver begränsas av miljömålsuppföljningens krav på max fem indikatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Beredningen bedömer att nuvarande miljömålsindikatorer inte ger en tillräcklig och rättvisande bild av måluppfyllelse av miljökvalitets- målet &lt;SPAN class="ft81"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft59"&gt;Andra uppföljningsmått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Det tillåtna antalet miljömålsindikatorer är inte tillräckligt många för att ge en relevant och rättvisande bild av måluppfyllelsen av re- spektive miljökvalitetsmål. Miljömålsmyndigheterna använder därför även ett stort antal s.k. &lt;SPAN class="ft56"&gt;andra uppföljningsmått &lt;/SPAN&gt;för att beskriva ut- vecklingen för respektive precisering. Både miljömålsindikatorer och dessa andra uppföljningsmått anges i målmanualer som miljömåls- myndigheterna beslutar om efter vägledning från Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Beredningen har dock inte kunnat utläsa vilka indikatorer och andra uppföljningsmått som har legat till grund för bedömningen i den senaste fördjupade utvärderingen och årliga uppföljningen av de tre miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft47"&gt;Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;. Myndigheterna har inte följt målmanualerna från 2014. Myndigheterna har även använt rapporter, statistik och studier som har bedömts som aktuella vilket har lett till att uppföljningen inte har blivit konsekvent och i alla delar jämförbar med tidigare år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Nya målmanualer har beslutats av miljömålsmyndigheterna under 2018 och 2019. Beredningen kan inte i nuläget avgöra om dessa kom- mer leda till en mera konsekvent och transparant uppföljning och ut- värdering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Miljömålsberedningen anser att förslaget om att begränsa preci- seringarna till tre stycken som helt harmoniseras med annan pågå-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;ende uppföljning och utvärdering medför att Havs- och vattenmyn- digheten minskar behovet av att precisera och särskilt följa upp s.k. andra uppföljningsmått eftersom flera av dessa i praktiken används inom uppföljningen av &lt;NOBR&gt;EU-direktiven.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft59"&gt;Begreppsförvirring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft10"&gt;Ovan redovisar Miljömålsberedningen merparten av de begrepp som används i uppföljningen och resultatredovisningen av de olika målen. Det är ett omfattande vokabulär som används och det har inte sam- ordnats för de olika målen. Som exempel används begreppen &lt;SPAN class="ft56"&gt;mål- nivå, tröskelvärde, index &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;referensvärde &lt;/SPAN&gt;inom de olika målen för att beskriva det mått på kvaliteten i havsmiljön som ska nås. Även begreppen &lt;SPAN class="ft56"&gt;kriterium, indikator &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;faktorer &lt;/SPAN&gt;används olika för målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Omfattningen av olika begrepp gör det svårt för alla som inte är mycket väl insatta i arbetet att förstå på vilka grunder uppföljningen och utvärderingen genomförs. Det stora antalet begrepp och skill- nader i användningen av dem kan även vara en bidragande faktor till att det är svårt att harmonisera resultatanalysen och resultaten. Om- fattningen och den olika användningen och betydelsen av samma begrepp i de olika styrdokumenten är både ett transparensproblem och ett administrativt problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Överlappande uppföljning och redovisning inom miljömålssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;En del miljömålsindikatorer men även s.k. andra uppföljningsmått, används för att följa upp flera preciseringar både inom samma miljö- kvalitetsmål och till olika mål. Detta verkar särskilt vara förekom- mande för de miljökvalitetsmål som berör havets tillstånd. Ett exem- pel är indikatorer för farliga ämnen som följer upp preciseringar inom både &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;. Att indikatorer svarar mot flera mål och preciseringar visar på överlapp mellan mål och preciseringar och också att måluppfyllelse av &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;i hög grad är beroende av att flera andra miljökvalitetsmål nås som t.ex. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Giftfri miljö &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;Tabell 11.4. visar att nästan samtliga indikatorer som används i miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft81"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p676 ft10"&gt;används för att följa upp minst två preciseringar. Samtliga fyra indi- katorer som används för att följa upp preciseringen &lt;SPAN class="ft56"&gt;God miljöstatus &lt;/SPAN&gt;används även för andra indikatorer. Detta stödjer att flera av preci- seringarna överlappar med varandra och att vissa preciseringar kan anses falla in under de mer övergripande preciseringarna &lt;SPAN class="ft56"&gt;God miljö- status &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;God ekologisk och kemisk status&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 74px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft47"&gt;Överlappande uppföljning och redovisning mellan miljökvalitetsmålen och &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft11"&gt;Uppföljningen, utvärderingen och resultatredovisningen av samtliga mål för havsmiljöns tillstånd medför en omfattande administration, främst för de nationella myndigheterna och i synnerhet Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;Ett omfattande dubbelarbete pågår eftersom uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;till stor del omfattar samma frågor som tre &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; havsmiljödirektivet, vattendirektivet och art- och habitatdirektivet. Ett exempel är att preciseringen &lt;SPAN class="ft56"&gt;God miljöstatus &lt;/SPAN&gt;innebär att nå målet God miljöstatus enligt havsmiljöförordningen ska nås. På motsvarande sätt innebär preciseringen &lt;SPAN class="ft56"&gt;God ekologisk och kemisk &lt;/SPAN&gt;status att nå målen enligt vattenförvaltningsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft39"&gt;Havsmiljödirektivet, vattendirektivet och art- och habitatdirekti- vet har sexåriga förvaltningscykler som sinsemellan inte är synkroni- serade. Miljökvalitetsmålen ska följas upp årligen och utvärderas ungefär vart fjärde år. Havs- och vattenmyndigheten har därför enligt Naturvårdsverkets vägledning, beslutat om miljömålsindikatorer eller s.k. andra uppföljningsmått som kan rapporteras med kortare inter- vall än rapporteringen till &lt;NOBR&gt;EU-direktiven.&lt;/NOBR&gt; I vissa fall används samma indikator som för uppföljningen av direktiven, men ofta finns det någon justering eller modifiering i miljömålsindikatorn som minskar transparensen och medför extra administration. Detta medför att den årliga uppföljningen och även till viss del den fördjupade utvär- deringen, enbart redovisar en bedömning av utvecklingen för en av- gränsad del av preciseringen. Det ger inte en rättvisande bedömning av måluppfyllelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft39"&gt;Ett exempel är att Vattenmyndigheterna ofta kommunicerar &lt;SPAN class="ft38"&gt;kust- vattenförekomster med övergödningsproblem &lt;/SPAN&gt;som ett mått på status enligt vattenförvaltningsförordningen. Miljömålsindikatorn som an-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;vänds är &lt;/SPAN&gt;Status på näringsämnen enligt vattenförvaltningsförordningen. &lt;SPAN class="ft10"&gt;Detta är också ett uppföljningsmått som tas fram inom vattenför- valtningen, men som oftast anger en högre status än om indikatorn &lt;/SPAN&gt;övergödningsproblem &lt;SPAN class="ft10"&gt;används. Slutsatsen är att båda indikatorerna i sig är korrekta, men att båda används bidrar till oklarhet i förvalt- ningen då de bedömer tillståndet olika och skickar olika signaler om behovet av ytterligare åtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Statusen i havsmiljön har oftast en långsam respons på ändring i påverkansfaktorer och åtgärder, varför en årlig uppföljning sällan kan säga något om utvecklingen av miljöstatus. I de fall indikatorer ska utformas för årlig uppföljning i miljömålssystemet bör dessa i så fall adressera påverkansfaktorer där trender kan utläsas snabbare, t.ex. som bebyggelse eller bryggor inom strandskyddade områden eller halter av farliga ämnen från avloppsreningsverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Beredningen bedömer utifrån bl.a. dessa observationer att det finns en betydande resursvinst i att uppföljningen och rapporteringen inom havsmiljöområdet samordnas och effektiviseras så långt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Bristande harmonisering i genomförande av &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft10"&gt;Mål, kvalitetsmått, resultatuppföljning och resultatredovisning av havs- miljödirektivet, vattendirektivet och art- och habitatdirektivet är inte, enligt Miljömålsberednings uppfattning, tillräckligt samordnade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Detta blir bl.a. tydligt i fastställandet av miljökvalitetsnormer en- ligt 5 kap. 2 § miljöbalken. (Miljökvalitetsnormerna beskrivs närmare i kapitlet om Miljökvalitetsnormer). Det finns även problem med transparensen i vilka kvalitetsmått som används för resultatredovis- ning, främst inom art- och habitatdirektivet. Några av de problem som beredningen har uppmärksammat är bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Målen för de tre direktiven följs upp och rapporteras på olika geo- grafiska skalor. Inom vattenförvaltningen beslutas kvalitetsmått för &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;god ekologisk och kemisk status &lt;/SPAN&gt;(miljökvalitetsnormer) för 653 kustvattenförekomster. Inom havsmiljöförvaltningen följs &lt;SPAN class="ft56"&gt;god miljöstatus &lt;/SPAN&gt;upp inom de två förvaltningsområdena Östersjön och Nordsjön som vidare delas in i tolv havsbassänger och 29 kust- vattentyper. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Gynnsam bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;enligt art- och habitat-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td250"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;direktivet följs upp i två biogeografiska marina områden; marin baltisk och marin atlantisk region.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Uppföljningen av den biologiska mångfalden i kustområden är inte harmoniserad med arbetet med de tre direktiven. Till exem- pel skiljer sig &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;referensvärden &lt;/SPAN&gt;som används för att bedöma &lt;SPAN class="ft47"&gt;gynnsam bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;enligt art- och habitatdirektivet från &lt;SPAN class="ft47"&gt;tröskelvärden &lt;/SPAN&gt;som används inom havmiljödirektivet för att bedöma &lt;SPAN class="ft47"&gt;God miljö- status&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Uppföljningen av art- och habitatdirektivet är inte tillräckligt transparant. Ett uppföljningsmått för marina livsmiljöer är &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;typiska arter&lt;/SPAN&gt;. Det finns ingen utvecklad metod för hur dessa arter ska spe- cificeras. Artdatabanken har fortfarande inte redovisat bedöm- ningsgrunderna för den senaste rapporteringen av art- och habitat- direktivet som gjordes till &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; i mars 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft9"&gt;Miljömålsberedningen föreslår, bl.a. i kapitlen om miljökvalitetsnor- mer och åtgärdsprogram, att Havs- och vattenmyndigheten, men även länsstyrelserna ska samordna sitt genomförande av vattenför- valtningen med havsmiljöförvaltningen och förvaltningen av akvatiska arter i art- och habitatdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Miljömålsberedningen anser att en viktig insats i en sådan samord- ning är att så långt som möjligt harmonisera uppföljningsmått och målnivåer mellan &lt;NOBR&gt;EU-direktiven.&lt;/NOBR&gt; Miljömålsberedningens förslag i kapitlet om Miljökvalitetsnormer om att Havs- och vattenmyndig- heten ska se över och harmonisera miljökvalitetsnormer för kustvatten som beslutas med stöd av havsmiljöförordningen och vattenförvalt- ningsförordningen, är ett viktigt led i att även samordna uppföljning och rapportering. Även förslaget om att Havs- och vattenmyndig- heten ska samordna arbetet med att ta fram referensvärden för marina arter och livsmiljöer enligt art- och habitatdirektivet med indikatorer och tröskelvärden i enlighet med havsmiljödirektivet och kvalitets- faktorer enligt vattendirektivet, är en sådan förutsättning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 151px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier, indikatorer och andra mätetal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft59"&gt;Indikatorer och tröskelvärden finns även på havsregional nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft9"&gt;De havsregionala konventionerna, Helcom och Ospar, har en tydlig roll i att samordna EU:s medlemsstater i bedömningen av &lt;SPAN class="ft40"&gt;God miljö- status &lt;/SPAN&gt;enligt havsmiljödirektivet i regionen (för närmare beskrivning se avsnitt ovan). Det medför att indikatorer och tröskelvärden i prak- tiken ”förhandlas” i konventionsarbetet. Framför allt är det tröskel- värden som det kan vara svårt att enas om eftersom det är tröskel- värden som anger vilket tillstånd som ska nås, vilket ofta påverkar behovet av att genomföra åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft10"&gt;En medlemsstat kan låta bli att använda regionalt överenskomna indikatorer och tröskelvärden under förutsättning att detta med- delas övriga länder. Helcom har arbetat fram en lättillgänglig och transparant webblösning där man tydligt kan se vilka indikatorer och tröskelvärden som Helcom har beslutat och vilka deskriptorer enligt havsmiljödirektivet de följer upp. Det är dock inte lika tydligt i Havs- och vattenmyndighetens inledande bedömning av &lt;SPAN class="ft56"&gt;God miljöstatus &lt;/SPAN&gt;om myndigheten har använt exakt samma indikator eller en modi- fierad variant eller enbart använt den för vissa bedömningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 409px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:677px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383439x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;12 Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft11"&gt;Miljömålsberedningen ska bl.a. redogöra för hur existerande styr- medel och åtgärder styr mot havsanknutna miljökvalitetsmål och mål 14 och om de kan bli mer effektiva. Ett sådant existerande styr- medel som kan bli mer effektivt är miljökvalitetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;De havsanknutna miljökvalitetsmålen nås inte.&lt;SPAN class="ft46"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. För att kunna nå det önskade tillståndet och vända den pågående negativa utvecklingen behöver vi ha tillgång till mått på vilken kvalitet som ska nås. För detta ändamål kan vi använda miljökvalitetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;En miljökvalitetsnorm är en föreskrift om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Miljökvalitetsnormer är alltså bestäm- melser om hur miljön bör eller ska vara beskaffad i olika avseenden. Normerna anger ett tillstånd i miljön, en grad av påverkan eller högsta eller lägsta nivåer av ämnen som ska klaras eller eftersträvas. En miljö- kvalitetsnorm uttrycker således hur miljön ska vara beskaffad – inte hur mänsklig verksamhet ska utformas.&lt;SPAN class="ft46"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Normernas syfte är i det här sam- manhanget att visa vilken kvalitet miljön behöver hålla för att vi ska kunna uppnå målen om god ekologisk och kemisk status enligt vattendirektivet och god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Systemet med miljökvalitetsnormer infördes i svensk rätt främst som en följd av Sveriges inträde i EU. I 5 kap. miljöbalken finns de grundläggande svenska reglerna om miljökvalitetsnormer. Preciserade regler om miljökvalitetsnormer finns även i underliggande förord- ningar och föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Reglerna om miljökvalitetsnormer har enligt förarbetena dubbla syften.&lt;SPAN class="ft178"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Dels ska de bidra till möjligheterna att komma till rätta med redan existerande miljöproblem, dels ska de vara ett instrument för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Naturvårdsverket 2019, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 2005:59, &lt;/SPAN&gt;Miljöbalken; miljökvalitetsnormer, miljöorganisationerna i miljöprocessen och av- gifter&lt;SPAN class="ft50"&gt;, Miljöbalkskommitténs slutbetänkande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2009/10:184 s. 35.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft20"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383440x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;att förebygga ännu icke uppkomna problem. Miljöns kvalitet ska be- stämmas utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål, utan hänsyn till tekniska eller ekonomiska förhållanden. Avsikten är att bestämma de förorenings- eller störningsnivåer som utan fara kan belasta människan eller som miljön eller naturen kan utsättas för utan att varaktiga skador eller olägenheter uppkommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;En miljökvalitetsnorm kan t.ex. ange en högsta eller lägsta halt av ett visst ämne, exempelvis fosfor och kväve, som får förekomma i ett visst geografiskt område, t.ex. en sjö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Den traditionella regleringen på miljöområdet innebär handlings- regler som är direkt riktade mot de källor som kan ge upphov till miljöstörningar. Miljökvalitetsnormer har det motsatta perspektivet. De utgår från det sammanlagda resultatet för miljön, men ger inga handlingsregler i sig. Miljökvalitetsnormer är därför ett viktigt verk- tyg för att komma till rätta med situationer där flera olika källor bi- drar till t.ex. näringsbelastning eller annan påverkan och krav på åt- gärder måste fördelas mellan flera verksamhetsutövare.&lt;SPAN class="ft46"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft11"&gt;Olika författningar hänvisar till miljökvalitetsnormer, både för- fattningar som har med vatten- och havsmiljöarbete att göra, t.ex. förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och mussel- vatten, men även inom andra miljöområden, t.ex. förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Miljökvalitetsnormer tillämpas även inom andra områden som inte direkt förknippas med miljöarbete. Enligt plan- och bygglag- stiftningen ska miljökvalitetsnormer följas vid planläggning och lovgivning. Även enligt ellagen (1997:857) och väglagen (1971:978) ska bestämmelser om miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Det är myndigheter och kommuner som har ansvar för att miljö- kvalitetsnormer följs och som ska se till att miljökvalitetsnormerna beaktas i framför allt tre olika avseenden, nämligen när de prövar frå- gor om tillstånd till verksamheter och utövar tillsyn mot verksam- heter (miljöprövning och tillsyn), när de fattar andra beslut som t.ex. planering av bebyggelse, infrastruktur och naturskydd (normgiv- ning) och när de genomför de åtgärder som de är skyldiga att genom- föra enligt åtgärdsprogrammen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Prop. 2009/10:184 s. 37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som in- fördes i och med tillkomsten av miljöbalken 1999. Miljöbalkens be- stämmelser om miljökvalitetsnormer finns i det femte kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Miljökvalitetsnormer infördes för att komma till rätta med miljö- påverkan från diffusa utsläppskällor som t.ex. trafik och jordbruk. En miljökvalitetsnorm ska omfatta ett visst geografiskt område, vilket kan vara en vattenförekomst, en kommun, hela landet eller som i havsförvaltningens fall, ett helt havsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Av miljöbalkens 5 kap. 1 § framgår att regeringen för vissa geo- grafiska områden eller för hela landet får meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön (miljökvalitetsnormer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Regeringen får överlåta till en myndighet att meddela miljökvali- tetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;Miljökvalitetsnormer ska enligt 5 kap. 2 § miljöbalken ange:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan ut- sättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss an- given tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;(gränsvärdesnorm)&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;föroreningsnivåer eller störningsnivåer som ska eftersträvas eller som inte bör överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en eller flera angivna tidsperioder &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;(målsätt- ningsnorm)&lt;/SPAN&gt;,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;(indikativ norm) &lt;/SPAN&gt;eller,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;(övrig norm)&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft12"&gt;Om det behövs ska miljökvalitetsnormerna omprövas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383442x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft12"&gt;Enligt 5 kap. 3 § miljöbalken ska myndigheter och kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormer följs.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;En myndighet eller en kommun får enligt 5 kap. 4 § miljöbalken inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitets- norm. Denna regel är en följd av den s.k. &lt;NOBR&gt;Weser-domen&lt;SPAN class="ft46"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; &lt;/SPAN&gt;där EU- domstolen fastställde vattendirektivets krav på att vattenkvalitet inte får försämras. Tolkningen i domen som gjorts av kravet får betydelse när tillåtligheten för alla slags verksamheter ska prövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;Vid prövning för ett nytt tillstånd och vid omprövning av till- stånd ska de bestämmelser och villkor beslutas som behövs för att verksamheten inte ska medföra en sådan försämring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft11"&gt;Av 5 kap. 5 § miljöbalken följer att i fråga om miljökvalitets- normer som avses i 2 § första stycket 1, för annat än vatten ska myndigheter och kommuner vid prövning och tillsyn ställa de krav som behövs för att följa en sådan norm. Om det finns ett åtgärds- program som har fastställts för att följa normen, ska det vara väg- ledande för bedömningen av behovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft11"&gt;Vid prövning av tillåtlighet, tillstånd, godkännande eller dispens för en verksamhet eller åtgärd som ger en ökad förorening eller stör- ning och kan antas på ett inte obetydligt sätt bidra till att en miljökva- litetsnorm som avses i 2 § första stycket 1 för annat än vatten inte följs, får verksamheten eller åtgärden tillåtas om den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;är förenlig med ett åtgärdsprogram som har fastställts för att följa normen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;förenas med villkor om att vidta eller bekosta kompenserande åtgärder som ökar möjligheterna att följa normen i en utsträck- ning som inte är obetydlig, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;EU-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; klargjorde i mål &lt;NOBR&gt;C-461/13&lt;/NOBR&gt; (Weserdomen) att vattendirektivets krav på att inte få försämra vattenkvaliteten är strängt. Weserdomen kallas så för att domen aktualiserades av en muddring som skulle genomföras i floden Weser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;trots att den försvårar möjligheterna att följa miljökvalitets- normen på kort sikt eller i ett litet geografiskt område, kan antas ge väsentligt ökade förutsättningar att följa normen på längre sikt eller i ett större geografiskt område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft39"&gt;Regeringen får enligt 5 kap. 6 § miljöbalken meddela föreskrifter om undantag från förbuden i 4 § första stycket. Sådana föreskrifter får endast avse undantag för att tillgodose allmänna intressen av större vikt eller som det annars finns särskilda skäl för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Vem träffas av miljökvalitetsnormerna?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft39"&gt;Miljökvalitetsnormer är inte direkt bindande för enskilda, de är endast bindande för myndigheter och kommuner. En miljökvalitetsnorm säger inget om hur enskilda verksamhetsutövare ska agera eller inte agera för att en viss miljökvalitet ska uppnås eller bibehållas. Miljö- kvalitetsnormer är inga handlingsregler. För att miljökvalitetsnor- merna ska få någon praktisk effekt eller rättslig verkan mot enskilda verksamhetsutövare måste de kopplas samman med andra rättsliga styrinstrument, såsom villkor i ett beslut om tillstånd eller ett före- läggande att vidta åtgärder som meddelats inom ramen för miljö- tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Myndigheter och kommuner använder sig av miljökvalitetsnor- merna vid beslutsfattande och myndighetsutövning. Det är också myndigheter och kommuner som har ansvar för att miljökvalitets- normerna uppnås och följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;En miljökvalitetsnorm anger en viss miljökvalitet som är godtagbar för ett visst geografiskt område, t.ex. ett vattendrag. Antingen ska miljökvaliteten bibehållas utan att försämras eller så ska den vara upp- nådd vid en viss tidpunkt. En miljökvalitetsnorm beskriver vad miljön tål utifrån vetenskapliga grunder. Miljökvalitetsnorm definieras i vattendirektivet som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 94px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383444x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p936 ft17"&gt;koncentrationen av ett visst förorenande ämne eller en viss grupp av förorenande ämnen i vatten, sediment eller biota, som, för att skydda människors hälsa och miljön, inte bör överskridas&lt;SPAN class="ft136"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Miljökvalitetsnormer enligt havsmiljödirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Enligt havsmiljödirektivet ska medlemsländerna uppnå målet god miljöstatus i sina marina vatten senast 2020. De ska vidare definiera en rad miljömål med indikatorer som vägledning för att uppnå god miljöstatus. Miljömålen ska bl.a. utgå från definitionen av god miljö- status enligt direktivet och ta hänsyn till belastning och påverkan. I Sverige genomförs både det övergripande målet god miljöstatus och miljömålen genom miljökvalitetsnormer i enlighet med havsmiljö- förordningen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Till skillnad från vattenförvaltningsförordningen fastställs i havs- miljöförordningens 17 § två nivåer av miljökvalitetsnormer. Dels &lt;SPAN class="ft56"&gt;en &lt;/SPAN&gt;övergripande norm för Sveriges förvaltningsområden – Nordsjön och Östersjön. Denna norm är likalydande med havsmiljödirek- tivets&lt;SPAN class="ft46"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;och havsmiljöförordningens &lt;SPAN class="ft56"&gt;mål &lt;/SPAN&gt;för havsmiljön, dvs. att en god miljöstatus upprätthålls eller uppnås. Vad som kännetecknar denna norm ska enligt 18 § slås fast av kvalitetsbeskrivningarna i bilaga I till havsmiljödirektivet (de kvalitativa deskriptorerna), dels de mer detaljerade miljökvalitetsnormerna med indikatorer som Havs- och vattenmyndigheten fastställer enligt 19 § havsmiljöförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Övergripande miljökvalitetsnorm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Innehållet i den övergripande miljökvalitetsnormen god miljöstatus har fastställts av Havs- och vattenmyndigheten i bilaga 2 till före- skriften HVMFS 2012:18. Däri anges de förhållanden som ska råda år 2020 för respektive kvalitativ deskriptor för att normen ska följas. För varje deskriptor finns kriterier och indikatorer för vad som ska bedömas och tröskelvärden som möjliggör en bedömning av den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Art. l 2, p 35, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (vatten- direktivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30, bilaga 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Art. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upp- rättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383445x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;kvalitetsnivå som uppnåtts för ett enskilt kriterium, och som där- igenom bidrar till bedömningen av i vilken utsträckning god miljö- status enligt bilaga 2 uppnås. Den övergripande normen kommer att refereras till som miljökvalitetsnormen God miljöstatus, i förekom- mande fall även tillsammans med den kvalitetsbeskrivning (deskriptor) som är aktuell, exempelvis med avseende på biologisk mångfald eller tillförsel av energi inbegripet undervattensbuller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Specifika miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;De mer specifika miljökvalitetsnormerna i HVMFS 2012:18 bilaga 3 ska bidra till att den övergripande normen god miljöstatus för de två förvaltningsområdena kan följas. För respektive miljökvalitetsnorm finns tillhörande indikatorer med målvärden som har till uppgift att verifiera om normen uppnås. Om det förhållande för god miljöstatus som anges för indikatorerna uppnås inom relevant bedömnings- område, följs dessa normer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Från &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; till miljökvalitetsnorm&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Vattendirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Sverige har genomfört vattendirektivet främst genom bestämmelser- na i 5 kap. miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen (2004:660).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Inför implementeringen av vattendirektivet menade regeringen att bestämmelserna om miljökvalitet i direktiven oftast har en sådan detaljeringsgrad att de är olämpliga att genomföra i lag. Riksdagen hade därför sedan tidigare i 5 kap. 1 § miljöbalken bemyndigat reger- ingen att meddela de föreskrifter som behövs i fråga om kvaliteten på miljön. Dessa föreskrifter benämns miljökvalitetsnormer. Som bemyndigandet är formulerat skulle det kunna användas för andra typer av bestämmelser än de som omfattas av beskrivningen av miljö- kvalitetsnormer i 5 kap. 2 § miljöbalken. Den flexibilitet som behövs för att genomföra olika typer av normer fanns alltså redan i bemyn- digandet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Vid implementeringen av vattendirektivet kompletterades bl.a. beskrivningen i 5 kap. 2 § miljöbalken av vad som ska anges i miljö-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2003/04:2, &lt;/SPAN&gt;Förvaltning av kvaliteteten på vattenmiljön&lt;SPAN class="ft45"&gt;, s. 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383446x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;kvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormerna ska kunna avse olika typer av regler för hur miljön ska eller bör vara beskaffad eller normer i övrigt av betydelse för bedömningen av tillståndet i miljön. Det blev möjligt att införa miljökvalitetsnormer som innebar etappvis skärpta krav.&lt;SPAN class="ft120"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;Beskrivningen av miljökvalitetsnormer i 5 kap. 2 § miljöbalken är översiktlig. Normernas innehåll, som ofta följer av olika direktiv på miljöområdet, måste enligt förarbetena variera mellan olika områden och vara detaljerat. Den exakta beskrivningen och innebörden av olika miljökvalitetsnormer, finns därför i de föreskrifter som med- delas med stöd av 5 kap. 1 § miljöbalken.&lt;SPAN class="ft120"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Dessa föreskrifter ut- färdas av vattendelegationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Av samma anledning är många av de detaljerade bestämmelserna från vattendirektivet implementerade i svensk rättsordning genom vattenförvaltningsförordningen&lt;SPAN class="ft56"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Där finns mer detaljerade bestämmel- ser om vattendistrikt och avrinningsområden samt vattenmyndigheter och deras ansvarsområden, både geografiska och administrativa. Även Havs- och vattenmyndigheten samt SGU tilldelas ansvar i vattenför- valtningsförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Kap. 4 i vattenförvaltningsförordningen specificerar vissa miljö- kvalitetsnormer och överlämnar åt vattenmyndigheterna&lt;SPAN class="ft46"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;att fast- ställa kvalitetskrav för ytvattenförekomster, grundvattenförekomster och skyddade områden i sina respektive vattendistrikt. Vidare följer krav på vattenmyndigheterna att upprätta förvaltningsplaner, åtgärds- program och övervakning enligt kap. &lt;NOBR&gt;5–7.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Arbetet med genomförande av vattendirektivet är indelat i sexåriga förvaltningsperioder. Allt arbete utgår från att vattendelegationen vart sjätte år ska ta beslut om förvaltningsplan, åtgärdsprogram samt miljö- kvalitetsnormer. Nuvarande förvaltningscykel avslutas 2021. Underla- gen till dessa produkter kommer från arbetsmomenten övervakning, kartläggning och analys (inklusive statusbedömning), samhällsekono- misk konsekvensanalys, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram (med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2003/04:2, s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2003/04:2, s. 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Enligt länsstyrelsernas instruktion (förordning 2017:868) ska det inom länsstyrelserna i Norrbottens, Västernorrlands, Västmanlands, Kalmar och Västra Götalands län finnas en vatten- delegation, som är ett särskilt beslutsorgan. Bestämmelser om delegationen finns i förord- ningen (2017:872) om vattendelegationer. Vattendelegationerna fattar vattenmyndigheternas beslut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383447x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;En statusklassning genomförs av vattenmyndigheterna för samt- liga ytvattenförekomster. Statusklassningen regleras genom Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter för klassificering och miljö- kvalitetsnormer (HVMFS 2013:19).&lt;SPAN class="ft46"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Det fanns vid statusklassningen 2016 totalt 23 194 ytvattenförekomster fördelade på 15 096 vattendrag, 7 426 sjöar, 653 kustvatten samt 19 utsjövattenförekomster.&lt;SPAN class="ft46"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Med utgångspunkt i statusklassningen beslutar vattenmyndig- heten en miljökvalitetsnorm för respektive vattenförekomst. Miljö- kvalitetsnormen kan sättas till hög eller god ekologisk status samt god kemisk status. Det är denna miljökvalitetsnorm som kommer vara miljömålet för vattenförekomsten och som uppföljningen ut- värderas mot. Även miljökvalitetsnormerna beslutas utifrån Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVFMS 2013:19).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Enligt vattendirektivets artikel 11, ska ett åtgärdsprogram tas fram för att uppnå målen, dvs. miljökvalitetsnormerna. Upprättande av åtgärdsprogram förutsätter att en ny klassificering (statusklass- ning) av vattenförekomsterna genomförs varje förvaltningscykel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;För alla vattenförekomster utgår man från vilken ekologisk status eller potential respektive kemisk ytvattenstatusklassificering före- komsten har när man sätter miljökvalitetsnormen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;För en vattenförekomst som har hög ekologisk statusklassificer- ing, ska även miljökvalitetsnormen fastställas till hög ekologisk status. Om vattenförekomstens ekologiska status har klassificerats som god, måttlig, otillfredsställande eller dålig, ska miljökvalitetsnormen fast- ställas till god ekologisk status. Är vattenförekomstens status sämre än god status kan man tillämpa undantag (se figuren nedan). Beslut om undantag genomförs med stöd av 4 kap. &lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; §§ vattenförvalt- ningsförordningen och varje beslut om undantag ska tydligt motiveras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;HVMFS 2013:19, Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljö- kvalitetsnormer avseende ytvatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;VISS utdrag för förvaltningscykel 2 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2010–2016).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:83px;left:66px;z-index:-1;width:403px;height:202px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383448x1.jpg/" style="width:403px;height:202px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 134px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft33"&gt;Figur 12.1 Process för beslut om miljökvalitetsnorm för ekologisk ytvattenstatus&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 210px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Källa: Vattenmyndigheternas webbplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Havsmiljödirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Havsmiljödirektivet ska vara en ram inom vilken medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön senast 2020. Marina strategier ska utarbetas och genomföras för att bl.a. skydda och bevara den marina miljön samt förhindra och minska utsläpp i den marina miljön, i syfte att fasa ut föroreningar för att säkerställa att det inte finns någon betydande inverkan på eller betydande risk för den marina biologiska mångfalden, de marina ekosystemen, människors hälsa eller ett legitimt utnyttjande av haven. Direktivet ska bidra till sam- stämmighet mellan olika politikområden, överenskommelser och lagstiftningsåtgärder som påverkar den marina miljön samt syfta till att säkerställa integrering av miljöhänsyn i dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft11"&gt;Havsmiljöförvaltning enligt havsmiljödirektivet görs i olika steg. Varje &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; ska bl.a. bedöma miljöstatus i sina havsområden, definiera vad god miljöstatus är, fastställa miljökvalitetsnormer och indikatorer, ta fram övervakningsprogram för havsmiljön och, om det behövs, åtgärdsprogram för att nå eller upprätthålla god miljö- status. Allt detta ingår i Sveriges marina strategi för Nordsjön och Östersjön för perioden &lt;NOBR&gt;2018–2023.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1037 ft11"&gt;Varje förvaltningsperiod är sex år och samma regler gäller för alla &lt;NOBR&gt;EU-länder.&lt;/NOBR&gt; Direktivet omfattar alla marina vatten inom EU, inklu- sive den ekonomiska zonen. I kustzonen överlappar direktivet med ramdirektivet för vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Havsmiljödirektivet införlivades 2010 i svensk lagstiftning via havs- miljöförordningen (2010:1341) som är meddelad med stöd av 5 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Enligt 6 § ska Sverige delas in i två förvaltningsområden, Nord- sjön och Östersjön. Havs- och vattenmyndigheten utses i 8 § till myndighet som ansvarar för havsmiljöförvaltning enligt artikel 7 i havsmiljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;I 9 § fastslås sexåriga förvaltningsperioder där man i varje period för ett havsområde ska göra en inledande bedömning av miljötill- ståndet, slå fast vad som kännetecknar en god miljöstatus, ta fram miljökvalitetsnormer med de indikatorer som ska användas för att bedöma om den goda miljöstatusen upprätthålls eller nås, ta fram och genomföra ett program för övervakning av att miljökvalitets- normerna följs, och slutligen ta fram och genomföra ett program för de åtgärder som ska vidtas för att upprätthålla eller nå en god miljö- status. Allt detta i enlighet med direktivets artiklar &lt;NOBR&gt;8–16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft11"&gt;I 17 § fastslås att havsmiljöförvaltningen ska innebära att en god miljöstatus upprätthålls eller nås. Detta är en miljökvalitetsnorm en- ligt 5 kap. 2 § 4 p. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Enligt 18 § ska Havs- och vattenmyndigheten slå fast vad som kännetecknar en god miljöstatus och då ta hänsyn till fysikalisk- kemiska förhållanden, livsmiljöer, biologiska förhållanden, hydro- morfologi samt andra relevanta förhållanden och faktorer i fråga om belastning och påverkan som anges i bilaga III till havsmiljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska vidare enligt 19 § ta fram miljö- kvalitetsnormer med indikatorer som innebär att en god miljöstatus kan nås. I fråga om kustvatten ska miljökvalitetsnormerna endast omfatta de aspekter på kustvattnets kvalitet som inte omfattas av vattendirektivet eller annan relevant &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft11"&gt;I 20 § tilldelas Havs- och vattenmyndigheten föreskriftsrätt för miljökvalitetsnormer som även ska typindelas enligt 5 kap. 2 § miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 95px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383450x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten fastställer genom föreskrift HVMFS 2012:18 bilaga 2, del A, vad som kännetecknar god miljö- status i havsmiljön för Östersjön och Västerhavet.&lt;SPAN class="ft144"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Den senaste uppdateringen av vad som kännetecknar god miljöstatus genom- fördes 2018. Bilaga 2 specificerar för var och en av de elva deskrip- torerna ett eller flera kriterier som enligt definitionen i havsmiljö- direktivet ska vara ett särskiljande tekniskt kännetecken som har nära samband med den kvalitativa deskriptorn.&lt;SPAN class="ft144"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Ett kriterium kan ha flera indikatorer som gemensamt gör det möjligt att bedöma kriteriet. För varje indikator ska ett tröskelvärde anges. Indikatorer och tröskelvärden framgår av HVMFS 2012:18 bilaga 2, del B.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Kriterier, indikatorer och tröskelvärden för god miljöstatus följer av bilagan till EU:s kommissionsbeslut från 2017 och har i enlighet med direktivet och kommissionsbeslutet till stor del samordnats inom de regionala havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar.&lt;SPAN class="ft144"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Det medför i praktiken att även om Havs- och vattenmyndigheten i enlighet med Havsmiljöförordningen ska fastställa god miljöstatus så tas underlag till beslut fram på unions- eller havsregional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Tillstånds-,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; påverkans- och belastningsnormer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer anger ett &lt;SPAN class="ft47"&gt;tillstånd &lt;/SPAN&gt;i natur- miljön. Normen baseras på biologiska, hydromorfologiska och fysi- &lt;NOBR&gt;kalisk-kemiska&lt;/NOBR&gt; bedömningsgrunder som innehåller referensvärden eller referensförhållanden och klassgränser för en kvalitetsfaktor som pekar ut ett miljötillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Havsmiljöförvaltningens miljökvalitetsnormer kan delas in i normer för tillstånd och normer för påverkan och belastning. Den övergri- pande miljökvalitetsnormen God miljöstatus kännetecknas av ett an- tal kvalitativa deskriptorer (se ovan) som anger ett tillstånd i natur- miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;Direktivets specifika miljökvalitetsnormer enligt 19 § havsmiljö- förordningen är normer för belastning och påverkan som påverkar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Definition enligt havsmiljödirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;EU-kommissionens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; beslut (EU) 2017/848 om fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, specifikationer och standardiserade metoder för övervak- ning och bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383451x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p825 ft11"&gt;möjligheten att nå god miljöstatus och som listas i havsmiljödirek- tivet bilaga III tabell 2. Normer har beslutats för följande belast- ningar på miljön: tillförsel av näringsämnen och organiskt material, tillförsel av farliga ämnen, biologisk störning, fysisk störning samt skräp och buller (HVMFS 2018:18).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Tillstånd beskriver miljöns fysiska, kemiska och biologiska egen- skaper. Indikatorer på tillstånd mäter t.ex. enskilda arters hälsotill- stånd, sammansättning av samhällen, utbredning av livsmiljöer eller koncentrationer av naturligt förekommande kemiska och fysiska komponenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft9"&gt;Påverkan beskriver effekter av mänskliga aktiviteter på ekosyste- mets olika komponenter. Påverkan kan mätas med påverkansindika- torer, t.ex. antalet oljeskadade fåglar, bifångster av däggdjur i fisket eller könsbyte (imposex) hos snäckor som följd av exponering för farliga ämnen. Förekomst av syntetiska farliga ämnen är i sig ett tecken på påverkan av mänskliga aktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft11"&gt;Belastning beskriver de faktorer som orsakar förändringar i miljöns tillstånd. Belastningsindikatorer mäter omfattning av utsläpp och graden av nyttjande t.ex. den mängd näringsämnen som tillförs havet från mänskliga aktiviteter, antalet främmande arter som tillförs havet via fartygstrafik eller hur mycket fisk som tas upp av fiskeverksam- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Tillstånd, påverkan och belastning är tätt sammanlänkande och kan användas för att beskriva orsakssamband mellan mänskliga akti- viteter och miljöns tillstånd och därmed också ge vägledning till vilka aktiviteter som behöver åtgärdas för att miljöstatusen ska förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft11"&gt;Vad som utgör påverkans- respektive tillståndsindikatorer är ibland svårt att strikt kategorisera. Djuputbredning av makrovege- tation beskriver t.ex. miljöns tillstånd, medan minskad djuputbred- ning indikerar påverkan av ökad tillförsel av näringsämnen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;God havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:20, s. 18 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383452x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 67px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Naturvårdsdirektiven art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft10"&gt;Art- och habitatdirektivet&lt;SPAN class="ft46"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;och fågeldirektivet&lt;SPAN class="ft46"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;har förts in i svensk rätt genom 7 kap. &lt;NOBR&gt;28–29&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken, förordningen om områdes- skydd (1998:1252) och artskyddsförordningen (2007:845).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;Direktivens syften är att säkerställa &lt;SPAN class="ft56"&gt;Gynnsam bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;för utpekade arter och livsmiljöer. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Gynnsam bevarandestatus &lt;/SPAN&gt;beskriver det tillstånd som ska uppnås för att en art eller naturtyp ska kunna finnas kvar långsiktigt. Medlemsstaterna ska också utse ett ekologiskt sammanhängande nätverk av naturområden s.k. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Natura &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;2000-områden&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;I direktivens genomförande i svensk rätt finns ingen motsvarande koppling till miljökvalitetsnormer i 5 kap. miljöbalken som för vatten- direktivet och havsmiljödirektivet. Bevarandestatus bedöms genom summan av de faktorer som påverkar en art, eller en livsmiljö och dess typiska arter, och som på lång sikt kan påverka naturlig utbred- ning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. Naturvårdsverket beslutar om s.k. &lt;SPAN class="ft56"&gt;referensvärden &lt;/SPAN&gt;som är kriterier för naturtypen eller arten, för att den ska kunna anses ha en gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå och är det värde på vilken bedömningen av måluppfyllelse vilar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;Det finns kopplingar till naturvårdsdirektiven i både vattendirektivet och havsmiljödirektivet som har betydelse för miljökvalitetsnor- merna. Enligt vattendirektivets artikel 4 ska miljökvalitetsnormerna nås i alla områden som är skyddade enligt &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; (naturvårds- direktiven, badvattendirektivet) senast 2015. Detta medför ett sär- skilt krav på att normer medlemsstaten har beslutat i enlighet med vattendirektivet ska nås, men ställer inget krav på att normerna ska sättas med hänsyn till eller samordnas med referensvärden för arter och livsmiljöer i det skyddade området. I det senaste beslutet om föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten har det föreskrivits att vattenmyndigheten, innan den fast- ställer en miljökvalitetsnorm för en ytvattenförekomst med kopp- ling till ett skyddat område, först ska bedöma om bestämmelserna för det skyddade området ställer särskilda krav avseende en enskild parameter eller kvalitetsfaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (Art- och habitatdirektivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (Fågel- direktivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;I havsmiljödirektivet finns ingen motsvarande koppling till att normerna ska nås i skyddade områden. Däremot föreskriver direktivet i artikel 13.4 att åtgärdsprogram ska omfatta geografiska skyddsåt- gärder för att bidra till att skapa sammanhängande och representativa nätverk med marina skyddsområden som inkluderar &lt;NOBR&gt;Natura-2000&lt;/NOBR&gt; områden. I beslutet från &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; 2017 om fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, skriver kommissionen att för att garantera större enhetlighet och jämförbarhet på unionsnivå mellan medlemsstaternas fastställande av god miljöstatus och för att undvika onödiga överlappningar, är det lämpligt att beakta de relevanta befintliga standarder och meto- der för övervakning och bedömning som fastställts i unionslagstift- ningen, däribland naturvårdsdirektiven. I kommissionens beslut som fastställer kriterier för de kvalitativa deskriptorerna uppges för flera, särskilt för biologisk mångfald, att arter och livsmiljöer i naturvårds- direktiven ska inkluderas och att bedömningen ska samordnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Åtgärdsprogram enligt 5 kap. miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Enligt 5 kap. 7 § miljöbalken ska, om det behövs för att följa en miljö- kvalitetsnorm, regeringen eller den eller de myndigheter eller kommu- ner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram tas i dag fram enligt vattenförvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen. Åtgärdsprogram beskrivs närmare i kapit- let om Åtgärdsprogram och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Om en miljökvalitetsnorm för ett geografiskt område inte kan följas på grund av att miljön påverkas av en verksamhet som ligger utanför området, ska ett förslag till åtgärdsprogram upprättas för hela det område där störningar som påverkar möjligheten att följa nor- men förekommer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 191px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Åtgärdsprogrammet ska bl.a. innehålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;uppgifter om den eller de miljökvalitetsnormer som ska följas,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner be- höver vidta för att miljökvalitetsnormerna ska följas, vilka myn- digheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor som påverkar möjligheterna att följa miljökvali- tetsnormerna och mellan olika åtgärder som avses i 2,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;i fråga om åtgärder för att följa en miljökvalitetsnorm som avses i 2 § första stycket 1, uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Ett åtgärdsprogram ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år. Regeringen ska enligt 5 kap. 12 §, i samband med att föreskrifter enligt 1 § meddelas, besluta vilka som ska kontrollera att en miljö- kvalitetsnorm följs. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om provtagning och andra meto- der för att kontrollera att en miljökvalitetsnorm följs samt om god-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft12"&gt;kännande av mätmetoder och mätutrustning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Miljökvalitetsnormer för kust och hav – en del av ett rättsligt system vid tillämpning i tillsyn, prövning och planläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Miljökvalitetsnormerna för kust och hav tillämpas i enlighet med samma bestämmelser som gäller övriga miljökvalitetsnormer beslutade av regeringen eller andra ansvariga myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Tillämpningen aktualiseras i olika sammanhang vid bl.a. fysisk planering enligt plan- och bygglagen (2010:900) och tillståndspröv- ning och tillsyn enligt miljöbalken som en följd av det rättsliga ram- verk som reglerar alla typer av miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljö- balken. Detta oavsett om normerna avser buller, luft, vatten eller havsmiljön. Den rättsliga tillämpningen är därför, enligt Havs- och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;454&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383455x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;vattenmyndigheten, en utgångspunkt för utarbetande av de åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft39"&gt;Åtgärdsprogram kan i sin tur vara vägledande när myndigheter planerar eller ställer specifika krav för att miljökvalitetsnormer ska kunna följas och ska i den mån de har betydelse för en viss prövning finnas med som underlag i mål eller ärenden enligt miljöbalken.&lt;SPAN class="ft42"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Tillstånd och tillsyn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Myndigheter, inklusive domstolar, som ska tillståndspröva eller ut- öva tillsyn över en verksamhet utifrån miljöbalkens bestämmelser, är ansvariga för att miljökvalitetsnormerna följs.&lt;SPAN class="ft46"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Detta ansvar utövas genom att beakta normerna både vid tillståndsprövning och utövande av tillsyn och ställa de krav på försiktighetsmått som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;I de fall där miljökvalitetsnormerna ingår i prövning av enskilda verksamheter eller beaktas i en planeringsprocess är det rättsväsen- det som genom innehållet i sina avgöranden har det yttersta tolk- ningsföreträdet för hur de normer som berör havsmiljön ska tillämpas i praktiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Här råder viss skillnad i tillämpningen av miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet och miljökvalitetsnormer enligt havsmiljö- direktivet. I den tidigare nämnda &lt;NOBR&gt;Weser-domen&lt;/NOBR&gt; fastställde &lt;NOBR&gt;EU-dom-&lt;/NOBR&gt; stolen vattendirektivets krav på att vattenkvalitet inte får försämras. Det, liksom kravet på att inte äventyra uppnåendet av en kvalitets- norm, är bindande i enskilda prövningar. Det har föranlett ändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;miljöbalken, det s.k. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-försämringskravet,&lt;/NOBR&gt; men det har alltså tolkats gälla enbart i prövning gentemot miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Prövning och tillsyn är viktiga verktyg för att skydda havsmiljön. Viktiga regelverk här är miljöbalken (1998:808), lag om Sveriges eko- nomiska zon (1992:1140) och kontinentalsockellagen (1966:314) samt medföljande förordningar till dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;6 kap. 19 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;5 kap. 3 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom &lt;NOBR&gt;C-535/18&lt;/NOBR&gt; från den 28 maj 2020 kan komma att medföra nya tolkningar i detta avseende.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383456x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Fysisk planering av kust och hav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Havsplanering är ett viktigt verktyg för havens långsiktiga förvalt- ning och utveckling. Den behövs för att länka samman all planering och förvaltning som rör våra havsområden. Planeringen innebär att nyttjande, utveckling och bevarande vägs mot varandra. När det gäller den fysiska planeringen till havs ska de havsplaner som Havs- och vattenmyndigheten tar fram och regeringen beslutar om, utformas så att de bl.a. bidrar till att vi når och upprätthåller god miljöstatus i havsmiljön.&lt;SPAN class="ft120"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Havsplanerna omfattar Sveriges havsområden, territorialhavet och ekonomisk zon, men inte området närmast kusten. Kommunerna sköter planeringen av kusten i sin översiktsplanering. Kommuner är enligt plan- och bygglagen skyldiga att beakta beslutade miljökvali- tetsnormer i sin översiktsplanering och när de tar fram detaljplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Länsstyrelserna har här en viktig roll i att övervaka att kommu- nerna tar sitt ansvar, på samma sätt som när det gäller t.ex. riksin- tressen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Sverige har närmare 90 kustkommuner. Kommungränsen i havet går vid tolv nautiska mil (cirka 22 kilometer) från baslinjen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att havsplanerna och den kommunala planeringen över- lappar varandra från en nautisk mil ut till tolv nautiska mil från bas- linjen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Överlappande direktiv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Eftersom landbaserad belastning i hög grad påverkar havsmiljön så blir vattenförvaltningen viktig också för att nå god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen. Detta även enligt principen från källa till hav. Havsmiljöförordningens räckvidd sträcker sig från strandkanten ut till och med den ekonomiska zonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Detta innebär att både vattenförvaltningens och havsmiljöförvalt- ningens miljökvalitetsnormer gäller för kustvattnet. Kustvattnet blir därför centralt i en ekosystembaserad förvaltning. Indikatorer för bedömning av god miljöstatus enligt 17 § havsmiljöförordningen som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;4 § havsplaneringsförordningen (2015:400).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;2 kap. 10 och 16 §§, 3 kap. 5 §, 5 kap. 14 och 16 §§ och 11 kap. 10 § plan- och bygglagen (2010:900).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Baslinjen är ett begrepp som används för att ange varifrån en stat, enligt reglerna i FN:s havsrättskonvention, beräknar sitt territorialhav och sin ekonomiska zon. Den normala bas- linjen för beräkning av bredden på territorialvattnet eller den ekonomiska zonen är lågvatten- linjen utmed kusten sådan den angivits i av kuststaten officiellt erkända sjökort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:598px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383457x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;berör samma sak som vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer för ekologisk eller kemisk status har samma värden för att indikatorerna ska anses uppfyllda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;När det gäller miljökvalitetsnormer enligt 19 § havsmiljöförord- ningen har tillämpningsområdet begränsats till respektive havsbassängs utsjövatten i de fall de avsett bedömning av något som även finns med som en parameter i de miljökvalitetsnormer för ekologisk och kemisk status som vattenmyndigheterna fastställt. För kustvattnet, ska normer- na endast omfatta de aspekter på kustvattnets kvalitet som inte omfattas av vattenmiljödirektivet eller annan relevant &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning.&lt;SPAN class="ft46"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Den gemensamma fiskeripolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;EU:s gemensamma fiskeripolitik&lt;SPAN class="ft46"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;syftar bl.a. till att säkerställa att verksamheten i fiskeri- och vattenbrukssektorerna är miljömässigt håll- bar på lång sikt. EU:s gemensamma fiskeripolitik finns närmare be- skrivet i kapitlet Förvaltning av fisk en del av havsmiljöförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;En viktig målsättning är målet om maximalt hållbart uttag (MSY) till 2020. Av målparagrafen&lt;SPAN class="ft120"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;i förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken framgår att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft17"&gt;den gemensamma fiskeripolitiken ska särskilt vara förenlig med unionens miljölagstiftning, särskilt med målet att uppnå en god miljöstatus senast 2020 i enlighet med artikel 1.1 i direktiv 2008/56/EG, samt med unionens övriga politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft39"&gt;Den viktigaste mekanismen inom fiskeripolitiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är beslut om kvoter. Kvoterna beslutas av &lt;NOBR&gt;EU-rådet,&lt;/NOBR&gt; men behandlas först i de regionala samarbetsorganen BALTFISH&lt;SPAN class="ft42"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;i Östersjön och Scheveningen&lt;SPAN class="ft42"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;i Nordsjön samt inom de regionala rådgivande nämnderna.&lt;SPAN class="ft42"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Kvoterna baseras på vetenskaplig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;19 § 4 p. havsmiljöförordningen (2010:1341), jfr artikel 3(1)(b) havsmiljödirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Art. 2, paragraf 4j förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;BALTFISH skapades på svenskt initiativ 2009 och är ett forum för de Östersjöländer som är medlemmar i EU att diskutera fiskeriförvaltningsfrågor som är relevanta för regionen. Sedan reformen av den gemensamma fiskeripolitiken används BALTFISH också som regio- nalt forum där medlemmarna kan diskutera och lämna in gemensamma rekommendationer till kommissionen i syfte att nå vissa av de mål som pekas ut av EU.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Scheveningen motsvarar BALTFISH i Nordsjön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;De rådgivande nämnderna är en del av regionaliseringen inom EU:s gemensamma fiskeripolitik. De rådgivande nämnderna består av företrädare från näringen och andra intressegrupper och förser kommissionen och medlemsländerna med rekommendationer i förvaltningsfrågor. Det kan gälla råd om bevarandeåtgärder, samhällsekonomiska aspekter av förvaltningen och enklare regler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383458x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;rådgivning från Internationella havsforskningsrådet, ICES. ICES råd svarar strikt på de frågor som ställs av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen.&lt;/NOBR&gt; Råden från ICES ges per fiskart och bestånd och baseras på ett antal variabler för att kunna bedöma när ett bestånd ligger på MSY. Dessa variabler är bl.a. fiskedödlighet (fångsttryck), rekrytering och beståndsstorlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Havsmiljödirektivet inkluderar kvalitativa deskriptorer och därmed beslutade kriterier för kommersiella fiskbestånd och även marina näringsvävar där fisk är en viktig komponent. Miljökvalitetsnormer för kommersiella fiskpopulationer har beslutats under normer för biologisk störning.&lt;SPAN class="ft46"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Dels ska långsiktigt hållbara fiskbestånd uppnås, dels ska fisksamhället i stort ha sådana egenskaper att viktiga funk- tioner i näringsväven upprätthålls. Åtgärder som bidrar till att upp- fylla havsmiljödirektivet kan vidtas inom den gemensamma fiskeri- politiken samt genom nationella åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;ICES används nu även i större utsträckning för att ge råd om t.ex. vissa indikatorer och tröskelvärden i enlighet med havmiljödirek- tivet, men än så länge är detta en rådgivningsprocess som till stor del är frikopplad från fiskeripolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;Miljökvalitetsnormer är, som beskrivits ovan, inte ett homogent be- grepp. I miljöbalken definieras fyra olika typer av miljökvalitets- normer; &lt;SPAN class="ft56"&gt;gränsvärdesnormer, målsättningsnormer, indikativa normer &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;övriga normer&lt;/SPAN&gt;. En miljökvalitetsnorm kan vara ett mått för ett tillstånd i hela Östersjön och det kan också vara ett mått för ett tillstånd i en enskild grund vik. Miljökvalitetsnormerna förekommer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;sammanhang med stora övergripande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; liksom i detal- jerade bilagor till myndigheters föreskrifter. Det gör att det är svårt att betrakta miljökvalitetsnormerna som en enhetlig grupp av be- stämmelser som man kan ta ett samlat grepp om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Samtidigt är det miljökvalitetsnormerna som kan bygga upp bilden av vilken kvalitet som behöver uppnås för alla samverkande faktorer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;havets ekosystem. Miljökvalitetsnormerna bestämmer en gräns för vilken kvalitet som miljön minst måste ha.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;C.3 och C.4 i HVMFS 2012:18, bilaga 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Michanek, G. och Zetterberg, C. 2017, Den svenska miljörätten, 4:e upplagan, s. 164.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383459x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Miljökvalitetsnormer för hav- och kustvatten bör ligga till grund för utformning av åtgärdsprogram och övriga styrmedel och åt- gärder som behövs för att de havsanknutna miljömålen ska nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Miljökvalitetsnormer kan bidra med bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;en uppsättning tydliga kvalitetsmått för vilket miljötillstånd som ska nås,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;en uppsättning tydliga kvalitetsmått för väl fungerande ekosystem,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;att tillsammans med miljöövervakningsdata ge underlag för att bedöma måluppfyllelse och gapet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;underlag för att ta fram ändamålsenliga och prioriterade åtgärds- planer för en samlad vatten- och havsförvaltning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;ändamålsenligt underlag för planering, tillståndsgivning, tillsyn och annan myndighetsutövning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft9"&gt;Mer funktionella miljökvalitetsnormer bör även kunna bidra till att ”rensa” bland nuvarande preciseringar, indikatorer m.m. som är kopp- lade till mål för havsmiljöns tillstånd. T.ex. blir flera preciseringar under miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;överflödiga. Se vidare i kapitlet Havsmiljöarbetet har många mål, kri- terier, indikatorer och andra mätetal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;Ett förtydligande av miljökvalitetsnormerna kan även sätta ytter- ligare press på att inkludera miljöhänsyn i samhällsutvecklingen när det gäller byggande, infrastruktur, avfallshantering, sjöfart m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Myndigheter och kommuner som beredningen har varit i kontakt med lyfter fram att i vatten- och havsmiljöarbetet är det &lt;NOBR&gt;EU-direk-&lt;/NOBR&gt; tiven, som t.ex. havsmiljödirektivet och vattendirektivet, som har den drivande kraften i arbetet. Miljökvalitetsmålen finns med i myndig- heternas arbete, men är inte styrande i arbetet på samma sätt som direktiven.&lt;SPAN class="ft120"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Direktiven har införlivats i svensk rättsordning genom rättsakter baserade på miljöbalken (1998:808). Där definieras termen miljö- kvalitetsnorm i svensk rätt, och där ges dessutom stöd åt en rad andra författningar som specificerar miljökvalitetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Miljökvalitetsnormer åberopas i en rad olika nationella författ- ningar. Det gäller naturligtvis författningar som har med vatten- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Slutsatser från workshoppar med Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelser och kom- muner.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft11"&gt;havsmiljöarbete att göra, t.ex. förordningen (2001:554) om miljö- kvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, men även inom andra miljöområden, t.ex. förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Miljökvalitetsnormerna åberopas också inom andra områden som inte direkt förknippas med miljöarbete. Enligt plan- och bygglagstift- ningen ska miljökvalitetsnormer följas vid planläggning och lov- givning. Även enligt ellagen (1997:857) och väglagen (1971:978) ska bestämmelser om miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Att miljökvalitetsnormer nämns i dessa författningar kan fel- aktigt ge uppfattningen att de inte skulle gälla vid beslut enligt annan lagstiftning om det inte hade tydliggjorts. Så är det alltså inte. Dels gäller miljöbalken parallellt med annan lagstiftning så länge det inte har tydliggjorts att miljöbalken inte ska tillämpas, dels följer av EU- rätten att miljökvalitetsnormerna också måste tillämpas vid beslut enligt annan lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;Kommuner och länsstyrelser som beredningen talat med vittnar om att miljökvalitetsnormerna inom &lt;SPAN class="ft40"&gt;vattenförvaltningen &lt;/SPAN&gt;har en in- verkan särskilt vad gäller miljöprövning och tillsyn. Normerna har även inverkan på utformningen av detaljplaner enligt PBL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Både kommuner och länsstyrelser vittnar samtidigt om att miljö- kvalitetsnormerna inom &lt;SPAN class="ft40"&gt;havsmiljöförvaltningen &lt;/SPAN&gt;har liten eller mycket liten inverkan för tillståndsgivning, normgivning och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;För att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken ska kunna bli ett så effektivt verktyg som möjligt i havsmiljöarbetet bedömer beredningen att det behövs ett antal justeringar i fråga om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;hur miljökvalitetsnormerna utformas och för vilka bedömnings- områden (skala) de ska tillämpas, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;den organisatoriska strukturen för beslut av miljökvalitetsnormer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 207px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:289px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383461x1.jpg/" style="width:413px;height:289px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Harmonisering av miljökvalitetsnormer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft16"&gt;Förslag&lt;SPAN class="ft12"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten i sin instruktion får ett sär- skilt ansvar för att säkerställa ett samordnat genomförande av vattenförvaltningen, havsmiljöförvaltningen och art- och habitat- direktivet för akvatiska arter och livsmiljöer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen ger Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att till senast 2023 se över och harmonisera miljökvalitetsnormer för kustvatten som beslutas med stöd av 20 § havsmiljöför- ordningen (2010:1341) och 4 kap. 1 § vattenförvaltningsförord- ningen (2004:660),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;bedömningsområden för miljökvalitetsnormer som beslu- tas med stöd av 20 § havsmiljöförordningen, där det är möjligt, ska överensstämma med vattenförvaltningens kustvattenföre- komster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft16"&gt;Varför behövs en harmonisering?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Som tidigare har beskrivits har &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; som rör havsmiljö- arbetet kommit under olika decennier. De har tagits emot under olika epoker av Sveriges nationella miljöarbete och därför imple- menterats på olika sätt i svensk rättsordning. De områden som direk- tiven omfattar överlappar i bland varandra, både geografiskt och arts- mässigt vilket kan leda till otydlighet i vad som ska gälla. Dessutom medför det fler parametrar att följa upp och förhålla sig till än vad som egentligen skulle behövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Miljömålsberedningen ser därför skäl att harmonisera genom- förandet av de &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; som sätter mål för havsmiljöarbetet. De direktiv som omfattas av förslagen i detta kapitel har det gemensamt att de sätter mål för havsmiljöarbetet, till skillnad från t.ex. havs- planeringsdirektivet som är mer operativt utformat och kan ses som ett verktyg för att nå de uppsatta målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har påpekat att det skulle underlätta om 5 kap. 2 § miljöbalken skulle kunna tolkas i lite vidare bemär- kelse. Begränsningen inom vattenförvaltningen att miljökvalitetsnor- mer endast kan sättas baserat på bedömningsgrunderna i Havs- och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p485 ft11"&gt;vattenmyndighetens klassificeringssystem medför att andra stör- ningar och föroreningar som påverkar status inte kan fångas in. Detta medför i förlängningen att det är svårare att knyta normerna direkt till åtgärder i åtgärdsprogrammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft9"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att en harmonisering och bättre samordning av miljökvalitetsnormerna mellan direktiven bör kunna bidra till att ta fram normer för belastning och påverkan genom att sådana kan beslutas med stöd i havsmiljöförordningen, även för sådan belastning och påverkan som medför att normerna för till- stånd enligt vattenförvaltningen inte nås. Genom en sådan harmoni- sering och samordning kan i större utsträckning hänsyn även tas till arter i Natura &lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; och normerna kopplas mer direkt till en möjlig åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 73px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft127"&gt;Kvalitetsbeskrivningarna 18 § havsmiljöförordningen är också miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Enligt 17 § havsmiljöförordningen är god miljöstatus i sig en miljö- kvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 § första stycket 4 miljöbalken för Nord- sjön respektive Östersjön. God miljöstatus kännetecknas vidare enligt 18 § av kvalitetsbeskrivningar i havsmiljödirektivets bilaga I, de kvalitativa deskriptorerna. Enligt 18 § havsmiljöförordningen ska Havs- och vattenmyndigheten med stöd i kvalitetsbeskrivningarna i bilaga I till havsmiljödirektivet och kommissionsbeslutet slå fast vad som kännetecknar en god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön. Havs- och vattenmyndigheten ska vidare enligt 19 § för Nordsjön och Östersjön ta fram miljökvalitetsnormer med indikatorer som avses i 9 § 3, dvs. som ska användas för att bedöma om den goda miljöstatusen upprätthålls eller nås. Av 20 § följer att Havs- och vatten- myndigheten får meddela sådana föreskrifter som avses i 18 och 19 §§ (miljökvalitetsnormer).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;Lydelsen i 20 § måste enligt beredningens mening kunna tolkas så att de föreskrifter som följer av både 18 och 19 §§ är miljökvali- tetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 123px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383463x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 172px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Vattendirektivet och havsmiljödirektivet – harmonisering av miljökvalitetsnormer i kustvatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft16"&gt;Geografisk indelning av havs- och kustområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Nordsjön och Östersjön är Sveriges två &lt;SPAN class="ft56"&gt;förvaltningsområden &lt;/SPAN&gt;enligt havsmiljöförordningen&lt;SPAN class="ft56"&gt;. &lt;/SPAN&gt;De täcker hela Sveriges havsområde. Förvalt- ningsområdenas geografi är indelad i &lt;SPAN class="ft56"&gt;bedömningsområden. &lt;/SPAN&gt;Bedömnings- områdena används för att definiera inom vilket område en bedömning ska göras. De är alltså geografiskt en avgränsad del av ett förvalt- ningsområde. Det finns fyra olika typer av bedömningsområden i havsförvaltningen och ett i vattenförvaltningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Grupp av havsbassänger (3 st.), Bottniska viken, Egentliga Öster- sjön och Västerhavet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;"&gt;Havsbassänger (12 st.), Skagerrak, Kattegatt, Öresund, Arkona- havet och S Öresund, Bornholmshavet och Hanöbukten, Ö Got- landshavet, V Gotlandshavet, N Gotlandshavet, Ålands hav, Botten- havet, N Kvarken och Bottenviken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Utsjövatten (11 st.), samtliga havsbassänger har ett tillhörande utsjövatten utom Öresund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Kustvattentyper (27 st.), vattnet mellan strandlinjen och en nautisk mil utanför baslinjen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Enligt vattenförvaltningen finns det 653 kustvattenförekomster&lt;SPAN class="ft60"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;i vattnet mellan strandlinjen och en nautisk mil utanför baslinjen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Geografisk skala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;Enligt vattenförvaltningsförordningens bestämmelser beslutar vatten- delegationerna om miljökvalitetsnormer för god ekologisk status och god kemisk status för 653 kustvattenförekomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Även Havs- och vattenmyndigheten beslutar om miljökvalitets- normer, enligt 19 § havsmiljöförordningen. Myndigheten har i före- skrift (HVMFS 2012:18, bilaga 3B) även beslutat om bedömnings- område för respektive miljökvalitetsnorm. Bedömningsområdena är fördelade på två förvaltningsområden, tolv havsbassänger, elva utsjö-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Antal kustvattenförekomster som användes i andra vattenförvaltningscykeln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383464x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;vatten och 27 kustvattentyper. Kustvattenzonen, dvs. en nautisk mil (cirka 1,9 km) utanför baslinjen, omfattas av både vatten- och havs- miljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Kustvattentyperna är huvudsakligen tänkta att användas vid defi- nition av god miljöstatus i de fall de överlappar med vattenförvalt- ningen. I dessa fall finns en hänvisning i havsmiljöföreskrifterna till vattenförvaltningens bedömningsgrunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Majoriteten av de normer som har beslutats i enlighet med havs- miljöförordningen har bedömningsområde &lt;SPAN class="ft56"&gt;havsbassäng&lt;/SPAN&gt;. Båda typerna av bedömningsområden sträcker sig in till kusten och överlappar med &lt;SPAN class="ft56"&gt;kustvattenförekomsterna &lt;/SPAN&gt;enligt vattendirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Myndigheter eller kommuner som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning ska enligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;kap. 3 § miljöbalken göra en strategisk miljöbedömning, om genom- förandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;betydande miljöpåverkan&lt;/SPAN&gt;. Miljöbedömningar ska även göras enligt&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 14px 'Arial';line-height: 17px;"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;"&gt;kap. 20 § miljöbalken i fråga om verksamheter eller åtgärder som ska prövas för att få tillstånd om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';line-height: 17px;"&gt;betydande miljöpåverkan&lt;/SPAN&gt;. Miljöbedömningen ligger sedan till grund för vidare beslut och ev. tillståndsgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;Kommuner som beredningen har talat med har uttryckt att miljö- kvalitetsnormerna som beslutas enligt havsmiljödirektivet bedöms på en skala som är så stor att de inte blir tillämpliga för att kunna bedöma påverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 150px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Harmonisering av miljökvalitetsnormer i kustvatten, särskilt för arter och livsmiljöer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Hur miljökvalitetsnormer ska utformas skiljer sig åt mellan direk- tiven. För vilka kvalitetsfaktorer eller kriterier normerna tas fram skiljer sig också i de olika direktiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Dessutom framgår det av havsmiljöförordningen&lt;SPAN class="ft42"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;att miljökvali- tetsnormer i kustvatten, endast ska omfatta de aspekter på kustvatt- nets kvalitet som inte omfattas av vattenmiljödirektivet eller annan relevant &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning.&lt;/NOBR&gt; Det vill säga att i kustvatten ska miljökvali- tetsnormer enligt havsmiljödirektivet &lt;SPAN class="ft38"&gt;komplettera &lt;/SPAN&gt;vattendirektivets&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;19 § 4 p., havsmiljöförordningen (2010:1341).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383465x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;normer. Syftet med bestämmelsen är troligtvis att undvika dubbel- reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;Beredningen har inte sett några hinder för att medlemsstaten kan välja under vilket direktiv den beslutar om en miljökvalitetsnorm som syftar mot samma område, som t.ex. biologiska kvalitetsfaktorer enligt vattendirektivet eller som normer för biologisk störning enligt havsmiljödirektivet. Havs- och vattenmyndigheten har särskilt lyft fram att normer för att bedöma statusen för arter och livsmiljöer har ”fallit mellan stolarna/direktiven” bl.a. för att säkerställa att direktiven inte överlappar varandra.&lt;SPAN class="ft46"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsdirektiven, dvs. art- och habitat- direktivet och fågeldirektivet, sätter referensvärden för art- och livsmiljöer som i dag inte har harmoniserats med miljökvalitetsnor- merna i tillräcklig utsträckning. Beredningen ser därför ett behov av att Sveriges genomförande av alla fyra direktiv som sätter mål för havets tillstånd behöver harmoniseras i större utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Problemet med att hantera överlapp mellan direktiven förefaller inte vara lika omfattande för &lt;NOBR&gt;fysikalisk-kemiska&lt;/NOBR&gt; miljökvalitetsnormer som främst omfattar näringsämnen och särskilt förorenande ämnen. Det beror på att lagstiftningen här är mer samstämmig (halter av kväve och fosfor, klorofyll, syre, siktdjup). Detsamma gäller priori- terade farliga ämnen och särskilda förorenande ämnen där det råder total samstämmighet mellan havsmiljöföreskrifterna när det gäller tröskelvärden för ämnen respektive gränser i vattenförvaltningens bedömningsgrunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Harmonisering med art- och habitatdirektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;den nuvarande svenska implementeringen av art- och habitatdirek- tivet i områdesskyddsförordningen (1998:1252) och artskyddsför- ordningen (2007:845) finns inte begreppet miljökvalitetsnormer. Enligt både områdesskyddsförordningen och artskyddsförordningen ska dock gynnsam bevarandestatus uppnås. Gynnsam bevarande- status fastställs utifrån s.k. referensvärden&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;för samtliga i art- och habitatdirektivet listade arter och livsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Slutsats från workshop med Havs- och vattenmyndigheten i september 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Naturvårdsverket beslutar om referensvärden som är kriterier för naturtypen/arten för att den ska kunna anses ha en gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå och är det värde på vilken bedömningen av måluppfyllelse vilar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383466x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;Av 22 och 25 §§ havsmiljöförordningen framgår att övervaknings- program och åtgärdsprogram som beslutas med stöd av havsmiljöför- ordningen ska vara förenliga med bedömningar inom art- och habitat- direktivet. Dessutom ska det strängaste kravet gälla enligt artikel 4.2 vattendirektivet när det gäller skyddade områden. Förekomsten av marina naturtyper och habitaten för de arter som listas i bilaga 2, som ska skyddas enligt art- och habitatdirektivet kan således innebära att miljökvalitetsnormer måste fastställas till hög i stället för god status. Enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; beslut från 2017&lt;SPAN class="ft46"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;ska det även säker- ställas samstämmighet med bl.a. art- och habitatdirektivet (skäl 7) och att de arter som används för att känneteckna &lt;SPAN class="ft56"&gt;god miljöstatus &lt;/SPAN&gt;ska omfatta de arter som är listade i enlighet med art- och habitatdirek- tivet och att tröskelvärden ska överensstämma med referensvärden för &lt;SPAN class="ft56"&gt;Gynnsam bevarandestatus.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Implementeringen av havmiljödirektivet, vattendirektivet och art- och habitatdirektivet har inte i tillräcklig grad samordnats i frågor om övervakning, åtgärdsprogram och bedömning av målupp- fyllelse. Detta medför att inte heller kriterierna för god miljöstatus eller kvalitetsfaktorerna för god ekologisk status är i linje med Natur- vårdsverkets fastställda referensvärden för marina arter och livsmiljöer i art- och habitatdirektivet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Detta medför i sin tur ineffektivitet i miljöövervakning, uppföljning och rapportering. Det skulle också kunna medföra att tillåtligheten för ett ärende kan bedömas olika beroende på om tillståndet prövas mot miljökvalitetsnormerna i 5 kap. miljöbalken eller gynnsam bevarandestatus enligt 7 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Beredningen har i analysen av olika mål för tillståndet i havet kon- staterat att beslutsprocessen för att fastställa referensvärden enligt art- och habitatdirektivet är svåröverskådlig och att det även är svårt att få fram och tolka beslutade referensvärden för akvatiska arter och livsmiljöer. Beredningen anser därför att ett viktigt steg i en samord- ning mellan de tre direktiven är att se över hur beslutsprocessen för referensvärdena för akvatiska arter kan göras mer transparent och samordnas bättre med övrigt direktivsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;EU-kommissionens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; beslut (EU) 2017/848 om fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten, specifikationer och standardiserade metoder för övervak- ning och bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Se t.ex. kriterier D1C2 för arter och D1C5 för livsmiljöer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förutom för säl enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; från Havs- och vattenmyndigheten &lt;NOBR&gt;2020-03-04.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383467x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Harmonisering med målen i EU:s fiskeripolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Miljömålsberedningen föreslår i detta betänkande att fiskförvaltningen behöver bidra till att nå havsmiljödirektivets miljökvalitetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;EU:s gemensamma fiskeripolitik&lt;SPAN class="ft46"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;syftar bl.a. till att säkerställa att verksamheten i fiskeri- och vattenbrukssektorerna är miljömässigt hållbar på lång sikt. En viktig målsättning är målet om maximalt håll- bart uttag (MSY) till 2020. Den viktigaste mekanismen inom fiskeri- politiken när det gäller fiskbeståndens förvaltning är beslut om kvoter. Kvoter beslutas av &lt;NOBR&gt;EU-rådet&lt;/NOBR&gt; med utgångspunkt i vetenskapliga råd från internationella havsforskningsrådet (ICES).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Fiskeripolitiken ska även vara förenlig med unionens miljölag- stiftning, särskilt med målet att uppnå en god miljöstatus senast 2020 i enlighet havsmiljödirektivet. Hur fiskeripolitiken ska utvecklas för att vara förenlig med målet om god miljöstatus utvecklas dock inte i förordningen förutom när det gäller att anta bevarandeåtgärder i skyddade områden&lt;SPAN class="ft120"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;(läs mer i kapitlet om Förvaltning av fisk en del av havsmiljöförvaltningen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Havsmiljödirektivet inkluderar kvalitativa deskriptorer och där- med beslutade kriterier för kommersiella fiskbestånd och även marina näringsvävar där fisk är en viktig komponent. Miljökvalitetsnormer för kommersiella fiskpopulationer har beslutats under normer för biologisk störning, men då till stor del anpassats till de variabler som används inom fiskeriförvaltningen, vilka inte tillräckligt väl svarar på de kriterier som används inom havsmiljödirektivet för att t.ex. be- döma kommersiella arters ålders- och storleksfördelning. Fiskeriför- valtningens underlag är inte heller anpassat för att kunna fungera som underlag för att bedöma att kriterierna för deskriptorn om näringsvävar har en normal omfattning och mångfald och på nivåer som är tillräckliga för att arternas långsiktiga bestånd kan säkerställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Att mål för fiskeripolitiken och havsmiljöförvaltningen samt bedömningsområden harmoniseras bättre ses både av havsmiljöför- valtningen, den svenska fiskförvaltningen och forskningen inom havsmiljö och naturvetenskap som mycket viktigt. Utvecklingen går dock alltför långsamt framåt, till stor del beroende av att alla frågor om rådgivning till ICES inom fiskeripolitiken beslutas inom EU.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Art. 11 förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:417px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:208px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383468x1.jpg/" style="width:413px;height:208px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;ICES används nu även i större utsträckning för att ge råd om t.ex. vissa indikatorer och tröskelvärden i enlighet med havmiljödirek- tivet, men än så länge är detta en rådgivningsprocess som till stor del är frikopplad från fiskeripolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Beredningen bedömer att en sammanhållen och harmoniserad rådgivning för fiskeripolitiken och havsmiljöförvaltningen är grund- läggande för att vi ska kunna säkerställa en ekosystembaserad för- valtning i Östersjön och Nordsjön. En sådan harmonisering skulle ge underlag för att sätta mer relevanta indikatorer och tröskelvärden t.ex. för näringsvävar. Beredningen anser därför att Sverige inom det regionala samarbetet inom EU:s fiskeripolitik, inom de regionala samarbetsorganen BALTFISH och Scheveningen och inom de regio- nala rådgivande nämnderna samt inom Helcom ska vara pådrivande för att ändra variablerna för den vetenskapliga rådgivningen från ICES. Råd behöver tas fram om hur fisket ska bedrivas så att målen inom havsmiljödirektivet kan nås, vilket för svensk del även medför att miljökvalitetsnormer för hav och vatten följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;12.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Utformning och beslut om miljökvalitetsnormer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;att &lt;/SPAN&gt;ett gemensamt beslutsorgan ska besluta om miljökvalitets- normer i enlighet med både vattenförvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen samt referensvärden i enlighet med art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet för akvatiska arter och livsmiljöer,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen ger Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att se över att miljökvalitetsnormerna i större utsträckning ut- formas så att åtgärder enligt 5 kap. 9 § miljöbalken kan genom- föras och leda till att målen nås.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 172px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383469x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Beslut om miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft16"&gt;Behov av ett gemensamt beslutsorgan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Miljökvalitetsnormer beslutas i dag av vattendelegationerna i respek- tive vattendistrikt för kustvattenförekomster i enlighet med vatten- förvaltningsförordningen. Vattendelegationerna är utsedda av reger- ingen. Havs- och vattenmyndigheten beslutar om miljökvalitetsnormer för utsjöområden enligt havsmiljöförordningen. Havs- och vatten- myndigheten beslutar även om miljökvalitetsnormer för kustvatten för de kriterier inom havsmiljödirektivet som inte omfattas av vatten- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Miljömålsberedningen anser att ett samordnat beslutsfattande för de miljökvalitetsnormer som berör kust och hav är avgörande för att nå både god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen, god ekologisk och kemisk status enligt vattenförvaltningsförordningen och gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. En gemensam be- slutsordning för miljökvalitetsnormer för havs- och vattenförvaltning behöver därför inrättas och vara beslutsinstans för miljökvalitetsnor- mer för allt ytvatten. En viktig uppgift är att säkerställa samstämmig- het mellan normer för både havsmiljödirektivet och vattendirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Miljömålsberedningen anser även att en uppgift ska vara att fast- ställa referensvärden för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet för akvatiska arter och livs- miljöer. Miljömålsberedningen erfar att det i dag i praktiken är Havs- och vattenmyndigheten som granskar Artdatabankens förslag till referensvärden och lämnar en rekommendation till Naturvårds- verket för beslut. Miljömålsberedningen anser att det bör både minska den administrativa bördan samt säkra en bättre samordning i imple- menteringen av direktiven om en och samma beslutsordning ansvarar för beslut om normer och referensvärden för akvatiska miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Enligt 5 kap. miljöbalken kan regeringen ställa mer långtgående krav i miljökvalitetsnormer än vad som följer direkt av &lt;NOBR&gt;EU-direktiven.&lt;/NOBR&gt; Det är möjligt så länge miljökvalitetsnormerna inte strider mot EU- rätten i övrigt eller internationell rätt.&lt;SPAN class="ft120"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Det är viktigt att förslaget inte ändrar på denna möjlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Christiernsson, A. 2019, Miljökvalitetsnormer för god ekologisk status i ytvattenförekoms- ter, Underlagsrapport till Utredningen om minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärds- arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383470x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft16"&gt;Tre tänkbara alternativ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft39"&gt;Miljömålsberedningen har övervägt tre olika alternativ till gemen- samt beslutsorgan. Den fortsatta hanteringen av frågan beror delvis av vad som händer med övriga förslag som har lämnats till reger- ingen, både av Miljömålsberedningen och av andra utredningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft59"&gt;Regeringen fattar beslut om miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft39"&gt;Det finns argument som talar för att miljökvalitetsnormerna ska beslutas av regeringen efter förslag från Havs- och vattenmyndig- heten. Miljökvalitetsnormerna är basen för den önskade miljökvali- teten i kustvatten och hav. Normerna är därmed grundläggande för att genomföra den samlade vatten- och havsförvaltningen. Därför kan det vara rimligt att regeringen fattar beslut om normerna. Som exempel kan nämnas att i Finland är det regeringen som fattar beslut om miljökvalitetsnormer. Den finska regeringen har inte delegerat besluten till en förvaltningsmyndighet. Enligt tjänstemän vid det finska miljöministeriet fungerar den finska ordningen för beslut om miljökvalitetsnormer bra och underlättar i vatten- och havsmiljö- arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft39"&gt;Miljömålsberedningen föreslår i kapitlet om Åtgärdsprogram och åtgärder att regeringen ska fatta beslut om gemensamma åtgärds- program för både havs- och vattenförvaltningen. I linje med det för- slaget kan regeringen även fatta samordnade beslut om miljökvali- tetsnormerna efter beredning av Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft59"&gt;En gemensam nämnd fattar beslut om miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Vattenförvaltningsutredningen lämnade 2019 förslag till ändrad besluts- ordning för beslut om miljökvalitetsnormer för vattenförvalt- ningen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Utredningen har remitterats men det är i skrivande stund fortfarande oklart om utredningens förslag kommer att genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Vattenförvaltningsutredningen föreslog att en nationell normgiv- ningsnämnd ska inrättas för att besluta om miljökvalitetsnormer. Havs- och vattenmyndigheten föreslogs vara värdmyndighet till norm-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SOU 2019:66, &lt;/SPAN&gt;En utvecklad vattenförvaltning&lt;SPAN class="ft45"&gt;, betänkande av Vattenförvaltningsutredningen, s. 593 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383471x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p825 ft11"&gt;givningsnämnden. Havs- och vattenmyndigheten skulle enligt förslaget även få till uppgift att bereda beslut om miljökvalitetsnormer för ytvatten enligt vattendirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Vattenförvaltningsutredningen drog liksom Miljömålsberedningen slutsatsen att det är viktigt att vattenförvaltningen kan hantera alla frågor med koppling till relevanta direktiv för vatten för att få en effektiv, samordnad och förankrad yt- och grundvattenförvaltning.&lt;SPAN class="ft46"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Vattenförvaltningen behöver vara organiserad på ett sådant sätt att den möjliggör en god samordning av det svenska arbetet med att genomföra de direktiv som omfattas av eller knyter an till ramdirek- tivet för vatten och det åtgärdsarbete som behöver utföras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Vattenförvaltningsutredningen påpekade att kopplingen mellan vattenförvaltningen och havsförvaltningen samt den gemensamma jordbrukspolitiken bör vara tydlig. Det sågs även som viktigt att vatten- förvaltningen länkas samman med &lt;NOBR&gt;miljömåls-,&lt;/NOBR&gt; klimat- och Agenda &lt;NOBR&gt;2030-arbetet&lt;/NOBR&gt; samt med arbetet med tillväxtfrågor och fysisk planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;Oavsett vad som händer med vattenförvaltningsutredningens för- slag menar Miljömålsberedningen att normgivningen för vatten- förvaltningen och havsmiljöförvaltningen bör föras samman. Detta medför ett behov av ändrat beslutsfattande av miljökvalitetsnormer för både havsmiljöförvaltningen och vattenförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Besluten om normerna kan fattas av en gemensam nämnd be- stående av ledamöter med kompetens från verksamhetsområden som kan beröras av miljökvalitetsnormerna. Ledamöterna bör ha erfaren- het från skilda samhällsområden av relevans för havs- och vatten- förvaltningsarbetet. Några ledamöter bör ha myndighetsbakgrund med erfarenhet av vatten- respektive havsfrågor. Därutöver bör det i nämnden finnas ledamöter med erfarenhet av industriell, areell, juridisk, ekonomisk respektive kommunal verksamhet samt leda- möter med erfarenhet av arbete inom ideella organisationer på miljö- området. Ledamöterna, inklusive ordförande, kan utses av regeringen. Havsmiljöarbetet behöver inkludera fler sektorer och yrkesmässiga discipliner än i dag, vilket även bör bidra till att öka både acceptansen för och kunskapen om miljökvalitetsnormerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;Nämnden kan vara knuten till Havs- och vattenmyndigheten som värdmyndighet med uppgift att sköta administrativa frågor och upp-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Särskilt nitratdirektivet, avloppsvattendirektivet, dricksvattendirektivet, art- och habitatdirek- tivet, badvattendirektivet, prioämnesdirektivet, grundvattendirektivet och översvämningsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383472x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;låta lokaler för sammanträden och annan verksamhet. I uppgiften kan ingå att bereda förslag till miljökvalitetsnormer och föredra dessa för nämnden. Normerna kan beslutas som myndighetsföreskrifter och publiceras i Havs- och vattenmyndighetens författningssamling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft59"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har kvar beslutsfattandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft11"&gt;Ett tredje alternativ är att beslutsfattandet ligger kvar på Havs- och vattenmyndigheten som i dag. Havs- och vattenmyndigheten bör då få till uppgift att fastställa miljökvalitetsnormer enligt både vatten- förvaltningsförordningen och havsmiljöförordningen för att uppnå samordningen som har beskrivits ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 87px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Det saknas kvalitetsfaktorer för att bedöma God miljöstatus och miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Vattenförvaltningsutredningen bedömde att den största utmaningen för vattenförvaltningen är att besluta väl avvägda miljökvalitets- normer för vatten.&lt;SPAN class="ft144"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten menar att det har varit särskilt svårt att ta fram bedömningsgrunder för biologiska kvali- tetsfaktorer för arter och livsmiljöer samt för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer&lt;SPAN class="ft144"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;i kustvatten. Vad gäller hydromorfologiska kvali- tetsfaktorer har myndigheten beslutat om det i den senaste uppdatering av föreskrifterna (HVFMS 2019:25). I arbetet med miljökvalitets- normer enligt havsmiljöförordningen har Havs- och vattenmyndig- heten endast beslutat om normer för &lt;SPAN class="ft40"&gt;biologiska störningar &lt;/SPAN&gt;vad gäller främmande arter och fisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft9"&gt;Inom ramen för alla de miljökvalitetsnormer som Havs- och vattenmyndigheten har beslutat i enlighet med havsmiljödirektivets bilaga för belastning och påverkan &lt;SPAN class="ft40"&gt;saknas det miljökvalitetsnormer &lt;/SPAN&gt;– förutom för biologisk störning – även för flera andra områden. Det saknas även fortfarande indikatorer och tröskelvärden för vissa kvali- tativa deskriptorer som kännetecknar god miljöstatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SOU 2019:66. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;En utvecklad vattenförvaltning&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Vattenförvaltningsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är konnektivitet som beskriver möjligheten för djur och växter att sprida sig eller röra sig upp- och nedströms i kustvatten samt möjligheterna till spridning och passage till omkringliggande landområden. Hydrologisk regim i kustvatten be- skriver t.ex. tidvattenregim och strömmar. Morfologiskt tillstånd beskriver t.ex. djupför- hållanden och bottensubstratets sammansättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;472&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383473x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft39"&gt;Skälet till att det saknas miljökvalitetsnormer kan vara kunskaps- brist om t.ex. hur arter eller livsmiljöer påverkas av olika mänskliga aktiviteter – &lt;SPAN class="ft38"&gt;belastningar&lt;/SPAN&gt;. Ett exempel på detta är undervattensbuller som faller under deskriptor elva &lt;SPAN class="ft38"&gt;Undervattensbuller &lt;/SPAN&gt;och som klassas som &lt;SPAN class="ft38"&gt;Övrig fysisk störning&lt;/SPAN&gt;. Det finns fastställda kriterier för vad som ska bedömas av &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; men kunskapen om undervattensbull- rets påverkan på marina arter har inte ansetts vara tillräcklig för att kunna besluta om indikatorer och tröskelvärden. Då finns heller inte underlag för att ta fram en målnivå och beslut om en miljökvalitets- norm.&lt;SPAN class="ft42"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Samma förhållande råder för marint skräp när det gäller mikro- skräp i havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Enligt havsmiljödirektivet ska tröskelvärden tas fram regionalt inom Östersjön och Nordsjön, även om de fastställs genom nationella beslut. I vissa fall ska enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; beslut från 2017, trös- kelvärden tas fram på &lt;NOBR&gt;EU-nivå,&lt;/NOBR&gt; t.ex. för undervattensbuller. I praktiken samordnas detta arbete genom Helcom för Östersjön och Ospar för Nordsjön. Helcom och Ospar fastställer enhetliga kvalitetsmått för regionen som syftar till att underlätta det gemensamma åtgärds- arbetet. Nackdelen är att processen med att besluta om tröskelvär- den kan ta lång tid och i vissa fall blir föremål för politiska för- handlingar, även om de enligt &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; beslut ska bygga på vetenskapliga kriterier. Ett exempel är problemet att ta fram en trös- kelvärden för att bedöma bottentrålningens påverkan på deskriptor sex &lt;SPAN class="ft38"&gt;Havsbottens integritet&lt;/SPAN&gt;, där länderna ännu inte enats om en regional överenskommelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft16"&gt;Det behövs olika typer av miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft41"&gt;Noggrannheten i preciseringen av miljökvalitetsnormerna skiljer sig åt beroende på om de är &lt;SPAN class="ft81"&gt;gränsvärdesnormer, målsättningsnormer, indikativa normer &lt;/SPAN&gt;eller &lt;SPAN class="ft81"&gt;övriga normer &lt;/SPAN&gt;enligt 5 kap. 2 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Det finns en norm för impulsivt buller i bilaga 3 till föreskrifterna. Däremot avvaktar Havs- och vattenmyndigheten och deltar under tiden i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; med att ta fram tröskelvärden för buller som ska kunna ligga till grund för definitioner av god ekologisk status för kriterierna D11C1 och D11C2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Normerna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Gränsvärdesnormer &lt;/SPAN&gt;som anger de förorenings- eller störningsnivåer som inte får över- eller underskridas. Ett exempel är gränsvärden för den maximala halten av kväve som får förekomma i utom- husluften. Andra exempel är kvalitetskrav gällande kemisk ytvatten- status samt gränsvärden för farliga ämnen i havsmiljön,&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Målsättningsnormer &lt;/SPAN&gt;som anger de förorenings- eller störnings- nivåer som ska eftersträvas eller som inte bör över- eller under- skridas. Dessa normer utgör med andra ord riktvärden snarare än rättsligt bindande gränsvärden. Flera riktvärden för förekomst av olika partiklar samt ozon i utomhusluften har antagits med stöd i p. 2,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Indikativa normer &lt;/SPAN&gt;som anger högsta eller lägsta förekomst i yt- och grundvatten av organismer som kan tjäna till ledning för bedömning av tillståndet i miljön. I detta fall handlar det alltså inte om gräns- eller riktvärden för t.ex. en föroreningsnivå utan om förekomster av bioorganismer som kan säga något om miljötill- ståndet. Av lagtexten följer att dessa normer endast kan antas för grund- och ytvatten,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Övriga normer &lt;/SPAN&gt;som anger de krav i övrigt på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. De flesta normer som antagits för vatten samt havsmiljö utgör övriga normer. Detta gäller t.ex. normer om en god ekologisk status där näringsämnen utgör en &lt;NOBR&gt;fysikalisk-kemisk&lt;/NOBR&gt; kvalitetsfaktor samt normer om en god miljöstatus avseende tillförsel av näringsämnen till havet. Även riktvärden för omgivningsbuller har antagits med stöd i p. 4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft10"&gt;Av 6 § i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift om vad som känne- tecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön (HVMFS 2012:18) framgår att miljö- kvalitetsnormerna är normer enligt 5 kap. 2 § 1 stycket p. 4 miljö- balken, dvs. &lt;SPAN class="ft56"&gt;övriga normer. &lt;/SPAN&gt;De flesta normer som antagits för vatten samt havsmiljö är &lt;SPAN class="ft56"&gt;övriga normer&lt;/SPAN&gt;. Detta gäller t.ex. normer om en god ekologisk status där näringsämnen utgör en &lt;NOBR&gt;fysikalisk-kemisk&lt;/NOBR&gt; kvali-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383475x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 393px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td45"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;tetsfaktor samt normer om en god miljöstatus avseende tillförsel av näringsämnen till havet.&lt;SPAN class="ft60"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Normernas rättsliga inverkan och till vilka kategorier av normer miljökvalitetsnormer enligt vattenförvaltningsförordningen och havs- miljödirektivet ska hänföras har utretts tidigare och justeringar har genomförts genom åren. Vattenförvaltningsutredningen har gjort en genomlysning av tidigare överväganden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Innan den s.k. Weserdomen&lt;SPAN class="ft144"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;uttalade regeringen att miljökvali- tetsnormerna för vatten inte var gränsvärdesnormer utan övriga normer som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.&lt;SPAN class="ft144"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Mer differentierade uttalanden finns numera i prop. 2017/18:243,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft12"&gt;s. 191 f.:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 23px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"&gt;Av en miljökvalitetsnorm som meddelas med stöd av 1 § kan det framgå att den vattenförekomst som påverkas av verksamheten eller åtgärden senast vid en viss tidpunkt ska ha uppnått en viss status, t.ex. ”god eko- logisk status”. Vad som kännetecknar den status som ska uppnås fram- går i sin tur av miljökvalitetsnormer som meddelats för att tjäna som vägledning för bedömningen av om huruvida vattenförekomsten kan anses ha uppnått rätt status. Dessa miljökvalitetsnormer anger kvalitets- faktorer som, om de är uppfyllda, kan läggas till grund för antagandet att vattnet har uppnått rätt status. För varje relevant kvalitetsfaktor (t.ex. förekomst av vandrande fisk) anges t.ex. ett minsta värde som måste vara uppfyllt för att den kvalitetsfaktorn ska kunna läggas till grund för antagandet att vattnet har den status som kvalitetsfaktorn ska indikera. Miljökvalitetsnormer som anger sådana kvalitetsfaktorer är miljökvalitetsnormer som avses i 2 § första stycket 4 men kan dess- utom, om kvalitetsfaktorn gäller förekomsten av organismer i vattnet, anses vara miljökvalitetsnormer som avses i 2 § första stycket 3.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;I 20 § havsmiljöförordningen finns dock ingen begränsning när det gäller vilken typ av norm som ska användas. Dock ska myndigheten, vid beslut om en miljökvalitetsnorm, ange vilken typ av norm det är. Av 4 kap. 8 b § i vattenförvaltningsförordningen framgår att kvalitets- krav som avser kemisk ytvattenstatus är miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 § första stycket 1 miljöbalken, dvs. &lt;SPAN class="ft56"&gt;gränsvärdesnorm. &lt;/SPAN&gt;Förord- ningen ger ingen specifikation angående vilken typ av norm som ska&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 132px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Christiernsson, A. 2019, Miljökvalitetsnormer för god ekologisk status i ytvattenförekoms- ter, Underlagsrapport till Utredningen om minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärds- arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; klargjorde i mål &lt;NOBR&gt;C-461/13&lt;/NOBR&gt; (Weserdomen) att vattendirektivets krav på att inte få försämra vattenkvaliteten är strängt. Weserdomen kallas så för att domen aktualiserades av en muddring som skulle genomföras i floden Weser.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2009/10:184.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft12"&gt;användas för kvalitetskrav på ytvatten för att beskriva god ekologisk status.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Beredningen anser att det är viktigt att miljökvalitetsnormerna utformas med så stor precision som möjligt för att slå fast vad som kännetecknar god miljöstatus. Beredningen bedömer att miljökvali- tetsnormer som huvudsakligen har utformats som &lt;SPAN class="ft40"&gt;övriga normer &lt;/SPAN&gt;inte är tillräckligt precisa för att ge den tydlighet som behövs för att normerna ska ge önskvärd effekt i myndigheters och kommuners myndighetsutövning. Övriga normer har oklar rättsverkan och det finns risk att de inte får någon eller endast liten effekt vid prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;Beredningen föreslår därför att Havs- och vattenmyndigheten får ansvar för att se över och samordna arbetet med miljökvalitetsnor- mer för både havsmiljödirektivet och vattendirektivet och också be- döma ändamålsenlig geografisk skala för normerna. Miljömålsbered- ningen anser även att Havs- och vattenmyndigheten ska få i uppdrag att göra en översyn av miljökvalitetsnormerna för ytvatten så att normerna utformas och bestäms så precist som möjligt. Denna för- ändring kan komma att ställa ökade krav på miljöövervakningen och hanteringen av data från miljöövervakningen. Beredningen adresserar dessa frågor vidare i avsnitt om havsmiljödata.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 385px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383477x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 292px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft173"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;En viktig del i Miljömålsberedningens uppdrag är att analysera beho- vet av och om nödvändigt lägga fram förslag för att få ett effektivt åtgärdsarbete inom alla delar av havsförvaltningen och på alla nivåer i samhället. Enligt regeringen är de nationella åtgärdsprogrammen enligt EU:s vattendirektiv och EU:s havsmiljödirektiv av stor bety- delse för att nå de havsrelaterade miljökvalitetsmålen samt mål 14 i Agenda 2030. Regeringen anför även att det behövs ett brett och starkt engagemang från berörda myndigheter, länsstyrelser och kom- muner för att genomföra åtgärdsprogrammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Åtgärdsprogrammen som används både inom vattenförvaltningen enligt EU:s vattendirektiv och inom havsmiljöförvaltningen enligt EU:s havsmiljödirektiv syftar till att följa de miljökvalitetsnormer som har beslutats samt i förlängningen nå miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Åtgärdsprogram är ett av flera verktyg för att uppfylla de miljö- kvalitetsnormer som är beslutade. Andra verktyg som används och som påverkas av gällande miljökvalitetsnormer är den regionala och kommunala miljötillsynen, den kommunala fysiska planeringen, till- ståndsprövning av olika verksamheter i domstol m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Begreppet åtgärd kan avse både administrativa och fysiska åt- gärder och kan förklaras på följande sätt&lt;SPAN class="ft120"&gt;1&lt;/SPAN&gt;:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 137px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, se t.ex. Förvaltningsplan &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(2016–2021)&lt;/NOBR&gt; Bottenvikens förvaltningsdistrikt samt SOU 2019:66, s. 316.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft20"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383478x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Administrativa åtgärder: &lt;/SPAN&gt;Detta handlar om myndigheters och kommuners åtgärder, t.ex. nya eller ändrade föreskrifter, vägled- ningar och strategidokument, förstärkt tillsyn, eller utvecklad till- ståndsprövning, fysisk planering och rådgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Fysiska åtgärder i miljön: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Detta handlar om verksamhetsutövares genomförande av fysiska åtgärder i miljön, t.ex. att anlägga våt- marker, att bygga fiskvägar eller att minska belastningen från ut- släppskällor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft10"&gt;Åtgärdsarbete i meningen fysiska åtgärder i miljön tas upp i flera kapitel i betänkandet, främst i kapitlen om övergödning, förvaltning av fisk och kusthavet. Fysiska åtgärder kan genomföras inom ramen för de nationella åtgärdsprogrammen för vatten- och havsmiljöför- valtningen, men är i dag ofta frikopplade från dessa, och utförs inom ramen för andra typer av åtgärdsprogram, åtgärdsplaner eller pro- jekt. Detta kapitel fokuserar på de åtgärdsprogram som följer av EU:s direktiv och som regleras i 5 kap. miljöbalken, havsmiljöförordningen och vattenförvaltningsförordningen, men redovisar även andra åtgärds- program och åtgärdsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Havsmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft11"&gt;Havsmiljöförvaltningen omfattar förvaltning av kustvatten och hav runt Sverige och utgår från EU:s havsmiljödirektiv. Nuvarande åt- gärdsprogram för havsmiljöarbetet beslutades av Havs- och vatten- myndigheten 2015 och syftar till att god miljöstatus ska nås i Östersjön och Nordsjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Havsmiljödirektivets bestämmelser om åtgärdsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft11"&gt;EU:s havsmiljödirektiv&lt;SPAN class="ft120"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;ska enligt artikel 1 fastställa en ram inom vilken medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå eller upprätthålla god miljöstatus i den marina miljön till 2020. Se vidare om direktivet i kapitlet EU och havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;Direktivets tredje kapitel (art. &lt;NOBR&gt;13–16)&lt;/NOBR&gt; behandlar åtgärdsprogram&lt;SPAN class="ft127"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Medlemsstaterna ska för varje berörd region eller delregion identi- fiera de åtgärder som behöver vidtas för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus. Åtgärderna ska samlas i ett åtgärdsprogram. Medlemsstaterna ska ta hänsyn till hållbar utveckling och sociala och ekonomiska effekter. Åtgärderna ska vara kostnadseffektiva och tek- niskt genomförbara och medlemsstaterna ska göra konsekvensanaly- ser innan nya åtgärder vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Artikel 13 i havsmiljödirektivet handlar om åtgärdsprogram:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Medlemsstaterna ska, för varje berörd marin region eller del- region, identifiera de åtgärder som behöver vidtas för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus, fastställd i enlighet med arti- kel 9.1, i sina marina vatten. Åtgärderna ska utformas på grundval av den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 8.1 och med hänvisning till de miljömål som fastställts i enlighet med artikel 10.1 samt med beaktande av de åtgärdstyper som anges i bilaga VI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Medlemsstaterna ska samla de åtgärder som utformats i enlighet med punkt 1 i ett åtgärdsprogram, med beaktande av tillämpliga åtgärder som krävs enligt gemenskapslagstiftning, särskilt direk- tiv 2000/60/EG, rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (1) och Europa- parlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten (2) samt kommande lagstiftning om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens om- råde, eller internationella avtal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Medlemsstaterna ska, vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet enligt punkt 2, ta hänsyn till hållbar utveckling och särskilt till de planerade åtgärdernas sociala och ekonomiska effekter. För att bistå den behöriga myndighet eller de behöriga myndigheter som avses i artikel 7 i arbetet med att nå målen på ett enhetligt sätt får medlemsstaterna fastställa eller upprätta administrativa ramar för att dra nytta av sådan samverkan. Medlemsstaterna ska se till att åtgärderna är kostnadseffektiva och tekniskt genomförbara, och de ska göra konsekvensanalyser, inbegripet kostnadsnyttoana- lyser, innan nya åtgärder vidtas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 70px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383480x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p426 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;De åtgärdsprogram som inrättas i enlighet med denna artikel ska omfatta geografiska skyddsåtgärder för att bidra till att skapa sammanhängande och representativa nätverk med marina skydds- områden som har tillräcklig mångfald i ekosystemen, exempelvis särskilda bevarandeområden i enlighet med livsmiljödirektivet, särskilda skyddsområden i enlighet med fågeldirektivet och marina skyddsområden som erkänts av gemenskapen eller berörda med- lemsstater inom ramen för internationella eller regionala avtal som de är parter i.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Medlemsstaterna ska i sina åtgärdsprogram ange hur åtgärderna ska genomföras och hur de bidrar till att uppnå de miljömål som fastställts i enlighet med artikel 10.1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen och berörda medlemsstater om sina åtgärdsprogram inom tre månader efter det att de fastställts.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Havsmiljöförordningen om åtgärdsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;Havsmiljödirektivet har införlivats i svensk lagstiftning genom havs- miljöförordningen (2010:1341), som är meddelad med stöd av 5 kap. miljöbalken. Sverige är indelat i två förvaltningsområden, Nordsjön och Östersjön. Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig myndighet för havsmiljöförvaltningen.&lt;SPAN class="ft178"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;Havsmiljön förvaltas i sexårsperioder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Enligt 9 § i havsmiljöförordningen ska havsmiljöförvaltningen bedri- vas i sexåriga förvaltningsperioder där man, dvs. Havs- och vatten- myndigheten, i varje period för ett havsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;gör en inledande bedömning av miljötillståndet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;slår fast vad som kännetecknar en god miljöstatus,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p947 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;tar fram miljökvalitetsnormer med de indikatorer som ska använ- das för att bedöma om den goda miljöstatusen upprätthålls eller nås,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;8 § havsmiljöförordningen (2010:1341).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;480&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383481x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p534 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;tar fram och genomför ett program för övervakning av att miljö- kvalitetsnormerna följs, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;tar fram och genomför ett program för de åtgärder som ska vidtas för att upprätthålla eller nå en god miljöstatus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Samarbete mellan flera olika myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig myndighet för genom- förande av alla de åtgärderna i 9 § ovan. Där ingår att ta fram ett åt- gärdsprogram för de båda förvaltningsområdena Nordsjön och Öster- sjön, för att nå god miljöstatus senast 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska samråda med berörda myndig- heter och kommuner samt med organisationer, verksamhetsutövare och andra enskilda bl.a. innan myndigheten fattar beslut om ett åtgärdsprogram.&lt;SPAN class="ft120"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Myndigheten ska även samverka med andra myndigheter under regeringen som ansvarar för frågor som har betydelse för havsmiljön. Om Havs- och vattenmyndigheten begär det, ska de andra myndig- heterna ge in underlag som de har och som Havs- och vattenmyn- digheten behöver för att fullgöra sina uppgifter.&lt;SPAN class="ft144"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;I havsmiljöförordningen finns dessutom en särskild bestämmelse som gäller samarbete om frågor som berör både vattenmyndigheter- nas ansvarsområde med vattenförvaltningen och Havs- och vatten- myndighetens ansvar för frågor om havsmiljön. Enligt 12 § gäller att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft3"&gt;Om en fråga rör ett vattenområde som omfattas av Havs- och vattenmyn- dighetens förvaltning enligt denna förordning och en vattenmyndighets förvaltning enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ska myn- digheterna samarbeta och hjälpa varandra så att insatserna fördelas på det sätt som är lämpligt med hänsyn till myndigheternas olika kom- petenser och en effektiv havs- och vattenmiljöförvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft16"&gt;Förslagen till åtgärder tar form&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;Arbetet med att ta fram förslag till åtgärder inom åtgärdsprogram- met görs i flera steg. Havs- och vattenmyndigheten bedömer om miljö- kvalitetsnormerna följs, analyserar belastningarna och inventerar det&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;10 § havsmiljöförordningen (2010:1341).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;11 § havsmiljöförordningen (2010:1341).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383482x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft12"&gt;pågående åtgärdsarbetet. Sammantaget resulterar detta i en s.k. gap- analys som visar var det kan finnas behov av nya åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft9"&gt;Därefter startar arbetet med att identifiera möjliga åtgärder som ska ingå i åtgärdsprogrammet. Åtgärderna ska bidra till att miljö- kvalitetsnormerna nås. Med åtgärder avses i detta sammanhang inte forskning, övervakning eller indikatorutveckling. De åtgärder som ska ingå i åtgärdsprogrammet ska vara förvaltningsåtgärder, åtgärder för samordning av förvaltning, ekonomiska incitament, kommuni- kation eller åtgärder för förbättring och återställning. &lt;SPAN class="ft144"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Inför arbetet med det nuvarande åtgärdsprogrammet för havs- miljön tillsatte Havs- och vattenmyndigheten en nationell referens- grupp bestående av myndigheter och länsstyrelser. Referensgruppen fick utifrån &lt;NOBR&gt;gap-analysen&lt;/NOBR&gt; diskutera och lämna förslag på potentiella åtgärder till programmet. Därefter förde Havs- och vattenmyndig- heten dialog med bl.a. forskare och bransch- och intresseorganisa- tioner om lämpliga åtgärder. Myndigheten tog även del av olika policy- rapporter, forskningsresultat, granskningar osv. Även flera dialog- möten, seminarium och workshops genomfördes för att få fram ett så bra underlag till åtgärdsprogrammet som möjligt.&lt;SPAN class="ft46"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Förslagen skickas ut på samråd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska göra förslaget till åtgärdsprogram tillgängligt och ta emot synpunkter på det. Förslaget ska göras till- gängligt för allmänheten hos myndigheten och hos länsstyrelserna och kommunerna inom det område som programmet omfattar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Samrådsperioden inför det kommande åtgärdsprogrammet som ska beslutas i december 2021 varar från den 1 november 2020 till den 30 april 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Samrådsprocessen pågår samtidigt med samrådsprocessen för åt- gärdsprogrammen för de fem vattendistrikten. Syftet är att samban- den mellan åtgärder på land och i haven ska bli tydliga. En särskild samordning av samråden om åtgärdsprogrammen för övergödning, farliga ämnen och fysisk påverkan på kustvattenområden genomförs samordnat.&lt;SPAN class="ft120"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Ramdirektiv om en marin strategi 2008/56/EG, Bilaga VI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Muntliga uppgifter från Havs- och vattenmyndigheten vid möte &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-09-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Muntliga uppgifter från handläggare på Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383483x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Havs- och vattenmyndigheten beslutar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Efter att samrådstiden har löpt ut går Havs- och vattenmyndigheten igenom de synpunkter på förslaget som kommit in. Synpunkterna analyseras och förslaget omprövas och justeras. Därefter fastställer Havs- och vattenmyndigheten förslaget till åtgärdsprogram för havs- miljön. Hittills har detta bara skett vid ett tillfälle, nämligen 2015, då det första och nu löpande åtgärdsprogrammet beslutades.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;I vissa fall ska dock Havs- och vattenmyndigheten överlåta till regeringen att fatta beslut om åtgärdsprogrammet. Ett sådant fall är om åtgärdsprogrammet rör ett annat allmänt intresse av synnerlig vikt än ett sådant som avses i 1 kap. 1 § miljöbalken. Ett annat exem- pel är att en annan myndighet eller en kommun senast vid samråds- tidens utgång har begärt att regeringen ges möjlighet att pröva för- slaget på grund av att det inte är förenligt med myndighetens eller kommunens verksamhet eller av annan anledning inte är rimligt för myndigheten eller kommunen, eller allvarligt avviker från bestäm- melserna om havsmiljöförvaltningen i denna förordning eller i havs- miljödirektivet.&lt;SPAN class="ft144"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Delområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Havsmiljöförvaltningen utgår ifrån två stora havsbassänger, Nordsjön och Östersjön. Ur ett åtgärdsperspektiv kan dessa förvaltningsområ- den bli för geografiskt omfattande. Havs- och vattenmyndigheten har här ett utrymme att besluta om s.k. delområden som är lämpliga för havsmiljöförvaltningen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Genomförande och rapportering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;När åtgärdsprogrammet är beslutat är det myndigheter och kom- muner som ska genomföra de åtgärder som är specificerade i pro- grammet. Att myndigheter och kommuner har en skyldighet att genom- föra åtgärderna följer av 5 kap. 11 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;Det nuvarande åtgärdsprogrammet för havsmiljön innehåller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft12"&gt;32 olika åtgärder. Åtgärderna är främst av administrativ karaktär. De&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;27 § havsmiljöförordningen (2010:1341).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;7 § havsmiljöförordningen (2010:1341).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383484x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;flesta åtgärderna ska genomföras av Havs- och vattenmyndigheten men även Jordbruksverket, Boverket, Naturvårdsverket, länsstyrel- serna och kommunerna omfattas av programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Alla myndigheter och kommuner som omfattas av åtgärdspro- grammet ska rapportera vilka åtgärder som genomförts och hur dessa påverkar miljökvalitetsnormerna för havsmiljön.&lt;SPAN class="ft46"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Rapporterings- skyldigheten följer direkt av åtgärdsprogrammet och det saknas be- stämmelser i författning om skyldigheten att återrapportera. Rap- porteringen görs till Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Finansiering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;När ett åtgärdsprogram tas fram ska det göras en konsekvensanalys av programmet med uppgift om hur åtgärderna i programmet ska finansieras.&lt;SPAN class="ft46"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Av förarbetena till bestämmelserna om åtgärdsprogram framgår att kravet på att analysera hur åtgärderna ska finansieras gäller myndigheters och kommuners kostnader.&lt;SPAN class="ft46"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;De åtgärder som för närvarande ingår i åtgärdsprogrammet för havsmiljön är främst riktade till Havs- och vattenmyndigheten som utförare. Uppgifter inom havsmiljöförvaltning ingår i Havs- och vattenmyndighetens ordinarie förvaltningsuppgifter och finansieras genom huvudsakligen genom förvaltningsanslaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Länsstyrelserna, särskilt kustlänsstyrelserna, omfattas också av flera åtgärder i åtgärdsprogrammet. Länsstyrelsernas arbete med havs- och vattenförvaltning finansieras främst genom bidragsmedel från anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö, vilket fördelas till länsstyrelserna av Havs- och vattenmyndigheten enligt en för- delningsnyckel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Kommunernas verksamhet finansieras främst via skatter och till en mindre del av statsbidrag från statsbudgeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Åtgärderna i åtgärdsprogrammet för havsmiljön förväntas finan- sieras av antingen berörda verksamheter eller av de myndigheter och kommuner som åtgärderna riktats till. Havs- och vattenmyndigheten har bedömt att vissa åtgärder, men inte alla, bör kunna utföras inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2015, God havsmiljö 2020: Marin strategi för Nordsjön och Östersjön – Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön, rapport 2015:30, åtgärd 32.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;5 kap. 9 § andra stycket 6 p. miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2009/10:184 s. 52, bet. 2009/10:MJU24, s. 19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383485x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;ramen för befintliga uppdrag och anslag men att hela det föreslagna åtgärdsprogrammet inte bedöms kunna genomföras inom befintliga ramar.&lt;SPAN class="ft120"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Åtgärdsprogrammets samhällsekonomiska konsekvensanalys visar på en kostnad om två miljarder kronor för att genomföra alla åtgärder i åtgärdsprogrammet för havsmiljön fram till 2020, dvs. under inne- varande förvaltningscykel.&lt;SPAN class="ft120"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;I förarbetena påpekas också att åtgärder som är mer omfattande än vad som följer av myndigheters och kommuners ansvar kan vara för- enade med nya kostnader. Dessa överväganden bör finnas med redan i samrådsprocessen som föregår beslutet om åtgärdsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft147"&gt;Ska särskilda och mer omfattande åtgärder än vad som normalt omfattas av myndigheters och kommuners ansvar vidtas för att följa en miljö- kvalitetsnorm kan det vara förenat med nya kostnader. Om inte frågan om de ekonomiska konsekvenserna och finansieringen av styrmedlen tas upp redan i förslagen till åtgärdsprogram förloras en viktig del av sam- rådets funktion att bl.a. förankra programmet hos berörda myndigheter och kommuner. Vidare försvåras en nödvändig prioritering av åtgärderna utifrån deras kostnadseffektivitet och det finns en risk att åtgärderna aldrig kommer till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Havs- och vattenmyndigheten rapporterar till EU&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska utöver att ta fram och besluta om åtgärdsprogram genomföra de uppgifterna om information och rap- portering till Europeiska kommissionen som följer av havsmiljö- direktivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska även delta i det arbete som regeringen bedriver inom Europeiska unionen och internationellt och informera och rapportera de andra medlemsstaterna i Europeiska unio- nen och de behöriga organen enligt de regionala havskonventionerna och andra internationella avtal som följer av havsmiljödirektivet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Regeringen har således delegerat hela ansvaret för havsmiljö- arbetet till en nationell förvaltningsmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2015, God havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 4 Åtgärdsprogram för havsmiljön, rapport 2015:30, s. 131.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2015, God havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 4 Åtgärdsprogram för havsmiljön, rapport 2015:30, s. 131.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;39 § havsmiljöförordningen (2010:1341).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383486x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Vattenmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft10"&gt;Vattenmiljöförvaltningen omfattar förvaltning av sjöar, vattendrag och kustvatten enligt EU:s vattendirektiv.&lt;SPAN class="ft46"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;I Sverige bedrivs vattenför- valtningen organisatoriskt i fem vattendistrikt. I varje vattendistrikt är en länsstyrelse vattenmyndighet och har ansvar för förvaltningen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Vattenmyndigheterna har beslutat om nuvarande åtgärdsprogram inom vattenmiljöförvaltningen, vilka gäller under perioden &lt;NOBR&gt;2016–2021.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Vattendirektivets bestämmelser om åtgärdsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Enligt artikel 11 i vattendirektivet ska varje medlemsstat för varje avrinningsdistrikt eller för den del av ett internationellt avrinnings- distrikt som ligger på dess territorium se till att ett åtgärdsprogram upprättas och då ta hänsyn till resultaten av de analyser av vad som krävs för att uppnå miljömålen. Åtgärdsprogrammen kan hänvisa till åtgärder som är reglerade i nationell lagstiftning. När det är lämpligt kan en medlemsstat besluta om åtgärder för alla avrinningsdistrikt och/eller de delar av internationella avrinningsdistrikt som ligger på dess territorium. Varje åtgärdsprogram ska innehålla grundläggande åtgärder samt vid behov kompletterande åtgärder. Med grund- läggande åtgärder menas de minimikrav som ska uppfyllas, bl.a.:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;åtgärder som krävs för att genomföra gemenskapslagstiftningen för skydd av vatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;åtgärder för att främja en effektiv och hållbar vattenanvändning för att undvika att miljömålen äventyras, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;åtgärder för att hindra eller reglera utsläpp av förorenande ämnen från punktkällor och diffusa källor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprät- tande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;De fem vattenmyndigheterna är Länsstyrelsen i Norrbottens län för Bottenvikens vatten- distrikt, Länsstyrelsen i Västernorrlands län för Bottenhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västmanlands län för Norra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen i Kalmar län för Södra Östersjöns vattendistrikt och Länsstyrelsen i Västra Götalands län för Västerhavets vatten- distrikt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;Med kompletterande åtgärder menas åtgärder som utformas och genomförs utöver de grundläggande åtgärderna för att nå miljömålen. I en bilaga till vattendirektivet finns en lista med exempel på sådana åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Enligt vattendirektivet ska åtgärdsprogrammen ses över, och om det behövs uppdateras, vart sjätte år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Vattenförvaltningsförordningen om åtgärdsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;Vattendirektivet har genomförts i svensk lagstiftning genom bl.a. vattenförvaltningsförordningen (2004:660), som är meddelad med stöd av 5 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Enligt 6 kapitlet i vattenförvaltningsförordningen ska vattenmyn- digheterna upprätta förslag till och fastställa ett åtgärdsprogram för vattendistriktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Åtgärdsprogrammet ska slå fast de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Om det behövs får en vattenmyndighet fastställa delåtgärdsprogram för delar av vatten- distriktet. Ett delåtgärdsprogram ska tas in i åtgärdsprogrammet för distriktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Vattenmyndigheten ska ge regeringen möjlighet att pröva ett för- slag till åtgärdsprogram i vissa fall, t.ex. om det rör ett annat allmänt intresse av synnerlig vikt än ett sådant som avses i 1 kap. 1 miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Vattenförvaltningsförordningen innehåller uppgifter om vad ett åtgärdsprogram ska innehålla. Enligt 6 kap. 5 § ska ett åtgärdspro- gram för ett vattendistrikt bl.a. innehålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;åtgärder för att i den mån det behövs åstadkomma omprövning av tillstånd till eller villkor för miljöfarlig verksamhet och vatten- verksamhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;åtgärder för att upptäcka och beivra brott mot bestämmelser till skydd för vatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;åtgärder för att hindra eller reglera diffusa utsläpp av förorenande ämnen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383488x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1060 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;åtgärder för att förebygga eller begränsa att föroreningar indirekt tillförs grundvatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;åtgärder för att motverka alla andra betydande negativa konse- kvenser för vattenmiljön, särskilt de åtgärder som behövs för att nödvändig ekologisk status eller god ekologisk potential ska kunna nås när det gäller vattenförekomsters hydromorfologiska förhållanden, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;de föreskrifter eller förslag till föreskrifter som behövs för att övriga åtgärder ska kunna genomföras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft10"&gt;Även inom vattenförvaltningen är det Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för att informera och rapportera till &lt;NOBR&gt;EU-kommis-&lt;/NOBR&gt; sionen om hur arbetet enligt vattendirektivet genomförs. Det är de fem vattenmyndigheterna som hämtar in underlag från myndigheter och kommuner så som exempelvis förvaltningsplaner, åtgärdspro- gram och andra uppgifter, som sedan skickas vidare till Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten får därmed ett underlag för sin rapportering till EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;I åtgärdsprogrammen för vattendistrikten framgår att alla myndig- heter och kommuner, en gång per år, ska rapportera till vattenmyndig- heterna vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;Delåtgärdsprogram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Om det finns ett behov kan vattenmyndigheterna upprätta delåtgärds- program.&lt;SPAN class="ft46"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Det kan ses som en administrativ lösning för att underlätta hanteringen av åtgärdsarbetet. Ett delåtgärdsprogram kan upprättas för att behandla en särskild sektor (t.ex. energi, jordbruk), en särskild fråga (t.ex. utsläpp av vissa farliga ämnen) eller en viss vattentyp, dvs. en grupp vattenförekomster med samma eller likartade referensförhål- landen av morfologisk och vattenkemisk karaktär. En annan utgångs- punkt för ett delåtgärdsprogram kan vara den geografi ska skala som bäst lämpar sig för samverkans- och samrådsprocesserna och som re- presenterar vattnets naturliga väg genom landskapet. Det kan t.ex. röra sig om ett huvudavrinningsområde eller en del därav.&lt;SPAN class="ft46"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;6 kap. 3 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Naturvårdsverkets handbok 2008:6, Handbok om åtgärdsprogram inom vattenförvaltning enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljö, s. 29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft39"&gt;Någon motsvarande bestämmelse om delåtgärdsprogram finns inte i havsmiljöförordningen. Det finns dock en möjlighet för Havs- och vat- tenmyndigheten enligt 7 § havsmiljöförordningen att besluta om delom- råden som är lämpliga för havsmiljöförvaltningen, dvs. en möjlighet att tex. begränsa vissa förvaltningsåtgärder till vissa (mindre) delområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft16"&gt;Arbetet med åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Sverige är indelat i fem vattendistrikt som förvaltar vattenkvaliteten inom landområden och kustvattenområden, ut till en nautisk mil i havet. De fem vattendistrikten är Bottenvikens, Bottenhavets, Norra Östersjöns, Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. För varje vattendistrikt är en länsstyrelse utsedd att vara vattenmyndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft9"&gt;Vid varje vattenmyndighet finns ett särskilt beslutsorgan, en s.k. vattendelegation, med uppgift att besluta om bl.a. åtgärdsprogram för distriktet. Vattendelegationen beslutar även om miljökvalitets- normer för distriktets vattenförekomster och förvaltningsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Av 15 § förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion framgår att det inom de länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska finnas en vattendelegation, som är ett särskilt beslutsorgan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Det är vattenmyndigheternas uppgift att både upprätta förslag och besluta om åtgärdsprogram. Vattenmyndighetens beslutsorgan, vattendelegationen, kan dock överlåta till länsstyrelsen att arbeta fram ett förslag till åtgärdsprogram men det är alltid vattendelega- tionen som beslutar om dem. På varje vattenmyndighet finns ett beredningssekretariat som biträder vattendelegationen i samord- ningen av arbetet med förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i vattendistriktet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;Bestämmelser om vattendelegationerna finns i förordningen (2017:872) om vattendelegationer. Vattendelegationen ska bestå av högst elva ledamöter som utses av regeringen för en bestämd tid. Delegationen ska bestå av sakkunniga företrädare för länsstyrelser och andra sakkunniga. Landshövdingen vid den länsstyrelse som är vattenmyndighet ska vara delegationens ordförande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Innan vattenmyndigheten fattar beslut om åtgärdsprogram ska myndigheten samråda med de myndigheter, kommuner, organisatio- ner, verksamhetsutövare och enskilda som berörs av beslutet. Vatten- myndigheten ska även bedriva sitt arbete så att det uppmuntrar till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383490x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;deltagande av alla som berörs av dess verksamhet. För en mer ingående redovisning av arbetet med åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen se Vattenförvaltningsutredningens betänkande.&lt;SPAN class="ft46"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;5 kap. miljöbalken om åtgärdsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft11"&gt;Av 5 kap. 7 § miljöbalken framgår att om det behövs för att följa en miljökvalitetsnorm, ska regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer upprätta ett förslag till åtgärdsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Enligt 24 § havsmiljöförordningen ska Havs- och vattenmyndig- heten upprätta åtgärdsprogram för havsområdena Nordsjön och Östersjön om det behövs för att följa de miljökvalitetsnormer som Havs- och vattenmyndigheten har beslutat för dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;vattenförvaltningsförordningen finns bestämmelser om vatten- myndigheternas skyldighet att upprätta åtgärdsprogram.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;När ett förslag till åtgärdsprogram har upprättats ska Havs- och vattenmyndigheten och vattenmyndigheterna samråda om förslaget. Förutom myndigheter, kommuner och verksamhetsutövare ska även organisationer, allmänheten och andra som berörs av programmet få möjlighet att lämna synpunkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Ett åtgärdsprogram ska fastställas av regeringen eller den myn- dighet eller kommun som regeringen bestämmer. Om det behövs får regeringen bestämma att ett åtgärdsprogram ska fastställas av flera myndigheter eller kommuner. Ett åtgärdsprogram som ska fast- ställas av en kommun ska beslutas av kommunfullmäktige.&lt;SPAN class="ft144"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Det kan således vara en instans som tar fram ett förslag till åtgärdsprogram och en annan som fastställer programmet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;I praktiken har regeringen delegerat ansvaret med att ta fram och besluta om åtgärdsprogram, både vad gäller havsmiljön och vatten- miljön. Dels till Havs- och vattenmyndigheten, dels till vattenmyn- digheterna och vattendelegationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SOU 2019:66, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;En utvecklad vattenförvaltning&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Vattenförvaltningsutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fiske- och musselvatten är det länsstyrelsen som upprättar åtgärdsprogram för fiskevatten och Länsstyrelsen i Västra Götalands län som upprättar åtgärdsprogram för musselvatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5 kap. 8 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:610px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383491x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Formella krav på åtgärdsprogrammets innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Enligt 5 kap. 9 § miljöbalken får ett åtgärdsprogram omfatta all verk- samhet och alla åtgärder som kan påverka möjligheten att följa miljö- kvalitetsnormer.&lt;SPAN class="ft120"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Ett åtgärdsprogram &lt;SPAN class="ft59"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;innehålla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;uppgifter om den eller de miljökvalitetsnormer som ska följas och inom vilka områden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner be- höver vidta för att miljökvalitetsnormerna ska följas, vilka myn- digheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor som påverkar möjligheterna att följa miljökvali- tetsnormerna och mellan olika åtgärder,&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;i fråga om åtgärder för att följa en miljökvalitetsnorm som avses&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;2 § första stycket 1, uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;de uppgifter som i övrigt behövs till följd av Sveriges medlemskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;EU, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;"&gt;en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt och hur åtgärderna enligt 2 är avsedda att finansieras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft39"&gt;Enligt punkt 6 ska ett åtgärdsprograms konsekvenser analyseras och omfattningen av analysen får anpassas efter omständigheterna i det konkreta fallet. Konsekvensanalysen ska innehålla ekonomiska kon- sekvenser och miljökonsekvenser. Kostnader och nytta bör kvanti-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Gäller inte bara tillståndspliktig verksamhet enligt kommentaren till miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Det kan exempelvis vara utsläppsminskningar. Därför bör i varje fall de källor som i betydande omfattning bidrar till att normen eller normerna inte följs anges. Utgångspunkten bör vara att så samlade lösningar som möjligt på miljöproblemen ska uppnås. Åtgärdsprogrammen bör kunna avse fysisk planering med uppbyggnad av miljöanpassad infrastruktur, att framställningar ska göras om omprövning av tillståndsgiven verksamhet, föreskrifter som även omfattar icke till- ståndsgiven verksamhet, ekonomiska styrmedel m.m., se vidare prop. 1997/98:45, del 2 s. 51 f. och prop. 2009/10:184 s. 50 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;I 3 p. återges en central uppgift i åtgärdsprogrammen, som är att ange hur kraven på förbätt- ringar ska fördelas mellan olika typer av källor som påverkar möjligheten att följa en miljö- kvalitetsnorm och mellan olika åtgärder. Åtgärdsprogrammen ska därför ange både vilka typer av källor som kraven ska riktas mot och vilka styrmedel som i så fall ska användas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383492x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;fieras och konsekvenserna för de verksamhetsutövare som kan kom- ma att beröras av åtgärdsprogrammet bör analyseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft9"&gt;Enligt bestämmelserna behöver konsekvensanalysen göras av samma instans som upprättar eller beslutar åtgärdsprogrammet i övrigt. Analysen ska även omfatta uppgifter om hur kostnaderna för myndigheter och kommuner ska finansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Om det behövs ska ett åtgärdsprogram omprövas, dock minst vart sjätte år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Regeringen får föreskriva att vissa åtgärdsprogram ska prövas av regeringen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Åtgärdsprogram kan inte överklagas, men beslut som orsakats av programmet, t.ex. ett omprövat tillstånd, kan överklagas i vanlig ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Regeringen får besluta om ytterligare föreskrifter om hur åtgärds- program ska upprättas, vad de ska innehålla och hur samråd ska genom- föras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 166px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Åtgärdsprogram riktar sig till myndigheter och kommuner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft12"&gt;En central bestämmelse i 5 kap. miljöbalken är 11 § som lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft17"&gt;Myndigheter och kommuner ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft10"&gt;Bestämmelsen beskriver myndigheters och kommuners ansvar för att genomföra åtgärdsprogram. Bestämmelsen som sådan innebär att myndigheter och kommuner, &lt;SPAN class="ft56"&gt;inom sina respektive kompetensområ- den, &lt;/SPAN&gt;ska vidta de åtgärder som behövs enligt programmet. Åtgärds- programmen är således bindande för myndigheter och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;Det kan handla om vitt skilda åtgärder, t.ex. att intensifiera till- synen, ansöka om omprövning av villkor eller utfärda föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft11"&gt;Myndigheter och kommuner får – inom sina respektive kompe- tensområden – använda de verktyg som de redan förfogar över inom ramen för miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;De som bedriver den miljöstörande verksamheten svarar sedan för att genomföra de praktiska åtgärderna som myndigheter och kommuners anvisat i t.ex. förelägganden och tillståndsbeslut. Om en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5 kap. 10 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383493x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;kommun har ansvaret för en verksamhet (i egenskap av verksam- hetsutövare/huvudman), blir det kommunen som får genomföra de praktiska åtgärderna, t.ex. om det kommunala reningsverket behö- ver byggas ut med ytterligare reningssteg.&lt;SPAN class="ft120"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;De åtgärder som kan bli följden av åtgärdsprogrammet för enskilda verksamhetsutövare, t.ex. krav på ny eller förbättrad reningsutrust- ning efter omprövning av villkoren i ett tillstånd, måste således alltid bedömas enligt de gällande materiella reglerna, såsom de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kap. Det faktiska resultatet av en åtgärd kommer därför att framgå först efter att myndigheten eller kommunen har gjort denna bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;I förhållande till kommunal planläggning innebär bestämmelsen att ett åtgärdsprogram inte direkt kan tvinga fram antagande, ändring eller upphävande av en plan enligt plan- och bygglagen (1987:10). Ett åt- gärdsprogram kan däremot föranleda en kommun att ta initiativ till en planändring.&lt;SPAN class="ft120"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;Myndigheter och kommuner ska ta hänsyn till miljökvalitets- normerna bl.a. vid prövning och bedömning av olika verksamheter. Detta framgår av 5 kap. 4 § första stycket i miljöbalken:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft147"&gt;En myndighet eller en kommun får inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Gällande miljökvalitetsnormer kan också påverka vilka villkor som beslutas för en verksamhet. Detta framgår av andra stycket i samma bestämmelse:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"&gt;Vid prövning för ett nytt tillstånd och vid omprövning av tillstånd ska de bestämmelser och villkor beslutas som behövs för att verksamheten inte ska medföra en sådan försämring eller ett sådant äventyr.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;" class="ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2003/04:2, &lt;/SPAN&gt;Förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön&lt;SPAN class="ft76"&gt;, s. 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2003/04:2 s. 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Åtgärdsprogram är inte bindande för enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;På samma sätt som miljökvalitetsnormer är inte åtgärdsprogram bindande för enskilda. Enskilda kan dock träffas indirekt av åtgärds- programmen i och med att myndigheter och kommuner genomför de åtgärder som anges i åtgärdsprogrammen, som exempelvis till- ståndsprövning och tillsyn mot enskilda verksamhetsutövare. En omprövning av ett tillstånd kan då t.ex. leda till att den enskilde verk- samhetsutövaren måste genomföra förändringar i verksamheten. Ett kommunalt tillsynsbesök kan resultera i ett föreläggande att vidta försiktighets- eller skyddsåtgärder inom verksamheten osv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Innehållet i programmen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft11"&gt;Nuvarande åtgärdsprogram gäller till och med 2021. Nedan beskrivs översiktligt innehållet i programmen och var tyngdpunkten för genom- förandet ligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Åtgärdsprogrammet för havsmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Syftet med åtgärdsprogrammet för havsmiljön är att de miljökvali- tetsnormer som Havs- och vattenmyndigheten beslutat i föreskriften HVMFS 2012:18 ska kunna följas. Enligt havsmiljöförordningens be- stämmelser är även målet god miljöstatus i sig en miljökvalitetsnorm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft12"&gt;Åtgärdsprogrammet för havsmiljön täcker in båda havsområdena Nordsjön och Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 262px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:68px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:604px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B383/H8B383495x1.jpg" style="width:433px;height:629px"  style="width:415px;height:604px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft33"&gt;Figur 13.1 Förvaltningsområden enligt havsmiljöförordningen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 612px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Källa: Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383496x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Åtgärdsprogrammet för havsmiljön innehåller åtgärder som har beslutats under den befintliga lagstiftningen och som håller på att genomföras; eller som har beslutats men som bara delvis, eller inte alls, genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Med nya åtgärder menas åtgärder som bygger på, men går utöver, den befintliga lagstiftningen eller internationella överenskommelser, eller; åtgärder som inte bygger på någon gällande &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; eller internationell överenskommelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Ett exempel är beräkningarna av åtgärdsbehovet för växtnärings- ämnen enligt havsmiljödirektivet som utgår från att åtgärderna inom vattenförvaltningen genomförs. Både nationellt och internationellt pågår det redan arbete för havsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft47"&gt;Åtgärdsprogrammet för havsmiljön fokuserar på de ytterligare åtgär- der som krävs utöver pågående och beslutade åtgärder&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Åtgärderna i åtgärdsprogrammet för havsmiljön är indelade i tio temaområden. Temaområdena är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Främmande arter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Fiskar och skaldjur som påverkas av fiske&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Övergödning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Bestående hydrografiska villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Farliga ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Marint avfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Biologisk mångfald&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Marina skyddade områden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Restaurering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Uppföljning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft39"&gt;Varje temaområde innehåller olika åtgärder. Åtgärdsprogrammet som Havs- och vattenmyndigheten beslutade i december 2015 inne- håller totalt 32 åtgärder. Som nämnts tidigare riktar sig de flesta åt- gärderna till Havs- och vattenmyndigheten, men även till andra myn- digheter och kommuner har utpekade åtgärder som de ska genomföra&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2015, God havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön, rapport 2015:30, s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;under den genomförandeperiod som sträcker sig till och med 2021, då åtgärdsprogrammet ska uppdateras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft12"&gt;Som exempel kan nämnas de tre åtgärder som Havs- och vatten- myndigheten beslutat inom temaområdet Övergödning:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;ÅPH10, Havs- och vattenmyndigheten; att utreda möjligheter att påverka den interna näringsbelastningen, lokalt i övergödda vikar och fjärdar samt i Egentliga Östersjön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;ÅPH11, Jordbruksverket; att utreda möjligheten att finansiellt ersätta nettoupptag av kväve och fosfor ur vattenmiljön genom odling och skörd av blå fånggrödor där det är möjligt i de havs- områden som inte uppnår god miljöstatus, samt stimulera tek- niker för odling och förädling av s.k. blå fånggrödor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;ÅPH12, Jordbruksverket; att stimulera vattenbrukstekniker som inte innebär nettobelastning i de havsområden som inte uppnår god miljöstatus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Ett annat exempel är de åtgärder som Havs- och vattenmyndigheten beslutat inom ramen för temaområde fiskar och skaldjur som påver- kas av fiske:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;ÅPH4, Havs- och vattenmyndigheten; att införa nya fiske- bestämmelser för att freda särskilt hotade kustlekande bestånd innanför trålgränsen i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;ÅPH5, Havs- och vattenmyndigheten; att införa nya fiske- bestämmelser som syftar till att fisket innanför trålgränsen bedrivs mer artselektivt i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;ÅPH6, Havs- och vattenmyndigheten; att införa fiskebestämmel- ser som syftar till att minska fisketrycket på kustlevande bestånd innanför trålgränsen i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön som behöver stärkt skydd men som kan fiskas till viss del.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;ÅPH7, Havs- och vattenmyndigheten; att utreda var ytterligare fredningsområden bör inrättas i kustområdena, samt inrätta sådana områden. Länsstyrelserna; att bistå Havs- och vatten- myndigheten i att utreda var ytterligare fredningsområden bör in- föras i kustområdena. Gäller kustlänsstyrelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1029 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;ÅPH8, Havs- och vattenmyndigheten; att utreda för vilka arter och under vilken tid på året som generella fredningstider bör in- föras för kustfisk, samt inrätta sådana.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;ÅPH9, Havs- och vattenmyndigheten; att anpassa fiskeflottans kapacitet till tillgängliga fiskemöjligheter i vissa flottsegment.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Det är således fråga om många &lt;SPAN class="ft56"&gt;administrativa &lt;/SPAN&gt;åtgärder och beslut om fiske och fiskfredningsområden som ska genomföras av &lt;NOBR&gt;Havs-och&lt;/NOBR&gt; vattenmyndigheten själv och kustlänsstyrelserna före 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft39"&gt;Ytterligare exempel är de åtgärder som Havs- och vattenmyndig- heten beslutat under temat marina skyddade områden:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;ÅPH26, Havs- och vattenmyndigheten; att utveckla vägledning för vad förvaltningsdokument för marina skyddade områden ska innehålla.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;ÅPH27, Länsstyrelserna; att utifrån riktlinjer och kriterier fram- tagna i Havs- och vattenmyndighetens nationella plan för marint områdesskydd inrätta nya marina skyddade områden i tillräcklig geografisk omfattning med lämpliga förvaltningsåtgärder för att de nya områdena ska kunna hjälpa till att nå god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 14px 'Arial';line-height: 17px;" class="p979"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;"&gt;ÅPH28, Länsstyrelserna; att införa förvaltningsåtgärder i marina skyddade områden befintliga/nya, där sådana inte finns i dag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;Även de åtgärder som direkt syftar till att säkerställa åtgärdsarbete som fysisk restaurering är främst av administrativ karaktär som:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;ÅPH29, Havs- och vattenmyndigheten: att med bistånd från Länsstyrelserna, Naturvårdsverket samt Riksantikvarieämbetet ta fram en samordnad åtgärdsstrategi mot fysisk påverkan och för biologisk återställning i kustvattenmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;ÅPH30, Havs- och vattenmyndigheten: att med bistånd från Länsstyrelserna utveckla metoder för ekologisk kompensation och restaurering av marina miljöer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft39"&gt;Sammanfattningsvis innehåller åtgärdsprogrammet i princip admi- nistrativa åtgärder som nationella myndigheter, länsstyrelser eller kommuner ska genomföra. Det handlar om att ta fram vägledningar,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft39"&gt;införa nya bestämmelser, ta fram pilotprojekt, utreda olika frågor, fördela medel för tillsynsprojekt, kartlägga och identifiera, infor- mera, bedriva strategiskt arbete, revidera planer, ta fram övergripande ramar, utveckla kunskapsuppbyggande program osv. Det finns dock i vart fall en åtgärd som är mer konkret, nämligen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;ÅPH31, Länsstyrelsen; att i samverkan med Havs- och vatten- myndigheten och berörda kommuner genomföra restaurerings- åtgärder för ålgräs i Västerhavet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft12"&gt;En åtgärd riktar sig dock till alla myndigheter och kommuner:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;ÅPH32, Myndigheter och kommuner; att rapportera vilka åtgär- der som genomförts och hur dessa påverkar miljökvalitetsnor- merna för havsmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Åtgärdsprogrammen för vattendistrikten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;De senaste åtgärdsprogrammen fattade vattendelegationerna i de fem vattendistrikten beslut om i mitten av december 2016. Dessa gäller för perioden &lt;NOBR&gt;2016–2021.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;På vattenmyndigheternas webbsida finns följande exempel på praktiska åtgärder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft147"&gt;Åtgärderna i åtgärdsprogrammet riktar sig till statliga myndigheter och kommuner. De är av administrativ karaktär och underlättar för att kun- na utföra praktiska åtgärder som behövs i vattnet eller vattenmiljön. Exempel på praktiska åtgärder som kan göras för att få bättre kvalitet på vattnet är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;"&gt;Kalkning av sjöar, vattendrag eller våtmarker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;"&gt;Anläggande av fiskväg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;"&gt;Återställning av rensade eller rätade vattendrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;"&gt;Anläggande av tvåstegsdiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;"&gt;Kalkning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;"&gt;Ökad rening vid reningsverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;"&gt;Minskade utsläpp från enskilda avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;"&gt;Förbättrat gödselutnyttjande av t.ex. fosfor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 146px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft127"&gt;Exempel på åtgärder i åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Åtgärdsprogrammen för de fem distrikten är snarlika. Till exempel omfattar åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt 56 administrativa åtgärder riktade till myndigheter och kommuner, vilka ska vara grunden till genomförandet av de fysiska åtgärder som krävs för att kunna följa miljökvalitetsnormerna. För att tydliggöra kopplingen mellan åtgärder riktade till myndigheter och kommuner och de faktiska fysiska åtgärderna och deras effekt i vattenmiljön presenteras underlag per åtgärdsområde med förslag på fysiska åtgärder. Nedan följer en sammanfattning av de administrativa åtgärder som är riktade till myndigheter och kommuner (Norra Östersjön):&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Övergödning: &lt;/SPAN&gt;ta fram och tillämpa styrmedel som leder till att miljö- kvalitetsnormerna kan följas, t.ex. föreskrifter, vägledningar, ut- ökad tillsyn, rådgivning och kunskapsuppbyggande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Fysiska förändringar: &lt;/SPAN&gt;främst styrmedel i form av nya eller revi- derade föreskrifter, vägledningar samt tillsyn av pågående verk- samheter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Miljögifter: &lt;/SPAN&gt;främst styrmedel i form av nya eller reviderade före- skrifter och riktlinjer samt förbättrad tillsynsvägledning eller till- syn av miljöfarliga verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Försurning: &lt;/SPAN&gt;främst styrmedel i form av nya eller reviderade före- skrifter samt ökat internationellt arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;"&gt;Främmande arter: &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska i sitt arbete med att ta fram hanteringsprogram för invasiva främmande arter i vattenmiljöer inkludera de främmande arter som bidrar till eller riskerar att bidra till att sänka den ekologiska statusen i vatten- förekomster till sämre än god status.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Otillräckligt dricksvattenskydd: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;främst styrmedel i form av nya eller reviderade föreskrifter och riktlinjer samt förbättrad till- synsvägledning eller tillsyn av miljöfarliga verksamheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Förändrade grundvattennivåer: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;tillståndsprövning av vattenuttag och infiltration av ytvatten i lämpliga fall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383501x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Klorid i grundvatten: &lt;/SPAN&gt;tillhandahålla kunskapsunderlag och infor- mation för att minimera påverkan från vägsaltning. Tillstånds- prövning för vattenuttag och infiltration av ytvatten är åtgärder mot saltvatteninträngning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Övriga problem – olyckor: &lt;/SPAN&gt;specifik åtgärd till Trafikverket angå- ende risken för olyckor med utsläpp av drivmedel eller kemiska produkter som transporteras på väg, järnväg och farled.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Skyddade områden: &lt;/SPAN&gt;åtgärder riktade specifikt mot inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricks- vatten ska redovisas i åtgärdsprogrammet&lt;SPAN style="font: 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Nya åtgärdsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;Åtgärdsprogrammet för havsmiljön ska uppdateras vart sjätte år. I den uppdaterade bedömningen av miljötillståndet som gjordes 2018 kunde Havs- och vattenmyndigheten konstatera att god miljö- status inte skulle nås till 2020. Havs- och vattenmyndigheten arbetar därför med att revidera och uppdatera åtgärdsprogrammet för havs- miljön för att kunna besluta om ett nytt program i december 2021. Förslaget till nytt åtgärdsprogram går ut på samråd under perioden november &lt;NOBR&gt;2020–april&lt;/NOBR&gt; 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;Det uppdaterade åtgärdsprogrammet kommer peka ut ytterligare åtgärder som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna för havs- miljön enligt föreskrifterna HVMFS 2012:18. Åtgärderna riktar sig till myndigheter och kommuner. Det nya åtgärdsprogrammet kom- mer att gälla för perioden &lt;NOBR&gt;2022–2028.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft144"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Parallellt med samrådet om det uppdaterade åtgärdsprogrammet för havsmiljön ska vattenmyndigheterna genomföra samråd för sina planer och åtgärder för vattenarbetet, för perioden &lt;NOBR&gt;2021–2027.&lt;/NOBR&gt; Vattenförvaltningen omfattar sjöar, vattendrag, grundvatten samt kust- och övergångsvatten. Eftersom det finns nära kopplingar mellan de båda åtgärdsprogrammen samarbetar Havs- och vattenmyndig- heten och vattenmyndigheterna kring samrådet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Redogörelsen är hämtad från SOU 2019:66, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;En utvecklad vattenförvaltning&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Vattenförvaltningsutredningen, s. 281.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;www.havochvatten.se/planering-forvaltning-och-samverkan/program-projekt-och-andra-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;uppdrag/uppdatering-av-atgardsprogram-for-havsmiljon/arbetet-med-uppdatering-och-&lt;/NOBR&gt; tidplan.html, &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383502x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft11"&gt;I februari 2021 kommer t.ex. gemensamma nationella samråds- möten att hållas i Stockholm. Vattenmyndigheterna kommer dess- utom att arrangera regionala samrådsmöten där Havs- och vatten- myndigheten också kommer att delta.&lt;SPAN class="ft120"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Hur långt har man kommit?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft16"&gt;Åtgärdsprogrammet för havsmiljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;När halva tiden av en förvaltningscykel har gått ska Havs- och vatten- myndigheten genomföra en halvtidsrapportering till EU. Vid halv- tidsrapporteringen i början av 2019 såg läget för genomförandet av åtgärder ut på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;åtta av de 32 åtgärderna i havsmiljöprogrammet var genomförda, dvs. 25 procent av programmet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;15 av de 32 åtgärderna var genomförda till mer än hälften, dvs. de var pågående.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;åtta åtgärder var genomförda till mindre än hälften, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;en åtgärd var inte påbörjad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft16"&gt;Åtgärdsprogrammet för vattenmiljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft11"&gt;De nuvarande åtgärdsprogrammen för vattenmiljön, som gäller fram till 2021, blev föremål för regeringsprövning. Regeringens överpröv- ning av åtgärdsprogrammen resulterade i att cirka 80 procent av vatten- förekomsterna fick undantag från god status, och en stor del av åtgärds- genomförandet flyttades till nästa förvaltningscykel, &lt;NOBR&gt;2021–2027.&lt;SPAN class="ft120"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt; &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgift från vattenmyndigheterna innebar detta att cirka 75 procent av jordbruksåtgärderna flyttades fram till nästa förvalt- ningscykel.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;" class="ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;www.havochvatten.se/planering-forvaltning-och-samverkan/program-projekt-och-andra-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;uppdrag/uppdatering-av-atgardsprogram-for-havsmiljon/samrad-om-forslag-till-&lt;/NOBR&gt; atgardsprogram.html, &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Vattenmyndigheterna 2016, Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status – underlag tillvattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Rapport 2016:19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:126px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:604px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B383/H8B383503x1.jpg" style="width:433px;height:630px"  style="width:415px;height:604px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 193px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Överlappning med andra åtgärdsprogram och sektorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft33"&gt;Figur 13.2 Överlappande förordningar och fysisk planering&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 239px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Källa: Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Bestämmelserna i havsmiljöförordningen omfattar området från stran- dkanten ut till och med den ekonomiska zonen. Det innebär att både vattenförvaltningens och havsmiljöförvaltningens miljökvalitetsnor- mer gäller för kustvattnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;I åtgärdsprogrammet för havsmiljön redovisas hur överlappningen med miljökvalitetsnormer har lösts för kustvattnet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft147"&gt;Indikatorer för bedömning av god miljöstatus enligt 17 § havsmiljöför- ordningen som berör samma sak som vattenförvaltningens miljökvali- tetsnormer för ekologisk eller kemisk status har samma värden för indika- toruppfyllnad fastställt. När det gäller miljökvalitetsnormer enligt 19 § har tillämpningsområdet för dessa normer begränsats till respektive havs- bassängs utsjövatten i de fall de avsett bedömning av något som även finns med som en parameter i de miljökvalitetsnormer för ekologisk och kemisk status som vattenmyndigheterna fastställt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft10"&gt;Åtgärdsprogrammet för havsmiljön fokuserar på de åtgärder som krävs utöver pågående och beslutade åtgärder.&lt;SPAN class="ft46"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;En viktig avgräns- ning mot åtgärdsprogrammen inom vattenmiljöförvaltningen är att&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2015, God havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön, rapport 2015:30, s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383504x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p967 ft9"&gt;åtgärder mot vissa belastningar som ingår i åtgärdsprogrammen för vattenmiljön, inte finns i åtgärdsprogrammet för havsmiljön. Det är åtgärder som behövs för att följa miljökvalitetsnormer för kust- vattnet och som handlar om tillförsel av kväve och fosfor från land (övergödning), tillförsel av farliga ämnen och vissa fysiska störningar. Åtgärder för att följa dessa miljökvalitetsnormer finns i stället i åtgärdsprogrammen för vattenmiljön.&lt;SPAN class="ft144"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;Inte heller åtgärder som handlar om klimatpåverkan och havsför- surning omfattas av åtgärdsprogrammet för havsmiljön. De åtgärder som krävs för att hantera klimatpåverkande aktiviteter behandlas dock inom den nationella klimat- och energipolitiken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;Inom andra områden överlappar åtgärderna i havsmiljöprogram- met med åtgärder som pågår eller kan genomföras enligt andra rätts- områden/förvaltningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;Som exempel kan nämnas havsplaneringen. För den fysiska pla- neringen till havs gäller att de havsplaner som tas fram av Havs- och vattenmyndigheten och beslutas av regeringen ska utformas så att de bl.a. bidrar till att god miljöstatus i havsmiljön nås och upprätthålls. Havsplanerna omfattar Sveriges havsområden, territorialhavet och ekonomisk zon, men inte området närmast kusten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;Det är kommunerna som planerar kusten i sin översiktsplanering. Även här finns en överlappning med havsmiljöförvaltningen. Kom- muner ska enligt plan- och bygglagen planera för användningen av sina mark- och vattenområden (ut till kommungränsen i kustvattnet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft41"&gt;Den gemensamma fiskeripolitiken berör delvis samma område. Två av de svenska miljökvalitetsnormerna för havet berör fisk.&lt;SPAN class="ft178"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Åt- gärder för förvaltning av fisk som bidrar till att uppfylla havsmiljö- direktivet kan vidtas både inom den gemensamma fiskeripolitiken samt inom den nationella fiskelagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 121px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Enligt 8 § HVMFS 2012:18 gäller att vissa miljökvalitetsnormer inte tillämpas i kustvatten, det gäller normerna A.1, B.1, D.1, D.2, och D.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Dels ska långsiktigt hållbara fiskbestånd uppnås, dels ska fisksamhället i stort ha sådana egenskaper att viktiga funktioner i näringsväven upprätthålls (C.3 och C.4 i HVMFS 2012:18 bilaga 3).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Övrigt åtgärdsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft11"&gt;Utöver de åtgärdsprogram som Havs- och vattenmyndigheten och vattenmyndigheterna beslutar som en del av genomförandet av havs- miljödirektivet och vattenmiljödirektivet finns andra nationella åtgärdsprogram. Initiativet till dessa åtgärdsprogram och åtgärds- arbete tas av t.ex. Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket eller av länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Enligt Havs- och vattenmyndighetens webbsida är åtgärdsprogram viktiga verktyg för att rädda ett urval hotade arter och deras livsmil- jöer. Havs- och vattenmyndigheten samordnar de akvatiska åtgärds- programmen och för närvarande pågår åtgärdsprogram för totalt 16 olika arter och fem naturtyper, varav sex är i marin miljö som t.ex. åtgärdsprogram för ålgräsängar, sällsynta kransalger och tumlare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;I åtgärdsprogrammen beskrivs kunskapsläget om arternas och naturtypernas ekologi, hotbild och möjliga åtgärder. Åtgärdspro- grammen är vägledande dokument som i första hand ska fungera som underlag för myndigheters och organisationers arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Ett åtgärdsprogram gäller vanligen under fem år. Därefter följs de upp, utvärderas och omprövas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har det nationella samordnings- ansvaret för akvatiska åtgärdsprogram. Naturvårdsverket samordnar programmen för de terrestra arterna. Vissa av programmen är gemen- samma för båda myndigheterna, och myndigheterna samverkar även med andra myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft9"&gt;Artdatabanken är ett kunskapsstöd, främst när nya åtgärdspro- gram ska tas fram och när utgångna program ska revideras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Länsstyrelserna koordinerar programmen regionalt och nationellt, genomför åtgärder, och analyserar det pågående arbetet. Länsstyrel- serna samverkar även med markägare, brukare, frivilliga organisationer och övriga aktörer inom naturvården för att åtgärdsprogrammen ska användas på bästa sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Urvalet av åtgärdsprogram har gjorts med hänsyn till flera aspek- ter. Dels hur hotade arterna är enligt den svenska rödlistan och om arten eller naturtypen finns med i art- och habitatdirektivet och/eller är listade av Ospar och Helcom. Arten eller naturtypen ska vara möj-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p917 ft10"&gt;liga att bevara med hjälp av särskilda åtgärder. Särskild vikt har lagts vid om arten har miljökrav som den delar med andra hotade arter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;En del program har en mer ekosystembaserad inriktning som generellt gynnar den biologiska mångfalden. Det gäller t.ex. lekvand- rande fisk som behöver stora områden med bra livsmiljöer, eller ålgräsängar som gynnar det kustnära växt- och djurlivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;Det är inte alltid det finns tillräcklig med kunskap för att kunna upprätta nödvändiga åtgärdsprogram. Då behövs kunskapsupp- byggande program för att ta fram kunskap både om arten och om lämpliga bevarandemetoder, och är särskilt viktiga för hotade arter i sjöar och marina miljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft9"&gt;Samtliga marina åtgärdsprogram har betydelse för att nå målen om god ekologisk, respektive god miljöstatus enligt vatten- och havsmiljöförvaltningen. Men det varierar i vilken omfattning dessa åtgärdsprogram tydligt har inkluderats eller länkar till de nationella åtgärdsprogrammen för vatten- och havsmiljöförvaltningen. Åtgärds- programmet för ålgräs är ett exempel där Havs- och vattenmyndig- heten gör en tydlig koppling.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Åtgärder i skötsel- och bevarandeplaner i skyddade marina områden&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;skötselplaner för nationalparker och naturreservat eller bevarande- planer för Natura &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2000-områden&lt;/NOBR&gt; ska det framgå om det behövs och i så fall vilka åtgärder som behövs för att nå bevarandemålen i ett område. Detta kan vara åtgärder för att lägga till rätta för friluftsliv och båtliv för att minska miljöpåverkan, men även fysiska restau- reringsåtgärder i havsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 169px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft127"&gt;Fysiskt åtgärdsarbete för övergödning, fisk och klimatanpassning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Fysiska åtgärder genomförs för att minska övergödningen och stärka fiskbestånden. Fysiska åtgärder kan även vara nödvändiga för kli- matanpassning. Vattenmyndigheterna har i vattenförvaltningens åt- gärdsprogram bedömt behovet av och beskrivit nödvändiga åtgärder inom jordbruket för att nå miljökvalitetsnormerna för övergödning i kustvattenförekomsterna. Vattenmyndigheterna har informerat Miljö-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;målsberedningen om att det pågår arbete med att inkludera åtgärder för klimatanpassning i kommande åtgärdsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft9"&gt;Fysiska åtgärder för att restaurera kustmynnande vattendrag och våtmarker med syfte att stärka kustfiskebestånden ryms inte inom nuvarande åtgärdsprogram i vattenförvaltningen (se kapitel Förvalt- ning av fisk en del av havsmiljöförvaltningen). Fisk ingår inte i miljö- kvalitetsnormerna för kustvattenförekomster. Enligt åtgärdspro- grammet för havsmiljödirektivet ska en åtgärdsstrategi för fysiska exploatering tas fram tillsammans med bl.a. länsstyrelserna, men det pågående åtgärdsarbetet är i dagsläget inte koordinerat i syfte att bidra till att nå miljökvalitetsnormerna enligt vatten- eller havsmiljöför- valtningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Kritik mot åtgärdsprogrammen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft41"&gt;Den kritik mot åtgärdsprogrammen som Miljömålsberedningen har kunnat konstatera inom både havsmiljöförvaltningen och vatten- förvaltningen handlar främst om åtgärdsprogrammens funktion som styrmedel i den offentliga förvaltningen, brist på finansiering av åtgärderna och brister i programmens innehåll och utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Genomförandeunderskott, särskilt på land&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Under 2016 påbörjades genomförandet av åtgärdsprogrammet enligt havsmiljöförordningen. Som redovisats ovan hade endast 25 procent av åtgärderna genomförts vid halvtidsrapporteringen till EU i början av 2019. Genomförandet av resterande åtgärder, förutom en, hade dock påbörjats och var i olika grad pågående vid halvtidsrapporteringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Vattenmyndigheternas sammanställning av genomförda åtgärder och den delrapportering som gjordes till EU under 2018 visar att åt- gärdsgenomförandet är lågt. Vid utgången av 2018 hade bara 20 pro- cent av åtgärderna som ska genomföras till 2021 genomförts, i stället för som förväntat hälften. De genomförda åtgärderna motsvarar enbart tre procent av det totala åtgärdsbehovet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Miljömålsberedningen har varit i kontakt med ett antal nationella myndigheter, länsstyrelser, kommuner och organisationer och bered- ningen erfar att det bland dessa finns en samsyn om att åtgärdsunder- skottet är ett mycket allvarligt problem i havsmiljöförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Ett svagt styrmedel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten beslutade havsmiljöförvaltningens första åtgärdsprogram 2015. Havs- och vattenmyndigheten kommer att göra den första rapporteringen och utvärderingen av programmet när programperioden löpt ut 2021. Det är därför svårt att redan nu specificera vilka styrkor respektive svagheter som åtgärdsprogram- met för havsmiljön innehåller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;En synpunkt på åtgärdsprogrammet för havsmiljön är att dess formella ställning är svag. Havs- och vattenmyndigheten som är en statlig förvaltningsmyndighet beslutar om åtgärder som ska genom- föras av andra myndigheter och kommuner. Normalt sett beslutar inte myndigheter på samma nivå i normhierarkin över varandra. Andra synpunkter på programmen är att de saknar prioriterings- angivelser, att de i princip enbart innehåller administrativa åtgärder och att de är underfinansierade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Både länsstyrelser och kommuner har pekat på att havsmiljö- förvaltningens åtgärdsprogram i princip enbart har nationella åtgär- der som inte ses som aktuella av länsstyrelserna eller kommunerna inom deras verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Vattenförvaltningsutredningen konstaterade i sitt betänkande att åtgärdsprogrammen har begränsningar som styrmedel i den offent- liga förvaltningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft3"&gt;Utvärderingen visar att det rättsligt sett är svårt för de fem länsstyrelser som är vattenmyndigheter att i ett åtgärdsprogram ange vilka konkreta åtgärder som varje myndighet och kommun ska göra. De har heller inte mandat att i åtgärdsprogrammen besluta om nya rättsliga eller ekono- miska styrmedel. De är således begränsade till att utforma åtgärder som kan utföras inom ramen för befintligt system.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Vidare pekade Vattenförvaltningsutredningen på att det saknas finan- siering för de åtgärder som ska genomföras enligt åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft17"&gt;Vattenmyndigheterna har heller inte mandat att besluta hur åtgärderna ska finansieras. Det innebär att uppgifter läggs på myndigheter och kom- muner vid sidan av den normala budgetprocessen utan att finansiering följer med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;Vattenförvaltningsutredningen föreslog i stället att vattenförvalt- ningens organisation skulle förenklas och förtydligas inom ramen för ordinarie förvaltningsstruktur. Havs- och vattenmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;508&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383509x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;och SGU ska enligt förslaget ta fram förslag till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen och regeringen besluta om dem.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft159"&gt;Enligt vår bedömning bör vattenförvaltningens organisation förenklas och förtydligas inom ramen för ordinarie förvaltningsstruktur. Vi menar att alla nivåer inom den offentliga förvaltningen bör ha ett tydligt formellt utpekat ansvar för sina delar av arbetet och där olika beslut fattas på olika nivåer. Vi utgår från den svenska förvaltningsmodellen och hur ansvarsförhållanden normalt fördelas mellan förvaltnings- nivåer: centrala myndigheter som Havs- och vattenmyndigheten och SGU har nationellt ansvar, regionala myndigheter som länsstyrelserna har regionalt ansvar och kommunerna har lokalt ansvar. Ramdirektivet lämnar ett stort spelrum för medlemsstaterna att organisera arbetet på det sätt som passar bäst in i respektive lands förvaltningsstruktur och förutsättningar i övrigt. Det enda kravet är att medlemsstaterna ska säkerställa lämpliga administrativa arrangemang för tillämpning av bestämmelserna i ramdirektivet. Det finns således inga unionsrättsliga hinder för den organisation som vi föreslår. I stället för att de fem länsstyrelser som är vattenmyndigheter har ansvar för att se till att de olika momenten inom vattenförvaltningen utförs menar vi att det formella ansvaret bör läggas tydligare på den aktör som också har man- dat och resurser att genomföra uppgiften. Vi menar att det samlade formella ansvaret för vattenförvaltningsarbetet bör tas av regeringen. Regeringen bör tydligare fördela arbetsuppgifter inom vattenförvalt- ningen och styra hur arbetet ska genomföras av de centrala myndig- heterna och länsstyrelserna genom vattenförvaltningsförordningen och i myndighetsinstruktionerna samt genom den nationella handlings- planen, åtgärdsprogrammen för avrinningsdistrikten och andra styr- dokument. Vi menar att samtliga länsstyrelser bör ges ett tydligt ansvar för framtagandet av kunskapsunderlag, för att ta fram förslag till miljö- kvalitetsnormer och för att genomföra ett strukturerat planeringsarbete på avrinningsområdesnivå i syfte att hitta de mest verkningsfulla åt- gärdskombinationerna utifrån föreliggande behov. Även kommunerna bör få en utöka roll inom vattenförvaltningen på lokal nivå. På nationell nivå menar vi att Havs- och vattenmyndigheten och SGU ska bereda beslut om miljökvalitetsnormer, ta fram förslag till åtgärdsprogram och besluta om förvaltningsplaner för distrikten samt ansvara för den övervakning som behövs. Havs- och vattenmyndigheten och SGU ska vidare ta fram föreskrifter och vägledningar samt nationellt modeller- ingsstöd till länsstyrelserna. Vattendelegationernas beslutanderätt bör övertas av regeringen när det gäller åtgärdsprogram, av en nationell nämnd när det gäller miljökvalitetsnormer och av Havs- och vattenmyn- digheten när det gäller förvaltningsplaner.&lt;SPAN class="ft43"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;" class="ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2019:66, &lt;/SPAN&gt;En utvecklad vattenförvaltning&lt;SPAN class="ft45"&gt;, Betänkande av Vattenförvaltningsutred- ningen, s. 461 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383510x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Det saknas finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Vattenförvaltningsutredningen konstaterade att vattenmyndighe- terna har vare sig mandat att besluta hur åtgärderna ska finansieras eller medel för finansiering. Det innebär att uppgifter läggs på myn- digheter och kommuner vid sidan av den normala budgetprocessen utan att finansiering följer med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Dagens konstruktion innebär att det saknas en koppling mellan de åtgärder som ska genomföras enligt vattenmyndigheternas åtgärds- program och den finansiering som myndigheter och kommuner har till sitt förfogande. Även det fysiska åtgärdsarbetet är underfinansierat konstaterade man. Enligt utredningens bedömning är det väsentligt att finansieringen av åtgärdsarbetet stärks – både vad gäller admini- strativa och fysiska åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Brister i innehållet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Inom vattenförvaltningen har åtgärdsprogrammen kritiserats på en rad punkter, bl.a. av Vattenförvaltningsutredningen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Kritiken hand- lar bl.a. om att åtgärdsprogrammen inte är på den konkreta nivå som krävs för att leda till ett aktivt åtgärdsarbete. Vattenförvaltningsutred- ningen menade att alltför generella program är svåra att använda i det operativa arbetet på lokal nivå eftersom programmen har mycket begränsad styrande effekt på exempelvis det kommunala arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Även åtgärdsprogrammet för havsmiljön består till största delen av administrativa åtgärder och endast ett par fysiska åtgärder finns med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Åtgärdsprogrammen uppfattas inte heller som tillräckligt kraft- fulla, inte minst eftersom de inte innehåller de konkreta åtgärder som behövs för att nå den status för enskilda vattenförekomster som anges i miljökvalitetsnormerna. Flera kommuner och länsstyrelser har lyft fram till beredningen att detta problem är ännu större för havsmiljöförvaltningens åtgärdsprogram där miljökvalitetsnormer- na ofta är definierade för hela Östersjön respektive Västerhavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft39"&gt;Vattenförvaltningsutredningen konstaterade samtidigt att åtgärds- programmen för de fem vattendistrikten är mycket lika och inte i så stor utsträckning utarbetade utifrån varierande lokala och regionala förutsättningar och att detta upplevs bidra till att planeringsarbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2019:66, &lt;/SPAN&gt;Betänkande av Vattenförvaltningsutredningen&lt;SPAN class="ft45"&gt;, s. 482 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383511x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p983 ft12"&gt;inte skapar den förankring och engagemang hos de myndigheter och kommuner som berörs av åtgärdsprogrammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft11"&gt;Vattenförvaltningsutredningen bedömde även att uppföljningen och utvärderingen av vattenförvaltningsarbetet, och resultaten av arbetet, behöver vidareutvecklas. Både det löpande uppföljnings- arbetet och det fördjupade. Vattenförvaltningsutredningen föreslog att myndigheterna årligen ska redovisa sina resultat inom vatten- förvaltningsarbetet till regeringen, som i sin tur ska lämna en resul- tatredovisning till riksdagen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Kommissionens kritik av de svenska åtgärdsprogrammen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft39"&gt;Kommissionen har bl.a. påpekat att de svenska åtgärdsprogrammen saknar information om vilka specifika åtgärder som kommer att ge- nomföras och var de ska genomföras samt att det saknas information om vilka påverkansfaktorer åtgärderna adresserar.&lt;SPAN class="ft42"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;13.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att havs- och vattenmiljöförvalt- ningen behöver stärkas och kopplas samman med varandra i större utsträckning än i dag. Förslagen nedan har som syfte att förstärka helhetsgreppet om havs- och vattenmiljöförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SOU 2019:66, &lt;/SPAN&gt;Betänkande av Vattenförvaltningsutredningen&lt;SPAN class="ft76"&gt;, s. 575 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Se kommissionens kritik av Sveriges åtgärdsprogram i Kommissionen (2012), Rapport från Kommissionen till Europaparlamentet och Rådet om genomförandet av ramdirektivet för vatten (2000/60/EG), Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikten, KOM(2012) 670 slutlig samt Kommissionen (2015), Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft45"&gt;Rådet, Ramdirektivet för vatten och översvämningsdirektivet: åtgärder för att nå ”god status” för EU:s vatten och minska översvämningsriskerna, KOM(2015) 120 slutlig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:75px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383512x1.jpg/" style="width:413px;height:75px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 153px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;Det behövs ett gemensamt åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Miljömålsberedningen bedömer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;det behövs ett gemensamt åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Orsakerna till att tillståndet i havsmiljön inte når miljökvalitets- målen och normerna enligt havsmiljödirektivet finns många gånger på land. Föroreningar och utsläpp från landbaserade källor når i slut- ändan havet. Det finns en tydlig koppling mellan land och hav och mellan vattenförekomster som sjöar och vattendrag och havet. Sam- bandet mellan vattenmiljöförvaltning enligt vattendirektivet och havs- miljöförvaltning enligt havsmiljödirektivet är uppenbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Sambandet blir tydligt vid genomförandet av åtgärdsprogram och andra åtgärder. Genomförande av vattenförvaltningens åtgärdspro- gram är en förutsättning för att nå god miljöstatus i havet. Åtgär- derna i åtgärdsprogrammet för havsmiljön kompletterar och bygger vidare på de åtgärdsprogram som tagits fram av de regionala vatten- myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Miljömålsberedningens bedömning är att det finns flera fördelar med att ta fram ett samlat åtgärdsprogram för havs- och vattenmil- jön. Exempelvis tydliggörs att många åtgärder behöver vidtas på land för att de havsmiljöanknutna målen ska kunna nås och på så sätt kan uppströmsarbetet förstärkas. Identifiering av eventuella luckor mellan vattenmiljöförvaltning och havsmiljöförvaltning underlättas också. Överlappning av åtgärdsarbete kan undvikas. Underlaget till besluts- instansen blir mer överskådligt och sammanhängande vilket möjliggör välgrundade beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft9"&gt;Redan i dag samordnas en stor del av arbetet med åtgärdspro- grammen mellan vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyn- digheten eftersom förvaltningscyklerna enligt direktiven i princip sammanfaller tidsmässigt. Med hänsyn till detta finns goda förut- sättningar för ett gemensamt åtgärdsprogram, utan att förändringarna i arbetssätt i praktiken blir så stora.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 101px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:667px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383513x1.jpg/" style="width:415px;height:667px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Regeringen ska besluta om åtgärdsprogrammet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen ska besluta om åtgärdsprogrammet för havs- och vattenmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten är i dag ansvarig myndighet för genom- förandet av havsmiljödirektivet. Myndigheten ansvarar för att alla delar av direktivet genomförs, från att göra en inledande bedömning av miljötillståndet till att besluta om miljökvalitetsnormer och åt- gärdsprogram. På motsvarande sätt är vattenmyndigheterna i dag ansvariga för genomförandet av vattendirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft39"&gt;Havsmiljöförvaltningen är nära sammankopplad med vattenför- valtningen. Genomförande av vattenförvaltningens åtgärdsprogram är en förutsättning för att nå god miljöstatus i havet. Åtgärderna i åtgärdsprogrammet för havsmiljön kompletterar och bygger vidare på de åtgärdsprogram som tagits fram av de regionala vattenmyndighe- terna med stöd av vattenförvaltningsförordningen. Inom vattenför- valtningen beslutas i dag miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram av särskilda vattendelegationer på de fem vattenmyndigheterna, på regio- nal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft10"&gt;Vattenförvaltningsutredningen föreslog dock att regeringen ska besluta om åtgärdsprogram för avrinningsdistrikten för varje för- valtningsperiod i stället för att åtgärdsprogrammen beslutas av en vattendelegation för varje vattendistrikt.&lt;SPAN class="ft46"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Enligt Vattenförvaltnings- utredningens förslag ska regeringens beslut bygga på underlag och förslag från Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med SGU och övriga berörda myndigheter. Som motivering till förslaget om en omorganisering av beslutsfattandet anger utredningen att detta kommer medföra att beslut och mandat hänger ihop på ett tydligt sätt, vilket ger en rakare och mer effektiv styrning av vattenförvalt- ningsarbetet än dagens lösning. Vattenförvaltningsutredningen menade att genom att regeringen beslutar om åtgärdsprogrammen blir kopp- lingen tydligare mellan finansieringen av åtgärder och den ordinarie statliga budgetprocessen. Både riksdagen och regeringen ges på detta sätt en tydligare roll i vattenförvaltningen. Förslaget bereds för när- varande inom Regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2019:66, &lt;/SPAN&gt;Betänkande av Vattenförvaltningsutredningen&lt;SPAN class="ft45"&gt;, s. 527.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p688 ft11"&gt;Miljömålsberedningen menar att åtgärdsprogram som pekar ut vilka nya rättsliga eller ekonomiska styrmedel som ska tas fram behöver beslutas av regeringen. Det är inte lämpligt att delegera till en myndighet att fatta beslut om åtgärdsprogram med ett sådant innehåll. Åtgärdsprogram som handlar om att styra och prioritera vilka administrativa åtgärder som myndigheter och kommuner ska vidta bör beslutas av regeringen för att få den tyngd och legitimitet som krävs för genomförandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft11"&gt;Dessutom kan inte myndigheter besluta om vissa åtgärder och insatser eftersom man saknar rådighet över frågorna. Exempel på sådana frågor är internationell samverkan och beslut inom inter- nationella konventioner, där regeringen har rådighet och beslutar om vilka frågor som ska drivas. Inom havsmiljöförvaltningen är även EU:s gemensamma fiskeripolitik viktig, där även regeringen deltar i beslutsfattandet i &lt;NOBR&gt;EU-rådet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Vidare är det viktigt att åtgärderna i åtgärdsprogrammen kopplas samman med finansieringen av åtgärderna. Om finansiering inte följer med åtgärdsprogrammen kommer sannolikt inte åtgärderna att genomföras i den utsträckning som krävs för att uppnå miljö- målen och följa miljökvalitetsnormerna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Det blir naturligt att beslut om de åtgärder som krävs för att uppnå målen med strategin hanteras samlat och av samma aktör. Åt- gärdsprogrammen får en självklar koppling till den havsmiljöpoli- tiska proposition som regeringen ska lämna till riksdagen vart fjärde år. Inriktningen, omfattningen och innehållet i åtgärdsprogrammen ska vara förenligt med de prioriteringar som görs i regeringens havs- miljöpolitiska proposition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft11"&gt;Miljömålsberedningen anser därför att regeringen ska fatta beslut om åtgärdsprogrammet för havs- och vattenmiljön och inte delegera beslutsbefogenheten till nationella myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft41"&gt;Beredningens förslag ligger i linje med Vattenförvaltningsutred- ningens förslag att beslut om åtgärdsprogram för vattenmiljön ska lyftas från regional till nationell nivå och beslutas av regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 147px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:643px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383515x1.jpg/" style="width:415px;height:643px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Underlag och förslag till åtgärdsprogrammet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten och vattenmyndigheterna&lt;SPAN class="ft178"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;ska ta fram underlag och förslag till åtgärdsprogrammet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Miljömålsberedningen föreslår att &lt;NOBR&gt;Havs-och&lt;/NOBR&gt; vattenmyndigheten re- spektive vattenmyndigheterna&lt;SPAN class="ft120"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;behåller ansvaret för att ta fram under- lag och förslag till åtgärdsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Myndigheterna har redan i dag detta ansvar och har tagit fram underlag och förslag (samt fattat beslut) om åtgärdsprogram för innevarande förvaltningscykel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Det är viktigt att myndigheterna får stöd i arbetet av andra berörda statliga myndigheter och länsstyrelser. Länsstyrelserna behöver i sin tur hämta information och underlag från berörda kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Det finns redan i dag bestämmelser, i vattenförvaltningsförord- ningen och i havsmiljöförordningen, om att myndigheterna ska sam- verka för en effektiv havs- och vattenmiljöförvaltning. Ytterligare reglering av samverkansskyldigheten behövs inte menar beredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Enligt både havs- och vattenmiljöförordningarna ska samråd äga rum med berörda myndigheter och kommuner samt med organisa- tioner, verksamhetsutövare och andra enskilda innan myndigheterna fattar beslut om ett åtgärdsprogram. Med beredningens förslag ska samrådsansvaret stanna kvar hos Havs- och vattenmyndigheten och vattenmyndigheterna&lt;SPAN class="ft46"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;men i stället genomföras innan myndigheter- na lämnar över ett förslag till åtgärdsprogram till regeringen för beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Uppgifterna ska framgå av länsstyrelseinstruktionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;länsstyrelsernas uppgifter i fråga om havs- och vatten- miljöförvaltning ska regleras i länsstyrelseinstruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Alternativt länsstyrelserna om förslagen i Vattenförvaltningsutredningen genomförs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SOU 2019:66, &lt;/SPAN&gt;Betänkande av Vattenförvaltningsutredningen&lt;SPAN class="ft76"&gt;, s. 527.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2019:66, &lt;/SPAN&gt;Betänkande av Vattenförvaltningsutredningen&lt;SPAN class="ft45"&gt;, s. 527.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p967 ft10"&gt;Det framgår av miljöbalken att myndigheter och kommuner är skyl- diga att genomföra de åtgärder som framgår av åtgärdsprogrammen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft11"&gt;De flesta myndigheter, länsstyrelser och kommuner berörs i dag av åtgärder inom antingen åtgärdsprogrammen för vattendistrikten eller åtgärdsprogrammet för havet. Sannolikt kommer fler åtgärder behöva vidtas framöver och åtgärdstakten öka, för att målen i vatten- och havsmiljödirektivet ska kunna nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att det är ytterst viktigt att lyfta fram att uppgifter som följer med åtgärdsprogram ska likställas med övriga uppgifter på den berörda myndigheten eller kommunen. Be- redningen menar att det måste framgå av respektive myndighets in- struktion att uppgifter inom havs- och vattenmiljöförvaltningen omfattas av myndighetsansvaret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft39"&gt;Länsstyrelserna kommer med beredningens förslag få en central roll i åtgärdsarbetet, särskilt vad gäller samordning mellan lokalt och nationellt åtgärdsarbete i kustvattenområdena. Länsstyrelseinstruk- tion behöver därför ändras så att det framgår att länsstyrelserna har uppgifter i fråga om havs- och vattenmiljöförvaltning. Enligt bered- ningen kommer ett tydligt utpekat ansvar för frågorna i instruktionen påverka resurstilldelning och frågornas prioritering på respektive myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;De statliga förvaltningsmyndigheterna under regeringen ska varje år lämna en årsredovisning till regeringen. I årsredovisningen ingår en resultatredovisning. Resultatredovisningen ska utformas så att den kan vara ett underlag för regeringens bedömning av myndig- hetens resultat och genomförande av verksamheten. Den ska utgå från de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion samt de mål och krav som regeringen har angett i regleringsbrev eller något annat beslut. Redovisningen ska innehålla analyser och bedömningar av verksamhetens resultat och dess utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft11"&gt;Genom Miljömålsberedningens föreslag till ändringar i länssty- relseinstruktionen kommer ansvaret även att omfattas av kravet på resultatredovisning. Det innebär att regeringen varje år får en redo- visning från länsstyrelserna av resultatet av de genomförda åtgär- derna. Regeringen får därmed en uppföljning och ett underlag för kom- mande beslut om åtgärdsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;Övriga statliga förvaltningsmyndigheter som t.ex. Naturvårds- verket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen m.fl. kan också kom- ma att omfattas av krav på att genomföra åtgärder enligt åtgärdspro-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:254px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:74px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383517x1.jpg/" style="width:413px;height:74px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;grammet. En reglering av uppgiften i respektive myndighetsinstruktion är enligt Miljömålsberedningens bedömning dock inte motiverat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Kommunernas skyldigheter ska regleras av riksdagen genom lag. För kommunerna följer skyldigheten att genomföra de åtgärder som pekas ut i åtgärdsprogrammet för havsmiljön av 5 kap. 11 § miljö- balken. Beredningens bedömning är att ytterligare reglering inte be- hövs. Här kan dock länsstyrelsernas roll att vägleda och stötta kom- munerna i genomförandet bli en viktig faktor för en ökad åtgärdstakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Samordning av åtgärdsarbetet på länsstyrelserna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;det ska finnas en beredningsfunktion på länsstyrelserna för arbetet med havs- och vattenmiljöfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft9"&gt;Miljömålsberedningen anser att åtgärdsprogrammet för vatten- och havsmiljöförvaltningen måste vara grunden för allt åtgärdsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Beredningen har dock erfarit att åtgärdsarbetet i dag ofta är upp- delat, splittrat och ineffektivt. Det saknas tillräcklig samordning i planering, genomförande och uppföljning av åtgärders effekt inom olika program och sektorer. Det är också oklart om åtgärder genom- förs där de ger störst nytta. Miljömålsberedningen bedömer att läns- styrelserna behöver få ett tydligt och instruktionsenligt ansvar för att samordna åtgärdsarbetet i regionerna. Särskilt betydelsefullt blir denna funktion för genomförandet av åtgärder i kustvattenförekomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Det finns flera anledningar till att länsstyrelserna är lämpliga aktörer för samordningsansvaret. Länsstyrelserna är statliga förvalt- ningsmyndigheter som har i uppgift att utifrån ett helhetsperspektiv i respektive län genomföra regeringens politik i länen. Länsstyrel- serna har också i uppgift att främja länets utveckling och främja sam- verkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra relevanta aktörer i länet, något som är särskilt viktigt i havs- och vattenmiljöfrågor. Dessutom finns gott om kompetens på landets länsstyrelser när det gäller naturvård, miljöskydd och miljöförvalt- ning. Länsstyrelsen är t.ex. överprövningsinstans för kommunala be- slut om fysisk planering, strandskydd och miljöskydd. Länsstyrelsen är också tillståndsmyndighet för miljöfarlig verksamhet av större&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p917 ft10"&gt;omfattning och arbetar med skyddade områden. Länsstyrelserna har därför den nödvändiga överblicken och en bred kunskap om situa- tionen i länen, vilket är en förutsättning för att kunna planera och genomföra åtgärderna i åtgärdsprogrammet på ett effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;Miljömålsberedningen föreslår därför att det ska finnas en bered- ningsfunktion på länsstyrelserna för genomförande av uppgifterna inom havs- och vattenmiljöförvaltningen. En beredningsfunktion ska säkerställa att det underlag som tas fram inför att ett förslag till åtgärdsprogram upprättas och lämnas till regeringen beskriver det totala åtgärdsbehovet för det aktuella området. Beredningsfunk- tionen ska även ansvara för att samordna själva genomförandet av åtgärdsprogrammet på regional och lokal nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;Med en beredningsfunktion skulle dessutom samordning med övriga regionala och lokala åtgärdsplaner underlättas och förutsätt- ningarna för ett effektivt genomförande av åtgärder som inte direkt ligger inom ramen för åtgärdsprogrammet, som t.ex. åtgärder för hotade arter, fiskevård eller skyddade områden, stärkas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Havsmiljöförvaltningen utgår ifrån två stora havsbassänger, Nordsjön och Östersjön. Ur ett åtgärdsperspektiv kan dessa förvalt- ningsområden bli allt för geografiskt omfattande. Havs- och vatten- myndigheten har här ett utrymme att besluta om s.k. delområden som är lämpliga för havsmiljöförvaltningen. Här skulle kustläns- styrelserna kunna påtala behovet av delområden för Havs- och vatten- myndigheten, för att få till en effektivare förvaltning av tex. ett kust- vattenområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;Länsstyrelserna föreslås i kapitlet Kusthavet där alla vill vara&lt;SPAN class="ft56"&gt;, &lt;/SPAN&gt;även få ett tydligare ansvar för att samordna arbete i länets kustvatten- områden vad gäller underlag för fysisk planering och stöd till kom- munerna, skydd av marina områden med andra areella bevarande- åtgärder samt åtgärdsplanering och genomförande av åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att om dessa förslag genomförs kommer åtgärdsprogrammen att få en betydligt större effekt på miljö- statusen än de har i dag. En viktig förutsättning för detta är att den regionala och lokala åtgärdsplaneringen och åtgärdsgenomförandet blir samordnad och effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;518&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383519x1.jpg/" style="width:413px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 328px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsarbete&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;13.9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Finansiering av åtgärdsprogrammet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;&lt;SPAN style="font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;"&gt;Bedömning: &lt;/SPAN&gt;Åtgärdsprogrammen ska innehålla en analys och be- skrivning av hur åtgärderna i programmet ska finansieras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Det är myndigheter och kommuner som, inom sina respektive kom- petensområden, ska vidta de åtgärder som behövs enligt åtgärdspro- grammet. Det kan handla om vitt skilda åtgärder, t.ex. att intensifiera tillsynen, ansöka om omprövning av villkor eller utfärda föreskrifter. Det är således inte fråga om andra uppgifter eller åtgärder än sådana som normalt ingår i myndighetens eller kommunens verksamhets- områden och man ska använda de verktyg som man redan förfogar över inom ramen för miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Eftersom det är fråga om åtgärder och insatser som ingår i den normala verksamheten ska även åtgärderna finansieras inom ramen för ordinarie verksamhet. För statliga myndigheter innebär detta att man redan i budgetunderlaget till regeringen måste ta höjd för åtgärder som följer av åtgärdsprogrammet för havs- och vattenmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Redan i samrådsförfarandet får myndigheter och kommuner i ett tidigt skede vara delaktiga i utformningen av kommande åtgärds- program. Det finns således möjlighet att påverka innehållet i åtgärds- programmet och att redan i samrådsprocessen lyfta finansierings- frågorna. Dessutom får myndigheter och kommuner en uppfattning om vilka åtgärder och insatser som kommer att krävas kommande förvaltningsperiod, vilket underlättar planering och beslut om nöd- vändig finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att det är viktigt att frågor om finansiering av havs- och vattenmiljöarbete behandlas på samma sätt och får samma prioritet som övriga obligatoriska åtaganden inom respektive myndighet och kommun.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 199px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383521x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;14 Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Övergödning påverkar alla havets funktioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;Övergödning påverkar alla havets funktioner och därmed havets möj- ligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi människor behöver. Övergödning, till skillnad från en del annan mänsklig påverkan på havet som t.ex. fysisk exploatering eller främmande arter, påverkar &lt;SPAN class="ft40"&gt;hela ekosystemet hela tiden&lt;/SPAN&gt;. Havsvattnets kemiska sammansättning ändras, syreupptagningsförmågan minskar och hela näringskedjan från de minsta växtplankton, bottendjur, sjögräsängar, till fiskar, sjöfåglar och marina däggdjur påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Den storskaliga övergödningen i Östersjön är därför ett allvarligt problem som, om det inte rättas till, i praktiken medför att många övriga åtgärder och investeringar för en god miljöstatus inte kommer få nödvändig effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Samtidigt sade regeringen 2020 att det inte går att avgöra om trenden för miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;är positiv eller negativ och att nuvarande beslutade eller planerade styrmedel inte är tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålet. Regeringens samlade be- dömning är att statens insatser har en viktig men begränsad effekt i relation till de omfattande behoven.&lt;SPAN class="ft46"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Forskningen är samstämmig i att klimatförändringarna har och kommer att få stor effekt på havet och i synnerhet på Östersjön. Uppvärmningen i Östersjön går snabbare än i övriga havsområden. Effekten av varmare vatten som innehåller mindre syre tillsammans med övergödningens bidrag till syrefria bott- nar och syrefattigt havsvatten kan resultera i att Östersjön kan gå från att som i dag vara en kolsänka med hög produktion av syre till att bli en källa till klimatgaser. Ny, men än så länge opublicerad forskning från Östersjöcentrum vid Stockholms universitet, antyder även att övergödning och ökade temperaturer i kust och skärgård kan leda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2020/21:1, utgiftsområde 20, s. 42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft20"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383522x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;till utsläpp av metan som är en mycket aggressiv klimatgas. Skulle detta stämma är situationen mycket alarmerande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft9"&gt;Övergödningsproblemen i kustvattenområdet är omfattande längs med Egentliga Östersjön och på västkusten. Även om över- gödningens effekter varier mer i kustområden gäller samma för- hållanden här, att i områden med övergödningsproblem så påverkas alla arter och livsmiljöer mer eller mindre, vilket medför att många fiskarter, även kommersiellt viktiga, får mycket svårt att återhämta sig. Att minska fisketrycket är inte en tillräcklig åtgärd om fiskens lek och uppväxtområden är förstörda genom att leksubstratet som t.ex. sjögräs eller rena sandbottnar är borta, eller att tillgången på fiskens föda har minskat kraftigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Övergödning, särskilt genom tillkomsten av storskaliga algblom- ningar, var ett av de första miljöproblem som uppmärksammades i både Östersjön och Nordsjön. Sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; har omfattande insatser gjorts för att minska tillförseln av fosfor och kväve till havs- områdena, både nationellt och genom det havsregionala samarbetet. Trots en medvetenhet om övergödningsproblematiken och att många olika åtgärder har genomförts, uppnår Sverige inte miljökvalitets- målen &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;och därmed inte heller &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;. Naturvårdsverket sade i den årliga uppfölj- ningen av miljökvalitetsmålen från 2020 att övergödning fortfarande är ett stort problem, framför allt i kust och hav.&lt;SPAN class="ft46"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Arbetet med att minska övergödningen och dess effekter tar mycket lång tid, särskilt i Östersjön. I Östersjön räknar forskningen med att det kan &lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; år innan vi ser de fullskaliga effekterna av de insatser som nu genomförs. På &lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; års sikt behöver vi även ta hänsyn till förväntade effekter av klimatförändringar och hur dessa påverkar kusten och havets ekosystem och behovet av ännu krafti- gare åtgärdsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Vad är övergödning och varifrån kommer den?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft41"&gt;Enligt nationalencyklopedin är övergödning, i allmänt språkbruk, detsamma som alltför långt gången eutrofiering. Eutrofiering är en utveckling mot mera näringsrika förhållanden, oavsett om detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Naturvårdsverket 2020, Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål, Rapport 6919.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383523x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;beror på en naturlig utveckling eller om förhållandena har orsakats av människan.&lt;SPAN class="ft120"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Kväve och fosfor är gödande ämnen som ingår i naturliga kretslopp i mark och vatten. Alltför långt gången eutrofier- ing – övergödning – uppstår på grund av utsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen i mark och vatten och luft, i så stor mängd att ekosystemens förmåga att positivt tillgodogöra sig näringen över- skrids.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Det finns över 90 miljoner människor i Östersjöns avrinnings- område som bidrar till övergödningen. De källor som framför allt bidrar är jordbruk, enskilda avlopp, avloppsreningsverk, tätorter via dagvatten, industrier och skogsbruk. Sjöfarten har även betydelse för kväveutsläpp till luft.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 171px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Övergödningsproblem har behandlats i flera utredningar och regeringsuppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Övergödning har direkt och indirekt hanterats i flera utredningar som har presenterats under 2019 och 2020. Miljömålsbredningen har särskilt analyserat betänkandena &lt;SPAN class="ft56"&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:10), &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hållbar slamhantering &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:3), &lt;SPAN class="ft56"&gt;Mer biogas! För ett hållbart Sverige &lt;/SPAN&gt;(SOU 2019:63) och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Vägar till hållbara vattentjänster &lt;/SPAN&gt;(SOU 2018:34).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Flera regeringsuppdrag har rapporterats till regeringen under Miljö- målsberedningens arbete. Några av dessa är uppdraget om förstärkt lokalt åtgärdsarbete som Havs- och vattenmyndigheten redovisade i augusti 2019,&lt;SPAN class="ft46"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;uppdraget till Jordbruksverket m.fl. att ta fram ett förslag till program om utvärdering av de gemensamma jordbruks- politikens miljöeffekter &lt;NOBR&gt;2015–2019,&lt;SPAN class="ft46"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; &lt;/SPAN&gt;samt uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten att analysera olika åtgärders effekt mot övergöd- ning och hur dessa kan förbättras.&lt;SPAN class="ft46"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska även i samarbete med Jordbruksverket och andra berörda aktörer identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. Myndigheten ska redovisa förslag till hur åtgärdsplanering kan stär-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/övergödning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Arial';text-decoration: underline;color: #0000ff;line-height: 13px;"&gt;,&lt;/SPAN&gt; &lt;NOBR&gt;2020-04-27.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Rapportering av regeringsuppdrag om förstärkt lokalt åtgärdsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Jordbruksverket 2019, Slutrapportering av program för uppföljning av CAP:s miljöeffekter &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015–2019.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2020, Rapportering av regeringsuppdraget om uppföljning av åtgärder mot övergödning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383524x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;kas och vilka incitament som krävs för att de åtgärder som behövs mot övergödning ska komma till stånd. Myndigheten har slutligen även i uppdrag att i samarbete med Jordbruksverket och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att stärka det internationella samarbetet mot övergödning. Uppdraget inkluderar även att utreda möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter.&lt;SPAN class="ft46"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Beredningen har till stöd för sin analys även beställt två under- lagsrapporter; 1) Bakgrundsrapport om övergödningen i Östersjön, från Östersjöcentrum vid Stockholms universitet och SMHI&lt;SPAN class="ft46"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;samt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Bakgrundsrapport och analys av fosforflöden i Östersjöns avrin- ningsområde.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Miljömålsberedningens inriktning av utredningsarbetet i frågor om övergödning har varit att övergripande sammanställa det pågå- ende arbetet och nyligen lämnade förslag till t.ex. etappmål och åtgärder och utifrån detta &lt;SPAN class="ft47"&gt;analysera luckor och behov av ytterligare förslag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Enligt Miljömålsberedningen är det viktigt att integrera och så långt möjligt samordna arbetet med övergödning med annat planer- ings- och åtgärdsarbete i kust och hav. Kapitlet om övergödning be- höver därför förstås tillsammans med Miljömålsberedningens sam- lade förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Övergödningens effekter i kust och hav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft10"&gt;Övergödningen är en av de största utmaningarna för Östersjön i dag. Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är allvarligt drab- bade. Övergödning är ett betydande problem i många kustvatten- områden, även i Västerhavet. Övergödning försämrar vattenkvali- teten och har stor påverkan på ekosystemen både på bottnarna och i vattnet. Den biologiska mångfalden utarmas, livsmiljöerna för djur, inklusive fisk, förändras och påverkar ekosystemens funktioner och leverans av ekosystemtjänster. Vissa arter som abborre, gädda och torsk missgynnas medan karpfiskar som mört, id och braxen gynnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Uppdragen ska redovisas den 30 december 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och klimatför- ändringar, Rapport 2/2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;McCrackin, M. 2019, Background document and synthesis: Phosphorus Flows in the Baltic Sea Catchment, Baltic Sea Centre, Stockholm University.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383525x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;Ett övergött och ofta grumligt vatten upplevs inte heller som attrak- tivt att vistas vid eller bada i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft9"&gt;Slutligen bidrar övergödningen till att minska havets motstånds- kraft mot att hantera effekterna av klimatförändringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Algblomningar och syrebrist&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;Två av de viktigaste effekterna av övergödning är storskaliga alg- blomningar (cyanobakterier) och syrebrist i havsbotten och delar av vattenmassan. Algblomningar och syrebrist kan förekomma både vid kusten och i utsjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Näringsämnen, kväve och fosfor, förs ut i havet via vattendrag. Den långa uppehållstiden på ungefär 30 år, gör att en mycket stor andel av näringsämnena som tillförs Östersjön omsätts och behöver läggas fast i Östersjön, ungefär som i en sjö. Växtplankton är snabba på att ta upp näringsämnena och skapar stora algblomningar, som ibland är giftiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;När algerna dör sjunker de ner till botten där det organiska mate- rialet bryts ned, nedbrytningen förbrukar syre och syrebrist kan uppstå. I Egentliga Östersjön leder detta till utbredd syrebrist. Syre- förhållanden har växlat under de senaste 10 000 åren men det tycks inte ha funnits någon period med lika syremässigt dåliga djupvattenför- hållanden som i dag.&lt;SPAN class="ft46"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Sedimenten i de djupaste delarna av Egentliga Östersjön innehåller nu så mycket organiskt material och svavelväte att saltvatteninbrotten under &lt;NOBR&gt;2010-talet&lt;/NOBR&gt; endast har syresatt vattnet kortvarigt. I Östersjön finns världens största yta av död havsbotten, ungefär lika stor som Island, orsakad av människor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Syrebrist i bottenvattnet kan medföra att hela organismgrupper som lever i bottensedimenten, eller i anslutning till dessa, försvinner. Nya forskningsresultat visar att syrebristen i havet bidrar till öster- sjötorskens dåliga kondition och kan ha en direkt påverkan på tors- kens hälsa. Utbredning av syrefattiga områden där torsken lever, leder bl.a. till ökad trängsel. Syrebrist och döende bottnar leder också till en sämre tillgång på t.ex. vitmärla och skorv, bottenlevande djur som&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och klimatför- ändringar, Rapport 2/2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383526x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;är viktig föda för torsken. Torsken verkar dessutom stressas rent fysiologiskt av att befinna sig i en syrefattig miljö.&lt;SPAN class="ft60"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;Vid kusterna blir effekterna av syrefria bottnar mer lokala med bl.a. minskad vegetation och därmed försämrade rekryteringsom- råden för fisk som resultat. Algblomningar grumlar vattnet så att bottnen skuggas och att bottenväxter inte längre kan växa på djupare vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Ålgräs är den vanligaste sjögräsarten i Sverige. I skandinaviska vatten har utbredningen av ålgräs halverats sedan början av 1900- talet och en viktig anledning anses vara övergödning.&lt;SPAN class="ft46"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;På Svea- landskusten bildar blåstång brunalgsbälten som är en viktig livsmiljö för många djur och växter. Övergödningen har minskat blåstångens djuputbredning, men läget har förbättrats något sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Forskningen visar nu även att mindre rovfisk som t.ex. abborre och gädda i kustområden, kan förstärka effekterna av övergödning. Hur vi förvaltar fisk kan därför ha påverkan på hur stora effekter vi ser av övergödning.&lt;SPAN class="ft120"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Internbelastning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft11"&gt;Vid övergången till syrefria förhållanden kan en mängd fosfor som är bundet i bottensedimentet frigöras till vattnet och det finns indi- kationer på att omsättningen av fosfor i sedimenten ökar i syrefria bottnar. Det kallas internbelastning, och har blivit en viktig källa till övergödning i Östersjön. Den frigjorda fosforn bidrar till att bibe- hålla en hög algproduktion, och gynnar speciellt cyanobakterier. Hydro- grafiska förhållanden gör dessutom Östersjön särskilt sårbar genom att det finns en tydlig skiktning mellan lager av vatten med olika salthalt, vilket förhindrar omblandning och syresättning av djup- vattnet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Limburg, K., and Casini, M. 2019, Otolith chemistry indicates recent worsened Baltic cod condition is linked to hypoxia exposure, Biology Letters. Volume 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Gullström, M. m.fl. 2016, Friska sjögräsängar motverkar klimatförändringar, Havet 2015/2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Qvarfordt, S. and Schagerström, E. 2018, Blåstång – den viktigaste algen, Svealandskusten 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Bergström, L. m.fl. 2018, Relative impacts of fishing and eutrophication on coastal fish assessed by comparing a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;no-take&lt;/NOBR&gt; area with an environmental gradient, Ambio 48, s. &lt;NOBR&gt;565–579.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383527x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 183px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Mål för att minska övergödningen och mål för havets tillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Arbetet med att minska övergödningen styrs främst av de miljö- politiska målen, men förutsättningarna att nå dessa miljömål avgörs i stor utsträckning av åtgärder inom andra politikområden. Målen för Sveriges livsmedelspolitik är viktiga för möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning, &lt;/SPAN&gt;eftersom jordbrukssektorn är en stor källa till näringstillförsel. Politiken behöver beakta och göra avvägningar mellan hur en ökad och konkurrenskraftig livs- medelsproduktion i Sverige ska förenas med målet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergöd- ning &lt;/SPAN&gt;och hur politiken kan bidra till att båda målen nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Att komma tillrätta med övergödningen är även en internationell fråga varför mål och bestämmelser i &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och förordningar samt mål inom det havsregionala samarbetet inom Helcom och Ospar är av avgörande betydelse. När det gäller att nå målet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Ingen övergöd- ning &lt;/SPAN&gt;i Sveriges kustvatten har vi en större rådighet genom att natio- nella åtgärder ger en större lokal effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Mål för havets tillstånd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;De mål för havets tillstånd som inkluderar övergödning är främst miljö- kvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;, utsläppsbetingen i Helcoms aktionsplan för Östersjön, god ekologisk status i enlighet med vattenförvaltningsförordningen och god miljöstatus enligt havmiljöförordningen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;I arbete med övergödning är det främst det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;som är centralt. Målet innebär att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft3"&gt;Halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte har någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och havsmiljöförordningen (2010:1341).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383528x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p941 ft12"&gt;Miljökvalitetsmålet har fyra preciseringar som är beslutade av reger- ingen. Med målet avses att&lt;SPAN class="ft60"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav ska underskrida den maximala belastning som fastställs inom ramen för inter- nationella överenskommelser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att eko- system uppvisar några väsentliga långsiktigs skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft68"&gt;Att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft65"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;uppnås är en direkt förutsättning för att nå båda miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft65"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft65"&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;. T.ex. är preciseringarna &lt;SPAN class="ft65"&gt;Påverkan på havet &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft65"&gt;Tillstånd i havet &lt;/SPAN&gt;direkt län- kade till preciseringarna &lt;SPAN class="ft65"&gt;God miljöstatus &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft65"&gt;God ekologisk och kemisk status &lt;/SPAN&gt;i miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft65"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Etappmål inom miljömålssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft41"&gt;Det finns för närvarande inte några etappmål inom miljömålssyste- met som adresserar övergödning. Utredningen Stärkt lokalt åtgärds- arbete föreslog dock i sitt betänkande&lt;SPAN class="ft178"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;tre nya etappmål som rör enskilda avlopp, gödselanvändning samt våtmarker.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Etappmål om enskilda avlopp&lt;/SPAN&gt;: Förslaget till etappmål innebär att alla enskilda avlopp i kust- och sjönära områden senast 2030 ska vara utrustade med godkänd reningsteknik. Syftet med etappmålet anges vara att öka åtgärdstakten av bristfälliga enskilda avlopp i&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ingen-overgodning/preciseringar-av-ingen-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; overgodning/, &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SOU 2020:10, &lt;/SPAN&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning&lt;SPAN class="ft45"&gt;, betänkande av Utredningen om minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;528&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383529x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;särskilt känsliga områden för att minska näringsläckage till sjöar, kustvatten och hav.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Etappmål om effektivare gödselanvändning: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förslaget till etappmål innebär att andelen mineralgödsel, av den totala gödselanvänd- ningen, ska minska till 2030. Syftet med etappmålet är att minska den mängd näring som tillförs kretsloppet och återanvända den näring som redan finns i kretsloppet mer effektivt för att uppnå ett hållbart kretslopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Etappmål om våtmarker: &lt;/SPAN&gt;Förslaget till etappmål innebär att area- len våtmarker ska öka till 2030 så att det motsvarar behovet som pekas ut inom vattenförvaltningen. Syftet med etappmålet är att öka arealen våtmarker som anläggs för att öka näringsretentionen i landskapet. Etappmålet är även steg på vägen för att nå flera andra miljökvalitetsmål, särskilt &lt;SPAN class="ft47"&gt;Myllrande våtmarker &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ett rikt växt- och djurliv&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Utredningen om hållbar slamhantering föreslog i sitt betänkande att ett etappmål om målangivelser för växtnäringsämnen borde tas fram inom miljömålssystemet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft12"&gt;Ett etappmål av relevans för återföring av växtnäringsämnen har tidigare beslutats av regeringen:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft17"&gt;Insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas till vara, där minst 40 procent behandlas så att även energi tas till vara senast 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft11"&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för 2019 beslutat att förlänga etappmålet till 2020.&lt;SPAN class="ft247"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Matavfall kan enligt Biogasmarknadsutredningen&lt;SPAN class="ft247"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;med fördel rötas till biogas och därigenom bidra till måluppfyllelsen i den del som innebär att avfallets energiinnehåll tas tillvara. Om rötresten&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 2020:3, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Hållbar slamhantering&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2018/19:1, utgiftsområde 20, s. 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2019:63, &lt;/SPAN&gt;Mer biogas! För ett hållbart Sverige&lt;SPAN class="ft45"&gt;, betänkande av Biogasmarknadsutred- ningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;529&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383530x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;dessutom används som biogödsel&lt;SPAN class="ft136"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;bidrar detta till att växtnäring återförs till kretsloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;Förslag till etappmål för miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;har tidigare lämnats av Naturvårdsverket 2013 i rapporten Hållbar återföring av fosfor.&lt;SPAN class="ft120"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Dessa förslag har inte föranlett beslut av reger- ingen om nya etappmål för näringsämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Helcoms aktionsplan för Östersjön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;Helcoms aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP), har som mål att Östersjön ska ha god ekologisk status till 2021.&lt;SPAN class="ft120"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Aktionsplanen består av fyra områden med strategiska mål, varav övergödning är ett sådant område. Medlemsstaterna har enligt beslu- tet även åtagit sig att genomföra de i planen listade åtgärderna för att nå målet om god miljöstatus till 2021. Helcom och aktionsplanen är närmare beskrivet i kapitlet om Internationella aktörer och regelverk i havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Aktionsplanens mål är att &lt;/SPAN&gt;Östersjön ska vara opåverkad av över- gödning. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Bedömningen av när Östersjön kan anses vara opåverkad av övergödning baseras på fem ekologiska kriterier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft9"&gt;Helcom har beräknat vad som är maximal belastning av närings- ämnen till Östersjöns olika bassänger (Maximal Allowable Input, MAI) för att god ekologisk status ska nås. Differensen mellan nuvarande belastning och MAI har resulterat i ett reduktionsbeting för var och en av Östersjöns sju havsbassänger. Reduktionsbeting har sedan fördelats och beslutats av de olika länderna i Östersjöns avrinningsområde (County Allocation Reduction Targets, CARTs). Det pågår en revidering av aktionsplanen för Östersjön 2021. I stället för reduktionsbeting kommer det då sättas utsläppstak (Nutrient Input Ceilings, NICs).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;s första precisering innebär att påverkan på havet ska underskrida den fastställda belastningen inom internationella överenskommelser, dvs. aktionsplanen för Östersjön. Genomförandet av aktionsplanen är även kopplat till genomförandet av havsmiljödirektivet och därmed också en viktig förutsättning för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Biogödsel är rötat matavfall och rötat stallgödsel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Naturvårdsverket 2013, Hållbar återföring av fosfor, Rapport 6580.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Helcom 2007, Baltic Sea Action Plan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;530&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383531x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;att nå flera preciseringar inom miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft59"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Ospars miljöstrategi för Nordostatlanten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;I Ospars strategi för Nordostatlanten är det strategiska målet att nå och bibehålla en hälsosam marin miljö utan antropogenisk övergöd- ning.&lt;SPAN class="ft120"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Detta ska nås genom att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;all mänsklig övergödning är minimal och särskilt effekterna av denna som förlust i biodiversitet, ekosystemens degradering, skadliga alg- blomningar och syrebrist i bottenvatten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;till 2020 ska alla Ospars maritima områden ha klassats med sta- tusen ”non problem areas”.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft39"&gt;Målen i Ospars strategi har inte direkt kopplats till preciseringen om utsläpp till havet i miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;på mot- svarande sätt som aktionsplanen för Östersjön. I havsmiljödirektivets bedömning av god miljöstatus ingår däremot målet i Ospars strategi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;God miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft11"&gt;EU:s havsmiljödirektiv&lt;SPAN class="ft120"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;har som mål att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i Europas hav år 2020 och att skydda och bevara de resurser som den marint relaterade ekonomin och samhällsaktivi- teterna är beroende av. Att nå god miljöstatus i enlighet med havs- miljöförordningen ingår som en särskild precisering i miljökvalitets- målet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning. &lt;/SPAN&gt;Havsmiljödirektivet har en kvalitativ deskriptor&lt;SPAN class="ft120"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;för övergödning:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;The &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;North-East&lt;/NOBR&gt; Atlantic Environment Strategy – Strategy of the Ospar Commission for the Protection of the Marine Environment of the &lt;NOBR&gt;North-East&lt;/NOBR&gt; Atlantic &lt;NOBR&gt;2010–2020,&lt;/NOBR&gt; Ospar Agreement &lt;NOBR&gt;2010-3.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Bilaga 1 till EU:s havsmiljödirektiv (2008/56/EG).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383532x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p655 ft3"&gt;Eutrofiering framkallad av människan reduceras till ett minimum, sär- skilt dess negativa effekter, såsom minskad biologisk mångfald, försäm- rade ekosystem, skadliga algblomningar och syrebrist i bottenvattnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har i enlighet med havsmiljöförord- ningen fastställt miljökvalitetsnormer för tillförsel av kväve och fos- for till Nordsjön och Östersjön.&lt;SPAN class="ft120"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;God ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft12"&gt;EU:s vattendirektiv,&lt;SPAN class="ft60"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;har som mål att nå &lt;SPAN class="ft59"&gt;god ekologisk och kemisk status&lt;/SPAN&gt;. En precisering till miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft59"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;hänvisar direkt till förordningen och slår fast att sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten ska uppnå minst god status för närings- ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft10"&gt;God ekologisk status bedöms enligt ett antal kvalitetsfaktorer. Graden av övergödning bedöms genom fysikaliska och kemiska kvalitetsfaktorer medan övergödningens effekter på målet &lt;SPAN class="ft56"&gt;god ekolo- gisk status &lt;/SPAN&gt;till större delen ingår som ett resultat av bedömningen av biologiska kvalitetsfaktorer. Enligt 4 kap. 1 § vattenförvaltningsför- ordningen&lt;SPAN class="ft46"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;ska varje vattenmyndighet (vattenförvaltningsdelega- tionen) fastställa kvalitetskrav för alla vattenförekomster, dvs. &lt;SPAN class="ft56"&gt;miljö- kvalitetsnormer &lt;/SPAN&gt;enligt 5 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Hållbarhetsmålen i Agenda 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft9"&gt;Övergödning i kust och hav faller främst under Agenda 2030, håll- barhetsmål 14 &lt;SPAN class="ft40"&gt;Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling. &lt;/SPAN&gt;För åtgärdsarbetet mot över- gödning är det främst delmål 14.1 som är relevant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft17"&gt;Delmål 14.1: Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föro- reningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;HVMFS 2012:18, bilaga 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upp- rättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (Vattendirektivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vattenförvaltningsförordningen (2004:660).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383533x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;Åtgärder för att minska landbaserade föroreningar kopplar även till delmål 6.3 om att förbättra vattenkvaliteten, avloppsreningen samt minimera utsläpp av föroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Mål för livsmedelspolitiken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;Regeringen har antagit en livsmedelsstrategi för Sverige som ska ses som en plattform utifrån vilken livsmedelspolitiken ska utformas fram till 2030.&lt;SPAN class="ft120"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Riksdagen har beslutat om ett övergripande mål för livsmedelskedjan. Målet är&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft147"&gt;en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduk- tionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.&lt;SPAN class="ft136"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Det övergripande målet tydliggör bl.a. att relevanta miljömål ska nås och att utvecklingen ska vara hållbar. En utgångspunkt för strategin är att stärkt konkurrenskraft och ökad produktion ska gå hand i hand med arbetet att nå miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Når vi målen för övergödning?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;Inget av de mål för övergödning som redovisades i avsnittet ovan bedöms kunna nås. Havs- och vattenmyndigheten bedömde i den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålen 2019 att miljökva- litetsmålet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;inte är uppnått och inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.&lt;SPAN class="ft144"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Enligt vad som framgår av den fördjupade utvärderingen och den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen 2020, går det inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Ingen av de fyra pre- ciseringarna av miljökvalitetsmålet bedöms kunna nås till 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2016/17:104, &lt;/SPAN&gt;En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet&lt;SPAN class="ft76"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;En livsmedelsstrategi för Sverige, 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Fördjupad utvärdering av Ingen övergödning, Rapport 2019:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:221px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:461px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383534x1.jpg/" style="width:416px;height:461px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft39"&gt;Av länsstyrelsernas senaste årliga uppföljning framgår att de tre nordligaste länen bedömer liksom tidigare att målet är nära att nås till 2020. De flesta länen bedömer liksom tidigare att utvecklingen är neutral, men länsstyrelsen i Västra Götaland har ändrat sin bedöm- ning av utvecklingen från neutral till positiv i Västra Götaland.&lt;SPAN class="ft42"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 145px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft33"&gt;Tabell 14.1 Mål för havets tillstånd med hänsyn till övergödning och måluppfyllelse&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 111px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Bedömning av måluppfyllelse och avstånd/gap till målet följer ansvarig myndighets senaste bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 3px;font: 12px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td154"&gt;&lt;P class="p65 ft33"&gt;Mål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;Bedömning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Avstånd/gap till målet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;måluppfyllelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;MKM Ingen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;Målet bedöms inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Det går inte se en tydlig riktning i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;övergödning:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td260"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;nås till 2020.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;tillståndet i miljön.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td154"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;– Påverkan på havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Preciseringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p64 ft95"&gt;Sverige behöver minska belastningen med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;bedöms inte uppnås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p64 ft159"&gt;407 ton fosfor och 7571 ton kväve.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;till 2020.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;– Tillståndet i sjöar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Preciseringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;78 procent av klassade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;vattendrag och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;bedöms inte uppnås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p64 ft227"&gt;kustvattenförekomster når inte god status&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;kustvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td239"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;till 2020.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;avseende näringsämnen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td154"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;– Tillståndet i havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft3"&gt;Preciseringen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;I utsjö är det enbart Skagerraks utsjö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft45"&gt;bedöms inte uppnås&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;vatten som bedöms ha god miljöstatus&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft159"&gt;till 2020.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;med hänsyn till övergödning. Ca 22 pro-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p64 ft150"&gt;cent av bottnarna i Egentliga Östersjön är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p64 ft150"&gt;syrefria, och 32 procent är påverkade av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td243"&gt;&lt;P class="p22 ft160"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p64 ft159"&gt;syrefattiga förhållanden.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td235"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Preciseringen Påverkan på havet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Preciseringen &lt;SPAN class="ft56"&gt;Påverkan på havet &lt;/SPAN&gt;förväntas inte nås till 2020 enligt Havs- och vattenmyndigheten.&lt;SPAN class="ft46"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Preciseringen bedöms enligt Hel- coms mål och utsläppsbeting i aktionsplanen för Östersjön. Helcoms senaste uppföljning av de svenska belastningstaken, med data för 2017, visar att belastningen överskrids i fler havsbassänger.&lt;SPAN class="ft46"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;I Egent- liga Östersjön överskrids belastningstaket både för kväve och fosfor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Naturvårdsverket 2020, Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål. Rapport 6919.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Fördjupad utvärdering av Ingen övergödning, Rapport 2019:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2020, Faktablad för att bedöma indikator till miljökvalitets- norm enligt 19 § havsmiljöförordningen - Indikator A1.1. N&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;ä&lt;/SPAN&gt;rsaltsbelastning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;534&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:209px;left:2px;z-index:-1;width:415px;height:449px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383535x1.jpg/" style="width:415px;height:449px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Behov av minskad tillförsel av kväve&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;Sverige behöver minska sin belastning till Egentliga Östersjön med 7571 ton kväve. Det ligger ett mindre beting om elva ton för att Sverige ska nå utsläppstaket och bidra till att målet nås, även i Finska viken.&lt;SPAN class="ft120"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 167px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft33"&gt;Figur 14.1 Sveriges belastning av kväve till olika havsbassänger 2017 jämfört med belastningstak&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 550px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 11px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:154px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-143px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:154px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:-143px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:143px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:154px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:-72px;margin-top:72px;margin-right:-71px;margin-bottom:71px;"&gt;&lt;![endif]&gt;Kväve, ton&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 12px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 539px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 326px;margin-left: 35px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td1"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p22"&gt;Belastning 2017, ton (under belastningstak)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p22"&gt;Belastning 2017, ton (över belastningstak)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td95"&gt;&lt;P style="font: 6px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;" class="p22"&gt;Belastningstak, ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;40000&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;35000&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;30000&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;25000&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;20000&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;15000&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;10000&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;5000&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 354px;margin-left: 38px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;" class="p22"&gt;Bottenviken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td150"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;" class="p22"&gt;Bottenhavet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td95"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;" class="p80"&gt;Egentliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;" class="p22"&gt;Finska viken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;" class="p22"&gt;Rigabukten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;" class="p22"&gt;Öresund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td24"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;" class="p22"&gt;Kattegatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td95"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;" class="p22"&gt;Östersjön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td68"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td128"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td24"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 297px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;"&gt;Havsbassäng&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 6px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft247"&gt;Sveriges belastning av kväve till omgivande havsbassänger 2017 jämfört med de nationella svenska belastningstaken som har beslutats inom Helcoms aktionsplan för Öst ersjön. De blå strecken visar belastningstaken. Gröna staplar visar havsbassänger där tillförseln av kväve är lägre än belast nings- taken. Röda staplar visar havsbassänger där den svenska tillförseln överskrider belastningstaken.&lt;SPAN style="font: 4px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;Källa: sverigesmiljomal.se&lt;SPAN class="ft190"&gt;38&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;" class="ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Helcom 2020, Progress towards national nutrient input ceilings, https://helcom.fi/baltic- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;sea-action-plan/nutrient-reduction-scheme/progress-towards-country-wise-allocated-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;reduction-targets,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Muntlig information, Bo Gustafsson, Baltic Nest Institute, Belastningen ska vara 38 513 ton till Egentliga Östersjön, dvs. att den röda stapeln är något för låg i figuren som baserades på preliminära siffror.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ingen-overgodning/kvave--och-fosforbelastning-pa-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; havet/, &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383536x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft16"&gt;Behov av minskad tillförsel av fosfor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;Fosfortillförseln till Egentliga Östersjön behöver minska med 407 ton, dvs. mer än halveras, för att målet ska nås. Tar man hänsyn till att fosfortillförseln till Bottenhavet och Öresund är lägre än respektive belastningstak är det inte lika långt kvar till målet i Egentliga Östersjön. Delar av den lägre tillförseln till dessa bassänger går att tillgodoräkna Egentliga Östersjön, eftersom vattnet byts mel- lan havsbassängerna.&lt;SPAN class="ft120"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Med detta inräknat återstår att den svenska belastningen till Egentliga Östersjön behöver minska med 199 ton fosfor för havet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Reduktionen behöver dock fortfarande ligga på cirka 400 ton för att nå miljökvalitetsnormerna i sjöar, vattendrag och kustvatten.&lt;SPAN class="ft120"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Beslut om nya utsläppstak (Nutrient Input Ceilings, NICs) kommer tas under 2021 när aktionsplanen för Östersjön revideras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 344px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Möjligheten att tillgodorä&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;k&lt;/SPAN&gt;na extra minskningar i omgivande bassä&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;n&lt;/SPAN&gt;ger framgår i Helcom Copenhagen Ministerial Declaration 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Helcom 2020, Progress towards national nutrient input ceilings, https://helcom.fi/baltic- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;sea-action-plan/nutrient-reduction-scheme/progress-towards-country-wise-allocated-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;reduction-targets,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-26.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Vattenmyndigheterna 2020, Metod för påverkanstypen Diffusa källor – Jordbruk, Förslag på åtgärder och miljökvalitetsnormer, Rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ID-nr&lt;/NOBR&gt; 55036.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 73px;padding: 0px;border: none;width: 551px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:97px;left:3px;z-index:-1;width:417px;height:573px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383537x1.jpg/" style="width:417px;height:573px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 166px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft33"&gt;Figur 14.2 Sveriges belastning av fosfor till olika havsbassänger 2017 jämfört med belastningstak&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 381px;margin-left: 29px;margin-top: 18px;font: 6px 'Calibri';color: #595959;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="font: 6px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;" class="p22"&gt;Belastning 2017, ton (under belastningstak)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td135"&gt;&lt;P style="font: 6px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;" class="p22"&gt;Belastning 2017, ton (under belastningstak men inte statistiskt säkerställt)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 195px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: 6px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;" class="p22"&gt;Belastning 2017, ton (över belastningstak)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td135"&gt;&lt;P style="font: 6px 'Calibri';color: #595959;line-height: 8px;" class="p22"&gt;Belastningstak, ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 5px 'Calibri';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;1200&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;font: 5px 'Calibri';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;1000&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;font: 5px 'Calibri';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;800&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 11px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-31px;margin-bottom:0px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:-31px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:31px;"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(270deg);-moz-transform: rotate(270deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);direction: rtl;block-progression: lr;width:42px;height:11px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;margin-left:-16px;margin-top:16px;margin-right:-15px;margin-bottom:15px;"&gt;&lt;![endif]&gt;Fosfor, ton&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 20px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 537px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="font: 5px 'Calibri';color: #595959;line-height: 6px;" class="p0"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 5px 'Calibri';color: #595959;line-height: 6px;" class="p62"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;font: 5px 'Calibri';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;font: 5px 'Calibri';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 2px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 343px;margin-left: 47px;font: 7px 'Calibri';color: #595959;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td167"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p22"&gt;Bottenviken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td60"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p22"&gt;Bottenhavet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td627"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p22"&gt;Egentliga Östersjön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td167"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p22"&gt;Öresund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td38"&gt;&lt;P style="font: 7px 'Calibri';color: #595959;line-height: 9px;" class="p22"&gt;Kattegatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Calibri';color: #595959;line-height: 11px;"&gt;Havsbassäng&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft247"&gt;Sveriges belastning av fosfor till omgivande havsbassänger 2017, jämfört med de nationella svenska belastningstaken som har bestämts inom aktionsplanen för Östersjön. De blå strecken visar belast- ningstaken. Gröna staplar visar havsbassänger där tillförseln av fosfor är lägre än belastningstaken. Gula staplar visar havsbassänger där man inte med statistisk säkerhet kan säga att tillförseln är lägre än belastningstaken. Röda staplar visar havsbassänger där tillförseln överskrider belastningstaken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;Källa: sverigesmiljomal.se&lt;SPAN class="ft190"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft16"&gt;Belastningen har minskat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Den totala och den svenska tillförseln av kväve och fosfor har minskat signifikant till de flesta bassänger, räknat från referensperioden (1997– 2003) och fram till 2017.&lt;SPAN class="ft46"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Under den senaste sexårsperioden (2012–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft11"&gt;2017) har dock den svenska tillförseln av kväve ökat till Egentliga Östersjön enligt Havs- och vattenmyndigheten.&lt;SPAN class="ft120"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ingen-overgodning/kvave--och-fosforbelastning-pa-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; havet/, &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Helcom 2019, Inputs of nutrients to the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;sub-basins.&lt;/NOBR&gt; Helcom core indicator report, &lt;NOBR&gt;202002-27,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;https://helcom.fi/wp-content/uploads/2019/08/HELCOM-core-indicator-on-inputs-of-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;nutrients-forperiod-1995-2017_final.pdf,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Naturvårdsverket 2020, Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2020&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;– med fokus på statliga insatser, Rapport 6919.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 400px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383538x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;Tillståndet i hela Östersjön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Preciseringen inkluderar även den totala tillförseln av kväve och fos- for till Sveriges omgivande hav. Enligt Helcoms beräkningar inför uppdateringen av aktionsplanen överstiger tillförseln utsläppstaken i aktionsplanen med cirka 30 procent för kväve och 100 procent för fosfor till Egentliga Östersjön.&lt;SPAN class="ft120"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Preciseringen Tillstånd i kustvatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Preciseringen &lt;/SPAN&gt;Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten &lt;SPAN class="ft11"&gt;förväntas inte nås till 2020 enligt Havs- och vattenmyndighetens för- djupade utvärdering. Bedömningen av preciseringen görs med hänsyn till vattenförvaltningens statusklassificering av näringsämnen i vatten- förekomsterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Totalt finns det 654 kustvattenförekomster. Under 2019 slut- förde vattenmyndigheterna med stöd av länsstyrelserna arbetet med statusklassning av vattenförekomster inom vattenförvaltningens tredje cykel. Färre vattenförekomster än tidigare har klassificerats när det gäller parametern näringsämnen. Av kustvattenförekomsterna har 77 procent klassificerats varav enbart 22 procent når minst god status avseende näringsämnen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Sämre än god status för näringsämnen finns främst i södra Sverige. Detta beror enligt den fördjupade ut- värderingen på en mer omfattande jordbruksverksamhet och mer avloppsvatten från en större befolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 208px;margin-bottom: 0px;" class="ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Helcom 2020, Progress towards national nutrient input ceilings, https://helcom.fi/baltic- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;sea-action-plan/nutrient-reduction-scheme/progress-towards-country-wise-allocated-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;reduction-targets,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Resultat från VISS &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-03-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;538&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:83px;left:0px;z-index:-1;width:390px;height:617px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B383/H8B383539x1.jpg" style="width:406px;height:643px"  style="width:390px;height:617px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 199px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft33"&gt;Figur 14.3 Statusklassning för näringsämnen i sjöar, vattendrag och kustvatten&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 625px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;Kartan visar statusklassning för näringsämnen i sjöar, vattendrag och kustvatten. Statusklassningen är gjord inom vattenförvaltningens tredje förvaltningscykel, &lt;NOBR&gt;2016–2021.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft45"&gt;Källa: sverigesmiljomal.se, dataunderlag från VISS &lt;NOBR&gt;2020-03-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;539&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383540x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;Enligt den årliga uppföljningen av miljömålen 2020 är det svårt att se någon förändring i miljötillståndet jämfört med den föregående statusklassningen, eftersom olika metoder har använts vid de båda mättillfällena. I den senaste statusklassningen finns också fler oklas- sificerade vattenförekomster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Det är värt att notera att statusklassificering enligt näringsämnen inte alltid överensstämmer med vattenmyndigheternas bedömning av ekologisk status med hänsyn till övergödningspåverkan som även tar hänsyn till biologiska parametrar som t.ex. utbredning av kärl- växter och bottenfauna. I vattenmyndigheternas bedömning av eko- logisk status i förvaltningsplanerna för &lt;NOBR&gt;2016–2021&lt;/NOBR&gt; nås god eller hög ekologisk status enbart i fyra respektive 13 procent av kustvatten- förekomsterna.&lt;SPAN class="ft42"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;I samtliga vattendistrikt är det enligt vattenmyndigheterna, fram- för allt övergödningspåverkan som gör att god ekologisk status inte uppnås. I Södra Östersjöns och Norra Östersjöns vattendistrikt be- döms i princip samtliga kustvatten vara påverkade av övergödning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;Nästan samtliga kustvattenförekomster (90 procent) i Väster- havet har av Vattenmyndigheten bedömts ha övergödningsproblem, men det är ändå bara drygt 25 procent av vattenförekomsterna som klassificeras ha sämre än god status för näringsämnen. Detta beror på att de biologiska kvalitetsfaktorerna bottenfauna och makroalger ofta visar på övergödningsproblem trots tämligen låga halter av näringsämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Motsvarande situation finns i Bottenhavet där många av kustvat- tenförekomsterna når hög eller god status avseende näringsämnen, men där miljöproblemet övergödning och syrefattiga förhållanden dock i många fall har noterats eftersom växtplankton eller botten- fauna visar sämre än måttlig status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Preciseringen Tillståndet i havet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft39"&gt;Enligt Havs- och vattenmyndighetens fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;förväntas inte preciseringen &lt;SPAN class="ft38"&gt;Tillståndet havet &lt;/SPAN&gt;nås till 2020. Preciseringen bedöms i enlighet med bedömningen av deskriptor fem om övergödning i havsmiljödirek-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Del 2 Vattenförvaltning &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2009–2015&lt;/NOBR&gt; i respektive vattenmyndighets förvaltningsplan 2016– 2021 (5 Förvaltningsplaner).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;540&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383541x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;tivet. Av den senaste statusbedömningen av miljötillståndet för förvaltningsområdena Östersjön och Nordsjön enligt havsmiljöför- ordningen framgår att deskriptor fem för övergödning inte når god miljöstatus.&lt;SPAN class="ft144"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;I den sammanslagna bedömningen av sju kriterier, är det i Västerhavet endast Skagerraks utsjövatten, och i Östersjön endast kustvattnen i Bottniska viken som bedöms ha god miljöstatus vad gäller övergödning. Bedömningen inom havsmiljöförordningen bygger på de data och resultat som har tagits fram inom Helcoms Holistic Assessment&lt;SPAN class="ft144"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;för Östersjön och Ospars Intermediate Assess- ment&lt;SPAN class="ft144"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;för Nordsjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Bedömningen av miljöstatus avseende övergödning redovisas som en ekologisk kvot, där ett värde under 1 indikerar god miljö- status medan ett värde över 1 betyder att det finns problem med övergödning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 397px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2018, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018–2023,&lt;/NOBR&gt; Bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys, Rapport 27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Helcom 2018, State of the Baltic Sea – Second Helcom holistic assessment &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011–2016&lt;/NOBR&gt; Baltic Sea Proceedings 155 (HOLAS II).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Ospar 2017, Intermediate Assessment 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;541&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:588px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B383/H8B383542x1.jpg" style="width:433px;height:612px"  style="width:416px;height:588px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft33"&gt;Figur 14.4 Miljöstatus i utsjö för övergödning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 82px;margin-top: 591px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Kartan visar miljöstatus för övergödning enligt havsmiljöförordningen från inledande bedömning 2018, för utsjövatten. Bedömningen av miljöstatus för övergödning presenteras som en ekologisk kvot (EQR) där ett värde under 1 indikerar god miljöstatus och över 1 betyder att det finns problem med övergödning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft45"&gt;Källa: sverigesmiljömål.se, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2019:01.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;542&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383543x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Ingen större ändring av tillståndet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Västerhavets nuvarande status är relativt likvärdig Havs- och vatten- myndighetens inledande bedömning 2012.&lt;SPAN class="ft46"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Tillståndet i Bottenhavet tycks ha försämrats något, bl.a. på grund av tillförsel av närings- ämnen från Egentliga Östersjön, men även på grund av klimatpå- verkan. Ändringen i bedömningen för Bottenviken jämfört med 2012 beror däremot enligt myndigheten främst på att nya parametrar har tillförts bedömningen, samt att tröskelvärdet för fosfor har skärpts.&lt;SPAN class="ft46"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Helcom har utvärderat miljötillståndet vad gäller övergödning i Östersjön gentemot målen i aktionsplanen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Enligt Helcom kom- mer målet inte att nås till 2021 och Östersjön är fortfarande påverkad av övergödning. Av 247 bedömda delområden, både utsjö och kust, når 17 god status, samtliga i kustområden och främst i Bottenviken och Bottenhavet. Hela 96 procent av arealen i Östersjön ligger under tröskelvärdet för god status.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Syrefria och syrefattiga bottnar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Miljömålsindikatorn &lt;SPAN class="ft56"&gt;Syrefria och syrefattiga bottnar&lt;/SPAN&gt;, visar att utbred- ningen av syrefattiga och syrefria bottnar i Östersjöns djupvatten fort- satt är omfattande. Under 2018 var området med syrefria bottnar det största som har förekommit sedan tidsperiodens start 1960. Totalt 24 procent av bottnarna beräknas vara helt syrefria, och omkring 33 procent är påverkade av syrefattiga förhållanden. Förhållandena under hösten 2019 var ungefär desamma.&lt;SPAN class="ft46"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 141px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2012, God Havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2018, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018–2023,&lt;/NOBR&gt; Bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys, Rapport 27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Helcom 2018, State of the Baltic Sea – Second Helcom holistic assessment &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011–2016&lt;/NOBR&gt; Baltic Sea Proceedings 155 (HOLAS II).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SMHI 2019, Oxygen Survey in the Baltic Sea 2019 – Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960– 2019 Report Oceanography No. 67, 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;543&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:68px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:662px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B383/H8B383544x1.jpg" style="width:433px;height:690px"  style="width:416px;height:662px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft33"&gt;Figur 14.5 Karta över syrefattigt och syrefritt bottenvatten i Östersjön 2019&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 270px;margin-bottom: 0px;" class="ft247"&gt;Kartan visar att syresituationen i Östersjöns djupvatten är fortsatt dålig. Svarta områden på kartan markerar syrefria bottnar där växt- och djurliv ofta saknas helt. Däremot finns bakterier som vid nedbrytning av organiskt material bildar giftigt svavelväte. Grå områden markerar syrefattiga bottnar där växt- och djurlivet ofta är begränsat. Kartan bygger på data från hösten 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft45"&gt;Källa: sverigessmiljömål.se. Datakälla: Oceanografiska enheten, SMHI.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft11"&gt;De senaste tre åren har utbredningen av syrefria bottnar nått nya områden i södra Egentliga Östersjön; Hanöbukten, Gdanskbukten och Bornholmsbassängen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Projektioner och scenarier till 2100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft10"&gt;Vi vet att det tar lång tid innan man kan se effekter av det pågående åtgärdsarbetet. Därför är det nödvändigt att ta stöd av projektioner och scenarier för att kunna göra bedömningar av behovet av åtgärds- arbete framöver. För att bättre förstå möjliga utvecklingsscenarier i framtiden behöver även den historiska utvecklingen analyseras. Föl- jande avsnitt baseras till övervägande del på rapporten Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och klimatförändringar från Östersjöcentrum vid Stockholm universitet och SMHI.&lt;SPAN class="ft46"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och klimatför- ändringar, Rapport 2/2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;544&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_545" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:443px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383545x1.jpg/" style="width:413px;height:443px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Kort sammanfattning om övergödning och klimat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Belastningen på Östersjön har minskat kraftigt sedan 1980- talet. Reduktionstakten minskar och har till och med i vissa fall avstannat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Det finns stora mängder fosfor som är aktivt i kretsloppen i Östersjön, men fosforreservoarerna verkar ha slutat fyllas på.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;I Östersjöns djupa bottnar har mycket organiskt material ackumulerats och vattenkolumnen och sedimenten innehåller mycket svavelväte. Förmodligen kommer detta att fördröja förbättringar i syreförhållandena ytterligare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Det är osannolikt att syresättning av djupvattnen i Östersjön ger en snabb minskning av fosforhalterna i vattenkolumnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;För de flesta kombinationer av klimat- och åtgärdsscenarier för tillförsel av näringsämnen blir utbredningen av syrefria bottnar mindre vid slutet av detta sekel med undantag för det mest pessimistiska åtgärdsscenariet kombinerat med det mest pessimistiska klimatscenariet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Genom att minska näringstillförseln blir Östersjön mer mot- ståndskraftigt mot klimatförändringar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Källa: Östersjöcentrum vid Stockholms universitet och SMHI.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Utveckling över tid&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Tillförseln av näringsämnen till Östersjön via floder och punktkällor vid kusten ökade kraftigt under framför allt andra hälften av 1900- talet och nådde sin kulmen runt 1980. Utbredningen av syrefattiga bottnar ökade och siktdjupet minskade efter andra världskrigets slut. Redan i början av &lt;NOBR&gt;1970-talet&lt;/NOBR&gt; var utbredningen av syrefattiga bottnar nära nuvarande nivåer. Ökningen hade flera orsaker:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Urbaniseringen tillsammans med ökad användning av vattentoa- letter bidrog kraftigt framför allt till fosfortillförseln.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Användningen av konstgödsel ökade drastiskt i samband med mekaniseringen av jordbruket efter andra världskriget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;545&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_546" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:344px;left:65px;z-index:-1;width:493px;height:186px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383546x1.jpg/" style="width:493px;height:186px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Djurhållningen intensifierades, vilket också medförde att stall- gödsel i större utsträckning började behandlas som avfall i stället för som resurs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Ökande utsläpp av kväveföreningar till atmosfären på grund av ökad förbränning, både för energiproduktion och transporter, och intensifierad djurhållning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Sammantaget har tillförseln till Östersjön av både kväve och fosfor minskat sedan &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Data för senare år visar dock att totalt för Östersjön har minskningen av kvävetillförseln avstannat sedan 2012, medan fosforbelastningen fortfarande minskar.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 396px;margin-left: 66px;margin-top: 15px;font: 8px 'Arial';color: #060d0d;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td39"&gt;&lt;P class="p92 ft33"&gt;Figur 14.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=13 class="tr10 td251"&gt;&lt;P class="p1100 ft20"&gt;Vattenburen tillförsel av kväve och fosfor från hela Östersjöns&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=13 class="tr12 td251"&gt;&lt;P class="p1100 ft33"&gt;avrinningsområde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=13 class="tr5 td251"&gt;&lt;P class="p1100 ft45"&gt;Tillförsel av kväve och fosfor från alla vattendrag och punktkällor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=13 class="tr9 td251"&gt;&lt;P class="p1100 ft45"&gt;runt Östersjön från år 1900 till och med 2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td39"&gt;&lt;P style="font: 10px 'Arial';color: #060d0d;line-height: 13px;" class="p32"&gt;1 200 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td450"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td76"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';color: #060d0d;line-height: 10px;" class="p1177"&gt;80 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td174"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td76"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Arial';color: #060d0d;line-height: 10px;" class="p1177"&gt;70 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 150px;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 149px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 149px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 149px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 149px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 149px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 149px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 2px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 149px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 149px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 149px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 149px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 149px;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 149px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 150px;" class="td4"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 7px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Källa: Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och &lt;NOBR&gt;klimatför-ändringar,&lt;/NOBR&gt; Rapport 2/2020.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Den svenska trenden med ökade utsläpp av fosfor bröts först 1970. För kväve bröts den inte förrän i mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; I de östeuro- peiska länderna runt Östersjön började liknande trendbrott inte synas ordentligt förrän under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; som ett resultat av implementer- ingen av effektiv avloppsrening som pågår fortfarande. Exempel på stora utbyggnader på senare år är Warszawa &lt;NOBR&gt;2012–2013,&lt;/NOBR&gt; St. Petersburg 2011 och Kaliningrad 2015. Tillsammans har bara dessa tre av- loppsanläggningar uppskattningsvis minskat fosforbelastningen på Östersjön med grovt räknat 2 000 ton per år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;546&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_547" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:82px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:276px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B383/H8B383547x1.jpg" style="width:433px;height:287px"  style="width:415px;height:276px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft33"&gt;Figur 14.7 Långtidsutvecklingen av syrebrist i Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Röda ytor visar bottnar med syrebrist och svarta helt syrefria bottnar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 134px;margin-top: 277px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Källa: Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och &lt;NOBR&gt;klimatför-ändringar,&lt;/NOBR&gt; Rapport 2/2020.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Användningen av konstgödsel kulminerade under &lt;NOBR&gt;1980-talet.&lt;/NOBR&gt; Som mest spreds nära 1,3 miljoner ton fosfor per år ut på odlad mark i Öster- sjöns avrinningsområde. I dag sprids ungefär 0,4 miljoner ton fosfor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;En positiv bieffekt av att användningen av konstgödsel har minskat är att stallgödsel används på ett mer förnuftigt sätt än tidigare. Sett över hela avrinningsområdet minskar fosforbelastningen gradvis till följd av den minskade användningen av konstgödsel. I länder med mycket och intensivt jordbruk, som Danmark, har belastningen minskat kraftigt på grund av effektiva åtgärder, som strikta och bindande regler för hantering, lagring och spridning av gödsel, samt införande av vintertäckande fånggrödor. I Danmark arbetar man framför allt med bindande regelverk, medan många andra länder arbetar mer utifrån frivillighet. Nyligen gjordes en noggrann genomlysning av hur danska kustområden har påverkats av de kraftiga minskningar av kväve- och fosfortillförseln (från lantbruk och punktkällor) som har genomförts från mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; och framåt. Studien visar att den direkta responsen i minskade närsaltkoncentrationer är tydlig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;547&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_548" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383548x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;Dock motverkas den i viss mån av att näringsämnen finns lagrade i sedimenten, samt av inströmning av vatten med höga närsaltkoncen- trationer från utsjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Medan fosfor så gott som uteslutande når Östersjön via vatten- burna källor sprids en ansenlig mängd av det kväve som når Öster- sjön via luften, bl.a. genom avgaser från förbränningsprocesser. Till- förseln av kväve via atmosfäriskt nedfall har minskat kraftigt under senare år (cirka 30 procent mellan 1995 och 2017) p.ga. minskade utsläpp från framför allt trafik, förbränning i el- och värmeproduk- tion och jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;Östersjöcentrum vid Stockholms universitet och SMHI ser dock tendenser till en förbättring av den sammantagna statusen för Öster- sjön. Detta beror på att det faktiska tillståndet blir gradvis bättre i vissa områden. Flera kustområden har sett en positiv utveckling som t.ex. i Stockholms innerskärgård som tidigare mottog stora mängder dåligt renat avloppsvatten. Här blev det en relativt snabb förbättring när avloppsreningen blev effektiv. Längre ut i Stockholms skärgård är tillståndet fortsatt kraftigt påverkat av tillståndet i öppna Öster- sjön. Kattegatt är i dag relativt nära att uppnå god status och situa- tionen i Bälthavet har förbättrats signifikant. Det finns också ten- denser till förbättrade förhållanden i södra Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Modeller för utvecklingen av övergödningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft10"&gt;Det har utvecklats ett flertal avancerade modeller av Östersjöns cirkulation och biogeokemiska kretslopp. En central aspekt av över- gödningens utveckling i Östersjön över tid är hur näringsämnen (framför allt fosfor) successivt ackumuleras i vattenkolumnen och i bottensedimenten. Det handlar om skillnaden mellan hur mycket fosfor som tillförs och hur mycket som tas bort.&lt;SPAN class="ft46"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Det finns i dagsläget bara tre sätt för Östersjön att bli av med fosfor:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;genom att fosforn transporteras med vattenutflödet till Nordsjön,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;genom att fosforn begravs tillräckligt djupt i sedimenten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och klimatför- ändringar, Rapport 2/2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;548&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_549" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p777 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;genom att fosfor som är bundet i organiskt material (t.ex. alger och fisk) tas upp ur havet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Fosfor reagerar långsamt och tillförd fosfor stannar i Östersjön i genomsnitt i ungefär 50 år. Enligt en av de vetenskapliga modellerna är ungefär hälften av all mänskligt tillförd fosfor fortfarande kvar i Östersjöns kretslopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft9"&gt;Kväve har ett helt annat kretslopp, med kontinuerliga omvand- lingar från nitrat och ammonium till kvävgas, och vise versa via den fixering av kvävgas som cyanobakterier står för. Detta innebär att kväve har en mycket kortare uppehållstid (några få år) än fosfor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;I figuren nedan visas en modellerad förväntad utveckling av halterna av fosfor i Egentliga Östersjöns ytskikt med två olika näringsbelast- ningar: 1) medelbelastningen motsvarande &lt;NOBR&gt;2012–2014,&lt;/NOBR&gt; och 2) belast- ning med utsläppstaket angivet i aktionsplanen för Östersjön (BSAP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft11"&gt;Modellen visar att även med dagens belastning minskar koncen- trationerna något på sikt och det ser ut som att en viss förbättring kan väntas redan inom 20 år, även om dagens näringstillförsel kvar- står på samma nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 403px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;549&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_550" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:100px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:387px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B383/H8B383550x1.jpg" style="width:433px;height:403px"  style="width:416px;height:387px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 99px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft33"&gt;Figur 14.8 Modellerad fosfatkoncentration i Egentliga Östersjöns ytskikt i två belastningsscenarior&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Modellerad fosfatkoncentration Egentliga Östersjön&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 87px;margin-top: 386px;margin-bottom: 0px;font: 11px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;Det antas att från och med 2020 och framöver är belastningen på Östersjön antingen densamma som medelvärdet &lt;NOBR&gt;2012–14&lt;/NOBR&gt; eller motsvarar utsläppstaket enligt BSAP. ”Target concentration” är målkon- centrationen som ska nås i BSAP.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Källa: Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och &lt;NOBR&gt;klimatför-ändringar,&lt;/NOBR&gt; Rapport 2/2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Effekter av klimatförändringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Av kapitlet om att Havsmiljön är viktig för att hejda klimatföränd- ringarna, framgår att klimatförändringen bedöms kunna förstärka effekterna av befintliga havsmiljöproblem som t.ex. övergödning, och syrefria bottnar. Östersjöcentrum och SMHI pekar på att för- hållandet mellan klimatförändringarna och övergödningssituationen i framtidens Östersjön är ett komplicerat samspel mellan en rad olika faktorer, som dessutom präglas av stora osäkerheter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;550&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_551" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 277px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Övergödningsåtgärder minskar effekterna av klimatförändringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Forskningen visar att oavsett hur starka framtidens klimateffekter blir kommer arbetet med att strypa näringstillförseln från land till hav att förbli en viktig faktor för Östersjöns ekosystem. Minskad näringstillförsel ökar havets förmåga till återhämtning och stärker dess motståndskraft mot kommande klimatförändringar. I kapitlet om klimatförändringar har Östersjöcentrum och SMHI visat genom modelleringar att om utsläppsmålen för Aktionsplan för Östersjön (BSAP) nås så blir Östersjön mer motståndskraftig mot klimatför- ändringar. Detta förutsätter dock att åtgärderna skärps i takt med att tillrinningen ökar. Resultaten visar tydligt att BSAP, om den följs strikt även i ett framtida klimat, kommer att leda till stora förbätt- ringar även om temperatur, salthalt och andra parametrar förändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Fosfor och kväveflöden – källor till övergödning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Det finns över 90 miljoner människor i Östersjöns avrinningsom- råde som bidrar till övergödningen. De källor som bidrar mest till övergödningen är jordbruk, små avlopp, avloppsreningsverk, tät- orter via dagvatten, industrier och skogsbruk. En källa som dess- utom har uppmärksammats på senare tid är hästhållningen. Näring tillförs även från s.k. internbelastning av fosfor från sediment i kustvatten och Östersjöns djupområden. Nedfall av kväve från atmo- sfären är ytterligare en källa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Övergödningen är ett resultat av att det över lång tid och fort- farande tillförs mer fosfor och kväve till kretsloppet än vad det tas ut eller läggs fast i t.ex. sediment. Det är därför nödvändigt att se på hela flödet av fosfor respektive kväve för att kunna bedöma var effektiva insatser behövs för att på lång sikt komma tillrätta med effekterna av övergödning och nå god miljöstatus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Detta avsnitt syftar till att översiktligt redovisa källfördelning och analysera flöden av fosfor och kväve och var statliga insatser kan sättas in för att minska ”läckaget” av fosfor och kväve ut till vatten- miljön. Det är viktigt både utifrån en ekosystembaserad förvaltning och ett &lt;SPAN class="ft47"&gt;källa till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;hav&lt;/SPAN&gt;-perspektiv.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 72px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;551&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_552" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383552x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Olika typer av källor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft9"&gt;Beräkningar av källor till kväve- och fosforbelastning på sjöar, vatten- drag och hav görs av Svenska MiljöEmissionsdata (SMED).&lt;SPAN class="ft144"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Beräk- ningarna används för vattenförvaltningens arbete i Sverige och för internationell rapportering, exempelvis i Sveriges rapportering till Helcom. Källorna brukar delas upp på tre sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;En första distinktion är mellan &lt;SPAN class="ft47"&gt;antropogen belastning &lt;/SPAN&gt;och total- belastning. Antropogen belastning kommer från mänskliga aktivi- teter och innefattar framför allt jordbruk, industri, skogsbruk, tät- orter med hushåll och verksamheter samt sjöfart och dagvatten. Den innefattar också luftburet nedfall från bl.a. vägtrafiken, industrin och gödsling inom jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Totalbelastning &lt;/SPAN&gt;är summan av antropogen belastning och bak- grundsbelastning. &lt;SPAN class="ft56"&gt;Bakgrundsbelastning &lt;/SPAN&gt;är den naturliga belastning som skulle förekomma oavsett mänsklig aktivitet. Bakgrundsbelastning innefattar näringstransport exempelvis genom vittring och transport av organiskt material, bl.a. från skogen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Det är främst genom den antropogena belastningen som tillförsel av näringsämnen till vattenmiljön går att påverka. Åtgärder som ökar retentionen, dvs. kvarhållandet, i ett landskap påverkar också total- belastningen av framför allt fosfor till recipienten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Dessutom gör man en åtskillnad mellan &lt;SPAN class="ft47"&gt;brutto- och nettobelast- ning&lt;/SPAN&gt;. Bruttobelastning är den mängd näringsämnen som släpps ut vid källan till ett vattendrag eller en sjö från exempelvis ett renings- verk eller ett jordbruksfält, medan nettobelastning är hur mycket som slutligen når havet efter att en del har tagits upp av mark eller vatten längs vägen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;En tredje distinktion som görs är mellan utsläpp från &lt;SPAN class="ft56"&gt;punktkällor &lt;/SPAN&gt;och från &lt;SPAN class="ft56"&gt;diffusa källor&lt;/SPAN&gt;, där de förra oftast går att mäta direkt vid källan medan de senare kan vara svåra att urskilja och uppskatta. Utsläpp från avloppsreningsverk, industri och fartyg är exempel på punktkällor, medan t.ex. jordbruk och skogsbruk räknas till diffusa utsläppskällor. Effekter av åtgärder mot diffusa källor kan vara svåra att isolera från omgivande och samverkande faktorer, t.ex. hur en förändring i neder- börd på åkermark påverkar en grödas näringsupptag och läckage till omgivande vattendrag. Miljöpåverkan från diffusa utsläpp behöver ofta baseras på uppskattningar genom modelleringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Svenska MiljöEmissionsdata, ett konsortium som består av IVL, SCB, SLU och SMHI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;552&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_553" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:364px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:366px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383553x1.jpg/" style="width:415px;height:366px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Fördelning mellan källor nationellt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;SMED har beräknat källor till kväve- och fosforbelastning för 2017 på sjöar, vattendrag och havet för hela Sverige.&lt;SPAN class="ft144"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Sammanfattningsvis visar beräkningarna att jordbruks- och skogsmark är de två största källorna till den totala belastningen på havet av både kväve och fos- for. Tillsammans står dessa källor för cirka 60 procent av Sveriges nettobelastning på Västerhavet och Östersjön. Belastning från skogs- mark räknas endast som bakgrundsbelastning och den antropogena belastningen från hyggen bidrar med knappt en procent till den totala belastningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Av den antropogena fosforbelastningen står jordbruket för cirka&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;procent av den totala vattenburna tillförseln av fosfor. Små avlopp står för 13 procent, dagvatten för nio procent och punktkällorna svarar tillsammans för 30 procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 363px;margin-top: 15px;font: 5px 'Arial';color: #404040;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft33"&gt;Figur 14.9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr10 td79"&gt;&lt;P class="p1069 ft20"&gt;Sveriges antropogena fosforbelastning (ton/år) per källa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr25 td79"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 11px 'Arial';line-height: 11px;"&gt;och havsbassäng 2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 10px 'Calibri';line-height: 10px;"&gt;Antropogen fosfornettobelastning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;" class="p1163"&gt;Skagerrak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;Bottenviken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;120 ton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;80 ton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;14% &lt;SPAN style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;position: relative; bottom: 2px;"&gt;0%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td29"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p59"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;27%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;46%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p32"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td137"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p878"&gt;72%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 160px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 149px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 129px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;Kattegatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;Bottenhavet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;380 ton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;370 ton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td14"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;5% 0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 113px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;16%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;32%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;26%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;54%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 166px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 161px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p1167"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p81"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;Egentliga Östersjön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P style="text-align: center;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;position: relative; bottom: -2px;"&gt;0% &lt;/SPAN&gt;560 ton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;7%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 90px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 5px;"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P style="font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;" class="p1109"&gt;Öresund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;" class="p1109"&gt;70 ton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td7"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr23 td29"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p1145"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;16%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;29%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;43%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 168px;margin-left: 57px;margin-top: 14px;font: 5px 'Arial';color: #404040;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td107"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p56"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td130"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p1166"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td130"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr23 td107"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td7"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr27 td7"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td130"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td107"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p668 ft45"&gt;Källa: Havs- och vattenmyndigheten rapportering PLC 7 med data från SMED.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2017&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;– Sveriges underlag till Helcom:s sjunde Pollution Load Compilation, Rapport 2019:20.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;553&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_554" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:158px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:560px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383554x1.jpg/" style="width:416px;height:560px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Av den antropogena kvävebelastningen står jordbruket för cirka 40 procent av den totala vattenburna tillförseln, följt av utsläpp från avloppsreningsverk.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 129px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft33"&gt;Figur 14.10 Sveriges antropogena kvävebelastning (ton/år) per källa och havsbassäng 2017&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 269px;margin-left: 106px;margin-top: 15px;font: 5px 'Arial';color: #404040;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td67"&gt;&lt;P style="font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;" class="p22"&gt;Skagerrak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;Bottenviken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td67"&gt;&lt;P style="font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;" class="p22"&gt;1310 ton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr20 td169"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p42"&gt;0% &lt;SPAN style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;"&gt;8%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;4430 ton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr20 td34"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td29"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p251"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p171"&gt;24%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr22 td71"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p32"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p365"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td279"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p32"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td9"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;56%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td169"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p1166"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr16 td279"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p23"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr22 td169"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;position: relative; bottom: 1px;" class="p251"&gt;3% &lt;SPAN style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;1%&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td169"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;21%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td279"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p59"&gt;33%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr16 td152"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;Kattegatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;" class="p58"&gt;15270 ton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr9 td123"&gt;&lt;P style="font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;" class="p251"&gt;Bottenhavet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p212"&gt;24%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td123"&gt;&lt;P style="font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;" class="p251"&gt;10110 ton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p80"&gt;21%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td169"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;16%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p878"&gt;46%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td153"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p22"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td19"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p365"&gt;8%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td153"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p22"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td25"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td19"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p92"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td19"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p32"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr28 td25"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td153"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p58"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td153"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr9 td29"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p46"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr10 td169"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;36%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr33 td29"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p26"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr22 td290"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;Egentliga Östersjön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td55"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td29"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td123"&gt;&lt;P style="font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;" class="p23"&gt;14920 ton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr23 td169"&gt;&lt;P style="font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;" class="p83"&gt;Öresund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p59"&gt;0% 10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 6px 'Arial';color: #595959;line-height: 6px;"&gt;3620 ton/år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td153"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p32"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr23 td169"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr24"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td153"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td67"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p58"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td9"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td96"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td132"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td279"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 222px;margin-left: 113px;margin-top: 4px;font: 5px 'Arial';color: #404040;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td19"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;25%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;47%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td278"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;" class="p25"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;" class="tr14"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;33%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td19"&gt;&lt;P style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 5px;" class="p878"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;70%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td278"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td19"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 276px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;"&gt;5% &lt;SPAN style="font: 5px 'Arial';color: #404040;line-height: 6px;position: relative; bottom: -2px;"&gt;1% &lt;/SPAN&gt;1%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft45"&gt;Källa: Havs- och vattenmyndigheten rapportering PLC 7 med data från SMED.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Tillförsel till havet från övriga länder runt Östersjön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft11"&gt;Helcom beräknar, med stöd av SMED, tillförseln till havet från samtliga länder i Östersjöns avrinningsområden. Här inkluderas även länder utan kust, men som ingår i avrinningsområdet som t.ex. Belarus och Ukraina. Tillförseln sätts i relation till ländernas respektive ut- släppstak. Samtliga länder runt Östersjön har kvar omfattande ut- släppsbeting, särskilt i avrinningsområden som går till Egentliga Öster- sjön, Finska viken och Rigabukten.&lt;SPAN class="ft120"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;Störst kvarvarande reduktionskrav i ton till Egentliga Östersjön ligger på Polen (cirka 35 000 ton), Litauen (cirka 20 000 ton) och&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Helcom 2020, Progress towards national nutrient input ceilings, https://helcom.fi/baltic- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;sea-action-plan/nutrient-reduction-scheme/progress-towards-country-wise-allocated-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;reduction-targets,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;554&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_555" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383555x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;Tyskland (cirka 10 000 ton). Sjöfarten i Östersjön behöver sänka sina kväveutsläpp med cirka 6 000 ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft11"&gt;För fosfor är det Polen (cirka 5 000 ton), Belarus (cirka 700 ton), Ryssland (cirka 480 ton) och Sverige (cirka 400 ton) som behöver sänka tillförseln mest till Egentliga Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Fosforflödet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Fosforflöden inom Sverige redovisades av Naturvårdsverket 2013 i regeringsuppdraget Hållbar återföring av fosfor.&lt;SPAN class="ft46"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Östersjöcentrum har till Miljömålsberedningen sammanställt de storskaliga fosforflö- dena i jordbruket inom Östersjöns avrinningsområden.&lt;SPAN class="ft46"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Samman- fattningsvis redovisar både Naturvårdsverket och Östersjöcentrum att stora fosforflöden är kopplade till produktionen och konsum- tionen av mat. Det är främst genom import av fodermedel (7 400 ton per år) och mineralgödsel (12 800 ton per år&lt;SPAN class="ft46"&gt;62&lt;/SPAN&gt;) till jordbruket som ”ny” fosfor tillförs, men även genom import av livsmedel (6 600 ton per år). Inflöde jämfört med utflöde av fosfor till lantbruket och livsmedelskedjan ger ett betydande årligt tillskott av fosfor som på sikt kan bidra till övergödning i den marina miljön. Importen av fosfor i mineralgödsel har även ökat sedan 2013 och var som högst 2016/17 med 14 400 ton. Stallgödsel från lantbrukets djurbesättningar är ett stort internt flöde inom jordbruket med cirka 25 000 ton fosfor per år. I vissa områden är produktionen av stallgödsel större än den tillgängliga spridningsarealen, främst i södra Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Fosforflödet genom befolkningens livsmedelsintag och avföring motsvarar enligt Naturvårdsverket cirka 4 900 ton fosfor per år (64 procent i urin och 36 procent i fekalier) och via &lt;NOBR&gt;bad-,&lt;/NOBR&gt; disk- och tvättvatten cirka 520 ton fosfor per år. Denna fosfor hamnar till största delen i avloppsreningsverkens slam. Cirka en tredjedel av slammet återförs till lantbruket medan två tredjedelar deponeras i gruvor eller används till täckning av deponier eller som anläggnings- jord.&lt;SPAN class="ft120"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Naturvårdsverket 2013, Hållbar återföring av fosfor, Rapport 6580.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;McCrackin, M. 2019, Background document and synthesis: Phosphorus Flows in the Baltic Sea Catchment, Baltic Sea Centre, Stockholm University.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SCB 2020, Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk under 2018/19, Tabell 2 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2020:3, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Hållbar slamhantering&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;555&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_556" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:371px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:347px;"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H8B383/H8B383556x1.jpg" style="width:433px;height:362px"  style="width:416px;height:347px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;Fosforflödet i matavfall och andra restprodukter från livsmedels- industrin som inte återförs till åkermark är cirka 2 200 ton fosfor per år. Det finns också avsevärda mängder fosfor i flöden kopplade till pappersmassatillverkning och bioenergiproduktion. Cirka 7 500 ton fosfor hamnar i askan från förbränningen av biobränslen. I dag används askan i huvudsak som konstruktionsmaterial till sluttäckning av depo- nier. Det största årliga fosforflödet, cirka 60 000 ton, finns i järn- malmsproduktionen och hamnar tills vidare i gruvavfallet. Gruvavfallet är också den största fosforresursen i Sverige med ett lager av cirka en miljon ton fosfor i Kiruna och Malmberget. En annan mycket stor fosforresurs finns i sedimenten i Östersjön, men dessa resurser är spridda över stora områden och därmed svåra att utvinna.&lt;SPAN class="ft46"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Trots att urlakningen från åkermark verkar vara liten så är det viktigt med åtgärder inom jordbruket eftersom dessa förluster ham- nar i vattenmiljön och bidrar till övergödningen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 88px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft33"&gt;Figur 14.11 Fosforflöden till och från svenskt jordbruk och livsmedelkedjan i ton år 2013&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 330px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Källa: SLU, Analys av fosforflöden i Sverige, Rapport 2013:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Naturvårdsverket 2013, Hållbar återföring av fosfor, Rapport 6580.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;IVL 2019, Åtgärder och väg framåt för att minska kväve- och fosforanvändningen i sam- hället, nr U 6077.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;556&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_557" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383557x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;För att komma till rätta med övergödningen så behöver läckaget av fosfor ut ur fosforflödet till mark och vatten minska. Fosforflödet kan minskas inom följande områden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Den totala tillförseln av ”ny” fosfor till systemet minskar (blå pilar i figuren ovan).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Befintlig fosfor återförs till kretsloppet och används för ny pro- duktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Befintlig fosfor ”tas ut ur” systemet genom export eller genom sedimentation och fastläggning i sediment alternativt att fosfor- haltigt slam används som fyllnadsmaterial i t.ex. gruvor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Urlakning av fosfor förhindras eller fördröjs genom fysiska åt- gärder som t.ex. kantzoner, våtmarker och fällning i sjöar och kustvatten, som ökar retentionen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;i mark och vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft39"&gt;Oberoende av inom vilket område insatser görs behöver dessa ut- formas så att läckaget ut ur systemet till mark och vatten minimeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft16"&gt;Fosfordepåer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Den totala mängd fosfor som ackumulerats på land (legacy phos- phorus) uppmärksammas inte lika ofta i övergödningsarbetet, var- ken i Sverige eller Helcom, som fosfordepån i Östersjön. Detta trots att landdepåerna är långt större och är den ursprungliga källan till fosforn som finns i havet.&lt;SPAN class="ft144"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;De viktigaste källorna till depåerna är mineralgödsel, stallgödsel och avlopp. Depåerna byggdes främst under 1960- till &lt;NOBR&gt;1990-talen.&lt;/NOBR&gt; Under det senaste århundradet har över 46 miljoner ton fosformine- ralgödsel från jordbruket tillförts till landdepåer av länderna runt Östersjön. För hela Östersjöns avrinningsområde är mängden ackumulerad fosfor i jordbruksmark av samma storleksordning som tre årtiondens grödors näringsbehov. De största fosfordepåerna i jordbruksmark finns främst i Danmark, Tyskland och delar av Polen och Finland, men i princip all jordbruksmark i avrinningsområdet har ett överskott av fosfor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Kvarhållande av näringsämnen i jord och sediment så det inte når havet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;McCrackin, M. 2019, Background document and synthesis: Phosphorus Flows in the Baltic Sea Catchment, Baltic Sea Centre. Stockholm University.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;557&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_558" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383558x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft11"&gt;Även fosfor från avloppssystem har ackumulerats på land, alltså inte hamnat i havet utan lagrats i markprofilen eller i bottensediment i sjöar och vattendrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Östersjöcentrum har uppskattat fosfordepåernas dynamik för hela Östersjöns avrinningsområde. Forskningen tyder på att 45 pro- cent av den fosfor som tillförs havet i dag kommer från dessa äldre depåer. Fosfordepåerna kommer att fortsätta läcka under flera årtionden, vilket gör det svårt att nå några större kortsiktiga minsk- ningar från diffusa källor, t.ex. jordbruket. Denna fördröjning är enligt Östersjöcentrum ingen ursäkt för att inte genomföra åtgärder för att minska fosforutsläppen, men det krävs tålamod innan man ser minskande resultat. Modellen visar att vi kan förvänta oss att mäng- den fosfor som läcker ut i Östersjön från depåerna kommer att minska över tid, kanske med upp till en tredjedel jämfört med i dag. Hur stor minskningen blir beror dock på åtgärder som sätts in för att hindra att fosfor fortsätter ackumuleras på land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Kväveflödet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft11"&gt;De huvudsakliga inflödena av kväve till samhället är import av mine- ralgödsel, djurfoder, bränslen samt kvävedeposition och kvävefixer- ing. Interna flöden av kväve består bl.a. av stallgödsel, livsmedelsindustri och etanolframställning. De största utflödena av kväve är via export av jordbruksprodukter samt förluster av ammoniak och lustgas till luften och nitrat till vattnet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Kväveflödet har en annan struktur än fosforflödet eftersom kväve även kan förekomma i gasform. IVL har gjort en kartläggning av kväveflödet i Sverige 2019 inom jordbrukssektorn.&lt;SPAN class="ft42"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Flödesberäk- ningarna baseras på data från 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;IVL 2019, Åtgärder och väg framåt för att minska kväve- och fosforanvändningen i sam- hället, Rapport U 6077.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;IVL 2019, Nitrogen budget – Agriculture Sweden, No. C 437.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;558&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_559" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:83px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:647px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383559x1.jpg/" style="width:415px;height:647px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 87px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft33"&gt;Figur 14.12 Kväveflödet in och ut ur jordbrukssektorn i Sverige 2015 mätt i kiloton (kT) kväve&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 8px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 318px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 231px;margin-left: 76px;font: 8px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td222"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr22"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;"&gt;0.6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr22 td169"&gt;&lt;P class="p64 ft258"&gt;Emissions to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td222"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p65 ft258"&gt;Feed from&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr20 td19"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p25"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td222"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td169"&gt;&lt;P class="p64 ft260"&gt;atmosphere and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p65 ft258"&gt;industry and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td169"&gt;&lt;P class="p64 ft258"&gt;hydrosphere &lt;SPAN style="font: 6px 'Calibri';color: #00b050;line-height: 8px;"&gt;7, 8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td222"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p65 ft261"&gt;import, &lt;SPAN style="font: 6px 'Calibri';color: #00b050;line-height: 7px;"&gt;2,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td147"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';line-height: 7px;" class="p217"&gt;Aquaculture&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft239"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td222"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="font: 6px 'Calibri';color: #00b050;line-height: 6px;" class="p65"&gt;RoW&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td147"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';line-height: 9px;" class="p324"&gt;&amp;lt; 0.5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft259"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td222"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #000000 1px solid;border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft229"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td222"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td19"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';line-height: 8px;" class="p48"&gt;58&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td147"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 41px;" class="td222"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 41px;" class="td168"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 41px;" class="td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 41px;" class="td147"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p53"&gt;Animal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 41px;" class="td169"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p1169"&gt;36&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td222"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td168"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td19"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td147"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p53"&gt;husbandry&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td169"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Calibri';color: #002060;line-height: 10px;"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 118px;margin-left: 151px;margin-top: 6px;font: 8px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p25"&gt;43&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p25"&gt;95&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 24px;" class="td134"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p48"&gt;141&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft193"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 117px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;"&gt;Manure&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 117px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;"&gt;management &amp;&lt;SPAN style="padding-left:64px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;position: relative; bottom: -2px;"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;storage&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 40px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 76px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft258"&gt;Products to consumer, industry and export, and biomass to biomass handing systems &lt;SPAN style="font: 6px 'Calibri';color: #00b050;line-height: 8px;"&gt;2, 5, 6, RoW&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;"&gt;Soil Management&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;"&gt;85 kton &lt;INGENBILD zsrc="H8B383559xi2.jpg/" style="width:11px;height:7px;"&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 230px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 6px 'Calibri';color: #00b050;line-height: 8px;"&gt;Figures in green indicate what pool it belongs to in a complete national nitrogen budget.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 50px;padding-right: 137px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;" class="ft258"&gt;Fertilizer from industry, biomass handling systems, N input&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft258"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Calibri';line-height: 8px;"&gt;253&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 6px 'Calibri';margin-left: 19px;line-height: 8px;"&gt;from&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft258"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H8B383559xi3.jpg/" style="width:44px;height:9px;"&gt; atmosphere, &lt;SPAN style="font: 6px 'Calibri';color: #00b050;line-height: 8px;"&gt;2,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 6px 'Calibri';color: #00b050;line-height: 8px;"&gt;5, 7, 8, RoW&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 20px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;font: 8px 'Calibri';line-height: 8px;"&gt;3&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 53px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft258"&gt;Waste, &lt;SPAN style="font: 6px 'Calibri';color: #00b050;line-height: 8px;"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;Källa: IVL 2019, Nitrogen budget – Agriculture Sweden, No. C437.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Det är förlusterna till vatten och luft som direkt bidrar till över- gödningen. I figuren ovan omfattas dessa förluster av kväve i boxen &lt;SPAN class="ft40"&gt;Emmisions to atmosphere and hydrosphere&lt;/SPAN&gt;. Merparten av införseln av kväve till lantbruket består av mineralgödsel (190 000 ton) och djurfoder (59 000 ton). IVL beräknar att totalt 93 000 ton per år är förluster av kväve till atmosfären och vatten. Merparten läcker ut vid lagring av stallgödsel och spridning av gödsel, både organiskt och icke organiskt. Bara vid spridning av gödsel avgår drygt 20 000 ton till atmosfären och cirka 54 000 ton är läckage till vatten. Återföringen av kväve i stallgödsel beräknas till 85 000 ton.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Det är svårare att få fram motsvarande siffror för kväve i avlopps- hanteringen. År 2018 återfördes 3 200 ton kväve från &lt;NOBR&gt;Revaq-certi-&lt;/NOBR&gt; fierat slam till åkermark. Detta bedöms vara cirka 30 procent av det slammet som produceras i kommunala &lt;NOBR&gt;VA-anläggningar.&lt;/NOBR&gt; Till skill- nad från fosfor avgår en stor del av kvävet till atmosfären vid re- ningen. Så mycket som &lt;NOBR&gt;30–60&lt;/NOBR&gt; procent av kvävet kan avgå och i vissa fall är det enbart 20 procent som läggs fast i slammet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2020:3, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Hållbar slamhantering&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;559&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_560" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383560x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 158px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Reglering av verksamheter som bidrar till övergödning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Arbete med att komma till rätta med övergödningen genomförs på alla nivåer från överenskommelser om t.ex. gränsvärden för luft- utsläpp i internationella konventioner, &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;EU-för-&lt;/NOBR&gt; ordningar, rekommendationer för olika åtgärder i det havsregionala samarbetet i Helcom och Ospar, nationell lagstiftning t.ex. för jord- brukssektorn ned till det lokala åtgärdsarbetet hos kommuner, fri- villiga organisationer och privata aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Avsnittet syftar till att ge en översikt över de juridiska styrmedel som är av mer generell karaktär eller omfattar flera olika typer av verksamheter. De sektorsspecifika regleringarna redovisas under re- spektive avsnitt senare i kapitlet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Internationella överenskommelser och avtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Det finns ett flertal internationella åtaganden när det gäller god vattenkvalitet och minskad övergödning. Närmare information om internationella konventioner finns i kapitlet om Internationella aktö- rer och regelverk i havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Helsingsforskonventionen – Helcom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;År 2007 beslutade Östersjöländerna om Helcoms aktionsplan för Östersjön, den s.k. Baltic Sea Action Plan (BSAP). Målet är att Östersjön ska ha en god ekologisk status år 2021. Aktionsplanen innehåller ett utsläppstak för fosfor och kväve. Medlemsländerna kom överens om en fördelning av utsläppsminskningarna mellan län- derna. För att nå målen i aktionsplanen har länderna tagit fram natio- nella åtgärdsplaner. Den svenska åtgärdsplanen antogs av regeringen i maj 2010. Vad gäller övergödning är målen i aktionsplanen inför- livade i svensk miljörätt genom Havs- och vattenmyndighetens före- skrifter.&lt;SPAN class="ft120"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;HVMFS Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2012:18) om vad som känne- tecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med indikatorer för Nordsjön och Östersjön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;560&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_561" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383561x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;Helcom har beslutat om flera rekommendationer som berör övergödning, både vad gäller utsläpp från industrier och avloppsre- ningsanläggningar samt för jordbruket. Rekommendationerna är inte bindande men länderna rapporterar om genomförandet till Helcom.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;FN:s luftvårdskonvention med Göteborgsprotokollet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;FN:s luftvårdskonvention trädde i kraft 1983. Europa, USA, Kanada samt länderna i Kaukasus och Centralasien har åtagit sig att begränsa utsläppen av långväga transporterade luftföroreningar som svavel, kväveoxider, tungmetaller och flyktiga organiska föreningar. Till konventionen finns åtta olika protokoll. Sverige har ratificerat kon- ventionen och samtliga protokoll. Även EU som organisation har anslutit sig till konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Protokollet om försurning, övergödning och marknära ozon (Göteborgsprotokollet) undertecknades 1999 och trädde i kraft 2005. Det är det mest omfattande protokollet och innehåller nationella utsläppstak som ska uppnås till 2020 för svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen, ammoniak och partiklar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;EU-rätten&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; är central&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Det finns ett stort antal &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; som har betydelse för över- gödningen. Framför allt är vattendirektivet, havsmiljödirektivet och nitratdirektivet&lt;SPAN class="ft144"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;viktiga. Även avloppsdirektivet,&lt;SPAN class="ft144"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;industriutsläpps- direktivet,&lt;SPAN class="ft144"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;avfallsdirektivet&lt;SPAN class="ft144"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;och takdirektivet&lt;SPAN class="ft144"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;är av betydelse. De omnämnda &lt;NOBR&gt;EU-direktiven&lt;/NOBR&gt; är införlivade i svensk rätt genom dels bestämmelser i miljöbalken, dels olika förordningar, bl.a. vattenför- valtningsförordningen,&lt;SPAN class="ft144"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;havsmiljöförordningen&lt;SPAN class="ft144"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;och förordningen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industri- utsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv 2016/2284/EU av den 14 december 2016 om minsk- ning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Vattenförvaltningsförordningen (2004:660).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havsmiljöförordningen (2010:1341).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;561&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_562" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383562x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;om miljöhänsyn i jordbruket,&lt;SPAN class="ft60"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;samt genom olika myndighetsföre- skrifter. Närmare information om &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och tillhörande natio- nell författning finns i kapitlet om EU och havsmiljöarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Miljöbalken är grunden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Miljöbalken är grunden för majoriteten av bestämmelserna som blir aktuella för övergödningsfrågan. Många av de föreskrifter som gäller jordbruk, industri, avloppsrening osv. har meddelats med stöd av bestämmelser i miljöbalken. Alla lagar och förordningar som är med- delade med stöd av miljöbalken ska tillämpas utifrån balkens syfte tillsammans med de allmänna hänsynsreglerna och reglerna om egen- kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Allmänna hänsynsregler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;De allmänna hänsynsreglerna 2 kap. miljöbalken, har ett brett till- lämpningsområde och gäller alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd om denna kan innebära skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Verksamhetsut- övare kan t.ex. vara en fastighetsägare med ett enskilt avlopp, en lantbrukare, en kommun som är huvudman för ett avloppsrenings- verk, ägaren till en industri m.m. Vad en verksamhetsutövare be- höver vidta för åtgärder eller kunna om sin verksamhet får avgöras i varje enskilt fall, t.ex. inom ramen för en tillståndsprövning, efter vad som är rimligt i förhållande till nytta och kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Miljöbalkens grundläggande hänsynsregel&lt;SPAN class="ft120"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;brukar kallas &lt;SPAN class="ft47"&gt;försik- tighetsregeln&lt;/SPAN&gt;. Försiktighetsregeln innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighets- mått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för män- niskors hälsa eller miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2 kap. 3 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;562&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_563" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383563x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1019 ft17"&gt;Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för män- niskors hälsa eller miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Vilka försiktighetsåtgärder som ska vidtas får avgöras i varje enskilt fall. Rörande kostnaderna för sådana försiktighetsåtgärder har man hänvisat till den allmänna &lt;SPAN class="ft56"&gt;principen om förorenarens betalningsansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;(PPP)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;som slagits fast i olika internationella överenskommelser och i EU:s unionsfördrag&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;och som innebär att den som förorsakar miljö- störningar ska bekosta de åtgärder som behövs för att förebygga eller avhjälpa skador och olägenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken är särskilt hanterade i kapitlet om Miljökvalitetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;En miljökvalitetsnorm bestämmer en viss miljökvalitet som är godtagbar för ett visst geografiskt område, t.ex. en kustvattenföre- komst. En miljökvalitetsnorm är ingen handlingsregel utan beskriver vad miljön tål utifrån vetenskapliga grunder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Myndigheter och kommuner använder sig av miljökvalitetsnor- merna vid beslutsfattande och myndighetsutövning. Det är också myndigheter och kommuner som har ansvar för att miljökvalitets- normerna följs. Miljökvalitetsnormerna är ett instrument för att nå målen om god ekologisk status i vattendirektivet och god miljö- status i havsmiljödirektivet. De är därför ett viktigt styrmedel för att minska övergödningen och nå miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft40"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;samt &lt;SPAN class="ft40"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft39"&gt;Miljökvalitetsnormer av betydelse för övergödning finns fastställda enligt vattenförvaltningsförordningen av vattenmyndigheterna för yt- vattenförekomster och dricksvatten och av Havs och vattenmyndig- heten i enlighet med havsmiljöförordningen för utsjöområden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Artikel 194 FEUF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;563&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_564" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383564x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;Tillsyn och kontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Miljökvalitetsnormer är inte rättsligt bindande för enskilda. För att den önskade miljökvaliteten ska kunna nås krävs därför att det är möjligt att genomdriva miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram av ansvariga myndigheter. I miljöbalken finns flera rättsliga verktyg som möjliggör prövning och kontroll i det enskilda fallet. I miljö- balken &lt;NOBR&gt;26–28&lt;/NOBR&gt; kap. finns övergripande bestämmelser om tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Ansvaret för att miljökraven följs ligger på den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd. Det gäller för all verksamhet av betydelse oavsett om det avser en näringsverksamhet eller en åtgärd som vidtas av en enskild. Staten måste emellertid kontrollera att kra- ven följs. Det är framför allt länsstyrelserna och kommunerna som är tillsynsmyndigheter för de verksamheter som bidrar till övergöd- ningen. Särskilt kommunerna har en central roll i tillsynen av jordbruk, enskilda avlopp och hästgårdar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Tillstånd och anmälan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Vissa verksamheter kräver tillstånd enligt miljöbalken för att få be- drivas. Exempel på tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet enligt 6 kap. miljöbalken är att anlägga eller driva vissa slags fabriker, andra inrättningar eller annan miljöfarlig verksamhet, släppa ut avlopps- vatten i mark, vattenområde eller grundvatten eller att släppa ut eller lägga upp fast avfall eller andra fasta ämnen, om detta kan leda till att mark, vattenområde eller grundvatten kan förorenas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Vissa större lantbruk måste ansöka om tillstånd för att få bedriva sin verksamhet. Ett tillstånd för att bedriva djurhållning söks hos länsstyrelsen och krävs om antalet djur överskrider en viss gräns; t.ex. mer än 400 djurenheter av nötkreatur eller hästar, mer än 40 000 platser för fjäderfän osv.&lt;SPAN class="ft120"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Tillståndsbeslutet ger i princip verksamhetsutövaren rätt att ut- föra en viss verksamhet eller att vidta en viss åtgärd på en viss plats. Samtidigt får verksamhetsutövaren en skyldighet att följa tillståndet och dess villkor. Villkoren kan t.ex. styra placeringen, utformningen och driften av verksamheten. Villkoren kan också, vilket är intres- sant ur ett övergödningsperspektiv, vara utformade som begräns- ningsvärden med en gräns för mängden utsläpp, t.ex. kväve till vatten,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ miljöprövningsförordningen (2013:251).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;564&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_565" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383565x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;som tillåts under en viss tidsperiod. Det kan också handla om vilken teknik som ska användas och hur avfall ska tas om hand. Villkoren kan sägas vara en precisering av miljöbalkens allmänna hänsyns- regler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Markavvattningsföretag och vattenverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Med markavvattning menas enligt 11 kap. 2 § miljöbalken en åtgärd som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vatten- område eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Syftet med markavvattningsföretag har sedan lång tid tillbaka varit att avvattna mark för jord- och skogsbruksändamål. Stora mark- arealer i Sverige var för blöta för att kunna fungera som odlingsmark och därför behövde man genomföra omfattande dräneringar för få fram produktiv åkermark. I Sverige finns det därför cirka 90 000 mil grävda eller anlagda diken och drygt 50 000 markavvattningsverk- samheter.&lt;SPAN class="ft120"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;I dag har fokus flyttats från att avvattna mark till åtgärder för att hålla kvar vatten i landskapet för att öka biologisk mångfald, minska övergödning, underlätta fiskreproduktion och som klimatanpass- ningsåtgärd. Det krävs tillstånd för markavvattning enligt 11 kap. 13 § miljöbalken. I vissa delar av landet råder dessutom markavvatt- ningsförbud och i dessa områden krävs både dispens från förbudet och tillstånd till markavvattning för att få markavvattna.&lt;SPAN class="ft46"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;I dag berörs ofta markavvattningsföretag när våtmarker ska an- läggas eftersom anläggande av våtmarker strider mot syftet med markavvattningen. Det beror ofta på att de områden där våtmarker för näringsretention eller fiskrekrytering verkligen behövs också är de områden som har varit föremål för omfattande markavvattnings- åtgärder. När en våtmark ska anläggas och ett markavvattnings- företag berörs krävs därför oftast att tillståndet för markavvattnings- företaget omprövas eller att företaget avvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Heeb, A. m.fl. 2014, Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbruksland- skapet, LRF, s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;11 kap. 14 § miljöbalken och 4 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Förbud gäller i större delen av södra Sverige och för övriga delar av landet beträffande särskilt värde- fulla moss- och myrmarker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;565&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_566" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383566x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft9"&gt;Vattenverksamhetsutredningen kom 2014 fram till att reglerna om markavvattning och systemet för prövning av markavvattningsverk- samheter har brister. Utredningen konstaterade att regelsystemet är komplicerat och svåröverskådligt för en enskild verksamhetsutövare eller samfällighet och att det dessutom är flera tillstånds- och till- synsmyndigheter inblandade.&lt;SPAN class="ft144"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Även Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete har föreslagit att reglerna för markavvattning ska ses över. De fann att markav- vattningsföretagen, och de krav på omprövning m.m. som aktuali- seras, kan vara ett stort administrativt hinder vid anläggande av våt- marker, och till och med stå i vägen för att nya våtmarker anläggs.&lt;SPAN class="ft46"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Miljömålsberedningen har även erfarit att dagens lagstiftning är ett betydande hinder för fysiska åtgärder för att stärka fiskbestånden i kustnära områden, läs mer om det i kapitlet om förvaltning av fisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Det kan vara en mycket komplicerad och tidskrävande process att ompröva eller avveckla ett markavvattningsföretag. Exempelvis är det många gånger oklart vilka som ansvarar för en markavvatt- ningsanläggning – särskilt om de varit inaktiva under lång tid – och det kan krävas att mycket tid läggs ned på att lokalisera och kontakta alla medlemmar i samfälligheten.&lt;SPAN class="ft120"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft10"&gt;Åtgärdsprogram och åtgärdsplaner syftar till att nå målen för havets tillstånd. Åtgärdsprogram tas fram inom vattenförvaltningen och havsmiljöförvaltningen för att nå målen om god ekologisk status respektive god miljöstatus enligt &lt;NOBR&gt;EU-direktiven.&lt;/NOBR&gt; Av åtgärdsprogram- men framgår vilka myndigheter som ansvarar för de olika åtgärderna. Åtgärdsprogrammen är inte bindande för enskilda. Enskilda kan dock träffas indirekt av åtgärdsprogrammen i och med att myndig- heter och kommuner genomför åtgärderna i åtgärdsprogrammen, som exempelvis tillståndsprövning och tillsyn mot enskilda verksam- hetsutövare. En omprövning av ett tillstånd kan då t.ex. leda till att den enskilde verksamhetsutövaren måste genomföra förändringar i&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;SOU 2014:35, &lt;/SPAN&gt;I vått och torrt – förslag till ändrade vattenrättsliga regler&lt;SPAN class="ft50"&gt;, betänkande av Vattenverksamhetsutredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p554 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;SOU 2020:10, &lt;/SPAN&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning&lt;SPAN class="ft50"&gt;, betänkande av Utredningen om minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Ekologigruppen 2018, Minskad övergödning: Erfarenheter från lokalt åtgärdsarbete, För- djupad analys av drivkrafter och styrmedel för det lokala åtgärdsarbetet, s. 17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;566&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_567" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383567x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1058 ft12"&gt;verksamheten. Åtgärdsprogram beskrivs i kapitlet om Åtgärdspro- gram och åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Vattenförvaltningens åtgärdsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Åtgärdsprogrammet inom vattenförvaltningen är avgörande för om preciseringen om god status för näringsämnen och därmed miljö- kvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;ska kunna nås. Vattenmyndigheterna har fastställt åtgärdsprogram för &lt;NOBR&gt;2016–2021&lt;/NOBR&gt; för de fem vattendistrik- ten. I åtgärdsprogrammen finns de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för distriktens vattenförekomster ska kunna följas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Av programmen framgår att höga halter av näringsämnen, bl.a. på grund av utsläpp från jord- och skogsbruk, enskilda avlopp, renings- verk, dagvatten och industrier, är en av orsakerna till att en stor del av vattenförekomsterna inte når en god ekologisk status. Av denna anledning har en rad olika typer av åtgärder för att minska halterna av näringsämnen fastställts. Huvuddelen av dessa återfinns inom jordbruket eller behöver vidtas på jordbruksmark, men det finns även åtgärder riktade mot avloppshantering, industri och näringsreduk- tion i t.ex. sjöar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Efter samråd av åtgärdsprogrammet genomfördes en överprövning av regeringen som beslutade att jordbruksåtgärderna skulle begrän- sas till vad som kan finansieras via befintliga medel i landsbygdspro- grammet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Vattenmyndigheterna beräknade då hur mycket åtgärder som skulle kunna finansieras via landsbygdsprogrammet, samt för strukturkalkning även via stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), och hur långt dessa åtgärder skulle räcka för att uppnå god status. Det resulterade i att runt 80 procent av vattenförekomsterna fick undantag från god status (med tidsfrist till 2027), och en stor del av åtgärdsgenomförandet flyttades till nästa förvaltningscykel (2021– 2027).&lt;SPAN class="ft46"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;För jordbruksåtgärderna innebär det att 13 procent av åt- gärdsbehovet (uttryckt i hektar) ska genomföras till 2021. Reste-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Regeringen 2016, Prövning av vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för 2015– 2021 enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, Reger- ingsbeslut I:9, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2016-10-06,&lt;/NOBR&gt; M2015/01776/Nm m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vattenmyndigheterna 2016, Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status – underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, Rapport 2016:19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;567&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_568" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383568x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;rande 87 procent av åtgärdsbehovet har tidsfrist till 2027, och ska därmed genomföras under nästa förvaltningscykel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;Nya åtgärdsprogram för vattenförvaltningen &lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;/NOBR&gt; ska be- slutas under 2021. Förslag till nya åtgärdsprogram gick ut för samråd den 1 november 2020.&lt;SPAN class="ft120"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft16"&gt;Lokala åtgärder i jordbruket inom vattenförvaltningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Jordbruksverket har en viktig roll i genomförandet av vattenförvalt- ningens åtgärdsprogram. Fem åtgärder i de befintliga åtgärdsprogram- men &lt;NOBR&gt;2016–2021&lt;/NOBR&gt; om övergödning, är direkt riktade till Jordbruksverket. Tre av åtgärderna handlar om att utveckla kompetensutvecklings- och rådgivningsverksamheten inom ramen för det svenska landsbygds- programmet &lt;NOBR&gt;2014–2021&lt;/NOBR&gt; och en åtgärd innebär vidareutveckling av Jordbruksverkets vägledning för den egenkontroll som jordbruks- företag ska utföra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;I genomförandet av det lokala åtgärdsarbetet är en viktig åtgärd att Jordbruksverket inom ramen för landsbygdsprogrammet särskilt ska uppmärksamma åtgärderna strukturkalkning, kalkfilterdike, an- passad skyddszon, skyddszon, våtmark fosfordamm, och tvåstegs- diken. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdspro- grammets fastställande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft16"&gt;Genomförda åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Vattenmyndigheternas sammanställning av genomförda åtgärder och den interimrapportering som gjordes till EU under 2018 visar att åt- gärdsgenomförandet är lågt.&lt;SPAN class="ft46"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;Vid utgången av 2018 hade bara 20 pro- cent av åtgärderna som ska genomföras till 2021 genomförts, i stället för som förväntat hälften. De genomförda åtgärderna utgjorde enbart tre procent av det totala åtgärdsbehovet. Registreringen av genom- förda åtgärder är dock begränsad enligt vattenmyndigheterna efter- som det enbart är uppgifter om genomförda åtgärder inom landsbygds- programmet och i SMHI:s våtmarksdatabas som är koordinatsatta och kan sammanställas per vattenförekomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Vattenmyndigheterna 2020, Samråd om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökva- litetsnormer &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2027,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;www.vattenmyndigheterna.se/vattenforvaltning/samrad-om-forvaltningsplan-&lt;/NOBR&gt; atgardsprogram- &lt;NOBR&gt;och-miljokvalitetsnormer-2021-2027.html,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Vattenmyndigheterna 2019, Sammanställning av kommuners och myndigheters rappor- tering av genomförda åtgärder 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;568&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_569" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:396px;left:1px;z-index:-1;width:416px;height:334px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383569x1.jpg/" style="width:416px;height:334px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p572 ft59"&gt;Kvarvarande åtgärdsbehov&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Vattenmyndigheterna har i arbetet med att ta fram förslag till åt- gärdsprogram för tredje cykeln &lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;/NOBR&gt; uppskattat åtgärdsbe- hovet för att nå miljökvalitetsnormerna enligt vattenförvaltnings- förordningen samt de reduktionsbetingen som förväntas beslutas i enlighet med revideringen av Helcoms aktionsplan för Östersjön.&lt;SPAN class="ft144"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft9"&gt;Bedömningen av åtgärdsbehovet utgår ifrån att åtgärderna genom- förs i övergödningskänsliga områden och placeras på gårdsnivå där de ger störst nytta. De åtgärder som prioriterats av Vattenmyndig- heterna när det gäller att minska läckaget av fosforläckage från jord- bruksmark minskar läckaget med omkring 275 ton vilket täcker cirka 80 procent av åtgärdsbehovet inom jordbruket. De prioriterade åtgärderna för kväveläckage uppgår till cirka 824 ton vilket täcker cirka 50 procent av åtgärdsbehovet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 139px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft33"&gt;Tabell 14.2 Storlek och effekt för prioriterade åtgärder för att minska fosfor- och kväveläckage från jordbruksmark under förvaltningscykeln &lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Fosforåtgärder inland + kust&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 417px;margin-top: 4px;font: 12px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td178"&gt;&lt;P class="p42 ft20"&gt;Åtgärdsstorlek hektar/meter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td154"&gt;&lt;P class="p197 ft20"&gt;Effekt (kilo fosfor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Anpassade skyddszoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft3"&gt;5 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p197 ft3"&gt;73 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p64 ft45"&gt;Konventionella skyddszoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft3"&gt;3 860&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p197 ft3"&gt;8 150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td178"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Kalkfilterdiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft3"&gt;28 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p197 ft3"&gt;6 930&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Strukturkalkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td178"&gt;&lt;P class="p208 ft3"&gt;464 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td154"&gt;&lt;P class="p197 ft3"&gt;95 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td178"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Tvåstegsdiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p208 ft3"&gt;804 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p197 ft3"&gt;8 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Våtmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td178"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft3"&gt;3 880&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td154"&gt;&lt;P class="p197 ft3"&gt;82 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Summa fosforåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p197 ft33"&gt;274 880&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="height: 49px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 302px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft45"&gt;Kväveåtgärder kust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 49px;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;" class="tr21"&gt;&lt;P class="p22 ft209"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p26 ft20"&gt;Åtgärdsstorlek hektar/meter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p197 ft21"&gt;Effekt (kilo kväve)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Fånggrödor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft3"&gt;120 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;420 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Vårbearbetning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td178"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft3"&gt;130 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td154"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;360 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Tvåstegsdiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft3"&gt;13 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p197 ft3"&gt;2200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Våtmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td178"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft3"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td154"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;42 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td178"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td154"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Summa kväveåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p46 ft33"&gt;824 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 160px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Källa: Vattenmyndigheterna 2020, Metod för påverkanstypen Diffusa källor – Jordbruk, Förslag på åtgärder och miljökvalitetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vattenmyndigheterna 2020, Metod för påverkanstypen Diffusa källor – Jordbruk, Förslag på åtgärder och miljökvalitetsnormer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;569&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_570" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383570x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Åtgärdsbehovet är enligt Vattenmyndigheternas bedömning fortsatt så omfattande att det kan uppstå fysiska begränsningar med att genomföra samtliga åtgärder fram till 2027, så som tillgång till ut- rustning, material och projektörer. Vattenmyndigheterna framför att åtgärdsarbetet därför även kan behöva fortsätta i fjärde förvalt- ningscykeln &lt;NOBR&gt;2027–2033.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Havsmiljöförvaltningens åtgärdsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Enligt havsmiljöförordningen ska Havs- och vattenmyndigheten be- sluta om ett åtgärdsprogram för Nordsjön respektive Östersjön. Programmet ska innefatta de åtgärder som behövs för att följa miljö- kvalitetsnormerna för havsmiljön i HVMFS 2012:18. Havs- och vattenmyndigheten beslutade om det första åtgärdsprogrammet för havsmiljön 2015.&lt;SPAN class="ft120"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Beräkningarna av åtgärdsbehovet för växtnärings- ämnen enligt havsmiljödirektivet utgår från att åtgärderna inom vattendirektivet genomförs. Åtgärderna i havsmiljöförvaltningens åt- gärdsprogram riktas enbart mot internbelastning, blå fångstgrödor och vattenbruk:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Utreda möjligheter att påverka den interna näringsbelastningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Utreda möjligheten att finansiellt ersätta nettoupptag av kväve och fosfor ur vattenmiljön genom odling och skörd av blå fång- grödor, samt stimulera tekniker för odling och förädling av så kallade blå fånggrödor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Stimulera vattenbrukstekniker som inte innebär nettobelastning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Nytt åtgärdsprogram för havsmiljöförvaltningen &lt;NOBR&gt;2022–2027&lt;/NOBR&gt; ska be- slutas under 2021. Förslag till nytt åtgärdsprogram gick ut för sam- råd den 1 november 2020.&lt;SPAN class="ft120"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2015, God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön, Rapport 2015:30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön – Samråd om uppdaterat åtgärdsprogram för havsmiljön i Nordsjön och Östersjön &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2022–2027&lt;/NOBR&gt; enligt havsmiljöförordningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;570&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_571" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383571x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Kommunala åtgärdsplaner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Både Vattenförvaltningsutredningen och Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete har slagit fast att det behövs en konkret och ändamålsenlig åtgärdsplanering på en relevant geografisk skala. Utred- ningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete lämnade förslag om att kom- munerna ska ta fram lokala åtgärdsplaner för övergödningsrelaterade insatser inom de avrinningsområden som respektive kommun till- hör. Planerna ska komplettera och konkretisera vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Utredningen lyfter dock att i det fall Vattenförvalt- ningsutredningens förslag om s.k. operativa planer genomförs kan behovet av mer lokal planering i övergödningsarbetet täckas in i dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Flera kommuner jobbar aktivt med en lokal åtgärdsplanering för att komma till rätta med lokala övergödningsproblem. Ett exempel är Kalmar kommun där kommunfullmäktige har beslutat om en handlingsplan för god vattenstatus 2027. I planen har kommunen bl.a. räknat ut kommunens andel av utsläppsbetinget för att nå aktionsplanen för Östersjön.&lt;SPAN class="ft120"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Utredningen om minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärds- arbete lämnade sitt betänkande våren 2020.&lt;SPAN class="ft144"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;Utredningen hade i uppdrag att föreslå hur övergödningen av kustvatten, sjöar och vatten- drag effektivt kan minska genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Ut- redningen hade även i uppdrag att analysera förutsättningarna för återföring av näringsämnen från kustvatten och sjöar i syfte att minska övergödningen. Utredningens förslag om stärkt lokalt åtgärdsarbete innebar i korthet:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 149px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Kalmar kommun 2020, Handlingsplan för God vattenstatus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2020:10, &lt;/SPAN&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning&lt;SPAN class="ft45"&gt;, betänkande av utredningen om minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;571&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_572" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Kommunerna och åtgärdsarbetet: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Kommunerna ska ta fram lokala åtgärdsplaner för övergödningsrelaterade insatser inom de avrin- ningsområden som respektive kommun tillhör. Planerna ska kom- plettera och konkretisera vattenförvaltningens åtgärdsprogram.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Länsstyrelser och kommuner i områden med övergödningspro- blem bör ha en samordningsfunktion mot övergödning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Havs- och vattenmyndigheten får i uppgift att tillhandahålla en central stödfunktion för lokalt åtgärdsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Undantag från strandskyddet för vissa vårmarker och dammar: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Ett generellt undantag från strandskyddet införs i 7 kap. 16 a § miljö- balken för våtmarker och dammar som har anlagts eller restau- rerats med huvudsakligt syfte att minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Undantag från biotopskyddet för vissa våtmarker och dammar&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;: Undantag från biotopskyddet införs i bilaga 1 till förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken för våtmarker och dammar som har anlagts eller restaurerats med huvudsakligt syfte att minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Utredningen föreslog även tre etappmål som redovisats ovan. De föreslog också en förstärkt uppföljning av LOVA samt att mer statliga pengar avsätts till &lt;NOBR&gt;LOVA-åtgärder.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft12"&gt;Utredningen om stärkt åtgärdsarbete lade även fram tre förslag till vidare uppdrag och utredningsbehov:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Nya bestämmelser om miljöhänsyn för hästhållare&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;: Regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att i samarbete med Sveriges lant- bruksuniversitet ta fram underlag till nya bestämmelser om miljö- hänsyn för hästhållare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Översyn av reglerna för markavvattning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;: Regeringen bör se till att reglerna om markavvattningsföretag utreds så att förfarandet kopplat till omprövning och avveckling av markavvattningsföre- tag kan förenklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Stöd till näringsupptag från havet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;: Stöden till upptag av närings- ämnen från havet ska utvecklas i riktning mot resultatbaserade ersättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;572&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_573" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383573x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Lokala åtgärdssamordnare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;För perioden &lt;NOBR&gt;2018–2020&lt;/NOBR&gt; har 20 pilotområden fått närmare 37 miljoner kronor i bidrag från Havs- och vattenmyndigheten för att utveckla nya arbetsformer för vattenvården. Arbetet har genomförts på uppdrag av regeringen och finansieras via anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vat- tenmiljö. Under budgetåret 2020 fick minst 100 000 000 kronor an- vändas för att utveckla åtgärdsarbetet mot övergödning, vilket bl.a. om- fattade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;bidrag till länsstyrelser för åtgärdsarbetet och att underlätta och stödja arbetet med åtgärdssamordning mot övergödning i avrin- ningsområden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;att i pilotområden analysera vilka incitament som krävs för att de åtgärder som behövs mot övergödning ska komma till stånd, i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda aktörer,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;arbete med kunskapsinhämtning, kartläggning och uppföljning av insatser mot internbelastning i sjöar och kustvatten samt in- satser för återcirkulering av näringsämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft11"&gt;Av dessa får högst 2 000 000 kronor användas till administration och samordning hos Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Målet är att skapa ett nytt långsiktigt arbetssätt och att genom- föra fler åtgärder mot övergödning i sjöar och hav genom att i de 20 pilotområdena följa hur åtgärdsplaneringen genomförs och vilka incitament som krävs för att de åtgärder som behövs mot övergöd- ning ska genomföras. Pilotområdena är belägna i kustnära områden såväl som i inlandet. Det är olika organisationsformer som är huvud- män, bl.a. länsstyrelser, kommuner, vattenråd och ideella föreningar. Pilotområdena kan anställa särskilda åtgärdssamordnare som arbetar med att genomföra fler åtgärder mot övergödning. Åtgärdssamord- narna ska identifiera kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning som orsakar minsta möjliga negativa påverkan på jordbrukets pro- duktion, identifiera hur åtgärdsplanering kan stärkas och vad som behövs för att fler åtgärder mot övergödning ska genomföras.&lt;SPAN class="ft46"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Redovisning av regeringsuppdraget om förstärkt lokalt åtgärdsarbete mot övergödning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;573&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_574" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383574x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft11"&gt;Åtgärdssamordnarna ska även arbeta med att bygga nätverk i avrinningsområdet för att engagera lokala aktörer i åtgärdsarbetet, främja diskussioner och ta tillvara lokal kunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 151px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;"&gt;Finansiering av åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;14.10.1 Vad kostar det att åtgärda övergödningen?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft39"&gt;Vattenmyndigheterna har i arbetet med att ta fram förslag till åt- gärdsprogram för tredje cykeln &lt;NOBR&gt;2021–2027,&lt;/NOBR&gt; uppskattat kostnaderna inom jordbruket för att åtgärda övergödning så att reduktions- betingen inom vattenförvaltningen i enlighet med aktionsplanen för Östersjön kan nås. Då reduktionsbetingen i princip enbart kvarstår för Egentliga Östersjön är det dessa som ligger till grund för beräk- ningarna.&lt;SPAN class="ft42"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Enligt ett regeringsbeslut 2016&lt;SPAN class="ft42"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;ska övergödningsåtgär- der kopplade till jordbruk finansieras via befintliga stödformer. Befintliga stödformer för åtgärdsgenomförande av fysiska åtgärder i vatten består främst av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) samt av lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Dessa stödformer be- gränsas inte enbart till åtgärder inom jordbruket och övergödning utan ska även finansiera andra åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft11"&gt;Enligt avsnitt ovan bedömer vattenmyndigheterna att det kvar- står ett stort åtgärdsbehov under nästa förvaltningscykel &lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;/NOBR&gt; och sannolikt även &lt;NOBR&gt;2027–2033.&lt;/NOBR&gt; Efter 2033 kommer det fortsatt be- hövas finansiering för löpande årliga åtgärder samt för skötsel och underhåll av vissa anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Vattenmyndigheterna beräknar att kostnaden för att täcka åt- gärdsbehovet under förvaltningscykeln &lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;/NOBR&gt; är totalt cirka 6 850 000 tusen kronor. Detta innefattar investeringskostnader och rörliga kostnader under sex år. Totalkostnaden inkluderar även rör- liga kostnader för redan genomförda åtgärder. Kostnaden för åt- gärderna fördelar sig på verksamhetsutövare och staten i form av ersättningssystem så som LOVA och landsbygdsprogrammet. Ut- ifrån beräkningarna uppgår den statliga finansieringen till cirka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Vattenmyndigheterna 2020, Metod för påverkanstypen Diffusa källor – Jordbruk, Förslag på åtgärder och miljökvalitetsnormer, Tredje cykeln &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2021–2027.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Miljö- och energidepartementet 2016, Prövning av vattenmyndigheternas förslag till åt- gärdsprogram för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015–2021&lt;/NOBR&gt; enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, Regeringsbeslut 1:9.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;574&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_575" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383575x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft11"&gt;4 250 000 tusen kronor över förvaltningscykeln &lt;NOBR&gt;2021–2027.&lt;/NOBR&gt; Reste- rande del av kostnaden (2 600 000 tusen kronor) behöver således egenfinansieras av verksamhetsutövaren. Fördelningen av kostnaden mellan statlig och egen finansiering har uppskattats utifrån de befint- liga ersättningsnivåerna som finns inom GJP.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 227px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 16px;"&gt;Nationell statlig finansiering av åtgärder för att nå Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft11"&gt;Finansiering av åtgärder inom vatten- och havsmiljöförvaltningen beskrivs i kapitlet om Effektivare myndigheter i offentlig havsmiljö- arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;LOVA – statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Merparten av det statligt finansierade havs- och vattenmiljöarbetet finansieras med bidrag från anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Bland de utgifter som anslaget får finansiera är utgifter som regleras i förordningen (2009:381) om stöd till lokala vattenvårdsprojekt, s.k. &lt;NOBR&gt;LOVA-förordningen.&lt;/NOBR&gt; För 2020 beslutade regeringen att &lt;SPAN class="ft47"&gt;högst &lt;/SPAN&gt;260 000 tusen kronor fick användas för bidrag enligt &lt;NOBR&gt;LOVA-för-&lt;/NOBR&gt; ordningen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft59"&gt;Användningen av LOVA 2019 – Övergödning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;År 2019 beviljades enligt Havs- och vattenmyndigheten 112 278 tusen kronor för projekt som avser bidrag till att uppnå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;. Under 2019 startade tolv nya &lt;NOBR&gt;LOVA-projekt&lt;/NOBR&gt; med åtgärdsinriktningen internbelastning av fosfor. För åtgärder som ska minska internbelastningen av fosfor lämnades stöd till pro- jekt i vattenmiljön som resulterar i permanent fastläggning av fosfor i sediment, bortförsel av fosfor från sediment, eller syresättning av anoxiskt bottenvatten för att stimulera naturlig fastläggning av fosfor.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för budgetåret 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;575&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_576" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383576x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;LOVA-bidrag&lt;/NOBR&gt; lämnades också till reduktionsfiske för att minska internbelastningen av fosfor samt till andra åtgärder som resulterar i minskning av fosforläckage från sediment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Fyra nya &lt;NOBR&gt;LOVA-projekt&lt;/NOBR&gt; om att öka återcirkulering av närings- ämnen startade under 2019. För åtgärder som ska öka upptag och återcirkulering av näringsämnen lämnades bidrag till odling av muss- lor, blå fånggrödor eller andra metoder för återcirkulering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;Stöd har även lämnats till åtgärder som på annat sätt bidrar till minskad övergödning av vattenmiljön. Till exempel åtgärder mot övergödning relaterade till jordbruk som strukturkalkning, tvåstegs- diken, fosfordammar m.m., eller att ta fram planer för vatten och av- loppshantering samt anlägga och restaurera våtmarker m.m.&lt;SPAN class="ft178"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;LONA våtmark - Stöd till lokala naturvårdsprojekt (LONA)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Den lokala naturvårdssatsningen (LONA) syftar till att åstad- komma ett ökat lokalt initiativtagande i arbetet med lokal naturvård. Bestämmelserna om LONA finns i förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Sedan 2018 finns, vid sidan om ordinarie LONA också LONA våtmark. LONA våtmark finansieras av anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur i utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård. Av villkoren till anslaget i Naturvårdsverkets regleringsbrev framgår inte hur stor andel av anslaget som får användas till LONA våtmark- projekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;De våtmarksprojekt som kan få stöd är de som restaurerar eller anlägger våtmarker för att stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden, eller öka tillskottet till grundvattnet för att t.ex. bidra till förutsättningar för en förbättrad vatten- försörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Kommuner som ansöker om finansiering av våtmarksprojekt kan få finansiering med upp till 90 procent av de bidragsberättigade kost- naderna, medan 50 procent är maxgränsen för övriga &lt;NOBR&gt;LONA-pro-&lt;/NOBR&gt; jekt. Ansökan om stöd lämnas till länsstyrelsen som beslutar om ersättningen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2020, Återrapportering av anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö under 2019 enligt regleringsbrev för budgetåret 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;576&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_577" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383577x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;14.10.3 Ersättningar ur landsbygdsprogrammet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Exempel på ersättningar ut landsbygdsprogrammet redovisas i kapitlet om Effektivare myndigheter i offentligt havsmiljöarbete. Landsbygds- programmets mål är, som det formuleras på Jordbruksverkets hem- sida,&lt;SPAN class="ft120"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;att …&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;utveckla lantbruk och landsbygder för att skapa en attraktiv lands- bygd. Stöden i landsbygdsprogrammet ska bidra till prioriterade mål inom miljö och klimat, konkurrenskraft inom jordbruk, trädgård, ren- näring och skogsbruk samt utveckling av nya jobb på landsbygden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Av de 37 miljarder kronor som landsbygdsprogrammet omfattar under sjuårsperioden &lt;NOBR&gt;2014–2020,&lt;/NOBR&gt; är drygt 60 procent budgeterade för miljö- och klimatåtgärder. Ersättningar i landsbygdsprogrammet ges för spe- cifika åtgärder. Åtgärden Miljö- och klimatvänligt jordbruk ska bl.a. bidra nå en god vattenkvalitet i inlandsvatten samtidigt som till- förseln av fosfor och kväve till Östersjön minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Landsbygdsprogrammet innehåller ett antal ekonomiska instru- ment med relevans för övergödningsproblemet. I huvudsak handlar det om åtgärdsbaserade ersättningar där lantbrukare får betalt under förutsättning att en specificerad fysisk åtgärd genomförs. Stöden läm- nas som miljöersättningar, miljöinvesteringsstöd eller investerings- stöd, där t.ex. strukturkalkning, täckdikning och &lt;NOBR&gt;N-sensorer&lt;/NOBR&gt; ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;För miljöersättningar betalas generellt fastställda summor per hektar ut till den som tillhör de sökberättigade och som genomför aktuell åtgärd.&lt;SPAN class="ft46"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;Regeringen fastställer nivån på respektive ersätt- ning. Nivån måste dock ligga under det tak som godkänts av EU- kommissionen utifrån en kostnadskalkyl. Detta innebär att ersätt- ningsnivån inte ska vara högre än lantbrukarens faktiska kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;De vattenrelaterade miljöersättningarna i nuvarande program kan sökas för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;fånggrödor eller vårbearbetning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;ii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;skyddszoner och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;iii)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;skötsel av våtmarker och dammar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft41"&gt;Ersättningar kan också betalas för miljöinvesteringar. Investerings- stöd ges som ersättning för (en viss andel av) de faktiska kost- naderna i det enskilda fallet. Hur stor andel och för vilka kostnader&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;"&gt;https://nya.jordbruksverket.se/stod/programmen-som-finansierar-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;stoden/landsbygdsprogrammet#h-Malmedprogrammet,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Under villkoret att det finns pengar att betala. Budgeten är begränsad och om pengarna är slut så räcker det inte att den enskilde uppfyller villkoren för stödet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;577&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_578" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383578x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;som omfattas av ersättningen varierar. De vattenrelaterade miljö- investeringarna omfattar bl.a. anläggning av tvåstegsdiken, anlägg- ning eller restaurering av våtmarker och dammar, förbättrad vatten- kvalitet och reglerbar dränering samt strukturkalkning. Det går även att få investeringsstöd för att minska jordbrukets utsläpp av växt- husgaser, inklusive ammoniak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Greppa Näringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;Greppa Näringen finansieras till stor del genom landsbygdspro- grammet. Greppa Näringen är ett projekt som erbjuder kostnadsfri rådgivning till lantbrukare som bl.a. syftar till minskad övergödning. Projektet Greppa Näringen drivs i samarbete mellan Jordbruks- verket, LRF, länsstyrelserna och ett stort antal företag i lantbruks- branschen. Ytterst ansvarar Jordbruksverket för projektet som finansieras av landsbygdsprogrammet och återförda miljöskatter. För att bli medlem i Greppa Näringen har de flesta län ett stor- lekskrav på att minst 50 hektar brukas eller att jordbruket har mer än 25 djurenheter.&lt;SPAN class="ft120"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft9"&gt;I arbetet ingår att sprida kunskap genom enskild rådgivning. Bland annat med hjälp av olika nyckeltal får lantbrukaren en upp- fattning om hur olika åtgärder kan leda till ökat utnyttjande av går- dens resurser och därmed bidra till både sänkta kostnader, ökad lönsamhet och mindre förluster till miljön. På djurgårdar samverkar utfodrings- och växtodlingsrådgivare för att ta ett helhetsgrepp. Rådgivning via Greppa Näringen är en naturlig del av många lant- brukares verksamhetsutövande. Greppa Näringen har under lång tid arbetat upp ett högt förtroendekapital hos lantbrukare och besitter den kompetens och erfarenhet som behövs för att lämna rådgivning om de nya bestämmelserna. Enligt uppgift från Greppa Näringen har cirka 10 300 gårdar deltagit i rådgivningen och över 60 000 gårds- besök har genomförts sedan starten 2001.&lt;SPAN class="ft144"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;http://greppa.nu/, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;http://greppa.nu/arkiv/nyhetsarkiv/2020-10-29-under-20-ar-har-lantbrukarna-och-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;greppa-naringen-gjort-det-svenska-lantbruket-mer-hallbart.html,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;578&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_579" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:333px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:397px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383579x1.jpg/" style="width:415px;height:397px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 213px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;"&gt;Jordbruket är en viktig aktör för att nå Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Jordbruket är den sektor som omsätter och cirkulerar den över- väganden delen av antropogent tillförd fosfor och kväve. Jordbruket använder återförd fosfor och kväve i livsmedelsproduktionen och kan därmed även bidra till en effektiv resurshantering av växtnä- ringsämnen och minskad övergödning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Jordbruket och livsmedelsindustrin bidrar till merparten av in- förd fosfor och kväve både historiskt och i nutid. Jordbruket står för 40 procent av den antropogena kvävebelastningen och cirka 45 procent av fosforbelastningen. I tillrinningsområdet till Egentliga Östersjön är läckaget från jordbruksmarken 47 procent av kvävebelastningen och 50 procent av fosforbelastningen. Till Kattegatt är motsvarande siffra 46 procent respektive 54 procent.&lt;SPAN class="ft46"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft12"&gt;Några fakta om svenskt jordbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2016 fanns det totalt cirka 63 000 jordbruksföretag. Cirka 23 300 av dessa är småbruk med ett arbetsbehov under 400 standardtimmar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft12"&gt;– Cirka 13 500 jordbruk har mer än 50 hektar åkermark och 2 400 är över 200 hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Antal jordbruksföretag med husdjur 2019 är ungefär 28 000 mot 55 000 företag 1999.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Antal företag med mjölkkor är ungefär 3 250 mot 26 000 år 1990.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Antal mjölkkor har minskat från cirka 575 000 år 1990 till 305 600 under 2019. Andelen kor för uppfödning av kalvar har däremot ökat från 75 000 till 210 000.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Areal brukad mark har minskat marginellt sedan 1990 från 3 176 300 hektar till 3 012 800 hektar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förvärvsarbetande inom jordbruket var 52 644 år 2018, vilket är en minskning med cirka 6 000 sedan 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2017 Sveriges underlag till Helcom:s sjunde Pollution Load Compilation, Rapport 2019:20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;579&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_580" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:38px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:265px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383580x1.jpg/" style="width:413px;height:265px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Totalförbrukningen av kväve har ökat från 197 950 ton 1995 till 210 640 ton 2019. Användningen av mineralgödsel har under samma period ökat från 172 830 ton till 180 490 ton. Det har även skett en ökning av kvävetillförsel från stallgödsel från 63 220 ton till 77 310 ton.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Totalförbrukningen av fosfor har däremot under samma period minskat från 40 910 ton till 30 800 ton. Använd fosfor i mineralgödsel har minskat från 18 870 ton till 13 700 ton.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Drygt 10 000 lantbruk har fått rådgivning av Greppa När- ingen. (Källa: Greppa Näringen)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Källa: Jordbruksverket och SCB 2020, Jordbruksstatistisk sam- manställning 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete, har ingående analyserat de bakomliggande orsakerna och drivkrafterna som leder till över- gödning från olika verksamheter. Utredningen har särskilt lyft fram att fosfor och kväve är viktiga insatsvaror i jordbruket och jord- brukets avvägning mellan nyttan av en produktionshöjning och göd- selanvändning. Den kostnad som övergödningen innebär, att resur- sen rent vatten försämras, drabbar inte på ett tydligt och direkt sätt lantbrukaren. Det finns därför inga starka vinstincitament för att beakta den resursåtgången i ett företagsekonomiskt beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;14.11.1 EU:s jordbrukspolitik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik, GJP, är gemen- sam för alla medlemsländer. Den förvaltas och finansieras genom EU:s budget. Vart sjunde år ser EU över budgeten och jordbruks- politiken tillsammans med medlemsländerna. I artikel 39 i EUF- fördraget fastställs målen med den gemensamma jordbrukspolitiken som syftar till att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;höja produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniska framsteg och genom att trygga en rationell utveckling av jord- bruksproduktionen och ett optimalt utnyttjande av produktions- faktorerna, särskilt arbetskraften,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;580&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_581" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383581x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;stabilisera marknaderna,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;trygga försörjningen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft9"&gt;I ett meddelande har &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; pekat ut inriktningen för EU:s framtida gemensamma jordbrukspolitik.&lt;SPAN class="ft144"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;Av meddelandet framgår bl.a. att EU rör sig bort från det nuvarande tillvägagångs- sättet ”med en lösning som ska passa alla”, att finansiering ska in- riktas på resultat i stället för efterlevnad, att befintliga regler bör göras enklare och att byråkratin bör minskas. Vidare sägs att den framtida gemensamma jordbrukspolitiken bör uppmuntra smart och motståndskraftigt jordbruk och trygga livsmedelsförsörjningen genom ökad användning av modern teknik och stärka och bidra till EU:s bredare mål för miljö, resurseffektivitet och klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;En europeisk grön giv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;Den 11 december 2019 presenterade Europeiska kommissionen med- delandet om den europeiska gröna given.&lt;SPAN class="ft42"&gt;108 &lt;/SPAN&gt;Meddelandet innehåller ett antal övergripande centrala strategier och åtgärder. &lt;NOBR&gt;EU-kom-&lt;/NOBR&gt; missionen presenterade i maj 2020 Från jord till bord strategin – för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem.&lt;SPAN class="ft42"&gt;109 &lt;/SPAN&gt;Livsmedelsproduktionen resulterar i föroreningar av luft, vatten och jord och bidrar till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken blir enligt kommissionen ett viktigt verktyg för att stödja strategin. Minst 40 procent av den gemensamma jordbrukspolitikens totala budget, och minst 30 procent av havs- och fiskerifonden ska bidra till klimatåtgärder. De nationella strategiska planerna för jordbruket måste också spegla en högre ambitionsnivå för att avsevärt minska användningen och riskerna med kemiska växtskyddsmedel, gödsel- medel och antibiotika.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Meddelande från kommissionen– Framtiden för livsmedel och jordbruk, COM(2017) 713 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Meddelande från kommissionen – Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Meddelande från kommissionen – Från jord till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;bord-strategin&lt;/NOBR&gt; för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem, COM(2020) 381 final.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;581&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_582" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383582x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p817 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; vill också att strategin från jord till bord ska bidra till den cirkulära ekonomin och minska livsmedelsindustrins och detaljhandelns miljöpåverkan. Strategin ska även stimulera en hållbar livsmedelskonsumtion och främja hälsosamma livsmedel till rimliga priser för alla, samt innehålla förslag för att förbättra jord- brukarnas ställning i värdekedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;EU:s östersjöstrategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;EU:s östersjöstrategi beslutades 2009 där ett av tre huvudmål var att rädda havsmiljön. Enligt strategin är övergödning ett problem som ställer särskilt höga krav på tillämpningen av EU:s regelverk och på samarbetet inom regionen. Att rädda havsmiljön handlar om att med stöd till olika insatser uppnå en god miljöstatus och biologisk mångfald i havet. Östersjöstrategin har bidragit till flera projekt för att minska näringsläckaget från jordbruket. Baltic Deal, Baltic Compass och Baltic Manure är exempel på projekt med målsättningen att öka kunskapen och erfarenhetsutbytet om åtgärder som minskar jord- brukets näringsläckage samtidigt som lönsamheten bevaras eller förbättras.&lt;SPAN class="ft144"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Östersjöstrategin är under revidering. I ett utkast till ny strategi är fortfarande övergödning och åtgärder inom lantbruket ett prio- riterat område.&lt;SPAN class="ft120"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;Några viktiga &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft59"&gt;EU:s industriutsläppsdirektiv begränsar djurtätheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft39"&gt;Uppfödare av fjäderfän och svin omfattas av industriutsläppsdirek- tivet,&lt;SPAN class="ft42"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;om uppfödningen är ”intensiv”, dvs. av stor omfattning.&lt;SPAN class="ft42"&gt;113 &lt;/SPAN&gt;Tillstånd krävs för anläggningar med mer än 40 000 platser för fjäder- fän, mer än 2 000 platser för slaktsvin som är tyngre än 30 kg och är&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 88px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;www.regeringen.se/sverige-i-eu/eus-ostersjostrategi/tre-mal-for-eus-ostersjostrategi/,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;NC Group, EU Strategy for the Baltic Sea Region, Action Plan, Agreed by the NC Group July 6, 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och Rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industri- utsläpp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Bilaga I till direktiv (2010/75/EU) om industriutsläpp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;582&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_583" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383583x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;avsedda för produktion (som slaktsvin räknas även obetäckta gyltor) eller mer än 750 platser för suggor (som suggor räknas även betäckta gyltor). Länsstyrelsen prövar frågan om tillstånd och fastställer även villkor för verksamheten.&lt;SPAN class="ft120"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 258px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft59"&gt;EU:s nya gödselmedelsförordning främjar handel med organiska gödselmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;Villkoren för att tillhandahålla gödselmedel på den inre marknaden har delvis harmoniserats genom dagens &lt;NOBR&gt;EU-förordning&lt;/NOBR&gt; om gödsel- medel.&lt;SPAN class="ft144"&gt;115 &lt;/SPAN&gt;Förordningen omfattar nästan enbart gödselmedel från ut- vunnet eller kemiskt framställt mineraliskt material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Förordningen kommer att ersättas med en ny förordning från och med juli 2022.&lt;SPAN class="ft120"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;Förutom mineralgödsel omfattar förordningen även gödselprodukter som tillverkas från återvunnet och organiska material. Förordningen bidrar därmed till att skapa en cirkulär eko- nomi och minska beroendet av råmaterial från tredjeland, t.ex. fos- for. Förordningen innefattar även bestämmelser för produkter som inte i sig själva är gödselmedel men används för att förbättra växter- nas näringsutnyttjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Syftet med förordningen är att skapa lika villkor för gödselpro- dukter i EU och öka företagens möjligheter till tillträde till den inre marknaden. Samtidigt kan medlemsstaterna behålla sina nationella regler och företagen kan välja att följa dessa och enbart saluföra sina gödselprodukter nationellt. Syftet är också att öka skyddet för män- niskors, djurs och växters hälsa och miljön genom att begränsa före- komsten av föroreningar i gödselprodukter och gödseltillsatser. I för- ordningen ingår förutom krav på innehåll av minsta halt av näringsämnen i produkterna också gränser för innehållet av ett flertal tungmetaller, bakterier och makroskopiska orenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;Reglerna gäller utformning, tillverkning, märkning och utsläp- pande på marknaden av &lt;NOBR&gt;EU-gödselprodukter.&lt;/NOBR&gt; Förordningen gäller inte användning av &lt;NOBR&gt;EU-gödselprodukter&lt;/NOBR&gt; eller sättet på vilka de an-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Genomfört i svensk rätt genom 2 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 av den 13 oktober 2003 om gödselmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2019/1009/EU av den 5 juni 2019 om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-gödselprodukter&lt;/NOBR&gt; och om ändring av förordningarna (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 samt om upp- hävande av förordning (EG) nr 2003/2003.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;583&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_584" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383584x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;vänds. &lt;NOBR&gt;EU-länderna&lt;/NOBR&gt; får inte begränsa den fria rörligheten för EU- gödselprodukter av skäl som rör deras sammansättning, märkning eller andra aspekter som omfattas av förordningen, om produkterna överensstämmer med bestämmelserna i denna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft59"&gt;EU:s slamdirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;EU:s slamdirektiv&lt;SPAN class="ft120"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;reglerar användningen av avloppsslam i jord- bruket, så att skadliga effekter på mark, vegetation, djur och män- niskor hindras samtidigt som en hållbar användning av slammet upp- muntras. Direktivet reglerar maximalt tillåtna halter av metaller i slam och åkermark samt maximalt tillåtna metallgivor per år till åker- mark. Direktivet reglerar också på vilka typer av gröda som slammet får användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft59"&gt;EU:s nitratdirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft11"&gt;EU:s nitratdirektiv&lt;SPAN class="ft120"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;har som syfte att skydda vattenkvaliteten i EU genom att förhindra att nitrater från jordbruket förorenar grund- och ytvatten genom att främja användningen av goda jordbruks- metoder (se vidare nedan).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 208px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Regleringar av jordbrukets tillförsel av växtnäringsämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Jordbruket omfattas av en rad regleringar, inte bara när det gäller miljö- och hälsoskydd. Inte minst EU:s gemensamma jordbruks- politik innebär omfattande regleringar som den enskilde verksam- hetsutövaren måste förhålla sig till. I detta avsnitt redogörs kort för de regler som får betydelse för att kontrollera tillförsel och läckage av näringsämnena fosfor och kväve från jordbruksmark till hav, sjöar och vattendrag. Mer utvecklade underlag finns i betänkandet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete- att nå målet ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft144"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2020:10, &lt;/SPAN&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning&lt;SPAN class="ft45"&gt;, betänkande av utredningen om minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;584&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_585" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383585x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Nitratdirektivet och nitratkänsliga områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Nitratdirektivet har till syfte att skydda vattenkvaliteten från att föro- renas genom nitrater från jordbruket. Varje medlemsland ska peka ut områden där det finns vatten som är känsliga för kväveföroreningar, föra en förteckning över dessa områden, anmäla dessa till kommis- sionen och upprätta åtgärdsprogram för områdena. Jordbruksverket är bemyndigade&lt;SPAN class="ft46"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;att ta fram underlag om känsliga områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Nitratdirektivet innehåller kriterium för yt- och grundvatten som innebär att nitrathalten inte får överstiga eller riskera att överstiga 50 mg/l samt kriterium för eutrofiering som omfattar sjöar, vatten- drag, kustvatten och hav. Det finns inte någon generell metod för att bedöma hur känsliga områden ska pekas ut utifrån kriteriet för eutrofiering som gäller för hela EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;De nitratkänsliga områdena i Sverige när det gäller eutrofierings- kriteriet, har enligt Jordbruksverket tagits fram efter vattenmyndig- heternas statusklassning och bedömningar inom bl.a. Helcom.&lt;SPAN class="ft46"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;Enligt nitratdirektivet ska det när nitratkänsliga områden pekas ut, även bedömas om jordbruket bidrar till förorening av utpekade vatten. Detta görs genom att använda resultat från SMED:s modell- beräkningar av kväve- och fosforbelastningen till Östersjön och Västerhavet. Gränsvärden för belastningen av kväve och fosfor från jordbruksmark används. Eutrofieringskriteriet omfattar inte explicit fosfor. Det finns en &lt;NOBR&gt;EU-dom&lt;/NOBR&gt; mot Frankrike som förenklat kan sägas innebära att man inte kan låta bli att identifiera förorenade vatten enligt nitratdirektivet utan att fosfor inkluderas då fosfor är det begränsande ämnet för tillväxt i vattnet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;Det saknas även bedöm- ningsgrunder för kväve när det gäller övergödning för sjöar och vattendrag varför Jordbruksverket har varit hänvisade till att använda statusklassning och bedömningsgrunder för bl.a. fosfor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;I Sverige uppgår de nitratkänsliga områdena till 75 procent av jordbruksarealen. Det är kust- och jordbruksbygderna i södra och mellersta Sverige som har pekats ut som nitratkänsliga områden.&lt;SPAN class="ft46"&gt;123 &lt;/SPAN&gt;En översyn av de nitratkänsliga områdena ska genomföras av Jord- bruksverket minst vart fjärde år och rapporteras till &lt;NOBR&gt;EU-kommis-&lt;/NOBR&gt; sionen. I nitratdirektivets bilaga III finns de åtgärder för att minska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;15 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Jordbruksverket 2018, Översyn av nitratkänsliga områden, Rapport 2018:29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; dom den 27 juni 2002, Kommissionen mot Frankrike, Mål &lt;NOBR&gt;C-258/00.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;585&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_586" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383586x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;kväveläckaget som medlemsländerna minst måste vidta för de om- råden som har pekats ut som känsliga områden. Obligatoriska åtgär- der är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;tidsperioder när spridning på mark av vissa gödselmedel är för- bjuden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;stallgödselbehållarnas lagringskapacitet och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;begränsning av spridning på mark med beaktande av markbe- skaffenhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft11"&gt;Dessa åtgärder är införlivade i svensk rätt genom förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och genom Jordbruks- verkets föreskrifter och allmänna råd.&lt;SPAN class="ft120"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;Direktivet är ett minimi- direktiv vilket innebär att medlemsländerna kan införa strängare krav på nationell nivå.&lt;SPAN class="ft120"&gt;125 &lt;/SPAN&gt;Eftersom reglerna är meddelade med stöd av miljöbalken ska även de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljö- balken beaktas vid tillämpning av bestämmelserna och vid all verk- samhetsutövning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 190px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om växtnäringsämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;I 12 kap. 10 § miljöbalken slås fast att regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela de föreskrifter som skä- ligen kan behövas från miljöskyddssynpunkt i fråga om begränsningar av antalet djur i ett jordbruk, försiktighetsmått för gödselhanter- ingen och växtodlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Enligt 10 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jord- bruket får Jordbruksverket meddela föreskrifter om försiktighets- mått för gödselhantering när det gäller spridning av gödsel och begränsning av antalet djur i ett jordbruk för jordbruksföretag med fler än tio djurenheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;I Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd&lt;SPAN class="ft42"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;finns regler för lagring av stallgödsel, begränsningar av den mängd stallgödsel som får tillföras, spridning av stallgödsel och andra organiska gödsel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SJVFS 2004:62, ändrade genom SJVFS 2015:21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Artikel 193 FEUF (Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd, SJVFS 2015:21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;586&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_587" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383587x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p983 ft9"&gt;medel, vilka försiktighetsmått som ska vidtas vid spridning av göd- selmedel samt att viss mark ska vara höst- och vinterbevuxen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Föreskrifterna är bindande för verksamhetsutövarna medan det av de allmänna råden framgår vilka försiktighetsmått och åtgärder som bör vidtas för att kraven i andra kapitlet miljöbalken ska anses vara tillgodosedda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Sammantaget ska åtgärderna säkerställa att den mängd stallgödsel som för varje gård eller djurbesättning årligen sprids på marken inte överskrider en viss mängd per hektar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Det är endast jordbruksföretag som berörs av Jordbruksverkets föreskrifter. För att vara ett jordbruk eller jordbruksföretag krävs det någon form av produktion. Många djurägare har inte ett jord- bruksföretag och omfattas därför inte av reglerna. Dessa verksam- hetsutövare måste dock beakta de allmänna hänsynsreglerna i andra kapitlet miljöbalken och Jordbruksverkets allmänna råd.&lt;SPAN class="ft144"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Det finns olika gödselmedel inom lantbruket. Med stallgödsel avses djurens träck eller urin med eventuell inblandning av foder- rester, strömedel eller annan vätska såsom spillvatten, disk- och tvätt- vatten, pressaft från ensilage eller eventuell nederbörd uppsamlad på gödselplatta, rastgård och i behållare. Med andra organiska gödsel- medel avses organiska ämnen av biologiskt ursprung, dock ej stall- gödsel, som kan användas som gödselmedel. Med mineralgödsel (även kallat konstgödsel eller handelsgödsel) avses gödsel framställt genom industriella processer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft41"&gt;Det svenska regelverket för gödselspridning gäller i huvudsak stallgödsel och andra organiska gödselmedel. Det saknas t.ex. regler- ing av hur mycket fosfor som får tillföras via mineralgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft59"&gt;Begränsningar för gödsling med stallgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;För stallgödsel och andra organiska gödselmedel gäller följande begränsning för tillförsel till åkermark:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"&gt;8 § Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får under en femårs- period inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg total- fosfor per hektar spridningsareal och år, räknat som ett genomsnitt för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2020:10, &lt;/SPAN&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning&lt;SPAN class="ft45"&gt;, betänkande av utredningen om minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. De allmänna råden finns inarbetade i SJVFS 2015:21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;587&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_588" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383588x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"&gt;företagets hela spridningsareal per år under perioden. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår.&lt;SPAN class="ft43"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft11"&gt;Bestämmelsen begränsar hur mycket fosfor som får tillföras åker- marken via stallgödsel. Bestämmelsen gäller i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft3"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;a § Inom känsliga områden får stallgödsel inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar spridningsareal och år. Kväve som förloras i samband med spridning får inte räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll. Tillförseln av stallgödsel får räknas som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Bestämmelsen om hur mycket kväve som får tillföras åkermarken via stallgödsel gäller endast inom nitratkänsliga områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Om ett jordbruksföretag tillför stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska gödseln under en femårsperiod ha tillförts på hela spridningsarealen. Till spridningsarealen räknas åkermark och till viss del även betesmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft59"&gt;Förbud mot övergödsling av kväve via mineralgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;För användningen av mineralgödsel finns ett fåtal föreskrifter och allmänna råd. När det gäller tillförsel av kväve via mineralgödsel gäller följande.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"&gt;20 § Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve via gödselmedel be- gränsas så att den inte överstiger den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nödvändig för att utnyttja växtplatsens produktionsförmåga.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;(…)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Beräkningen ska dokumenteras genom en växtodlingsplan eller mot- svarande. Beräkningen ska användas som utgångspunkt för gödslingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Förbud mot spridning av gödsel nära vattendrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft39"&gt;Vidare finns några bestämmelser som gäller spridning inom känsliga områden och som omfattar både stallgödsel och mineralgödsel. Be- stämmelserna handlar bl.a. om att inte sprida gödsel närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och att det under vissa tidsperioder är helt förbjudet att gödsla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd, SJVFS 2015:21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;588&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_589" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383589x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;" class="ft147"&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';line-height: 15px;"&gt;24 a § &lt;/SPAN&gt;Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jord- bruksmark närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;" class="ft147"&gt;&lt;SPAN style="font: bold 13px 'Arial';line-height: 15px;"&gt;24 b § &lt;/SPAN&gt;Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jord- bruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider 10 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;" class="ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;25 § &lt;/SPAN&gt;Inom känsliga områden får inga gödselmedel spridas under tiden den 1 november – den 28 februari.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft59"&gt;Lagringskapacitet för gödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Av förordningen om miljöhänsyn i jordbruket framgår vilken lag- ringskapacitet som krävs för stallgödsel. Jordbruksföretag med fler än 100 djurenheter&lt;SPAN class="ft120"&gt;129 &lt;/SPAN&gt;ska ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;åtta månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;tio månader vid annan djurhållning.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;För jordbruksföretag med fler än tio djurenheter gäller krav på lag- ringsutrymme som minst motsvarar en gödselproduktion under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft212"&gt;sex månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;tio månader vid annan djurhållning.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p712 ft12"&gt;Vid lagring av stallgödsel ska lagringsutrymmen vara utformade så att inget rinner eller läcker ut till omgivningen.&lt;SPAN class="ft60"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft59"&gt;Krav på dokumentation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft41"&gt;På jordbruksföretag som tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska dokumentation finnas över mottaget gödselslag, vilken mängd som tas emot, vilken mängd totalfosfor den mottagna gödseln motsvarar, datum för mottagandet samt från vem gödseln&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Definitionen av djurenhet finns i 2 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och avser t.ex. en mjölkko eller en häst.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;6 § första stycket förordningen om miljöhänsyn i jordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;6 § tredje stycket förordningen om miljöhänsyn i jordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;589&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_590" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383590x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;kommer. På jordbruksföretag som för bort stallgödsel ska doku- mentation finnas över stallgödselmängden som levereras, vilka djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln innehåller, datum för leverans samt till vem gödseln levereras. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig under minst sex år.&lt;SPAN class="ft120"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Krav på växtodlingsplan eller liknande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft9"&gt;Inom nitratkänsliga områden, vid tillförsel av kväve via gödselmedel, ska behovet av gödselkväve beräknas med hänsyn tagen till vissa faktorer. Beräkningen &lt;SPAN class="ft40"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;dokumenteras genom en växtodlingsplan eller liknande och beräkningen &lt;SPAN class="ft40"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;användas som utgångspunkt för gödslingen.&lt;SPAN class="ft144"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;Inom nitratkänsliga områden, vid tillförsel av kväve, finns således ett krav på att beräkna behov av växtnäring. Växtod- lingsplaner kan även innehålla uppgifter om hur gården planerar sin verksamhet för att inte överskrida begränsningarna 22 kg fosfor och 170 kg kväve per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Många lantbruk, särskilt stora djur- och växtodlingsgårdar, an- litar årligen rådgivare för att få hjälp med att beräkna och upprätta en växtodlingsplan. Som underlag för växtodlingsplaner används ofta växtnäringsbalanser. En växtnäringsbalans är skillnaden mellan till- förd och bortförd växtnäring. I växtnäringsbalansen beräknas in- flödet av växtnäring på gården (inköp av djur, foder, utsäde, mineral- och stallgödsel samt luftnedfall och kvävefixering) och därefter dras utflödet av växtnäring ifrån (bundet i de produkter som lämnar gården). Balansen görs i Sverige ”vid gårdsgrind”. En positiv närings- balans innebär att det finns ett överskott av växtnäring på gårds- nivå.&lt;SPAN class="ft144"&gt;135 &lt;/SPAN&gt;Enligt uppgifter från LRF ingår i princip alltid även fosfor i de växtnäringsbalanser som t.ex. Greppa Näringen tar fram inom rådgivningsstödet till lantbrukaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft39"&gt;För områden utanför de nitratkänsliga finns endast allmänna råd enligt vilka det gäller att ”tillförsel av kväve &lt;SPAN class="ft38"&gt;bör &lt;/SPAN&gt;begränsas så att den inte överstiger den mängd som för avsedd gröda kan anses nödvän- dig”, ”grödans kvävebehov &lt;SPAN class="ft38"&gt;bör &lt;/SPAN&gt;i verksamheter m.m. omfattande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;13–14&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; § § SJVFS 2015:21.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;20 § SJVFS 2015:21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;http://greppa.nu/, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;590&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_591" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383591x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;växtodling lämpligen dokumenteras i en växtodlings- eller göds- lingsplan eller annan skriftlig form”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Tillståndsplikt för stora djurgårdar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Det finns även bestämmelser om att anläggningar med stora djur- besättningar måste ansöka om tillstånd eller anmäla sin verksam- het.&lt;SPAN class="ft144"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;Det krävs tillstånd från länsstyrelsen för anläggningar med mer än 400 djurenheter av nötkreatur. För djuranläggningar med mer än 100 djurenheter krävs att anmälan görs till kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;Genom att stora djurgårdar måste prövas innan de får bedriva verksamhet säkerställs att de villkor som behövs för verksamheten, t.ex. skyddsåtgärder för att förhindra läckage av kväve och fosfor till mark och vatten eller krav på hur många hektar spridningsareal en lantbrukare måste ha, följer med tillståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för stora lantbruk och kom- munerna för de mindre. Ofta har dock länsstyrelsen delegerat till- synsansvaret till kommunernas miljötillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 175px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Jordbrukets struktur bidrar till regionalt överskott av växtnäringsämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Specialiseringen och den geografiska uppdelningen mellan växt- odling och animalieproduktion bidrar till överskottet av närings- ämnen, vilket kan öka risken för övergödning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Östersjön avrinningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;I Östersjöområdet fördes mer fosfor in genom foder (374 tusen ton), jämfört med mineralgödsel (322 tusen ton) 2010. Cirka 65 procent av växtodlingen går till foderproduktion, men stora delar foder behöver fortfarande importeras, främst från Sydamerika. Detta beskrivs när- mare i Östersjöcentrums underlagsrapport om storskaliga fosforflöden i Östersjöns avrinningsområde.&lt;SPAN class="ft120"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;McCrackin, M. 2019, Background document and synthesis: Phosphorus Flows in the Baltic Sea Catchment, Baltic Sea Centre. Stockholm University.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;591&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_592" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383592x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft11"&gt;Djurproduktionen bidrar med 0,4 miljoner ton fosfor årligen, vilket är cirka fyra gånger så mycket som från människor. Djur- tätheten&lt;SPAN class="ft120"&gt;138 &lt;/SPAN&gt;varierar stort inom Östersjöregionen, med störst täthet i Danmark, Polen, Ryssland och Belarus. Skillnaden i djurtäthet är en av orsakerna till att fosforöverskottet varierar stor inom avrin- ningsområdet, också beroende på stor import av djurfoder i dessa områden. Denna situation kan leda till att man gödslar mer än opti- malt och får ett överskott av näringsämnen i jorden, som ökar risken för näringsläckage till den marina miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Hur stallgödsel tas om hand och används har också en betydande effekt på fosforöverskottet. Till exempel har Danmark som har en djurtäthet i nivå med Rysslands, mycket lägre fosforöverskott. I Danmark har regleringar av gödselhantering, gödselgivor och regler för antal djurenheter och skyddszoner haft en betydande effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;Regional obalans i Sverige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;Problemen som är knutna till den nuvarande jordbruksstrukturen är välkända och finns på både nationell och regional nivå i de olika länderna, vilket även är fallet i Sverige med stora regionala skillnader inom jordbruket. För Sverige har fosforeffektiviteten ökat från cirka 80 procent till 100 procent mellan åren 2000 till 2010 i snitt över landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Enligt AgriFood&lt;SPAN class="ft46"&gt;139 &lt;/SPAN&gt;är jordbruket i Sverige i dag nästan i balans när det gäller hur mycket fosfor som tillförs åkermarkerna via gödsling respektive förs bort via skörden. Det tycks ändå finnas en potential att förbättra utnyttjandet av fosforn i stallgödseln eftersom det finns en obalans i hur mycket fosfor som finns lagrad i marken mellan olika delar av Sverige beroende på om området domineras av djur- eller spannmålsproduktion. Detta tyder på att markerna övergödslas i vissa djurtäta områden, särskilt så länge det är mera lönsamt att använda stallgödseln på den egna gården i stället för att sälja den.&lt;SPAN class="ft46"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Djurtäthet anger antal djur per hektar. Olika djurslag ges olika måttenheter. T.ex. mot- svarar en mjölkko tio får, 143 kycklingar eller två suggor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;AgriFoods verksamhet är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;AgriFood 2018, Stallgödsel i en cirkulär ekonomi, Fokus 2018:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;592&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_593" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383593x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;Östersjöcentrum har identifierat tre huvudsakliga tillvägagångs- sätt för att minska överskott av näringsämnen som beror på den nuvarande uppdelningen mellan växtodling och animalieproduktion:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Omfördela stallgödselnäringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Omfördela djuren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Producera och konsumera färre animalieprodukter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1157 ft11"&gt;De olika tillvägagångsätten utesluter inte varandra och kan även ge andra fördelar, som minskade utsläpp av växthusgaser och förbättrad hälsa.&lt;SPAN class="ft120"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Är omfördelning av stallgödsel lämplig?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Både Östersjöcentrum och AgriFood har analyserat om det är lämp- ligt att omfördela stallgödsel mellan regioner. Det finns ett antal hinder där bra åtgärder behöver utvecklas för att underlätta en omfördelning av stallgödsel. Stallgödsel är skrymmande och dyrt att transportera på grund av hög vattenhalt. Det är möjligt att processa den på olika sätt för att göra den lättare att transportera och hantera, men det är vanligtvis billigare att använda mineralgödsel i regioner som saknar stallgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;AgriFood lyfter fram att de höga kostnaderna för transport, hantering och spridning av stallgödsel gör att en omfördelning inte kommer till stånd av sig själv. Ett högt pris på mineralgödsel innebär att köpare vill betala mer för stallgödsel, medan strikta regler för hur stallgödsel får hanteras, lagras och spridas innebär att säljare kan vara beredda att sälja till ett lägre pris eller till och med betala för att bli av med stallgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Enligt AgriFood skulle ett transportbidrag till lantbrukare som byter från mineralgödsel till stallgödsel kunna öka incitamentet till en ökad handel med stallgödsel. Transport av stallgödsel är inte stöd- berättigad inom landsbygdsprogrammet. Transportkostnader för stall- gödsel uppskattades 2012 till två till fem kronor per ton och kilometer. I Danmark har kostnaden för transport av grisgödsel uppskattats till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Östersjöcentrum 2018, Förändringar i jordbrukets struktur kan bidra till att minska när- ingsläckaget till Östersjön, Policy brief 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;593&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_594" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383594x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft9"&gt;1,3 euro per ton (en kilometer), 1,9 Euro per ton (fem kilometer) och 2,4 euro per ton (tio kilometer).&lt;SPAN class="ft144"&gt;142 &lt;/SPAN&gt;Ett bidrag behöver dock vara högt för att täcka jordbrukarens alla merkostnader, även de för hantering och spridning av stallgödseln, om det ska ha effekt. Det behöver även göras en bedömning av de samlade miljövinsterna. Exempelvis ger minskade transporter av mineralfosfor upphov till miljövinster medan de ökade transporterna av stallgödsel ger ökade miljökostnader. Vilken effekt som dominerar är svårt att avgöra.&lt;SPAN class="ft144"&gt;143 &lt;/SPAN&gt;Utveckling av teknik för att minska vätskehalten i stallgödsel kan dock bidra till att minska både kostnaderna och de negativa miljöeffek- terna av transporterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;AgriFood lyfter även fram att en skatt på mineralfosfor sannolikt skulle få större effekt på användningen av mineralgödsel och brytningen av ny fosfor än omfördelning av stallgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Även stöd till innovation och teknikutveckling lyfts fram som ett viktigt styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft39"&gt;Stallgödsel rötas för produktion av stallgödsel, antingen på gårdar eller i samrötningsanläggningar som ofta ligger i anslutning till kom- munala avloppsreningsverk. Den stallgödsel som rötas i samrötnings- anläggningar behöver transporteras och den biogödsel som pro- duceras behöver även transporteras åter till lantbrukaren eller annan gård. Det pågår även projekt med att efterbehandla biogödsel som kan bidra till att minska transportkostnaderna. Främjande av pro- duktion av biogas och biogödsel kan därför vara ett styrmedel för att utjämna de regionala skillnaderna när det gäller stallgödsel. Från och med juli 2022 gäller en ny &lt;NOBR&gt;EU-förordning&lt;/NOBR&gt; om gödselprodukter som även omfattar gödselprodukter som tillverkas från återvunnet och organiska material.&lt;SPAN class="ft42"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;IVL 2019, Åtgärder och väg framåt för att minska kväve- och fosforanvändningen i sam- hället, Rapport U 6077.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;AgriFood 2018, Stallgödsel i en cirkulär ekonomi. Fokus 2018:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;CE-märkta&lt;/NOBR&gt; gödselprodukter och om ändring av för- ordning (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft95"&gt;&lt;NOBR&gt;https://eur-lex.europa.eu/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;resource.html?uri=cellar:d117e80d-ec28-11e5-8a81-&lt;/NOBR&gt; 01aa75ed71a1.0006.02/ DOC_1&amp;format=PDF, &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;594&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_595" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft59"&gt;Omfördela djuren&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;Att omfördela djuren medför en större strukturförändring i lant- bruket än att transportera stallgödsel. Lokalisering av djurhållning är beroende av infrastruktur, som t.ex. närhet till foderleverantörer, slakterier och andra specialiserade anläggningar. Att flytta infra- strukturen skulle leda till ytterligare kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Naturliga förutsättningar styr även jordbruksföretagens inrikt- ning. Historiskt sett föds djur upp i områden som är mindre lämpade för växtodling. Storskalig djuruppfödning sänker i allmänhet även produktionskostnaderna, åtminstone när miljöpåverkan eller djur- välfärden inte är internaliserade i det ekonomiska systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 169px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Ett mer effektivt utnyttjande av växtnäringsämnen i stallgödsel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Det verkar finnas enighet bland merparten av de aktörer Miljömåls- beredningen varit i kontakt med att utnyttjandet av växtnäringen i stallgödseln kan förbättras. AgriFood anser även att skärpta regler för användningen och läckaget av näringsämnen är mer effektivt än att införa styrmedel för regional omfördelning av stallgödsel eller att styrmedel för omfördelning av stallgödsel behöver kombineras med regelskärpningar på gårdsnivå. IVL:s analys av kväveflödet inom det svenska lantbruket visar också på stora kväveförluster vid lagring och spridning av stallgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Områden som har förts fram till Miljömålsberedningen där styr- medlen kan ses över och eventuellt stärkas handlar om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Lagringskapacitet och utformning av lagringsutrymme.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Skärpta krav på eller obligatoriska gödselplaner eller växtnärings- balanser tillsammans med markkartering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Analys av kväveinnehållet i stallgödsel, anpassning av spridnings- mängd och tid efter växtsäsongen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Utveckling av teknik för precisionsgödsling över fältet efter grö- dans behov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;Mineralgödsel är ofta enklare att sprida och näringsämnena i stall- gödsel är inte alltid i rätt mängd eller form för att möta växternas&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;595&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_596" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383596x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;behov. När stallgödsel används som komplement till mineralgödsel ökar även kostnaderna för jordbrukaren bl.a. genom att hen kan behöva sprida flera gånger. Det krävs investeringar i specialutrustning för att samla in, hantera, lagra, processa och sprida stallgödseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;En utbyggnad av gårdsbaserad biogasproduktion kan leda till mins- kad kväveurlakning, förutsatt att rötresten hanteras och sprids med ett bättre kväveutnyttjande. Rötningsprocessen gör att den rötade gödseln minskar i volym, vilket gör det lättare att lagra och trans- portera. Fosformängden är dock fortfarande densamma. Rötrester innehåller en större andel mineralkväve jämfört med stallgödsel, efter- som andelen ammoniumkväve ökar vid rötning. De statliga stöden har bidragit till att antalet gårdsanläggningar i Sverige har ökat. Under 2017 fanns det 43 gårdsanläggningar för produktion av biogas i Sverige, jämfört med 19 anläggningar under 2011.&lt;SPAN class="ft46"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Bättre återcirkulering och effektiv användning av stallgödsel mins- kar behovet av att importera kostsamma och energikrävande mineral- gödselmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;14.11.5 Beroendet av mineralgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Mineralgödsel av fosfor framställs av råfosfat ”jungfrulig fosfor”, vilket precis som fossila bränslen är en ändlig resurs. Till skillnad från fossila bränslen finns dock inga alternativ. Av världens tillgångar på råfosfat kontrolleras 85 procent i dag av endast tre länder: Marocko, Kina och Algeriet. Råfosfat finns i dag på Europeiska kom- missionens lista över 20 kritiska material av stor ekonomisk bety- delse för vilka försörjningen är osäker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Produktion av kväve till mineralgödsel är energikrävande. Mine- ralgödsel produceras i dag i princip enbart med fossila energikällor, främst naturgas. Naturgas beräknas med nuvarande årsförbrukning endast räcka i ytterligare 53 år.&lt;SPAN class="ft120"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Mineralgödsel är ofta enklare att sprida och näringsämnena i stallgödsel är inte alltid i rätt mängd eller form för att möta växternas behov. Det krävs investeringar i specialutrustning för att samla in, hantera, lagra, processa och sprida stallgödseln.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;IVL 2019, Åtgärder och väg framåt för att minska kväve- och fosforanvändningen i samhället, rapport U 6077.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Jönsson, H. 2019, Fosfor, kväve, kalium och svavel – tillgång, sårbarhet och återvinning från avlopp, Institutionen för energi och teknik, SLU Rapport 105.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;596&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_597" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383597x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Import av mineralgödsel har enligt SCB:s statistik minskat kraf- tigt sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet,&lt;/NOBR&gt; då det importerades i genomsnitt 24 kg fosfor per hektar och år, till 5,3 kg fosfor per hektar och år 2018/2019. Under 2018/2019 såldes 12 800 ton fosfor i mineralgödsel vilket är en nedgång från tidigare 14 300 ton.&lt;SPAN class="ft120"&gt;147 &lt;/SPAN&gt;Detta är dock en ökning jäm- fört med &lt;NOBR&gt;2008–2011&lt;/NOBR&gt; då snittförsäljningen av fosfor var 9 400 ton fos- for per år.&lt;SPAN class="ft120"&gt;148 &lt;/SPAN&gt;Under 2018/2019 såldes 182 700 ton kväve i mineral- gödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Balansen för jordbruksmark (åker och betesmark) är enligt SCB, för fosfor år 2016 beräknad till noll kg per hektar för riket. På regional nivå redovisades dock underskott av fosfor för Götalands södra slättbygder, Götalands mellanbygder och Götalands norra slättbygder.&lt;SPAN class="ft120"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Skatt på mineralgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;Från den 1 juli 1995 fram till den 31 december 2009 var innehållet av kväve och kadmium i mineralgödsel skattebelagda.&lt;SPAN class="ft120"&gt;150 &lt;/SPAN&gt;Dessförinnan fanns en miljöavgift, införd 1984, på kväve- samt fosforhalten i mineralgödsel.&lt;SPAN class="ft120"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Motiveringen till att gödselmedelsskatten infördes 1995 var att användningen av handelsgödsel hade bidragit till övergödning av vattenområden och även till försurningen av mark och vatten. Från hälso- och miljöskyddssynpunkt ansågs det angeläget att använd- ningen av handelsgödsel minskade och för att uppnå detta infördes skatten.&lt;SPAN class="ft120"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Fram till dess att avgiften övergick till en skatt 1995 var intäkt- erna från avgiften öronmärkta för att finansiera läckagereducerande åtgärder, rådgivning, samt forskning för att minska gödselanvänd- ningens effekter. När skatten infördes betraktades skatteintäkter som tillförsel till statskassan även om de i praktiken delvis användes för att finansiera olika åtgärdsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SCB 2020, Försäljning av mineralgödsel för jord - och trädgårdsbruk under 2018/19, MI 30 SM 2001, Tabell 2 2, Försäljning av mineralgödsel till jord- och trädgårdsbruk åren 2012/13– 2018/19, tusen ton fosfor (P).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Naturvårdsverket 2013, Hållbar återföring av fosfor, Rapport 6580.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Jordbruksverket 2019, Jordbruksstatistiks sammanställning 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel (upphävd).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 2003:9, &lt;/SPAN&gt;Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel? &lt;SPAN class="ft50"&gt;betänkande av HOBS- utredningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;PM Slopad skatt på gödselmedel, Finansdepartementet 2009, dnr Fi2009/6027.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;597&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_598" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383598x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft11"&gt;Skatten på kväve i mineralgödsel avskaffades vid årsskiftet 2009/ 2010. Ett motiv var att skatten ansågs ha haft liten påverkan på användningen. Ett annat motiv var att öka det svenska jordbrukets konkurrenskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft59"&gt;Konjunkturinstitutet om ett återinförande av skatt på mineralgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft11"&gt;Konjunkturinstitutet har analyserat vilka effekter ett återinförande av en skatt på mineralgödsel skulle kunna få.&lt;SPAN class="ft120"&gt;153 &lt;/SPAN&gt;Enligt Konjunktur- institutet skulle en återinförd skatt på mineralgödsel bidra till mins- kad mängd använt reaktivt kväve och mineralgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Konjunkturinstitutet menade att huvudskälet till att återinföra en skatt på mineralgödsel skulle vara bristen på effektiva politiska in- strument för att minska själva användandet av mineralgödsel. En skatt på mineralgödsel går, enligt Konjunkturinstitutet hand i hand med principen om att förorenaren betalar och uppmuntrar jord- brukare till att utveckla teknik och ligga i framkant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;AgriFood om ett återinförande av skatt på mineralgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Även AgriFood har analyserat effekten av en skatt på mineralfosfor på användningen av stallgödsel.&lt;SPAN class="ft46"&gt;154 &lt;/SPAN&gt;AgriFood bedömde att genom att inköp av mineralfosfor blir dyrare minskar användningen och efter- frågan av mineralgödsel. När efterfrågan minskar kan också försälj- ningen minska och därmed även brytningen av råfosfat. Även om en skatt skulle vara direkt riktad mot ett av de två grundproblemen – att minska användandet av en ändlig resurs – bedömde AgriFood att en skatt också kan leda till att stallgödseln omfördelas. En skatt på mineralfosfor förändrar relativpriset på andra gödselmedel. Ju högre skatt på mineralfosfor desto billigare blir stallgödseln, relativt sett, varför efterfrågan på stallgödsel ökar. Hur stor effekten blir beror på storleken på skatten och kostnaderna för att omfördela stallgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;När priset på gödselmedel stiger ökar också incitamenten till bättre hushållning och mer effektiv användning för att hålla nere kostnaderna för gödslingen, vilket kan minska fosforläckaget och stimulera till utveckling av nya lösningar. Enligt AgriFood är en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Konjunkturinstitutet 2014, Miljö, ekonomi och politik 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;154&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;AgriFood 2018, Stallgödsel i en cirkulär ekonomi, Fokus 2018:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;598&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_599" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383599x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;skatt således dynamiskt effektiv då den inte bara påverkar använd- ningen av mineralfosfor utan också stimulerar till teknikutveckling. Studier har visat att en skatt på mineralfosfor är effektiv för att minska fosforläckaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;14.11.6 Hästhållning är oftast inte jordbruksföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;I Sverige finns för närvarande ungefär 355 500 hästar vilket är fler än antalet mjölkkor.&lt;SPAN class="ft46"&gt;155 &lt;/SPAN&gt;Det kan vara fritidshästar för ridning, men även hästar inom trav- och galoppsporten. Det saknas för närvarande register eller liknande över vilka hästgårdar som finns och var hästar hålls. Hästar genererar på samma sätt som övrig djurhållning stall- gödsel med näringsämnen som behöver tas om hand på ett sådant sätt att näringen återförs till livsmedelsproduktion och att läckage av näringsämnen till vatten minimeras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Endast de hästar som finns på jordbruksföretag omfattas av reglerna om miljöhänsyn i jordbruket, bl.a. bestämmelserna om lagring och spridning av stallgödsel. Hästgårdar och hästägare omfattas dock av de krav som ställs på verksamhetsutövare i andra kapitlet miljö- balken, de s.k. allmänna hänsynsreglerna. Där ingår bl.a. försiktig- hetsprincipen som ålägger varje verksamhetsutövare en skyldighet att vidta de skyddsåtgärder som behövs för att undvika olägenhet eller skada för människors hälsa eller miljön. Tillsynsmyndigheten kan utifrån de allmänna hänsynsreglerna meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall. Enligt Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete kan bedömningarna dock bli mycket kom- plicerade när det saknas generella föreskrifter. Regelverket för häst- hållning finns redovisat i utredningens betänkande &lt;SPAN class="ft56"&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft46"&gt;156&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete har föreslagit att reger- ingen ger Jordbruksverket i uppdrag att i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet ta fram underlag till nya bestämmelser om miljö- hänsyn för hästhållare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Jordbruksverket 2019, Jordbruksstatistiks sammanställning 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;156&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2020:10, &lt;/SPAN&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning&lt;SPAN class="ft45"&gt;, betänkande av utredningen om minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;599&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_600" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383600x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft53"&gt;14.12 Import av livsmedel och konsumtion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft11"&gt;Förutom livsmedel som produceras i Sverige fördes år 2013 in cirka 6 600 ton fosfor genom import av matvaror och tillsatser till livs- medelsindustrin. Detta översteg exporten av livsmedelsprodukter som 2013 innehöll cirka 5 000 ton fosfor. Merparten av den införda fosforn hamnar i avloppsreningsverken som slam, men betydande mängder av fosforn hamnar även i matavfall från hushållen eller i avfall från industri. Särskilt slaktavfall innehåller stora mängder fos- for. En stor del av denna fosfor går till biogas. Produktionen av bio- gas ger en rötrest som i dag används som biogödsel eller läggs på deponi.&lt;SPAN class="ft120"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Eftersom livsmedelsindustrin är global är det inte självklart att ändrade konsumtionsvanor i Östersjöns avrinningsområde skulle hjälpa just Östersjön. Internationell handel med livsmedel och foder kan förflytta miljöpåverkan till andra länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;I det fall invånarna i Östersjöregionen konsumerar färre anima- liska produkter som produceras utanför Östersjöns avrinnings- område skulle det enbart minska importen av animaliska produkter och inte ha någon direkt påverkan på risken för näringsläckage till Östersjön. Det finns t.ex. handelsavtal som uppmuntrar till export av animalieprodukter och en kraftig och växande global efterfrågan på animalieprodukter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;Även med en lägre konsumtion av animaliska produkter som producerats i avrinningsområdet kan jordbrukarna fortsätta att pro- ducera lika mycket som i dag, men i stället sälja för export.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Det är enbart om konsumtionen av animaliska produkter från Östersjöregionen minskar, samtidigt som jordbruksmarken som an- vänds till foder tas ur produktion, som risken för näringsläckage till havet med tiden skulle minska.&lt;SPAN class="ft120"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Naturvårdsverket 2013, Hållbar återföring av fosfor, Rapport 6580.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Östersjöcentrum 2018, Förändringar i jordbrukets struktur kan bidra till att minska näringsläckaget till Östersjön, Policy brief 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;600&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_601" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383601x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft53"&gt;14.13 Kommunala &lt;NOBR&gt;VA-anläggningar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft10"&gt;Avloppsvatten bidrar fortfarande med betydande mängder fosfor och kväve till kustvattenområdena. I statistiken skiljer man på ut- släpp från kommunala avloppsreningsverk och enskilda eller små avloppsanläggningar. De senare hanteras separat i avsnitt nedan. De kommunala avloppsreningsverken står för cirka 28 procent av netto- belastningen av kväve och 15 procent av fosforbelastningen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;14.13.1 Regleringar av &lt;NOBR&gt;VA-sektorn&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Av EU:s avloppsdirektiv&lt;SPAN class="ft60"&gt;160 &lt;/SPAN&gt;framgår kraven på rening av avlopps- vatten för fosfor och kväve.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Enligt 6 § vattentjänstlagen&lt;SPAN class="ft120"&gt;161 &lt;/SPAN&gt;har kommunen en skyldighet att ordna &lt;SPAN class="ft47"&gt;vattentjänster &lt;/SPAN&gt;om det behövs för skyddet av människors hälsa och miljö och om bebyggelsen ingår i ett större sammanhang. &lt;SPAN class="ft47"&gt;Vatten- tjänsterna &lt;/SPAN&gt;är försörjning av dricksvatten samt bortförande av dag- vatten och spillvatten (avlopp samt bad disk och tvättvatten, BDT). Ett större sammanhang tolkas som att det gäller för minst 20 till 30 hus eller i vissa fall något färre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Utredningen Vägar till hållbara vattentjänster lämnade sitt be- tänkande i maj 2018.&lt;SPAN class="ft120"&gt;162 &lt;/SPAN&gt;Utredningen lade fram ett antal förslag för att dels göra det flexiblare för kommunerna som ska tillämpa 6 § vattentjänstlagen, dels minska demokratiunderskottet utan att kompromissa med skyddet för människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Utredningen föreslog bl.a. att Havs- och vattenmyndigheten ska utses till tillsynsvägledande myndighet för länsstyrelsernas tillsyn över hur kommunerna uppfyller sin skyldighet enligt 6 § vatten- tjänstlagen, att kommunerna ska lägga större fokus på att bedöma behovet av vattentjänster och att det ska finnas en långsiktig plan för försörjningen av vattentjänster inom kommunerna. Statliga myndig- heter som arbetar med vattentjänsterna behöver även samverka mer för att stödja kommunerna och styra mot hållbara vattentjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2017 Sveriges underlag till Helcom:s sjunde Pollution Load Compilation. Rapport 2019:20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;160&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggt område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;162&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2018:34, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Vägar till hållbara vattentjänster&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Utredningen om hållbara vattentjänster.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;601&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_602" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383602x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;Utredningen föreslog att en plattform för detta bildas med Natur- vårdsverket som koordinator.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 56px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Avloppsslam är en resurs för återföring av fosfor och kväve&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Reningen av avloppsvatten innebär med dagens teknik att omfattande mängder avloppsslam produceras. Det finns drygt 400 större renings- anläggningar i landet, varav ett drygt &lt;NOBR&gt;50-tal&lt;/NOBR&gt; har tillstånd att ta emot av- loppsvatten med föroreningsmängder motsvarande minst 50 000 per- sonekvivalenter (pe).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;Slammet från avloppsvatten är i dag i huvudsak ett kvittblivnings- problem. Enligt Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam&lt;SPAN class="ft46"&gt;163 &lt;/SPAN&gt;(nedan Slamutredningen), sprids i Europa cirka hälften av allt avloppsslam inom jordbruket. Ofta innehåller slammet betydande mängder tungmetaller, organiska föroreningar och andra oönskade ämnen. I Sverige används bara en tredjedel av slammet för sådan spridning. Det svenska slammets kvalitet är be- tydligt bättre än på många andra håll i Europa. Så länge näringsämnen är tillgängliga till relativt låga priser via mineralgödsel, så är avloppet inte någon resurs med positivt värde för den enskilde aktören. Mer- parten av slammet används i Sverige som deponitäckning eller för tillverkning av anläggningsjord vilket, trots potentiella miljö- och hälsorisker, inte har reglerats närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft39"&gt;Slamutredningen lämnade sitt betänkande &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hållbar slamhantering &lt;/SPAN&gt;i januari 2020. Utredningen hade till uppdrag att bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;utforma förslag på ett förbud mot spridning av avloppsslam, med eventuella undantag, för att undvika att kretsloppet tillförs farliga ämnen, läkemedelsrester och mikroplaster och styra mot giftfri miljö,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;utforma förslag till krav på återvinning av fosfor ur avloppsslam, eftersom fosfor är ett viktigt växtnäringsämne och en ändlig resurs som bör cirkuleras och ersätta brytning av ny råvara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft41"&gt;Enligt Slamutredningen har reningsanläggningarna medverkat till av- sevärda miljövinster men står nu inför omfattande krav på rein-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2020:3, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Hållbar slamhantering&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;602&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_603" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383603x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;vesteringar och fortsatt förnyelse. Morgondagens avloppsanlägg- ningar behöver enligt Slamutredningen, utformas för att även kunna motverka negativa klimateffekter, återvinna samhällets resurser och stödja en cirkulär ekonomi. Det som reningsverken producerar nu, renat avloppsvatten och avloppsslam, är inte självklart de enda slut- fraktionerna från en framtida avloppsrening. Avloppsfraktioner som liknar mineralgödsel och källsorterade fraktioner med högt växt- näringsinnehåll är sannolikt bara början på en utveckling där teknisk innovation och systemtänkande kan ge stora förändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Förslag om förbud mot spridning av avloppsslam&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft41"&gt;Slamutredningen har redovisat dagens tekniska möjligheter för slam- hantering med fosforåtervinning samt, utifrån olika scenarier om utfasning av framtida slamspridning, utformat två alternativ till för- bud mot spridning av avloppsslam på eller i mark genom:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;totalt spridningsförbud med mycket begränsade undantag, eller&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft232"&gt;spridningsförbud med utgångspunkt i att eventuella risker kan hanteras och åtgärdas – undantag medges enligt detta alternativ för hygieniserat och kvalitetssäkrat slam på produktiv jordbruksmark.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft10"&gt;Slamutredningens förbudsalternativ (1) avser ett totalt spridnings- stopp med mycket få undantag. Utredningen bedömer dock detta alternativ som mindre realistiskt, givet kraven på evidens avseende hälso- och miljöeffekter samt förenlighet med &lt;NOBR&gt;EU-regelverket.&lt;SPAN class="ft46"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; &lt;/SPAN&gt;Slamutredningen konstaterade att dagens forskning om spridning av avloppsslam ännu inte har påvisat negativa effekter på hälsa och miljö av slamspridning med de kvalitetskrav som tillämpas inom jordbruket. Utredningens bedömning är att det behövs en moderniserad gräns- värdessättning och ett regelverk för hygienisering av slam. Gräns- värden, hygienisering och andra kvalitetskrav vid användning på jord- bruksmark har i avsaknad av ett uppdaterat regelverk utvecklats inom ramen för det frivilliga &lt;NOBR&gt;Revaq-systemet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;De senaste åren har &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; vid flera tillfällen gjort bedömningen att folkhälso- och miljöskäl inte alltid är tillräckliga för att hindra den fria rörligheten för varor. I flera domar har domstolen funnit att de nationella åtgärderna inte stod i proportion till bakomliggande syften eller att det har saknats bevis för de påstådda riskerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;603&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_604" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft9"&gt;Förbudsalternativ två (2) bedöms däremot stimulera utvecklingen av storskaliga tekniska lösningar, främst förbränning av avloppsslam med efterföljande fosforutvinning för större anläggningar. Alterna- tivet tar hänsyn även till andra förhållanden, t.ex. möjligheter att till- lämpa kretsloppsprincipen för såväl fosfor som en rad andra växtnär- ingsämnen och det innehåll av kol som finns i slammet. Eventuella hälso- och miljörisker hanteras i enlighet med försiktighetsprincipen genom återkommande kontrollstationer med breddade och skärpta krav på kvalitet och hygienisering vid spridning av slam på produktiv jordbruksmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Naturvårdsverket lämnade redan 2013 förslag om utvecklade krav på kvalitet och hygienisering som avsåg användning av avlopps- fraktioner, biogödsel och kompost på åkermark, skogsmark och annan mark. Detta tillsammans med tillämpningen inom Revaq kan vara en lämplig grund att bygga vidare på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;I dag saknas specifika regler för spridning av slam på annan mark än jordbruksmark. Båda alternativen innebär förbud mot spridning av avloppsslam utanför produktiv jordbruksmark, dvs. för två tredje- delar av dagens slamspridning. Spridning på andra typer av marker än produktiv jordbruksmark innebär inte tillräcklig återföring av fosfor i kretslopp och ger inte heller sådana kontrollerade förutsätt- ningar i övrigt att spridning bör medges.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft11"&gt;Regelverket för slamspridning i jordbruket är ett område inom EU som är harmoniserat till en miniminivå. Slamutredningen beto- nade att om Sverige vill införa ett nationellt förbud mot spridning av avloppsslam måste det visas att åtgärden är nödvändig och att an- vändningen av avloppsslam, efter en riskbedömning, är ett hot mot människors hälsa eller miljön samt att bestämmelserna är förenliga med proportionalitetsprincipen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft59"&gt;Förslag om återvinningskrav om minst 60 procent fosfor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft10"&gt;Slamutredningen föreslog även ett återvinningskrav på minst 60 pro- cent av den fosfor som finns i avloppsslammet för allmänna avlopps- reningsanläggningar överstigande 20 000 pe. Kravet riktas mot huvud- män för anläggningar. Fosforn ska återvinnas i en form som gör åter- föring till produktiv jordbruksmark möjlig. Ikraftträdandet föreslogs genomföras successivt, där större anläggningar (mer än 50 000 pe) ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;604&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_605" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;tillämpa de nya reglerna senast efter tolv år. För mindre anläggningar träder kravet i kraft 15 år efter införandet av nytt regelverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Kravet på återvinning gäller 50 procent, eller cirka 2 700 ton, av den totala fosformängden som årligen avsätts i landets produktion av av- loppsslam vid kommunala reningsanläggningar. Kravnivån skapar viss flexibilitet för huvudmännen, för att inte leda till en alltför stark tek- nikstyrning. Högre återvinningskrav skulle enligt utredningen med dagens teknikalternativ sannolikt leda till starkt centraliserad mono- förbränning av slammet med följande kemisk fosforåtervinning ur askan. Fosfor kan återvinnas ur slam, men mullämnen och andra mak- ronäringsämnen förloras med tillgänglig teknik. I dagsläget är det endast slamspridning på åkermark som på ett tydligt sätt återför såväl fosfor som andra näringsämnen och kol till kretsloppet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Återvinning med nya tekniska metoder förutsätter marknadens acceptans för återföring av fosfor till kretsloppet. Ett spridnings- förbud med teknisk återvinning av fosfor innebär enligt Slamut- redningen i första hand ökade ekonomiska åtaganden för landets &lt;NOBR&gt;VA-huvudmän,&lt;/NOBR&gt; hushåll och ett stort antal verksamhetsutövare inom jordbruket. Branschorganet Svenskt Vatten gör bedömningen att en utveckling mot sannolika oligopolliknande förhållanden för fosfor- återvinning också skulle driva på kostnadsutvecklingen. Den med nödvändighet långa genomförandeperioden &lt;NOBR&gt;(12–15&lt;/NOBR&gt; år) innan kraven på spridningsförbud och fosforåtervinning träder i kraft gör det enligt Slamutredningen svårt för &lt;NOBR&gt;VA-huvudmännen&lt;/NOBR&gt; att med dagens kunskapsläge göra en solid planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft39"&gt;Slamutredningen konstaterar att det redan i dag finns goda förut- sättningar för stöd till utvecklingsprojekt och pilotanläggningar inom ramen för rådande FoU- och innovationssystem för återvin- ning och återföring av fosfor från slam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft59"&gt;Förslag om etappmål om målangivelser för växtnäringsämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Slamutredningen bedömde att ett bredare synsätt på återvinning och återföring av näringsämnen i kretslopp behövs och att målangivelser för växtnäringsämnen i allmänna avloppsströmmar kan införas i miljö- målssystemet. Utredningen menade att avloppsrening i framtida mo- derna anläggningar för resursutnyttjande i kretslopp kräver ett bre- dare synsätt på återvinning och återföring i anläggningarna, som även omfattar andra växtnäringsämnen och kol.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;605&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_606" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383606x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft59"&gt;En större utmaning att återföra kväve&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft10"&gt;År 2018 återfördes 3 200 ton kväve från &lt;NOBR&gt;Revaq-certifierat&lt;/NOBR&gt; slam till åkermark. Detta bedöms uppgå till cirka 30 procent av slammet som producerades i kommunala &lt;NOBR&gt;VA-anläggningar.&lt;/NOBR&gt; Till skillnad från fos- for avgår en stor del av kvävet till atmosfären vid reningen. Så mycket som &lt;NOBR&gt;30–60&lt;/NOBR&gt; procent av kvävet kan avgå och i vissa fall är det enbart 20 procent som fastläggs i slammet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;165 &lt;/SPAN&gt;Det finns teknik som kan lägga fast kvävet i slammet, men det kräver mycket energi. RISE har gjort en översiktsrapport över fosfor och kväveåtervinning från av- lopp i åtta länder.&lt;SPAN class="ft46"&gt;166 &lt;/SPAN&gt;De konkluderar med att återvinning av kväve ännu inte har aktualiserats i någon större utsträckning även om detta diskuteras allt mer, t.ex. inom den pågående översynen av EU:s avloppsvattendirektiv. Vissa länder har dock byggt ut källsorterande system och anpassat enskilda reningsanläggningar. För sådan åter- vinning krävs etablering av lämpliga styrmedel. Rapporten pekar även på vikten av att involvera slutanvändare för att skapa förutsättningar för nyttjande av återvunna näringsämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; ett hinder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; har lyfts fram till Miljömålsberedningen som ett hinder för återföring av näringsämnen till livsmedelsproduktion. Den befintliga &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; om gödselmedel utgår ifrån ur- sprung. Dagens bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av &lt;NOBR&gt;EU-gödselprodukter&lt;/NOBR&gt; för konventionell odling innehåller inte kategorier för t.ex. slam eller avloppsvatten. Det kommer dock en ny förordning som ska gälla från och med juli 2022.&lt;SPAN class="ft46"&gt;167 &lt;/SPAN&gt;Förutom mineralgödsel omfattar den nya förordningen även gödselprodukter som tillverkas från återvunnet och organiska material.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft41"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-förordningen&lt;/NOBR&gt; om ekologisk produktion medger inte göds- ling näringsämne som har sitt ursprung från avloppsslam eller urin&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 2020:3, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Hållbar slamhantering&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Utredningen om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;166&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kärrman, E. m.fl. 2019, Översikt över återvinning av fosfor och kväve från avlopp i åtta utvalda länder, RISE Rapport 2019:119.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;EU förordning (EU) nr 2019/1009 av den 5 juni 2019 om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av EU gödselprodukter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;606&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_607" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383607x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft12"&gt;från människor. Även för djurfoder är det strikta regler att närings- ämnen inte får ha ursprung från human- eller industriavlopp.&lt;SPAN class="ft60"&gt;168&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;14.13.3 Dagvatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Av den antropogena fosforbelastningen står dagvatten för cirka nio procent. Dagvatten har liten påverkan på kväveflödet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;169 &lt;/SPAN&gt;Kom- munerna ansvarar för hantering av dagvatten enligt vattentjänstlagen. Det är dock &lt;NOBR&gt;VA-huvudmännens&lt;/NOBR&gt; samarbetsorganisation Svenskt Vatten som har tolkat hur mycket regn som ska kunna hanteras av den all- männa dagvattenanläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram &lt;NOBR&gt;2016–2021&lt;/NOBR&gt; ska Naturvårdsverket identifiera behovet av och föreslå eller utveckla förändrade eller nya styrmedel för dagvattenhantering, samt utarbeta tillsynsvägledning för dagvattenhantering till länsstyrelser och kom- muner. Enligt samma åtgärdsprogram ska kommunerna utveckla pla- ner för hur dagvatten ska hanteras inom kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Klimatförändringarna kommer att leda till ökade regnmängder och att häftiga skyfall inträffar oftare, vilket kan bidra till ökad till- försel av fosfor. Utredningen om hållbara vattentjänster har sett över den kommunala dagvattenhanteringen utifrån behovet av klimat- anpassning.&lt;SPAN class="ft120"&gt;170 &lt;/SPAN&gt;Ett sätt att klimatanpassa är att bygga om vägar, par- ker och dammar i staden så att de kan ta emot, kanske fördröja, och eventuellt leda regnvattnet till dagvattensystem, s.k. öppna dagvatten- lösningar. Öppna dagvattenlösningar kan även bidra till fastläggande av fosfor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Vattentjänstlagen är teknikneutral vilket enligt utredningen om hållbara vattentjänster medför att det redan i dag är möjligt för VA- huvudmännen att finansiera öppna lösningar. Utredningen valde där- för att inte föreslå några lagändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft39"&gt;Utredningen om hållbara vattentjänster menade dock att kom- munerna behöver se över hur en ökad belastning på de allmänna VA- anläggningarna vid skyfall ska hanteras i kommunen och därmed&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;168&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpnings- föreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2017 Sveriges underlag till Helcom:s sjunde Pollution Load Compilation, Rapport 2019:20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;170&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2018:34, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Vägar till hållbara vattentjänster&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Utredningen om hållbara vattentjänster.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;607&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_608" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383608x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;också hur stor del av investeringen för &lt;NOBR&gt;VA-anläggningen&lt;/NOBR&gt; som VA- huvudmannen ska stå för och hur stor del som skattebetalarna ska finansiera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;14.13.4 Läckande ledningsnät och bräddningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;Läckande ledningsnät och bräddningar lyfts fram som en källa till läckage av fosfor och kväve till vatten, men omfattningen är svår att uppskatta. Miljömålsberedningen har fått underlag från Svenskt Vatten.&lt;SPAN class="ft144"&gt;171 &lt;/SPAN&gt;Ledningar för avlopp och dricksvatten är &lt;NOBR&gt;VA-systemens&lt;/NOBR&gt; dyraste beståndsdelar. Avloppsnätens totala längd når i dag cirka 2,5 varv runt jorden. Enligt Svenskt Vatten finns det ett påtagligt in- vesteringsbehov men det saknas enkla och raka samband från det behovet till läckande ledningar och bräddningar. Lösningarna är enligt Svenskt Vatten betydligt mer komplexa än enbart finansiella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;De bräddade volymerna från avloppsledningsnäten i Sverige under- stiger vanligen en procent av den totala volymen spillvatten som leds till reningsverken. Volymerna kan vara högre i enstaka kommuner. Det finns en koppling mellan bräddningar och andelen kombinerade nät. Enligt Svenskt Vatten är en preliminär slutsats att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft147"&gt;bräddningar generellt har relativt marginell miljöpåverkan, men att de för vissa recipienter kan stå för en betydande andel av de totala fosfor- utsläppen från avloppssystemen. För badvatten och dricksvattentäkter kan däremot enskilda bräddhändelser ha stor påverkan och innebära risk för negativa konsekvenser.&lt;SPAN class="ft136"&gt;172&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft11"&gt;Svenska bräddvattenproblem är jämförelsevis små i en Europeisk kontext. Sverige är en av åtta medlemsstater eller regioner som be- dömdes ha bra eller utmärkt kunskap om bräddningssituationen. Sverige finns också med i den grupp stater med lägst risk för brädd- ningar av spillvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Hantering av bräddningar på ledningsnät bör enligt Svenskt Vatten, separeras från bräddningar i avloppsreningsverk. Reningsverkens bräddningar är vanligtvis reglerade i tillståndet och inräknade i ut- släppsvillkoren och kontrollen av dessa. Så är det inte med bräddat vatten från ledningsnät. Avloppsvatten som bräddar från renings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Svenskt Vatten 2020, PM till Miljömålsberedningen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-09-21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;172&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Svenskt Vatten Utveckling, Omfattning av bräddning i svenska kommuner, Rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2017–16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;608&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_609" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383609x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;verken kan delvis ha blivit renat, vilket bräddat avloppsvatten från spillvattenledningar sällan blir.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft11"&gt;Miljöbalkens prövningsplikt av miljöfarliga verksamheter avser verksamheter knutna till en specifik plats samt utsläpp av avlopps- vatten. Det är svårare att i ett miljötillstånd reglera utsläpp från infrastrukturer som t.ex. avloppsledningsnät än att reglera en plats- knuten, geografiskt avgränsad verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Enligt Svenskt Vatten uppvisar inte ledningsnätet någon för- sämrad status de senaste åren och antalet leveransavbrott och ut- läckage ligger på en konstant nivå. Förnyelsebehovet bedöms vara cirka 0,6 procent av spill- respektive dagvattennät, men förnyelse- takten ligger på omkring 0,4 procent. Baserat på det verkliga för- nyelsebehovet, utgift per meter ledning, totalt antal meter ledning i landet och en samlad osäkerhetsanalys bedöms det verkliga förny- elsebehovet motsvara en årlig investeringsutgift om 6,8 miljarder kronor per år, för både dricksvatten- och spillvattennätet. Detta ska jämföras med nuvarande investeringsnivå i ledningsförnyelse om 4,1 miljarder kronor. Investeringarna i ledningsförnyelse behöver följ- aktligen enligt Svenskt Vatten öka med 50 procent jämfört med dagens nivå.&lt;SPAN class="ft46"&gt;173 &lt;/SPAN&gt;Finansieringsansvar och var &lt;NOBR&gt;VA-taxorna&lt;/NOBR&gt; får tillämpas avgränsas också av kommungränserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Kommunutredningen föreslog i sitt slutbetänkande&lt;SPAN class="ft46"&gt;174 &lt;/SPAN&gt;att reger- ingen bör utreda om det finns behov av ändringar i speciallagstift- ningen om grundläggande infrastruktur, för att underlätta samverkan mellan kommuner, särskilt avseende vatten- och avloppssystem (VA- system) och bredband. Utredningen konstaterar att det finns stora investeringsbehov inom vatten och avlopp samt att den kommunala kapaciteten att möta dessa varierar i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;14.14 Små och enskilda avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;Små och enskilda avlopp bidrar med cirka fyra procent av kväve- tillförseln och tolv procent av fosforbelastningen till kust och hav.&lt;SPAN class="ft178"&gt;175 &lt;/SPAN&gt;I Sverige finns omkring 830 000 fastigheter som inte är anslutna till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;173&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Svenskt Vatten 2020, PM till Miljömålsberedningen &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-09-21.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;174&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 2020:8, &lt;/SPAN&gt;Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget&lt;SPAN class="ft50"&gt;, slutbetänkande av Kommunutredningen, s. 48.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;175&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2017 Sveriges underlag till Helcom:s sjunde Pollution Load Compilation, Rapport 2019:20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;609&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_610" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383610x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;kommunala avloppsreningsverk. Av de 697 000 fastigheter som har vattentoalett saknar 27 procent längre gående rening än slamavskilj- ning och tio procent har okänd rening.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Det är fastighetsägarens ansvar att se till att fastighetens av- loppsanläggning uppfyller kraven i miljöbalken och tillhörande för- ordningar. Fastighetsägaren behöver göra en anmälan till eller få ett tillstånd från kommunen för att anlägga en avloppsanordning. Den som inrättar en avloppsanordning utan anmälan eller tillstånd kan bli skyldig att betala en miljösanktionsavgift.&lt;SPAN class="ft120"&gt;176&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Kommunen är både prövnings- och tillsynsmyndighet över små och enskilda avlopp.&lt;SPAN class="ft46"&gt;177 &lt;/SPAN&gt;En svårighet för kommunerna i deras till- synsarbete är enligt Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete, att de saknar heltäckande uppgifter om befintliga fastigheters avlopps- anläggningar och deras reningsfunktion. Bristande underlag försvå- rar tillsynsarbetet och gör arbetet mindre effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har vägledningsansvaret för små avloppsanläggningar och Naturvårdsverket har motsvarande ansvar för små avlopp som är allmänna.&lt;SPAN class="ft120"&gt;178 &lt;/SPAN&gt;Regelverket för enskilda och små avlopp finns redovisat mer detaljerat av Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Många kommuner hinner inte med tillsyn av alla anläggningar och enligt Utredningen om vägar till hållbara vattentjänster, är det cirka 180 000 anläggningar som inte uppfyller de grundkrav för att skydda hälsa och miljö som kom redan 1969. Det finns också ett ökande antal anläggningar som har tillstånd men som har tappat i funktion eller av andra anledningar inte längre uppfyller kraven i till- ståndet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har tidigare bedömt att en lång- siktigt hållbar åtgärdstakt för små avlopp är fem procent årligen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;179 &lt;/SPAN&gt;Under 2017 var åtgärdstakten 2,3 procent enligt myndigheten.&lt;SPAN class="ft46"&gt;180 &lt;/SPAN&gt;Enligt Utredningen om vägar till hållbara vattentjänster visar forskning att fastighetsägarna saknar incitament för att på eget initiativ åtgärda sina avlopp. Det är ofta först när kommunen uppmärksammar brister som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;176&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;3 kap. 1 § förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;177&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SMED 2018, Utsläpp från små avloppsanläggningar 2017, SMED rapport nr 6 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;178&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;3 kap. tillsynsförordningen (2011:13).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2013, Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avlopps- anläggningar, Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;180&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Ingen Övergödning – Fördjupad utvärdering, Rapport 2019:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;610&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_611" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383611x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;de åtgärdas. Dagens tillsyn och dagens system räcker inte för att öka åtgärdstakten. Fastighetsägare kan få &lt;NOBR&gt;ROT-avdrag&lt;/NOBR&gt; för reparation och underhåll av &lt;NOBR&gt;VA-anläggningar.&lt;/NOBR&gt; Även nedgrävning av ledningar och markarbeten ger rätt till &lt;NOBR&gt;ROT-avdrag.&lt;SPAN class="ft120"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Utredningen om vägar till hållbara vattentjänster lyfter tre saker som behöver hända för att åtgärdstakten ska öka; 1) fastighetsäga- rens egentillsyn måste öka, 2) fastighetsägarens incitament för att göra åtgärder måste stärkas och 3) kommunens tillsynsarbete bli effek- tivare. Utredningen har lämnat flera förslag för att uppnå detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft59"&gt;Befintliga förslag om etappmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Både Utredningen om vägar till hållbara vattentjänster och Utred- ningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete föreslog etappmål i miljömåls- systemet för enskilda avlopp. Utredningen om hållbara vattentjäns- ter föreslog att regeringen ska besluta om ett etappmål om ökad åtgärdstakt av små avlopp som inte klarar kraven i miljölagstift- ningen. Etappmålet innebär att insatser ska genomföras så att åtgärds- takten för små avlopp år 2027 är i genomsnitt fem procent. Utred- ningen föreslog även att insatser ska genomföras så att det år 2023 finns förutsättningar för alla kommuner att planera för tillsyn av alla små avloppsanläggningar som riskerar att inte uppfylla miljöbalkens krav eller som kommunen inte har tillräcklig kunskap om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft39"&gt;Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete föreslog att reger- ingen beslutar om ett etappmål som innebär att senast 2030 ska alla enskilda avlopp i kust- och sjönära områden vara utrustade med god- känd reningsteknik. Syftet med förslaget är att öka åtgärdstakten av bristfälliga enskilda avlopp i särskilt känsliga områden för att minska näringsläckage till sjöar, kustvatten och hav. Utredningen lyfte fram att det är särskilt viktigt att avloppsvatten i kust- och sjönära områ- den har fungerande reningsteknik. Etappmålet ska vara steg på vägen för att nå miljökvalitetsmålen, särskilt målet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ingen övergödning. &lt;/SPAN&gt;Det föreslagna etappmålet kopplar också till flera av generationsmålets strecksatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;www.skatteverket.se, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-09-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;611&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_612" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383612x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft59"&gt;Övriga föreslagna insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Utredningen om vägar till hållbara vattentjänster föreslog att Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån utvecklar en metodik för att mäta och följa upp åtgärdstakten för små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Utredningen föreslog också att det införs ett krav på avlopps- deklaration för små avloppsanläggningar. Avloppsdeklarationen ska leda till att fastighetsägaren får information om sitt avlopp och in- citament att åtgärda avloppet för att undvika kommunala tillsyns- avgifter. Deklarationen ska även ge kommunen information om vilka små avloppsanläggningar i kommunen som behöver åtgärdas och kan på så sätt effektivisera tillsynen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten föreslås få föreskriftsrätt när det gäller små avlopp och kommuner ska få stöd med kunskap och kom- petensutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;Toalettavfall från fritidsbåtar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Sedan 2015 gäller även ett förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Förbudet gäller alla fritids- båtar, förutom de &lt;NOBR&gt;k-märkta,&lt;/NOBR&gt; och förbudet gäller i hela Sveriges sjö- territorium.&lt;SPAN class="ft120"&gt;182&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;14.15 Näringsförluster från skog och skogsbruk&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;Skogsmark är tillsammans med jordbruksmark de två största käl- lorna till den totala belastningen på havet av både kväve och fosfor. Fosforbelastning från skogsmark räknas i befintlig statistik endast som bakgrundsbelastning. I Bottniska viken står dock kalhyggen för åtta procent av den antropogena kvävebelastningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Det är vid avverkning, i synnerhet genom kalhygge, som de största läckagen uppstår. Skogsbruksmetoder påverkar storleken på läckaget på ett liknande sätt som för jordbruk. Mest läckage uppstår när ingen- ting växer på marken, vilket för skogsbruket inträffar vid slutav-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;182&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;11 a kap. 3 § Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot förorening från fartyg, TSFS 2010:96 och SOU 2020:10, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete – att nå målet Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;, betänkande av utredningen om minskad övergödning genom stärkt lokalt åt- gärdsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;612&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_613" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:634px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383613x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;verkning. Enligt Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete kan läckaget minskas genom skogsbruksmetoder med större inslag av kontinuerligt växande träd. Man kan t.ex. spara en skyddszon, en kvarlämnad skärm på hyggen, eller hålla ett kontinuitetsskogbruk utan kalhyggen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft9"&gt;Nyare forskning från Finland indikerar även att läckage av både fosfor och kväve, särskilt från utdikade torvhaltiga skogsmarker är förhöjda jämfört med naturlig bakgrundsbelastning.&lt;SPAN class="ft144"&gt;184&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får enligt skogsvårdslagen&lt;SPAN class="ft46"&gt;185 &lt;/SPAN&gt;meddela föreskrifter om den hänsyn som ska tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen vid skötseln av skog, såsom i fråga om hyggens storlek och utläggning, bestånds- anläggning, kvarlämnande av träd och trädsamlingar, gödsling, dik- ning och skogsbilvägars sträckning. Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Regeringen har av klimatpolitiska skäl uttryckt ett mål om att öka tillväxten av skogen.&lt;SPAN class="ft42"&gt;186 &lt;/SPAN&gt;Enligt Skogsstyrelsen är skogsgödsling med kväve nästan alltid en lönsam åtgärd och dessutom gör den ökade tillväxten att mer koldioxid tas upp av träden och att kol lagras i träd och mark.&lt;SPAN class="ft42"&gt;187 &lt;/SPAN&gt;Gödsling med kväve är en väg att gå för att uppnå detta mål. Samtidigt står kvävegödsling i konflikt med vissa miljökvali- tetsmål, bl.a. &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;. Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd bör inte i södra delarna av Sverige gödslas med kväve.&lt;SPAN class="ft42"&gt;188 &lt;/SPAN&gt;I mellersta och norra delarna av landet finns det begräns- ningar för hur stor mängd kvävegödsel som får tillföras. I de allra nord- ligaste delarna av Sverige finns en rekommendation om att gödsling inte får utföras med mer än totalt 450 kg kväve per hektar under en skogsgeneration.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft39"&gt;Av de allmänna råden framgår att en gödslingsfri skyddszon om minst 25 meter bör lämnas mot vattendrag och sjöar. Vidare finns all- männa råd om tidpunkt för spridning av gödsel (kopplade till väder-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Kronnäs, V., m.fl. 2012, Kväveutlakning från skogsmark vid olika skogsbruksåtgärder – uppskalning för avrinningsområden i södra Östersjöns, norra Östersjöns samt Västerhavets vattendistrikt, IVL B2056 september 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;184&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Nieminen, M., m.fl. 2018, Increasing and Decreasing Nitrogen and Phosphorus Trends in Runoff from Drained Peatland Forests – Is There a Legacy Effect of Drainage or Not? Water Air Soil Pollution (2018) 229:286.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;185&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;30 § skogsvårdslagen (1979:429).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;186&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Prop. 2019/20:65&lt;/SPAN&gt;, En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan&lt;SPAN class="ft76"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;187&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/godsling/.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;188&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till Skogsvårdslagen (SKSFS 2011:7).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;613&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_614" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383614x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p941 ft12"&gt;lek) och råd om vilka marker som inte bör gödslas. Innan gödsling krävs att en anmälan görs till Skogsstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14.16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 17px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;"&gt;Mer stöd till innovation och teknikutveckling efterfrågas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Potentialen och vikten av innovation och teknikutveckling för att bidra till lösningar för minskad övergödning, ofta tillsammans med näringslivsutveckling, ökad livsmedelsproduktion m.m., har lyfts fram av många aktörer Miljömålsberedningen har varit i kontakt med. Kunskapsutveckling och innovation kan skapa förutsättningar för långsiktig ekonomisk tillväxt, ge upphov till ökad sysselsättning och nya företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Detta gäller inte minst inom jordbruket, där det pågår omfattande utveckling av precisionsgödsling och gödselberäkningar genom an- vändande av drönare och satelliter.&lt;SPAN class="ft46"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Det behövs stöd för att bidra till en mer storskalig omställning till en cirkulär ekonomi inklusive återföring av näringsämnen. Inom vattenbruket pågår utvecklingen av teknik för landbaserad odling med minimala utsläpp, men där upplever många att lagstiftningen är ett hinder för tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Internbelastningen av fosfor är ytterligare ett exempel på ett område där ny teknik ständigt prövas på lokal nivå, men om den ska tillämpas storskaligt i Östersjön behövs både omfattande finansi- ering och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;14.16.1 Teknikomställning inom lantbruket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Många aktörer Miljömålsberedningen har varit i kontakt med har tagit upp hinder för innovation och teknikutveckling i lantbruket – som till viss del skiljer sig från andra näringar. Satsningar på teknik- utveckling inom lantbruket är ofta inriktade på särskilda metoder och lösningar. De har, enligt bl.a. AgriFood, inte varit teknikneutralt riktade mot ett problem, vilket har lett till lägre grad av nya lösningar och patent, t.ex. jämfört med utveckling av vattenreningsteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;www.yara.se/vaxtnaring/verktygsladan/, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;614&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_615" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383615x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft9"&gt;De större lantbruksföretagen har ekonomi att investera i ny teknik och driva viss teknikutveckling. Merparten av de mindre går- darna har inte förutsättningar för att investera i och ta del av ny teknik som t.ex. maskiner för precisionsgödsling. De gemensamma maskinparkerna tas upp som ett viktigt område att satsa på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Att ta fram och sprida ny kunskap och innovationer är ett resurs- krävande åtagande med hög osäkerhet när det gäller resultat, varför privata investeringar i jordbruket ofta är lägre än vad som är optimalt för samhället. Styrmedel inriktade mot forskning och utveckling kan korrigera för att marknaden producerar för lite kunskap och inno- vationer och kan därför få stora positiva effekter som spiller över på samhället i stort.&lt;SPAN class="ft120"&gt;190&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Teknik för mer effektiv användning av stallgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft11"&gt;Merparten av stallgödseln återförs i dag till jordbruksmark, antingen direkt eller som biogödsel efter ett rötningssteg för biogasproduk- tion. Befintlig teknik för att koncentrera fosfor i stallgödsel håller på att vidareutvecklas. Kväve är en större utmaning då en stor del av kvävet avgår som ammoniak. Stallgödsel kan innehålla olika mängder kväve och fosfor och nästan alltid behövs kompletterande gödsling, oftast med kväve.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Teknikutveckling kan bidra till att minska de höga kostnaderna för en omfördelning av stallgödseln framöver. Framsteg har gjorts för att öka precisionen i gödslingen vilket kan öka substituerbar- heten med mineralgödsel. Nya metoder som att mäta flytgödselns näringsinnehåll under spridning och variera gödselgivan inom fältet efter markens fosforstatus gör det möjligt för jordbrukarna att an- passa gödslingen utifrån grödans behov på den aktuella platsen. Detta sparar resurser och minskar näringsläckaget vid gödsling. Företaget Yara som är en stor leverantör av gödselprodukter jobbar t.ex. aktivt med att utveckla sådana lösningar till lantbrukare.&lt;SPAN class="ft46"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Stöd till innovation och ny teknik är enligt bl.a. AgriFood, SLU och forskare vid Södertörns högskola, en direkt satsning på att minska framtida transport- och logistikkostnader såväl som kostnaderna för hantering och spridning på gården där stallgödseln används. Där-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;190&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;AgriFood 2018, Stallgödsel i en cirkulär ekonomi, Fokus 2018:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;www.yara.se/vaxtnaring/verktygsladan/, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;615&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_616" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383616x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;igenom förbättras förutsättningarna för handel samtidigt som trans- porternas höga miljökostnader kan komma att minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft11"&gt;En nackdel med innovationsstöd är att det kan skapa snedvrid- ningar i ekonomin. Stödet finansieras med skattemedel och införs därför på bekostnad av någonting annat då samhällets resurser är begränsade. Eftersom stödet riktar sig till dem som bidrar till att lösa problematiken med transport och hantering av stallgödsel kan det ändå anses vara förenligt med den s.k. Provider Gets (den som bidrar får) principen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Foderprotein från gräs – Green Valleys&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Importen av djurfoder är en källa till ökad belastning från fosfor och kväve. Insatser för att öka den inhemska foderproduktionen efter- frågas, samtidigt som t.ex. LRF lyfter upp att en ökad foderproduk- tion kan bidra till mer uppodlad areal och därmed sannolikt ökade kväve- och fosforförluster till vattenmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Ett alternativ till ökad produktiv areal är att utvinna proteinet från gräs från vallar, som även kan fungera som skyddszoner mot vatten- drag, till högvärdigt foderprotein. Detta testas i projektet Green Valleys som är ett treårigt &lt;NOBR&gt;EU-projekt&lt;/NOBR&gt; med mål att etablera en utvecklings- plattform för bioraffinering. Målsättningen att demonstrera hur bio- raffinering kan utnyttja gräsmarker till att leverera hållbart produ- cerade energiprodukter och proteinfoder. Det &lt;NOBR&gt;svensk-danska&lt;/NOBR&gt; forsk- ningssamarbetet vill visa hur cirkulär grön bioekonomi kan utnyttja lantbrukets potential. I projektet undersöks klimat- och miljönyttan i regionalt odlade vallgrödor där gräset förädlas till hållbar energi och högvärdigt foder. Projektet har utvecklats snabbt i Danmark där den första kommersiella gårdsanläggningen startades i augusti 2020 och danskarna räknar med en snabb expansion. I Sverige finns en mindre testanläggning i Töreboda, Västra Götaland. Enligt LRF bör samma utveckling som i Danmark vara möjlig i Sverige, men organiseringen av den svenska lantbruksnäringen medger inte ett lika högt innova- tionstempo som i Danmark.&lt;SPAN class="ft42"&gt;192&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;192&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Markus Hoffman, LRF, Gräsprotein har redan testats med framgång, Lantbrukets affärer nr 7, 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;616&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_617" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383617x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 108px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Utveckling av teknik för fosfor och kväveåterföring från slam&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft10"&gt;Det pågår en omfattande teknikutveckling för att utvinna och åter- föra fosfor och kväve från olika avloppsfraktioner till livsmedelspro- duktionen. Svenska företag eller företag med verksamhet i Sverige ligger långt framme i utvecklingen och är i vissa fall teknikledande. Ett exempel är &lt;NOBR&gt;Ragn-Sells&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft56"&gt;Project Nitrogen &lt;/SPAN&gt;som fångar kväve i av- loppsvattnet och producerar råvara till kvävegödselmedel.&lt;SPAN class="ft46"&gt;193 &lt;/SPAN&gt;Proces- sen beräknas kunna fånga 99 procent av kvävet från rejektvattnet i reningsverken i en stabil process. De räknar med att den första full- skaliga pilotverksamheten ska vara i drift 2021 i Sverige och 2022 i Danmark. &lt;NOBR&gt;Ragn-Sells&lt;/NOBR&gt; utvecklar även teknik för att utvinna fosfor, fritt från tungmetaller, från slam genom projektet ASH2@PHOS, där de tror sig kunna nå återvinningsnivåer om 95 procent. Första fullskaliga anläggningen beräknas vara i drift 2023 i Tyskland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;Ett annat exempel är företaget EkoBalans Fenix AB som är en av de första i världen att utveckla teknik för att återvinna kväve ut våta flöden som t.ex. inkommande avloppsvatten till reningsverken.&lt;SPAN class="ft46"&gt;194 &lt;/SPAN&gt;Genom tekniken eco:N kan mer än 75 procent av det kväve som kommer in till reningsverken utvinnas och omvandlas till en produkt med 21 procent kväve som kan blandas med andra återvunna när- ingsämnen för att ge en komplett gödselprodukt. Tekniken kan en- ligt företaget ersätta biologisk kväverening och därmed minska kväve- avgången till luft samt minska energiförbrukningen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Produktion av biogas och biogödsel kan bidra till minskad övergödning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft39"&gt;Biogasmarknadsutredningen lämnade sitt betänkande &lt;SPAN class="ft38"&gt;Mer biogas! För ett hållbart Sverige &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;195 &lt;/SPAN&gt;i december 2019. Utredningen har bl.a. haft till uppdrag att kartlägga hur biogasens nytta som resurs kan tas till vara på bästa sätt och ge förslag på hur biogas kan ges konkurren- skraftiga villkor genom långsiktigt stabila spelregler. Målsättningen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;193&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Ragnsells 2020, Exportpotential för ett klimatsmart välfärdssamhälle, Framställan till samverkansgruppen för Näringslivets klimatomställning, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-05-05.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 79px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;194&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;https://ekobalans.se/ekobalans-forst-i-varlden-med-kommersiell-kvaveatervinning-till-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;fast-produkt/&lt;SPAN class="ft191"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-09-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;195&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2019:63, &lt;/SPAN&gt;Mer biogas! För ett hållbart Sverige&lt;SPAN class="ft45"&gt;, Betänkande av Biogasmarknadsutred- ningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;617&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_618" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;är att biogas ska kunna bidra till att nå Sveriges energi- och klimat- politiska mål på ett kostnadseffektivt sätt, samtidigt som hänsyn tas till värdet av de nyttor som produktion av biogas bidrar med för att nå andra samhällsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;Produktionen av biogas i Sverige är främst baserad på avlopps- slam (34 procent 2018), gödsel (22 procent) och matavfall (12 pro- cent). I Sverige svarar 36 s.k. samrötningsanläggningar för huvud- delen (47 procent 2018) av den svenska biogasproduktionen. Utöver matavfall kan även annat organiskt avfall, som exempelvis gödsel, rötas i dessa anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;Det är endast cirka åtta procent av avloppsreningsverken, dvs. cirka 140 anläggningar, som producerar biogas. De biogasproduce- rande anläggningarna renar tillsammans avloppsvatten från cirka&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;procent av landets befolkning. Svårigheter att bli av med rötresten är dock något som hämmar vidare utveckling trots att det före- kommer överkapacitet i rötningsledet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft59"&gt;Biogas bidrar till minskad övergödning och återcirkulering av näringsämnen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Miljönyttor från biogas som lyfts fram av Biogasmarknadsutredningen är, utöver klimatnyttor, återcirkulering av växtnäringsämnen och mins- kad övergödning, förbättrad biodiversitet och markkvalitet samt mins- kad lukt från gödsel. Biogasens koppling till övergödning hänger främst samman med hur det ingående substratet och rötresten hanteras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;Stallgödsel rötas till biogas på gårds- och i samrötningsanlägg- ningar. Enligt Biogasmarknadsutredningen ger gödsel allmänt ett relativt lågt gasutbyte, och gödsel från nötkreatur ger mindre gas än gödsel från svin och fjäderfä. Om gödsel samrötas med andra mate- rial som exempelvis matavfall eller vallgrödor kan gasutbytet dock bli högre. Gödseln innehåller mycket vatten och är därför ur ett eko- nomiskt perspektiv känslig för längre transporter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 159px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;618&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_619" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft59"&gt;Produktion och återföring av biogödsel och rötrester&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft9"&gt;Biogasmarknadsutredningen menade att biogas och biogödsel är att betrakta som resurser som förädlas och utvinns ur samhällets avfalls- och avloppshantering. Dessa resurser kan sedan användas i flera sektorer i form av energi och näringstillförsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;När organiskt material rötas uppkommer en rötrest. De rötrester som kommer från samrötnings- och gårdsanläggningar brukar be- nämnas biogödsel och de rester som kommer från avloppsrenings- verk kallas ofta för rötslam. Inga fraktioner från &lt;NOBR&gt;VA-sektorn&lt;/NOBR&gt; accep- teras i produkter som omfattas av begreppet biogödsel. Det kol som inte avgår som biogas stannar kvar i rötresten och kan återföras till åkern tillsammans med näringsämnen. Beroende på vilka substrat som har rötats återfinns dessutom varierande mängder mineraler t.ex. fosfor, kalium, ammoniak och kväve i rötresten, vilket innebär att biogödsel kan ersätta mineralgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;Under rötningsprocessen omvandlas delar av det organiskt bundna kvävet till ammoniumkväve, som är mer lättillgängligt för grödor. Detta minskar i sin tur risken för kväveläckage. Dessutom bidrar rötningsprocessen till att rötresten blir en mer homogen produkt som är lättare att sprida än exempelvis stallgödsel. Kvävetillgäng- ligheten i biogödsel kan i snitt öka med tio procent jämfört med flytgödsel som inte har rötats. Det finns dock studier som visar på högre upptagningsförmåga, beroende på spridningsteknik. Studier i Danmark har visat att upptagningen av kväve från biogödsel var 65 procent, jämfört med 45 procent för flytgödsel från nötkreatur. Även biogödsel från matavfall innehåller en hög andel tillgängligt kväve (80 procent). Dessutom möjliggör rötningen av substrat till biogödsel att mer växtnäringsämnen återcirkuleras eftersom det vare sig är praktiskt eller legalt möjligt att sprida exempelvis orötat mat- avfall på åkrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Mål för användning av biogödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft12"&gt;Biogasmarknadsutredningen bedömde även att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft17"&gt;regeringen bör uppdra åt Jordbruksverket att föreslå ett mål för använd- ningen av biogödsel i det svenska jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 71px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;619&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_620" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft41"&gt;Flera aktörer påpekade under utredningens gång värdet av ett mål för en ökad användning av biogödsel i det svenska jordbruket. En uppfattning som framfördes i det sammanhanget var att ett sådant mål skulle kunna tydliggöra biogödselanvändningens betydelse i ett kretsloppsbaserat samhälle.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft59"&gt;Marknaden för rötrester och biogödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Beroende på substrat har rötrester olika karaktär (bl.a. avseende vattenhalt, fosfor- och kväveinnehåll samt förekomst av oönskade ämnen som tungmetaller och patogener) och därmed även olika användningsområden. Under 2018 producerades 2 780 kiloton rötrest (våtvikt). Drygt 77 procent av detta producerades i samrötnings- anläggningar (65 procent) och i gårdsanläggningar (tolv procent). Av rötresten från dessa båda anläggningstyper användes allt som göd- ningsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Möjligheterna för biogasproducenterna att sälja eller använda rötresten påverkar de ekonomiska förutsättningarna för biogaspro- duktionen. Det finns olika affärsmodeller inom handeln med bio- gödsel. Utöver traditionella bilaterala affärsavtal som löper på kor- tare eller längre perioder, förekommer bl.a. varianter där lantbrukare ”lånar ut” sin gödsel till en biogasproducent och sedan får tillbaka den i form av biogödsel efter rötningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;Biogödsel kan erhålla Avfall Sveriges certifiering SPCR120 om gödseln uppfyller vissa krav när det gäller bl.a. näringsinnehåll, smitt- skydd, innehåll av tungmetaller och ett aktivt arbete gentemot sub- stratleverantörer för att säkerställa kvaliteten på det substrat som levereras. I en studie från Sveriges lantbruksuniversitet konstate- rades det att kostnaderna för biogödselhanteringen i allmänhet är högre än betalningsförmågan. Betalningsförmågan tycks emellertid variera i landet och på vissa platser får biogasproducenterna betala för hela logistikkedjan inklusive spridning. På andra platser var det samtidigt möjligt att ta betalt för biogödseln med upp till 20 kronor per ton, beroende på säsong och aktuella mineralgödselpriser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 122px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;620&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_621" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383621x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft59"&gt;Gödselgaspremie&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Biogasmarknadsutredningen föreslog att det införs mål för produk- tion av biogas tillsammans med en uppsättning av ekonomiska styrmedel för att stimulera ökad produktion och förädling av biogas. Utredningen föreslog bl.a. att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft17"&gt;en gödselgaspremie införs på 40 öre/kWh biogas producerad från gödsel. Premienivån bör inte variera beroende på antalet sökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft39"&gt;Utredningen bedömde att förslaget om gödselgaspremien i medel- hög utsträckning bidrar till att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;kan nås. Gödselgaspremien kompenserar för de extra kostnader och de samhällsnyttor som uppkommer vid biogasproduktion från göd- sel. I praktiken är denna del av förslaget en förlängning av gödsel- gasstödet för perioden &lt;NOBR&gt;2014–2023&lt;/NOBR&gt; som enligt Jordbruksverket är rätt utformat för att främja att så mycket stallgödsel som möjligt rötas.&lt;SPAN class="ft42"&gt;196 &lt;/SPAN&gt;Premienivån ska vara bestämd i förväg och inte vara beroende av an- talet sökande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft9"&gt;Biogasmarknadsutredningen bedömde att kostnaderna för stöd- paket I kommer att uppgå till cirka 500 miljoner kronor under år ett för att sedan stiga till cirka 700 miljoner kronor under år två. Utred- ningen föreslog att dessa kostnader ska täckas av ett nytt anslag i statsbudgeten – biogaspremier - som föreslogs finansieras genom att medel överförs från anslaget för klimatinvesteringar, energiforsknings- anslaget och anslaget för miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket. Utredningen föreslog vidare att den befintliga biogasproduktionen ska tilldelas stöd under tio år givet dagens marknadssituation, men bedömer att på lång sikt bör även biogassektorn kunna klara sig utan statligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;14.16.4 Vattenbruk och blå fånggrödor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Vattenbruk&lt;/SPAN&gt;, eller akvakultur, är produktion av alla slags djur och växter i vatten. I Sverige produceras främst fisk, kräftor och musslor. Diskussionen om att använda delar av vattenbruket för ett aktivt upptag av näringsämnen i kustvattnet initierades under slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Tanken var att jordbruk och vattenbruk skulle förenas i ett kretslopp där t.ex. musselodling tar upp överskottet av kväve och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;196&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Jordbruksverket 2019, Utvärdering av gödselgasstödet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2017–2018.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;621&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_622" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;fosfor från jordbruket och återför det som foderingredienser och gödsel. Detta kallas ofta &lt;SPAN class="ft47"&gt;Blå fånggrödor &lt;/SPAN&gt;i analogi med jordbrukets fånggrödor. Blå fånggrödor omfattar odling av musslor, sjöpungar, alger och ostron.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Blå fånggrödor som kompensationsupptag av närsalter med stor- skalig odling av filtrerare har också fått kritik för sina påståenden och antaganden om upptag av närsalter. På försök har musslor odlats för näringsupptag och energiproduktion (biogas) med blandade resultat. På västkusten har det visat sig vara en möjlig väg framåt men på östkusten blir odlingskostnaderna höga. Musselodling som en metod att bekämpa övergödning i Östersjön har ifrågasatts även eftersom man inte har kunnat visa hur kvävet omsätts på bottnarna under od- lingarna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Enligt Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete kan vatten- bruk i vissa fall bidra till både livsmedelsproduktion och till upptag av näringsämnen, även om incitamenten för det senare är svaga eller kanske saknas. Möjligheten till lönsam försäljning av exempelvis musslor kan vara en tillräcklig anledning att bedriva verksamheten och upptaget av näringsämnen kan då betraktas som en positiv bieffekt. Men detta utesluter inte att fler företag skulle kunna drivas om det dessutom fanns incitament som speglar samhällets önskan om upptag av näringsämnen. Enligt utredningen bör livsmedlen i fråga produceras om den sammantagna nyttan av livsmedelsproduk- tionen och näringsupptaget överstiger kostnaderna för produktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft59"&gt;Lagstiftningen är inte anpassad för odling av alla blå fånggrödor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Enligt Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete har det framförts kritik mot att odlare av sjöpungar och alger måste ansöka om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. 11 § miljöbalken, medan t.ex. musselodlare är undantagna från detta krav. Även Jordbruksverket och SWEMARC har i tidigare rapporter tagit upp problematiken i lagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Som huvudregel gäller att det krävs tillstånd enligt 11 kap. miljö- balken för att få bedriva vattenverksamhet. När det gäller odling av blå fånggrödor blir det ofta fråga om en anläggning i ett vattenom- råde och som huvudregel gäller då ett krav på tillstånd till vattenverk- samhet enligt miljöbalken. Tillståndsansökan för vattenverksamhet&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;622&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_623" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383623x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p983 ft9"&gt;ska prövas av mark- och miljödomstolen vilket innebär att ansökan ska åtföljas av en fullständig miljökonsekvensbeskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;För vissa åtgärder finns det undantag då tillstånd till vatten- verksamhet inte behövs. Tillstånd behövs t.ex. inte för utförande av anläggningar för odling av fisk, musslor eller kräftdjur.&lt;SPAN class="ft120"&gt;197 &lt;/SPAN&gt;För odling av fisk, vattenlevande blötdjur och vattenlevande kräftdjur behövs dock tillstånd enligt förordningen (1994:1716) om fisket, vatten- bruket och fiskerinäringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete anser att lagstiftningen är omodern och hämmar ny, mindre miljöpåverkande, odlingsteknik och odling av nya arter. Till exempel innebär algodling en omfattande och kostsam prövning i domstol, oberoende av potentiell miljöpå- verkan. Enligt utredningen hämmar detta både innovation och utveck- ling och utredningen fann inga skäl till att odling av vissa blå fång- grödor ska behöva tillstånd enligt miljöbalken medan andra är undantagna och har föreslagit en lagändring i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete har därför föreslagit att bestämmelsen i 11 kap. 11 § andra punkten miljöbalken även ska omfatta odling av sjöpungar och alger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete föreslog även att för att främja odling av blå fånggrödor, bör kustnära kommuner redo- visa vilka vattenområden som är lämpliga för odling av blå fånggrö- dor i sina översiktsplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;14.16.5 Teknik för att minska storskalig internbelastning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Det har genomförts flera forskningsprojekt och förstudier för att utvärdera möjligheter till att minska den storskaliga internbelast- ningen av fosfor i Egentliga Östersjöns djupbassänger. En möjlighet som har diskuterats är att pumpa ned syrehaltigt vatten i djup- hålorna. Förslaget har väckt omfattande debatt. Detta är mycket kostsamt, bara att åtgärda Bornholmsbassängen skulle kosta tre till fem miljarder kronor över en tioårsperiod. Det främsta argumentet som förs fram från mer skeptiska forskare är att kunskapen är för dålig och riskerna är omfattande.&lt;SPAN class="ft46"&gt;198 &lt;/SPAN&gt;En annan möjlighet som har diskuterats är att lägga fast fosfor i vattenmassan genom att sprida&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;197&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;11 kap. 11 § 2 p. miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 193px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;198&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Östersjöcentrum 2018, Dålig idé pumpa ned syresatt vatten i Östersjön, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.sydostran.se/insandare/dalig-ide-pumpa-ned-syresatt-vatten-i-ostersjon.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;623&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_624" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383624x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;ut märgel från kalkbrytningen, men även här behövs mycket mer kunskap och försök i mindre skala och kustnära områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft10"&gt;En tredje metod som undersöks är lågflödesmuddring, dvs. att det organiska ytskiktet sugs upp. Företaget Teknikmarknad håller på att ta fram ansökan om tillstånd för två havsbaserade verksamheter som till- sammans ska finansiera och bidra till en cirkulär ekonomi mot Öster- sjöns internläckage av fosfor.&lt;SPAN class="ft46"&gt;199 &lt;/SPAN&gt;Verksamheten innebär att delar av internläckaget minskas genom att suga upp kol, kväve och andra syref- örbrukande ämnen från djuphålor i Egentliga Östersjön. Detta kan enligt företaget bidra till bl.a. bättre levnadsbetingelser för torsk. Genom detta minskas syreförbrukningen i bottenvattnet och bidrar till att fosforn binder bättre i bottensedimentet. Det organiska sedimentet transponerats till Slite på Gotland där det går till förbränning samt att fosfor återvinns. Mängderna fosfor i sedimentet är dock begränsade. Verksamheten ska enligt Teknikmarknad finansieras genom att samma utrustning även används för att bärga mangannoduler på havsbotten i Bottniska viken som levereras till LKAB för metallutvinning. Mangan- nodulerna bidrar till inhemsk förädling av metaller som behövs i om- ställningen till en elektrifierad transportsektor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Teknikmarknad ser att verksamheten på sikt kan bidra till system för ekologisk kompensation, bidra till arbetstillfällen samt förena näringspolitiska och miljöpolitiska mål. Flera följeforskare har anli- tats från bl.a. Stockholms Universitet, Kungliga Tekniska högskolan, SLU Aqua och Umeå universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 164px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft99"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;14.17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 20px;"&gt;Fiskförvaltningen kan lindra effekter av övergödning i kust och hav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;14.17.1 Stor rovfisk är viktigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft39"&gt;Förvaltning av fisk är ingående beskrivet i kapitlet om Förvaltning av fisk en del av havsmiljöförvaltningen. I det kapitlet har Miljömåls- beredningen lämnat ett förslag om en satsning för att öka andelen stor fisk i kustekosystem. Förslaget har bl.a. som mål att öka resi- liensen mot och minska effekterna av övergödning i kustekosystem.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;199&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Bengt Simonsson, Teknikmarknad, Underlag till Miljömålsberedningen, PM &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-09-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;624&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_625" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383625x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft59"&gt;Kustnära områden och grunda vikar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft10"&gt;En effekt av övergödning är att den storvuxna vegetationen i grunda kustområden har minskat kraftigt. När mängden näring ökar så ökar även tillväxten av snabbväxande trådalger, vilket missgynnar ålgräs, kransalger och blåstång genom skuggning och syrebrist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Forskningen har misstänkt att även överfiske på stora rovfiskar har bidragit till minskningen av ålgräs och blåstång genom en s.k. &lt;SPAN class="ft56"&gt;trofisk kaskad&lt;/SPAN&gt;. Det innebär att när antalet stora rovfiskar sjunker så ökar i stället antalet små rovfiskar och kräftdjur vilket i sin tur leder till ett minskat antal av de små kräftdjur och snäckor som äter tråd- formiga påväxtalger. En hypotes har varit att genom att stärka rov- fiskbestånden skulle problem med för mycket trådalger motverkas, vilket även skulle bidra till att minska effekterna av övergödningen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;200&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Forskare från SLU, Stockholms universitet, Göteborgs univer- sitet och universitetet i Groningen visar att avsaknad av rovfisk i ett område, t.ex. genom överfiske, kan ge lika stor tillväxt av trådalger som övergödning, både i Östersjön och i Västerhavet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;201 &lt;/SPAN&gt;Effekterna av färre rovfiskar och övergödning kan även förstärka varandra. Efter- som många rovfiskar är beroende av storvuxen vegetation under uppväxten, kan en förlust av livsmiljöer leda till en nedåtgående spiral genom sämre återväxt. Det kan bildas ett självförstärkande förlopp som låser ett system i ett läge med mycket trådalger och småfisk och få rovfiskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Storspigg i Östersjöns kustområden, kan vara en effektiv preda- tor på rovfiskens ägg och larver. Detta är ytterligare en självför- stärkande mekanism som har potential att låsa ett system i ett läge med mycket få rovfiskar.&lt;SPAN class="ft120"&gt;202 &lt;/SPAN&gt;I dagsläget är det just så många kust- områden ser ut.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;200&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Östman, Ö., och Bergström, U. 2017, Kan rovfisk motverka övergödningsproblem? Havs- utsikt 1/2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;201&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Östman, Ö. m.fl. 2016, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Top-down&lt;/NOBR&gt; control as important as nutrient enrichment for eutro- phication effects in North Atlantic coastal ecosystems, Journal of Applied Ecology 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;202&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SLU Aqua 2016, Betydelsen av fiskförvaltning för eutrofieringseffekter i grunda kust- områden, PM till Havs- och vattenmyndigheten med sammanfattning av resultat från projekt Födovävsinteraktioner och eutrofieringseffekter, Utkast &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2016-01-29.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;625&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_626" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383626x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft59"&gt;Liknande förhållanden ses även i utsjön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Tidigare studier har visat att fiskförvaltning kan vara av betydelse för övergödningsstatusen även i öppet hav. I Svarta havet, utanför Nova Scotia och i Östersjön har man kunnat notera att nedgången i rovfisk har gett upphov till trofiska kaskader, där planktonätande fisk har ökat, vilket har minskat mängden djurplankton och ökat växtplank- tonproduktionen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;203 &lt;/SPAN&gt;Östersjön genomgick ett s.k. &lt;SPAN class="ft56"&gt;regimskifte &lt;/SPAN&gt;i slutet på &lt;NOBR&gt;80-talet&lt;/NOBR&gt; till början på &lt;NOBR&gt;90-talet,&lt;/NOBR&gt; med högre halter fosfor och kväve, lägre salthalt och större utbredning av syrefattiga bottnar. Detta till- sammans med ett överfiske ledde till en dramatisk nedgång i torsk- beståndet. Samtligt ökade skarpsillsbeståndet markant.&lt;SPAN class="ft46"&gt;204&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Fiskförvaltningen kan bidra till att motverka övergödningsproblem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;De sammanställda forskningsresultaten visar att fiskförvaltning kan vara ett viktigt komplement till näringsreduktion för att motverka övergödningsproblem längs kusterna.&lt;SPAN class="ft120"&gt;205&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Åtgärder för att stärka rovfiskbestånd kan påtagligt motverka effek- terna av övergödning på arter och livsmiljöer i grunda vikar. Förekoms- terna av rovfisk minskar inte övergödningen i sig, men förvaltningen av fiskbestånden kan vara viktigt för hur ekosystemen responderar på effekterna av övergödning, dvs. den biologiska övergödningsstatusen. Förvaltningen av fiske kan därför bidra till att öka takten i återhämt- ningen samt stärka de kustnära områdenas resiliens. Rovfiskar vid kusten har ofta lokala bestånd, och genom att stärka dessa kan vi sannolikt se positiva effekter på en lokal skala i kustzonen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Starkare bestånd i kustzonen bidrar till ekosystemtjänster, som t.ex. bättre kvalitet i badvatten och kolinlagring. Det gynnar dess- utom fritids- och yrkesfisket, vilket långsiktigt kan ge samhälls- ekonomiska vinster. Ökat fokus på att återfå goda rovfiskbestånd är ett steg närmare en ekosystembaserad förvaltning. Fiskförvaltnings- åtgärder kan ge relativt snabba effekter på fiskbestånd, med klara förbättringar inom ett årtionde. Mer genomgripande åtgärder som att inrätta fredningsområden och helt fiskefria områden ger vanligen både snabbare och större effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;203&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;A.a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;204&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Casini, M. 2013, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Spatio-Temporal&lt;/NOBR&gt; ecosystem shifts in the Baltic Sea: &lt;NOBR&gt;Top-down&lt;/NOBR&gt; control and reversibility potential, Chapter 6, Avances on Environmental Research. Volume 28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;205&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;A.a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;626&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_627" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383627x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Exempel på åtgärder som föreslås av forskningen är fiskefria områden, restaurering av lek- och uppväxtmiljöer, utsättningar av rov- fisk eller utfiskning av små rovfiskar, främst spigg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Forskningen tar även upp behovet av uppföljningsprogram när åtgärder genomförs för att mäta effekter även på andra trofiska nivåer i födoväven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;14.17.2 Fiske på nya arter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Uttag av fisk medför även ett uttag av fosfor och kväve. Reduk- tionsfiske är en vedertagen metod mot övergödning i Svenska in- sjöar. Ett hållbart fiske av karpfiskar kan vara ett effektivt sätt att cirkulera näring från havet till land och även förbättra tillväxten av andra fiskar och därmed balansera det marina ekosystemet. I kapitlet om förvaltning av fisk ges ett exempel på ett projekt &lt;SPAN class="ft56"&gt;Baltic Fish, &lt;/SPAN&gt;som har som ett viktigt mål att främja ekologiskt och ekonomiskt håll- bart fiske efter karpfiskar som braxen och id, samt att bidra till miljö- kvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen Övergödning &lt;/SPAN&gt;genom att cirkulera näringsämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Försök i Finland har resulterat i att 4,6 ton fosfor har cirkulerats från havet till land. Under 2020 beräknar Race For the Baltic ett fiske på &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; ton, men ser potentialen för ett hållbart och långsiktigt fiske på &lt;NOBR&gt;150–200&lt;/NOBR&gt; ton per år, vilket skulle ge ett upptag på &lt;NOBR&gt;1,2–1,5&lt;/NOBR&gt; ton fosfor och &lt;NOBR&gt;4,5–6&lt;/NOBR&gt; ton kväve i svenska vatten.&lt;SPAN class="ft144"&gt;206 &lt;/SPAN&gt;SLU följer upp be- ståndsutvecklingen av arterna.&lt;SPAN class="ft144"&gt;207 &lt;/SPAN&gt;(Läs mer i kapitlet Förvaltning av fisk en del av havsmiljöförvaltningen.)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;14.18 Överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft10"&gt;Ett av de två direkt havsanknutna miljökvalitetsmålen är &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen över- gödning. &lt;/SPAN&gt;De havsanknutna miljökvalitetsmålen nås inte och över- gödning både i kust och utsjö, är en mycket viktig bidragande orsak till detta.&lt;SPAN class="ft46"&gt;208 &lt;/SPAN&gt;Av Miljömålsberedningens tilläggsdirektiv framgår att klimatförändringarna och havsförsurningen bedöms förstärka effek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;206&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Beräknat på 0,8 procent fosfor och 3 procent kväve i karpfisk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;207&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;John Nurminen Foundation 2018, Final Report Pilot Fish– challenges, opportunities, suitability for nutrient trading, A Flagship project of the EU Baltic Sea region strategy.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;208&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Naturvårdsverket 2019, Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;627&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_628" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383628x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;terna av befintliga havsmiljöproblem som t.ex. övergödning, och syrefria bottnar, vilket hotar havens resiliens, dvs. deras motstånds- kraft och återhämtningsförmåga.&lt;SPAN class="ft120"&gt;209&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;Miljömålsberedningen menar att det i dag är mer angeläget än någonsin tidigare att minska övergödningen av haven och att kraft- tag måste tas för att nå bl.a. miljökvalitetsmålen, målen i vatten- direktivet och havsmiljödirektivet samt målen i Agenda 2030. Det är ytterst angeläget att minska den antropogena belastningen av kväve och fosfor på Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft39"&gt;Enligt regeringen pågår det ett omfattande arbete med att be- gränsa tillflödet av övergödande ämnen inom åtgärdsprogrammen enligt EU:s vattendirektiv (2000/60/EG) och EU:s havsmiljödirek- tiv (2008/56/EG). Flera utredningar och regeringsuppdrag av relevans för arbetet med övergödning har genomförts. Regeringen anför att&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft147"&gt;Miljömålsberedningen inte bör analysera och lägga förslag inom om- råden som direkt berörs av och överlappar andra utredningar och uppdrag. För att kunna ge ett samlat och ändamålsenligt underlag för en ny och långsiktig havsmiljöpolitik bör beredningen dock hänvisa till utredningar och uppdrag som gjorts under tiden för utredningen och om den finner det lämpligt ta hänsyn till och inkludera förslag i dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Slutligen betonar regeringen att det i genomförandet behövs ett brett och starkt engagemang från berörda myndigheter, länsstyrelser och kommuner för att genomföra åtgärdsprogrammen. Enligt reger- ingen är landsbygdsprogrammet ett viktigt verktyg för att bidra till att nå bl.a. miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;Detta avsnitt behandlar Miljömålsberedningens överväganden och förslag i frågor om övergödning för att nå miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;och därmed bidra till att nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och övriga mål för havets tillstånd. Arbetet med att nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;bidrar till att nå delmål 14.1 i Agenda 2030 om att till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av när- ingsämnen samt delmål 6.3 om att förbättra vattenkvalitet och av- loppsrening samt öka återanvändning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;" class="ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;209&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Dir 2018:44, Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) – En strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;628&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_629" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:414px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383629x1.jpg/" style="width:413px;height:414px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 212px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.18.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Ett helhetsgrepp på styrmedel och åtgärder för att nå Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Miljömålsberedningen bedömer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;att &lt;/SPAN&gt;åtgärder för att komma till rätta med effekterna av över- gödning på kust och hav även fortsättningsvis är och under lång tid kommer vara ett av de huvudsakliga insatsområdena för att nå god ekologisk status och god miljöstatus, dvs. nå miljö- kvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård. &lt;/SPAN&gt;Åt- gärder för att minska övergödningen bidrar till att Östersjön blir mer motståndskraftig mot klimatförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Det behövs därför ett långsiktigt och samordnat arbete för att minimera problemet med övergödningen av kust och hav genom att:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;styra mot cirkulära flöden av fosfor och kväve&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;öka återföringen av och effektiviteten vid användningen av växt- näringsämnen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 28px;padding-right: 143px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;stärka åtgärdsarbetet för att minimera tillförsel av fosfor och kväve till vatten och hav samt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;utveckla kust- och havsmiljöförvaltningen för att minska effekterna av övergödningen på arter och livsmiljöer, snabba på återställningstakten och öka havets resiliens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att det behövs ett långsiktigt och samlat kraftfullt grepp om arbetet med att nå målen för havets till- stånd som på olika sätt är beroende av att effekterna av övergödning på arter och livsmiljöer minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Behov av ett helhetsgrepp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;Insatser för att minska övergödningen har direkt och indirekt be- handlats i flera utredningar under 2019 och 2020. Utredningarna &lt;SPAN class="ft38"&gt;Stärkt lokalt åtgärdsarbete &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:10), &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hållbar slamhantering &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:3), &lt;SPAN class="ft38"&gt;Mer biogas! För ett hållbart Sverige &lt;/SPAN&gt;(SOU 2019:63) och &lt;SPAN class="ft38"&gt;Vägar till hållbara vattentjänster &lt;/SPAN&gt;(SOU 2018:34) är särskilt relevanta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;629&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_630" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;Flera regeringsuppdrag till myndigheter har också redovisats till reger- ingen under Miljömålsbredningens arbete, vilka beredningen även analyserat och använt som underlag för överväganden och förslag. Havs- och vattenmyndigheten ska även rapportera ytterligare två regeringsuppdrag som hanterar övergödning i december 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Miljömålsberedningen noterar att trots omfattande insatser, ut- redningar och uppdrag, både genomförda och pågående, saknas en helhetssyn över olika övergödningsåtgärder. Ett tydligt exempel är de tre ovan nämnda utredningarna som hanterar olika sinsemellan skilda insatser som är viktiga för att minska övergödningen, men som i liten utsträckning tar ett helhetsgrepp eller skapar synergier mellan de olika förslagen. Miljömålsberedningen bedömer därför att det är en viktig uppgift att på ett övergripande sätt sammanställa det pågående arbetet och nyligen lämnade förslag om t.ex. etappmål och åtgärder inom övergödningsarbetet och utifrån detta &lt;SPAN class="ft56"&gt;analysera luckor och behov av ytterligare förslag&lt;/SPAN&gt;. Miljömålsberedningen lämnar i det följande flera förslag som kompletterar det pågående arbetet som på kort och lång sikt ska bidra till att målen för övergödning nås. Reger- ingen kommer att behöva utreda några av förslagen vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Cirkulär ekonomi kan bidra till minskad övergödning på sikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;En cirkulär ekonomi som bidrar till att öka återföringen av närings- ämnen kan på sikt bidra till att minska inflödet av fosfor och kväve till Sverige och Östersjöregionen. I både Sverige och Östersjöregio- nen som helhet överstiger införseln av fosfor och kväve i betydande grad utförseln ut ur Östersjöns avrinningsområde. Detta kan med- föra att delar av näringsöverskottet på lång sikt kan bidra till över- gödning eller deponeras. Utvecklingen av en cirkulär ekonomi kom- mer inte omedelbart att ge minskad övergödning, men bör enligt Miljömålsberedningen på lång sikt att innebära mer effektiv använd- ning av näringsämnen och därmed kunna bidra till att överskottet av näringsämnen i omlopp minskar. Övergödning är till stor del en effekt av tidigare bristfällig resurshushållning med fosfor och kväve. Fosfor är en ändlig resurs, även om den ekonomiska reserven beräk- nas till 266 årsförbrukningar. Kväveproduktion är energikrävande och produceras i dag i princip enbart med fossila energikällor, främst med naturgas. Naturgas beräknas med nuvarande årsförbrukning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;630&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_631" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383631x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;endast räcka i ytterligare 53 år.&lt;SPAN class="ft144"&gt;210 &lt;/SPAN&gt;Miljömålsberedningen anser därför att det finns vinster, både i arbetet med resurshushållning och för övergödning, i att anta ett helhetsgrepp. Ett sådant synsätt ligger i linje med EU:s gröna giv, inklusive &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; handlings- plan för cirkulär ekonomi och strategi Från jord till bord.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Miljömålsberedningen anser därför att styrmedel för att öka åter- föring av använd fosfor och kväve till produktion av livsmedel bör ingå i ett samlat och långsiktigt arbete med att minska övergöd- ningen av den marina miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft127"&gt;Fortsatt prioritering av att minska tillförsel av näringsämnen till vatten – åtgärdsarbetet behöver stärkas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft11"&gt;Miljömålsberedningen poängterar att även om beredningen före- språkat betydelsen av en helhetssyn i hanteringen av fosfor och kväve, så måste det även fortsättningsvis vara prioriterat att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;säkerställa att inte mer gödsel tillförs jordbruks- eller skogsmark än vad som behövs, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;att samtliga nödvändiga åtgärder för att minska läckage av fosfor och kväve till vatten och hav genomförs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Effekter av klimatförändringar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Åtgärder för att minska tillförseln av kväve och fosfor bidrar till att Östersjön blir mer motståndskraftig mot klimatförändringar.&lt;SPAN class="ft46"&gt;211 &lt;/SPAN&gt;Effekterna av klimatförändringarna medför också med stor säkerhet att åtgärdsarbetet behöver stärkas ytterligare jämfört med dagens åtgärdsarbete. Klimatförändringarna kommer sannolikt leda till större avrinning, vilket medför större tillflöde av fosfor och kväve till havet. Temperaturen i Östersjön har ökat mycket jämfört med i världs- haven och andra innanhav under de senaste decennierna. Vissa prog- noser visar att uppvärmningen i Östersjön går nio gånger fortare än i övriga havsområden.&lt;SPAN class="ft46"&gt;212 &lt;/SPAN&gt;Effekten av varmare vatten som innehåller&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;210&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Jönsson, H. 2019, Fosfor, kväve, kalium och svavel – tillgång, sårbarhet och återvinning från avlopp, Institutionen för energi och teknik, SLU Rapport 105.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;211&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Östersjöcentrum 2020, Framtidens Östersjön – påverkan av övergödning och klimatför- ändringar, Rapport 2/2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;212&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kerstin Johannesson, Göteborgs universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;631&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_632" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:308px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:93px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383632x1.jpg/" style="width:413px;height:93px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;mindre syre tillsammans med övergödningens bidrag till syrefria bottnar och syrefattigt havsvatten kan resultera i att Östersjön kan gå från att som i dag vara en kolsänka med hög produktion av syre till att bli en källa till klimatgaser. Ett redan stressat ekosystem i kust och hav kommer få ännu svårare att hantera och motstå effekter av övergödningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft11"&gt;Styrmedel och åtgärder för att öka arters och livsmiljöers resili- ens, dvs. motståndskraft mot förändring, är därför av stor betydelse. Miljömålsberedningen bedömer därför att även om åtgärdsarbetet har varit effektivt och trenden är långsiktigt positiv, är inte över- gödningsproblemet i havet löst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Östersjösamarbetet är avgörande för att minska övergödningen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Miljömålsberedningen bedömer:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 29px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;det internationella samarbetet och i synnerhet det havs- regionala samarbetet inom Helcom, är nödvändigt för att komma till rätta med övergödningsproblemen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Det havsregionala samarbetet inom Helcom, inte minst aktions- planen för Östersjön, har varit avgörande för Östersjöländernas öve- renskommelser om mål och utsläppsbeting för näringsämnen. EU- samarbetet, både genom ett stort antal relevanta direktiv, EU:s gemensamma jordbrukspolitik och EU:s östersjöstrategi, är avgö- rande för åtgärdsarbetet, även för Västerhavet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft10"&gt;Miljömålsberedningen har i sina överväganden och förslag till stor del fokuserat på det nationella arbetet då beredningen i sina analyser sett att det kvarstår ett stort nationellt åtgärdsbehov för att Sverige ska nå överenskomna utsläppsbeting enligt Helcom och även god ekologisk status samt god miljöstatus i kust- och havsområden. Det nationella arbetet har särskilt stor betydelse för kustvatten- förekomster. Miljömålsberedningen vill dock särskilt poängtera att det havsregionala samarbetet och &lt;NOBR&gt;EU-samarbetet&lt;/NOBR&gt; även fortsätt- ningsvis kommer att vara avgörande för att nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;i Östersjön. Övergödningen är ett havsregionalt problem där överenskommelser och samarbete mellan länderna är avgörande. Den pågående revideringen av Helcoms aktionsplan för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;632&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_633" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p983 ft9"&gt;Östersjön som är planerad att beslutas vid Helcoms ministermöte 2021 är mycket viktig för att säkra Östersjöländernas gemensamma ansträngningar för att reducera tillförseln av näringsämnen, där alla länder tar sitt ansvar. EU:s östersjöstrategi håller på att uppdateras och målsättningen är att en ny plan ska beslutas av EU under 2021. Åtgärder för övergödning föreslås fortfarande vara ett utpekat insats- område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Även om Miljömålsberedningen inte lämnar några mer omfat- tande förslag inom det havsregionala samarbetet är det beredningens bestämda uppfattning att det är viktigt att regeringen fortsatt prio- riterar detta arbete och aktivt bidrar till ett gemensamt åtgärdsarbete runt Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Jordbruket bidrar till problemet men är samtidigt lösningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Riksdagen har beslutat om mål för livsmedelsproduktionen som bl.a. innebär en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livs- medelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljö- mål nås, för att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Merparten av den antropogena tillförseln av fosfor och kväve till kretsloppet, där ett överskott av tillförseln riskerar att hamna i havet och bidra till övergödning, kommer från jordbrukets livsmedelsproduktion. Jordbruket är samtidigt den en- skilt viktigaste sektorn för utvecklingen av kretsloppslösningar för återföring av fosfor och kväve, eftersom det är jordbruket som måste använda de återförda näringsämnena i livsmedelsproduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Övergödningsproblemen kan inte lösas utan jordbrukets aktiva deltagande och bidrag i åtgärdsarbetet och genom teknikomställ- ning. Miljömålsberedningen bedömer att det finns en stor potential inom jordbruket för att på sikt utveckla tekniklösningar för att t.ex. effektivera hantering, transport och spridning av stallgödsel samt använda återförda näringsämnen från vatten och slam från avlopp och biogas, vilket även kan bidra till att skapa långsiktigt hållbara företag på landsbygden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Beredningen har mot denna bakgrund lagt stor vikt vid jordbruks- sektorn i sina överväganden och förslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;633&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_634" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft16"&gt;Ekosystembaserad förvaltning – källa till hav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Det är dock inte bara jordbruket som bidrar till övergödningspro- blemen. Verksamhetsutövare från ett stort antal sektorer från in- landsområden längst upp i avrinningsområdet och ut till kusten, som kommunala avloppsreningsverk, enskilda avlopp, skogsbruk, indu- strier, samt havsbaserad verksamhet som vattenbruk och sjöfart, bidrar till övergödningen. Det är därför nödvändigt med ett med- vetet arbete frän källa till hav. Beredningen bedömer att alla källor till fosfor och kväve behöver tas om hand och åtgärdas, men de källor som bidrar mest till belastningen behöver prioriteras. Detta medför att det kan finnas skäl att ställa differentierade krav eller utforma finansiellt stöd olika på i övrigt lika verksamheter beroende på geo- grafiskt läge, närhet till kust eller vattendrag, jordartsförhållanden t.ex. inom jordbruket eller för små och enskilda avloppslösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;En stor verktygslåda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att för att komma till rätta med övergödningsproblemen behöver ett stort antal olika styrmedel och åtgärder användas. Olika styrmedel behöver riktas mot de olika insats- områdena som t.ex. läckage respektive återvinning av jungfrulig fos- for och nyproducerat kväve.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Rådgivning och stöd för ett effektivt lokalt åtgärdsarbete behöver utvecklas även i fortsättningen. Effektiviteten och omfattningen av finansiellt stöd till åtgärder behöver ses över. Marknadsanpassning tillsammans med stöd till innovationer och teknikutveckling, t.ex. i frågor om biogödsel är viktiga för att säkerställa långsiktigt hållbart företagande och i vissa fall även landsbygdsutveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Områden där beredningen inte lämnar några förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;Miljömålsberedningen har bedömt att det finns ett antal områden som är viktiga för att minska övergödningen men där andra utred- ningar har lämnat förslag som behöver beredas vidare innan det är lämpligt att analysera om ytterligare styrmedel eller åtgärder är nöd- vändiga. Utöver detta finns områden som beredningen inte har be- dömt som prioriterade i nuläget, men som kan öka i vikt i framtiden,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;634&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_635" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;som t.ex. åtgärder för internbelastning i utsjöområden. Miljömålsbe- redningen lämnar därför inte några förslag inom följande områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft59"&gt;Enskilda och små avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Både Utredningen om vägar till hållbara vattentjänster och Utred- ningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete har lämnat förslag om etapp- mål inom miljömålssystemet för enskilda avlopp. Utredningen om vägar till hållbara vattentjänster har även lämnat flera konkreta för- slag, som bl.a. krav på avloppsdeklaration för enskilda avlopp, att Havs- och vattenmyndigheten föreslås få föreskriftsrätt när det gäller små avlopp och kommuner ska få stöd med kunskap och kompetens- utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Blå fånggrödor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete föreslog 1) en ändring i 11 kap. 11 § miljöbalken som innebär att undantag för tillstånd för vattenverksamhet även ska omfatta odling av sjöpungar och alger och 2) att områden för odling av blå fånggrödor bör pekas ut av kom- munerna i översiktsplan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Hästhållning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete har föreslagit att reger- ingen ger Jordbruksverket i uppdrag att i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet ta fram underlag till nya bestämmelser om miljö- hänsyn för hästhållare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft59"&gt;Internbelastning av fosfor i Egentliga Östersjön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft39"&gt;Miljömålsberedningen är medveten om att den interna fosforomsätt- ningen i Östersjön är ett betydande problem som förstärks av syre- bristen på havsbotten. Problemet är storskaligt och omfattar en yta som kan jämföras med Islands storlek. Ett varmare hav som effekt av klimatförändringar kan även ytterligare späda på syrebristen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;635&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_636" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383636x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p416 ft11"&gt;Miljömålsberedningen anser trots detta att fokus i övergödnings- arbetet måste vara att fortsätta arbetet med att minska tillflödet av näringsämnen till kust och hav och att det är där statliga medel kommer att ge störst långsiktig effekt. Kostnader för åtgärder i utsjö är mycket omfattande och med än så länge mycket osäkra resultat. Det behövs även fler försök och uppföljning av åtgärder för intern- belastning i kustområden. Beredningen har därför inte inkluderat överväganden och förslag vad gäller internbelastning i Östersjöns utsjöbassänger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Miljömålsberedningen har informerats om att det pågår arbete med en tillståndsansökan för lågflödesmuddring av syretärande sedi- ment för att bidra till minskad övergödning i Egentliga Östersjöns utsjöbassänger.&lt;SPAN class="ft46"&gt;213 &lt;/SPAN&gt;Upptaget av sediment ska finansieras genom bärg- ning av manganmoduler i Bottniska viken. Det senare innebär en form av gruvdrift i havet, vilket blir en ny verksamhet i svenska havs- områden. Ärendet kräver regeringsbeslut eftersom det är fråga om verksamhet i Sveriges ekonomiska zon. Miljömålsberedningen anser att det generellt sett finns en stor potential i innovation och teknik- utveckling men att det samtidigt är mycket viktigt att analysera och bedöma möjliga konsekvenser och att följa upp effekterna på lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft39"&gt;Internbelastning kan även vara ett betydande problem lokalt i vissa kustområden, särskilt i instängda havsvikar. Åtgärder för att komma till rätta med internbelastning i kustområden inkluderas i be- redningens övervägande vad gäller lokala åtgärder mot övergödning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;14.18.2 Mål för minskad övergödning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 156px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft127"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft108"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;ska användas för en samlad uppföljning och utvärdering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Det finns flera mål för havets tillstånd som berör övergödning både inom miljömålssystemet, i &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; och internationella överen- skommelser. Miljömålsberedningen bedömer att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;är det mål som är bäst lämpat för att &lt;SPAN class="ft56"&gt;samlat &lt;/SPAN&gt;ana- lysera, bedöma och redovisa måluppfyllelsen till regeringen och riks- dagen. En sådan samlad redovisning bedöms ge ett bättre besluts- underlag för regeringen och riksdagen. Beredningen bedömer dock att det är viktigt att problemet med övergödning – i större omfatt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;213&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Bengt Simonsson, Teknikmarknad, Underlag till Miljömålsberedningen, PM &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-05-14.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;636&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_637" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383637x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft11"&gt;ning än i dag – ingår i den mer övergripande bedömningen av god miljö- status och god ekologisk status i förhållande till miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Det som i praktiken har varit styrande i övergödningsarbetet enligt de aktörer beredningen varit i kontakt med, är framför allt målet om god ekologisk status i EU:s vattendirektiv och utsläpps- betingen i Helcoms aktionsplan för Östersjön. Skälen till det är att miljökvalitetsnormerna som fastställs enligt vattenförvaltningsför- ordningen (2004:660) är bindande enligt 5 kap. miljöbalken. Ut- släppsbetingen enligt Helcoms aktionsplan är i sig inte bindande, men har implementerats i svensk lagstiftning som miljökvalitets- norm i havsmiljöförordningen (2010:1341).&lt;SPAN class="ft144"&gt;214 &lt;/SPAN&gt;Östersjöländernas pre- stationer för att nå respektive lands utsläppsbeting utvärderas av Helcom. Preciseringarna till miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;implementerar både vattendirektivet, havsmiljödirektivet samt aktions- planen för Östersjön. Det betyder att det av preciseringarna för miljö- kvalitetsmålet framgår:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Vilken total svensk tillförsel av fosfor och kväve som tillåts ut- ifrån reduktionsbetingen i Helcoms aktionsplan för Östersjön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Vilket tillstånd som ska nås för kustvattenförekomsterna enligt vattenförvaltningsförordningen och för utsjöförekomsterna enligt havsmiljöförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Vid vilka tider ett visst tillstånd eller nivå för tillförsel ska nås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft10"&gt;Miljömålsberedningen bedömer därför att det inte finns behov av ändringar i preciseringarna i miljökvalitetsmålet&lt;SPAN class="ft56"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Den målansvariga myndigheten behöver dock se över tillämpningen av preciseringarna och indikatorerna vid uppföljningen, utvärderingen och redovisningen för att harmonisera dessa med uppföljningen, utvärderingen och rap- porteringen som regleras i vattendirektivet och havsmiljödirektivet. En sådan harmonisering bör, förutom att underlätta resultatanalysen, kunna underlätta den administrativa bördan. Den målansvariga myn- digheten bör t.ex. komma överens med vattenförvaltningen (Havs- och vattenmyndigheten samt vattenmyndigheterna) om vilka mått som ska användas och redovisas till regeringen för kustvatten i pre- ciseringen &lt;SPAN class="ft56"&gt;Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;214&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;HVFMS 2012:18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;637&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_638" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:344px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:74px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383638x1.jpg/" style="width:413px;height:74px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;Vid uppföljningen av preciseringen används nu status för närings- ämnen, men inom vattenförvaltningen används främst bedömningen av vattenförekomster med övergödningsproblem vilket ger olika resultat. Detta är olyckligt eftersom det externt blir svårt att förstå varför tillståndet gällande övergödning bedöms olika i miljömåls- uppföljningen och i statusklassningen enligt vattenförvaltningsför- ordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen över- gödning &lt;/SPAN&gt;införlivar delmål 14.1 i Agenda 2030 om att minska förore- ningarna till havet vad gäller näringsämnen samt bidrar till delmål 6.3 om att förbättra vattenkvalitet och avloppsrening samt öka åter- användning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Jordbruksverket föreslås som ny miljömålsansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft64"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen beslutar att Jordbruksverket är miljömålsan- varig myndighet för miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft59"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Regeringen använder generationsmålet och miljökvalitetsmålen som &lt;SPAN class="ft56"&gt;uppgifter &lt;/SPAN&gt;i sin myndighetsstyrning av 26 statliga förvaltningsmyndig- heter i deras instruktioner samt för alla länsstyrelser i den läns- styrelsegemensamma länsstyrelseinstruktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;De 26 myndigheterna och samtliga 21 länsstyrelser ska enligt sina respektive instruktioner verka för att generationsmålet och samtliga 16 miljökvalitetsmål som riksdagen fastställt nås och ska vid behov förslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;De 26 miljömålsmyndigheterna ska rapportera till Naturvårds- verket och samråda med Naturvårdsverket om vilken rapportering som behövs. Vid behov ska miljömålsmyndigheterna även lämna förslag till åtgärder för miljöarbetets utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;I genomförandet av de nationella miljömålen är det ett starkt fokus på miljömålsmyndigheternas uppföljning och utvärdering av det egna arbetet och resultaten i förhållande till målen. Det är Natur- vårdsverket som vägleder miljömålsmyndigheterna inte bara i deras&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;638&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_639" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383639x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;genomförande av miljömålen utan även i deras arbete med uppfölj- ning och utvärdering av resultatet i förhållande till miljömålen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;I arbetet med uppföljningen och utvärderingen av resultatet, dvs. måluppfyllelsen i förhållande till miljömålen, har åtta av de myndig- heter som ingår i miljömålssystemet ett särskilt ansvar för sam- ordningen av uppföljningen och utvärderingen av &lt;SPAN class="ft47"&gt;ett eller flera &lt;/SPAN&gt;miljö- kvalitetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;I dag är det Havs- och vattenmyndigheten som är en av de åtta miljömålsansvariga myndigheterna som ska samordna uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;och rap- portera till Naturvårdsverket.&lt;SPAN class="ft120"&gt;215&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Jordbruksverket är också en av de åtta miljömålsansvariga myn- digheterna och ska samordna uppföljning, utvärdering och rappor- tering i fråga om miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ett rikt odlingslandskap&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft46"&gt;216&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I den fördjupade utvärderingen 2019 anförde Havs- och vatten- myndigheten att när åtgärdsprogrammet för havsmiljön togs fram utgick man ifrån att åtgärderna i vattenförvaltningens åtgärdspro- gram skulle minska tillförseln av näringsämnen från land i tillräcklig utsträckning för att nå god miljöstatus. Åtgärdsprogrammet för havsmiljön som Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för, inne- håller därför inga landbaserade åtgärder, utan bara åtgärder i havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Vattenmyndigheternas sammanställning av genomförda åtgärder i enlighet med vattenförvaltningens åtgärdsprogram visade dock att det finns ett betydande åtgärdsunderskott.&lt;SPAN class="ft46"&gt;217 &lt;/SPAN&gt;Vid utgången av 2018 hade bara 20 procent av åtgärderna som ska genomföras till 2021 genomförts, i stället för som förväntat hälften. De genomförda åt- gärderna motsvarar enbart tre procent av det totala åtgärdsbehovet. En stor andel av de återstående åtgärderna riktar sig till jordbruket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;handlar om att minska antropogen tillförsel av kväve och fosfor till mark och vatten. Jord- bruket är den största källan till avrinningen av näringsämnen till den marina miljön. Jordbruket är också, och minst lika viktigt, den sek- tor som i störst utsträckning kan bidra till lösningar för att minska övergödning genom återföring av växtnäringsämnen till hållbara och resurseffektiva kretslopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;215&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;4 §, förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;216&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;4 § 2. förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;217&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vattenmyndigheterna 2019, Sammanställning av kommuners och myndigheters rapporter- ing av genomförda åtgärder 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;639&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_640" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383640x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 257px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft56"&gt;Varför Jordbruksverket är bäst lämpad som miljömålsansvarig myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft9"&gt;Jordbruksverket är den myndighet som har det övergripande an- svaret för att genomföra EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Sveriges landsbygdsprogram och EU:s havs- och fiskeriprogram. Jordbruks- verket ska skapa förutsättningar för att jordbrukets belastning på miljön blir så liten som möjligt.&lt;SPAN class="ft144"&gt;218 &lt;/SPAN&gt;Jordbruksverket ansvarar även för frågor om vattenbruk som både kan vara en källa till men även bidra till lösningar för övergödning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft9"&gt;Jordbruksverket har även till uppgift att skapa förutsättningar för att ett rikt och varierat odlingslandskap upprätthålls, att den bio- logiska mångfalden främjas och att jordbrukets belastning på miljön blir så liten som möjligt. I sin uppgift att genomföra jordbruks- politiken förfogar Jordbruksverket över ett antal styrmedel av både ekonomisk, administrativ och informativ karaktär som behandlar och reglerar frågor om tillförsel och återföring av näringsämnen i jordbruksföretagens verksamhet. Jordbruksverket utfärdar före- skrifter och arbetar med åtgärder för att minska läckaget av närings- ämnen, samt med rådgivning och information till lantbrukare om hållbar användning av växtnäringsämnen. Jordbruksverket ansvarar även för gödselgasstödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att för att minska näringstill- förseln till den marina miljön är det i första hand åtgärder som genom- förs på land, t.ex. från avlopp, dagvatten, industrier och avrinning från skog, men huvudsakligen från jordbruksverksamhet, som kan bidra till att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;kan nås. Den verk- samhet, åtgärder och styrmedel som behövs för att kunna minska den oönskade näringstillförseln till den marina miljön för att miljö- kvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;ska nås ligger därmed huvudsak- ligen inom Jordbruksverkets verksamhetsområde, inte inom Havs- och vattenmyndighetens verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Miljömålsberedningen lämnar dessutom flera andra förslag som riktar sig till jordbruket eller där jordbruket är en viktig del av lösningen på problemet som t.ex. vad gäller återföring av växtnäring- sämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att Jordbruksverket lika väl som Havs- och vattenmyndigheten kan samla in och samlat följa upp och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;218&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;4 § 3 p. förordningen (2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;640&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_641" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;utvärdera miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;. Att komma till rätta med övergödningen är avgörande för att nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård. &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyn- digheten kommer även fortsättningsvis ha miljömålsansvaret för miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;. Beredningen menar att det är viktigt att övergödningen tydligt in- kluderas i uppföljningen och utvärderingen av detta mål på samma sätt som övriga väsentliga påverkansfaktorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Miljömålsberedningen föreslår därför att Jordbruksverket får till uppgift att vara målansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft81"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;. Detta förslag medför ändringar i Jordbruksverkets och Havs- och vattenmyndighetens instruktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Det behövs fler etappmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att det behövs fler etappmål för att driva samhällsomställningen så att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Ingen över- gödning &lt;/SPAN&gt;kan nås. Beredningen föreslår att regeringen beslutar om ett nytt etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve till livsmedels- produktionen (se förslag i nästa avsnitt).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Beredningen noterar att både Utredningen om vägar till hållbara vattentjänster och Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete har föreslagit etappmål för enskilda avlopp. Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete har även föreslagit ett etappmål för anläggning av våtmarker. Regeringen bereder förslagen i skrivande stund och Miljömålsberedningen anser därför att det är lämpligt att avvakta regeringens beredning och eventuella beslut i dessa frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer samtidigt att det inte behövs något ytterligare kompletterande etappmål vad gäller målnivåer för tillstånd i kust och hav eller nivåer för tillförsel av fosfor och kväve till vatten, eftersom sådana mål följer av och uppdateras i takt med eventuell översyn av &lt;NOBR&gt;EU-direktiv&lt;/NOBR&gt; eller internationella överenskom- melser inom Helcom och Ospar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 140px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;641&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_642" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:128px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383642x1.jpg/" style="width:413px;height:128px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;14.18.3 Öka återföringen av fosfor och kväve&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft16"&gt;Miljömålsberedningens bedömning:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;att &lt;/SPAN&gt;för att minska övergödningsproblem på lång sikt och säker- ställa ett hållbart nyttjande av naturresurser, behöver använd- ningen av jungfrulig fosfor och nyproducerat kväve framtagen med fossila energikällor minska och en större andel använt fos- for och kväve återföras till jordbrukets livsmedelsproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft10"&gt;I avsnittet ovan redogör Miljömålsberedningen för att införseln och användningen av fosfor och kväve är betydligt större än den mängd näringsämnen som förs ut från Sverige. Så ser det ut även för hela Östersjöns avrinningsområde. Införseln av fosfor till Sverige genom mineralgödsel, djurfoder och livsmedel eller tillsatser till livsmedels- industrin är ungefär tre gånger så stor som utförseln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;En förutsättning för att behovet av ny jungfrulig fosfor eller nyproducerat kväve med fossila energikällor ska kunna minska, är att öka både återvinning av fosfor och kväve och återföringen av återvunna näringsämnen till livsmedelsproduktionen. Miljömåls- beredningen bedömer därför att förslag till styrmedel och åtgärder för att minska behovet av användning av jungfrulig fosfor och ny- producerat kväve samt att öka återföringen av näringsämnen be- höver hanteras samlat. Beredningen bedömer att effektiviteten av dessa förslag till stor del är beroende av att förslagen som riktar sig till de enskilda lantbruksföretagen i avsnitt nedan också genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Det kan argumenteras för att omfattningen av införseln och återföringen av näringsämnen inte har någon betydelse för över- gödningen så länge fosfor och kväve inte i någon större utsträckning tillåts laka ur till vatten och luft och därigenom bidra till över- gödning. Miljömålsberedningen bedömer dock att ett sådant synsätt enbart löser symptomen på problemet och inte grundorsaken. Så länge införseln av fosfor och kväve till Sverige och Östersjöområdet väsentligt överstiger utförsel så uppstår ett kvittblivningsproblem. Detta kan lösas genom att näringsämnen binds kemiskt och läggs på deponi eller används som fyllnadsmassor i t.ex. gruvor där urlak- ningen förväntas vara minimal. Miljömålsberedningen bedömer dock att så länge det finns ett kvittblivningsproblem och fosfor och kväve inte hanteras som ekonomiskt värdefulla resurser, så kommer till-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;642&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_643" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383643x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p419 ft11"&gt;förseln av fosfor och kväve till mark och vatten på lång sikt att över- stiga de miljömässigt tillåtna mängderna (se även avsnitt ovan om cirkulär ekonomi).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Miljömålsberedningens förslag om minskad införsel och ökad återföring av fosfor och kväve stärker – på lång sikt – både den miljö- mässiga och ekonomiska hållbarheten i den svenska livsmedelspro- duktionen, i linje med bl.a. livsmedelsstrategin, och bidrar till tek- nikutveckling och företagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Den svenska livsmedelsproduktionen är för närvarande beroende av importerad mineralgödsel. Det innebär att sårbarheten vid ett eventuellt stopp av importen är mycket hög. Globalt bedöms de ekonomiska fosforreserverna räcka i 266 år, medan kväve som i dag till mestadels produceras med naturgas, har en ekonomisk reserv på enbart 53 år. Kväve är dyrt och energislukande att producera. Även om reserverna bedöms som ganska goda så finns risk för handels- hinder eller produktionsstopp, både kortsiktiga och långsiktiga. Sår- barheten för växtnäringsförsörjningen bedöms av SLU som bety- dande för kväve där en skördeminskning med &lt;NOBR&gt;30–60&lt;/NOBR&gt; procent kan uppstå första året efter utebliven gödsling. Sårbarheten för fosfor är lägre eftersom marken har större fosfordepåer och eftersom det finns möjligheter att utvinna fosfor nationellt ur gruvavfall.&lt;SPAN class="ft46"&gt;219&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft10"&gt;Miljömålsberedningen har fokuserat på användningen av mineral- gödsel då den huvudsakligen knyter an till frågor om återföring av fosfor och kväve inom den inhemska livsmedelsproduktionen. Im- porten av både djurfoder och livsmedel är betydande källor till till- förseln av fosfor och kväve, men frågorna är mycket komplexa och behöver hanteras tillsammans med frågor om en ökad självförsörj- ningsgrad i enlighet med livsmedelsstrategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att det för att driva på utveck- lingen behövs ett etappmål för återföring av fosfor och kväve. För- slag till styrmedel för att bidra till ökad grad av återföring av fosfor finns i betänkandena &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hållbar slamhantering &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:3) och &lt;SPAN class="ft47"&gt;Mer biogas! För ett hållbart Sverige &lt;/SPAN&gt;(SOU 2019:63). Även Miljömålsbered- ningen lämnar här flera förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;219&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Jönsson, H. 2019, Fosfor, kväve, kalium och svavel – tillgång, sårbarhet och återvinning från avlopp, Institutionen för energi och teknik, SLU, Rapport 105.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;643&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_644" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:385px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383644x1.jpg/" style="width:413px;height:385px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Etappmål om ökad återföring av växtnäringsämnen till livsmedelsproduktionen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen beslutar om ett etappmål om ökad återföring av fosfor och kväve till livsmedelsproduktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Målet innebär att till 2030 ska den ökade resurshushållningen och återföringen av använt fosfor och kväve till livsmedelsproduk- tionen vara att:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Stallgödseln tas tillvara på jordbruksmark så att tillförseln av växtnäringsämnen balanserar bortförsel,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;kväveavgången från stallgödsel genom ammoniak ska redu- ceras med minst 20 procent,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;minst 50 procent av fosfor och 15 procent av kväve från av- lopp återförs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 114px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;minst 80 procent av matavfall från hushåll, storkök, butiker och restauranger, samt rester från livsmedelsindustrin, sor- teras ut så att fosfor och kväve tillvaratas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 114px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;att regeringen ser över och om det behövs, justerar målni- våerna senast 2025.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att etappmålet bidrar till att nå fler miljökvalitetsmål, i synnerhet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;men även &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Levande sjöar och vatten- drag. &lt;/SPAN&gt;Etappmålet är relevant för flera strecksatser i &lt;SPAN class="ft56"&gt;Generationsmålet&lt;/SPAN&gt;, främst de delar som berör ekosystem, resurseffektiva kretslopp och god hushållning med naturresurser. Etappmålet bidrar även till att nå de näringspolitiska målen, framför allt det övergripande målet i regeringens livsmedelsstrategi. Slutligen bidrar etappmålet till att stärka genomförandet av Agenda 2030, särskilt delmål 14.1 &lt;SPAN class="ft56"&gt;Minska föroreningarna i havet &lt;/SPAN&gt;och delmål 6.3 &lt;SPAN class="ft56"&gt;Förbättra vattenkvalitet och av- loppsrening samt öka återanvändning&lt;/SPAN&gt;, men även delmål 2.4 &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga jordbruksmetoder&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Jordbruksverket föreslås få det övergripande ansvaret för upp- följning, utvärdering och redovisning av etappmålet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;644&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_645" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383645x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft9"&gt;Återföring av växtnäringsämnen är komplexa frågor som berör ett stort antal privata aktörer och offentliga verksamheter och som kräver en politisk helhetssyn över flera olika politikområden som miljö- och klimatpolitiken, jordbrukspolitiken och energipolitiken. Återvinning av växttillgängligt kväve och fosfor kan även bidra till att minska växtodlingens sårbarhet. Återvinning av växttillgängligt kväve är särskilt viktigt ur klimat- och sårbarhetssynpunkt.&lt;SPAN class="ft144"&gt;220&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Att det finns ett behov av ett etappmål har framförts av både Utredningen för hållbar slamhantering och Utredningen för stärkt lokalt åtgärdsarbete för övergödning. Miljömålsberedningen anser att förslaget till etappmål väl inkluderar Utredningen för hållbar slam- hanterings förslag om att målangivelser för växtnäringsämnen skulle kunna anges som etappmål inom miljömålssystemets ram. Förslaget är även i linje med Biogasmarkandsutredningens bedömning att det behövs mål för användning av biogödsel från biogasproduktion.&lt;SPAN class="ft46"&gt;221 &lt;/SPAN&gt;Miljömålsberedningen anser även att etappmålet indirekt inkluderar förslaget om etappmål från Utredningen för stärkt lokalt åtgärds- arbete om att minska andelen mineralgödsel av den totala gödsel- användningen till 2030. Detta eftersom ökad återföring av närings- ämnen bör minska behovet av importerat mineralgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft9"&gt;Miljömålsberedningen uppfattar ett det finns en samsyn bland jordbrukets och &lt;NOBR&gt;VA-sektorns&lt;/NOBR&gt; aktörer om att det behövs ett etapp- mål för återföring av både fosfor och kväve. Ett nytt etappmål lyfts fram som viktigt för att driva på innovationer och teknikomställning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Några aktörer, bl.a. Naturvårdsverket, lyfter fram att ökade åter- föringskrav kan bidra till svårigheter att nå miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft56"&gt;Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;. Slam, men även insamlat matavfall, kan innehålla höga halter av farliga ämnen som kadmium eller tungmetaller. Miljömåls- beredningen anser att frågan om farliga ämnen i slam har utretts in- gående av Utredningen om hållbar slamhantering och lagts till grund för utredningens övervägande och förslag som Miljömålsberedningen har jobbat vidare utifrån. Miljömålsberedningen trycker på att det är viktigt att det slam eller matavfall som återförs inte medför expo- nering av farliga ämnen som riskerar att vara skadliga för människor eller miljön. Teknikutveckling för återvinning av näringsämnen ur slam som komplement till återföring av slam behöver därför priori-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;220&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Jönsson, H. 2019, Fosfor, kväve, kalium och svavel – tillgång, sårbarhet och återvinning från avlopp, Institutionen för energi och teknik, SLU, Rapport 105.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;221&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2019:63, &lt;/SPAN&gt;Mer biogas! För ett hållbart Sverige&lt;SPAN class="ft45"&gt;, Betänkande av Biogasmarknadsutred- ningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;645&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_646" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383646x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;teras även fortsättningsvis. Det är viktigt att Utredningen om hållbar slamhanterings förslag om att Naturvårdsverket ska uppdatera gräns- värden för farliga ämnen i slam genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Miljömålsberedningens förslag till etappmål är en fortsättning av etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan som löper ut 2020 som anger att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas bio- logiskt så att växtnäring tas tillvara. Miljömålsberedningens förslag till etappmål kompletterar även regeringens beslut om nytt etappmål om förebyggande av avfall, som bl.a. föreslår målnivåer för matsvinn men som inte hanterar återcirkulering av näringsämnen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;222&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att det är realistiskt att nå de före- slagna målnivåerna för de olika fraktionerna av återvinningsbart sub- strat till 2030. Uppföljningen och utvärderingen av målet kan i huvudsak göras med hjälp av befintlig statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft59"&gt;Stallgödsel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Etappmålet inkluderar all stallgödsel,&lt;SPAN class="ft46"&gt;223 &lt;/SPAN&gt;även stallgödsel från hästar utanför jordbruksföretag. I princip återförs i dag all stallgödsel från jordbruksföretag till jordbruksmark antingen direkt, rötat i en gårds- anläggning eller som biogödsel från en biogasanläggning. Utmaningen är att öka effektiviteten i nyttjandet av växtnäringsämnena genom rätt gödselgivor, transport till områden med brist på stallgödsel eller genom vidare utveckling av teknik för efterbehandling av biogödsel som ökar andelen växttillgängliga näringsämnen och gör biogödsel mer attraktivt som ersättning för mineralgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft39"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att all fosfor i stallgödsel bör kunna återföras. För kväve avgår alltid en omfattande andel ammo- niak till luft, varför inte en hundraprocentig återföring är möjlig. En utmaning är därför att minska avgången av ammoniak och därmed öka kvävehalten i stallgödseln. Ammoniakutsläppen i sig bidrar även&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;222&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/06/nya-nationella-mal-paskyndar-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;omstallningen-till-en-cirkular-ekonomi/,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;223&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Stallgödsel är enligt Jordbruksverkets definition ett samlingsbegrepp för husdjurens träck eller urin med eventuell inblandning av foderrester, strömedel eller annan vätska såsom spill- vatten, disk- och tvättvatten, pressaft från ensilage eller eventuell nederbörd uppsamlad på gödselplatta, rastgård och i behållare. Begreppet omfattar även de ingående delarna i behandlad form.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;646&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_647" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383647x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;till övergödning genom nedfall från luft på mark och vatten. Miljö- målsberedningen anser därför att ett etappmål om kväveåterföring från stallgödsel bör fokusera på ammoniak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft12"&gt;Jordbrukets gödselhantering står enligt Naturvårdsverket för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft10"&gt;87 procent av ammoniakutsläppen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;224 &lt;/SPAN&gt;Luftvårdsprogrammet, som be- slutades av regeringen 2019, omfattar åtgärder för att minska ut- släppen av ammoniak för att uppfylla svenska åtaganden under EU:s takdirektiv.&lt;SPAN class="ft46"&gt;225 &lt;/SPAN&gt;Ett av luftvårdsprogrammets åtgärdsområden är ammo- niak inom jordbruket. Takdirektivets målår 2030 innebär för Sverige att utsläppen under perioden &lt;NOBR&gt;2005–2030&lt;/NOBR&gt; ska minska med 17 procent för ammoniak vilket motsvarar 17 000 ton.&lt;SPAN class="ft46"&gt;226 &lt;/SPAN&gt;Miljömålsberedningen anser att etappmålet bör vara något mer ambitiöst än kravet i tak- direktivet om 17 procent och föreslår en 20 procents reduktion inom jordbruket. Nivån bör dock utvärderas i den översyn av målnivåerna som beredningen föreslår att regeringen gör 2025.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Samtliga åtgärder för att minska utsläppen av ammoniak handlar om gödselhantering inom jordbruket som är den enskilt domine- rande källan. Jordbruksverket fick 2019 i uppdrag av regeringen att i en särskild informationsinsats, uppmärksamma möjligheten att söka ersättning i landsbygdsprogrammet för åtgärder som minskar ut- släppen av ammoniak.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;Det är lite oklart hur stor andel av gödseln från hästar som inte inkluderas i gruppen jordbruksföretag, som tas om hand och åter- förs. Enligt Jordbruksverkets enkätundersökning från 2016 så spri- der cirka 60 procent av hästhållarna stallgödseln på egen mark.&lt;SPAN class="ft144"&gt;227 &lt;/SPAN&gt;Enligt enkätsvaren lämnar ridskolor, travtränare m.fl. merparten av stallgödseln till andra lantbrukare. Jordbruksverket har informerat Miljömålsberedningen om att det kan vara nödvändigt att se över regelverk om t.ex. kompostering och om animaliska biprodukter (ABP), som kan verka hindrande för att nå målet om återföring av stallgödsel, särskilt för hästgödsel. Enligt Jordbruksverket bränns ibland hästgödsel i stället för att återföras eftersom det är svårt att uppfylla reglerna för ABP. Enligt Miljömålsberedningen kan det&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;224&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till EU och FN:s luftvårdskon- vention (CLRTAP) 2019. Underlagen är framtagna av SMED.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;225&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Regeringen 2019, Nationellt luftvårdsprogram, Regeringsbeslut I:9, M2019/00243/Kl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;226&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Naturvårdsverket 2020, Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål, Rapport 6919.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;227&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Jordbruksverket 2018, Hälshållning i Sverige 2016, Rapport 2018:12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;647&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_648" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383648x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft11"&gt;vara svårt att till 2030 återföra och ta till vara på all stallgödsel från hästar på jordbruksmark så att tillförseln av växtnäringsämnen balan- serar bortförsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Uppföljningen och utvärderingen av målnivåerna för återföring av stallgödsel följs upp av SCB genom statistik för Kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark.&lt;SPAN class="ft144"&gt;228 &lt;/SPAN&gt;Sveriges indikatorer för att följa upp delmål 2.4 &lt;SPAN class="ft40"&gt;Hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga jordbruksmetoder &lt;/SPAN&gt;kommer enligt SCB med stor sannolikhet baseras på statistiken för kväve och fosforbalanser i jordbruket. För ammo- niak finns även löpande uppföljning och statistik inom Naturvårds- verkets luftsvårdsprogram. Statistiken tas fram av Svenska Miljö- EmmissionsData (SMED).&lt;SPAN class="ft144"&gt;229 &lt;/SPAN&gt;Det kan finnas behov av att utveckla statistiska underlag för gödsel från hästar som inte är inom jord- bruksföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Målnivån för återföring av fosfor från avlopp är densamma som lämnas i betänkandet Hållbar slamhantering. Förslaget ställer ett återvinningskrav på 60 procent av den fosfor som finns i avlopps- slammet för allmänna avloppsreningsanläggningar som överstiger 20 000 personekvivalenter. Detta motsvarar närmare 50 procent, eller cirka 2 700 ton, av den totala fosformängden som årligen av- sätts i landets produktion av avloppsslam vid kommunala renings- anläggningar. Enligt några remissyttranden över Slamutredningen är dock återvinningskravet för lågt. Utredningen om hållbar slamhan- tering hade dock inte i uppdrag att lämna förslag på kväveåtervinning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Förslaget om 15 procents kväveåterföring är baserat på att det i slam som sprids på jordbruksmark i dag återstår som mest 20 pro- cent av kvävet från det ingående avloppet. Om hälften av landets totala slamproduktion skulle spridas skulle återföringen motsvara tio procent.&lt;SPAN class="ft46"&gt;230 &lt;/SPAN&gt;Expertgruppen för hållbar och cirkulär VA inom Delegationen för cirkulär ekonomi föreslår också ett etappmål om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;228&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SCB 2018, Kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark 2016, MI 40 SM 1801.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;229&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till EU och FN:s luftvårdskon- vention (CLRTAP) 2019, Underlagen är framtagna av SMED.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;230&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Svenskt Vatten, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-09-21&lt;/NOBR&gt; och Håkan Jönsson, SLU, &lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-09-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;648&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_649" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383649x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;15 procent kväveåterföring.&lt;SPAN class="ft60"&gt;231 &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket föreslog 2013 ett etappmål om tio procent kväveåterföring.&lt;SPAN class="ft60"&gt;232&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft12"&gt;I rejektvattnet (vatten som avvattnats från slam) finns det 15–&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft10"&gt;20 procent kvar av det kväve som kommer till reningsverken. Rejekt- vatten finns samlat på de cirka 140 större reningsverk som rötar slam. En stor andel av de större reningsverken planerar eller håller på att byggas om och utökas varför det finns goda chanser att relativt snart få återvinning av rejektvattenkväve på flera större verk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Det finns också processer på försöksstadiet för återvinning av kväve från ingående avloppsvatten med potential att utvinna cirka 75 procent av inkommande kväve.&lt;SPAN class="ft120"&gt;233 &lt;/SPAN&gt;Miljömålsberedningen bedö- mer att med potentialen i den pågående teknikutvecklingen bör mål- nivån kunna bestämmas till minst 15 procent för att driva på sam- hällsomställningen. Målnivån bör ses över senast 2025 och kan då eventuellt bestämmas vara ännu högre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Uppföljningen och utvärderingen av målet om återföring av när- ingsämnen från avlopp kan till stor del göras med hjälp av Natur- vårdsverkets statistik om Utsläpp till vatten och slamproduktion.&lt;SPAN class="ft178"&gt;234&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft59"&gt;Matavfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Kraven på utsortering av matavfall&lt;SPAN class="ft46"&gt;235 &lt;/SPAN&gt;från hushåll, storkök, butiker och restauranger så att näringsämnen återvinns baseras på att 2018 sorterades 38 procent av sådant livsmedelsavfall genom biologisk behandling så att näringsämnen kunde tas tillvara.&lt;SPAN class="ft46"&gt;236 &lt;/SPAN&gt;Naturvårds- verket bedömde i den årliga uppföljningen av etappmålet 2020 att resultatet i förhållande till målet har en positiv utveckling, men att målet är svårt att nå inom utsatt tid. År 2018 erbjöd 82 procent av kommunerna system för separat insamling av matavfall. Vid be- handling av matavfall genom rötning på avloppsreningsverk kunde&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;231&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Delegationen för Cirkulär ekonomi, Expertgruppen Hållbar och cirkulär VA, delrapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-09-30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;232&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Naturvårdsverket 2013, Hållbar återföring av fosfor, Rapport 6580.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;233&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;https://ekobalans.se/ekobalans-forst-i-varlden-med-kommersiell-kvaveatervinning-till-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;fast-produkt/&lt;SPAN class="ft191"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-09-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;234&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;Naturvårdsverket och SCB, Utsläpp till vatten och slamproduktion 2018 Kommunala avlopps reningsverk, massa - och pappersindustri samt viss övrig industri, MI 22 SM 2001.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;235&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Biologiskt nedbrytbart avfall som består av livsmedel eller som uppstår i samband med hantering av livsmedel, Avfallsförordning (2011:927).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;236&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Naturvårdsverket 2020, Etappmål för förebyggande av avfall, Minskat matsvinn och ökad återanvändning av förpackningar, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;NV-05517-19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;649&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_650" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383650x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p13 ft11"&gt;72 procent av slammet återföras så att näringsämnen togs tillvara. För biogödsel från samrötningsanläggningar var andelen 100 pro- cent. Av det matavfall som komposterades kunde 92 procent till- godoräknas vid uppföljning av målet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Från 2024 är det obligatoriskt för kommunerna att tillhandahålla system för insamling av matavfall från hushåll.&lt;SPAN class="ft144"&gt;237 &lt;/SPAN&gt;Enligt Naturvårds- verkets årliga uppföljning kommer det ta tid innan kommunerna har ett fullt utbyggt system för källsorterat livsmedelsavfall och bio- logisk hantering av avfallet. Beredningen bedömer dock att det är rimligt att minst 80 procent av matavfallet från hushållen samt motsvarande mängd från livsmedelsindustrin kan tas om hand på ett sådant sätt att växtnäringen kan återföras senast 2030. Detta med hänsyn till högre ställda krav i avfallsförordningen samt att det sedan 2005 gäller deponeringsförbud för organiskt avfall.&lt;SPAN class="ft144"&gt;238&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Miljömålsberedningen föreslår även att det nya etappmålet ska inkludera krav på utsortering och återföring av näringsämnen från livsmedelsindustrin (t.ex. slakterier, beredning etc.). Detta är en utökning av det befintliga etappmålet som kan medföra behov av ut- veckling av uppföljning och statistik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;Uppföljningen och utvärderingen av målet om återföring av när- ingsämnen i matavfall kan göras med hjälp av befintlig statistik från Naturvårdsverket.&lt;SPAN class="ft120"&gt;239&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft59"&gt;Översyn av målnivåerna 2025&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Miljömålsberedningen föreslår att regeringen senast 2025 ser över om målnivåerna behöver revideras. Skälet är att det är svårt att i nuläget bedöma i vilken omfattning ny teknik kan komma att bidra till återföring av näringsämnen, särskilt för avlopp och matavfall. En översyn bedöms särskilt nödvändig för målnivån för återföring av kväve från avlopp, där det har varit svårt för Miljömålsberedningen att kunna bedöma potentialen i pågående forskning och teknikut- veckling och förutsättningarna för investering i ny teknik inom VA- sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;237&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;15 a § avfallsförordningen (2011:927), regeringsbeslut om att flytta fram kravet på insam- ling av matavfall till 31 december 2023.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;238&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förordningen (2001:512) om deponering av avfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;239&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Naturvårdsverket 2020, Matavfall i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Sverige-Uppkomst&lt;/NOBR&gt; och behandling 2018, Framtagen av SMED.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;650&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_651" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:181px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:291px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383651x1.jpg/" style="width:413px;height:291px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Styrmedel och åtgärder som behövs för att nå målet följer av be- redningens övriga förslag och överväganden för att öka återföringen av fosfor och kväve till livsmedelsproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 182px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft127"&gt;Innovation och teknikutveckling nödvändig för effektiv återföring av näringsämnen till livsmedelsproduktion&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förslag&lt;SPAN class="ft12"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen ger Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Energi- myndigheten, Tillväxtverket, Vinnova och Formas ett gemen- samt uppdrag att ta fram förslag på hur stallgödsel, avlopps- vatten och &lt;NOBR&gt;-slam&lt;/NOBR&gt; samt matavfall kan utvecklas till en högvärdig resurs, bl.a. i form av biogödsel eller återföring av närings- ämnen till mineralgödsel, för att bidra till att nå etappmålet om återföring av näringsämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Uppdraget ska genomföras i nära samverkan med relevanta forsk- ningsinstitutioner (som t.ex. SLU, RISE och IVL), företag, jord- brukets organisationer, &lt;NOBR&gt;VA-kollektivet,&lt;/NOBR&gt; och biogasproducenter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;I uppdraget ingår att bedöma behovet av ett särskilt teknik- och innovationsprogram inom området och behov av finansiella resurser för ett program.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att en kombination av åtgärder kom- mer att behövas under lång tid framöver för att säkerställa en effektiv återföring av växtnäringsämnen och därmed nå det föreslagna etapp- målet om återföring av växtnäringsämnen. Beredningen menar att även avloppsvatten och rötslam samt matavfall bör ses som en resurs, inte enbart som substrat för biogasproduktion, men även som källa till återföring och produktion av högvärdigt gödselmedel som kan minska behovet av jungfrulig fosfor och nyproducerat kväve i mineral- gödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft9"&gt;Både Biogasmarknadsutredningen och Utredningen om hållbar slamhantering har inom olika områden utrett vissa förutsättningar för att öka återföringen av växtnäringsämnen, men ingen av dessa ut- redningar har fört resonemang om en helhetssyn.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 66px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;651&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_652" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383652x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p817 ft11"&gt;Det pågår även olika aktiviteter för att öka effektiviteten i återför- ingen av växtnäringsämnen i stallgödsel, men även här anser Miljö- målsberedningen att arbetet inte är tillräckligt samlat och integrerat i övriga processer. Till exempel vad gäller hantering av rötslam från avloppsrening eller biogasproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft9"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att det finns ett stort utrymme för innovation och teknikutveckling inom området. Svenska företag som Miljömålsberedningen varit i kontakt med, anser att de ligger i framkant globalt med att ta fram teknik för att utvinna både fosfor och kväve från avloppsvatten och slam och utvinna näringsämnen som kan återföras och ersätta jungfrulig fosfor och nyproducerat kväve i mineralgödsel.&lt;SPAN class="ft144"&gt;240 &lt;/SPAN&gt;Teknikutvecklingen bidrar även till klimat- omställning, inte minst inom biogasområdet, men även då ny teknik kan minska energiåtgången i reningsverken, inte minst för kväve- rening. Miljömålsberedningen menar att innovation och teknikut- veckling inom området kan ha en stor exportpotential, särskilt inom EU där flera länder har eller håller på att utforma lagkrav på åter- föring av näringsämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Beredningen föreslår därför att regeringen ger Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Tillväxtverket, Vinnova och Formas ett gemensamt uppdrag att ta fram förslag på hur stallgödsel, avloppsvatten och &lt;NOBR&gt;-slam&lt;/NOBR&gt; inklusive från hästar, avloppsslam/rötslam och samt matavfall kan utvecklas till en högvärdig resurs, bl.a. i form av biogödsel eller återföring av näringsämnen till mineralgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;I uppdraget ingår att bedöma behovet av ett särskilt teknik- och innovationsprogram inom området och behov av finansiella resurser för ett program.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Uppdraget behöver genomföras i nära samverkan med relevanta forskningsinstitutioner som t.ex. SLU, RISE och IVL som har kompetens inom gödselhantering, avloppsrening, och växtnärings- återföring. Delegationen för cirkulär ekonomi har en expertgrupp för hållbart och cirkulärt vatten och avlopp som kan vara aktuell att involvera i uppdraget. Det är av stor vikt att avnämarna, lantbruket som ska ta emot och använda växtnäringen, är aktivt inkluderade så att de lösningar som föreslås är praktiskt genomförbara och kan få ett brett genomslag hos jordbruksföretagen. Även företag som arbetar aktivt med innovation och teknikutveckling inom området behöver inkluderas samt självklart &lt;NOBR&gt;VA-kollektivet&lt;/NOBR&gt; och biogasproducenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;240&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kommunikation med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Ragn-Sells&lt;/NOBR&gt; och Yara.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;652&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_653" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Uppdragets syfte är att med utgångspunkt i de underlag och erfarenheter som olika relevanta utredningar, i synnerhet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hållbar slamhantering &lt;/SPAN&gt;(SOU 2020:03) och &lt;SPAN class="ft47"&gt;Mer biogas! För ett hållbart Sverige &lt;/SPAN&gt;(SOU 2019:63), tillsammans med pågående forskning och teknikut- veckling inom området, ta fram förslag till hur stallgödsel, avlopps- slam/rötslam och matavfall kan utvecklas till en attraktiv gödsel- produkt som kan ersätta mineralgödsel. Flera aktörer, som t.ex. Svenskt Vatten och LRF, pekar på att det skulle behövas motsva- rande analys av möjligheterna till återföring av kväve från slam som den som tagits fram för fosfor i utredningen om hållbar slamhan- tering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I uppdraget bör även ingå att göra en särskild analys av behovet av ett teknik- och innovationsprogram riktat mot att öka återför- ingen av växtnäringsämnen. I det fall ett sådant program anses främja möjligheterna att nå etappmålet och bidra till att främja svenska teknikföretag, så bör uppdraget även föreslå en utformning av ett program och bedöma behov av finansiella resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Flera aktörer, inte minst från forskningsinstitutet inom jord- bruksforskning, har pekat på betydelsen av teknikneutralitet i forsk- nings- och utvecklingsprogram, samt att det behövs en medveten strategi för att säkerställa att ny teknik sprids inom hela jordbruks- sektorn, även bland de små jordbruksföretagen, t.ex. genom maskin- parker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;I uppdraget ska det även ingå att genomföra samhällsekonomiska konsekvensanalyser och en bred analys av de samlade miljöeffek- terna på t.ex. utsläpp av klimatgaser, farliga ämnen m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Andra förslag som har diskuterats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Miljömålsberedningen har övervägt olika förslag för att bidra till en effektivare återföring av växtnäringsämnen. Beredningen bedömer dock att förslag som inte tar hänsyn till helheten kan riskera en sub- optimering och både miljömässiga och ekonomiska negativa kon- sekvenser på sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Områden där Miljömålsberedningen har övervägt möjligheten att ta fram förslag men landat i att dessa lämpligen omhändertas inom det föreslagna regeringsuppdraget ovan är bl.a. transportstöd för stallgödsel till områden med större andel växtodling. Transportstöd&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;653&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_654" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383654x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p964 ft12"&gt;har analyserats i flera rapporter, bl.a. från AgriFood och IVL.&lt;SPAN class="ft60"&gt;241 &lt;/SPAN&gt;Beredningen erfar att i nuläget bedöms inte transportstöd vara en effektiv åtgärd. Det kan dock bli aktuellt om stallgödsel får ett högre värde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft11"&gt;En annan fråga som diskuterats är styrmedel för att minska trans- aktionskostnaderna genom att förenkla handel med stallgödsel. Från och med juli 2022 gäller en ny &lt;NOBR&gt;EU-förordning&lt;/NOBR&gt; om gödselprodukter som även omfattar gödselprodukter som tillverkas från återvunnet och organiska material. Beredningen bedömer att effekterna av för- ordningsändringen behöver analyseras innan ytterligare förslag läggs fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Beredningen har uppmärksammats på att det även behövs styr- medel för att hantera den regionala fördelningen av djur och växt- odling som även inkluderar omfördelning av djur i landskapet. Be- redningen har gjort bedömningen att det föreslagna uppdraget kom- mer att avhjälpa situationen med regional obalans av stallgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft59"&gt;Bättre flöde och nyttjande av djurfoder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft10"&gt;Foderimporten är en betydande källa till läckage av fosfor och kväve. Miljömålsberedningen har uppmärksammats på att det därför be- hövs åtgärder för att öka den inhemska produktionen av djurfoder. Frågan är dock komplex då en ökad produktiv areal också kan leda till ökat läckage av fosfor och kväve. Miljömålsberedningen lämnar därför inte några förslag om ökad foderproduktion, men ser en potential för teknikutveckling som både kan öka produktionen av proteinfoder samtidigt som värdet av gräsmarker, t.ex. i vallodling eller skyddzoner mot vattendrag kan öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Ett sådant exempel är &lt;NOBR&gt;EU-projektet&lt;/NOBR&gt; Green Valleys som syftar till att utveckla högkvalitativt proteinfoder från gräsmarker genom bio- raffinering och visa på hur cirkulär grön bioekonomi kan utnyttja lantbrukets potential (se avsnitt ovan). Projektet har utvecklats snabbt i Danmark där den första kommersiella gårdsanläggningen startades i augusti 2020. I Sverige finns enbart en mindre testanlägg- ning. LRF bedömer att motsvarande utveckling som i Danmark bör&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;241&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;AgriFood 2018, Stallgödsel i en cirkulär ekonomi, Fokus 2018:1, och IVL 2019, Åtgärder och väg framåt för att minska kväve- och fosforanvändningen i samhället. Nr U 6077.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;654&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_655" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383655x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;vara möjlig i Sverige, men att organiseringen av den svenska lant- bruksnäringen inte medger ett lika högt innovationstempo som i Danmark.&lt;SPAN class="ft120"&gt;242&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft59"&gt;Skatt på jungfrulig fosfor och nyproducerat kväve&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft10"&gt;Mineralgödsel innehåller i dag i princip enbart jungfrulig fosfor och kväve producerat med fossil energi. För att minska miljöbelast- ningen på havsmiljön och bidra till cirkulära kretslopp för närings- ämnen, har Miljömålsberedningen övervägt en skatt på jungfrulig fosfor och nyproducerat kväve i mineralgödsel. Med jungfrulig fos- for menas mineralfosfor bruten i gruvor eller dagbrott. Med nypro- ducerat kväve menas kväve till mineralgödsel producerat med fossil energi, främst naturgas. Skatten skulle kunna öka över tid fram till och med 2030 då tillgång på gödsel med återvunnen fosfor och kväve kan finnas på marknaden som ett fullgott alternativ till dagens mine- ralgödsel. Skatten skulle på lång sikt kunna upphöra när merparten av gödselmedlet produceras med återvunnen fosfor och kväve.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Miljömålsberedningen övervägde om en skatt kunde vara ett effektivt styrmedel för att bidra till en cirkulär ekonomi genom ökad återföring av näringsämnen från stallgödsel, slam och matavfall och samtidigt minska belastningen av fosfor och kväve på havsmiljön. Miljömålsberedningen övervägde även om skatten skulle kunna bidra till att nå det föreslagna etappmålet om återföring av fosfor och kväve till livsmedelsproduktion.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft12"&gt;Enligt regeringens riktlinjer&lt;SPAN class="ft60"&gt;243 &lt;/SPAN&gt;ska skattepolitiken bl.a. bidra till att styra mot mål som minskad miljöbelastning. Skatteregler ska bidra till att negativa effekter på miljön återspeglas i prisbilden för olika varor och på så sätt styr konsumtion och resursanvändning i en mer hållbar riktning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft39"&gt;Att införa en skatt på jungfrulig fosfor och nyproducerat kväve i mineralgödsel skulle inte strida mot &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; så länge den utformas på rätt sätt. Mineralgödsel är en handelsvara som omfattas av den fria rörligheten för varor inom EU. Men mineralgödsel som produkt omfattas inte av punktskattedirektivet och därför får med-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;242&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Markus Hoffman, LRF, Gräsprotein har redan testats med framgång, Lantbrukets affärer nr 7, 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;243&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2014/15:100, s. 104, Regeringens riktlinjer för skattepolitiken, rubrik &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Miljömässigt och socialt hållbart samhälle.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;655&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_656" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft11"&gt;lemsstaterna beskatta varan så länge det genomförs inom det EU- rättsliga ramverket. En svensk skatt på mineralgödsel måste utfor- mas så att den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;är &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-diskriminerande,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;inte inverkar på den fria rörligheten för varor inom unionen (kvantitativa import- och exportrestriktioner) och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;inte utgör en förtäckt begränsning av handeln mellan medlems- staterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft9"&gt;Sverige hade en skatt på kväve i mineralgödsel &lt;NOBR&gt;1995–2009.&lt;/NOBR&gt; Skatten avskaffades eftersom riksdagen ansåg att den hade haft liten på- verkan på användningen. Ett annat motiv var att öka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Efter att skatten avskaffades ökade inte användningen av mineralgödsel omedelbart. De senaste fem åren har dock användningen ökat enligt de underlagsrapporter som Miljömålsberedningen tagit del av. En skatt på mineralgödsel som ett sätt att minska användningen har diskuterats vid upprepade till- fällen efter avskaffandet 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Det finns argument både för och emot att åter beskatta mineral- gödsel. Ett skäl som åberopats till stöd för att beskatta mineralgödsel är att en sådan skatt går hand i hand med principen att förorenaren ska betala. Ett annat skäl för en skatt är att bidra till omställning till en cirkulär ekonomi genom ökad återföring av näringsämnen från stallgödsel, avlopp och matavfall samt att en bättre resurshushållning bidrar till att minska belastning av fosfor och kväve på havsmiljön. Berörda aktörer har framhållit att återföring av näringsämnen bör främjas, men att ett hinder är kostnadsbilden eftersom dagens mineralgödsel är betydligt billigare än återvunna alternativ. Ytter- ligare ett skäl för en skatt är att den kan bidra till hushållning med befintliga resurser eftersom fosfor är en ändlig resurs och kväve produceras med fossil energi. En ökad återföring av växtnärings- ämnen kan på sikt även minska sårbarheten i jordbruket genom en större inhemsk produktion av gödsel. Beräkningar från bl.a. Kon- junkturinstitutet visar att en skatt på mineralgödsel, på rätt nivå, kan vara ett bra medel för att minska övergödningen i Östersjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;Skäl som åberopas emot en skatt på mineralgödsel är att det saknas stöd för att en skatt är ett effektivt styrmedel för att minska övergödningen. Dessutom framförs ofta att svenska lantbrukares&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;656&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_657" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:235px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:477px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383657x1.jpg/" style="width:415px;height:477px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;konkurrenskraft skulle försvagas genom en ökad kostnad. I nuläget är det också svårt för marknaden att tillhandahålla återvunnen fosfor och kväve i den omfattning som efterfrågas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft11"&gt;Miljömålsberedningen har, efter dessa överväganden av för- och nackdelar med en skatt på jungfrulig fosfor och nyproducerat kväve, inte enats om att lämna något sådant förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Verka för krav på inblandning av återförda växtnäringsämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;mineralgödsel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen inom EU verkar för att det i EU införs en kvot- plikt på inblandning av en minsta mängd återvunnen fosfor och kväve i mineralgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Det övergripande problemet för att få en attraktiv återvunnen pro- dukt med fosfor och kväve från avlopp och slam är den höga kost- naden. Med dagens teknik och marknad är det, och kommer sanno- likt vara under längre tid, dyrare att utvinna fosfor och kväve ur avlopp/slam än att köpa ny mineralgödsel med jungfrulig fosfor och nyproducerat kväve.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Aktörer som Miljömålsberedningen varit i kontakt med har före- slagit att Sverige inom EU ska verka för en kvotplikt på inblandning av återvunnen fosfor och kväve. Detta kan jämföras med etano- linblandning om fem procent i bensin. Expertgruppen för hållbar och cirkulär VA inom Delegationen för cirkulär ekonomi föreslår också att regeringen bör utreda styrmedel för ökad återanvändning på åkermark som innefattar certifiering av återvunnen näring eller införande av en kvotplikt för återvunnen fosfor och kväve i mineral- gödsel.&lt;SPAN class="ft120"&gt;244&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Miljömålsberedningen anser att styrmedel på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; för att öka återföringen kan vara relevant och möjligt då flera länder har eller ser på möjligheten att lagstifta om återvinning av fosfor och kväve. Tyskland är ett exempel där det har införts lagkrav på återvinning av&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;244&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Delegationen för Cirkulär ekonomi, Expertgruppen Hållbar och cirkulär VA, delrapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-09-30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;657&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_658" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383658x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;näringsämnena och där det finns behov av styrmedel även för att underlätta återföringen tillbaka till livsmedelsproduktionen.&lt;SPAN class="ft60"&gt;245&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 119px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.18.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Minimera tillförsel av fosfor och kväve till mark och vatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;De källor som framför allt bidrar till övergödningen är jordbruk, enskilda avlopp och kommunala avloppsreningsverk, tätorter via dagvatten, industrier och skogsbruk. Nedfall av kväve från atmo- sfären är ytterligare en källa. Miljömålsberedningen vill poängtera att även om det är viktigt med en helhetssyn i hanteringen av fosfor och kväve, så måste åtgärder för att minimera tillförseln av fosfor och kväve till mark och vatten och ytterligare förstärkning av åtgärds- arbetet, prioriteras.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;En ändamålsenlig åtgärdsplanering på relevant skala är avgörande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft10"&gt;Miljömålsberedningens bedömningar och förslag om åtgärdspro- gram och åtgärdsplaner redovisas i kapitlet om Åtgärdsprogram och åtgärder. Sammanfattningsvis kan sägas att Miljömålsberedningen bedömer att det – i varje enskilt fall – behövs en konkret och ända- målsenlig åtgärdsplanering på relevant geografisk skala. Detta är helt avgörande för att kunna jobba från källa till hav i övergödnings- arbetet. De största påverkanskällorna för övergödning finns på land i form av jordbruk, avloppsreningsverk, industrier och skogsbruk. En förutsättning för att kunna minska övergödningen till kust och hav är alltså åtgärdsarbete på land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;Kritik har huvudsakligen riktats mot att de befintliga åtgärds- programmen inom både vatten- och havsmiljöförvaltningen i stort innehåller administrativa åtgärder och inte är drivande för genom- förande av det praktiska åtgärdsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft39"&gt;Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete har föreslagit att kom- munerna ska ta fram lokala åtgärdsplaner för övergödningsrelaterade insatser inom de avrinningsområden som respektive kommun tillhör. Planerna ska komplettera och konkretisera vattenförvaltningens åt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;245&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Federal Ministry for the Environment, Natura Conservation and Nuclear Safety, New Sewage Sludge Ordinance in force, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.bmu.de/en/law/sewage-sludge-ordinance/,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-02.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;658&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_659" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383659x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;gärdsprogram. Vattenförvaltningsutredningen (SOU 2019:66) läm- nade flera förslag för att stärka åtgärdsplaneringen och genomförandet av åtgärdsarbetet inom vattenförvaltningen. Vattenförvaltningsutred- ningen föreslog bl.a. att länsstyrelser, kommuner och berörda myn- digheter gemensamt ska genomföra en konkret åtgärdsplanering på avrinningsområdesnivå och gemensamt ta fram en operativ plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;En annan viktig fråga som flera aktörer uppmärksammat Miljö- målsberedningen på är att det behövs uppföljning av effekterna av olika åtgärder. Bättre kunskap om åtgärdernas effekt under olika förhållanden (exempelvis beroende på jordart, lutning, mederbörd etc.) bedöms vara väsentligt för att kunna göra en ändamålsenlig åt- gärdsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Åtgärdsbehovet är fortfarande omfattande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft39"&gt;Vattenmyndigheterna har i arbetet med att ta fram förslag till åt- gärdsprogram för tredje cykeln &lt;NOBR&gt;2021–2027,&lt;/NOBR&gt; uppskattat åtgärdsbe- hovet för att nå miljökvalitetsnormerna enligt vattenförvaltnings- förordningen samt reduktionsbetingen i enlighet med Helcoms aktionsplan för Östersjön.&lt;SPAN class="ft42"&gt;246 &lt;/SPAN&gt;Uppdaterade beräkningar av ländernas utsläppsbeting tas fram i samband med översynen av Helcoms aktions- plan för Östersjön som ska beslutas 2021. Enligt förslaget så kom- mer utsläppsbetingen för Sverige att ligga på ungefär samma nivåer som tidigare. Belastningen från Sverige till Egentliga Östersjön behöver minska med 7571 ton kväve och 407 ton fosfor.&lt;SPAN class="ft42"&gt;247 &lt;/SPAN&gt;I det fall Sverige kan få tillgodoräkna sig att fosfortillförseln till Bottenhavet och Öresund är lägre än respektive belastningstak, reduceras utsläpps- betinget för fosfor till 200 ton för havet, men reduktionen behöver dock fortfarande ligga på cirka 400 ton för att nå miljökvalitets- normerna i sjöar, vattendrag och kustvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft39"&gt;Även om Miljömålsberedningen inte har kunnat göra en djupare analys av åtgärdsbehovet är det uppenbart att det finns ett betydande åtgärdsunderskott. Miljömålsberedningens bedömning görs till stor del med stöd i Vattenmyndigheteras sammanställning av genom- förda åtgärder och analys av åtgärdsbehov. Vid utgången av 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;246&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Vattenmyndigheterna 2020, Metod för påverkanstypen Diffusa källor – Jordbruk, Förslag på åtgärder och miljökvalitetsnormer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;247&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Helcom Pressure &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;12-2020,&lt;/NOBR&gt; Draft policy message on progress towards nutrient in out ceilings 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;659&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_660" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:421px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:309px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383660x1.jpg/" style="width:417px;height:309px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;hade bara 20 procent av åtgärderna som ska genomföras till 2021 genomförts, i stället för som förväntat hälften. De genomförda åt- gärderna motsvarar enbart tre procent av det totala åtgärdsbeho- vet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;248 &lt;/SPAN&gt;Registreringen av de genomförda åtgärderna är dock begrän- sad enligt Vattenmyndigheterna eftersom det enbart är uppgifter om genomförda åtgärder inom landsbygdsprogrammet och i SMHI:s våtmarksdatabas som är koordinatsatta och kan sammanställas per vattenförekomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Bedömningen av åtgärdsbehovet utgår ifrån att åtgärderna genom- förs i övergödningskänsliga områden och placeras på gårdsnivå där de ger störst nytta. De åtgärder som har prioriterats av Vatten- myndigheterna när det gäller att minska läckaget av fosfor från jord- bruksmark uppgår till omkring 275 ton vilket täcker cirka 80 pro- cent av åtgärdsbehovet inom jordbruket. De prioriterade åtgärderna för kväveläckage uppgår till cirka 824 ton, vilket täcker cirka 50 pro- cent av åtgärdsbehovet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 142px;padding-right: 120px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft33"&gt;Tabell 14.3 Storlek och effekt för prioriterade åtgärder för att minska fosforläckage från jordbruksmark under förvaltningscykel &lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 142px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Fosforåtgärder inland + kust&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 417px;margin-left: 65px;margin-top: 6px;font: 12px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td188"&gt;&lt;P class="p208 ft20"&gt;Åtgärdsstorlek hektar/meter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td433"&gt;&lt;P class="p1093 ft21"&gt;Effekt (kilo fosfor)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;Anpassade skyddszoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td198"&gt;&lt;P class="p208 ft3"&gt;5400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td434"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;73 600&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td178"&gt;&lt;P class="p65 ft45"&gt;Konventionella skyddszoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td190"&gt;&lt;P class="p208 ft3"&gt;3860&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td173"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;8150&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td178"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td190"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td173"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;Kalkfilterdiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td198"&gt;&lt;P class="p208 ft3"&gt;28 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td434"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;6930&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td178"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;Strukturkalkning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td190"&gt;&lt;P class="p208 ft3"&gt;464 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td173"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;95 400&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;Tvåstegsdiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td193"&gt;&lt;P class="p208 ft3"&gt;804 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td436"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;8200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td178"&gt;&lt;P class="p65 ft3"&gt;Våtmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td190"&gt;&lt;P class="p208 ft3"&gt;3880&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td173"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;82 900&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p65 ft33"&gt;Summa fosforåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td201"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p46 ft33"&gt;274 880&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Källa: Vattenmyndigheterna 2020, Metod för påverkanstypen Diffusa källor – Jordbruk, Förslag på åtgärder och miljökvalitetsnormer.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;248&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Vattenmyndigheterna 2019, Sammanställning av kommuners och myndigheters rapporter- ing av genomförda åtgärder 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;660&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_661" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:114px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:2px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383661x1.jpg/" style="width:415px;height:2px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 176px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;" class="ft33"&gt;Tabell 14.4 Storlek och effekt för prioriterade åtgärder för att minska kväveläckage från jordbruksmark under förvaltningscykel &lt;NOBR&gt;2021–2027&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Kväveåtgärder kust&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 416px;margin-top: 5px;font: 12px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p208 ft20"&gt;Åtgärdsstorlek hektar/meter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p217 ft21"&gt;Effekt (kilo kväve)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Fånggrödor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p208 ft3"&gt;120 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p171 ft3"&gt;420 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Vårbearbetning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td80"&gt;&lt;P class="p208 ft3"&gt;130 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p171 ft3"&gt;360 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Tvåstegsdiken&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p208 ft3"&gt;13 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr18"&gt;&lt;P class="p46 ft3"&gt;2200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p64 ft3"&gt;Våtmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td80"&gt;&lt;P class="p208 ft3"&gt;160&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p171 ft3"&gt;42 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td80"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p22 ft157"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p64 ft33"&gt;Summa kväveåtgärder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p171 ft33"&gt;824 200&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;background: #000000;" class="tr32"&gt;&lt;P class="p22 ft14"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;Källa: Vattenmyndigheterna 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft39"&gt;Åtgärdsbehovet är enligt Vattenmyndigheternas bedömning fortsatt så omfattande att det även kan uppstå fysiska begränsningar för att genomföra samtliga åtgärder fram till 2027, så som tillgång till ut- rustning, material och projektörer, och att åtgärdsarbetet därför även kan behöva fortsätta i den fjärde förvaltningscykeln &lt;NOBR&gt;2027–2033.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft59"&gt;Anläggande av våtmarker&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 1px;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete har föreslagit ett etappmål för våtmarker som innebär att arealen våtmarker ska öka till 2030 så att den motsvarar det behov som pekas ut inom vattenförvaltningen. För att underlätta uppfyllelsen av etappmålet föreslog utredningen även att ett generellt undantag från strandskyddet införs för våtmarker och dammar som har anlagts eller restaurerats med huvudsakligt syfte att minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön. Utred- ningen föreslog även att reglerna om markavvattningsföretag behöver utredas så att förfarandet kopplat till omprövning och avveckling av markavvattningsföretag kan förenklas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft11"&gt;Miljömålsberedningen utvecklar resonemangen om restaurering av våtmarker och kustnära livsmiljöer i kapitlet Förvaltning av fisk en del av havsmiljöförvaltningen, men anser att förslagen nedan om åtgärdssamordning kommer att bidra till att öka takten i anläggandet av våtmarker.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 89px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;661&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_662" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:335px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383662x1.jpg/" style="width:413px;height:335px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft16"&gt;En långsiktig satsning på lokala åtgärdssamordnare&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;länsstyrelserna får en instruktionsenlig uppgift att stödja den regionala åtgärdssamordningen för lokala havs- och vatten- åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Miljömålsberedningens förslag om ett nytt anslag i kapitlet om Effektivare myndigheter i offentligt havsmiljöarbete – Statligt stöd till lokalt havs- och vattenvårdsarbete, ger länsstyrelserna möjligheter att anställa eller betala ut bidrag för anställning av åtgärdssamordnare för att genomföra lokala havs- och vatten- vårdsåtgärder vid kommuner eller ideella sammanslutningar. An- slaget ska ha särskilt fokus på åtgärder för att minska övergöd- ning och effekter av övergödning, men ska även användas för andra lokala åtgärder som bidrar till att nå de vatten- och havs- anknutna miljökvalitetsmålen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 86px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen ser över och bedömer det fortsatta behovet av åtgärdssamordnare 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Miljömålsberedningen uppfattar att det finns en samsyn hos natio- nella myndigheter, länsstyrelser, kommuner, lokala aktörer som t.ex. vattenråd och inom lantbruksnäringen, att en ordning med samord- nare för lokala åtgärder är viktig för att bidra till att minska åtgärds- underskottet. Åtgärdssamordnare jobbar nära verksamhetsutövare och andra aktörer och bidrar till delaktighet i åtgärdsarbetet i linje med en ekosystembaserad förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Sedan 2018 har Havs- och vattenmyndigheten ett regeringsupp- drag som handlar om åtgärdssamordning och åtgärdssamordnare &lt;NOBR&gt;(LEVA-projektet)&lt;/NOBR&gt; i 20 pilotområden för lokala övergödningsåtgär- der. Målet är att skapa ett nytt långsiktigt arbetssätt och att genom- föra fler åtgärder mot övergödning. Miljömålsberedningen uppfattar att åtgärdssamordnarna (s.k. &lt;NOBR&gt;LEVA-samordnare)&lt;/NOBR&gt; gör ett mycket värdefullt arbete. Miljömålsberedningen anser att funktionen åtgärds- samordnare både behöver utökas till fler områden och säkerställas på längre sikt, åtminstone till 2030. Samtidigt behöver åtgärdsarbetet underlättas för att få en ökad effektivitet. Det behövs en nationell stödfunktion gemensamt på Havs- och vattenmyndigheten och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;662&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_663" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p676 ft10"&gt;Jordbruksverket (se nedan). Länsstyrelserna behöver också få ett instruktionsenligt ansvar för att samordna det lokala åtgärdsarbetet, bistå med kunskaps- och planeringsunderlag samt underlätta finan- sieringen av åtgärder. Även Utredningen om stärkt lokalt åtgärds- arbete konstaterade att en lokal samordningsfunktion kan stärka lokalt åtgärdsarbete mot övergödning. Utredningen föreslog att läns- styrelser och kommuner i områden med övergödningsproblem bör ha en samordningsfunktion mot övergödning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Erfarenheterna av vad som har fungerat och inte är dock mycket olika och processerna med att få i gång det fysiska åtgärdsarbetet har kommit olika långt. I några områden är ett stort antal projekt på gång medan andra fortfarande befinner sig i ett skede av kunskaps- insamling, kartering och nätverksbyggande. Förutsättningarna har också varierat med hänsyn till samordnarnas bakgrund och i vilken utsträckning ett åtgärdsarbete redan var på gång i området eller inte. Miljömålsberedningen uppfattar att följande faktorer generellt upp- levs som viktiga för att funktionen som åtgärdssamordnare ska få bra effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 96px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft59"&gt;Bidra till att åtgärder genomförs där de ger mest nytta i nödvändig omfattning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att åtgärdssamordnare bör kunna vara ett funktionellt stöd för att få nödvändiga åtgärder på rätt plats i nödvändig omfattning i ett avrinningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;Det är inte möjligt att i nuläget avgöra det faktiska resultatet av hur mycket mer övergödningsåtgärder som har producerats i pilot- områden med &lt;NOBR&gt;LEVA-samordnare&lt;/NOBR&gt; jämfört med utanför dessa om- råden eftersom pilotprojektet enbart har pågått sedan 2018 och merparten av åtgärdssamordnarna anställdes 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft9"&gt;Regeringens finansiering av 20 åtgärdssamordnare genom reger- ingsuppdraget upphör vid utgången av 2020 men Havs- och vatten- myndigheten har förlängt finansieringen till och med 2021 mot bak- grund i de positiva signaler myndigheten har fått om projektet. Läns- styrelserna i Värmland, Västra Götaland, Halland, Södermanland, Västmanland och Skåne har även beviljat medel till cirka tio nya åt- gärdssamordnare. Länsstyrelserna lyfter fram att åtgärdssamordnare i länet medför att medel för åtgärder kan handläggas enklare och an- vändas med större precision.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;663&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_664" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;LRF har uppmärksammat Miljömålsberednigen på att LEVA- samordnare gör att jordbruksnäringen håller på att införa ett nytt arbetssätt med vattenfrågor tillsammans med det lokala arbetet med gårdsrådgivning som pågår sedan länge inom Greppa Näringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Miljömålsberedningen uppfattar att det finns en tydlig önskan om ett nytt arbetssätt för att få till stånd lokala åtgärder mot över- gödning och att åtgärdssamordnare är en mycket viktig del i ett sådant arbetssätt. Åtgärdssamordnare ska kunna jobba genom hela kedjan från rådgivning, planering, genomförande och uppföljning. Detta bidrar till en bra åtgärdsplanering så att åtgärder görs där de ger störst effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Åtgärdssamordnare ska ha god kunskap om åtgärdsprogrammen och vilka åtgärder som behöver prioriteras för att nå miljökvalitets- normerna. Inför nästa programperiod i landsbygdsprogrammet disku- teras en utveckling mot resultatbaserade ersättningar, men det finns flera utmaningar i ett sådant arbetssätt. Åtgärdssamordnare bör ha god kännedom om vilka åtgärder som ger störst effektivitet på olika skalor, även ned till gårdsnivå så att t.ex. åtgärder mot förluster av fosfor verkligen placeras i riskområden för fosforläckage.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft11"&gt;Samordnaren kan även jobba med alla aktörer i ett avrinnings- område som kommuner, vattenråd, lantbrukare eller lokala lantbruks- föreningar samt ideella föreningar som t.ex. Sportfiskarna. Samord- nare kompletterar därmed även Greppa Näringen som enbart riktar sig till jordbruk med minst 50 hektar mark eller 25 djurenheter. Greppa Näringen ger enbart rådgivning och kan inte kan ge stöd i att t.ex. ta fram ansökningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Åtgärdssamordnarna ska även ha god kännedom om möjliga källor till finansiering av åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Fokus på åtgärder för övergödning men sträva efter flerfunktionalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Miljömålsberedningen menar att det är viktigt att åtgärdssamord- narna fokuserar på åtgärder mot övergödning då det är nödvändigt att minska läckaget av näringsämnen för att möta effekter av klimat- förändringarna och säkra livsmiljöer för vattenlevande arter. Sam- tidigt anser Miljömålsberedningen att det behövs ett bredare synsätt i både planering och genomförande av lokala åtgärder där planering för flera ändamål bör göras där det är möjligt. Åtgärdssamordnare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;664&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_665" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;bör därför vara flexibla i förhållande till olika avrinningsområdens olika förutsättningar och utmaningar. I vissa områden kan det vara särskilt viktigt att även tänka på åtgärder för att stärka biologisk mångfald och fiskbestånd. I andra områden kan det vara viktigt att fundera över om en åtgärd även kan medverka till klimatanpassning t.ex. genom att bidra till översvämningsområden. I norra Sverige kan även åtgärder för att minska fosfor och kväveläckage inkluderas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Långsiktighet i åtgärdsarbetet och åtgärdssamordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Det behövs en långsiktighet både i finansieringen av åtgärdssam- ordnare och åtgärdsarbetet. Utredningen om stärkt lokalt åtgärds- arbete uppskattade behovet i en första etapp till 80 stycken åtgärds- samordnare i särskilt prioriterade områden. Utredningen föreslog en första etapp på tre år med möjlighet till förlängning ytterligare två år. Vattenmyndigheterna bedömer dock i förslag till nytt åtgärds- program att åtgärdsarbetet kommer behöva fortsätta in i program- perioden &lt;NOBR&gt;2027–2033.&lt;/NOBR&gt; Miljömålsberedningen anser att detta är en tydlig signal att planering och stöd till åtgärdsarbetet inte kan fort- sätta som i dag, där merparten av arbetet är kortsiktigt och i projekt- form. Behovet av åtgärdssamordnare kommer finnas till åtminstone till 2030, vilket är så långt Miljömålsberedningens förslag till strategi sträcker sig. Miljömålsberedningen föreslår därför att regeringen ser över och bedömer det fortsatta behovet av åtgärdssamordnare 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;Åtgärdssamordnare behöver både erfarenhet och bred kompe- tens inom åtgärders effektivitet, genomförandemetoder, lagstiftning och finansiering vilket enbart kan byggas upp över tid. Det är även viktigt att bygga relationer med lokala aktörer och lantbruksföretag och skapa förtroende. Miljömålsberedningen bedömer därför att för- utsättningarna för att kunna anställa på längre sikt eller med tills- vidareanställningar behöver förbättras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Miljömålsberedningen kan i skrivande stund inte lämna förslag på exakt hur många åtgärdssamordnare som behövs eller över hur långt tid. Behovet varierar också över landet. Det är vattenmyndigheterna tillsammans med länsstyrelserna, som har bäst kännedom om beho- vet av samordning av lokala åtgärder. Miljömålsberedningen anser därför att regeringen över tid behöver anpassa resurserna för åtgärds- arbetet utifrån de behov av resurser som länsstyrelserna redovisar i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;665&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_666" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft11"&gt;sina budgetunderlag och vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Även åtgärdsprogrammet för havsmiljödirektivet och Havs- och vatten- myndighetens analys av åtgärdsbehov behöver ligga till grund för regeringens bedömning av resursbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;Miljömålsberedningen uppfattar att det finns en samsyn hos natio- nella myndigheter, länsstyrelser, kommuner, lokala aktörer som t.ex. vattenråd och inom lantbruksnäringen, att en ordning med åtgärds- samordnare är viktig för att bidra till att minska åtgärdsunderskottet. Sedan 2018 har Havs- och vattenmyndigheten ett regeringsuppdrag som handlar om åtgärdssamordning och åtgärdssamordnare (LEVA- projektet) i 20 pilotområden för lokala övergödningsåtgärder. Målet är att skapa ett nytt långsiktigt arbetssätt och att genomföra fler åt- gärder mot övergödning. Miljömålsberedningen uppfattar att funk- tionen med åtgärdssamordnare (s.k. &lt;NOBR&gt;LEVA-samordnare)&lt;/NOBR&gt; upplevs som mycket värdefull. Miljömålsberedningen anser att funktionen med åtgärdssamordnare både behöver utökas till fler områden och säkerställas på längre sikt, åtminstone till 2030. Även Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete konstaterade att en lokal samord- ningsfunktion kan stärka lokalt åtgärdsarbete mot övergödning. Utredningen föreslog att länsstyrelser och kommuner i områden med övergödningsproblem bör ha en samordningsfunktion mot över- gödning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete uppskattade behovet i en första etapp till 80 åtgärdssamordnare i särskilt prioriterade om- råden. Utredningen föreslog en första etapp på tre år med möjlighet till förlängning ytterligare två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft59"&gt;Finansiering av åtgärdssamordnare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;Det förslag Miljömålsberedningen lämnar i kapitlet om Effektivare myndigheter i offentligt havsmiljöarbete, om ett nytt anslag för statligt stöd till lokalt havs- och vattenvårdsarbete ska kunna använ- das för anställning av åtgärdssamordnare. Enligt förslaget ska anslaget disponeras av länsstyrelserna. Enligt ändamålet får anslaget användas för bl.a. anställning av åtgärdssamordnare vid en länsstyrelse, kom- mun, eller ideell sammanslutning, åtgärdsplanering i avrinningsom- råden, samt för länsstyrelsernas administration av statsstödet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;666&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_667" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p938 ft11"&gt;Miljömålsberedningen anser att ett anslag ger länsstyrelserna bättre förutsättningar för planering och genomförande av det lokala åtgärdsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Flera åtgärdssamordnare har betonat att det är viktigt med flexi- bilitet i placeringen av samordnaren. Det nya anslaget föreslås så att det kan finansiera åtgärdssamordnare på länsstyrelserna, men även genom bidrag, i kommun eller ideell sammanslutning som vatten- vårdsförbund.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Länsstyrelserna är viktiga för en regional samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Åtgärdssamordnare som Miljömålsberedningen har varit i kontakt med lyfter fram att stöd och underlag från länsstyrelserna är avgö- rande för ett effektivt genomförande av lokalt åtgärdsarbete. Åt- gärdssamordningen behöver ta utgångspunkt i avrinningsområden och ett avrinningsområde kan ofta sträcka sig över flera kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Länsstyrelserna har viktiga kunskapsunderlag om miljötillståndet och miljöövervakning, inventeringar och karteringar men även infor- mation om vilka miljöstöd lantbruksföretag har sökt. Länsstyrelserna genomför även mycket av åtgärdsplaneringen för att nå miljökva- litetsnormerna. Många åtgärder behöver flera tillstånd för att kunna genomföras som t.ex. tillstånd för vattenverksamhet, markavvattnings- företag eller inom kulturmiljövården. Tillstånden hanteras ofta på olika enheter på länsstyrelserna. Länsstyrelserna fördelar även flera av de finansiella bidragen till åtgärder som &lt;NOBR&gt;LOVA-anslaget&lt;/NOBR&gt; och miljö- stöden i landsbygdsprogrammet. Länsstyrelserna kan även bidra till att bygga regionala nätverk åtgärdssamordnare emellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft10"&gt;Åtgärdssamordnare Miljömålsberedningen varit i kontakt med lyfter fram att det är väldigt olika hur länsstyrelserna i dagsläget administrerar och stödjer det lokala åtgärdsarbetet. Några exempel som tagits upp är att länsstyrelserna gör olika bedömningar av vilka kartunderlag som kan lämnas ut, olika krav på ansökningshandlingar för åtgärder och vilken uppföljning av åtgärder som krävs och olika bedömningar av vad anslag kan användas till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att länsstyrelserna behöver få till uppgift att samordna och stödja åtgärdsarbetet, inte bara inom över- gödning, men även andra lokala åtgärder som behövs för att nå miljökvalitetsnormerna enligt vatten- och havsmiljöarbetet. Jord-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;667&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_668" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:416px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:183px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383668x1.jpg/" style="width:413px;height:183px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;bruksverket och Havs- och vattenmyndighetens nationella stöd- funktion behöver även vägleda länsstyrelserna i vissa frågor så att det blir mer likvärdiga förutsättningar för åtgärdssamordnare än i dag. Miljömålsberedningen anser att förslagen i kapitlet om Kusthavet där alla vill vara, ger goda möjligheter för att avsätta resurser på läns- styrelsen för samordning och stöd till åtgärdssamordnare. Förslagen innebär att delar av anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö ska få disponeras av länsstyrelserna bl.a. för att samordna havs- och vattenmiljöarbetet. Det föreslagna nya anslaget för statligt stöd till lokalt havs- och vattenvårdsarbete ska även kunna användas för läns- styrelsernas administration av statsstödet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;Miljömålsberedningen har även två förslag i kapitlet Kusthavet där alla vill vara, som innebär att länsstyrelserna får ett ansvar i sin instruktion att tillhandahålla kunskapsunderlag samt samordna arbetet i kustvattenområden. Dessa två förslag bidrar också till kunskaps- underlag och samordning i det lokala åtgärdsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 157px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft127"&gt;Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket tillhandahåller en nationell stödfunktion&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket får till uppgift att tillsammans tillhandahålla en nationell rådgivnings- och stödfunktion för det lokala åtgärdsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Funktionen för det lokala åtgärdsarbetet samordnas med Jord- bruksverkets stöd till Greppa Näringen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Förslaget medför ändringar i båda myndigheternas instruk- tioner.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Miljömålsberedningen har uppfattat att för att åtgärdssamordnarna i &lt;NOBR&gt;LEVA-projektet&lt;/NOBR&gt; ska kunna arbeta mer effektivt behövs en nationell stödfunktion för det lokala åtgärdsarbetet. En stödfunktion ska kunna tillhandahålla specialanpassade utbildningar och kompentens- utveckling, information och underlag som t.ex. modeller för utpe- kande av riskområden för fosforläckage. Stödfunktionen ska främja&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;668&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_669" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p419 ft12"&gt;erfarenhetsutbyten och fungera som en plattform för nätverkande för landets åtgärdssamordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft9"&gt;En nationell stödfunktion kan även bistå länsstyrelserna i deras samordning av åtgärdsarbetet. Åtgärdssamordnarna beskriver att länsstyrelserna i dag hanterar det lokala åtgärdsarbetet olika, t.ex. när det gäller tillgång till information på gårdsnivå, krav på åtgärds- uppföljning m.m. Åtgärdssamordnare efterlyser också nationella och standardiserade metoder för effektuppföljning och att detta bör vara en regional eller nationell uppföljning och inte läggas på varje enskilda projekts ansvar. Miljömålsberedningen vill lyfta fram att det är viktigt att en nationell stödfunktion är just en stödfunktion och inte bidrar till ökad byråkrati.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft11"&gt;Även Utredningen om stärkt lokalt åtgärdsarbete kom fram till samma slutsats och föreslog att Havs- och vattenmyndigheten skulle få i uppgift att tillhandahålla en central stödfunktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Inom ramen för &lt;NOBR&gt;LEVA-projektet,&lt;/NOBR&gt; har Havs- och vattenmyndig- heten påbörjat arbetet med att utveckla en stödfunktion för de åtgärds- samordnare som ingår i projektet. Stödfunktionen är webbaserad och tillhandahåller information, checklistor och annat som behövs och efterfrågas av åtgärdssamordnarna. &lt;NOBR&gt;LEVA-samordnare&lt;/NOBR&gt; anser att stöd- funktionen är mycket värdefull men Miljömålsberedningen har också uppmärksammats på att de resurser som är avsatta inte är tillräckliga för att uppfylla funktionens behov av stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft11"&gt;Enligt LRF är en viktig erfarenhet från arbetet med Greppa När- ingen att Jordbruksverkets stödfunktion med uppföljning, utbild- ningar och samordning av länsstyrelserna har varit avgörande för ett bra resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft10"&gt;Miljömålsberedningen föreslår att en nationell stödfunktion in- rättas med ett gemensamt ansvar av både Havs- och vattenmyndig- heten och Jordbruksverket. Skälen för att myndigheterna ska sam- arbeta om uppgiften är flera. En stor andel av de åtgärder som åt- gärdssamordnare hanterar riktar sig mot jordbruket och finansieras i stor utsträckning inom landsbygdsprogrammet. Åtgärdssamord- nare behöver därför information och kompetensutveckling som berör lagstiftning inom jordbruksnäringen och hanteringen av landsbygds- programmet. De behöver även tillgång till Jordbruksverkets data- baser. Jordbruksverket har lång erfarenhet av att ge centralt stöd till Greppa Näringen. Miljömålsberedningen menar att det är viktigt att det fortsatta arbetet inom Greppa Näringen och LEVA kan sam-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;669&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_670" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:308px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:226px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383670x1.jpg/" style="width:413px;height:226px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;verka på ett effektivt sätt. De åtgärdssamordnare Miljömålsbered- ningen har varit i kontakt med anser att de i dag jobbar mycket nära Greppa Näringen och efterfrågar tillgång till information därifrån, t.ex. om tillgång till Greppa Näringens datasystem, GNW. Jordbruks- verket föreslås även bli miljömålsmyndighet för miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;samt få ett utökat instruktionsenligt ansvar för genomförandet av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna med hänsyn till övergödning. Havs- och vattenmyndigheten har ett över- gripande ansvar för åtgärdsarbete, men även kunskapsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;Uppgiften ska tydliggöras i myndigheternas instruktioner.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 201px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Jordbruksverket får till uppgift att säkerställa åtgärdsgenomförandet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Jordbruksverksverkets instruktion kompletteras så att det framgår att Jordbruksverket ska bidra till att jordbrukets läckage av näringsämnen till vatten- och havsmiljön följer de beslutade miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap. miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Jordbruksverket får till uppgift i sin instruktion att sam- verka med Vattenmyndigheterna, Havs- och vattenmyndigheten och övriga berörda myndigheter i arbetet med genomförande av åtgärdsprogrammen enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och havsmiljöförordningen (2010:1341), i frågor och åtgärder som rör miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Ingen Övergödning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft9"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att Jordbruksverket har en mycket viktig roll i att stödja jordbruket att genomföra nödvändiga åtgärder för att minska övergödningen och nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;. Förutom att Jordbruksverket föreslås ta över miljö- målsansvaret för miljökvalitetsmålet så anser Miljömålsberedningen att myndighetens ansvar för att minska näringsläckaget från jord- bruket behöver inkluderas i myndighetens instruktion på motsva- rande sätt som myndighetens ansvar för biologisk mångfald i odlings- landskapet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Miljömålsberedningen anser att det även tydligt av instruktionen behöver framgå att Jordbruksverket har ett ansvar för genomförande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;670&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_671" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;av åtgärdsprogrammen inom vatten- och havsmiljöförvaltningen. I detta ansvar anser Miljömålsberedningen att t.ex. uppgiften om att tillhandahålla nationellt stöd för lokala åtgärdssamordnare inryms.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Övergödningskänsliga områden och växtodlingsplaner&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 151px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Ett generellt förbud mot att tillföra mer gödsel än nödvändigt har övervägts&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;En anledning till att näringsämnen läcker från jordbruksmark är att marken tillförs mer gödsel och därmed en större mängd näring än vad marken eller växterna behöver och klarar av att ta upp. Det finns i dag bestämmelser som reglerar tillförsel av gödselmedel till åker- mark på gårdsnivå. Bestämmelserna finns huvudsakligen i Jord- bruksverkets föreskrifter och allmänna råd och är redovisade ovan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;De begränsningar det framför allt handlar om är 22 kg fosfor per hektar och år (hela landet) och 170 kg kväve per hektar och år (nitrat- känsliga områden). Båda bestämmelserna avser endast stallgödsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Beredningen har noggrant analyserat behovet av ytterligare regler- ingar vad gäller mängden tillåten gödsel till jordbruksmark. Ett för- slag som har analyserats och diskuterats är ett generellt förbud i förordningen om miljöhänsyn i jordbruket som anger att det inte är tillåtet att tillföra mer kväve eller fosfor via gödselmedel än vad grödan behöver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Det är svårt att fastställa generella regler för gödsling som kan omfatta alla situationer. Hur mycket gödsel som är lämpligt att till- föra beror nämligen på en rad olika faktorer som tex. jordart, markens geografiska placering, markens lutning, markens retentionsförmåga, typ av gröda, tidpunkt för gödsling och vilka väderförhållanden som råder. Dessa olika faktorer får betydelse var och en för sig men de kan även samverka. Om en viss mängd näring stannar i marken och tas upp av grödan eller om den ”läcker” ut till omgivande vattendrag beror helt och hållet på de specifika förhållanden som råder på den aktuella platsen och kan dessutom variera över tid och efter väder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft39"&gt;En annan svårighet med ett generellt förbud mot att tillföra mer gödsel än nödvändigt handlar om möjligheten att kunna kontrollera om bestämmelsen följs. Oftast kan man inte på förhand med säker- het veta vilken mängd gödsel som är tillåten, även om noggranna beräkningar kan hjälpa till att hamna nära en optimal giva.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;671&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_672" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:308px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:422px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383672x1.jpg/" style="width:416px;height:422px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft10"&gt;Ytterligare en svårighet med ett generellt förbud hänger samman med legalitets- och rättssäkerhetsaspekter. Den som inte följer före- skrifterna om gödselhantering inom lantbruket kan straffas med böter.&lt;SPAN class="ft46"&gt;249 &lt;/SPAN&gt;Av legalitetsprincipen följer att den enskilde måste kunna utläsa av en straffbestämmelse vilken handling som är otillåten re- spektive tillåten. Om detta inte är möjligt, om det är otydligt vad som är otillåtet, uppstår en rättsosäker situation för den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Sammantaget menar beredningen att det inte är lämpligt med ett generellt förbud av de skäl som nämnts ovan och lämnar därför inget förslag i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 226px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Övergödningskänsliga områden och krav på växtodlingsplaner m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen kompletterar 5 § förordningen om miljöhänsyn i jordbruket (1998:915) med ett bemyndigande för Jordbruks- verket att meddela föreskrifter om vilka kustområden och länsdelar som är övergödningskänsliga områden med hänsyn till risk för att miljökvalitetsnormer enligt vattenförvaltnings- förordningen (2004:660) inte nås.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 80px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Jordbruksverket kompletterar 20 § i föreskriften (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, så att, inom känsliga områden, även fosfor ingår i kravet på dokumentation, genom växtodlingsplaner eller motsvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft59"&gt;Förtydligande av utpekade av övergödningskänsliga områden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Enligt EU:s nitratdirektiv ska nitratkänsliga områden pekas ut för att minska förorening av vatten som orsakas av nitrater från jord- bruket. Direktivet är införlivat i svensk rätt genom förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och genom Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd.&lt;SPAN class="ft120"&gt;250&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;249&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;29 kap. 9 § 4 p. miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;250&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SJVFS 2004:62, ändrade genom SJVFS 2015:21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;672&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_673" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383673x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Nitratdirektivet anger kriterium för yt- och grundvatten som innebär att nitrathalten inte får överstiga eller riskera att överstiga 50 mg/l samt kriterium för eutrofiering som omfattar sjöar, vatten- drag, kustvatten och hav. Det finns inte någon generell metod för att bedöma hur känsliga områden ska pekas ut utifrån kriteriet för eutrofiering som gäller för hela EU. De medlemsstater som tillämpar kriteriet använder de metoder som har arbetats fram utifrån natio- nella förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;De nitratkänsliga områdena i Sverige när det gäller eutrofierings- kriteriet, har enligt Jordbruksverket, tagits med underlag av vattenmyn- digheternas statusklassning och bedömningar inom bl.a. Helcom.&lt;SPAN class="ft144"&gt;251 &lt;/SPAN&gt;Enligt nitratdirektivet ska det när nitratkänsliga områden pekas ut, även bedömas om jordbruket bidrar till förorening av utpekade vatten. Detta görs genom att använda resultat från SMED:s modell- beräkningar av kväve- och fosforbelastningen till Östersjön och Västerhavet. Gränsvärden för belastningen av kväve och fosfor från jordbruksmark används.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Miljömålsberedningen anser att det bör tydliggöras i svensk för- fattning att eutrofieringskriteriet för nitratkänsliga områden ska utgå från riskbedömningen att inte nå vattenförvaltningens miljö- kvalitetsnormer med hänsyn till övergödning. Miljömålsberedningen föreslår därför att 5 § förordningen om miljöhänsyn i jordbruket kompletteras med bemyndigande för Jordbruksverket att meddela föreskrifter om vilka kustområden och länsdelar som är övergöd- ningskänsliga områden med hänsyn till risk för att miljökvalitets- normer enligt vattenförvaltningsförordningen inte följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att författningsändringen i prak- tiken inte kommer att medföra några betydande geografiska skill- nader jämfört med dagens utpekade nitratkänsliga områden. Det blir dock ett viktigt tydliggörande i förutsättningarna för utpekandet. Dessutom är det lätt att i dag missa att nitratkänsliga områden även omfattar områden med risk för fosforförluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p233 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;251&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Jordbruksverket 2018, Översyn av nitratknäsliga områden, Rapport 2018:29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;673&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_674" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383674x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft59"&gt;Växtodlingsplaner eller motsvarande även för fosfor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft11"&gt;Enligt Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket (SJVFS 2015:21) ska i nitratkänsliga områden, tillförseln av kväve an- passas efter grödans behov och detta ska beräknas. Dokumenta- tionen av beräkningen ska sparas i exempelvis en växtodlingsplan eller motsvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft17"&gt;För kväve så att tillförseln av kväve via gödselmedel begränsas så att den inte överstiger den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nöd- vändig för att utnyttja växtplatsens produktionsförmåga.&lt;SPAN class="ft136"&gt;252&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft12"&gt;Motsvarande krav finns inte för fosfor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;Miljömålsberedningen anser att Jordbruksverket bör få i uppgift att komplettera föreskrifterna så att kraven på dokumentation blir lika för både fosfor och kväve. Miljömålsberedningen menar att en växtodlingsplan eller motsvarande dokumentation, är ett effektivt verktyg för att förhindra att grödan och åkermarken tillförs mer när- ing än vad som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft39"&gt;I rådgivningen inom Greppa Näringen används ”växtnärings- balanser” som begrepp. Växtnäringsbalanserna är ofta ett underlag för växtodlingsplaner eller motsvarande och ett sätt att mäta effek- tiviteten i kväve- och fosforflödena på gården, dvs. hur stor andel av växtnäringen som hamnar i produkterna. I växtnäringsbalansen be- räknas inflödet av växtnäring på gården (inköp av djur, foder, utsäde, mineral- och stallgödsel samt luftnedfall och kvävefixering) och därefter dras utflödet av växtnäring ifrån (bundet i de produkter som lämnar gården). En positiv näringsbalans innebär att det finns ett överskott av växtnäring på gårdsnivå. Ett högt överskott av kväve och/eller fosfor innebär en risk för näringsläckage och överskottet kan användas som en approximation för gårdarnas näringsläckage. Fosfor inkluderas i praktiken alltid i Greppa Näringens beräkningar av växtnäringsbalanser.&lt;SPAN class="ft42"&gt;253 &lt;/SPAN&gt;Växtnäringsbalanser kan genomföras även på fältnivå. Det ger bättre information om risken för kväveutlakning, men sådana beräkningar är resurskrävande.&lt;SPAN class="ft42"&gt;254&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft10"&gt;För att genomföra balansberäkningar för fosfor behövs analys av fosforinnehållet i jorden genom en &lt;SPAN class="ft56"&gt;markkartering&lt;/SPAN&gt;. Markkartering ger förutsättningar för att anpassa gödslingen till grödans behov och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;252&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;20 § SJVFS 2015:21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;253&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;www.greppa.nu, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;254&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;www.greppa.nu, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;674&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_675" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;fördela gödseln så att den utnyttjas så effektivt som möjligt. Enligt en undersökning från LRF från 2018 har cirka 85 procent av de större gårdarna, dvs. gårdar med mer än 200 hektar, genomfört en sådan markkartering, men andelen är sannolikt betydligt lägre för små gårdar. LRF och Jordbruksverket lyfter fram att ett generellt krav på att inkludera fosfor i växtodlingsplaner skulle leda till krav på markkartering och extrakostnader för lantbrukare som inte har en aktuell markkarta redan, oavsett om de använder fosforgödsel- medel eller ej.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Jordbruksverket påpekar att om det föreslås krav på växtnärings- balanser kan det innebära svårigheter att fortsätta med delar som i dag ingår som frivillig rådgivning inom Greppa Näringen. Av landets cirka 63 000 jordbruksföretag har ungefär 10 000 fått rådgivning via Greppa Näringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Riskområden för fosforläckage&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Av den antropogena fosforbelastningen på Östersjön står jord- bruket för cirka 45 procent av den totala vattenburna tillförseln av fosforn. För att komma tillrätta med övergödningen så behöver läckaget av fosfor till mark och vatten minska. I Sverige utgörs de utpekade nitratkänsliga områdena av 75 procent av jordbruksarea- len. Risken för fosforförluster kan enligt Jordbruksverket variera i en finare skala (lokal nivå, fältnivå och inom fält) än de admini- strativa gränser som används för de nitratkänsliga områdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Miljömålsberedningen har övervägt att föreslå att Jordbruks- verket får i uppdrag att identifiera riskområden för fosforläckage samt att komplettera Jordbruksverkets föreskrifter så att särskilda krav på skyddsåtgärder (t.ex. anläggande av anpassade skyddszoner och våtmarker/dammar) skulle ställas inom dessa områden. Några krav på att anlägga anpassade skyddszoner eller dammar finns inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;dagens lagstiftning eller föreskrifter. Det är möjligt att få ersättning för anläggande av anpassade skyddszoner och dammar från lands- bygdsprogrammet. Ansökningsgraden till dessa åtgärder är dock för närvarande låg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Enligt bl.a. Jordbruksverket är det inte lämpligt att göra en områdesindelning med en sådan hög geografisk upplösning kopplad till författningskrav. Det saknas underlag och modeller med till-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;675&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_676" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383676x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;räcklig hög precision och det skulle vara komplicerat att utforma regelverk och bedriva tillsyn på den nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;Riskområden för fosforläckage har dock pekats ut av vissa kom- muner och Miljömålsberedningen anser att kartering, med stöd av modeller, för att identifiera riskområden för fosforläckage är ett viktigt verktyg i det lokala åtgärdsarbetet för att säkerställa att åt- gärder genomförs där de ger mest effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Miljömålsberedningen har sett på lämpligheten av att utforma lagkrav för vissa åtgärder för fosfor inom övergödningskänsliga områden (se ovan) eller i utpekade riskområden för fosforläckage. Två sådana åtgärder är anpassade skyddszoner och dammar för fos- forreduktion. Enligt Jordbruksverket är detta miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet med hög effektivitet för att minska fos- forläckage om de är rätt placerade. Samtidigt har de en låg anslut- ningsgrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Skyddszoner minskar fosforförlusterna via ytavrinning från åker- marken, ofta längs vattendrag. Anpassade skyddszoner anläggs där synlig erosion uppkommer frekvent t.ex. längs erosionsstråk inne på fält, längs åkerdiken och vid brunnar som fungerar som ytvatten- intag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Fosfordammar räknas numera in i miljöinvesteringen för våt- marker och dammar och är små dammar med särskild utformning för avskiljning av fosfor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Jordbruksverket och LRF har uppmärksammat Miljömålsbered- ningen på att författningskrav inte är ett lämpligt styrmedel för anpassade skyddszoner och dammar då det handlar om att hitta rätt plats på en ganska lokal nivå för att få avsedd effekt. Det kan vara svårt att utforma generella regler för en sådan lokal tillämpning och att i efterhand vid en tillsynssituation avgöra om åtgärderna hamnat rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Om det införs krav i författning på att genomföra dessa åtgärder kommer det inte heller vara möjligt att finansiera dem via lands- bygdsprogrammet eller kommande ersättningar inom den gemen- samma jordbrukspolitiken.&lt;SPAN class="ft120"&gt;255&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;255&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1 kap. 7 § förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdutvecklingsåtgärder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;676&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_677" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:607px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383677x1.jpg/" style="width:415px;height:607px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Effekterna av kvävegödsling i skogsbruket behöver följas upp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft16"&gt;Miljömålsberedningen bedömer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;om kvävegödsling i skogsbruket ökar så behöver reger- ingen följa upp effekterna på kväveläckage till vatten och hav, och utvärdera behovet av åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Skogsmark är tillsammans med jordbruksmark de två största källorna till den totala belastningen på havet av både kväve och fosfor. Fos- forbelastning från skogsmark räknas endast som bakgrundsbelastning. I Bottniska viken står dock kalhyggen för åtta procent av den antro- pogena kvävebelastningen. Nyare forskning från Finland indikerar även att läckage av både fosfor och kväve, särskilt från utdikade torvhaltiga skogsmarker, är förhöjt jämfört med den naturliga bak- grundsbelastningen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;256&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Flera aktörer har lyft fram att kvävegödsling av skog i framför allt Norrland kan komma att öka i framtiden. Regeringen har av klimat- politiska skäl uttryckt ett mål om att öka tillväxten av skogen. Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd bör inte i södra delarna av Sverige gödslas med kväve. Miljömålsberedningen anser att det finns fog för att följa upp om en ökad kvävegödsling medför ett ökat kväveläckage, om det blir så att kvävegödslingen ökar väsentligt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 137px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-försämringskravet&lt;/NOBR&gt; ett hinder för utbyggnad av kommunala avloppsreningsanläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen genomför en noggrann analys av potentiella och långsiktiga negativa effekter på miljötillståndet i vatten och hav av &lt;NOBR&gt;icke-försämringskravet&lt;/NOBR&gt; i 5 kap. 4 § miljöbalken, som är ett resultat av den s.k. Weserdomen.&lt;SPAN class="ft120"&gt;257&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;256&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Nieminen, M., m.fl. 2018, Increasing and Decreasing Nitrogen and Phosphorus Trends in Runoff from Drained Peatland &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Forests—Is&lt;/NOBR&gt; There a Legacy Effect of Drainage or Not? Water Air Soil Pollution (2018) 229:286.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;257&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;EU-domstolen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; klargjorde i mål &lt;NOBR&gt;C-461/13&lt;/NOBR&gt; (Weserdomen) att vattendirektivets krav på att inte få försämra vattenkvaliteten är strängt. Weserdomen kallas så för att domen aktualiserades av en muddring som skulle genomföras i floden Weser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;677&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_678" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383678x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;Svenskt Vatten har lyft fram till Miljömålsberedningen att Weser- domen, som har inneburit att ett &lt;NOBR&gt;icke-försämringskrav&lt;/NOBR&gt; för vatten har införts i 5 kap. miljöbalken, i praktiken kan leda till försämrad rening och på lång sikt försämringar i tillståndet i vatten och hav. Det har även framkommit att Weserdomen kan medföra problem för stor- skaliga tester och implementering av ny teknik, t.ex. inom vatten- bruk, som på lång sikt kan ge miljöförbättringar, men som inled- ningsvis kan riskera mindre försämringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-domstolen&lt;/NOBR&gt; förtydligade kraven enligt vattendirektivet genom Weserdomen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;258 &lt;/SPAN&gt;Domen slog fast att en medlemsstat är skyldig att inte ge tillstånd till projekt som kan leda till försämring av en ytvatten- förekomsts status eller äventyra uppnåendet av en god status hos ytvattenförekomsten, såvida ett undantag inte görs. Mark- och miljö- överdomstolen tolkade Weserdomen 2017 på så sätt att bedöm- ningen av vad som ska anses vara en ”försämring av status” ska göras på kvalitetsfaktornivå, oavsett vilken kvalitetsfaktor det är fråga om.&lt;SPAN class="ft46"&gt;259 &lt;/SPAN&gt;Domstolen anger vidare att även om det inte skulle vara fråga om en otillåten försämring får tillstånd heller inte ges till en verk- samhet eller åtgärd som äventyrar uppnåendet av en miljökvali- tetsnorm. Det torde därmed inte vara tillåtet att vidta en åtgärd som upprätthåller en fortsatt måttlig status av någon kvalitetsfaktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Sedan 2019 har vattendirektivets &lt;NOBR&gt;icke-försämringskrav&lt;/NOBR&gt; införlivats genom 5 kap. 4 § miljöbalken. Samtidigt angav regeringen att rimlig- hetsavvägningen enligt 2 kap. 7 § miljöbalken inte får resultera i lägre krav än vad som följer av 5 kap. 4 §.&lt;SPAN class="ft46"&gt;260&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Svenskt Vatten har påtalat att kombinationen av &lt;NOBR&gt;icke-försäm-&lt;/NOBR&gt; ringskravet tillsammans med begränsningarna i rimlighetsavvägningen medför att den kommunala avloppsreningen på sikt kan innebära ökade utsläpp av näringsämnen och resultera i ett sämre miljötill- stånd i vatten och hav. En viktig orsaksfaktor är den snabba befolk- ningsökningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Reningsverken behöver förnyade tillstånd när antalet anslut- ningar ökar. Sverige använder i dag, enligt Svenskt Vatten, bästa möjliga teknik för avloppsrening och reningsverken har reningskrav långt över kraven enligt EU:s avloppsdirektiv. Möjligheten att öka reningsnivåerna är därför mycket begränsade. Flera reningsverk har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;258&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;EU-domstolens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; förhandsavgörande den 1 juli 2015 i mål &lt;NOBR&gt;C-461/13.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;259&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Mark- och miljööverdomstolen mål M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5186–17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;260&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2017/18:243.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;678&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_679" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383679x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;dag svårt att få förnyade tillstånd med hänvisning till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;icke-försäm-&lt;/NOBR&gt; ringskravet. Resultatet blir att nya anslutningar till befintliga renings- verk inte kan genomföras. Detta kan medföra att avloppsvatten kan behöva flyttas till en annan vattenförekomst där utsläppet kan spä- das ut. Ett sådant ärende är under behandling i Svalövs kommun.&lt;SPAN class="ft46"&gt;261 &lt;/SPAN&gt;Svenskt Vatten ser en risk att vattenförekomster som tidigare helt förskonats från avloppsutsläpp kan bli recipienter. En annan effekt är att mindre och äldre reningsverk fortsätter i drift med befintliga äldre tillstånd i stället för att avloppsvattnet förs över till hög- teknologiska effektiva reningsverk som t.ex. från kranskommuner till Käppalaverket i Stockholm.&lt;SPAN class="ft46"&gt;262&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Svenskt Vatten lyfter fram att vattendirektivet och avloppsdirek- tivet har motverkande syften här. Avloppsdirektivet ställer krav på att avloppsvatten från tät bebyggelse ska genomgå tillräcklig rening och för att göra det ska reningsverket vara tillräckligt utbyggt.&lt;SPAN class="ft46"&gt;263 &lt;/SPAN&gt;Kravet ”tillräcklig rening” innebär att vattendirektivets krav på vattenkvalitet ska uppfyllas, vilket i sin tur förutsätter att reningsverket tillåts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;Miljömålsberedningen menar att det är viktigt att vattendirek- tivets krav på &lt;NOBR&gt;icke-försämring&lt;/NOBR&gt; efterlevs. Samtidigt ser Miljömåls- beredningen bekymrat på indikationerna att &lt;NOBR&gt;icke-försämringskravet&lt;/NOBR&gt; enligt 5 kap. 4 § miljöbalken, i praktiken kan bidra till ett försämrat tillstånd i vatten och hav genom att utsläpp tillåts, men i andra vattenförekomster eller i utspädd form. Det kan också vara proble- matiskt om &lt;NOBR&gt;icke-försämringskravet&lt;/NOBR&gt; lägger betydande hinder för utveckling av miljövänlig teknik som på sikt kan ersätta och därmed minska dagens utsläpp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Miljömålsberedningen föreslår därför att regeringen genomför en noggrann analys av potentiella och långsiktiga negativa effekter på miljötillståndet i vatten och hav av &lt;NOBR&gt;icke-försämringskravet&lt;/NOBR&gt; i 5 kap. 4 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;261&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Miljöprövningsdelegationen Länsstyrelsen i Skåne, Underrättelse till Svalövs kommun &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-09-11,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;551-17014-2018.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;262&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Kommunikation med Svenskt Vatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;263&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Artikel 7, 2.9 och 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;679&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_680" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 41px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft56"&gt;Miljömålsberedningen lämnar inte några förslag om utökade reningskrav på kväve och fosfor i kommunala &lt;NOBR&gt;VA-anläggningar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft10"&gt;Miljömålsberedningen lämnar inte några förslag om utökade ut- släppskrav för fosfor och kväve från kommunala avloppsreningsverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft9"&gt;Avloppsdirektivet kräver 80 procent reduktion av fosfor eller en utsläppshalt på 1 mg/l (för tätorter för fler än 100 000 personekvi- valenter) eller på 2 mg/l (för tätorter mellan 10 &lt;NOBR&gt;000–100&lt;/NOBR&gt; 000 per- sonekvivalenter) och det saknas krav för mindre tätorter. Svenska reningsverk reducerar i genomsnitt 96 procent fosfor och de med bäst rening reducerar mer än 98 procent. Enligt Svenskt Vatten så kommer utvecklingen av avancerad rening av mikroföreningar som läkemedel bidra till ytterligare rening av fosfor eftersom fosfor är partikulärt bundet. Miljömålsberedningen anser att i det fall avlopps- direktivet öppnas för revidering så bör regeringen verka för att ut- släppskraven för fosfor kraftigt ska skärpas i områden som är käns- liga för fosfor (exempelvis Östersjön).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft11"&gt;Det finns inga generella krav på kväverening norr om Norrtälje, men andra recipienthänsyn kan medföra krav på rening i enskilda fall. Enligt Svenskt Vatten är den genomsnittliga reningen av kväve omkring 80 procent. Kväverening är en biologisk process som är mycket energikrävande i kalla förhållanden. Under ett antal år har det pågått två överträdelseärenden mot Sverige med anledning av bristande genomförande av avloppsdirektivet bl.a. med hänsyn till kväverening. Ett ärende lades ner i juli 2019, men det andra drivs vidare till &lt;NOBR&gt;EU-domstolen.&lt;/NOBR&gt; En principfråga i stämningsansökan rör naturlig kväverening i sjöar som en del av reningsprocessen. Kommis- sionen kritiserar sättet som Sverige tillgodoräknar sig sådan rening. Miljömålsberedningen anser att ett avgörande om Sveriges imple- mentering av avloppsdirektivet behöver ha meddelats innan det är lämpligt att lägga ytterligare förslag rörande kväverening från kom- munala &lt;NOBR&gt;VA-anläggningar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 176px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;680&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_681" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:92px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:626px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383681x1.jpg/" style="width:415px;height:626px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 248px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Minimera spill av fosfor till vatten vid lastning och lossningi hamnar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen ska verka inom Helcom för att det tas fram och beslutas om en &lt;NOBR&gt;Helcom-rekommendation&lt;/NOBR&gt; för att minska spill av gödselmedel i vatten vid lastning och lossning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Miljömålsberedningen bedömer att krav på användande av spillskydd vid lastning och lossning av gödselmedel i hamnar är en enkel och kostnadseffektiv åtgärd för att minska lokal övergödningspåverkan. Miljömålsberedningen bedömer att frågan är av relevans för alla ham- nar runt Östersjön där större mängder gödsel lastas och lossas och att frågan om krav på spillskydd lämpligen drivs inom Helcom med målsättningen att få beslut om en rekommendation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Coalition Clean Baltic har översiktligt undersökt problemets om- fattning.&lt;SPAN class="ft120"&gt;264 &lt;/SPAN&gt;Ett lågt estimerat spill på 0,05 procent av gödselmedlet, medför en förlust på 16,7 tusen ton gödselmedel per år rakt i havet. Race for the Baltic genomför ett projekt i svenska hamnar och bistår även med bidrag till spillskydd. Projektet har fått positivt mot- tagande i svenska hamnar, men organisationen upplever att det är svårare att få tillgång till att bedriva motsvarande projekt i andra Östersjöländer.&lt;SPAN class="ft120"&gt;265&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 197px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;14.18.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;"&gt;Minska effekterna av övergödning och snabba på återhämtningstakten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Även om omfattande åtgärder införs på land så kommer det fortsatt vara ett läckage av fosfor och kväve till kustvattenområdet, både från verksamheter, fosfordepåer i marken och från internbelastning. Miljö- målsberedningen bedömer därför att styrmedel och åtgärder, särskilt i kustområdena, som kan bidra till ekosystemens återhämtning och stärka resiliensen behöver genomföras. Effekter av klimatförändringar kommer sannolikt att få stor påverkan på kustekosystem som även i stor grad påverkas av övergödning och försämrade fiskbestånd, t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;264&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Coalition Clean Baltic 2017, Potential sources of nutrient inputs: Baltic Sea part handling fertilizers.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;265&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Fanny Tham, Race for the Baltic, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-post&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-04-06.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;681&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_682" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;ålgräsängar, kransalger och blåstångsbälten. Bedömningen är därför att det är särskilt angeläget att genomföra betydande insatser för att stärka förvaltningen i kustvattenområdet, men även där möjligt i ut- sjöområden.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 56px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Åtgärder inom fiskförvaltningen som kan lindra effekter av övergödning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Ovan redogör Miljömålsberedningen för de sammanställda forsk- ningsresultaten som visar att förvaltningen av fisk kan utgöra ett viktigt komplement till näringsreduktion för att minska effekterna av övergödningen på arter och livsmiljöer längs kusterna. Förslag som berör förvaltning av fisk finns samlade i kapitlet om Förvaltning av fisk en del av havsmiljöförvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;Åtgärder för att stärka rovfiskbestånd kan påtagligt motverka effekterna av övergödning på arter och livsmiljöer i grunda vikar. Förekomsterna av rovfisk minskar inte övergödningen i sig, men för- valtningen av fiskbestånden kan vara viktig för hur ekosystemen responderar på effekterna av övergödning, dvs. den biologiska över- gödningsstatusen. Ett ökat fokus på att återfå goda rovfiskbestånd är ett steg närmare en ekosystembaserad förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;Miljömålsberedningen föreslår därför att förvaltningen av fisk- bestånden utformas även med ett tydligt syfte att stärka ekosyste- mens resiliens i vattenförekomster som inte når målen för god eko- logisk status eller god miljöstatus med hänsyn till övergödning. Detta innebär även att den kustnära beståndsförvaltningen och åt- gärder för att stärka bestånden av rovfisk kan ingå som åtgärder i vattenförvaltningens och havsmiljöförvaltningens åtgärdsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;Exempel på åtgärder som föreslås av forskningen och som Miljö- målsberedningen bedömer som relevanta är inrättande av fiskefria områden, restaurering av lek- och uppväxtmiljöer samt utsättningar av rovfisk i områden med övergödningsproblem. Dessa åtgärder ligger helt i linje med behovet av att stärka fiskbestånden längs kusten av särskilt abborre och gädda. Åtgärderna kan medföra att beslut om var t.ex. fiskfredningsområden bör införas inte enbart behöver ta hänsyn till fiskeintressen, men även var sådana åtgärder kan ge posi- tiva ekosystemeffekter med anledning av övergödning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft11"&gt;Miljömålsberedningen betonar att effekterna av sådana åtgärder måste följas upp och utvärderas systematiskt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;682&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_683" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 377px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td134"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft59"&gt;Utfiskning av spigg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Miljömålsberedningen noterar att både forskningen och fiskför- valtningen överlag är överens om att ökningen av spigg som vandrar in och konsumerar yngel längs östersjökusten är en bidragande orsak till de låga bestånden av gädda och abborre. Spiggen kan även vara en bidragande orsak till att bestånden har svårt att återhämta sig och därmed ha indirekt betydelse för effekterna av övergödning. Förslag som berör spigg finns närmare redovisade i kapitlet om förvaltning av fisk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft59"&gt;Fiske på nya arter - reduktionsfiske i kusthavet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft10"&gt;Miljömålsberedningen ser potential i att utveckla ett hållbart fiske på ”nya” arter som t.ex. braxen, id och mört. Uttag av fisk medför även ett uttag av fosfor och kväve samtidigt som det småskaliga yrkesfisket kan få en ökad diversifiering, nya fiskemetoder utvecklas och nya arter kan komma ut på marknaden som hållbara livsmedel. Reduktionsfiske är även en vedertagen metod mot övergödning i Svenska insjöar. Projektet Baltic Fish (se ovan) visar på både intresse från yrkesfiske samt en potential till ett hållbart fiske som bidrar till minskad över- gödning. Samtidigt visar projektet på utmaningar när nya fisken ska utvecklas som t.ex. rädsla att äta från Östersjön, certifiering av små- skaligt fiske samt finansiering för att ställa om fisket.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Innovationer och teknikutveckling kan bidra till att minska effekter av övergödning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;När det gäller att minska effekterna av övergödning, dvs. efter att fosfor och kväve nått kust och hav, krävs ofta innovationer och tek- nikutveckling. En möjlig åtgärd är att avlägsna näringsämnen, oftast fosfor, från vattenmassan eller bottensediment. Detta kan genom- föras genom uttag av biomassa, fastläggande av fosfor på kemisk väg eller genom att ta upp fosforhaltigt och syretärande sediment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft39"&gt;Uttag av biomassa kan genomföras genom pågående fiske och vattenbruk, men även genom produktion av blå fånggrödor. Effek- ten av blå fånggrödor är omtvistad, särskilt i Östersjön där tillväxten hos t.ex. blåmusslor är låg, men där även behovet är störst. Miljö-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;683&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_684" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383684x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Ingen gödning till havet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft11"&gt;målsberedningen ser det dock som viktigt att fortsatt forskning och utveckling av vattenbruk och blå fånggrödor genomförs. I många fall kan det primära syftet vara produktion av livsmedel eller andra varor från t.ex. algodling, men där rening av vatten eller upptag av när- ingsämnen kan vara en positiv bieffekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft11"&gt;Miljömålsberedningen ser det som angeläget att fortsätta arbetet med regelförenkling så att teknik- och innovationsföretag kan testa och utveckla metoder och produkter i Sverige och för export. Det gäller metoder och produkter som på sikt kan ersätta mindre miljö- vänliga alternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft39"&gt;När det gäller fastläggande av fosfor eller upptag av fosforhaltigt och syretärande sediment, ofta kallat åtgärder för internbelastning, handlar det många gånger om storskaliga och kostsamma projekt, i synnerhet om det är åtgärder i utsjöområden. Miljömålsberedningen anser att internbelastning i vissa kustnära områden har god potential att minska effekter av övergödning. Ett exempel är Björnöfjärden där vattenkvaliteten fortfarande, snart tio år efter behandling, visar signifikant bättre status.&lt;SPAN class="ft42"&gt;266 &lt;/SPAN&gt;Här finns flera metoder framtagna men de kan behöva utvecklas vidare. När det gäller åtgärder för intern- belastning i utsjö behövs omfattande teknikutveckling och kunskap om effekter för att Miljömålsberedningen ska kunna bedöma poten- tialen och möjliga långsiktiga effekter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 300px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;266&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Baltic Sea 2020, 2018, Effektiva åtgärder mot övergödning – en berättelse om att återfå god ekologisk status i kustområden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;684&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_685" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383685x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;15 Farliga ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;För att kunna nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;måste även farliga ämnens påverkan på havsmiljön och dess ekosystem beaktas. Farliga ämnens påverkan på havsmiljön och dess ekosystem är dock ett område som enligt Miljömålsberedning- ens bedömning, ännu inte har blivit tillräckligt uppmärksammat i havsmiljöpolitiken. Farliga ämnen och kemikaliefrågor kopplas inte i tillräckligt hög utsträckning ihop med havsmiljöfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Miljömålsberedningen ska föreslå en strategi för förstärkt åtgärds- arbete och bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Kunskap om farliga ämnen och hur de påverkar de marina ekosystemen har avgörande betydelse för att förstå hur tillståndet i haven ser ut och för att vidta de åtgärder som krävs för att nå miljö- kvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Havs i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Miljömålsberedningen har hämtat in två underlagsrapporter om farliga ämnen. I rapporten ”Kemikaliekontroll för hållbara hav” beskri- ver Kemikalieinspektionen varför kemikaliefrågorna är avgörande för att uppnå ett hållbart nyttjande av haven och varför det behövs samarbete och regler på nationell, EU- och global nivå.&lt;SPAN class="ft46"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Mikael Karlssons rapport ”En giftfri havsmiljö” beskriver problemets allvar och de viktigaste styrmedlen på kemikalieområdet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Detta kapitel bygger i stora delar på dessa underlagsrapporter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Kemikalieinspektionen 2019, Kemikaliekontroll för hållbara hav, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;H18-05746.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Karlsson Mikael 2020, En giftfri havsmiljö, Rapport till Miljömålsberedningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft20"&gt;685&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_686" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383686x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Problemets omfattning och dess orsaker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Miljögifter i haven är inget nytt problem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Miljögifter upptäcktes i Östersjön och andra marina miljöer för mer än 50 år sedan, då bekämpningsmedlen DDT och PCB konstatera- des i havsörnar, sälar och andra organismer. Sedan dess har hundra- tals farliga ämnen upptäckts i de svenska havsmiljöerna och i män- niskor. Till dessa kemikalier hör såväl medvetet använda gifter i t.ex. båtbottenfärger, som oavsiktligt bildade dioxiner från förbränning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Även om begränsningar gör att halterna av vissa välkända farliga ämnen sjunker så är många trender inte entydigt positiva. Fortfar- ande är tillförseln av kända farliga ämnen och kontamineringen hög i alla bedömda områden i Östersjön, inte minst när det gäller brome- rade flamskyddsmedel. Även tennorganiska ämnen, dioxiner, PCB, kvicksilver, kadmium, &lt;NOBR&gt;cesium-137&lt;/NOBR&gt; och högfluorerade ämnen är klart problematiska i havsmiljön. I både Östersjön och Västerhavet upp- täcks hela tiden nya miljögifter.&lt;SPAN class="ft46"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Gamla synder och förorenade sediment&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Många havsområden i Sverige har förorenade sediment på bottnarna. Ofta har industrier på land släppt ut dessa föroreningar i vattnet, men det kan också handla om dumpningsplatser av förorenat mate- rial.&lt;SPAN class="ft120"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Föroreningarna kan vara ett hot mot både människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;I Sverige finns ungefär 300 vrak som klassats som miljöfarliga varav 30 är en akut miljöfara. Vraken kan t.ex. läcka olja och andra farliga ämnen från lasten, eller från material och funktioner på båten. Ett annat problem är skrotade fritidsbåtar som ligger övergivna på land eller i vattnet och där ägaren inte kan spåras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Efter andra världskriget dumpades flera hundra tusen ton kemiska och konventionella stridsmedel i havet av de allierade. Bara i Öster- sjön dumpades cirka 50 000 ton kemiska stridsmedel. Anvisade dump- ningsplatser var tydligt definierade på kartan, men för att spara tid hände det att den farliga lasten i stället sänktes någonstans på vägen ut till området. Även svenska Försvarsmakten har använt havet som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 13px;"&gt;Karlsson Mikael 2020, En giftfri havsmiljö, Rapport till Miljömålsberedningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SVT Nyheter 2019, Sundsvallsbukten – Sveriges mest kvicksilverförgiftade område, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2019-04-10.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;686&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_687" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383687x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;dumpningsplats och i svenska havsområden finns 25 kartlagda platser där de dumpat ammunition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;På bottnarna utanför pappersbruken längs Norrlandskusten finns rester av orenade utsläpp från massaindustrin, som ansamlats under decennier i så kallade fiberbankar.&lt;SPAN class="ft46"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Fiberbankarna består av stora mängder träfibrer och processkemikalier. Det är än så länge oklart i vilken utsträckning fiberbankarna orsakar något större läckage av miljögifter, som exempelvis dioxiner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Ett uppmärksammat ärende som utretts sedan 2006 är vem som bär ansvarat för att undersöka effekterna av och eventuellt sanera de cirka 13 200 tunnor med kvicksilverhaltigt avfall som dumpades mellan &lt;NOBR&gt;1961–1964&lt;/NOBR&gt; utanför Åstön i Sundsvallsbukten.&lt;SPAN class="ft120"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;I det myndighetsgemensamma arbetet med fördjupad utvärder- ing av miljömålen som gjordes under &lt;NOBR&gt;2018–2019&lt;/NOBR&gt; bedömde flera myn- digheter att förorenade sediment var ett område där åtgärder borde prioriteras för att Sverige ska kunna uppnå de vattenrelaterade miljö- kvalitetsmålen och generationsmålet. Myndigheterna konstaterade att arbetet med förorenade sediment ligger jämförelsevis långt efter arbetet med förorenade områden på land. I det senare finns det sedan många år ett väletablerat arbetssätt för att inventera, undersöka och efterbehandla de områden som innebär störst risker för miljön och människors hälsa.&lt;SPAN class="ft42"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Olika källor och flöden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Miljögifterna tillförs haven från olika källor och flöden. Källorna till problemen med farliga ämnen i den marina miljön är framför allt landbaserade. Enligt vissa bedömningar kommer omkring 80 pro- cent av föroreningarna till havsmiljöer från landbaserade källor. Flö- dena går genom reningsverk men också via luft och direkt avrinning. Bekämpningsmedel från jordbruket når haven via vind och vatten, medan många andra miljögifter från industri och förbränning sprids från avloppsrör och skorstenar, exempelvis kvicksilver. Kvicksilver kan även nå den marina miljön efter långväga transport och luft-&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SGU 2014, Kartläggning av fiberhaltiga sediment längs Västernorrlands kust. SGU rapport 2014:16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Mark- och miljödomstolen, mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2927-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kemikalieinspektionen 2019, Kemikaliekontroll för hållbara hav, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;H18-05746.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;687&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_688" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383688x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;nedfall. Industriutsläpp står för omkring en tredjedel av påverkans- trycket av vissa kemikalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft10"&gt;I allt högre grad läcker farliga ämnen från konsumtionsvaror av alla möjliga slag, vilket ger en diffus spridning som är långt mer svår- kontrollerad än spridning från punktkällor. Den diffusa spridningen gäller t.ex. bromerade flamskyddsmedel och högfluorerade ämnen, men också flera läkemedel. Utsläpp påverkar nästan alltid närmiljön men många farliga ämnen sprids även globalt med strömmar och vindar. Åtgärder riktade mot produktion och konsumtion påverkar därför utsläppen och halterna i havsmiljön.&lt;SPAN class="ft46"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Global produktion och handel&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Produktionen av kemikalier ökar snabbt och den globala fördelningen av produktion och användning förändras. I dag finns cirka 40 000– 60 000 industrikemikalier i kommersiellt bruk i världen. Mellan 2000 och 2017 nästan fördubblades den globala årliga kemikalieproduk- tionen, från ungefär 1,2 till 2,3 miljarder ton, och det finns prognoser som pekar på en ytterligare fördubbling mellan 2017 och 2030.&lt;SPAN class="ft46"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;De senaste decennierna har genomgått ett skifte mellan olika världsdelars del av kemikalieproduktionen. Asien har utvecklats till den största producenten. Kina är den största enskilda producenten med cirka 37 procent av världsproduktionen 2017. Prognosen är att Kinas dominans kommer att fortsätta öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Även i Europa fortsätter produktionen och användningen av kemikalier och varor som innehåller ämnen som klassificerats som hälso- och miljöfarliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Att produktionen och konsumtionen av kemikalier sprider sig över världen med en ökande andel i utvecklingsländer, som ofta har en mindre utvecklad kemikaliekontroll, är en risk för ökade utsläpp från dessa länder. I Sverige kan det leda till att vi får in fler farliga ämnen, bl.a. genom import av varor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Kemikalier sprids till miljön i alla led av en kemisk produkts eller en varas livscykel; vid produktion, under konsumtion och som avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 13px;"&gt;Karlsson Mikael 2020, En giftfri havsmiljö, rapport till Miljömålsberedningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kemikalieinspektionen 2019, Kemikaliekontroll för hållbara hav, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;H18-05746.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;688&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_689" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383689x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Skador&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;De skador som miljögifterna orsakar i samtliga svenska marina mil- jöer är allvarliga och inkluderar bl.a. försämrad fortplantnings- förmåga bland fiskar, däggdjur och fåglar. Sälar tar fortfarande skada av kvarvarande halter av PCB och dioxiner. Honor av vissa snäckor utvecklar manliga könsorgan när de utsätts för kvarvarande nivåer av tributyltenn (TBT) från båtbottenfärg. Halterna av potentiellt gif- tiga högfluorerade ämnen från en rad varor ökar i havsmiljön och upptäcks i fisk, fågelägg och marina däggdjur. Även människors hälsa påverkas, bl.a. av miljögifter i fet fisk. Barn, ungdomar och kvinnor i fertil ålder i Sverige rekommenderas att inte äta fet Östersjöfisk mer än två gånger per år.&lt;SPAN class="ft42"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Samhällsekonomiska kostnader&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft12"&gt;Kostnaderna för oförsiktig eller felaktig hantering av farliga ämnen kan bli mycket stora och svåra att uppskatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft10"&gt;Det är t.ex. väldigt dyrt att i efterhand sanera och återställa föro- renade områden. Ett aktuellt exempel är saneringen av sedimenten i Oskarshamns hamn. Kostnaden för denna har beräknats till runt en halv miljard kronor. Här har industriell verksamhet släppt ut föro- reningar i hamnen sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1800-talet.&lt;/NOBR&gt; Det har rört sig om ut- släpp av bl.a. metaller och PCB. Den upplagrade mängden av metaller i sedimenten var totalt cirka 200 ton bly, tre ton kadmium, 600 ton zink, 30 ton arsenik, 500 kilo kvicksilver och 300 ton koppar.&lt;SPAN class="ft46"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Ett annat exempel på att hantering av miljögifter kan bli mycket dyrt är saneringen och avfallshanteringen av ämnesgruppen PCB som har beräknats kosta Sverige omkring &lt;NOBR&gt;3,5–4,4&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor under åren &lt;NOBR&gt;1971–2018.&lt;SPAN class="ft120"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt; &lt;/SPAN&gt;I denna kostnad ingick bara direkta kostna- der för saneringen, det vill säga inte kostnader för påverkan på eko- systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Fler exempel på samhällsekonomiska kostnader kopplade till expo- nering för farliga ämnen är de hälsoekonomiska kostnaderna till följd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 13px;"&gt;Karlsson Mikael 2020, En giftfri havsmiljö, rapport till Miljömålsberedningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Kemikalieinspektionen 2019, Kemikaliekontroll för hållbara hav, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;H18-05746.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;von Bahr, J. and Janson, J. 2004, Cost of Late Action – the Case of PCB, TemaNord 2004:556, Copenhagen, Nordic Council of Ministers.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;689&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_690" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383690x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft12"&gt;av användning av högfluorerade ämnen, vilka beräknas till &lt;NOBR&gt;2,8–4,6&lt;/NOBR&gt; mil- jarder euro per år för de nordiska länderna.&lt;SPAN class="ft60"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft39"&gt;Det rör sig med andra ord om stora samhällsekonomiska kostna- der för ett fåtal farliga ämnen. För den marina miljön saknas dock över- lag miljöekonomiska beräkningar av miljögifters kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Farliga ämnen i havsmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft39"&gt;Kemiska ämnen kan ha inneboende egenskaper som orsakar effekter på organismer i havet, det vill säga de är en fara för organismerna i havsmiljön. Risken för att effekter ska uppstå beror på hur mycket av ett ämne som finns i miljön, hur länge organismerna utsätts för detta och under vilka av organismens levnadsstadier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;Långlivade och bioackumulerande ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Särskilt bekymmersamma ämnen i havsmiljön är sådana som på grund av sina kemiska och fysikaliska egenskaper är &lt;SPAN class="ft56"&gt;långlivade &lt;/SPAN&gt;(stabila i miljön i betydelsen att de i hög grad motstår nedbrytning), &lt;SPAN class="ft56"&gt;bioackumulerande &lt;/SPAN&gt;(tas upp i organismer) och &lt;SPAN class="ft56"&gt;giftiga &lt;/SPAN&gt;(kan påverka organismers hälsa och funktion negativt redan vid relativt låga doser). Sådana ämnen kallas &lt;NOBR&gt;PBT-ämnen&lt;/NOBR&gt; (persistenta, bioackumulerande, toxiska).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft12"&gt;Så kallade &lt;NOBR&gt;vPvB-ämnen&lt;SPAN class="ft60"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt; &lt;/SPAN&gt;är mycket långlivade och mycket bio- ackumulerande. På grund av dessa egenskaper kan sådana ämnen före- komma länge i miljön, transporteras långväga och tas upp av organis- merna och ackumuleras i näringskedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Utgångspunkten är att organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande alltid är en potentiell risk för människors hälsa och för miljön samt att om ämnena visar sig ha negativa effekter blir bromssträckan lång innan insatta åtgärder eller begränsningar ger resultat. Ett långlivat ämne, som samtidigt är bioackumulerande, kan under lång tid vara tillgängligt för upptag i organismer. Detta kan&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Goldenman, G., m.fl. 2019, The cost of inaction, A socioeconomic analysis of environmen- tal and health impacts linked to exposure to PFAS, TemaNord 2019:516, Copenhagen, Nordic Council of Ministers.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Very persistent and very bioacumulative.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;690&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_691" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383691x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft12"&gt;leda till förbisedda eller oförutsebara negativa effekter, även av ämnen som i olika test inte har visat sig ha giftverkan.&lt;SPAN class="ft60"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft16"&gt;Toxiska ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Den negativa effekten (toxiciteten) av farliga ämnen kan på individ- nivå yttra sig som t.ex. akut förgiftning och död, eller påverkan på längre sikt som gör det svårare för organismer att växa eller fort- planta sig. Detta kan i sin tur påverka populationer, artsammansätt- ning och funktioner i ekosystemet. I havet kan även ämnen som är särskilt giftiga för växter (s.k. fytotoxiska ämnen) ha en stor effekt, eftersom de kan påverka viktiga livsmiljöer för vissa organismer eller stadier av organismer. Ett exempel är koppar som kan skada repro- duktionen hos blåstång.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Hormonstörande ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;En typ av effekter som kan vara svåra att upptäcka i konventionella tester som utförs under kort tid är hormonstörande effekter. Väl fungerande hormonella system är en förutsättning för många fysio- logiska funktioner hos såväl däggdjur, fiskar som hos ryggradslösa djur. Hormonella system spelar en stor roll för bl.a. tillväxt, fort- plantning och beteenden som aggressivitet, uppvaktning m.m. Ämnen som stör balansen i organismernas hormonsystem kan på så sätt i förlängningen ha en inverkan på en hel population och art.&lt;SPAN class="ft46"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Ett känt exempel på ett hormonstörande ämne i havsmiljön är TBT som orsakar sterilitet hos snäckor, musslor och ostron. TBT användes förr som aktiv substans i båtbottenfärg för att förhindra påväxt på båtskrov. Sedan 2008 gäller totalförbud mot förekomst av bottenfärger som innehåller TBT på alla svenska fartyg, oavsett storlek och trafik. Samtidigt infördes ett globalt förbud mot att måla fartyg med bottenfärg som innehåller TBT.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Läkemedel, som används av människor och sedan kommer ut i miljön via reningsverk, kan också ge hormonstörande effekter. Ett exempel är preventivmedel, vilka bl.a. kan ge störningar i fiskarnas&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;För ämnen med sådana egenskaper som beskrivs ovan ska, enligt Giftfri miljö och Reach- förordningen, användningen så långt som möjligt fasas ut och ämnena tas därför upp på den s.k. kandidatförteckningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kemikalieinspektionen 2019, Kemikaliekontroll för hållbara hav, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;H18-05746.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;691&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_692" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383692x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;fortplantningsförmåga, och förändra förhållandet mellan antalet honor och hanar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft12"&gt;Det finns fortfarande stora kunskapsluckor om effekterna av hormonstörande ämnen i miljön, särskilt i havsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft16"&gt;Kombinationseffekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;För att bedöma risker med olika ämnen behöver hänsyn tas till såväl exponering från olika källor och olika exponeringsvägar som till samtidig exponering för flera ämnen. Fortfarande bedöms kemiska ämnen normalt var för sig och källa för källa, trots att de ofta före- kommer i komplexa blandningar och trots att mycket kunskap nu- mera finns om att kemiska ämnen samverkar. En blandning av flera ämnen som var för sig förekommer under sina respektive gräns- värden kan ge upphov till en kombinerad risk som är oacceptabel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;I en svensk studie analyserades 172 organiska kemiska ämnen från&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;16 olika kemikalieklasser i vattenprover från fem olika platser längs västkusten. Av dessa förekom 62 ämnen på minst en av platserna och på varje plats förekom mellan 30 och 41 ämnen. På alla fem platserna låg den kombinerade risken för effekter av de aktuella blandningarna av ämnen på oacceptabelt höga nivåer.&lt;SPAN class="ft144"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;För att kunna hantera detta behövs dels ökad kunskap om farliga egenskaper för de enskilda kemiska ämnena, dels en bättre förståelse för när det finns risk för kombinationseffekter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Regeringen tillsatte 2018 en särskild utredning om kombinations- effekter och gruppvis hantering av ämnen, med uppgift att utreda hur gruppvis riskbedömning av farliga ämnen ska kunna öka och hur s.k. kombinationseffekter ska kunna beaktas. Utredningen har lämnat betänkandet Framtidens kemikaliekontroll – &lt;SPAN class="ft40"&gt;Hantering av kombina- tionseffekter och gruppvis bedömning av ämnen &lt;/SPAN&gt;(SOU 2019:45) till regeringen (se avsnitt 15.7).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Gustavsson, B. M. m.fl. 2017, Chemical monitoring of Swedish coastal waters indicates common exceedances of environmental thresholds, both for individual substances as well as their mixtures, Marine Pollution Bulletin, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;409–419.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;692&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_693" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383693x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Farliga och särskilt farliga ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Inom kemikalielagstiftningarna och miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Giftfri miljö &lt;/SPAN&gt;används begreppen &lt;SPAN class="ft56"&gt;farliga ämnen &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;särskilt farliga ämnen&lt;/SPAN&gt;. Med farliga ämnen avses kemiska ämnen med egenskaper som uppfyller kriterierna för klassificering av farliga ämnen inom EU:s &lt;NOBR&gt;CLP-för-&lt;/NOBR&gt; ordning&lt;SPAN class="ft46"&gt;18&lt;/SPAN&gt;. I &lt;NOBR&gt;CLP-förordningen&lt;/NOBR&gt; finns kriterier för att bedöma olika typer av hälsofaror, miljöfaror och fysikaliska faror, som t.ex. brand- eller explosionsfara. Ämnen klassificeras som farliga om de uppfyller något eller några av kriterierna i CLP. Det finns fler faroklasser för egenskaper som påverkar hälsan än det finns för miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Med särskilt farliga ämnen avses i miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Giftfri miljö &lt;/SPAN&gt;de ämnen vars egenskaper är så farliga att användningen så långt som möjligt ska fasas ut. Det har specificerats till ämnen som är cancer- framkallande, skadar arvsmassan, stör fortplantningsförmågan, är långlivade, bioackumulerande och toxiska, är mycket långlivade och mycket bioackumulerande eller har andra särskilt farliga egenskaper, t.ex. hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande egenskaper.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 134px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och dess preciseringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft12"&gt;Miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft59"&gt;Giftfri miljö &lt;/SPAN&gt;definieras så här:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft3"&gt;Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av sam- hället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.&lt;SPAN class="ft43"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft41"&gt;Till miljökvalitetsmålen har regeringen beslutat om preciseringar, som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av detta.&lt;SPAN class="ft178"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Preciseringarna till &lt;SPAN class="ft81"&gt;Giftfri miljö &lt;/SPAN&gt;lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är det riksdagen inte regeringen som har beslutat om preciseringen, prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;693&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_694" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla expo- neringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras ned- brytningsprodukter är tillgängliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 61px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Kopplingar till miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Det finns en mycket nära koppling och även direkt överlapp mellan miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft47"&gt;Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;. Två av preciseringarna till &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;handlar om farliga ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysika- liska, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;kemiska &lt;/SPAN&gt;och biologiska förhållanden i enlighet med havs- miljöförordningen (2010:1341),&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;kemisk status &lt;/SPAN&gt;i enlighet med förordningen (2004:660) om förvalt- ning av kvaliteten på vattenmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft39"&gt;Samtidigt finns det kopplingar till havsmiljön i alla preciseringar till miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;. Dels direkt genom beskrivning av den påverkan som ska upphöra på miljön och biologisk mångfald som också avser havsmiljön, dels indirekt genom beskrivning av det uppströmsarbete som krävs i den förebyggande kemikaliekontrollen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;694&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_695" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383695x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;för att undvika att havsmiljön förorenas av farliga ämnen. En indi- kator används även i miljömålsuppföljningen för båda miljökvalitets- målen tillika uppföljningen av havsmiljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Trots detta ingår inte effekter av farliga ämnen på havsmiljöns biota (arter och livsmiljöer) i någon större utsträckning i miljömåls- uppföljningen av &lt;SPAN class="ft47"&gt;Giftfri miljö &lt;/SPAN&gt;även om en giftfri miljö är en förut- sättning för att nå målet om god miljöstatus och god ekologisk status i kust och havsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Strategin ”På väg mot en giftfri vardag”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;Riksdagen antog 2014 en strategi för arbetet med att nå miljökvali- tetsmålet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;, som grundas på propositionen &lt;SPAN class="ft40"&gt;På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft144"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Strategin för kemi- kaliepolitiken bestod av etappmål om farliga ämnen, insatser som behövdes för att nå etappmålen samt insatser som i övrigt behövdes för att nå miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Giftfri miljö &lt;/SPAN&gt;och generationsmålet. De etappmål som gällde till och med 2020 var:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;Information om farliga ämnen i varor: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Regelverk eller överens- kommelser inom EU eller internationellt ska tillämpas så att infor- mation om miljö- och hälsofarliga ämnen i varor är tillgänglig för alla berörda senast år 2020. Reglerna ska införas stegvis för olika varugrupper och i informationen ska särskilt barns hälsa beaktas. Information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i mate- rial och varor görs tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoniserade system som omfattar prioriterade varugrupper.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Reach-förord-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; ningen och andra relevanta &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;EU-regelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; ska senast år 2020 till- lämpas så att:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;det i ökad utsträckning blir möjligt att bedöma och pröva grupper av ämnen med liknande inneboende egenskaper, kemisk struktur eller användningsområde, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;substitutionsprincipen och dess tillämpning stärks i samband med begränsningar, tillståndsprövning och andra relevanta moment i regelverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2013/14:39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;695&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_696" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383696x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Senast år 2020 har beslut fattats inom EU eller internationellt som innebär att befintliga och eventuella nya regelverk för human- och veterinärmedicinska läkemedel i ökad utsträckning väger in miljöaspekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Nås målet om en giftfri miljö?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;I den fördjupade utvärderingen 2019 bedömde dock Kemikalieinspek- tionen att miljökvalitetsmålet inte var uppnått och inte kommer att kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder samt att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen av tillståndet i miljön.&lt;SPAN class="ft120"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;Förutsättningar för att nå målet enligt Kemikalieinspektionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;De sex preciseringarna till &lt;SPAN class="ft47"&gt;Giftfri miljö &lt;/SPAN&gt;kommer inte att nås till 2020. Enligt Kemikalieinspektionen krävs följande för att målet ska kunna nås:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Sammanlagd exponering för kemiska ämnen: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Grundläggande lag- stiftning för att minska exponeringen för farliga ämnen har införts men viktiga komponenter saknas fortfarande. En utmaning för kemikaliekontrollen är att kemikalie- och varuproduktion i ökande grad sker utanför EU. Ökad varuimport och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;e-handel&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; gör att nu- varande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;EU-regler&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; inte ger tillräckligt skydd vad gäller exponer- ing av människor och miljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Användningen av särskilt farliga ämnen: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Det finns fortfarande sär- skilt farliga ämnen som används och sprids så att de påverkar hälsa och miljö. Viktiga regler om särskilt farliga ämnen har de senaste åren införts och börjat tillämpas. Det gäller t.ex. begränsningar och tillståndssystemet inom &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Reach-förordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Oavsiktligt bildade ämnen, som dioxin, minskar i miljön men för långsamt. Omfattande åtgärder behövs för att på sikt nå ett tillräckligt skydd för människors hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kemikalieinspektionen 2019, Fördjupad utvärdering av Giftfri miljö 2019, Analys och bedöm- ning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;696&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_697" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383697x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Förorenade områden: &lt;/SPAN&gt;Förorenade områden saneras inte tillräckligt snabbt och nya områden upptäcks. För att öka takten krävs ett effektivt tillsynsarbete, ett stabilt statligt anslag samt teknikut- veckling och innovativa åtgärder. Regeringen har nyligen före- slagit satsningar på både länsstyrelsernas tillsyn och på sanering av sediment.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Kunska- pen om hur ämnen påverkar miljö och hälsa har avsevärt förbätt- rats och är ofta tillräcklig för att vidta åtgärder. Men för många ämnen saknas fortfarande kunskap om spridning, exponering och effekter. Detta gäller särskilt lågvolymämnen, nanomaterial och kombinationseffekter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;"&gt;Information om farliga ämnen&lt;/SPAN&gt;: Informationen om innehållet av farliga ämnen i material och varor är fortfarande mycket brist- fällig. Många varor tillverkas utanför EU vilket försvårar infor- mationsflödet.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 206px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Ny strategi ”Giftfritt från början” och förslag till nya etappmål&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft10"&gt;I februari 2020 lämnade Kemikalieinspektionen över ett förslag till en ny strategi och tre nya etappmål för farliga ämnen till regeringen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Förslagen är inriktade på att förebygga skadliga effekter på män- niskor och miljö, och ska bidra till att stärka arbetet för att uppnå riksdagens miljömål och de globala målen för hållbar utveckling. En- ligt förslaget ska målen vara uppnådda 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Strategin fokuserar på att öka skyddet för hälsa och miljö i den euro- peiska kemikalielagstiftningen och att stärka de globala styrmedlen så att särskilt farliga ämnen även ska fasas ut globalt. Kemikalieinspek- tionen föreslog också att Sverige ska verka för att kombinationseffek- ter av kemikalier ska hanteras i EU:s regelverk och att samordningen av olika regelverk ska öka, så att ett och samma ämne snabbare kan begränsas i alla användningsområden. De tre nya etappmål som före- slås av Kemikalieinspektionen motsvarar tre viktiga fokusområden, nämligen att användningen av särskilt farliga ämnen upphör, att det behövs giftfria varor för en cirkulär ekonomi och att den samlade&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kemikalieinspektionen 2020, Giftfritt från början, Rapport 1/20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;697&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_698" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383698x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p941 ft12"&gt;exponeringen för farliga ämnen minskar. De nya etappmål som Kemikalieinspektionen föreslår är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Fasa ut särskilt farliga ämnen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Användningen av särskilt farliga ämnen har upphört så långt som möjligt, genom att beslut om utfasning av ämnena finns för alla användningsområden, senast 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;Giftfri cirkulär ekonomi. &lt;/SPAN&gt;Varor är designade för giftfria och resurs- effektiva kretslopp senast 2030. Kraven är höga och likvärdiga för nyproducerade och återvunna material. Kunskap och information om ingående ämnens egenskaper är tillgänglig oavsett i vilket land de är tillverkade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft38"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Minska den samlade exponeringen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Barns utveckling och den bio- logiska mångfalden skyddas genom att den samlade exponeringen för farliga ämnen har minskat väsentligt, senast 2030.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft39"&gt;Det kan även noteras att Läkemedelsverket begärt att regeringen för- länger etappmålet om miljöhänsyn i läkemedelslagstiftning till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Tillståndet i haven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft11"&gt;Sverige rapporterar regelbundet data om havs- och vattenmiljöer en- ligt vattendirektivet och havsmiljödirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Status i kustvatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft39"&gt;Kemisk status i kustvatten bedöms i enlighet med EU:s vattendirek- tiv&lt;SPAN class="ft42"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;och det är också en av preciseringarna till miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård. &lt;/SPAN&gt;Enligt den senaste upp- följningen av miljökvalitetsmålet är det inga kustvattenförekomster som uppnår god kemisk status.&lt;SPAN class="ft42"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Detta beror främst på höga halter&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprätt- ande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Naturvårdsverket 2020, Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömåls 2020, Med fokus på statliga insatser, Rapport 6919.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;698&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_699" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383699x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE)&lt;SPAN class="ft60"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;som, i hela landet, ligger över gränsvärdena för dessa ämnen.&lt;SPAN class="ft60"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;För att dessa ämnen inte ska överskugga eventuella problem med andra prioriterade ämnen presenteras ofta kemisk status exklusive kvicksilver och PBDE. Då uppnår 28 procent av de svenska kust- vattenförekomsterna god kemisk status enligt den senaste uppfölj- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Trots att målet om god ekologisk och kemisk status inte har upp- nåtts har tillståndet i sjöar och vattendrag genomgått en stor för- bättring under de senaste åren. Utveckling av avloppsreningsverk i kombination med minskade utsläpp har, enligt Havs- och vatten- myndigheten, lett till en bättre vattenkvalitet än för 25 år sedan.&lt;SPAN class="ft42"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Status i utsjövatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;God miljöstatus bedöms i enlighet med EU:s havsmiljödirektiv&lt;SPAN class="ft46"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;och är också en av preciseringarna till miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård. &lt;/SPAN&gt;I utsjövatten bedöms miljötillståndet i förhållande till varje lands definition av vad som kännetecknar god miljöstatus. I Sverige har god miljöstatus för havsmiljön fastställts genom elva miljökvalitetsnormer och tio deskriptorer. Till varje deskriptor finns även en eller flera indikatorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;De deskriptorer som berör farliga ämnen är deskriptor åtta, farliga ämnen och deskriptor nio, farliga ämnen i fisk och andra marina livsmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Bedömningen av tillståndet avseende deskriptor åtta görs utifrån uppmätta halter av ett urval av farliga ämnen i havsmiljön, effekter som misstänks orsakas av farliga ämnen på ett antal olika djurarter, samt förekomsten av oljespill. Den samlade bedömningen är att god miljöstatus inte uppnås för farliga ämnen vare sig för Östersjön eller Nordsjön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Flamskyddsmedel. Exempel på produkter som kan ha behandlats med PBDE inkluderar elektronik, isoleringsmaterial, gummikablar, byggmateriel, möbler, fordon, plastprodukter och textilier.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2019, Uppföljning av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, Rapport 2019:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;A a. s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;699&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_700" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383700x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;Kvicksilver, TBT och PBDE klarar inte, med vissa undantag, överenskomna s.k. tröskelvärden. Kadmium i utsjösediment klarar inte tröskelvärde för sediment i östra och västra Gotlandshavet. Vidare misstänks effekter av TBT på snäckor, reproduktiva stör- ningar hos vitmärla, och påverkan på produktivitet hos havsörn.&lt;SPAN class="ft144"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Även dioxiner och dioxinlika PCB:er i fisk och marina livsmedel bedöms vara ett problem i Östersjön och överskrider fastställda gräns- värden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Lagstiftning och allmänna principer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 179px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Allmänna principer som tillämpas inom kemikalielagstiftningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;Försiktighetsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Försiktighetsprincipen är grundläggande och en grund för EU:s miljö- politik enligt Artikel 191.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft17"&gt;Unionens miljöpolitik ska syfta till en hög skyddsnivå med beaktande av de olikartade förhållandena inom unionens olika regioner. Den ska bygga på försiktighetsprincipen och på principerna att förebyggande åt- gärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren ska betala.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;Den svenska miljöbalken innehåller i 2 kap. 3 § en skrivning som kan ses som en hänvisning till försiktighetsprincipen. Där sägs att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft17"&gt;[...] försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för män- niskors hälsa eller miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 159px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2018, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018–2023,&lt;/NOBR&gt; Bedömning av miljötillstånd och socioekonomisk analys, rapport 2018:27.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;700&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_701" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383701x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Substitutionsprincipen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft11"&gt;EU:s kemikaliemyndighet, ECHA, definierar substitutionsprincipen på följande sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft205"&gt;the replacement or reduction of hazardous substances in products or processes by less hazardous or &lt;NOBR&gt;non-hazardous&lt;/NOBR&gt; substances, or by achiev- ing an equivalent functionality via technological or organisational measures.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft10"&gt;ECHA gör bedömningen att s.k. ”funktionell substitution” är viktig som ett medel att undvika ”falsk substitution”. Detta innefattar substitution av hela grupper av kemikalier i stället för att byta till alternativ som har liknande toxikologiska egenskaper. Principen är en nyhet i &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; som inte finns med bland de principer som nämns i fördraget. Uttalade krav på substitution har ännu bara tagits in i fyra &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningar:&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Reach-förordningen,&lt;/NOBR&gt; förordningen om biocidprodukter, förordningen om växtskyddsmedel samt ett direktiv om arbetarskydd (direktivet om kemiska agens). Bland EU:s medlemsstater är det bara i de nordiska länderna, särskilt Sverige, som principen tillämpas i nationell kemikalielagstiftning.&lt;SPAN class="ft46"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft11"&gt;2 kap. 4 § i den svenska miljöbalken innehåller substitutionsprin- cipen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft17"&gt;Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för män- niskors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Den globala dimensionen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Sverige är part i många internationella konventioner och andra mellanstatliga överenskommelser. Naturvårdsverket och Kemikalie- inspektionen ger stöd till den svenska regeringen och deltar i arbetet med bl.a. Rotterdamkonventionen, Stockholmskonventionen och Minamatakonventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;En viktig överenskommelse hittills har varit den globala kemikalie- strategin, SAICM&lt;SPAN class="ft46"&gt;32&lt;/SPAN&gt;. SAICM är en strategi för det internationella&lt;/P&gt;
&lt;P class="p122 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 2019:45, &lt;/SPAN&gt;Framtidens kemikaliekontroll, Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen&lt;SPAN class="ft50"&gt;, betänkande av Utredningen om Kombinationseffekter och gruppvis hantering av ämnen, s. 45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Strategic Approach to International Chemicals Management.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;701&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_702" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383702x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p697 ft11"&gt;kemikaliemålet att senast 2020 uppnå en säker hantering av kemi- kalier under hela deras livscykel. Det innebär att kemikalier ska produceras och användas på ett sätt som minimerar deras negativa konsekvenser för miljön och människors hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Centralt för arbetet med kemikaliekontroll och farliga ämnen på den globala nivån är numera FN:s organ Unea.&lt;SPAN class="ft120"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Inom Unea genom- förs arbete för att målen i Agenda 2030 ska uppnås. Till stöd för arbetet finns arbetsgrupper inom olika ämnesområden, t.ex. finns en arbetsgrupp för marint skräp.&lt;SPAN class="ft120"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;GHS-systemet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;FN fattade 2002 beslut om att införa ett globalt harmoniserat system för klassificering och märkning av kemikalier, GHS.&lt;SPAN class="ft46"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Syftet med systemet är att det ska finnas tillgänglig information om kemikaliers farliga egenskaper för att kunna ge bättre skydd för människors hälsa och miljön under hantering, transport och användning av kemikalier. Införande av GHS är en viktig del i en hållbar kemikaliekontroll, vilket också lyfts fram inom ramen för den globala kemikaliestrategin. För att göra GHS lagligt bindande måste varje land eller region införa det i sin lagstiftning, och FN har uppmanat världens länder att göra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft39"&gt;GHS infördes 2007 i EU:s regelverk, huvudsakligen genom CLP- förordningen. De delar av GHS som gäller utformningen av säker- hetsdatablad har införts i &lt;NOBR&gt;Reach-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Många länder, där- ibland Australien, Kanada, Kina, Ryssland, Sydkorea och USA, har infört GHS i sin lagstiftning, i huvudsak på arbetsmiljöområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;Stockholmskonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft39"&gt;Stockholmskonventionen syftar till global utfasning av ämnen som är långlivade i miljön, tas upp av växter och djur, och har negativa effekter på människors hälsa eller på miljön. Dessa föroreningar kallas även för POP:s.&lt;SPAN class="ft42"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Ämnena transporteras över nationsgränser via luft, vatten och varor. Globala förbud bidrar till att förhindra global sprid-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;United Nations Environmental Assembly.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Unea, Ad Ad hoc &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;open-ended&lt;/NOBR&gt; expert group on marine litter and microplastics, &lt;NOBR&gt;https://environmentassembly.unenvironment.org/expert-group-on-marine-litter,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Globally Harmonised System of Classification and Labelling of Chemicals.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Persistent Organic Pollutants.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;702&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_703" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft12"&gt;ning och förekomst av dessa ämnen i importerade varor och skyddar därmed också miljön och människors hälsa i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft39"&gt;Stockholmskonventionen innehåller en lista med de ämnen som är förbjudna eller strikt begränsade. Det finns en process för att lägga till fler ämnen på listan. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket ansvarar tillsammans för att följa och driva på det svenska arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Rotterdamkonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Rotterdamkonventionen reglerar handeln med farliga kemikalier och säkerställer att importörer i förväg får information om varor och kemikaliers egenskaper, t.ex. uppgifter om vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel som är förbjudna eller strängt begränsade i andra länder. Länderna kan sedan välja att godkänna eller avslå im- porten i enlighet med sina nationella regler. Detta kallas ”förhands- godkännande sedan information lämnats” eller på engelska ”prior informed consent” (PIC). Konventionen trädde i kraft 2004 och om- fattar i dag 50 kemikalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Inom EU är Rotterdamkonventionen genomförd i &lt;NOBR&gt;PIC-förord-&lt;/NOBR&gt; ningen och Kemikalieinspektionen är den myndighet som ska arbeta med att reglerna tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Minamatakonventionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Minamatakonventionen om kvicksilver reglerar kvicksilver i ett livs- cykelperspektiv, från brytning till slutförvar. Den förbjuder eller be- gränsar kvicksilver i olika produkter och industriella processer från och med 2020 och 2025. Konventionen trädde i kraft 2017. Inom EU är de delar av Minamatakonventionen som tidigare saknat genom- ensamma bestämmelser genomförda i EU:s kvicksilverförordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Helcom och Ospar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft39"&gt;För Östersjöområdet och Kattegatt antogs redan 1974 Helsingfors- konventionen som syftar till att skydda den marina miljön i Öster- sjön. Kemiska föroreningar ingick i samarbetet från början och i takt med att fler farliga ämnen upptäcktes i havsmiljön enades parterna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;703&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_704" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383704x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;till konventionen om allt högre ambitioner. År 1998 enades parterna i en rekommendation om målet att minska utsläpp, emissioner och förluster av farliga ämnen till miljön så att dessa upphör år 2020, och omkring 280 ämnen listades som problematiska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;I dag är Aktionsplanen för Östersjön (BSAP) den centrala strate- gin inom ramen för samarbetet. Ett av delmålen är att livet i Öster- sjön senast år 2021 är “opåverkat av farliga ämnen”, vilket bl.a. om- fattar delmålet att all fisk är säker att äta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Farliga ämnen är ett klart problematiskt område – den senaste utvärderingen av Helcom:s tolv nyckelindikatorer för miljögifter visar en negativ samlad bedömning för samtliga områden i Östersjön. Dessa ämnen är i sin tur en bråkdel av andelen farliga ämnen i den marina miljön.&lt;SPAN class="ft120"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft41"&gt;För Nordostatlanten finns motsvarande samarbete inom ramen för &lt;NOBR&gt;Oslo-Paris-konventionen,&lt;/NOBR&gt; Ospar. Ospar har bl.a. en regional åt- gärdsplan för att minska marint skräp i havsområdet.&lt;SPAN class="ft178"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;EU:s kemikalieregler&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft9"&gt;EU:s kemikalieregler växte fram redan på &lt;NOBR&gt;1960-talet,&lt;/NOBR&gt; som en del av politiken för harmonisering av handeln mellan medlemsstaterna. De i dag viktigaste regelverken har dock tillkommit under de senaste femton åren. De två centrala &lt;NOBR&gt;EU-förordningarna&lt;/NOBR&gt; på området är Reach- förordningen och &lt;NOBR&gt;CLP-förordningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; på kemikalieområdet har ofta formen av förordningar. Sådan lagstiftning är normalt helt harmoniserad, dvs. EU:s medlems- stater måste tillämpa reglerna direkt och utan avvikelser. De får inte införa nationella regler som är strängare eller mindre stränga än vad som följer av &lt;NOBR&gt;EU-förordningarna.&lt;/NOBR&gt; CLP och Reach (se nedan) är typiska exempel på sådan harmoniserad lagstiftning. Syftet med lag- stiftningen är att skydda hälsa och miljö, men också att säkerställa att enhetliga regler tillämpas i hela den inre marknaden i EU. En annan typ av kemikalierelaterad lagstiftning i EU är inte harmonise- rad utan har formen av minimiregler. Detta innebär att strängare regler kan införas på nationell nivå i medlemsstaterna. Lagstiftningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Karlsson Mikael 2020, En giftfri havsmiljö, rapport till Miljömålsberedningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Se mer om Helcom och Ospar i kapitlet EU och havsmiljöarbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;704&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_705" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383705x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;har normalt formen av direktiv. Reglerna används för att sätta stand- arder för delar av miljön (t.ex. vattendirektivet), för industriutsläpp, avfallshantering eller arbetsmiljö.&lt;SPAN class="ft120"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Här beskrivs, översiktligt, enbart den centrala &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; på kemikalieområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;CLP-förordningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;CLP-förordningen&lt;SPAN class="ft46"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt; &lt;/SPAN&gt;innehåller regler för att klassificera, märka och förpacka kemiska produkter.&lt;SPAN class="ft46"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Förordningen innehåller också regler om att anmäla uppgifter för ämnen och blandningar. Efter den 1 juni 2017 ska alla kemiska produkter som släpps ut på marknaden vara klassificerade, märkta och förpackade enligt reglerna i CLP. Reglerna i CLP grundar sig på FN:s globalt harmoniserade system (GHS) och gäller för företag som släpper ut kemiska produkter på marknaden inom EU och &lt;NOBR&gt;EES-länderna&lt;/NOBR&gt; Norge, Island och Liechtenstein.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Att släppa ut en kemisk produkt på marknaden innebär att man, mot betalning eller kostnadsfritt, levererar eller tillhandahåller pro- dukten till någon annan. Import av en kemisk produkt från ett land utanför EU och EES räknas också som utsläppande på marknaden. Den som tillverkar eller importerar kemiska produkter ska klassi- ficera produkterna enligt CLP innan de släpps ut på marknaden. Att klassificera innebär att med hjälp av fastställda kriterier identifiera ett ämnes eller en blandnings farliga egenskaper med avseende på hälsofaror, miljöfaror och fysikaliska faror.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;De som köper och använder kemiska produkter behöver få infor- mation om produkternas farliga egenskaper. Den som säljer kemiska produkter måste därför informera om de farliga egenskaperna och hur man kan skydda sig själv och miljön. Informationen ska ges i form av märkning på förpackningen. För yrkesmässiga användare ska för- djupad information även ges i s.k. säkerhetsdatablad. Regler om säker- hetsdatablad finns i &lt;NOBR&gt;Reach-förordningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 2019:45, &lt;/SPAN&gt;Framtidens kemikaliekontroll, Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen&lt;SPAN class="ft50"&gt;, betänkande av Utredningen om Kombinationseffekter och gruppvis hantering av ämnen, s. 49 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;CLP står för ”Classification, Labelling and Packaging” (klassificering, märkning och förpack- ning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;705&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_706" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383706x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;För att människors hälsa och miljön inte ska komma till skada finns regler för hur farliga kemiska produkter ska förpackas. T.ex. finns regler om förpackningens utformning och att vissa produkter ska vara försedda med barnskyddande förslutning eller varningsmärkning för personer med nedsatt syn, s.k. kännbar (taktil) märkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Uppgifterna ska anmälas till den europeiska kemikaliemyndigheten Echa. Uppgifterna samlas i en databas som administreras av Echa, det så kallade klassificerings- och märkningsregistret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;I Sverige är Kemikalieinspektionen ansvarig myndighet för CLP- förordningen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ger Kemikalieinspektionen stöd i frågor om kemiska produkters fysika- liska faror, som t.ex. brand- och explosionsfaror. På &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; ansvarar den europeiska kemikaliemyndigheten Echa för &lt;NOBR&gt;CLP-förordningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;Reach-förordningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Reach-förordningen&lt;/NOBR&gt; är en &lt;NOBR&gt;EU-förordning&lt;/NOBR&gt; som samlar flera tidigare &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; om kemikalier i en rättsakt, men som också innehåller nyheter i förhållande till tidigare regler, bl.a. inrättandet av en kemi- kaliemyndighet på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; (Echa).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Reach-förordningen&lt;/NOBR&gt; innehåller bl.a regler om registrering av ämnen, förbud eller andra restriktioner för ämnen, krav på tillstånd för särskilt farliga ämnen samt regler om att informera kunder. Den som tillverkar, importerar eller säljer varor och kemiska produkter i EU eller EES omfattas av reglerna i förordningen. Förordningen innehåller även vissa regler för användare av kemiska produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 14px 'Arial';line-height: 17px;" class="p100"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;"&gt;princip omfattas alla ämnen av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Reach-förordningen.&lt;/NOBR&gt; Det bety- der att ämnen i t.ex. industriprodukter, rengöringsprodukter och målarfärger samt i varor som kläder, möbler och hushållsapparater omfattas. Därför påverkas många företag i EU av förordningen.&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft39"&gt;Tillverkare och importörer ska samla in information om egenska- per och användningar av de ämnen som tillverkas eller importeras i mängder om ett ton eller mer per år. De måste även göra en bedöm- ning av faror och möjliga risker med ämnet. Informationen ska läm- nas till den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Kemi, Kort om Reach, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.kemi.se/lagar-och-regler/reach-forordningen/kort-om-reach,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;706&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_707" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383707x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft9"&gt;Tillståndskrav kan bli aktuellt för ämnen som anses som särskilt farliga (SVHC).&lt;SPAN class="ft144"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Det är fråga om ämnen som är svårnedbrytbara i miljön och ansamlas i levande organismer, ämnen som är cancerfram- kallande, mutagena eller reproduktionstoxiska samt ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;För att ett ämne ska bli tillståndspliktigt måste det först identi- fieras som ett &lt;NOBR&gt;SVHC-ämne&lt;/NOBR&gt; och tas upp på den s.k. kandidatförteck- ningen, som är EU:s lista över särskilt farliga ämnen. För att ett ämne ska komma upp på kandidatförteckningen krävs ett förslag från en medlemsstat eller Echa. Tillståndsprocessen syftar till att säkerställa att ämnen som är särskilt farliga successivt ersätts av mindre farliga ämnen eller mindre farlig teknik i fall där tekniskt och ekonomiskt rimliga alternativ finns tillgängliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;En del användningar av kemikalier innebär oacceptabla risker för människa eller miljö. För sådana användningar kan EU besluta om förbud eller andra typer av villkor, så kallade begränsningar. En be- gränsning kan gälla för något ämne för sig, i en blandning eller i en vara. Ämnen som är begränsade finns i en bilaga till &lt;NOBR&gt;Reach-förordningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft9"&gt;Kemikalieinspektionen har huvudansvaret för &lt;NOBR&gt;Reach-förordningen&lt;/NOBR&gt; i Sverige. Den europeiska kemikaliemyndigheten Echa har ansvaret för &lt;NOBR&gt;Reach-förordningen&lt;/NOBR&gt; på &lt;NOBR&gt;EU-nivå.&lt;/NOBR&gt; Ansvaret för tillsyn enligt för- ordningen delas av flera myndigheter, Kemikalieinspektionen har ett delat ansvar med Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket, kommuner och länsstyrelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Övriga &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; om kemikalier och farliga ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Det finns också &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; som avser användning av kemikalier för särskilda definierade användningsområden. Sådana regler finns bl.a. för växtskyddsmedel, biocider, kosmetika, läkemedel samt livsmedel och livsmedelstillsatser. Vidare finns flera &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; som behandlar användningen av kemikalier i specifika varugrupper. Dessa så kallade produktregler finns för bl.a. elektriska och elektroniska produkter, leksaker och fordon. För många varugrupper saknas dock en särskild reglering.&lt;SPAN class="ft144"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Ytterligare exempel på &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; inom kemikalie- området är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SVHC står för substances of very high concern.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Prop. 2013/14:39, &lt;/SPAN&gt;På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken&lt;SPAN class="ft45"&gt;, s. 21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;707&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_708" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383708x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Avfallsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Batteridirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;RoHS-direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; om elektrisk och elektronisk utrustning.&lt;SPAN class="ft60"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;PIC-förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; om export och import av farliga kemikalier.&lt;SPAN class="ft60"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förordningen om fluorerade växthusgaser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;VOC-direktivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (färgdirektivet) om färger och lacker.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;EU:s kvicksilverförordning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Leksaksdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;POP:s-förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; om långlivade organiska föroreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Produktsäkerhetsdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p441 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förpackningsdirektivet om begränsningar av tungmetaller i för- packningsmaterial.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Detergentförordningen med regler om tvätt- och rengörings- medel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft16"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; om bekämpningsmedel och växtskyddsmedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Bekämpningsmedel regleras inom EU i dels växtskyddsmedelsför- ordningen, som gäller för jordbruk, trädgårdsbruk och skogsbruk, dels biocidförordningen, som rör övriga bekämpningsmedel, t.ex. trä- skyddsmedel och båtbottenfärger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Försäljning och användning av växtskyddsmedel i Sverige förut- sätter godkännande av Kemikalieinspektionen, men utgångspunkten är att det verksamma ämnet också ska vara godkänt enligt &lt;NOBR&gt;EU-regler.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft12"&gt;För biocider varierar kraven med produkttypen.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;RoHS står för Restriction of the use of certain Hazardous Substances in electrical and elec- tronic equipment.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;PIC står för Prior Informed Consent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;708&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_709" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383709x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;EU:s prioämnesdirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft9"&gt;Prioämnesdirektivet&lt;SPAN class="ft144"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;är ett s.k. dotterdirektiv till vattendirektivet och reglerar vilka halter och kemiska ämnen som bestämmer den kemiska statusen på ytvatten enligt vattendirektivet. Direktivet regle- rar över 40 kemiska ämnen och ämnesgrupper, t.ex. tungmetaller som kvicksilver och organiska ämnen som PFOS. Inga läkemedel listas för närvarande. Den aktuella kemiska statusen får inte försäm- ras för något enda av dessa ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Utrymmet för nationell lagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Regleringen av farliga ämnen, kemikalier och kemiska produkter är i stor utsträckning harmoniserade inom EU.&lt;SPAN class="ft120"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Enskilda medlemssta- ter får i princip varken tillämpa strängare eller lindrigare krav. Sverige behöver därför huvudsakligen verka inom EU för att ytterligare ut- veckla lagstiftningen inom området. Det finns dock ett visst utrymme för nationella regler.&lt;SPAN class="ft120"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Det finns även en rad internationella överenskommelser inom området. Sverige agerar oftast som en del av EU vid förhandlingar om dessa internationella överenskommelser. Överenskommelserna innebär åtaganden för EU och Sverige och har även betydelse för att driva på utvecklingen i länder utanför unionen. Detta är viktigt inte minst eftersom handeln med varor och produkter är global och en stor del av svensk konsumtion består av varor som är tillverkade utanför EU. Enligt Kemikalieinspektionen bör Sverige därför primärt fortsätta att verka inom unionen och internationellt för att före- bygga eller minska riskerna med farliga ämnen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Sverige har möjlighet att anta nationell lagstiftning inom det icke- harmoniserade kemikalieområdet för att skydda människors hälsa eller miljön. Det finns flera exempel där Sverige har infört nationella för- bud eller andra regleringar för ämnen och användningsområden och som senare har följts av en &lt;NOBR&gt;EU-reglering&lt;/NOBR&gt; eller en reglering på global&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU av den 12 augusti 2013 om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område (Prioämesdirektivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Reglerna för såväl kemiska produkter som varor har i allmänhet artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rättslig grund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft145"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2013/14:39, &lt;/SPAN&gt;På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken&lt;SPAN class="ft76"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kemikalieinspektionen 2019, Kemikaliekontroll för hållbara hav, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;H18-05746.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;709&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_710" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383710x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;nivå. Bedömningen av i vilka fall Sverige kan tänkas gå före med nationella förbud bör enligt regeringen bygga på en strategisk analys som bl.a. innefattar en avvägning av de nationella insatsernas nega- tiva effekter för svenska företags konkurrenskraft och den inre mark- nadens funktion och nyttan av insatserna för människors hälsa eller miljön.&lt;SPAN class="ft120"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Exempel på lagstiftning som endast gäller i Sverige är förbud mot bly i hagelammunition inom sportskytte, förbud mot att sälja vissa gödselmedel som innehåller mer än 100 gram kadmium per ton fos- for, förbud mot klorerade lösningsmedel i konsumentprodukter, förbud mot kvicksilver och att släppa ut kvicksilverhaltiga varor på svenska marknaden och förbud mot små plastpartiklar i kemiska pro- dukter.&lt;SPAN class="ft120"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;EU:s handlingsplaner och strategier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Utöver förordningar och direktiv har EU beslutat om flera strategier med koppling till en giftfri miljö. Några exempel är EU:s gröna giv, EU:s strategi för en cirkulär ekonomi, EU:s plaststrategi, &lt;NOBR&gt;EU-kom-&lt;/NOBR&gt; missionens strategi för en giftfri miljö och &lt;NOBR&gt;EU-kommissionens&lt;/NOBR&gt; strategi för läkemedel i miljön. Echa har beslutat om en handlingsplan för perioden &lt;NOBR&gt;2019–2023&lt;/NOBR&gt; för att bl.a. tillämpningen av EU:s lagstiftning ska garantera en säker kemikaliehantering.&lt;SPAN class="ft46"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Även Östersjöstrategin kan nämnas, där ett policyområde handlar om farliga ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;EU:s nya kemikaliestrategi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft41"&gt;Inom ramen för EU:s gröna giv antog &lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; den 14 okto- ber 2020 en ny kemikaliestrategi för en giftfri miljö.&lt;SPAN class="ft178"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Strategin har som mål att avsevärt stärka skyddet för människors hälsa och för miljön mot farliga kemikalier, särskilt när det gäller sårbara grupper i befolkningen. Några av punkterna i strategin är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2013/14:39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Kemikalieinspektionens webbsida &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-09-29&lt;/NOBR&gt; och Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;För mer utförlig information om EU:s strategier se Fördjupad utvärdering av Giftfri miljö 2019, Kemikalieinspektionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;EU-kommissionen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö, KOM (2020)667 slutlig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;710&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_711" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Fasa ut användningen av de farligaste ämnena från konsumentpro- dukter som t.ex. leksaker, barnavårdsartiklar, kosmetika, tvätt- medel, material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och textilier. Det gäller bl.a. hormonstörande ämnen, kemikalier som påverkar immunsystemet och andningsorganen och långlivade ämnen som poly- och perfluorerade alkylsubstanser (s.k. PFAS), med undantag för användning som är nödvändig för samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Minimera förekomsten av och ersätt i möjligaste mån de berörda ämnena i alla produkter. Prioritera de produktkategorier som på- verkar sårbara grupper i befolkningen och som har störst poten- tial för en cirkulär ekonomi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Ta itu med kombinationseffekter av kemikalier genom att ta större hänsyn till den risk som människors hälsa och miljön utsätts för genom daglig exponering för en bred blandning av kemikalier från olika källor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Säkerställ att producenter och konsumenter har tillgång till infor- mation om kemiskt innehåll och säker användning genom att in- föra informationskrav inom ramen för initiativet för hållbar pro- duktpolitik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;I strategin finns planer för att EU:s industri ska bli en globalt konkurrenskraftig aktör när det gäller produktion och användning av säkra och hållbara kemikalier. De åtgärder som anges i strate- gin kommer att stödja industriell innovation för att göra säkra och hållbara kemikalier till EU:s marknadsnorm och till ett rikt- märke för hela världen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;I strategin finns planer för att EU:s industri ska bli en globalt kon- kurrenskraftig aktör när det gäller produktion och användning av säkra och hållbara kemikalier. Kommissionen menar att åtgärderna i strategin kommer att stödja industriell innovation för att göra säkra och hållbara kemikalier till EU:s marknadsnorm och till ett rikt- märke för hela världen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 133px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;711&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_712" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Svensk kemikalielagstiftning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft9"&gt;I miljöbalken finns mål och ramar för skyddet av människors hälsa och miljön. I 14 kap. miljöbalken finns bestämmelser om bl.a. kemiska produkter. Det övergripande syftet med bestämmelserna i miljö- balken är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Bestämmelserna konkretiseras och får sitt egentliga innehåll i flera förordningar och detaljerade myndighetsföreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken gäller för all verk- samhet och alla åtgärder som inte har försumbar betydelse i det en- skilda fallet. De innebär krav i fråga om allmänna försiktighetsmått, kunskap, bästa möjliga teknik, produktval, hushållning med resur- ser, platsval och ansvar för att avhjälpa skada. Vid tillämpningen gäller en omvänd bevisbörda, dvs. det är den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska kunna visa att de allmänna hänsyns- reglerna följs. Reglerna riktar sig mot alla, såväl näringsidkare som privatpersoner. De ligger till grund för krav vid bl.a. prövning och tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Särskilda bestämmelser om kemiska produkter, biotekniska orga- nismer och varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt finns i 14 kap. miljöbalken. Med kemiska produkter avses kemiska ämnen och beredningar av kemiska ämnen. Med vara avses ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer föremålets funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft11"&gt;Bestämmelserna i 14 kap. miljöbalken kompletterar i hög grad &lt;NOBR&gt;EU-förordningar&lt;/NOBR&gt; på kemikalieområdet och genomför &lt;NOBR&gt;EU-direktiv.&lt;/NOBR&gt; Det finns dock regler i kapitlet som inte har sin grund i &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Det gäller bl.a. reglerna om registrering av kemiska produkter i det produktregister som förs av Kemikalieinspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Reglerna i 14 kap. miljöbalken innehåller många normgivnings- bemyndiganden. Med stöd av dem har regeringen meddelat bl.a. för- ordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska orga- nismer och förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;712&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_713" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;Dessa förordningar innehåller regler som har bedömts nödvändiga för att genomföra miljöbalkens krav och där det saknas en gemen- sam kemikaliereglering inom EU eller där unionsregleringen har be- dömts otillräcklig men gett medlemsstaterna utrymme att behålla eller införa nationella regler. Förordningarna innehåller också bestäm- melser som behövs för genomförandet av &lt;NOBR&gt;EU-regler&lt;/NOBR&gt; om kemikalier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I förordningarna finns det i sin tur bemyndiganden för fram- för allt Kemikalieinspektionen att meddela föreskrifter. Inom ramen för de olika prövningsförfaranden som regleras i eller med stöd av miljöbalken (t.ex. i tillstånds- och anmälningsärenden för verksam- heter enligt 9 kap. miljöbalken) sker prövningen utifrån miljöbalkens mål och med tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna. Den han- tering av kemiska produkter som förekommer i en verksamhet ingår i prövningen och kan komma att regleras med villkor eller andra bestäm- melser som gäller för den specifika verksamheten utöver det som följer av lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Eftersom miljöbalkens mål och allmänna hänsynsregler gäller för all verksamhet och alla åtgärder som inte har försumbar betydelse – även om en verksamhet inte omfattas av ett tillstånd eller är anmäl- ningspliktig – kan det hända att tillsynsmyndigheten med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken meddelar ett föreläggande eller ett förbud som i det enskilda fallet behövs för att följa miljöbalkens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Även bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i 5 kap. miljöbal- ken används för att reglera förekomsten av kemiska produkter och farliga ämnen i havsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Miljösanktionsavgift och straff&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;I miljöbalken finns regler om både straff och miljösanktionsavgift som är kopplade till kemikalielagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;För miljöfarlig kemikaliehantering kan man dömas till böter eller fängelse i högst två år om man med uppsåt eller av grov oaktsamhet tar befattning med en kemisk produkt, bioteknisk organism eller vara som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt, utan att vidta de skyddsåtgärder, produktval eller försiktighetsmått i övrigt som behövs på grund av produktens, organismens eller varans inne-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;713&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_714" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383714x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;boende egenskaper, och genom denna underlåtenhet orsakar eller riskerar att orsaka skada på människor eller i miljön.&lt;SPAN class="ft60"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft11"&gt;För miljöfarlig kemikaliehantering döms även den som med upp- såt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifter och villkor som gäller enligt &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; på området, t.ex. regler i CLP- och Reach- förordningarna.&lt;SPAN class="ft120"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Andra brott som räknas upp i 29 kap. miljöbalken är kemikalie- restringsbrott, försvårande av miljökontroll och bristfällig miljö- information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Förutom fängelse och böter finns en miljösanktionsavgift som en annan sanktionsform i 30 kap. miljöbalken. Den som åsidosätter andra bestämmelser i miljöbalken, föreskrifter som har meddelats med stöd av balken eller bestämmelser i EU- förordningar inom balkens till- lämpningsområde kan bli skyldig att betala en miljösanktionsavgift. Tillsynsmyndigheten beslutar om avgiften och beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Uppgifter om vilka överträdelser som kan leda till miljösanktionsavgift och avgiftens storlek finns i 7 kap. förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Avgiften kan variera mellan 5 &lt;NOBR&gt;000–20&lt;/NOBR&gt; 000 kronor beroende på vad överträdelsen gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Speciallagstiftning utöver miljöbalken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft39"&gt;Det finns särskild lagstiftning utöver miljöbalken som reglerar vissa typer av kemiska produkter, t.ex. läkemedel och livsmedel, eller vissa aspekter på kemiska produkter som brandfarlighet och explosivitet. Detsamma gäller kosmetiska produkter. Följande är exempel på svenska förordningar och föreskrifter på kemikalieområdet:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer (2008:245).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förordningen om bekämpningsmedel (2014:425).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förordningen om bekämpningsmedelsavgifter (2013:63).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förordningen om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön (2002:1086).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;29 kap. 3 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;29 kap. 3 § andra stycket miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;714&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_715" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383715x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Miljötillsynsförordningen (2011:13).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft123"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljö- balken (1998:940).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förordningen om förbud m.m. i vissa fall i samband med han- tering, införsel och utförsel av kemiska produkter (1998:944).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Förordningen om farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (2012:861).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förordningen om kosmetiska produkter (2013:413).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förordningen om tatueringsfärger (2012:503).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll (1998:901).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förordningen om PCB m.m. (2007:19).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Lagen om leksakers säkerhet (2011:579).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Förordningen om leksakers säkerhet (2011:703).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Produktsäkerhetslagen (2004:451).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft22"&gt;Produktsäkerhetsförordningen (2004:469).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft16"&gt;Kemikalieinspektionens produktregister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;I produktregistret lagrar Kemikalieinspektionen information om kemiska produkter och biotekniska organismer som tillverkas i eller förs in till Sverige och om hur de används. En anmälan till produkt- registret ska göras av den som yrkesmässigt tillverkar eller för in en kemisk produkt eller bioteknisk organism till Sverige.&lt;SPAN class="ft120"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;De ämnen och varor som ska anmälas till registret framgår av en bilaga till för- ordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska orga- nismer. Registret blir en bra grund för bl.a. statistik och kemikalie- tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;3 § förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;715&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_716" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383716x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft16"&gt;Kemikalietillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft10"&gt;Tillsynsmyndigheterna har en mycket viktig uppgift att upptäcka och ställa krav på åtgärder på kemikalieområdet. Det kan handla om felaktig hantering av bekämpningsmedel, skyddsåtgärder vid förvar- ing av kemikalier eller att identifiera förorenade mark- och vatten- områden. En stor del av tillsynsansvaret ligger på länsstyrelserna. Av miljötillsynsförordningens bestämmelser framgår hur tillsynsansvaret är fördelat mellan kommuner, länsstyrelser och nationella myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft9"&gt;Genom handlingsplanen för en giftfri vardag har Kemikaliein- spektionen haft möjlighet att bedriva en utökad tillsyn av varor. Farliga ämnen kan förekomma i konsumenttillgängliga varor såsom leksaker och elektronik för vilka det finns regler kring innehållet av farliga ämnen. Bedömningen är att tillsyn är ett viktigt styrmedel för att minska riskerna med farliga ämnen i varor. Styrmedlet har ofta en direkt effekt genom att inspekterade företag gör rättelse och drar tillbaka felaktiga varor, men framför allt god effekt när de ändrar sina rutiner för att säkerställa att varorna uppfyller gällande lagstiftning. Tillsynen leder också till ökad kunskap hos företagen som därmed lättare kan ställa krav på sina leverantörer.&lt;SPAN class="ft144"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft16"&gt;Svenska kemikalieskatter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Ekonomiska styrmedel med miljösyfte infördes i Sverige inom kemi- kalieområdet först på &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; med lagstiftningen om skatt på bekämpningsmedel.&lt;SPAN class="ft144"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;En statlig utredning föreslog 2017 att skatten ska ersättas med en lag om skatt på kemiska växtskyddsmedel och en lag om skatt på kadmium i vissa produkter.&lt;SPAN class="ft144"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Riksdagen beslutade 2016 att införa en skatt på kemikalier i elektronik.&lt;SPAN class="ft144"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Syftet med skat- ten är att minska spridningen i hemmen av farliga flamskyddsmedel som kan finnas i elektronik. Ytterligare exempel är förslag på skatt på kemikalier i kläder som en statlig utredning nyligen har före- slagit.&lt;SPAN class="ft144"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Kemikalieinspektionen 2019, Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;SOU 2017:102, &lt;/SPAN&gt;Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel&lt;SPAN class="ft50"&gt;, betänkande av Utredningen om skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt över- syn av bekämpningsmedelsskatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SOU 2020:20, &lt;/SPAN&gt;Skatt på modet – för att få bort skadliga kemikalier, &lt;SPAN class="ft45"&gt;betänkande av Utredningen om skatt på skadliga kemikalier i kläder och skor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;716&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_717" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383717x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Information&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Det är producenter och importörer som ansvarar för att informera om hur deras kemiska produkter och varor ska användas på ett säkert sätt så att de inte skadar hälsa eller miljön. Därutöver behövs generell information om hur man undviker att använda kemiska ämnen med farliga egenskaper eller information om t.ex. särskilda produkt- eller varugrupper som kan innehålla farliga ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Konsumentverket ska i samverkan med informationsansvariga myndigheter ansvara för att tillhandahålla och samordna en upplys- ningstjänst med opartisk information och vägledning till konsumen- ter.&lt;SPAN class="ft144"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Upplysningstjänsten ska bl.a. omfatta information som syftar till att underlätta för konsumenter att göra väl avvägda val. Där ingår även information om miljömässigt hållbar konsumtion relaterad till generationsmålet för miljöarbetet och miljökvalitetsmålen. Informa- tion ges via internet eller telefon.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft41"&gt;Naturvårdsverket, Konsumentverket och Kemikalieinspektionen har även startat det gemensamma &lt;NOBR&gt;Instagram-kontot&lt;/NOBR&gt; Textilsmart. Detta är del av en större informationskampanj som ska ge konsumenter kunskap om hållbar konsumtion av textilier.&lt;SPAN class="ft178"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;Substitution&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Substitution innebär att man tar bort eller byter ut farliga kemiska ämnen i produkter eller i processer mot mindre farliga eller helt ofarliga ämnen. Det kan också innebära att man använder &lt;NOBR&gt;icke-kemiska&lt;/NOBR&gt; alternativ, andra material, nya tekniker eller andra processer för en säkrare hantering under tillverkning, användning och avfallshanter- ing/återvinning. Det går att ligga steget före lagstiftningen och fasa ut eller ersätta ämnen som är farliga men som ännu inte hunnit bli reglerade. Detta är speciellt önskvärt för produkter som kan medföra hög eller långvarig exponering för människa och miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;För att hjälpa företagen i substitutionsarbetet har Kemikalie- inspektionen tagit fram ett antal hjälpmedel bl.a. substitutionstrap- pan.&lt;SPAN class="ft178"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;På myndighetens webbsida finns prioritetsguiden PRIO, ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förordningen (2014:110) om en upplysningstjänst för konsumenter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Naturvårdsverket, Textilsmart, www.naturvardsverket.se/textilsmart, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kemikalieinspektionen 2019, Kemikaliekontroll för hållbara hav, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;H18-05746.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;717&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_718" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383718x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft12"&gt;verktyg för företag och offentliga aktörer att använda för att iden- tifiera farliga ämnen som man vill substituera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft11"&gt;Substitutionscentrum, vilket är inrättat av regeringen, har i upp- drag att stötta företag och offentliga verksamheter i arbetet med att byta ut farliga kemikalier i sina produkter, varor och tjänster och erbjuder rådgivning och utbildning. Centret kan särskilt stötta mindre företag i att utveckla sitt kemikaliearbete. Substitutionscentrum kan även vara en länk till tekniska högskolor och akademin för att kom- municera behov av utveckling där det i dagsläget saknas alternativ för användningar. Kunskap om tillgängliga alternativ liksom utveck- ling av nya är central för att möjliggöra utfasning av särskilt farliga ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Aktörer på kemikalieområdet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft16"&gt;Kemikalieinspektionen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft12"&gt;Kemikalieinspektionen är miljömålsansvarig myndighet för miljökvali- tetsmålet &lt;SPAN class="ft59"&gt;Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft11"&gt;Kemikalieinspektionen är, i den mån inte någon annan myndighet har uppgiften, förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter, biotekniska organismer, och varor som på grund av sitt innehåll eller behandling har sådana egenskaper att de behöver regleras som kemiska produkter eller biotekniska organismer.&lt;SPAN class="ft120"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Kemikalieinspektionen ska bl.a. följa utvecklingen, hålla regeringen informerad och vid behov föreslå åtgärder i fråga om miljö- och hälso- farliga produkter, pröva frågor om godkännande av bekämpnings- medel, föra register över kemiska produkter och biotekniska orga- nismer, informera samt stödja och samverka med företag, myndigheter och andra berörda om kemikaliesäkerhet och gällande regler samt i frågor som rör inspektionens verksamhet. Vidare ska Kemikaliein- spektionen bidra med kunskap för att främja forsknings- och ut- vecklingssamarbete som har särskild betydelse för att kunna nå miljö- kvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;, löpande omvärldsbevaka för att tidigt upptäcka möjliga nya kemikaliehot och ansvara för den centrala till- synsvägledningen inom sitt verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1 § förordningen (2009: 947) med instruktion för Kemikalieinspektionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;718&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_719" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383719x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;För att genomföra sitt uppdrag har Kemikalieinspektionen en rad databaser som kan vara av intresse i havsmiljöarbetet (se kapitlet om Havsmiljödata).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Kemikalieinspektionen är också regeringens expertmyndighet i det arbete som regeringen bedriver internationellt, inom EU och nationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Naturvårdsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft39"&gt;Naturvårdsverket har en central roll i miljöarbetet och är förvalt- ningsmyndighet på miljöområdet i frågor om klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljö- övervakning samt miljöforskning. Naturvårdsverket ska vara pådriv- ande, stödjande och samlande vid genomförandet av miljöpolitiken.&lt;SPAN class="ft42"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft16"&gt;Livsmedelsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1004 ft11"&gt;Livsmedelsverket driver nationella provtagningsprogram med syftet att övervaka att livsmedel på den svenska marknaden är säkra för konsumenten. Informationen som samlas in kan indirekt anses vara miljöövervakning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft11"&gt;Livsmedelsverket har ansvar för att undersöka musselgift och att övervaka miljögifter i livsmedel. Regelbundna analyser görs av t.ex. dioxiner, PCB, bekämpningsmedel och kvicksilver i både fisk och skaldjur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;Läkemedelsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Läkemedelsverket ska inom sitt verksamhetsområde verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och vid behov föreslå åtgärder för miljö- arbetets utveckling. Vid Läkemedelsverket ska det finnas ett kun- skapscentrum för verksamhet som rör läkemedel i miljön. Verksam- heten ska bidra till att samla svenska aktörer och är en plattform för dialog och samarbete. Verksamheten ska ta sin utgångspunkt i arbetet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;1 § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;719&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_720" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383720x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p941 ft12"&gt;som bedrivs för ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt.&lt;SPAN class="ft60"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Miljöövervakning och omvärldsbevakning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft11"&gt;Miljöövervakningen är ett viktigt dataunderlag för bedömningar om miljömålen, inklusive &lt;SPAN class="ft47"&gt;Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;, kan nås. En utförligare redovis- ning av miljöövervakning i marina miljöer finns i kapitlet Havsmiljö- data.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft16"&gt;Löpande miljöövervakning och screening av farliga ämnen i haven&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft11"&gt;Data från miljöövervakning av kemikalier används för att få en upp- fattning om tillståndet i miljön med avseende på exponering, före- komst och spridning av kemiska ämnen samt den indirekta expo- nering som människor utsätts för. Uppgifterna används för att följa upp redan utförda åtgärder men ger också underlag för bedömning om, och i bästa fall vilka, åtgärder som behövs för att begränsa ris- kerna med enskilda eller grupper av ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;I samhället används ett mycket stort antal ämnen. Den löpande miljöövervakningen inriktas dock på en mycket liten del av alla dessa ämnen och i huvudsak på sen tidigare kända miljögifter. För att upp- täcka nya problematiska ämnen i miljön, som kan vara potentiella hot, behövs en annan metodik, s.k. screening eller &lt;NOBR&gt;”non-target-&lt;/NOBR&gt; metodik”.&lt;SPAN class="ft120"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;Screeningdata används för att identifiera ämnen, som inte redan ingår i den löpande miljöövervakningen och som kan vara skadliga för människa och miljö. Screening kan ge underlag för bedömning om åtgärder behövs för att begränsa riskerna med ämnet eller om ett ämne bör ingå i den löpande miljöövervakningen. Screening kan också ge underlag till behov av forskning och ny kunskap. Enligt Kemikalieinspektionens bedömning skulle fler breda screeningstudier ytterligare kunna stärka och effektivisera den förebyggande kemi- kaliekontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;21–23&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (2020:57) med instruktion för Läkemedelsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kemikalieinspektionen 2019, Kemikaliekontroll för hållbara hav, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;H18-05746.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;720&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_721" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383721x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Toxikologiska rådet och SamTox är exempel på två svenska sam- arbetsformer för omvärldsbevakning och omvärldsanalys samt infor- mationsspridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Vid Kemikalieinspektionen finns Toxikologiska rådet som är ett expertorgan för rådgivning och samråd i toxikologiska frågor. Toxi- kologiska rådet ska inom ramen för sitt uppdrag värdera och signalera nya potentiella kemikaliehot. Toxikologiska rådet utses av Kemikalie- inspektionen och består av representanter för myndigheter samt enskilda forskare.&lt;SPAN class="ft120"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;SamTox består av myndighetscheferna för Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Läkemedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Arbets- miljöverket, Livsmedelsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Statens geotekniska institut och Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;SamTox och Toxikologiska rådet tillsammans ska säkerställa både en snabb och systematisk överföring av information såväl som sam- arbete kring åtgärder mellan ansvariga myndigheter och andra aktö- rer vid upptäckten av ett allvarligt kemikaliehot. Arbetet ska leda till en utökad samverkan och kunskapsutbyte mellan myndigheter, uni- versitet och högskolor och andra aktörer så att samhället tidigare kan upptäcka och sätta in åtgärder mot nya potentiella kemikaliehot.&lt;SPAN class="ft46"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Pågående och genomförda åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft16"&gt;Arbete med farliga ämnen i åtgärdsprogrammen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;I nuvarande åtgärdsprogram för havsmiljön finns fyra åtgärder som berör farliga ämnen. Åtgärderna är riktade till Naturvårdsverket:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;Naturvårdsverket ska ta fram vägledning riktad till myndigheter, verksamheter och allmänheten i övrigt för omhändertagande av farliga ämnen och påväxt på fartygsskrov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Naturvårdsverket ska fördela medel för tillsynsprojekt av förore- nade sediment vid de ur havsmiljöns perspektiv mest angelägna områdena; att sammanställa erfarenheter från riskanalys och risk-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;10–11&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (2009:947) med instruktion för Kemikalieinspektionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Kemikalieinspektionen 2019, Kemikaliekontroll för hållbara hav, dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;H18-05746.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;721&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_722" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"&gt;hantering av förorenade sediment vid dessa och redan genom- förda objekt; att verka för att sediment i större utsträckning ska ingå i de utredningar som görs av förorenade områden; att har- monisera tillgängliga miljögiftsdata i marina sediment till både innehåll och format samt göra dessa data åtkomliga.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Naturvårdsverket och Transportstyrelsen ska kartlägga orsaker till förekomsten av fortsatt tillförsel av tributyltenn (TBT) och dess nedbrytningsprodukter i havsmiljön. Samt att utreda behov av ytterligare reglering för att förhindra spridning av TBT till havs- miljön samt verka för att den reglering utredningen förespråkar tas fram.; att utreda behov av och utifrån identifierade behov ta fram vägledning för att förhindra spridning av TBT till havsmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Naturvårdsverket ska identifiera de ämnen som kan förekomma i utgående vatten från avloppsreningsverk i sådana halter att de riske- rar att påverka havsmiljön negativt. Vidare, att med avseende på de identifierade riskerna, utreda behov av och utifrån sådana behov ta fram generella utsläppskrav/vägledande riktvärden, tillämpliga kon- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;troll-/mätmetoder&lt;/NOBR&gt; samt vägledning för tillsyn och prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;I åtgärdsprogrammet för vattenmiljön finns fler åtgärder som berör farliga ämnen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Generalläkaren ska i sin tillsyn av miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter utöka och prioritera tillsynen så att den med beaktande av ett avrinningsområdesperspektiv inriktas på verk- samheter som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder i områden där det behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas, av reningsverk och avloppsledningsnät se till att det ställs krav på ökad rening eller på annat sätt minskade utsläpp där det behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram vägledning till verksam- hetsutövare, länsstyrelser och kommuner om hur spridning av miljögifter kan förhindras vid muddring, dumpning av mudder- massor och annan vattenverksamhet som berör sediment, på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Arbe-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;722&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_723" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft12"&gt;tet ska ske i samverkan med Naturvårdsverket och Sveriges geo- logiska undersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kemikalieinspektionen ska vägleda länsstyrelser och kommuner samt informera allmänheten om hur kemiska produkter används så att negativ påverkan på vattenmiljön av prioriterade och sär- skilda förorenande ämnen enligt HVMFS 2013:19 minimeras. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vid- tas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Läkemedelsverket ska arbeta för att minska påverkan från läke- medel på vattenmiljön, särskilt med avseende på prioriterade och särskilda förorenande ämnen som påverkar förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Naturvårdsverket ska vägleda länsstyrelserna och kommunerna i deras tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter i syfte att minska utsläppen till vatten, från såväl punktkällor som diffusa källor, av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen i sådan omfattning att det bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Naturvårdsverket ska i sitt arbete med att fördela bidrag till åt- gärder i förorenade områden fortsätta prioritera områden med påverkan på vatten på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna och kommunerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Naturvårdsverket ska inom det europeiska luftvårdsarbetet fort- satt verka för att minska depositionen av försurande ämnen såsom kväveföreningar och svaveldioxid samt prioriterade och särskilda förorenande ämnen från internationella källor. Åtgär- den ska genomföras i samverkan med Kemikalieinspektionen, Sjö- fartsverket, Transportstyrelsen, Tillväxtverket och länsstyrelserna. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 107px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;723&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_724" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Naturvårdsverket ska vägleda länsstyrelserna och kommunerna i deras tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter, i syfte att minska utsläppen till luft av försurande ämnen såsom kväveför- eningar och svaveldioxid samt prioriterade och särskilda föroren- ande ämnen i sådan omfattning att det bidrar till att miljökvalitets- normerna för vatten kan följas. Åtgärden ska vara vidtagen senast i juni 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 83px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Utredningen om kombinationseffekter och gruppvis hantering av ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;Utredningen om Kombinationseffekter och gruppvis hantering av ämnen (SOU 2019:45) lämnade sitt betänkande ”&lt;SPAN class="ft47"&gt;Framtidens kemi- kaliekontroll – Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedöm- ning av ämnen” &lt;/SPAN&gt;till regeringen i november 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;Utredningen hade bl.a. i uppdrag att kartlägga möjligheter och hin- der inom relevanta &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; för gruppvis hantering av ämnen och föreslå nödvändiga ändringar av relevanta &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter,&lt;/NOBR&gt; samt att sam- manställa det vetenskapliga kunskapsläget och kartlägga relevanta &lt;NOBR&gt;EU-rättsakter&lt;/NOBR&gt; om kombinationseffekter, och föreslå nödvändiga regleringar på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft12"&gt;Utredningen har presenterat elva rekommendationer om hur euro- peisk och nationell kemikaliekontroll kan utvecklas.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft12"&gt;Utredningens förslag har remitterats och för närvarande bereder Regeringskansliet remissinstansernas svar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 123px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Uppdrag om förbättrad kunskap för hantering av förorenade sediment&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Regeringen har gett Naturvårdsverket, Sveriges geologiska under- sökning, Statens geotekniska institut, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna i uppdrag att genomföra insatser för att förbättra kunskapen om förorenade sediment i sjöar och kustområden. Upp- draget innefattar bl.a. insatser för att få bättre kunskap om förorenade sedimentområdens utbredning, risken för spridning av miljögifter och olika åtgärdsalternativ. Uppdraget ska bidra till en kostnadseffektiv hantering av förorenade sediment. Naturvårdsverket är samordnare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;724&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_725" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383725x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;för projektet, som ska redovisas senast den 5 januari 2022.&lt;SPAN class="ft120"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;I budget- propositionen för 2021 redovisar regeringen att 90 miljoner kronor användes under 2019 till åtgärder för att minska spridningen av föro- reningar till havs- och vattenmiljö, särskilt för sanering av föro- renade sediment i havs- och inlandsvatten.&lt;SPAN class="ft120"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Särskilda frågor och utmaningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Klimatförändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Hur klimatförändringarna kommer att påverka havsmiljön är ännu osäkert. Många menar att klimatförändringarna i vart fall kommer att innebära en försämring av den marina resiliensen. Hur en försäm- rad resiliens kommer att påverka farliga ämnens effekter på den marina miljön, arter och organismer, vet vi ännu inte men det finns en betydande risk att klimatförändringarnas negativa påverkan och farliga ämnens effekter kan komma att förstärka varandra.&lt;SPAN class="ft46"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Läkemedelsrester kommer ut i havs- och vattenmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft11"&gt;Effekterna av läkemedelsrester i miljön har fått ökad uppmärksam- het de senaste åren. Samtidigt som läkemedel har positiva effekter på både människors och djurs hälsa, så kan de påverka andra än de tänkta målorganismerna negativt. Därför är det problematiskt när de hittas i vattenmiljön där andra organismer än målorganismerna kan exponeras för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Antibiotika och biocider i miljön kan leda till att antibiotika- resistenta bakteriestammar utvecklas. De kan vara ett direkt hot mot människors hälsa. I vattenmiljöer kan vissa läkemedel, t.ex. preven- tivmedel, ha hormonstörande effekt på fiskar och andra organismer. Kunskaperna om effekterna i havet är dock fortfarande begränsade.&lt;SPAN class="ft120"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;Eftersom reningsverk överlag inte tar hand om rester av läkemedel i avloppsvatten når de ut i havsmiljön, i Östersjön i storleksordningen tusentals ton per år.&lt;SPAN class="ft120"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Regeringskansliet, Miljödepartementet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2019-07-04,&lt;/NOBR&gt; dnr M2019/01427/Ke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Prop. 2020/21:1, Utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård, s. 34.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Se bl.a. Kemikalieinspektionens rapport, s. 37 ff. Läs mer om klimatförändringar i kapitlet Klimatförändringar och havsförsurning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Mikael Karlsson 2020, En giftfri havsmiljö, rapport till Miljömålsberedningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Enligt Helcom når 1 800 ton läkemedel Östersjön via reningsverk varje år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;725&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_726" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383726x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p471 ft10"&gt;Problemet är att läkemedel traditionellt inte har bedömts eller kontrollerats utifrån ett miljöperspektiv. På &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; behöver regel- verken för human- och veterinärläkemedel förstärkas och innehålla krav som möjliggör ökad miljöhänsyn. Det gäller både att begränsa utsläpp vid produktion och att minimera risker vid användning.&lt;SPAN class="ft46"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Förändringar är dock på gång inom &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; EU:s prio- ämnesdirektiv&lt;SPAN class="ft46"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;listar numera vissa aktiva substanser i läkemedel och inom EU är en miljörelaterad läkemedelsstrategi under utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;För att öka kunskapen om läkemedels miljöeffekter har Läke- medelsverket fått i uppdrag att inrätta ett kunskapscentrum för läke- medel i miljön.&lt;SPAN class="ft42"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Läkemedelsverket arbetar också med att få etapp- målet om ökad miljöhänsyn i läkemedelslagstiftning förlängt till 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Kommunala avloppsreningsverk renar inte allt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft9"&gt;Kommunernas skyldigheter att ta hand om och rena avloppsvatten regleras av lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Lagen regle- rar inte bara avloppsfrågor utan även kommunernas skyldigheter att tillhandahålla dricksvatten till kommuninvånarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;Kortfattat kan sägas att lagen innebär att kommunerna under vissa förutsättningar är skyldiga att ordna vatten och avlopp för de fastigheter som finns inom det s.k. verksamhetsområdet. En förut- sättning är att det ska finnas ett behov med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. En annan förutsättning är att det ska finnas ett behov av vattenförsörjning eller avlopp i ett större sam- manhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse. Behovet ska tillgodoses genom en allmän &lt;NOBR&gt;VA-anläggning.&lt;SPAN class="ft144"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;De allmänna avloppsreningsverken fyller en viktig funktion av att rena avloppsvatten, spillvatten och industrivatten från olika typer av kemikalier och farliga ämnen. Avloppsreningsverken tar även emot dagvatten från tätorter, vilket kan innehålla farliga ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Läkemedelsverket 2014, Fördjupad analys av olika handlingsalternativ för att nå etappmålet om miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen inom EU och internationellt, Rapport från Läke- medelsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Direktiv 2013/39/EU Prioämnesdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Socialdepartementet 2018, Uppdrag angående kunskapscentrum för läkemedel i miljön. Regeringsbeslut &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-05-31&lt;/NOBR&gt; nr I:5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;726&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_727" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383727x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;Avloppsreningsverk är inte byggda för att ta hand om biologiskt svårnedbrytbara kemiska ämnen. För att de ska klara av att ta hand om svårnedbrytbara ämnen krävs det ny och energikrävande teknik.&lt;SPAN class="ft46"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Avloppsreningsverk är inte heller byggda för att rena läkemedel, men lättnedbrytbara läkemedel bryts ändå oftast ned i dagens renings- verk. Det finns dag ganska god kunskap om metoder att rena avlopps- vatten från läkemedelsrester. Olika reningsmetoder har dock olika effektivitet samt väsentligt skilda kostnader och energibehov. Efter- som energianvändningen kan öka med två till tio gånger jämfört med dagens reningsteknik gäller det att väga behovet av reningsinsatser mot andra miljökonsekvenser som påverkan på energianvändning och klimat samt kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;I Sverige har regeringen de senaste åren satsat på ökad kunskap om avancerad rening av läkemedel samt på ökade bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Enligt förordningen om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester får Naturvårdsverket betala ut bidrag till invester- ingar i teknik som har till syfte att avskilja läkemedelsrester från av- loppsvatten i avloppsreningsverk eller till förstudier eller andra för- beredande åtgärder inför investeringar i en sådan teknik eller metod. De som får söka bidrag är kommuner, kommunala bolag eller kom- munalförbund. Bidrag får ges med upp till 90 procent av invester- ingskostnaden. Denna satsning började gälla 2018 och pågår fram till 2023.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft39"&gt;På Naturvårdsverkets webbsida framgår att bidraget syftar till att öka takten i arbetet med att minska samhällets utsläpp av läkemedels- rester till hav, sjöar och vattendrag. Förutom att bidraget ska leda till konkreta åtgärder i form av installationer i fullskala ska satsade medel även bidra till en ökad kunskapsuppbyggnad kring avancerad rening. Detta genom att belysa de frågeställningar som uppstår i sam- band med behovsbedömning, planering, projektering, upphandling, installation och drift av läkemedelsrening. Alla dessa delar kommer att vara viktiga i det fortsatta arbetet för myndigheter, &lt;NOBR&gt;VA-huvud-&lt;/NOBR&gt; män, branschorganisationer, näringslivet och instanser som arbetar med tillsyn och prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft10"&gt;Förutom att staten genom ovan nämnd förordning satsat statliga medel till kommunernas investeringar i bättre reningsteknik har medel satsats på flera projekt som handlat om kunskap om olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Svenskt Vattens webb, www.svensktvatten.se, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-10-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;727&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_728" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383728x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p444 ft11"&gt;reningstekniker. Regeringsuppdragen, som totalt beviljades 32 mil- joner kronor, har redovisats till regeringen men ett samlat grepp om åtgärder saknas ännu.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Båtbottenfärger påverkar i grunda vikar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft11"&gt;Grunda vikar är en särskilt känslig biotop eftersom de är ”barnkam- mare” för många av havets organismer, där de tillbringar sina mest känsliga stadier. Kustnära grunda vikar är samtidigt populära för många olika mänskliga aktiviteter såsom industrier, boende och småbåts- hamnar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Forskning har visat att koppar- och zinkhalter ökar i marinor under båtsäsongen och att halterna kan överstiga riskbaserade gräns- värden.&lt;SPAN class="ft120"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft39"&gt;Förutom påverkan från farliga ämnen kan fritidsbåtsliv, i kombi- nation med bebyggelse, medföra andra påverkansfaktorer såsom ut- släpp av näringsämnen, buller, skräp, ändring av fysisk struktur m.m. på kustnära ekosystem (se kapitlet Kusthavet där alla vill vara).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Fritidsbåtar och tvåtaktsmotorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft9"&gt;Sjöfarten påverkar den marina miljön och det gäller såväl kommer- siella fartyg som fritidsbåtar. Inte minst utombordsmotorer släpper ut avgaser med miljögifter i en aggressiv form direkt i vattenmiljön, ofta i grunda och känsliga områden.&lt;SPAN class="ft144"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Enligt Transportstyrelsen finns det cirka 170 000 gamla tvåtaktsmotorer i Sverige.&lt;SPAN class="ft144"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Läs mer om fritidsbåtars påverkan på den marina miljön i kapitlet Kusthavet där alla vill vara.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Lagerström, M. 2019, Occurrence and environmental risk assessment of antifouling paint biocides from leisure boats, Doctoral Thesis in Applied Environmental Science, Stockholm: Stockholm University.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Havsmiljöinstitutet 2019, Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige, Rapport nr 2019:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 86px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Transportstyrelsens webb, www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart/Fritidsbatar/Batlivets- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;miljofragor/batmotorer/Ny-motor-eller-alkylat,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;728&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_729" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383729x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Miljögifter i Östersjöfisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;En ytterligare fråga, av betydelse för människors hälsa, är förekomsten av miljögifter i fisk från Östersjön och vissa insjöar. Fet Östersjöfisk som lax och strömming innehåller höga halter av giftiga substanser som dioxiner och dioxinlika PCB:er, oftast oförenliga med gällande gränsvärden inom EU. Även om fisk överlag är ett nyttigt livsmedel, med innehåll av hälsosamma fetter, så gäller det inte fisk med miljö- gifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;En stor del av befolkningen i Sverige har i dag ett intag över EFSA:s riktvärde för dioxiner.&lt;SPAN class="ft46"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Sverige beviljades dock ett permanent undantag 2012, från de rättsligt bindande gränsvärdena inom EU. Livsmedels- verket avrådde dock från tillämpning av det svenska undantaget och påtalade att det ur ett folkhälsoperspektiv vore bra att tillämpa gräns- värdet i Sverige. Undantaget gäller förutsatt att det finns ett system som ”garanterar att konsumenterna får fullständig information” om de kostrekommendationer som behövs. Enligt studier är det dock enbart en minoritet bland allmänheten och i de viktigaste målgrupperna som känner till kostrekommendationerna, vilket är problematiskt. Även om fisk överlag är ett nyttigt livsmedel, med innehåll av hälsosamma fetter, så gäller det inte fisk med miljögifter.&lt;SPAN class="ft46"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Forskning och kunskap om farliga ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Kemikalieinspektionen saknar egna medel för forskning. Myndigheten har framfört att dess samverkan med forskningsfinansiärer och andra aktörer inom forskningen därför är särskilt viktig för att kunna påverka och bidra till att forskningen utformas så att den ger resultat som är lätta att tillämpa och snabbt kan komma till användning i utveckling av kemikaliekontrollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I sin underlagsrapport till Miljömålsberedningen pekar Kemikalie- inspektionen på områden där behovet av forskning och mer kunskap är särskilt stort. Exempel på områden där forskning och kunskap behövs är bl.a. klimatförändringarnas effekter och farliga ämnen i havsmiljön, mikroplasters effekter på marina ekosystem och män- niskors hälsa, omfattningen av farliga ämnen i havsmiljön och om- fattningen av utsläpp av farliga ämnen från kommersiell sjöfart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;EFSA: European Food Safety Authority, EU:s motsvarighet till svenska Livsmedelsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Karlsson Mikael 2020, En giftfri havsmiljö, rapport till Miljömålsberedningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;729&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_730" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;15.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft11"&gt;Som redovisningen ovan visar pågår många olika insatser för att minska människors och miljöns exponering för farliga ämnen. Det handlar om att enas om gemensamma strategier, både internationellt och inom EU. Det handlar även om nationella strategier, etappmål och åtgärder. Viktiga åtgärder för havsmiljön genomförs inom ramen för åtgärdsprogrammen för havs- och vattenmiljön med stöd av miljö- kvalitetsnormer för farliga ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;Flera stora utmaningar kvarstår dock. Den snabbt ökande produk- tionen, konsumtionen och globala handeln med varor ökar spridning- en av kemiska ämnen och bidrar till den exponering som havsmiljön utsätts för. Klimatförändringarna kommer sannolikt att medföra en försvagad motståndskraft i havsmiljön för tillförsel av farliga ämnen. Kunskapen om vilka farliga ämnen och i vilken omfattning de finns i haven måste också öka, särskilt kunskap om effekter av s.k. kom- binationseffekter. Mer forskning behövs om vilka farliga ämnen som finns i haven och hur de påverkar de marina ekosystemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Miljömålsberedningen lämnar här förslag till åtgärder som är steg på vägen i arbetet med att minska farliga ämnen i havsmiljön. Åtgär- derna ska ses tillsammans med övriga åtgärder som beredningen före- slagit och övriga åtgärder som pågår globalt och inom EU och där svenska initiativ är drivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft16"&gt;Ett helhetsperspektiv behövs för att nå miljömålen för havet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft10"&gt;För att kunna nå de havsanknutna miljökvalitetsmålen måste farliga ämnens påverkan på havsmiljön och dess ekosystem beaktas i större utsträckning. Farliga ämnens påverkan på havsmiljön och dess eko- system är dock ett ämne som Miljömålsberedningen ser ännu inte har blivit tillräckligt uppmärksammat i havsmiljöpolitiken. Oftast behandlas farliga ämnen och kemikaliefrågor för sig och kopplas inte i tillräckligt hög utsträckning samman med havsmiljöfrågor. I ett &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;källa-till-hav&lt;/SPAN&gt;-perspektiv&lt;/NOBR&gt; är källan till farliga ämnen i havet till helt övervägande del produktion och användning av miljögifter och läke- medel på land. Produktionen av både kemikalierna i sig, men även produkterna, ligger ofta i länder utanför Europa. För att minska till- försel av farliga ämnen i havsmiljö behövs därför ett systematiskt arbete från internationella regler och &lt;NOBR&gt;EU-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; till införande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;730&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_731" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:200px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:110px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383731x1.jpg/" style="width:413px;height:110px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;av avancerat rening i kommunalt VA och sanering av förorenad mark och vrak. När farliga ämnen nått havsmiljön är det i princip omöjligt att rena och förhindra upptag i marina växter och djur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Ett helhetsperspektiv i förvaltningen som inkluderar farliga ämnen i havsmiljöpolitiken behövs för att nå de havsmiljöanknutna målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p38 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Det behövs tuffa internationella regelverk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft16"&gt;Miljömålsberedningen bedömer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen behöver prioritera att fortsätta arbeta inter- nationellt för stränga regleringar och kontroll av farliga ämnen och att dessa även ska bidra till minskad tillförsel av farliga ämnen till havsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft9"&gt;De globala trenderna med en kraftigt ökad kemikalieproduktion och en ökad kemikalieanvändning, samt en ökad produktion av varor i länder utanför EU, gör att det globala kemikaliearbetet blir allt vik- tigare. Den kraftigt ökande &lt;NOBR&gt;e-handeln&lt;/NOBR&gt; från länder utanför EU med- för att varor, ofta med mycket bristfällig information om kemikalie- innehåll, kommer in i Sverige med risk för att miljöfarliga ämnen sedan hamna i havsmiljön. Kemikalielagstiftning och kontroll behöver stärkas, särskilt i länder med växande ekonomier och ökande pro- duktion och konsumtion men med dåligt utvecklad kemikalielag- stiftning. Sverige behöver därför fortsätta att verka internationellt för regleringar och kontroll av farliga ämnen och särskilt lyfta dess påverkan även på havsmiljön. Det är bl.a. viktigt att få på plats ett nytt globalt ramverk som ska ersätta den nuvarande internationella kemikaliestrategin (SAICM) som löper ut 2020 samt att verka för ett konkret arbete med farliga ämnen, samt även marint skräp och mikroplast, inom FN:s miljöförsamling, Unea.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 175px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;731&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_732" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:625px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383732x1.jpg/" style="width:416px;height:625px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Sverige ska driva på utvecklingen inom EU&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft16"&gt;Miljömålsberedningen bedömer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen ska fortsätta att verka för en utvecklad kemikalie- lagstiftning inom EU, samt verka för att EU:s kemikalielag- stiftning harmoniseras med EU:s vatten- och havsmiljölag- stiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft10"&gt;Sveriges kemikalielagstiftning är till övervägande del harmoniserad med EU:s lagstiftning. Sverige måste därför fortsätta att arbeta aktivt inom EU med en utveckling av EU:s kemikalielagstiftning. EU:s nya kemikaliestrategi för en giftfri miljö innebär viktiga steg i riktning mot att hantera kombinationseffekter av farliga ämnen och att fasa ut de farligaste ämnena från konsumentprodukter. Sverige behöver aktivt driva på för att säkerställa genomförande av den nya strategin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft9"&gt;Miljömålsberedningen har noterat att EU:s kemikaliearbete i begränsad omfattning fokuserar på effekter i havsmiljö. Sverige bör därför driva på inom EU för att se till att EU:s kemikalielagstiftning länkas samman med EU:s havs- och vattenmiljölagstiftning. Syftet är att få synergieffekter mellan olika politikområden, snabbare pro- cesser och därmed ett mer kostnadseffektivt och sammanhängande regelsystem. Beslut om klassificering och begränsning av farliga ämnen som tas inom kemikalieregelverken i EU bör per automatik kunna kopplas till vattendirektivet och havsmiljödirektivet samt till Helcom och Ospar med tillhörande listor över prioriterade ämnen i vatten- miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;En brist som har påtalats är att de ämnen som finns med på listan över prioriterade ämnen&lt;SPAN class="ft46"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;att bevaka är alldeles för få – endast 45 ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;och att de flesta redan har varit förbjudna eller begränsade i många år. Mot bakgrund av dagens diffusa källor – med tusentals kemikalier i omlopp, vars toxikologiska egenskaper i många fall är okända – säger den nuvarande listan över prioriterade ämnen inte mycket om den faktiska kemikaliestatusen i våra vatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft39"&gt;En annan viktig fråga är att Sverige driver på inom EU för att öka möjligheten till gruppvis riskbedömning av kemikalier, i synnerhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p44 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Direktiv 2013/39/EU (Prioämnesdirektivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft150"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;https://balticeye.org/sv/bloggar-pa-baltic-eye/baltic-eye-kommenterar/vattendirektivet-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;revideras-inte/.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;732&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_733" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:217px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:525px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383733x1.jpg/" style="width:415px;height:525px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft39"&gt;inom &lt;NOBR&gt;Reach-förordningen,&lt;/NOBR&gt; i enlighet med förslagen i Utredningen om kombinationseffekter och gruppvis hantering av ämnen.&lt;SPAN class="ft42"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;Ett systematiskt arbetssätt med gruppvis bedömning bör ha som mål att det även ska kunna utformas uppföljningsmått inom havs- och vatten- miljöförvaltningen för god kemisk status och god miljöstatus.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 129px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;Kopplingen mellan miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård förstärks&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Miljömålsberedningen bedömer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;att &lt;/SPAN&gt;förslaget om färre preciseringar till miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård kommer att medföra en ökad tydlighet för alla offentliga aktörer och allmänheten om vilket tillstånd regeringen och riksdagen har beslutat ska nås. Två av de tre föreslagna preciseringarna till miljökvali- tetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård kopplar till farliga ämnen. Miljömålsberedningen bedömer därför att för- slaget även bör medföra ett större fokus hos samtliga aktörer som genomför åtgärdsarbete för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;I kapitlet Havsmiljöarbetet har många mål, kriterier och indikatorer, föreslår Miljömålsberedningen att miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft40"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;ska få färre preciseringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Det finns en mycket nära koppling och även direkt överlapp mellan miljökvalitetsmålen &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hav i balans samt levande kust och skär- gård &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft38"&gt;Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;. Två av preciseringarna under &lt;SPAN class="ft38"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;är helt kopplat till arbetet med farliga ämnen&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysi- kaliska, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;kemiska &lt;/SPAN&gt;och biologiska förhållanden i enlighet med havs- miljöförordningen (2010:1341),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;kemisk status &lt;/SPAN&gt;i enlighet med förordningen (2004:660) om förvalt- ning av kvaliteten på vattenmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;SOU 2019:45.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;733&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_734" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:433px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:74px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383734x1.jpg/" style="width:413px;height:74px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p505 ft10"&gt;Samtliga preciseringar i miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Giftfri miljö &lt;/SPAN&gt;kopplar även till havsmiljön. Kopplingen är direkt genom beskrivning av den på- verkan som ska upphöra på miljön och biologisk mångfald som också avser havsmiljön. Den är även indirekt genom beskrivning av det upp- strömsarbete som krävs i den förebyggande kemikaliekontrollen för att undvika att havsmiljön förorenas av farliga ämnen. Trots detta in- går inte effekter av farliga ämnen på havsmiljöns arter och livsmiljöer i någon utsträckning i miljömålsuppföljningen av &lt;SPAN class="ft56"&gt;Giftfri miljö&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft11"&gt;Miljömålsberedningen tolkar att det finns en bristande ömsesidig- het i myndigheternas arbete med farliga ämnen i havsmiljö även om måluppfyllelse av miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;är helt beroende av arbetet med farliga ämnen nationellt, inom EU och internationellt. Miljömålsberedningen menar därför att havsmiljöfrågorna behöver få en tydlig plats i arbetet med farliga ämnen – i internationella förhandlingar, i &lt;NOBR&gt;EU-arbetet&lt;/NOBR&gt; och inte minst nationellt.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 79px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Regeringen bör besluta om nya etappmål om farliga ämnen och det finns behov av fler etappmål med fokus på farliga ämnen i havsmiljön&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Miljömålsberedningen bedömer:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;"&gt;att &lt;/SPAN&gt;det finns behov av etappmål om farliga ämnen med fokus på havsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;De flesta av de föroreningar som återfinns i haven har sitt ursprung från aktiviteter och källor på land. Det gäller näringsämnen, skräp och farliga kemikalier. Flera av de nationella miljökvalitetsmålen, och förutsättningarna att nå dessa, får därför stor påverkan på tillståndet i haven och miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Kemikalieinspektionen har lämnat förslag till en ny strategi och tre nya etappmål för farliga ämnen till regeringen. Strategin fokuserar på att öka skyddet för hälsa och miljö i den europeiska kemikalielag- stiftningen och att stärka de globala styrmedlen så att särskilt farliga ämnen även ska fasas ut globalt. Kemikalieinspektionen har före- slagit att Sverige ska verka för att kombinationseffekter av kemikalier&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;734&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_735" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:525px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:193px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383735x1.jpg/" style="width:415px;height:193px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p388 ft11"&gt;ska hanteras i EU:s regelverk och att en ökad samordning ska ske av olika regelverk, så att ett och samma ämne snabbare kan begränsas i alla användningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;De tre nya etappmål som har föreslagits av Kemikalieinspektionen motsvarar tre viktiga fokusområden, nämligen att användningen av särskilt farliga ämnen ska upphöra, att det behövs giftfria varor för en cirkulär ekonomi och att den samlade exponeringen för farliga ämnen ska minska.&lt;SPAN class="ft46"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Miljömålsberedningen bedömer att de före- slagna etappmålen behövs. Miljömålsberedningen menar också att det finns behov av ytterligare etappmål för farliga ämnen med sär- skilt fokus på havsmiljön, som kan bidra till att nå miljökvalitets- målen &lt;SPAN class="ft56"&gt;Giftfri miljö &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Ett område där etappmål efterfrågas i underlagsrapporten till bered- ningen är skyddet av grunda vikar. Skyddet av grunda skyddade vikar, havens barnkammare och därmed särskilt känsliga för mänsklig akti- vitet och påverkan, behöver öka enligt analysen i rapporten.&lt;SPAN class="ft144"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;Höga koncentrationer av farliga ämnen har uppmätts i sådana miljöer där havets organismer lever under sina utvecklingsstadier och därmed är som känsligast för störningar från farliga ämnen. Ett etappmål som styr mot ökat skydd för dessa livsmiljöer skulle kunna hjälpa till att fokusera insatser på lokal och regional nivå till att höja kvaliteten på dessa områden och därmed stärka arbetet mot uppsatta miljökvali- tetsmål och hållbarhetsmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Miljökvalitetsnormer för grupper av farliga ämnen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen ger Kemikalieinspektionen, Havs- och vatten- myndigheten och vattenmyndigheterna i uppdrag att sam- manställa kunskapsunderlag för att bedöma om det finns tek- niska möjligheter att utforma miljökvalitetsnormer för grupper av ämnen och i så fall ta fram förslag på sådana miljökvalitets- normer.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;" class="ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Förslagen till nya etappmål är redovisade i avsnitt 15.3.5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Miljömålsberedningen har gjort samma analys vilket framgår bl.a. i kapitlet Kusthavet där alla vill vara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;735&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_736" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383736x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p967 ft11"&gt;Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken anger vilken kvalitet som behöver nås för miljötillståndet. Gränser för farliga ämnen är väl ägnade att utformas som miljökvalitetsnormer då gränser kan sättas som halter antigen i t.ex. vatten eller biota. Miljökvalitets- normer för hav- och kustvatten bör ligga till grund för utformning av åtgärdsprogram och övriga styrmedel och åtgärder som behövs för att de havsanknutna miljömålen ska nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;Miljömålsberedningen ser ett behov av att genomförande av vatten- förvaltningen, havsmiljöförvaltningen och art- och habitatdirektivet för akvatiska arter och livsmiljöer samordnas och förslår bl.a. i kapit- let Miljökvalitetsnormer, att miljökvalitetsnormer för vattenför- valtningen och havsmiljöförvaltningen ska harmoniseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft10"&gt;Miljömålsberedningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att till senast 2023 se över och harmonisera miljökva- litetsnormer för kustvatten som beslutas med stöd av havsmiljö- förordningen och vattenförvaltningsförordningen. Beredningen före- slår vidare att bedömningsområden för miljökvalitetsnormer som beslutas med stöd havsmiljöförordningen, där det är möjligt, ska överensstämma med vattenförvaltningens kustvattenförekomster. I detta arbete ingår miljökvalitetsnormer för farliga ämnen. Både havsmiljödirektivet och vattendirektivet är minimidirektiv. Miljömåls- beredningen ser inget hinder för att besluta om miljökvalitetsnormer för farliga ämnen som går utöver EU:s prioämnesdirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft10"&gt;Miljömålsberedningen anser att en utmaning är att det finns en enorm mängd olika farliga ämnen och läkemedel. Detta är orsaken till att det bör öppnas för gruppvis riskbedömning t.ex. i &lt;NOBR&gt;Reach-för-&lt;/NOBR&gt; ordningen. Miljömålsberedningen anser att det behöver undersökas om även miljökvalitetsnormer kan utformas för grupper av farliga ämnen. Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten bör få i uppdrag att sammanställa kunskapsunderlag som underlag för bedömning av tekniska möjligheter och föreslå en utformning för att sätta miljökvalitetsnormer för grupper av ämnen.&lt;SPAN class="ft46"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Miljömålsberedningen föreslår i kapitlet om Havsmiljödata att Havs- och vattenmyndig- heten bör ta över ansvaret för den akvatiska miljöövervakningen av miljögifter vilket bör bidra till ett bättre kunskapsunderlag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;736&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_737" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:93px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383737x1.jpg/" style="width:413px;height:93px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 421px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td86"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 202px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft27"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;15.9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft218"&gt;Ett fortsatt åtgärdsarbete mot farliga ämnen och läkemedelsrester i avloppsvatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;Förslag&lt;SPAN class="ft12"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft39"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen ändrar förordningen (2018:495) om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester så att den upp- hör att gälla vid en senare tidpunkt, vid utgången av 2030.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft9"&gt;Avloppsreningsverken är från början konstruerade för att ta hand om näringsämnen, inte farliga ämnen och olika sorters kemikalier. Därför behövs det ett fortsatt arbete för att utveckla och införa ny teknik i reningsverken så att farliga ämnen inte sprids till miljön med utloppsvattnet eller med avloppsslammet från reningsverken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft10"&gt;Det finns i dag god kunskap om metoder att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. De senaste åren har ett antal regeringsuppdrag initierats och rapporterats som syftar till att minska spridningen av farliga ämnen från reningsverken. Havs- och vattenmyndigheten har finansierat åtta projekt som syftat till att utveckla teknik för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester och miljöfarliga ämnen och Naturvårdsverket har redovisat ett regeringsuppdrag om förutsätt- ningar för att införa avancerad rening och reningsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Dessutom har regeringen satsat statliga medel på kommunala investeringar i avancerad avloppsrening. Genom förordningen (2018:495) om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedels- rester får Naturvårdsverket betala ut bidrag till investeringar i teknik som har till syfte att avskilja läkemedelsrester från avloppsvatten i avloppsreningsverk eller till förstudier eller andra förberedande åt- gärder inför investeringar i en sådan teknik eller metod. De som får söka bidrag är kommuner, kommunala bolag eller kommunalförbund. Bidrag får ges med upp till 90 procent av investeringskostnaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft39"&gt;På Naturvårdsverkets webbsida framgår att bidraget syftar till att öka takten i arbetet med att minska samhällets utsläpp av läkemedels- rester till hav, sjöar och vattendrag. Förutom att bidraget ska leda till konkreta åtgärder i form av installationer i fullskala ska satsade medel även bidra till en ökad kunskapsuppbyggnad kring avancerad rening.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;737&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_738" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383738x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Farliga ämnen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p213 ft10"&gt;Denna satsning började gälla 2018 och pågår till och med 2020.&lt;SPAN class="ft46"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Miljömålsberedningen bedömer att satsningen behöver fortsätta även efter 2020 för att ge fler kommuner och kommunala bolag möjlighet att satsa på ny teknik. En förlängning av stödet kan också förväntas bidra till innovation och utveckling av ny reningsteknik samt ge många företag nya utvecklings- och affärsmöjligheter. Regeringens stöd kan enligt beredningen vara ett steg i riktning mot att vid en viss senare tidpunkt införa krav på obligatorisk avancerad renings- teknik i alla kommunala avloppsreningsverk. Miljömålsberedningen bedömer att stödet bör fortsätta till i vart fall 2030 och föreslår där- för att förordningen om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester ändras i enlighet härmed.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 473px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Övergångsbestämmelser till förordningen (2018:495) om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;738&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_739" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:653px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383739x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft8"&gt;16 Marint skräp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p10 ft10"&gt;Marint skräp, framför allt plast, är ett av de främsta hoten mot de marina ekosystemen. I dag hittar man marint skräp och plast i alla världens hav, även i svenska vatten. För att kunna nå miljökvalitets- målet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;måste även marint skräp och dess påverkan på havsmiljön beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Flera statliga utredningar har utrett problem med plast och marint skräp. Utredningen om hållbara plastmaterial föreslog bl.a. att en nationell plastresurs skulle inrättas och att efterfrågan på återvunnen plast skulle ökas med hjälp av ekonomiska styrmedel.&lt;SPAN class="ft120"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;I betänkandet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Skatt på engångsartiklar&lt;/SPAN&gt;, lämnade Engångsartikelutredningen förslag om skatt på engångsartiklar.&lt;SPAN class="ft120"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Problemet med marint skräp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft11"&gt;I dag finns plast i alla världens hav, och merparten av den plast som hamnat i haven kan komma att finnas kvar i hundratals år, kanske längre. Mikroplastpartiklar kan komma från tvätt av syntetiska textilier, slitage av bildäck, konstgräsplaner, båtbottenfärger, färgprodukter, kosmetika och många andra källor. Tillsammans med landbaserat plastskräp når dessa partiklar havet via dagvatten, avloppsvatten, vatten- drag och luft.&lt;SPAN class="ft120"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Varje år beräknas mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plastskräp hamna i haven. 80 procent av allt skräp som finns i världshaven uppskattas komma från land.&lt;SPAN class="ft46"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Plastskräpet ackumuleras över tid och i dagsläget beräknas omkring 150 miljoner ton plast flyta runt i haven. Skräp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft117"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;SOU 2018:84, &lt;/SPAN&gt;Det går om vi vill, Förslag till en hållbar plastanvändning&lt;SPAN class="ft50"&gt;, betänkande av Ut- redningen om hållbara plastmaterial.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;SOU 2020:48, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Skatt på engångsartiklar&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Engångsartikelutredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Stockholms universitet, 2018. Policy Brief, Mikroplasters effekter på marint liv – försiktig- hetsprincipen kräver åtgärder, Östersjöcentrum, februari 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Håll Sverige Rent, webbsida, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-04.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft20"&gt;739&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_740" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383740x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Marint skräp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft41"&gt;från hela världen samlas i stora virvlar långt ute till havs och bildar enorma ansamlingar av skräp. Sådana ansamlingar flyter ofta runt under ytan och kan inte upptäckas från flyg eller satellit. De finns i norra och södra Stilla havet, norra och södra Atlanten samt Indiska oceanen. Haven är fulla med plastskräp och tillförseln ökar.&lt;SPAN class="ft178"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Plastskräp påverkar djur, människor och näringsliv&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft11"&gt;Plast som hamnar i havet kan orsaka stor skada för det marina djur- livet och de fåglar som lever vid kusten. Skräpet försämrar djurens livsmiljöer. Vidare kan fåglar, fiskar och marina däggdjur trassla in sig i plasten eller missta den för mat. När djuren äter plast i stället för mat blockerar plasten deras matsmältning, vilket hindrar deras näringsintag. De kan även bli förgiftade när de exponeras för kemi- kalier som finns i plasten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Djur som lever i havet exponeras för plastpartiklar, som tas upp i alla nivåer av födoväven; från djurplankton, musslor och maskar till fiskar, fåglar och havslevande däggdjur. Rovfiskar och sälar antas få i sig mikroplastpartiklar både via vattnet och via sina byten.&lt;SPAN class="ft46"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft9"&gt;Plast i haven har även andra negativa konsekvenser på djurlivet. Insnärjda djur skadas eller drunknar när de blir överansträngda av att försöka komma loss. Deras möjligheter att undkomma fiender minskar och de kan få sår och infektioner. Skräpet kan förutom att orsaka död och skador på djuren också leda till skador på habitat på grund av slitage och annan påverkan på bottnar. Förlorade fiskeredskap kan vara intakta i upp till 20 år och fortsätta fånga fisk och andra arter i många år. Detta kallas ofta ”spökfiske” och kan ha effekt på fisk- bestånden. Djur som fastnat i fiskeredskapen blir bete åt rovdjur som själva kan fastna.&lt;SPAN class="ft144"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;Plastskräp är vanligt även vid svenska stränder. Flera av de van- ligaste skräpkategorierna som återfinns på våra stränder är av plast. Skräpet som återfinns på Bohuskusten bedöms främst komma från havet och eventuell påverkan från besökare på stränderna är minimal. På de oexploaterade stränderna längs Kattegatt, Öresund och Öster- sjön bedöms den största delen av skräpet komma från havet, men på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;SOU 2020:48, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Skatt på engångsartiklar&lt;/SPAN&gt;, betänkande av Engångsartikelutredningen, s. 88.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;A.a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;SOU 2018:84, &lt;/SPAN&gt;Det går om vi vill, Förslag till en hållbar plastanvändning&lt;SPAN class="ft45"&gt;, betänkande av Utred- ningen om hållbara plastmaterial.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;740&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_741" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383741x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Marint skräp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft9"&gt;de stadsnära stränderna bedöms skräpet i första hand komma från besökarna. De mest nedskräpande föremålen på stränderna vid Katte- gatt, Öresund och Östersjön är: cigarettfimpar, plastfragment, snus, engångsbestick, trä, godis- och glasspapper samt snabbmatsbehållare, kapsyler och lock, rep och plastpåsar.&lt;SPAN class="ft144"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Havsströmmarna gör att Bohuskusten på västkusten är särskilt drabbad av marin nedskräpning. Där spolas det i land cirka 8 000 kubik- meter skräp varje år. Det motsvarar fem fulla badkar med skräp som spolas i land varje timme.&lt;SPAN class="ft120"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;På västkusten är nedskräpningen kopplad till stora summor för strandstädning. I Kosterhavets nationalpark plockas runt 20 ton skräp varje år till en kostnad av en miljon kronor. Det finns också indirekta kostnader kopplade till nedskräpning såsom att fastigheter förlorar i värde, att handel och företagande drabbas negativt och att ekosystem- tjänster urholkas.&lt;SPAN class="ft120"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Skräp i havet orsakar också skador på fiskeredskap och fartyg. Det kostar svenska fiskare stora summor i reparationskostnader varje år. Fiskare runt Nordsjön tillbringar i genomsnitt en till två timmar varje vecka med att rensa sina redskap från marint skräp.&lt;SPAN class="ft178"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Mikroplast&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft11"&gt;Mikroplaster är plastpartiklar som är mindre än fem millimeter i diameter. Plasten kan vara skadlig för djur som lever i marina miljöer och bryts aldrig ner helt och hållet. Mikroplasten kommer från flera olika källor, men troligtvis är en stor del av mikroplasten i havet från större plastföremål som under sin nedbrytningsprocess finfördelats till mikrostorlek.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Vilka effekter mikroplaster kan ha på organismer är omdiskuterat men upptag av mikroplast kan minska tillväxt och reproduktion hos vissa individer och arter. Det är inte bara plasten i sig som kan ge effekter på organismer utan även farliga ämnen i eller på plastpartik- larna. Mer forskning om mikroplasters påverkan, särskilt på ekosystem och arter i havet, är nödvändig för att kunna förebygga miljöskador.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Håll Sverige Rent 2020, Skräprapporten 2020, s. 36.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;A.a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Håll Sverige Rent a.a.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;Havs- och vattenmyndighetens webbsida, https://www.havochvatten.se/miljopaverkan- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;och-atgarder/miljopaverkan/marint-skrap.html,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;741&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_742" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383742x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Marint skräp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p941 ft12"&gt;Dessutom behöver kunskapen öka om hur mycket mikroplast det egentligen finns i havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Förlorade fiskeredskap&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft11"&gt;Problemen med förlorade fiskeredskap, eller ”spökgarn” som det ofta kallas, är flera. Ett problem är att förlorade fiskenät och trålar fortsätter att fiska utan att någon tar hand om fångsten. Ett annat problem är att redskapen innehåller svårnedbrytbara konstfiber- material som fragmenterar och ger upphov till plastföroreningar i havsmiljön. Ytterligare ett problem är att spökgarn fastnar i båt- propellrar och ställer till det för fiskenäringen och sjöfarten. För- utom fiskar riskerar fåglar och andra marina djur att trassla in sig i redskapen och kvävas eller svälta till döds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft10"&gt;I dagsläget finns ingen säkerställd statistik på hur mycket fiske- redskap som sätts på marknaden årligen och det finns heller ingen säkerställd statistik på hur mycket som förloras i Sverige. Det antas finnas mycket stora mängder historiskt avfall som ligger i fisk- hamnar, fiskebodar, garage, lagringsplatser i naturen och inte minst på bottnar i hav, sjöar och vattendrag. En uppskattning som EU har gjort är att &lt;NOBR&gt;80–85&lt;/NOBR&gt; procent av det marina skräpet i haven i Europa består av plast och av detta utgörs totalt 50 procent av plastpro- dukter för engångsbruk och 27 procent av fiskerelaterade föremål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har satsat resurser till insamling av uttjänta fiskeredskap och sedan projektet startade 2019 har drygt 100 ton förlorade fiskeredskap samlats in.&lt;SPAN class="ft120"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;I engångsplastdirektivet (se nedan) ställs krav på att medlems- staterna ska säkerställa att system för utökat producentansvar införs för fiskeredskap som innehåller plast och som släpps ut på medlems- statens marknad i enligt med artikel 8 och 8a i avfallsdirektivet.&lt;SPAN class="ft120"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;I artikel 8 i avfallsdirektivet anges bestämmelser om utökat produ- centansvar och i artikel 8a allmänna minimikrav för system för ut- ökat producentansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Havs- och vattenmyndighetens webbsida, Över 100 ton förlorade fiskeredskap har tagits om- hand, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.havochvatten.se/arkiv/aktuellt/2020-10-05-over-100-ton-forlorade-fiskeredskap-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;har-tagits-omhand.html,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-10-05.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (Avfallsdirektivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;742&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_743" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383743x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Marint skräp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p708 ft10"&gt;Med ett system för utökat producentansvar avses ”en uppsättning åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att säkerställa att pro- dukters producenter bär ekonomiskt ansvar eller ekonomiskt och organisatoriskt ansvar för hanteringen av avfallsledet i en produkts livscykel”. Medlemsstaterna ska fastställa en nationell årlig lägsta nivå för insamling av uttjänta fiskeredskap som innehåller plast för materialåtervinning samt införa sanktioner för överträdelser av natio- nella bestämmelser som antagits enligt engångsplastdirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har i ett regeringsuppdrag redo- visat vilken nationell lagstiftning som behövs för att genomföra en- gångsplastdirektivet i Sverige.&lt;SPAN class="ft46"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Myndigheten har dock påpekat för Miljömålsberedningen att genomförandet av engångsplastdirektivet inte löser problemet med historiskt avfall och redan förlorade fiske- redskap då det utökade producentansvaret sannolikt inte kommer att omfatta det historiska avfallet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Lagstiftning om marint skräp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft16"&gt;EU:s handlingsplan för en cirkulär ekonomi&lt;/P&gt;
&lt;P style="font: 14px 'Arial';line-height: 17px;" class="p106"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;"&gt;december 2015 antog &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; en &lt;NOBR&gt;EU-handlingsplan&lt;/NOBR&gt; för den cirkulära ekonomin, där plasten pekades ut som en prioriterad fråga och kommissionen åtog sig att ”ta upp dessa komplicerade och viktiga frågor i en strategi för att möta problemen med plast i hela värdekedjan och under hela livscykeln”.&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Kommissionen antog sedan i januari 2018 en europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi. Denna plaststrategi är en del av den vidare planen för en övergång till en mer cirkulär ekonomi.&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft11"&gt;Strategin ska leda till en ökad återvinning av plast, minskade ut- släpp av mikroplast och minskad nedskräpning. Den har också som mål att minska användningen av fossil råvara vid plastproduktion och främja övergången till en cirkulär ekonomi.&lt;SPAN class="ft120"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2020, Kraven på fiskeredskap i engångsplastdirektivet, redo- visning av regeringsuppdrag &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-04-28,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2666-2019.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-kommissionens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; meddelande, Att sluta kretsloppet – en &lt;NOBR&gt;EU-handlingsplan&lt;/NOBR&gt; för den cir- kulära ekonomin, KOM (2015) 614 slutlig.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;EU-kommissionens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; meddelande, En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi, KOM (2018) 28 slutlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Havs- och vattenmyndigheten 2019, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Fördjupad utvärdering 2019, rapport 2019:3, s. 33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;743&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_744" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383744x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Marint skräp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p472 ft16"&gt;EU:s havsmiljödirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft11"&gt;Även EU:s havsmiljödirektiv omfattar marint skräp. En av deskriptor- erna till havsmiljödirektivets mål god miljöstatus är marint skräp, deskriptor tio10 som lyder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft17"&gt;Sammansättning, mängd och rumslig fördelning av skräp längs kusterna, i vattnets ytskikt och på havsbottnen ligger på nivåer som inte orsakar skador på kust- och havsmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft10"&gt;Åtgärder inom området marint skräp finns även i åtgärdsprogrammet för havsmiljön som beslutades 2015 och gäller till 2021. Åtgärd 19 i åtgärdsprogrammet handlar om att ”främja en effektiv och hållbar insamling och mottagning av förlorade fiskeredskap samt förebygga förlusten av nya”. Åtgärd 21 i åtgärdsprogrammet handlar om att ”stödja initiativ som främjar, organiserar och genomför strandstäd- ning i särskilt drabbade områden”.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 91px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft16"&gt;EU:s direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön (Engångsplastdirektivet)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;EU-kommissionen&lt;/NOBR&gt; har även beslutat om nya regler för de vanligaste engångsplastprodukter som förekommer på Europas stränder och i hav för att minska skadligt plastavfall i havet, det s.k. engångsplast- direktivet.&lt;SPAN class="ft46"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Direktivets syfte är att förebygga och minska vissa plast- produkters inverkan på miljön och på människors hälsa samt att underlätta övergången till en cirkulär ekonomi.&lt;SPAN class="ft46"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;Direktivet innehåller därför krav på åtgärder som omfattar ett flertal av de plastföremål som oftast förorenar Europas stränder och hav, tillsammans med förlorade eller övergivna fiskeredskap, och produkter gjorda av &lt;NOBR&gt;oxo-nedbrytbar&lt;/NOBR&gt; plast.&lt;SPAN class="ft120"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft10"&gt;Med plastprodukt för engångsbruk menas i direktivet en produkt som helt eller delvis består av plast och som inte har utformats, konstruerats eller släppts ut på marknaden för att under sin livscykel&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;Europaparlamentet och Rådets direktiv (EU) 2019/904 av den 5 juni 2019 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Art. 1 Engångsplastdirektivet ((EU) 2019/904).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;oxo-nedbrytbar&lt;/NOBR&gt; plast menas i direktivet plastmaterial som innehåller tillsatser som genom oxidation gör att plastmaterialet fragmenteras till mikrofragment eller bryts ned kemiskt (arti- kel 3.3).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;744&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_745" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383745x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Marint skräp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p345 ft11"&gt;återanvändas flera gånger genom att sändas tillbaka till en producent för att återfyllas eller återanvändas för samma ändamål som den ut- formades för.&lt;SPAN class="ft120"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;De plastprodukter för engångsbruk som omfattas av åtgärder enligt direktivet beräknas utgöra omkring 86 procent av de plastpro- dukter för engångsbruk som påträffas på stränder inom EU räknat i antal (punkt 7 i ingressen). Dessa produkter utgör tillsammans med plast från fiskeredskap cirka 70 procent av nedskräpningen i haven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;EU:s nya engångsplastdirektiv innehåller krav på att medlems- staterna ska införa producentansvar för fiskeredskap som innehåller plast och som släpps ut på den gemensamma marknaden från och med 2025. Syftet är att producenter av fiskeredskap som innehåller plast ska bära det ekonomiska ansvaret för insamling och återvinning av produkterna enligt principen om att förorenaren betalar. Infö- randet av ett producentansvar för fiskeredskap kommer inte att lösa problemet med historiskt uttjänta och förlorade fiskeredskap, dvs de redskap som redan finns i haven.&lt;SPAN class="ft46"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Lagstiftning om farliga ämnen omfattar plast&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft10"&gt;Det finns en rad olika lagar och regler för plast och plastavfall. En och samma plastvara kan regleras av flera olika lagstiftningar. EU:s kemikalieförordning Reach bestämmer bl.a. vilka ämnen som inte får förekomma i plastvaror (och andra varor). Utöver &lt;NOBR&gt;Reach-förord-&lt;/NOBR&gt; ningen finns även särskilda produktlagstiftningar inom EU som begränsar vilka ämnen som får förekomma i olika produkter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;Avfallslagstiftning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft41"&gt;Plastavfall och hanteringen av avfallet är också reglerat i lagstift- ningen. EU:s avfallsdirektiv infördes i Sverige 2011 genom nya be- stämmelser i 15 kap. miljöbalken och en ny avfallsförordning.&lt;SPAN class="ft178"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Av-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Art. 3.2, Engångsplastdirektivet ((EU) 2019/904).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft50"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;Historiskt avfall är de uttjänta och förlorade fiskeredskap som tagits i bruk före producent- ansvaret träder i kraft den 31 december 2024. Muntliga uppgifter från Havs- och vatten- myndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft174"&gt;2018 beslutade EU om revideringar i avfallslagstiftningen, genom det s.k. avfallspaketet. Målet är minskade avfallsmängder, ökad återanvändning av produkter, ökad återvinning samt en för- bättrad avfallshantering, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Nya-regler-for-avfallshantering-och-atervinning/.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;745&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_746" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383746x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Marint skräp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft10"&gt;fallshierarkin är central i avfallsdirektivet och lyfts fram som priori- teringsordning för politiska insatser och lagstiftning på avfallsområdet. Enligt avfallshierarkin ska i första hand uppkomsten av avfall för- hindras, i andra hand ska återanvändning ske, i tredje hand material- återvinning, därefter förbränning och i sista hand deponering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p316 ft11"&gt;I avfallsförordningen (2011:927) regleras innehållet i de nationella såväl som de kommunala avfallsplanerna. Kommunala avfallsplaner ska bl.a. innehålla uppgifter om åtgärder för att förebygga att för- packningsavfall uppstår och åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;Övriga relevanta bestämmelser på området är förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar, EU:s förpack- ningsdirektiv och förordningen (2016:1041) om platsbärkassar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Aktörer med ansvar för marint skräp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Havs- och vattenmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft11"&gt;Åtgärder för att förhindra att fiskeredskap förloras bidrar till miljö- kvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft47"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård&lt;/SPAN&gt;. Havs- och vattenmyndigheten har uppmärksammat Miljömålsberedningen på att det arbete som myndigheten utför inom marint skräp inte är formaliserat i myndighetens instruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p113 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndighetens arbete med marint skräp har ett särskilt fokus på problematiken med förlorade och uttjänta fiske- redskap ur främst två perspektiv, dels att redskapen leder till plast- nedskräpning i haven från en maritim aktivitet (fiske) där myndigheten är sektorsmyndighet, dels att förlorade fiskeredskap även spökfiskar och på så sätt har negativ påverkan på fiskbestånden som myndig- heten förvaltar.&lt;SPAN class="ft120"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft11"&gt;I myndighetens arbete ingår att påverka både svenska och inter- nationella aktörer i riktning att minska tillförseln av skräp till havet. Havs- och vattenmyndigheten deltar också i det arbete om marint skräp som bedrivs på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; och inom havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Havs- och vattenmyndigheten, 2020, Kraven på fiskeredskap i engångsplastdirektivet, redo- visning av regeringsuppdrag &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-04-28,&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2666-2019.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;746&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_747" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383747x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Marint skräp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p401 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ansvarar även för att ta fram och besluta om åtgärdsprogrammet för havsmiljön där åtgärder mot marint skräp ingår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Förutom åtgärderna i åtgärdsprogrammet för havsmiljön har flera projekt, oftast ideella och kommunala, genomförts med syfte att åtgärda problem med förlorade fiskeredskap. Ett exempel är LOVA- förordningen (2009:381) som från 2018 ger möjlighet att söka stat- liga bidrag, i vissa fall upp till 90 procent, för omhändertagande av förlorade fiskeredskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Naturvårdsverket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft9"&gt;Naturvårdsverket är förvaltningsmyndighet på miljöområdet i frågor om klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning samt miljöforskning.&lt;SPAN class="ft144"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft10"&gt;I Naturvårdsverkets uppgifter ingår således ett vägledande ansvar för avfallsfrågor. Verket ska även samverka med Havs- och vatten- myndigheten i frågor som har betydelse för havs- och vattenmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Naturvårdsverket är nationell kunskapsnod för mikroplast och har föreslagit en rad åtgärder för att minska utsläpp av mikroplaster från några av de viktigaste källorna.&lt;SPAN class="ft120"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;Det är Naturvårdsverket som behandlar ansökningarna och betalar ut bidragen till strandstädning. År 2019 betalade Naturvårds- verket ut drygt 16,2 miljoner kronor i bidrag för strandstädning. Bi- draget gick till 25 kommuner och totalt städades 216 ton avfall upp.&lt;SPAN class="ft46"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Kommuner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft39"&gt;Kommuner har ansvar för avfallshanteringen på land och har därmed indirekt ett ansvar för förebyggande åtgärder mot marint skräp. Kom- munerna ansvarar för renhållning och avfallshantering inom kom- munen enligt bestämmelser i miljöbalken. Detta innebär att kom- munerna sköter insamling, transport och behandling av hushållsavfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;1 § förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Naturvårdsverkets årsredovisning för 2019, s. 122.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;A a, s. 123.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;747&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_748" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383748x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Marint skräp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p98 ft9"&gt;samt renhållning av allmänna platser.&lt;SPAN class="ft144"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Kommunerna utövar även tillsyn över stora delar av avfallshanteringen enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft41"&gt;Kommuner kan också få statliga bidrag för strandstädning enligt förordning (2018:58) om bidrag till strandstädning. Bidraget ges till kommuner med havsstränder och där stora avfallsmängder flyter iland. Bidraget kan sökas av kommuner enskilt eller tillsammans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Producenter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft41"&gt;Obligatoriskt producentansvar finns för förpackningar, bilar, däck, returpapper och elektriska och elektroniska produkter. Det finns också frivilliga åtagande för kontorspapper, byggavfall och lant- bruksplast. Ansvaret innebär att den som tillverkar eller importerar en produkt ska se till att avfallet samlas in och behandlas.&lt;SPAN class="ft178"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Övriga aktörer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft11"&gt;Förutom de ovan nämnda aktörerna inom området finns en rad övriga privata och ideella aktörer, t.ex. miljöorganisationer, som arbetar med frågor om nedskräpning och mot förekomsten av marint skräp. En aktör som särskilt kan nämnas är stiftelsen Håll Sverige Rent som har genomfört flera projekt mot marint skräp.&lt;SPAN class="ft120"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Håll Sverige Rent arrangerar varje år Skräpplockardagarna där kommunala verksam- heter, t.ex. skolor, kan delta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p266 ft11"&gt;Även yrkesfisket bidrar, ofta på frivillig basis, med att samla in marint skräp som de får upp när de fiskar. Ett problem som yrkes- fisket har uppmärksammat Miljömålsberedningen på är bristande anordningar för mottagning av marint avfall i fiskehamnar (läs vidare i kapitlet om förvaltning av fisk).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;" class="ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Enligt miljöbalken ska alla kommuner ha en renhållningsordning som antagits av kommun- fullmäktige. Renhållningsordningen består av avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering (ibland kallade renhållningsföreskrifter). I avfallsföreskrifterna ska det framgå hur kommunen fullgör sina skyldigheter på avfallsområdet och vilka fastighetsinnehavare som omfattas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft152"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;Naturvårdsverkets webbsida: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Vem-gor-vad/,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2020-11-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Håll Sverige Rent, webbsida &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2020-11-04.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;748&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_749" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:535px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:195px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383749x1.jpg/" style="width:415px;height:195px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Marint skräp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Kunskaps- och forskningsbehov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;Hur mycket plast som finns i haven, vilka källorna är och vilka effekter de har på marina organismer är ett relativt nytt forsk- ningsområde, och kunskapen är ännu fragmentarisk. De senaste åren har det varit ett stort fokus på plastskräp och mikroplaster i havet och vissa initiativ har tagits för att åtgärda problemet, bl.a. satsning på strandstädning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Kemikalieinspektionen bedömer i underlagsrapporten till Miljö- målsberedningen att det fortfarande behövs mer kunskap om hur stort problemet med mikroplaster är i svenska hav.&lt;SPAN class="ft144"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Hur stor är före- komsten, vilka är de huvudsakliga källorna till förekomsten i havet och vilka är de potentiella effekterna på ekosystemen i havet och på människors hälsa? Även om det finns uppskattningar av potentiella källor saknas ofta kunskap om hur mycket av utsläppta partiklar som faktiskt slutligen hamnar i havet. Kunskapen är också dålig om hur mycket som fångas upp av reningsverken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft41"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har påtalat att det saknas kunskap om mängden uttjänta och förlorade fiskeredskap som finns i haven och uppgifter om hur stor mängd som årligen hamnar i haven. Havs- och vattenmyndigheten har även påtalat behovet av mer kunskap om spökgarnens påverkan på fiskbestånden.&lt;SPAN class="ft178"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;16.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Etappmål om marint skräp ska utredas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft128"&gt;att &lt;/SPAN&gt;regeringen ger Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utreda, och vid behov föreslå, ett etappmål till miljömålssyste- met om marint skräp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1034 ft39"&gt;I Miljömålsberedningens uppdrag ingår att utreda behovet av och vid behov föreslå nya etappmål inom miljömålssystemet. Ett område som särskilt nämns i tilläggsdirektivet är etappmål för marint skräp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Kemikalieinspektionen 2019, Kemikaliekontroll för hållbara hav, 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Inhämtade uppgifter från handläggare på Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;749&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_750" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:615px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:103px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H8B383750x1.jpg/" style="width:416px;height:103px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Marint skräp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p705 ft11"&gt;Ett problem som Miljömålsberedningen har uppmärksammats på särskilt är frågan om förlorade fiskeredskap. De förlorade fiskered- skapen utgör ett problem på många sätt men särskilt bidrar de till omfattningen av svårnedbrytbara plastpartiklar i havsmiljön och en omfattande nedskräpning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft10"&gt;EU:s nya engångsplastdirektiv innehåller krav på att medlems- staterna ska införa producentansvar för fiskeredskap som innehåller plast och som släpps ut på den gemensamma marknaden från och med 2025. Syftet är att producenter av fiskeredskap som innehåller plast ska bära det ekonomiska ansvaret för insamling och återvinning av produkterna enligt principen om att förorenaren betalar. Inför- andet av ett producentansvar för fiskeredskap kommer inte att lösa problemet med historiskt uttjänta och förlorade fiskeredskap, dvs. de redskap som redan finns i haven.&lt;SPAN class="ft46"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Svårigheten med att formulera ett etappmål avseende förlorade fiskeredskap är att det saknas sta- tistik på hur stora mängder redskap som finns i de svenska haven och det påverkar möjligheten att sätta målnivåer för etappmålet samt att ange hur uppföljning och mätning ska genomföras. En annan svårig- het med att bestämma etappmål för marint skräp, och som gäller generellt för allt skräp, är att Sverige inte har full rådighet över det skräp som hamnar i svenska hav och på svenska stränder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft9"&gt;Miljömålsberedningen bedömer dock att frågan om etappmål för marint skräp är angelägen att analysera vidare eftersom frågan är en del i det mer omfattande arbetet med att ställa om till en cirkulär ekonomi. Miljömålsberedningen föreslår därför att regeringen ger Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utreda och vid behov föreslå ett lämpligt etappmål till miljömålssystemet om marint skräp.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Havs- och vattenmyndigheten får ett tydligt ansvar för frågor om marint skräp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft16"&gt;Förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;att &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndighetens instruktion kompletteras med ett ansvar för frågor som rör marint skräp.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;" class="ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Historiskt avfall är de uttjänta och förlorade fiskeredskap som tagits i bruk före producent- ansvaret träder i kraft den 31 december 2024. Muntliga uppgifter från Havs- och vattenmyn- digheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;750&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_751" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 429px;vertical-align: bottom;" class="tr9"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td150"&gt;&lt;P class="p22 ft25"&gt;Marint skräp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p653 ft10"&gt;I avsnitt 16.3 ovan har vi beskrivit det arbete som Havs- och vatten- myndigheten genomför när det gäller marint skräp. Havs- och vatten- myndigheten är miljömålsmyndighet med ett övergripande ansvar för frågor om bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag och hav. Myndigheten ansvarar även för utvärdering och uppföljning av miljökvalitetsmålet &lt;SPAN class="ft56"&gt;Hav i balans samt levande kust och skärgård. &lt;/SPAN&gt;I miljömålsarbetet samt i arbetet med åtgärdsprogrammet för havsmiljön ingår olika insatser som inkluderar marint skräp. Särskilt fokus finns på insamling av förlorade fiskeredskap, s.k. spök- garn. Åtgärder mot marint skräp är en viktig del för att de havsmiljö- anknutna målen ska kunna nås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Trots detta är det inte specificerat i Havs- och vattenmyndig- hetens instruktion att myndigheten arbetar med åtgärder inom marint skräp och inte heller framgår någon avgränsning mot andra myndig- heters arbete med avfall och skräp. Naturvårdsverket har t.ex. visst ansvar för det marina skräpet eftersom mycket av det skräp som hamnar i haven har sin källa på land.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft11"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har påpekat för Miljömålsbered- ningen att det är en brist att myndighetens ansvar för det &lt;SPAN class="ft47"&gt;marina &lt;/SPAN&gt;skräpet inte är formaliserat, t.ex. i myndighetens instruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;16.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft171"&gt;Kustbevakningen får en ny uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft9"&gt;I kapitlet om Havsmiljödata föreslår Miljömålsberedningen att Kust- bevakningen ska rapportera till Havs- och vattenmyndigheten när de i sin tillsyns- och övervakningsverksamhet upptäcker avfall, marint skräp eller annan negativ påverkan i havsmiljön som inte är för- sumbar. Miljömålsberedningen föreslår även att ändringen förs in i Kustbevakningens instruktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft11"&gt;Kustbevakningen är ute till havs och arbetar bl.a. med att före- bygga miljöbrott till sjöss genom miljöövervakning. I sin ordinarie verksamhet med tillsyn och sjöövervakning kan de upptäcka att havs- miljön är negativt påverkad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft39"&gt;Om Kustbevakningen upptäcker något som påverkar havsmiljön negativt vore det värdefullt i havsmiljöarbetet om sådana upptäckter rapporteras till Havs- och vattenmyndigheten som har det övergrip- ande ansvaret för havsmiljön. Därför föreslår Miljömålsberedningen i kapitlet om Havsmiljödata en rapporteringsplikt för Kustbevak-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;751&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_752" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;"&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td13"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;Marint skräp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td14"&gt;&lt;P class="p22 ft21"&gt;SOU 2020:83&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft11"&gt;ningen till Havs- och vattenmyndigheten när det inträffar. Det kan t.ex. gälla upptäckter av avfall eller marint skräp. För att rappor- teringsplikten ska inträda ska den negativa påverkan på havsmiljön inte vara försumbar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 673px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft20"&gt;752&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H8B383</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2020__83.pdf</filnamn>
<filstorlek>5545714</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Havet och människan </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E0B03652-4D1D-4B49-8DD2-8D767C1806B7</fil_url>
</bilaga>
<bilaga>
<dok_id>H8B383d2</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2020__83_d2.pdf</filnamn>
<filstorlek>7773433</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Havet och människa, del 2</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/24B24DC7-B2E3-4AAC-9956-F04877682961</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>